Plenum den 27 maj 2013 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL 

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 27 maj 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Bordläggning. 2

1    Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Bordläggning. 2

2    Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Bordläggning. 2

3    Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Bordläggning. 2

4    Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Bordläggning. 2

5    Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Bordläggning. 2

6    Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Första behandling. 2

7    Ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2012-2013)

Första behandling. 4

8    Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Enda behandling. 5

9    Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (Sjpn 1/2012-2013)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2012-2013)

För kännedom.. 29

10  Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Plenum slutar 29

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.  27 ledamöter närvarande.

Vicetalman Viveka Eriksson anhåller om ledighet från plenum 27 maj - 6 juni på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-möte i Tarttu och lagtingsledamoten Runar Karlsson anhåller om ledighet från plenum den 3 juni på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen meddelar att vi idag kommer att hålla ytterligare ett plenum för att presentera ärende nr 10, Produktionsstöd för el, som även finns på dagens lista för kännedom. Däremot kommer själva debatten av ärendet att hållas på onsdag.

En frågestund kommer att hållas onsdagen den 5 juni kl. 13-14. Talmanskonferensen uppmanar till beredskap för plenum den 6 och 10 juni.

Bordläggning

1        Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 29.05.2013. Godkänt.

Bordläggning

2        Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 29.05.2013. Godkänt.

Bordläggning

3        Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum29.05.2013. Godkänt.

Bordläggning

4        Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum29.05.2013. Godkänt.

Bordläggning

5        Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 29.05.2013. Godkänt.

Bordläggning

6        Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 29.05.2013. Godkänt.

Första behandling

7        Ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2012-2013)

Enligt lagtingsordningens 63 § ska lagtingets arbetsordning godkännas i plenum i den ordning som gäller för behandlingen av landskapslagar. Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av förslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Talmanskonferensen föreslår att lagtingets arbetsordning ändras med anledning av den nya revisionslagstiftiningen samt den nya finansförvaltningslagen.

Arbetsordningen är i behov av ändring när det gäller hanteringen av landskapsregeringens årsredovisning samt av de olika berättelserna och rapporterna från landskapsrevisionen. Även en precisering av motionstiden för budgetmotionerna föreslås. Revisionen av lagtingets och Ålands delegation i Nordiska rådet skötas av den nya Landskapsrevisionen. 

Talmanskonferensen föreslår vidare att beslutet om talmannens årliga representationsersättning ska fattas av talmanskonferensen, inte av lagtinget som tidigare.

Finans- och näringsutskottet kommer att bereda årsredovisningen samt de revisionsberättelser som remitteras till utskottet. Avsikten är att behandlingen av revisonsberättelserna ska bli så rationell som möjligt och behandlas parallellt med landskapsregeringens återrapporter. Återrapporter påminner om det förfaringssätt som vi har när det gäller internationella fördrag. Jag och många med mig tycker att detta har varit ett lyckat förfaringssätt.

Ikraftträdelsen av den nya finansförvaltningslagen kommer att ske stegvis och lagen kommer att gälla fullt ut först våren 2015 då den första årsredovisningen avges till lagtinget. Det är viktigt för lagtingsledamöterna att lägga bakom örat, att detta träder in med full kraft först 2015. Eftersom den första årsredovisningen kommer att avse finansåret 2014 föreslår utskottet en ändring av ikraftträdelsebestämmelsen som får samma lydelse som motsvarande ikraftträdelsebestämmelse i lagtingsordningen. Ändringarna i övrigt föreslås träda ikraft den 1 juli 2013 vilket är möjligt eftersom ändringar av arbetsordningen inte genomgår sedvanlig lagstiftningskontroll.

Utskottet har diskuterat om den nya landskapsrevisorn ska ha talerätt men anser i likhet med talmanskonferensen att så inte bör vara fallet eftersom det inte är förenligt med god revisionssed att revisorn uttalar sig om sin granskning. Man har ju självfallet möjlighet att höra landskapsrevisorn i utskottet, men att tala inför publik anser vi att inte är i sin ordning.

Avslutningsvis noterar utskottet att den föreslagna ändringen av 28 §, enligt vilken budgetmotioner ska väckas senast den 10 november före finansåret, inte är avsedd att förkorta motionstiden. Om den 10 november infaller på en lördag eller söndag går motionstiden enligt 107 § arbetsordningen ut därpå följande vardag medan budgeten enligt finansförvaltningslagen ska överlämnas till lagtinget senast den 1 november.

Lag- och kulturutskottet förslår att lagtinget omfattar förslagen. 

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till ändring av arbetsordningen i sin helhet för godkännande. Förslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

8        Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om Landskapsrevisionen kompletteras med en ny 15 § om sökande av ändring, i stället för den paragraf som republikens president har förordnat att förfalla. Enligt den föreslagna lydelsen ska Landskapsrevisionens beslut i förvaltningsärenden överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

Talman! Landskapsregeringens lagförslag är intressant ur en självstyrelsepolitisk synvinkel, det förs ett väldigt intressant resonemang och det ligger i självstyrelsens natur att alltid testa gränserna. Den här gången satte man punkt och visade att domstolen den här gången var Ålands förvaltningsdomstol.

Lag- och kulturutskottet har inte något att anföra ärendet och omfattar landskapsregeringens förslag och föreslår att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! I remissen var det en ganska intressant diskussion om Ålandsdelegationen kontra högsta domstolens bedömningar. Landskapsregeringens formulering att högsta domstolen gör en mer nyanserad bedömning än majoriteten i Ålandsdelegationen, om detta utspann sig en intressant diskussion här i salen vill jag minnas. Kan man tänka sig att utskottet, av det korta betänkande, har kommit till samma resultat som landskapsregeringen, att man väljer att bedöma högsta domstolens bedömning som nyanserad? Vi är många som inte riktigt har upplevt det på det sättet. Har det förts en diskussion om detta i utskottet?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag måste göra Vtm Jansson besviken. Någon sådan nyanserad diskussion hade vi inte i lag- och kulturutskottet. Vi tog det absolut kortaste formuläret. Utskottet gjorde inte den här gången någon djupare självstyrelsepolitisk analys. Det skulle vara väldigt intressant att göra det. Jag tycker att det här är självstyrelsepolitiskt intressant fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen ära avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om Landskapsrevisionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

9        Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (Sjpn 1/2012-2013)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har behandlat landskapsregeringens redogörelse nr 1/2012-2013 om Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012 och avgett betänkande vilket jag i egenskap av viceordförande har att presentera.

Under behandlingen har nämnden inbegärt utlåtanden från de tre utskotten vilka bifogas till betänkandet. Dessa yttranden ska ses som en integrerad del av betänkandet och som nämnden konstaterar stöder nämnden utskottens i utlåtandena framförda synpunkter.

Jag kommer i min presentation endast att beröra nämndens egna synpunkter och har bett utskottsordförandena lagtingsledamöterna Sjögren, Pettersson och Beijar komplettera med presentation av utskottens utlåtanden. Syfte med detta upplägg är att lyfta fram och uppmuntra engagemang i EU-frågor i utskotten inom respektive sakområde, något som är viktigt eftersom utskottens roll inom EU-politiken är central. Mot bakgrund av utlåtandena kan konstateras att engagemanget är bra i utskotten och att det i desamma framkommer flera viktiga synpunkter som nämnden i en kläm föreslår att tillsammans med nämndens egna synpunkter bringas till landskapsregeringens kännedom. 

Talman! Till nämndens synpunkter. Nämnden har valt ut några sakfrågor och yttrar sig om dessa. Till att börja med; avsaknaden för ålänningarna av representation i Europaparlamentet vilket nämnden konstaterar att blivit en ännu större brist genom Lissabonfördraget som har gett EU-parlamentet en starkare ställning i lagstiftningsprocessen. Detta innebär att det har blivit ännu viktigare att se till att Åland får en plats i EU-parlamentet. Nämnden anser vidare att Finland inte har tagit tillvara de möjligheter som funnits att argumentera för att Finland bör få behålla sina parlamentsplatser då en av dem bör ges till Åland. Nämnden understryker att kravet på att Finland i första hand ska lösa frågan inomstatligt kvarstår.

Man kan säga att vi nu nått vägs ände i denna fråga när det gäller att få en lösning inför valet 2014 som snart står för dörren. Dessutom är det två vägar som tagit slut; både den nationella där landskapets företrädare fått ett nej på blankt papper, avfattat med versaler. På europeisk nivå har också de eventuella möjligheterna som hypotetiskt har funnits nu definitivt runnit ut i sanden i denna rond av matchen. Trots dessa nedslående besked som träffat oss måste vi resa oss, borsta av oss dammet och ta ny sats i våra strävanden.

Talman! Det är inget alternativ att ge upp kampen för att läka detta, fortfarande efter snart 20 år av medlemskap i EU, öppna blödande konstitutionella sår. Ålänningarna är de facto den enda folkspillra som har lämnat självbestämmande till Bryssel och EU:s institutioner utan att kompenseras med en folkvald parlamentariker som de får välja själva. Inga plåster och bandage, som man hittills har plockat fram, hjälper. Det enda som verkligen läker är att ålänningarna i val får utse och skicka en person att representera dem i Europaparlamentet.

För att komma vidare och få till vad man kunde kalla nya startgropar uppmanar nämnden landskapsregeringen att sammanställa samtliga dokument inkluderande betänkanden, beslut och skrivelser som framförts av landskapet i frågan om en parlamentsplats alltsedan EU-anslutningen samt de dokument som uppgjorts och åtgärder som genomförts av riksmyndigheterna och inom unionens organ. Detta har kommit att kallas ett slags mellanbokslut vilket är en bra benämning, ur ett mellanbokslut kan man utläsa vad som skett och hur och få grund för framtida strategier. Självstyrelsepolitiska nämndens egna betänkanden inte minst innehåller många motiv för en parlamentsplats. Klart är att är den vackra dag skall komma då också denna fråga är löst.

Talman! Från den största och viktigaste inflytandefrågan till vissa utmaningar med en redan befintlig men viktig inflytandemekanism; nämligen språkproblemen när landskapet deltar i den nationella beredningen av EU-ärenden. Problemet beskrivs ingående i meddelandet och omfattar alla faser i arbetet från agendans och arbetsmaterialets språkdräkt liksom språket under själva mötena. Detta är givetvis inte i sin ordning och nämnden tar här avstamp i justitieombudsmannens avgörande från 2008 där det konstateras att det är befogat att förvänta sig landskapet kan delta i beredningen av EU-ärenden på ett jämlikt och effektivt sätt, vilket fortfarande inte är fallet.

Nämnden anser att en meningsfull beredning av EU-ärenden förutsätter en språkservice i enlighet med självstyrelselagen som ger landskapsregeringen möjlighet att medverka i beredningen och i tid komma in med sina positioner. 

Vidare ber nämnden att landskapsregeringen överväger att framföra krav på att simultantolkning införs på beredningssektionernas möten. Simultantolkning används i andra liknande sammanhang, bl.a. EU:s beslutsapparat i övrigt som till stor del fungerar med simultantolkning.

Talman! Sist i raden av inflytandefrågor, som jag tänker nämna i presentationen, är att det i finans- och näringsutskottets utlåtande till nämnden framgår under rubriken ”Tobaksdirektivet” att landskapsregeringens utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet, med landskapsregeringens synpunkter på förslag till ändringar i tobaksdirektivet inte har framförts till EU:s institutioner. I utskottets utlåtande sägs ”Trots att systemet förutsätter att även den åländska positionen ska framföras vid beredningen inom EU:s institutioner om det är så att den åländska och nationella positionen skiljer sig åt har detta inte skett.” Nämnden anser att frågan om landskapets rätt att få avvikande synpunkter framförda är av stor principiell vikt. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att påtala att bestämmelserna i självstyrelselagen om landskapets deltagande i EU-ärenden inte har följts i det här ärendet. 

Talman! Vidare har nämnden valt att fördjupa sig särskilt i en artikel i EU-föredraget som tillkom i Lissabonfördraget, nämligen artikel 4(2). Nämnden har erfarit att det finns ett utrymme att använda artikel 4.2 som argument i frågor där landskapet har valt egna lösningar vid implementeringen av EU-rätten. Särskilt när det gäller bestämmelser vars avsikt är att skydda ett språk kan artikeln komma till användning. Nämnden har erfarit att skyddet för nationella språk bl.a. hänger samman med artikel 22 föreskriver att den kulturella och språkliga mångfalden ska skyddas. Bestämmelser om språkregler, skyddet för och främjandet av ett lands eller en autonomis språk kan därför ses som ett legitimt syfte som kan motivera inskränkningar i fördraget. Enligt nämnden finns det mot denna bakgrund anledning för landskapsregeringen att analysera artikeln och vid lämpligt tillfälle använda sig av artikeln i sin argumentation för en viss lösning som landskapet har valt att gå in för.

Talman! Till sist har nämnden granskat frågan om statusen för landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel. I nämndens betänkande redogörs för Färöarnas och Grönlands representationer och statusen för deras personal. Nämnden anser, i likhet med landskapsregeringen, att det finns anledning att utvärdera och analysera tjänstens som specialrådgivare både vad gäller innehåll och inriktning. Utöver detta bör landskapsregeringen även utvärdera tjänstens diplomatiska status med hänsyn till de arbetsuppgifter som specialrådgivaren har och med beaktande av den funktion som var avsedd den inrättades. I samband med EU-inträdet var avsikten att tjänstemannen skulle få högsta möjliga diplomatiska status med tillgång till alla dokument samt tillträde till de möten där ärenden av åländskt intresse behandlas. Nämnden anser att Ålands närvaro i Bryssel kunde utvecklas och stärkas. Landskapsregeringen bör utreda hur det kan göras genom tjänsten vid Finlands representation och genom ett ökat engagemang hos politiker och tjänstemän inom landskapsförvaltningen.  

I övrigt när det gäller innehållet i redogörelsen så konstaterar nämnden att den andra delen av redogörelsen är en rapport över arbetet under det gångna året. Nämnden upprepar sin uppfattning från i fjol att den andra delen i kommande redogörelser även ska redovisa huruvida de målsättningar som uppställdes i föregående års redogörelse helt eller delvis har uppfyllts. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! När det gäller EU-parlamentsplatsen så missade vi igen en chans samband med Kroatiens anslutningsavtal. Jag noterade att ltl Sundman, som företrädare för självstyrelsepolitiska nämnden, sade att man nu ska göra en sammanställning av alla framstötar som har gjorts. Jag kunde överräcka en sådan framställning om så önskas. Det intressanta är, vad vill man uppnå med den sammanställningen? Det är lite oklart för mig, men det kanske finns ett bra svar att få på den frågan.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Som jag sade så vill man ha en avstamp och redogörelse för allt som hittills har vidtagits. Det är särskilt mot bakgrund av att vi vet att det är droppen som urholkar stenen. Då gäller det också att ha koll på allt som har sagts och gjorts i den här frågan så att man har det med sig hela tiden. Lasset blir större och större och till slut tippar det över till vår fördel. Det är egentligen en kartläggning av alla åtgärder som har gjorts hittills. Eftersom det är under så lång tid så har både tjänstemän och politiker bytts ut under den här resan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag på basen av det svaret läser mellan raderna att man önskar ge de finska företrädarna dåligt samvete. Jag vet fortfarande inte riktigt vad man vill uppnå med den här sammanställningen. Jag tror att listan över åtgärder som har vidtagits blir ganska kort. Man har från finsk sida flera gånger, till och med i principdokument, sagt att man ska föra upp den här frågan på EU-nivå. Jag tror att det inte har gjorts, inte speciellt kraftfullt i varje fall. Jag är fortfarande lite frågande till vad man vill uppnå med den här sammanställningen.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Visst har det gjorts många initiativ och skrivits mycket om det här. Det är små, små bitar ur historien som sammanfogas och tillsammans blir de en helhet. Inte vill jag säga att det ska användas för att någon ska få dåligt samvete. Politiskt ligger det någonting i att man kan visa på allting som har gjorts, alla initiativ som har tagits, alla löften som har getts och alla meningar som har uttalats på toppmöten i Berlin osv. även om toppmötet var avslutat. Helheten gör att vi med mellanbokslutet vill visa att det här länge har varit en viktig fråga, att vi har verkligen har fört fram det här och vad medparten har skrivit och sagt om det.

 

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är mycket riktigt som utskottet skriver, när det gäller tobaksdirektivet så sköttes det på ett felaktigt sätt i första skedet ifrån statsmaktens sida när det gäller behandlingen i Bryssel. Våra tjänstemän har sett till att det har korrigerats. Nu har landskapsregeringens åsikter framförts på ett vederbörligt sätt och framförs i de instanser som ärendet vidarebehandlas i.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det känns bra att höra att det här kan kvitteras redan i presentationsskedet. Orsaken delvis till nämndens poängteringar är att det här instrumentet också sedan finns i vidare processer ända upp i domstolarna. Då är det jätteviktigt att man inte gör avkall på den här principen, den är central, den är den enda talerätt som vi har när vi inte är överens med vår advokat Finland som far till EG-domstolen. Det här handlar om en process på lägre nivå. Principen är viktig. Vi tackar för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Som självstyrelsepolitiska nämndens viceordförande Danne Sundman var inne på så har vi ifrån de olika utskotten getts möjlighet att presentera hur vi har sett på det här meddelandet.

Social- och miljöutskottet har i sitt arbete nästan hela tiden ärenden som på olika sätt berör EU. Utskottet följer kontinuerligt med EU-ärenden genom att de flesta av utskottets lagframställningar har grund i EU-direktiven. Utskottet har också behandlat ett flertal EU-samråd och EU-informationsärenden.

Som framgår av utskottets utlåtande har vi valt att behandla avsnitten miljöfrågor, EU-strategin för Östersjöområdet och barnfattigdomen.

När det gäller miljöfrågor har utskottet redogjort vad som är på gång och där vi konstaterar att landskapsregeringen avser att särskilt bevaka initiativen ”Översyn av den tematiska strategin för luftföroreningar och tillhörande lagstiftning” och ”Översyn av avfallsstrategin och lagstiftning” samtidigt som vi konstaterar att landskapet blivit bättre att implementera EU-direktiv i tid och därmed fått färre klagomål från kommissionen.

Vad beträffar EU-strategin för Östersjöområdet erfar utskottet att landskapsregeringen i sitt arbete prioriterar frågor som är viktiga för landskapet bl.a. Helcoms åtgärdsprogram för Östersjön och kretsloppsprogram som bl.a. deltagande i arbetet att ta fram riktlinjer för kretsloppsanpassade fiskodlingar.

Utskottet har inte närmare fördjupat sig i svaveldirektivet, då den informella fördelningen av ärendehanteringen angående EU-meddelandet mellan utskotten ledde till att finans-och näringsutskottet mer skulle fördjupa sig i det ärendet. Vi nämner dock försiktigt att när det gäller svavelreduktion har det visat sig vara komplicerat och kostsamt och att konsekvenserna och miljöeffekterna fortfarande i viss mån är oklara. Men frågan är viktig för miljön.

Den mångåriga och omdebatterade frågan om förhindrande av utsläpp av avloppsvatten från fartyg i Östersjön på internationellt vatten kommer inte att genomföras inom tidsramen. Förbud mot att släppa ut avloppsvatten från fartyg torde genomföras tidigast 2016 för nya fartyg och år 2018 för befintliga fartyg. Hamnarna i Mariehamns Västra hamn och Långnäs hamn har sedan flera år haft mottagningskapacitet att ta emot fartygens avloppsvatten. Så där har Åland hållit sig framme på avloppsvattnets vågkam.

Utskottet noterar att regelverket, för enskilda avlopp som åläggs fastighetsägare och kommunerna att ha ett godkänt system för avloppsutsläpp, ska vara genomfört senast den första januari 2014.

När det gäller jordbruket konstaterar utskottet att landskapsregeringens nya riktlinjer för jordbruket ska främja ett miljövänligt och produktivt jordbruk. Detta kan medföra att vallodlingen minskar och vi vill understryka att detta inte får innebära att utsläppen tillåts öka.

Fru talman! I landskapsregeringens EU-redogörelse fanns ett litet kapitel om barnfattigdom som engagerade utskottet så att jag som före detta socialarbetare blev överraskad över engagemanget. Barnfattigdomsfrågan är viktig och det är bra att vi lyfter fram den, för många tror att vi här på Åland lever i någon form av ekonomiskt överflöd.

Utskottet stöder till fullo landskapsregeringens planer på en uppföljning av ÅSUB:s rapport om ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från 2007. Utskottet föreslås att det ges utrymme åt en särskild ”barndel” som tar sikte på att synliggöra i vilka grupper det finns utsatta barn och att landskapsregeringen i den planerade uppföljningen ser till att barnen själva blir delaktiga i kommande utredningar så att barnen får komma till tals. I regel görs utredningar om barn utgående från vuxnas perspektiv, då det är vuxnas svar som ligger till grund för utredningarna. Av kommande utredningar bör framgå antalet barn och ålder i hushållen. Det är också viktigt att titta närmare på familjer som flyttat till landskapet från länder utanför Norden.

Utredningar om fattigdom har visat sig att fattigdom drabbar de små barnen på längre sikt. Barn i fattiga hushåll är mer sjuka och får sämre stöd från hemmet för deras personliga utveckling i skola och på fritid. För att utsatta barn ska ha samma förutsättningar och möjligheter att utvecklas som andra barn i samma ålder behövs olika stödåtgärder från samhället. Genom att identifiera utsatta grupper kan tidiga insatser göras för att förbättra de utsatta barnens situation. I det sammanhanget lyfter vi i utskottet vikten av förebyggande utkomststöd där vi fått uppfattningen att det ges i väldigt liten omfattning och att bedömningen varierar väldigt mycket mellan de olika kommunerna. Åtgärder bör vidtas för att förhindra en olik behandling. Där tror jag att den förhoppningsvis framtida gemensamma socialmyndigheten för hela Åland är den optimala lösningen på den problematiken. Sysselsättningsåtgärder, dagvård, språkutbildning för barn och vuxna är åtgärder som, om de sätts in i god tid, kan förhindra att en familj blir beroende av utkomststöd tid. Sysselsättning och åter sysselsättning är den bästa lösningen.

En konsekvens av EU-medlemskapet är också att familjer från utomnordiska länder på tre månaders turistvisum tillfälligt befinner sig i landskapet och där är kommunerna skyldiga att tillse att vid behov barnskyddslagens stipulationer följs även om kommunerna inte är skyldiga att utbetala utkomststöd till dessa familjer förutom biljett till närmaste sökandens lands beskickning eller biljett till hemlandet.

Fru talman! Slutligen uttrycker sig utskottet sig positivt över det arbete som landskapsregeringen utför när det gäller miljöfrågor i allmänhet och EU-strategin för Östersjöområdet och konstaterar att en nordisk arbetsgrupp tillsatts för att utreda konsekvenserna av svaveldirektivet. Utskottet hoppas ytterligare att landskapsregeringen ska beakta våra synpunkter angående barnfattigdom i den kommande uppföljnigen av ÅSUB:s rapport om ”ekonomisk utsatthet och social trygghet”.

Ltl Anders Eriksson, replik

Utskottsordförande Beijar sade att han blev överraskad över engagemanget i social- och miljöutskottet när det gäller barnfattigdomsfrågan. Jag tror att han kanske tänker på mig. Jag har varit engagerad i den här frågan länge. Det är inte försvarbart att en av Europas rikaste regioner ska ha barn som faktiskt inte kan ta del i gemensamma engagemang i skolor och när det gäller fritidssektorn. Däremot är jag personligen lite besviken över att det bara blir en skild barndel. Jag tycker att man borde ha gjort en skild utredning när det gäller barnfattigdomen på Åland för att få speciellt fokus på detta och få svar på alla frågor som finns. Jag vet hur det går, jag har lämnat in motioner tidigare och de hamnar alltid i papperskorgen, så det är åtminstone ett steg framåt.

Den här saken skulle ha vunnit på om man skulle ha koncentrerat sig enbart på barnfattigdomen.

Christian Beijar, replik

Fru talman! När jag sade överraskad så blev jag positivt överraskad. Det är helt klart, det är ingenting negativt i detta.

Om inte mitt minne alldeles sviker så har det inte diskuterats i utskottet, där också ltl Anders Eriksson är medlem, en speciell barnutredning. Vi har varit helt inne på en så kallad barndel i en del av utredningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag tog det inte alls negativt heller, absolut inte.

Däremot är det helt sant att vi var helt eniga om att det är bättre att ha det med som en skild barndel än att det inte blir någonting. Men om utskottsordförande Beijar tänker efter så förde vi nog ett resonemang om att man borde ha enskild utvärdering när det gäller barnfattigdomen.

Ltl Beijer sade att han tror att den gemensamma sociala myndigheten, som skissas på under samhällsreformens paraply, ska lösa det här. Jag är betydligt mera tveksam till det. Det får vi återkomma till i ett annat sammanhang. Jag vill höja ett varningens finger, tror man att samhällsreformen och en gemensam socialmyndighet ska lösa alla sociala problem vi har, då tror jag att man gör det lite för enkelt för sig. Problemen kvarstår nog ändå oavsett hur organisationen ser ut. Tyvärr brukar det vara så att ju större organisationer det blir så desto svårare är det att få styrning på dem och desto lättare är det att viktiga ärenden drunknar.

Christian Beijar, replik

Det är kanske att gå lite utanför ämnet. När det gäller den gemensamma socialmyndigheten så är det ju frågan om en likvärdig behandling, att alla samhällsmedborgare på Åland ska behandlas lika när det gäller social service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det är väldigt positivt att utskottet lyfte frågan om barnfattigdom så här stort som man har gjort. ÅSUB kommer att göra en uppföljning av rapporten från 2007 om ekonomisk utsatthet. Där kommer fokus också att finnas på barnfamiljer och ensamförsörjare. Vi har också möjlighet att vara med i en utredning som görs av nordiskt välfärdscenter som explicit handlar om barnfattigdom och det är någonting som vi håller på att diskutera inom byrån som bäst.

Vi vet att tidiga insatser ger resultat. Att kunna gå in med förebyggande utkomstskydd gör att barn och ungdomar inte hamnar in i ett utanförskap och slipper växa upp i fattigdom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Även lag- och kulturutskottet har behandlat Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012.

Att behandla och fördjupa sig i EU-frågor är alltid intressant och lärorikt. Jag önskar ta avstamp i några frågeställningar som lag- och kulturutskottet har behandlat och fördjupat sig i.

Inledningsvis kan jag konstatera att landskapet Åland har duktigt folk i Bryssel.

Sedan utbildning, kultur, idrott och media. Irlands ordförandeskap har som ett av sina mer prioriterade områden haft ”ERASMUS för alla”, unionens program för allmänbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Jag lärde mig här under uppehållet att ERASMUS var en av Europas första humanister, även holländare.

Det nya ERASMUS-programmet innehåller bl.a. en lånegaranti för högre utbildning vilket bedöms ha större betydelser länder med dåligt studiestödssystem och med höga terminsavgifter.

Rådets arbetsgrupp för kultur arbetar med kommissionens förslag om inrättande av programmet ”Kreativa Europa”. I förslaget från kommissionen slår man samman de pågående programmen kultur, media och mediaMundus och inför en ny finansieringsmöjlighet för små och medelstora företag samt organisationer i den kulturella och den kreativa sektorn.

Rådets arbetsgrupp för idrott arbetar för tillfället med ett utkast till slutsatser om dubbla karriärer för idrottare, vilket kan vara av ett visst intresse också för Åland. Trots vår litenhet så har vi flera framstående idrottare som försörjer sig på sin talang.

Kommissionen förväntas också att presentera en grönbok om smart-TV men det finns just nu. ännu inga uppgifter om innehållet i den

Några ord om E-justice portalen och andra portaler från kommissionen. Kommissionen upprätthåller sedan år 2011 en portal som samlar lagstiftning från samtliga EU-länder. Utskottet har blivit uppmärksammat på att portalen, liksom många andra av de portaler som upprätthålls av kommissionen, saknar information om självstyrelsen. Portalen länkar till nationella databaser med lagstiftning som t.ex. Finlex. Eftersom en motsvarande databas ännu saknas i landskapet kan portalen inte länka till landskapslagstiftningen.Utskottet har i andra sammanhang efterlyst en E-lagbok också för Ålands del men i avvaktan på en sådan databas kan portalen kompletteras med allmän information om självstyrelsen och om behörigheten i fråga om lagstiftningen. Det är viktigt att landskapsregeringen noga bevakar den information som inom EU läggs ut om medlemsstaterna så att Åland synliggörs.

Utskottet vill vidare framhålla att Åland borde vara ett eget statistikland så att det inom Eurostat redovisades särskilt för Åland.

Ett yrkeskvalifikationsdirektiv kommer under året att antas av rådet och Europaparlamentet. Genom direktivet föreslås yrtkesutövare inom områden som exempelvis fastighetsförmedling och bilskoleverksamhet att snabbare kunna få tillstånd att verka i andra EU-länder.

Ett nytt förslag behandlas i kommissionen i syfte att förenkla proceduren för småmålsförfarande i domstolar. Förslaget förbättrar möjligheterna att bedriva processer i ett annat EU-land och det är meningen att det ska bli lättare att få pengar från företag i andra länder om man har fordringar. Det är ett postivit steg för mindre företag som inte har samma finansiella muskler och resurser som de stora multinationella företagen har som ofta sopar slätt. 

En annan fråga som har relevans i högsta grad för Ålands del är en ny förordning under utarbetande som förenklar användningen av gruppundantag för statligt stöd. Avsikten är att det ska vara enklare att notifiera stöd i och med att kommissionen ska få kortare tid på sig att svara. Om inget svar ges ska kommissionen anses ha givit sitt tillstånd till den notifierade åtgärden. Enligt vad utskottet har fått erfara skulle de nya reglerna förenkla notifieringarna t.ex. i sådana fall som stödet för elkabeln och stödet när det gäller vindkraften, som också har fått lagtinget att gnissla tänder.

Även några ord om hembygdsrätten. Enligt en ny förordning ska varje medlemsstat införliva ett explicit förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i sin rättsordning. Den åländska hembygdsrätten som sådan är klarerad i Ålandsprotokollet i Finlands anslutningsfördrag. Lag- och kulturutskottet vill här fästa uppmärksamheten vid att finländsk lagstiftning genom självstyrelselagen diskriminerar personer som inte har finländskt medborgarskap eftersom medborgarskapet är ett krav för erhållande av åländsk hembygdsrätt. Enligt utskottets mening borde hembygdsrätten vara öppen för samtliga EU-medborgare.

Forskning är en av de saker som ska ta Europa ur den djupa grop vi befinner oss i just nu. Inom ramen för det s.k. Horizon 2020 pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet kring framtida forskningsanslag. Mer pengar kommer att investeras i riskkapital och i övrigt rör förhandlingarna valet mellan kohesion eller excellens.

Beträffande forskning finns det ett behov av en ökad samordning och en mera åländsk medveten forskningspolitik. Inom Horizon 2020 pågår förhandlingar kring framtida forskningsanslag och om man ska ha mera djupforskning eller spjutspetsforskning.

Slutligen några ord om pensionsregler. Ett arbete med en översyn av pensionsreglerna och reglerna för social säkerhet pågår inom EU. Dagens krav på möjlighet till egen försörjning för en person som vill stanna i ett annat land innebär att man efter tre månaders vistelse med arbetslöshet i ett annat EU-land blir tvungen att lämna landet. Detta medför en osäkerhet för EU-medborgarna vilket föranleder den pågående översynen. I fråga om tjänstepensioners portabilitet diskuteras en europeisk pensionsfond eller överföring av pensionen till det land man flyttar till. I takt med att antalet EU-medborgare som flyttar till ett annat land stadigt ökar påskyndas behovet av ett direktiv för portabilitet av tjänstepensioner.Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! I utskottets utlåtande sägs: ”Organisationer på Åland såsom exempelvis fredsinstitutet är ofta för små för att vara projektägare för forskningsprojekt men kan väl vara delaktiga i projekt som ägs utanför landskapet”. Jag undrar varifrån den information kommer?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är otydligt skrivet i lag- och kulturutskottets betänkande. Vi vet, och vi fick också den informationen, att Ålands fredsinstitut är mycket aktivt och deltar i forskningsprojekt. Som vi förstod det i vårt hörande så skulle det finnas ännu större utrymme för Ålands fredsinstitut att delta i olika projekt. Vi vet också att det är en viss byråkrati i EU-stöden som många småföretagare och organisationer på Åland kämpar med.

Ltl Barbro Sundback, replik

Som ordförande för styrelsen för Ålands fredsinstitut så kan jag informera att vi kan ha hur stora projekt som helst bara vi får en bättre grundfinansiering, bl.a. från landskapet. Det är det som avgör hur mycket man kan satsa på. Man kan till exempel söka europeiska pengar. Nu är vi med i ett stort europeiskt projekt som dras från Fredsinstitutet som heter Eldia, ett språkprojekt. Jag är lite missnöjd med den där skrivningen. Jag tycker att den kanske inte riktigt är väl genomtänkt, speciellt som det förefaller att man inte har hört någon från Ålands fredsinstitut.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Utskottets mening var att lyfta fram fredsinstitutet som ett gott exempel. Vi vill också lyfta fram att man från åländsk sida och från landskapregeringens sida skulle ha en tydlig och mera inriktad forskningspolitik. Där är fredsinstitutet absolut en viktig aktör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I remissdebatten tog jag upp vår representation i flera EU-organ, även sådana organ som inte finns med i landskapsregeringens redogörelse. Jag hade gärna sett ett mer uttömmande resonemang och analys gällande detta i det material vi har fått från självstyrelsepolitiska nämnden inklusive de övriga utskottsbetänkandena. Trots det tycker jag att vi ändå har ett gediget material framför oss vad gäller representationen i EU. Man kunde dock också ha utvecklat något mer vad gäller regionkommittén där jag inte ser speciellt mycket. Det finns i princip bara en text om att man har diskuterat möjligheten att eventuellt ha ett seminarium om Åland. Nåja, vi får väl ta nya tag nästa år. Jag förstår ju att man inte kan få allt och inte hinner man heller med att ta fram all information.

Jag ser att det i både landskapsregeringens redogörelse och social- och miljöutskottets betänkande finns en rubrik med barnfattigdom där landskapsregeringen bland annat berättar att man ska följa kommissionens initiativ om insatser. Utskottet vill ge utrymme åt en särskild barndel vid framtida kartläggningar av hushållens ekonomi.

Utskottet vill också att olika inkomstöverföringar utreds och att barnen ska få bli mer delaktiga i kommande utredningar. Det finns även en del mer. Allt detta är bra. Men jag vill lyfta upp själva begreppet man använder, också i rubrikerna, alltså barnfattigdom. Är det rätt begrepp? Jag är tveksam. Ett bättre begrepp kunde t.ex. vara ekonomiskt utsatta barn. Det här är ingen jättestor sak för mig, men jag vill inte att det går inflation i så allvarliga begrepp som barnfattigdom. Det kan vara bra om vi alla tänker till över det och om vi faktiskt ska använda sådana begrepp.

Nyligen var det en riktigt stor debatt och mycket mediarapportering kring just detta i Sverige då uppdrag granskning hade granskat Rädda barnens, Majblommans och BRIS kampanj mot barnfattigdom. I kampanjen påstod bland annat att 240 000 barn i Sverige led av barnfattigdom och de gav sken av att hundratusentals barn i Sverige gick hungriga och utan kläder. Den kampanjen var ett riktigt klavertramp och man tog senare avstånd från sin egen kampanj, och till exempel BRIS har slutat att använda begreppet barnfattigdom.

Talman! Till sist vill jag uppmärksamma lag- och kulturutskottets skrivning under "Allmän ordning och säkerhet". Det står att rådets arbetsgrupp har behandlat ett meddelande från kommissionen om ett starkt EU-samarbete inom brottsbekämpningen som framförallt rör arbetet mot våld på och vid idrottsarenor. Sedan konstaterar man att det är svårt att hitta gemensamma lösningar som passar alla. Det kan säkert vara så, men EU borde försöka mer och vi politiker har ett särskilt ansvar att lyfta frågan till debatt och gå i bräschen mot våld.

Det är nog tyvärr så att en del slåss mer än de älskar. Vi måste i alla sammanhang poängtera att dialog är bättre än slagsmål. Det förekommer tyvärr allt för ofta våld från supportergrupper i samband med sportevenemang, även om vi inte har haft så omfattande problem här som på andra ställen. Vi bör framhålla att våld från supportar inte är bra, varken för sin egen klubb eller för idrotten som helhet. Förutom det lidande som man skapar med våldet så blir konsekvenserna oftast kännbara för både klubben och sporten. Det hat som finns bland vissa grupper måste motverkas. Vi bör därför uppmana till att inte hata så mycket utan till att älska mycket istället. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ekonomisk utsatthet eller fattigdom, man kan kalla det vad man vill, men det betyder faktiskt samma sak. Det är en sak att vara fattig på Åland och en helt annan sak att vara fattig i Indien. Huvudsaken är att man är medveten om problemet, man ser problemet, man synliggör problemet och man vidtar åtgärder.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med om det sista, att det är viktigt att man är medveten om det, synliggör det och vidtar åtgärder. Det är också viktigt att inte använder begrepp som medför att det går inflation i de begreppen. Jag tycker att det inte är relevant att använda begreppet barnfattigdom när vi kunde använda begreppet ekonomiskt utsatta barn. Det är mycket tuffare i vissa afrikanska länder där det är svält och fattigdom. Att vinkla det på det sättet gör att det går inflation i begreppet. Jag tror att det är viktigt att vi håller oss till rätt begrepp. Det kanske är det här som är rätt begrepp, men jag ville lyfta diskussionen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Egentligen är det en ganska intressant diskussion som ltl Petri Carlsson lyfter. Det handlar ju också om att det låter bättre att vara ekonomiskt utsatt än att vara fattig. Det är precis samma sak som när man säger att främlingsfientlig låter värre än invandrarkritisk. Orden som man använder i politiken är jätteviktiga, för den skull ska man inte överdriva. Det är viktigt att se problemen och vidta åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tänkte också hålla mig till begreppet barnfattigdom som ltl Petri Carlsson tog upp. Vi i utskottet har inte närmare diskuterat begreppet. Vi har utgått ifrån regeringens redogörelse som ligger till grund för det här och även självstyrelsepolitiska nämndens betänkande där man i dessa fall använder begreppet barnfattigdom. Jag tycker också att det är bra att vi diskuterar den här frågan. Jag utgår också ifrån att vi kan använda rätt begrepp för rätt sak. För min personliga del passar barnfattigdom bra i det här sammanhanget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Efter att landskapsregeringen lämnade sin redogörelse så har det varit en ganska stor debatt, särskilt i svenska medier. Vi på Åland följer mycket med de svenska medierna, bl.a. när det gäller hela historien kring BRIS kampanjen där BRIS har tagit avstånd från att använder det här begreppet. Därför tyckte jag att det var viktigt att lyfta den frågan. Det får inte gå inflation i ett sådant viktigt begrepp när det är så allvarliga och viktiga saker som vi hanterar. Det är jätteviktigt att vi använder rätt begrepp. Jag tror att gemene man ute på gatan inte upplever att vi har fattigdom, svält och hunger här.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är frågan om hur man värderar det här och även utgående från vad man har för inställning till själva ordet fattigdom. Det kan ju låta för kraftigt. Samtidigt måste man också kunna säga även idag att det finns fattiga människor. Den här diskussionen kring olika värderingar och begrepp kan vara lite olika från land till land. Det är korrekt att man i Sverige har omvärderat begreppet barnfattigdom, utgående från vilka det är som lider av barnfattigdom.

Sedan, fru talman, vill jag rätta mig. Det står faktiskt inte självstyrelsepolitiska nämnden om barnfattigdom, där sade jag fel.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Om man nu tycker att begreppet barnfattigdom är lika med ekonomiskt utsatta barn så kunde man kanske hellre använda begreppet ekonomiskt utsatta barn, vilket jag försökte få fram. Det kan vara en värdering. Jag upplever att gemene man inte upplever att vi har fattigdom, svält och hunger i vårt samhälle här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett viktigt ämne som ltl Carlsson tar upp. Jag kan trösta ledamoten med att vi faktiskt också diskuterade BRIS undersökningen i utskottet. Vi har inte diskuterat rubrikvalet utan vi har utgått ifrån de rubriker som kom från landskapsregeringens meddelande.

Frågan om vad som är fattigdom är ju ett intressant begrepp. Man kan också koppla detta till vad social trygghet är. Utskottet lyfte fram rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”. Rapporten 2007 visade att det fanns ett ganska stort antal procent som levde under gränsen. Barnens situation kom inte så tydligt fram, framförallt familjer med många barn och små barn och det ville social- och miljöutskottet lyfta fram.

Ltl Petri Carlsson, replik

Som jag sade i mitt anförande så tycker jag att de saker man lyfter fram är bra. Innehållsmässigt är det bra och jag stöder det. Jag vände mig mot själva begreppet. Om man har diskuterat att titta på BRIS rapporten så kunde man också ha noterat att BRIS också har tagit avstånd från begreppet barnfattigdom.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag upplever det kränkande mot de här familjerna, och de små barnen som ändå lever i en form av utsatthet här på Åland, att jämföra den här rubriken med svält och annan misär som ltl Katrin Sjögren också tog upp. Man kan inte riktigt jämföra detta med Indien. Vi lever i en annan värld. Vi måste utgå ifrån den levnadsstandarden och den välfärden som vi vill ha på Åland. Det är otroligt viktigt att barnens rätt till likabehandling lyfts fram var man än bor på Åland.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ja, jag håller med om att man inte kan jämföra barnfattigdomen på Åland med svältande länder t.ex. i Afrika. Då borde man också använda ett annat begrepp, ekonomiskt utsatta, precis det som även ltl Sara Kemetter lyfte fram här att det är utsatta barn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Inspirerad av den här diskussionen så tänkte jag säga någonting om det här begreppet också. Min infallsvinkel är lite annorlunda än ltl Petri Carlssons, även om jag tycker att han har en poäng när han säger att man ska vara försiktig med att använda det här begreppet.

Under alla tider så har sådana som försöker göra gott och syssla med välfärd använt svältande barn och utsatta barn för att samla in pengar. Syftet är gott men resultaten kanske inte alltid är så övertygande. Min kritik mot det här begreppet är inte detsamma som ltl Petri Carlssons. Ltl Petri Carlsson visar att man lätt kan manipulera omgivningen genom att vädja till människors medlidande med barn som av olika skäl har det svårt.

Min kritik mot det här begreppet är att barn inte har någon ekonomi. De är inga självständiga subjekt eller, ens i de flesta fall, juridiska objekt i samhället. Barnen är vanligtvis en del av en familj. Vi har normalt inte en sådan ekonomisk statistik som särskiljer ut barn och vi räknar inte med dem som ekonomiska personer.

Det här begreppet handlar om att inkomstklyftorna växer i Europa så gott som överallt. Det beror delvis på den marknadsliberala politik som har förts nu under de senaste 20 åren. Det som är svagast drabbas; barn, äldre och andra utsatta som har små inkomster. Jag tycker att man istället ska tala om de här begreppen som vi alltid har använt, dvs. skillnaderna mellan inkomstgrupperna i samhället. Det finns övertygande forskning som visar att ökade inkomstklyftor leder till stora skillnader också i fråga om ökad skillnad i välfärd. De som hör till de mest utsatta grupperna är mer sjuka och de tar oftare livet av sig osv. Medan mera välbeställda har bättre hälsa, bättre sociala nätverk och kan helt enkelt sköta både sin hälsa, välfärd, ekonomi och sin familj på ett bättre sätt. Det är väl egentligen en självklarhet.

Utskottet använder det här uttrycket att man anger rätt metod, dvs. att man ska upprepa den här utredningen från 2007 om ekonomisk utsatthet och social trygghet. Den utredningen har ju också ett fattigdomsbegrepp som grundar sig på EU:s sätt att mäta fattigdom. Det här begreppet är ju relativt så det beaktar olika samhällens ekonomiska standard. Det är klart att det finns både familjer och barn i samhället där ekonomin är svag och där möjligheterna att välja om man ska åka på semester eller inte eller om man ska köpa ny TV eller inte överhuvudtaget inte finns. Där är kampen för att få mat på bordet dagligen ganska tuff.

Nu har det gått sju år sedan den senaste utredningen. Sju är ett bra ekonomiskt tal, så det blir intressant att se om man upprepar den här utredningen och att se vilka förändringar som skett sedan senast. När vi gjorde den här utredningen senast, den drevs fram av socialdemokraterna, så var många förvånande att det ändå fanns så många utsatta i vårt samhälle. Då förekom det också en diskussion om hur man skulle kunna åtgärda det här och det fanns många förslag. Av de förslagen blev väl inte så många genomförda för det har också att göra med strukturella problem i samhället.

Att lösa det enbart via bidragssystem tror jag inte är riktigt framgångsrikt. Det viktigaste är ju att det finns arbete åt alla och att det finns bostäder som man kan hyra eller köpa för rimliga priser. Just frågan om boendet och försörjningen brukar vara avgörande om familjens sociala standard.

Den nya sociala myndigheten, som jag har varit med och tagit fram och föreslår att vi ska genomföra inom samhällsservicereformen, den har inte i uppdrag att lösa alla sociala problem som ltl Anders Eriksson sade. Förslaget är att den nya myndigheten skulle ta hand om all social service förutom barn- och äldreomsorgen. Ltl Anders Eriksson träffar nog inte riktigt rätt när han kritiserar den här myndigheten i det här sammanhanget.

Fru talman! I självstyrelsepolitiska nämndens betänkande så kan man konstatera att om engagemanget var stort när det gäller barnfattigdom så var kanske engagemanget mindre påtagligt i frågan om självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Jag vet inte hur det var i de övriga utskotten när det gällde att lämna utlåtanden. På något sätt är det här prioriteringsmeddelandet något som inte skapar särskilt mycket diskussion. Det är någon slags redovisning för hur många dokument från EU som har behandlats osv. Ingen orkar kommentera detta ens något mera. De här programmen är ju delvis byråkratiska så att man upprepar samma rubriker, de pågående processerna i EU följer man upp och så ska lagtinget säga sitt.

Jag tycker för min del att det här med EU är så pass viktigt och intressant att vi borde göra det till en ganska fri EU-debatt eller så borde man hålla en särskild debatt baserad på ett särskilt meddelande om EU:s framtida utveckling och nuläget. Det förefaller i alla fall som om en vändning till det bättre kunde ske vad gäller ekonomin, även om det går mycket långsamt. Samtidigt som ekonomin möjligen förbättras så ökar missnöjet och protesterna i Europa på grund av en alltför höga arbetslöshet som till synes inte kommer att minska snabbt. Regeringarna brottas med stora underskott och räddar hellre kreditinstitut och banker än sin egen befolknings försörjning.

Min spådom inför framtiden är nog att Europas folk inte i det oändliga kommer att tåla denna politik. De misslyckanden som har skett inom ekonomierna måste nog delas mera jämt. Det förefaller också finnas sådana idéer nu inom den Europeiska Centralbanken och också inom kommissionen. Fler måste betala överskuldsättningen.

Fru talman! Nu är inte ens någon här ifrån landskapsregeringen och de flesta verkar så där måttligt engagerade. Jag tror att det skulle vara viktigt att diskutera om det är så här som vi ska diskutera och ta ställning till Europeiska Unionen eller ska det göras på något annat sätt som är mer engagerande?

Regeringsprogrammet säger inte särskilt mycket om EU. Det kanske skulle krävas några tillägg i det.

En sak som självstyrelsepolitiska nämnden ändå vidrörde ganska mycket var den åländska representationen. Nu tänker jag inte bara på själva parlamentsplatsen, det är en rent politiskt fråga mellan Finland och unionen.  I självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande på sidan 4, stycket under rubriken specialrådgivare i Bryssel skriver man: ”Nämnden anser att Ålands närvaro i Bryssel utvecklas och stärks. Landskapsregeringen bör utreda hur det kan göras genom tjänsten vid Finlands representation och genom ett ökat engagemang hos politiker och tjänstemän inom landskapsförvaltningen. Min utgångspunkt är att man i förvaltningen och regeringen klarare borde skilja mellan inrikespolitik och utrikespolitik vad gäller självstyrelsen. Det är en tanke som jag har haft länge. Jag tycker också att det borde vara en minister som har hand om utrikespolitiken. Vi borde ha ett ministerium eller en byrå som har hand om utrikesfrågorna. Nu är det väldigt splittrat. I partierna har det länge funnits en föreställning om att alla på något vis ska ta hand om EU och alla ska ta hand om nordiska frågor. Vi vet alla att om alla ska ta hand om något så är det ingen som riktigt bär något särskilt ansvar. Förutom detta behövs det någon institutionalisering av självstyrelsens externa relationer. Vi behöver en EU-politik, vi behöver en nordisk politik, vi behöver en Östersjöpolitik och allt bör utvecklas inom landskapsregeringen under en särskild minister och byrås ledning. Det finns ju ganska mycket resurser redan men de är splittrade, det finns ingen sammanhållen politik och det har aldrig funnits. Det viktigaste för lagtinget har varit att få representation, vad som händer sedan i de här olika organen, det är av underordnad betydelse. I vissa sammanhang reagerar man på någon fråga som tas upp, men det är efter att någon annan har framfört den. Det är ganska sällan som Åland driver någon kontinuerlig och konsekvent politik i de här olika organen.

Här ges nu bara ett uppdrag. Vi får se om det sker någonting. Åland borde i alla fall mera ut i världen och kanske föra lite mindre bypolitik, det är den tid vi lever i nu. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ger ltl Sundback rätt att det är väldigt viktigt att få de här posterna och positionerna men sedan är det svårt att förvalta dem riktigt bra och driva en sammanhållen politik. Jag tycker trots allt att man under några år nu har tagit steg framåt när det gäller den nordiska politiken, Åland i Norden. Jag upplever också att det alla gånger inte finns tjänstemannaresurser varken på lagtinget eller på landskapsregeringen för att vi ska kunna vara riktigt spetsiga i vårt sätt att arbeta.

När det gäller lag- och kulturutskottets angreppssätt på EU-frågorna så försökte vi faktiskt vinnlägga oss om att inte mala det som är bestämt sedan tidigare. Vi försökte lyfta fram lite nyheter, det var i alla fall vår ambition.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är inte något fel på det här. Jag menar att det inte räcker att ha representation i Bryssel om man ska driva politik i Europa. Vi har ju möjlighet att ha en specialrådgivare, men hur ska vi komma vidare? Några av oss har igen varit på besök i Köpenhamn och lyssnat på hur Färöarna jobbar. Nu är inte Färöarna med i EU, men de har ändå representation. De har sin viktiga fiskerifråga förstås och det är runt den frågan som man samlar resurserna. Vi borde kanske samla oss runt sjöfarten, både i självstyrelsepolitiska sammanhang och i alla utrikespolitiska sammanhang där vi är med. Det kan hända att det förs en bra politik i Norden, jag känner inte till det, jag vet inte var den är formaliserad för jag har inte varit med och diskuterat det. Politiken i ett parlament kan inte hänga enbart på enstaka duktiga politikers insatser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Värderade talman! Även om den allmänna folkliga debatten om tillståndet i unionen mycket präglas av det som kallas eurokrisen, dvs. effekterna av de ekonomiska problem som vi har i unionen och mellan dess medlemmar, så tycker jag att denna redogörelse och yttrandena från utskotten ändå pekar i rätt riktning. Oberoende, vid sidan av den allt överskuggande ekonomiska krisen, så går integrationen vidare. Man kan ju kanske förledas att tro att integrationen mer eller mindre skulle förlamas av att så mycket domineras av de ekonomiska problem som unionen och flera av dess medlemmar kämpar med. Men så är ju ändå inte fallet. Jag läste nog bulletinerna från unionen, bl.a. den här typen av redogörelser, på det viset att integrationen går vidare. Integrationen har inte stannat upp, den har inte förlamats men den påverkas i allra högsta grad av de ekonomiska realiteterna. Det var den ena allmänna synpunkten som jag bara ville nämna så här i en allmän europeisk debatt, som är viktig, jag håller helt med om det. Vi har tidigare uttalat oss här i kammaren att debatten kring självstyrelsepolitiska nämndens redogörelse i självstyrelsefrågor kanske är en av de viktigaste, kanske den viktigaste för året. Vad gäller integrationspolitiken är detta ärende det viktigaste. I vilken ordning dessa sedan kommer beror ju mycket på i vilken ordning man ställer europapolitiken. Är europapolitiken inrikespolitik, utrikespolitik, en blandning av bägge eller vad? Det här är viktiga frågor, den saken är alldeles klar. De rör oss alla. Ärenden som rör en är det klokt att vara med och åtminstone försöka påverka. Det är vår skyldighet som ombud för befolkningen att göra det, att gripa in där vi kan med de medel vi har och med den kraft som vi kan uppbringa.

Mot det här kan man kanske väga in det resonemang som också har förekommit i självstyrelsepolitiska nämnden och som vi hört från regeringens sida; att regeringen ska leverera meddelanden, redogörelser och ställningstaganden i många olika ämnen och många olika ärenden. Så ska det vara för det är politik. Regeringen ska leverera och lagtinget ska fatta beslut i de ärenden som i lagtinget ska vi fatta beslut i. Uppenbarligen, och man kanske också kan läsa det ur nämndens hantering av ärenden, finns en gräns där den här typen av politiskt umgänge mellan parlament och regering blir betungande för förvaltningen. Så här har det uttryckts. Med min tidigare kunskap om förvaltningen och det politiska umgänget med parlamentet så förstår jag precis vad man säger. Det här är någonting som vi ska vara medvetna om. Naturligtvis ska vi motta redogörelser och meddelanden om hur regeringen driver politiska ärenden. För det är ändå vi som ska kontrollera maktutövningen och också ange färdriktningar. Men jag är medveten om att vi ska vara klara på att det finns en gräns för vad vi klarar. Jag är inte kapabel att bedöma var vi befinner oss på den skalan. Men det resonemang som har förekommit i nämnden, visserligen i ett annat ärende, ska vi beakta, ta till oss och vara medvetna om.

Jag upprepar det jag sade nyligen, efter den europeiska integrationen kommer mera integration. Den vägen befinner vi oss på och så kommer det att gå om vi vill det eller inte. Vi ska ha klart för oss att integrationen följs av mera integration. Det är klokt att vara med och fatta beslut i ärenden som ändå fullt ut träffar vår befolkning och vårt samhälle.

Jag ska bara nämna två ärenden i övrigt som vi behandlade i nämnden. Viceordförande Sundman avslutade sin presentation med det som är nere på sidan 4. Det är nog viktigt att vi får en återkoppling i de här hanteringarna. Vi har flera gånger i nämnden sagt att i redogörelsen från regeringen måste vi också få veta vad regeringen har gjort i respektive ärenden. Vi upprepar den beställningen. På det allmänna planet vill jag också peka på hur nämnden ser på saken och så här måste det vara för att man ska få en meningsfull politisk dialog. Det här ska inte tas som kritik. Det här ska tas som nämndens och förhoppningsvis lagtingets uppfattning om hur ärendena ska skötas.

 Första punkten gäller det som har kallats del bokslut, det som nämnden beställer nere på sidan 1 och uppe på sidan 2. När detta fullföljs och hur det sedan går till vet jag inte. Om det ska göras som ett administrativt beställningsarbete i förvaltningen eller om det läggs ut på någon forskningsinriktning eller om det kan göra som ett examensarbete, det är en praktisk fråga för regeringen att ta ställning till, men det bör göras. Vi har nu varit med i unionen i 18 år. Den här beställningen som i och för sig går under rubriken åländsk representation i Europaparlamentet kan genomföras på ett seriöst sätt bara om den omfattar effekten av hela medlemskapet, plus och minus av medlemskapet. Därmed kan man få en mätare på hur Åland har lyckats eller misslyckats med att utöva inflytande i de ärenden som träffar oss alla.

Mellanbokslut- vad har gjorts och vad har inte gjorts för att gå vidare? Mellanbokslut är en sammanfattning för att utgöra en sammanställning för landskapets vidare åtgärder i ärendet.

I nämnden diskuterade vi också i denna förbindelse frågan om det som jag kallade vårt största nederlag; att bli av med opt in klausulen. Det står inte i texten att en dylik genomgång är meningsfull bara om man också tar reda på hur det kunde komma sig att Åland har förlorat sitt mest verkningsfulla instrument vad gäller integrationspolitiken, opt in klausulen. Opt in klausulen vägledde oss in i EES-avtalet och var själva portalen inför EU-medlemskapet. Jag har många gånger gett uttryck för att det var själva grunden för att Ålandsprotokollet kunde tillkomma. Var är opt in klausulen idag? Vem utfärdade en sådan fullmakt att den bara kunde försvinna? Här finns det mycket forskning att göra. Jag utgår ifrån att ett mellanbokslut innefattar vad vi har gjort, vad vi misslyckats med och hur det kunde gå så illa att vi inte längre kan bestämma om vi vill vara med eller inte. Jag har också sagt att det misstaget skedde i slutet av 1990-talet i förbindelse med det som kallas konsolidering av Amsterdamfördraget. Det var besvärligt, vi kan inte förbi den saken av det enkla skälet att enda chansen att få tillbaka opt in klausulen är att ta reda på vilka grunder och hur klausulen försvann. Därmed kan vi också säga hur viktig klausulen har varit och hur viktig den skulle vara för Åland att ha kvar. De här resonemangen har förts tidigare och vi kan inte ge upp själva tanken på att återfå en klausul som reglerar vårt liv i unionen. Vi är där och livet i unionen innebär integrering av åtminstone fyra friheter, de är alla ytterst politiska och vi kan delta i den integrationen med de medel vi har. Vi ska göra det därför att det är vi skyldiga våra medborgare. Det är vi som ansvarar för ärenden under självstyrelsens behörighet och i unionen är alla frågor sådana. Var frågorna sedan sist och slutligen beslutas om är en fråga för alla medlemsländer, men för Ålands del så är vi ansvariga för alla ärenden och därmed också skyldiga att försöka påverka dem där vi kan.

Därför ser jag mycket fram emot att få fram ett mellanbokslut och vad det innehåller för att anvisa väg för fortsättningen.

Fru talman! Den andra omständigheten som är ny, som kollegan Harry Jansson påpassligt plockade upp under nämndens behandling, är Lissabonfördragets artikel 4 § 2, respekt för medlemsstaternas nationella identitet. Det är en ny bestämmelse som tillkom i Lissabonfördraget för att ge stadganden om de grundläggande rättigheterna i unionen liv. Med Lissabonfördraget blev ju stadganden om de grundläggande rättigheterna i EU juridiskt bindande och utgör en integrerad del av fördragen. Denna korta artikel 22 i stadgan, som är återgiven här i texten, säger; ”unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden”. Det är allt, nio ord. När jag medverkade i skrivningen av denna stadga så kan jag berätta att denna artikel som är den kortaste var den svåraste att få fram. Det var faktiskt så. Längre än detta var det inte möjligt att komma år 2000. Därför betyder artikel 4:2 i Lissabonfördraget faktiskt någonting. Det är inte bara ett försök till materialisering av stadgan. Den betyder också någonting; en förpliktelse för unionen att uppträda på ett bestämt sätt av respekt för de nämnda rättigheterna, dvs. kulturella, religiösa och språkliga rättigheter som sedan i artikeln också förstärks med krav på respekt för regional och lokal självstyrelse. Den här artikeln är så ny att riktigt hur den blir gällande rätt vet vi först när EU-domstolen fattar ytterligare beslut, det finns ett antal redan. Det finns ytterligare beslut att vänta som jag tror att kommer att gå Ålands väg, egentligen på två sätt. Det ena framgår här i texten, dvs. respekt för minoriteter som unionen måste visa kommer också medlemmarna att tvingas iaktta.

Den andra aspekten är kanske eventuellt viktigare i kommande lagstiftning. EU-rätten är ju ett case law system, ett juridiskt system där domstolar faktiskt tillåts idka lagstiftning. Domstolsavgöranden får i många fall, mycket mera än i vårt beskrivna lagsystem, styrka eller effekt som norm i de enskilda fall som domstolarna avkunnar. Den politiska spegelbilden av denna starka juridiska kraft hos domstolar har också utbildats i doktrinen och kallats margin of appreciation på engelska. Det är en svår översatt term, man brukar på svenska kalla den för tolkningsmarginal. I det beskrivna legalistiska systemet så ska paragraferna tala för sig och då ska de tillämpas såsom de är skrivna. I case law system, som mycket kännetecknar EU-rätten, är den här tolkningsmarginalen större. Lagstiftande församlingar i EU har en tolkningsmarginal i förhållande till direktiven som artikel 4:2 i Lissabonfördraget nu, enligt min mening, utvidgar på det sättet att domstolarna i sina avgöranden kommer att respektera den marginal som t.ex. den marginal som Ålands lagting tar till sig och anser att vi har. Vi har historiska, kulturella och språkliga skäl att lagstifta innanför direktivet som medger en tolkningsmarginal som vi själva bestämmer. Sedan får vi se vad domstolen säger. Men domstolarna är skyldiga att tillämpa artikel 4:2. Det här är någonting som Ålands lagting ska ta till sig och använda sig av. Därför var det enligt min mening mycket väl att kollegan Harry Jansson lyfte den här frågan i nämnden och att nämnden också ville fördjupa sig i den här frågan på ett sådant sätt som är till nytta för oss i framtiden.

Fru talman! Nämnden kommer att få ta emot flera redogörelser om integrationspolitiken. Jag vill avsluta med att igen efterlysa kanske mera komprimerad text men med en återkoppling till; vad blev det sedan? Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det är sant att integrationen fortsätter och nya medlemsländer ansöker om att få bli medlemmar i den Europeiska Unionen, trots eurokrisen. Den kanske enklaste förklaringen till det är att de har det ännu sämre utanför. Jag tycker kanske inte att det är så problematiskt i sig eftersom alltför många människor går arbetslösa i de gamla medlemsländerna. Det är lätt att skylla arbetslösheten på att nya länder blir medlemmar eller helt enkelt skjuta på syndabockar och det oroar. Det oroar att EU:s legitimitet är svag. Jag tror nog att många vill väl, men det kräver bättre sysselsättning och mindre inkomstklyftor.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, jag kan bara hålla med, så är det. Lite förhoppning kan man utläsa i hållningen från förbundsrepubliken Tyskland om att de som har skapat överskuldsättningen också ska ta del i att minska effekterna, de menliga följderna, av den överskuldsättningen och istället satsa på sysselsättning. Det är en ökad ekonomisk aktivitet som unionen ju inte själv kan stå för utan som dess medlemsländer ska uppmana till. Jag håller helt med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Jag vill direkt be om översende med sen ankomst till detta plenum. Jag har på ort och ställe bekantat mig med den europeiska gemenskapen och kan konstatera att det i vart fall när det gäller upprätthållandet av tillförlitlighet i flygtrafiken finns en del att göra. Men nog med ursäkter. Detta ska ju egentligen handla om finans- och näringsutskottets utlåtande kring EU-redogörelsen.

Det är på flera sätt upplyftande att EU-frågor med jämna mellanrum lyfts i detta parlament. Den europeiska vardagen är något vi alla är en del av, den är vår verklighet. Ibland är detta bra och ibland upplevs det som ganska frustrerande. Ungefär som det mesta här i livet. Det gäller dock att i alla lägen söka möjligheter istället för att se hindren. Ett sådant ansvar vilar tungt på detta parlament. För om inte vi här inne gör allt för att Åland och ålänningarna ska kunna bygga sina liv innanför den Europeiska Unionen, då gör ingen annan det heller. Vi måste komma bort från fokuseringen på det omöjliga och koncentrera våra krafter på det möjliga! Europasamarbetet har öppnat våra gränser och skapat möjligheter som förr inte fanns. Det är globalisering och det är tillväxt, både ekonomiskt och intellektuellt. Från den vägen kan vi inte vika.

I utskottsarbetet har vi i samband med EU-redogörelsen valt att lyfta fram några av de delar som särskilt berör Åland och ålänningarna. Vi har till exempel erfarit att landskapsregeringen i ett uppfriskande tydligt utlåtande till social- och miljöministeriet påtalat det orimliga i särbehandlingen mellan röktobak och snustobak. I den bästa av världar skulle naturligtvis inget användas. I den värld vi faktiskt finns i konsumeras båda. Eftersom det finns mycket övertygande vetenskapliga bevis på att snus är mindre farligt än röktobak vore saken klar kunde man tycka. Resultatet är ändå att Finland valt att inte inkludera de åländska åsikterna i sitt svar till EU:s institutioner. Det är synd av flera skäl. Dels för att de åländska synpunkterna inte beaktats och dels för att de hade varit synnerligen värdefulla för till exempel Sverige som inte är ett lika snusnaivt land som det övriga Europa och behöver all hjälp som finns för att driva denna inte minst näringspolitiskt viktiga fråga. Dessutom skulle folk i Europa troligen leva längre om de valde snus framom cigaretter. Det är självklart vanskligt att jämföra olika nikotinprodukters hälsopåverkan men skillnaden mellan röktobakens skadeverkningar jämfört med snustobakens är ändå inget att sopa under mattan. Särskilt inte som det hör till republiken Finlands skyldighet att föra fram även åländska synpunkter i EU-ärenden.

Här vill jag flika in en alldeles egen åsikt. För Åland är det långt ifrån oviktigt att upprätthålla goda kontakter med Sverige på alla plan som är möjliga. Det är i Sverige våra ungdomar idag får sin utbildning och det är med Sverige en allt större del av vår handel sker. Det är från Sverige de flesta kulturella influenser kommer och det är där vårt eget språk utvecklas. Dessutom är regionen Stockholm och Mälardalen, vilket jag påpekade även i budgetdebatten förra månaden, världens kanske mest snabbväxande region just nu. Det finns alltså tusen och åter tusen skäl att så långt som någonsin är möjligt stödja svenska ståndpunkter i de fall de sammanfaller med åländska behov. Särskilt mot bakgrund av att det genom åren visat sig extremt svårt att finna gehör för åländska strävanden i republiken Finland. När dörrar stängs på ett håll gäller det att öppna nya, på andra håll. Åland kan rätt skött bli till exempel en viktig matproducent till det växande stor-Stockholm. I tider av hästköttsskandaler och konstgjorda grödor finns en växande marknad för riktig mat.

I utskottet fördes i samband med hanteringen av EU-redogörelsen även ett resonemang kring vikten av samråd mellan regeringen och lagtinget. I redogörelsen förefaller de bli allt mer sällsynta. Det visar sig dock att skälen till frånvaron av dessa i många fall har varit väldigt konkreta och praktiska. Arbetsbelastningen på EU-enheten inom förvaltningen är stor och ärendena många. Det vet vi alla som tar del av den ständiga ström av subsidiaritetsmeddelanden som landar i eposten. Det är som vi alla vet i stort sett omöjligt att analysera alla dessa och avgöra vilka som är viktiga och vilka som bara teoretiskt berör Åland och ålänningarna. Sådant skapar en känsla av otillräcklighet. Dilemmat är som vi alla vet att EU som kropp inte riktigt förmår hantera Åland som idé. Regioner som är lagstiftande men ändå inte nationalstater passar inte in i den mall EU skapar. Från utskottets sida är vi såklart mycket väl medvetna om den pressade ekonomiska situation vi befinner oss i men det finns nog ändå många skäl att ständigt vara uppmärksam på behovet av att följa de processer som EU skapar och som Åland vare sig vi vill eller inte påverkas av. Dessutom är det faktiskt på riktigt möjligt att påverka EU, jag återkommer till ett dagsfärskt exempel.

Fru talman! Det är enligt min egen mening viktigt att på alla sätt som är möjliga försöka vara lyhörda för strömningar och bestämda i våra argument och åsikter. Ett sätt är att till exempel via våra egna partier söka samarbeten inte bara på den nationella och den svenska sidan utan även ute bland de europeiska partierna. När allt kommer omkring är det ändå bara människor som ligger bakom precis alla beslut och genom att delta i diskussioner kan även vi från åländsk sida vara med och påverka.

Som alltid när EU-ärenden är på agendan är sjöfarten en viktig fråga. År 2015 närmar sig då nya svavelregler kommer att stöpa om branschen i grunden. Frågetecknen är många men som alltid när utmaningarna växer ökar också möjligheterna. Den som agerar klokast kommer också att nå de största framgångarna. I dag är Finland och Åland först i Europa när det gäller stödsystemen för miljöinvesteringar till sjöss. Det har funnits pengar, trettio miljoner euro, att anhålla om och det finns en stor vilja att satsa skattemedel i den finländska och åländska sjöfarten. Det är på sätt och vis en chansning, den som går först riskerar alltid att vara för tidigt ute. Men det sänder ut viktiga signaler när ett helt land ställer sig bakom en bransch och Finland har de facto under de senaste tio åren gått från en mer undanskymd plats i den europeiska sjöfartspolitiken till att idag vara först och faktiskt bäst. Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen fortsätter jobba tillsammans med den finländska regeringen och branschen i denna för landskapet så viktiga fråga.

Avslutningsvis några egna synpunkter i en fråga jag känner starkt för. Sjöfarten har på bara hundra år genomgått en radikal förändring. Segelfartyg blev kolfartyg som blev förbränningsmotorer och så vidare. Idag trafikerar världens första gasdrivna passagerarfartyg på Östersjön. Det kan det göra tack vare det åländska skatteundantaget som förhandlades fram av framsynta politiker och envisa och pålästa förhandlare med gedigna självstyrelsepolitiska argument. Vi har på Åland en djupgående kunskap i sjöfart och vi har en vilja som sträcker sig långt och kommer därför att nå respekt även i större sammanhang. Är det någon som tvivlar på det vill jag påminna om Sjöfartens dag tidigare i maj där branschens spjutspetsar kom från stora delar av hela världen till Mariehamn för att diskutera lösningar och möjligheter. Det finns nämligen gott om sådana. Möjligheterna att påverka på riktigt finns där. Detta har synts på flera olika sätt. Finländsk sjöfartspolitik har nyligen, enligt min mening, vunnit mark i Europaparlamentet där man efter en knapp omröstning kunde stoppa ett förslag om fartygsåtervinning som skulle gjort skrotning till ett regionalt ansvar istället för den internationella utmaning gamla fartyg de facto är. Kostnaderna hade omedelbart drabbat redan finansiellt anfrätta europeiska rederier trots att ansvaret för världens sjöfart vilar globalt, inte lokalt. Här är det viktigt att lyfta fram ett synnerligen gott arbete från rederierna i Finland och Finlands representanter i Europaparlamentet. Inom båda instanser spelar ålänningar extremt viktiga roller och har genom professionalism, oräddhet och goda argument gjort skillnad. Bara för att man kommer från små förhållanden är det inte förbjudet att tänka stora tankar.

Fru talman! Östersjön är idag ett av världens mest frekventerade trafikområden med intensiv import och export. Åland ligger mitt i detta, vi har kunskap och vi har vilja. Det är precis vad som krävs för att skapa framgång. EU är en besvärlig plats för ett litet landskap. Men det är den plats vi befinner oss på och den verklighet vi lever i. Då gäller det att anpassa sig till det och arbeta utifrån kända fakta, gärna mot nya mål. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Petterson för ett intressant resonemang kring subsidiaritetsdokumenten som rinner ner i postlådorna. Socialdemokraterna och ltl Barbro Sundback har lyft fram utrikespolitik och eventuellt ett kontor där detta skulle kunna höra till.

Vad gäller snuset så är det absolut en otroligt viktig näringspolitisk fråga, vilket vi alla är överens om. Snuset har varit viktigt för rederierna och sjöfarten. Men att argumentera att det skulle vara hälsosammare att snusa så det tror jag inte att vi ska göra. Jag tror att vi behöver vara raka och säga att det är ohälsosamt både att röka och att snusa.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter har en klar poäng i att det kanske vore klokt om vi kunde centralisera dessa subsidiaritetsmeddelanden på något sätt. Känslor av dåligt samvete och otillräcklighet för sällan särskilt långt.

Det är mycket riktigt svårt att jämföra mellan pest och kolera, vilket jag också påpekade i mitt anförande. Men såsom världen är skapad så är det dessvärre ett faktum och då kanske man kanske tillåta sig den jämförelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar ganska långt ltl Jörgen Petterssons inställning i snusfrågan, att vi ska vara för och vara på Sveriges sida när det gäller snuset. Jag tror att det är kontraproduktivt mot folkhälsan att gå in och förbjuda snuset när det idag är tillåtet. Jag tror tvärtom, det är faktiskt så att om folk som snusar i dag slutar så betyder det att många av dem skulle börja röka och det är ju värre. Jag håller helt med om att vi borde stå bakom och hjälpa till.

Precis som vi säger från finans- och näringsutskottet så skiljer sig förutsättningarna, det är inte likadant i de olika medlemsstaterna. Speciellt där snus inte är en känd produkt så är det annorlunda mot där snuset är en känd produkt. Här är snuset känt, det är det också i Sverige och därför borde snuset vara tillåtet här.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, ltl Petri Carlsson är bra att understryka det här. Det är en svår fråga, man ska inte jämföra skadliga ämnen med varandra. Men då det är en verklighet som vi befinner oss i så skulle vi göra resten av Europa en björntjänst om vi inte försökte förmå alla dessa rökare att använda snus istället. Det skulle möjligen vara nyttigare för dem, vilket vetenskapen visar i allt väsentligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag menade mest att snuset ska vara tillåtet där det är känt, här och i Sverige.

Sedan finns det en rättviseaspekt som ledamoten inte lyfte fram i sitt anförande. Det finns en orättvisa att tobak är tillåtet men inte snus. Det handlar väl om den mycket, mycket starka lobbying som finns inom tobaksindustrin, tyvärr.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med om de synpunkterna. Det är ju industrin som styr detta. Det är ju industrin som har skapat behovet. Om man i det övriga Europa hade uppfunnit snuset på ett tidigare stadium så hade antagligen läget sett annorlunda ut, men så är inte fallet nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag blev väldigt inspirerad av ltl Pettersons tal. Jag borde kanske egentligen ha begärt ordet.

För att vi ska kunna formulera och föra en Europapolitik så måste vi välja ut några väldigt väsentliga frågor, t.ex. fiskeriet som man har valt på Färöarna. Jag skulle välja sjöfarten, Östersjön och säkerhetsfrågor. Då måste vi vara långsiktiga, ha politiska strategier och våra tjänstemän ska följa upp det. Nu är det enda flöde och tjänstemännen gör vad de gör. Det finns ingen politik långsiktigt. Det är där som problematiken är. Det är ändå såsom Fröding säger: ”Snus är snus om än i gyllene dosor, men rosor är alltid rosor.”

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag lyssnade till ltl Sundbacks anförande. Det ringade på många sätt in det som jag själv lite har tyckt, av det skälet att när vi öppnade EU-redogörelsen första gången så var vår fråga till utskottet att ta upp de frågor som berör utskottet. De frågorna är, om sanningen ska fram, kanske 100 eller 1000 beroende på vilken man väljer att lyfta fram. Det vore klokt att hitta en tydlig strategi av det enkla skälet, som man alltid använder sig inom inlärning och kanske inom idrottens värld mest av allt; att man ska försöka bli bättre på det man redan är bra på och glömma det man är dålig på. För blir man bättre på det som man är bra på så reder resten upp sig också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag håller med om det. Jag påstår också att om vi både skulle jobba i Ålands lagting och på andra arenor med sjöfartsfrågor då skulle det kräva att vi kommer överens med näringen. Idag tycker jag att det är ett ganska ytligt förhållande, lite ensidigt kanske. Jag tror att rederinäringen inte har något större förtroende för att Ålands lagting ska kunna göra så hemskt mycket.

Samma sak är det med Östersjön och de andra stora frågorna. För att man ska vara framgångsrik så måste man ha strategier som bär utanför kommungränserna och landskapets gränser. Frågan är egentligen strukturell och handlar om ett helt nytt politiskt tänkande och även en struktur i förvaltningens och regeringens arbete. Det finns tendenser till det men vi borde vara mycket mera medvetna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack för de orden. Sjöfartens dag är verkligen en bra början. Den visar väldigt tydligt på vad man kan nå genom att ha en vision och arbeta hårt för den. När Sjöfartens dag började för ett tiotal år sedan så var det ytterst få som deltog. Antalet föredragshållare var där mera av plikt än av lust. I dagens läge har vi Alandica fullt en hel dag med branschens absoluta toppnamn. Ingen vill missa det längre, de bokar upp sig redan nu för nästa år. Ingen har råd att gå därifrån. För det är inom shipping, som på alla andra håll, att när man sitter i sin egen kammare och hitta på idéer så blir det tankegodset aldrig särskilt bra. Men när man möter människor och kan brottas och stöta lite olika förslag så blir slutresultatet ibland väldigt bärkraftigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag känner igen kollegan Peterssons beskrivning av finska rederiers ombudsmäns hantering av sjöfartsfrågor i EU. Det beror på att när kunniga personer kommer till unionen så är det argumenten som bär. Det spelar ingen roll om man är liten eller stor. Kan man sin sak så lyssnar man och ingen frågar vem man egentligen är eller på vems vägnar man talar. Detta skiljer sig internationell politik från mindre internationell politik. Nationellt och regionalt så ska man alltid också analyseras; vem är du att säga det? Här har vi skillnaden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Precis på det viset är det.  All politik är förvisso lokal, så måste det vara, för den börjar utifrån den egna människan. Men argumenten som bryts fram under vägen bär faktiskt väldigt långt även inom EU. Vi får inte glömma bort att det faktiskt alltid bara är människor bakom besluten. Ingenting sker av någon slags kraft som är omöjlig att påverka. Alla är mottagliga för goda argument.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Det är riktigt, det är människor bakom åsikterna och hos varje människa finns det en förhoppning om någonting bättre. Så är det. På den internationella arenan så är det bara företagsamheten som räknas, enbart hur företagsam man är. Man kan välja att göra ingenting, man kan välja att ta för sig. Internationellt är det här mycket enklare än lokalt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Internationellt är det på det viset. Åland är idag med i en internationell gemenskap som kallas Europeiska Unionen. Man kan tycka vad man vill om hur förhållandena är i detta EU. Om inte vi anpassar oss till det och lär oss spela enligt de spelreglerna så är det kanske inte sannolikt att övriga Europa kommer att anpassa sig till oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?  Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

10      Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.  

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag klockan 15.05. Plenum är avslutat.

Originalfil