Plenum den 28 april 2004 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  28 april 2004 kl.13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. ((Frånvarande: ltl Katrin Sjögren och ltl Göte Winé).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Katrin Sjögren på grund av sjukdom. Beviljas.

 

 

Herr landshövdingen:

Ärade fru talman!

Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna dels republikens presidents framställning om bifall till förordning om ikraftträdande av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar och dels republikens presidents framställningen om bifall till förordning om ikraftträdande av ändringar i bilaga IV till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö.

 

TALMANNEN: Tack herr landshövding. Lagtinget kommer att i vederbörlig ordning behandla republikens president framställningar.

 

 

Föredras för remiss, efter bordläggning ärende nr 1:

 

Landskapsstyrelsens meddelande angående budgetram för år 2005 och plan för åren 2006-2007. (M 4/2003-2004).

 

Beslut om remiss till finansutskottet är tidigare fattat. Ärendet är bordlagt den 26.4.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Det är första gången som lagtinget diskuterar ett förslag till rambudget på det sätt som vi nu gör. Det blev också en något annorlunda debatt i och med att oppositionen valde att under den första presentationsdagen helt avvakta med sina åsikter och därför ser vi naturligtvis med spänning fram emot att höra vilka synpunkter och alternativa förslag som oppositionen kommer att lägga fram när det gäller landskapets ekonomi de närmaste åren 2005, 2006 och 2007.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand gjorde en förträfflig presentation i måndags när ärendet lades på lagtingets bord, men jag vill ändå ge lite synpunkter från min position som lantråd också på framställningen eftersom jag anser att det är ett väldigt dokument och att vi i och med detta dokument tar ett viktigt steg också när det gäller, vill jag påstå, utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen på Åland. Detta är de facto ett seriöst försök att få lite längre framförhållning i åländsk ekonomisk politik och också på det sättet kunna föra mera längre gående planer och på det sättet också föra en något mera åländsk ekonomisk politik som inte alltför mycket enbart tar fasta på den årliga klumpsumman och de avräkningsbelopp som årligen kommer från statsmakten.

 

Den signal ut i det åländska samhället som det här dokumentet och debatten kommer att ge är viktig. Jag har själv varit kritisk till mig själv, framför allt, med tanke på den ganska negativa bild av den åländska ekonomin som gavs under det senaste året, som bygger på de prognoser, skall jag ärligt erkänna, som tidigare landskapsstyrelser har haft med i sina långtidsprognoser. Det arbete som har gjorts med rambudgeten visar att landskapets ekonomi de facto är stabilare än vad man kunde få för sig när man lyssnade på valdebatterna och även tog del av tidigare dokument som vi från landskapsstyrelsen har lagt fram. Det visar att om vi har en fast ekonomisk politik så kommer vi att ha budgeten i balans under planperioden som vi arbetar med och vi kommer att kunna göra det på ett ansvarsfullt sätt så att vi kan behålla välfärden, god omsorg, bra skola och bra utbildning på Åland. Det tycker jag är en styrka och en signal som man bör ge ut till det åländska samhället. Det visar också att vi har utrymme för att göra offensiva investeringar inom framför allt turismen, såsom vi har angivit i dokumentet, kk-huset och kommande golfbanor, för att nämna några exempel. Det är min förhoppning att det också skall kunna ge en stark framtidstro så att man vågar investera ute i det åländska samhället, för även om den offentliga sektorn är stor på Åland och vi har en stark bidragande verkan på hur samhällsutvecklingen blir är det ändå sist och slutligen samspelet mellan privat näringsliv och offentlig sektor som bildar helheten. Vi gör ett seriöst försök med budgetförslaget att visa inriktningen och att visa att det också finns ekonomiska resurser att möta upp från landskapets sida när det behöver göras större satsningar.

 

Jag hoppas verkligen att debatten skall bli konstruktiv. Naturligtvis inser jag och alla att man kan se alternativt på de här sakerna, att allting inte behöver vara precis som landskapsstyrelsen anger, men min förhoppning är då också att man anger konkreta seriösa alternativ så att man inte bara är kritisk till de förslag som läggs fram här, för då blir det inte en bra diskussion, utan se det här som ett ärligt försök från Ålands landskapsstyrelsen att visa på att landskapet har en stark utgångspunkt när det gäller att planera för de kommande åren och vi har, om vi håller i ekonomin, också en stor trygghet med den ekonomi vi har. Men det gäller också att inse att vi som politiker, både i landskapsstyrelse och i lagting med vårt sätt att hantera dokumentet, antagligen kommer att sätta mycket prägel på hur debatten och diskussionen kommer att vara ute i det åländska samhället. Jag tillhör de människor som anser att där det ”finns en vilja finns det en väg” och den offensivitet som vi försöker visa i det här dokumentet hoppas jag också skall avspegla sig i debatten, för då kommer den också att avspegla sig ute i det åländska samhället och vi kommer att skapa en fortsatt framgång för det åländska samhället.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det var trevligt att höra lantrådets inlägg i diskussionen om rambudgeten. Tyvärr delar jag inte riktigt hans analys. Jag tycker att det privata näringslivet på Åland är starkt motiverat av att göra investeringar och att man gör det fortgående. Också det privata byggandet är tämligen aktivt. Problemet är att landskapsstyrelsen, speciellt landskapsstyrelsen, har investerat så mycket så att man har en hög kostnadsnivå. Dessutom vill näringslivet självt att landskapsstyrelsen skall ta bort de hinder som föreligger för att man skall kunna driva affärsverksamhet, och det är de här vanliga hindren: skattegränsen, VAT osv. Det gäller inte bara attityder utan någon gång måste det faktiskt hända någonting i dessa frågor. Viljan har vi alla, men vi har ännu inte sett landskapsstyrelsens väg för att ta bort hindren, dvs. VAT-nummer villl man ha, skattegränsens byråkratiska verkan och kostnader skall bort samt transportkostnaderna skall ner. Det är det som är förutsättningen för att bedriva ett effektivt näringsliv.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Naturligtvis är jag överens med vtm Barbro Sundback att det privata näringslivet investerar och vi vill att den framgångsrika politik och det framgångsrika arbete som har förts gemensamt här på Åland skall fortsätta. Det var det som var poängen med det jag sade, att man kunde få en lite väl negativ bild av den ekonomiska utvecklingen på Åland om man bara läste de ganska mörka rubrikerna för ett år sedan och, som jag sade, jag är själv kritisk, jag har själv bidragit till det genom mitt arbete i landskapsstyrelsen. Jag tycker dock att rambudgeten visar att vi har en styrka i landskapsbudgeten och i den åländska ekonomin som vi skall ta vara på tillsammans på ett positivt sätt. Naturligtvis är det som vtm Barbro Sundback säger att det offentliga byggandet är ganska stort på Åland om man gemensamt lägger ihop det som landskapet bygger och det som de åländska kommunerna bygger, inte minst Mariehamns stad är en bidragande orsak. Vi hjälper nog alla till på den fronten. Men det viktiga och det som jag tycker att är värt att diskutera i samband med rambudgeten är naturligtvis om den plan som landskapsstyrelsen har lagt fram är bra eller är det någonting som man vill ändra på i tidsförskjutningen i sådana fall. Syftet med dokumentet är att få till stånd en sådan diskussion. Vår gemensamma bedömning i landskapsstyrelsen är att vi har lagt ett ansvarsfullt förslag när det gäller samhällets och framför allt landskapets egna investeringar på det här området.

 

Fru talman!

När det gäller gränshinder redogjorde vicelantrådet Jörgen Strand senast för vilket arbete som pågår där. Det är ett synnerligen konkret arbete som görs tillsammans med statsmakten som syftar till att ta bort bit för bit så mycket som möjligt av de gränshinder som finns. Men det är väldigt lätt att ställa sig upp här i lagtinget och säga, att ta bort dem! Det finns en praktisk verklighet som många som har kommit in i landskapsstyrelsen har fått erfara, att det är minsann inte så lätt det här arbetet, men vi fortsätter att gneta på och jag är säker på att arbetet kommer att krönas med en viss framgång.

 

Fru talman!

När det gäller transportkostnaderna är det naturligtvis så att det är ett problem, speciellt när man bor på en ö. Det finns säkert anledning att återkomma till den frågan i samband med ett spörsmål som har lämnats från socialdemokraterna i det ärendet. Jag vill ändå påminna vtm Barbro Sundback och alla andra här om vad som var huvudmålsättningen när Åland tillsammans med Finland gick med i EU och varför vi kämpade så hårt för att få detta skatteundantag, med resultatet att Åland blev innanför tullunionen och utanför skatteunionen. Jo, det var för att vi ville tillförsäkra oss goda och förmånliga transporter till och från Åland. Vi ansåg alla gemensamt att det var viktigt och vi lyckades också övertyga regeringen i Helsingfors om att det var viktigt för Åland. Det är ändå, vill jag påstå, det grundläggande att det finns transporter till och från Åland och de facto ökar t.o.m. de transportmöjligheterna efter hand här på Åland, speciellt från 1 maj när vi får ännu mera trafik till Mariehamn. Jag håller med om att vi måste få ner transportkostnaderna på sätt eller annat.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tror att det ändå finns en stor skillnad i socialdemokraternas näringspolitik jämfört med den som högerpartierna driver. Vår utgångspunkt är att det överskott som samhället behöver producera skall i första hand göras av de privata. De politiska organen, speciellt landskapsstyrelsen och lagtinget, skall skapa sådana förutsättningar att de privata kan konkurrera med andra privata företag utanför Åland. Den här politiken att landskapsstyrelsen själv i så hög grad skall investera i anläggningar som skall generera någonting till näringslivet är inte enligt vår mening en vettig näringspolitik. Ser man på kommunernas investeringar jämfört med landskapsstyrelsens ligger kommunernas ansvar väldigt nära kommunmedborgarnas dagliga behov: barnomsorg, äldreomsorg, hyresbostäder, sådant som kommunmedborgarna måste ha för att kunna känna trygghet i vardagen, medan många av landskapsstyrelsens investeringar är inte av samma vikt för medborgarnas trygghet, utan de kan vänta. Men det har varit precis tvärtom under alla de år ledamoten Nordlund har suttit i landskapsstyrelsen – man har fullkomligen vräkt pengar in i landskapets egna fastigheter och verksamheter.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Under den tid som lantrådet Roger Nordlund har suttit i landskapsstyrelsen har vi haft en relativt låg arbetslöshet. Vi hade en topp i början av nittiotalet då ledamoten Barbro Sundback och jag faktiskt hade ett bra samarbete i ett s.k. arbetsmarknadsutskott och där vi också fick en förändring till stånd i positiv riktning. Jag tycker att kritiken mot mig och mot de partier som stöder den här landskapsstyrelsen klingar lite falskt, för nog är vi väl ändå överens om det vtm Barbro Sundback att det viktigaste för det åländska samhället är att ålänningarna har arbete och att vi har en god sysselsättningsnivå i det åländska samhället. Så länge vi har det rullar hjulen och folk kan klara sig själva så bra som möjligt. De facto, bästa vtm Barbro Sundback, hur dålig politik ni än tycker att jag och mina landskapsstyrelser har drivit, så har vi i dag en arbetlöshet 1,8 procent på Åland – de facto en stor arbetskraftsbrist som hoppeligen skall kunna arbetas bort med mera inflyttning till Åland. Jag tycker att man kanske måste modifiera kritiken lite grann och i stället fundera: hur har man kunnat driva en så klok politik så att vi har en så god situation som vi har ute i det åländska samhället? Ibland måste man också kunna ge varandra ett visst erkännande för någonting för att debatten skall kunna föras framåt på ett konstruktivt sätt.

 

När det gäller investeringarna vill jag säga att inte går vi in och bygger någonting för några egna affärsverksamheter, men däremot är vi, precis som alla andra ansvariga regeringar, beredda att göra infrastrukturella satsningar som behövs för att vårt näringsliv skall kunna utvecklas med tiden och att vi måste ha vissa tyngdpunktsområden och vissa områden som vi tror på. Nu har vi gått in för i rambudgeten och i tilläggsbudgeten att vi tror på turismen, och det är där vi skall satsa, och då behövs det vissa faciliteter som samhället bör vara med och medverka till. Jag förstår att man syftar på finansieringsmodellen för det s.k. kk-huset. Vi försöker se till att vi får den förmånligast möjliga finansieringsmodellen för landskapet.  Det som skiljer vårt samhälle från vissa andra är väl det att vi har en verkligt god likviditet, det är inte pengarna som fattas i kassan, men däremot måste vi se till att vi har en långsiktig uthållighet och att vi hanterar de pengarna på klokast möjliga sätt, så att vi också efter 5, 10, 15 år har den goda situationen som vi har på Åland. Det som jag vill understryka och det som för mig och hela landskapsstyrelsen har varit en målsättning är att se till att vi har fortsatt tillväxt i det åländska samhället, se till att vi har god sysselsättning, så att ålänningarna kan klara sig så långt som möjligt själva och stå på egna ben och att vi kan ge det åländska näringslivet bästa möjliga förutsättningar. Sedan är det så att vissa saker är lättare att lösa, vi kan hantera dem helt och hållet själva, vissa saker är vi beroende av andra myndigheter, regeringar i Sverige, Finland osv., och de sakerna tar lite längre tid att lösa, men vi arbetar envetet på de sakerna också.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Jag vill för liberalernas del ta fram några detaljer i rambudgeten för att komplettera det som ltl Mats Perämaa anförde i måndags.  Men allra först vill jag även påpeka att liberalerna har i landskapsstyrelsen godkänt förslaget till rambudget . Men vi anser att det inte tar ifrån oss rätten att diskutera de problem som kan uppstå när man i besparingssyfte är tvungen att gå in i olika verksamheter och deras ekonomi.

 

Det är på både gott och ont när man får sig presenterad en rambudget som inte i detalj går in på de enskilda budgetmomenten utan i det stora hela ger riktlinjer för den framtida ekonomiska planeringen i landskapet vilket också innebär planering av verksamheterna landskapsstyrelsen är huvudman över. Och när hela processen sedan går ut på att spara och spara och åter spara kan debatten inte bli så skapande. Det är alltid lättare att under gynnsamma ekonomiska förhållanden ha visioner och idéer . Med detta vill jag inte påstå att Ålands situation ekonomiskt skulle vara katastrofal - det är det inte alls - men att "gasa på " som det brukar heta, går inte, det visar även rambudgeten. Och inte kan man påstå att den bästa politiken alltid är att utvidga verksamheter. Det är bra att behöva stanna upp och granska vad man sysslar med inom förvaltningen och olika verksamheter. Men tillvägagångssättet måste vara uppbyggande och uppmuntrande. Ordet spara får inte bli ett negativt mantra utan hellre en ögonöppnare för både de anställda och för oss politiker.

 

Fru talman!

Vi liberaler har länge efterlyst en allmän sjukvårdsdebatt förslagsvis under vårsessionen, som stöd till budgetarbetet på hösten. En debatt som skulle kunna ge ÅHS de politiska signaler den skulle behöva för att kunna fortsätta planera sin verksamhet  under dessa tider med sparkrav och prioriteringskrav. Denna rambudget ger inte möjlighet till en sådan debatt eftersom skrivningarna för ÅHS är mycket sparsamma. Så vår vision är fortsättningvis att rambudgetsdebatten ännu i framtiden kunde kompletteras med en hälso-sjukvårdsdebatt. Men som grund till en sådan debatt måste finnas en välarbetad plan från sjukvården, en plan där klara signaler från den professionella ledningen kan sättas in i politiska ramar och önskemål och prioriteringar.

 

Rambudgeten säger att alla skall ha tillgång till en god hälso- och sjukvård på Åland. Och vår sjukvård har hög kvalitet , man kan inte säga annat. Men det finns alltid möjlighet till förbättring. ÅHS styrelsen har tagit beslut att på prov stänga lungavdelningen. Märk väl, på prov! Nu skriver man i rambudgeten att eftersom lungavdelningens utrymmen har tagits i bruk av kirurgen. Polikliniken kommer ombyggnadsplanen för ÅHS att ändra karaktär. Således kommer lungavdelningen aldrig tillbaka till sina gamla utrymmen. Var kan då möjligen finnas rum för en ny lungavdelning, om man så vill, efter provstängningen. Det skulle vara intressant att veta, och mot den bakgrunden att det kommer kritik från lungpatienter och inte minst från våra cancerpatienter som har fått det mycket sämre efter lungavdelningens stängning. Tryggheten för dessa kroniker har försvunnit. Det finns för få patientplatser i sjukhuset för dessa känsliga patientkategorier,  för att inte tala om personalens frustration över stängningen. Så frågan uppstår: Vad skall vi prioritera??

Hur får vi dessa signaler in i rambudgeten?

 

Fru talman!

En sak som jag saknar i rambudgeten är resonemanget över hur man kommer att bemöta de eventuella lönekraven som säkerligen kommer att uppstå när avtalen, för de flesta i alla fall, går ut sista januari  2005. På de personaltäta områden, skola och omsorg, kommer detta säkerligen att innebära en ökning av behovet av budgetmedel till lönekostnader och då kommer de interna omdisponeringarna att kanske bli övermäktiga. Finansutskottet borde ta sig en funderare över detta och möjligen ha en skrivning hur man sätter eventuella löneförhöjningar i budgeten. En realitet som vi som arbetsgivare inte kan blunda för.

 

Fru talman!

De skrivningar som finns i meddelandet över näringsavdelningen är mycket detaljerade. En orsak till detta är att det mesta som gäller den verksamheten är stipulerad av EU-bestämmelser och har klara riktlinjer att följa. Det är viktigt att följa med och planera de nya strukturprogrammen inför den nya perioden och speciellt ur den synpunkten vad vi själva kan göra för att uppmuntra företagsamheten i den form den passar in i det åländska samhället. Viktig är den skrivning i meddelandet där man skriver att man utvärderar stödprogrammen och ställer dem i relation till en ökad flexibilitet med egna stödordningar. Detta helt i den riktning EU-politiken har när man talar om att komma närmare regionerna.

 

Man kommer även att prioritera försöken att hitta egna åländska nischer för de åländska produkter och produktioner inom jordbruket och även hitta förädlingsmöjligheter för produkter inom jordbruket.  Oroande är dock att skrivningen om försöksstationen ger motsatta signaler med nedskärning av personal och även eventuell minskning av utrymmen. Det är väl försökstationen som borde vara den institution som lyfter upp den åländska produktionen och försöker hitta de för vårt jordbruk anpassade sorterna.

 

Fru talman!

Det här är en av de saker vi liberaler menar med att vi inte har kunnat diskutera tillräckligt under beredningen av rambudgeten och således tar oss rätten att diskutera.

För att lyfta upp försökstationens status kunde vi även titta på våra laboratorier som finns både i Guttorp och  ÅHS livsmedelslaboratoriet. Jag vet att det har diskuterats och gjorts en utredning över sammanslagningen av dessa laboratorier, men att den utredningen aldrig resulterade några åtgärder. Inför kommande budgetarbetet borde finansutskottet se om det finns några ekonomiska fördelar med en sådan sammanslagning, samarbetsvinsterna borde åtminstone vara stora .

 

Fru talman!

Det kan tyckas att mitt anförande för mycket i detalj går in i rambudgeten och istället borde vara en del av den normala budgetdiskussionen, men vi anser att det redan i detta skede bör komma fram att det inte kommer att vara problemfritt att genomföra rambudgeten. Det här skall inte tas som hot från liberalerna utan en beskrivning av den verklighet som råder i våra politiska strävanden att fortsätta på en god politisk framtid i landskapet Åland.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Raija-Liisa Eklöw var inne på ordet spara och att man kan koppla det till någonting negativt. Jag ser det inte så, utan tvärtom: genom att man vågar spara på icke-prioriterade områden säkerställer man andra prioriterade områden. Poängen med att spara är att man kan hålla en fortsatt hög nivå på de områden som är prioriterade. Det skulle vara intressant om ltl Raija-Liisa Eklöw skulle vilja utveckla sitt resonemang om processen eftersom liberalerna har två personer i landskapsstyrelsen som har fått allt material samtidigt, men har suttit med på gruppledardikussioner och godkänt skrivningarna.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det jag sade i mitt anförande var just att vi skall inte bara ha ordet spara som ett negativt mantra, utan vi skall vända både ordet och den verksamhet som vi håller på med till något positivt och utvecklande inom förvaltningen. Vicelantrådet Jörgen Strand tog upp det faktum att vi inte har hunnit diskutera rambudgeten så mycket och nog måste han medge att själva processen har varit väldigt kort. Det är första gången man gör en rambudget, så det har varit nytt för oss alla och man får ta det på både ett negativt och positivt sätt. Liberalerna har, som jag redan sade, godkänt hela rambudgeten, men vi anser att vi också måste få diskutera de saker som vi inte tror att kommer att hålla eller kommer att bli svåra att genomföra och sådant, när vi läst den färdiga ”produkten”, som vi har märkt att helt saknas, som t.ex. resonemanget om eventuella löneförhöjningar som jag anser att är en ganska stor sak.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Bara som information vill jag säga att processen har pågått i två månader och ställer stora krav på alla deltagande parter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Ltl Raija-Liisa Eklöw efterlyser en hälso- och sjukvårdsdebatt, kan man väl kalla det för. Jag har själv många gånger efterlyst en sådan, men vi har aldrig riktigt hitta formen för hur det skulle gå till. Vi har en plan som kommer med som en bilaga till budgeten och har gjort så i många, många år, i en budget med ”tusen” andra frågor samtidigt. Detta gör att den aldrig får det utrymme som den kanske borde få. Det kanske är så att planen borde komma skilt för att sedan gå vidare. Jag saknar också möjligheten att med ett gediget underlag ha en hälso- och sjukvårdsdebatt, så vi skall väl alla fundera på att hitta möjligheten till det i framtiden.

 

När det gäller platserna på sjukhuset och att lungavdelningen har stängt måste jag nog säga att när jag tänker på hur det lät när avdelningen stängdes är jag positivt överraskad hur pass väl det ändå fungerar i dag, för det är inte bara att stänga en avdelning och tro att alla skall tycka att det var fantastiskt, utan det följer ”barnsjukdomar” med det, men trots det vill jag påstå att man kan vara positivt överraskad av det. Vi vet att vi har i jämförelse med omkringliggande regioner inte lite platser på sjukhuset, men sedan är frågan om vi använder dem optimalt, att vi utnyttjar dem för de rätta patienterna. Det är någonting som vi hela tiden måste fundera på. Vi vet att t.ex. inom kirurgin kommer det att leda till mer dagkirurgi hela tiden, också gynekologin, som delvis är kirurgisk kan bli mer dagkirurgi än vad det har varit, så vi måste våga använda samtliga platser på Ålands centralsjukhus så optimalt som möjligt.

 

Det nämndes att vi inte kan ta hand om de svårt sjuka tillräckligt bra, och det är också frågor som vi måste se närmare på.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Jag vet att vtm Harriet Lindeman och liberalerna har haft samma idéer om en sjukvårdsdebatt. Jag hoppas att man kan utveckla rambudgetsdebatten till det, men, som jag också sade i mitt anförande är materialet i rambudgetsammanhanget för begränsat för en sådan debatt.

 

När det gäller lungavdelningens stängning är det inte så väl mottaget av patienterna som det kanske låter på vtm Harriet Lindeman. Senast härommorgonen hörde jag i radion hur just cancerpatienter som förut haft sin trygga plats på lungavdelningen inte finner den tryggheten på de platser de nu är hänvisade till. Det finns en lite mera djup verklighet i detta och i den verklighet som man kan ta del av när man t.ex. frågar personalen.

 

Vtm Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Jag hann aldrig komma riktigt så långt, men jag håller med om att när det gäller t.ex. cancersjuka patienter som nu upplever att man inte får den oerhört goda vård som jag vill påstå att gavs på lungavdelningen, så tror jag att man är tvungen till att titta lite närmare på hur man gör det bättre inom de vårdplatser vi redan har i dag. Jag tror inte att vi på Åland kan ha så mycket mer vårdplatser än man har på andra ställen, utan det är sättet vi hanterar och använder platserna som vi mera måste jobba med.

 

När det gäller hälso- och sjukvårdsdebatten vill jag ännu hävda att jag skulle vilja ge det området en egen debatt. Jag vill varken ha den i samband med rambudgeten eller i en allmän budgetdebatt, utan låt hälso- och sjukvården, som vi alla har så oerhört mycket åsikter och kunskaper om, ha en egen debatt, det är den värd.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det håller jag med om, och det sade jag också i mitt anförande. Vi ser redan nu att vi i den allmänna debatten kommer att gå in i detaljer, som jag förstås själv tog upp. Jag anser också att den debatten i mångt och mycket borde grunda sig på de initiativ som kommer från vården och de förslag som de har. Efter det kunde vi sätta vår politiska prägel på det hela.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag blev förvånad när jag hörde ltl Raija-Liisa Eklöw ställa flera angelägna frågor som berör ÅHS. Jag trodde att ltl Raija-Liisa Eklöw och hennes parti hade diskuterat och överenskommit om dem i samband med godkännandet av meddelandet i landskapsstyrelsen. Man får en känsla av att man nu i salen inte vill ta ansvar för detta.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Hur många gånger måste jag säga det! Liberalerna har helt godkänt rambudgeten, men, som jag sade i mitt anförande, vi anser att det fråntar oss inte rätten att diskutera de problem som kan uppstå. Den rätten tillkommer inte bara oppositionen, som jag nu förväntar mig att uttalar sig så småningom, vi har inte hört någonting ännu från oppositionen. Också majoriteten har säkert flera funderingar. Jag har inte under bearbetningen av rambudgeten t.ex. ens kommit att tänka på frågan om lönerna, så nog anser jag mig att ha rätt att ta upp en sak som vi märker att vi inte har kommit ihåg att ta upp – som åtminstone inte jag har fått klarhet i.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag avsåg inte i min tidigare replik att antyda någonting om att frånta rätten. Det angelägna är det faktum som ltl Raija-Liisa Eklöw gör sig till tolk för, nämligen att man inte är överens i vissa väsentliga frågor som meddelandet tar upp.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Camilla Gunell:

Fru talman!

Socialdemokraterna har tagit del av landskapsstyrelsens förslag till rambudget.

I debatten i måndags så valde vi att lyssna till högerpartiernas motiveringar och argument för det förslag till rambudget som nu ligger. Jag kan inte säga annat än att det kändes nedslående att den ena gruppledaren efter den andra verkligen gick upp och hyllade det här förslaget - som inte faller den socialdemokratiska lagtingsgruppen i smaken.

 

Jag vill ändå börja med en positiv sak. Det är förändringarna i budgetprocessen och att man redan på våren har ett ramförslag. Det är ett stort steg framåt och något som socialdemokraterna länge efterlyst. Jag vill därför tacka landskapsstyrelsen som lagt manken till och fått fram ett förslag. Den här reformen kommer också att underlätta budgeteringen för kommuner och organisationer som är beroende av landskapets budget. Jag tänker på lätt förskräckelse tillbaka på den panikartade budgetbehandling vi hade i höstas och är glad över att vi framöver kan räkna med en bättre ekonomisk framförhållning från landskapsstyrelsens sida.

 

Bästa ledamöter!

Det är påtagligt att vi på Åland lever i en brytningstid. De inkomstkällor som sedan 60-talet varit lika solida som den röda graniten är det inte längre. Ålands framtida näringsliv är en av de viktigaste frågorna för alla som sitter i den här salen. Hur ska ett nytt åländskt näringsliv se ut i ett utvidgat EU och i en global värld? Hur ska vi finansiera välfärden i det här samhället på lång sikt när intäkterna från de traditionella näringarna som sjöfarten, fisket och jordbruket sakta tynar bort? Det är uppenbart att man inte längre kan plöja den traditionella fåran längre. Det är en ny tid. Lösningarna på Ålands näringslivsfrågor ligger inte bakom oss - vi måste titta utåt och framåt.

 

I höstas valde Ålands folk in ett nytt lagting. Det var ett speciellt val på många sätt, mest exceptionellt var, förutom socialdemokraternas framgångar,  att det kom in många nya ledamöter. Man kan inte tolka det på något annat sätt än att väljarna ville ha en förändring, föryngring och - en ny politik. Men när jag läser det här förslaget så undrar jag verkligen : Var har ni nya ledamöter satt era spår i den här rambudgeten? Var är det nya, var är era visioner? Är ni nöjda med den här politiken som ska drivas nu i fyra år framöver? Är ni nöjda med näringslivsvisionerna, vårdpolitiken, drogbekämpningen, jämställdheten, skärgårdens utveckling?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand stod här i måndags och talade om att han har vågat ta ansvar för den offentliga ekonomin och att han visar vilja till politiskt nytänkande. Det minister Strand har tagit mod till sig att göra är generella inbesparingar. Landskapsstyrelsen vågar göra försämringar - inte förändringar.

 

Vi förväntade oss att landskapsstyrelsen skulle komma med någonting nytt, men det är ju samma gamla politik. Enda skillnaden är att man drar åt svångremmen ännu hårdare kring verksamheterna - samtidigt som man fortsätter göra stora investeringar i byggnader inom offentlig sektor.

 

Det mest flagranta exemplet är naturligtvis satsningarna på utbyggnaden av ÅHS och gymnasialstadiets skolor, där man bygger ut nu – men ska komma med förslaget till omstruktureringar senare. I båda fallen är omstruktureringsprocesserna igång - vilket givetvis är bra. Men är det inte mer trovärdigt att först komma med förändringsförslagen och sedan bygga enligt en helhetsplan?? Vi måste ju tolka det här så att den omtalade kommittén inte för det första. kommer att presentera några större förändringar och för det andra eller att man inte tänkt ge kommitténs förslag någon större politisk förändringspotential. Vad gör man då med nya skolbyggnader om nya skolbyggnader inte efter 2007 längre är ändamålsenliga för den gymnasialskola man vill ha? Ska vi börja sälja ut dem? Nej, det är bakvänt.  Minister Strand kritiserade den förra landskapsstyrelsen att ha sjösatt stora byggprojekt som tex de två badhusen, utan att ha täckning i budgeten. Det ska han givetvis kritisera dem för - men är det här bättre då? Enligt socialdemokratisk logik är det enkelt: börja med visionen och förändringen, planera helheten långsiktigt, bygg sedan enligt det - steg för steg mot samma mål.

 

Det finns tre generella strategier som socialdemokraterna förespråkar när det gäller att få den här budgeten i balans:

 

1. Bygg inte ut offentliga byggnader i den utsträckning att vi inte har råd med verksamheterna. Vi har sagt det förut och vi säger det igen.

 

2. Bygg först de satsningar där man med säkerhet vet att det genererar nya pengar för Åland.

 

3. Våga förändring istället för försämring - ge oss ålänningar ett hopp om utveckling och framtidstro där det idag råder politisk stagnation och tillbakagång. Ge samhället näring istället för svältkur!

 

Samtidigt målar ledamoten Runar Karlsson gång på gång upp sin glansbild av det åländska samhället. Men, jag frågar mig: Är vi verkligen i behov av minister Strands och landskapsstyrelsens svältkur, om vi har det så bra? Är det verkligen nödvändigt att gå åt verksamheterna så hårt till förmån för att bygga nya byggnader? Vi är inte heller emot att investera, men vi kräver att ärendena är väl beredda och att man utgår i från en långsiktig helhetsplanering.

 

Visst ska vi kunna spara inom verksamheterna också. Det är säkert nödvändigt. Men de förändringar som Strand lyfte upp i sitt anförande i måndags var ju bara en rad punktinsatser som betyder - i de flesta fall - försämringar med uppsägningar som följd. Var är de stora frågorna som kommunreformen, omläggningar av skärgårdstrafiken - inte bara tal om driftsprivatisering som man ju redan konstaterat att inte innebär några större ekonomiska vinster? När jag här i lagtinget i höstas ställde en enkel fråga om driftsprivatiseringar svarade trafikminister Tuula Mattsson att man inte hade några siffror på att det faktiskt skall bli billigare. Inte är vi heller emot att investera, men vi kräver att ärendena skall vara väl beredda och att man gör en långsiktig helhetsplanering.

 

Här står också att skärgårdstrafiken ska betraktas som en "naturlig förlängning av landsvägarna". Men längre fram står det  att man överväger att införa avgifter för bokningsrätt och förturer. Hur går det ihop? Inte kan det väl betraktas som en naturlig förlängning om det tom ska kosta att få boka? Kanske trafikministern kan förklara det här lite närmare. Om det här införs så blir det lika naturliga förlängningar av landsvägarna som vägtullar.

 

Den här rambudgeten ger mycket lite förhoppning om en utveckling av skärgården. Landskapsstyrelsen skriver att man vill "satsa på en ökad befolkning i skärgården" och de instrument man har till sitt förverkligande är hjälp är bl.a. Ålands utvecklings AB och Ålands teknologiscentrum. Hur många gånger har de här två aktörerna gynnat skärgården?? Nämn gärna alla de exempel där Ålands utvecklings AB gått in med riskkapital i ett skärgårdsprojekt. Jag vill gärna veta. Näringsminister Alm lät också meddela att MÅL 2 pengarna, som ändå haft en betydelse för företagsamheten i skärgården, kommer att minska om inte upphöra helt. "Ökad befolkning i skärgården" är en målsättning som inte är helt enkel och det krävs betydligt mer innovation för att lyckas än de som landskapsstyrelsen presenterar här.

 

Fru talman!

En annan synnerligen tråkig utveckling är Ålands radio. Ska vi inte ha en fungerande radioverksamhet nu då? I handlingsprogrammet skriver högerpartierna att "Ålands radio ska tillsäkras resurser och ett ändamålsenligt finansieringssystem för att upprätthålla en oberoende och saklig programverksamhet i allmänhetens tjänst." Dessutom vill man ha en egen åländsk TV-kanal som sänder dagligen. Hur ska man kunna tro att landskapsstyrelsen ska lyckas förverkliga en TV-kanal - om man nu knappt har råd att producera radio?? Jag tycker det är okej att radion ska leva på licenspengar, men hur kan det komma sig att fyra licensjagare inte ska lyckas få in mer licenspengar? Varför man då har man anställt dem är verkligen obegripligt. Även här tror jag att det är bra om vi får preciseringar och förklaringar.

 

När det gäller kulturens utvecklingsmöjligheter börjar jag bli verkligt orolig. Jag tycker vi hade en positiv kulturturism-debatt här i lagtinget för någon vecka sedan. Det är ett klassiskt fel att börja spara på en sektor som redan har väldigt lite och som producerar något som i svårare ekonomiska tider är ännu viktigare för människor.

 

Nu går majoriteten in för att satsa på ett kk-hus, men man säger ingenting om den kultur som ska produceras för huset. Byggnaden i sig är ingen kulturautomat. Det levande innehållet måste ju också skapas och produceras av någon, av kulturaktörer och konstnärer. Är det inte, om någonsin, dags att satsa på kulturen - på innehållet i det här huset, om man nu trots allt ska bygga det?

 

Men nog tycker jag att det beslut lagtinget tog i höstas i och med finansutskottets betänkande också borde betyda någonting. Där står att finansieringsplan och driftsavtal ska vara klara innan man börjar detaljplaneringen. Vid upprepade tillfällen har man diskuterat näringslivets intresse av att delta i projektet. Jag måste säga att när jag läste i tidningen att det finns ett privat intresse av att både delta i finansiering och drift - blev jag faktiskt - arg. Här har man berett kk-husfrågan i snart 10 år, utan att ha frågat näringslivet om deras intresse av att delta?? Kommer detta verkligen som en överraskning för landskapsstyrelsen? Nej, den timeout som vi socialdemokrater föreslog i höstas verkar mer och mer vara riktig och välbehövlig.

 

Fru talman!

Det finns ännu mycket att säga i det här ärendet och mina lagtingskollegor kommer i sina inlägg att ta upp fler för oss angelägna frågor.

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Detta inlägg var ungefär vad jag hade förväntat mig. Socialdemokraterna kommer fram med många saker som fortfarande skall få kosta en massa, men inte ett enda förslag om var man skall spara pengar. Det är klassisk socialdemokratisk populistisk politik från förra perioden. Då kontrollerade jag alla initiativ som socialdemokraterna tog och jag tror att det var mellan 40 och 50 initiativ, 96 procent var kostnadsdrivande. Det fanns sparförslag på någon investering. Man fortsätter i samma anda. Det kanske går hem bland många, men när man i verkligheten ser vad det innebär i kostnader är det en fruktansvärt kostnadsdrivande politik och inget nytänkande.

 

När det gäller ÅHS:s utbyggnad är det någonting som har funnits i planen länge. Den har omfattats av socialdemokraterna i styrelsen för ÅHS.

 

När det gäller utbildningen har vi gjort precis det som ltl Camilla Gunell eftersträvade här: vi sätter inte igång några nya investeringar utan de som har tagits är hotell- och restaurangskolan, där vi har sagt att prioriterar den eftersom den berör turismen. Däremot har vi skjutit fram andra för att vi vill vänta på kommitténs utlåtande.

 

När det gäller skärgårdstrafiken ser ltl Camilla Gunell, om hon läser meddelandet, att det finns saker som vi tittar på för att få det kostnadseffektivare. Vi vill slutföra utredningen om tunneln. Vi vill titta hur man kan konkurrensutsätta. Allt detta gör man inte på 4-5 månader, men vi försöker visa att vi vill få till stånd en förändring för att mera trafik för de pengar som står till buds.

 

I fråga om kulturanslagen finns det ingenting annat när det gäller verksamheterna i tredje sektorn som jag vet att ltl Camilla Gunell eftersträvar. Dem har vi sagt att vi skall behålla på samma nivå som nu.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är många saker här som vicelantrådet Jörgen Strand tar upp. Jag tänker inte stå här och försvara de 40-50 initiativ som har tagits innan jag ens satte min fot in i lagtinget. Det här är en analys av landskapsstyrelsens förslag som vi skall diskutera. Men jag är beredd på att det skulle bli många repliker, så jag lyssnar gärna på alla och så svarar jag sedan i ett anförande på dem allihop.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman! Ltl Camilla Gunell visar att det är en massa tomma ord som hon för fram i talarstolen men inte några konkreta förslag utan generellt snack om förändringar och liknande. Likadant är det i replikväxlingen nu.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tänker fortfarande göra så att jag gärna tar alla repliker och så svarar jag på dem generellt. Upplägget är att jag som gruppledare presenterar de mera generella linjerna och sedan kommer ledamöterna i gruppen att gå mera in på konkreta detaljer. Det är det upplägg vi har. Men jag tar gärna emot flera frågor.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det känns ganska meningslöst om man inte får svar på sina repliker, men jag skall ändå försöka säga några ord i alla fall.

 

En av oppositionens viktigaste uppgifter och roller i det här systemet är att kritisera, och det gjorde sannerligen gruppledaren i det ledande oppositionspartiet här i lagtinget. Kritiken kom. Men en annan av de viktiga sakerna för oppositionen att göra är att visa på alternativ: Var fanns de i socialdemokraternas gruppanförande? (Från salen:de kommer) Jag kunde inte se ett enda förslag på alternativ, och det är lite intressant.  Jag kan inte heller låta bli att kommentera den saken att när landskapsstyrelsen lägger fram förslag eller när man kritiserar nuvarande system, då skall vi som står bakom landskapsstyrelsen stå till svars också för vad tidigare landskapsstyrelser har gjort. Det har också gruppledaren i den socialdemokratiska gruppen ltl Camilla Gunell varit uppe här tidigare och bett oss ta ansvar för. Men sedan när någon nämner någonting om att man skall ta ansvar för vad den socialdemokratiska gruppen har gjort tidigare, då säger man bara: nej, det behövs inte! Synnerligen konstigt!

 (Från salen:Bra!)

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Angående sjötrafiken, i första hand skärgårdstrafiken, står det formulerat så här: ”Målsättningen är ombildande av olika delar av verksamheten till affärsverk och på sikt bolagisering för att möjliggöra den mest kostnadseffektiva driftsformen.” Detta har då socialdemokraterna tolkat som privatisering. Vicelantrådet Jörgen Strand har tidigare tolkat det som konkurrensutsättning, vilket är ungefär samma sak men i lite annan form. Så har det kanske sagts, men det står i meddelandet att man över väger olika driftsformer. För liberalerna är det i första hand att man skall ha en effektiv drift i egen regi. Så ser vi på det.  (Från salen, vtm Barbro Sundback:det är oklart) Ja, det är oklart, om jag får ha ordet här, så är det oklart vad socialdemokraterna tycker. Socialdemokraterna tolkar det rakt av som att det är privatisering, men så är det inte för liberalerna. Det står tydligt under Sjötrafiken: ”Skärgårdstrafikens målsättningär att skärgårdskommunerna fortsättningsvis skall kunna verka som en levande del av Åland …. Målet är kortare restider till lägre kostnader….” Det är någonting som vi säkert alla måste enas om att det här är målet. Frågan är hur man når det. Det finns också vissa formuleringar om avgifter för beställningsturer, bokningsrätter osv., som vi kanske tycker att inte är så noga övervägda ännu. Det finns kanske anledning att fila på de formuleringarna, det tycker vi, men vi är fyra partier här som i det här skedet vill kasta upp bollen för att man kan diskutera olika alternativ, och det måste alla ha rätt till, det är därför vi är här. Men vi skall komma ihåg att i slutändan visar rambudgeten på att budgeten är i balans utan några så dramatiska ändringar ändå för skärgårdstrafiken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Landskapsstyrelsen har valt att lägga fram rambudgeten som ett meddelande till lagtinget och då finns det alltid en mening med det. Man hade också kunnat välja att ta en rambudget utan att lägga fram det som ett meddelande.

 

Detta gjorde man, fru talman, för att oppositionen skulle kunna komma med förslag till förändringar som skulle vara nyttiga i det fortsatta arbetet, men vad jag hittills har kunnat utläsa av ltl Camilla Gunells anförande var det enbart gnäll och inte några konkreta förslag till förbättringar och förändringar. Jag hoppas nu att de övriga ledamöterna har lite mera kött att komma med.

 (Från salen:”kött”!)

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är svårt att hålla sig för gråt när man hör ltl Camilla Gunell. Detta var ingen vidare bra start på den, som jag hade hoppats på, konstruktiva debatten om rambudgeten. Man går ut med någon slags strategi att anfall är bästa försvar när man ser att motståndaren har ganska mycket i sin armé. Man kallar rambudgeten för nedslående. Visst har jag själv åsikter om rambudgeten att den kunde vara lite annorlunda. Det är ju en kompromiss mellan fyra partier, men inte är den nedslående. Den bringar i alla fall landskapets budget i balans. Man måste komma ihåg det och det är en ganska stor bedrift. Man kommer med en massiv kritik och en total sågning men kallar det för en svältkur. Sanningen är att inte är det här någon svältkur. Det är egentligen ganska små förändringar, men som tillsammans gör att landskapets ekonomi bringas i balans. Inte är det någon som behöver bli lidande av detta, om man gör det på rätt sätt. Så har vi sett det från vår sida. Frågan inställer sig: Har man överhuvudtaget läst rambudgeten och satt sig in i vad det står i den? – och som vanligt kommer man inte med några konkreta förslag utan man bara kritiserar. Man säger, jo, man är för en stram politik osv., men vi vill se detaljförslag från socialdemokraterna. Jag är beredd att diskutera konkreta förslag för att kanske ändra på detta. Det är lagtingets uppgift när det kommer ett meddelande att finansutskottet kan få konkreta ändringsförslag. Men, som vanligt, det har vi inte fått!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ronald Boman:

Fru talman!

Föreliggande rambudget kan jag i det stora hela omfatta. Problemet är väl närmast om sittande landskapsstyrelse har mod, kunskap och kompetens att genomföra den.  Att som exempel tala om nedskärningar i offentliga sektorn när så gott som hela landskapsstyrelsen härstammar från offentliga sektorn och dessutom  vissa är tjänstlediga från sitt offentliga jobb och förr eller senare skall återvända dit  -det verkar inte trovärdigt. Den dag vi får en landskapsregering där en majoritet av ledamöterna kommer från den privata sektorn och där den finansansvarige helst varit egen företagare, den dagen tror jag på en nerskärning av den offentliga sektorn. Redan i texten där man talar om att permitteringar och uppsägningar skall undvikas visar på att det inte är så allvarligt menat detta med att  skära ner offentliga sektorn. Nej, ta hit en konsult från Ericsson i Sverige, de har minskat personalen med mer än hälften och i dag går bolaget jättebra!

 

 

En sak som jag stöder  till 100 procent är byggande av ett kongress och kulturhus.  Jag har stött detta projekt från första stund och det kommer jag att fortsätta med och hoppas verkligen att detta projekt blir förverkligat.

 

Ett sidospår som jag inte har den minsta förståelse för är utbyggandet av sjöfartsmuséet  med samhällsmedel. Sjöfarten är den mest lukrativa näring som finns på Åland, dessutom stödd med skattemedel nuförtiden. Att bygga ut redarnas eget museum med fattiga skattebetalares pengar är mig totalt främmande. Vill redarna ha ett större museum skall de naturligtvis bygga det, men med egna pengar - det har de nog råd med. Ett annat märkligt argument som vissa redarlakejer körde med i massmedia var att driftskostnaderna för ett kk-hus skulle bli för höga och man i stället skulle satsa på sjöfartsmuséet.  Det var i stort samma personer som hyllade badhuset och ansåg att badhusets driftskostnader var försumliga. Men nu har även badhusets Capo di tutti på stadsfullmäktiges möte sagt att badhusets driftsunderskott kan stiga till 1 miljon euro årligen. Och så högt driftsunderskott kommer aldrig ett kk-hus upp till. Självklart skall kk- husets drift skötas av privata sektorn. Mitt råd till landskapsstyrelsen i kk-hus frågan är - öka takten!

 

I övrigt ser jag att landskapsstyrelsen fortsättningsvis stöttar Ålands utvecklings ab och Ålands teknologicentrum, två samhällsägda bolag som borde läggas ned omedelbart.

 När det gäller Ålands utvecklings ab kan jag konstatera att de har gått in i det åländska ölbolaget med en ägarandel om 10 procent , ytterligare har landskapsstyrelsen beviljat ett 30 procentigt investeringsbidrag till nämnda bolag.  Vad anser våra drogdebattörer Britt Lundberg, Åke Mattsson, Göte Winé och Christian Beijar om detta att samhället går aktivt in med medel i ett ölbolag ????

 

Till sist vill jag säga att jag inte tror så mycket på landskapsstyrelsens spariver, bland annat eftersom de den  15 april detta år beslöt om att köpa möbler till Ribacka för  15.740 euro, en totalt onödig investering.

 

Och till allra sist vill jag säga: sälj Arken, sälj  IT-byn och sälj Ribacka och gör det fort!  Då får vi pängar!

 

Landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Ronald Bomans anförande var rätt underhållande, men innehöll ett fel som jag vill att han lägger på minnet. Han brukar i olika sammanhang räkna mig som offentligt anställd, och jag vill då berätta för ltl Ronald Boman att så är inte fallet. Jag har varit anställd av en privat förening och har ett arbetsavtal, så jag är inte offentligt anställd.

 

Ltl Ronald Boman, replik:

Fru talman!

Jag vet inte om jag nämnde att landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson var offentligt anställd. Det har hon kanske missförstått. Däremot kan det väl vara lite känsligt om man är anställd av de offentligt anställda att gå emot dem – det är väl det som ledamoten Tuula Mattsson sysslar med i sitt hederliga arbete.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Jag skall beröra miljön och sjukvården, men huvuddelen av anförandet skall jag lägga på tre punkter:

  1. Ålands Framtids syn på samhällsekonomin kontra landskapsstyrelsens syn
  2. En viss tyngdförskjutning i rambudgeten
  3. kk-husets vara eller icke vara.

 

Jag måste i ärlighetens namn säga att nog har jag med en viss spänning sett fram emot den kommande fantastiska rambudgeten som de sista månaderna stundtals har blivit uppblåst till skyarna. Jag har noterat att av de 18 mycket välgenomtänkta förslag som vi lade i våra hemställningsmotioner hade regeringspartierna två mantra som man upprepade när man inte hittade några sakliga motiv att såga dem. Det första var att det fanns i handlingsprogrammet, och det är sant, det står en massa i handlingsprogrammet; problemet är att vi har en landskapsstyrelse som kanske stundtals har glömt att läsa det. Det andra mantrat är att ”det kommer i rambudgeten”. Tyvärr antecknade jag inte alla gånger det nämndes, men jag kommer ihåg när vår motion om förslag till förenklad förvaltning, dvs. hur vi i klartext skulle kunna minska den offentliga sektorn, så nämnde ltl Johan Ehn att det här kommer i rambudgeten, det här kommer i rambudgeten. Jag tror att besvikelsen faktiskt är större, och det har vi redan sett lite prov på, inom landskapsstyrelsepartierna när det gäller rambudgeten än vad den är hos oss i oppositionen, åtminstone från Ålands Framtids, för vi hade inte så väldigt  höga förväntningar sist och slutligen. Men det intressanta är att se: hur lever landskapsstyrelsepartierna upp till de vallöften man gav. Vi var alla relativt samstämmiga i valrörelsen att den offentliga sektorn är för stor, den måste minska. Det sägs i meddelandet:

”Det liggande förslaget till ramar och plan medför personalminskningar dock så att personalpolitiken fortsättningsvis utgår från att permitteringar och uppsägningar skall undvikas. Detta förutsätter att omplaceringar och andra specialarrangemang i samband med naturliga avgångar kan genomföras i högre utsträckning än vad som hittills varit vanligt inom landskapsförvaltningen. I det fall verksamheter läggs ner eller väsentligt minskas kan uppsägning av personal komma i fråga efter noggrant övervägande och med god framförhållning.”

 

Det är ju så att landskapsstyrelsen ber på förhand om ursäkt ifall man kommer att göra någonting för att minska den offentliga sektorn. Givetvis är det så att det inte är något självändamål att sparka ut folk, absolut inte! Men det är ofrånkomligt att skall den offentliga sektorn minska så innebär det att folk kommer att få gå. Nu finns det arbetsplatser inom det privata näringslivet – lantrådet nämnde för 10 minuter sedan att det är arbetskraftsbrist, det är sant. Vi har också från vår sida pekat på det gyllene tillfället man har att göra någonting om man gör det i god tid när det gäller de s.k. fyrtiotalisterna som är på väg i pension. Med de här skrivningarna slår landskapsstyrelsen knut på sig själv, och det tycker vi är ganska oroande.

 

Det som oroar oss mera är den sifferlek som landskapsstyrelsen ägnar sig när man säger att nu har man lagt ett förslag där man har en budget som är i balans, alltså 2007 kommer vi att ha en budget i balans, men hur mycket realism finns det i detta? Kommer landskapsstyrelsen slaviskt att följa planen? Är det rentav så att man tänker jobba på samma sätt som man gör i Sveriges riksdag där man tar ett bindande beslut: det här är det kostnadstak som gäller, inte högre än så. Jag är personligen lite orolig för jag tror nog att det kommer att gå med det här som det gick med ltl Danne Sundmans bantande, att det är svårt att hålla i längden! Ramen för nästa år har de facto 17,5 miljoner euro i ackumulerat underskott. Det kan vara och en läsa sig till. Vi har alltså ett underskott på över 100 miljoner gamla mark nästa år plus den enorma pensionsskulden som sällan kommer fram i debatten. När jag lyssnade på regeringspartierna i måndags sken solen genomgående. Risken finns att landskapsstyrelsen slår sig till ro i tron att man har gjort något. Om landskapsstyrelsen siffermässigt lyckas lura sig själv att den inte behöver vidta åtgärder för att minska den offentliga sektorn anser jag att Åland är illa ute. När jag lyssnade på lantrådets anförande blev jag ytterligare stärkt i den uppfattningen. Lantrådet sade att vi har de facto en stabilare ekonomi än vad vi trodde i valrörelsen. Han var lite självkritisk till att han hade varit för negativ. Jag tycker inte att det finns någon anledning till den självkritiken. Men om det är så att man igen ändrar uppfattning, så tycker jag att man kan vara lite självkritisk. Även om det skulle vara så att det finns ett ekonomiskt utrymme för att hålla den stora offentliga sektor vi har, så är det inte hållbart, utan sektorn måste ner och vi skall på sikt se till att vi får över skattebehörigheten; då har vi ett naturligt instrument att vi kan sänka skatterna till de åländska medborgarna. Men som systemet är nu står vi där vi står, tyvärr.

 

Fru talman!

Själva rambudgeten i sig tycker jag är rätt intetsägande. Skrivningen ”i ramarna har en återhållsam linje iakttagits” upprepas genomgående utan täckning. Samtliga avdelningar börjar med den här skrivningen – den har varit med i kopieringsapparaten! Men det är de facto så att på många avdelningar ökar kostnaderna. Tar vi kansliavdelningen ökar kostnaderna från 11,3 miljoner euro till 14,7. Social- och miljöavdelningen fortsätter att svälla, från 78,4 miljoner euro till 80,1 miljoner euro och trafikavdelningen ökar från 20,7 till 21,6 miljoner euro, medan näringsavdelningen krymps, och det här är någonting som jag skall återkomma till.

 

Med tanke på att själva rambudgeten textmässigt är rätt intetsägande var det intressant att få ta del av finansminister Strands första stora linjetal.

 

Om jag börjar med det positiva tycker jag ändå att det var någonting nytt att landskapsstyrelsen nu, ändå efter relativt långt tid, trots allt börjar peka ut vissa politiska linjer. Det är ett steg framåt. Men om det var politiska finter eller om det helt enkelt var ett nybörjarmisstag när vicelantrådet Jörgen Strand ville göra sken av att nu är mycket på gång inom landskapsstyrelsen, nu händer det saker minsann! Vad det berodde på är svårt att avgöra. Men det som räknades upp var översyner, det var utredningar och det var arbetsgrupper som var tillsatta. Bäste finansminister Strand! Därifrån är steget långt till att det kommer att hända någonting riktigt.

 

Om jag tre citat ur ministerns anförande: ”Landskapsstyrelsen har diskuterat och kommit överens med kommunförbundet om att tillsätta olika arbetsgrupper, en bl.a. för totalöversyn av landskapsandelssystemet. Vi har sagt att det får ta den tid det tar.” Följande: ”Vi kommer att jobba för en samordning av miljöhälsovårdens arbetsuppgifter, det skall genomföras. Vi har redan ett utkast till struktur.” Följande: ” När det gäller fastighetssidan kommer fastigheter som inte behövs för vår kärnverksamhet att säljas ut under planperioden. Här jobbar redan en arbetsgrupp med att få fram ett underlag åt landskapsstyrelsen.” Under de sista år som jag har följt med i landskapspolitiken har jag räknat hur många sådana arbetsgrupper som har tillsatts; det är möjligt att jag har missat någon, men åtminstone fem vet jag att har haft precis samma arbetsuppgift. Alltså att utreda, att tillsätta arbetsgrupper, inte är det någon konst! Det är sedan när förslagen skall genomföras som jobbet börjar. Dit förefaller det fortfarande vara rätt långt för nuvarande landskapsstyrelse.

 

Fru talman!

Jag ville peka lite på en tyngdpunktsförskjutning och jag är tveksam till om det är rätt att igen skära ner på näringsavdelningens budget. Näringslivet är enligt vårt förmenande själva grunden för att vi skall ha en fungerande samhällsekonomi. Vi har från Ålands Framtids sida med jämna mellanrum påmint om det faktum att problemen för sjöfarten är inte lösta. Vi har de facto fyra och ett halvt års respit på oss. Vi har ingen lösning på lång sikt och jag tror personligen att tyvärr är det blandbesättningar som kommer att komma så småningom. Jag tror att det är ofrånkomligt om vi ser hur sjöfarten fungerar, och det är någonting som kommer att få väldigt stora konsekvenser för det åländska samhället. Det skrivs under näringsavdelningen så här: ”Ett åländskt sjöfartsregister kan utgöra en kompletterande åtgärd för att uttryckligen trygga den åländska sjöfartens och sjöfartskunnandets framtid. Det här innebär att mera beslutsmakt beträffande sjöfartens verksamhetsförutsättningar successivt överförs till självstyrelsen…. ”  Det här tycker jag är en mycket bra skrivning och vi skall från Ålands Framtids sida på bästa sätt försöka backa upp dessa strävanden. Men det gäller också att främja alternativa näringar.

 

Under ”näringsavdelningen allmänt” står det så här: ”näringspolitiken skall inriktas på att skapa förutsättningar för en diversifierad, lönsam och stabil näringsverksamhet som bidrar till den ekonomiska tillväxten, tryggad sysselsättning, goda utkomstmöjligheter och en bra regional jämvikt.” Igen suveräna skrivningar, det täcker allt! Men hur skall man följa upp detta? Det kanske inte är för mycket begärt om man frågar efter ett exempel.

 

Näringsminister Alm sade att detta var en offensiv rambudget; hon räknade upp kk-huset, hon räknade upp golfbanan, hon räknade upp bostadssatsningarna. Om vi pratar om en offensiv näringspolitik är det ändå att stimulera nyföretagande som är A och O. Det är innovationer, produktutveckling och den typen av pengar stryps år efter år. Visst är det så att vilket utrymme finns det för jordbruksnäringen? Det står så här: ”Investeringsprogrammet med förhöjda stöd fortgår under perioden så att bevillningen anpassas till de årligen budgeterade medlen.” Ja, men gumorron yxskaft! Man kan väl ändå inte bevilja mera pengar än vad som är budgeterat! Det som vore intressant för näringen är kanske att få reda på hur mycket landskapsstyrelsen tänker budgetera. Vad tänker man göra på det här området? Det sägs också att nya ”miljö- och LFA-stöd skall för en stor del av lantbrukarna ingås år 2005. Beslut om EU-delfinansiering finns t.o.m. år 2006.” Lika intetsägande skrivning där! Varför kan inte landskapsstyrelsen ge besked till jordbruksnäringen? Om vi byter hatt, så det enda som jordbruksminister Alm sade i måndags var att man skulle ha lika villkor som i omkringliggande regioner.

 

Jag har med sorg noterat att man har börjat släpa efter det som görs på rikssidan. Vitsen med om vi skall ha en egen åländsk jordbrukspolitik är att motverka våra två största konkurrensnackdelar, dvs. hur kan landskapsstyrelsen kompensera den småskalighet vi har? Vi kan aldrig konkurrera på samma villkor annars. Den andra är transportkostnaderna, som slår båda vägar: när förnödenheterna skall hit och när de produkter som näringen producerar skall härifrån. Det går inte bara att skriva av det man gör på rikssidan, utan man måste driva en egen åländsk jordbrukspolitik om man menar någonting med de stora högtidliga skrivningarna man har, och här är jag faktiskt lite orolig.

 

Fru talman!

Kk-huset, kanske Ålands Framtids största politiska bekymmer, det skall jag öppet säga och det är kanske inte det enda partiet som har haft bekymmer med det här. För oss är det solklart, även hur mycket ledamoten igen gäspar, att det behövs utrymmen för konferensturismen, men redan i budgetbehandlingen i november såg vi att det finns en hel del oklarheter här och från Ålands Framtids sida uppmanade vi finansutskottet att ta tag i den här biten och ordna en ordentlig information om projekten, ta fram underlag. Till viss del tog finansutskottet fasta på det här. Man gjorde, precis som ltl Camilla Gunell redan nämnde, en finansieringsplan och det skall finnas ett avtal för driften innan projektet förverkligas. Nu står vi här utan att någonting av det här är uppfyllt och det är klart att man ställer sig frågan varför? Jag tror att det är av två orsaker. Den första orsaken är att det har kommit ganska mycket kritik, berättigad kritik, mot landskapsstyrelsen att man är relativt handlingsförlamad, och det är ingenting som har kommit bara från oppositionen, det är ute bland allmänheten; oavsett i vilken tidning man läser ledaren har budskapet varit detsamma. Jag tror att den första orsaken är att man har fått panik i landskapsstyrelsen: vi måste helt enkelt visa att vi gör någonting. Det är den första orsaken till att det här kommer och den andra tror jag är att liberalerna har en längre tid varit lite missnöjda, känner sig överkörda – skärgårdstrafiken, en av liberalernas huvudfrågor har fått stryka på foten lite, så det här är en eftergift till liberalerna: kk-huset är liberalernas profilfråga nummer ett och som gruppledare ltl Mats Perämaa sade i måndags är liberalerna synnerligen tillfredsställda med detta. Men, bästa landskapsstyrelse, 15 miljoner euro! Det är en litet för hög prislapp för politisk kohandel. Det är en svår fråga, det är en svår fråga för Ålands Framtid, men vi känner ändå att vi är tvungna att säga nej till kk-huset i den nuvarande utformningen av följande åtta orsaker:

  1. Det första underlaget är fortfarande för bristfälligt; det går inte någonstans att utläsa vad den reella nyttan är för samhällsekonomi, och driften är fortfarande öppen.
  2. Största delen av kulturfolket vänder projektet ryggen. Vi vet att satsningen på kultur, förknippad med konferens har varit en fördyrande faktor; bl.a. scenen är lika stor som kaptenssalen på Arkipelag.
  3. Max. 15 miljoner euro säger landskapsstyrelsen, inte en cent mera, sade centerns gruppledare. Detta är ett politiskt självbedrägeri av guds nåde och så här har det gjorts många gånger förut. Man har lagt en kostnadsram, man har gallrat bort allt man har kunnat gallra bort i de aktuella projekten och man har byggt, och ett eller två efter har resten kommit i tilläggsbudget. Det är helt ofrånkomligt att det skulle gå på något annat sätt här.
  4. Var är näringslivets roll? Jag har träffat köpmän, jag har träffat hotellägare som säger att det här är någonting som är väldigt viktigt, det här behöver byggas. Det är självklart att det har positiva effekter för handeln, för hotellnäringen, men om det skulle ha de stora effekter som sägs, så är jag helt övertygad om att näringslivet skulle vara med betydligt mera aktivt än vad man är nu. Det är ingen som står på barrikaderna och pratar sig varm för projektet. Handel, banking, försäkringsbolag, det är självklart att de skulle vara engagerade, men min tro är att näringslivet inte ser, i likhet med Ålands Framtid, samhällsnyttan så klart med det här projektet.
  5. Ltl Camilla Gunell pratade om de borgerliga partierna, så jag får väl använda samma begrepp. Nog tycker jag att det skulle vara naturligt att man också från en borgerlig landskapsstyrelse skulle de: vad finns det för privata alternativ? Vi från Ålands Framtid har bekantat oss med ltl Dennis Janssons projekt. Vi tycker att det är intressant. Det är klart att det inte är samma utformning. Det är klart att det inte får samma optimala placering, men man måste ändå sätta en privat satsning i relation till 20 miljoner euro som projektet säkert slutar på om det skall drivas igenom.
  6. Ålands turistförbund skall handha driften, sägs det. Det betyder väl att driften indirekt är samhällsfinansierad i så fall. Det har inte tagits några beslut, men det är det som har varit en del i debatten.
  7. Etableringskommunens roll är fortfarande oklar. Senast igår kunde man ta del i massmedia om stadsdirektörens dubier. Och hur är det med Mariehamns stads deltagande i driften? – också synnerligen oklart.
  8. Om man genomdriver projektet för 15, märk väl, i förlängningen säkert 20 miljoner euro, så kommer det att strypa väldigt många andra projekt. Så här säger landskapsstyrelsen själv: ”Kultur- och kongresshusprojektet finansieras sålunda inom ramen för budgeten. För att möjliggöra detta iakttas i övrigt en mycket återhållsam linje beträffande genomförandet av andra investeringsprojekt.”

 

Det här är våra motiv. Det är svårt beslut. Konferensturismen är synnerligen central under lågsäsong. Vi har vacklat i att om det är det enda för att få någonting att hända, så får vi väl gå med, men efter moget övervägande har vi kommit fram till att det här är IT-byn nummer två! Det är inte någon rim och reson på det här projektet.

 

Vårt förslag, fru talman, är: lägg bort den politiska prestigen! Vi har hamnat snett med det här projektet. Bygg en måttfull konferensanläggning där kulturdelen skalas bort!

 

Jag tror, fru talman, med tanke på längden på mitt anförande att jag sätter punkt här, begär ordet och återkommer en gång till!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Först kan jag konstatera att ltl Anders Eriksson har funnit rollen snabbt och associerat sig med socialdemokraterna - det är precis samma anda, en massa gnäll, inga konkreta egna förslag, bara huggande på landskapsstyrelsen. Och det får ltl Anders Eriksson gärna fortsätta med, men jag har svårt att ta ltl Anders Eriksson på allvar när han inte kommer med konkreta förslag.

 

När det gäller minskning av offentlig sektor finns det inget motsatsförhållande. Vi beskriver i meddelandet att vi kommer att bli tvungna att minska offentlig sektor, vi är beredda att ta ansvar för det och vi skriver hur man kan göra.

 

När det gäller ltl Anders Eriksson prat om utredningar är det så, t.ex. i fråga om fastighetsutförsäljning, att det finns konkreta förslag i rambudgeten. Likadant gäller hälsovårdens samordnande; då säger vi att det skall utföras under planperioden. Likadant är det på många andra punkter - om ltl Anders Eriksson inte bara läser det han vill få fram.  Vill ltl Anders Eriksson ha en detaljbudgetsdebatt här i dag, så tror jag inte att han kommer att få det från vår sida, utan vi har satt de ekonomiska ramarna, vi visar på vilka linjer vi vill driva, var vi prioriterar och liknande. Men det är lite som jag befarade att när man inte har så mycket annat att komma med, då måste man gå in på detaljer och försöka läsa in det som man vill för att kunna hugga och slå precis i samma anda som socialdemokraterna.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det inte finns någon anledning för finansministern att ta det här personligt. Han började med att säga att jag inte tog upp någonting konkret och avslutade med att säga att jag bara petade i detaljer. När det gäller fastighetssidan citerade jag ordagrant det vicelantrådet Strand sade själv. ”När det gäller fastighetssidan kommer fastigheter som inte behövs för vår kärnverksamhet att säljas ut under planperioden. Här jobbar redan en arbetsgrupp med att få fram ett underlag åt landskapsstyrelsen.” Nämner jag detta, att det inte går att bara utreda och tillsätta arbetsgrupper och analysera utan man måste också ta konkreta politiska beslut, så tänkte jag att då kommer det säkert en följdfråga: ange ett par exempel! Därför angav jag de tre exemplen. Jag önskar vicelantrådet Strand lycka till, men det är ändå lång väg kvar till att det börjar hända någonting. Utreda och arbetsgrupper är det bästa exemplet att inte få någon överhuvudtaget att hända.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Skulle ltl Anders Eriksson ha lyssnat på mitt huvudanförande så nämnde jag att utgående från den mellanrapport som finns går vi vidare med utförsäljningen. Vi har också övervägt beslutet att sälja hälsocentralen som del ett och sedan när vi får ett bättre underlag kommer vi att sälja ut för den här pengen under planperioden. Vi har också vissa förhoppningar att det skall kunna ge lite mera, men vi vill vara realistiska i vår plan. Säg inte då att vi bara sysslar med utredningar! Vi kommer att förverkliga det här och det visar vi konkret i budgetförslaget eftersom vi har en intäkt vad beträffar utförsäljning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman! Finansminister Strand säger att jag borde ha lyssnat på hans anförande. Jag lyssnade väldigt noga på anförandet, t.o.m. så noga att  jag har tagit ut en kopia ur stenografiska protokollet. I mitt anförande om t.ex. fastighetsförsäljningen uttalade jag på basen av det som vicelantrådet Jörgen Strand sade i måndags. Jag kan inte rå för om vicelantrådet Jörgen Strand säger någonting annat här på onsdagen, men det är bra, det är ett steg framåt!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag måste också säga att ltl Anders Erikssons anförande var något av en besvikelse. Det blev väldigt många ord, mycket sagt allmänt om många saker, men så pass allmänt att jag har nästan svårt att komma ihåg vad det gick ut på utan de punkter som jag har tecknat ner några synpunkter om. Första halvan av anförandet gick närmast ut på att beskriva rambudgetförslaget som väldigt allmänt. Det var brister i ställningstagandet om att reducera den offentliga sektorn. Det gick mycket ut på att det var närmast ingenting. Sedan kom det en delsammanfattning som egentligen inte hörde hemma alls i det här sammanhanget. Ltl Anders Eriksson sade att det här kan man lösa genom att ta över skatteinstrumentet och på det viset sänka skatterna åt ålänningarna! Det hörde inte alls hemma här. Jag vill för liberalernas del passa på att säga att de här upprepningarna hör vi hela tiden. Ltl Anders Eriksson strävar ju till  självständighet och jag tror att vi kommer att ha för vana att motsäga det här och det gör vi nu också, alltså att självständighetstankarna som förs fram i det och det andra sammanhanget ställer vi oss inte alls bakom.

 

Så kom det ett, som jag ser det, horribelt påstående. Ltl Anders Eriksson sade kk-huset skulle stå i motsatsförhållande till skärgårdstrafiken. Detta visar att ltl Anders Eriksson  inte vill diskutera i sak utan närmast spelar schack för att hitta klyftor och försöka bryta in en kil i det här. Ltl Anders Eriksson är mycket skicklig som politiker, men så skicklig schackspelare är han inte att han lyckas i det här fallet!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag beklagar om ltl Mats Perämaa uppfattade den första halvan av mitt anförande som intetsägande. Det jag tycker att var väldigt viktigt var nämligen, att jag vill inte ha en landskapsstyrelse som nu slår sig till ro och tror att man inte behöver dra ner den offentliga sektorn på grund av att man siffermässigt, med en sifferlek, får det att se ut som om man har budgeten i balans år 2007. Märk väl, det viktiga var att jag frågade: Tänker man följa detta slaviskt eller rentav bindande? Ingen har svarat på den frågan ännu. Den frågan är synnerligen central, ltl Perämaa.

 

När det gäller frågan om att sänka skatterna säger ltl Mats Perämaa att detta hör inte hit - det är klart att det hör hit. Det är klart att det skulle vara en helt annan dynamik i lagtinget om vi hade den totala skattebehörigheten.  Då kunde de åländska medborgarna säga direkt åt ltl Mats Perämaa och mig: nu får ni sluta jåla med det här, det går inte att rulla på och bygga två badhus och ha den offentliga sektorn att öka hela tiden och att skattetrycket ökar, det går inte längre! Men den automatiken finns inte och därför sitter vi här i den situation vi sitter, det är ingen som behöver ta ansvar - och det är beklagligt. Jag försäkrar, ltl Mats Perämaa, att de här sakerna: en samhällsekonomi i balans och övertagande av beskattningen hör synnerligen noga ihop.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det som inte hör in här är att påstå att ett övertagande av skattebehörigheten per automatik leder till sänkta skatter. Det är rena villfarelsen, tvärtom kan det gå andra vägen och det tror jag nog att de allra flesta ålänningar är medvetna om.

 

Vad gäller frågan om hur bindande rambudgeten är så är det klart att den är politiskt och moraliskt bindande till sifferstaplarna, det har vi också sagt, det har vi bundit oss till. Men kommer det sådana situationer där någonting förändras radikalt måste man förstås kunna se över det här också. Det kan ju gå så att inkomsterna ökar mycket. Det kan gå så att utgifterna ökar mycket. Det har nämnts om man måste bygga nya skärgårdsfärjor därför att EU-direktiven säger så och då måste man förstås titta på det här, men målsättningen är att vi skall hålla oss till ramarna. Sedan kan det finnas detaljer inom ramarna som vi kan diskutera.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Bästa ledamoten Perämaa! Det förstår jag också att det är klart att ramarna, planerna, inte är statiska, men just därför varnade jag också för att när man nu slår sig för bröstet och säger att nu har vi fått budgeten i balans är det de facto en sifferlek man ägnar sig åt, och det tror jag att man skall ha klart för sig.

 

När det gäller detta med att ta över beskattningen är det klart att inte leder det till sänkta skatter per automatik, utan det beror på den politik som drivs. Jag är helt övertygad om att om t.ex. liberalerna sitter i regeringsställning leder det till höjda skatter, medan om Ålands Framtid sitter i regeringsställning det kanske leder till det motsatta, det är åtminstone vår målsättning. Men det som ändå är det viktiga när jag tar upp skatteinstrumentet är att då skulle vi få ett helt annat ansvarstagande, vi skulle få en helt annan dynamik i debatterna i den här salen. Det var bara att lyssna på landskapsstyrelsen att när man nu har invaggat sig själv i tron, med en sifferlek, att nu behöver man inte göra så hemskt mycket så rullar det på, men det är ingen som ställer några krav på grund av det system vi har - och det är jag den första att beklaga.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det var ett något mer konstruktivt gruppanförande från den här delen av oppositionen nu. Det finns åtminstone där som man lyfter fram att det också finns möjligheter i det förslag som ligger.

 

Det är ganska kul med debatter därför att man kan vrida och vända på argumenten rätt friskt. Det var inte så länge sedan ltl Anders Eriksson och jag debatterade avbyråkratisering, som han också hade ett minne av, men jag har också ett ganska klart minne där som berör just näringsbyrån. Där kom det ett sådant argument att ett typiskt exempel på hur dåliga vi är att avbyråkratisera är utvecklingen på näringsbyrån, som, sedan ltl Anders Eriksson själv lämnade den, har tillåtits växa, framför allt tack vare Frisinnad Samverkans deltagande - eller åtminstone ville ltl Anders Eriksson få det att framstå så. Nu vrider man tillbaka argumentet och säger nej, landskapsstyrelsen, kommer med ett förslag om att här skall vi vara återhållsamma och då ifrågasätter ltl Anders Eriksson det! Det skulle vara lite intressant att veta vad linjen är här: Skall vi satsa mera på det eller skall vi dra oss tillbaka?

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När jag pratar om att vi skall satsa hoppas jag att ltl Johan Ehn noterade att jag nämnde att stimulera nyföretagande. Jag nämnde innovationer, jag nämnde produktutveckling. Jag nämnde inte nödvändigtvis att vi skulle ha ännu mera tjänster utan medel att stimulera det åländska näringslivet.

 

När det gäller den andra saken måste ändå ltl Johan Ehn vara lite tacksam till mig. Jag märkte att jag började bli lite lång, jag såg bl.a. att ledamoten själv gäspade storligen, så jag drog faktiskt ett streck, men jag har flera sparförslag som jag skall komma med och jag har begärt ordet en gång till. Men jag avbröt speciellt med hänsyn till ltl Johan Ehn!

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman! Jag får tacka för den stora uppoffring som ltl Anders Eriksson gjorde - det är dåligt med luft härinne och det kanske skulle behövas lite kaffe småningom! Vad gäller frågan om att satsa på innovation i näringslivet och att försöka hitta nya ben att stå på är det framför allt det också som landskapsstyrelsen beskriver i sitt meddelande, att det är de bitarna man vill lyfta fram och som man vill göra för att få fart på den åländska ekonomin så att man inte skall vara för mycket beroende av ett antal få branscher. I det fallet är landskapsstyrelsen och ltl Anders Eriksson rätt eniga. Trots att man föreslår denna budgetram från landskapsstyrelsen kan man göra de här bitarna genom att omfördela också inom byrån.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är oftast så i det som landskapsstyrelsen presenterar att skrivningarna är bra, men uppföljningen lämnar lite övrigt att önska. Det jag är tveksam till är att år efter år efter år dras ramen ner för näringsavdelningen. Skall man kunna satsa på de områden som ltl Johan Ehn och jag är överens om - och som landskapsstyrelsen själv skriver att, jo, det här skall man minsann satsa på - då måste det finnas pengar - det går inte att ta bort de pengarna! Nog är det uppenbart för var och en, även för landskapsstyrelsen, att bl.a. när det gäller en enda näring, jordbruksnäringens nyskapande, nyföretagande, innovationskraft, så finns det inga medel. Men det sägs inte ett ord, utan det enda som man säger är att man skall inte bevilja mera pengar än man budgeterar! Ja, det kunde jag väl ungefär räkna ut själv, men det skulle ha varit intressant att få reda på lite i vilken riktning man skall gå. Siffermässigt igen! Ja, landskapsstyrelsen är på rätt, men uppföljningsmässigt, penningmässigt, kommer det inte att hålla ihop.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Även från den här sidan av oppositionen var det kanske lite tunt med den konstruktiva kritiken, även om tonen var något hovsammare än i det förra anförandet. Jag hörde i en replik att det kommer att komma  konstruktiva förslag, så vi ser med spänning fram emot dem.

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson frågar sig hur mycket realism det är i det här och kommer ramarna att hålla. Mitt svar på det är ja. Om den här konstellationen förväntar sig Obunden Samlings fortsatta stöd, så skall den övergripande ramen hålla. Det är av största vikt för oss. Landskapsstyrelsen skall komma med budgetförslag som håller sig inom ramarna, det är mitt svar på den frågan. Ltl Anders Eriksson frågar om man nu skall slå sig till ro och vara nöjd. Så är det inte. Det vore fantastiskt om man kunde sia exakt tre år fram i tiden och ta ett dokument som sedan beskriver politiken tre år framåt. Så är det inte, utan det är de ramar som man vill jobba inom som man har tagit nu. Det kommer säkert att ske förändringar, men ramarna skall hålla; sker det förändringar skall det ske inom ramarna. Som jag sade i mitt budgetanförande är det nu arbetet börjar; det har varit ett stort jobb att ta fram rambudgeten, men det är nu man börjar ”få upp flåset”, det är nu man skall börja förverkliga den politik som man har satt upp. Utanför rambudgetförslaget finns det många andra politiska åtgärder som skall vidtas, som skall rymmas ekonomiskt inom ramen, men det finns ju mycket mer politik som i detalj skall föras in i landskapsstyrelsens arbete. Det är vi alla överens om och det beskrivs i landskapsstyrelsens handlingsprogram. Det här är inte en upprepning av det utan dokumenten skall ses parallellt.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka för detta klargörande. Jag tycker det är bra att man åtminstone från Obunden Samling säger att vi vill att ramarna skall hålla. Det leder i så fall till att det finns någon sorts realism. Jag tycker också att det skulle ha varit väldigt bra om finansministern hade kunnat göra samma klarläggande i stället för att bli grinig och säga att vi bara gnäller - det vi påpekade tycker åtminstone vi att är väldigt centralt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag vill upprepa det jag sade att detta är en väldigt viktig sak. Det är i och för sig ett meddelande, så man kan inte tillmäta dokumentet någon juridisk tyngd annat än att det är en politisk deklaration, och vi vet vad en sådan är värd, om man inte står bakom den. Som jag ser det står vi åtminstone 21 av 30 här i lagtinget bakom den, och jag inbjuder till att alla 30 kan stå bakom ramen. När det gäller landskapsstyrelsens arbete vill  jag understryka att jag är mycket nöjd det arbete som landskapsstyrelsen  har gjort.  Alla ledamöter och framför allt finansminister Jörgen Strand har styrt detta till ett mycket bra meddelande. Jag kan också tillägga att om jag skulle få vara diktator, visst kunde det se annorlunda ut! Som kompromiss är detta en väldigt bra början.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson berörde i sitt anförande stadens beredskap att stödja kk-huset och driften. Det är i två former som staden har diskuterat stödet: det ena i samband med investeringen att staden skulle delta i byggandet och finansierandet av de underjordiska parkeringsplatserna. Jag har förstått av tidningsdebatten att högerpartierna tror sig kunna skära ner i projektet genom att ta bort den underjordiska parkeringen eftersom man menar att den i första hand är till för att uppfylla de parkeringsförpliktelser som landskapet redan har och som man inte har uppfyllt för landskapsstyrelsens bruk. Jag tror att man måste titta närmare på det där i finansutskottet. Så torde det inte vara. Staden är inte inne för att betala landskapsstyrelsens parkeringsplatser utan det gäller kk-husets parkeringsplatser, så där sparar man inte några pengar. Det andra är ett driftsbidrag till kulturverksamheten. Det är ett gammalt principbeslut som ett fullmäktige tog någon gång i mitten av nittiotalet. Det är så att nuvarande fullmäktige inte är juridiskt förpliktat att fullfölja det beslutet. Vi har ett rättsfall från förut där det sägs att ett fullmäktige inte kan binda framtida budgeter med belopp som inte är lagstadgade. Det måste i så fall prövas på nytt av nuvarande fullmäktige.

TALMANNEN:  Tiden är ute!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det var också ett bra klarläggande. De åtta punkter som jag nämnde som gjorde att Ålands Framtid har kommit fram till att vi inte kan stöda projektet i den  här utformningen är det att vi har fått uppfattningen att man från Mariehamns stad inte är så där alldeles engagerad i projektet, inte står man riktigt på barrikaderna och driver på. Jag vet att jag och mariehamnarna ser på parkeringsproblemet lite olika, men det är den här typen av detaljer - gången över Nygatan t.ex. - där man från Mariehamns stads sida har haft invändningar mot att ha en gång och s.a.s. fullända projektet in till Arkipelag. Det är det här som gör att jag tycker att engagemanget också från etableringskommunen inte är det som det borde vara, om det här skulle vara ett projekt som har ordentlig medvind.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag skulle inte dra den slutsatsen som ltl Anders Eriksson gör om Mariehamns stads engagemang för den här saken, utan tvärtom har nog alla fullmäktige hittills sagt att detta är en viktig satsning. Staden har varit med och tagit fram stadsplan och är beredd att satsa på underjordisk parkering. Gången över Nygatan har däremot flera fullmäktigen och stadsstyrelser sagt nej till. Det är närmast en arkitekt i staden, som har varit bakom det här projektet, som med en arkitekts envishet har försökt driva igenom det. Det är faktiskt tråkigt, men de största problemen vi alltid har haft i Mariehamn när det gäller att exploatera och bygga är med landskapet. Det går mycket lättare med de privata näringsidkarna att komma överens. Landskapsstyrelsen har lagt sig till med en stil att man inte skall uppfylla parkeringsförpliktelser och sådant här, så det blir mera en maktkamp och inte en konstruktiv dialog om  hur man skall lösa problemen. Det är dock fel att säga att Mariehamn inte skulle vara intresserad av projektet, tvärtom, vi är mycket intresserade.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Tittar man på scenariot för kk-huset har åtminstone för mig frågan infunnit sig: Vem är det som driver projektet sist och slutligen? Är det folk från näringslivet i och med den stora näringslivsnyttan, som ofta framhålls? Nej, engagemanget är väldigt svagt från näringslivets sida, och det har varit mycket avgörande för oss. Men jag vill också hävda att jag tycker att engagemanget från stadens sida att få en så här stor satsning, i och med att man hänger upp sig på en detalj som gången, inte är det som det borde vara. Sammanfattningsvis får man bilden av att detta är ett projekt i 15-20 miljoners klassen som det är ett par politiker som driver sist och slutligen, och det känns inte bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson tog i vanlig ordning, får man väl säga, ett ganska kritiskt anslag till vad landskapsstyrelsen har lagt fram för olika förslag i rambudgeten. Det tycker jag är lite tråkigt därför att jag känner ltl Anders Eriksson som en positiv och konstruktiv kraft och jag tycker att han skulle passa bättre in i den rollen än att varje gång veva samma kritiska skiva.

 

Fru talman! Jag begärde egentligen ordet för kk-huset och synpunkterna från ltl Anders Eriksson - Ålands Framtid, förstår jag - att vara negativ till det projektet. Jag tycker att det är värt att något diskutera det här i lagtinget därför att det är utan tvivel, som ltl Anders Eriksson sade, en mycket stor investering, det är den största landbaserade investeringen vi har gjort och kommer att göra under en överskådlig framtid på Åland. Det är samtidigt en mycket tydlig markering om vart vi är på väg och i vilken riktning vi vill styra en del av vårt näringsliv. Jag har själv jobbat under hela nittiotalet egentligen med projektet i olika processer och stött det. Jag blev bekymrad här för ett tag sedan när jag tyckte att prislappen började bli för stor, men nu tycker jag att vi har nått fram till en bra politisk överenskommelse att det här skall vara ett projekt som förverkligas inom 15 miljoners ramen. Det är vi överens om i fyrpartisamarbetet, och jag är glad för att vi kan vara totalt eniga om det. Då är det en rimlig kostnad, om man tar investeringen som sådan först, en rimlig investering om man fördelar det över en treårsperiod, som ett sådant här bygge rimligen kommer att ta att förverkliga eftersom det är ett stort bygge som sådant. I sammanhanget tycker jag att man skall komma ihåg och jämföra också med andra stora investeringar som görs i vårt samhälle, inte minst badhuset i Mariehamn som byggs just nu, ÅHS:s utbyggnad osv. Det är så att storleksordningen förändras och projekten blir större an efter och vi måste också ta mod till oss att kunna förverkliga större satsningar.

 

Sjöfarten och turismen har gett oss ett gott välstånd här på Åland.  Turismen lever i dag under en ganska besvärlig situation. Vi har en ny konkurrenssituation. Vi har alla säkert sett att det är sviktande siffror på hotellen både österifrån och västerifrån. Vi vet att vi har en konkurrensbild från Baltikum. Vi vet också att vi har en ganska låg intjäningsförmåga på de turister som kommer hit, intäkten per person. Samtidigt tror jag att det finns en ganska stor samstämmighet i det åländska samhället att turismen ändå är en av de få näringar som vi har någorlunda naturliga förutsättningar för. Vill vi vara med i framtiden, vilket vi i den här landskapsstyrelsen vill att Åland skall vara, att vi skall fortsätta ha välfärden och att vi skall ha en egen skattekraft i det åländska samhället, vilket åtminstone ltl Anders Eriksson borde värna om eftersom han ytterst talar för att Åland skall vara en självständig stat - och för en självständig stat är det viktigaste av allt att man de facto har en egen intjäningsförmåga, en egen skattekraft så att man kan klara sig själv. Då måste vi också satsa på det som vi tror kan vara framtidsnäringar. Jag tror faktiskt att turismen kan vara en framtidsnäring för Åland om vi sköter den på rätt sätt och har mod att göra de rätta investeringarna. Det finns nämligen naturliga förutsättningar; vi har ett bra geografiskt läge och det finns också ett bra kunnande inom den branschen på Åland. Det som är speciellt med den åländska turismen, förutom kopplingen till sjöfarten och färjnäringen samt kryssningstrafiken, är att den landbaserade turistnäringen är väldigt småskalig om vi jämför med omkringliggande regioner. Man har ofta antytt och sagt också rent ut att varför satsar inte näringslivet självt om det är så bra satsningar. Jag tror att den naturliga förklaringen till det är att vi har inte den storleksordningen på vår turistnäring därför att det är en småskalig turistnäring vi har på Åland. Det är både en styrka och en svaghet. Det är en styrka när det gäller mångfald, men det är en svaghet när det gäller styrkan att göra stora satsningar. Här kommer samhällets roll in i sammanhanget: tror vi på att det är en framtidsnäring bör vi också kunna vara med och göra en infrastrukturell investering som förbättrar möjligheterna och skapar någonting nytt här på Åland så att Åland återigen blir intressant som resmål, att det får en ny glans och lyfts fram på ett tydligare sätt i våra omkringliggande regioner. Samtidigt, vilket kanske är minst lika viktigt, att vi får en förändring när det gäller inkomsten per turist, för det har under de senaste årtiondena satsats väldigt mycket på volymturism, alltså många turister till Åland, många inresande, så har det sett bra ut. Men jag tror det är viktigt i framtiden att vi mera fokuserar på: vad blir inkomsten till det åländska samhället och vilka indirekta effekter får det..? Tittar man på den här helheten tycker jag att kk-huset passar väl in, åtminstone i min framtidsvision, därför att det kommer inte att gynna bara den direkta turistnäringen, utan det kommer att gynna handeln i Mariehamn, det kommer att gynna en väldig, väldig massa kringaktiviteter ute i vårt samhälle och det skapar det som jag försökte säga i mitt inledningsanförande: en framtidstro, så att det är inte bara den här investeringen utan den här investeringen skall rimligen leda till att det också görs andra investeringar i turistbranschen, eftersom man får en framtidstro och man vågar tro att det finns möjligheter att driva en god ekonomisk verksamhet i den här branschen.

Jag tycker att det skulle vara synd om ltl Anders Eriksson och andra nu återigen försöker prata sönder projektet, för det är inte det vi skall göra nu i åländsk politik, utan vi är inne i en sådan period när vi faktiskt måste bestämma oss för vad vi skall göra och ha mod till att göra det också. Vi måste ha mod till att göra vissa inbesparingar inom vissa sektorer och vi måste ha mod till att gå framåt på andra områden, där vi tror och det är det som det här dokumentet faktiskt försöker visa på. Jag tycker att den som i  dag lägger in sådana käppar i det här hjulet att det börjar krackelera eller inte bär framåt tar på sig ett väldigt stort ansvar faktiskt för inte bara turistnäringen utan också mycket av det övriga näringslivet. Får vi återigen ett stopp i projektet ger det en väldigt dålig signal ut till samhället, att vad skall man egentligen tro. Då tycker jag att det är synnerligen angeläget att de personer som är kritiska till projektet i sådana fall lägger fram trovärdiga andra alternativ, som ltl Anders Eriksson lade fram: en konferensanläggning osv., och det kan jag också göra som enskild politiker, men man måste komma ihåg att det gäller för varje enskilt projekt att se till att man skaffar sig en erforderlig politisk majoritet så att det kan genomföras fullt ut; annars blir det bara tomt prat som inte leder någonstans som ingen näringsidkare i det åländska samhället har någon nytta av - den enda som får mera arbete är stenografen här i Ålands lagting!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag får konstatera, med facit i hand, att det var synd att jag bröt anförandet; då kanske helheten skulle ha blivit annorlunda. Lantrådet säger att jag ”vevar samma kritiska skiva” igen. Jag ville peka på tre saker: jag anser att det fortfarande är viktigt att vi minskar den offentliga sektorn. Jag varnade för den sifferlek som landskapsstyrelsen ägnar sig åt; man har de facto ändå nästa år 17,5 miljoner euro i ackumulerat underskott. Enligt uppgifter som jag har fått är den ackumulerade pensionsskulden 300 miljoner euro. Det handlar om oerhört stora pengar.

 

Den andra saken jag tog upp var att jag ville att vi skulle stimulera det åländska näringslivet, alltså skapa en egen skattekraft.

 

Den tredje punkten var att jag är synnerligen tveksam till kk-huset i den nuvarande utformningen.

 

Om detta uppfattas som gnäll, så må det vara så då. När det gäller kk-huset är den största missen från politiskt håll att man har drivit det självt utan att ställa någon typ av ultimatum till näringslivet. Jag tycker att man skulle lämna den politiska prestigen, lägga den åt sidan, konstatera att kulturdelen, som är fördyrande, kan skalas bort, projektet är ett par skonummer för stort och framför allt att man får näringslivet med sig på allvar.

 

Till sist undrar jag när lantrådet säger att 15 miljoner är en rimlig kostnad: lovar lantrådet att till dessa 15 miljoner euro kommer inte några tilläggskostnader, det är 15 miljoner euro vi pratar om när vi pratar om kk-huset? Är det ett löfte?

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Fru talman!

Den här koalitionen har enats om att 15 miljoner är taket för projektet. Det har vi sagt  klart och tydligt, det har skrivit klart och tydligt och det är vi politiskt överens om. Jag vet inte hur vi kan göra det tydligare än så. Det bygger naturligtvis på, som det har sagts, att i den här frågan och i flera andra finns det naturligtvis olika nyanser och olika synpunkter, men i ett politiskt samarbete måste man se till att man är konstruktiv och ta det ansvar som man har för det åländska samhället och se till att det bär framåt. Då har vi kommit fram till den här lösningen. Vi har lagt den politiska prestigen åt sidan och satt oss ner och funderat: Hur skall vi kunna vara så konstruktiva som möjligt för att vi skall komma framåt med det åländska samhället? Vi har alltså redan gjort det som ltl Anders Eriksson ber oss att göra.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Enligt vad jag har förstått mellan raderna när jag har pratat med folk, har man från centerns sida gått liberalerna till mötes i det här projektet och det må man väl göra, men det är ändå så att man nu har enats om att 15 miljoner euro är taket för projektet. Lantrådet Nordlund har varit med flera gånger än vad jag har varit med där man har lagt ett tak för ett projekt, massor av ingredienser som behövs, inventarier osv. har skalats bort - i tilläggsbudgeten året därpå har kostnaderna kommit. Jag pratar om en helhetskostnad för kk-huset. Är det så att det inte blir en cent mera, som centerns gruppledare sade, då vet vi det! - men jag tror inte att det är på det sättet.

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Fru talman!

Planeringskommittén har fått ett mycket tydligt uppdrag att ett projekt i 15 miljonersklassen skall förverkligas. Från landskapsstyrelsen skall vi se till att så  blir fallet. Jag tycker att den spekulation som ltl Anders Eriksson försöker lägga ut om dubier att det inte håller är tråkig - det är förstås också ett sätt att föra  politik på - men hur många arbetsplatser skapar det i  det åländska näringslivet, i turistbranschen, hur mycket skattekraft skapar det för det självstyrda Åland

 eller det framtida självständiga Åland, om ltl Anders Eriksson får bestämma?

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman! Jag är inne på samma diskussion som ltl Anders Eriksson. Lantrådet tar inget personligt ansvar i den här frågan om 15 miljoner. Han talar om koalitionen. Han talar om planeringskommittén. Men kan han personligen lova att om man inte får in anbud som understiger 15 miljoner euro, att han då lägger ner projektet? Jag tror det inte en minut - inte efter att ha sett lantrådet Roger Nordlund förverkliga det ena projektet efter det andra oberoende om det har funnits ramar eller inte! Det är bara om han vågar ställa sig upp här och säga att då lägger han ner projektet! Om anbuden inte överstiger 15 miljoner eller avgår, för så mycket prat i den här stilen har vi nu hört under de här 13 åren om hur man skall hålla budgeten och mana faderligt den ena efter den andra. Men vem har varit först att lätta på börsen? Ålands lyceum översteg investeringen med 30 procent. Det var sagt i budgeten av lagtinget att det skulle vara 4 miljoner. Inte spelade det sedan någon roll när det kom till kritan! Ta nu för en gångs skull personlig ställning och ansvar! Då kan man börja tro på det; annars är det bara igen samma gamla skrivningar som inte betyder någonting. Då har väl koalitionen kommit överens om något annat!

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Fru talman!

Jag måste tyvärr hålla med vicelantrådet Jörgen Strand att vtm Barbro Sundback och ltl Anders Eriksson har funnit ett ganska bra tonläge, så vi får väl se hur det utvecklar sig med samarbetet! ”Ta ett personligt ansvar”. Jag är utsedd till lantråd av den här majoriteten och de fyra partierna och vi har gemensamt kommit överens om ett kostnadstak på 15 miljoner, och det kommer vi att se till att håller. Jag förstår att vtm Barbro Sundback så gärna skulle vilja att jag säger att jag avgår osv., för det är naturligtvis vtm Barbro Sundbacks dröm. Men vi skall se till att vi för en sådan politik och jag är övertygad om att planeringskommittén, som har fått och har uppdraget, kommer att sköta det enligt de riktlinjer som landskapsstyrelsen och lagtinget har fastställt. Huruvida jag avgår eller inte avgår tror jag att vi skall överlåta till ”koalitionen”, som vtm Barbro Sundback uttryckte sig. Det är inte vtm Barbro Sundbacks åsikt som väger tyngst där.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det är inte själva frågan om att avgå eller inte som är central för mig utan det är hedern, att någon gång våga stå för någonting, inte alltid sedan svepa över och förklara, att oj, nu gick det en tio miljoner för mycket här, men det är så bra för Åland och titta på arbetslöshetsstatistiken! Det är så mycket floskler och sällan så lite hedervärt, att stå vid det som man har lovat. Lagtinget beslöt för bara några månader sedan om hur projektet skulle finansieras: de privata skulle vara med i driften, i byggandet. Det finns ingenting av det nu! ”För koalitionen har ändrat sig”! Men lantrådet skall leda landskapsstyrelsen, inför hela landskapsstyrelsen, inför Ålands folk, men om och om igen ändrar han ståndpunkt för att det skall passa ”koalitionen”. Men pengarna då, tilltron och hållbarheten i utvecklingen, var blev det?

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Fru talman!

Det är ganska fantastiskt att jag som har tagit ansvar i snart 13 år i landskapsstyrelsen och fått stå till svars för tusentals, tusentals och åter tusentals beslut här skall få utstå den här kritiken från första vice talmannen Sundback, som inte en dag ens har tagit något ansvar i Ålands lagting, men däremot år ut och år in stått här i salen och kritiserat, kritiserat och åter kritiserat. Jag tycker att det ger en lite konstig bild i alla fall - man kanske borde fundera lite på vilka roller och vilken situation man har. Jag tycker faktiskt att Mia Hanström - det kanske förvånar vtm Barbro Sundback - slog huvudet på spiken för några månader sedan när vi var tillsammans på ett gemensamt seminarium och vi tillfrågades om vi har gjort några misstag eller någonting vi ångrade - jag tillstod att jag har gjort flera saker som jag  faktiskt kan ångra och jag tycker att jag har gjort misstag, medan Sundback svarade: nej, det fanns ingenting som hon ångrade - då sade Mia Hanström att det kanske beror på att vtm Sundback aldrig har behövt ta något ansvar i landskapsstyrelsen! Det tycker jag var klokt sagt av henne, och det är precis den situationen vi har.

 

Men, fru talman, jag tycker det intressanta i det här sammanhanget skulle vara att första vice talmannen Sundback och socialdemokraterna skulle visa sina kort och säga: var står ni i den här frågan, vilken lösning är det som vi tycker är de bästa och hur skall vi se till att vi har en god utveckling när det gäller turistnäringen på Åland, att vi tryggar sysselsättningen och hur skall vi kunna se till att vi har bättre sysselsättningssiffror än de här  hemska borgerliga partierna har lyckats åstadkomma med 1,8 procents arbetslöshet.  Ta det som en utmaning, Sundback!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Johan Ehn:

Fru talman!

På lagtingets bord ligger ett smått historiskt dokument. Landskapsstyrelsen har för första gången lämnat ett meddelande till lagtinget som innehåller ett förslag till budgetramar för de kommande åren. Personligen tycker jag att detta är ett gott initiativ för att effektivare kunna bedriva kommande års svåra men viktiga arbete för att sanera landskapets ekonomi och därmed få den i balans.

 

Landskapsstyrelsen presenterar i sitt meddelande en budgetplan för åren 2005-2007 som visar på en budget i balans från och med år 2007. Tyngdpunkten i ramarna har lagts på de områden som lyftes fram i handlingsprogrammet för sittande landskapsstyrelse: vård, skola och omsorg prioriteras. Trots dåligt budgetutrymme lyckas ändå landskapsstyrelsen utöver att hålla dessa prioriterade områden på en fortsatt hög nivå också att satsa på investeringar som skall ge den åländska ekonomin en skjuts framåt, jag tänker då t.ex. på golfbaneprojektet, KK-huset och tekniskt allaktivitetscentrum. Dessa är alla projekt ämnade att stimulera den för Åland så viktiga turistnäringen. Personligen vill jag dock lyfta fram vikten av att alla dess projekt bör förverkligas i ett nära samarbete med det åländska näringslivet för att därigenom säkra att de blir den injektion som idag skulle vara nödvändig. Här hoppas jag att finansutskottet kunde titta lite närmare på hur detta samarbete kunde förverkligas.

 

Fru Talman! Flera av de förslag som nu läggs fram av landskapsstyrelsen innebär inskränkningar och nerskärningar i verksamheter. Detta kan för de verksamheter som berörs direkt av detta kännas som tungt och frustrerande. Faktum är dock det att om målsättningen är att skapa balans i landskapets ekonomi krävs prioriteringar. Ålands Radio & TV är en verksamhet som tvingas till relativt hårda nerskärningar i verksamheten. Den public service-verksamhet som Ålands Radio bedriver fyller visserligen en viktig funktion i det åländska samhället, men landskapsstyrelsen har nu valt att prioritera ner denna verksamhet till den nivå som licensmedlen tillåter. Ålands Radio får därför nu påbörja ett svårt men nödvändigt omstruktureringsarbete där man internt i bolaget måste prioritera vilken verksamhet man vill bedriva.

 

En fråga som jag tycker är viktig att lyfta upp i detta samanhang är om det inte skulle vara dags att vi nu förde över uppbörden av licensen till Ålands Radio och TV. Med detta anser jag att vi skulle uppnå åtminstone två klara fördelar. För det första skulle Ålands Radio en gång för alla bli oberoende av lagtingets välvilja att tilldela bolaget ekonomiska medel för driften, vilket borde vara ett absolut krav när vi talar om ett public service-bolag. För det andra kunde kanske uppbörden bli effektivare om Ålands Radio och TV skötte den efter som deras incitament att få in så stor del av licenserna som möjligt torde vara stor då deras verksamhet helt i så fall skulle bygga på dessa. Beslutet om licensavgiftens storlek skulle dock ännu vara lagtingets ansvar. För övrigt vill jag instämma i vice talman Lindemans resonemang om ett namnbyte på TV-licensen till radio- och TV-licens. Jag hoppas att man i landskapsstyrelsens vidare diskussioner angående detaljbudgeten kunde ta upp ovan nämnda frågor angående Ålands Radio och TV för vidare diskussion.

 

Fru Talman!

Som medlem av Frisinnad Samverkan kan jag konstatera att jag är rätt nöjd med det förslag till budgetram och de planer som landskapsstyrelsen lägger fram i sitt meddelande. Visserligen finns frågor som kanske sett annorlunda ut om förslaget varit enbart vårt eget, men så är det i politik man får försöka kompromissa sig fram till den minsta gemensamma nämnaren och hitta en väg som tillfredställer det stora flertalet; annars lyckas vi aldrig skapa någonting som ger resultat.

 

En minskning av byråkratin är en fråga som Frisinnad Samverkan haft som en av de viktigaste frågorna när det gäller att skapa minskade kostnader i landskapets budget. I meddelandet finns flera goda förslag som får ovan nämnda effekt. Exempel på detta är förslaget till översynen av miljölagstiftningen i syfte att förenkla hanteringen av miljötillstånd och minska antalet tillståndspliktiga verksamheter. Vidare föreslås att man ser över den lagstiftning som rör tjänsteföretagens förutsättningar och att man vidtar åtgärder som skapar bättre förhållanden och skapar förutsättningar för en ökad nyetablering inom detta område.

 

Den för Åland så viktiga sjöfarten ägnas också uppmärksamhet i landskapsstyrelsens meddelande. Här betonas vikten av att man lyckas förmå den finska regeringen att anpassa lagstiftning och beskattning som berör sjöfarten på en sådant sett att rederinäringen ges samma förutsättningar som inom övriga EU. Personligen tror jag också att landskapsstyrelsen behöver ha beredskap för att koppla ett ännu fastare grepp kring sjöfartspolitiken genom att faktiskt se ett åländskt sjöfartsregister som ett reellt alternativ.

 

Fru Talman!

Landskapsstyrelsen ämnar inom budgetperioden hitta en lösning på polisens utrymmes behov. I detta samanhang har man också lyft fram möjligheten att samordna polisens och alarmcentralens alarmeringsverksamhet. Enligt mitt sett att se på saken bör i förstahand skapa lokaler som möjliggör ett modernt och effektivt polisarbete. Gällande samordningen mellan polisens och alarmcentralens alarmeringsverksamhet bör man noggrant utreda på vilket sett denna effektivast kan genomföras. Alarmcentralen har redan idag ändamålsenliga utrymmen i Mariehamns Stads Räddningsverks lokaler och man bör därför också närmare se på möjligheten att samordna alarmfunktionen inom dessa lokaler.

 

Till sist Fru Talman vill jag bara konstatera att jag tycker att landskapsstyrelsens meddelande är en god grund för det fortsatta budgetarbetet som säkerligen kommer att underlätta både landskapstyrelsens och lagtingets fortsatta arbete. Jag vill tacka landskapsstyrelsen och också önska finansutskottet lycka till med behandlingen av meddelandet och ser framemot deras betänkande i ärendet.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Jag har några detaljer som berör landskapsstyrelsens budgetram för år 2005 och planen för år 2006 och år 2007 som jag ta upp. Jag förbehåller mig rätten att  ha synpunkter och åsikter på meddelandet och inte någon skyldighet att komma med lösningar, även om det kanske tangerar vissa saker.

 

Jag kan konstatera att utgiftstaket bibehålls på ungefär nuvarande nivå och t.o.m sänks om man ser det under hela treårsperioden, vilket betyder att under de kommande tre åren kan det alldeles tydligt innebära en försämring av social- och hälsovårdens tjänster då man beaktar de kommande löneökningarna och inflationen. I en sådan situation borde man ha visioner, idéer och förslag till strukturella förändringar för att kunna bibehålla och utveckla social- och hälsovårdens tjänster med tillgängliga resurser, men det saknar man i landskapsstyrelsens meddelande. Det saknas helt reformer. Landskapsstyrelsens målsättning är att alla skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård och att alla skall ha tillgång till en god hälso- och sjukvård. I det sammanhanget sägs inget om hälsovårdarberedskapen i skärgården i skärgården, en fråga som fortfarande inte är löst och nu i meddelandet inte heller överhuvudtaget omnämns. Ett resonemang om funktionshindrades och äldres situation nu och i framtiden saknas helt. Dessa grupper som lyfts fram i olika nationella och internationella dokument saknas helt i landskapsstyrelsens meddelande och man skriver lakoniskt: ”Trygg socialvård förverkligas främst genom överföringar till kommunerna så att kommunerna kan tillhandahålla vård och omsorg efter behov och genom utvecklingsarbete.” Jag anser att landskapsstyrelsen har ett större visionärt ansvar än att bara hänvisa till kommunerna. Vi vet alla att social-, hälso- och sjukvård är stora framtida utmaningar och det berör varenda en ålänning och kan därför inte bara behandlas schablonmässigt.

 

I övrigt när det gäller ÅHS omnämns inte psykiatriplanen med ett ord, där Grelsby sjukhus framtida flytt till Mariehamn spelar en stor roll

och, vilka planer landskapsstyrelsen har för Grelsby sjukhus fastigheters fortsatta framtid och användningsändamål. Det här är frågor som borde penetreras. I stället förs ett resonemang om en utbyggnad av etapp ett och etapp två vid centralsjukhuset där åtminstone preciseringen av etapp ett inte ingår. Ombyggnad av köket borde prioriteras med tanke på de köksanställdas nuvarande arbetsförhållande.

 

Ytterligare en detalj, fru talman. ÅHS:s smådjursmottagning har debatterats här i lagtinget i olika sammanhang. Senast då vi behandlade finansutskottets betänkande och där vi då här i lagtinget godkände utskottets beslut att smådjursmottagningen bör privatiseras under 2004. Några sådana utfästelser finns inte i landskapsstyrelsens meddelande, utan man skriver luddigt att en handlingsplan färdigställs under året och att en privatisering sedan genomförs under åren. Det är bara ord; det saknas handling, trots att ärendet behandlats och att det har beslutits om en privatisering under 2004.

 

Slutligen, fru talman, har i olika sammanhang konstaterats att vi nu har mycket höga patientavgifter på Åland i jämförelse med omkring liggande regioner. Trots det lämnar landskapsstyrelsens meddelande öppet för nya avgiftsförhöjningar genom att skriva att endast mindre justeringar och anpassningar är aktuella under planperioden. Vi anser att vi nu nått maxtaket när det gäller avgifter. Nej, bästa landskapsstyrelse, mer visioner, idéer och handling behövs om vi skall kunna bibehålla och utveckla vår social-, hälso- och sjukvård.

 

Vtm Harriet Lindeman:

Fru talman!

När man hör på debatten vet man inte riktigt, att är det en rambudget vi diskuterar eller är det en detaljbudget; är det en detaljbudget kan jag ge rätt till diskussionen och till de frågetecken som ställs av ltl Christian Beijar, men om det är en rambudget tycker jag inte att man i den kan gå in på alla detaljer, in på varje avdelning och alla moment. Därför saknar inte jag det som efterfrågas på det sättet, för jag har läst det som en rambudget och att man kommer att återkomma och att man har möjlighet att inom de olika ramarna och avdelningarna göra justeringar och diskussioner. Det jag framför allt har reagerat på var just social- och hälsovårdsfrågorna där vi har många projekt på gång, som jag nämnde i mitt anförande, som jag tror att vi mera i detalj kommer att presentera i samband med planen och den egentliga budgeten i höst.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Jag delar också vtm Harriet Lindemans synpunkter. Jag diskuterar också budgetramen. Varför jag nämner de här frågorna beror på att vicelantrådet Jörgen Strand efterlyser diskussioner kring dem och därför tycker jag att det var angeläget att ta upp dem. Han efterfrågade diskussioner om också detaljer.

 

Landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

I mitt anförande från min avdelning social och hälsovård sade jag - kanske inte ltl Christian Beijar inte var närvarande då - att jag fyllde på skrivningarna vad gäller patientavgifterna. Jag sade uttryckligen, att det finns inga förslag om höjning av patientavgifterna. Det här är också sådant som har diskuterats i ÅHS:s styrelse, där också socialdemokraterna har en representant, så jag skulle rekommendera att man diskuterar de här frågorna med den egna representanten.

 

Jag vet att ltl Christian Beijar är väldigt intresserad av sjukvårdsfrågorna, men trots är det här meddelandet en rambudget, man går inte in i detaljer. Jag vet att det är väldigt intressant och att det säkert finns en vilja att göra det, men detta är en ram och jag tror att som helhet är kanske den viktigaste delen pengarna i det här sammanhanget, att man vet vad man sedan kan ha för verksamhet där. Det finns förslag från ÅHS:s styrelse; vi har lagstiftningsvägen på det sättet att det är ÅHS:s styrelse som gör det och där har förstås också socialdemokraterna ett ypperligt tillfälle att komma med förslag. Därför finns det ingenting sagt utan det kommer i detaljbudgeten i höst.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Det är bra att vi får besked om att det inte blir några flera avgiftsförhöjningar. Det tackar vi för. Det är riktigt att jag är intresserad av de här frågorna och kommer fortsättningsvis också att vara det. I mitt anförande ville jag just säga att om det är så, som jag läser budgetramen, så finns det ett hopp 2005 när det gäller social- och hälsovårdsfrågor, en ökning, medan det däremot sakta men säkert sänks därefter så att budgetramen ungefär är på samma nivå 2004 som den är 2007. Gör inte landskapsstyrelsen några som helst strukturella åtgärder, förändringar osv., så innebär det åtminstone för mig och mitt sätt att tänka en försämring. Det är därför som landskapsstyrelsen måste komma med nya idéer; annars blir det status quo genom att vi har en inflation, vi har en löneökning under hela den här tiden och då innebär det totalt sett en försämring - det är det som jag är rädd för och det är det som jag vill varna landskapsstyrelsen för.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

I rambudgeten framgår att  Ålands penningautomatförening årligen delar ut ett antal miljoner euro för skilda behov. Det framkommer vidare att landskapsstyrelsen anser att det bör företas en noggrann prövning av bidragsbehoven samt under social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, att målsättningen är att bibehålla penningautomatmedlen för social verksamhet.

 

Jag anser att man borde överväga att styra PAF-medlens fördelning även till ett så konkret projekt som byggande av bostäder för funktionshindrande, handikappade i vardagligt språk.

 

I dagsläget finns det inte några som helst lämpliga service-boendeformer för de handikappade, speciellt för dem som kommer från landsbygden, i staden finns dock Miranda men behovet växer.

 

Deras boende bör då vara ett s.k. serviceboende , d.v.s. egna lägenheter med möjlighet till hjälp dygnet runt. Det kan inte vara meningen att en handikappad måste vänta i timmar på att få den hjälp de är berättigade till,  som att gå ut, handla mat, träffa kompisar, ja till och med något så fundamentalt som att gå på toaletten medan man väntar på att någon hemvårdare, närvårdare  eller motsvarande skall komma på jobb!

 

De alternativ som idag finns är långvårdsavdelningen Gullåsen eller kommunernas servicehus för åldringar. Och dessa kan inte på något sätt anses ändamålsenligt för handikappade personer, åtminstone för de som är under pensionsålder.

 

Folkhälsan på Åland bygger som bäst ett sådant boende, men enligt uppgift är åldersgränsen mint 55 år eller eventuellt  60 år för att få bo där!

 

Enligt de uppgifter jag har fått har det nu gått så långt att åländska handikappade, främst unga personer,  som har varit till fastlandet på rehabilitering eller utbildning nu planerar att flytta dit för att erhålla ett boende som är anpassat efter deras särskilda behov.

 

I dagsläget har vi på Åland inget lämpligt att erbjuda då t.ex. en ung människa blir handikappad p.g.a. en trafikolycka.

 

Man bör observera att:

 

-         att anordna detta serviceboende för handikappade är kommunernas lagstadgande skyldighet, men i dagsläget har det lett till att ansvaret faller på anhöriga, i de fall sådana finns.

 

I riket bygger Invalidförbundet dessa bostäder med bl.a. penningautomatmedel och kommunerna köper i sin tur dessa tjänster. I dagsläget finns det 18 fastigheter som enbart Invalidförbundet handhar. Det har visat sig vara det mest ekonomisk lönsamma tillvägagångssättet.

 

Fru talman!

Liberala lagtingsgruppen var i februari på ett mycket intressant informationstillfälle till Paffen.  De visade sina strategier och delgavs oss sina funderingar.  De var mycket optimistiska, speciellt vad gäller spelet på internet, om jag minns rätt, ca. 100 nya registrerade spelare per dag.  Tillväxpotentialen var närmast enorm och om man får tro dem så kommer intäkterna troligtvis att öka.  Om ens en bråkdel av deras profetior uppfylls så kommer paffen att generera ännu mera medel att fördela. Även detta talar för att man bör se närmare på fördelningspolitiken.

 

Med detta vill jag att landskapsstyrelsen allvarligt överväger att bl.a.  via PAF-medel finansiera, helt eller delvis, byggande av bostäder som är anpassade enligt våra handikappades särskilda behov.

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Vi stöder självklart den diskussion som ltl Roger Eriksson hade om byggande av bostäder för funktionshindrade och det sammanfaller helt med den finansmotion som socialdemokraterna lade i höstas och som också godkändes och som medförde att Ålands penningautomatförening också kunde bevilja medel för byggande av bostäder för funktionshindrade. Den möjligheten fanns inte tidigare, så därför är vi glada att vi också får stöd av liberalerna i det fortsatta arbetet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Rambudgeten är, som tidigare sagts, efterlängtad och trots att den är översiktlig och inte går in på detaljer vill jag här kommentera några av de frågeställningar som jag har och som jag anser att bör förtydligas.

 

I presentationen i måndags framställde ltl Runar Karlsson en mycket optimistisk bild av Ålands nuvarande situation. Allt är så bra här. Vi har den lägsta kommunalskatten i Finland. Vi har en hög standard på skola, vård och omsorg, budgeten är snart i balans. Jag associerade omedvetet till Sally Salminens romanfigur Johan när ltl Runar Karlsson målade upp en bild av det idylliska samhället Åland. Det var bara de blå äpplena som saknades i hans anförande! Men om det är så bra här på Åland, så är det väl bara att luta sig tillbaka och fortsätta i de gamla invanda hjulspåren, eller? Det är lite den känslan som jag får när jag läser rambudgeten: Var är visionerna, var är de strukturella förändringarna, var är den vitamininjektion som vårt näringsliv behöver för att börja tro på framtiden och var är de avbyråkratiseringsåtgärder som underlättar tillvaron för våra småföretagare och jordbrukare?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand sade i sin presentation i måndags att projektet Arbeta och bo på Åland skall få ett till ben att stå på; man skall rikta sig till företagare för att få dem att flytta till Åland och berika det åländska näringslivet. En god tanke och ett bra initiativ, men hur tänker landskapsstyrelsen gå till väga för att locka över initiativkraftiga näringsidkare till oss? Är det skattegränsen, avsaknaden av VAT-nummer, de höga transportkostnaderna och de höga levnadskostnaderna samt de dyra hyrorna som är dragplåster? Ingen skulle vara mer glad än socialdemokraterna om detta projekt verkligen lyckas att vi får hit mera arbetskraft och flera företag. Men vi skall också komma ihåg att det finns kreativa och kunniga företagare på Åland i dag, men de premisser som våra entreprenörer verkar under underlättar inte för de åländska företagarna.

 

Näringsutskottet har under vintern och våren hört ett stort antal företagare och de frågor som man tar upp i diskussionerna med utskottet är bl.a. VAT-nummer, skattegräns, transportkostnader och flygtrafiken och därtill kommer en stark kritik mot näringsavdelningen, som enligt företagarrepresentanter saknar engagemang; man saknar också dialogen mellan näringsliv och näringsbyrå. Man anser att byråkratiseringen har ökat och man säger också att näringsavdelningen ifrågasätter goda projektidéer i stället för att uppmuntra och stöda. Många företagare upplever näringsavdelningen som en enda stor bromskloss. Så här kan det inte fortsätta! Kan man hoppas på en attitydförändring? Vi har traditioner av entreprenörskap på Åland. Vi har massor av kunniga och engagerade, både små och stora företagare i vårt landskap, både inom tillverkningsindustrin, inom turismen, inom primärnäringarna, inom hantverk och servicebranschen m.m. Landskapsstyrelsen borde verkligen värna om dem. Vi måste sikta på att få fler arbetsplatser inom privat sektor.

 

Näringsminister Alm talade i måndags om en offensiv näringspolitik, där den tunga satsningen var kk-huset och golfbanan i Grelsby, där hyresbostäder skall byggas och där jordbruket skall beredas lika förutsättningar som i omkring liggande regioner. Är detta verkligen offensiv näringspolitik, frågar jag mig. Är det här satsningar som skall lyfta det åländska näringslivet över massorna och ge framtidstro? Byggbranschen får säkert jobb en längre tid nu, men det kallar jag inte offensivt. Det känns mera som om man inte vågar bana nya vägar, de gamla hjulspåren är kanske tryggare trots allt.

 

Det åländska jordbruket är helt klart i ett svårt brytningsskede där framtiden hänger på dess förmåga att anpassa sin produktion och verksamhet på bästa möjliga sätt till den efterfrågan och de jordbrukspolitiska förutsättningar som gäller i morgondagens samhälle. Klarar man detta genom att genomföra en kraftfull anpassning och verksamhetsutveckling finns det säkerligen förutsättningar för ett fortsatt framgångsrikt lantbruk på Åland. I ÅSUB:s rapport om jordbrukets framtida utvecklingsförutsättningar sägs att betydande omstrukturerings- och marknadsanpassningskrav inom jordbrukets kärnområden måste göras. Man måste satsa på nya nischprodukter och förädling, bl.a. inom trädgårdsodlingen, man måste öka bredden med kompletterande tjänster och näringar, som exempelvis serviceverksamhet, skogsbruk, ekologiskt inriktad miljö och landskapsinsatser, hästsportsaktiviteter osv.  Dessutom krävs en förenkling av byråkratin samt en stödpolitik som medverkar till att omstrukturerings- och marknadsanspassningskraven kan genomföras inom de närmaste åren.

 

Här behövs verkligen ett offensivt agerande för att få ett livskraftigt lantbruk och en levande landsbygd.

 

I rambudgeten är man dock ganska tydlig på en punkt och det är att man skall se över avbytarsystemet för att få ner kostnaderna för avbytarservicen. Här är det inga förändringar, bara försämringar.

 

I rambudgeten kan vi också läsa att en insats som inte belastar näringsavdelningen men som har en positiv inverkan på näringslivet är att utbildningssystemet skall utvecklas så att det tillgodoser behoven inom arbetsmarknaden och näringslivet. Det är välbehövligt och något som socialdemokraterna har debatterat senast i samband med remissdebatten. Men om man sedan läser vad utbildningsavdelningen skriver under rubriken Utbildning efter grundskolan står det: ”En fortsatt restriktiv hållning krävs när det gäller att bevilja skolorna rätt att inleda sådana utbildningar inom vuxenutbildningen som är av karaktären vidareutbildning och kompletteringsutbildning. Dessa utbildningar är efterfrågade bl.a. inom hotell- och restaurangbranschen, turistbranschen samt vården och omsorgen.”

 

Jag får inte det här att riktigt gå ihop! Näringsavdelningen talar om att utbildningarna skall tillgodose behoven inom arbetsmarknad och näringsliv, medan utbildningsavdelningen fortsätter med en restriktiv hållning beträffande utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknad och näringsliv. Här ser jag gärna att de ansvariga ledamöterna förklarar hur det här hänger ihop. Det verkar som om det skulle finnas en motsättning mellan målen för verksamheten mellan avdelningarna.

 

När jag är inne på utbildning vill jag ta upp ett stort problem i dag som borde få sin lösning med det snaraste och det gäller yrkesutbildning för elever som har gått ut högstadiet med anpassad läroplan eller som kommer från specialklass. Det finns i dag 40 elever som bl.a. har sökt till handelsläroverket och yrkesskolan på prövning och som högst antagligen inte kommer att få plats vid någon utbildningslinje. Dessa ungdomar kan skolorna inte ta emot i dag på grund av resursbrist. Landskapsstyrelsen måste också ta ett ansvar för den här kategorin ungdomar eller är det så att de här ungdomarna offras på bekostnad av att man bygger fina fasader? De här ungdomarna har också rätt till en utbildning. Och eftersom antalet ungdomar med anpassad läroplan ökar måste också resurserna efter grundskolan anpassas så att de får en grundutbildning i ett yrke. Detta i synnerhet nu när landskapsstyrelsen uttryckligen säger sig prioritera området utbildning. Min fråga är: Ryms de ungdomar som behöver individuella läroplaner inom ramen för utbildningssektorn?

 

Hur blir det sedan då med Ålands hantverksskola? Utredningskarusellen fortsätter. Ritningar finns. Inga nya driftskostnader behövs. Skolan drivs privat på ett utmärkt sätt. Det är en relativt liten kostnad för ett verkstadsutrymme och skolan berörs inte heller av de strukturella åtgärderna inom utbildningssystemet för gymnasialstadiet. Det borde vara lätt att ta ett beslut i år i stället för att eventuellt vänta till år 2006.

 

Fru talman!  Vi är positiva till att rambudgeten har presenterats, men de höga förväntningar som vi hade på att få se strukturella förändringar och nytänkande under den kommande treårsperioden kom på skam i dagens snabba informationssamhälle där flexibilitet och anpassningsförmåga till nya marknader, nya tankebanor och ett större Europa skulle kräva högre visioner och en mer målinriktad näringspolitik. Men det verkar ta tid och jag är inte så säker på att vi har tid att vänta.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det var på många sätt ett intressant anförande. Jag har noterat att när sakargumenten från landskapsstyrelsen tryter kopplar man ihop Ålands Framtid och socialdemokraterna alltmer, men nog måste jag säga att det är intressant, för nog är det länge sedan jag har hört ett så offensivt anförande när det gäller jordbruket från landskapsstyrelsens sida. Jag har förgäves gång på gång frågat: Hur ser landskapsstyrelsens jordbrukspolitik ut? Målåtgärder? - ingenting har kommit. Nu får jag konstatera att även här kör sossarna och det är klart att man måste börja se sig om efter nya samarbetspartner när man hör den här kompakta tystnaden! När det gäller tystnaden från landskapsstyrelsens sida om en egen jordbrukspolitik är det oroväckande. Det är egentligen bara ledamoten Englund som är en liten ljusglimt i detta totala landskapsstyrelsemörker!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När vi hörde socialdemokraternas gruppledare ltl Camilla Gunells anförande var bl.a. jag kritisk till att det innehöll väldigt lite konkreta åtgärder och förslag till förändringar. Då fick vi höra, att jo, det kommer i de anföranden som de övriga ledamöterna i sossarnas lagtingsgrupp kommer att hålla. Även här måste jag säga att jag saknar de konkreta förslagen från ltl Carina Aaltonen. De åsikter man har står redan i rambudgeten; om man kan läsa innantill så kommer man till samma formuleringar som skulle föreställa ltl Carina Aaltonens förslag. Det är lite bekymmersamt: man är mycket kritisk och har mycket åsikter, men man kommer inte med andra åtgärdsförslag. Vad är alternativet? Det blir ganska enkelt för journalisterna som skall rapportera från debatten: kritik men inga andra förslag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Strand, replik:

Fru talman!

Jag noterade också att det var en fortsättning på sossekritiken men inga konkreta förslag. Allt det som nämndes i anförandet har vi också analyserat och vi pekar på åtgärder. Vi kommer att hålla en hög bostadsproduktion och pekar på olika områden inom utbildningen som vi kommer att prioritera. Det står tydligt. Högskolan, t.ex., sjukvård, sjöfart och turism. Vi lyfter fram det nya; man kan ha olika åsikter om IT-byn, men där kommer vi att jobba för att få en kompetenshöjning och stöda upp de företag som sysslar med exporterande verksamhet inom IT-teknologi och liknande; tillsammans med de skolor och teknologicenter som finns där kommer det att blir ett campus som kommer att vara kompetenshöjande för åländskt näringsliv.

 

När det gäller rådgivningsverksamheten som vi köper av olika organisationer säger vi i meddelandet att vi skall ha tydligare indikatorer för att vi skall kunna mäta vad vi får ut. Vi pekar också på avbyråkratisering inom miljötillstånden. Det är uttryckligen till för näringslivet. Vi jobbar med skattegränsfrågan, den är inte lätt, men vi har en gång valt att ha ett skatteundantag. Vill socialdemokraterna ta bort skatteundantaget så löser vi skattegränsfrågan!

 

Jag kan åtminstone inte köpa den här gnällpolitiken utan  konkreta förslag från socialdemokraterna. Man fortsätter i samma anda och pekar på de problem som vi också vet om.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Selander, replik:

Fru talman!

När det gäller utbildningen efter grundskolan, som kom fram i ltl Carina Aaltonens anförande, har landskapsstyrelsen valt att prioritera ungdomar som kommer ut från grundskolan eller sådana ungdomar som ännu inte har genomgått en gymnasialstadieutbildning. Det valde ledamoten att inte läsa upp här - däremot meningen efter. Vi har alltså helt klart valt vad vi prioriterar när det gäller utbildning efter grundskolan.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman! Då kan jag känna mig förvissad om att det ordnas studieplats för bl.a. för dessa 40 elever som har sökt in till gymnasialstadiet med anpassade läroplaner, att det ordnas och tas fram resurser så att de får börja utbildningar i höst. Jag har nämligen fått indikationer från rektorer på bl.a. yrkesskolan och handelsskolor att det inte  i dag finns resurser att ta emot ungdomarna. Men efter ledamoten Lars Selanders förtydligande kan man känna sig förvissad om att det finns och att de är högt prioriterade.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltm Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Som redan tydligt och klart har framkommit var det inte så mycket nytt i ltl Carina Aaltonens anförande. Det var samma modeord som nämnde gång efter annan om strukturella förändringar osv., inte så mycket i sak. Men ändå måste jag säga att tonläget var något mera sympatiskt än hur socialdemokraterna tidigare har anfört här då det närmast har varit en domedagsstämning. Jag måste peka på en sak när ltl Carina Aaltonen angav att det inte fanns några tendenser till avbyråkratisering i rambudgetförslaget. Så är det inte. Under kapitlet miljöfrågor finns det en klar skrivning om att lagstiftningen gällande miljötillstånd skall ses över för att man skall förenkla förfarandet dels för företag förstås, men också för kommuner. Det är ett konkret ställningstagande. Det är ett mycket stort problem i samhället att vi har en lagstiftning som har blivit något för rigorös och därmed hämmar samhällsutvecklingen, så det här om någonting är avbyråkratisering.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Kerstin Alm, replik:

Fru talman!

Eftersom flera talare här i dag har berört näringsavdelningens nedskärningar ser jag mig tvungen att upprepa det jag sade i mitt anförande i måndags. Nedskärningarna på näringsavdelningen är till stor del budgettekniska. I realiteten handlar det inte om så stora nedskärningar. Jag vill också upprepa det jag sade i måndags, att jag anser att i denna rambudget finns det ett flertal stora projekt, som har nämnts här flera gånger i dag, som påverkar näringslivet positivt. Dessa projekt finns inte under näringsavdelningen, men jag anser att kk-hus, golfbana osv. ger en positiv fortsatt tillväxt inom näringslivet och upprätthållandet av en god sysselsättning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

I rambudgetsmeddelandet redogör landskapsstyrelsen för budgetramarna för åren 2005 och de två efterföljande åren. Vi hörde även här i måndags landskapsstyrelsens presentation och även gruppledarna från landskapsstyrelsepartierna som vi tillhör ge sin syn på meddelandet. I mångt och mycket håller jag med. Det är en liten trendbrytning, kan vi säga, när man kommer med rambudgetförslaget och det är mycket som man ändrar uppfattning om när man för ingående diskussioner. Det blir besparingar, man försöker hålla på med avbyråkratisering osv. Men som enskild ledamot kan man kanske inte bara sitta här för ros skull, så jag tänkte ta upp några saker som man tidigare har diskuterat men där det inte har skett förändringar i rambudgetförslaget.

Det är helt sant när man man talar om att kk-huset ger ett mervärde för logiverksamhet, handel osv. Det är helt givet att man kan behöva verksamhet i Mariehamn för att få igång mera handel och kanske kunna hålla butikerna öppna längre inne i centrum, och det är mycket bra, men man skall också komma ihåg att hur kommer detta att slå i framtiden? Är det rätt med kk-husets satsning som det är upplagt i dag? Jag tänker inte närmare gå in på alla detaljer utan det hoppas jag att man tittar på i finansutskottet, men jag kan säga att jag håller mycket med ltl Anders Eriksson i det som han framförde tidigare. Det finns tyvärr en hel del som är oklart. Tillika som man diskuterar satsningen i centrum av Mariehamn kan man konstatera att det kommer att bli tydliga försämringar i skärgårdsregionen. Här talar vi om att satsa på turismen. Men sämre trafik i skärgården. Det innebär också mindre med turister. Det blir sämre för handeln, det blir sämre för login osv.

 

Landskapsstyrelsen skriver i rambudgeten under kapitlet Sjötrafiken: ”Landskapsstyrelsen överväger införande av avgift för beställningsturer samt övrig trafik utanför ordinarie turlista, likaså för bokningsrätter och förturer.” Så länge jag har varit här i lagtinget har vi alltid talat om för skärgårdsborna att de turer som det kanske är lite beläggning på osv. skulle man försöka få till beställningsturer. Det här betyder att vi nu måste agera från skärgården och vill ha bara ordinarie turer, vilket kanske inte sparar några medel i landskapets kassa. Den här skrivningen måste finansutskottet se på och kalla in berörda från skärgården för att diskutera. Det här är en mycket viktig punkt. En så här drastisk förändring kan man inte komma med. Sist och slutligen handlar det om att kunna bo och leva och även bedriva företagsverksamhet i skärgården. Det här måste vara långsiktigt.

 

Jag skall inte orda så mycket mera om skärgårdstrafiken utan jag hoppas att man tittar på den frågan i finansutskottet.

 

Vi har kanske lika mycket bekymmer på fasta Åland med kollektivtrafiken. Man har vissa skrivningar i rambudgeten om att man skall titta över tillståndet, linjerättigheter osv. Det tycker jag är bra, men man borde inte få komma till att det blir så långtgående försämringar i kollektivtrafiken. Det här är också en viktig sak för miljön och vi har kämpat på ute i glesbygden för att kunna ha en fungerande kollektivtrafik.

 

Så kommer jag in på lantbrukssidan och det moment som ltl Anders Eriksson var inne på om de penningmedel som man har för att kunna uppfylla EU:s investeringsstöd för åren 2005-2006, som rambudgeten gäller – det gäller också 2007. Man borde också se på detta i finansutskottet om man inte kunde få en tydligare skrivning hur det här skall gå till. Annars tror jag att det kommer att gå någorlunda hyfsat, åtminstone det här året med investeringsstöden i och med den ändring som man har gjort och som kommer upp i tilläggsbudgeten. Men på lång sikt måste också det här lösas.

 

Jag kommer in på miljöstöden, lagstiftning, tillståndspliktig verksamhet osv. Här tycker jag att man har en mycket bra beskrivning, i stort sett, i rambudgeten. Man skriver: ”Målsättningen är dock att lagstiftningen rörande verksamheter som kräver tillstånd för miljöprövningsnämnden föreslås förenklas och förtydligas samt att antalet tillståndspliktiga verksamheter minskas.” Det är mycket, mycket bra skrivet. Men sedan står det: ”Landskapsstyrelsen avser att under planperioden föreslå ändringar av lagstiftningen för att inom ramen för nuvarande personalresurser kunna administrera det nu ökande antalet tillståndsgivna verksamheter.” Här får det inte igen gå så att vi väntar ungefär hela planperioden ut innan det kommer några förändringar; de borde ske nu omedelbart och där borde man också från finansutskottet kalla in även från lagberedningen så att man har kapacitet att kunna göra dessa förändringar. Jag bistår gärna med kostnadsfria besparingsåtgärder i de här förslagen, samma sak som vi kan göra i fråga om skärgårdstrafiken på flera områden. I stort sett tycker jag att det är bra, men man borde se till att det förenklas och att det går hastigt.

 

Vi talar ofta om radio- och TV-licensen och de kostnader som den medför. Det skulle även vara intressant att veta hur mycket det dolda presstödet är, om vi kallar det så. Jag tycker att finansutskottet skulle kunna begära in hur mycket vi annonserar i den åländska pressen i dag. Ser vi många sidor här? Jag nämnde just miljöområdet. Här har vi många, många annonser och Jag är övertygad om att det går ut otroligt mycket medel från landskapet i dessa sammanhang. Här borde man sätta sig in i hur det fungerar. Här tror jag att man kan göra en hel del inbesparingar. Kanske man kan begära in anbud – vi har ju konkurrens på det här området också om annonserna! Annars finns det snart möjlighet att trycka upp ett eget annonsblad för landskapet att annonsera i. Kostnaderna får inte vara hur höga som helst. Det här är en sak som vi åtminstone i alla de åländska kommunerna tittar mycket noga på att man försöker få det så förmånligt och billigt som möjligt med annonserna.

 

Ytterligare om lantbrukssidan konstaterar jag lite samma sak som ltl Anders Eriksson att jag tyckte verkligen att ltl Carina Aaltonen hade en bra beskrivning på lantbruket och jag uppfattar att hon har tagit åt sig mycket av det som vi har diskuterat i näringsutskottet, så där ser vi fram emot ett bra samarbete även i de frågorna.

 

Vad gäller försöksstationen håller jag helt med ltl Raija-Liisa Eklöw. I rambudgeten finns det skrivet om försöksstationen: ”Om verksamheten fortsättningsvis skall ske i laboratoriet måste en om- och tillbyggnad göras. Medel för detta ändamål finns inte med i ramen.” Ändå har man skrivningen under momentet  Lantbruket: ”Lokalt producerade råvaror och förädlade livsmedelsprodukter skall utvecklas.” Det är en mycket bra skrivning. Här hoppas jag också att finansutskottet ser hur man kan samordna de här sakerna med laboratoriet. De här sakerna är mycket, mycket hopkopplade. Skall man ha en småskalig livsmedelsförädling behöver det också finnas möjligheter att satsa.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Som vanligt håller jag till stora delar med det som ltl Anders Englund säger. Vi representerar liknande regioner och vi har mycket samma åsikter i de här sakerna och har samma intresseområden att diskutera. Det gläder mig att han ser på skärgårdstrafiken på samma sätt. Att skrivningarna finns med om avgifter för beställningsturer och likaså för bokningsrätter och förturer är ett problem för mig personligen. Intäkterna för att ta avgifter kan nämligen inte bli stora; det är fråga om få personer som åker väldigt viktiga turer i och för sig, men det kan medföra väldigt stora försämringar. Jag hade tänkt gå in på de här sakerna i ett anförande själv, men det kan hända att vi kan belysa dem tillräckligt på det här sättet. Jag håller väldigt mycket med ltl Anders Englund att det här är någonting som man noga måste titta på i finansutskottet.

 

För övrigt tycker jag också att det är bra att ltl Anders Englund betonar vikten av att miljölagstiftningen måste ses över till den del vad gäller miljötillstånden så att man kan förenkla förfarandet när man skall ha miljötillstånd så långt det är möjligt.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag får tacka ltl Mats Perämaa för repliken. Eftersom ltl Mats Perämaa sitter i finansutskottet borde han kunna driva de här frågorna där och det kanske finns flera som har samma synpunkt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Englund sade förut att det är viktigt att man hör skärgårdsrepresentanter i finansutskottet just i fråga om avgifterna för de olika turerna som nämns och för min egen del hade jag redan gjort upp en lista just på sådana tänkbara personer, så jag kommer att bevaka den delen i finansutskottet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag skulle också vilja tacka ltl Anders Englund. Jag tycker att det här stärker oss i vår kritik när det gäller skärgårdstrafiken. Ltl Anders Englund citerade precis samma citat som jag gjorde, nämligen att det finns en klar motsägelse när man skriver att å ena sidan skall skärgårdsfärjorna betraktas som en naturlig förlängning på landsvägarna och sedan i en andra mening säger man att man skall gå in för kostnader för förturer och bokningsrätter. Det som jag däremot tycker är lite märkligt är att det finns en sådan här skrivning i rambudgeten eftersom det tydligen finns ledamöter både från centerblocket och det liberala blocket som inte omfattar den – det blir svårt för oss i oppositionen att veta vad det är som gäller. Men kanske trafikministern i sin replik kan förklara det här närmare.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag kan i stort bara hålla med det ltl Camilla Gunell framförde. Det är klart att i en koalition med många partier finns det olika åsikter, men jag kan vara så tydlig och säga att dessa tankar har nog framförts tidigare och tyvärr slog de inte igenom då. Man sitter tyvärr inte vid alla bord när det beslutas.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Englunds anförande innehöll många intressanta synpunkter, som ofta när ltl Anders Englund talar här i lagtinget. Till den delen ltl Anders Englund nämnde skärgårdstrafiken vill jag säga, att det är inte en önskvärd utveckling att man kringskär trafiken ytterligare genom att dra in turer eller förse med större avgifter. Det är ju som det sägs, att trafiken skall betraktas som förlängda landsvägar och då skall det inte heller vara just dyrare att färdas med bil den vägen när man är på normal landsväg. Därför tycker jag att de avgifter vi har i dag är ungefär de rätta. Det kostar 39 cent per kilometer att köra bil på landsvägen enligt skatteverket. När det gäller skärgårdstrafiken tycker jag att det är viktigt att vi har en bred uppslutning kring, också ledamöterna från skärgården, att vi måste få ner kostnaderna för trafiken. Vi skall nämligen komma ihåg att det kommer inte på fråga att vi kan skära ner trafiken. Det är snarare tvärtom så att vi måste utöka den ytterligare i framtiden när den kommande skärgårdsgenerationen skall säga sitt om trafiken; man har ännu större krav på mobilitet i framtiden. Därför måste vi få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken per trafikmängd för att kunna utöka t.o.m. trafikmängden. Vi måste också fundera på infrastrukturella satsningar för att göra trafiken billigare i drift, så det här hoppas jag att ltl Anders Englund är med på.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag tror nog att ltl Danne Sundman slog huvudet på spiken i det här sammanhanget. Det är klart att från skärgården har det kommit många förslag på hur man kan göra inbesparingarna också i trafiken. Men det gäller då också att få det genomslaget i rambudgeten. Det finns många exempel på det. Som jag redan sade hänskjuter jag frågan till finansutskottet och, som ltl Mats Perämaa sade, kan man kontakta personer från skärgården som har goda förslag, så får finansutskottet behandla dem och det kommer troligtvis tillbaka vecka 22, då vi får ta ställning till det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson, replik:

Fru talman!

Trafikavdelningens budgetram för 2005 och också framdeles är mycket stram och förutsätter att man iakttar sparsamhet. Som bekant hör inte trafikavdelningen till de högt prioriterade områdena. Dit har man prioriterat skola, vård och omsorg. Landskapsstyrelsens målsättning är nog att man skall upprätthålla en bastrafik som ger trygghet åt skärgårdsbefolkningen och ger möjligheter för näringslivets transporter. När det gäller meningen om eventuellt införande av avgifter står det att man ”överväger”. Därmed inte sagt att det skall göras. Vi vill förstås höra lagtingets signaler. När det gäller fordonsavgifter finns det däremot inte några avsikter att höja dem.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag ber att få instämma i de andra ledamöternas inlägg när det gäller skärgårdstrafiken. Jag har också som skärgårdsbo fastnat för meningen att man ”överväger att införa avgifter”. Redan det att man ”överväger” att införa avgifter på beställningsturer skapar en oro. Det finns ingen skärgårdsbo – jag tar mig friheten att tala för alla – som på något vis vill vara en tärande del av Ålands ekonomi. Alla vill dra sitt strå till stacken och hjälpa till. Och om man har en sådan här skrivning och lite visionerar vidare runt det, så måste man fundera: Hur skall det här gå till om det är flera som beställer färjan? Skall man dela på kostnaderna då eller hur är det tänkt att man skall gå vidare med det? Jag understöder både ltl Mats Perämaa och ltl Anders Englund i deras inlägg att skärgårdstrafiken är prioriterad och kanske att man i finansutskottet borde titta på närmare på detaljerna. Jag är definitivt inte nöjd med skrivningarna i den föreslagna formen.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag kan konstatera efter ltl Veronica Thörnroos replik och de övrigas att vi här har på några minuter löst finansutskottets bekymmer med beskrivningen, eftersom de alla var så pass positiva!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Det finns på Åland initierade bedömare, mycket kvalificerade krafter, som anser att Åland har upplevt sin absoluta höjdpunkt och nu befinner sig på ett sluttande plan. Mot detta skulle tala omständigheten att vi har hög sysselsättning och att företagsamheten fortsättningsvis går rätt bra.

 

Ändå finns det de som säger att normaltillståndet för Åland var det som förhärskade före sommaren 1959, då färjtrafiken inträdde och att den situation som vi nu befinner oss i snarare är unik än ett allmänt vardagstillstånd.

 

Det finns de som säger att vad Åland skulle behöva göra är att skicka tentaklerna ut i världen, kanske satsa 1 miljon euro på mycket professionella krafter som verkligen skulle stämma av de yttersta yttringarna vart olika saker är på väg i världen, såsom t.ex. Luxemburg gör.

 

Ute är snart det som tidigare var så allmänt eftersträvansvärt: vad som gäller på Jersey och Guernsey. Det är andra saker som gäller.

 

Jag skall inte hänge mig åt det där, men onekligen är det så att någonting av kraften i den utomordentligt viktiga färjtrafiken har lite ebbat ut, trots den stora numerär av färjfart som vi har på grund av att bl.a. jag själv aktivt var med och drev igenom Ålands skatteundantag. Utan det hade Åland inte sett ut som det gör i dag. Då hade vi haft ett fåtal färjor – mycket få, vågar jag påstå – och både turism och handel hade sett ut på ett helt annat sätt än vad det gör i dag.

 

Men ovedersägligen är det så att vissa näringar är på det där sluttande planet. Det är ingen tvekan om att en av tidigare så starkt dominerande näringar som turismen definitivt sakta men säkert år efter år tappar terräng till sina övriga konkurrentmarknader. Detta kommer i sin tur att sätta spår inte bara för turistbranschen som sådan, utan det kommer säkerligen också långsiktigt, om den här trenden fortsätter, att påverka utvecklingen inom den åländska handeln. Det är olyckligt.

 

Jordbruket har många varit inne på och ltl Carina Aaltonen har från vår sida mycket förtjänstfullt uttryckt våra synpunkter. Jag menar att vi har all anledning att anstränga oss för att verkligen hjälpa jordbruket i den omställningsprocess som pågår och som ytterligare förestår. Det är jätteviktigt, inte minst för landsbygden är detta en väsentlig faktor.

 

Vart fisket är på väg ser vi alla. Därför har väl också landskapsstyrelse och opposition på vissa områden gjort gemensam sak för att försöka hjälpa till att rädda det som räddas kan av fiskehanteringen, åtminstone i närtid.

 

Det finns omständigheter som bör inge farhågor för landskapsstyrelsen. Jag vill komma till två saker som man har berört här tidigare i debatten och som landskapsstyrelsen skall lägga ner all sin kraft på. Den ena frågan gäller frakterna. Jag har ett spörsmål i det ärendet tillsammans med mina partikolleger och det kommer upp senare, men den frågeställningen är utomordentligt viktig. Ingen åländsk företagare kan i förläningen förväntas vara mycket bättre och skickligare än sina konkurrenter för att kunna hävda sig på marknader utanför Åland. Det här gäller inte minst jordbruksproducerade produkter. Det kommer inte att gå i det långa loppet. Samtidigt skall vi veta att medan Åland har försökt drivas fram på specialodlingens område och Finland i hög utsträckning har ägnat sig åt spannmål, är också omställningen där på väg så att man mer och mer börjar specialisera sig eftersom spannmål inte ger den avkastning som man förväntade sig. Konkurrensen skärps och de åländska fraktkostnaderna är dubbelt högre än vad konkurrenterna i många fall har. Landskapsstyrelsen skall när det gäller konkreta åtgärder

  1. göra allt den förmår för att pressa fraktpriserna till en sådan nivå eller kompensera dem på annat sätt så att konkurrensneutralitet uppstår med våra närmarknad, på vilka åländska företag skall konkurrera.

 

Och det omvända gäller; för att Åland skall öka sin attraktionskraft som plats att bygga och leva på så skall det motsatta också ske vid frakter från republiken t.ex. till Åland eller från Sverige. Frakterna skall ner på en nivå som är konkurrensneutrala. Klarar landskapsstyrelsen det har man gjort en ovedersägligt viktig insats för det åländska näringslivet och indirekt i slutändan för konsumenterna. Det är viktigt.

 

  1. Skattegränsen. Denna skattegräns kräver också att det åländska näringslivet är mycket skickligare än sina konkurrenter för att också i det avseendet kunna vara med och idka konkurrensneutralitet när man kommer med sina anbud.

 

Skattegränsen kostar de åländska företagarna – jag har det bara i huvudet i gamla finnmark – mellan 15 och 30 miljoner mark varje år. Vad betyder det för företagens lönsamhet och konkurrensvillkor? Jag betonar: det här är det andra kravet, oberoende om vi pratar rambudget eller annat, men det kommer att påverka budgeten, som är oeftergivligt och som måste förverkligas. Det måste ske!

 

De här båda sakerna sammantaget betyder oerhört mycket och jag menar att landskapsstyrelsens och lagtingets främsta uppgift är inte att själva vara med och producera näringsliv, utan vår uppgift är att producera villkor som gör det möjligt att existera och konkurrera på. Det är det här det handlar om. Två ovedersägliga viktiga saker. Kom inte och säg att jag inte har föreslagit någonting, att det är bara gnäll! Det här påståenden och icke desto mindre krav, och de är hårda.

 

Fru talman!

Sedan skall jag hänge mig åt skärgården, någonting som är så otroligt viktigt för socialdemokraterna. Jag kommer att låta som gamle landstingsmannen Elmer Jansson från Åva, en man som jag uppskattade mycket. Han, tillika med dåvarande talmannen Olof Jansson, vek aldrig en tum när det gällde att nå fram på för skärgården viktiga frågor, och då tänker jag specifikt på kommunikationerna. Vad är det för problem vi har? Ja, det är för dyrt, säger alla. Då är det väl dags att få ner kostnaderna!  Och det är väl det som landskapsstyrelsen och bl.a. minister Tuula Mattsson har som sin uppgift. Hon skall naturligtvis inte falla till föga för alla krav, utan hon skall ju kämpa för det hon tror på inom sitt fögderi – det är kommunikationsministerns primära uppgift att utveckla det och inte avveckla det.

 

Det krävs, fru talman, som vi har sagt många gånger, radikala strukturella grepp och jag menar att vi skall investera ur skärgårdens driftsproblem när det gäller kommunikationerna. Vi skall satsa för att få ner kostnaderna. Jag vågar påståendet – det kan skägga på någon tusenlapp – att vi kommer ner till nästan 50 procent av driftskostnaderna om vi verkligen går till verket. Men då måste landskapsstyrelsen visa det som man har talat om – ”vi tar ansvar, vi har mod” – våga då satsa och investera oss ur den här krisen.

 

Det allra första man då måste göra, fru talman, är en fast förbindelse till Föglö. Den förbindelsen skall inte allenast ligga i Föglö fullmäktige, hos de föglöstyrande och diskuteras. (Från salen: det står ju här) Ja, jag bara betonar det. Den förbindelsen måste verkställas för att vi skall komma så långt att vi får exempelvis Överö som utgångspunkt för trafiken österut. Hummelvik blir då inte huvudpunkten. Så skall vi bygga ihop allt vad vi kan. Vi kommer med färjan från Överö till södra Seglinge, Snäckö. Där finns redan färja som fortsätter. Dimensioneringen skall alltid diskuteras så att den är anpassad. Österpå Kumlinge finns det ytterligare möjligheter att bygga miljövänlig bank ut för ytterligare ett färjpass mot Lappo. På Kumlinge är det fullt möjligt att med enkla medel bygga ut till Bärö och Glada Laxen, för att nu nämna någonting positivt! Därifrån över till Enklinge är det inga stora problem att ordna ett linfärjarrangemang. Jurmo skall bindas ihop, dels genom en miljövänlig bank och en linfärja med Åva. Ut vidare till Osnäs är det inte säkert att man skall gå från Åva; det kanske är betydligt mer rationellt att förverkliga en angöringsplats på Bolmö och köra raka spåret, inte till Osnäs, utan mera mot en annan åboländsk anhalt för att slippa Vartsalafärjan, alltså en kommunikationspropp i värsta fall på Åbolandssidan.

 

Dessa investeringar är inte så fruktansvärda, men de kommer att ta ner driftskostnaderna dramatiskt. Jag skall inte ange siffror – jag har nog räknat – men gör jag det så kommer jag att ha räknat fel på en tusenlapp och då får jag kritik för det! Det är faktiskt så att det är det här landskapsstyrelsen måste göra och då måste landskapsstyrelsen sätta det i en plan och sätta tidpunkter när allt skall verkställas. Då kan man från år till annat titta efter precis hur driftskostnaderna sjunker. Sanningen är att med delar av det här skulle man klara hela finansieringen, med delar av besparingarna. Det är verkligheten! Dessa tankar har funnits, någon gång i början av nittiotalet diskuterade vi i dessa termer. Kanske vicelantrådet Jörgen Strand själv har varit inne på dem. Men varför händer ingenting? I stället sitter man och diskuterar följande: jo, vi skall ha konkurrensutsättning, affärsverk, bolagisering. Bolagisering är en tanke jag själv har tänkt någon gång. Men tro mig, att bara diskutera detta med konkurrensutsättning, det resulterar inte i någonting annat än att man får ett fruktansvärt liv, det sår bara split och elände och blir bekymmer. Nej, ta de stora strukturella greppen och sätt igång processen! Det är naturligt. Fackföreningar eller andra kommer inte att ondgöra sig över om man förkortar färjpassen, men däremot om man hela tiden skall hålla på och hota med privatiseringsspöket och allt det här, då har vi den här processen igång.

 

Jag tycker verkligen att det är hög tid att sätta igång. Hur länge har vi inte diskuterat de arma kostnaderna för skärgårdstrafiken! Jag vet inte vad ni har i dag, men jag tror att det ligger någonstans – om man tittar på driftskostnaderna inklusive avskrivningar, som man också måste titta på – på 14 miljoner per år. Det är jättemycket om man ser det bara som en isolerad företeelse, men om man tar en sådan här strukturplan och verklige hyvlar av den kommer man till positiva investeringar som resulterar i lägre driftskostnader. Tycker vicelantrådet Jörgen Strand fortfarande så här, så har han vårt fulla stöd. Men det måste bli action!

 

Jag hävdar en sak till. Skall skärgården överleva är det min absoluta övertygelse att man attraherar inte människor från andra områden med långa restider utefter stränder där gator och vägar löper utmed dem. Vi måste börja utnyttja vägarna och ta bort mycket av de onödiga körningarna. Nog tycker jag verkligen att man skulle kunna komma någonstans i den här frågan någon gång. Och dessutom: binder man skärgårdens befolkningar närmare till varandra kommer det att främja samarbetet. Det är självklart. Det kommer att öka förutsättningarna för affärsverksamhet, för näringsliv, kanske också för hälso- och sjukvård någonstans i skärgården. Men om vi bara håller på så här och spretar med konkurrensutsättning och bolagiseringar och allt och bara håller på med omstruktureringar i det avseendet, kommer vi inte att nå något mål.

 

Vi har diskuterat dessa frågor för tio år sedan, tror jag, och det är nog hög tid att vaskas fram nu och att det börjar hända någonting. Här finns de stora strukturella förändringarna till lägre kostnader som kan ge ökad trafik för samma pengar och kanske t.o.m. för mindre pengar. Låt oss nu försöka komma fram den vägen!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det var en fröjd att få höra landstingsmannen Elmer Jansson här i salen, som ltl Lasse Wiklöf själv refererade till! Jag tycker att nu gav socialdemokraterna en helt annan ton än tidigare. Nu var det visioner, nu var det stora grepp i politiken, och jag tackar för det. Just på det här viset vill jag också diskutera de här frågorna. Man löser inte skärgårdstrafikens problem genom att i brist på andra initiativ måsta prata om privatisering och konkurrensutsättning utan att ta tag i de stora problemen. De förslag om kortrutt med fast förbindelse till Föglö, vidare till Kumlinge, till Brändö Jurmo och vidare till fastlandet kan alla diskuteras. Eftersom jag geografiskt känner till den här trakten ser jag att det fanns vissa problem i den argumentering som ltl Lasse Wiklöf hade, men allt går att diskutera, vi hinner inte med allt här. Det var i varje fall ett mycket bra anförande om de här sakerna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Lasse Wiklöfs vision finns beskriven i budgetramförslaget, där vi skriver ”att bedöma eventuella inbesparingar utgående från pågående utredning över fast förbindelse till Föglö”. Sedan utvecklar vi det: ”Där de ekonomiska, geografiska och tekniska förutsättningarna samt miljömässiga aspekterna möjliggör en stegvis utbyggnad av fasta vägförbindelser (kortrutt, tunnel)” osv. Det här är en fråga som vi har jobbat aktivt med i landskapsstyrelsen. Vi hade hit en norrman och vi finansierade också besöket, men samtidigt skall vi komma ihåg att det är en enorm investering;  tunneln till Föglö kanske handlar om 30-40 miljoner, det handlar om vägar, det handlar om färjfästen och liknande. Innan vi går vidare med detaljer här vill vi ha ett fast grepp om det; vi har t.o.m. avsett en tjänsteman bara för att få fram underlaget. Visionen är bra och jag har själv, före jag kom in i landskapsstyrelsen, jobbat med en god vän från Föglö på frågan, också ltl Danne Sundman har drivit på den här frågan. Jag tycker att kan vi hitta en lösning här tror jag, precis som ltl Lasse Wiklöf sade, att man kan spara ca 50 procent i driftskostnader, men vi måste få det underlag vi behöver och min förhoppning är att vi skall kunna peka på det underlaget i samband med ordinarie budget. Därför har vi det med på ett övergripande plan, som allt annat i rambudgeten. Det blir linjer kvar, de blir kortare, och det är ingenting som säger att man inte skulle kunna privatisera dem eller konkurrensutsätta dem eller driva dem i billigaste regi. Men jag tycker att det är bra ltl Lasse Wiklöf för första gången kommer fram med ett förslag från socialdemokraterna i dag som stöder landskapsstyrelsens rambudget. Det tackar jag för.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Tack för det vicelantrådet! Jag ville bara säga att i stället för det där gnället som vi har fått höra från vicelantrådets sida att vi bara gnäller ville vi vara konkreta. Jag tror att vi var betydligt tydligare än vad landskapsstyrelsen är i sina skrivningar i rambudgeten. Nu har vi varit så tydliga vi kan och jag hoppas verkligen att det här kommer att sätta spår i det budgeteringsarbete som kommer redan till hösten. Jag menar, att skall vi göra de här besparingarna måste processen igång. Naturligtvis är Föglöprojektet beroende av både seismiska, provborrningar och andra undersökningar, och där får det inte heller vara så att föglöborna sitter och säger var tunneln skall komma upp, utan det är beroende på vad undersökningarna ger för resultat. Kostnadsbilden är mycket varierande beroende på hur berggrunden är där man skall gå fram, så det gäller att hitta det rätta kriteriet för hålet.

 

För att det inte skall bli något missförstånd vill jag säga att även om Hummelvik inte är den där absoluta utgångspunkten, så kommer det att finnas anslutningstrafik, enligt de wiklöfska idéerna, till Hummelvik, antingen man väljer att gå till Föglö men lite bakåt, troligtvis mot Snäckö.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

I stort sett var det inte något nytt under solen i ltl Lasse Wiklöfs anförande. Jag hade hoppats på många konkreta förslag eftersom vi har hänvisats till kommande inlägg. Det som ltl Lasse Wiklöf sade om skärgårdstrafiken var mycket viktiga saker och det är ingenting som inte står i dokumenten. Det är givetvis viktigt att man understryker att man gärna ser att landskapsstyrelsen jobbar och att man visar sitt stöd. (Från salen, ltl Wiklöf: action!) När det gäller skärgårdstrafiken får jag tacka för ltl Lasse Wiklöfs anförande och det stöd som han deklarerar från hela det socialdemokratiska partiet för många av de idéer som jag har haft om skärgårdstrafiken, framför allt om en tunnel till Föglö. Det finns också i rambudgeten och i förlängningen de funderingar som ltl Lasse Wiklöf hade i anslutning till det. Man kan säga, som ltl Lasse Wiklöf också sade, mellan tummen och pekfingret så landar vi nästan på 15 miljoner euro och vad får vi för 15 miljoner per år om vi skulle investera i vägbankar och tullar osv.? När det gäller Föglötrafiken får man ganska mycket för den peng vi satsar årligen där. Det är glädjande att vi där är överens.

 

Fru talman!

Jag får helt övergripande konstatera, att egentligen har inte socialdemokraterna några andra idéer än landskapsstyrelsepartierna. Vi har en stor enighet kring många frågor som redovisas i rambudgeten, och det är egentligen bra för det borgar för att vi kommer att ha ett stort stöd för vår politik.

 

Ltl Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag tackar så mycket för samstämmigheten! Jag vill bara säga att ramar är en sak. Man kan alltid diskutera nivåer, men det är också sedan fråga om, när detaljerna kommer, vad innehåller de? Det är inte oväsentligt, det vill jag att landskapsstyrelsen skall lägga bakom örat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det var ett synnerligen kraftfullt uttalande som ltl Lasse Wiklöf hade och som allting annat gott så härstammar det från den åländska centern, så tack!

 

Ltl Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag måste upprepa någonting som jag sade en gång till lantrådet: ”med förvåningens finger i häpnadens mun!” Varför händer det ingenting? Inte måste vi väl ha ett regeringsskifte till för att det skall bli fart på de här frågorna? Centern har varit med i landskapsstyrelsen så länge jag kan minnas och före det under andra benämningar, men inte händer det någonting! Nu vill vi vara med och sätta fart på det här. Det är därför vi tar upp de här sakerna. Vi anser att de är viktiga och de är viktiga därför att de förbättrar trafiken å ena sidan; å andra sidan kommer trafiken att bli billigare. Jag tänker också på kökarborna och deras hejdlösa jubel när det skall höras över stränder och öar när de får angöra östra Föglö, det blir ju alldeles underbart!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Ålands radio och TV först. Det har anförts att man skulle döpa om licenserna till att heta radio- och TV-licenser i stället för bara TV-licenser. Jag tror inte att det är så enkelt att man löser hela problematiken genom det, men om man på något vis kan göra det mera accepterat att man måste betala licenserna genom det förfarandet har jag förstås inte något emot det. Därigenom skulle man tro att åtminstone familjeboendet omfattas av licensen så att man kunde skicka ut en räkning till samtliga hushåll. Att man samtidigt skulle överföra hela uppbörden av licenserna till Ålands radio och TV tycker jag också att kunde vara ett rimligt arbetssätt.

 

Det finns en detalj i hanteringen av licenserna som har upprört mig och förvånar mig en hel del. Jag ser att det är angeläget att man reder upp de här sakerna så att det inte väcker avoghet i onödan.

 

Enligt uppgift från Posten på Åland, om man pratar med licensansvariga personer där, är det den situationen att om man är bosatt i Mariehamn men ändå har ett fritidshus ute i skärgården t.ex. måste man ha två licenser, ifall man delvis under året bor på båda ställen, kanske att ena personen vistas på fritidshuset samtidigt som någon annan familjemedlem är kvar vid boendet i staden. Då bör man ha två licenser. Frågar man samma sak här på förvaltningen på landskapsstyrelsen är det inte så; då räcker det med bara en licens, alltså för fritidsboende räcker det med en licens. Andra vägen: en familj i skärgården, där man t.ex., som det förstås händer för de flesta, att barnen skall i något skede studera i Mariehamn; då är den situationen att man betraktar det som ett skilt boende och då måste den familjen, även om det är fråga om ett minderårigt barn betala en andra licens. Det här klingar illa för mig i varje fall. Man premierar fritidsboende genom att det räcker med en licens; fritidsboende är ändå ett nöje som man kanske kunde betala lite mera för, medan det att man låter utbilda sina barn leder till en tilläggskostnad om en andra licens. Det här är förstås omöjligt att kontrollera även med de fyra kontrollanter vi har, om man ser på TV samtidigt i både boendet i Mariehamn och i skärgården, som jag nämnde som exempel. Det här går överhuvudtaget inte att kontrollera, men i varje är det så tänkt att man i vissa situationer måste ha två licenser. Det här tycker jag att vi skall komma ifrån. En familj, en licens, så länge man har minderåriga barn i varje fall. Det här tycker jag att man kunde klargöra.

 

Det har framförts mycket om kk-huset. Det har kopplats ihop med skärgårdstrafiken och det har sagts det ena och det andra om privat finansiering osv. Det kräver en liten klargörelse. Vi har i 20 år diskuterat kk-huset på politisk nivå. Det har varit politisk enighet ibland, ofta oenighet, men samtliga partier här i salen, utom Ålands Framtid, som är nya, har någon gång kraftigt stött projektet, också socialdemokraterna – bara för ett år sedan. Nu är det åtminstone de fyra samarbetspartierna som stöder projektet plus framstegsgruppen. Vi räknar för liberalernas del med att det här skall räcka till för att nu äntligen kunna förverkliga det.

 

Det har pratats om privat finansiering. Och visst låter det bra! Men vi måste komma ihåg att kk-huset ändå är ett sådant projektet som ger kringeffekter i första hand. Det är den vägen som Åland skall få intäkter. Det kan aldrig bli på det viset att någon som kanske har pengar för att bygga huset kan sitta i foajén och ta inträdesbiljetter så att de räcker till finansieringen av huset. Skall vi ha en privat finansiär betyder det att landskapsstyrelsen måste förbinda sig att under ett visst antal år betala x miljoner antal euron per år för att det skall genomföras i privat regi. Det här är som att låna pengar på banken. Jag är säker på att landskapsstyrelsen har den kreditvärdigheten att vi kan låna pengar på banken för projektet när som helst, det är inget problem, men så länge vi har egna pengar i kassan är det förmånligast att vi i enlighet med det förslag som har lagts här förverkligar projektet.

 

Vi är gärna med och diskuterar olika varianter vad gäller driften. Kommer man fram till att driften skall bjudas ut så kan det hända att det är rätta vägen att gå, men rambudgetförslaget anger att det finns saker som man kan titta på här ännu. Det kan inte vara ett så stort problem att detta i sig borde få leda till att man ens tvekar att bygga huset.

 

15 miljoner euro som tak för projektet. Här har det t.o.m. misskrediterats att vi vill sätta ett kostnadstak på huset, och jag kan inte förstå det tänkandet överhuvudtaget. Hur skall man göra? Skall man säga att det får kosta hur mycket som helst eller skall man sätta ett tak? Det är väl rimligt att man sätter ett tak. Men att det sedan skall misskrediteras av i första hand Ålands Framtid är för mig något förvånande. Det borde vara någonting positivt. Det har också framförts att kk-huset på något vis skulle vara i motsatsförhållande till skärgårdstrafiken och det är också svårt för mig att förstå därför att skärgårdstrafiken är en pågående driftsform i landskapets förvaltning som vi har och kommer att ha, medan kk-huset är en investering. Det går alltså inte att sätta dem i motsatsförhållande.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Jag kan inte låta bli att gå in i debatten om radio och TV-licensen. Så länge som vi bestämmer att vi skall ha en TV- eller radiolicens så kommer det alltid att bli orättvist åt något håll, antingen exempelvis som det räknades upp här om man har en minderårig som bor i en lägenhet i staden och man själv har familj i skärgården, så kan man tycka att det är orättvist att betala två stycken licenser. De facto skall varje hushåll betala en licens, som det är i dag. Jag anser att det är fullkomligt fel att vi skall betala en licens för någonting som vi alla har bestämt att vi skall vara med och betala – det är som att vi skulle skicka ut en räkning på att folk skall betala skatt. Vi har bestämt att de skall betala skatt och då är det så enkelt med det! Det enda kloka som jag ser är att TV-licensen skulle gå över skattesedeln. Sedan kan vi ta diskussionen senare, som vi har haft många gånger, om hur det skall gå till och på vilket sätt som den oberoende radiostationen skall kunna rapportera opartiskt, men det går att lösa genom att antingen sätta en procentsats på intäkterna så att även radion får mätta sin mun efter matsäcken. Måste vi spara på vård, skola och omsorg, måste man också spara på radiosidan. Jag tycker att det är fullkomligt horribelt att vi har den här TV-licensen.

 

När det gäller diskussionen om kk-huset har jag bestämt mig för att inte ta upp den i detta replikskifte.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag hade sett fram emot ett replikskifte också om kk-huset, men vi tar licenserna då! Det är möjligt att det ligger en hel del i det som ltl Fredrik Karlström säger om att licensavgiften skulle tas över skattesedeln i stället; då skulle man slippa den här avogheten och den här diskussionen samt den negativa signal som alltid en enskilda avgift ger. Men så här långt har man ändå ansett det så viktigt att radion får vara opartisk genom att finansiera sin verksamhet med licensavgifter, att det är så viktigt att man anser att man inte skall ta det över skattesedeln. På något vis är jag ännu i det här skedet ändå benägen att tycka att avgiften har den fördelen just att man inte kan påverka radions verksamhet genom finansiering över budgeten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Man har nog fått det ganska klart för sig att varken ltl Mats Perämaa, ltl Anders Englund eller ltl Danne Sundman står bakom skrivningen om skärgårdstrafiken och att samarbetet spricker upp mer och mer. Priset för skrivningen är väl just kk-huset, som det har spekulerats om. Nu förklarar dessutom ltl Mats Perämaa att han tycker att driften inte är något problem. Lagtinget inklusive ltl Mats Perämaa förklarade för några månader sedan bara att vi borde ha en klar finansiering för driften innan detaljplaneringen sätter igång. Nu behövs det inte alls plötsligt och det är inget problem med finansieringen! Man är alltså beredd att kasta ut 1,400.000 euro på detaljplanering utan att ha driften klar, man försämrar skärgårdstrafiken och man vet inte vad anbudet blir, blir det 16 miljoner, så skall allting tas bort! Tycker ni att det här är en bra politik? Nog måste man väl åtminstone ha driften klar innan man startar detaljplaneringen. Jag är faktiskt förvånad över att de partier som står bakom landskapsstyrelsen inte tycker att det är viktigt och att det tydligen är ltl Mats Perämaa som driver den här linjen kraftigast.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är bra politik att vi investerar för framtiden, satsar på turismen. Att man gör det motsatta: sätter sig ner och tycker att allt skall bara bli som det är, man skall inte röra någonting, utan alla resurser skall sättas på den verksamhet vi har i dag utan att det sker någon utveckling, det är sämre politik för oss. Jag har inte själv personligen några andra skäl att driva den här saken, jag driver den för liberalernas del konsekvent såsom vi har gjort hela tiden. Vi har inte hattat fram och tillbaka i den här frågan, som vissa andra partier. Som varande med i finansutskottet vet jag att skrivningen i finansutskottet om driften av kk-huset har den innebörden att den överenskommelse mellan landskapet och Mariehamns stad om finansiering av driften de första åren, är den man hänvisar till i skrivningen. Den skall vara klar och undertecknad. Jag har för mig att den saken reds ut och har retts ut. Det är inte fråga om att det skall finnas ett färdigt avtal för hur man driver hela kk-huset i framtiden, utan det är fråga om finansieringen av driften under de första åren.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tycker att ltl Mats Perämaa tar lätt på det som han tidigare har varit med och skrivit i finansutskottet. Det står om ett gällande avtal angående finansering av driften innan detaljplaneringen inleds. Det står också att i den finansieringen skall man också ta med privata intressen. Nu har man tydligen lämant det; jag accepterar det – man vill spela hasard med skattebetalarnas pengar, både vad gäller driften och också investeringen, eftersom ingen här kan garantera att när vi får in anbuden att de är 15 miljoner eller under. Är det över så läggs allting ner. Så har jag förstått att majoriteten resonerar. Då har man redan kastat flera miljoner pengar i havet och ingenting har det blivit av. Nej, socialdemokraterna – och lyssna nu noga så att ni får ett konkret förslag  att bita i – vill förverkliga ett kongresshus tillsammans med privata intressenter, och då blir det av!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Vtm Barbro Sundback läste upp det precis såsom jag sade. Hon läste gällande avtal om finansiering av driften, inte ett driftsavtal. Det var inte det finansutskottet efterhörde, utan det var just det specifika avtalet med Mariehamns stad om finansering av driften, och det håller på redas ut och är förhoppningsvis utrett – om det inte bromsas i staden av en eller annan orsak förstås.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Camilla Gunell:

Fru talman!

Jag bad tidigare i dag att få återkomma med svar på de repliker som jag fick. Jag valde att göra så här att svara på dem senare därför att jag inte ville gå händelserna i förväg, eftersom mina lagtingskolleger har haft mycket här att anföra i många, tycker jag, förtjänstfulla inlägg, både ledamöterna Beijar, Aaltonen och Wiklöf.

 

Med tanke på det sista anförandet och ltl Lasse Wiklöfs förslag till strukturomvandlingar inom skärgårdstrafiken är det just i den dimensionen vi önskar se strukturomvandlingar, inte på mindre områden. Vi tycker att när man presenterar en rambudget så är det de stora frågorna som man skall ta itu med. Sedan kan vi återkomma till detaljerna i höst.

 

Det som är mindre bra med metoden att svara på repliker i efterhand är att man inte så noga riktigt minns vad de handlade om, det skall jag erkänna! Vicelantrådet Jörgen Strand hävdade i alla fall att socialdemokraterna inte kommer med förslag när det gäller hur vi skall hejda kostnaderna och han vill att jag skall komma med siffror och detaljer på enskilda inbesparingar. Här tycker jag igen att det handlar om rambudgeten, det är inte detaljerna vi skall diskutera. Dem skall vi återkomma till i höst. Jag tycker att det skulle inte vara konstruktivt att man skulle stå och diskutera siffror i enskilda punktinsatser när man inte är överens med landskapsstyrelsen om de generella linjedragningarna. Det skulle vara att ödsla tid.

 

Finansminister Jörgen Strand sade också att det är med hugg och slag oppositionen tar sig an budgetramsärendet. Det är väl vår roll att ta ställning till det förslag som landskapsstyrelsen föreslår, och vi har vår fulla rätt att komma med kritik. Jag tycker att det är väldigt lätt att avslå faktiskt ärlig och välgenomtänkt kritik som att det skulle vara gnäll. Jag tycker nästan att det är parlamentariskt oförskämt. Det är svårt att ta emot kritik, men jag vill inskärpa att det är ideologiska skillnader vi talar om, om hur vi ser på detta och om hur vi önskar prioritera.

 

Liberalernas ledamot Mats Perämaa har i debatten återkommit till skrivningarna kring skärgårdstrafiken och sjötrafiken, där det har visat sig att vi är eniga om att det är mycket otydligt vad som gäller. Det blir svårt för oss i oppositionen att ta ställning i olika frågor när man skriver in om t.ex. driftsprivatiseringar och om avgifter för bokningar. Om man sedan tar detta tillbaka, som trafikminister Tuula Mattsson gör och hävdar att ”vi bara överväger det här”, så vad skall vi ta ställning till? Varför skriver man in det överhuvudtaget om det egentligen inte är aktuellt?

Ltl Danne Sundman blev igen gråtmild över mitt anförande, och det har hänt en gång förut. Han hävdar att det är ingen svältkur som landskapsstyrelsen har gått in för, men vad är det då? Det är ingen som blir lidande, hävdar han. Varför måste då halva redaktionen avgå från Ålands radio? Nog är det väl någon som blir lidande!

 

Däremot ställde jag i mitt anförande många frågor, frågor som är ärligt genomtänkta och som jag gärna vill ha svar på. Det ena gällde lagtingets nya ledamöter: Var har ni satt era spår i rambudgeten? Är ni nöjda med den här politiken? Var är era visioner? Svara gärna på det!

 

Jag frågade också om Ålands radio. Hur skall vi kunna tro på handlingsprogrammet där det står att man skall satsa på en TV-kanal när man inte ens har råd med den radi vi har i dag? Svara gärna på det! Och varför skall man ha fyra licensjägare utan att få in mera licenspengar? Var ligger logiken?

 

Min fråga gällde också utbildningssektorn. Varför skall man gå in för att bygga ut enskilda skolor när man inte har en helhetsplan? Jag tycker att det är en fullt logisk fråga. Vi har haft en vision som vi har presenterat tidigare i höstas. Det gällde att gymnasialstadiets skolor på sikt skall bli en enhet, ett Ålands gymnasium. Det tycker vi är en konkret strukturomvandling som ger många goda vinster.

 

När det gäller kk-huset frågade jag: Vad har man gjort under de här tio åren om man inte ens har klargjort näringslivets intresse i att investera? Jag tycker att det är bekymmersamt att man har låtit det gå så lång tid och fortfarande inte har utrönt en av de kanske viktigaste frågorna.

 

Jag ställde också en fråga om kulturen. Om majoriteten vill gå in för ett kultur- och kongresshus. Varför satsade man inte då på innehållet i huset? Varför man satsar man inte på kulturen, om det skall vara en del i huset? Kanske någon kan redogöra? Varför är det så viktigt för liberalerna att kulturen skall ha sin plats i huset när man samtidigt inte vill satsa på kultur? Det skulle jag vilja ha svar på.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Ltl Camilla Gunell sade sig ha full rätt att ge kritik till majoriteten för det förslag som har lagts och det är självklart så. Men då måste väl ledamoten också tycka att vi från majoritetens sida måste ha rätt att anse att den kritik som ges kan vara något gnällig i det här fallet, eller någonting annat. Ltl Camilla Gunell använde själv ordet, så jag refererar till hennes anförande. Det var t.o.m. parlamentariskt fult att ge kritik. Det kan jag inte förstå. Hon nämner att det står om privatisering i meddelandet. Det står inte en gång om det ordet, så det är en villfarelse. Det som anfördes är inte socialdemokraternas ställningstagande som ltl Camilla Gunell för fram, utan hon ställde fråga på fråga vad majoriteten tycker i den ena och den andra frågan. Jag kan förstå om socialdemokraterna har det så pass innehållslöst på sina egna möten att man inte har en egen politik, att man då i den situationen gärna frågar vad andra tycker och tänker i många saker. Det kan vara befogat om det är så, men vi sade i måndags att vi förutsättningslöst vill diskutera hela rambudgeten, väga in och eventuellt väva in synpunkter. Vi kan nog svara på frågor men det ger inte så mycket innehåll i själva ramen.

När det gäller kk-husets finansiering kan vi få näringslivet att satsa, den del av näringslivet som har pengar att satsa i kk-huset när som helst, men de vill ha ränta på sina pengar de också. Det är som att låna pengar på banken. Det kan vi göra när som helst.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag vet inte riktigt vad jag skall svara på det här. Jag tycker inte att vi skall fortsätta gnälla i alla fall. Jag måste nog säga att ltl Mats Perämaa är nog inte bättre än någon annan i så fall, om det gäller gnäll. Är det inte riktigt att vi har vår rätt att ställa frågor när det gäller budgetramarna? På många ställen skrivningarna oerhört knapphändiga, de är så otydliga att inte ens många ledamöter i majoritetsblocket vet vad det riktigt står. Är det inte bättre att ltl Mats Perämaa svarar på våra frågor i stället för att kalla det för gnäll och annat. Det tycker jag är konstruktivt!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det kan man kanske tycka, men ltl Camilla Gunell måste också förstå att v i majoritetsblocket har varit intresserade av att få höra vad socialdemokraterna och de övriga oppositionspartierna har för åsikter i den här frågan, vilka visioner man har, vilka drömmar för framtiden, hur man skall utveckla Åland. Hur tänker man på dessa områden? Jag var den första att berömma ltl Lasse Wiklöf när han för socialdemokraternas del verkligen visionerade i stället för att ställa frågor om vilken politik vi driver. Jag tror att ltl Camilla Gunell uppfattade nyansskillnaden att jag gärna diskuterade ltl Lasse Wiklöfs visioner.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Ser man vårt anförande som en helhet i dag, så sade jag redan tidigare att jag inte ville gå händelserna i förväg. Jag är mycket väl medveten om vilka visioner som här i dag skulle bli presenterade.

 

När det gäller kk-huset ville jag vid ett gruppledarmöte för några månader sedan ville jag öppna en dialog kring kk-huset och hur vi tillsammans skulle kunna samarbeta kring projektet, men då var ltl Mats Perämaa den första att ge mig kalla handen, där fanns ingenting mera att diskutera, allting var klart! Det var vad jag fick till svar. Efter bara en månad kommer det i tidningarna där både lantrådet och vicelantrådet går ut och kommer med sina dubier kring projektet. Det visade sig att det var långtifrån klart, men ltl Mats Perämaa var inte öppen för diskussioner.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Camilla Gunell fortsätter i samma anda som sitt huvudanförande. Inga konkreta förslag från socialdemokraterna. En innehållslös politik. Hon hänvisar till att han har ett konkret förslag, och det var ju ett stöd för landskapsstyrelsens skrivningar. Det tog vi emot och tycker att är bra. När det gäller specifikt vad man har gjort licenserna vill jag säga att efter att man införde kontrollantsystemet har det influtit ca 500 nya licenser.

 

När det gäller utbyggnaden av skolor redogjorde jag i i en tidigare replik, att vi sätter inte igång några nya skolbyggnader förrän vi har fått kommitténs betänkande. Det betänkandet kanske innehåller strukturella förändringar i den anda som ltl Camilla Gunell pekar på, men vi vill inte föregå den utredningen; däremot säger vi t.ex. i fråga om högskolan att vi prioriterar vissa områden. Vi säger också hur vi skall driva politiken och vem vi prioriterar i intagningen till gymnasialstadiet. Det som ltl Camilla Gunell säger att inte finns så finns i dokumentet – man måste läsa innantill.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag skall läsa innantill: ”Kommittén har även i uppgift att se över utbildningsutbudet på gymnasialstadiet. Mera omfattande förslag på strukturella åtgärder inom utbildningssystemet kommer att framgå av kommitténs förslag som torde läggas inom 2004. Förslagen påverkar budgeten för år 2007.” Det här är vad som står! Hur skall man tolka det? Kommitténs förslag skall påverka budgeten för 2007?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Vi säger att de förändringar som kommer att presenteras av kommittén, de kommer vi att visa i detaljbudgeten, men vi har satt de ekonomiska ramarna för det. Vi har också sagt, att inga nya utbildningar får inledas utan att man avslutar någon annan utbildning. Vi har satt ramarna för arbetet. Hur det skall se ut i detalj kommer kommittén att visa i samband med sin slutrapport, vilket vi visar i detaljbudgeten.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är tydligen så att det är otydligt, och det är inte bara otydligt för oppositionen. Det finns skrivningar som är otydliga även för majoritetens medlemmar. Jag vill ännu en gång säga att jag tycker att mycket av det vi har kommit med i dag är konstruktivt och det är också ett helhetstänkande. Det som vicelantrådet Jörgen Strand presenterade här i måndags var mindre strukturella omvandlingar. Vi vill tala i en annan dimension, och då har vi nämnt trafiken, näringarna, Ålands gymnasium och kk-huset, bl.a.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Camilla Gunell påstod att jag hade sagt någonting och sedan tagit tillbaka det i samma andetag. Det var fråga om de nya avgifterna. Jag sade så här, observera att landskapsstyrelsen överväger att införa vissa nya avgifter. Så fortsätter jag: ”därmed inte sagt att det görs så”. Vi lyssnar på signaler från lagtinget. Det är också fråga om vad man lägger in i ordet ”överväger”. Jag skulle vilja säga att vi funderar på. Ordet kanske har olika tolkningar.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

I alla fall när vi läser ”överväger” måste det innebära att det här är någonting som majoritetsblocket har funderat på, kan tänka sig att genomföra, och då är det någonting vi måste ta ställning till. Nu hoppas jag att landskapsstyrelsen har tagit emot lagtingets ”signaler” i den här frågan.

 

Landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson, replik:

Fru talman!

Förslaget har kommit från avdelningen och vi har tagit det med i rambudgeten och, observera, överväger!

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

För mig låter det nu som om landskapsstyrelseledamoten Tuula Mattsson inte tar något politiskt ansvar för vad det står i meddelandet utan man skyller på avdelningen! Nog måste det som står i en rambudget i rimlighetens namn vara politiskt! Inte kan det väl vara någonting som bara förvaltningen har fått skriva ihop utan att man har haft några politiska överläggningar! Det här är synnerligen underligt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

När vi nu diskuterar rambudgeten är det hela tiden med målsättningen att landskapsstyrelsen har angivit sin politik, sina intentioner, hur man skall kunna upprätthålla välfärden, sysselsättningen, trafik och en god tillväxt. Det är grunden och det är det som jag tycker att är viktigt och som man skulle ha önskat mera av, men då tänker jag på mig själv som ordförande i finansutskottet.

 

Enligt handlingsprogrammet skall rambudgeten utmynna i en budget i balans utan alltför dramatiska nedskärningar eller försämringar för folk. Där tycker jag att jag har anledning att ställa frågan: Vill socialdemokraterna ha en budget i balans? Det tycker jag inte att jag har hört. Jag tycker att man har hört många goda förslag, många saker som är bra osv., men jag har inte uppfattat att man strävar till det från socialdemokraternas sida, möjligen när ltl Lasse Wiklöf talade om trafiken, som i och för sig skulle ha medfört väldigt många nya investeringskostnader, men kanske på sikt så småningom någon slags nedskärning i driftskostnaderna.

 

Jag kan se att ltl Anders Eriksson inte längre sitter kvar, men jag vill ändå kommentera en del av det han var inne på när det gäller kk-huset. Det finns en mängd missuppfattningar som man envist håller fast vid som gärna framförs i media och på många andra ställen också.

 

Till först vill jag kommentera hans åtta punkter. Jag tycker inte att någon är riktigt seriös. Jag tycker inte att man kan tala om bristfälligt underlag. Det finns verkligen ett underlag som tyder på att det här är rätt satsning. Kulturfolket säger nej, sade ltl Anders Eriksson. Kulturfolket säger inte nej, de flesta säger ja; det finns vissa som säger möjligen nej. Han ifrågasatte taket på 15 miljoner euro och sade att det blir nog 20 miljoner. Så kan man inte säga. Det finns ingenting som säger att vi inte kan hålla 15 miljoners taket. Det har både projektledaren, med all sakkunskap han besitter och det har också arkitekten sagt, att visst kan man ändra på det här, så jag tycker att det är lite för tidigt att måla upp de hotbilderna i dag. Näringslivets deltagande, privata sektorns alternativ har också kritiserats. Det är länge sedan lagtinget slog fast att landskapsstyrelsen skall bygga kk-huset. Det har varit beslut i många budgeter. Den diskussionen är ingenting att gå tillbaka till. Privata alternativ när det gäller driften är fortfarande möjligt; det är ingenting som hindrar det, om man så vill. Ltl Anders Eriksson kritiserade att Ålands turistförbund skulle sköta driften. Det är ingenting som är klart ännu. Han ifrågasatte också Mariehamns stads roll och ekonomin överhuvudtaget. Den missuppfattning som också råder och framförs lite nu och då, också av honom, är att man borde bygga bara en konferensdel och ingen kulturdel. Då vill jag säga att man behöver gå tillbaka lite och komma ihåg varför man skulle bygga det. Jo, för att få en stor sal som kan härbärgera 500-600 personer för konferens- och kulturverksamheter, det är grunden. Vad betyder en stor sal med 500-600 personer? Jo, det betyder att man också måste bygga toaletter för dem, man måste bygga garderober, man måste ha foajéer, man måste ha en massa biutyrmmen, man måste ha kök, serveringsmöjligheter och man måste faktiskt, även om det bara är konferenser ha en scen med ljud och ljusteknik. Man måste ha en akustik i en scen med 500 personer och då kommer nästa fråga: Vad är skillnaden om man också har en kulturverksamhet i huset? Den är nästan ingenting, den är marginell den skillnaden. Det man skulle behöva bygga enbart för kulturen är: förfina scentekniken lite grand, grunden måste ändå finnas, man måste kanske, kanske inte, bygga ett orkesterdike, som kan ta emot en orkester och det är här som vi inom kommittén ett antal månader har diskuterat att här kan vi kanske säkert ändra planerna, kanske dra ner lite på den höga nivån som var med från början, där man faktiskt tänkte sig att man skulle kunna ta emot vilken gästande eller operaföreställning som helst eller symfoniorkestrar. Det är det här som man lite kan dra ner kostnaderna på. Det som man bygger enbart och allenast för kulturverksamheten är de planerade övningsutrymmena. De kostnaderna är mycket små, det är fråga om mycket enkla planeringar. Det kan vara en del av artistloger och sådant. Skulle man banta bort det man anser att är kulturverksamhet och bara bygga för konferenser skulle man göra mycket marginella inbesparingar, men man skulle skapa en stor förlust för kulturlivet. Man skulle inte ge dem möjlighet att utveckla sig inom kulturverksamheten. Det är alltså kulturen som skulle bli den stora förloraren. Det skulle vara oförsvarligt, både dyrt och oekonomiskt, att göra på det här sättet.

 

Jag vill ändå kommentera stadens roll. Jag vill påminna om att i april 2003 – för exakt ett år sedan – var ärendet uppe i stadsfullmäktige där man godkände driftsbolaget såsom planeringskommittén har framställt det. Det förslaget var redan godkänt i lagtinget och landskapsstyrelsen och godkändes då i fullmäktige; det finns ett underskrivet beslut där staden säger hur man avser att stöda det under de kommande fem åren, så det är inte rätt att säga att inte staden har tagit ställning.

 

Jag tycker att det var lite illavarslande när vtm Barbro Sundback, tillika stadsstyrelsens ordförande, står här och säger att besluten som är tagna skall ändå tas på nytt och då blir det någonting helt annat. Jag tycker att det är illavarslande om man inte har längre framförhållning i besluten i politiken än att de rivs upp så fort de är tagna.

 

Det som också är värt att säga några ord om, trots att vi alla börjar bli trötta är missförstånden som råder om parkeringsplatserna. Där var vtm Barbro Sundback på rätt; det som har diskuterats i kommittéarbetet är att man inte skulle bygga självstyrelsegårdens saknade parkeringsplatser i samband med kk-huset, men de parkeringsplatser som hör till kk-huset har staden redan lovat att bygga. Det är ingen diskussion om den saken. Det framfördes i tidningen lite otydligt, som om man skulle ta bort de underjordiska parkeringsplatserna, men så är inte fallet, utan det är tillskotten som nu kommer bort eftersom självstyrelsegårdens inte byggs och på det sparar man ungefär 1,2 miljoner euro. Det har också förekommit, av någon anledning som jag inte riktigt vet, en summa pengar för förbindelsegång mellan kk-huset och Hotell Arkipelag, men den har vi inte diskuterat i kommittén på länge, så det är också någonting som bara har ramlat in. Den är absolut inte aktuell. Det är det här som jag tycker att är viktigt. Vi skall komma ihåg att det driftsavtal som jag talade om som staden har godkänt, likaväl som lagting och landskapsstyrelse, utgår från att staden och landskapsstyrelsen som huvudägare bildar ett aktiebolag, som tillsätter en sakkunnig styrelse som tillsätter en VD med kraven att detta skall skötas helt marknadsmässigt, man skall använda mesta möjliga privata entreprenörer för att göra olika uppgifter inom huset, så den privata verksamheten kommer nog att få mycket att göra inom kk-huset. Det är ingalunda någon landskapsanställd som skall sköta det. Det här ville jag tillägga ännu i den här frågan.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det var fint att ltl Gun Carlson tog upp frågan om parkeringsplatserna till kk-huset och avtalet. Det är så med avtalet att om det skall till pengar måste dessa tas upp i budgeten osv. Då är det ett fullmäktigebeslut. Det kan inte stadsstyrelsen kringgå, så i någon form måste själva anslaget och avtalet komma till fullmäktige. Det var väldigt bra att vi fick klart för oss nu vad man diskuterar i kommittén, nämligen att det inte är fråga om parkeringsplatser som uppstår på grund av att man tänkte bygga till självstyrelsegården och att det gäller en inbesparing s.a.s. för landskapet på 1,2 miljoner euro, men det är pengar som inte kan belasta kk-huset utan det belastar andra moment. Det var bra att fick det där helt klart.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Beslutet om avtalet som jag talade om togs i fullmäktige som antyder hur Mariehamns stad tänker delta i driften av kk-huset, enligt det förslag till drifts- och till bolagsordning som kommittén presenterade. Det var alltså redan taget i fullmäktige, men jag förstår också att det måste till ett skilt budgetbeslut. Annars är vi överens om de andra frågorna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Barbro Sundback:

Fru talman!

Senaste plenum hade jag en motion som handlade om det omfattande våld som kvinnor får utstå i samhället. Jag försökte i det sammanhanget lyfta in det våldet i ett större politiskt sammanhang och visa på att det finns i samhället en könsmaktordning som innebär att män alltid är i överordnad position gentemot kvinnor, och denna könsmaktsordning uppehålls ytterst genom att män hotar kvinnor om våld eller sanktioner.

 

I dag när jag lyssnade på början av debatten tyckte jag att det var det som det handlade om här. Ltl Camilla Gunell, hon är är ung, hon är nybörjare här, hon är på alla sätt en lovande politiker. Hon har både brains och looks och  hon kan ta sig fram på sina egna ben. Men som hon bemöttes av de ärade manliga ledamöterna här i salen, det var deprimerande! Vissa män måste titta sig i spegeln här i lagtinget. Ni gullas med varandra, och det är bra, men hoppa inte på de unga tjejerna som försöker ta sig in i politiken! Jag har under många år fått erfara det här och det värsta är att det är nästan de jämnåriga som är värst. De äldre politikerna, de som är äldre än en kvinna och yngre, de visar en viss respekt, men de jämnåriga känner sig tydligen så kolossalt hotade att de måste försöka uppfostra de unga kvinnliga politikerna som kommer med i politiken. Det gäller inte bara det här lagtinget, men här är det rätt synligt.

 

Ltl Camilla Gunells anföranden är intressanta; de flesta sitter i salen och lyssnar på dem, just för att hon är den politiker hon är. Likaså håller ltl Carina Aaltonen alldeles utmärkta och intressanta anföranden. De har sina egna åsikter, de beaktar de diskussioner vi har fört i vår grupp, de är framtidens politiker och jag tycker att det skall det här lagtingets män stötta, inte försöka trycka ner dem, för det har bl.a. den verkan att det blir tungt för kvinnor att rekrytera dem in i politiken. Jag skall ge ett exempel

 

När ltl Anders Englund, som är en respekterad politiker här i församlingen, gång på gång går emot majoritetsblocket – är det någon manlig politiker som kritiserar honom, säger att han inte håller sig till linjen eller någonting sådant, med procedurfrågor försöker sätta honom på rätta in i fållan? Nej, han har så bra åsikter och alla tycker plötsligt som han! Plötsligt var skärgårdstrafiken en fråga som inte alls stämde överens med det som vi kunde läsa i papperen! Han fick stöd från alla möjliga håll! Men om en socialdemokratisk kvinna kritiserar en linje för att man inte har samma åsikt, ja, då är det fel på alla sätt och vis! Det är gnäll och det är en detalj eller det är inte tillräckligt konkret. Det där kallas för dubbelbestraffning. Det är härskarteknik nummer fyra. Hur man än gör så är det fel! Nästa gång tänker jag börja sätta upp så här: 4!  Det är väldigt vanligt att kvinnor råkar ut för det.

 

Ltl Camilla Gunell kommer nog att klara sig, men det är trist att se.

 

Så till rambudgeten. (Från salen: Du själv då?)  Förlöjligande nummer 2! Jag har lärt mig av er! Det enda sättet att klara sig är att bli dubbelt värre. Alla andra kvinnor åker tydligen ut härifrån salen. Och jag sade det, att de yngsta männen är nästan de värsta. Det är dags att gå hem och lite titta sig i spegeln.

 

Socialdemokraterna har en annan näringspolitik, en annan utbildningspolitik, en annan miljöpolitik, en annan trafikpolitik, en annan hälso- och sjukvårdspolitik. Om vi skulle börja redogöra för vår politik skulle vi få hålla på ännu hela natten. Men det som vi säger och det vi kritiserar är en reflektion av de olika uppfattningar som vi har. De kommer fram, inte bara här i rambudgeten, utan också annars när vi diskuterar. Vi har också, tror jag, en annan självstyrelsepolitik än flera andra partier här. Men nu handlar det inte om det, nu handlar det om ekonomi. Och nu skall jag ta upp ett konkret exempel och det handlar om polishuset. I samband med budgeten skulle vi titta på, sades det, ett alternativ, man skulle utreda om hälsocentralen möjligen kunde fungera som en ersättning för nuvarande polishus. Och det har man gjort från landskapsstyrelsen; man har konstaterat att hälsocentralen skulle inrymma både den nuvarande polisverksamheten, t.o.m. en utökning och man skulle också kunna integrera alarmcentralen i bygget. Det skulle kosta 4,2 miljoner. Dessutom skulle man ha 400 kvadratmeter i överskott som man kanske kunde hyra ut eller, vilket ju är ganska normalt för en sådan här verksamhet, att den expanderar, då har man en viss tillväxtmöjlighet. Man skulle dessutom bli av med ett jättestort politiskt problem. Jag har inte hört någon annan än polisen som har sagt att de var intresserade av att flytta in i huset. Någon har trott att Mariehamns stad skulle köpa det för att skapa äldreboende i huset. Då måste vi riva bort det. Jag tror inte vi får en politisk opinion för att köpa det om vi skall placera gamla människor i det som har varit ett mögelhus. Det kan hända att det inte är så farligt, men det är den psykologiska effekten av mögel i hus som gör det omöjligt att sälja dem för ett bra pris. Och det är landskapsstyrelsens problem med huset; man har försökt sälja det och man fick ett bud på 1,5 miljoner euro och då beslöt man, nej, vi säljer inte, det är för dåligt pris. Men polisen är tydligen intresserade. Det finns säkert delade meningar också där, men om det finns en verksamhet inom landskapsförvaltningen som skulle vara beredd att överväga att flytta in om det renoverades, så skulle det vara bra. Kostnaden 4,2 bygger på att man renoverar för betydligt mer, ungefär 6,5 och så säljer man det nuvarande polishuset för drygt 2 miljoner. Det andra alternativet som man har räknat ut i landskapsstyrelsen går ut på att man skulle bygga till och delvis sanera nuvarande utrymmen på befintlig plats. Och det kan man göra, det är bara det att man får inte tillräckligt med utrymmen, man måste trots det hyra upp utrymmen för verksamheten på stan. All ekonomisk och politisk logik som jag har säger att man skall satsa på att polisen flyttar till före detta hälsocentralen. Men nej, landskapsstyrelsen föreslår tvärtemot! Och då är det så att det är en dyrare lösning dessutom. Enligt kalkylen är skillnaden 340.000 euro eller närmare 20 miljoner gamla mark. Jag förstår varken den politiska eller den ekonomiska logiken bakom landskapsstyrelsens förslag. Det är ett konkret förslag som majoriteten kan fundera på åtminstone.

 

Så har vi smådjurskliniken. Är det meningen att landskapsstyrelsen skall strunta i lagtingets beslut? Den skulle privatiseras 2004. Det står inte så i rambudgeten. Man har också övergivit villkoren för att bygga kk-huset, och det har vi diskuterat mycket här i dag. Socialdemokraterna förespråkar att vi skiljer på projekten: kulturhuset och och kongresshuset. Ltl Camilla Gunell sade att man skall vara övertygad när man investerar från landskapets sida att det ger pengar tillbaka. När det gäller kulturhuset är vi inte övertygade om att pengarna ges tillbaka så lätt,  speciellt om man inte har ett hus som verkligen fungerar för kulturen, och det gör inte det här. Däremot finns det tydligen åtminstone ett företag som är intresserat av att vara med och bygga kongresshus. Det kanske finns flera , men landskapsstyrelsen har ännu inte undersökt marknaden. De som alltså tvivlar över socialdemokraternas vilja att satsa på turism skall komma ihåg det här: vi satsar på kongressdel eller utbyggnad, det som är smartast, tillsammans med de privata, antingen så att de står för huvuddelen eller någon annan lösning. Men att samhället igen skall gå in med pengar för att till 100 procent finansiera ett bygge, sedan vet man inte vad driften blir och man vet naturligtvis inte heller om kalkylen på 15 miljoner håller! Men man är nog beredd att kasta 1,4 miljoner på brasan för att få igång detaljplaneringen! Detta är att spela hasard med skattebetalarnas pengar. Har man en gång sagt att man tycker att kk-huset är så viktigt att det nästan är oundgängligt för samhällsutvecklingen, då måste man förverkliga det! Då kan inte prislappen vara avgörande. Men det här är, som någon sade, politisk kohandel mera än att det är ekonomi och förnuft.

 

Det har varit en del tal här om ÅHS och jag skall inte mera orda om det, bara att om majoriteten vill tänka i strukturer måste man från ÅHS:s och landskapsstyrelsens sida börja utreda samarbetsformer med närliggande sjukhus, och det skall man göra så fort som möjligt. Det finns små sjukhus där vi kan ha ett utbyte så att båda parter kan vinna på ett samarbete; annars kommer man inte att klara kostnaderna.

 

Till slut, fru talman, vill jag ta upp radio- och TV-verksamheten. Det är som ltl Camilla Gunell har sagt här att det är obegripligt varför landskapsstyrelsen anställer fyra personer som skall driva in licensen, men den skall inte öka. Man får väl hoppas att det är ett förbiseende, men det har skapat otroligt mycket oro och det stämmer framför allt inte överens med landskapsstyrelsens principer att ingen människa skall avskedas utan att det skall vara naturlig avgång. Det är ett av landskapet helägt bolag, det är en samhällsverksamhet, det är inte någon ekonomisk verksamhet som vi har sagt att vi skall sköta. Vi har alltså en ansvar för att de som jobbar på Radio Åland skall kunna jobba vidare med bibehållen anställningstrygghet och då är det så att beloppet skall skrivas upp med 400.000. Det är det som radions förvaltningsråd har räknat med ursprungligen, att om man kan driva in alla licenser skall det beloppet justeras. Det föreslog jag redan i samband med ordinarie budgeten, men då kom det inte med. Nu borde man göra det; annars är det som sagt helt i motsats till det som man resonerar, dvs. att mindre folk skall göra mera arbete. Det här är tvärtom: mera folk som gör mindre arbete.

 

Fru talman!

Jag ser fram emot finansutskottets betänkande. Vi har dragit vårt strå till stacken efter bästa förmåga och vi hoppas på fortsatt dialog och diskussion med majoriteten.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

När det gäller privat finansiering har landskapsstyrelsen undersökt på olika sätt. Vi har i stort sett fått nej från de stora intressenter som finns här. Däremot ploppade de upp en under sista veckan som  visade ett visst intresse. Det väsentliga är vad det kostar för landskapet. En extern finansiering mot att använda våra egna pengar som vi har på banken. Vi har god likviditet. Om den externa finansieringen är dyrare, att det måste ge en avkastning som är högre än våra egna pengar, så blir detta ett bluffscenario från vtm Barbro Sundback. Det kan finnas privata, om man betalar höga räntor. Vem som helst vill tjäna pengar på pengar. Det som vtm Barbro Sundback för fram är inte relevant. Är man beredd att finansiera det, bygga det och ta ansvar för hela biten, så kommer landskapsstyrelsen att under konkurrens – det skall inte vara några enskilda som gynnas – vara med på ett sådant förfarande. Det är därför vi har skrivningen i tilläggsbudgeten att vi skall se på privat finansiering ytterligare under projekteringstiden. Man kan inte blanda äppel och päron och försöka spela ut det ena mot det andra men inte hålla sig till fakta i frågan.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Nu är det väl så att vicelantrådet på sätt och vis har sagt sitt i den här saken i och med meddelandet. Nu gäller det lagtingets behandling av frågan. Jag betackar mig för påståenden om bluff och äppel och päron och sådant. Jag har en principiell uppfattning att det privata kapitalet skall vara med. Hur man sedan i detalj hittar lösningar återstår att se, men vi har varit inne på den diskussionen i samband med finansutskottets betänkande om budgeten och vi håller fast vid den linjen och vill gärna utveckla den.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Vår principiella inställning är att huset skall byggas på det sätt som är förmånligast för skattebetalarna. Det är det viktiga för oss. Jag förbehåller mig rätten att försvara de förslag som landskapsstyrelsen har lagt, och det kommer jag att göra i fortsättningen oberoende vad vtm Barbro Sundback tar till för härskartekniker här.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman! Att betacka sig för någonting är ingen härskarteknik. Det är att markera en gräns, att det här accepterar jag inte. Härskarteknik är när man försöker dominera någon annan.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Man skulle nog helst inte vilja diskutera den första halvan av vtm Barbro Sundbacks anförande, men det var så pass grava beskyllningar att man ser sig tvungen att gå in i diskussionen. Lagtingsledamöterna Aaltonen och Gunell är mycket kunniga, mycket duktiga politiker, vältaliga, för fram sina saker på ett utmärkt sätt och det är ett stort nöje att debattera olika frågeställningar med dem. Men det som jag tycker att är närmast förnedrande är att vtm Barbro Sundback alltid i slutändan av ett ärende går upp och upprepar det som ledamöterna Aaltonen och Gunell har sagt, s.a.s. på något vis bekräftar det som de har sagt. Det är förnedrande.

 

Så måste jag hänvisa till en ung och duktig centerkvinna, som tyvärr inte är här i salen nu, men när hon kom in i lagtinget första gången, så hade hon ett stort problem: hon gick hem tårögd många gånger från debatten för att hon hade blivit så tilltufsad i debatten av en viss socialdemokratisk kvinna! Vi måste komma ihåg att om vtm Barbro Sundback beskyller oss för att utöva härskarteknik, så skall vi komma ihåg att hon är en mästare på den saken!

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman! Det är inte förnedrande att gå upp och stötta sina partikollegers åsikt, utan tvärtom, det är ett sätt att visa att det här omfattar vi i partiet. Om ltl Mats Perämaa skulle granska sig själv, så är det faktiskt det han håller på med hela tiden med sina manliga kolleger: han omfattar hela tiden ltl Anders Englund, ltl Lasse Wiklöf osv. osv. -  det är precis samma beteende.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag har många gånger omfattat det som ltl Raija-Liisa Eklöw har sagt, det som vtm Harriet Lindeman har sagt, det som ltl Britt Lundberg har sagt, i flera replikväxlingar har jag sagt att jag tycker att jag har samma åsikt som dem. Det här är inte en könsfråga för mig; jag har aldrig tänkt i de banorna heller att jag skulle gå emot kvinnor och vara för det som männen säger. Det är ett horribelt påstående.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

”Det räcker nu”, som vtm Barbro Sundback sade till mig när argumenten tröt häromdagen! Jag skall inte beskyllas av vtm Barbro Sundback för att bedriva någon härskarteknik mot någon ledamot här i Ålands lagting. Jag begär replik och debatterar om  det så är en ung man, en gammal man, en ung kvinna eller en gammal kvinna eller någonstans däremellan. För mig är vi alla lika värdiga ledamöter av Ålands lagting, oavsett kön och ålder. Skall någon föreläsa om härskartekniker och att man borde sluta med det, så är det inte vtm Barbro Sundback som skall göra det, som håller på och kommenterar ledamöternas vikt, håller på och härmar andra ledamöters uttal osv. osv. Vi kan ge hur många exempel som  helst, inte bara från här församlingen, så är det någon som skall se sig i spegeln avseende sitt beteende så är det vtm Barbro Sundback! När det gäller ledamöterna Gunell och Aaltonen har jag tidigare ofta understött deras åsikter och jag har sagt, när det gäller ltl Camilla Gunell, att det är en ära att få jobba med henne i kulturutskottet med den sakkunskap hon besitter i kulturfrågor. Jag har inte förnedrat de socialdemokratiska kvinnorna, så det vill jag ha en ursäkt för. När det gäller att förnedra, så är det förnedrande det som de får stå ut med: att de måste bli försvarade och vidimerade av en annan kvinna. Jag tror att de själva kan stå för sina åsikter. Så gott känner jag på den här korta tiden just dessa två ledamöter – de är unga, bestämda kvinnor som har en tydlig åsikt, och det är inte för att de är unga kvinnor, utan det är för att de är duktiga politiker som har valts till Ålands lagting av Ålands folk.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

 Jag tycker att det var mycket bra att ltl Danne Sundman gav detta erkännande både till ltl Camilla Gunell och ltl Carina Aaltonen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är väldigt rart av vtm Barbro Sundback att gå upp och ta sina partikollegor i försvar, såsom jag uppfattade att hon gjorde. Det jag däremot tycker att är tråkigt är att man tydligen från socialdemokraternas sida har skillnad på folk och folk. Det är nämligen inte första gången det här händer i Ålands lagting, men aldrig tidigare har vtm Barbro Sundback gått upp och tagit någon annan i försvar. Det är säkert väldigt bra att vi alla tittar oss i speglen ibland och jag hoppas också har en spegel hemma!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det här är en synnerligen märklig debatt med tanke på att det faktiskt är rambudgeten som är vårt huvudärende. Jag har nu bestämt på egen hand, som kvinna från centern, att jag Veronica Thörnroos gör mig till taleskvinna för alla män här i salen och då skulle jag vilja inleda med två citat. Det första är: ”Den som sig i leken ger, den får leken tåla!” Det andra citatet är: ”Som du ropar i skogen får du svar!” Angående ledamöterna Gunell och Aaltonen ser jag dem i första hand som politiker, i andra hand som kvinnor. Jag tycker det är ledsamt när en debatt tar den här vändningen och det viktiga är inte mera sakfrågor utan det viktiga är vilket kön man har – det, vtm Barbro Sundback, tycker jag är tråkigt.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman! Jag tycker precis likadant. Det var därför som jag gick upp och höll mitt anförande. Det är nämligen inte så att vi är jämställda här i salen; om ltl Veronica Thörnroos inbillar sig det, så kommer hon bittert att få erfara någonting annat. Men jag önskar henne lycka till!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Beträffande jämställdheten här i salen tog det mig ungefär en timme första dagen i november att konstatera att vi inte var jämställda i salen. Men jag tror inte att lösningen på jämställdhetsproblematiken är att stå i talarstolen och bemästra dem som har en y-kromosom mer än vad vtm Barbro Sundback och jag har!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Med risk för att ärendet har gått lite utanför rambudgeten måste jag också få göra en reflektion över att vtm Barbro Sundback nu går i våldsam attack mot lagtingsledamöter och beskyller oss, närmast de manliga, för härskartekniken. Jag kan nog bedyra för alla att vtm Barbro Sundback själv är en mästare när det gäller att använda härskartekniken – då går varken de manliga eller kvinnliga ledamöterna fria och då har inte heller åldern någon betydelse. Detta har jag själv upplevt någon gång när jag kom som ny och vi upplever det stundom ännu i dag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

I mitt anförande med anledning av rambudgeten tänkte jag framföra några tankar. Vi har av regeringspartierna blivit beskyllda för att vi gnäller och inte kommer med konstruktiva förslag. Det är lätt att dra sig till minnes, när man har lyssnat på Ålands radio många gånger, när många av landskapsstyrelseledamöterna och lagtingsledamöterna som har beskyllt oss för att vara gnälliga i dag, hur de betedde sig när de var i oppositionsrollen. Jag anser att de var inte ett dugg bättre, om det är det som kallas konstruktiv politik.

 

I mitt anförande med anledning av rambudgeten som består av mycket vackra ord och förslag om utredningar, men lite konkreta handlingar har jag inriktat mig på vissa kapitel i budgeten.

 

Landskapsstyrelsen  har nu i rambudgeten föreslagit ett byggande av kk-huset med ett budgettak på 15 miljoner euro. Om budgetramen antas kan detaljplaneringen påbörjaas.

Finansutskottet skrev i sitt betänkande till finansbudgeten: ”Utskottet vill beträffande det planerade kongress- och kulturhuset inskärpa att landskapsstyrelsen skall ha gjort upp en finansieringsplan och att det skall finnas ett gällande avtal angående finansieringen av driften innan detaljplaneringen inleds.”

 

Olika talare har påstått, bl.a. ltl Mats Perämaa, att tolkningen var den att det gällde finansieringen av driften och inte ett avtal av driften. Han ville också misskreditera Ålands Framtid på det viset att vi ifrågasatt kostnadsförslaget. Men, fru talman, jag anser att det är vår roll att ifrågasätta det som står. Vi har inte fått den informationen som regeringspartierna har fått om de summor som står här och hur de har kommit fram till dem. Vad vore vår roll om vi inte skulle ifrågasätta plus att komma med förslag utan att bli beskylld för att vara gnällig?

 

Den tolkningen som landskapsstyrelsen nu torgför strider delvis mot finansutskottets skrivning. Är det brukligt att landskapsstyrelsen inte följer finansutskottets betänkande? Om rambudgeten antas kan man starta detaljplaneringen och byggandet av kk-huset trots att finansieringen av driften inte har klargjorts.  Detta är ett sätt att kringgå finansutskottets åsikt. Ltl Gun Carlson redogjorde mycket förtjänstfullt för själva driften, att det finns ett aktiebolag för driften: Mariehamns stad, landskapsstyrelsen och jag tror t.o.m. att Ålands turistförbund är inblandat i driften. Det jag är kritisk till i själva driftsbolaget är att landskapsstyrelsen inte bara står för kostnaderna i byggandet, utan de är också med som säkerhet i driftsbolaget plus att de är även med och finansierar Ålands turistförbunds drift som också kommer att i långa loppet påverkas av deras engagemang.

 

Ltl Gun Carlson redogjorde också förtjänstfullt för hur det tilltänkta parkeringshuset skall finansieras och vad som gäller. Det har heller inte kommit fram tydligt tidigare, så hon skall ha en stor eloge för det.

 

När allhallen byggdes i Eckerö bildades ett driftsbolag som garanterade driften. Alla turistföretagare i Eckerö plus en hel del privatpersoner satsade aktiekapital. Var står turistföretagarna i den här frågan? Varför vågar hotellägarna i Mariehamn inte satsa pengar i det här projektet? Tror de inte på ett kk-hus?  Det var ett krav för att projektet i Eckerö skulle påbörjas att Allhallen hade garanti för driften. Nu tycks det vara bortglömt.

 

Fru talman.

Nästa punkt jag vill ta upp gäller Ålands hälso- och sjukvård. Det står under kapitlet Ålands hälso- och sjukvård: ”Rent konkret skall ÅHS fastställa vilken vård som skall skötas på Åland och vilken som är bättre att sköta utanför Åland. ” Jag tror att ledamoten Gun-Mari Lindholm ansvarsfullt sade att det är lätt att skriva och svårt i praktiken.

 

Det är bra att landskapsstyrelsen tar i ÅHS:s överbyråkratisering med bl.a. chefer på chefer, som gör verksamheten tungstyrd och dyr. Det är för patienterna verksamheten finns till, inte för tjänstemännen i organisationshierarkin. ÅHS-ledningen har inte lyckats med att få verksamheten att fungera på ett praktiskt och stimulerande sätt. Kompetent personal slutar bl.a. för att de inte kan finska eller för att avundsjukan och revirtänkandet är så stort. De planerade investeringarna i utbyggnaden av Ålands Centralsjukhus etapp 1 och 2 är klart större än de planerade investeringarna i  kk-huset. Jag förutsätter att det är någon som vet till vad utbyggnader och ombyggnader av ÅCS skall används, och om det är rätt pusselbit man bygger för att komplettera ÅCS? Under årens lopp har det satsats från år 1995, räknat i mark, 5 miljoner, 1996 2 miljoner, 1997 9 miljoner, 1998 4 miljoner, 1999 7 miljoner och år 2000 4 miljoner, sedan gick vi över till euro och då var det 840.000 euro, år 2002 1,8 miljoner, 2003 2,3 miljoner och nu vet vi själva vad vi står inför: en satsning i första etappen på 8 miljoner euro och ytterligare en etapp på 9 miljoner euro. Man undrar när det skall ta slut!

 

Den senaste tillbyggnaden var enligt många inom vården en bastard för helheten. Borde det inte finnas ett tydligt mål och en bättre helhetssyn på hur ÅCS skall se ut när det blir "färdigt" och med de ekonomiska ramar som eventuellt finns till förfogande även i framtiden? Alltså borde man föra en diskussion om hur Åland skall sköta sin sjukvård i framtiden innan man bygger fast sig med många miljoner till som också ökar driftskostnaderna. Vet någon egentligen vad som behövs?

 

Fru talman!

Jag skulle vilja säga några ord om landsbygdsturismen. Landskapsstyrelsen skriver i sitt rambudgetförslag att nya inkomstkällor utanför och innanför jordbruket ska stödas. Hur menar landskapsstyrelsen att man ska kunna utveckla binäringen landsbygdsturism när man samtidigt säger att stöd utbetalas enbart till höjning av standarden på och renovering av befintliga uthyrningsstugor? Det betyder att ingen satsning görs från landskapsstyrelsen till nybyggnation av uthyrningsstugor. Denna ekvation går inte ihop.

 

Några kommentarer om investeringsstödsprogrammet. Landskapsstyrelsen säger i sitt förslag till rambudget att förhöjda stöd fortgår perioden 2004 - 2007 så att bevillningen anpassas till de årligen budgeterade medlen. Vad menar landskapsstyrelsen? I  budgeten för år 2004 finns 500.000 euro upptaget. Vad händer när anslagen är förbrukade? Kommer landskapsstyrelsen att ta upp mera medel i en tilläggsbudget, eller kommer det att vara så att när medlen är förbrukade så är de slut på anslagen? Hur menar näringsministern när hon säger att Åland ska ha samma konkurrensvillkor som de omkring liggande regionerna?

 

Fru talman

Lantrådet bad om konkreta förslag till inbesparingar. Jag tänkte att jag skulle ge några, som delvis nämns i deras egen rambudget.  Varför inte slå ihop alla vägstationer till en; finns det verkligen ett behov av tre stycken på fasta Åland? Ett annat alternativ är att bjuda ut delar av underhållet på entreprenad. Då kan man se vad det kostar jämfört med att driva det i offentlig regi. Landskapsstyrelsen hade förslag att Kattby-stationen skulle läggas ner, men jag ifrågasätter om det räcker med bara en.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand uttryckte i sin presentation av rambudgeten att han var beredd att bjuda ut vissa delar av verksamheten på entreprenad. Men han sade också att det inte var ett självändamål. Lagtingsledamot Mats Perämaas vill däremot hellre ha driften i offentlig regi. Jag hoppas att Jörgen Strand lyckas få igenom i landskapsstyrelsen att bjuda ut vissa delar av driften på entreprenad för att se om man kan få en billigare lösning. Det kan också vara så att en drift i samhällets regi är den mest kostnadseffektiva, men jag vill ha bevis på det först.

 

Tidigare talare har nämnt försöksstationen och jag tänkte också nämna den. Landskapsstyrelsen skriver i kapitel 47.15 och 17 att man ska ge stöd för utvecklingsåtgärder och skapa nya inkomstkällor utanför och innanför jordbruket. Försöksstationen ska bistå jordbruket med försöksverksamhet, vilket är mycket viktigt för att bibehålla ett livskraftigt jordbruk på Åland. Verksamhetsvolymen på försöksstationen skall minskas vilket kommer att resultera i sämre rapportering för jordbruket. I förlängningen kommer möjligheterna att skapa innovativa förslag till utveckling av jordbruksprodukter att minska. Landskapsstyrelsen har heller inte tagit ställning till om en laboratorieutbyggnad skall göras inom denna period. Därför bör man noga se över möjligheterna till att sammanslå laboratoriet i Guttorp, även livsmedelslaboratoriet och laboratoriet på försöksstation till ett enda laboratorium. När näringsutskottet besökt försöksstationen fick vi ta del av utrymmena och kunde konstatera att de är under all kritik. Vi är också medvetna om att det är kostnadskrävande investeringar i ett laboratorium. Därför bör man noga utreda möjligheterna att kunna bygga ett laboratorium att utnyttja av alla berörda grupper.

 

Ltl Anders Englund gjorde ett uttalande om miljöprövningsnämnden, vilket jag understöder helt och hållet. Hur länge kommer det att ta innan landskapsstyrelsen kommer med en lagframställning som förenklar tillståndsprövningen i miljöprövningsnämnden? I dag är det så att på grund av den långa handläggningstiden finns det risker att många projekt aldrig verkställs på grund av den tröga byråkratin och långsamma behandlingen av ärenden.

 

Till sist, fru talman, vill jag nämna min åsikt om stöd till byggande av avloppsprojekt för överföringsledningar mellan Norra Åland, Hammarland och Mariehamn inklusive om- och tillbyggnad av Lotsbroverket, vilket är bra. Men det får inte innebära att kommuner som står utanför detta projekt inte får stöd till avloppsutbyggnad. Eckerö kommun har i ett tidigt skede tagit ansvar för miljön genom att bygga ett eget reningsverk för kväve- och fosforrening. Sådana projekt är dyra för en liten kommun men sett ur miljösynpunkt är det viktigt att också sådana projekt stöds av landskapet. Därför hoppas jag att finansutskottet tittar på frågan.

 

Jag måste också tacka landskapsstyrelsen för att man i förslaget till rambudget har vågat ta beslut om att satsa på en utbyggnad av ett biokraftvärmeverk, vilket jag tror att vi i längden kommer att vara i stort behov av i och med att det inte är klargjort om utsläppsdirektiven för landskapet.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Brage Eklund ifrågasätter ÅHS:s utbyggnad. Det har man rätt att göra – man kan ju fundera på varför det går så mycket pengar till det, men en sak som vi är säkra på är att att t.ex. köket och vissa utrymmen egentligen är utdömda för användning, så det måste göras nyinvesteringar. Däremot har jag personligen efterlyst en annan ordningsföljd; jag hade önskat att man skulle lösa psykiatrins utrymmesbehov tidigare eftersom där faktiskt finns synergieffekter, alltså samordningseffekter i stället för att ha ett sjukhus på två ställen är det naturligtvis förmånligare ur de flestas synpunkt att ha det på ett ställe.

 

När det gäller misstroendet mot taket på kk-huset på 15 miljoner som många har varit tveksamma till tycker jag att det är bra att man har satt ett tak. Jag litar på den kommitté som är tillsatt att om anbuden blir högre försöker man banta projektet så att det går innanför de ramarna. Vi har haft samma system tidigare och jag tycker att det är bra att vi inför det; det gällde t.ex badhuset i Mariehamn där vi sade att landskapet bidrar med högst 5 miljoner och resten får byggaren skjuta till. Man vill ha mera men så blev prislappen. Samma är är det med badhusanläggningen i Godby. Jag litar i det här fallet helt och hållet på att man håller sig inom ramarna och vi har inte gett några andra ramar heller.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag ifrågasätter inte nödvändigheten av att bygga ut köket på Ålands centralsjukhus. Det är säkert helt befogat. Men när man tittar tillbaka på hur mycket pengar som det har satsats på investeringar i ÅHS och vad som fortfarande kommer att satsas och ser vad man egentligen har fått, så undrar man om det har funnits ett helhetsgrepp om planeringen från begynnelsen. Det finns fortfarande satsningar på upptill 20 miljoner euro som skall göras; 8 miljoner av det har igen tagits beslut om i samband med finansbudgeten, men jag tycker att man har rätt att ifrågasätta penningströmmen som har gått till utbyggnader och vad man har fått för dem.

 

När det gäller kk-huset och kostnadstaket på 15 miljoner har man en viss erfarenhet av projekt, hur det har budgeterats i en liten skala och sedan slutat på ett helt annat belopp. Jag hoppas och får väl tro på att projektet kommer att hållas inom 15 miljoner, men innebär det sedan när det kanske finns anbud på 17 miljoner att det skall börja bantas, så är frågan om kk-huset uppfyller de krav och önskemål som egentligen var ställda från början.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Om det uppfyller de krav och önskemål som finns från början? Det kan jag naturligtvis inte svara på; däremot vet jag att har man 15 miljoner, så har man 15 miljoner; då har man inte 15,5 miljoner och då gäller det att se till att det ryms inom den ramen. Kanske man får ge avkall på någonting. Ddet är helt klart att ett tak är ett tak och det är ett lagting som skall gå med på mera eller någonting, men det kan jag inte tänka mig att man gör, utan det här måste hålla. Jag tänker inte gå med på något annat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tror säkert på ltl Sune Mattsson i det här fallet, men det är väldigt svårt att backa från ett projekt när man har lagt ner projekteringspengar i den omfattning som det nu är fråga om. Om det sedan visar sig att ni får ett anbud som är långt över det ni har tänkt, så tror jag att det ändå kommer att drivas igenom, möjligen i en bantad form, men det är dock någonting, får vi hoppas. Jag tar dina ord på allvar och hoppas att det håller.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Ltl Brage Eklund frågar efter när man kan tänka sig att det kommer ett lagförslag till lagtinget angående miljöprövningsnämndens miljötillstånd och ärenden som sorterar under miljöprövningsnämnden. Det här är ett arbete som är högt prioriterat på social- och miljöavdelningen. Vi kommer att ha vårt första möte den 10 maj. Så fort det finns ledig kapacitet på lagberedningen kommer ett lagförslag att beredas, eventuellt kommer vi också att köpa in extern hjälp för att få detta åtgärdat.

 

Det var också tal om de olika laboratorierna. Jag hänvisar till de skrivningar som finns angående miljölaboratoriet; livsmedelslaboratoriet och miljölaboratoriet är någonting som också finns med i ett arbete där man ser om man kan samköra. När det gäller det tredje laboratoriet på försöksstationen anser man däremot att det har en för ”smutsig” verksamhet för att kunna samköras med de andra. Men vi kommer att stå inför beslut i de olika laboratorieärendena därför att vi går mot alltmer krävande kvalitetssäkrande i laboratoriearbetet, alltså ackreditering av laboratorierna och det betyder förstås investeringar och förhöjda budgeter. Jag hänvisar alltså till skrivningarna; vi kommer att se över detta under följande år.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det gläder mig att ledamoten Gun-Mari Lindholm informerar om att arbetet angående översyn av miljölagstiftningen är på gång. Många företagare har varit på mig och sagt, att får ni inte någon begränsning av det som håller på nu så kommer ni att ta livet av all företagsverksamhet på Åland. Företagarna orkar inte hålla på hur mycket som helst också vänta på tillstånd från en inrättning, typ miljöprövningsnämnden, för att få besked om man kan starta upp en företagsverksamhet. Det bygger många gånger på att ju tidigare man kommer igång så lättare får man införtjänta pengar.

 

När det gäller laboratorieverksamheten tog jag upp den frågan därför att den belystes när vi var på besök till försöksstationen och de sade precis det som ledamoten Gun-Mari Lindholm sade, att det var vissa bekymmer med försöksstations laboratorieverksamhet. Jag tycker att med dagens teknik kan jag inte riktiga förstå det. Det borde gå att bygga in just den delen i sådana slutna rum att den inte skall påverka den andra verksamheten. Jag tycker att det borde finnas teknik för det i dag. Det är dyra tillbyggnader och hårda krav, så det måste gå att nå samförstånd och få en samordning på den delen så att det inte igen skall byggas laboratorier utspridda på olika håll.

 

Landskapsstyrelseledamoten Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är bra att Ålands Framtid funderar på den här frågan. Kommer man på någon ny teknik där bortifrån tar jag med tacksamhet emot den. Jag vågar inte komma och säga att vi skall försöka reda ut det här, för vi har ju hört redan tidigare i dag att fler utredningar vill man inte ha från Ålands Framtids sida.

 

Det var ett annat angeläget ärende som också ltl Brage Eklund tog upp, nämligen om de kommunala avloppsprojekten. Där har jag exakt samma erfarenhet och också åsikt som ltl Brage Eklund. Det har påbörjats projekt ute i kommunerna och helt plötsligt fr.o.m. 2004 var finansieringen från landskapsstyrelsens sida bortkopplad. Man skulle nu i stället prioritera och sätta allt sitt krut på Lotsbroverket och de norra ledningarna in till Mariehamn. Vi har från miljöbyråns sida gjort en förfrågan till samtliga kommuner vad man har för projekt på gång och vad det betyder för kommunerna när inte det här anslaget längre finns. Sammanställningen väntar jag på att få se och vad det betyder; eventuellt kan det tänkas att det kommer upp i en senare budget här under året.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tog upp frågan om utbyggnad av avloppsprojektet därför att jag känner till dem ganska bra på grund av vad vi har åstadkommit i Eckerö. Jag skulle vilja säga att vi har varit föregångare när det gäller att anpassa oss till miljön och att miljön på allvar när det gäller utbyggnad av reningsverk. Vi har byggt ut ett reningsverk i dag som fordrar en ökad volym för att få lönsamhet. Nu har man byggt en stamledning från Storby till gränsen mellan Överby/Kyrkoby som sedan skall byggas ut för att koppla in ortsbefolkningen med utdömda trekammarsystem. Det har varit ett gemensamt möte, alla är beredda att ansluta sig, men nu kan inte kommunen driva det vidare därför att landskapet har tagit bort stödet för dylika projekt och inriktat sig bara på ledningen som skall förena norra Åland plus det som jag nämnde tidigare. Det är inte riktigt försvarligt gentemot en kommun som har varit lite föregångare – den skall helt enkelt stoppas i utvecklingen. Jag förstår inte den politiken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Fru talman!

Det är synd att det inte är så många från oppositionen här när vi skall försöka förklara oss. Men jag vill att börja med konstatera att ltl Brage Eklund har naturligtvis helt rätt i att oppositionens roll är att kritisera, komma med alternativa förslag och naturligtvis att i sista hand försöka överta makten. Det har visat sig här i dag att oppositionen inte är helt nöjd, inte riktigt imponerad av rambudgeten. Jag måste säga att jag är inte heller helt imponerad av oppositionens kritik, men dock med några positiva undantag.

 

Jag tycker faktiskt att landskapsstyrelsen och administrationen har gjort ett bra arbete; det är ett stort jobb som har gjorts på kort tid och det är ett nytt arbete som inte har prövats tidigare. Det är klart att det kan vara behäftat med vissa barnsjukdomar, både i själva processen och även kanske vissa saker inom själva rambudgeten. Men den visar i varje fall att om vi följer den, vilket vi skall försöka göra, så kommer vi att nå balans i ekonomin till år 2007. Vi vet också att landskapet Ålands likviditet faktiskt, om man jämför den med många andras, är väldigt god. Vi har ingen upplåning.

 

Vi har naturligtvis problem och det finns hot. Vi vet med EU och alla de frågorna, utvidgningen etc., det som diskuteras i självstyrelsepolitiska nämnden och på flera andra håll här i huset. Vi har den globala konkurrensen. Vi har bristen på arbetskraft. Vi har sjöfartens och jordbrukets problem. Vi har vårt insulära läge, som många gånger inte är så lätt att hantera. Vi har höga transportkostnader osv., så det betyder att vi måste göra någonting.

 

Här har det pratats i dag igen om strukturella förändringar som måste till, och det är vi alla överens om inom regeringspartierna också. Det står i handlingsprogrammet. Jag tycker faktiskt att rambudgeten ger en hel del möjligheter till strukturella förändringar, även om de kanske inte är så stora och så tydliga. Med naturlig avgång, effektivisering, omplaceringar och nya samarbetsformer kommer vi att få större möjligheter att på sikt förändra strukturen än vad man kanske kan tro. Det är faktiskt teoretiskt så att på det här sättet kan man kanske minska den offentliga sektorns konsumtionsutgifter med 2-3 procent per år, om man vill. Ser vi det på lite längre sikt, vilket vi måste göra, så är det en väldigt bra trend. Jag kan inte tänka mig att någon i oppositionen direkt i dag vill ställa sig upp och säga att vi skall hugga 10 procent nu av konsumtionsutgifterna, vi skall ta bort 170 personer, det går ju inte!

 

Fru talman!

Vi behöver naturligtvis inspirera och skapa bättre förutsättningar för näringslivet. Det är egentligen vår andra viktiga roll. Viktigast av allt där är det att vi får fram åtgärder som ger åländska företag möjlighet att konkurrera med omvärlden på möjligast lika villkor, och det är inte lätt. Sjöfart, fiske och jordbruk är naturliga näringar för Åland. De måste vi värna om, och det försöker vi göra, på alla sätt och vis. Men vi vet att det inte är lätt, det har ni själva varit med om under de senaste veckor, t.ex. beträffande fisket vet vi vilka stora problem det är.

 

Oppositionen bör tänka på att det här är lättare sagt än gjort, men det arbetas på det, det kan ni vara övertygade om.

 

Turismen är också en naturlig näring för Åland. Det tror jag vi alla är överens om. Men det måste hända någonting inom turismen, det är faktiskt så. Som lantrådet sade för många timmar sedan i dag är turismens problem framför allt att den är så småskalig och tyvärr har man i många turistföretag dålig lönsamhet. Därför måste vi våga göra även s.k. infrastrukturella investeringar, på grund av vår relativa litenhet här på Åland. Det finns inga företag som tar de riskerna om man skall göra stora satsningar. Här kommer alltså kk-huset in i bilden. Jag vill till att börja med säga att för mig personligen och för centern handlar det definitivt inte om någon kohandel, som har nämnts här i dag – det kan ni glömma, utan det handlar om övertygelse. Ltl Lasse Wiklöfs beskrivning av turismen var väldigt insiktsfull. Han har varit ordförande i Ålands turistförbund och han känner till mycket, han arbetar själv inom den sektorn också. Han sade att den befinner sig på ett sluttande plan, och det kan vara på det sättet. Jag är i varje fall beredd att säga att den befinner sig i ett labilt läge. Då är frågan: Skall vi då stå med händerna i byxfickorna och bara titta på, ifall planet är sluttande? Nej, här tror jag att kk-huset blir en katalysator mot lönsammare turism. Vi kommer åt ett nytt intressant segment som betalar bra för goda tjänster. Vi har en hel del konkurrensfördelar som vi inte får glömma. Vi har vår skärgård, som i sig är intressant, vi har ännu väldigt goda förbindelser, om jag bortser från flyget, vi har direkt kontakt med tre huvudstäder osv. Jag kunde räkna upp många fördelar till. I jämförelse med exempelvis Gotland anser jag att vi har större förutsättningar att utveckla det här.

 

Så vill jag göra en liten jämförelse med golfen, som jag har hållit på med ett antal år. I mitten av sjuttiotalet, när man började fundera på golf här på Åland – egentligen gjorde man det redan på sextiotalet i ett projekt ute i Kastelholm när man tänkte bygga ett konferenshotell som det inte blev någonting av – var det ett antal människor som trodde i första hand att det här skulle vara en rolig hobby, en sport som kan vara någonting för Åland, men som småningom också började inse att det här är någonting som går att sälja. Problemet var då att vi behövde både mark och pengar; efter undersökning av åländska marker från flyg kom man fram till att det är just Kastelholm som är det bästa läget. När man gick till politikerna sade de, ja, kom igen, det verkar nog lite spännande, kom igen när ni har någon som ställer upp med pengarna och börsen! Så gick vi till företagen som hade pengar, företag inom turistbranschen framför allt. Då sade, att det verkar nog ganska intressant, kom igen när ni har marken! Det här var moment 22 som inte var lätt att lösa – det kan jag säga! Kanske Sven Tumba var en av katalysatorerna när vi flög hit honom och han träffade landskapsstyrelsen och så övertygade han politikerna sakta men säkert och så fick vi det här historiska beslutet och kom igång 1982. Det var ett projekt som kunde byggas upp i liten skala; vi startade med 6 hål och en väldigt låg budget och lite pengar. Det här har nu utvecklats till en stor anläggning, och det finns bara en anläggning i Norden som tar emot mera gäster och det är Ekerö/Öland. Den genererar 9 miljoner euro per år. Man har kommit fram till att det rör sig om 250-300 euro per dygn som de här människorna lämnar efter sig. Vi har fått en golfbana till Eckerö, tack vare en duktig entreprenör, Nils-Olof Mattsson. Där öppnar man 18 riktiga hål i sommar och jag tippar på att vi ligger på ca 40.000 gästnätter nu. Det finns förutsättningar att fördubbla detta, och där är vi också överens och jag hoppas att man snart finner lösningen för golfen. Men man kan jämföra det lite med kk-huset. Det är så svårt att våga tro på ett projekt när man inte har någon erfarenhet av det tidigare. Då fanns det alltså mod i landstinget, på den tiden. Men under åren som har gått är det många gånger som modet har sviktat betänkligt, för det har funnits flera andra goda projekt som egentligen borde ha varit genomförda.

 

Jag vill alltså ha sagt att nu måste vi ha mod att satsa på ett projekt som gör oss konkurrenskraftiga på en intressant och växande marknad. Det här kommer att skapa arbetsplatser. Vi kommer att få hit folk som betalar för sig, och de som betalar mest är företag och organisationer. Jag tror att de samhällsekonomiska totaleffekterna av ett sådant här projekt med stor sannolikhet kommer att bli positiva för Åland. Jag kan inte garantera det, det kan ingen entreprenör när man går in i ett projekt heller, men jag tror med hög sannolikhet att det blir så.

 

Till sist, fru talman, kan jag säga att som diskussionerna går i lokaltidningarnas insändarsidor, som de har gjort det nu under vintern, så skulle det nog vara populistiskt att säga nej till kk-huset. Men vi politiker, vi måste också vara entreprenörer och våga fatta även svåra beslut. Jag är glad på Ålands vägnar att vi är på god väg nu att förverkliga ett projekt som borde ha funnits redan för tio år sedan.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag vill börja där ltl Eliasson slutade: populistiskt att säga nej till kk-huset. Vi ser inte på det ur populistisk synpunkt Jag tror att vi i Ålands Framtid är ganska goda entreprenörer när det gäller. Vi har erfarenhet av hur det är att satsa pengar och att våga satsa pengar samt att få avkastning på dem. Det är väl det som det här också handlar om. Jag skulle kunna tänka mig det här projektet om landskapet står för kostnaderna att bygga det, men varför skall det måsta blanda sig i garantier för driften? Var är entreprenörerna som skall få vinsten av det  här? Det skall ju hyras ut till någon som skall ta hem pengarna för dessa kongresser och kulturarrangemang. Jag tycker att det är där som någonting brister. Egentligen har man frångått tidigare principer; när man byggde Allhallen i Eckerö gick inte landskapsstyrelsen in i några driftsgarantier, utan då ålades Eckerö kommun och Eckerölinjen gick in. Varför ändrar man nu på förutsättningarna? Man skall väl hålla samma linje hela tiden. Det är det här bollandet och därför har man svårt att som nyetablerad politiker att få förtroende för projektet. Hela tiden ändras förhållandet beroende på vad det är för projekt; då ändras driftsförutsättningarna.

 

När det gäller golfen håller jag helt och hållet med ltl Eliasson att sådana projekt tror jag på, men Kastelholms golfklubb har byggt upp sin verksamhet med all ära och de som har satsat från början har varit duktiga med mycket förmånliga arrendeavtal och mycket förmånliga pengar. Den entreprenör som nämndes, Nils-Olof Mattsson i Eckerö, har nog tillnärmelsevis inte alls fått de pengarna.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Beträffande populismen var det uttalandet inte riktat mot någon speciell. Det var lika mycket riktat mot mig själv. Det är bara som jag upplever stämningen, att det kanske skulle ha varit det enklaste. Beträffande linjen när det gäller finansiering och sådana saker finns det samma linje. Finansutskottet har en skrivning i budgeten. Nu litar jag på att landskapsstyrelsen och projektgruppen kommer att klara ut de här sakerna.

 

När det gäller golfen var projektet i Kastelholm ett sådant som kunde börja i liten skala och sakta men säkert utvecklas. Ålands golfklubb har faktiskt varit ganska duktiga. De har fått ungefär 15 procent i bidrag, som hela den anläggningen är uppbygg på, inte mera, resten är på lån. Men det gick därför att man gjorde det i etapper. Kk-huset måste man bygga direkt, så det är två skilda projekt på det sättet.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Egentligen finns det inte så mycket mera att tillägga i detta. Jag vill inte alls på något vis misskreditera Ålands golfklubb, de har varit väldigt duktiga och jag tror fortfarande som ltl Eliasson att man kan satsa på flera golfbanor. Han nämnde Öland och jag tror att där finns det 7-8 golfbanor i dag och det fungerar. Jag skulle inte alls vara rädd att satsa här och därför tycker jag att det är viktigt att landskapsstyrelsen inte låser sig enbart till ett projekt nu och utreder det. Man har sett i tidningarna att det är flera som håller på undersöker möjligheterna att starta upp och planera golfbanor. Jag tycker att man skall vara ganska öppen och flexibel: är det någon som kommer igång tidigare som har markfrågorna lösta, så skall man vara öppen för det.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag tänker inte gå in på någon golfdiskussion, för jag tror att vi har ganska lika åsikter där. Det viktiga för mig och för oss är att vi kommer till skott med kk-huset, som kommer att ge oss positiva effekter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Rambudgeten har presenterats. Ett kk-hus finns med. Det är en fråga som har drivits målmedvetet av liberalerna. Jag var själv inledningsvis mycket tveksam till satsningen, men ju mer information jag har fått del av desto med övertygad är jag om att det är en riktig satsning. Mariehamn och Åland måste satsa på investeringar som kan ge tillväxt och inkomster året runt. Vi är alla medvetna om att taxfree kommer att tappa sin effekt. Jordbruket står inför stora omställningsprocesser och prognosen där är inte så speciellt lysande. Som vi också vet har fisket stora problem just nu. Vi har också här i lagtinget konstaterat att den offentliga sektorn är åtminstone tillräckligt stor.

 

Att det finns en risk med investering i ett kongress- och kulturhus är  helt uppenbart, men man kan fråga vilken verksamhet i dag är det inte risk med om man skall förvänta sig att få investeringar. Vi måste satsa på någonting som ger ordentlig tillväxt i landskapet och då krävs det att vi tar risker. Jag tror inte att de är speciellt stora i det här sammanhanget efter att jag har tagit del av siffrorna och utvärderingarna som har gjorts och det är inte bara för Åland utan det är samtidigt för Gotland, som har ett liknande hus på gång. De kanske har tagit till lite mer än vad vi har gjort t.o.m. Det är nog viktigt att vi fullföljer planerna för om inte landskapet är villigt att investera för tillväxten, så hur skall då våra företag våga investera för framtiden! Jämförelsevis med en ny passagerarfärja så kanske det rör sig om 10 procent av nyinvesteringen är för en sådan.

 

Kk-huset är en investering för kvalitetsturism och de som besöker ett sådant hus kan lämna en hel del pengar efter sig. Man har knappast ett smörgåspaket hemifrån när man kommer till en konferens. Massturism med fylla och svineri är någonting som vi inte vill ha. Skall Åland ha en attraktionskraft måste vi satsa på kvalitet.

 

Fru talman!

Hotbilden mot Åland förändras i och med kk-husete. I och för sig är Ålands trygghet ett av de bättre försäljningsargumenten, men för den skull får vi inte nonchalera risker och hot. Vi kommer att få besökare, både affärsmän och politiker av stor betydelse, som det kommer att vara en viss hotbild.

 

I och med det kommer jag in på ombyggnaden av polishuset, som också är med i rambudgeten. De frågor som behöver besvaras här: Är ombyggnaden planerad för den här typen av säkerhet? Har man beaktat de föreskrifter som inrikesministeriet gav ut 1999? Det är en strategi över hur säkerhet skall beaktas i ett polishus och det är ett ganska tjock kompendium, det är allting från entrédörrar, visiteringsutrymmen, förhörsrum, datasystem m.m. Man kan också fråga: Är tillbyggnaden till för att förbättra standaren i cellerna och anhållningsutrymmena för de intagna? Det finns EU-krav på hur de utrymmena skall utformas och det uppfyller inte utrymmena i dag. Är bygget till för inbesparingar? Det har vi diskuterat här förut. Ltl Johan Ehn ifrågasatte om det är ändamålsenligt; spar man egentligen några pengar och har det någon nytta med sammanslagningen som skall bli mellan alarmcentralen och polishuset. Behövs tillbyggnaden för utrymmesbehov? Ja, det största problemet är de kriminaltekniska utrymmena som är där. Problemet går enkelt att lösa, och lösningen finns redan i dag, nämligen att man hyr in sig i närbelägna lokaler som ligger på markplan. Är det en modernisering av föråldrade lokaler? Det är det i och för sig; det är ett ganska nytt polishus, men det uppfyller definitivt inte dagens krav. Behöver det byggas till för rättsäkerheten? Ja, när det gäller tekniken: risken för kontamination, alltså att olika prover kommer i kontakt med varandra måste helt och hållet uteslutas. Kläder från brottsoffer och gärningsman får aldrig misstänkas att komma i kontakt med varandra utan spåren skall vara helt skilda. Det finns många andra sammanhang där det är väldigt viktigt med den här juridiska biten att den håller hela vägen ut och att man verkligen håller alla prov skilt.

Sedan har vi en form av ”kontamination” där man kommer i kontakt med varandra: att fångarna kan tala med varandra genom avloppsrören och där kan det förekomma både hot och påverkan av gärningsman och man har mycket samröre med varandra. Som polis har jag själv fått en ganska bra utbildning hur de tänker och funderar genom att jag själv har suttit och lyssnat på vad de pratar om när de sitter och diskuterar sinsemellan, men det är full fri diskussion som man har där. Det är någonting som försvårar polisarbetet väldigt mycket.

 

Man bör också se till att man skall skydda integriteten. I dagens läge förs misstänkta öppet omkring i huset; det finns bara en hiss och vem som helst kan komma in.

Kan polisverksamhet överhuvudtaget bedrivas i polishuset under tillbyggnaden?

 

Ett sådant här hus får inte vara ett kontorshus. Det har gjorts undersökningar och man vill inte att ett polishus skall vara som ett vanligt kontorshus, utan man behöver ha det bättre skyddat för ingrepp utifrån.

 

Fru talman!

I rambudgeten ingår också en omstrukturering av polisverksamheten. För ledningen och tillsynen över polismyndigheten borde det finnas en polisstyrelse bestående av polischefen och åtminstone en polis samt det antal övriga ledamöter som lagtinget bestämmer. Polisstyrelsen skall alltså se till att verksamheten är organiserad på ett ändamålsenligt sätt och att den samordnas med verksamheten vid andra myndigheter. Det finns många uppgifter som den skall fylla. En del är att polisverksamheten skall följa gällande författningar, rättsskipningen skall vara rättssäker, följdriktig och enhetlig, beslut som delges skall vara försedda med de skäl som krävs, verksamheten skall bedrivas effektivt, förvaltningen fungera bra osv.

 

Det kanske största området är att polisarbetet rättar sig efter prioriteringar  och riktlinjer som lagtinget och landskapsregeringen har lagt fast för landskapets polis. På det här sättet får också allmänheten insyn och kontroll över polisen.

 

Polisdelegationen som finns i dag fyller inte de här funktionerna, så det behövs alltså en yttre styrning av polisverksamheten. Men innan polishuset byggs ut och man går vidare bör man utreda möjligheterna att bygga ett kombinerat tingshus/polishus tillsammans med staten. Utrymmena vid tingsrätten är långtifrån ändamålsenliga dels med beaktande av tjänstemännen som arbetar där, men främst är det under all kritik att de som är kallade till tingsrätten sitter tillsammans med utomstående, som kan komma dit och utöva påtryckning, ibland bara genom att visa sig. Men redan det att man sitter med de övriga misstänkta som man skall vittna mot kan vara ett stort problem.

 

Men det här, fru talman, är en annan historia, så jag slutar här.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 

Ärende nr 2 

Landskapsstyrelsens framställning angående förslag till första tilläggsbudget för år 2004. (FR 13/2003-2004) avförs från listan och upptas till behandling vid fredagens plenum.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 22/2003-2004 angående trafikbrottslag för landskapet Åland. (FR 9/2003-2004).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

När vi diskuterade lagutskottets betänkande angående trafikbrottslag för landskapet Åland senaste måndag förde jag en lång diskussion och har också då en reservation till protokollet. Mitt förslag var då att ärendet skulle föras till stora utskottet, men förlorade den omröstningen och jag har heller inte för avsikt att driva denna fråga till omröstning. Men jag aviserar en kläm i samband med tredje behandlingen av ärendet just utgående från den diskussion som var senaste gång när ärendet behandlades, där det framgick att de flesta uppenbarligen var positiva till att komma med ett förslag till sänkning av promillehalterna från 0,5 till 0,2 för rattfylleri och 1,2 till 1,0 för grovt rattfylleri. Jag kan redan nu säga att klämmen kommer att innehålla ett förslag där lagtinget uppmanar landskapsstyrelsen att så fort som möjligt komma med en framställning där promillegränserna som vi tidigare har diskuterat om skulle vara föreslagna. Denna framställning skulle föreläggas lagtinget så fort som möjligt eller åtminstone under den här mandatperioden.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen var för sig i deras helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om trafikbrottslag för landskapet Åland för godkännande i dess helhet. Lagförslaget är godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland för godkännande i dess helhet. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Ärende nr 4:

Kulturutskottets betänkande nr 1/2003-2004 angående bestämmelser om inlösen av privata arkiv. (FR 12/2003-2004) avförs och upptas för behandling vid fredagens plenum.

 

Lagtingets nästa plenum hålls fredagen den 30.4. kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 18.55).

 

 

 

 

Originalfil