Plenum den 28 november 2012 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 28 november 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Landskapslag om lagtingets kansli

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

Remiss. 1

2    Minskning av överföringarna till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2012-2013)

Meddelande. 14

Andra behandling. 45

3    Planer och projekt vid Natura 2000-områden

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2011-2012)

Andra behandling. 47

4    En oberoende landskapsrevision

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2011-2012)

Första behandling. 49

5    Godkännande av avtalet med Brunei om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 3/2012-2013)

Föredras. 49

6    Avslag på räntestöd

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 2/2012-2013)

Plenum slutar 52

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i CALREs plenarmöte och lagtingsledamoten Brage Eklund anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Vicetalman Viveka Eriksson anhåller om ledighet på grund av privata angelägenheter från plenum 05.12.2012. Beviljas.

Bordläggning

1        Landskapslag om lagtingets kansli

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 05.12.2012. Godkänt.

Remiss

2        Minskning av överföringarna till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Den här framställningen nr 6/2012-2013 innehåller egentligen två delar som sammantaget blir 4 miljoner euro i minskningar av överföringar till kommunerna.

Det ena är 3 miljoner euro som härrör sig från det faktum att den geriatriska kliniken blir en riktig geriatrisk klinik nu från och med 1 januari 2013 och ska fungera enligt det regelsystemet. Hittills har kommunerna haft sina klienter där och så har man betalat en avgift för det. Detta har varit 3 miljoner per år. I och med det nya regelsystemet kommer det att upphöra och för de patienter och klienter som finns där så behöver kommunerna inte betala. Detta medför en minskad inkomst på cirka 3 miljoner euro för ÅHS och därmed landskapsbudgeten.

I samband med att den lagen togs så skrev man i motiveringarna så här: "När verksamheten vid långvårdsenheten till fullo utvecklas till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år 2013 ökar ÅHS kostnader med cirka 3 miljoner euro. Den utvecklingen förutsätter förändringar i landskapsandelarna till kommunerna”. Detta togs den 30 september 2011.

Den andra delen i det här paketet är 1 miljon euro. Det är helt enkelt en minskad överföring från landskapet till kommunerna. 

Om vi stannar kvar vid dessa 3 miljoner så har vi under hösten fört väldigt många och långa diskussioner både inom landskapsregeringen och mellan landskapet och Ålands kommunförbund om hur man kunde beakta det här på ett så rättvist som möjligt i samband med landskapsandelarna.

Vi kunde konstatera, efter att vi hade fört dessa diskussioner, att det var svårt att hitta ett förslag där man hittade den totala konsensusen när man gick in i de enskilda landskapsandelarna, även om viljan nog var god från alla deltagande parter. Vi sade från vår sida att vi inte hade någon prestige i detta, hittar kommunerna en gemensam lösning så är vi med största sannolikhet beredda att ta den.

Det visade sig svårt. Till slut måste vi ändå komma fram till någon form av beslut. Vi konstaterade att vi helt enkelt delar det här med den åländska befolkningen, då blev det en summa på 141 euro ungefär. Det är det belopp som vi justerar landskapsandelarna till kommunerna med. Då blir det rättvist om man ser det ur ett medborgarperspektiv.

Vi har sagt att det här nu är en nödvändighet för att klara av ekonomin, för ÅHS och för landskapsbudgeten. Jag vet att det finns en diskussion om det här är rättvist eller inte rättvist gentemot kommunerna. I och med att kommunerna till stor del har tagit hem sina klienter från Gullåsen så innebär det att man får den kostnaden på kommunerna istället. Ja, så är det. Men det finns inte någon svart eller vit bild i det här sammanhanget.

Det här är helt enkelt en politisk överenskommelse som man gjorde i samband med den nya ÅHS-lagen. När Gullåsen blir en geriatrisk klinik från den 1 januari 2013 så ska det inkomstbortfallet som det innebär för ÅHS kompenseras via landskapsandelarna, vilket vi förverkligar i samband med den här framställningen. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det känns ofrånkomligt lite svagt att landskapsregeringen i en så här pass stor förändring, som det innebär för kommunerna, mest hänvisar till att lagtinget i samband med ÅHS-lagen gjorde de skrivningarna i lagen. Landskapsregeringen säger nu att man gör så här för att lagtinget då sade så. Den här frågan diskuterades, men det var inte huvudfrågan just då. Texterna antyder också att man borde utvärdera landskapsandelssystemet innan man gör förändringar. Man behöver framförallt prata med kommunerna om vad det innebär för kommunerna i sig. Lite mera kunde man kräva av en landskapsregering. Vicelantrådet, finansministern sade här att för att klara av ÅHS ekonomi så måste man göra det här. Men det är ju inte så att landskapsregeringen föreslår att ÅHS ska få mera pengar i utgiftsramarna för nästa år, utan det ska hållas ganska strikt. I verkligheten går de här pengarna till att lappa andra underskott som finns i landskapets verksamhet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ltl Perämaa har rätt i att jag nämnde ÅHS och därmed landskapsbudgeten. Det är helt klart att det är den stora budgeten som det handlar om, allting ingår i samma.

När det gäller utvärderingen, ja, landskapsandelarna ska utvärderas under det kommande året. Olika förändringar kommer säkert att ske. Det hade inte funnits möjligheter att göra förändringar inför det här budgetåret, då följde vi beslutet av den regering som jag tror att ltl Perämaa satt i.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Även om jag kanske kunde tycka att det är sympatiskt att den nya landskapsregeringen gör exakt som den förra landskapsregeringen diskuterade, men ett visst utrymme för att ta egna initiativ måste ju finnas också i den här regeringen.

Vi har den uppfattningen att ÅHS kan gå mot ett underskott för detta år 2012 med uppemot 4 miljoner euro i verksamheten, som delvis ska lappas med tidigare överskott. Det här som föreslås nu hjälper inte ÅHS på något sätt. Det lappar vissa hål i landskapets budget för övrigt. Jag tror att det är viktigt att man i utskottet klarerar att de här pengarna inte hjälper ÅHS och det hjälper inte de klienter som kommer att behöva söka sig till ÅHS för att för vård. Vi har ett jättestort problem. Troligtvis går vi mot nedskärningar inom den verksamheten för att kunna hålla den ram som landskapsregeringen föreslår.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl Perämaa har helt rätt i det. Han indikerar problemet med ÅHS budget, det är riktigt. Däremot har ltl Perämaa fel i att det här inte hjälper. Naturligtvis, eftersom vi totalt sett har ett underskott i landskapets budget för 2012. Vi har också ett planerat underskott för 2013 och underskottet skulle bli 3-4 miljoner större om vi inte skulle göra den här åtgärden, vilket i sin tur skulle sätta ännu hårdare tryck på ÅHS. Nog hjälper det här vården på Åland, absolut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack vicelantrådet för presentationen. Vicelantrådet säger att det inte var någon prestige i de här förhandlingarna. Vi är några i salen som har varit med om förhandlingarna. Jag kan hålla med om att det inte finns någon prestige i detta när det läggs fram att 4 miljoner ska bort. Kommunförbundet får göra vad de vill innanför den ramen. Givetvis finns det inte någon prestige där, det kan jag helt hålla med om.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag tackar för det. Jag vill också en eloge till ltl Asumaa för att han gjorde en gedigen insats för att försöka hitta en gemensam lösning i det här svåra jobbet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag och många andra från kommunförbundets sida har säkert försökt göra en gedigen insats med tanke på kommunerna. Vi hade faktiskt fyra så kallade överläggningar, med det var något annat än överläggningar. Vid den fjärde överläggningen kom vi fram med ett förslag från kommunförbundets sida angående hur vi såg på det och det accepterades. Men sedan den 17 oktober blev vi snabbinkallade till en ny överläggning på initiativ av landskapet. Landskapet lade fram den här fördelningen per invånare och där hade kommunförbundet inte alls någon roll. Det var inte ens kommunförbundets förslag i den sista överläggningen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Där har jag en annan minnesbild. Jag uppfattade att det här var det som vi kunde åstadkomma tillsammans. Det fanns inte heller något annat förslag som det fanns en konsensus hos kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag återkommer om de större sakerna. Det var en liten detalj som jag vill klarlägga i 10a §. Det står så här: ”Från de landskapsandelar som kommunen beviljas ska en justeringsavgift dras av.” I min värld i den här typen av lagstiftning är en avgift något som man får för den avgiften. Vad kommer kommunerna riktigt att få för den här avgiften? Det som man kallade för ÅHS-avgift tidigare var ju en ersättning för den geriatriska vården som enligt behörighetsfördelningen hör till kommunerna och då betalade man en avgift. Men jag tycker att justeringsavgift är ett väldigt märkligt begrepp. Vad får kommunerna riktigt för den här avgiften, annat än mera kostnader på halsen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Vi hade en hel del funderingar kring hur man skulle uttrycka sig. Nu valde vi justeringsavgift. Ltl Eriksson frågade vad man får för det. I ärlighetens namn, inte får man någonting. Det är en justering mellan landskapet och kommunerna i de ekonomiska förhållandena. Man kan diskutera ordet avgift. Ordet belopp skulle kanske ha varit bättre, vilket vi använder i några andra sammanhang. Jag har absolut ingenting emot om man i utskottsarbetet justerar det, för det kanske beskriver situationen ännu bättre. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är egentligen en liten sak, som jag sade i min första replik. Jag tänkte tipsa om att det korrekta begreppet kanske skulle ha varit justeringsbelopp. Om man i lagstiftningen skriver att man ska erlägga en avgift så borde man få något för den avgift som man erlägger. Jag blev lite förvånad när jag tittade på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna stöder inte ett sådant här förfaringssätt som man kan kalla för kreativ bokföring eller principlös lagstiftning om man är snäll. Det här är ett system som går helt utanför landskapsandelssystemet. I alla dokument som finns och i gula boken, som gäller ännu till den 31.12 2012, så står det just om detta med förändringar i landskapsandelssystemet. Det är en sak som sittande landskapsregeringen tydligen inte tänker fullfölja.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Den sittande landskapsregeringen tänker fullfölja det. Översynen av landskapsandelarna sker 2013. Det har också att göra med de resurser som finns inom ÅSUB. Översynen måste göras på ett objektivt och korrekt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har haft svårigheter att förstå den här framställningen. Med all respekt, så blev det inte klarare nu heller. Statsrättsligt definierar man på grundlagsnivå, lika som på självstyrelselagsnivå, skatter och avgifter. Det är en mycket tydlig begränsning som gäller för dem i ljuset av egendomsskyddet som finns i samma grundlag. Om det här är en justeringsavgift så måste de krav uppfyllas som gäller för avgifter. Jag har inte ur framställningen lyckas, i stil med kollegan Anders Eriksson, utläsa vad detta är en avgift för, tyvärr.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Som jag sade i mitt tidigare inlägg här, om det är så att man hakar upp sig på ordet avgift så kan man i utskottet väl byta ordet till belopp. Det kanske till och med skulle vara en fördel tycker jag. Angående ordet avgift så finns det också lite olika skolor eftersom vi också har diskuterat det här med juristerna i huset. Redan nu i lagstiftningen finns begreppet skogsvårdsavgift som man inte får någon direkt specificerad service för. Den här frågan är inte alldeles svart eller vit. Men om man vill göra en förbättring så tycker jag att det är upp till utskottet att göra det. Det är också bra om man kan föra en diskussion kring de här sakerna i betänkandet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag hade gärna sett att lagförslagets motivering skulle ha innehållit den här typen av tankar som nu presenteras här, så är det dock inte. En tilläggsuppgift faller därmed på utskottet. Ändå fortsätter svårigheterna, det beror säkert på mig. Jag förstod att motivet för att införa denna sak är inkomstbortfall. I slutet av presentationen nämnde vicelantrådet att på grund av detta inkomstbortfall så måste man handla på ett visst sätt. Det förhållandet att inkomsterna minskar kan inte vara tillräcklig grund för att bryta mot de regler som gäller för hur man sköter ett demokratiskt samhälle. Jag tror inte att det räcker med att bara dribbla med termer; belopp eller avgift. Vi måste hålla oss till grundlagen och självstyrelselagen även i denna fråga.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! De inkomster som faller bort från ÅHS och därmed från landskapsbudgeten grundar sig på att man på Gullåsen har utfört sådana uppgifter som egentligen ligger på de kommunala ansvarsområdena. Kommunerna har istället betalat till ÅHS för dessa uppgifter. Nu blir det en renodling från den 1 januari 2013, kommunerna sköter de här uppgifterna helt och hållet själva. Den geriatriska kliniken sköter de uppgifter som ligger på landskapets ansvar. På det sättet blir saker och ting rätt från och med 2013. Det bästa skulle naturligtvis ha varit om man hade rett upp det här i samband med den framställning som kom till lagtinget och antogs den 30 september 2011. Då skulle den här diskussionen inte ha behövts. Nu är diskussionen lite svår därför att det finns ingenting svart eller vitt i detta. Från den kommunala sidan ser man detta som en belastning och från landskapets sida så är det här en naturlig uppföljning av den lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! En principiell svaghet som vi ser i den här framställningen är just detta att man inför en avgift, vilket redan har debatterats här i föregående repliker.

Jag har en direkt fråga till finansministern: Hur många gånger har landskapsregeringen tänkt att kommunerna ska betala den här avgiften för landskapet? När man läser den här framställningen så står det att det här är en årligen återkommande avgift som belastar kommunerna. Ska man år efter år betala samma avgift?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Svaret är nej. Det här är en temporär lösning för nästa år. Meningen är att vi ska göra en översyn av landskapsandelssystemet under nästa år. Sedan kommer hela projektet med samhällsservicereformen. Det är väldigt många saker som kommer att påverka det här. I det här systemet kommer det att finnas en rörlighet som vi tyvärr får lära oss att leva med några år, tills vi har hittat en fastare form igen. Det är inte bestämt att det här ska vara många år framåt, utan nu tar vi beslut för nästa år.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Enligt lagparagrafen så är det här en avgift som årligen också ska indexjusteras och om därmed också finnas kvar i relationerna mellan landskapet och kommunerna. Kommunerna ska flera år framåt betala en avgift, så står det i framställningen.

När man läser i framställningen att man inte tänker gå in i landskapsandelarna, före man har samhällsreformen på plats, då blir man riktigt rädd. För vi vet att det kommer att ta många år innan vi har samhällsservicereformen på plats. Tänker faktiskt inte landskapsregeringen gå in och titta över landskapsandelarna före hela det stora projektet är i hamn?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det ska ske en översyn av landskapsandelssystemet under nästa år. Vad detta leder till kan inte jag stå här och förutsäga för det beror naturligtvis på vad den översynen visar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna omfattar inte det här lagförslaget, vilket man säkert redan har kunnat ana sig till efter de replikskiften som har förekommit.

Från liberalernas sida får landskapsregeringen underkänt på flera punkter när det gäller den här framställningen. Beredningen av lagframställningen är inte godkänd. Kommunerna har inte getts möjligheter att reagera på förslaget. Underkänt blir det för tidpunkten när lagen kommer till lagtinget, förutom den aspekten att det är en budgetlag som vi förstås skulle ha önskat att vi hade haft långt tidigare på lagtingets bord, så har heller inte kommunerna haft någon möjlighet att anpassa sig till förändringarna som föreslås.

Vi underkänner landskapsregeringen för att de frångår principerna för hur landskapsandelarna fördelas bland annat regionalpolitiska principer. Ska ändringar göras bör det ske genom att landskapsandelarna regleras.

Vi godkänner inte heller landskapsregeringens utgångspunkt att kommunerna skulle slippa Gullåsenavgifterna och att 3 miljoner är ett nollsummespel mellan kommuner och landskap. Kommunerna har kvar största delen av sina kostnader och ska dessutom betala avgifter till landskapet.

Vi godkänner inte landskapsregeringens förslag eftersom de inte tar ett helhetsgrepp om den samlade offentliga ekonomin, en helhet där landskap och kommuner är kommunicerande kärl och där vi har ett gemensamt ansvar för människornas service. Landskapsregeringen tänker i termer vi och de och det allt överskuggande är att vår budget är i balans.

Vi godkänner inte heller det nya systemet med att påföra avgifter. Den principiella ändringen ifrågasätter vi, vilket ltl Gunnar Jansson att närmare beskriva.

Relationerna mellan landskap och kommuner är stadgat i lag. Landskapsandelssystemet är transparent och ger kommunerna möjlighet till långsiktig planering. När förändringar genomförs så att kommunerna får mindre inkomster via minskade landskapsandelar bör det skötas på ett sätt som ger kommunerna möjligheter att anpassa sig till den krympande kostymen. Dessutom bör kommunerna vara delaktiga och ges möjlighet att yttra sig om förändringar i de ekonomiska transaktionerna. Större förändringar bör genomföras över en längre tidsrymd.

Det som nu håller på att hända är att kommunerna fem före årsskiftet får veta att de ekonomiska ramarna som kommunen bygger sin budget inom har minskat i betydande omfattning. Kommunerna har ingen möjlighet till långsiktig planering och anpassning.

I kommunerna antas ramar för de olika förvaltningsenheterna någon gång på våren. Senast då bör kommunerna ha sina uppgifter från landskapsregeringen för att ge dem som jobbar med kommunens budget rimliga möjligheter till anpassning.  Just nu pågår i många av de åländska kommunerna brandkårsutryckningar för att parera följderna av minskade ramar. Jag känner till det väl från min egen kommun till exempel. Servicen till människorna beskärs ytterligare och det blir svårt att få ihop debet och kredit.

Som jag redan tidigare sade så sköts de ekonomiska transaktionerna mellan landskapet och kommunerna genom landskapsandelarna. Det som landskapsregeringen nu föreslår är att vi ska förbigå det system som är känt för alla och som ger kommunerna möjlighet att ha viss framförhållning.

Det som landskapsregeringen föreslår är att vi ska frångå de noggrant genomtänkta fördelningsprinciperna som har en regionalpolitisk effekt. Mindre och svaga kommuner gynnas på större kommuners bekostnad eftersom de större kommunerna förväntas bära större del av utgifterna själva. I själva verket slår regeringen sönder det komplicerade systemet när de inför en ny beräkningsgrund, en avgift som baseras på invånarantal. Det förvånar mig särskilt mycket att centern stöder det här, att de står för en politik som innebär kännbara nackdelar för glesbygd och mindre kommuner.

Landskapsregeringen hävdar att avgifterna till kommunerna är ett nollsummespel. Kommunerna slipper Gullåsenavgifterna och ska därför ersätta landskapet. Vi köper inte de argumenten, vilket vi flera gånger har påpekat under budgetremissen. Landskapet har under ett antal år piskat på kommunerna att de ska ta hand om äldreomsorgen som är social verksamhet. Under många år fick ÅHS bära en del av kommunernas skyldigheter genom att äldreomsorgen inte var tillräckligt utbyggd i kommunerna. Därför infördes också höga avgifter för att kommunerna skulle se vinsten i att sköta äldreomsorgen själva. Till största delen var detta en lyckad politik. Kommunerna har byggt upp sin äldreomsorg, själva eller tillsammans med andra t.ex. i form av De Gamlas Hem.

Det finns en klar gränsdragning idag mellan sjukvård och socialvård, vilket också klargjordes i ÅHS-lagen. Landskapet sköter sjukvården och kommunerna socialvården. Parterna ska betala för sin del själva. Geriatriken hör till sjukvården och därmed faller ansvaret och kostnaderna på landskapet. Ändå ska kommunerna betala avgifter till landskapet. Är det ett rättvist resonemang? Nej, det tycker inte liberalerna.

Man kan ytterligare argumentera, när man läser budgeten så framgår att inkomstramen för ÅHS sjunker med 3 miljoner. Men om man följer landskapsregeringen resonemanget så har Gullåsen kvar kommunernas patienter eftersom kommunerna ska betala det en gång till. Nu hamnar dessa 3 miljoner i finansministerns allmänna budgetficka, de går inte till Gullåsen. Men Gullåsen ska fortsätta att sköta sin verksamhet. Vi hävdar att den verksamheten rimligen också bör kunna dras ner, eftersom kommunerna har byggt sin socialvård hemma.

Landskapets budget och kommunernas budgetar är olika delar av samma offentliga ekonomi. För att uppnå målet en hållbar offentlig ekonomi måste landskapsregeringen lämna spåret vi och de och ”vår budget i balans”. Den offentliga sektorn ska tillsammans sköta sina åtaganden som vi tyckt att är så viktiga så att vi har slagit fast dem i lag. Människor ska känna trygghet var än man bor på Åland. Och kommunerna som ålagts att sköta det mesta av servicen måste ha ekonomiskt utrymme att handha uppgifterna. Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret att se till helheten.

Med den här budgetlagen, som kommer i sista minuten till lagtinget, visar landskapsregeringen att man inte tar på sig det helhetsansvaret. Kommunerna får bära för stor del av bördan utan att ha en rimlig chans att bereda sig på förändringar som följer av lagen, utan att på något sätt vara delaktiga i förändringsarbetet men med fortsatt krav på sig att sköta all lagstadgad verksamhet. I sista ändan är det människorna ute i kommunerna som kommer i kläm och som drabbas av det här. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Vtm Viveka Eriksson säger att liberalerna inte acceptera att 3 miljoner euro ska vara ett nollsummespel. Då blir jag lite förvånad när jag läser att dåvarande lantråd Viveka Eriksson bara för ett och halvt år sedan lade fram framställning nr 28, nya landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård, där det står: ”När verksamheten vid långvårdsenheten till fullo utvecklas till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år 2013 ökar ÅHS kostnader med cirka 3 miljoner euro. Den utvecklingen förutsätter förändringar i landskapsandelarna till kommunerna.” Jag tolkar att det är 3 miljoner euro och ett nollsummespel som den förra regeringen också var ute efter. Har man förändrat sig helt under ett och ett halvt år?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vtm Viveka Eriksson lade också den gula budgetboken, som gäller för året, till lagtinget. Där skrev vi att under året kommer man att gå igenom landskapsandelarna. Man skulle titta på regleringen mellan kommunerna och landskapet, alldeles särskilt mot bakgrund av de sociala uppbyggnaderna som man har gjort i kommunerna.

Från liberalernas sida har utgångspunkten hela tiden varit att man går in och tittar på systemet, men inte gör brandkårsutryckningar i sista minuten som drabbar kommunerna oskäligt hårt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag antar att man nu pratar om den ekonomiska utredningen vad gäller äldreomsorgen. Det var en framsynt regering när lantrådet Roger Nordlund och minister Harriet Lindeman tog ett beslut, 2007 i slutet av förra mandatperioden, att man skulle göra en ekonomisk utredning av kommunernas äldreomsorg. Det här följde inte nästa regering, med lantråd Eriksson i spetsen, upp. Varför säger man nu i den gula boken att nästa regering ska göra det?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Petri Carlsson behöver försvara sin politik. Jag tycker inte att det är försvarbart att man i en budgetlag, strax innan årsskiftet, tar bort 4 miljoner från kommunerna. Det är inte försvarbar politik. Det är inte på det sättet som liberalerna skulle jobba. Vi tycker att man ska göra förändringar i regleringen mellan landskapet och kommunerna på ett långsiktigt sätt så att kommunerna är delaktiga och att de har möjlighet att agera och reagera på förändringar. Det utrymmet har man inte nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det här känns på något vis som en liten sorglig diskussion. Det som nu sker med Gullåsenavgiften är en följd av den ÅHS- lagstiftning som jag tror att vi var ganska överens om 2011. Jag har kämpat i många år för att vi ska skilja åt hälso- och sjukvård och social omsorg. Det är roligt att höra att vtm Viveka Eriksson också tycker så.

Vad gäller Gullåsen så är det inte en fråga om kommunicerande kärl utan det är två helt separata uppgifter. Geriatriska kliniken sysslar nu uteslutande med geriatrisk behandling av äldre. Vården har blivit mycket, mycket mera specialiserad. Kommunerna har det sociala ansvaret för boendet. Många äldre betalar nu själva en stor del av sitt boende och det föll tidigare till och med på ÅHS. Det är nog en riktig utveckling.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är definitivt en riktig utveckling. Från liberalerna har vi också jobbat i den riktningen. Det har också varit landskapets åsikt under ganska många år. Man ville uppmuntra kommunerna, både med morot och piska, att bygga upp sina äldreomsorgsboenden så att man inte skulle hålla de äldre personerna som är i behov av socialvård inom sjukvården. Det här är en framgångsrik politik som nu har burit frukt. Nu kan kommunerna sköta äldreomsorgen hemma. Då gör man en helt följdriktig, naturlig uppdelning i sjukvård och socialvård, vilket gjordes i ÅHS-lagen.

Angående de 3 miljonerna, det är en jättestor diskussion, det som bedömdes som 3 miljoner för några år sedan så stämmer ju inte nu. Inte är det 3 miljoner transaktioner de senaste åren.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag undrar om inte liberalerna måste titta lite i gula boken. I budgeten för ÅHS för 2012 finns det upptaget över 3 miljoner i kommunala Gullåsenavgifter. Det är uppenbart att det är en fel budgetering och det är en av de största orsakerna till att ÅHS 2012 går med ett betydande underskott.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Exakt, det är inte 3 miljoner som kommunerna ska betala eller har betalat. Ändå säger man från landskapsregeringens sida att 3 miljoner är ett nollsummespel. Men de här pengarna har man inte betalat från kommunerna till Gullåsen, så det kan inte vara nollsummespel. Däremot så bekymrar jag mig väldigt mycket för vad som händer inom ÅHS och Gullåsen därför att man har 3 miljoner mindre för hela ÅHS- kakan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag tycker att det är tråkigt att vtm Eriksson pratar om vi och de. Landskapet och landskapsregeringen har ett helhetsansvar både för landskapet, kommunerna och för alla 28 000 människor som bor här på Åland.

Några fakta kan vara bra att känna till i den här diskussionen. Landskapets budget för 2013 visar ett underskott på ungefär 13 miljoner om man tar bort utjämningsfonden. Minus 13 miljoner!

Jag vet att det finns väldigt varierande skillnader mellan kommunerna. Vi har de kommuner som har det väldigt svårt och vi har de kommuner som har det bättre. Men sammantaget så visar kommunsektorn på plus 2 miljoner. Man har en ökning av skatteintäkterna med 4 miljoner. Nog tycker väl ändå vtm Eriksson att det är viktigt att vi kan ge våra äldre en god äldreomsorg men också att vi kan ge ålänningarna en bra vård och utbildning så att vi faktiskt har ett helhetstänkande i vårt samhälle?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I en helhetstänkande där det finns 17 olika parter, 16 kommunerna och landskapet, alla ska vara involverade i arbetet och delaktiga när man gör förändringar. När man genomför en åtgärd så behöver man också i ett helhetstänkande ta hänsyn till vilka konsekvenser det får. Landskapsregeringen har nu har inte gett kommunerna den här tiden och möjligheten att anpassa sig till eventuella förändringar i landskapsandelssystemet. Det är därför som vi hävdar att man ska följa de system som vi redan har byggt upp; landskapsandelarna. Gå in i det systemet, titta på hur fördelningen har fungerat sedan det nya systemet tillkom och se hur man ska reglera det så att det blir ännu bättre.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag tycker att vtm Eriksson underskattar kommunerna och kommunernas förmåga att göra egna bedömningar. Alla har varit medvetna om att dessa 3 miljoner som regeringen Eriksson slog fast att skulle justeras i samband med landskapsandelarna från och med 2013. Sedan är det marginellt, några euro hit eller dit beroende på vilket system man har valt. Men dessa 3 miljoner har varit kända för alla parter, landskapet och de 16 kommunerna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! De här 3 miljonerna är inte och kan aldrig ha varit skrivna i sten, det var en uppskattning.  I ÅHS-lagen sade vi inte att man skulle bort 4 miljoner från kommunerna på ett bräde, under en budget. Vi sade att man skulle gå in i landskapsandelssystemet och titta över det. I vissa fall så har de sociala kostnaderna i kommunerna stigit, man har också fått mera pålagor på sig. Man måste ju titta på helheten. Igen vicelantrådet, helheten, inte vi och de.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Bästa vtm Eriksson, landskapet är vi alla, kommunerna är vi alla, medborgarna är vi allihop. Jag förstår inte det här sättet att försöka skapa ett motsatsförhållande. Vi sitter alla i samma båt, en båt som är på väg in i ett guppigt hav och där vi har stor utmaningar. En krympande kaka ska räcka till ack så mycket.

På centergruppens vägnar tycker jag att landskapsregeringen har hittat på en elegant lösning för att lösa en mycket komplicerad situation. Via kommunförbundets förhandlingar kunde man inte hitta en väg till den krympta kommunkakan. Därför var landskapsregeringen tvingad att hitta på ett instrument. Det är svårt att förstå kritiken att detta skulle skapa bekymmer med tanke på landskapsandelssystemet som sådant. Det här är ett sätt att lösa mycket svår situation.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Man går ju inte in i landskapsandelssystemet. Man inför ett nytt system där man räknar enligt befolkningsmängd. Med det här förslaget frångår man det regionalpolitiska systemet som finns i landskapsandelarna. Det är svårt att förstå att centern omfattar det.

Kommunförbundets förhandlingar med landskapsregeringen gick till på det sättet att landskapsregeringen meddelade att 4 miljoner ska tas bort från den kommunala kakan. Varsågod kommunförbundet, försök hitta hur man ska dela detta mellan kommunerna. Det säger sig självt att det är en väldigt svår uppgift för ett kommunförbund. Självklart är det landskapsregeringen som har det regionalpolitiska ansvaret för att se till att man jämnar upp mellan starka och svaga regioner. Det är en regionalpolitisk åtgärd, det är inte kommunförbundets uppgift.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag får tacka vicetalmannen, för här kom svaret att det är landskapsregeringens uppgift att lösa en svår situation. Och det är detta som landskapet har gjort.

Jag måste säga på centerns vägnar, det faktum att man nu har tvingats ta till en extraordinär åtgärd genom att skapa en tillfällig lagstiftning är väl ingenting som i sig underminerar det faktum att landskapsandelarna har ett ytterst starkt regionalpolitiskt inslag. Där är hela utgångspunkten. Jag tycker inte att man behöver vara så upprörd.

Att begära att landskapsregeringen på någon månad skulle sätta sig ner och analysera och sedan utforma ett nytt system för landskapsandelarnas fördelning är väl ändå lite väl mycket begärt? Vi vet ju alla vilket enormt arbete det krävdes för att få paketet i hamn 2007-2008.

Jag tycker att det är synd att liberalerna är inne på lånevägen. Man vill inte ha en budget i balans. Man kritiserar varje åtgärd till besparing.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För kommunernas del som har det lagstadgade ansvaret att sköta väldigt mycket av servicen till medborgarna så är det minsann inte enkelt när man några månader före årsskiftet får veta att en stor summa av landskapsandelarna faller bort. Jag kan bara tala för min kommun. Där sitter vi och försöker hitta sätt för hur man ska skära ner på den sociala sektorn. Det är inte lätt för allting är lagstadgat. Jag tycker att centerns ordförande, om någon, som också talar för att vi ska hålla kvar den kommunala strukturen, också ska se till att man ger utrymme för kommunerna att sköta sina åtaganden.

En reglering av landskapsandelarna är helt och hållet liberalerna med på, men då ska kommunerna ha en förutsebarhet, att de kan se vad som komma skall och att de är delaktiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vtm Eriksson sparar minsann inte på krutet. Det är alldeles förfärligt det som landskapsregeringen kommer med. Man vet inte riktigt vilka superlativ man ska dra fram för att beskriva den här åtgärden som dessutom benämns på fel sätt. Det är till och med olagligt.

Vi måste alla komma ihåg att det här är ingenting som vi skulle vilja göra. Den här framställningen skulle vi också alla vilja kasta i papperskorgen, om det inte vore för de ekonomiska realiteterna i landskapet.

Angående uppdelningen i vi och de, som lemlänning är jag givetvis förfärad över att vi hamnar på en pålaga på ungefär 200 000 euro. Men i Lemland ser vi det som att vi hjälper landskapet. Landskapet har hjälpt oss med landskapsandelar i alla år, nu kan vi hjälpa landskapet. Vi har råd och de allra flesta kommuner har råd. Det görs per capita, alltså varje person bidrar med lika mycket. Det är det mest rättvisa systemet. Jag förstår inte hur man kan vara så här populistisk som ledamot av Ålands lagting och dessutom vicetalman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna försvaras kommunernas fortsatta möjlighet att kunna sköta de åtaganden som man är ålagda i lag. Det är kommunerna som får stå för den största delen av samhällsservicen och det har vi stiftat lagar om här i lagtinget. Då måste vi allihop se till att det finns ett ekonomiskt utrymme så att man faktiskt också klarar det, så att man inte börja gå på knäna och att man inte måste gå in och skära på ett orimligt sätt. Kommunerna måste också ha en möjlighet att kunna anpassa sig till ändrade förhållanden. Det har man inte med det här sättet att lagstifta.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst skulle man önska att det här kunde göras flera år på förhand, föregås av diskussioner och att man skulle få vara med i processen osv. Men det är bråttom. Varför är det bråttom? Ja, för att vi under den förra perioden hade en regering som var väldigt senfärdig med att göra inbesparingar. Så nu har det blivit ännu mera brått. Nu är fickorna på utsidan. Får vi inte budgeten i balans före nästa år då måste vi gå till någon annan och låna pengar och då är vi alla i samma kö. Landskapet, kommunerna och alla ålänningar skuldsätter sig för att vi inte har haft förmågan att få vår budget i balans. Jag frågar mig; var är de alternativa inbesparingarna från liberalerna? Av finansmotionerna som jag har här kan man inte se några inbesparingar. Enda resultatet blir, som sades i en tidigare replikrunda, att vi skuldsätter oss. Är det detta som vi ska göra? Är det så som vi ska behandla vår ekonomi? Är det det Åland som vi vill ge åt våra ungdomar? Nej, vi måste ta ansvar för ekonomin. Det här är ett sätt som ändå är någorlunda balanserat och har föregåtts av rätt så mycket diskussioner med tanke på vilken brådska det är.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna fortsätter att försvarar kommunernas möjligheter att stå upp och serva medborgarna. Vi vill inte göra inbesparingar på ett sådant sätt att vi skickar över underskottet från landskapets budget till kommunernas budget, det är ingen helhetspolitik. 

Däremot är vi beredda att under en längre tid se över landskapsandelarna, se på vilket sätt man reglerar upp dem och ändrar på dem. Det är ett sätt där kommunerna är delaktiga och där man också har en möjlighet att förutse vad som komma skall. Men det här abrupt, det medför att kommunerna gör en massa brandkårsutryckningar. Det är inte bra politik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen i ärendet nr 2 avbryts kort för ett anmälningsärende.

Meddelande

Herr landshövding

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens president framställning om godkännande av förslaget till lag om sättande kraft av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.

Talmannen

Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning. Diskussion i ärendet nr 2 fortsätter.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman!  Först en liten reflektion av det föregående anförandet av vtm Eriksson. Hon nämnde uttrycket brandkårsutryckningar. Som jag upplever det så har kommunerna nu ett bra tag vetat om att landskapets ekonomi är ansträngd och att landskapsandelarna kommer att minska. Även i samband med ÅHS lagen så diskuterar man att landskapsandelarna skulle minskas.

Herr talman! Lagen om minskning av överföringar i kommunerna så väcker debatt ute i kommunerna. Men med att jobba som landskapsregeringen nu gör med att få en budget i balans så behöver man se över vad man kan göra för att sänka kostnaderna.

Att man skulle göra Gullåsen till ett en geriatrisk klinik och att kommunerna skulle behöva att själva ta ett större ansvar med att ta hem äldre tidigare, ja redan i rehabiliteringsstadiet efter olycksfall har man vetat länge. Jag tror det var 2006 som det blev klart.

Så att det där försvinner 3 miljoner från landskapsandelarna är nog ingen överraskning för mig. Det har man ju förstått att något sådant kommer att hända. Så att det sparas in där är nog ingen överraskning.

Men däremot så blev jag förvånad över den nu föreslagna justeringsavgiften som ska spara in ytterligare en miljon. Och nu förstår jag också mer liberalernas diskussioner om avgift i budgetdebatten som jag då inte riktigt hängde med.

Nu har ju det här kommit fram i en förhandling med Ålands kommunförbund, eller så har det inte diskuterats om den i kommunförbundet säger vissa. Det får landskapsregeringen, som har varit med och förhandlat, och kommunförbundet säga vem som har sagt vad.

I budgetdebatten så nämnde jag att landskapsandelsystemet bör ses över och det tycker jag fortfarande. Jag tycker att jag hör av vicelantrådets att man har planer på det år 2013, vilket jag tackar för.

I lagförslaget nämns det att man väntar på den kommande kommunreformen. Men det är bra om man också före börjar utvärdera landskapsandelssystemet. Jag förstå landskapsregeringens tanke att man också vill veta lite vad som händer med kommunreformen, eftersom det också då måste göras något med landskapsandelarna. Men nu gör man det på fel sätt tycker jag, ett enkelt men felaktigt sätt, det är min personliga åsikt.

Herr talman! Landskapsandelarna bör nog ses över och jag undrar om det faktiskt är värt att vänta på den här reformen? Nu lägger man in den här justeringsavgiften, jag tror att man istället behöver fundera på vilka konsekvenser det får när man lägger in den här justeringsavgiften.

Likaså så har jag lite väntat på att det skulle göras en utvärdering av det nuvarande landskapsandelssystemet. Som vi nu haft sen 2008. Då var syftet att man tog bort investeringsstödet, förutom i skärgården om jag minns rätt. Däremot skulle kommunerna spara mer i ladorna för att sedan kunna stå för sina egna kostnader i samband med investeringar. Då tog vi också bl.a. bort bl.a. 12 § understöd enligt prövning och ändrade den till 12a§ särskilt understöd. Samtidigt så höjde man landskapsandelarna nästan till 100 procent för barnskydd, missbrukarvård och specialomsorg.  Tanken var god men det jag skulle vilja veta är om det har fungerat och har det hjälpt kommunerna som syftet var?

Jag tror det har hjälpt en del, men man borde även haft handikappservicen med där, för även där kan ibland slå lite oskäligt hårt mot framförallt de mindre kommunerna vilket också detta lagförslag kan gör nu.

Herr talman! Man säger att kommunerna vill vara självständiga och bestämma själv. Samtidigt så hör man hur kommunerna bekymrar sig över minskade landskapsandelar som jag nu också gör. Men jag har samtidigt en förståelse för att det måste göras. Vi jobbar trots allt för en budget i balans, vilket jag har en stor respekt för.

Jag tror också att man måste börja räkna ut landskapsandelen genom att räkna ut kommunerna skatteprocent. Dels så är ju hur många som bor inom kommunen och var man bor, i skärgården eller på fasta Åland, sedan borde kommunernas egna finansieringar också läggas till.

Jag personligen nu anser att en av faktorerna när man ser på landskapsandelarna så borde vara kommunens skatteprocent. Nu upplever jag att det är en tävling på Åland mellan de kommuner som har lägsta skatten och sedan en tävling om de som försöker undvika att ha högsta skatten. Alla kommuner vill erbjuda en bra socialservice men har alla råd på lika villkor?

Så visst ha tävlingen men låt kommunerna få en rättvis service och vill kommunerna styra själva så låt dem göra det. Men när ska landskapet komma in och stöda med landskapsandelar och hur mycket så bör man också se på procenten.

Herr talman! Det här var lite allmänt om landskapsandelarna. Nu mer om det här lagförslaget om justeringsavgiften som jag, likaväl som vicelantrådet nämnde här tidigare, anser att det har ett olyckligt namn. Vad får man för den där avgiften? Den här landskapsandelsjusteringen, som jag ser att behövs för att få en budget i balans, är på en miljon och över 10 procent av det så ska Sunds kommuns stå för genom att man gör en räkning per invånare i kommunen. Den mer än 10 procenten tycker jag slår för hårt mot en redan hårt ekonomisk prövad kommun. Visst är det så att det är fler kommuner som tar ett ännu större ekonomiskt ansvar i minskningen av överföringarna till kommuner som Saltvik, Lemland, Hammarland och Jomala. Men de här nämnda kommunerna anser jag att har råd att höja skatten och därigenom ta ett större ansvar.

Sund har idag en skatt på 19 procent och om man ska täcka summan på 100 000 euro så behöver man komma upp i 20 procent skatt.

Herr talman! Jag anser att man bör se över landskapsandelarna och här bör man se om kommunerna redan idag tar ett tillräckligt stort eget ekonomiskt ansvar?

Sedan bör man överväga att på något sätt ta in den gamla paragrafen om understöd enligt prövning eller att sätta in handikappservicen på samma villkor som missbrukarvård, specialomsorgen och barnskyddet.

Vi måste skydda all invånare, alla har rätt till lika behandling och att inte det är kommunens ekonomi som styr.

Jag vet att nu många tycker att jag varit kritisk, men den här regeringen har också gjort mycket gott för kommunernas ekonomi och där kan nämnas sjukdoms- och resekostnadsavdraget som en åtgärd som hjälper kommunerna. Men det här lagförslaget slår lite fel mot vissa kommuner. I kommunerna har man jobbat för att ge de äldre en god service, byggt ut platser inom service- och institutionsboende men sedan slår man ändå ut en kostnad per invånare och det slår lite fel tycker jag.

Nu kommer jag inte att rösta emot det här lagförslaget men jag ville bara säga hur det upplevs från en kommunpolitiker i en mindre kommun på Åland.  

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Ltl Winé nämnde att man skulle ha kommit fram till summan 4 miljoner i förhandlingar och överläggningar med kommunförbundet och landskapsregeringen. Jag kan korrigera, den summan har vi inte kommit fram till, utan den summan var lagd från första början när de så kallade överläggningarna började.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag måste titta i mina papper när jag hörde ltl Asumaas replik. Jag har för mig att jag inte nämnde någon summa. Så mycket vet jag att det har varit förhandlingar om landskapsandelarna mellan landskapet och kommunförbundet. Därför har detta kommit till genom en ömsesidig diskussion. Kommunförbundet företräder kommunerna, landskapet företräder landskapet och mer vet inte jag. Jag sitter inte med i någon förhandling. Som kommunpolitiker ser jag att vi har ett förtroende till Ålands kommunförbund och då är det bara att gilla läget.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Det är trevligt att höra att ltl Winé fortfarande har förtroende för Ålands kommunförbund efter att landskapsandelarna för Sund har minskat med 145 000 euro. Det är 3,6 procent, ltl Winé nämnde att det var 10 procent, men det är 3,6 procent av totalen. Summan som har varit på tal är 4 miljoner så jag antog att ltl Winé menade den summan. Det enda som vi från kommunförbundet har försökt påverka summan är att påvisa att den så kallade Gullåsenavgiften inte är 3 miljoner, utan år 2012 är summan faktiskt 2,7 miljoner för kommunerna, vilket vi vet från ÅHS och de siffror som vi har fått.

Ltl Göte Winé, replik

Det som jag tidigare menade med Sunds kommuns andel i det hela gällde den här miljonen. Det var så som jag tittade på det.

Vad ni sedan har diskuterat mellan kommunförbundet och landskapet i förhandlingarna låter jag vara osagt men mitt förtroende för Ålands kommunförbund finns kvar, om det finns något kommunförbund.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har full förståelse för att ltl Winé anstränger sig för att hitta någonting positivt i de åtgärder gentemot kommunerna som landskapsregeringen har vidtagit under sitt första år. I dessa ansträngningar kommer ltl Winé fram till att förändringarna i sjukkostnadsavdraget och resekostnadsavdraget är bra åtgärder för kommunerna. Rent matematiskt så kan man ju tycka att det ger ett visst tillskott. Men det finns ju individer bakom och sedan finns det också regionala aspekter att väga in. Jag har så svårt att ena mig i det tänkandet att det skulle vara bra för Sunds kommun att resekostnadsavdraget försämras för invånarna. Sund torde vara en pendlingskommun i likhet med många andra, det påverkar individerna och det påverkar bosättningsmöjligheterna i Sund förmodligen i negativ riktning i framtiden.

Jag var tvungen att bemöta det här för jag tyckte att argumenten för vad som var bra för kommunerna var synnerligen tunna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag måste le lite här, inte åt ltl Perämaa, men när jag skrev anförande så tänkte jag att här kommer liberalerna att rikta in sig på att det här drabbar den enskilda invånaren. Hur kunde jag gissa så redan för två timmar sedan? Ja, kanske för att man har lärt sig av liberalernas debatteknik att man alltid hittar någonting som man ska skjuta på. Jag sade också att det här är för kommunerna. Alla behöver vara med för att få en budget i balans.

När ltl Perämaa satt som finansminister så fanns det pengar i skattkistan. Nu är pengarna slut, nu måste alla vara med och göra de här förändringarna resekostnadsavdraget och det är en förbättring för kommunerna, vilket jag sade.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi nämner inte individen av den orsaken att vi skulle använda individen just som ett slagträ i debatten. Vi grundar argumenten på den ideologi som vi har bakgrunden och som är rättesnöre för allt vårt arbete också här i lagtinget. Vi se alltid individen bakom de beslut som fattas och de lagar som stiftas här i salen. För oss är det viktigt, till den delen skiljer vi oss åt från socialdemokraterna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Där är vi eniga ltl Perämaa, det är detta som skiljer oss åt. Vi vill inte försämra för invånarna i kommunen och måste höja avgifter och skatter och genom andra pålagor som man lägger från landskapsregeringen. Hur var det med den förra regeringen och kommunerna i frågan om sjukkostnadsavdraget och resekostnadsavdraget? Man skulle få stå för de avdragen själva. Det är precis lika mycket som det så kallade justeringsbeloppet i stort sett är för Sunds kommun. Vad är skillnaden? Ltl Perämaa och liberalerna, det är inte så mycket bättre. Det är precis samma sak, det var en lika stor försämring. Ideologiskt så vill vi se till att kommunerna får skattekraften, medan liberalerna tidigare ville ta bort skattekraften från kommunerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, herr talman! Det är en komplicerad fråga när man minskar landskapsandelarna. Jag tänkte ändå ta upp lite kring det här lagförslaget, tabellen på sidan 4 och särskilt kolumnen om den uppskattade Gullåsenavgiften och uppskattat nettoutfall. Jag tycker att det är lite olyckligt att man har med det. Detta medför att vi får den här diskussionen om att vissa kommuner är vinnare och andra är förlorare. Det har nämnts här i debatten att en del mindre kommuner drabbas hårt, Mariehamn stad drabbas inte något och man har syftat på att de större kommunerna inte drabbas, medan andra har hävdat att de drabbas.

Jag tycker att det är olyckligt på det sättet att beroende på vilken tidsperiod man väljer att titta på så kan det påverka väldigt olika.

För att exemplifiera det här så kan jag ta stadens exempel. Mariehamns stad har för Trobergshemmet och Gullåsen haft totalkostnader på 5-7 miljoner euro varje år. Under år 2009 var fördelningen 2,9 miljoner för Trobergshemmet och 2 miljoner för Gullåsen. Det här har successivt förändrats, för år 2013 uppskattar vi att det blir 6 miljoner för Trobergshemmet och det är noll i budget för Gullåsen. Det här beror ju på att Gullåsenavgiften slopas men kostnader skulle ha funnits kvar, dvs. kostnaderna för 2012 uppskattas till ungefär 1,3 miljoner. Det här är en skillnad mot 1,9 miljoner som finns i uppskattade Gullåsenavgifter för en tidsperiod mellan 2007-2011.

Tittar man ännu längre tillbaka så kanske beloppen skulle ha varit högre för staden. Tittar man längre fram så skulle beloppen har varit lägre. Det är väldigt svårt att bara ta dessa få år. Staden har ju nyligen också byggt ut Trobergshemmet och man har haft överklaganden och domstolsprocesser som har gjort att kostnaderna har kommit senare, än andra kommuner som har tagit det här ansvaret.

Jag tror att det här är en väldig svår diskussion att ge sig in på, vem som drabbas mera, vem som drabbas mindre och vem som är vinnare och förlorare. Högst upp på sidan 5 skriver man att de här jämförelserna baserar sig på uppgifter bakåt i tiden och därmed bara kan ses som en uppskattad effekt av att avgiften slopas. Jag ville göra er uppmärksamma på att man inte fäster någon särskild vikt på den här tabellen, utan att utskottet mera fokuserar på sidan 5, så att man inte ger sig in för hårt i den diskussionen.

Som jag sade så beroende på tidsperioden man väljer så får man olika så kallade vinnare eller förlorare. Jag tycker att det är principiellt bättre och mer legitimt att fördela per invånare som nu är föreslaget från landskapsregeringen, även om det till alla delar kanske inte heller blir fullständigt rättvist. Men det har mera legitimitet än där man baserat på tidsperiod skulle välja ett visst belopp.

Sedan diskussionen som har förekommit om varför man inte har gjort de ekonomiska utredningarna kring det här för äldreomsorgen. Jag tycker också att det är lite synd att man inte har lyckats mera.

Som jag nämnde i en replik här tidigare, så i en landskapsregeringsregerings pleni föredragning i slutet på förr förra perioden togs, med dåvarande lantråd Roger Nordlund och dåvarande ministern Harriet Lindeman, ett beslut om att man skulle utreda de ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska förutsättningarna skulle klarläggas i en särskild utredning. Den här utredningen borde sedan den tillträdande regeringen, med lantrådet Eriksson i spetsen, ha tagit fram och det har man inte gjort, vilket jag tycker är tråkigt. Den utredningen skulle ha varit värdefull att ha på bordet. Man har haft fyra år på sig och det har inte gjorts. Det här är ett bekymmer, för i samband med den utredningen hade man säkert fått en hel del svar.

Landskapsregeringen informerade då om att den här förändringen kommer att kräva både ökade personalresurser och höjd kompetens hos kommunerna. Och att de kommunala åldringshemmen måste anpassas för att kunna sköta mera vårdkrävande personer. Det här är någonting som fanns med och det hade varit bra att klarlägga de ekonomiska förutsättningarna, men det gjordes då inte. Det var tråkigt. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där stämmer inte. Förra landskapsregeringen gjorde en tydlig skrivning i ÅHS-lagen när det gäller att dra gränsen mellan socialvården och sjukvården i socialvårdslagen. Vi gjorde en ÅHS-lag. Dessutom kom det i augusti en omfattande utredning med hårda fakta och rena siffror om socialvårdens utveckling i landskapet.

Nu blandar man ihop, i alla dokument som förra landskapsregeringen skrev står det att nya ÅHS-lagen kräver en utvärdering av landskapsandelssystemet. Det står uttryckligen landskapsandelssystemet. Det är den här landskapsregeringen som för in diskussioner om att kommunerna är skyldiga att betala Gullåsenavgifter. I varenda ett dokument som den förra landskapsregeringen skrev handlade det om att reformera landskapsandelssystemet. Nu hittar man på någonting helt annat vid sidan om systemet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag läser bara det protokoll som finns fört vid en pleni föredragning. Där framgår t.ex. att förändringen av Gullåsens verksamhet kommer att innebära ekonomiska konsekvenser för ÅHS och kommunerna. Det står mycket mera kring det här, det står också; ”att åtgärderna är att de ekonomiska förutsättningarna för äldreomsorgen klarläggs i en särskild utredning.” Den utredningen har inte utförts.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle rekommendera ltl Petri Carlsson att inte läsa gamla beslut. Läs socialvårdens utveckling, där finns det hårda fakta och konkreta siffror. I vartenda dokument som den förra landskapsregeringen skrev står just detta med att utvärdera landskapsandelssystemet. Den förra landskapsregeringen var medveten om att man måste göra justeringar i gällande system, i landskapsandelssystemet, och inte ha någon principlös lagstiftning som ingen vet hur länge den gäller, hur det ska vara och hur det drabbar kommunerna. Det var precis det som var den förra landskapsregeringens riktlinjer. Nu är det dags för sittande landskapsregering att försvara sin egen politik.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det står också i den här framställningen, när Katrin Sjögren var minister för bara ett och ett halvt år sedan, att med tanke på dessa 3 miljoner så ska man förändra landskapsandelarna. Jag förstår inte varför ett justeringsbelopp av landskapsandelarna inte kan anses som att det är en del av förändringen av landskapsandelarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Carlsson och jag har varit på samma linje, att se tillbaka till historien och ta siffror därifrån kanske inte alltid är så relevant. Vi borde ju leva i nuet, i dagen och kanske i morgondagen.

Att dela kostnaderna per invånare när vi vet att kostnaderna kanske inte är exakt så höga som summan som vi ska dela den på.

Ltl Carlsson tycker att det är okej att Mariehamns stad står för 1,6 miljoner euro eller 20 procent av den totala inbesparingen enligt den här fördelningsprincipen. Har jag uppfattat det rätt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag står inte här och representerar staden utan jag är lagtingsledamot. Från den aspekten tycker jag att det här är bättre än det förslaget som levereras först till Ålands kommunförbund. Det här är en bättre lösning och den har en bättre principiell grund att stå på. Även om lösningen inte är fullständigt optimal så är det en överenskommelse som man kan svälja.

Ltl Tony Asumaa, replik

Slutresultatet av summan är densamma. Men den sista versionen gynnar givetvis Mariehamns stad med 400 000 euro. Så det gillar väl ltl Petri Carlsson bättre?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Bara det faktum att budgetlagar kommer efter själva budgeten så visar att det har varit en stor brådska och att man kanske inte har hunnit tänka igenom alla detaljer så noga som man borde göra med en sådan här framställning.

Det är en ovanligt beskrivande rubrik; minskning av överföringarna till kommunerna. Det brukar ibland lindas in lite mera.

Jag noterade i remissdebatten, när vi pratade om de slopade avdragen, sjukkostnadsavdraget och reseavdraget, att finansminister Nordlund pratade om att man skulle renodla rollerna mellan kommunerna och landskapet, vilket han var inne på också idag, att det är viktigt att man får till stånd en renodling samtidigt som han i nästa andetag sade att det här är en ettårig lagstiftning som är temporär. Jag tycker inte att man de facto lyckas renodla, tvärtom, komplexiteten ökar. ÅHS avgifterna försvinner, men istället blir det en avgift för vad? Det är en avgift som, för det första, ska dras ifrån de allmänna landskapsandelarna och, för det andra, ska dras i andra hand från driftskostnaderna för socialvården. Renodlingen, att få enklare roller, lyckas man inte med när det gäller den här framställningen i varje fall.

”Justeringsavgiftens storlek bestäms utgående ifrån ett belopp per innevånare som för 2013 föreslås bli 141 euro per person”. Enligt den muntliga presentationen förstår jag att man har kommit fram till den summan genom att man har bestämt att 4 miljoner ska tas bort och man dividerar den summan med antalet innevånare. Det är en märklig storlek om vi utgår ifrån att det är en avgift som vi pratar om. Vidare sägs; ”det föreslagna beloppet har beräknats så att utfallet ska motsvara den avsedda minskningen av överföringarna mellan landskapet och kommunerna”. Men det stämmer de facto inte riktigt, det skiljer ju 1 miljon i vad kommunerna förlorar på de här transaktionerna. Jag vill tillägga, om ja inte missminner mig, att man också har siktet inställt på att ytterligare ta bort 750 000 euro av kommunerna 2014. Så det blir inte något nollsummespel.

I förslagets verkningar sägs det längre ner och det här visar att motiveringarna talar mot varandra: ”Det betyder att landskapets nettoöverföringar till kommunerna minskar med cirka 1 miljon euro”. Det som jag vill tillägga, som jag hoppas att finansutskottets ordförande hör och att man kan titta på, är, försök göra en helhetsbedömning av hur mycket som förskjuts från landskapet till kommunerna i kostnadshänseende. Titta inte enbart på alla de här transaktionerna, utan försök också titta på vad det innebär med att slopa understödet för byggande av kommunala vägar, understöd för byggande av vatten och avlopp ute i kommunerna. Som flera talare har varit inne på; vad innebär de här förändringarna att kommunerna tar betydligt större ansvar för patienter som tidigare har varit på Grelsby och Gullåsen? Sammantaget tror jag att den här summan blir betydligt större än 1 miljon som man pratar om. Jag hoppas att man ifrån finansutskottet speciellt noga kan titta på det här och ta ett helhetsgrepp på detta.

En annan sak som flera talare har varit inne på är hur det slår för de enskilda kommunerna. Vi kan konstatera att Finström förlorar 140 000 euro på det här, Hammarland förlorar 136 000 euro, Jomala förlorar hela 390 000 euro, Saltvik förlorar 242 000 euro och Sunds kommun förlorar 100 000 euro. Jag får tacka ltl Winé för stödet till oss i oppositionen.

Det intressanta är att även Mariehamns stad vinnare på de olika transaktionerna mellan landskapet och kommunerna. Min uppfattning är att Mariehamns stad flera gånger har blivit vinnare på senare tid. Finansutskottet får gärna titta på den biten också när de tar ställning till den här framställningen.

Till sist en teknisk fråga. I 12 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för sjukvården sägs i sista momentet: ”I samband med utbetalningen beaktas den justeringsavgift som avses i 10a §, landskapsandelslagen”. Jag har inte hittat någon lag som heter landskapsandelslagen. Jag undra om det är formellt korrekt att formulera sig på det här sättet? Det korrekta namnet på lagen är landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. Däremot använder man i dagligt tal begreppet landskapsandelslagen. Det här kunde också finansutskottet se på.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson tar upp hur snett det slår. Jag kan väl dela de tidigare diskussionerna om att det är svårt att få någon slags reda i hela det här.

Med den här kreativa bokföringen så har staden gjort en investering på 15 miljoner och ska anställa 15 nya personer till Trobergshemmet. De gamla avgifterna baserar sig på att eftersom vi var långsamma med Trobergshemmet så har vi fått betala straffavgifter.

Titta t.ex. på Sottunga., uppskattad Gullåsenavgift - 6 000 euro, justeringsavgift - 14 000 euro. Man kan fråga sig vad landskapsregeringen tänker göra med Sottunga. Blir det lån, på lån, på lån?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att adressen för den sista frågan var lite felaktig. Jag har lite svårt att svara på frågan om vad regeringen kommer att göra. Men jag håller med om att man verkligen kan fundera länge på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ltl Eriksson målar upp Mariehamn stads som någon form av vinnare när det gäller det här lagförslaget och det argumentet måste jag nog motsätta mig lite. Staden har ju inte alls någon andel i det här så kallade allmänna landskapsandelen. Den här avgiften dras av landskapsandelen för socialvården och det är 1,6 miljoner euro. Man kan inte tala om vinnare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag målar upp någonting. När man målar upp någonting så brukar man ettdera fara lite ovårdsamt fram med sanningen eller försöka ge en felaktig bild. Men jag står och läser innantill vad det står i den här tabellen.

När det gäller de allmänna landskapsandelarna så får heller inte Jomala eller Finström ta del av de allmänna landskapsandelarna, trots att Jomala kommun och Finström blir stora förlorare på det här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag undrar om vi håller på att föra in ett nytt begrepp i självstyrelsen; någonting som kunde kallas självstyrelsemoms.

Som redan har framgått så har jag betydande svårigheter att förstå vad en justeringsavgift är i ett demokratiskt samhälle. Är det en avgift, en skatt, är det en avgift av skattenatur eller vad kan det röra sig om? Jag ska försöka resonera vidare, naturligtvis med tanke på att utskottet kan fördjupa sig också i den här typen av problem.

När vi nu talar om förändringar av självstyrelsesystemet så brukar jag ganska ofta tänka i banor av hur lagförslaget skulle se ut i det nya systemet. Det här var en tanke som jag lite berörde i remissbehandlingen av budgeten. Jag har använt mig av samma metod när jag har försökt fördjupa mig i denna fråga om minskning av överföringarna till kommunerna, som framställningen är rubricerad. Och så skulle det införas en justeringsavgift i det ekonomiska förhållandet mellan landskapet och kommunerna och kommunalförbunden.

Naturligtvis måste ju all lagstiftning bedömas utifrån gällande rättsordning, det som kallas de lege lata. Det jag nämnde nyss är ibland nyttigt, att tänka på hur det skulle se ut i ett förändrat rättsläge som kallas de lege ferenda. 

Politiskt har jag följande anmärkningar mot förslaget. Jag trodde ännu under en normal laggranskning att vi hade att göra med en budgetlag av mera eller mindre permanent karaktär. Jag hade svårigheter att förstår det därför att förslaget till 10a § i första lagförslaget, i ljuset av ikraftträdelsebestämmelserna, talar mot varandra. Vi har att göra med en budgetlag enligt självstyrelselagen 20§ 3 mom. som är till för att genomföra nästa års budget. Det är detta som är idén med budgetlagar enligt självstyrelselagen. Men 10a § kan också läsas att innehålla något mera permanent som uppenbarligen då skulle antingen kräva justering av denna avgifts storlek eller också kostnadsjusteras enligt de regler som ingår i själva lagen. Så här långt hade jag kommit när ett replikskifte här utspann sig om att vi de facto har att göra med en ettårig avgiftslag. Det är någonting som vi ska undvika. Vi ska undvika det lika mycket som vi ska undvika ettåriga skattelagar. Det här har jag alldeles särskilt problem med när jag ska försöka tänka in i framtiden, in i ett nytt självstyrelsesystem.

Vi diskuterade den här saken i förbindelse med avdragsrätt i kommunalbeskattning där det lite indirekt också visade sig att det sociala avdraget, sjukdomskostnadsavdraget, skulle vara ettårigt. Här ska man justera både den allmänna landskapsandelen och andelen för socialvården av allt att döma också med en ettårig avgiftslag. Det representerar ingen förutsebar, uthållig eller god lagstiftning, om det nu förhåller sig på det sättet.

Den andra politiska svårigheten som jag ser med denna lagstiftning är att den kan leda till så kallad härledd beskattning. Landskapet avser att dryga ut sin kassa inte genom att beskatta uppenbarligen, utan genom att ta avgifter av en entitet, en organisation, i det här fallet kommunerna som har beskattningsrätt. För sista utvägen för kommunerna att reda sig ur den här pålagan är ju enligt grundlagen och självstyrelselagen att höja kommunalskatten. Härledd beskattning ska man inte syssla med ifall det är det som avses. Men fortfarande belastas mitt sätt att tänka av svårigheten med att förstå vad som är föremål för denna lagstiftning, om det inte är självstyrelsemoms.

Vi känner alla till idén med landskapsandelssystemet, men jag måste igen gå till samma grundlag som säger att kommuner kan påföras nya uppgifter bara med lag. Kommunerna tar inte uppgifter åt sig själva hur som helst, de får göra det om det ryms under den kommunala behörigheten. Men i själva samhällsbygget får kommunerna nya uppgifter med lag. Sedan länge har vi haft den uppgift- och kostnadsfördelningen att när lagtinget pålägger kommunerna nya uppgifter eller tar bort uppgifter, så återspeglar sig detta i den kostnadsregelring som följer av landskapsandelslagstiftningen.

Hade det varit en sådan reglering så finns det ingenting att anmärka, det följer logiken enligt grundlagen, men att minska andelarna genom att påföra en avgift är ett nytt element som jag fortfarande saknar stöd för och som är politiskt äventyrligt.

Saken blir ju därför inte bättre av att om man följer landskapsandelslagstiftningen och försöker tänka sig in i den kommunala budgeteringen så ska ju basbeloppet fastslås senast den 15 oktober för att kommunerna ungefär ska veta vad som gäller i det ekonomiska umgänget. Man kan naturligtvis säga att kommunerna bör ha följt med debatten och förstå att det här skulle ske. Så är inte lagen byggd och per den 15 oktober justerades, såvitt jag känner till, inga basbelopp och därför ser vi problem hos kommunerna.

Den justering som ska ske i november handlar om helt annat, vilket jag vill påpeka här.

När det gäller justering av det ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna så är det ju mycket tveksamt om Ålands kommunförbund har behörighet, på ett sätt som binder kommunerna, att förhandla med landskapet. Lagen bygger på den respekt för kommunal självstyrelse som vi alla borde visa, att kommunerna självständigt för sin egen talan. Ålands kommunförbund är ett hjälporgan men det är mycket tveksamt om Ålands kommunförbund kan binda medlemskommunerna vid något som är juridiskt gällande.

Men oberoende, kommunerna är inte alls hörda i den här processen, vad jag förstår. Det representerar både politiskt och juridiskt ingen god förvaltning. Jag känner till alla problem med tidsnöd och brådska osv. Jag hoppas att utskottet också beaktar det här.

Talman! Över till de juridiska överväganden som berördes här lite i ett replikskifte. Grundlagen känner till två sätt för staten, republiken Finland och indirekt landskapet, att ta in pengar av medborgarna; skatter och avgifter. Båda kräver laggrund och lagreglering. Skillnaden mellan skatter och avgifter i statsrättsligt hänseende är ju stor. Utmärkande för avgifter är två omständigheter. För det första, avgifterna ska motsvaras av en motprestation och för det andra, de ska kunna åtföljas av en nyttighet, annars är det ingen avgift. Så är också rättsordningen inom landskapsförvaltningen enligt den avgiftslagstiftning som gäller. Prestationer får avgiftsbeläggas, nyttigheter får avgiftsbeläggas, men om inte det är uppfyllt så är det inte en avgift.

En justeringsavgift som inte åtföljs av varken en motprestation eller en nyttighet för mottagaren är konstitutionellt och statsrättsligt ingen avgift. Vad är det då? Ja, enligt 81 § grundlagen så är det skatt. Är det härledd skatt så är det självstyrelsemoms, är det något annat så har jag fortfarande svårigheter att definiera den.

Jag kommer då till det som är grunden för mina svårigheter som kan bero på många omständigheter. Lagförslaget omnämner ingenting om dessa förhållanden, om själva grunden för lagstiftningen. Då bävar jag inför tanken på att vi i ett nytt självstyrelsesystem skulle hantera rättsordningen på det här sättet. Om landskapet vill införa en avgift utanför avgiftslagstiftningen, som har mycket tveksamma beröringspunkter med såväl grundlagen som självstyrelselagen, då är vi illa ute. Lagförslaget innehåller inte heller något omnämnande överhuvudtaget om behörigheten för lagtinget att besluta i den här typen av ärenden. Då lyder självstyrelselagens 18 § punkt 5 så här: ”Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga landskapet tillkommande tillägg, skatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet, kommunerna tillkommande skatter.” Är det här en avgift så ska grunden för det bestämmas här i lagtinget. Men det första och mest grundläggande kravet är att vi är övertygade och förvissade om att det är frågan om en avgift och inte om en skatt. För är det fråga om en skatt då har vi ett helt annat regelverk att hålla oss till.

Talman! Jag förstår att det här kanske inte är någon lätt uppgift för utskottet att fördjupa sig i. Framförallt med tanke på framtiden och för självstyrelsens trovärdighet så hoppas jag att utskottet hinner och kan ägna dessa omständigheter behörig omsorg. Vi har att göra med grundlagsfästa rättigheter i bägge riktningar, nämligen kraven på skatt och avgift i grundlagen är ju en återspegling av egendomsskyddet. Ingen behöver avstå från egendom till någon annan utan ett bestämt förfarande. Det andra är att samhällena naturligtvis måste kunna finansiera sin verksamhet, landskapet enligt det regelverk som följer av grundlagen och självstyrelselagen och kommunerna enligt grundlagen.

Låt mig tillägga att så här spontant ser jag inte heller att situationen hjälps upp om man kallar det här för ett justeringsbelopp. Jag tror inte egendomsskyddet i grundlagen kan sättas åt sidan av att man benämner en företeelse vid något annat än vad den möjligen är avsedd att vara. Det här kan jag inte svara på, för begreppet belopp har dykt upp nu under debatten. Jag har ingen kunskap alls om vad man avser. Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är ganska säker på att jag inte förstår den juridiska problemformuleringen som kollegan Gunnar Jansson här anför om det är en justeringsavgift, en avgift, en skatt eller vad det är. Lagframställningen ger oss svaret. Rubriken är minskning av överföringar till kommunerna och 10a § i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna rubriceras justering av överföringar mellan landskapet och kommunerna. Därmed har vi svaret givet. Sedan om man i själva lagtexten, under dem här rubriken i paragrafen, använder justeringsavgift är av underordnad betydelse som jag ser det. Det framkommer av lagframställningen vad detta är frågan om. En rätt rubricering hade naturligtvis varit; justering av landskapsandelarna till kommunerna för året 2013.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Ja, det hade ju försatt hela frågan i en helt annan belysning. Då hade man ju tillämpat de justeringsmekanismer som finns i landskapsandelslagstiftningen inom de tidsramar som gäller och med hörande av kommunerna och iakttagande av god förvaltning som följer av grundlag och självstyrelselag. Ja, om det hade varit en fråga om justering av landskapsandelarnas belopp och storlek enligt lagstiftning så hade det varit okej. Men att införa en justeringsavgift vänder jag mig fortfarande emot.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tekniken för att göra den här justeringen av landskapsandelarna till kommunerna kan te sig på olika sätt och göras på olika sätt. Det här är ett förslag som landskapsregeringen föreslår för oss. Som jag ser det är det fullt möjligt.

När det gäller kommunernas kunskap om det här så började den här resan 1993 när ÅHS bildades med att vi i framtiden så fort vi kunde skulle överföra de så kallade ”Gullåsenlångliggarna” till kommunerna och även den ekonomiska belastningen för det. Den här resan slutar den 1 januari 2013. Det har vi under många år varit överens om. Det här har sagts i ÅHS-lagen som vi har behandlat här i lagtinget, det har varit angivet i flera budgeter, det är angivet i budgeten för 2012 och det är angivet i omställningsbudgeten som vi hade i våras. Så kommunerna har haft alla möjligheter att förbereda sig på detta under många år.  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag är av olika skäl hyfsat insatt i ÅHS både tillkomst och sätt att fungera, sedan den tid som nämndes, ja. Jag har inga invändningar mot det.

Det ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna regleras huvudsakligen i landskapslagen om landskapsandelar. Det är enligt dess regler som man i så fall ska justera eventuella överföringar mellan landskapet och kommunerna som jag ser. Jag ser att det är en äventyrlig väg att ta in helt nya och synnerligen tveksamma rättsliga fenomen som här kallas justeringsavgift. Det är jag emot. Det är en term som till och med används i själva paragrafen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Min replik ligger nära vtm Roger Janssons. Man pratar om ett enskilt ord, avgift. Finansministern sade också här att det ordet kanske inte var det bästa valet. Man borde inte tala om avgift här, som jag ser det. Det handlar om en minskning av överföringarna till kommunerna. Det är väldigt enkelt. Det kan utskottet titta på och korrigera. Det handlar faktiskt inte om en avgift.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Självstyrelsesystemet ger oss lagstiftningsmakt. Det är ju ett mycket kraftfullt argument som binder alla under jurisdiktionen. Då ska man också hantera den makten och de instrumenten med stor varsamhet. Man får inte slira på terminologin, enligt min mening. Det må vara att man är överens om målet, men också medlen att komma till målet måste i en fungerande demokrati, som vill utveckla sig själv med stora kliv, iaktta en rimlig grad av exakthet och god förvaltning som är förutsebar och uppfyller kraven på demokratisk ordning både enligt grundlagen och enligt självstyrelselagen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ja det håller jag med om, ltl Gunnar Jansson och det gör regeringen också. Men om vi är överens om att det inte handlar om någon avgift utan det handlar om en minskning av överföringarna till kommunerna så låt oss gå vidare och i så fall fortsätta att diskutera det sakliga innehållet i det här. Det har redan medgetts från finansministerns sida att man kunde ha haft en bättre formulering.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Jag vill inte alls göra det här till en semantisk fråga. Det här är ju en fråga om utövande av demokratisk ordning i ett självstyrelsesystem. Om vi följer kollegan Eliassons resonemang rätt så behöver vi beställa ett nytt lagförslag där vi får reda på inte bara vad som avses i paragraferna utan också hur man har tänkt att de ska fungera i ett demokratiskt samhälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag är glad att lagtinget debatterar det här ärendet så pass länge och ordentligt som vi gör. Det har varit på tapeten och vi har alla fått läsa om detta i medierna. Under ekonomiskt svåra tider som landskapet men också kommunerna är i så är det klart att folk reagerar när man börjar skära. Alla håller i sina plånböcker. Åtminstone jag, som också är representant för Mariehamn, upplever att det har skapats en polarisering, vilket jag inte tycker att är bra. Då måste vi från det här huset men också från kommunerna börja se Åland som en helhet och skapa ett bra samarbetsklimat. Därför är jag jätteglad att ministern tog fram att vi 2013 ska ha en ordentlig översyn av landskapsandelarna. Det ska också vara en objektiv analys, så att vi får alla delarna så att ingen kan säga att det är ett parti eller någon annan som bestämmer, utan det är en objektiv syn på hur det ska se ut.

Det som också har diskuterats mycket är om det är en avgift, ett belopp eller minskning av överföring. Jag tycker att utskottet bra kan titta på det och diskutera lite vidare. Det är ju ett nytt sätt att räkna därför har det varit reaktioner här i salen. I första hand dras beloppet från den allmänna landskapsandelen, och är inte den tillräckligt stor så dras det resterande beloppet från landskapsandelen för driftskostnader som beviljats för socialvården. Här upplever jag ett problem. Speciellt vad gäller de kommuner som inte får de allmänna landskapsandelarna; Finström, Jomala och Mariehamn, så dras beloppet direkt av socialvården. I den kommun som jag representerar har vi ett sådant system att vi inte fördelar landskapsandelarna skilt i varje nämnd beroende på vad man får, utan allting går in i en pott och sedan funderar fullmäktige på fördelningen. Men det är intressant att just socialvården i Mariehamn skulle få 1,6 miljoner mindre enligt det här förslaget och då kan det ju bli en märklig fördelning. Men det har vi som sagt löst i vår kommun, men det är någonting som man kan fundera på. Jag hoppas att det här är något som man inte håller på med i många år framöver.

I och med att det ska göras en översyn så accepterar jag och stöder det här systemet och det här lagförslaget. Men jag vill gärna ha ett rättvisare system inför framtiden.

Hur ska då landskapsandelarna se ut i framtiden? Det tycker jag att är en rätt relevant fråga. Ltl Göte Winé tog upp det här med skatteprocenten. Jag upplever att det är också någonting som vi måste ha med i den diskussionen för att få ett rättvist system. En kommun som har få invånarantal och kanske inte har så mycket företag och möjligheter att ta in över samfundsskatter och de kanske inte har en befolkning som förtjänar hemskt mycket så då hamnar man att höja skatterna ganska högt för att klara av den lagstadgade servicenivån. Om det råkar sig att man har förmögna invånare i en kommun och framgångsrika företag så kan man därmed ändå uppfylla den lagstadgade servicenivån med en låg skatteprocent. Åland är så pass litet och då blir det också en polarisering. Det blir små kommuner mot varandra, och det ser jag inte som en positiv utveckling. Vi behöver helt klart en reform kring det här. Jag anser att den ska gå hand i hand med samhällsservicereformen. Det ska gå ganska fort för i längden kan vi inte vänta flera år och ha tillfälliga lösningar. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man får inte en andra chans. Landskapsregeringen och majoriteten får inte en andra chans. Jag anser att landskapsregeringen och majoriteten försitter ett gyllene tillfälle. Tänk om man skulle ha haft en reformering av landskapsandelssystemet. Man skulle ha haft ett nytt system för samarbetsunderstöd. Man skulle haft morötter för kommunerna att kämpa för samhällsservicereformen. Man skulle också ha reformerat särskilt understöd. Vi skulle ha vetat vad vi ska göra med Sottunga den 1 januari 2013. Det vet man inte. Det återstår fler och fler frågetecken. Man försitter en gyllene chans. Man kunde ha haft möjlighet att ha både piska och morot. Nu tycker landskapsregeringen och majoriteten att de bara har en rättvis piska.

Ltl Sara Kemetter, replik

Absolut en gyllene chans, det anser jag också. Men det är lite för snabbt på så här kort tid, som den nya regeringen har suttit, att ha en lösning så här fort med all lagstiftning osv.

 Jag har ett stort förtroende för regeringen och hoppas innerligt att det som ltl Katrin Sjögren sade ska vi kunna uppfylla stora delar av före mandatperioden är slut.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Men tänk om man skulle ha tänkt efter före? Man skulle haft ett paket, man skulle ha vetat med resekostnadsavdraget och man skulle ha miljöåtgärder. Man skulle ha vetat vad man ska göra med sjukdomskostnadsavdraget och inte ha den här ”råddigåggan” ett år och vi vet inte vad som händer nästa år. Och man skulle ha landskapsandelssystemet på plats. Vi vet ingenting, det är ett totalt rådd i hela systemet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag upplever nog inte att det är rådd i systemet. Så kan man nog inte säga. Att hinna tänka efter före, då visste vi ännu inte vilken regering vi skulle ha. För snart ett år sedan hade vi inte en aning om ännu vad det skulle bli. De har nu arbetat hårt i regeringen i ett år. Det är klart att när man kommer med reformer så känns det alltid rörigt i början, så är det alltid när man skapar någonting nytt. Men jag kan garantera ltl Katrin Sjögren att slutresultatet kommer säkert att bli bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Landskapsregeringen arbetar metodiskt för att bringa ekonomin i balans. Det här lagförslaget som nu ligger på lagtingets bord är en del av att försöka bringa ekonomin i balans.

Vi vet att landskapsandelarna till kommunerna ligger på cirka 36 miljoner av en budget på totalt 325 miljoner. Genom att lite nagga den i kanten så tar kommunerna sitt ansvar. Det här är ett bra förslag från regeringen för att få ner underskottet.

Jag har själv varit med i kommunförbundet och försökt förmå till en kompromiss bland de åländska kommunerna. Det var mycket diskussioner tillsammans med bl.a. ordförande i kommunförbundet ltl Asumaa. Vi arbetade idogt fram ett förslag som blev någon form av ett kompromissförslag som tyvärr inte blev enigt i kommunförbundet, utan det blev en omröstning. Den omröstningen tog regeringen till sig. Man såg ju vad minoriteten ville, man såg var majoriteten ville och så lade man fram ytterligare ett förslag som då var mittemellan majoriteten och minoriteten. På det viset försökte landskapsregeringen kompromissa sig fram så mycket som möjligt för att komma så nära kommunernas åsikter som möjligt. Det tycker jag och vi i centern att man har lyckats bra med. Det här är ett bra förslag, som förstås en del är missnöjda med och en del kanske är nöjda med. Det är klart att det är svårt att göra alla riktigt nöjda, för alla vill ju ha mera. Men det är ett bra kompromissförslag.

Det här lagförslaget, tillsammans med den kommande befolkningsstrukturförändringen, hos vissa kommuner kommer att betyda 5 miljoner mindre brutto i landskapsandelar till kommunerna. Räknar vi bort avgiften för Gullåsen så kan det ligga på 2,5 miljoner netto, som kommunerna får i och med det här lagförslaget.

Om kommunerna skulle höja en procent i skatt så skulle det betyda 5 miljoner euro mera i skatteinkomster för de åländska kommunerna. I teorin betyder det här att kommunerna i snitt behöver höja en halv procent. Det är lite den linjen som vi i centern har framfört tidigare. För att reda upp den här ekonomin så måste det vara lite mindre service, lite högre avgifter och lite högre skatter. Det här följer också även väl den tesen. Sedan kan det vara så att en del kommuner väljer att dra in på någonting annat och en del kommunerna kanske gör på något annat sätt för att slippa skattehöjningarna. Slår vi rakt över så betyder det ungefär en halv procent netto. Det kan man nog leva med. För geriatrin betyder det en bättre åldringsvård och omsorg på Åland totalt sett, så det är ett lågt pris för det.

Om vi ser strikt på siffrorna som finns i det här budgetförslaget så har man tagit siffrorna bakåt i tiden. Det är ju omöjligt att sia framåt. Men bakåt kan man konstatera att det finns strikt ekonomiskt några kommuner som vinner något på det här netto; Eckerö, Föglö, Mariehamn och Kökar. Men tittar man framåt så kan man omöjligt säga hur det slår i och med att vi inte vet hur läkarna kommer att bedöma klienter idag. Om de är gamla och sjuka och tillräckligt mycket sjuka så att de måste ha geriatrisk vård så betyder det att de blir överflyttade till ÅHS och då behöver inte kommunerna betala för det. Det är omöjligt att säga. Därför har nog landskapet kommit så nära sanningen som man kan komma utan att veta om framtiden.

Fru talman! Det är ungefär 2,5 miljoner netto från kommunerna. Jag vill påstå att kommunerna klarar av det här ganska galant. I genomsnitt har inte kommunerna så dåligt ställt på Åland. Det finns problem, som har sagts här. Det finns en del kommuner som har dåligt och det finns en del som har det bra. Säkert borde man justera detta i en andelsreform och det ska säkert göras. Men läser man ÅSUB:s statistik så har kommunerna på Åland idag sammanlagt 30 miljoner i likvida medel. Man har visserligen 60 miljoner i skuld. Men det skulle man kunna betala bort och så har man 30 miljoner netto kvar i skulder. Kommunerna ska förstås ha en viss likviditet, det förstår vi alla, men teoretiskt kan det vara så. Exempelvis Jomala har valt att gå den vägen att de tar av sin likviditet och betalar bort sin skuld. Kommunernas ekonomi är ganska hygglig, som det ser ut nu.

Om man också läser i statistikboken om räkenskapsperiodens överskott för 2010 så låg den på knappt 6 miljoner. Den har tidigare legat på 8-10 miljoner. Den är antagligen något sjunkande.

Med de orden och med det konstaterande så kan jag själv för min del och för mitt partis vägnar konstatera att kommunerna har råd att ta det här och behålla servicen. Det ska inte vara något större problem. Därför stöder centerpartiet finansministern och regeringens framlagda förslag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en väldigt annorlunda infallsvinkel i det här anförande från centerns sida än vad det var i remissdebatten när det gäller kommunernas vara och icke vara.

Ltl Karlsson säger på centerns vägnar att det här är ett bra förslag. Tittar man på min hemkommun så förlorar Jomala kommun 390 000 euro på det här. Tittar vi på Karlssons hemkommun så förlorar Saltvik 242 000 euro på det här. Men totalt, på två år, så förlorar Jomala kommun 1,3 miljoner. Det är väldigt mycket pengar, även om Jomala kommun siktar på att betala sina lån så är det svårt, om man klarar av det.

Jag undrar om den här bilden som var i tidningen i morse, för nu drar det åt andra hållet från centerns sida jämfört med vad det gjorde tidigare.

Jag efterlyste att finansutskottet skulle titta på vad den totala överföringen från landskapskassan till kommunerna är. Kan man tänka sig från centerns sida att man seriöst tittar på en sådan sak?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! En kommentar till ltl Erikssons replik. Det här lagförslaget kommer inte på något sätt att medföra att det finns en risk att man inte kan ha självständiga kommunerna på Åland i framtiden och även nästan det antal kommuner vi har idag. Man kan visa när man läser ÅSUB:s bok att ekonomin totalt sett är god i kommunerna. Man måste ta den här smällen om vi ska kunna bringa ekonomin i balans. För som finansministern sade så alternativet om man inte gör det här nu så måste man göra det i framtiden och då blir det ännu värre.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Karlsson, men det är ju inte bara det här. Vi har ju flera ändringar. Vi har minskade avdrag och vi har många olika transaktioner fram och tillbaka.

Jag upprepar min fråga. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt att man skulle få klarlagt vad den totala överföringen är. Vi från Ålands Framtids sida har sagt att man i landskapets spararbete rullar ut mycket av kostnaderna på kommunerna och medborgarna och det står vi fast vid. Har centern en annan åsikt så borde man ju ändå kunna gå med på att man utreder det här. Ltl Karlsson sade att man klarar av att behålla servicen på grund av de här, kanske om man tittar isolerat bara på den här saken. Men vi har ju flera andra reformer, förskjutningar, som också är på gång. Sakta men säkert urgröper man skattekrafterna för kommunerna samtidigt som man påför mera pålagor. Nog måste ju ltl Karlsson också känna en viss oro för hur kommunerna ska klara sig och inte bara säga att kommunerna kommer att klara av det här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Klart att det skulle vara mycket roligare att stå här och säga att kommunerna ska få 2,5 miljoner till. Men vi är i det läget nu att alla måste hjälpas åt. Jag är övertygad om att man klarar det här. Vi vet ju att skattekraften netto hos medborgarna ligger på 10-12 procent hos de flesta kommunerna efter avdrag. Problemet är inte att höja skatten något bara man kan behålla servicen, speciellt inom kärnverksamheten och det tror jag att vi måste göra. Lyckligtvis har vi en låg kommunalskatt på Åland. Vi kan höja skatten något om vi vill behålla servicen och inte desto mera kan göra någonting effektivare. En procent är 5 miljoner till kommunalkassorna på Åland och det kommer man långt med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson säger att kommunerna har nog råd med det här. Det är alltså grunden för att landskapet ska kunna påföra kommunerna en avgift utan att kommunerna får något för det. Jag har inte hittat något stöd för ett sådant förfarande någonstans vare sig i kommunalordningen eller i självstyrelsesystemet. Kollegan Runar Karlsson, som har varit länge med, vad har jag missat? Var sitter den här djupa sanningen som tillämpas på det här sättet? Jag har inte hittat något stöd för det här förfarandet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag är lite osäker på vad ltl Jansson menar. Menar han lagtekniskt stöd eller vilket stöd menar han för just det här förslaget? Jag vet inte. 

För 6-7 år sedan beslöt man om en ny andelsreform som gav kommunerna cirka 6-7 miljoner till. Nu tar man lite tillbaka. Men jag är, som sagt, lite osäker på vad ltl Jansson menar med var man hittar det här stödet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är riktigt, reformen 2006 var ju mycket förmånlig för kommunerna. Det var gott och väl det, när det fanns råd.

Jag tror att det är en väsentlig fråga för det här lagtinget och framförallt för kommande lagting. Ska lagtinget kunna påföra, i det här fallet kommunerna, en avgift, en skyldighet att betala en avgift utan att den som betalar avgiften överhuvudtaget får något istället?

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja tydligen, eftersom vi har lagt fram ett sådant här förslag, så kan man göra det. Det är ett måste, som jag sade tidigare. Alternativet blir mycket, mycket värre. Man kanske måste ta ännu mera från kommunerna utan att de får något för det. Om det skulle stanna vid det här, vilket vi inte vet, så tror jag trots allt att det är ett billigt pris för att kunna behålla servicen ute i kommunerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Jörgen Pettersson

Fru talman! Det har pratats mycket om lagstiftning, teknik, principer, budgetlagar och paragrafer idag. Jag har inget att tillägga när det gäller den biten. Land ska med lag byggas heter det i teorin. Eller Rule of Law som finsmakarna säger. I verkligheten behövs det ganska mycket pengar också. Jag är säker på att ni som lyft fram alla dessa teknikaliteter gör det med Ålands bästa för ögonen, fast från lite olika angreppsvinklar. Ändå är det idag som katten måste lyftas upp på bordet. För egentligen är detta inte alls en komplicerad fråga. Det handlar om vi vill överlämna ett belånat samhälle eller inte till våra efterlevande. Det handlar om vi på riktigt vill nå en budget i balans eller inte.

Den diskussion som vi har här idag hade vi inte behövt ha om den förra landskapsregeringen till alla delar insett det brutala i det som då höll på att hända med ekonomin i vår värld. Det är den iskalla sanningen. De åländska inkomsterna har inte ens nästan täckt utgifterna under de senaste åren. Miljonerna har flödat ut. Vartenda år har vår utjämningsfond dränerats så att den efter 2013 gapar tom. Jag vet inte riktigt hur jag ska säga detta på något annat sätt än rätt upp och ner. Åland kan inte spendera på det sätt vi gör idag för då måste vi försätta oss i en skuld som våra barn tvingas betala. Det kan jag tyvärr inte acceptera. Vi måste spara och gneta för att på nytt skapa utrymme för investeringar. Vi borde koncentrera debatten på hur det privata näringslivet på nytt ska skapa tillväxt. Detta vi nu träter om är en icke-fråga i den verklighet som pågår utanför dessa väggar. Varför det? För att kassakistan är tom och pengarna inte räcker till. Genom att ta bort en miljon euro i landskapsandelar till kommunerna belastas medborgarna lite övergripande uttryckt med 35 euro per huvud. Det är faktiskt inte mycket till uppoffring. Antagligen borde den vara mycket högre.

Jag har suttit i detta lagting i exakt ett år och inser att alla ännu inte tror att denna ekonomiska avgrund som vi står inför överhuvudtaget existerar. Här fortsätter striden om på vilket sätt fartyget ska länspumpas medan vi sakta går mot botten. För ekonomi är verklighet och pengarna är slut. Detta märks först på landskapsnivå, sedan på kommunal nivå och slutligen på medborgarnivå. Ingen klarar sig utan att hjälpa till. Att inte medge detta är i bästa fall blåögt, i sämsta fall direkt illavarslande.

Jag ska inte föregå behandlingen av budgeten för 2013 i finans- och näringsutskottet men det finns absolut ingenting som tyder på att dagens finansiella situation ens på något litet sätt ska förändras till det positiva. Tvärtom. Allt tyder på att intäkterna fortsätter minska. Jag noterar uppmaningen att i finans- och näringsutskottet se noga på hur de liggande förslagen drabbar kommunerna. Jag hörde ingen som nämnde det minst lika viktiga men jag måste självklart ha missat det. För ni vill väl ändå att vi också ska analysera vad som händer om dessa besparingar inte genomförs?

Det är såklart inte bara den förra landskapsregeringens fel att Europa vacklar och står inför en ytterst utmanande framtid. Men om man hade vidtagit resolutare tag på Åland för tre eller fyra år sedan hade vi haft en lugnare situation idag. Det är visserligen lätt att vara klok när man har facit. Men jag tycker att invändningarna mot saneringen av vår gemensamma ekonomi låter ihåliga och mer präglade av teorier än praktik. Landskapsregeringen har i allt väsentligt vidtagit de åtgärder som faktiskt är nödvändiga, antagligen inte tillräckligt men ändå en början till en omställning. Det har gått bara ett år av mandatperioden och man har arbetat snabbt. Någon använde liknelsen att springa runt och släcka bränder. Det är precis vad nuvarande regeringspartier tvingats göra. Arbetet är inte enkelt. I synnerhet då några väljer bensin istället för vatten för att hjälpa till med släckningsarbetet.

Kommunerna är Åland och Åland är kommunerna. Jag tycker det känns trångsynt att i tid och otid isolera det till ett problem för kommunerna. Vi är i detta tillsammans och vi gör det för att undvika att låna upp pengar som våra barn måste betala. Pengarna är slut och vi måste arbeta tillsammans. Den längre tid och det långsiktiga perspektivet har vi inte längre råd med. Vi måste agera nu och det har regeringen gjort. Är detta en väldig överraskning i kommunerna bör nog omvärldsbevakningen i dem förstärkas rejält. Ingen av dessa inbesparingar kan på riktigt komma som en överraskning. Själv är jag övertygad om att medvetenheten hos dem är större än den är på delar av stolar i denna sal. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sådana här allmänna jubel, klang och domedagsanförande imponerar inte på oss. Lagtinget och tidigare den landskapsregeringen hade väl så mycket kunskap om vart situation skulle leda. Den kunskapen finns säkert också nu hos oss alla. Alla har varit hjälpliga till att mått och steg har tagits för att balansera landskapets ekonomi.

Vad gäller relationerna till kommunerna så har liberalerna tydligt presenterat ett alternativ. Det finns i den gula boken och det finns i den budgeten som gäller idag. Man skulle minska på landskapsandelarna, ja, ge pengar till kommunerna i samarbetsunderstöd, utveckla det instrumentet via lag. Man skulle få en igång en samhällsreform ungefär enligt den modell som centern också förespråkar. Mera samarbete för att spara pengar på några års sikt. Vi kan ju inte diskutera den här frågan enbart utifrån ett budgetmoment, i en enskild budget, när vi lade fram ett långsiktigt alternativ som vi tror att skulle ha sparat mera pengar, senast 2015.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag har inte tänkt mig stå här för att imponera. Jag har tänkt mig att stå här för att faktiskt göra en skillnad. Det offentliga Åland måste spara mera än vad vi har gjort hittills och det är ett faktum. Jag är alldeles säker på att man insåg realiteten ur sitt perspektiv då när det begav sig. Men det är ett lika stort faktum att man inte gjorde tillräckligt. Med detta hävdar jag inte att man gjorde ett dåligt jobb utan man arbetade ifrån de förutsättningar man hade.

Det förslag som regeringen nu har kommit med är ett gott förslag, något att arbeta efter och faktiskt för bra för att motarbetas av enbart principiella skäl, enligt min mening.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Finansutskottets ordförande sade ju rätt tydligt i sitt anförande här att denna landskapsregering inte har gjort tillräckligt i det budgetförslag som har lagts. Vi står fortfarande inför stora underskott i landskapets ekonomi. Den kritiken får väl då rikta sig lika mycket till centern och finansministern i så fall, om det inte har gjorts tillräckligt.

Att bara hugga bort anslag utan att ha en bild av vad det leder till i samhällets utveckling som helhet, också i kostnadsinbesparande hänseende, är kortsiktigt. Vi ser ju inte den stora bilden av vad samhällsreformen ska leda till och vilka pengar det ska spara. Vi har presenterat ett tydligt alternativ och det står vi fast vid. Vi tror att det kommer att visa sig att vårt alternativ skulle ha varit mycket bättre.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Arbetet med att bygga samhällen tar aldrig slut. Man kan inte hålla på att analysera i all oändlighet, i synnerhet inte som kassan faktiskt är tom. Utjämningsfonden är tömd, den är borta från och med nästa år. Då måste vi gå och låna om vi inte inleder detta besparingsarbete nu. Av det skälet står jag bakom förslaget.

Jag tycker att den nuvarande regeringen gör ett gott jobb med att ta ett steg i taget. Jag vill ändå flagga för, eftersom det är viktigt, att det antagligen inte är tillräckligt. Jag misstänker att ltl Perämaa, likväl som jag, kan läsa och följa med medierna de rapporteringarna som kommer ifrån Europa vars utveckling påverkar Finland direkt och vars skatteintäkter slår omedelbart mot Åland. Av det skälet vill jag hävda att det antagligen inte är tillräckligt med det vi gör.      

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror nog krismedvetenheten här i lagtinget håller sig på en försvarlig nivå. Inte har jag åtminstone upptäckt vare sig i min grupp eller här i kammaren att man skulle leva i något slags vakuum eller bygga någon drömtillvaro på orealistiska villkor, tvärtom. Jag tycker att krismedvetenheten tilltar dag för dag, därom kan väl ingen större oenighet råda.

Men ändå, vi brukar kräva noggrannhet av våra partner. Jag tycker också att vi ska vara lite noggranna när vi behandlar kommuner och medborgarna i kommunerna. Vi kan inte riktigt låta ändamålen helga vilka medel som helst. Ännu har jag inte fått någon förklaring på vad man anser med justeringsavgift.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag är säker på att ålänningarna och kommunmedborgarna i högre grad uppskattar att vi får något att hända när det gäller vår finansiella situation, än att vi till varje pris följer exakt alla eventuella lagar och regler. Det finns säkert saker som kunde gjorts annorlunda, det tvivlar jag inte ett ögonblick på och det ska vi också se över i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Petterson har ibland lite lustiga anföranden. Det är som om han inte riktigt skulle debattera med oss andra. Jag tror att vi alla är eniga om att man måste spara, men problematiken är att vi ser olika på hur man ska spara. Regeringen har valt att rulla ut det här på medborgarna och på kommunerna. Vi vet att finska staten kommer att höja statsskatterna nästa år, det drabbar alla ålänningar och då tar man bort avdragen. Nu pratar man i centerns gruppanförande att man till och med kunde höja kommunalskatten.

Vi i Ålands Framtid, som är ett borgerligt parti, har pekat på ett annat alternativ. Vi skulle spara i den offentliga sektorn, spara i landskapets finanser. Vi är alla eniga om att vi måste spara. Jag håller med ltl Pettersson när han säger att regeringen gör för lite, det ser man ju i den röda boken, konsumtionsutgifterna ökar med 1,7 procent medan de borde minska med 5 procent om man ska få en budget i balans.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Herr talman! Det är väl att spara i de offentliga finanserna i fall man drar in en del av andelarna till kommunerna. Såvitt jag minns utgör kommunerna och landskapet en helhet som det är svårt att separera på i praktiken.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är klart att kommunerna ska ta sitt ansvar, det är jag den första att hålla med om. Vi ser en trend att allt mera rullas ut på kommunerna och på medborgarna och den trenden vänder vi i Ålands Framtid oss emot.

Jag frågade tidigare och därför frågar jag nu direkt finansutskottets ordförande: Finns det ett intresse av att man vill ta ett helhetsgrepp på det här? Hur mycket ökar sist och slutligen kostnaderna för kommunerna? Jag tycker nämligen att man borde göra det om man ska ta det här helhetsgreppet som det pratades om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag finner det ganska lustigt för att jag tror att vi har olika syn på helhetsgrepp. För mig är helhetsgrepp att se till att de intäkter som kommer till Åland räcker till för det de utgifter som Åland har. Om de sedan landar på landskapsregeringen eller på kommunerna är faktiskt lite mindre intressant. Det viktiga är att man får balans i de offentliga intäkterna och de offentliga utgifterna.

Jag har noterat att ltl Eriksson tycker att vi ska se över allting som handlar om de offentliga utgifterna inom Åland, vilket egentligen inte är intressant. Det som är intressant är hur vi ska få utgifterna att balansera med intäkterna som kommer hela landskapet till känna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Herr talman! Landskapet måste spara för att landskapets budget ska bringas i balans. I detta läge är det rimligt att också kommunerna bidrar till inbesparingarna.

Alla ålänningar, såvitt jag begriper, måste direkt eller indirekt bidra till inbesparingar. Är det någon annan än ålänningarna som ska spara? Oberoende av var inbesparingarna sker så berör det alla.

Den här konstlade uppdelningen vi och de så invånarna bor i kommunerna, men var bor landskapets invånare? De bor väl också i kommunerna så de berörs direkt eller indirekt.

Regeringen har nu, efter diskussioner med kommunförbundet, gett förslag på hur minskningen av landskapsandelarna ska fördelas mellan kommunerna. Det är nödvändigt att inbesparingar görs redan nu.

Vi socialdemokrater stöder regeringens förslag samtidigt som vi understryker vikten av att landskapsandelssystemet ses över och att nödvändiga förändringar görs.

Den tid som krävs för att först förändra landskapsandelssystemet, som liberalerna säger, före man gör inbesparingar, den tiden finns helt enkelt inte. Man måste göra förändringar redan nu. Det är mot denna bakgrund som föreliggande lagförslag ska ses, tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

 Herr talman! Det är helt rätt och riktigt att det är ont om tid. Därför lade liberalerna, i den gula boken under behandlingen för cirka ett år sedan, ett förslag om att minska landskapsandelarna, minska kompensationerna för avdragen till kommunerna, vilket i och för sig skulle ha drabbat kommunernas ekonomi. Det är helt rätt och riktigt och det har vi aldrig dolt på något vis. Det här ville vi göra för ett år sedan, vi ville föra över en del av pengarna så att vi via samarbetsunderstödet skulle ha nått en effektivare offentlig förvaltning inom axeln kommunerna och landskapet inom några år. Vi tror att det skulle ha lett till större inbesparingar fram till 2015 än vad detta kommer att leda till. Det är absolut bråttom, ett år har försinkats redan.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ja, vi kommer aldrig att få se vad som skulle ha hänt om den förra regeringens förslag skulle ha genomförts. Det kommer att bli en obesvarad fråga.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är helt rätt och riktigt. Därför kan inte heller socialdemokraterna anklaga oss för den modell som vi har förespråkat. Det är en annan modell som skulle hanterat kommunerna på ett annat sätt. Det skulle ha gjort processen med samhällsreformen betydligt enklare. Det skulle ha sporrat till samarbete. Det är väldigt oklart vad landskapsregeringens linje kommer att leda till. Alla människor ska vara med och spara, säger ltl Fogelström i sitt anförande. Det är helt rätt och riktigt, men samtidigt har vi noterat att socialdemokraterna, åtminstone i Mariehamns stad, egentligen inte är intresserade av inbesparingar överhuvudtaget. Däremot är socialdemokraterna nog intresserade av att föra över kostnader genom högre skatter för invånarna. Man måste också fundera på om allt ska föras över på invånarna via skatter och avgifter. Det begränsar vår konkurrenskraft på sikt, vilket också har en påverkan på samhället och det har landskapsregeringen ingen åsikt om i det här skedet.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Vi har fullt upp med att stöda de här åtgärderna som den här regeringen vidtar så att de ska bli framgångsrika.

Vad gäller Mariehamns stad så var faktiskt socialdemokraterna det enda partiet som lade fram ett budgetförslag som skulle ha lett till att man kunde ha börjat korta av på skulderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Herr talman! Framför oss har vi ett lagförslag där landskapsregeringen föreslår att landskapsandelarna till kommunerna justeras genom att en avgift uppbärs från kommunerna.

Då man bär upp en avgift så bör den enligt lag motsvara en motprestation, vilket har frågats efter här flera gånger.

Motprestationen har då varit lite oklar. Enligt mitt sätt att se på det här så är motprestationen minskade landskapsandelar till kommunerna från landskapet. Den här motprestationen känns inte riktigt som att den skulle ge valuta för de avgifter som kommunerna betalar till landskapet. Det här uppfyller inte heller lagens paragraf vad gäller rätten för landskapsregeringen att uppbära avgifter av kommunerna. Som kommuninvånare får man åtminstone föra bort sina sopor genom att betala en sopavgift till kommunen. Det tycker jag är en bra motprestation för avgiften, då vet man åtminstone vad man får.

Det handlar mera om en så kallad kommunal sponsorering av landskapets verksamhet, när landskapsregeringen genom den här rockaden plockar in pengar av just kommunerna p.g.a. att det är kommunerna som har beskattningsrätt. Kommunerna är vi, det är vi ålänningar, så det är våra pengar som tas till den här avgiften.

Som tidigare nämndes av partikollegan Gunnar Jansson så ser jag också det här som en självstyrelsemoms eller landskapsmoms, en härledd skatt. Vi har också tidigare hört en person med ett ekonomiskt kunnande som sade att skönheten finns i betraktarens ögon. Det är väl det som vi får hitta här. I det här fallet kanske det är landskapet som ser skönheten i det hela och är betraktarens ögon.    

Tidigare sades här i repliker att det här är frågan om en revidering av landskapsandelssystemet. Men i budgeten på sidan 12 citerar jag: ”Landskapsandelssystemet bibehålles likaså oförändrat i avvaktan på de förändringar som samhällsservicereformen kan föranleda”. Så i budgeten skriver man att systemet ska bibehållas men i debatten här tidigare bl.a. från regeringspartierna sades att det här är en fråga om justering av landskapsandelarna. Det kan man också tydligt se i 10a § och 15 § där man säger att justeringsavgiften ska tas av landskapsandelarna och att den också krediteras i samband med utbetalningar av landskapsandelarna. Jag har svårt att förstå något annat än att det här skulle vara förändrade landskapsandelar, precis som man här tidigare sade, men i budgeten sägs det att landskapsandelarna inte ska röras.

Fru talman! Samtidigt som landskapsregeringen i budgeten säger av landskapsandelssystemet ska bli oförändrat så ska denna justeringsavgift uppbäras tills förändringar som står i samklang med samhällsreformen kan förverkligas. Hur länge tar det att förverkliga samhällsservicereformen? Det tror jag att ingen här i salen riktigt har något grepp om. Det kommer säkert att ta många år.

Tidigare har jag sagt att den här avgiften på 3 miljoner, totalt 4 miljoner, är tänkt att täcka Gullåsens bortfall på 3 miljoner euro. Då uppstår frågan hur många år ska vi täcka summan 3 miljoner? Är det för 2013 eller fortsätter summan på 3 miljoner, ska det täcka också 2014, 2015, 2016 och 2017? Vi borde också vara lite tydligare med hur många år Gullåsenavgiften kommer att täckas av kommunerna. Är det för ett år eller för hur många år?

Vi kan tydligt och klart räkna ut att t.ex. Mariehamns stad, med den här metoden av finansiering, måste betala tillbaka drygt 20 procent av de landskapsandelar som de har rätt till enligt lag, ungefär 1,6 miljoner. Det här betyder att på 5 år kommer Mariehamns stad att betala tillbaka lika mycket landskapsandelar som de har rätt till enligt lag per år. Samma siffra vad gäller Lemland och Jomala, de betalar tillbaka detta på 8 år, enligt vad de har rätt till enligt lag per år. För Saltvik gäller 12 år medan Geta har 26 år på sig att betala samma summa. Om någon sade att detta var rättvist så åtminstone siffermässigt känns det någorlunda orättvist när landskapsmomsen varierar allt från 20,8 procent för Mariehamns stad till 3,8 procent för Geta kommun.

Min tolkning av det här kan inte vara något annat än att man har infört den här metoden för att sätta igång samhällsstrukturreformen. Verktyget som används här är att minska på landskapsandelarna för att verkligen tvinga ihop kommunerna. Det blir slutkontentan som åtminstone jag kommer fram till.

En samhällsservicereform utgår ifrån att man ska få effektivare enheter, större enheter. Det lustiga med det här verktyget är att just de stora enheterna och tillväxtkommunerna drabbas värst. Det är de som drabbas hårdast av just det här verktyget som används. Man justerar beloppet 141,07 per invånare. Alla kan ju räkna ut att desto mera invånarna man har så desto dyrare blir det. Det är lite motsägelsefullt om man tänker på vad samhällsstrukturreformen egentligen vill åstadkomma. Man vill kanske åstadkomma större enheter och effektivare förvaltning. Men då drabbas just de här kommunerna som faktiskt blir större och effektivare och det kanske inte är helt logiskt. Det är väl en liten kullerbytta i det resonemanget.

Avgiften baserar sig bara på antalet invånare. Tänker man på landskapsandelarna så baseras de på flera parametrar. Här utgör det bara en parameter; antalet invånare, desto mera invånare som kommer till kommunerna desto dyrare blir den här så kallade avgiften varje år. Vi vet kanske inte riktigt ännu hur länge det kommer att hålla på, tidigare sades det att tills samklang i samhällsstrukturreformen är funnen.

Enligt mig så rubbar det här helt tydligt det lagstadgade landskapsandelssystemet som vi har. Det andra avgiftssystemet är allt annat än lagstadgat. Tack, fru talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag har några korta kommentarer. Vi kan inte prata om vi och de. Det handlar om vi, vi ålänningar. Vi har ett landskap med en landskapsförvaltning och vi har kommunerna. För att vi ska kunna lösa våra ekonomiska problem nu så måste vi faktiskt se till helheten och sluta prata om vi och de.

Det kanske var en lustighet när ltl Asumaa sade att ersättningen för den så kallade avgiften skulle vara minskade landskapsandelar. Men jag tycker att det här är allvarliga saker och man ska inte skoja med dem. Nu handlar det faktiskt om minskning av landskapsandelarna, det tycker jag att vi kan vara överens om, det är ingen avgift.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Eliasson. Vi har försökt fråga vad det är frågan om, är det en avgift eller är det minskningar av landskapsandelarna? Läser vi i budgetboken på sidan 12 så ska landskapsandelssystemet inte på något vis röras och det ska vara oförändrat. Men det här tyder på att man verkligen vill ändra landskapsandelssystemet, det är den frågan som vi har ställt oss och nu har vi ju fått svaret.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Som jag ser det så är det är en tillfällig lösning på minskningen av landskapsandelarna. Sedan ska man se över det här systemet och då kommer lagtinget under nästa år att få ta ställning till det.

Ltl Tony Asumaa, replik

Från liberalernas sida hade vi föreslagit att man skulle se över landskapsandelssystemet så att man inte skulle behöva ha sådana här konstruktioner på sidan om med avgifter och annat. Man skulle kunna utnyttja den befintliga lagstiftningen som finns och reglera förhållandet mellan landskapet och kommunerna. För min del tycker jag inte heller att vi ska prata om vi och de, men vi behöver ändå ha respekt gentemot varandra. Har kommunen beskattningsrätt så har kommunen det. Från landskapets sida kan vi inte börja ta av kommunernas pengar som de har beskattat av sina invånare. Den respekten behöver ändå behållas och det tror jag att alla är överens om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Eliasson viskade en viktig sak till mig; vi tar inte, vi ger lite mindre pengar till kommunerna. Det är de facto den vägen som flödena går.

 Det som jag begärde replik för var när ltl Asumaa sade att det i budgeten står att landskapsandelarna ska justeras i samband med samhällsservicereformen och att det skulle ligga någonstans i framtiden. Men så är det verkligen inte. För att vi ska lyckas verkställa den är omställningsbudgeten så måste det vidtas åtgärder redan 2013 och det får effekter 2014 när det gäller samhällsservicereformen. De här två arbetsgrupperna, tekniska sektorn och den sociala sektorn, har mandattid till och med april nästa år för att man ska kunna vidta åtgärder för nästa budgetår. Jag ser nog att detta sammanfaller. Samhällsservicereformen är inte något stort klubbslag någonstans i framtiden utan det kommer att vara summan av många delbeslut som leder fram till ett mål.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vi har under de senaste dagarna kunnat se en ganska stor oenighet när det gäller samhällsstrukturreformen och hur den ska gå vidare. Oron rör sig om hur många år det här kommer att ta. Men nu har vi det klart att det inte kommer att ta så många år före någonting är i hamn och en samklang finns. Därmed kanske den här nu konstruerade justeringsavgiften kan läggas på hyllan.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Samhällsservicereformen är en svår och omfattande uppgift. Jag kan försäkra ltl Asumaa att alla fyra grupper är helt överens om hur processen ska gå vidare och vilka arbetsmetoder som ska använda. Debatten som förekommit under de här veckorna har varit nyttig och det har satt mycket energi i det här projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att ltl Asumaa behöva känna oro. Däremot tycker jag att resonemanget kring återbetalningstiden och procentenheter som ledamoten tog upp verkligen belyser de här orättvisorna med dagens system och det tycker jag också att delvis bidrar till den här polariseringen som vi börjar se ute i kommunerna. Det är avgörande att samhällsservicereformen kommer så fort som möjligt. Därför är det mycket glädjande att det ses över och jag är tacksam att ledamoten belyste det här.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Mitt anförande består av tre delar.

Den här framställningen, som vi alla har känt till och vet att skulle komma, är en del av nödvändiga strukturella förändringar i anledning av det underskott som finns i självstyrelsens finanser. Vi är också alla överens om att det strukturella finns och därför måste åtgärder vidtas.

I samband med budgetremissen, liksom i samband med omställningsbudgeten, tilläggsbudgeten i våras så är vi överens om att det strukturella underskottet är åtminstone 10 miljoner euro. Av detta skulle, enligt den här modellen, kommunerna ta 1 miljon på sig, medborgarna 1 miljon på sig och landskapet 8 miljoner på sig. Om det strukturella underskottet visar sig vara, vilket är fullt möjligt, 15 miljoner, så måste kommunerna ta på sig lite mer än 1 miljon och medborgarna lite mera än 1 miljon och landskapet en bra bit över 10 miljoner. Det är den verklighet som vi lever i.

Därför är det en orimlig diskussion som pågår här om att kommunerna skulle särskilt belastas av den här strukturreformen som vi nu håller på med. Vi har matat in pengar från landskapets sida i kommunerna på ett sätt som inte har sin motsvarighet varken västerut eller österut i förhållande till den behörighet kommunerna har i landskapet Åland, vilken är mindre än vad man har på annat håll.

Fru talman! För det andra till justeringsavgiften som regleras i lagförslaget i 10 § i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna och i 15 §, och 12 § i landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvård, alltså i tre paragrafer.

Nu är det ingen här från finans-. och näringsutskottet eftersom de parallell sammanträder i utskottet, vilket egentligen inte ska få förekomma men p.g.a. brådskan i budgetbehandlingen så får vi väl ha förståelse för det. Ursäkta, fru talman, det kom just en medlem i utskottet. Välkommen!

Nu går budskapet fram vad utskottet kan göra. Om det är så att kollegan Gunnar Janssons juridiska resonemang här blir ett problem så är det här lätt att lösa. Jag sade i en replik till kollegan Jansson att egentligen borde ärendet heta; justering av landskapsandelarna till kommunerna för året 2013. Då borde också lagtexten följa det. Vicelantrådet var inne på att begreppet justeringsavgift kan vara lite olyckligt. Rubriken i 10a § är alldeles korrekt; justering av överföringarna mellan landskapet och kommunerna. Varför då inte skriva lagtexten på det sättet? I lagtinget har vi ofta varit med om att det blir brister i lagar och särskilt när de är brådskande.

Till utskottet vill jag säga, angående resonemanget som kollegan Gunnar Jansson här förde, att man kan helt enkelt skriva paragraftexten på följande sätt: ”I de landskapsandelar som kommun beviljas ska en justering göras. Justeringen görs i första hand i kommunens allmänna landskapsandel. Om justeringen är större än den allmänna landskapsandelen dras det överskjutande beloppet av från landskapsandelen för driftkostnader som beviljats för socialvården. Justeringsavgiften för kommunerna fastställs samtidigt osv.” I 15 § stryks ordet avgift i andra delen av justeringsavgift lika som i 12 § lag nr 2. Jag tror inte att det här är ett problem eftersom det framkommer så klart av förslaget vad det här är frågan om. Det är en justering för 2013 av landskapsandelarna som det står i motiveringarna. Ett gott förslag till utskottet för att eventuellt behöva lösa den här frågan är härmed framlagt.

Avslutningsvis, fru talman, punkt nummer tre för min del är att jag har noga lyssnat på särskilt liberalernas olika kritik av det här lagförslaget. Jag ska kort kommentera de kritiska punkter som finns.

Man säger att beredningen har skett utan remiss och det är riktigt. Däremot har det här varit känt ända från 1993, som jag sade i en replik, och från 2006 i detaljer när det gäller ungefär vad det betyder i pengar. I flera år har det varit känt att det är frågan om 3 miljoner euro som ska justeras. Att denna 1 miljon läggs på kommunerna utöver det här nollsummespelet är en annan fråga och är ett resultat av det strukturella underskottet i landskapsfinanserna, vilket för kommunerna har varit känt åtminstone sedan omställningsbudgeten i våras.

Diskussioner har förts med Ålands kommunförbund. Om inte Ålands kommunförbund för hem till sina kommuner de frågeställningar som är uppe i kommunförbundet så visar det ytterligare en gång hur fel systemet är med denna organisation.

Den andra kritiken är att det kommer för sent till lagtinget. Svaret på detta är ja. Det kommer för sent till i lagtinget, det borde ha kommit tidigare. Det har också finansministern och landskapsregeringen erkänt. Men man har helt enkelt inte haft den tjänstemannakapaciteten att man har hunnit tidigare.

Den tredje kritiken är att landskapsandelsprinciperna frångås. Mitt svar på den frågan är; nja, marginellt. Det en tillfällig åtgärd för 2013 med anledning av situationen vi är i just nu och därför frångår man egentligen inte landskapsandelsprinciperna. Men man gör en liten justering i landskapsandelarna nu faktiskt inför 2013.

Det fjärde var att 3 miljoner euro inte är ett nollsummespel. Nå, det är ett nollsummespel, sedan att det inte är exakt på euron beror naturligtvis på kommunernas betalning till Gullåsen för de patienter som ligger på Gullåsen sedan 1.4 2011 och inte från 1.1 2013. Observera att sedan 1.4.2011 är Gullåsen en geriatrisk klinik. Om att man inte hade nollat de här avgifterna för 2013 så hade kommunerna fortsatt att betala för dem som är intagna av geriatriska skäl på den tidigare långvårdskliniken. Vi vet idag att det rör sig ungefär om 2,5-3 miljoner euro. För ett halvår sedan trodde alla att det rörde sig om 3 miljoner euro. Det är en rörlig summa och den rör sig lite neråt, det är alldeles riktigt. Men summan kan också röra sig uppåt om några år om de här avgifterna hade varit kvar på kommunerna, beroende på de äldres hälsotillstånd. Skulle vi få många geriatriska patienter på den geriatriska kliniken så skulle kommunernas avgifter öka kraftigt, om vi hade haft kvar det här systemet. Den matematiken måste vi ha klart för oss.

Följande kritik var att det inte är ett helhetsgrepp på landskapsandelarna och det är alldeles riktigt, eftersom det har klart framkommit under hela det här året i samband med omställningsbudgeten att det ska göras när man har gjort tillräckliga utredningar. Jag håller med om att det borde ha gjorts under föregående period. Nu vet jag att man håller på med det men det får inte skynda oss för mycket.

Sedan sades det att det är fel att påföra avgifter på kommunerna och det har jag redan redogjort för i samband med lagtextens formulering. Det är egentligen inte en avgift utan det är en omfördelning av landskapsandelarna. Det måste ju vara trevligt, om det finns några kooperatörer i församlingen, att konstatera att det inte är en avgift utan det är en andel.

Den sista kritiken var att man måste ha längre anpassningstid för kommunerna och att beskedet kommer för sent till kommunerna. Där hänvisar jag till den historiska bakgrunden som har varit välkänd. Jag beklagar också för min egen kommuns del att det var många tjänstemän och politiker som verkade bli tagna på sängen. De blev överraskade över det här. Det är ju så att det kommer nya politiker och det kommer nya tjänstemän, men även gamla tjänstemän och politiker har blivit överraskade. Av vad då? Av någonting som man har vetat om åtminstone sedan 2006 att ska ske från 2013 och då borde man ha budgeterat utgående från det.

Fru talman! Tack för ordet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack till vicetalmannen. Det var mycket klarläggande besked som vi fick här.

Emellertid i de tre paragrafer, som ingår i detta lagförslag och som är föremål för ändringar här, används termen justeringsavgift i samtliga paragrafer. Åtminstone har jag fått lära mig, både i studier och under ett långt liv, att paragrafer ska läsas på det sätt som de är skrivna. Talar man om en avgift så har jag svårt att föreställa mig att man avser någonting annat än en avgift. Ifall man avser någonting annat än en avgift så skulle man väl i upplysande syfte säga vad man avser. Så är det med paragraferna.

Med motiveringen är det samma sak. Jag saknar beskrivning både av behörigheten för lagtinget att hantera de här sakerna och hanteringens uthållighet i både ljuset av grundlag och självstyrelselag.

Vad sedan gäller själva frågan så därom råder enighet. Krismedvetenheten är ok och kommunernas delaktighet ska vi överhuvudtaget inte blanda in i mitt sätt att tänka. Jag vill ha ordning och reda, också i det som vi sysslar med här i salen, nu och framförallt i framtiden.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller lagstiftningen så är vi sällsynt överens om att det ska vara ordning och reda. När det gäller att ha årliga justeringar gentemot medborgarna särskilt, men även mot kommunerna, så bör det undvikas. Det är vi också eniga om.

Vi kan också vara eniga om att både i Finlands riksdag och i Ålands lagting har det förekommit alltför mycket lagstiftning som parlamentet måste gå in och justera. Ibland måste vi t.o.m. skicka tillbaka lagarna för att de är fel beredda eller för lite beredda.

Om utskottet kommer fram till här att vi har en felaktig formulering i paragraftexterna så hade jag ett förslag till hur detta kunde justeras, så att det skulle bli i överensstämmelse med den reform man avser att genomföra.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Naturligtvis är det lagtinget som fastställer den slutliga ordalydelsen i alla lagar och paragrafer. Samtidigt ska nog lagtinget och dess utskott akta sig för att alltför mycket syssla med lagberedning. För det ändamålet har vi en regering och i regeringen en lagberedning. Här är det skäl att hitta ett rimligt samarbete på en trygg nivå.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har under min politiska karriär och särskilt det sista årtiondet ägnat mig mycket åt just denna problematik; när går lagtingets utskott in på det som kan kallas lagberedning? Jag har förordat att man inte får gå för långt över den gränsen. I det här fallet är det oproblematiskt ur den synpunkten som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det vi gör och det som vi alla är överens om är att vi reformerar hela äldreomsorgen. Jag kan inte förstå det här argumentet med Gullåsenavgifter. Det blir ju specialsjukvård. En del av de klienterna som är där i dagsläget och som kommunerna redan betalar för, till 1.1.2013, så får ju specialsjukvård; rehabilitering och fysiatri. Där har vi varit helt eniga. Det är inte bara humanistiskt. Det har också ekonomiska konsekvenser om man är offensiv och rehabiliterar de äldre och kan ge dem chans att komma tillbaka till sitt hem efter ett benbrott eller vad som helst.

De som behöver rehabilitering eller daglig läkarvård ska vara på nya Gullåsen. Gruppen av äldre ökar, det är ju inte samma mängd av äldre.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har förstått att det här har varit väldigt svårt att förstå för många kommunpolitiker och även för ett antal lagtingsledamöter. Men låt mig förenkla det hela. Vi har 80 platser idag på det som tidigare hette Gullåsen, som ursprungligen var kommunernas långvårdsavdelning inom omsorgen och hälso- och sjukvården på den tiden när kommunerna hade hand om den öppna vården. De 80 platserna har kontinuerligt varit besatta, det var flera platser tidigare, av geriatriska specialsjukvårdspatienter och av långvårdspatienter. År 1993 kom vi överens om att långvårdspatienterna skulle tas hem till kommunerna. Den processen har pågått nu i 20 år. År 2006 sade landskapsregeringen att från 2013 skulle kostnadsansvaret från kommunerna också tas bort. Men de geriatriska specialsjukvårdspatienterna finns kvar. Skulle man inte ha ändrat lagen så skulle kommunerna ha fått fortsätta att betala för dem. Är det så svårt att förstå?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Nej, det är inte alls svårt att förstå. Men jag tycker att det brister i logiken i resonemanget i alla fall. Det är inte samma klientel. Det fylls på nya äldre hela tiden. Tanken var att man hade ett generöst landskapsandelssystem för att kommunerna ska kunna bygga ut sin äldreomsorg. Då är det rimligt med en översyn och kanske smalna av landskapsandelarna, ha samarbetsunderstöd, särskilt understöd och bygga upp spindeln i nätet; landskapets äldreomsorg, Gullåsen. Vi resonerar på olika sätt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tidigare har de här två grupperna, geriatriska specialsjukvårdspatienterna och långvårdspatienterna, på Gullåsen fyllts på hela tiden och bytts ut, men i en mycket långsam takt på grund av att det har varit så stor andel omsorgspatienter, långvårdspatienter.

Från 1.4.2011 gjorde man om Gullåsen till en geriatrisk klinik och det blev en betydligt snabbare omsättning. Det kommer fortsättningsvis att fyllas på av människor som bor i kommunerna, människor av kött och blod. Om vi inte skulle ha ändrat lagstiftningen när det gäller avgiften, så hade kommunerna fått fortsätta att betala för på en nivå av 2,5-3 miljoner. Kanske något år 2 miljoner, kanske något år 4 miljoner, beroende på hur stort beläggningen hade varit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskott omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Andra behandling

3        Planer och projekt vid Natura 2000-områden

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2011-2012)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget i dess helhet för beslut i andra behandling och slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag ska hålla ett kort inlägg och inte upprepa allt som har sagts tidigare.

Man kan konstatera att det har varit många frågeställningar på basen av den här framställningen. Jag vill nämna enbart tre övergripande frågeställningar.

Den första frågan, som är väldigt väsentlig, är; hur stora är dessa skyddsområden sist och slutligen? Den andra frågan är; vilka är förväntningarna i nyttjanderätten? Och den tredje frågan är; hur påverkar lagförslaget äganderätten? Alla de här tre centrala frågorna är fortfarande obesvarade. Vad inskränkningen blir för lantbruk, för skogsbruk, för fritidsbosättning och för näringsutövning främst på landsbygden är obesvarade.

Fru talman! Vi vet också att vi i botten har ett EU-direktiv som bör uppfyllas, men vi vet inte hur mycket man har lagt på för att uppfylla det. Men det behöver i varje fall hanteras.

Från Ålands Framtids sida, och jag tror också att jag vågar uttala mig på liberalernas vägnar, så när ltl Sundblom och jag har reserverat oss så vill vi vara konstruktiva, vi måste omfatta lagförslaget men hanteringen av det här lagförslaget framöver har vi synpunkter på i vår reservation.

Äganderätten är väldigt viktig för oss. Därför skulle vi vilja att det i betänkandets motivering fogas ett stycke av följande lydelse: ”Utskottet har funnit det svårt att utröna omfattningen på de områden som berörs av framställningen och vilken omfattningen av de eventuella inskränkningarna i äganderätten kunde vara. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen noggrant att tillse att en rimlighetsbedömning görs innan begränsningar och inskränkningar, med anledning av lagen, genomförs.”

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det är som ltl Eriksson säger. Det är lite olyckligt när det kommer fram uppgifter i utskottet och man inte skriver in dem i betänkande. Det är orsaken till att jag har skrivit under den här reservationen. Nu blir utskottets majoritet en gummistämpel.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var kanske inte en replik ställt till mig, med jag håller med om det som sades. Med tanke på alla frågeställningar som med höga röster restes i remissen och de frågeställningar som dök upp i utskottet så är det lite märkligt att det blev korta formuläret utan desto mera motiveringar. Men politikens vägar är ibland outgrundliga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag var en av dem som stödde landskapsregeringens framställning för att man skulle få direktivet helt och hållet på plats.

Jag tycker att det är synd att utskottet bara gjorde ett magert betänkande. Vi kunde ha undvikt den här situationen. Det fanns flera frågor som togs upp i debatten och som kunde ha klargjorts i utskottets betänkande. Ersättningsfrågan för rågrannar tog ltl Englund upp, retroaktiviteten och vad som räknas som skäl och allmänt intresse. Dessa saker borde ha stått i betänkandet. Det skulle också ha varit bra för eftervärlden när man ska förverkliga Natura 2000-områden och det kan också ha betydelse för rågrannarna. Jag tycker att det var mycket synd att man inte gjorde ett mera tillfyllest betänkande.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om naturvård för godkännande i andra behandling. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling.

Diskussion?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag önskar att motiveringen skulle lyda enligt den text som finns i reservationen. Jag hoppas att jag inte behöver läsa upp hela texten en gång till.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Jag stöder ltl Erikssons förslag.

Talmannen

Under behandlingen ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Torsten Sundblom, föreslagit att motiveringen ska få ett tillägg i enlighet med den reservation som ltl Anders Eriksson fogat till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tycker att det är en så intressant principiell fråga när det gäller äganderätten så jag önskar öppen omröstning.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag stöder förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Den som omfattar social- och miljöutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Anders Erikssons ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Torbjörn Eliasson och Petri Carlsson biträda omröstningen.  

Upprop.  

Omröstningen har gett resultatet:18 ja-röster, 8 nej-röster, 1 ledamot avstod och 3 ledamöter var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt motiveringen sådan den lyder i utskottets betänkande.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        En oberoende landskapsrevision

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2011-2012)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av lagtingsordningen för Åland för godkännande i andra behandling.

Talmannen upplyser att beslutet i enlighet med lagtingsordningen 64 § måste omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling enhälligt antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om Landskapsrevisionen för godkännande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av landskapslagen om landskapsregeringens revisionsbyrå för godkännande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 1 och 2 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om offentlig upphandling för godkännande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning för godkännande i andra behandling.  Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om valfinansiering för godkännande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs slutligen förslaget till landskapslagen om ändring av 16 § landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond för godkännande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Nu föreläggs betänkandets motivering för enda behandling.

Diskussion?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår att tredje stycket i den allmänna motiveringen i lag- och kulturutskottets betänkande ges den lydelse som framgår av reservationen.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, föreslagit att motiveringen ska få den lydelse som framgår av en reservation som ltl Jonsson fogat till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar lag- och kulturutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för utskottets betänkande. Lagtinget har alltså godkänt motiveringen sådan den lyder i utskottets betänkande.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

5        Godkännande av avtalet med Brunei om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 3/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

6        Avslag på räntestöd

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 2/2012-2013)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Veronica Thörnroos.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Landskapsregeringen har nekat bostadsrättsföreningen räntestöd för ett planerat bostadsprojekt vars totalvärde uppskattas till ca 11 miljoner euro. Bostadsrättsföreningen har tidigare erhållit räntestöd av landskapsregeringen för motsvarande projekt och samma räntestödsprinciper som landskapsregeringen har att följa torde gälla fortfarande.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilken grund har en avvikande tolkning av landskapsregeringens räntestödsprinciper gjorts samt vilken konjunkturbedömning har landskapsregeringen gjort då beslut fattades om avslag?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack, ltl Mats Perämaa, för frågan.

Landskapsregeringen är ingen automat. Landskapsregeringen är inte heller någon bankautomat som gör att vi per automatik kan betala ut så fort en ansökan kommer in. Det viktigaste i det här aktuella fallet är en ändamålsenlighetsprövning, där den första frågeställningen är; hur effektivt har medlen använts tidigare i liknande situation? Är det här det effektivaste sättet som vi kan använda våra gemensamma inkomster på för att stöda bostadsproduktionen i landskapet Åland?

Fru talman! I budgeten 2012 skriver landskapsregeringen: ”För produktion av hyresbostäder, föreslås ett räntestödslån för högst 5 miljoner euro. Räntestödet beviljas för 10 eller för 30 år”.  

Fru talman! Den här budgetfullmakten på 5 miljoner har lagtinget gett landskapsregeringen. Det facto är det de äskande medlen som man frågar efter avsevärt mycket högre. Ltl Mats Perämaa pratar själv här om ett projekt i 11 miljonersklassen. Vi har de facto en fullmakt på 5 miljoner. Redan här, bästa ledamöter, stöter vi på ett stort problem. Ska vi eller ska vi inte respektera det beslut som lagtinget har tagit? Frågan är retoriskt ställd men svaret är ju självklart. Det är landskapsregeringens skyldighet att respektera de beslut som lagtinget tar.

I teorin kan man fundera om det spelar någon roll, räntan är ju så låg. Varför inte satsa nu när vi går in i en lågkonjunktur? Men om räntan är så låg och beslutet inte har någon betydelse, varför ska då lagtinget överhuvudtaget processa den frågan? I teorin kan man konstatera att det här är ett åtagande på 30 år. Med en maximal utbetalning kunde det således röra sig i storleksordningen 5,5 miljoner euro. Jag säger inte att det är fel, men jag går tillbaka till min inledning; med en ändamålsenlig prövning, är det här det effektivaste sättet att använda våra gemensamma pengar på?

Fru talman! Jag skulle vilja föra in ett resonemang om hyresbostäder kontra ägarbostäder. Jag och landskapsregeringen anser att var och en ålänning som bor här ska ha rätt till ett hyggligt boende. Man ska kunna känna trygghet, att i bostad som man bor får man verkligen blir kvar i. Det är viktigt. För känner man inte att man är trygg, och vet att här får man leva och bo, så påverkar det hela ens livssituation.

Men, är det landskapsregeringens sak att gå in och stöda? Återigen går jag till ändamålsenlighetsprövningen. Tänk om det finns flera alternativ att välja på. Vill vi stöda unga eller vill vi stöda medelålders? Vill vi stöda studerande eller vill vi stöda barnfamiljer? Det är en fråga som behöver och ska diskuteras vidare.

Herr talman! Om vi befann oss i en finansieringssituation med oändligt med medel så skulle jag vara den första att till lagtinget föra ett äskande om att få en utökad budgetfullmakt. Men med beaktande av den ekonomiska situationen vi befinner oss i, och med vetskap om andra nu aktuella projekt som kan komma ifråga, så vidblir jag att det beslut som landskapsregeringen fattade i det aktuella ärendet var ett korrekt beslut. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Vi befinner oss på randen till en förnyad lågkonjunktur, kan vi väl ändå hävda. Risken finns att lågkonjunkturen och svallvågorna i samband med den når det åländska samhället på ett annat sätt än vad de gjorde efter att finanskrisen satte igång 2008. Genom diskussioner med byggbranschen och genom att lyssna på vad som händer i det åländska samhället så vet vi att byggsektorn nu börjar se framför sig att det inte längre finns stora offentliga projekt att bjuda på, knappast stora privata projekt heller. I den situationen blir det förstås besvärligt om landskapsregeringen nu denna gång avser att göra samma fel som man har gjort i samband med andra lågkonjunkturer. Man har satsat på stora offentliga projekt under högkonjunktur men väljer, med skälen att man just då inte har pengar, att medverka till att byggprojekten inte förverkligas med den effekt som det får på byggsektorn.

Att hänvisa till budgeten för 2012, i och för sig lagd av en annan regering, är ett sätt att gömma sig bakom det politiska ansvarstagande som vi här kräver. Vi ser en annan konjunktursituation, mycket skarpare. Därför blir skälen, att det inte finns budgetanslag och att det möjligen kostar någonting, väldigt svaga i förhållande till att tiotals, kanske till och med flera, byggarbetare kommer att vara utan jobb efter ett år. Med nästan ingen kostnad alls kunde vi ha fått igång ett sådant här projekt.

Herr talman! Sedan till en annan fråga som hör ihop med den här. Speciellt med tanke på att infrastrukturminister ställer sig frågan om landskapet överhuvudtaget ska stöda bostäder. Det kopplar ihop med det som har varit i viss mån ut i offentligheten; frågeställningen om ministerns jäv i den här frågan. I det dokument som har levererats till lagtinget så står det att ministern själv är delägare i åtminstone två bolag som opererar i byggsektorn. Ministern har en del i det som händer på byggmarknaden. Ministern har tydligen angett att den här frågan har diskuterats i samband med beslutsfattandet. Jag ber ministern ge sin syn på den här frågeställningen eftersom jag för min del ser att det finns en uppenbar risk för jäv här.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet gäller avslag på räntestöd. Vi är i gränstrakterna för huruvida jävsfrågan kan diskuteras.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Ltl Mats Perämaa och tidigare finansministern sade ”med nästan ingen kostnad”. Det är ju direkt att spotta lagtinget i ansiktet. Vi behöver inte bry oss om budgetfullmakter, vi behöver inte respektera de ekonomiska ramarna och vi behöver inte visa respekt mot det lagting som i det här fallet har varit med och fastslagit gränserna. Jag måste säga att jag är förvånad.

Vad gäller mitt privata ägande så är jag också förvånad över att det ska diskuteras i det offentliga rummet på detta vis. Men jag var ju förberedd på frågan. Jag kan informera ltl Mats Perämaa, Ålands lagting och även andra lyssnare att frågan huruvida det föreligger jäv har noggrant utretts av den tillförordnade förvaltningschefen, vår chefsjurist och numera vår förvaltnings- och utvecklingschef. Fråga har penetrerats noggrant eftersom vi har haft kännedom om att frågan troligtvis skulle komma upp här i det offentliga rummet. Svaret på den frågan är nej. Jag skulle aldrig som politiker gå in och fatta beslut där jag sätter mig själv i det egna rummet. Jag är vald att representera Ålands folk, inte mig själv. Jag känner mig nästan lite förolämpad över de insinuationer som ltl Mats Perämaa kommer med.

Vad sedan gäller byggsektorn och konjunkturen så finns det också även andra intressanta projekt som kommer att diskuteras närmare längre fram i landskapsregeringen. Det är landskapsregeringens absoluta målsättning att vi ska göra vad vi kan för att komma emot i ett svårt konjunkturläge.

Talmannen

Talmannen kan inte tillåta någon ytterligare diskussion kring den fråga som inte ingår i ärendet; avslag på räntestöd. Önskas ytterligare tilläggsanförande?

Ltl Mats Perämaa

Tack, herr talman! Angående frågan om att följa de regler som finns så minister sade att det ungefär var som att spotta lagtinget i ansiktet att säga att det här är en ringa kostnad. Det här torde vara ett faktum för nuläget. Räntestödet utfaller inte med de låga marknadsräntorna vi har i dagens läge. Vi ser inte att räntestödet kommer att utfalla under 2013 heller, vi kan inte räkna med att marknadsräntorna går upp på det sättet att vi får en situation där räntestöd utfaller. Budgetmässigt för 2013 så torde det knappast föranleda någon kostnad överhuvudtaget.

Att gömma sig bakom det här och att säga att det är att spotta lagtinget i ansiktet, det börjar bli ett allt mer vanligt sätt att agera för den här landskapsregeringen. Jag säger det som jag sade under debatten tidigare idag; det är fullt tillåtet för den här landskapsregeringen att försöka tänka själv i de här frågorna även vad gäller konjunkturpolitiken.

Det som ministern med emfas framför leder till att det är stor risk för att byggsektorn kommer att tvingas säga upp arbetstagare sannolikt under andra halvan av nästa år. Man kunde ha löst delar av den problematiken genom att se positivt på att det driva en konjunkturanpassad bostadspolitik.

Jag förbehåller mig rätten att ha åsikter om det här. En budget är ett levande dokument såtillvida att det kan äskas om ändringar i budgeten. Det kan man göra om landskapsregeringen har önskemål och vill göra det. Ni har förslagsrätten, därtill finns det principer som är fastställda och som är till för att följas.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Grunden för självstyrelsen och de beslut vi fattar vilar på laglig grund. Inte kan vi medvetet aktivt börja fatta beslut som vi inte har stöd för i budgeter eller i lagtexter, det vore väl ändå alldeles oklokt. Där måste vi kunna ha en enighet.

Vad gäller en behovsanpassning så är landskapsregeringens målsättning naturligtvis att försök komma emot. Det ligger i allas vårt intresse att näringslivet och det offentliga Åland går hand i hand, går framåt och gör det tillsammans. Ni har säkert noterat, bästa ledamöter, att i budgetförslaget som nu föreligger i finans- och näringsutskottet så äskar landskapsregeringen om en utökning av budgetfullmakten till 10 miljoner euro.

Vi i landskapsregeringen är av den bestämda åsikten att lagar är till för att följas och dito också regelverk. Men vi ser också möjligheter och ska försöka komma emot de näringar och de näringsutövare som kan få eller redan har problem p.g.a. Det aktuella konjunkturläget. Tack. 

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 03.12.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil