Plenum den 28 maj 2014 kl. 13.00

 

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

SS, M W-A, ME


Plenum den 28 maj 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Föredras för bordläggning. 1

1    Industriutsläpp

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Föredras vidare för bordläggning. 1

2    Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 51-55/2013-2014)

Föredras för remiss. 2

3    Korrigering av vallagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2013-2014)

Remiss. 3

4    Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2013-2014)

Enda behandling. 9

5    Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2013-2014)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2013-2014)

Remiss efter bordläggning. 43

6    Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

För kännedom.. 53

7    Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

Plenum slutar 53

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från plenum den 2-4 juni 2014 på grund av deltagande i Nordiska kulturfondens styrelsemöte. Lagtingsledamoten Torsten Sundblom anhåller om ledighet från plenum den 2 juni på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Föredras för bordläggning

1        Industriutsläpp

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 2.6.2014. Godkänt.

Föredras vidare för bordläggning

2        Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 51-55/2013-2014)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 2.6.2014. Godkänt.

Föredras för remiss

3        Korrigering av vallagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Tack, fru talman! Landskapsregeringen föreslår en korrigering av vallagen. Det handlar om att efter den senaste ändringen 2011 har ett antal felaktiga hänvisningar upptäckts i lagtexten. Det handlar alltså om en uppstädning av vallagen från valet 2011 och det handlar om felaktiga referenser och ett fall av inexakt språkbruk. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att den ändrade lagstiftningen kan träda i kraft, så att det kan tillämpas vid det lagting som kommunalval som förrättas i oktober år 2015. Lagen bör träda i kraft vid ingången av valåret och därför föreslås att den ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Snabb, kort och koncis presentation var det och innehållet i framställningen ger inte underlag att orda desto mera. Jag ställer därför frågan. Inför det här budgetåret så sade landskapsregeringen att vi står inför ett år med världsrekord i reformer. Hur kommer det sig då att den relativt nytillträdde ministern prioriterar en sådan här pass liten sak jämfört med de stora saker som finns att fatta beslut om som berör ministerns ansvarsområde? Jag ber om ursäkt om det här inte berör direkt den här saken, men våra förväntningar var något annorlunda.

Minister Wille Valve, replik

I sak är det så att de här korrigeringarna har funnits nertecknade och de har bearbetats på behörigt håll och nu är de klara. Så jag måste ärligen säga att det inte har fordrats så hemskt mycket arbetsinsats från den ansvarige ministerns håll när det gäller just det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna stöder att man gör de förändringar och reder upp lagen så som landskapsregeringen har föreslagit. Men vi tycker också att det tarvar en lite bredd och djup i debatterna. Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram att vallagen ska förnyas i sin helhet och när man reviderade vallagen senast så fanns det önskemål och tydliga och klara politiska uttalanden både t.ex. från socialdemokrater och moderater att man ville titta på rösträttsåldern och man ville titta på tidpunkten för när vi har riksdagsval, kommunalval och lagtingsval. Så kan vi då förvänta oss en ny revidering av vallagen under den här perioden. Dessutom skriver landskapsregeringen i sitt handlingsprogram att man ska titta på möjligheten att rösta elektroniskt. Fast i hela den här demokratiska reformen vill landskapsregeringen revidera lagen om allmänna handlingarnas offentlighet. Så det skulle vara intressant att höra på tidsaspekterna och planerna som landskapsregeringen har.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Det blir ett långt svar för en replik det här, men liberalerna efterlyser mer bredd och djup i debatten. Man kan säga att det förslag som nu ligger på bordet är frågan om en uppstädning. Det är frågan om korsreferenser, hänvisningar till andra lagar och betydelser som har bedömts vara inexakta i ljuset av erfarenheterna från valet 2011. Landskapsregeringen håller fortsättningsvis fast vid de ambitionerna som finns i regeringsprogrammet och som går ut på en bredare politisk förnyelse av vallagen. Den tidtabellsmässiga visionen är att presentera ett förslag på hur vi går vidare på hösten med detta. Då skulle det lämpligen ske med någon form av parlamentarisk förankring. För det här är ett projekt som jag betraktar som inte egentligen ett landskapsregeringens projekt, utan det här handlar om allas projekt i den här salen. Eventuell sänkning av rösträttsåldern, frågan om e-röstning, eventuella andra frågor som dyker upp. Det kommer att vara ett stort projekt och mitt mål är valet 2019 för det projektet för det är så pass komplicerade och stora frågeställningar, att det kommer att behöva extensiv fördjupning. Alla vi som sitter i denna sal känner till hur vallagen ser ut. Den är synnerligen detaljerad och innehåller extremt specifika bestämmelser för hur ett val ska förrättas. Så det är ett stort arbete, men landskapsregeringen är inställd på att slutföra det.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman, bästa lagtingsledamöter! För nästan exakt ett år sedan hade ni på era bord en i det närmaste identisk lag med ett förslag om överföring av förvaltningsuppgifter om djursjukdomar från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Avsikten var att ÅMHM skulle sköta regionförvaltningsverkets och vissa av Eviras uppgifter på Åland. Lagtinget beslöt den 18 september 2013 att anta den här lagen som sen i rask takt gick vidare till lagstiftningskontroll. Där tog det stopp. Först i Ålandsdelegationen och sedan i Högsta domstolen och baserat på HD:s utlåtande, så beslöt republikens president den 17 januari 2014 att 1a § skulle förfalla eftersom bestämmelserna skulle överskrida vår lagstiftningsbehörighet. Men då att låta endast delar av lagparagrafen träda ikraft det ansåg landskapsregeringen att inte är ett bra alternativ. Därför beslöt landskapsregeringen den 22 maj att hela 1 § ska förfalla i sin helhet och att i stället överlämna ett nytt förändrat lagförslag till lagtinget som i grunden är det samma men där lagtexten har en annan ordalydelse än i det tidigare förslaget.

Vad handlar det om och vad är problemet? I grunden handlar det om att riket har lagstiftningsbehörighet över lagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos både människor och djur i hela landet och även i landskapet Åland. På Åland ansvarar vi över förvaltningen och organiseringen av densamma. Men i och med att vi inte har samma organisations- och förvaltningsstruktur som i riket uppstår en diskrepans i lagstiftningen. Hos oss har vi inte längre kvar veterinärvården på kommunal nivå – den överfördes till en landskapsmyndighet redan 1994. Inte heller hälso- och sjukvården sköts längre av kommunerna utan av ÅHS. I rikslagen om smittsamma sjukdomar har man inte tagit hänsyn till detta faktum att Åland inte har samma organisation som i riket.

Vi hade i det första förslaget ålagt ÅMHM ”enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur sköta uppgifterna som i riket ska skötas av kommunerna och regionförvaltningsverken”.

Problemet var inte att överföra statliga uppgifter till ÅMHM utan att överföra kommunala uppgifter till ÅMHM. Enligt HD var vårt tidigare lagförslag i strid mot 30 § 8 punkten i Ålands självstyrelselag i och med att vi hade de två orden kommunerna och med i lagparagrafen. Enligt 30 § 8 punkten ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur ankommer på en riksmyndighet, i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet. Vi kan alltså inte föra över kommunala uppgifter till ÅMHM. Det strider mot självstyrelselagen.

Nu får vi då alltså göra ett nytt försök att ändra ÅMHM-lagen med en ny ordform och motivering där vi i stället för ”kommunens uppgifter” skriver ”kommunalveterinärens uppgifter” – på samma sätt som det står i nuvarande ÅMHM-lagen. Detta är helt rimligt att vi går in för detta, eftersom i riket sköter kommunalveterinärerna vissa uppgifter såsom inspektioner och provtagningar, och där arbetet leds av statliga planer och myndigheter och inte av kommunala myndigheter. En sådan skrivelse finns redan idag i den gällande landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, i 1 § 1 mom. Den infördes vid en lagändring 2011 och den ordalydelsen fick inte några anmärkningar vid lagstiftningskontrollen.

Tills den nya lagändringen är i kraft sköts kommunalveterinärens uppgifter av ÅMHM enligt den gällande ÅMHM-lagen. ÅMHM:s veterinärer har lovat att assistera landskapsregeringen då det behövs i de nödvändiga uppgifterna som ligger på regionförvaltningsverket och Evira. Som jag ser det så måste vi så snart som möjligt få till en ändring i självstyrelselagens § 30 8 punkten. Det är helt nödvändigt och faktum är att detta borde ha gjorts redan tidigare. Redan år 2006 gav den då sittande landskapsregeringen ett utlåtande till Ålandsdelegationen. ÅD hade bett landskapsregeringen att inkomma med ett utlåtande över justitieministeriets frågor som just gällde kommunernas ställning och skötseln av vissa förvaltningsuppgifter. De här frågorna gällde de enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppgifter som ankommer på kommuner och kommunförbund om de kan skötas av regeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.

Landskapsregeringen svarade då att regleringen i 30 § 8 punkten självstyrelselagen syftar på de uppgifter som i riket bland annat ankommer på social- och hälsovårdsministeriet respektive länsstyrelsen och att regleringen ”riksmyndighet” kan inte anses omfatta även kommuner och kommunalförbund.

Det här är också ett problem beträffande smittsamma sjukdomar hos människor. I riket sköts sjukvårdsuppgifter av kommuner eller samkommuner. Hos oss är det ÅHS som har hand om hälso- och sjukvården, och ÅHS har också hand om smittsamma sjukdomar hos människor trots att lagstiftningen säger att det är kommuner och samkommuner som ska handha dessa uppgifter. Man är idag medveten om att denna problematik existerar både på justitieministeriet och på jord-och skogsbruksministeriet. Vi och riksmyndigheterna anser att en ändring bör ske och just nu har vi ett gyllene tillfälle att faktiskt göra en förändring av självstyrelselagens § 30 8 punkt. Finland går till nytt riksdagsval 2015. För att genomföra en ändring av självstyrelselagen ska ärendet lämnas att vila till efter följande val.  Det innebär att om vi raskar på med arbetet så kan en justering av självstyrelselagen göras under 2015. Men i väntan på att denna förändring genomförs föreslår regeringen att lagförslag nr 12/2013-14 om Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar behandlas i vederbörlig ordning i Ålands lagting. Tack fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det var en bra presentation som minister Aaltonen gav och det här är ju kommunalförvaltning egentligen i grund och botten så som jag ser det och kommunalförvaltning enligt självstyrelselagen 18 § 4:e momentet så är det åländskt behörighet. Ändå hamnar vi i en sådan situation att vi inte kan avvika från rikets lagstiftning pga. att man har tolkat själva substansen i lagen som hör till riksbehörigheten. Jag tycker att det är väldigt märkligt resonemang. Har man från landskapets sida försökt framhävda med den åsikt man hade från första början eller har man konstaterat att så här ser det ut och nu får vi ta och skriva om det så att det faller riksmyndigheterna på läppen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, vi har gjort många bedömningar och i diskussionen med riksmyndigheterna så har vi haft fyra olika förslag på hur vi ska kunna gå tillväga. Vi konstaterade att det här är kanske den snabbaste vägen, men att en komplettering av självstyrelselagen är det som långsiktigt är mer hållbart. Ett annat sätt skulle ju vara att de åländska kommunerna skulle inrätta en ny tjänst som kommunalveterinär och sköta det på kommunalnivå. Men det är en orimlighet i sig. Ett annat sätt är att göra en ändring av just den här lagen om djursjukdomar eller veterinärslagen i riket där man skulle ta det här i beaktande. Men det redigaste som vi ser det är att göra en ändring i självstyrelselagen men tills den kan träda i kraft så gör vi det här försöket med att ändra det till kommunalveterinär.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan leva med det för det är trots allt inte världens största självstyrelsepolitiska fråga. Men som exempel är den intressant och jag hoppas verkligen att representanterna i revisionskommittén tar upp den här typen av orimligheter, för i grund och botten är det vår behörighet men tack vare att det finns andra politikområden som går in i lagstiftningen så kan inte vår behörighet användas fullt ut.

En annan fråga. Det står på sidan 5 att kommunerna således inte uppbär några avgifter för prestationerna enligt djursjukdomslagstiftningen på finska sidan. Det brukar ju jämföras vanligtvis. Har man jämfört att allt är lika? Är det faktiskt så också gällande ÅMHM eller tar man upp de här höga avgifterna, som b.la. vi har lyft upp när det gäller djurhållning? Finns det en skillnad där i lagen?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det här är en fråga som ledamot Eriksson får fördjupa sig i utskottet, huruvida man bär upp avgifter när det gäller smittsamma sjukdomar hos djur. Vi har ju haft smittsamma sjukdomar t.ex. inom VHS inom vattenbruket i fiskodlingarna och där har faktiskt riksmyndigheterna betalat de kostnader som den här sjukdomen har fört med sig när det gäller att försöka bekämpa den smittsamma sjukdomen hos djur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Och tack för presentationen. En fråga dök upp när jag tittade igenom det här förslagets verkningar där landskapsregeringen skriver att ”ur miljösynpunkt är överföringen positiv eftersom ÅMHM som veterinärvårdsmyndighet har möjlighet att sköta uppgifterna på ett kompetent sätt”. Frågan är då, hur blir det ur miljösynpunkt positivt det här? Kan ministern fördjupa lite i den diskussionen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, framför allt så är det ju hos ÅMHM som kompetensen finns. Där finns det fem veterinärer anställda. På miljöbyrån där det handhas idag så har vi ingen veterinär anställd och den här kompetensen finns inte. Så det är klart att när vi har veterinärer ute på fältet så kanske att de kan upptäcka om det skulle finnas någon smittsam sjukdom hos någon djurbesättning. Det är där man först upptäcker det och kan då slå larm och agera. Det har vi svårt att göra inne hos oss på miljöbyrån.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Hur förbättrar det miljön? Det var det som var min fråga. Hur påverkar det miljön positivt? Jag kan ha missförstått någonting, men hur blir miljön bättre av det?

Minister Petri Carlsson, replik

Ja, det är ju inte trevligt om vi får en sjukdom som t.ex. VHS som finns i de åländska vattnen och som smittar fiskar. Det finns säkert andra sjukdomar. Vi har behandlat Varroa t.ex. i utskottet. Den här smittsamma sjukdomen som kommer på bin ur mångfalds hänseende så är det väldigt viktigt att vi kan fortsätta behålla Åland som ett Varroa fritt område. Så att det här med att få in smittsamma sjukdomar kan få förödande konsekvenser för hela landskapet på lång sikt. Det ska vi bekämpa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! I det här replikskiftet mellan ministern och ledamoten Anders Eriksson, så tycker jag att det blev ännu mera oklart vad problemet är. Ledamot Anders Eriksson säger att vi har behörighet på det här området och att den här lagstiftningskontrollen skulle inneburit att så som vi har organiserat det så har det inte fallit på riksmyndigheterna. För det första så har vi inte lagstiftningsbehörighet på det här området om smittosamma sjukdomar och avvikande från det normala så har vi en viss förvaltningsrätt enligt 30 § 8:e punkten i självstyrelselagen. Det tredje är att det är inte något som det fallit på utan både ÅD och HD som högsta uttolkare av självstyrelselagen har konstaterat att det går inte genom landskapslag att överföra de här förvaltningsuppgifterna som enligt rikslagen ligger på kommunen till en landskapsmyndighet. Så uppfattar jag problematiken.

Då är problemet det att om vi ska följa det här regelverket så borde vi ha veterinärer och hälsopersonal för att tillämpa den här lagen på kommunalnivå. Men det har vi inte pga. att vi har gjort en annan organisation än i riket. Så hur vi än gör så har vi rumpan bak.

Nu kommer regeringen med ett förslag som utgår ifrån hur man har haft det hittills. Det har passerat lagstiftningskontrollen och därför så tror man att det ska gå igen. Men den stora frågan är att ska vi ha det på det här sättet eller ska vi ta ett steg vidare, dvs. se till att självstyrelselagen anpassas till den verklighet som vi lever i.

Jag skulle vilja stöda ministern i det här fallet. Jag tycker att det skulle vara bra om utskottet t.ex. gav en kläm eller en annan typ av viljeyttring där man klart visade att man stöder ministern i den här saken. Det är inte bara p.g.a. den här lagstiftningen, för den är ganska marginell sist och slutligen. Men mera med tanke på det arbete som vi ska utföra och utför i Ålands Kommittén. Den här frågan kommer aldrig att komma upp där. Den är för detaljerad och den är för marginell, utan det vi diskuterar i Ålands Kommittén är ett nytt självstyrelsesystem och det som vi hela tiden försöker värja oss emot är att hamna in i detaljfrågor och inte fokuserar på själva systemet. Så det är inte lösningen. Varken på kort eller på lång sikt. Däremot har det en stor politisk påverkan om vi skulle få massor med sådana här lagstiftnings initiativ till riksdagen, som visar på hur styvt och dåligt det nuvarande systemet är med två sådana här listor på hur lagstiftningsbehörigheten är fördelad. Så jag uppmanar verkligen regeringen att så fort som möjligt initiera en sådan här ändring av självstyrelselagen där man påvisar just det här väldigt klumpiga systemet, som vi har. Jag hoppas också att regeringen gör flera sådana här initiativ under den här närmaste perioden. Fram tills nästa riksdagsval, för då kan vi lösa en del problem som vi har i det nuvarande systemet när följande riksdag tillträder och det är en ganska kort tidsperiod, som vi då kan göra mycket. Men det är inte någon lösning på själva systemet som vi har, utan det här skulle vara ett sätt att politiskt visa för riksdagen vad problemet är, för vi får ofta frågan om vad som är så dåligt med nuvarande systemet och det är svårt att förklara. Säger vi då att det har att göra med § 30 någonting punkt 8 så det är för lite, för ointressant politiskt. Men det är bra att använda i det fortsatta arbetet med att övertyga våra rikspartier om att vi måste ändra systemet.

Så att det här är trots allt en ganska marginell sak som kunde användas mera i ett självstyrelsepolitiskt syfte och stötta det arbetet som vi försöker att utföra i Ålands Kommittén och gärna flera sådana här initiativ. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Och tack för det inlägget ledamoten Barbro Sundback. Jag delar helt den analys som ledamoten gör dvs. att rent substantiellt så är det här inget problem. Men självstyrelsepolitiskt så är det en synnerligen anmärkningsvärd situation. Jag kan inte erinra mig sedan jag kom in 2003 att vi har haft ett liknande upplägg, för de facto betyder det att i rikslagstiftningen som nu indirekt styr hur vi här inom Ålandsöarna själv organiserar oss. Så från landskapsregeringens sida kommer vi att arbeta vidare med det här, men min förhoppning är också ärligt sagt att i samband med utskottsbehandlingen att man kanske också kunde höra självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att det här är en väldigt viktig fråga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror faktiskt inte att det är nödvändigt, att höra självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att vi håller på att utvecklar ett sådant otroligt byråkratiskt system i lagtinget. Papper flyger hit och dit och det ska vara utlåtanden. Det vi ska göra är att ta klara politiska ställningstaganden, för mig och för socialdemokraterna är det här helt klart. Om de andra partierna har samma uppfattning så är det bara att skriva en kläm osv. Inte är det så märkvärdigt det här. Jag tror att miljöutskottet klarar det här precis lika bra som självstyrelsepolitiska nämnden. Men av anledningen av just den här frågan så skulle det vara viktigt att regeringen för sin del skulle plocka fram flera sådana här lagstiftning åtgärder.

Landshövdingen Lindbäck har ett bra papper om det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Från regeringens sida så har vi ingen intention att interferera i hur lagtinget organiserar sitt arbete. Det var bara ett försiktigt förslag från min sida. Jag tycker personligen inte att det är fel att använda självstyrelsepolitiska nämnden i sådana här frågor, men där har vi uppenbarligen olika åsikter om och så kan det också vara. Men det som är bekymmersamt tycker jag är de trender som vi ser, där självstyrelsen de facto krymper det handlingsutrymme som vi har på olika sätt. Ettdera på det här viset att det inte är klart eller att det är oklart vem som ska ta hand om det eller att det kommer påbud via EU att vi inte har rätt att göra vissa saker. Så självstyrelsen försvagas ju för varje gång som det kommer olika propåer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Alltså jag delar inte den uppfattningen att det här är en propå eller någon överbud eller någon förändring. Det här är det nuvarande systemet vi har och det ger den här effekten när man har delad förvaltningsbehörighet. Men riket har lagstiftningsbehörigheten. Det här är väldigt speciellt det här för normalt följs de ju åt.

Det jag ville säga är att landshövdingen har presenterat ett väldigt bra papper i de här diskussionerna i Ålands Kommittén, där han visar att det går mycket lätt att ändra självstyrelselagen men i praktiken så gör varken den här landskapsregeringen eller tidigare direkta initiativ. Utan på något sätt är det som att man sitter och väntar, som landshövdingen säger och att det finns tillräckligt många vägande frågor. Då ska man gå fram i det här kravet på ändringar av självstyrelselagen och där borde vi tänka om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Enda behandling

5        Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2013-2014)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Tack, fru talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har vi givit ett betänkande över landskapsregeringens redogörelse nr 2, som heter Åland prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013 och jag ber att få förutom betänkandet presentera det med några ord. För det första så kör vi samma presentationsmodell som tidigare år och jag vill säga att det viktiga i vårt betänkande är de yttranden bifogade utlåtanden från utskottet som nämnden i sitt första stycke säger att man omfattar. Så här gör vi för att trycka ut sakpolitiken inom EU området i utskotten så att utskotten får bekanta sig med EU politiken inom justitie området och det är viktigt att det är där intresse engagemanget och kunskapen finns. Den modellen har vi som sagt kört några år nu och nu också i år. Efter mig kommer utskottsordförande Pettersson, Sjögren och Beijar att presentera sina respektive utskottsyttranden.

Det är svårt herr talman, att prata om EU denna dag utan att nämna valet som vi just ha bevittnat nu i helgen. Nämnden konstaterar att 2014 är ett valår vilket innebär att ett nytt parlament tillträder och ny kommission väljs under året och för att fortsättningsvis kunna påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen enligt nämnden är det viktigt att landskapsregeringen analyserar ett befintligt EU samarbete som skapar nya kontakter och samarbete med parlamentet, rådet och kommissionen. Det här blir ett pågående arbete under det kommande året när alla personer kommer på plats och när det blir klart vilka utskottsparlamentariker som får och som vi känner och inte känner osv. och var vi behöver sätta in krutet för att skapa ett kontaktnät. Det här har vi diskuterat från en tid till en annan. Man kunde kanske vara systematisk och skapa ett åländskt nätverk av parlamentariker som vi känner, framförallt de finska och de svenska men också från andra europeiska länder som vi har kontakter med. Flera partier har här t.ex. Ålands Framtid med EFA och socialdemokraterna har med sina respektive syster- och broderpartier. Själv är jag del i ett europeiskt parti som nu fick två parlamentariker invalda osv. Alla de här människorna som vi känner och som vi har gjort till Ålands vänner på ett eller annat sätt eller som man kan göra, så bör man använda sig av. Det är så här EU fungerar med kontakter och lobbying och då är det bra att ha ett kontaktnät med parlamentariker. Så det här kan man fundera på tillsammans med landskapsregeringen och lagtinget.

Om man nu tar en kort utvikning om det här själva valet så har det varit väldigt mycket fokus runt omkring Europa på de här mer extrema rörelserna, som har vunnit mark i många länder. I vissa länder betydelsefulla väljarunderstöd. Om man nu ser på båda ytterligheter så kan man göra en analys att det har handlat om att dragspelet har varit utdraget till vänster och höger kanten och det har varit väldigt mycket fokus på de extrema rörelserna i valrörelsen och de extrema partierna och deras motsats. Det har gynnat båda ändor i den politiska kartan och det har kommit väljarunderstöd. Medan de traditionella mittenpartierna i många länder har fått gett ifrån sig väljarstöd. Här kan man se på många håll som proteströstningar. Röstar kanske inte bara på någon utan man röstar också mot någon och tar tillfället i det här valet att göra det. Men man ska ändå komma ihåg om man tittar på valresultatet så är det så att det är de största partigrupperna som man räknar till helt rumsrena så har en kvalificerad majoritet fortsättningsvis på parlamentet så det är ju inte något omvälvande omkullkastande valresultat. Det sätter stor press på i vissa länder, t.ex. i både Frankrike och Storbritannien så har de reagerat tydligt och tagit intryck av det här. Man är givetvis rädd att samma valresultat ska uppstå lokalt. Så var det här tar vägen och vad det blir av det, det återstår att se och det kanske är så att de indirekta effekterna är större än de direkta effekterna. Det här får man från åländskt sida följa med och jag skulle väl säga att den officiella linjen för vår EU politik, som jag uppfattar det som är att vi ser det som ett problem om EU blir mer federalistiskt och mer makt koncentrerat till Bryssel bortom vår påverkan. Generellt sett eftersom vi inte har en parlamentsplats så är det ett problem redan och ju mer federalistisk inriktning projektet har desto större problem för Åland.

Sen tycker jag, att generellt borde alla som är vän av europeiskt samarbete bekymra sig för legitimiteten för EU och det dåliga intresset runt omkring Europa som ju yttrar sig delvis i valdeltagandet där totala valdeltagandet är bland de 400 miljoner röstberättigade bara 43 procent. En majoritet stannar hemma. Det är aldrig bra. I Slovakien enda ner till 13 procent valdeltagande. Då har man nog stora bekymmer. Vi ska komma ihåg att år 1994 var valdeltagandet 57 procent. Så det här är en oroväckande trend, som tillsammans med den stora skepsis som finns på många håll runt omkring Europa till att EU-projektens utformning, takt och inriktning inte stämmer överens med vad man tycker bland europeiska folket. Det är helt klart ett bekymmer.

Här på Åland ska vi förhålla oss till det här men vi ska framförallt förhålla till vår position inom unionen och det blir det viktiga att göra det bästa av situationen med de förutsättningar vi har. Här på Åland gjordes det ju ett försök att i samarbete med SFP få en dels en parlamentariker vald men också ett allvarligt försök att få en ålänning vald och det såg vi att det inte gick. Där måste man vara ärlig i det här sammanhanget och konstatera att det går inte med dagens valsystem att få en ålänning vald. Det är en extrem situation när det överhuvudtaget skulle vara möjligt. Så vi har nu provat det spåret och det bästa vi får ut av det är gott samarbete med den från SFP invalda parlamentarikern samt det andra spåret som socialdemokraterna företrädde ett samarbete med den socialdemokratiska gruppen och det kan räcka ganska långt eller det måste räcka tillräckligt långt för oss eftersom vi inte har några alternativ. Det var kort om valet.

När det gäller den åländska representationen i Europa parlamentet så får jag presentera vad nämnden skriver. Nämnden skriver så här: ”Genom Lissabon föredraget har Europa Parlamentet fått en starkare ställning i lagstiftningsprocessen. Det demokratiska underskottet som råder då Åland inte har någon representation i EU-parlamentet har således ökat i och med parlamentets ökande inflytande. Detta innebär att det har blivit ännu viktigare att se till att Åland får en plats i EU parlamentet. Nämnden anser i likhet med landskapsregeringen att frågan ska lösas nationellt genom en ändring av vallagen så att landskapet fr.o.m. EU-parlamentsvalet 2019 utgör en egen valkrets. Där i samband med revideringen av självstyrelselagen bör stadgan intas i självstyrelselagen om att Åland utgör en egen valkrets i Europa Parlamentsvalet.” Det finns ingen tid att förspilla, trots att det finns fem år kvar till nästa val, utan det är nu slipstenen måste dras på båda de här fronterna. Inte läge att ge upp på något vis.

Talman, i övrigt så är det utskottens yttranden som är det väsentliga i vårt betänkande. Nämnden har valt att lyfta fram några av de frågor som utskotten har tagit upp och bl.a. har nämnden bekantat sig med upphandling som social- och miljöutskottets ordförande säkert kommer att komma in på, där nämnden konstaterar att blankettlagstiftning tillämpas för upphandling över EU:s tröskelvärden och att landskapsregeringen därför måste invänta Finlands lagstiftningsarbete. Nämnden anser att det är viktigt att landskapsregeringen aktivt följer med i implementeringen av direktiven i riket samt noggrant analyserar den lagstiftning som föreslås och vid behov föreslår anpassning av lagstiftningen till åländska förhållanden.

Också när det gäller skogsbruk som självstyrelsepolitiska nämnden i likhet med finans- och näringslivsutskottet vill understryka vikten av att landskapsregeringen följer med utvecklingen av sektorn och aktivt verkar för ett produktivt Åländskt skogsbruk och att det ska kunna bedrivas också i framtiden. Till sist har nämnden upprepat sitt ställningstagande om själva utformningen av det här meddelandet och övriga extern politiska dokument som kommer till lagtinget och nämnden säger att det borde vara ändamålsenligt med t.ex. två årliga redogörelser. En för den självstyrelsepolitiska relationen mellan Åland och Finland och ett för övriga extern politiska relationer innefattande nordiska frågor, Östersjöfrågor och EU frågor samt övriga utrikespolitiska frågor. Det här är en diskussion som vi hoppas att kommer vidare mellan lagting och landskapsregering så att vi får en meningsfull design på de här meddelandena som gör att man kan fokusera på rätt saker i rätt tid. Det viktiga med de här ärendena är ju att lagtinget fortlöpande engagerar sig i EU politiken och det tycker jag att har blivit bättre. Men det kan alltid förbättras och aktivitetsgraden kan alltid ökas. Men det måste vara två till att dansa tango. Jag tror att det är viktigt att man i utskotten har möjlighet att inom sitt område att fördjupa sin kunskap inom EU politiken. Då finns det en chans att man kan greppa åtminstone en del av den. Så jag ser framemot utskottsordförandenas presentationer. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle önska att självstyrelsepolitiska nämnden hade varit lite mera proaktiv när det gäller upphandling och det nya upphandlingsdirektivet. Det är ganska lakoniskt konstaterande att man väntar på Finlands implementering. Från liberalernas sida så menar vi att det nya direktivet för upphandling har betydande möjligheter och konsekvenser för både miljöpolitiken och näringspolitiken. Här finns det i alla högsta grad möjlighet att göra självstyrelse politik. Det tycker jag att man borde ha gasat på lite när det gäller den frågan. För övrigt anser vi också att när det gäller upphandling så har vi ett glapp i vår lagstiftning. Eftersom det blir ett osäkert läge och vi kan läsa i tidning efter tidning att myndigheter blir dragna inför rätta när det gäller upphandling.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vet inte om man ska kalla det lakoniskt men det konstaterande som nämns här det är landskapsregeringens i redogörelsen. Det är en realitet man har att hålla sig till eftersom man har blankettlagstiftning. Men nämnden gör ju precis så som ledamot Sjögren efterlyser. Nämligen att uppmanar landskapsregeringen att aktivt följa med implementeringen av direktiven samt noggrant analysera den lagstiftningen som föreslås och vid behov föreslå anpassning av lagstiftningen till åländska förhållanden. Jag är helt enig med lagtingsledamoten Sjögren om att det här regelverket måste anpassas till de småskaliga förhållanden som vi har med närhet till flera marknader när man går utanför Åland och behov av att aktivt understöda den lokala ekonomin, eftersom vi är ett ö samhälle. Det är det som självstyrelsepolitiska nämnden menar med sin slutkläm.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi fortsätter att hävda att det finns betydande självstyrelsepolitiska insatser att göra här som skulle ha stor betydelse för näringslivet. Vad jag vet så är inte den här landskapsregeringen en stor vän av blankettlagstiftningen. Så det kanske skulle vara skäl att titta på frågan som helhet. Upphandlingar har större och större betydelse och det sätter krav på myndigheter, kommuner och landskapsförvaltningen, men också på näringslivet. Ett klart regelverk gör det mycket enklare för näringslivet att kunna ha möjlighet att bjuda på upphandlingar när tillfälle medges.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Åter igen. Det är lätt att hålla med ledamoten Sjögren. Precis så är det. Men man ska skilja på de här olika nivåerna. Under och över EU:s tröskelvärden. Över EU:s tröskelvärden är man satt att följa ett omfattande regelverk som kommer från EU och där kanske det inte finns så stora förtjänster att göra en egen lag eftersom det ändå är exakt kopia man måste göra. Men däremot när det gäller under tröskelvärden och det är jag säker på att utskottsordförande Beijar kommer att återkomma till, så finns det klara vinster med att ta det omaket att göra ett eget åländskt regelverk som alla myndigheter skulle följa. När det finns lite olika principer att kommunerna gör på ett sätt och landskapet gör på ett sätt och landskapets myndigheter gör på ett sätt. Där kunde det vara förtjänstfullt att samordna sig och framförallt ålandsanpassa det och se till att så mycket av vedhuggningen stannar lokalt i landskapet. Det ska vi inte skämmas för eller propagera för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ledamoten Sundman för ett gott anförande. Jag uppskattar det att ledamot Sundman lyfte upp den s.k. Slovakiska paradoxen, alltså att Slovakien hade ett pinsamt lågt valdeltagande på 13 procent. Det är ett nytt unionsrekord. Det gamla rekordet slogs 2004 med 16,9 procent. Det är ett hot mot legitimiteten i Europa Parlamentet om valdeltagandet sjunker så lågt.

Vad gäller ledamot Sundmans förslag om ett åländskt nätverk tar jag positivt emot det. Vi har idag ett nätverk för Brysselålänningar. Vi brukar träffas lite nu och då. Det har visat sig vara mycket nyttigt. Det finns också planer på att också parlamentariskt motsvarande.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram det här kommissionärsbesöket. Det är ju så att landskapet Åland har till dags dato inte haft besök från en europeisk kommissionär. Vi har jobbat på det. Jag tog senast upp det med Olli Rehns kabinett när jag träffade deras företrädare. Vi har väl aldrig varit så nära som när vi nästan fick ner Connie Hedegaard hit till Åland för några år sedan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tackar för de upplysningarna. Det här med de paradoxala är lite intressant att studera. Jag tog del av en utredning från en tankesmedja Open Europe som är placerad i London, där man menar att i flera särskilt östereuropeiska länder så är intresset och kännedomen om EU politiken för stort men samtidigt är valdeltagandet lågt. Det där menar man är konstig paradox. Man kan inte bara läsa ut ointresse och icke kännedom av lågt valdeltagande. Det är någonting mer också. Det är precis som minister Valve säger att det är ett stort problem när valdeltagandet totalt snart kommer under 40 procent, som trenden är nu. Om det inte vänder. Då har snart en kvalificerat majoritet stannat hemma och då börjar det bli svårt att hävda att där har man legitimitet.

Minister Wille Valve, replik

Det är huvudet på spiken, ledamoten Sundman. Jag läser precis en intervju med slovakiske ex kommissionären Sefcovic som talar om det pinsamt låga valdeltagandet på 13 procent, samtidigt som Slovakiens medborgare dokumenterat positivt inställda till EU och EU frågorna ligger högt upp på den slovakiska agendan. Men ändå är valdeltagandet bara 13 procent. Vilket är precis som ledamot Sundman noterar en intressant paradox.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I likhet med finans- och näringsutskottets konstaterar självstyrelsepolitiska nämnden vikten av det här skogsbruket och dess problem när EU kommer att gå in och gör en gemensam skogspolitik, som kommer att beröra oss.

Det som oroar mig är när vi behandlade det här EU-meddelandet var ju det att landskapsregeringen skriver helt öppet att det inte finns resurser att bevaka det här arbetet som pågår. Och att man i mån av möjlighet kommer att övervaka utvecklingen på nationell nivå.

Jag vill fråga, att har självstyrelsepolitiska nämnden noterat det här eller tog man bara till avskrift att finans- och näringsutskottets skrivelse för vi alla borde veta vikten av den skogsindustri som vi har här på Åland och det är industri som aldrig tar slut om man sköter skogen rätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker att man kan av betänkandet utläsa att de frågor som självstyrelsepolitiska nämnden väljer att lyfta, förutom de som utskotten gjort så anser nämnden att de är väldigt viktiga. Mot bakgrund av den diskussionen som fördes. Vi ifrågasätter inte att det är brist på resurser och när nämnden säger att man vill understryka vikten av att landskapsregeringen följer med utvecklingen och aktivt verkar för. Det betyder att nämndens åsikt som man ber att lagtinget tar till sin åsikt är att man bör om möjligt prioritera det här högre för man ser möjligheterna med den här näringen. Och det är precis som ledamot Brage Eklund säger att skogen växer varje dag och vi tar ut allt mindre av tillväxten, så det finns möjligheter att utveckla den här näringen. Då måste man mata de orimliga och storskaliga byråkratiska processer som kommer från EU och försöker Ålands anpassa de och hjälpa näringen att klara av det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är tacksam för de orden som ledamot Sundman säger att vi har ett gemensamt intresse när det gäller skogsbruksframtiden på Åland. Som ni vet så sitter jag i opposition och jag försöker föra fram mina åsikter men ledamot Sundman sitter i landskapsregeringen så han har möjlighet att vara mer aktiv och tillföra resurser för att bevaka de här intressena.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det hoppas jag att alla är, för skogsbruk måste ligga alla varmt om hjärtat. Näringsavdelningen i landskapsregeringen har små resurser. Särskilt under den senaste tiden har de flesta resurser gått åt, åtminstone på ledningsnivå, till jordbrukspolitik. Nu kanske det blir lite lugnare så att också minister Karlström har tid att engagera sig i andra politikområden vilket säkert är positiv för dem, när man har fått strukturprogrammet i hamn som är ett jättestort paket.

Jag är säker på att landskapsregeringen gör det bästa man kan med de små resurser man har. Man tar till sig den här skrivelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är säkert som ltl Sundman sade, att det senaste EU-valet visar att det var en omöjlighet att få en ålänning vald. Britt Lundberg kämpade verkligen väl, det tror jag att vi alla är överens om, men det räckte inte till.

Självstyrelsepolitiska nämnden med ltl Sundman skriver att man anser att i EU-valet 2019 ska Åland vara en egen valkrets. Det är klart att man kan anse det, men nog bör man också från nämndens sida i så fall peka på hur det ska gå till.

Jag råkade slå upp en Ålandstidning från 12 mars där ltl Sundman föreslog bojkott av EU-valet 2014 för det är inte ett legitimt val. Jag tycker att det är två väldigt olika åsikter som kommer fram ifrån Sundman i samma fråga. Det här utspelet om valbojkott, finns det några tankar överhuvudtaget åt det hållet mera eller har det tåget gått?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Den tidningen är från 2013 för det första. För det andra så har jag inte sagt detta i egenskap av självstyrelsepolitiska nämndens vice ordförande. För det tredje så är en valbojkott bara effektfull om alla sluter upp bakom den, om ålänningarnas säger att vi inte deltar i det här valet för det är inte legitimt. Ganska snabbt efter den där artikeln så framgick det att det inte fanns någon vilja att sluta upp bakom en bojkott. Men så gör man runt om i världen när man upplever att val inte är legitima. Visst är det aktuellt om vi upplever att man går återigen till val utan att vi får delta, så då är den diskussionen också aktuell. Jag vet att andra partier också hade det på sin agenda. Men det är alltför djärvt i våra politiska traditioner uppe i Norden att göra sådana saker som man gör runtom i världen när ett val inte är legitimt. Den åsikten har jag fortsättningsvis, det är inte legitimt att vi som självstyrt område ska lämna ifrån oss kompetens till ett annat parlament utan att få välja en ledamot i det parlamentet. Det står jag fast vid.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den åsikten har också jag personligen men däremot har jag aldrig förordat valbojkott utan man ska delta i de val som är och sedan kan man delta på många olika sätt. Det var tydligen en testballong om jag förstod det rätt eller något sorts utspel. Men nog är det ju någonting helt annat som framkommer i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Jag tror inte att Sundman ena gången kan uttala sig som ltl Sundman och andra gången som vice ordförande i självstyrelsepolitiska nämnden. Det är trots allt samma Sundman som det handlar om.

När Sundman pratade om nätverk så nämndes inte EFA av någon anledning. Så sent som för två år sedan så hade vi sex EU-parlamentariker som satt vid podiet där Sundman står just nu. Det partiet fick fram ifrån sju till tolv platser. De är inte ålänningar det är sant men många av dem är betydligt mera progressiva än många åländska politiker när det gäller att flytta fram små områdens positioner. Varför nämndes inte det nätverket?

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! För det första så nämndes EFA när jag räknade upp de kontakter ålänningarna har, de var till och med först på listan. För andra så är det samma Sundman som tycker det som står här och att valet inte är legitimt. Jag vill ju göra valet legitimt och det vill ju alla. Vi vill kunna sätta upp kandidater, delta i valet och få en kandidat vald. Därför är det ju inte legitimt för att vi inte utgör en valkrets för det finns ingen chans för oss att få en person som är knuten till den kompetensförlust och överföring som vi har gjort. Det är ingen motsättning i de åsikterna. Däremot så valde ju jag att delta i det här valet och stöda den gemensamma kandidaten med de fyra partierna som stod bakom. Men Ålands Framtid valde att inte stå bakom och det får de förklara själv varför de inte gjorde. Vad jag har förstått från Ålands Framtids styrelse och bland Ålands Framtid sympatisörer så fanns det en stor majoritet som deltog i det här valet och aktivt också stödde den kandidat som jag valde att stöda.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det är sent på året och vi borde ha debatterat det här mycket tidigare. Det är ändå synd att det inte är ett större intresse i lagtinget för de här frågorna. Vi är trots allt sammanbundna med EU och det händer mycket som också påverkar oss. Trots att valresultatet blev som det blev och att främlingsfientliga partier tog säte och makt i Europaparlamentet så ska vi ändå komma ihåg att de är en minioritet. Det gäller att fortsätta för oss andra att stå upp för utveckling, solidaritet och att driva bra frågor framåt.

Lag- och kulturutskottet har också detta år behandlat redogörelsen om EU och Åland. Vi har konstaterat att verksamheten i Europaparlamentet och kommissionen präglas av att vi har ett valår. Fokus har därför varit på att avsluta pågående ärenden och initiativ.

Kommissionens prioriteringar under 2014 har sikte inställt på tillväxt och jobb. Bland övriga större ärenden kan nämnas lagstiftningen om bankunionen, klimatfrågor, reglerna för en civilskyddsmekanisk i syfte att förebygga katastrofer. Det här visar på hur smärtsamt aktuellt allting är. Vi vet vilka enorma katastrofer som översvämningarna på Balkan har medfört. Det här betyder också möjligheter, det som är positivt med EU och att gemensamt bygga upp strukturer som gör det lättare för oss hjälpa varandra.

Dessutom prioriteras förändringar av Schengens visaregler bl.a. för att möjliggöra för affärsresenärer, studenter och forskare att få fem års visum för flera in- och utresor. Det är mindre byråkrati, det är bra.

På utrikespolitikens område står frågan om Ukraina högt på dagordningen och även förhållandet mellan EU och Schweiz är under diskussion.

Här gör jag en liten utvidgning när det EU och Schweiz. Det är också intressant mot bakgrund av valresultatet. Relationen mellan Schweiz och Europeiska Unionen grundar sig på bilaterala avtal mellan båda parter. Schweiz har genom separata avtal förhandlat sig till motsvarande samarbeten inom vissa områden. Det inkluderar bland annat fri rörlighet för personer, avskaffande av gränskontroll, fri rörlighet på arbetsmarknaden, tekniska handelshinder och offentliga inköp. Schweiz måste i praktiken följa många EU-direktiv utan att kunna påverka utformningen, speciellt det som har med handel och handelsvaror att göra. Då får man tullfrihet precis som det fungerar med Norge. Landet Schweiz har betydligt fler undantag än vad EES skulle innebära och det har ansetts ha större möjligheter att avstå att införa EU-direktivet än vad EES-länderna har. Man tillämpar en så kallad giljotinregel. Det betyder att EU har rätt att säga upp avtal. Som ni förstår så har det här avtalet stor betydelse för Schweiz. I januari hade man en folkomröstning i Schweiz där man kom fram till att man skulle begränsa invandring och förhandla om avtal med EU om rätt att arbeta. Det här har mottagits mycket negativt av EU-kommissionen. Man har nämnt den här giljotinregeln och man har sagt att den inre marknaden inte är en schweizerost. När Schweiz hade sin folkomröstning så skapades ett litet kaos i Bryssel och i kommissionen. Det kommer att få konsekvenser för Schweiz. Därför menar jag att det inte finns någon orsak att totalt misströsta. Det finns mekanismer inom EU. Man kan tydligt markera mot främlingsfientlighet och bisarra element i demokratin.

Det känns också hoppfullt. De som säger att EU inte ska finnas mera, man stöder inte EU-tanken, men vilka konsekvenser skulle vi ha och vilka tryck skulle vi kunna sätta bakom t.ex. Ungern och Grekland?  Vad skulle vi kunna ha för åsikter om flyktingströmmarna från Afrika och Italien tar hand om dem. Som liberal så tror jag fortfarande väldigt starkt på EU-tanken. Vi behöver också lyfta fram de många positiva sakerna som EU för med sig.

Ordförandeskapet inom EU har för närvarande Grekland och övertas till hösten 2014 av Italien. Det grekiska ordförandeskapet avser att arbeta bland annat med social sammanhållning, effektiv och innovativ utbildning, kvalitetssäkring och högre utbildning. Till de prioriterade områdena hör en minskning av ungdomsarbetslösheten och kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att t.ex. använda strukturfondsmedel i syfte att minska arbetslösheten.

När det gäller utbildning så diskuterar man också en sak som har varit aktuell hos oss; en europeisk allians för lärlingsutbildning. Kommissionen betonar betydelsen av att investera i utbildning och man vill uppmärksamma medlemsstaterna på vikten av att utbildningsfrågor också ses i ett tillväxtperspektiv.

Beträffande kultur så beskrev utskottet ifjol redan att rådet har en arbetsgrupp och man har tagit fram ett nytt program som kallas Kreativa Europa”. Genom programmet sammanslogs tidigare program för kultur, media och det s.k. Mediamundus. Programmet är nu antaget och ska implementeras. För projektet har 1,5 miljarder euro anslagits. Utskottet bedömer att projektet innebär ett samarbete för ett nätverk för kulturorganisationer inom EU och projektet kan möjligen vara intressant också för åländska föreningar.

Det grekiska ordförandeskapet kommer även att titta på kulturen och kulturens roll som drivkraft för utvecklingen.

Här har jag också en liten intressant utvikning. Det finns en legendarisk skribent som heter Johan Kroneman som skriver krönikor i DN. Han konstaterar att när EU-tanken bland politikerna kommit att gälla ekonomin visar kultur, film och TV att vi har mera att ge varandra.

Följde någon av lagtingsledamöterna med serien ”Bron” när den gick? Ingen? Då kan jag bara kort referera till att det var en kriminalserie och det skedde ett mord på bron mellan Sverige och Danmark. Det handlade om danskar och svenskar och det var också lite intressant ur ett genusperspektiv. Det var en kvinnlig huvudrollsinnehavare. Nu har man plagierat det till Frankrike och England och kallar den för ”The Tunnel” och gör exakt samma koncept.

Kroneman fortsätter i sin krönika: ”Dessa europeiska samarbeten har givetvis blivit ekonomiskt nödvändiga med åren, men i kölvattnet har de kulturella-, film- och TV-mässiga fördelarna blivit allt mera påtagliga och man gör yrkesmässiga vinster. Man samarbetar utmärkt över kulturgränserna till och med skådespelare med skilda språk fungerar tillsammans i samma rum. Man tar det här samarbetet på fullaste allvar och ser det som skäl till att lära nytt och av varandra. När hela EU-tanken bland politiken bara kommit att gälla ekonomiskt samarbete visar kultur, film och TV att vi har än mera att ge varandra kulturellt och kulturpolitiskt och varför inte medmänskligt. Det gör förmodligen också mer för den viktiga europeiska freden än ett kol- och stålavtal.” Det tyckte jag var väldigt fint sagt. Jag tror också att man inte ska underskatta kulturens kraft.

Lite om media och TV. Utskottet har fått erfara i samband med behandlingen av ärendet att kommissionen har initierat en s.k. antitrustutredning som framförallt sätter fokus på de exklusivitetsklausuler som ofta ingår i avtal om inköp av amerikanska filmer, TV-program och musik och som innebär att programmen enbart får visas inom begränsade områden. Det är inte otänkbart att kommissionen skulle komma till slutsatsen att dessa exklusivitetsklausuler är oförenliga med fördraget vilket skulle kunna öppna för att möjliggöra s.k. Play-TV också i andra medlemsstater. Utskottet anser att det är angeläget att landskapsregeringen följer utvecklingen på det här området men att det huvudsakliga arbetet med TV-problematiken bör ske i relation till Sverige och Finland. Men det kan finnas en krok att haka fast beroende på hur det ärendet utvecklas.

När det gäller spelverksamheten konstaterar vi det som vi tidigare sagt ett flertal gånger. Vi tycker att det är viktigt att det i lag finns åldersgränser för spel och att tillräckliga åtgärder vidtas för att förhindra pengatvätt genom spel. Utskottet noterar att planer finns i landskapet på en separat myndighet för tillsynen över spelverksamheten och de välkomnas av utskottet. Vi ber landskapsregering att skynda på.

Slutligen några ord om ungdomssysselsättningen och en stor orsak till instabilitet i Europa. Även det grekiska ordförandeskapet vill diskutera ungdomsgarantin och olika ungdomssysselsättningsinitiativ.

Utskottet välkomnar att fokus sätts på ungdomar och ungdomsarbetslösheten och noterar att vissa åtgärder vidtagits i landskapet. Men vi förväntar oss fortsatta insatser i syfte att förhindra ungdomarnas utanförskap. Tack. 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det var fantastiskt att ltl Sjögren nämnde ”Bron” och ”The Tunnel”. Bron var ett formidabelt TV-format. Jag vill dock bara tillägga att det var mer coolt än att de blott plagierad "Bron" och gjorde "The Tunnel". Sanningen är att de köpte formatet. De skapade affärer och det visar exakt vilka möjligheter det finns inom EU idag. Det är inte hur rik du är, var du bor, vilken bakgrund du har utan det är vilken idégods och vilket tankegods du kan skapa. Danskarna fixade "Bron" och de har sålt det formatet vidare till England och BBC för att därmed göra liknande saker där. Det är någonting som vi kan göra på Åland varenda dag bara vi är tillräckligt uppfinningsrika. Det är inte frågan om plagiat utan det är ren och skär handel.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Så är det förstås. Intressant i sammanhanget är att den engelska manusförfattaren anlitade den svenska manusförfattaren, Hans Rosenfelt, som är mycket skicklig och han har också hjälpt till i det här.

Men det är precis det här som Kroneman menar i sin artikel, när det gäller kultur så finns det oanade möjligheter, dels förstås till business men också medmänskliga och att kapa gränser och minska misstänksamhet och främlingsfientlighet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det tillägget, precis så ser jag det och det är någonting som vi från den här salen bör uppmuntra våra ungdomar till varenda dag. Gränser finns inte mera, idag finns det bara möjligheter. Inom EU finns det faktiskt fullständigt unika tillfälligheter att göra sig hörd på ett billigt sätt. Med hjälp av modern datateknologi och Internet så kan man sälja och föra ut sina idéer på ett sätt som vi aldrig förr har sett maken till. Tack för den påminnelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Sjögren för ett intressant anförande, särskilt om den schweiziska giljotinparagrafen.

Angående Play-TV och den upphovsrättsliga kampen så kommer jag att återkomma till det i mitt anförande längre fram.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Christian Beijar

Tack, herr talman! Det är alltid intressant när man ska diskutera EU för det är alltid lika tomt i salen. Jag har ju varit med i några repriser. Jag kommer bra ihåg när dåvarande riksdagsman Gunnar Jansson och tillika lagtingsledamot alltid efterlyste mera kunskap och mer engagemang i de här frågorna från lagtingets sida när vi gick in i EU. Det är lika aktuellt fortsättningsvis när det gäller engagemanget och hur man ska kunna göra det intressant för lagtinget och för de enskilda ledamöterna.

Vi far på olika studiebesök ner till Bryssel åtminstone en gång per mandatperiod och då försöker vi ytterligare peppa upp oss inför de här uppgifterna som berör EU. EU är väldigt viktigt och EU är också ett fredsprojekt. Från vårt parti är vi väldigt positiva till EU.

Man kan ju fråga sig varför det inte engagerar så väldigt mycket? När det gäller behandlingsprocessen så skriver vi så här: ”Utskottet anser att landskapsregeringens redogörelse utgör en bra sammanställning och beskrivning av de EU-ärenden som handlagts under år 2013 och över vilka EU-ärenden som kommer att prioriteras under innevarande år. Utskottet anser dock att lagtinget har bäst möjligheter att påverka ärenden som behandlas i samråds- och informationsförfarande, varför utskottet gärna ser att ärenden i större utsträckning än hittills tillställs lagtinget som samråds- eller informationsärenden”. Då kommer man i lagtingsarbetet in före ärendena är slutbehandlande. Man borde titta på det lite mera och få känna att lagtinget och dess utskott har ett större inflytande i EU-ärenden.

Jag ska lite grann gå in på vad vi har behandlat i social- och miljöutskottet. Vi har valt att behandla upphandling, EU-strategin för Östersjön, bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid och Varroa.  Det är de uppgifter som vi har åtagit oss att behandla.

När det gäller upphandlingen så har det varit diskussion redan kring den här frågan idag. Man hänvisar bl.a. till social- och miljöutskottet. Där konstaterat utskottet att syftet med det nya regelverket är att förenkla regleringen och förfaranden kring offentlig upphandling samt att öka flexibiliteten. Syftet med reformeringen av EU:s upphandlingsregler är även att öka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i upphandlingar.

Utskottet konstaterar att vid upphandlingar under EU:s tröskelvärden tillämpar landskapsregeringen och under landskapsregeringen lydande myndigheter med undantag av Ålands hälso- och sjukvård landskapsregeringens beslut gällande vissa upphandlingar och anvisningarna i handboken om landskapets upphandling.

Utskottet konstaterar också att frånvaron av ett gemensamt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden är en omständighet som försvårar för de åländska företagen att lämna anbud. Ett gemensamt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden skulle enligt utskottets mening vara till fördel för såväl näringslivet som de upphandlande enheterna.

 Därför föreslår också utskottet att landskapsregeringen uppdaterar sin handbok inom offentlig upphandling och informerar kommunerna om möjligheten att fatta beslut om att tillämpa landskapsregeringens regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.  

Utskottet konstaterar också att regelverket för offentliga upphandlingar är komplicerat och svåröverskådligt, varför det enligt utskottet är angeläget att landskapsregeringen verkar för att höja kompetensen på området även utanför den egna förvaltningen genom information och kunskapsspridning.

Vi hade mycket och långa diskussioner kring upphandling. Det skulle vara viktigt att man skulle öka kunskap och kompetens i de här frågorna också till fördel för hela upphandlingsprocessen.  

Herr talman! Sedan har vi också sagt några ord om Östersjön. Det är ju alltid lika angeläget och situationen är alltid lika allvarlig när det gäller Östersjön. När det gällde Nordiska rådet så läste jag att dåvarande talman Torvald Eriksson när han höll sitt första anförande i Nordiska Rådet 1970 så nämnde han bland annat föroreningarna i Östersjön. Hela Östersjön har ju diskuterats nationellt och internationellt under många, många år.

Utskottet, som är allvarligt oroat över situationen i Östersjön, stöder till fullo landskapsregeringens målsättning att minska utsläppen av fosfor och kväve inom alla sektorer och att minska övergödningen i Östersjön i enlighet med HELCOM:s åtgärdsplan BSAP.  Enligt utskottets mening är det gränsöverskridande samarbetet av avgörande betydelse i arbetet för att återställa Östersjöns ekologiska status. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt deltar i det gränsöverskridande vattenvårdsarbetet inom HELCOM och Nordiska ministerrådet samt inom ramen för EU:s Östersjöstrategi.

Utskottet konstaterar att fiskodlingarna står för en mycket stor andel av fosforbelastningen på de åländska vattenområdena, varför utskottet finner det positivt att landskapsregeringen arbetar för en kretsloppsbaserad och mer hållbar fiskodling. Vi är förhoppningsvis på väg dit med det projekt som eventuellt ska starta så småningom.

När det gäller från avloppsvatten från passagerarfartyg och fritidsbåtar är utskottet bekymrad över att det ännu kommer att dröja innan ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten i Östersjön från passagerafartyg och fritidsbåtar träder ikraft. Utskottet vill understryka vikten av att arbetet med frågan om att utsläpp av avloppsvatten från passagerarfartyg och fritidsbåtar ska vara förbjuden drivs kraftfullt. Det här är en fråga som har engagerat Åland och ålänningar i alla tider, framförallt de senaste decennierna. Det är skandalöst att man inte har internationellt lyckats få klarare begränsningar när det gäller utsläpp av avloppsvatten. Det tar fortfarande ett antal år innan man lyckas stoppa det, förhoppningsvis helt.

Herr talman! I arbetet med att bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, så stöder utskottet landskapsregeringens uppföljning av ÅSUB:s rapport "Ekonomisk utsatthet och social trygghet" som beräknas vara färdig hösten 2014. Det är en viktig utredning att följa upp, den här utredningen från 2007, och se om det har skett några förändringar och förhoppningsvis några positiva.

Slutligen, herr talman, så är Åland som känt varroafritt, så våra bin lever i högönsklig välmåga. Det innebär att det är förbjudet att importera täckt biyngel och fullbildade levande vuxna levande honungsbin till Åland från områden där varroa finns och ställer även krav på årlig övervakning. Uppgiftsfördelning som angår övervakning är att riksmyndigheterna ska bedöma vilken typ av som är nödvändig och landskapsregeringen och ÅMHM ansvarar för verkställigheten av övervakningen.

Det har visat sig att det 70 procent av bisamhällena i sydvästra Finland är smittade av varroa. För att förhindra spridningen anser utskottet att det är angeläget att landskapsregeringen noggrant följer utvecklingen. Tack för det.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! I förhållandet EU, Åland och resten av världen finns områden som både skapar och hejdar möjligheter. Det är såklart baksidan med unionsprojektet att ländernas utgångslägen ofta är fundamentalt olika när det gäller syn på skatter, service, kultur, offentlig sektor med mera. Ändå har den europeiska unionen på många sätt ständigt utvecklats och gått framåt samtidigt som freden över Europa bestått längre än någonsin. Detta är något vi alltid måste ha i minnet när det gäller de stenar i skon som unionen förser oss lite mindre autonomier med i form av till synes onödiga pålagor och förbud. Fred räknas och vår uppgift är att se till att det förblir så, även om partier med unkna ideologier och främlingsrädsla som drivkraft senaste helg lämnade mer avtryck i det europeiska parlamentet än vi kanske skulle önskat. Det gäller att med freden i åtanke och framtiden som mål hitta lösningar som hjälper hela Åland framåt i Europa och på de europeiska marknaderna. Detta är vi alla delaktiga i. Åländsk Center är observatör i Europaparlamentets tredje största grupp Alde och jag har själv på plats i olika sammanhang lyft fram åländska frågor och funnit stor förståelse för dem. Det är också till Aldegruppen som nyvalde EU-parlamentarikern Nils Torvalds med sin tjänstemannaklippa Mats Löfström hör.

Finans- och näringsutskottet har i hanteringen av redogörelsen om europeiska unionen och Åland valt att lyfta upp några ämnen av mer avgörande finansiell och tillväxtvänlig karaktär. Vårt betänkande talar naturligtvis för sig själv men det finns fem olika områden jag gärna ordar lite mer om och som fel hanterade kan bli utmanande för hela Åland.

För det första. Den konsoliderade bolagsskatten som sedan några år tillbaka planerats inom EU är inte självklart till fromma för Åland och den kommunala rätten till beskattning. EU vill att alla bolag i hela EU ska hanteras lika och att skatten med hjälp av en fördelningsnyckel ska fördelas på inblandade stater och områden. Här är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter sitt arbete med att säkra de autonoma områdenas rätt till egen beskattning.

För det andra. Framtiden för momsen när det gäller till exempel restaurangtjänster ombord på fartyg och ideella föreningar är något som i högsta grad berör Åland där transportsektorn har helt avgörande betydelse och föreningslivet är rikt och värdefullt. Landskapsregeringen har hittills bevakat dessa områden i syfte att inget ska förändras och från utskottets sida understryker vi igår och idag och imorgon vikten att fortsätta kämpa för detta. Vi är heller inte ensamma. Meddelandet kom redan år 2011 men då synen på momsens framtid skiljer sig rätt markant mellan de olika medlemsstaterna har än så länge inget hänt. Det kan inte nog understrykas att inget blir bättre med mer byråkrati, alldeles särskilt inte för små företag.

För det tredje. Svaveldirektivet för sjöfarten är ett dubbel eggat svärd. Å ena sidan är det i alla avseenden dags för världssjöfarten att vara med och dela ansvaret för allas vår miljö. Redan idag har högre krav på lägre svavelhalter i fartygsbränslen skapat skillnad i form av lägre partikelhalter i de europeiska storstäderna som inte är lika lyckligt lottade som vi med ren luft. Hittills är det de facto den landbaserade industrin som fått dra det tyngsta lasset. Ändå är övergången till lågsvavligt bränsle för shippingen en komplicerad och dyr historia. Från utskottets sida vill vi gärna påpeka vikten av att landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering fortsätter sitt arbete med att bibehålla eller helst förbättra sjöfartens internationella konkurrenskraft. De gamla marknaderna har på många sätt helt försvunnit och shippingen riktar idag in sig alltmer på nya trafikområden, i Medelhavet och bortom de stora världshaven. På många sätt precis som det var förr då den åländska sjöfarten trafikerade oceanerna för att skapa jobb hemmavid.

För det fjärde. Skogspolitiken och behovet av en skogsvårdsplan är något som med jämna mellanrum dyker upp även i den åländska debatten. Det senaste beskedet från EU är från år 2013 då en ny skogsstrategi drogs upp för hela unionen. Det är ändå inte samma sak som en gemensam skogspolitik men det understryker vikten av att även Åland noga följer utvecklingen och arbetar för ett framtida aktivt åländskt skogsbruk. Idag är tillväxten rejält mycket större än förbrukningen vilket i praktiken betyder att vi inte lever efter den hållbarhetstanke som allt oftare genomsyrar vårt samhälle. Skogen är energi, tillväxt, arbetsplatser och dessutom till skillnad mot fossila bränslen förnyelsebar.

För det femte. Onlinespel är en allt viktigare del av den åländska framtiden har den förening som snart fyller femtio år visat. Ålands penningautomatförening är ett unikt exempel på vad uppfinningsrikedom, hårt arbete, mod, strategier och affärsdriv kan skapa. Vårt PAF skapades och växte med färjtrafiken och har hittills tack vare visionära beslut lyckats ställa om från de gamla affärerna med Pajazzo maskiner till nya digitala framgångar. Internet är idag det verktyg som passagerarfärjorna var förr. EU har tagit fram en grönbok när det gäller onlinespel på den inre marknaden. Syftet var att en gång för alla skapa en bild av hur det ser ut över hela EU beträffande lagstiftning kring onlinespel. Grönboken resulterade inte i heltäckande EU-lagar men sätter ändå fingret på några viktiga frågor och efterlyser även åtgärder. Därför har landskapsregeringen nu inlett en fullständig revidering av den åländska lotterilagstiftningen inklusive införandet av en tillsynsmyndighet. Detta stödjer utskottet och understryker vikten av att lagstiftning och skötsel skapar möjligheter för fortsatt tillväxt och arbetsplatser inom den nöjesindustri som de gamla spelbolagen utvecklats till. 

Talman! Med hänvisning till detta föreslår ett enhälligt utskott att självstyrelsepolitiska nämnden och sedan lagtinget beaktar vad som lyfts fram i detta betänkande. EU ställer krav men skapar också möjligheter. Tack.

Minister Wille Valve

Herr talman! Efter europaparlamentsvalet randas en ny politisk verklighet som det finns skäl att reflektera över, både i ett bredare perspektiv och i ett snävare. Först en personlig reflektion: De största partierna i Frankrike och Storbritannien blev Front National respektive UKIP. Detta, mina vänner, är inte fråga om renodlat euroskeptiska partier, såsom junilistan som var representerad tidigare. Detta är partier med kraftiga inslag av främlingsfientlighet bland annat.

Detta är partier, vars ledamöter bl.a. haft den dåliga smaken att utropa Hitlerhälsningar under pågående plenum i Europaparlamentet i Strasbourg, själva symbolen för europeisk samhörighet och fransk-tysk försoning. Jag är bekymrad över att den här ignoransen och historielösheten breder ut sig i Europa. Denna beredskap att acceptera den politiska motsvarigheten till snabbmat: Taggtråd till gränsen, ut med utlänningarna, stäng gränserna, bort med brysselbyråkraterna. Och så vidare.

Dessa rörelser ger dock sällan ett klart eller matnyttigt svar på hur ECB:s styrränta långsiktigt bör hanteras eller hur vi kan stärka lantbrukspolitiken. Icke desto mindre sitter de nu i Europaparlamentet, Europas folk har gjort sitt demokratiska val och detta är realiteten. Och det är lätt att stå här uppe och kritisera. Betydligt svårare – och kanske en fråga för statsvetare – är att besvara frågan om varför 25 procent av Frankrikes medborgare vill att Front National ska representera just dem? För det, mina vänner, säger något om unionens tillstånd.  Upplever EU:s medborgare, trots centralmaktens ansträngningar, att ingen lyssnar på dem och att det nu behövs ”en större megafon”? Vad är detta en reaktion på? Har EU:s ”fria rörlighet” blivit ”för mycket”? Är detta en reaktion mot EU:s, som man kan uppleva det, extrema detaljreglering? Euroskepticism är inget nytt under solen. Tittar vi på brittiska UKIP är detta ett av de tydligaste budskapen: För ut Storbritannien ur EU nu och, med all respekt, det har man all rätt att tycka. 

Men ju mer vi betraktar dessa partier, som nu tagit säte i Europaparlamentet, ser vi att politiken inte bara riktar sig mot EU:s institutioner eller EU:s fundament, utan explicit mot vissa av EU:s befolkningsgrupper. Mot romer, mot rumäner, mot invandrare. Det återkommande resonemanget är att det går dåligt nu, det finns inga jobb, tillväxten är låg och det är någons fel. Denna någon ska nu pekas ut och få sitt straff. Den här typen av resonemang har aldrig lett till något gott, bestående resultat. Och det finns därför också skäl till eftertanke här på Åland, med vem samarbetar vi och vad kan det ge för konsekvenser? Så långt mina personliga reflexioner. 

Vad kan man i övrigt säga om det nyvalda parlamentet? Europaparlamentets grundläggande styrkeförhållanden mellan höger och vänster kvarstår. Och liberala ALDE ser ut att fortsättningsvis ha en vågmästarroll som, rätt förvaltad, kan gynna också Åland. Sfp:s europaparlamentariker Nils Torvalds träder nu in i parlamentet från en starkare position än tidigare – han startar från två års erfarenhet av jobbet och hans mandat är ”säkrare”, tack vare åländska röster. Vi ålänningar bidrog med 10 966 röster från Åland till Sfp:s lista, 2402 fler röster än år 2009 vilket otvetydigt flyttade upp Sfp-ledamotens position i det nationella slutresultatet.  Tack alla som röstade, oberoende vem ni röstade på, nu är det vår plikt att göra det bästa möjliga av detta.

Vad betyder då valet för Åland i bredare bemärkelse? Ett kort svar på det skulle kunna vara kontinuitet i en dynamisk era av förändring. Vi har ny kommission, nytt Europaparlament, ny specialrådgivare i Bryssel som håller på att installera sig, men, vi kan fortsätta med samma samarbetsmodell i förhållande till europaparlamentet. Vi har fortsättningsvis ”vår kvinna eller man” innanför Europaparlamentet som bevakar vad som händer där som heltidssyssla. Det här för verkningar också för oss. Det innebär att vi kan bränna merparten av krutet på att bearbeta kommissionen och rådet.

Snart har vi kanske också en inkörsport till socialdemokraterna i Europaparlamentet. Detta vill jag beröra kort, det är visserligen partipolitiskt men det påverkar totalen av Ålands inflytande i EU. Det är BRA om vi får en ny inkörsport till Europaparlamentets näst största parti S & D-gruppen. Jag har, i mitt ”förra liv”, känt en monolitisk brist på förståelse för åländska frågor då jag sökt arbeta för och samarbeta med S & D-gruppen i Europaparlamentet. I allra bästa fall kan detta leda till ökad förståelse för åländska ståndpunkter i Europaparlamentet. Bra så.

Att de fem åländska partierna, företrädda i detta hus, samarbetar eller inte samarbetar utåt påverkar inte denna landskapsregerings långsiktiga målsättning att få en egen åländsk europaparlamentariker. Detta kan enbart ske genom en ”nationell lösning” som förankras i Helsingfors. Det vill säga såsom nämnden konstaterar en ändring av vallagen och självstyrelselagen. Att Europas autonomier skulle få en ”all-europeisk” kvot i mandatfördelningen betraktar jag som blå dunster, det kommer aldrig att ske. Det har inte funnits och kommer inte att finnas en majoritet för detta i Europaparlamentet. I konstitutionellt hänseende finns Regionkommittén för övrigt till just för detta. Vill man uttrycka sig lite cyniskt kunde man säga att fundamentet för Regionkommittén lades år 1994, i stöd av Maastrichtfördraget, för att hålla Europas regioner på gott humör. Landskapsregeringen anser fortsättningsvis att Åland bör få representation i Europaparlamentet och valet har gett oss ett till argument: Vi har landets högsta valdeltagande på 57,7 procent och är bevisligen de som bryr sig mest om att påverka i Europa i hela landet.

Vad sker framledes? Precis som självstyrelsepolitiska nämnden framhåller är det nu läge att analysera befintligt EU-samarbete, samt skapa samarbete med parlamentet, rådet och kommissionen. Som ett led i detta arbete har landskapsregeringen haft förmånen att överlägga med Finlands EU-ambassadör i Bryssel, har mött företrädare för Olli Rehns kabinett och lyft upp våra farhågor kring landskapets skogspolitik. Nästa steg för Åland är att fördjupa de europeiska speltillsynsmyndigheternas samarbete. I detta syfte deltar jag i de europeiska speltillsynsmyndigheternas årliga sammanträde möte i Dublin denna torsdag-fredag.

Vad gäller självstyrelsepolitiska nämndens betänkande vill jag göra följande reflektioner: Subsidiaritetsprincipen: Denna fråga är inte ny, utan lagtinget har länge velat dela ansvaret för subsidiaritetsprincipen med EU-enheten dvs. EU-enheten. Vi har redan en överenskommelse mellan landskapsregeringen och lagtinget om att landskapsregeringen i sina promemorior tar upp subsidiariteten som en separat punkt och där anger landskapsregeringen syn. Det är vi beredda att fortsätta med. Men låt oss dock minnas att hela subsidiaritetsredskapet är parlamentariskt till sin natur och avsett för att stärka unionsparlamentens inflytande.

Vem läser då landskapsregeringens EU-redogörelse och nämndens utlåtanden? Förvånansvärt många utanför vårt landskap. Både regeringens EU-redogörelser och nämndens betänkanden läses numera utanför landskapet, både i Helsingfors och i Bryssel av dem som vill bilda sig en uppfattning om vad landskapet tycker i olika EU-frågor. Det kan vara något att fundera på inför framtiden. Jag återkommer till detta längre fram.

Så till de enskilda politiska sakfrågorna:

Upphandling: Ja, handboken inom offentlig upphandling behöver uppdateras, likaså landskapsregeringens beslut om offentlig upphandling. Det pågår nu en process för att se över landskapets minimivärden för upphandling, eftersom 10 000 eurosgränsen bedömts ställa till ohemult mycket omständligheter inom förvaltningen. Det är rimligt att den höjs. I övrigt hänvisar jag till ansvarig minister, vicelantrådet Roger Nordlund.

Skogsbruket: Ja, vi följer med och vi har prioriterat upp frågan. Vi har sett till att de ansvariga tjänstemännen på kommissionen känner till vår ståndpunkt.

Så frågor från utskotten, som inte berörts i nämndens utlåtande: Lag- och kulturutskottet: Regeringen fortsätter att bevaka upphovsrättsliga och elektroniska gränshinder och arbetar på alla plan för att de ska lösas; att lärare kan få använda material från utbildningsradion i Sverige, att vi får tillgång till SVT Play och att upphovsrätten utvecklas i en för Åland önskvärd riktning. Det kan nämnas att det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA, den s.k. TTIPen, inte har något med upphovsrätter att göra och således inte heller indirekt innebär ett befästande av dagens upphovsrättsliga regim.

Finans- och näringsutskottet: Ja, finans- och näringsutskottet har helt rätt i att det som mervärdesskattemässigt verkar förnuftigt för riktigt stora företag kan vara vansinnigt för små. Det är ett till argument för att följa mervärdesbeskattningen noga, vilket vi gör.

Social- och miljöutskottet: Ålands status som varroafri zon en framgång för binäringen. Varroafria bin är att betrakta som en resurs för hela Europa och den biologiska mångfalden. Här finns dock ännu saker att göra, främst att tydliggöra våra myndigheters förvaltningsansvar. Vi jobbar på den saken

Avslutningsvis, herr talman, vill jag särskilt fördjupa mig självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter om redogörelsen som sådan. Det handlar om specifikt om två frågor som nämns i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande.

A)          Ska vi involvera nämnden i informations- och samrådsärenden? Förslagsvis ”ja”, om det är av självstyrelsepolitisk betydelse och av en sådan dignitet att det är av intresse för nämnden. Kort besvarat.

B)          Nämndens och delvis lag- och kulturutskottets syn på redogörelsens format, bör redogörelsen slås samman? Så att vi har en för självstyrelsepolitisk relation Åland-Riket + en för övrig externpolitik.

Herr talman!  Jag har tagit mig friheten att göra en SWOT-analys av förslaget och därmed också redogöra för landskapsregeringens hållning:

Vilka är styrkorna?  Det mest uppenbara är att vi får färre dokument per år. Vi får en klar uppdelning, till synes i alla fall, mellan axeln Mariehamn-Helsingfors och allt annat externt. Möjligen kan vi också få synergieffekter mellan det nordiska och EU såsom många gånger har framhållits från den här platsen.

Svagheter: Vi hörde tidigare ltl Katrin Sjögren nämnda att den här debatten tar plats sent på året. Ja, programmens aktualitet har redan tidigare kritiserats. Programmen lär inte bli mer aktuella av att vi t.ex. väntar med de nordiska frågorna tills EU-frågorna är klara. Det finns risk för fördröjning om vi ska plocka ihop Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet, BSPC, EU-frågor och övriga externpolitiska frågor, t.ex. demilitariseringen i viss utsträckning, in i samma dokument.

Svaghet nummer två är att det är rent tekniskt svårare att samordna, redigera och få ihop ett stort dokument än ett litet, avgränsat för ett specifikt samarbete.

Nummer tre: Det finns Risk för att de nordiska frågorna ”drunknar” i de mer detaljinriktade och omfattande EU-frågorna. Vi går kanske miste om den enda nordiska debatten i lagtinget som vi har per år.

Nummer fyra: Våra grannar Sverige och Finland har egna nordiska berättelser som har sina egna målgrupper, bland annat skickas de till övriga nordiska länder.

Vi kan se en risk för devalvering av redogörelserna som sådana. Tar vi EU-redogörelsen som exempel så läses den idag utanför Åland omsorgsfullt för att utröna vad landskapet tycker. Det är tveksamt om ett ”externpolitiskt” dokument skulle kunna erhålla samma aktualitet och dignitet.

Möjligheter: Den mest uppenbarliga möjligheten jag ser är att vi får en samordning av landskapets externa politik.

För det andra, vår diskussion, som vi också för här i vårt parlament, kanske blir mera övergripande och flyttas upp till makronivå, dvs. om landskapets bredare, externpolitiska målsättningar.

Vilka är utmaningarna? Från landskapsregeringens sida ser vi att den första utmaningen är att det kräver nya rutiner. Kanske nya lösningar inom förvaltningen.

Vi bör också vara uppmärksamma på vår egen lagstiftning, särskilt arbetsordningens 42 §, enligt vilken en EU-redogörelse ska avges efter att kommissionens arbetsprogram har presenterats och 32 § om självstyrelsepolitiska frågor. Vi kan tänka oss att titta på det här i samråd med nämnden.

Den slutsats jag kommer till är att samordningsförslaget inte är oproblematiskt idag i ett juridiskt perspektiv, eftersom EU-redogörelsen ska avges ”snarast efter att kommissionen avgivit sitt årliga arbetsprogram”. Ifall detta hinder vore undanröjt uppstår sedan frågan om det är ändamålsenligt och vilken struktur ett nytt meddelande bör följa.

Om detta är vad nämnden önskar så är vi beredda att samråda om det. Min preliminära slutsats idag blir dock att den uppdelning som föreslås inte är ändamålsenlig för att effektivt föra ut Ålands externpolitik i världen.

Avslutningsvis, herr talman, ett anspråklöst förslag för vidareutveckling av det Nordiska meddelandet. Det ligger förvisso på gränsen för vårt debattämne idag. Idag innefattar vår egen nordiska berättelse endast det arbete som försiggår inom ramen för Nordiska ministerrådet. Våra nordiska grannar inkluderar också annat nordiskt arbete såsom bilaterala möten och arbete utanför Nordiska ministerrådet. Så ett alternativ kunde vara att utöka vår egen nordiska berättelse med bilaterala möten och annat. Tack för ordet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack minister Valve för ett omfattande och intressant anförande. Minister Valve nämnde i sitt anförande att socialdemokraterna har fått in en Ålandsvän i EU-parlamentet efter valet. Tidigare var minister Valve lite fundersam över intressefrågorna från den socialdemokratiska gruppen inom EU. Enligt vad jag har erfarit här tidigare så kan jag definitivt säga att nu har vi fått en till Ålandsvän i EU-parlamentet. Det känns bra för mig. Desto fler vänner vi har och desto fler som förstår vår situation så desto bättre.

Minister Wille Valve, replik

Så är det ltl Winé. Också i det dagliga arbetet i Europaparlamentet när det poppar upp förslag från kommissionen och det gäller att skapa majoriteter för eller emot så kan det vara tungrott för den som specialmedarbetare eller t o m en ensam Europaparlamentariker att arbeta. Det är mycket bra att Europaparlamentet får förstärkning. I allra bästa fall så kan detta leda till ökad förståelse för åländska ståndpunkter och det välkomnas.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vi är samstämmiga minister Valve. Det är inte ”i bästa fall” utan jag är helt övertygad om att det här kommer att gå bra och det kommer att bli bra. Vi har fler som också har förståelse för svenskan, minoritetsspråkets betydelse. Om vi ser på Finland som helhet och svenska språket så tror att det här också bli bra eftersom det finns flera som har förståelse för svenska språkets situation i Finland.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Winé, orsaken till att jag uttrycker mig så försiktigt på den punkten, ”i allra bästa fall”, är att jag inte alls känner till den överenskommelse som Ålands socialdemokrater har med de finländska. Jag känner till den överenskommelsen som det parti som jag företräder har med ett annat parti, därför vore det fel av mig att försöka dra alltför långtgående slutsatser på detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tackar för minister Valves synpunkter över strukturerna på de här meddelandena. Som ministern sade så är det någonting som vi bör diskutera. Jag tycker att det var viktiga synpunkter. Kanske allra viktigast är att det passar in i den årscykel vi har inom åländsk politik där till exempel den ekonomiska politiken tränger undan mycket och man måste koncentrera sig på budgeten i slutet på året. Andra tider finns det utrymme att föra diskussioner både i utskott och här i pleniförsamlingen om extern politik. Då bör vi ha lämpliga portioner att göra det i. Det bör sedan också passa ihop med andra aktörer som vi har att anpassa oss till utanför Åland t.ex. när det gäller extern politik. Jag ser fram emot att vi sätter oss ner, landskapsregeringen och kanske självstyrelsepolitiska nämnden, och benar i de här frågorna för att få en vettig struktur.

Minister Wille Valve, replik

Ja, självstyrelsepolitiska nämnden har kastat handsken. Jag har i denna debatt försökt att ta upp den och kasta den tillbaka. Det är väl detta som på fint språk brukar kallas för dialog. Jag ser uppriktigt fram emot en fortsatt dialog med självstyrelsepolitiska nämnden i fråga om formatet för våra redogörelser.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror att det är viktigt med dialog, för visst är det lagtinget som bestämmer, men det ska fungera i praktiken också för alla aktörer som ska förbereda de här meddelandena. Det är inte så att man skriver ut det på dagen för det är ganska mycket material som samlas in och sedan sker det redaktionella sammanställningen centralt till exempel när det gäller den här redogörelsen och också när det gäller 32 § redogörelsen. Det är många personer som ska vara engagerade och då bör det fungera i allas årscykel. Vi ser fram emot den här diskussionen. Det viktiga är att det blir så bra som möjligt och att arbetet flyter effektivt här i lagtinget och också för landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det här dokumentet har fått delvis nya dimensioner efter söndagen. Man kan konstatera av debatten att det inte bara är jag som är oroad över utvecklingen i Europa. I många medier runt omkring oss kan man läsa om högerextremister som går framåt i Europa.

Mot bakgrund av detta finns det också goda nyheter som jag ska presentera för lagtinget idag. EFA, europeiska fria alliansen gick fram med hela 70 procent i EU-valet. Man växte från sju till tolv mandat i EU-parlamentet. Det är nästan lika många som Finlands 13 i dagsläget. Hur är det intressant för Åland att EFA har gått framåt på det här sättet? Självklart för att Ålands Framtid har ett direkt inflytande på EFA:s politik. Genom Karolina Gottberg har vi en plats i EFA:s styrelse. Det är ett parti som jobbar för självstyrda områden, för minoritetsspråk vilket uttrycktes här av ltl Winé att det är viktigt att man har förståelse för det inom Europeiska Unionen. Det här står högt på EFA:s dagordning i Europa. Vi står inför en ny mandatperiod, då är det också positivt att de här frågorna nu ges möjlighet att lyftas ännu högre på den europeiska agendan än tidigare. Vi har haft stor nytta av samarbetet med EFA. Vi kommer fortsättningsvis, förhoppningsvis, också att ha det, åtminstone jobbar vi hårt för det inom Ålands Framtid.

Ser man till exempel på Belgien så är numera NVA, den nya flamländska alliansen, det största partiet i Belgien med fyra parlamentsplatser. Det är viktigt att man i Bryssel har den här typen av aktörer som driver viktiga frågor när det gäller utvecklingen av olika självstyrelsefrågor och folks självbestämmanden i Europa.

Även i Katalonien gick ERC framåt och har numera 24 procent av rösterna i Katalonien och två mandat i EU-parlamentet. Det är intressant också för Ålands del när vi strävar till att utveckla vår självstyrelse så att vi vet att det finns också andra runt omkring oss som har samma intressen och om har förståelse för vår situation.

Det är inte minst viktigt om man tänker på den andra rubriken efter Allmänt som vi har under självstyrelsepolitiskt nämndes synpunkter; ”Åländsk representation i Europaparlamentet”, vilket fortfarande uteblir, men indirekta har vi flera kanaler, vilket också har nämnts tidigare här i debatten. Det är viktigt att vi fortsätter att jobba via vår indirekta representation i Europaparlamentet, såsom vi i Ålands Framtid gör kontinuerligt, om vi ska kunna utöva inflytande över EU-politiken som blir allt viktigare i ålänningarnas vardag.

Bortsett från det arbetet är frågan hur vi ska komma vidare med utvecklingen av den åländska representationen i Europaparlamentet. Som nämnts här i debatten tidigare så trots olika försök till ansträngningar så har det visat att dagens system inte är en framkomlig väg, varken kortsiktigt eller långsiktigt, för att lösa frågan om representation. Det finns inte tid att utvärdera hur man ska lägga upp taktiken inför 2019. Ålands Framtid menar liksom tidigare att lagtinget borde ta ställning för att inte godkänna flera fördrag utan att Åland ges möjlighet att påverka nya. Inga EU-fördrag ska godkännas av lagtinget utan att Ålands folk ges representation i Europaparlamentet. Den ståndpunkten står vi fast vid. Vi har drivit den i många konkreta fall. Vi har haft många andra partier med oss i den filosofin, men som sedan av olika orsaker har valt andra vägar. Vi hoppas att det nu finns ytterligare ett läge att tänka om och att tänka rätt. Vi behöver göra någonting i praktisk handling och sluta analysera och vänta på nästa val som vi har gjort nu alldeles för många gånger. Nej vi måste sätta emot mot Helsingfors om vi ska ha möjlighet att få den här frågan löst. Eftersom vi kräver att frågan ska lösas nationellt så måste vi vara beredda att ta den diskussionen och vara beredda att också komma med åtgärder om vi inte får förståelse från Helsingfors. Det finns ingen annan väg framåt, åtminstone har inte jag hört några sådana alternativ här i debatten idag eller tidigare.

Tittar vi på några andra intressanta resonemang som finns i detta betänkande så kommer upphandlingslagstiftningen att förändras framöver, vilket har diskuterats här i debatten. I remissdebatten lyfte Ålands Framtid att man en gång för alla borde analysera möjligheten till en åländsk upphandlingslagstiftning. Det gäller förstås över EU:s gränsvärden och är intressant för vissa fall för Åland. Det kanske inte är så många konkreta exempel per år. Däremot gäller också EU:s upphandlingsregler för mindre upphandlingar. Man kan inte helt strunta i det när man upphandlar även under de här gränsvärdena. Den fria rörligheten är en grundprincip i EU och ska respekteras. Därför är det viktigt att vi har största möjliga kompetens på det här området och ser till att vi har lagstiftning, regelverk och handböcker uppdaterade och att de är så pass anpassade efter den verklighet som är på gång att förändras inom EU. Vi måste också vara med och implementera det på ett sätt som är gynnsamt för ålänningarna och för den åländska marknaden. Det är bra att vi i lagtinget verkar ha en stor samsyn om att det här är ett viktigt område. Jag hoppas att vi kan ta det arbetet på allvar och analysera nu när det kommer nya upphandlingslagar om det verkligen är det optimala att vi har blankettlagstiftning på det här området. Kanske vi behöver skaffa mer kunskap och kompetens på det här området för att anpassa det efter åländska förhållanden.

Även skogsbruket skriver både finans- och näringsutskottet och självstyrelsepolitiska nämnden om. I likhet med kollegan Eklund så vill jag trycka på vikten av att vi hänger med också på det här området. Det är viktigt för Åland. Det är en sektor som har stor potential, vilket vi diskuterade bland annat i samband med en motion som Ålands Framtid lämnade in om ett uppdaterat åländskt skogsbruksprogram vilket är angeläget. Jag hoppas att det förverkligas inom kort av landskapsregeringen.

Sammanfattar man kort så har vi en ny mandatperiod som har börjat i dagarna, det kommer nya människor i Bryssel och det har förstås stora effekter också för ålänningar tack vare att vi är med i denna gemenskap. Det är viktigt att vi fortsätter att jobba med våra kanaler och att vi också jobbar ännu hårdare för att utöka våra kanaler och framförallt den egna parlamentsplatsen. Vi har EFA som har gått framåt stort i det här valet och som vi kommer att fortsätta att jobba intensivt med. Vi uppmanar också andra partigrupper att utöka sitt engagemang och sina kontakter till de europeiska partigrupperna. Precis som de nordiska grupperna är viktiga för den nordiska politiken är också de europeiska grupperna väsentliga för den europeiska politiken. Vi behöver ingångar, vi behöver EFA men vi behöver också kontakter till de andra grupperna. Ålands Framtids hälsning till övriga grupper i lagtinget är att utöka era kontakter och se de möjligheter som finns bortom en åländsk parlamentsplats som vi också förhoppningsvis tids nog ska få. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Jonsson säger att vi måste sätta in hot mot Helsingfors. Min fråga med anledning av det, är det att betrakta som ett slags innehållsdeklaration för Ålands Framtids EU-politik? Vad ska vi hota med förutom att säga nej till grundfördrag oavsett innehåll? Finns det något annat också som ledamoten avser?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi måste deklarera, precis som vi har resonerat tidigare, att om man inte kan lösa detta demokratiunderskott från Finlands sida, att man bara uttrycker kort och gott att det finns ingen politisk vilja att ge Åland ett mandat i Europaparlamentet, så varför ska vi då ha en politisk vilja att acceptera detta faktum utan att vidta åtgärder? Det skulle vara intressant att höra hur landskapsregering ser på det här. Hur ska man lyckas få den här Europaparlamentsplatsen om vi inte är beredda att ta till åtgärder? Vad är den ansvariga ministerns syn på den här frågan? Vilka instrument har man som alternativ att sätta emot när vi får fördrag som vi helt säkert vet att vi kommer att få på vårt bord här de närmaste åren? Vi från Ålands Framtid har ett alternativ till den svala politik som har förts från lagtinget i de här senaste fallen när fördragen har kommit hit. Men vilken är landskapsregeringens och de övriga partiernas politik? Det skulle vara intressant att höra hur man tänker lyckas.

Minister Wille Valve, replik

Min fråga var om det finns andra åtgärder, än att rösta ner grundfördrag, som man kan sätta in som hot mot Helsingfors och jag fick frågan tillbaka av ltl Axel Jonsson. Jag upprepar min fråga; finns det andra åtgärder? Jag ser inga andra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är tråkigt att den minister som ska jobba med de här frågorna inte har några alternativ för hur vi ska ordna vår EU-parlamentsplats. Vi har ett tydligt alternativ, ifrågasätt de fördrag som kommer hit, för diskussioner med Helsingfors och berätta att vi inte kan acceptera detta system som vi lever med idag. Vi behöver förändringar, Finland har ansvaret att se till att den åländska representationen säkras i Europaparlamentet. Vi menar att vi inte kan acceptera EU-fördragen om Finland inte visar större förståelse för detta. Det är vår utgångspunkt i den här frågan. Jag hoppas att ministern kan gå till sin kammare och fundera om han åtminstone inte har några förslag till åtgärder för hur man ska gå vidare i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Jag vill på den liberala lagtingsgruppens vägnar uttala mig om tre saker i detta ärende utifrån självstyrelsepolitiska nämndens betänkande och de bilagda utlåtandena. Ämnena gäller subsidiaritet, spel och skog.

Först ska jag beröra valet i söndags men från ett åländskt perspektiv. Det gläder mig och min grupp att väljarna på Åland aktivt deltog i valet till EU-parlamentet, aktivast av alla om man ser det ljuset av de klassiska valkretsar som finns i detta land i val av republikens president och riksdag. Det för tankarna till den spänst som väljarna på Åland visade redan för 70-80 år sedan, den gången i ett liknande ärende men det gällde alltså representation i Finlands riksdag och behovet av en realistisk valkretsindelning. Ni kanske kommer ihåg att fram till 1948 var landskapet Åland en del av Åbo södra valkrets med en i många stycken slumpartad utgång. Ålänningarna tog sig samman då och deras valbeteende kännetecknades egentligen av samma uppträdande som vi kunde se i söndags. Ju svårare det var att rösta desto flitigare deltog man i valen.

Det fanns distrikt här på Åland, med de vårval vi mestadels pratade om till och med vinterval av president i februari och till riksdagen i mars, där man under umbäranden kunde ta sig till vallokalen, förhandsröstning förekom överhuvudtaget inte på den tiden. Och det fanns valdistrikt på Åland som utmärkte sig med över nittio-procentigt valdeltagande. Det hela kulminerade sedan i belöning 1948 när Åland avskildes till en valkrets i val av dessa två organ; republikens president och riksdag i Finland. Jag läser åtminstone, optimist som jag är, ålänningarnas röstning i söndags i ljuset av samma fantasi. Jag har också sagt, och jag hoppas det fortfarande, att härmed har vi en gång för alla satt punkt för allt tal om politisk bojkott i det här sammanhanget. Det är ett förfarande som inte leder någon vart, utan mera spänst, mer aktivitet, mera sådant. Jag är därför glad över valdeltagandet och nöjd med utgången i det hela.

Sedan, herr talman, subsidiaritets- och proportionalitetskontrollen i EU, denna evighetsfråga. Jag och min grupp utgår ifrån att det alltid måste finnas en rimlig proportion med ansträngningar att åstadkomma behörighet och utövning i självstyrelsesystemet och hur man sedan hanterar de behörigheter och befogenheter som lagstiftningen ger. Vi kommer säkert alla ihåg att det inte sparades någon möda i att åstadkomma en ändring av självstyrelselagen 59a § för att ge också lagtinget en realistisk och fungerade möjlighet att delta i EU:s subsidiaritets- och proportionalitetskontroll. Paragrafen utformades ordagrant såsom självstyrelsepolitiska nämnden då ville ha den och formulerade den och till vilken både riksdagen och lagtinget enhälligt gav sitt bifall. Men hur blev det? Lagtinget utövar i praktiken ingen realistisk subsidiaritets- och proportionalitetskontroll. Jag välkomnar därför minister Valves utsträckta hand, för det är nu bara så här som det fungerar.

Naturligtvis kunde lagtinget teoretiskt bygga upp en apparat som medlemstaters parlament har, inte minst Finlands riksdag men det är tämligen orealistiskt att tänka sig det. Samtidigt måste lagtinget ha ett system enligt vilket kontrollen utförs även i praktiken. Att såsom nu fördela ansvaret för denna verksamhet på oss 30 medlemmar betyder ett sådant delat ansvar att det inte finns något ansvar överhuvudtaget. Kom ihåg, värderade kollegor, delat ansvar är inget ansvar. Det måste finnas, såsom vi många gånger har sagt i nämnden också, en instans som håller i de här frågorna. Hoppet stod här till EU-enheten, den kan inte lagtinget direkt styra över. Här är det helt nödvändigt, kollegor, att hitta ett fungerande samarbetsmönster. Annars kan vi säga att ansträngningarna, för att justera självstyrelselagen på denna punkt, genomfördes förgäves och utan resultat. Det är bra att ha ett fungerande preventivt system för då känner man igen sig i den efterkommande hanteringen av ärendena när de i en eller annan form når lagtinget antingen som direktiv för implementering eller också som förordningar med direkt effekt. Det är alldeles utmärkt bra att lagtinget i stort sett känner igen sig i det som kommer på den grunden att ärendet har varit här i någon lämplig form innan det är ett fullbordat faktum, alltså i EU:s olika organ. Jag tror att den diskussion som fördes tidigare här med självstyrelsepolitiska nämnden kan vara en väg att nå framgång. Men det förutsätter, och här ska vi förstås ta oss samman i lagtinget, ett fungerande samarbete mellan lagtingets kansli och landskapsregeringens EU-enhet. Det kan inte vara omöjligt att finna formen för det och i den verksamheten vill jag och liberalerna med inlevelse ta del i.

Därefter, talman, går jag till spelverksamheten. Jag ska avsluta med skogsfrågor. Spelverksamheten behandlade vi då inte i nämnden dess mera. Vi kanske berörde det muntligt men det har inte satt avtryck i vårt betänkande. Istället hänvisar jag här till lag- och kulturutskottets utlåtande där utskottet då konstaterar hur det ligger till närmast inom EU vad gäller åtgärder mot doping och matchfixering samt skydda minderåriga vid spelverksamhet. Utskottet noterar att planer finns i landskapet på en separat myndighet för tillsynen över spelverksamheten och det välkomnas av utskottet. Det här är en fråga som vi har behandlat åtskilliga gånger. Jag skulle gärna se att ministern vill ge en antydan om var någonstans den processen nu ligger där vi kan få en fungerande myndighetstillsyn över penningspelverksamheten och penninginsamlingsverksamheten som sådan. Det är inte riktigt sakligt att peka finger att det är PAF som behöver ha tillsyn. Det här handlar förstås om tillsyn över en lagreglerad verksamhet som uppträder i olika skepnader och naturligtvis med olika storlek och digniteter. Men där myndigheten utfärdar tillstånd för en aktivitet och ställer villkor för dess genomförande så är det också nödvändigt med en tillsyn. Den tillsynen efterlyser utskottet här. Jag har tidigare motionerat i samma fråga. Vi har i nämnden flera gånger tidigare behandlat ärendet. Aktörerna inom branschen har själva efterlyst sådana här saker. Det måste till en reform här. Det är alltså inte lämpligt att vi har en och samma myndighet som i vissa fall är den tillståndsbeviljande instansen, är den övervakande myndigheten, men också den som tar emot avkastningen av verksamheten. Det blir lite för många roller för att svara upp mot en organisation ”ruled by law.” Gärna i något sammanhang, kanske idag redan så kanske ministern vill uttala sig om var vi nu befinner oss i den här processen.

För det tredje, talman, skogsfrågor. Det är inte länge sedan som vi diskuterade skogsfrågor här i lagtinget och det är en fråga som vi inte kan släppa, åtminstone kan jag inte göra det. Det beror inte bara på min bakgrund i Jomala skogarna utan det beror på ett genuint intresse för frågan.

Nämnden skriver på sidan 3 och det ett citat ur redogörelsen: ”Landskapsregeringen anger i redogörelsen att man har mycket begränsade resurser för detta arbete, men att man om möjligt avser att följa med utvecklingen på nationell nivå. Nämnden vill i likhet med finans- och näringsutskottet understryka vikten av att landskapsregeringen följer med utvecklingen inom sektorn och aktivt verkar för att ett produktivt åländskt skogsbruk ska kunna bedrivas även i framtiden.”  

EU:s inflytande över skogspolitiken och framförallt vad gäller möjligheten att använda skogsprodukter i energiproduktionen är betydande. Inflytandet kommer sannolikt att växa. Det är ingen hemlighet, så ser det ut. Och samtidigt påverkar verkningarna av klimatförändringarna skogsbruket i Finland också Åland, det får vi räkna med. Därför är det, enligt min mening, störande att en sådan här viktig primärproduktion inte ska kunna hanteras med andra medel än att man hänvisar till bristande resurser. Man, må så vara. Utfästelsen om att följa med vad som händer på det nationella planet är gott och väl, men det räcker inte till med att följa med, det gäller också att handla. Därför vill jag berätta om vad som sker på det nationella planet, mycket i ljuset av EU:s aktiviteter.

Det betänkande som jord- och skogsbruksutskottet i Finlands riksdag lämnade i början av maj är slutbehandlat. Det är ett betänkande och statsrådets till riksdagen lämnade skogspolitiska redogörelse 2050 med siktet inställt så långt i framtiden. Det är det senaste som man inhämta här vad gäller åtaganden och överväganden avseende nationell skogsbrukspolitik i landet. Riksdagens svar avfattades så sent som den 20 maj 2014. Jag läser egentligen bara de sex klämmar som riksdagen på initiativ av jord- och skogsbruksministeriet fogade till sitt beslut och som är ett uppdrag till regeringen att så här ska ärendet hanteras. Många av de här är sådana att de gäller Finland som sådant, andra är applicerbara på våra förhållanden. Men vikten och betydelsen av dem kan inte underskattas.

Jag vänder mig nu kanske inte direkt till minister Valve här, även om han är Europaminister så är han inte skogsminister ännu i varje fall. Men jag nämner dem för ordningens skull. Eventuellt, ja, frågan har haft mycket starka gemenskapsrättsliga kopplingar, det är ingen hemlighet och jag tror att de kopplingarna kommer att växa.

När riksdagen behandlade redogörelsen på basen av utskottsbetänkanden och utlåtanden från flera olika håll beslöt också riksdagen med anledning av redogörelsen godkänna den och ställningstaganden enligt följande.

1) ”Finlands ställning som världsledande skogsnation stärks genom om att vi effektivare utnyttjar våra naturliga förutsättningar och vår kompetens inom skogsbruket.” Den måste också upprätthållas på Åland.

2) ”Genom hållbar vård och användning av våra skogar ökas virkesanvändningen och vi anpassar oss till klimatförändringen och samtidigt motverkas de negativa effekterna av klimatförändringen. Vård och användning av skog måste vara ett godtagbart och eftersträvansvärt mål.” Under den förra debatten här i lagtinget diskuterade vi ingående tillväxten, uttag och relationerna mellan dem och behovet av realistiska program jämväl för Ålands del.

3) ”Aktivt företagande med utgångspunkt i diversifierad användning av skogen främjas bland annat genom att underlätta generationsväxling och flera samfällda skogar. Dessa åtgärder ska samtidigt förhindra att skogsfastigheter splittras.”  En för Ålands del mycket relevant punkt.

4) ”Förutsättningar för nya investeringar och ökad virkesanvändning skapas genom att vi förbättrar konkurrenskraften inom skogssektorn.”  Då är det naturligtvis de privata aktörerna som man tyr sig till. Den myndighetsutövningen från landskapsregeringens sida kan ju inte bara täppas till med hänvisning till bristande resurser.

5) ”Den multidisciplinära forskningen måste stärkas för att stödja förnyelse och diversifiering inom skogssektorn.” Någon sådan kanske inte förekommer i vår förvaltning, men det hindrar inte att man åtminstone följer med vad som sker på EU- och nationell nivå.

6) ”Finlands ska mera kraftfullt och målmedvetet satsa på initiativtagande, samordning, konsekvens och omfattande påverkansarbete när skogsfrågor bereds inom skogs- och miljöpolitiken i EU och på det nationella planet. Det behövs för att garantera diversifierad användning av skogarna.” Här kommer EU in i bilden och minister Valve där jämte. Som sagt, vi ser en framtid där EU:s engagemang, via skogarnas betydelse samt följderna av klimatförändringen kommer att öka. Tack, fru talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jansson för ett gott anförande. Vad gäller skogsbruket så förvisso är jag inte sittande skogsminister, men ärendet har kommit in på mitt bord i och med statsstödet för skogsbruket där landskapsregeringen har lämnat ett utlåtande. I korthet ansåg landskapsregeringen att det var åt skogen. Vi nöjde oss inte med att bara trycka på sänd-knappen och skicka iväg utlåtande i ett brev utan vi åkte direkt till Bryssel, satte oss ned med de ansvariga i Rehns kabinett och gjorde mycket tydlig klart våra ståndpunkter som lyckligtvis också delas av Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var intressant denna gång att höra på kollegan Gunnar Jansson, vilket det brukar vara de flesta gånger. Jag konstaterar att han denna gång har satt sig väldigt noggrant in i vad skogsstrategi kan betyda och vilken strategi man har på den finska sidan.

Det står så här: ”Landskapsregeringen anger i redogörelsen att man har mycket begränsade resurser för detta arbete.” Enligt min erfarenhet och inblick så är det faktiskt inte riktigt sant. Man skriver vidare; ”men att man om möjligt avser att följa med utvecklingen på nationell nivå.” Det är också det som är vägledande nu för denna regerings arbete. Jag tycker att det är ett ganska nonchalant uttalande och skrivning om ett väldigt viktigt ämne, precis som kollegan Jansson var inne på.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag ville lyfta den här frågan just mot bakgrund av den debatt vi då förra gången förde och som ändå innehöll, tycker jag, lite lovande initiativ och tankar för framtiden. Jag uppfattade också denna del är redogörelsen som ovanligt defensiv där ju ändå en del av våra naturresurser, en del av primärproduktionen, därför måste vara en angelägenhet för landskapregeringen. För om det inte är angeläget för landskapsregeringen, vem ska det då vara angeläget för eftersom den här typen av näringsutövning underlyder självstyrelsens behörighet? Jag tror nog att det finns orsak att kämpa vidare här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag konstaterar att ltl Gunnar Jansson och jag är helt eniga.

Det är få industrier, om vi i det här fallet pratar om skogsindustrier, där det faktiskt finns naturliga råvaror på Åland. Skogsindustrin är en sådan, potatisförädlingsindustri och grönsaksindustrier är andra industrier, men det är väldigt, väldigt begränsade områden där vi har egen råvara och det är en förutsättning för att man ska få industrin att fungera. Det är förvånande att man pratar om näringspolitik och att man pratar om aktivitet när man faktiskt viftar bort en sådan här viktig sak ifrån sig på det sätt som man gör. Det är faktiskt lite skrämmande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! De flesta partier här har berört EU-valet. Jag tänkte att jag skulle bidra med mitt strå till den stacken.

Ltl Gunnar Jansson och flera var inne på det höga valdeltagandet. Jag förstår att han menade i sin historiska tillbakablick att så länge det inte var så klart att man skulle få rösta och sedan när man inte hade ett eget valdistrikt som motiverade ålänningarna att gå och rösta och hotet mot rösträtten eller möjligheten att påverka avgör i hur hög grad hur väljarna motiveras att gå till röstlokalerna. Visst är det så. Om den enskilda medborgaren känner att rösten har en avgörande betydelse så motiverar det starkt till att gå och rösta.

Vid det här valet så framställdes ju talmannens möjligheter att vinna så många röster att hon skulle komma in i EU-parlamentet. Det var en bärande tanke och ett budskap till de åländska väljarna i den kampanj som genomfördes. Det var ju faktiskt så. Man sade i offentligheten att nu har en ålänning en reell chans att bli invald i Europaparlamentet. Det ser jag som den mest väsentliga förklaringen till att många trodde på det här och gick och röstade.

Socialdemokraterna hade lite svårt att förstå den här matematiken. Nu med facit i hand så verkar ju också andra kunna konstatera att med det underlag vi har så är det i praktiken omöjligt. Sedan finns det andra faktorer som jag inte behöver gå in på här för det blir en onödig partipolitisk debatt.

Det andra är att man säger att nu måste vi trygga det svenska mandatet. Då menar man i kampanjerna att man måste trygga det Svenska Folkpartiets mandat. Med den retoriken så menar man att andra partier inte kan tillgodose svenska intressen i Europaparlamentsvalet. Nu vet vi att den kandidat som fick de allra flesta rösterna i EU-valet i Finland, Alexander Stubb, är finlandssvensk. Betyder det att han inte kan trygga det svenska mandatet? Kan inte han ta tillvara de svenska intressena på samma sätt som en representant från Svenska Folkpartiet?

Jag tycker att det här är ganska väsentliga frågor som man borde diskutera, speciellt om man nu känner lite mera till, vilket jag förutsätter att alla här i lagtinget gör, om hur Europaparlamentet är uppbyggt och vad dess syfte är. Dess syfte är ju inte att driva enskilda nationella eller minoritetens intressen. Det är klart att det påverkar Europaparlamentets arbete om man kommer från en minoritet eller till vilken nation man tillhör. Men den primära uppgiften för parlamentarikerna är ju inte att stå i talarstolen Europaparlamentet och ensidigt dundra fram sina nationella intressen. Utan det är att försöka skapa ett allt mer sammanhållet Europa, att se till att det finns tillväxt och många, många andra saker som sedan finns på agendan. På något sätt så tycker jag att vi kanske inte har analyserat det här valet tillräckligt och vad syftet är med att rösta i det här valet ur ett åländskt perspektiv. Jag tycker att man förenklar det alltför mycket. Nu ställer vi upp en ålänning, den personen ska kandidera inom Svenska Folkpartiet, helst vill vi förstås ha en egen valkrets och så väljer vi in den här personen och så ska den personen försvara Ålands intressen på något vis ganska ensidigt i parlamentet. Jag menar att det politiska uppdraget är ganska dödfött. När man har lyssnat på kandidaternas valdebatter i Sverige och i Finland så finns det liksom ett glapp i debatten. Reportrarna, redaktörerna och väljarna frågar; hur röstade du i den frågan? Och då menar man; har du röstat emot nationella intressen eller inte? Det är väldigt svårt för parlamentarikerna och kandidaterna att förklara att de tillhör en partigrupp som har en agenda och som driver en politik utgående ifrån europeisk plattform där alla inne i partigruppen måste ge företräde till europeiska prioriteringar framom enskilda nationella.

Det är klart att realpolitiskt har de största nationerna de största möjligheterna att dra hemåt, vilket vi ser där Tyskland och Frankrike dominerar väldigt starkt och Tyskland allt mer och mer.

När socialdemokraterna sade att vi inte tror att det är möjligt att få in en åländsk kandidat, i det här fallet talmannen, så blev vi kritiserades för att vara opatriotiska. Det fanns inte en intellektuell diskussion och inte en ärlighet att det här faktiskt inte var möjligt.

Nu efteråt så för vår del är vi otroligt nöjda med att vi med lite drygt 200 röster kan räkna med att få ett inflytande via Mia-Petra Kumpula i Europaparlamentet utan att ha betalat ett penni i kampanjpengar dessutom.

Om jag får vara lite utmanande så skulle det vara väldigt intressant om det från åländsk sida också hade funnits en medarbetare inom den största partigruppen Europaparlamentet, EPP. Om något parti här hade samarbetat med samlingspartiet på något sätt såsom vi, att man hade garanterat inflytande via den gruppen också, då skulle vi haft medarbetare i de tre stora grupperna; EPP, den socialdemokratiska gruppen och ALDE-gruppen. Jag tycker att man kunde resonera så för att stärka Ålands inflytande och insyn i Europaparlamentet på lång sikt. Det kanske inte är det optimala, vi vill ju ha en egen parlamentsplats och samtidigt vet vi alla att vi inte får det. Vi ska naturligtvis fortfarande ha det som mål, men också som en sorts påtryckning för rikspartierna, att så länge de inte är kapabla att ge oss den platsen så har de ett ansvar att företräda Åland, speciellt de som representerar de stora partigrupperna. Det var några socialdemokratiska kommentarer till valet.

Jag ska ge ltl Gunnar Jansson mitt stöd i frågan om subsidiaritetsprincipen. När det gäller maktfördelningen mellan riket och Åland då är ambitionerna höga. Men när man sedan får möjligheten att utnyttja sin makt, som i fråga om subsidiaritetsprincipen, då är intresset ganska svalt. Eftersom man inte kan utgå ifrån att de enskilda parlamentarikerna ska följa upp det här så måste vi ha ett system, precis som ltl Gunnar Jansson sade, som garanterar att lagtinget systematiskt försöker ha ett inflytande över lagstiftningen i Bryssel.

Jag har nu länge sagt att jag tycker att hanteringen av EU-ärendena i lagtinget inte fungerar. Det kan inte hängas på någon enskild ledamot, på något enskilt utskott utan det är fel på strukturen. Det borde vi titta på i samband med vår lagtingsordning. Jag anser att det är självstyrelsepolitiska nämnden som skulle ha hand om de där frågorna, lite på liknande sätt som stora utskottet i riket. Från någon måste ju samla den kontinuerliga kunskapen om vilka ställningstaganden vi har gjort och på vilket sätt osv. Det är kanske dags att titta på lagtingsordningen utgående ifrån det perspektivet. Subsidaritetskontrollen är intressant, men den kräver en organisation så att det systematiskt blir en uppföljning från lagtingets sida. Att samarbeta med Europaenheten är en förutsättning för att det ska fungera, sedan hur det hanteras här är minst lika viktigt. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback hade ett resonemang om EU-parlamentarikerns roll när man blir invald och att man i princip representerar EU. Man representerar nationalstaten och att man borde jobba för att EU ska bli så bra som möjligt för befolkningen och jobba med de stora frågorna. Man ska inte värna och försvara sin egen nation. Jag undrar vilken parlamentariker som far ner dit från de olika nationalstaterna som inte värnar om sin hemnation? Det är klart att man känner för att också försvara rättigheterna om man ser att man blir påtrampad eller överkörd. Tanken är nog att man bevakar sitt eget lands intresse i samband med det. Sedan att politiken måste bli gemensam på slutet är ju en självklarhet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har inte någon annan uppfattning om det. Men lösningen är inte att man röstar att nu ska vi ha den här finländska modellen i den här frågan, utan alla lösningar måste ha en sorts europeisk signifikans och relevans för att man ska kunna få sådana kompromisser så att en majoritet kan omfatta det. Sedan är det intressant att majoriteterna i parlamentet är flytande. Det är inte opposition och majoritet vilket gör att parlamentet är ganska levande på många sätt. Men när det gäller de nationella intressena så sker de på rådsnivå. Det är det systemet innan kommissionen tar tag i en fråga.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi förstår varandra. Jag uppfattar ltl Sundbacks tanke, när hon presenterade det här, att de som blev valda till EU-parlamentet ska fara ned och jobba för den politik som förs i EU. Men jag tror nog att de flesta också bevakar sin egen nations intressen när man försöker kompromissa ihop lösningar. Detta är väl ändå tanken med att man ska ha en representation där, att man får information och att man försöker bevaka sitt eget lands intressen. I slutändan av ett beslut gäller ofta kompromisser. Det är självklart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tyckte att vi hade ett replikskifte redan om det här. Jag har inte en avvikande åsikt. När man tittar på valdebatterna så ställs alltså de nationella intressena mot de röstningar som de nationella parlamentarikerna har genomfört i EU-parlamentet. Det är ju att skapa en politisk konflikt där man på något vis kan kritisera parlamentarikern för att ha misslyckats med tanke på det nationella intresset.

I de europeiska sammanhangen så är det realpolitiskt som på alla andra ställen, de som är störst har mest att säga till om. De väldigt små grupperna har i praktiken inget inflytande överhuvudtaget i Europaparlamentet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Några reflektioner kring den debatt som har varit. Först det som definitivt hör ihop med det här ärendet och det som hände i samband med EU-parlamentsvalet i Europa är ju för vår del väldigt viktigt och tvådelat, dels är det vår egen kamp för parlamentsplats och efter Lissabonfördraget så är det ju verkligen motiverat att vi skulle ha den. När man studerar den konstitution som Finland har i förhållande till det självstyrda Åland och den tudelning av makten som finns i landet så har vi en fullständigt oacceptabel situation som självstyrelsen kom i 1995 när en del av självstyrelsen plötsligt överfördes till Helsingfors, till regeringen och riksdagen.

Tidigare före Lissabonföredraget hade inte parlamentet en sådan roll i lagstiftningen så att det spelade någon större roll. Men nu efter Lissabon så är det alldeles klart att det konstitutionellt är fullständigt oacceptabelt att situationen är som den är och därför måste vi se till att vi vidtar åtgärder inför 2019 års val så att vallagen och självstyrelselagen parallellt ändras. Det arbetet bör inledas omedelbart för att vi ska hinna. Att börja om 2-3 år är för sent redan. Vi bör vara ense om den tidtabellen och om sättet som vi ska jobba på. Finland måste delas in i två valkretsar av konstitutionella skäl, av rättsprincipiella skäl.

Den genomförda valomgången här på Åland har stärkt vår ställning. Vi har visat att vi månar om självstyrelsens intressen i förhållande till Europeiska Unionen genom att ha Finlands högsta valdeltagande. Att vi fick en så bred enighet kring en åländsk kandidat resulterade i detta höga valdeltagande. Ingen kan säga någonting annat. Förvånansvärt många kandidater, 70 stycken, fick röster på Åland. Men satsningen på Britt Lundbergs kandidatur var helt enastående från väljarnas sida i landskapet. Det är en stark signal till Helsingfors att nu lägger ålänningarna så stor vikt vid parlamentsrepresentationen. Det har visats att det är fullständigt omöjligt att få en av de 13 platser som Finland har nu valda via nuvarande vallag till Europaparlamentet. Våra argument har stärkts betydligt i förhållande till Finland. Precis som minister Valve sade så finns det inte något internationellt kort i det här sammanhanget. Det är att slå blå dunster i våra egna ögon för den som säger någonting sådant. Finland måste helt enkelt ge en av sina platser till den åländska valkretsen. Det är enda lösningen. Detta om det åländska spåret.

När det gäller Europeiska Unionens utveckling så har det här valet resulterat i att Europeiska Unionen i sin dagsform håller på att krackelera. Det betyder inte att det håller på att falla sönder, utan det krackelerar, dess yta blir inte lika välputsat som tidigare. Efter att väljare i ganska stora skaror runt om i Europa har sagt sitt så måste det påverka unionens konstruktion. 13 procent av medborgarna i Slovakien röstade i EU-valet. Det är ju en katastrof. I de flesta länder, nästan alla länder, så är det under 50 procent som röstar. Detta är en katastrof också. I Finland var det bara 40 procent. I Sverige var det väldigt lågt, där man i val i allmänhet brukar ligga högt, mellan 80-90 procents valdeltagande. Det här visar att det har drivits för långt ifrån medborgarna. Det har drivits på ett sådant sätt att det har drivits för långt ifrån medborgarna. Varför det? Ja, under en följd av årtionden så har det funnits för många som har tänkt sig att EU ska bli ett federalistiskt projekt. Därmed har man vid varje förändring av grundfördraget inom unionen ändrat så att det har blivit mer och mer politikområden som har blivit centraliserade till Europeiska Unionen. Det betyder att närhetsprincipen, subsidiaritets-principen, att besluten som berör medborgarna ska fattas så nära medborgarna som möjligt, har missbrukats. Principen har missbrukats tidvis å det grövsta. Det är någonting som ålänningarna har reagerat på så länge vi har varit medlemmar i unionen. Åtskilliga stridsfrågor som har varit uppe i landskapet i förhållande till unionen har varit sådana som inte borde ha varit centralt beslutade, utan de borde vara nationellt beslutade.

Som jag ser det betyder det här att EU måste byggas om och det måste byggas ett nytt grundfördrag som minskar centralregleringen från Bryssels sida. EU måste koncentrera sig på sina grundmål; fri handel, fred i Europa, brottsbekämpning över gränserna, miljöfrågor över gränserna och numera är det också en viss reglering av banksystemen, finansieringssystemen inom Europa. Jag tror att signalen från väljarna är just detta; mindre federalism. Det är många debattörer efter valet som har uttryckt sig på samma sätt och därmed en bantad europeisk union. Intressant är också att man kunde ha olika nivåer av medlemskap, EMU är ett sådant och det kan finnas flera former.

Tänk om Europeiska Unionen skulle förlora sin medlem Storbritannien? Vad skulle då Europiska Unionen vara värd? Ja, sett i ett historiskt perspektiv i Europa så skulle det då inte finnas hemskt mycket kvar av Europeiska Unionen.

Jag är övertygad om att det här valet har gett sådana signaler som kommer att kräva en förändring och en utveckling i den riktning som de flesta ålänningar och de flesta nordbor gärna önskar. Jag tror att det är viktigt att Norden tar en ledande roll i den processen för att förändra EU i en mindre federalistisk riktning.

Sedan två frågor. En fråga till Ålands Framtid, där ltl Axel Jonsson berättade här just att en av de partigrupper som har ökat sitt stöd i Europa mest är European Free Alliance, EFA, där Ålands Framtid är medlemmar. Som vi vet så heter partigruppen i parlamentet inte EFA. De heter De Gröna/EFA. De som har vuxit så De Gröna. Jag undrar om EFA-medlemmarna i den här koalitionen har vuxit. Det är möjligt att de har gjort det men det känner jag inte till, men jag vet att den gröna rörelsen har vuxit, inte i Finland men i stort sett i alla andra länder. Flera av de här gröna partierna, inte minst de gröna i Sverige, betraktas som ett vänsterparti ganska långt i en europeisk kontext. Det finska gröna partiet gör det inte, det tyska gör det nog också. Som sagt var, det är de som har vuxit. EFA är en mindre del i den här koalitionen och där sitter Ålands Framtid som medlem och Carolina Gottberg som styrelsemedlem, men inte i den här koalitionen De Gröna/EFA. Som jag ser det så är det inte riktigt av Ålands Framtid att här anföra att den gröna rörelsen i Europa är deras rörelse som nu har vuxit. Det skulle vara bra med en precisering från de två närvarande ledamöter i Ålands Framtid.

Sedan framförde också Ålands Framtid att för att få Europaparlamentsplatsen framöver så ska man vägra godkänna förändringar i grundfördragen. Det har också funnits förslag från Ålands Framtid i behandlingen av internationella fördrag att man av samma skäl skulle vägra godkänna dem. Då måste man ställa sig frågan: Vad vinner vi på det? Men, det är inte den viktigaste frågan, utan vad förlorar vi på det? Förlorar vi möjlighet att få en utvecklad självstyrelse? Förlorar vi möjlighet att få en betydligt utvecklad självstyrelse? Skadar vi möjligheterna att få ett nytt självstyrelsesystem? Ja, allt detta är ett paket som man måste diskutera omkring. Skadar man våra möjligheter att få en av Finlands 13 EP-platser? Jag vet inte, men risken finns.

Ltl Sundback föreslog att flera partier borde ha samarbetat med finska partier så att man via deras meppar skulle ha en roll också i Europaparlamentet. Blir Alexander Stubb fast i Europaparlamentet så har åtminstone vi en sådan. Vi från moderat samling på Åland har sett att det är bra om vi fortsätter att samarbeta med Svenska Folkpartiet på det sättet som vi har gjort alla tider så länge vi har funnits, åtminstone det tidigare frisinnad samverkan, tillsammans med liberalerna och centern på Åland. Vi har, tillsammans med liberalerna, hört till de aktivaste parterna i detta samarbete. Det har varit vår första prioritet när det gäller samarbete. Skulle vi då hoppa av det samarbetet och istället samarbeta med samlingspartiet så tror jag nog inte att det resultat vi har nått i Europaparlamentet med medarbetare osv. skulle bli lika. Det skulle antagligen bli sämre. Därför tror jag nog att vi fortsätter att prioritera samarbetet med Svenska Folkpartiet i det sammanhanget. Men nu måste vi lägga alla klutar till för att få den här åländska parlamentsplatsen och det talade jag om inledningsvis.

Sedan subsidaritetskontrollen som sista punkten. Den borde hanteras av självstyrelsepolitiska nämnden sade ltl Sundback och det är alldeles riktigt. Så står det också i den nya arbetsordningen där det i 43 § talas om subsidaritetskontrollen. I fjärde momentet sägs: ”I sitt betänkande lägger nämnden fram sitt förslag till lagtingets ståndpunkt om huruvida utkastet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Om nämnden anser att utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen ska betänkande också innehålla ett förslag till ett motiverat yttrande som ska delges Finlands riksdag i enlighet med självstyrelselagens 59a §.” Motsvarande reglering finns i riksdagens regelverk. Självstyrelsepolitiska nämnden har redan den här rollen. Kanske ltl Sundback ändå avsåg, vilket jag håller med henne om, att engagemanget från lagtingets och landskapsregeringens sida när det gäller just den frågan är måttligt. Men det har lite att göra med våra bristande resurser som gör att vi måste prioritera våra insatser och de är ofta är i själva sakpolitiken. Det är ju sällan man via subsidiaritetskontrollen kan få något resultat som gör att kommissionen ändrar uppfattning. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson nämner här tre saker som måste ändras på. Det är att EU har drivits för långt från medborgarna, subsidiaritetspolitiken har missbrukats och grundfördraget måste byggas om. Det här är stora frågor och stora saker som man ska få en politisk majoritet för. Det finns säkert motkrafter som tycker att EU är bra som det är idag och man vill utveckla den linjen, man vill ha mera bestämmande och minska bestämmande i nationalstaterna. På vilket sätt ska vi från Åland och Finland kunna påverka den här utvecklingen som vtm Jansson förespråkar?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! I samband med arbetet i det nya grundfördraget som sedan inte blev någonting. Man kan säga att det blev en tummetott som heter Lissabonfördraget. I samband med arbetet med det nya grundfördraget för ungefär åtta år sedan så var federalisterna i majoritet och de fanns i de flesta partigrupperna i Europa. De drev då linjen att EU skulle bli mera federalistiskt, man skulle samla på sig mer av det som var nationell behörighet. Det var orsaken till att förslaget till grundfördrag föll. För det visade sig att ute i länderna så var inte den politiska majoriteten likadan.

I mitt huvudanförande sade jag att det här valet nu visar att federalisterna har förlorat, också bland folket, ordentligt sin majoritet som egentligen aldrig har funnits.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att många av oss har en önskan om att EU skulle minska sin inblandning i nationalstaternas lagstiftning och i små detaljer framförallt. Tidigare har här nämnts att man borde inrikta sig på de stora sakerna; fred, fri handel över gränserna och allt detta. Men det har inte gått den vägen och det tror jag är en orsak till att vi har så dåligt valdeltagande. Folk har gett upp, man ser inte en möjlighet mera att kunna påverka organisationen. Vad är vitsen med att vi röstar, för det blir ändå precis som de stora staterna säger. Det här är en orsak. När man krymper möjligheterna för människorna att vara med och påverka så minskar också intresset att delta.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag håller med. Den fråga som jag inte hann svara på i första replikomgången var hur vi ålänningar ska kunna påverka att den Europeiska Unionen ska formas om. Den väg vi ska gå är via regeringscheferna i Norden, via våra diskussioner med Helsingfors, Stockholm och Nordiska råds sammanhang med regeringscheferna. För det är ändå de som sitter på den högsta makten i unionen. Det är de som kan starta en process via Europeiska rådet om att ändra grundfördraget. Det är klart att mepparna också kan göra det men de är ju 651 och vi får inte kontakt med särskilt många. Men där tror jag redan processen har startat efter det här valet. Det är regeringscheferna i Norden som vi ska tala med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Roger Jansson kanske lite rörde ihop det när det gällde samarbetet mellan De Gröna och EFA. Vi från Ålands Framtid har ingenting att göra med De Gröna. Men De Gröna och EFA har ett tekniskt samarbete i EU-parlamentet, det är helt rätt. De siffror som ltl Axel Jonsson, min kollega, nämnde var just att enbart EFA ledamöterna har ökat från sju till tolv. Det är tack vare att NVA faktiskt är Belgiens största parti som är ett EFA-parti. SNP, Scottish National Party, har gått jättebra i Wales och i Katalonien. Jag är inte hundra procent uppdaterad på hur de här fem mandaten har fallit. Men Günther Dauen, som jag tror att vtm jag som känner till, EFA:s generalsekreterare, kommer hit imorgon så vi får säkert en bra uppdatering.

 Sedan sade vtm Jansson att det nyss avslutade EU-valet stärkte Ålands ställning. Jag är personligen lite tveksam till det men jag hinner inte ta det på de här tio sekunderna som är kvar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Vi får möjlighet att höra den frågeställningen och de synpunkterna. Tack för informationen om samarbetet mellan De Gröna och EFA och ökningen från sju till tolv när det gäller EFA. Jag uppfattade nämligen att ltl Jonsson också nämnde hela samarbetsgruppens storlek som väl är mellan 60 och 70. Men det är möjligt att jag hörde vils på den punkten. Tack för den preciseringen om att det gällde sju till tolv.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, så var det. Jag hörde inte heller att ltl Jonsson sade någonting om De Grönas ökning och jag är inte heller hundra procent uppdaterad på var de landade. Vi är förstås väldigt glada att EFA stärkte sina ställningar för de driver precis de frågor som vi ålänningar behöver driva. När det gäller det nyss avslutade EU-valet så hör det ju till god ton, vilket vi har pratat om flera gånger, att man inte säger vad enskilda sakkunniga säger. Men jag vill nämna det så här så hänger jag inte ut någon. Både vtm Roger Jansson och jag satt med i den s.k. Gunnar Jansson kommittén när vi hörde sakkunniga och där sades det att Åland ska vara försiktig med att koppla ihop sig alltför mycket med SFP p.g.a. att det är de stora partierna som sätter den politiska agendan. Jag har personligen hört i Nordiska rådet av kolleger från de stora partierna att det där sköter SFP åt er och det vill jag varna för. Jag vill vara konstruktiv och jag hoppas att vtm Roger Jansson har rätt i sin uppfattning för varken han eller jag vet hur det kommer att landa, jag är tveksam till om vi har blivit stärkta.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det var ett av mina största bekymmer i mitt arbete i riksdagen att alla åländska frågor kopplades ihop med svenska folkpartiet. Jag kämpade mot det, min efterträdare kämpar emot det och vi ha gjort det som parti tillsammans med andra partier i många sammanhang. I det här sammanhanget dock när vi har fått en så bra utdelning på vårt samarbete när svenska folkpartiet har blivit representerade i Europaparlamentet har vi dock sett ett särskilt intresse av att fortsätta det så länge vi inte har en egen parlamentsplats. Det är pragmatiskt klokt tänkt har det visat sig. Om vi omedelbart startar en process att få vallagen ändrad och Finland indelat i två valkretsar kommer valresultatet, eller deltagandet att vara till vår fördel.

Remiss efter bordläggning

6        Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

Ärendet bordlades 26.05.2014 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det här är ett ärende som har rullat med ett tag på föredragningslistan och är nu uppe till diskussion för första gången. Syftet med åtgärdsmotionen är att vitalisera den åländska politiken.

Forskning visar att de flesta människor mår bra av att byta arbetsuppgifter. Efter ett antal år går mycket på rutin och det kan lätt bli dåligt engagemang och slentrian. Speciellt arbetsuppgifter som kräver kreativitet och nytänkande vinner mycket på att utföras av nya och motiverade personer. Inom politiken borde entreprenörskap och nytänkande värdesättas betydligt mer än vad det gör i dag. Nya människor i nya miljöer tänker ofta utanför boxen på ett positivt sätt.

Förnyelse inom den åländska politiken underlättas inte heller av att det s.k. politiska etablissemanget ofta återväljs vart fjärde år. Här är inte finger åt någon annan, jag är orolig för att jag kan räknas till den kategorin själv. Möjligheten att som ny kandidat bli invald i lagtinget är liten så länge etablissemanget sitter kvar. Vi har av naturliga orsaker pratat väldigt mycket EU-val och jag tror att bl.a. EU-parlamentariker Nils Thorvalds stora framgångar i EU-valet kan vi koppla till detta, man har suttit där och räknas som etablerade, vet vad man pratar om man har ett enormt försprång.

För den som ändå lyckas bli invald speglas den första valperioden av mycket nya idéer, att lära sig lagar, spelregler och den historiska återkopplingen till dagens politik, att läsa in sig och lära sig det politiska hantverket.  Under den andra perioden är de flesta på topp, kunskapen finns samtidigt som nytänkande är kvar. Under den tredje fyraårsperioden har många blivit fångar i systemet, absolut inte alla och en viss mättnad infinner sig, det är naturligt så är det i alla sammanhang. Fyra, fem år räknar man inom i näringslivet att man är på topp inom topptjänster. Sitter man kvar efter sju år brukar det bli försent för att byta. Människor är inte olika om man jobbar inom ett företag eller om man jobbar som politiker.

Sammanfattningsvis kan konstateras att tre fyraårsperioder vore det optimala för politiskt uppdrag i lagtinget. Många politiker skulle må bra av att komma ut i verkligheten emellanåt. Kanske speciellt s.k. heltidspolitiker som inte driver företag eller annat sida vid sida med sitt politiska värv. Efter att man varit borta från lagtinget under en valperiod skulle det vara möjligt att kandidera igen.

I klämmen uppmanar vi landskapsregeringen att undersöka om lagstiftningen kan ändras så att det enbart skulle vara möjligt att sitta i lagtinget högst tolv år sammantaget.

Herr talman. Man kanske kan tänka sig att det kan vara ett hot mot demokratin, man kan inte inskränka hållbarheten. För att få svar på den frågan har jag tittat på den lagstiftning som finns, självstyrelselagen §§ 9, 13, 67 och 68 som berör valbarheten och främst § 9 som är relevant som säger att man måste ha hembygdsrätt för att vara valbar.

Landskapslagen om lagtings- och kommunalval innehåller mest teknikaliteter här finns inget direkt som berör valbarheten. Lagtingsordningen är det som jag anser är mest relevant och speciellt § 7 där rubriken är ”valbarhet och inskränkningar i rätten till lagtingsuppdrag. Valbar i lagtingsval är varje röstberättigade som inte är omyndig eller som innehar en militär tjänst. Förlorar en ledamot sin valbarhet upphör hans eller hennes uppdrag som ledamot av lagtinget”. De är första momentet.

Det andra momentet, ”en ledamot som valts till medlem av landskapsregeringen ska frånträda sitt uppdrag som ledamot av lagtinget för den tid uppdraget i landskapsregeringen varar. Under denna tid inträder ersättaren i hans eller hennes ställe i lagtinget. En medlem av landskapsregeringen som valts till ledamot av lagtinget ska avgå från landskapsregeringen om han eller hon inte enligt bestämmelserna i detta mom. frånträder sitt uppdrag som ledamot av lagtinget”.

Med det här vill jag peka på att det redan nu finns inskränkningar i valbarheten. Militärtjänst och bakgrunden till det har jag inte forskat i men kan tänka mig att det hänger ihop med den demilitariserade status vi har. Däremot det andra moment att man inte kan sitta i landskapsregeringen och lagtinget samtidigt, den s.k. lex Gunnar, det var samtliga partier inledningsvis inne för i den parlamentariska gruppen som tittade på den nya lagtingsordningen och arbetsordningen. Hela utskottsstrukturen är uppbyggt för att lex Gunnar ska försvinna.

Avslutningsvis är det inte ett hot mot demokratin och det är fullt legitimt att inskränka valbarheten om man tycker att det finns goda motiv för det. Motivet att vitalisera den åländska politiken är ett gott motiv. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag vill veta om Ålands Framtid och speciellt Anders Eriksson känner till om det finns något land i världen där man tillämpar den föreslagna principen?

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Som svar på den ställda frågan, nej det gör jag inte. Jag nämnde i motiveringen att det är bra att tänka utanför boxen. Vi är ett parti som inte alltid behöver kopiera andra, jag känner inte till och har inte undersökt det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Har ltl Anders Eriksson någon förklaring till varför det knappast finns en sådan princip, var kan det bero på?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan inte svara på den frågan, det kan säkert finnas ställen där man vill vitalisera politiken och få in nya, unga, driftiga krafter men jag känner inte till det så därför kan jag inte svara på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är en central fråga varför ett sådant system finns någonstans. Jag har försökt anlita sakkunskap på området och har inte funnit att det här skulle finnas någon annanstans. Det svar jag får är att själva tanken är helt främmande för ett demokratiskt system. Ett demokratiskt system som bygger på representativ demokrati är det väljarna som fritt avgör vem de lägga sin röst på.

Begränsningar i valbarheten är mycket tveksamma, det finns kanske något som kan jämföras med det här, de s.k. valtrösklarna att man måste få ett visst antal röster i val, parti för att kunna komma in i ett parlament. Redan den saken är mycket omdiskuterad och det finns en del statsvetare som tar avstånd från det. En annan modell är de långa listorna, är det partierna som ska avgöra i vilken ordning kandidaterna kommer in i ett parlament eller är det väljarna?

Motivet att man vill vitalisera politiken låter väldigt bra men man kan inte på förhand säga vad det är som vitaliserar politiken. Jag tror inte det finns någon dokumenterad erfarenhet av att man blir mindre vitaliserande ju längre man sitter i lagtinget eller i något annat parlament. Hur vital man är, det är nog ett omdöme som väljarna tar i beaktande. Jag är förmodligen den ledamot som blivit invald flest gånger, jag tror att det är åtta gånger jag blivit vald till lagtinget. Jag känner inte att min vitalitet har avtagit med åren, tvärtom är jag fortfarande en av de mest aktiva i lagtinget. Jag tycker fortfarande att det är lika intressant och spännande och det har väljarna belönar mig för varje gång.

Däremot finns det sådana som har suttit här betydligt kortare perioder och kanske inte varit särskilt aktiva. Det är en konstig kliché att man mår bra av att komma ut i verkligheten, det tyder på en uppfattning om att det vi sysslar med här är verklighetsfrånvänt och har ingenting att göra med det som sker utanför lagtingets väggar. Det vill jag ta kraftigt avstånd från. Genom politiken har jag fått möjlighet att träffa otroligt mycket människor som på olika sätt representerar den verkligheten som vi här i lagtinget försöker förhålla oss till.

Det är en underliggande kritik av vårt nuvarande system att det inte skulle fungera demokratisk eller effektivt, väljarna röstar tydligen in fel personer om de röstar in någon person flera gånger än som här angivits.

Herr talman, av det här anförandet torde det framgår tydligt att jag tycker att det här är en mycket dålig motion. Det är inte vi som ska avgöra på vilket sätt man försöker begränsa olika medborgares möjlighet att bli vald till lagtinget. Den makten ska alltid ligga hos väljarna och folket i så hög grad som möjligt. Den här begränsningen, lika som med kvoter och långa listor, är alla sådana åtgärder där det är parlamentet själv som försöker begränsa tillgängligheten till parlamentet. Det kan mycket väl ifrågasättas alla dessa åtgärder men min uppfattning är att det är väljarna, folket som ska avgöra vem som ska sitta här och inte en massa konstiga regler.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback tycker inte om och stöder inte motionen och det hade jag inte väntat mig heller. Hon räknar upp att det är väljarna som avgör och hon tycker inte att kvoteringar och långa listor, utan i princip väljarna som sätter in den som ställer upp. Tanken bakom motionen är delvis att det är väldigt svårt för unga och nya kandidater att ha en chans att komma in i parlamentet eller i politiska organ, kanske lättare i fullmäktige i kommunerna för där är bekymret att få folk att ställa upp, men åtminstone hit i lagtinget för att ta upp kampen mot det som är etablerade för att få röster. Skulle man ha en paus efter tre eller fyra år kanske man kunde släppa fram någon yngre politisk kraft.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst kan man hålla med om att det är svårare för yngre, kvinnor, inflyttade det har inte bara med ålder att göra. Det beror antagligen på att väljarna i hög grad röstar på någon som de redan tror på och har erfarenhet och det kan man inte klandra dem för. Det måste ha friheten att göra det utan några begränsningar. Vi vet inte heller om förslaget skulle innebära att yngre kom in, inte vet vi, knappast. Det är mycket spekulation i detta, man ska inte begränsa medborgarnas rätt att avgöra vem som blir invald.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det är spekulation åt båda håll, ltl Sundback kan inte heller veta om det skulle hjälpa till att flera nya kandidater kommer in likaväl som vi vet, men de ges en möjlighet. Vi har könskvotering när det gäller styrelser för att lyfta fram manliga eller kvinnliga kandidater, där är det helt okej. Det här är en typ av kvotering för att få in en föryngring i politiken, vad är skillnaden?

Ltl Barbro Sundback, replik

Skillnaden är kolossalt stor. Jämställdhetslagen säger uttryckligen att i församlingar dit man väljs har man ingen kvotering, skillnaden är att väljarna avgör. Det finns parlamentet där man kvoterar in ett visst antal, det kan man kanske diskutera, med jag tror inte på det heller. När man t.ex. utser representanter för sina partier i olika organ, där kan man skola upp och ge förtroende åt yngre partimedlemmar för att få mer synlighet, för att lära sig och få erfarenhet osv. och på det sättet ganska snabbt, om det är talangfulla och intresserade, vinna väljarnas förtroende.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Till de tappra ledamöter som är kvar vill jag säga med all respekt, jag har sådan för Ålands Framtids lagtingsledamöter, om man läser mellan raderna har den här motionen ganska stort underhållningsvärde. Även om jag själv brukar delta, om det skulle finnas en populismtävling har jag kanske någon gång varit åt det hållet, den här motionen skulle nog vinna om vi utlyste en tävling. Den är svårt populistisk och jag får gratulera till fullträffen.

Så här kan det diskuteras runt kaffebord, lunchbord och på kalasen ”att nog borde det där som suttit där länge borde bort allihop och nya friska krafter in”. Man måste komma ihåg när man säger det föraktar man väljarna. Man kan som politiker någon gång känna att hur tänker väljarna? Då är man ute på djupt vatten när man börjar förakta väljarna och t.o.m. skriva ned det i en åtgärdsmotion. Väljarna får alltid de politiker de förtjänar, varken mer eller mindre. Väljarna har alltid rätt oberoende hur tokigt det beter sig, det är demokratins grundbult.

Även nu i Europaparlamentsvalet hade väljarna rätt, sånär som på en enda röst hade de rätt. Man kan aldrig säga att det hade fel för då är det inte demokrati, då är det någon som sätter sig över folket.

Att införa sådana begränsningar i en representativ demokrati då förstår man inte vad representativ demokrati är. Det är populärt att vara någon sorts -ist nuförtiden, jag vill erkänna att jag är en stark i demokratist, jag är starkt för demokrati i alla dess former och nivåer. Det känns direkt fel när man kommer med begränsningar. Jag skulle vilja släpa hit stenen som Ålands ungdomsförbund reste en gång vid Finströms kyrka där det står att ”frihet är bästa ting”. Det gäller också när man utformar regelverken för representativ parlamentarisk demokrati, när det gäller att välja parlamentet.

Det är viktigt att man inte blandar ihop andra saker med hur parlamentet utses. När vi utser organ, både här och på kommunal- och annan nivå, då kan man ha kvotering för att gynna vissa intressen. Det är inte samma sak som att kvotera in till parlamentet, det är betydligt allvarligare eftersom här sitter Ålands folk ca en ledamot per tusen invånare och det ska avspeglas så noggrant som möjligt det ska vara unga, gamla, erfarna och nya oerfarna människor osv. Om vi säger att vi alla är brända efter tre valperioder och måste en period i samhället, då sätter vi oss starkt över ålänningarnas förmåga att välja sina företrädare.

Jag roade mig med att titta lite. Det är inte ovanligt att en förstagångskandidat kommer in, snarare tvärtom är det regel att det inträffar så gott som vid varje val. Under de val jag har varit med har det kommit åtminstone en varje gång. Även om det kanske inte är lätt, men det händer. Vid varje val är det i storleksordningen 1/3 av lagtinget som byts ut p.g.a. de inte ställer upp, åker ut eller väljarna röstar inte in dem igen. I dagens lagting är det ungefär 1/3 som har tre eller fyra valperioder, det är inte fler och jag hör själv till den tredjedelen som har suttit här i fyra perioder.

Att generellt säga att sådana som jag och ltl Sundback m.fl. inte är kreativa, inte tycker att det är värt att satsa på osv., man ska vara försiktig att generellt recensera andra ledamöter på det sättet, däri består väl lite innehållsvärdet. Däremot är det viktigt att påpeka, som görs i motiveringen det vill jag lyfta fram, inom politiken borde entreprenörskap och nytänkande värdesättas betydligt mer än vad det görs idag. Men det är nog lika illa, det kommer in nya bromsklossar och gamla bromsklossar slutar, om man ska ge sig in på att värdera ledamöter.

Generellt, fast jag suttit i fyra perioder, är vi alltför försiktiga att utnyttja de möjligheter som finns. Det har inte att göra med hur länge man har varit, tvärtom kan det bli så, vilket jag har märkt när jag växte upp inom politiken i fyra valperioder, det som är erfarna och varit länge vågar ta steg och göra förändringar för de är säkra i sin kunskap om systemet.

Den förmågan, om jag ska våga mig på att spekulera, kan hos nya ledamöter vara starkare eftersom man är osäker och inte känner till. För att bryta ny mark måste man veta vad man håller på med. Där är det kritiskt i vårt politiska system både på lagtings- och kommunal nivå att ha tillräckligt med kunniga, erfarna politiker eftersom även de byts ut och slutar och t.o.m. avlider. Att införa en begränsning och ta bort valbarheten för personer skulle kunna få stora följder. I vårt system litas det mycket på politikernas egen kunskap och erfarenhet, vi har inte så många tjänstemän. I kommuner och i lagtinget är det en viktig kunskapsmassa som finns hos ledamöterna, mycket viktigare och mer kritisk än i stora parlamentet där man har tusen tjänstemän som i Sveriges och Finlands riksdag. Man ska gå försiktigt fram med hänvisning till att vi behöver erfaret folk. Vad det har för åsikter och ideologi, men det kan i alla fall och är erfarna och kan berätta, det har jag själv uppskattat under min tid i politiken.

I demokrati och debatt behövs nytt tänk sådana som inte riktigt vet och som är entreprenöriella för det har inte alla begränsningar, som kastar fram tokiga idéer. I andra ändan behövs sådana som är strukturerade och erfarna och kan säga att så här var det för 30, 50 år sedan. I blandningen, i debatten kommer det samhällsutveckling, det var nog inte riktigt som den unga, nya, färska ledamoten sa, men det var inte heller som den gamla stofilen sa som varit jättelänge utan någonting mitt emellan, det är debatt och resultat av en debatt. Det ska inte vara att vi kapar bort den ena delen och så tar vi bara det nya fräscha, vackra unga människorna, så funkar inte representativ demokrati.

Många politiker skulle må bra av att komma ut i verkligheten. Det är inte många här i lagtinget, om det ens är någon, som befinner sig i någon overklighet. Utanför lagtinget har de engagemang i föreningar, i sin familj, i företag, i sitt grannskap, byar och kommuner det är ingen som bor i Ålands lagting dygnet runt och inte ser något annat. Verklighetsförankringen, visst kan den bli skev om man är lagtingsledamot det märkte jag själv när jag var pappaledig hur lite politik det är om man inte är här. Man tror att måttet är lika runt jordgloben båda vägar så Ålands lagting är i centrum, visst kan det vara så men nog är alla ledamöter mycket ute i verkligheten och träffar på ålänningar. Är man inte det ska det reglera sig självt, det får bli min slutkläm, det är ålänningarna som ska se att den här politikern, han eller hon är verklighetsfrånvänd och har blivit fast i systemet så den måste bytas ut och så byter man i val och det sker vid många val. Jag tror på ålänningarnas förmåga att välja sina representanter utan sådan här hjälp och begränsning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att ltl Sundman märkte att de rökte in när han gick ut så hårt med begreppet populism. Ltl Sundman känner mig så väl att han vet att jag inte styrs av något sådant, men av sig själv känner man andra. Det här är mina egna erfarenheter och absolut inte någon människa är på topp hela tiden. Tre perioders cykler är mina egna erfarenheter och jag har jämfört med topptjänster inom näringslivet. Det är viktigt att man får folk som inte bara ser lagtingsuppdraget som ett sätt till försörjning utan att man faktiskt vill göra sitt bästa. Om ltl Sundman tycker att allting är bra och att det finns ett djupt i åländsk politik, inte bara på Facebook utan i verkligheten då är det klart och ska man inte göra något. Syftemålet är att vitalisera den åländska politiken och starta en konstruktiv diskussion.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Konstruktivitet kan även vara att påpeka att saker inte är konstruktiva vilket jag vill påstå att mitt anförande var, jag argumenterade varför jag tycker så. Av sig själv känner man andra sa ltl Eriksson, ja det framgår tydligt att den som suttit vid tangentbordet har den egenskapen när man har skrivit motionen. Alla andra är inte exakt lika som en själv, det kan finnas undantag har jag lärt mig under mitt liv. Det finns undantag från den här självbildsbeskrivningen som framgår i motionen. Jag kan inte säga att alla efter tre perioder måste ut en period och sedan eventuellt in igen, eller aldrig mer in igen, det är fel. Varför man skrivit motionen är för att man vill att det ska gå hem vid nämnda bord som jag brukar räkna upp, den är populistisk så är det, gratulerar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Då förstår jag resonemanget om populism bättre, jag sitter inte vid så många kafébord och pokulerar och försöker vara populistisk utan lägger förslag som jag tror är bra. Det skulle vara bra om man kunde diskutera, man behöver absolut inte hålla med, på sakliga grunder faktiskt seriöst menat förslag utan att dra till med populism. Jag håller med ltl Sundman om att båda grupper behövs, det behövs nytänkande, definitivt och även erfarenhet. Jag har inte sagt att det inte skulle vara någon erfarenhet. Om ltl Sundman menar att han efter att ha suttit här i tolv år inte har uppnått någon erfarenhet utan behöver sitta längre, då behöver vi fundera ett varv till.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! I politiken är inte tolv år så länge och det beror också på vad man har gjort som lagtingsledamot vilka uppdrag man haft, vilket utskott man suttit i. Det finns många sätt att förnya sig som lagtingsledamot och kanske korspollinera olika erfarenheter. Sedan finns det andra politiska uppdrag som man kan ta och komma i åtnjutande för under perioderna. Erfarenheten man bygger upp kan man lära sig på några år, allt vad uppdraget innebär, sedan är politik mycket mer komplext än så det handlar inte bara om kunskap, paragrafer och processer utan det handlar om en enorm kunskap man ska ha om samhället. Samhället ändra ganska drastiskt, tar man ltl Sundbacks hela karriär, tänk vad det har ändrat, ingenting är detsamma som det var 1979 förutom holmarna och skären.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman nämnde att det är odemokratiskt, populistiskt han ser ingen nytta med den här typen av motion. Går man till valsystemet med valförbund som man skapar med listor är det också odemokratisk. När ett valförbund med en stark person kan dra in 400 - 500 röster lyfter in personer på listan med 25 - 30 röster. Då borde man övergå till enmanslistor om man ska åberopa och förespråka demokrati.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det hör inte riktigt till det här ärendet men visst finns det betänkligheter med det s.k. d´Hondska systemet med att räkna ut vem som blev vald. Oftast är det överensstämmande med de 30 som fick flest röster med lagtinget men inte alltid, några hamnar utanför och några kommer in. Vi har mycket mer demokratiskt system än vad de har i Sverige där partierna bestämmer vem som blir vald. Här bestämmer människorna sånär som på listsystemet och möjligheten till valförbund. I senaste val hade alla partier enmanslistor så det blir ytterligare en demokratisering om man utgår ifrån att representativiteten ska vara så hög som möjligt. Det kan förekomma övertoner och att vissa personer drar mycket röstar, det gör det i alla val. Man ska komma ihåg att det är en kompromiss med parlamentarismen för att systemet ska fungera och kunna bilda majoritet och ha grupper, allt är en balansgång som måste hanteras.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag fick inget svar på min fråga om man ansåg att det var demokratiskt eller odemokratiskt. Går man tillbaka till tidigare val är det alltid någon som har halkat in på en lista med låga egna personliga röstetal p.g.a. att listan har tagit mycket röster. Då kan en kandidat som har 140 – 150 röster stanna utanför p.g.a. deras lista totalt är svag. Det finns felaktigheter i det system som finns idag. Det är ett förnyande att tänka i de här banorna och inte sitter och pantar på det i evigheter när man en gång har blivit invald.

Ltl Danne Sundman, replik

Inte är någon som pantar på något lagtingsuppdrag. Ingen får fortsätta här efter nästa val om man inte får så mycket röster att man blir invald, alla åker ut per definition och sedan kommer kanske några in på nytt. Man får inte tala emot sig själv, från Ålands Framtid vill man införa nya begränsningar men samtidigt ifrågasätter man andra. Vilket är helt rätt det finns en demokratisk aspekt när man ska påföra parlamentarism på demokrati att det kan t.o.m. bli odemokratiskt för den enskilda personen. Samtidigt har vi lagtingsgrupper och partigrupper och ett system där några partier regerar och några är i opposition för att det ska bli mer demokratiskt och summan, nettot blir mer demokrati med parlamentarism än mindre. Man kan inte blanda in t.ex. lex Gunnar och säga att den borde bort, men sedan borde vi ha en ny begränsning som nästan är lite stollig. Man vill ha nya begränsningarna men ta bort andra, kom med nu och ta bort och gör friheten så stor som möjligt och systemet så demokratisk som möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Ltl men Sundman sa i sitt anförande att det är ett underhållsvärde på motionen, jag tycker det är sorgligt. Är det här en demokrati att inte ha möjlighet att få ställa upp till val fast man uppfyller det man ska göra idag? Att man ska uteslutas när samma suttit i tre mandat. Vi ska ge fler möjlighet att ställa upp i stället för att begränsa vilka som ska ställa upp. Ska vi ut och se på verkligheten kan vi istället göra det under våra pleniledigheter.

Ltl Anders Eriksson raljerar med ltl Sundman om kaffeborden, det kanske är kaffeborden man borde fara till för där kommer mycket synpunkter och idéer som man kan ta tillvara. Att fara och dricka kaffe kan vara ett bra politiskt arbete.

Ltl Brage Eklund sa att det här skulle vara ett sätt att få unga att komma in i lagtinget, det här gör inte att vi får unga att komma in. Vi behöver istället se hur ska vi göra för att fler unga vill komma hit, får möjligheten till det? Där har vi en stor utmaning. Här håller jag med, om syftet med motionen är att få in fler unga men det gör vi inte genom att begränsa valet, att begränsa vilka som har möjlighet till det. I så fall behöver vi se hur vi ska locka dem, hur ska vi få dem med oss?

I lagtinget behövs både nytt och erfarenhet. Det tar sin tid att lära sig det politiska spelet. Lära sig att påverka, ta för sig, jag menar inte att det ska ta två till tre mandat att lära sig, men det tar sin lilla tid. Däremot kommer man ingen vart om man inte får ta del av erfarenheter. Jag förstår att man kommer att säga, bara man varit hemma i fyra år får ställa upp i val igen. De flesta av oss som är familjeförsörjare och måste ha möjligheten att ha något att gå till, det är inte helt lätt för en vanlig arbetare, som lagtingspolitiker att vara så attraktiv på den öppna arbetsmarknaden för det tycker för mycket om politiker.

Väljarna ska få välja in den de vill, vi har valet som är vår granskare. Däremot borde vi bli granskade lite oftare t.ex. av media, vad gör vi, hur aktiva är vi? Ge mer underlag till våra röstare så att de vet att vi de gör ett rätt val. Att det inte gör som ltl Anders Eriksson nämnde, är mer aktiva på Facebook och vid kaffebordet än här i salen utan att man faktiskt vet vad ens lagtingsledamot gör. Den granskningen är jag öppen för så att man vet att den person jag röstat in, är så här ofta uppe och pratar, så här ofta är ledamot närvarande i de utskott han sitter. Men att begränsa när man får ställa upp i val är inte rätt demokrati.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag respekterar ltl Winé att man kan se olika på alla förslag, det har jag full respekt för så länge man kan diskutera det på saklig basis. Frågan ltl Winé ställde, är det förenligt med demokrati, den ställde jag mig själv också. Därför har jag gjort ett ganska noggrant grundarbete för att se, är det några andra inskränkningar och det är de inskränkningar som jag nämnde. Verkligheten kan man se väldigt olika på. Jag menar inte att man sitter runt ett kaffebord och pratar, det är inte min bild av verkligheten, utan att man är borta under en fyraårsperiod och driver ett företag eller annars har ett avlönat arbete. Ltl Winé antyder att man inte skulle få ha ett jobb p.g.a. av att man varit i lagtinget då har vi verkligen ett jättebekymmer att ta i. Jag tycker att det här är förenligt med demokrati som svar på ltl Winés fråga och positivt för åländsk politik.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det jag nämnde var att det kan vara svårt för politiker att få ett arbete om man inte har de rätta kontakterna. Det jag ser med demokrati är att man kan välja in den man vill, att alla som fyllt 18 år och har åländsk hembygdsrätt ska få ställa upp i val. Här gör vi begränsningar att när man varit tolv år i Ålands lagting kan du inte ställa upp, du ska ha en s.k. sabbatsmandatsperiod, det är inte rätt sorts demokrati.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag respekterar det. Det hör till systemets natur att vi har olika åsikter. Tittar vi på toppolitikerna Katainen, Urpilainen osv. de som sitter i svenska regeringen inte är det politiker som sitter 20, 30, 40 år utan är med åtta år och på sin höjd tolv år sedan gör man någonting annat. Är det som ltl Winé säger, vilket jag tror, att det kan vara svårt att få ett bra jobb för att man har jobbat politiskt. Jag känner till att det finns viktiga förtroendeuppdrag i olika företag där man har en policy att man inte vill ha politiker med. Det är ett bekymmer om synen på åländska politiker börjar bli persona non grata i olika sammanhang, det tar inte den här motionens syfte på men jag tycker det är väldigt tråkigt.

Ltl Göte Winé, replik

Jag sitter i lag- och kulturutskottet och ska titta på motionen. Ltl Barbro Sundback frågade tidigare om det här systemet finns någon annanstans, vi kommer att titta på motionen, går vidare och jobbar framåt. Ltl Anders Eriksson nämnde att fler går till näringslivet men det väljer de själva, de väljer att avsluta sin politiska karriär. Vi vet att det är ganska tufft ibland vissa perioder att vara politiker och då fortsätter man och utvecklar sig vidare inom näringslivet, men blir inte begränsade att inte få ställa upp i val, utan väljer själva att gå vidare och utveckla sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

7        Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 02.06.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 02.06.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil