Plenum den 28 maj 2008 kl. 13.00

PLENUM den  28 maj 2008 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Carina Aaltonen och ltl Veronica Thörnroos).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Carina Aaltonen och anger som orsak vård av sjukt barn och ltl Veronica Thörnroos anhåller om befrielse från dagens lagtingsplenum och anger som orsak annat förtroendeuppdrag: överläggningar i Helsingfors med centerns riksdagsgrupp. Beviljas.

 

 

Meddelande

Talmannen meddelar att enligt 48 § 3 mom. lagtingsordningen avsedd frågestund enligt talmanskonferensens beslut hålls fredagen den 30 mars. Följande medlemmar av landskapsregeringen kommer enligt meddelande att vara närvarande vid frågestunden: lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, ledamoten Runar Karlsson, ledamoten Mats Perämaa och ledamoten Katrin Sjögren. En ledamot som önskar ställa en fråga vid frågestunden skall anmäla sig till lagtingets kansli senast fredagen den 30 maj kl. 8.30.

Antecknas. 

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 10/2007-2008 om godkännande av avtalet med Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 7/2007-2008).

 

Talmanskonferensen föreslår bordläggning till plenum fredagen den 30 maj. Godkänt.

 

 

Föredras för enda behandling

 

Finansutskottets betänkande nr 4/2007-2008 om första tilläggsbudget för år 2008. (FR 19/2007-2008 och FM 54-55/2007-2008).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Herr talman!

Jag vill först passa på tillfället att tacka mina kolleger i utskottet, landskapsregeringsledamöter, tjänstemän och andra vi hört och inte minst vår sekreterare för ett intressant och gott arbete. Jag hoppas att ni håller med om det, bästa kolleger!

 

I finansutskottets betänkande över budgeten för 2008 gjorde utskottet inte några större linjeändringar utan fann det redigast och bäst att den nya regeringens politik i stället skulle presenteras i meddelanden och tilläggsbudgetar fortast möjligt. När det gäller flera viktiga frågor och reformer uppmanade utskottet därför landskapsregeringen att återkomma antingen i meddelanden eller i tilläggsbudget och redogöra för de politiska prioriteringarna. Det har landskapsregeringen nu gjort på ett förtjänstfullt sätt.

Finansutskottet bad också landskapsregeringen att återkomma i den första tilläggsbudgeten med en redogörelse över utvecklingen av utbildningarna på gymnasialstadiet. Detta har landskapsregeringen gjort och finansutskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen begärt utlåtanden av kulturutskottet. Detta utlåtande omfattas helt och fullt ut av finansutskottet och bifogas detta betänkande.

 

Herr talman!

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2008. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 5.660.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 336.469.000 euro budgeterats för år 2008, vilket stöds av finansutskottet.

 

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2008 antas med beaktande av de i betänkandet ingående motiveringarna. Utskottet har också behandlat två finansmotionerna, nr 54 och 55, vilka båda föreslås förkastade!

 

Herr talman!

Landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget är tämligen omfattande, med utförliga motiveringar på allmän och på detaljnivå. Utskottet noterar att flertalet förslag har sin grund i landskapsregeringens handlingsprogram. Eftersom den ordinarie budgetbehandlingen utgick från den tidigare landskapsregeringens förslag utgör således denna framställning ett viktigt komplement till grundbudgeten. Enligt framställningen har landskapsregeringen för avsikt att överlämna en resurs- och behovsplan för mandatperioden samt en analys över resurs- och behovsutvecklingen fram till år 2020 till lagtinget i september. Utskottet utgår från att landskapsregeringen då också kommer att se över vilka möjligheter som finns att effektivera verksamheten och att minska driftskostnaderna. 

 

Konjunkturläget diskuterades rätt mycket under remissdebatten och flera talare ville att finansutskottet skulle se lite närmare på hur framtiden kan gestalta sig. Det har vi gjort, och av hörandena har framkommit att läget inom den åländska ekonomin uppges vara stabilt trots viss oro på världsmarknaden. En avmattning av den ekonomiska utvecklingen förväntas så småningom. Överlag så ser de åländska företagen ändå positivt på utvecklingen trots att viss försiktighet kan iakttas hos hushållen och vissa branscher.

 

Färska rapporter från ÅSUB visar också att tillväxten och lönsamheten inom det åländska näringslivet är goda. Den mest betydelsefulla branschen i underlagsmaterialet är som vanligt sjötransportbranschen, som enligt ÅSUB i denna analys stod för ca 43 procent av den sammanlagda omsättningen för de företag som ingår i undersökningen. Samtidigt stod sjötransportbranschen för 52 procent av den sammanlagda vinsten, vilket är betydligt mer än under de två senaste åren. Drygt 57 procent av de direkta skatterna kom från sjötransporten. Branschen sysselsätter samtidigt drygt 45 procent av det sammanlagda antalet anställda i de analyserade branscherna, så att det är en mycket viktig bransch för den åländska ekonomin.

 

Under beredningen har vikten av en levande dialog mellan de större ekonomiska aktörerna inom näringslivet och landskapsmyndigheterna betonats. Utskottet föreslår att landskapsregeringen tar initiativ till en sådan dialog. Detta kunde t.ex. ordnas genom ett årligt symposium där representanter för näringslivet och landskapet möts för att diskutera den ekonomiska utvecklingen och framtidsutsikterna. Detta skulle ge tillfälle till fördjupade diskussioner i aktuella frågeställningar. Näringarnas eventuella beroende och problem till följd av konjunktursvängningar kunde t.ex. diskuteras. Symposiet borde enligt utskottet vara öppet för allmänheten.

Herr talman!

Kravet på att grunda budgetmedel på lag framfördes starkt under remissdebatten. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen har inlett arbetet med att ta fram ett förslag till finansförvaltningslag. Utskottet konstaterar att det är många frågor som bör regleras i lagen, bl.a. hur utjämningsfonden skall användas. I detta sammanhang bör landskapsregeringen även ta ställning till användningen av budgetlagar som stöd för förverkligandet av budgetbeslut. Möjligheten att använda sig av s.k. budgetlagar har funnits sedan 2004. Trots detta har inte instrumentet används i den utsträckning som förväntats. Utskottet föreslår att landskapsregeringen, i samband med att ett förslag till finansförvaltningslag läggs fram, tar ställning till vilka typer av budgetbeslut som bör ha stöd i lag. Enligt utskottet bör budgetlagar föreslås oftare än hittills. Finansutskottet räknar således med att lagtinget snart får tillfälle att diskutera och ta ställning till denna viktiga fråga inom ramen för den nya finansförvaltningslagen. 

 

Herr talman!

Behandlingen av Lissabonfördraget är brinnande aktuellt just nu. Lagtinget behandlar både en presidentframställning och ett meddelande. Av tilläggsbudgeten framgår att landskapsregeringen avser genomföra en utredning om EU-medlemskapets politiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenser. Syftet att ge en mångsidig överblick över hur medlemskapet har påverkat det åländska samhället kan därmed ligga till grund för en fördjupad debatt om för- och nackdelar med ett medlemskap i EU. Utredningen skall enligt framställningen vara klar till sommaren 2009. Utskottet konstaterar att Lissabon-fördraget sedan april är under behandling i lagtinget. Med hänsyn till denna behandling är det viktigt att den planerade utredningen igångsätts i skyndsam ordning och att en mellanrapport läggs fram för lagtinget under höstsessionen.

 

I samband med behandlingen av den ordinarie budgeten föreslog utskottet att landskapsregeringen skulle återkomma med förslag till lösningar på problemet med utrymmesbristen inom centralförvaltningen. En utredning över möjligheterna till utlokaliseringar efterlystes. Utskottet ansåg att hela enheter bör hållas ihop med hänsyn till effektiviteten. Utskottet konstaterar att utrymmesbristen fortfarande är ett stort problem som påverkar arbetsmiljön negativt för många anställda. Utskottet föreslår därför att utredningen ges högre prioritet.

 

Under rubriken informationsverksamhet i framställningen framgår att landskapsregeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra förvaltningens informationsverksamhet. Ett framgångsrikt arbete sägs förutsätta bättre koordinering och tydligare samordning. Mer resurser kommer därför att avsättas på detta område.

 

Landskapsregeringen föreslår redan i detta skede att en tjänst inrättas som informationskoordinator vid museibyrån; det här fanns också i grundbudgeten. Utskottet förutsätter att denna tjänst knyts till det arbete som skall syfta till en bättre koordinering och samordning av informationen inom förvaltningen. Enligt utskottet bör landskapsregeringen sträva till att nya resurser för detta ändamål kan användas flexibelt av hela förvaltningen. Eventuellt kunde en informationsenhet skapas för att möjliggöra ett samutnyttjande av informationsresurserna.

 

Finansutskottet har, som jag sade, begärt ett utlåtande från kulturutskottet angående den del av den allmänna motiveringen i framställningen som rör utbildning. I detta avsnitt redogör landskapsregeringen för det fortsatta arbetet med att utveckla utbildningarna på gymnasialstadiet. Enligt utlåtandet stöder kulturutskottet den pågående reformprocessen, samtidigt som utskottet också påpekar att reformen är långtifrån färdig och att det därför inte är möjligt att ta ställning till reformens innehåll och slutresultat. Landskapsregeringen bör därför fortlöpande hålla lagtinget informerat om processens framåtskridande. Finansutskottet delar de av kulturutskottet framförda synpunkterna. Kulturutskottets utlåtande fogas till betänkandet. Jag räknar med en fortsatt debatt i detta ärende från kulturutskottets ordförande och andra ledamöter.

 

Enligt framställningen överväger landskapsregeringen en bolagisering av Möckelöområdet. Tanken är att området, inklusive byggnader och anordningar, ska överlåtas till ett landskapsägt bolag som i sin tur hyr ut dessa på marknadsmässiga villkor. Vägunderhållets verksamhet i området skall enligt förslaget successivt avvecklas och koncentreras till Godby.

 

Utskottet har erfarit att det finns ett växande behov av en hamnanläggning för mindre lastfartyg. I hamnens omedelbara närhet behövs dessutom utrymme för omlastning och kortare tids förvaring av bulkvaror. Enligt utskottet är Möckelö-området lämpligt för denna typ av verksamhet. Utskottet anser att landskapsregeringen bör förverkliga dessa planer så snabbt som möjligt.

 

Herr talman!

Av betänkande framgår utskottets synpunkter på momentnivå. Jag skall för att inte bli för långrandig i korthet kommentera några av dem och är sedan är jag och övriga utskottsmedlemmar beredda att svara på ledamöternas frågor.

 

Moment 45.10.55 handlar om understöd till kommuner för förebyggande utkomststöd. Det diskuterades mycket i samband med budgetbehandlingen och det är för att stöda det som vi tidigare kallade fattiga pensionärer. Här har utskottet erfarit att landskapsregeringen avser att utforma kriterier för stödet i form av en rekommendation till kommunerna som anger vilka personer som skall anses vara berättigade till stödet och hur stödet skall beräknas. Utskottet anser att stödet bör utbetalas till stödtagare på samma grunder i alla kommuner. Stödet till kommunerna bör därför utgå under förutsättning att kommunerna prövar frågan om utbetalning av det avsedda stödet enligt de grunder som anges i rekommendationen. I framställningen föreslås att en del av anslaget kan användas för att informera om rätten till stödet och uppsökande verksamhet. Utskottet anser att hela anslaget skall kanaliseras till stödtagarna. Landskapsregeringen bör svara för de kostnader som föranleds av den allmänna information som bör ges angående möjlighet att ansöka om stöd. Kommunerna bör i sin tur ge riktad information till de pensionärer som kan vara berättigade till stöd. Kostnaden för den uppsökande verksamheten bör kommunerna själva bära.

 

Det här har diskuterats mycket och jag tror att jag kan uttala mig på utskottets vägnar och säga att vi inte ännu anser den här lösningen optimal, men det är ett första försök att komma vidare.

Det sitter en arbetsgrupp som arbetar med frågan och vi hoppas att den så fort som möjligt kommer fram till en långsiktig och bestående lösning. Här är i varje fall ett första försök att hjälpa denna grupp som har det ekonomiskt bekymmersamt.

 

Så gäller det miljöbilspremien, 45.50.50, där utskottets principiella ståndpunkt är att den här typen av bidrag bör grunda sig på lag. Vidare anser utskottet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett nytt förslag då möjligheten att införa en skrotbilspremie har utretts. Landskapsregeringen kan då föreslå en miljöbilspremie eller en skrotningspremie, alternativt en kombination av båda. Anslaget förelås kvarstå tills landskapsregeringen återkommer med ett nytt förslag. Utskottet, som har varit enigt i det här fallet, har lämnat det öppet för landskapsregeringen att agera. Vi har inte sagt hur landskapsregeringen skall göra utan de har nu möjligheter att fundera en gång extra, om jag säger så. Vi tycker att landskapsregeringens intentioner är mycket goda, men det gäller att hitta den optimala mixen. Det är mycket som händer på detta område nu; om vi exempelvis bara tar diskussionen om att vi i våra bilar kör upp maten som man kan äta, dvs. livsmedelspriserna stiger väldigt kraftigt i världen. Hur skall man se på en sådan här fråga och hur kommer det att påverka det här? Så sent som i morse när jag lyssnade på svenska TV-nyheterna fick jag höra att svenska regeringen tänker förändra villkoren och framför allt satsa på elbilar och man kommer att betala ut 20.000 kronor till elbilar, man har tidigare betalat ut 10.000 kronor, så det är mycket som händer här. Personligen tror jag också väldigt mycket på elbilar – det finns bensinstationer överallt, i alla hem. Ser man till logistiken är det enkelt att klara ut det. Men vi får se, landskapsregeringen återkommer säkert med ett bra förslag.

46.13.53 gäller Pommerns underhåll, där landskapsregeringen föreslår att vi skall satsa 640.000 euro. Det här tycker naturligtvis utskottet att är väldigt viktigt och bra och det har också framkommit under hörandet att man jobbar på för att hitta en långsiktig lösning för Pommerns underhåll. Det är mycket viktigt, det vill vi betona.

 

När det gäller operaproduktionen Joel är finansutskottet mycket positivt. Utskottet, som har fått ta del av information om den planerade produktionen, stöder landskapsregeringens förslag å det varmaste och enligt utskottet är det positivt att många åländska kulturarbetare är engagerade i projektet.

 

46.13.58 gäller sjöfartsmuseet. Ett enigt utskott är mycket positivt till att det händer saker när det gäller förverkligandet av det nya sjöfartsmuseet. Det ville vi extra påpeka i betänkandet.

 

Samma sak när det gäller 46.41.20 Ålands sjösäkerhetscentrum, som ju är en väldigt viktig bit i sjöfartsklustret. Där har vi tagit del av en utredning och vi är mycket positiva till hela den process som är på gång när det gäller sjösäkerhetscentrum. Det är viktigt att vi får fram en bra produkt som är konkurrenskraftig för det finns faktiskt väldigt stor konkurrens inom Östersjöregionen på det här området.

 

Jag kanske också skall säga någonting om lagting om skördeskadeersättningarna, 47.15.45. De diskuterades också i grundbudgeten och i vårt betänkande då sade vi att det är angeläget att hitta lämpliga lösningar för att hjälpa de jordbrukare som drabbas av ekonomiska problem i samband med skördeskador. Utskottet föreslog då att landskapsregeringen i skyndsam ordning utreder möjligheterna att med stöd av ny lagstiftning grunda en skördeskadefond. Landskapsregeringen har enligt framställningen tillsatt en arbetsgrupp för att utreda olika alternativa skördeskadeersättningssystem. Enligt utskottet bör enhetliga principer och kriterier antas som gör det lätt att avgöra vem som skall vara berättigad till skördeskadeersättning och vad som skall betecknas som en skördeskada. Det är enligt utskottet viktigt att åstadkomma ett rättvist system i vilket alla jordbrukare behandlas lika.

 

48.30.74 Byggnadsinvesteringar, kostnader för vägunderhållning. Under detta moment föreslår landskapsregeringen att ett tilläggsanslag om 96.000 euro upptas för grundrenovering och ombyggnad av befintlig lägenhet i Godby vägstation till kontorsutrymmen för vägunderhållet på fasta Åland. Avsikten är att möjliggöra en utlokalisering av vissa tjänstemän vid trafikavdelningen som nu har kontorsutrymmen i Självstyrelsegården. Utskottet anser i det här fallet att det mest ändamålsenliga är att hela enheten för vägunderhållet bör flyttas till samma placeringsort. Utskottet emotser en långsiktig plan för vägunderhållets placering i samband med den ordinarie budgeten för 2009.

 

48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten. Här säger utskottet: ”Utskottet vill betona vikten av att noggranna beräkningar används som underlag när anslag för t.ex. investeringar föreslås. Det är inte acceptabelt att återkomma med begäran om tilläggsanslag i den storleksordning som det nu är frågan om. När nya fartyg inom skärgårdstrafiken planeras är det viktig att samtidigt se över hur logistiken i övrigt påverkas och om fartygen kommer att medföra kostnader för t.ex. ombyggnader av färjfästen, vägar m.m. Samtliga kostnader bör vara noggrant beräknade när budgetanslag upptas.” Det är ett stort utropstecken efter detta.

 

Med detta, herr talman, har jag i stora drag presenterat vårt betänkande.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Resonemanget som utskottet för om ett årligt symposium för att beakta och diskutera konjunkturläget, som jag utgår från att är grundtanken här, är intressant. Jag har för mig att jag i utskottet nämnde att jag för min del hade sammankallat de stora finansiella aktörerna i landskapet just för att föra en sådan här diskussion, inte dock öppet, men i varje fall. Jag förstod på aktörerna att det här var ett nytt grepp och att mina företrädare kanske inte hade gjort på samma sätt, så till en del tycker jag att vi redan har infört sådana här rutiner, men vi kan gärna överväga att ha också en öppen diskussion. Allting tror jag inte kan ske i öppenhet för jag är inte säker på att de finansiella aktörerna, ifall de finns illavarslande signaler, vill föra fram allting precis öppet, men en kombination kanske.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringen får titta på det här och vi tycker i finansutskottet att det skulle vara ett väldigt bra förslag, också att så mycket som möjligt ha en öppenhet så att massmedia kan vara med och direkt ta del av allting. Då får man automatiskt en spridning av den viktiga informationen också.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Så till en helt annan fråga och den gäller sjösäkerhetscentret. Jag skulle vara intresserad att höra hur utskottet har kommit fram till att man skall utreda möjligheten att driva det i form av ett affärsverk. Det är intressant med tanke på att lagtinget i samband med andra verksamheter har sagt att vi skall frångå den formen och gå över till aktiebolag i stället. I grunden ligger det att i EU-världen accepteras inte mera att man driver verksamheter i form av affärsverk, speciellt när man konkurrerar med eventuell privat verksamhet. Det blir lite dubbelbottnat och tvetydigt: Vilket spår är det som landskapsregeringen bör följa, är det affärsverk eller aktiebolag?

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag tror att det blev en lite otydlig formulering. Jag tror personligen på aktiebolag, men det här får ju landskapsregeringen titta på. Utredningen har också kommit. Skrivningen kanske blev lite luddig. Landskapsregeringen får titta på det och komma med ett förslag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller momentet 45.50.50 Miljöbilspremie hade vi en liten diskussion i utskottet. Det var nämligen så att utskottet beslöt tydligt att det här innebär att man inte får betala ut stödet förrän man har kommit med det nya förslaget i en annan tilläggsbudget eller i ordinarie budget. Detta skulle ordföranden föra fram i sin presentation. Jag hörde inte riktigt tydligt. Är det också fortfarande ordförandens mening att så är fallet, att finansutskottets beslut skall tolkas så att inga utbetalningar får ske förrän det nya förslaget har godkänts av lagtinget? Jag vill ha ett förtydligande på den punkten.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag läste upp vad det enhälliga utskottet hade kommit fram till. Jag sade också, när vi diskuterade detta, att min personliga tolkning är sådan.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag önskar inte någon personlig tolkning. Jag önskar höra hur finansutskottets ordförande ltl Torbjörn Eliasson tolkar finansutskottets förslag om hur lagtinget skall besluta. Det är ytterst väsentligt; om inte det här blir tydligt kommer jag att föreslå att vi inbegär ett nytt betänkande från finansutskottet. Är det så att det är stopp och belägg på utbetalningen tills det nya förslaget är godkänt eller inte? Jag vill ha ett tydligt svar!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det är inte på det sättet att det är finansutskottets ordförande som bestämmer det här! Finansutskottet har gjort den här skrivningen och den kan alla läsa, och den har jag redogjort för. Jag har också sagt att min personliga uppfattning är att man skall komma tillbaka. Om det är i egenskap av Torbjörn Eliasson eller finansutskottets ordförande spelar väl ingen roll – jag har sagt vad jag själv tycker och det lovade jag framföra och det har jag nu gjort!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Min fråga gäller samma sak som ltl Danne Sundman tog upp. Skall man återkomma med lag? Skall man återkomma med innehåll, form osv., medan landskapsregeringen fullföljer det som man har varit överens om att göra, dvs. betala ut miljöbilspremie? Hur man utformar den är väl en förvaltningsfråga. Jag tycker att det är bra att den här diskussionen öppnas upp om hur man skall tolka, inte bara ordföranden, utan finansutskottets skrivning.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Detta diskuterades väldigt mycket. Vi enades om skrivningen vid justeringen, så det här är finansutskottets skrivning. Sedan tror jag personligen att det här ger landskapsregeringen en chans att ta in all den information som har kommit efter det att man skrev förslaget och allt det som hände på den här fronten, som jag också nämnde, att man kan göra ett ännu bättre förslag, men vi har inte heller sagt att så måste ni gör eller så får ni inte göra utan vi har lämnat fullständigt öppet för landskapsregeringen att återkomma med ett förslag som man finner lämpligt. Jag ser det på det sättet, som jag sade tidigare, att förrän man har kommit med det förslaget gör man ingenting.

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Det är en intressant tolkning att man uppmanar landskapsregeringen att inte göra någonting, det kan väl ändå inte vara meningen! Det intressanta är faktiskt att det händer mycket och då måste landskapsregeringen kunna agera. Jag tycker t.ex. det här med dubbla premier för elbil passar landskapet Åland perfekt. Vi har alltså inte möjlighet till etanolproduktion och distribution, så, om jag tolkar finansutskottets ordförande rätt, kan landskapsregeringen göra saker inom det här området men då skall försöka göra det bättre och det skall man tala om, möjligtvis i lag så småningom. Jag hoppas verkligen att uppmaningen inte är att göra någonting! Det måste väl ändå vara ett missförstånd.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Min tolkning är den att det är klart att landskapsregeringen skall göra jättemycket! De skall göra det här förslaget så att det blir optimalt och dra nytta av alla den information som finns och som tillkommer. Men jag tolkar det inte så att man skall börja tillämpa det här utan man kommer med ett nytt förslag och sedan bestämmer vi det i lagtinget och så sätter man igång på allvar. Så tolkar jag det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringen inför en nyordning om finansieringen av driften av gemensamma kommunala verksamheter i budgeten. Jag tänker på Medis och Mariehamn. Det finns en skrivning i budgeten där man inför en placeringskommunsfördelspålaga och jag skulle vara lite intresserad av att höra finansutskottets resonemang om huruvida detta kan få konsekvenser även för andra gemensamma områden som man samarbetar med, att man kan lägga den här typen av pålagor på den kommun som har placeringsfördel. Det saknas ett sådant resonemang i finansutskottets betänkande och det skulle vara intressant att höra om det har förts ett sådant resonemang.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det kanske borde ha förts ett sådant resonemang, men det gjordes inte, så jag kan tyvärr inte säga någonting mera om det.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Det är lite synd att det inte finns med där därför att det var en de frågor som lyftes också i remissdiskussionen och det finns också ett sådant resonemang i en av reservationerna. Det är svårt att veta hur finansutskottet egentligen ser på de här frågorna. Jag tycker att det är bekymmersamt att man inför den här typen av nya system utan att ha resonerat kring de eventuella följder det här kan få.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Utskottet föreslår att det svindlande beloppet på 70 euro, som skall kunna beviljas pensionstagare, skall betalas ut på samma grunder i alla kommuner. Det tycker jag också, men nu är det så att landskapsregeringens förslag omintetgör detta. Det förebyggande utkomststödet skall enligt lag beslutas om på kommunal nivå. Vad skall nu dessa stackars socialarbetare göra! Skall de följa lagen eller skall de följa finansutskottets förslag?

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag är inte riktigt expert på sådana här frågor, men man måste naturligtvis följa lagen, man kan inte börja bryta mot lagen. Så långt kan jag svara. Jag sade också i min presentation, som vi väl lite till mans tycker här, att vi har inte hittat den optimala lösningen. Vi ser det som ett första sätt att försöka tillmötesgå och komma en bit på vägen. Då får man väl hoppas att de som skall tillämpa det använder sitt goda förnuft och gör en så positiv sak av det som bara är möjligt

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag är säker på att de använder sitt sunda förnuft, men det är inte till någon hjälp för dem att lagtinget ytterligare komplicerar frågan. Utskottets ordförande säger att man inte ännu har hittat den optimala lösningen. Det där har socialdemokraterna nu hört i ungefär ett år och nu kommer vi igen med ett förslag om att utnyttja utkomststödslagen. Det finns ingen annan möjlighet, tro mig! Men det tycks vara fullkomligt omöjligt att ta ett förslag som kommer från socialdemokraterna – i stället serverar man en sådan här rätt som är nästan oätlig, både för pensionärerna, för de anställda och för landskapsregeringen själv. Om utskottet anser att man inte kan betala ut miljöbilspremier utan lag, så varför går man med på det i den här frågan, som gäller enskilda människors ekonomiska sociala trygghet! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Om stödet till utsatta pensionärer är landskapsregeringen helt eniga med utskottet. Det är inte optimalt och vi fortsätter att jobba med frågan. Jag noterade utskottets synpunkter att man inte skall använda anslaget till information och jag vill försäkra utskottet om att det inte var fråga om någon snålhet eller oginhet utan man bedömde att den summa vi har föreslagit skulle räcka också till informationen, men vi tar till oss de synpunkterna och handlar i enlighet därmed.

 

Beträffande miljöbilen är det väldigt mycket snack och lite verkstad! Landskapsregeringen gav snabbt ett förslag där vi visade handling. Det finns tusen olika åsikter i den här frågan, det skall vara skrotningspremier, det skall vara gratis buss, det skall vara det ena efter det andra. Jag tror som utskottets ordförande på elbilar, men det är framåt  i tiden. När det gäller det svenska projektet beräknar Volvo och Saab att komma med en testflotta 2010, man bedömer att man kommer att ha en vettig produktion av elbilar 2012-2013. Det här gällde budgeten för 2008, vi har satt igång med budgetarbetet för 2009 och kan utveckla det ytterligare.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

När det gäller informationen ut till medborgarna så hade vi inte i utskottet heller trott att landskapsregeringen skulle nagga momentet i kanterna, men eftersom det är olika kommuner och det är kommunerna som har ansvaret för det tyckte vi ändå att det var bättre att man gör på det här sättet för då blir det lika för alla. Det är säkert också ekonomiskt fördelaktigare att en informerar i ett sådant här ärende; då kan man nå ut med annonser och annan information.

När det gäller miljöbilarna är det jättebra att det finns idéer och jag tror att efter tre-fyra månader när landskapsregeringen kan komma med ett nytt förslag har det förutsättningar att bli ännu bättre.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

När det gäller informationsbiten är vi också eniga. Vi har diskuterat det med kommunrepresentanter, både kommunerna och landskapsregeringen har ett informationsansvar i den här frågan.

 

Igen till miljöbilen. Det skulle ha varit ett startskott. Ingen slutgiltig lösning utan man skulle ha utvecklat konceptet hela tiden. Vi har också talat om från landskapsregeringen att vi gör massor med åtgärder för att försöka minska bilismen och nå en hållbarare utveckling, så jag hör till dem som är litet besvikna på utskottet.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag hoppas att vi kan reda ut det där och att det går över. Det är inte alls menat på det sättet utan det är menat på ett positivt sätt och därför har vi lämnat pengarna kvar, vi har inte tagit bort någonting, vi har inte sagt hur landskapsregeringen skall göra. Det är lite tips om vad man kan tänka på. Det var en väldigt kraftig debatt här i salen och vi har hört människor och så kom vi fram till den slutsatsen. Jag tror att ärendet kommer att må bättre av att det kan behandlas några månader till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Talmannen föreslår att lagtinget ajourneras till kl. 14.05 och ber att självstyrelsepolitiska nämnden sammankallas omedelbart. (Kl. 13.47).

 

 

                                            --------------------------

 

Kl. 14.07. Plenum fortsätter.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Jag skall i huvudsak uppehålla mig vid anslaget under 45.50.50 och bara kort nämna några andra saker i betänkandet där jag har valt att hålla med landskapsregeringen och utskottets majoritet. Särskilt positiv är t.ex. den skrivning som utskottet kommer med på sidan 3 om att utvecklingen av Möckelöområdet bör förverkligas så snabbt som möjligt. Det är en jättebra skrivning och det är ett viktigt projekt att ge tillgång till en ordentlig bulkhamn för det åländska näringslivet. Det finns många flera goda affärsidéer som kan förverkligas då.

 

Talman!

När det gäller det s.k. förebyggande utkomststödet, det som Obunden Samling var först ut på banan med att kalla ett Ålandstillägg till pensionärer med låg inkomst som nu är föreslaget från landskapsregeringen och som finansutskottet tillstyrker med vissa ändringar. Det har jag också valt att stöda och det är precis som utskottets ordförande sade, att stödet i den här utformningen inte är optimalt, men det är en början och efter att ha hört att man har funderat ganska mycket i detalj kring det tycker jag att det är en bra början. Skall vi gå in för ett stöd skall vi inte vara emot det här, vi måste börja någonstans och vi kan inte vänta längre utan huvudsaken är att det kommer igång. Jag understöder också det att man funderar vidare på förbättringar och förändringar av stödet. Det gläder mig också att utskottet skriver att hela anslaget skall kanaliseras till stödtagarna. Om ni kommer ihåg remissen, beskrev jag en situation där man kanske i vissa kommuner använder en väldigt stor del av stödet till administration, information osv. Nu är det inte så, enligt finansutskottet. Som sagt, det finns förbättringar som kan göras. Man kan också fundera på, som socialdemokraterna vill, själva summan. Det finns säkerligen utrymme att öka stödet i framtiden, men det här är en början, och summan råkar vara densamma som Obunden Samling gång på gång har föreslagit: 500.000 euro och då har vi tidigare blivit nedröstade av en majoritet, men nu är det alltså på gång.

 

Först till saken när det gäller miljöbilspremien. Vi erfor i utskottet att det fanns vissa betänkligheter med att stöda just inköp av en s.k. miljöbil enligt den svenska definitionen därför att problemet med den åländska bilparken är just medelåldern. Jag sade lite skämtsamt i remissen att det är Kuba som har den äldsta bilparken och Åland som har den nästäldsta i världen, men det är högst troligen sant! Om någon annan ledamot vet något annat land som är däremellan så varsågoda och begär ordet! Det beror i huvudsak på att vi inte har vägsalt och att våra bilar hålls fräscha så pass länge. Alla utvecklingsländer, Asien och Afrika, har väldigt nya bilparker för de har inte haft bilar så länge. Det förvånar man sig över när man ser på TV och reser runtom i världen, medan den åländska bilparken är väldigt gammal. Därför skulle en skrotningspremie ge betydligt större effekt på miljön; också när det gäller koldioxidutsläpp är äldre bilar mindre miljövänliga. När det gäller utsläpp av oförbrända kolväten, kväveoxider av olika slag, så är en gammal bil hundra gånger värre än en bil med katalysator. Det går alltså hundra nya bilar på en gammal bil när det gäller utsläppsnivåerna. De är också viktiga för bl.a. Östersjön.

 

Jag tror alltså att man bör fundera en gång till och bara ha en skrotningspremie, satsa alla resurser på det. Därför gladde det mig när utskottet kunde besluta att så skall ske; landskapsregeringen skall fundera en gång till och se över möjligheterna och vi har till den delen lämnat det öppet i utskottet vad man skall komma fram till. Sveriges globaliseringsråd har i dag i nyheterna sagt att man borde dubbla understödet för just elbilar, och det är en ny linje eftersom Sveriges regering hela tiden har hävdat att man är neutral inför tekniken, men nu  har åtminstone fem ministrar som sitter i globaliseringsrådet tagit ställning, så det kommer högst troligen att bli så i Sverige. Det är också någonting man borde studera.

 

Men sedan uppstår ett problem när man i finansutskottets betänkande inte är tillräckligt tydlig. Utan att avslöja vad som sades i utskottet hade vi en ganska lång diskussion om detta, och jag får ju säga vad jag sade själv. Själv sade jag att jag tyckte att den här skrivningen borde ha strängerats ytterligare för att vi skall vara tydliga, men efter diskussion valde jag att gå med på skrivningen, vilket jag nu ångrar. Det finns tydligen olika uppfattningar här i salen hur skrivningen skall tolkas. Från landskapsregeringens sida, åtminstone från den dominerande halvan, som också har majoritet i regeringssessionsalen, alltså liberalerna, sägs det uttryckligen att man kommer att börja betala ut stöden innan man har kommit med det nya förslaget. Det är ytterst allvarlig för det råder inget tvivel om hur beslutet var i finansutskottet; när finansutskottet beslöt ställde jag en fråga: Innebär det här nu, som jag uttryckte det, stopp och belägg på utbetalningarna? Och det var så.

 

Skrivningen kan uppenbarligen tolkas på ett annat sätt än vad finansutskottet beslöt. Eftersom jag som lagtingsledamot är bunden av 9 § lagtingsordningen – som ni alla känner till vid det här laget – att ”handla som rätt och sanning bjuder”. Därför bör vi få ett förtydligande från finansutskottet. Jag föreslår nu, herr talman, att lagtinget inbegär nytt betänkande av finansutskottet enligt 53 § 2 mom. lagtingsordningen för att reda ut det. I sak är det på en skala kanske inte så allvarligt om man börjar betala ut, men grejen är att då låser man upp sig, då börjar man betala ut den här typen av stöd och utskottet menar inte så, utan utskottet menar att landskapsregeringen skall vänta med utbetalning tills man har funderat en gång till. Eftersom det finns olika tolkningar behöver det alltså förtydligas, åt ena eller andra hållet - åt vilket håll jag vill förtydliga, antar jag att lagtinget förstår.

 

Så till fontänen som minnesmärke över Öspelen. Det gläder mig att ramen kanske har kommit ner något till 100.000 euro; staden har tydligen en sådan kostnadsram. Däremot förvånade det mig i ett tidigt skede hur i jessunamn man kunde få till stånd en fontän som kostar så mycket, men nu vet jag lite mer och jag vet också att det här är en tradition som har påbörjats på Åland att man tar vatten med till Öspelen osv. Efter information om Öspelen accepterar jag satsningen även om det fortfarande är mycket pengar, men det skall manifesteras rejält när Ö-spelen kommer till Åland, tycker också jag.

 

När det gäller operaproduktionen Joel kan jag, som jag sade i remissen, som lemlänning inte annat än glädja mig över att den ibland kanske inte alltid så framhävda kulturprofilen i kommunen lyfts fram. Att det är många åländska kulturarbetare engagerade i projektet tycker jag också är positivt och så hoppas jag verkligen att det förblir under hela projektets förverkligande med tanke på finansieringsmodellen, att finansieringen alltså inte har några andra krav.

 

Detta om själva betänkandet. Jag stöder som sagt de punkter där jag inte har reserverat mig.

 

Så till min reservation, talman, där jag först under moment 42.59.20 Datainspektionen föreslår att man inte skall ombilda tjänsten till  heltid. Det är tyvärr så, och jag borde inte säga tyvärr, men så är det, att vi har för mycket pengar i rörelse, man behöver inte alls anta utmaningar och fundera på hur man kan spara och inte göra av med resurserna utan det är bara att föreslå att det blir en helt ny tjänst och det blir ett hus där och ett hus där, man behöver inte anstränga sig för trots att man gör så här så finns det ändå pengar på hög! Det är en stor synd och väldigt fel att som lagtingsledamot på något vis önska sämre tider, men nog skulle landskapet Åland må bra av ett stålbad, även om det skulle vara tufft på andra håll! Det är just sådana här saker som man skulle fundera på en gång till om det vore brist på pengar. Man skall inte önska sämre tider, men ibland skulle man önska de sämre tidernas positiva effekter åtminstone, inte de negativa.

 

När det gäller överlåtelse av fastigheter är jag emot att man i det offentliga bildar någon slags monopol och säljer mark till varandra, man skall hela tiden ha fastigheter och markområden ute på öppna marknaden så att alla aktörer har samma chans.  Här är frågan om det är ett omvänt statsstöd när man korrumperar sig på det här viset mellan kommun och landskap; det är kanske att dra det lite långt, men jag tycker att man skall testa marknaden för först då får man veta det rätta priset. Det är mycket möjligt att det blir Hammarlands kommun som köper det ändå.

 

När det gäller museibyrån är det samma sak. I samband med ordinarie budgeten sade finansutskottet att man måste fundera en gång till innan man tillsätter informationskoordinatorn. Det finns så mycket pengar, varför skulle man fundera på det, man bara skriver lite och så tillsätter man tjänsten, vad är det vidare! Samma sak igen: här borde man också anstränga sig att tydligare prioritera och framför allt borde man ha väntat på den stora informationsreformen som man håller på och funderar på inom landskapsförvaltningen och som nämns i allmänna motiveringen. Tills det arbetet är gjort skall man inte tillföra nya resurser. Sedan är det kanske så att vi skall tillföra ännu mer resurser, kanske man kommer fram till, men då skall de placeras på rätt sätt.

 

Min fjärde reservation handlar om Bio Savoy där jag säger att man inte har stöd i den lag som man stöder sig på. Det är ungefär som att stöda sig på en spade som har kätting till skaft, det rasar ihop! Jag anser att det inte föreligger sådana synnerliga skäl som 3 § räknar upp för att lagen skall vara tillämplig. Vidare innebär detta enbart ett stöd till säljarna och jag tror inte att tanken är den; det innebär också att ingenting ändrar eftersom, vad utskottet erfarit, så skulle man ha behållit byggnaden också utan stöd. Man kan inte köpa området utan att behålla byggnaden, och det är ett värde i sig i kulturhistorien, så det här är jag starkt emot. Däremot är jag för att Bio Savoy får en vettig användning, men detta skall utan samhällsstöd.

 

Talman!

När det gäller skärgårdens tankesmedja vill jag att den skall vara en del av den stora tankesmedjan. Man skall inte börja med någon satellit i skärgården och greja på själva utan man kan ha en eller flera sessioner ”smedjetillfällen” med den stora tankesmedjan i skärgården; då kan den kompletteras med några skärgårdsbor. Den stora tankesmedjan, där jag förstås själv ingår, har ju kunskap om processen, har administration och sådant färdigt uppbyggt.

 

Jag har så en gemensam reservation med ltl Göte Winé. Det är förstås upp till ltl Göte Winé att tala om den. Jag kan kort nämna vad det handlar om. Det handlar om medborgarinstitutets driftskostnader, där man från landskapsregeringens sida har en något märklig lösning som är ett resultat av en märklig vilja i handlingsprogrammet att alla ålänningar skall ha exakt samma tillgång till Medis, på samma villkor osv. Detta uppnår man inte heller med den här lösningen. Vi tycker att det skall kunna skilja, det skall vara upp till kommunerna att prioritera också här mellan serviceformer och själv bor jag i en kommun som har prioriterat detta högt, så finns det exempel på kommuner som inte har prioriterat det så högt, men skall man uppnå det som landskapsregeringen vill uppnå i sitt handlingsprogram måste landskapet ta över verksamheten, det finns ingen annan väg. Att fördela kostnaderna schablonmässigt kommer inte heller att bli rättvist utan det kommer att motverka syftet. Det skulle vara bättre att betala för de tjänster man utnyttjar. Att påföra Mariehamns stad denna extra pålaga har inte så stort stöd i Mariehamns stad! Visst kan det vara roligt, sett från landsbygdens synvinkel, att pina Mariehamns stad, men jag tycker inte om när man gör på det här viset och tar för givet att Mariehamn sväljer det här och går med på det. Vad jag har förstått finns det kritiska röster från stadens beslutsfattare, och det förstår jag för så här tycker jag inte att man skall förfara. Det gynnar inte heller den avsedda utvecklingen på sikt om man inte har en ömsesidig respekt i relationerna.

 

Till sist reserverar vi oss mot 47.21.41 Stöd för skogsbruksåtgärder, där det beramade tidigare mycket omdebatterade flisstödet nu delvis har ändrat skepnad och skall betalas ut på andra sätt, men dock. Det är flera saker som är illa med det, dels att stöd inte behövs för att utvinna bränslet som mot bakgrund av oljepriset absolut går att utvinna på marknadsmässiga grunder. Ännu allvarligare är det att när man börjar producera el med av samhället stött bränsle så rubbar man också konkurrensen på elmarknaden, direkt kan man säga, inte bara indirekt och det vill inte jag medverka till. Vi tycker också att det är viktigt att notifieringen av stödet skall göras före man börjar jobba på en lagändring för med all sannolikhet går det så att det inte godkänns, enligt vad vi har erfarit tidigare.

 

Detta var allt, herr talman, nu är jag inne på bakre pärmsidan!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

När jag läste skrivningarna om miljöbilspremien blev jag konfunderad. Jag såg det som lika oklart att vad avser utskottet, kan vi göra någonting nu eller kan vi inte göra någonting nu? Jag tänkte för mig själv att det här klargörs väl säkert under debatten, men nu är det uppenbart så att ltl Danne Sundman ser otydligheter på samma sätt som jag. Ltl Danne Sundman sade så här, att det här kan uppenbarligen tolkas så att vi kan inleda åtgärder också. Det visar att mina funderingar har stöd. Det här behöver säkert klargöras ytterligare så att det blir klart. Vad för övrigt gäller miljöbilen har vi följt med processen i Sverige och vi tycker att differentieringen är mycket intressant och den har vi redan diskuterat. Ett nästa skede skulle säkert vara att man stöder elbilen ytterligare, men framför allt är frågan om vi skall göra någonting nu eller skall vi göra ingenting?

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Som jag tolkar finansutskottets beslut, vilket jag själv var med om, så skall man göra ingenting när det gäller utbetalning, man skall inte röra pengarna för att betala ut, men däremot skall man första dag börja fundera på hur det ändrade stödet skall se ut: skrotbilspremie, teknikdifferentierat stöd osv., om man överhuvudtaget skall ha stöd för nya bilar eller bara för att få bort ”Kubadelen” av bilparken. Man skall inte betala ut, men det finns tydligen möjlighet, med lite kreativ läsning av orden, att börja betala ut enligt det föreslagna sättet. Det är det jag vänder mig mot att så var inte finansutskottets beslut och därför måste det uppenbarligen förtydligas. Det står ”bör återkomma” och att anslaget kvarstår. Beroende på med vilka ögon man läser det kan man uppenbarligen tolka det olika!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Slutsatsen blir ändå den att det här uppenbarligen kan tolkas också så att det finns ett uppenbart stöd för att åtgärder kan inledas omedelbart. Det var t.o.m. så att det var ltl Danne Sundman som i replik till utskottsordföranden väckte frågan utan att vi från regeringsblocket hade fört fram några åsikter om skrivningen, så oklarheterna och otydligheterna tycks ha funnits i utskottets beslutsfattande samt i åsikterna där. Det kan alltså vara skäl att förtydliga skrivningen. Inte heller under utskottsordförandens presentation fick vi en fullständigt klar bild av hur detta egentligen skall tolkas. Oklarheter finns uppenbarligen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Som jag sade gick jag med på skrivningen, fast jag själv tyckte att den var luddig och jag tyckte själv att den behövde förtydligas. Det kom en försäkran om att det här skulle vara ytterst tydligt vid presentationen från utskottsordförandens sida – och det är han som har nästa replik, så vi får väl höra då!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Med tanke på att vi diskuterade det här rätt ingående i finansutskottet för bara sex dygn sedan så förvånar det mig verkligen att ltl Danne Sundman nu inte står fast vid skrivningen. Jag sade också då att vid presentationen kommer jag att framhäva min åsikt, och det gjorde jag flera gånger när jag stod i talarstolen.  (Från salen: finansutskottets?) Jag sade i egenskap av finansutskottets ordförande och min personliga, sade jag sista gången, anser jag att pengarna inte skall röras förrän man har kommit med ett nytt förslag. Det är framfört! Nu är det framfört en gång till!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Som jag ser det var det inte tillräckligt tydligt sagt från finansutskottets ordförandes sida att det här är finansutskottets uppfattning. Som utskottsordförande får man visst ha personliga åsikter, men man har också rätt att säga när ett betänkande presenteras vad utskottets mening är så länge det finns stöd i betänkandet. Är någonting luddigt är det så att man t.o.m. går till stenografiska protokollet och ser vad ordföranden sade vid presentationen. Några personliga åsikter handlar det inte om här utan det handlar om att det här är finansutskottets åsikt. Det är inga problem för mig att förtydliga skrivningen, det är alltid bäst om man upptäcker att det är luddigt att man inhämtar ett nytt betänkande och förtydligar sig. Då höjer man kvaliteten på lagtingets arbete, så därför mitt förslag om återremiss.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

Vi har nu i finansutskottet arbetat och gått igenom landskapsregeringens framställning om första tilläggsbudgeten för 2008. Det har varit intressanta höranden och därefter lika intressanta diskussioner.  Men det jag kände under arbetets gång i samband med tilläggsbudgeten är följande:

”ni får nöja er med det här nu, men det blir bättre senare!” Visst kommer mitt anförande att röra sig kring reservationerna, men först lite om det som jag vill betona och där jag håller med ett enigt utskott.

 

Det gäller skrivningen om stödet till miljöbilen. Därför hade jag tänkt att jag nu skulle tacka alla för att man lät förnuft gå före prestige. Men efter den här diskussionen blir jag lite osäker vad som egentligen sades. Jag tycker att skrivningen är tydlig, sista stycket i betänkandet är klart och tydligt, men när jag sedan får höra diskussionen som har varit här i dag så blir jag orolig om man skall driva igenom det här ändå och därför stöder jag också ltl Danne Sundmans förslag att inhämta ett nytt betänkande av utskottet.

 

Det har inte varit en enda hörande som har ansett att stödet för inköp av miljöbil är bra. Däremot har den gamla bilpark betonats som Åland har. Det finns inte siffror på  just vår bilpark på Åland, men ser vi till Finland har de Europas äldsta bilpark och enligt uppgifter från en bil- och vägstatistik från 2005 i Norge har Finland en gammal bilpark. Visst borde alltså ett av målen vara att förnya den åländska bilparken.

 

Herr talman!

När man skall införa någonting nytt brukar jag fråga vad är målet och vad är syftet? I förslaget står det nu att man skall uppmuntra till inköp av bilar som släpper ut mindre koldioxid och, visst, det är bra, men här har vi satt upp målet med 120 gram/ kilometer, medan Europaparlamentet i sina slutsatser den 24 oktober 2007 har beslutat stanna för att målet skall vara 125 gram/kilometer senast 2015. Samtidigt går vi alltså ut med en tuffare norm. Ett av bekymren med miljöbilspremien är att vi nu går in och styr konkurrensen på bilmarknaden eftersom det i dag enligt en artikel i en av våra lokala tidningar det är så att det säljs elva bilar som uppfyller den normen, det är då sju olika bilmärken av sammanlagt 20 som vi saluför på Åland. Man stöder sex olika bilfirmor av de sju vi har på Åland, dvs. en av dessa bilfirmor har inte något av dessa märken. Jag anser att det snedvrider konkurrensen. Visst är det bra att vi med hjälp av stöd försöker gå in för en sänkning av koldioxidutsläppen, men det bör rättvist och konkurrens på lika villkor för företagen. Om vi har en norm som är hårdare än EU:s kommer biltillverkarna att ändra sin tillverkning för oss också på Åland, även om vi, som ofta, har lite storhetsvansinne här på Åland. Vad skall vi göra i stället? Vi har bilskatten, som man kan styra till ett mera medvetet bilköp, visserligen inte i våra egna händer. Vi har skrotbilspremien som uppmuntrar till att förnya bilparken; 1992 fanns det katalysatorer och enligt uppgifter som kom till oss i finansutskottet är på Åland ca 40 procent av våra bilar registrerade före 1992. Det är inte bara den som köper en ny bil som kan påverka utvecklingen; den som köper en begagnad bil kan välja en bil med låg klimatpåverkan. Då påskyndas utfasningen av äldre fordon med högre klimatpåverkan, men framför allt kan vi uppmuntra till en bättre användning av kollektivtrafiken. Vi skall uppmuntra till mer åkande och enligt utskottets skrivning står det bl.a. om trafiklösningar: ”Trafikstrukturen för kollektivtrafiken bör förändras så att den blir mer smidig och effektiv.” Det är helt i linje med min motion som jag hade i höstas där jag ville se på hur en plan för pendlartrafiken kunde effektiveras. Därför stöder jag det här. Det tar nog inte så länge förrän det kommer att tas upp avgifter för busstrafiken på landsbygden för hur mycket betalar vi inte redan i dag i samhällspengar för att hålla igång kollektivtrafiken. Det här skulle verkligen bidra till en minskning av biltrafiken, inte så att vi ökar den, som det sades här tidigare. Hur mycket vi betalar i samhällspengar för att hålla igång kollektivtrafiken på landsbygden vill ingen berätta i alla fall! Med finansutskottets skrivning lägger vi ännu mera pengar på kollektivtrafiken, vilket är bra eftersom det sedan leder till ett utnyttjande av kollektivtrafik. Varför vill man införa miljöbilspremien nu? Så säger man att skrotbilspremie är bra och att man skall fundera på att införa det senare. Det känns som att man än en gång från regeringen säger: nöj er med det här nu, så kanske det blir bättre sen!

 

Herr talman!

När vi pratar om busstrafik tänker jag här och nu gå över till ett ställe som besöks av mycket bussar, nämligen Bomarsund. Jag hade en finansmotion om just Bomarsund som jag själv var med om att förkasta. Detta gör genom det som jag också nämnde i remissdebatten, och det vill jag ge som en eloge till minister Britt Lundberg, som jag märker att vill förverkliga Bomarsund och besökscentret där. Jag hoppas nu att minister Lundberg lyckas charma vår finansminister Mats Perämaa, som verkar ha svårt att investera i turistprojekt! I det här fallet tror jag på minister Britt Lundberg och att hennes entusiasm vinner. Precis när vårt arbete i finansutskottet skulle börja gick ministern ut i media och förtydligade var ärendet ligger. Sedan fick vi det också bra förtydligat att det är museibyrån som skall stå för utställningen, så jag behöver inte vara rädd att det blir något Disneycenteraktigt, som det bl.a. har föreslagits.

 

Skrivningen om att driften ges ut privat om rimligt anbud erhålls kan jag väl köpa om man verkligen tror att man hittar någon som klipper gräset, håller värme och el och samtidigt vill betala för det! Man brukar om att mål skall vara realistiska, men jag tycker att inte så mycket hittills i den här regeringens politik varit realistiskt. Som sagt, driften är längre fram, så nu kan landskapet lägga ut projektet på entreprenad och sedan håller man sig inom tidigare beslut och kan gå vidare. Men landskapsregeringen vill komma tillbaka och presentera sitt jobb, och det kommer jag inte att lyckas ändra på, hur många reservationer och motioner jag än har! Men jag förstår inte grunden att ta det tillbaka för lagtinget har ju redan godkänt en kostnad på 2,85 miljoner och klarar man sig inom detta är det OK från lagtingets sida att gå vidare. Som jag ser det är detta en brist på förtroende mot kommittén, men det här är väl någonting av det nya ledarskapet! Som sagt, jag respekterar politiker som vill göra något och i det här fallet har jag stor respekt och tillit till minister Lundberg och hoppas att hennes uthållighet vinner över de kontraster som finns i regeringen.

 

Det är också bra att vi får ett förtydligande om sjöfartsmuseet och dess start. Jag hoppas att vi lägger pratet om rören åt sidan och får någonting gjort i stället! Det är väl svårt för regeringspartierna att få Bomarsund ”rätt i röret”, som det sades, men nu verkar det som om man äntligen har hittat ett grenrör.

 

Herr talman!

Så vill jag gå in på det mest oklara och otydliga som finns i förslaget till tilläggsbudget och det är stödet till utsatta pensionärer. I landskapsregeringens förslag står det: ”Understödet utbetalas i förskott och fördelas mellan kommunerna utgående från ett belopp om 70 euro per månad för juli-december, för alla pensionstagare i kommunerna med en totalpension om 699 euro eller mindre, enligt statistik från Folkpensionsanstalten per 31.12.2006.” Visst kan man då uppfatta att de som har en totalpension som är mindre än 699 euro skall få ett stöd på 70 euro. Men så enkelt går det tydligen inte! Är man en ensamstående pensionär och har 660 euro i månaden så får man 19,42 i stöd per månad. Det här betyder att den här personen inte ens kommer upp i 699 euro utan får 19,42, vilket betyder att den här personen kommer upp till 679,42! Om en pensionär lever i äktenskap eller har en pension på 660 euro i månaden så får den pensionären hela 12 euro och 5 cent! Att regeringen har gått ut och lovat 70 euro till ekonomiskt utsatta pensionärer anser jag att är missvisande. I förslaget till budget står det ingenting om att det här bara är en rekommendation till kommunerna; man kan inte bestämma över kommunerna om just det förebyggande utkomststödet. I lagen om förebyggande utkomststöd står det följande: ”Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd.” Hur skall man då tolka lagen om att ”förebygga utslagning och långvarit beroende av utkomststöd” om de nu får 12 euro! Kanske man hoppas på att gruppen som tillsatts för att utarbeta stödformer för ekonomiskt utsatta pensionärer skall jobba så snabbt att det kan tolkas som tillfälligt? Även här känns det som att ”ni för nöja er med det här, men det skall bli bättre senare”. Jag hade hoppats att man skulle ha kommit med något bättre. Tyvärr känns inte det här rätt och det bästa hade varit att man tagit det tillbaka för att komma med något annat förslag snabbare. Jag förstår att det är svårt att hitta något, men det tyvärr känns det som ett hån om ett stöd på 12-19 euro, samtidigt som det diskuteras om en TV-licenshöjning på 40 euro. Förslaget om förebyggande utkomststöd blir svårtillämpat. I stället borde man ha grundat det på lagen om utkomststöd och där infogat en grunddel i 4 § på 500 euro för pensionstagare. Lagens tillämpning följer då samma principer som annan prövning av utkomststödet. På det sättet får alla ekonomiskt utsatta pensionärer en lika behandling oavsett vilken kommun de bor i. Det kan tyvärr inte landskapsregeringen garantera nu.

 

Avslutningsvis, herr talman, förstår jag inte riktigt majoritetens beslut att vilja skriva om momentet för kostnaderna för Öspelen på Åland 2009, att utskottet har erfarit att staden nu har beräknat att totalkostnaden kan nå upp till 100.000 euro. Hur vet vi det? Jag har inte skrivit någon reservation om det, men jag tog upp en diskussion om det i utskottet och valde att presentera det i debatten i stället. Vad jag har förstått har kommittén knappt börjat jobba, så vi kan väl inte veta vad beräkningarna blir ännu! Vi satsar säkert 2 miljoner i året på olika engångsföreteelser för turismens främjande, men detta att inviga Öspelen med en fontän skulle ge en otrolig kringeffekt på de olika öspelsdeltagarna som kommer hit. När vi får hit ett Öspel, i storleksordningen som ett vinter-OS är det verkligen en otroligt stor turistattraktion. Öspelen är stort för Åland och vem vet när vi lyckas få det nästa gång, så jag hoppas att kommittén som jobbar med fontänen också har kontakt med arrangören för Öspelen 2009 så att man planerar in och får största möjliga mediala intresse.

 

Det här var lite allmänt om delar av betänkandet och jag vet att min partikollega kommer att komma upp med flera synpunkter och gå djupare in på vissa områden.

 

Till sist, herr talman, var mitt tema för den här diskussion ”ni får nöja er med det här nu, så skall det bli bättre senare” och där tycker jag också att man kan lägga in Medis, skördeskadeersättningen, stöd för skogsbruksåtgärder, utveckling av gymnasialstadiet. Men, som sagt, herr talman, jag tror att det här kommer att bli en lång debatt så jag avslutar här!

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Javisst, är vi angelägna om att kunna förverkliga ett besökscenter i Bomarsund, det är alldeles sant! Det som står närmast på tur är justeringen av delgeneralplanen som jag hoppas att från kommunens sida går väldigt smidigt, att man är beredd att hålla möten i sommar och att det kan behandlas så skyndsamt som det går att behandla det. Det var synd att inte det här har gjorts tidigare för det finns en liten risk att just delgeneralplanen knuffar fram vår planering lite och försinkar tidtabellen. Annars när det gäller det som står i finansutskottets betänkande uppfattar jag åtminstone det från min sida som ett missförstånd. När jag har hörts i utskottet och också här i salen har jag sagt att pengar inte är anslagna i budgeten ännu; det är godkänt av lagtinget, men det finns inga pengar upptagna för det. Vi har sagt att vi bjuder ut det och förutsatt att vi får ett bra anbud kommer vi hit till lagtinget och anhåller om pengar för det. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Visst är det synd att justeringen av generalplanen inte har gjorts tidigare. Vad jag förstod kom den förra veckan, så nu är det i alla fall på gång och jag hoppas att kommunen jobbar i skyndsam ordning. Jag är helt övertygad om att man här kommer att ta ett beslut; jag var själv i kontakt med kommundirektören i dag och pratade om ett extra fullmäktigemöte under sommaren, så vi kommer att jobba. Jag har också förstått av vicelantrådet Britt Lundbergs tidigare uttalanden att det ändå kan ges ut på entreprenad, ifall ändringen av generelplanen godkänns. Man kan ändå lägga ut det på entreprenad och få igång det under sommaren.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag vågar inte uttala mig om alla detaljer vad man får och inte får göra. Justeringen är i alla fall en förutsättning för att man skall kunna få bygglov, som också är en viktig del av processen och jag är tacksam om Sunds kommun håller god takt i detta ärende. Det jag ville ta upp i finansutskottets betänkande gällde skrivningen om att vi vill ha ett rimligt anbud på driften, och det är alldeles sant, men det jag menade var i första hand när vi bjuder ut själva bygget på entreprenad, om vi då får ett rimligt anbud, som ju förstås påverkas av konjunkturen. Det stämmer också att driften skall bjudas ut och på den vill vi förstås också ha ett bra anbud. För att få igång projektet behöver vi få loss pengar från lagtinget och det äskandet avser vi att komma med i tilläggsbudget om vi har fått ett anbud som vi tycker att är acceptabelt.

 

När det gäller Medis som ltl Göte Winé tyckte att var si så där har vi från landskapet försökt fungera som medlare mellan kommunerna för att få till stånd en lösning på en situation som inte är riktigt bra i dag.

 

 

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Om vi går över till Medisfrågan var jag med om att skriva på reservationen därför att när vi hörde kommuner och staden så visste ingen egentligen så mycket om det här ännu för det har gått så pass snabbt och det var jättesvärt för kommunerna att ta ställning. Jag vill också understryka det som ltl Danne Sundman pratade om att vi måste ändå lämna lite kvar så att det inte blir helt styrt att alla kommuner skall ha lika utan att vi skall ha en viss bestämmanderätt kvar i kommunerna. Det kändes som att det var för otydligt och lite på temat ”ni får nöja er med det här nu, men det blir bättre senare”! Just så kändes det också i den här frågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag funderar hur socialdemokraterna egentligen skall ha det! Jag fick en enkel fråga från socialdemokraterna i vintras där jag lovade att det skulle komma en första åtgärd för de ekonomiskt pensionärerna i första tilläggsbudget. Detta har jag uppfyllt. Men då uttryckte man en besvikelse och raljerade över att det skulle utredas, det skulle vara lagstiftning och att man absolut inte kunde förvänta sig någonting! Nu har vi levererat. Vi skall också komma ihåg att i ordinarie budget för 2008, lagd av en socialdemokratisk finansminister, finns det inte en nickel för ekonomiskt utsatta pensionärer, inte en nickel, ltl Göte Winé, niet, nada niente!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det sista förstod jag inte och jag har förstått att vi skall prata svenska i lagtinget, men det får ledamoten Katrin Sjögren stå för! Det verkar som om ledamoten Katrin Sjögren är upprörd och jag förstår inte varför! Vi har rätt att ställa frågor när vi tycker att någonting är oklart, och det här har vi tyckt att är mycket oklart. Vi hade också hoppats få det tydliggjort och såg fram mot tilläggsbudgeten, där det utlovades att pensionärerna skulle få, men ledamoten Katrin Sjögren kan inte garantera någonting egentligen för det är upp till kommunerna att själva bestämma. Till på köpet, kan ledamoten Katrin Sjögren säga att om man ger pengar enligt förebyggande utkomststöd, följer man lagen om förebyggande utkomststöd? Gör de det helt enligt lagen?

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

”Niet, nada, niente” betyder ingenting! Vi har sagt från landskapsregeringens sida att förslaget inte är optimalt, det är en första åtgärd, att ta fram lagstiftning tar tid. Det vi hade att välja på, ltl Göte Winé, var ingenting eller den här första åtgärden som inte är optimal. Med vårt förslag når vi den gruppen som är utpekad i ÅSUB:s rapport som den mest fattiga: kvinnliga folkpensionärer. De har all möjlighet att få 70 euro. Vi räknar med att med informationsinsatsen skall vi komma åt det underutnyttjande som ekonomiskt utsatta pensionärer har i dag. Det är ungefär 500 stycken som lyfter bostadsbidrag, de som har rätt att lyfta bostadsbidrag är  ungefär 1.000 personer. Det finns personer som har rätt till vårdbidrag, det finns personer som har rätt till utkomststöd och det är saker som vi gemensamt med kommunerna skall försöka få till stånd för att förbättra för ekonomiskt pensionärer.

 

 

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Ledamoten Katrin Sjögren sade i sin första replik att socialdemokraterna inte hade någonting i budgeten för 2008 om detta. Nej, vi gjorde först en utredning om var den relativa fattigdomsgränsen ligger. ÅSUB gjorde en utmärkt rapport, det kom fram lite på 900 euro, så lever de flesta under den relativa fattigdomsgränsen. Då måste man börja se vad man kan göra för dem, men gränsen nu anser vi för det första att är för låg och för det andra är summan en helt klar politisk prioritering. I remissdebatten nämnde ledamoten Katrin Sjögren hur mycket extra det här kostar. Visst, det är en prioritering. Om vi tittar hur mycket stöd den här landskapsregeringen ger ut till olika saker, så prioriterar vi de äldre och ekonomiskt utsatta. Det här är en politisk prioritering, ledamoten Katrin Sjögren!  

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Jag kunde naturligtvis upprepa att socialdemokraterna räknar fullständigt fel, och det får man göra, då rättar man sig och återkommer. Men det som jag tycker är intressant här är attityden och förväntningarna på landskapsregeringen som backas upp av liberalerna och centern, dvs. ”ni får nöja er med det här, det blir bättre sen” som någonting negativt. Jag tycker det är fantastiskt att den här regeringen faktiskt levererar någonting som man kan nöja sig med och lovar leverera mera och bättre. Varför sitta och vänta som socialdemokraterna gjorde att någon annan skall göra någonting! Nu kritiserar ni det här med att det är upp till kommunerna med utkomststödet. Det är ju samma sak med ert förslag, det är precis samma sak, det är kommunerna som avgör.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag vill först rätta ltl Olof Erland. Sätter man in det som en grunddel i utkomststödet är det inte upp till kommunens prövning; då följer man lagen och där är det, men tittar man på 1 § i lagen om förebyggande utkomststöd så står det där att ”kommunen skall enligt prövning” och att det är en tillfällig lösning. Om man ger det åt en som har folkpension och så kommer det en som är 45 år med låg inkomst som skulle behöva få det, kan man då bli likadant tolkad som när det gäller äldre? Det blir svårt för socialarbetarna ute i kommunen att följa det här. Det bör vara tydligare. Ltl Olof Erland nämnde ”levererar”. Vad jag har förstått har det hela tiden pratats om att leverera 70 euro! Hur många av dem kommer att få 70 euro?

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Replikskiftet är avslutat.

 

Under diskussionen har ltl Danne Sundman, understödd av ltl Göte Winé, föreslagit att lagtinget enligt 53 § 2 mom. lagtingsordningen inhämtar ett nytt betänkande av finansutskottet. Den sakliga behandlingen av ärendet avbryts därför för fattande av beslut om ltl Danne Sundmans förslag. Önskar någon yttra sig om förslaget om återremiss? Omröstning kommer att verkställas.

 

Den som röstar för fortsatt behandling röstar ja och den som röstar för ltl Danne Sundmans förslag om återremiss till finansutskottet röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen konstaterar majoritet för nej, varför den sakliga behandlingen avbryts för inhämtande av nytt betänkande från finansutskottet.

 

Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 3:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 6/2007-2008 om skyldigheten att inrätta skyddsrum. (HM 5/2007-2008).

 

Ärendet bordlades vid lagtingets plenum den 26.5.2008. Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!

Om talmannen tillåter skulle vi kanske prata lite allmänt om utskottsbetänkandet i förhoppning om att kansliminister Eriksson hör detta ärende och att vi har nått så långt att vi skulle önska hans närvaro i och med att bordläggningen i måndags föreslogs på grund av ministerns resa till den vackra ön Ösel. Vi kan nämna medan vi väntar att vi i måndags konstaterade att social- och miljöutskottet har gjort ett mycket grundligt arbete och att de synpunkter som utskottet har framfört till alla delar är befogade. De preciseringar som utskottet har gjort, dels vad gäller själva innehållet, där det fanns vissa faktafel och dels vad gäller själva klämmen också där har gjort nödvändiga preciseringar att man skulle undantag för Åland till den del enskilda fastigheter berörs.

 

Vi kunde kanske i vårt stenografiska protokoll få omnämnt att situationen vad gäller skyddsrum på Åland är den i dag att i händelse av en katastrof där vi skulle tvingas nyttja den fulla kapaciteten så skulle vi i de 185 skyddsrumsenheter som finns totalt få rum med 12.952 personer, dvs. i runda tal det som ltl Roger Jansson redan nämnde i måndags, mer än hälften av befolkningen och naturligtvis alla besökare skulle lämnas utanför det offentligas omtanke, omsorg och beskydd. Det är den omständigheten också som gör att man ställer sig frågan hur allvarligt man ser på själva skyddsrumsproblematiken.

 

Om vi återgår till diskussionen i måndags konstaterade vi att det i mångt och mycket handlar om att landskapsregeringen skyndsamt vidtar åtgärder så att inrikesministeriet får en klar uppfattning om vi får Ålands del önskar ett undantag från den generella regeln att det skall byggas skyddsrum i fastigheter av större karaktär. I detta nu handlar det om 600 kvadratmeter och större medan man i den kommande lagstiftningen har talat om att höja ribban till 800 kvadratmeter, dvs. en förändring av utrymmesstorleken.

 

Vi skulle gärna samfällt åhöra vad kansliminister Eriksson kan berätta om vilken beredskap som landskapsregeringen har att snabbt agera nu för att få in detta eftersträvansvärda undantag i den nya finska räddningslagen som är på gång, samtidigt som vi kan konstatera att vi kommer att vara ute i god tid om vi agerar under det här året. Enligt den senaste uppgiften jag har fått är det fråga om en lagstiftning som skulle föreläggas riksdagen under 2010. Det betyder att vi har gott om tid att påverka. Men som i alla andra reformer gäller det att vara ute i god tid och med goda argument understryka varför vi vill ha förändringar till stånd. Ju tidigare vi kommer in i processen desto bättre.

 

Av den skriftväxling som också social- och miljöutskottet har pekat på har inte landskapsregeringen i alla fall hittills ansett att man bör ändra den finska räddningslagen i den här riktningen, men å andra sidan kunde inte heller landskapsregeringen i mars i år vara medveten om att lagtinget, tydligen enigt, kommer att ställa sig bakom motionen om att få ett undantag till stånd. Vi är alltså tacksamma för en redogörelse dels över det som har gjorts och dels över vilka åtgärder landskapsregeringen avser att vidta, kanske enligt vilken tidtabell.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag kan konstatera att betänkandet från utskottet ger oss en bra och stabil grund för det fortsatta arbetet. Regeringen gav i mars i år ett utlåtande där vi konstaterade att om man anser på rikshåll att skyddsrummen bör finnas kvar så hade vi vissa önskemål om hur man skulle kunna öka kvadratmeterytorna och att man skulle kunna ha större enheter men färre antal. Det finns inte någon proposition given ännu, men jag har bl.a. varit i kontakt med länsstyrelsen och det finns ett PM där man delvis har beaktat våra frågeställningar. Vi har också haft kontakt med riksdagsledamoten som har skrivit ett spörsmål och vi har fått svar på det; debatten pågår och vi skall försöka få till stånd ett möte med ansvarig minister på rikssidan. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Då gläder det mig att vi på tre olika nivåer och i olika rum kan verka för samma sak. Som kansliministern omnämnde har den åländska riksdagsledamoten aviserat samma sak i riksdagen och ifall landskapsregeringen följer upp det här mycket väl dokumenterade utskottsbetänkandet så borde förutsättningarna vara goda för att få gehör.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Som jag inledningsvis sade i min replik är det här dokumentet en ännu starkare grund för vår argumentation. I förlängningen kan man tänka sig att arbeta enligt den teorin att vi eventuellt skulle kunna få dispens från förfarandet eller undantag. Motivering därtill kan man söka på många håll, men det här betänkandet är i alla fall en bra motivering.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Jag föreslog i måndags bordläggning av detta ärende eftersom minister Roger Eriksson var bortrest. Orsaken till bordläggningen var naturligtvis att utgående från social- och miljöutskottets synnerligen klara betänkande i den här frågan och synnerligen klara politiska budskap om vad som behöver göras få en ordentlig redogörelse av landskapsregeringen hur man nu ser på situationen efter att det här är skrivet i detalj. Vi har i utskottet hört minister Roger Eriksson och fått höra vad som har hänt i historisk tid och ungefär hur minister Eriksson tänker i de här frågorna. Det räcker inte. Nu är det rimligt att lagtinget, när vi skall ta beslut, får ett klart besked om hur tänker minister Eriksson agera gentemot inrikesministeriet? Orsaken till brådskan och det nödvändiga svaret och också orsaken till att utskottet har behandlat den här motionen så här snabbt, vilket lagtinget tyvärr inte brukar beakta alla gånger, alltså sin egen lagtingsordning, när det gäller motioner, ledamöternas initiativrätt osv. samt väsentligheten ur demokratisynpunkt att behandla motioner, så har man nu gjort det av det enkla skälet att den här lagstiftningen är under prövning och beredning i ett slutskede på inrikesministeriet och det är nu i dessa dagar som åtgärderna skall vidtas för att man skall få en ändring till stånd. Antagligen är det för sent i september, så sommaren måste användas för det här och lagtinget sammanträder inte förrän till hösten, så vi kan inte ställa enkel fråga eller annat för att kontrollera vad regeringen gör, utan det är nu som vi måste få besked: Vad tänker minister Roger Eriksson göra under juni, juli och augusti så att vi verkligen får det här skött såsom lagtinget uppenbarligen kommer att visa att man vill? Då hänvisar minister Eriksson i repliken till ltl Harry Jansson till att det här ger en bra grund att jobba vidare på! Han talar om att det kunde resultera i en dispens ”i det längre perspektivet”,  hörde jag just. Jag trodde inte riktigt på vad jag hörde, men det var så, i det längre perspektivet, när lagen nu ligger för beredning på inrikesministeriet och skall föras till riksdagen under hösten faktiskt!

 

Minister Roger Eriksson hänvisar också till svaret från landskapsregeringen på remissen, som ju inte alls tar upp de här frågorna och kräver det som lagtinget nu anger i utskottsbetänkandet! De politiska åtgärderna är alltså på helt olika nivåer. Därför är nu frågan, att höjer sig landskapsregeringen till lagtingets nivå i den här frågan och agerar kraftfullt?

 

Det tredje som minister Eriksson hänvisade till i repliken med ltl Harry Jansson var riksdagsledamoten Elisabeth Nauclérs skriftliga fråga till regeringen. Men den behandlar inte de här frågorna, så den är inte alls så intressant i sammanhanget, ännu mindre intressant blir den när man läser svaret, som ju är som svar är på skriftliga frågor i riksdagen, alltså ”gumorron yxskaft”! Riksdagsledamoten Nauclér frågade: När kommer bestämmelser om byggande av skyddsrum att ses över och revideras? Det har vi ju vetat här i lagtinget i flera månader, och landskapsregeringen har vetat det i ett halvår att det pågår just nu och det kommer att bli klart till hösten. Den andra frågan som ställdes till regeringen var: Vad kommer regeringen att göra för att se till att aktuella detaljanvisningar för byggande av skyddsrum finns att tillgå också på svenska? Där var svaret rent beklagligt, men precis likadant som det brukar vara i andra sådana här frågor i Helsingfors, att man tar inte sitt ansvar i förhållande till språklagen, där riksdagen i en annan fråga under min tid kunde konstatera att den här typen av ärenden som är delegerade till myndigheter utanför ministerierna ändå lyder under språklagen och statsrådet har alltså ansvaret för att språklagen följs – och ändå gör man det inte!

 

Tyvärr ledde inte den skriftliga frågan till någonting i de för oss viktiga två frågorna som motionärerna med ltl Harry Jansson i spetsen hade ställt och som utskottet nu har givit två tydliga och klara svar på, så jag emotser här en klar och tydlig politisk redogörelse från landskapsregeringen över vad som nu kommer att ske i närtid och exakt vad landskapsregeringen avser att med kraft önska från inrikesministeriets sida.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Ltl Roger Jansson påstår att jag sade ”i det längre perspektivet”. Det var inte det jag sade, utan jag sade att vi har redan nu börjat inleda politiska kontakter med ansvarig minister, dvs. Anne Holmlund. Jag har tagit kontakt med vår riksdagsledamot för att knyta de politiska kontakterna. Det är riktigt som ltl Roger Jansson sade att riksdagsledamotens tidigare spörsmål inte direkt berör det här, men hon är engagerad i frågan och vi trycker på på alla fronter för att få det som jag just nämnde: eventuellt att Åland skulle stå utanför de kommande lagstiftningarna eller att man eventuellt skulle ha ett annat dispensförfarande. Hur det går till återstår att se, det får man jobba fram i riksdagen. Så har vi den språkliga biten; man säger att man ”kan överväga” svenskspråkiga arbetsbeskrivningar och där håller jag med ltl Roger Jansson att det inte är bra. Man bör dock komma ihåg att det inte är myndighetsnormer.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det var här inte på något sätt tydliga svar på den frågeställning jag hade här i måndags i remissen om att vi skulle få en heltäckande beskrivning över hur landskapsregeringen och minister Eriksson tänker agera. Att man skall ha ett möte med inrikesministern – det finns flera – men jag vet vilken som avses, säger ingenting om det politiska. Vad tänker landskapsregeringen nu begära att skall ingå i propositionen till Finlands riksdag? Hur tänker man argumentera utgående från det? I brevet som landskapsregeringen skickade tidigare fanns det inte någon sådan argumentation. Nu har vi en argumentation i social- och miljöutskottets betänkande.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag har tre gånger redogjort för hur vi tänker reagera, dvs. både på politisk och på tjänstemannannivå. Det optimala skulle vara att t.ex. att lagen på något vis skulle kunna skrivas så att det inte skulle beröra Åland till den del det gäller skyddsrum för väpnat angrepp, som det faktiskt står i skrivelsen. Det är det som skulle vara det viktigaste budskapet.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det här verkar väldigt oklart: kanske och eventuellt borde propositionen från inrikesministeriet innehålla det. Kanske och eventuellt! Det är möjligt att man kan driva lagstiftning på det sättet och att man kan driva politik på det sättet, men något resultat brukar man inte nå! Jag förundrar mig över att landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, som jag för övrigt har stor respekt för, inte är beredd att ställa sig här i talarstolen och redogöra för vad landskapsregeringen avser när man har så lite tid på sig. Det här är jättebrådskande för att man skall lyckas få en rimlig reglering i rikslagstiftningen visavi skyddsrummen när vi nu äntligen har kommit så här långt att lagtinget är berett att ha förhoppningsvis en enhällig åsikt i frågan. Då skulle man vilja se lite handlingskraft från landskapsregeringsledamoten här att så här skall vi göra, det här skall vi föreslå och det här skall vi försöka få igenom!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag begärde replik för att delvis ge mitt stöd till landskapsregeringen och ledamoten Roger Eriksson; jag förutsätter att de kommer att jobba hårt på den här frågan och redan innan hemställningsmotionen kom till social- och miljöutskottet visste jag att det var angeläget att få stöd från hela lagtinget i den här frågan. Jag tycker att det är viktigt att det inte finns meningsskiljaktigheter och oklarheter utan jag förutsätter att alla är eniga om att det är en viktiga fråga som alla skall  jobba med, så att det inte blir oklarheter på det området. Jag tycker att även när vi har pratat med representanter på fastlandssidan i utskottet och också privat anser man att det här är en fråga som Åland borde få ta hand om. Är vi av den kalibern att vi tycker att vi inte vill skydda civilbefolkningen så får vi väl ta konsekvenserna av det, det är inte Finlands problem s.a.s. om Åland beter sig så, så jag hoppas att vi kan gå i enad front när det gäller att ta över behörigheten.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag känner till utskottsordförande ltl Åke Mattssons starka civilkurage i många frågor och hans åsikt i den här frågan, som jag nu genom den här repliken också upplever som väldigt positivt och som rimligen bör ge råg i ryggen åt minister Roger Eriksson att verkligen agera utgående från det resonemang som bl.a. utskottsordföranden förde i behandlingen av detta ärende och förde i presentationen av utskottets betänkande. Till den delen är det alltså positivt, men vi vet att även utskottsordföranden har vissa bekymmer med implementeringen av viss lagstiftning från landskapsregeringens sida, sådan lagstiftning som lagtinget har tagit under 2007.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!

Bästa kansliminister Roger Eriksson! Jag tror att min kollega Roger Jansson mycket tydligt har understrukit vilka förväntningar vi har i den här frågan, så jag tror inte jag behöver beröra det desto mera. Det är en viktig angelägenhet, det är en faktor som är försvårande för företagandet, där nyttan med skyddsrumstanken är starkt ifrågasatt. Det ministersvar som ltl Roger Jansson kommenterade för en stund sedan indikerar ju att Finland inte har några som helst ambitioner att för sin del frångå kravet på skyddsrum generellt sett, utan att det måste utverkas ett specifikt åländskt undantag om det här skall lyckas. Det betyder då att Schweiz och Finland skulle vara de enda länder som fortsätter att bygga skyddsrum. Det kan förstås vara bra för byggsektorn, men det är inte bra generellt sett för företagandet.

 

Huvudorsaken till att jag begärde ordet nu var att min kollega Anders Eriksson upplyste mig om att kansliministern inte är närvarande på frågestunden på fredag och då vill jag passa på, om talmannen tillåter, att i det här sammanhanget kommentera den skyddsrumskurs som hölls den 14 maj och där vi kunde konstatera vid ärendets första behandling i måndags att en rätt väsentlig del av kursen försiggick på finska med rätt bristfällig översättning och att detta väckte viss negativ respons bland de närvarande – utan att för den skull kritisera föredragshållaren, det är viktigt att betona. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i en så pass specifik kurs förutsätts att föredragshållarna kan kommunicera på ett mycket tydligt sätt. Man har ju kurser för att få en fördjupning, det är inte ett generellt diskussionsforum.

 

Jag skulle här vilja ställa frågan till kansliministern att hur kommer landskapsregeringen att agera framöver när det gäller dessa brister? Hur avser landskapsregeringen att tillsammans med länsstyrelsen, i och med att det är inom ramen för den samrådsdelegation som hanterar befolkningsskyddet som den här typen av kursverksamhet bedrivs, att verka för att vi inte hamnar ånyo i samma situation där vi då får kritik som politiker för att vi inte ens klarar av att ordna vår egen interna, som man ser det, kursverksamhet på svenska på det enligt lag enspråkigt svenska Åland? Här vill vi gärna ha en redogörelse också här från kansliministerns sida.

 

Tyvärr är det här inget nytt. Så sent som i dag fick jag höra om ett annat tillfälle som var inom social- och miljöavdelningens regi där också då en föredragshållare talade enbart finska, så det här är tydligen någonting som vi måste uppmärksamma på ett mer generellt plan, men det får vi återkomma till, kanske i höst när det åter är dags att se vad språkråd och annat har åstadkommit i sitt första skede av arbetet.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag kan kort kommentera den aktuella kursen om befolkningsskyddet. Jag har fått lite blandade signaler om att kursen var bra men att tolkningen var bristfällig. Det är kanske mera en bedömningsfråga vad som är bristfällig och vad som är bra tolkning, men utgångspunkten är och förblir i alla fall att det skall vara helt förståeligt för dem som enbart förstår svenska. Det kravet kan man inte pruta på.

 

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Delar kansliministern min uppfattning att den här kursen blev starkt försenad, som social- och miljöutskottet konstaterar, på grund av att det saknas kompetens som på svenska kan framföra den här typen av faktaupplysning till den berörda expertisen här på Åland. Är det här då en faktor som vi får leva med, så är det också en omständighet som landskapsregeringen bör föra fram när man yrkar på ett generellt undantag för Ålands del, dvs. att i och med att Finland som stat inte klarar av att uppfylla sina förpliktelser och se till att det fungerar på svenska i de fall då vi tillämpar finsk lagstiftning och finska regelverk. Är det en faktor som kansliministern är beredd att lyfta fram?

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

En orsak till en möjlig försening kan jag inte uttala mig om härifrån. Kravet på svenska kvarstår förstås. Det här är också en fråga som språkrådet får se närmare på. Är det så att det upplevs som ett problem måste man kanske lyfta upp frågan direkt till regeringskontakten, men utgångspunkten är den att all verksamhet som förekommer och alla kurser och upphandlingar vi har skall vara på svenska, det kan vi inte pruta på.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Jag utgår i alla fall från att när samrådsdelegationen för befolkningsskyddet möts nästa gång, där lantrådet och landshövdingen är ”delade ordförande” är detta en viktig punkt där man konstaterar att dessa brister har förekommit och att man inte avser att det skall upprepas framöver.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Anledningen till att jag begärde ordet var egentligen för att svara samma sak som landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson sade, att man var väldigt nöjd med kursen och man var framför allt nöjd med kompetensen och kunskapen hos dem som drog kursen, men däremot var det problem med språket. Det är en sak som man måste ta till sig som kritik och det är bra att frågan har väckts, fastän det kanske inte är rätt tillfälle, att tar man hit föreläsare och de sitter 40 personer och lyssnar så kan de inte få tala ett språk som man inte förstår; då måste man ha simultantolkning eller och att man är medveten om att det är det här som gäller. Det kan vara så att man i vissa fall måste ta in sådana som är enspråkigt finska för att få den enorma spetskompetens som i vissa sammanhang behövs för att kunna ställa rätta frågor och få ordentliga svar.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Det absurda med kursen i skyddsrumsteknik den 14 maj var det att den föredragshållare som enbart behärskade finska var den som var lysande vad gäller de tekniska frågorna, medan de som höll sig till sin svenska ägnade sig åt intilläsning som vem som helst kunde ha gjort på egen hand. Då blir det lätt en absurd situation att man tråkas ut på sitt eget modersmål medan de fakta som man är där för att verkligen inhämta framförs på ett bristfälligt, om vi i det här fallet ser tolkningen som den bristande faktorn. Men jag tror att vi är överens om att det här är en sak som inte skall upprepas eller att man kan övergå att på förhand meddela kursdeltagarna att det är simultantolkning som gäller. Kostnadsfrågan är någonting som samrådsdelegationen får fundera på.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Presidiets framställning angående förslag om utökande av antalet ledamöter i självstyrelsepolitiska nämnden. (P 2/2007-2008).

 

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets plenum den 30 maj.

 

 

Ltl Johan Ehns m.fl. spörsmål om ikraftträdande av plan- och bygglag samt miljöskyddslag. (S 3/2007-2008).

 

Meddelande om när landskapsregeringens svar på spörsmålet avges seller om att svar inte avges av landskapsregeringen kommer att lämnas senare. Svaret skall dock avges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades av talmannen till landskapsregeringen den 26 maj 2008.

 

 

Ltl Roger Janssons m.fl. lagmotion angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering. (LM 3/2007-2008).

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets plenum den 2 juni.

 

Lagtingets nästa plenum är fredagen den 30 maj omedelbart efter att frågestunden, som börjar kl. 9.30, är avslutad.  Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.15.30).

 

 

 

 

Originalfil