Plenum den 28 september 2010 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 28 september 2010 kl. 09.30

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Förslag till andra tilläggsbudget för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)

Första behandling efter bordläggning. 1

2   Gymnasieutbildning

Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

Enda behandling efter bordläggning. 7

3   Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

Enda behandling efter bordläggning. 25

4   Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Enda behandling. 56

5   Turismutveckling och turismstrategi

Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

Enda behandling. 80

6   Äldres vård och omsorg

Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

För kännedom... 80

7   Åtgärder för att öka skogsavverkningen

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 15/2009-2010)

Plenum slutar. 80

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Bordläggning

1      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 10/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 29.10.2010. Godkänt.

Första behandling efter bordläggning

2      Gymnasieutbildning

Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

Ärendet bordlades 22.9.2010 vilket betyder att ärendet kan bordläggas ännu en gång endast om lagtinget så beslutar.

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet.

Diskussion.

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Efter en lång process håller vi på att komma i mål med denna för vårt utbildningsväsende ytterst angelägna reform. Man brukar säga att utbildning är grunden för allt annat. Det är en sanning vars vikt och betydelse ständigt växer.

Kulturutskottet har gjort ett omfattande arbete. Våra medlemmar i utskottet har strikt hållit på landskapsregeringens eniga framställning utom på de punkter där enighet har rått om att framställningen ändras men då på samma sätt som den har tillkommit. En gammal god politisk regel säger, basen för hela den normbundna rättsordning, att ändringar företas på samma sätt som det underliggande beslutet har tillkommit på. I varje regering har man ju spelregler, i alla förhållanden har man ju umgängeskoder, så också i den här regeringen.

Liberalerna har också, vad gäller uppgraderingen av gymnasialskolornas direktion och styrelsens befogenheter att utnämna, hållit sig till regeringens eniga framställning. Emellertid så har vi fått både juridiska och i någon mån politiska klarlägganden som gör att vi inte kommer att lämna ändringsförslag i ärendets andra behandling. Vi kommer sålunda inte heller att avisera några sådana. Varför skulle man göra det?

Vi håller fortfarande mycket strikt på att de regler som styr vårt regerande ska respekteras. Det här låter lite dramatiskt. Jag ska mjuka det hela med att säga det som man också i all västerländsk parlamentarisk ordning håller hårt på; man kan inte ändra spelets regler under spelets gång.

Vi jobbar vidare för hela vårt samhälle, för ungdomarna främst, oerhört viktiga, och är välberedda att här i lagtinget sakligt hantera framställningen till den delen där utskottet har hållit det utskottet lovade. Vi får tacka dess ordförande för de insatserna, dvs tidtabellen och målet att åstadkomma en god produkt. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det här uttalandet visar ju på att regeringen verkligen vill ha igenom den här lagen och att de vill förbättra gymnasialstadieutbildningen. Det är en gemensam åsikt.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ja, det förutsätter att paragraf 71, såsom utskottet formulerat den, också håller. I de granskningar, som jag och andra har vidtagit, har vi fått betryggande utfästelser om att reformen kan sättas igång med den snabbhet som kollegan Gun Carlson nämnde och att paragraf 71 också ska trygga en verksamhet för styrelsen som är en förutsättning för att reformen ska lyckas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag är glad om det nu blir en enighet kring den här frågan. Förutsättningen för att lyckas bra med att sjösätta ett så här stort projekt är nog att man har enighet. Ser vi till hur utskottet jobbade med den här frågan med ganska många små förändringar så handlar det mest att försöka skapa en lag som är fullständig tillämpbar, lagtekniska förändringar. Det gjordes också innehållsmässiga förändringar.

Jag har full respekt för att man för en diskussion kring de politiska spelreglerna. Jag kan inte delta direkt i den typen av diskussioner. Jag har följt min övertygelse i utskottet och försöket att på bästa lotsa det igenom där. Jag trodde, i min enfald kanske, att den här frågan inte var så stor. Det är bra om vi kan komma vidare på det sätt som vtm Gunnar Jansson nu pekar på.

Vad gäller paragraf 71 så är jag inte någon jurist. Jag har försökt konsultera dem som finns i detta hus och fört ett resonemang kring de juridiska aspekterna. Jag tycker att jag får de svar som säkrar upp det här. Skulle landskapsregeringen se att det finns brist i den riktning som bl.a. vtm Gunnar Jansson har pekat på så finns den fullmakten i paragraf 71, att landskapsregeringen i så fall gör bedömningen på vilken nivå de olika verkställighetsbesluten ska tas för att kunna sätta den här lagen i kraft. Man säkrar också upp den biten. Tittar man på paragraf 71 så finns faktiskt den möjligheten. Gör man bedömningen att det finns juridiska bekymmer med att göra så som utskottet har förutsatt, t.ex. dock inte skrivit in att styrelsen innan lagen träder ikraft ska tillsätta de här personerna. Men om man skulle göra den här bedömningen så har landskapsregeringen en fullmakt från lagtinget att göra det. Jag ser inte att paragraf 71 borde vara bekymmer.

Till sakinnehållet i frågan, dvs huruvida styrelsen ska tillsätta de här personerna på längre sikt eller inte så upprepar jag det som jag har sagt tidigare. Jag tycker att man tog steget när man beslutade sig för att det är en styrelse som ska sitta. Då har man tagit beslut om att man ska ge styrelsen ganska långtgående möjligheter att påverka sin egen verksamhet. Därför stödde vi också detta i utskottets arbete.

Med detta borde vi nu kunna ta oss vidare. Landskapsregeringen kommer att ha en mycket, mycket tight tidtabell för att förverkliga det här. Det kräver nog att man verkligen sätter alla klutar till. Det kommer att krävas väldigt mycket av utbildningsavdelningen och det kommer att krävas väldigt mycket av skolorna för att det här ska kunna förverkligas. Även här har vi satt den bedömningen i landskapsregeringens händer, på gott och ont. Man får nu se huruvida det är möjligt att sjösätta det här eller inte. Det skulle ha varit fel av oss att i ett sådant här skede, där det är osäkert, gå in och berätta exakt när den här ska sjösättas. Jag vill ytterligare betona att sjösättningen sker på ett sådant sätt att man verkligen känner att man får en organisation som fungerar. Det har utskottet varit helt eniga om. En del av detta ligger i de pengar som finns tilläggsbudgeten, som vi också ska behandla under dagen. Det handlar nog också om att man i övrigt sätter allt fokus från utbildningsavdelningens sida och också från andra delar av förvaltningen för att det här ska kunna verkställas.

Jag önskar landskapsregeringen lycka till i arbetet med att sjösätta den här reformen. Jag vill än en gång tacka för ett konstruktivt samarbete både i utskottet och här i salen.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Man får väl konstatera att det nu blir ”happy end” på struktur noll tio i och med det här uttalandet från vtm Gunnar Jansson. Det känns ju väldigt bra att vi inte behöver ha en upprivande röstning i en ren maktfråga, om vem som ska tillsätta rektorer och förvaltningschef.

Däremot kan jag inte acceptera beskrivningen att det är liberalerna som följer de parlamentariska spelreglerna, medan vi andra har brutit mot dem genom att vi har ändrat på 60 paragrafer i den här framställningen. Så vitt jag vet så har liberalerna förenats sig i alla de ändringsförslag utom på en punkt. Visst har liberalerna också på det sättet frångått spelreglerna och ändrat sig under behandlingen. Nog om detta.

Det viktigaste är att vi uppnår enighet så att det här nu kan förverkligas så snabbt som möjligt. En politisk konsekvens som jag drar av det här beslutet, om det genomförs som planerat, är att regeringen måste se över högskolans lagstiftning vad gäller villkoren för att utse rektor för Ålands högskola. Jag kan inte se att man där skulle framhärda att det är regeringen som ska utse högskolans rektor för all framtid. Man bör ha en enhetlig policy så att de underordnade myndigheterna får ett liknande förfarandet, speciellt högskolan som ska vara väldigt autonom.

Jag hoppas, herr talman, att man tar till sig det här resultatet och kommer så snabbt som möjligt med en ändring av högskolelagen.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Kollegan Sundback och jag ser uppenbarligen lite olika på spelreglerna och deras efterlevnad. Av respekt för denna lag ska jag försöka vara så pedagogisk som jag bara kan, medveten om mina betydande begränsningar. Spelreglerna i mitt huvud säger att beslut som har fattats enigt ändras och upphävs på samma sätt som de har tillkommit, det vill säga enigt. Det här betyder i utskottet att där beslutsfattarna, landskapsregeringens representanter i utskottet, var eniga om ändringar så då är det ok. På en punkt var våra och centerns medlemmar i utskottet oeniga. Det är där som spelreglerna, enligt den här definitionen, gäller.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill inte lägga mig regeringspartiernas interna byke, det får de själva sköta. Jag tyckte att kritiken om spelreglerna riktade sig mot alla i lagtinget och jag vill inte bli beskylld för att ha ändrat några spelregler. Det är en sak mellan regeringspartierna i så fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Innan det blir happy end på den här lagframställningen tycker jag för min del att det är ett klokt beslut att låta bli att rösta i det sista avgörande skedet. Det har varit en ledstjärna i kulturutskottet under hela det här arbetet att få till stånd ett så gott som enigt betänkande. Eftersom det är en stor förändring i samhället och det involverar många människor så är det viktigt att vi är så eniga som möjligt om reformer ska kunna göras.

Det är inte happy end för själva förverkligandet av det som lagen nu gestaltar. Nu börjar någonting nytt. Jag skulle vilja att landskapsregeringen verkligen tillser faktum i skolvärlden i dag så att man beaktar realiteterna. Idag är man under en enorm press i skolorna både vad beträffar lärare, rektorer, övrig personal och studerande. Det är ett mycket tufft läge. Periodiseringen är svår och den kostar på, på alla sätt och vis. Permitteringarna som så länge hotade skolorna, och som också genomdrivits i viss mån, ligger också kvar och skvalpar och har ställt till mycket elände.

Jag, som i många år har kämpat för att vi ska nå fram till det här beslutet, hoppas nu att man verkligen beaktar alla dessa faktum när man går vidare och sjösätter reformen. Man kan inte pressa landskapets personal hur hårt som helst även om de ekonomiska ramarna är tuffa. Personalens, lärarnas och rektorernas kunskap är ändå det viktigaste redskapet vi har om det här ska kunna skötas bra.

Jag hoppas att landskapsregeringen tar ansvar för det läge som vi har just nu i skolorna och att man beaktar realiteterna när man sjösätter reformen. Tack, herr talman!

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag tycker att det är synd att ltl Camilla Gunell passar på att ta det här tillfället att politisera hela gymnasiereformen.

När liberalerna kom till landskapsregeringen efter senaste val var tre huvudlinjer viktiga. Det ena var att man skulle stoppa struktur-07, för där mosade man ihop gymnasieutbildningarna till en enda smet. Det lyckades vi med.

Det andra var att vi skulle få kostnadseffektivitet i gymnasieutbildningen på grund av det ekonomiska läget. Det var vårt förslag att samordna resurserna till en resursenhet.

För det tredje skulle man skilja på yrkesutbildningen och den allmänna utbildningen och uppgradera yrkesutbildningen. Här återstår det ett stort jobb.

När man talar om ett enigt betänkande tycker jag också att det skulle vara bra att säga att betänkande inte blev enigt ifrån kulturutskottet. Nu enas vi för att komma vidare med reformen. När ltl Gunell blandar in permitteringar och periodiseringen i det här och säger att det är påfrestningar så måste man ju ändå sätta det här i ett längre perspektiv. Permitteringarna är ju inte permitteringar, det var ett sätt för landskapet att få ner budgeten under en mycket svår period, som vi fortfarande lever i. Där tycker jag att alla lärare och alla andra i den offentliga sektorn ska ha ett erkännande för att de solidariskt har ställt upp och varit med att få ekonomin i balans. Vi kanske är på rätt väg, jag hoppas det. Att fortsättningsvis skrämma med permitteringar håller inte. Det politiska spelet har vi haft en lång tid nu. Man kan inte hålla på med eländesbeskrivning hur länge som helst.

Periodiseringen är en påfrestning för alla i skolorna. Men påfrestningarna i skolorna är också en konsekvens av ekonomin.  I vårt ekonomiska läge måste vi se om skolsystemet och få det mera kostnadseffektivt. Vi har nu den nya reformen med resursenheten. Vi har samordning av fastigheter, IT och hälso- och sjukvård osv. Periodiseringen är ett medel för att komma vidare.

Från liberalernas sida har vi inte fått genom den här reformen på det sätt som vi ville. Vi har kompromissat hela vägen och fått igenom bra saker som t.ex. studentexamen och resursenheten osv. Det här är en plattform för att gå vidare. Men när ltl Camilla Gunell ska krama ur den sista bitterheten från struktur-07 i det här så då blir det överpolitiserat. Periodiseringarna bör genomföras. Lönebesparingarna har gett oss andningsutrymme för ekonomin.

Nu är det en reform som ska sjösättas. Det krävs mycket arbete för att vi ska få en utbildning som passar vår arbetsmarknad och som uppfyller elevernas behov. Låt oss nu dra ett politiskt streck över den här processen och konstatera att utskottet har kommit med ett betänkande som vi enas om, även om vi inte är nöjda till alla delar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är svårt att låta bli att fast det vore ädelt att avstå. Det är ju otroligt ädla mål som ltl Olof Erland har haft för sin politik, att krossa och förstöra det som andra har jobbat för. Jag har för min del under många år jobbat för en förbättrad utbildning inom gymnasieskolan. Idag är jag nöjd och tillfreds för nu kommer den här reformen som vi länge har jobbat för. Det går inte att komma ifrån att nu börjar verkställigheten. Det är realiteter jag påpekar. Jag önskar att landskapsregeringen ska ta dem i beaktande så att den här reformen nu i praktiken också lyckas på allra bästa sätt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ltl Gunells inlägg hade två bärande element. Det ena var periodiseringen och det andra var permitteringar. Jag försökte sätta in dem i ett sammanhang. Eländesbeskrivningar är inte någon framkomlig väg när det gäller utbildningen och gymnasiereformen. Det här är långsiktiga viktiga reformer som också kräver ekonomi. Där har vi ju ett stort frågetecken. Läs utskottets betänkande, där står det att det kostar miljoner, felaktiga beräkningar. Det är klart att eländesbeskrivningarna sammantaget blir en surdeg. Surdeg kanske är bra, för det kan utvecklas till någonting.

Men periodisering och permitteringar är absolut inte det viktiga med den här reformen. Det är utbildningen för våra studerande som är det viktiga.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det finns mycket säga om det här. Jag är förvånad att man tillåter ett sådant här språkbruk från talarstolen. Jag hoppas att det tas till diskussion.

Det är inte någon eländesbeskrivning som jag kommer med. Det är realiteter. Landskapsregeringen har gjort några riktigt dåliga beslut under den här mandatperioden. Ett av dem är permitteringarna. Vi lider fortfarande av det, vi kommer att lida av det under hela 2011. Det är inte någon eländesbeskrivning, det är ett faktum. Det är på basen av sådant som vi har hört i utskottet som jag framför detta.

Mina avsikter är de allra godaste. Jag ber att landskapsregeringen beaktar realiteterna vid sjösättningen av reformen så att den lyckas på bästa sätt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ska med nöje ta del av mitt eget språkbruk från det stenografiska protokollet.

Handlar det här om permitteringarna? Är det detta som debatten handlar om? Ja, för ltl Camilla Gunell handlar det om permitteringarna för det kan man skrämmas med och det kan man hota med. Felaktiga beslut som den här landskapsregeringen har gjort, javisst, men ltl Camilla Gunell kämpade med struktur-07 där hela utbildningen skulle mosas i en enda smet. Var det ett rätt beslut? Ska vi igen gå tillbaka och mosa utbildningen istället för att differentiera den?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! I replikerna diskuterades ekonomin kring ärendet. Utskottet har inte gjort några ekonomiska beräkningar på det här. Vi levererar de siffror som vi har fått från landskapsregeringen till lagtinget. Vi har i vårt betänkande satt frågetecken kring de siffrorna. Vi uppmanar landskapsregeringen att använda sig av den organisation som man nu har. Jag vill bara förtydliga att de ekonomiska siffror som finns i betänkande inte är utskottets siffror. Det är landskapsregeringens siffror.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling efter bordläggning

3        Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

Ärendet bordlades 6.9.2010 vilket betyder att ärendet kan bordläggas ännu en gång endast om lagtinget så beslutar.

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Finns det fog att påstå att arbetet med självstyrelsens grundläggande beståndsdelar varken ges den uppmärksamhet eller de resurser som den fortlöpande omvårdnaden egentligen kräver? Är det så att vi alla i denna plenisal har anledning att se oss själva i spegeln och samtidigt ställa oss denna fråga?

Politiskt talar vi en hel del om behovet av självstyrelseutveckling, att stärka detta parlaments beslutsmakt i stora som små frågor. Vi oroar oss för hur demilitariseringen och neutraliseringen ska klara det externa trycket, främst via EU och NATO, vi debatterar svenska språkets sviktande ställning i det åländska yrkeslivet och framför allt så slår vi i kommitté- och utskottsbetänkanden med jämna mellanrum fast ytterst ambitiösa målsättningar men vad gör vi för att konkret förverkliga dessa ambitioner?

Herr talman! Detta resonemang förde jag med mig själv igår kväll, istället för att se IFK Mariehamn spela fotboll, med tanke på dagens fortsatta spörsmålsdebatt och svaret till mig själv, och nu till er alla här idag, är att vi inte tar det ansvar som självstyrelsens kärnfunktioner skulle erfordra och då menar jag avsaknaden av personella resurser i form av tjänstemän som ges tid och möjlighet att dels fördjupa sig i frågorna, dels bereda ärendenas politiska hantering.

Vi må alla gnälla över att en mängd goda förslag inte förts vidare till politiska beslut men syende och sist bottnar det mesta i nämnda brist på ansvariga tjänstemän. Det tåls att upprepas: självstyrelseförvaltningen behöver en översyn när det gäller de grundläggande funktionerna i vårt självstyrelsesystem.

Herr talman! Även om mitt anförande så här långt kan uppfattas som ett försvarstal för landskapsregeringens sida senfärdiga hantering av jordförvärvskommitténs betänkande så vill jag understryka att inte ens nämnda brist på tjänstemannaresurser rättfärdigar förseningen till alla delar. Jag kan intyga att det nog funnits flera än kollegan Runar Karlsson i centergruppen som varit beredda att skriva på det nu aktuella spörsmålet. Månad efter månad har centergruppen efterfrågat landskapsregeringens sida reaktioner på kommittébetänkandet och irritationen har tidvis varit påtaglig, särskilt med tanke på de ansökningar om jordförvärvstillstånd som legat på hög.

Nå, spörsmålet har denna gång haft en omedelbar effekt genom att landskapsregeringen bara någon vecka efter dess inlämnade presenterade nya riktlinjer gällande innehav av aktier kopplat till fast egendom.

Jag önskar även upplysa kollegerna om att centern inte kommer att stödja den aviserade klämmen. Ett godkännande gör varken till eller från i denna process. Självstyrelsepolitiska nämnden granskar som bäst det av landskapsregeringen den 7 juni i år beslutade regelverket för aktier kopplade till jordförvärv och på basen av den analysen får vi säkert anledning att återkomma i frågan och även en hel del andra förslag i jordförvärvskommitténs betänkande.

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att kommentera en artikel i Ålandstidningen 20 september i vilken läsarna bl.a. bibringades uppfattningen att en frånkoppling av hembygdsrätten från kravet på finskt medborgarskap skulle hota Ålands EU-undantag. Andemeningen i artikeln var att vi ålänningar skulle akta oss för att öppna upp det åländska samhället eftersom det kan få oanade konsekvenser.

Det är första gången jag stöter på ett sådant påstående och personligen anser jag att situationen är det helt omvända. Om vi inte får finska statsmakten att gå med på nuvarande diskriminering av andra än finska medborgare så riskerar vi förr eller senare kritik av våra EU-undantag.

EU har uttryckligen erkänt den särställning som Åland har folkrättsligt och i.o.m. att Ålandsprotokollet tillhör primärrätten är garantin för den fortsatta respekten för Ålands särställning stor.

Trots detta innebär de restriktioner som Åland tillämpar gällande jordförvärvsrätten och näringsrätten inte att Åland har full befogenhet att tillämpa vilka sorts regler som helst.

Här kan vi dra oss till minnes att Anna-Lena Sjölund knuten till Ålands fredsinstitut, kartlade de här aspekterna för några år sedan. Hon var mycket tydlig att vi har ett stort ansvar för våra egna undantag. Hembygdsrätten är den fula ankungen i boet.

Förutom att kravet är att restriktioner inte får göras striktare än vad de var 1 januari 1994 måste de även tillämpas på en icke-diskriminerande grund.

Det fortsatta kravet på finskt medborgarskap för erhållande av hembygdsrätt är inte ett relevant krav och strider mot Ålandsprotokollets krav på icke-diskriminering av EU-medborgare. Det märkliga, herr talman, är att detta faktum, fortfarande över 15 år efter EU-inträdet, inte gett upphov till EU-kommissionens reaktioner. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med resonemanget om hembygdsrättens förhållande till EG-rätten och det lite märkliga uttalandet som har förekommit i pressen. Ltl Harry Jansson inledde med orsaken till att man inte har kommit framåt med betänkandets enhälliga förslag om utveckling av våra instrument och skyller det på brist på tjänstemän. Jag har varit med så länge att jag har sett att vi tidigare har haft samma brist på tjänstemän, och kanske större brist på tjänstemän, men vi har ändå haft en snabbare handläggning av den här typen av frågor. Man ska rikta intresset mot den politiska ledningen. Jag har ställt en fråga till liberalernas ordförande och till centerns ordförande; varför skyller partierna på varandra i landskapsregeringen när det gäller det här dröjsmålet? Den frågan är fortfarande obesvarad. Det innebär att hela det politiska ansvaret faller på minister Roger Eriksson. Är det rättvist?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag har tidigare i självstyrelsepolitiska nämnden tagit minister Eriksson i försvar. Jag anser att han inte ensam ska bära ansvaret för den uppkomna situationen. Man kan föra ett resonemang och ställa sig frågan varför inte landskapsregeringen köpt in externa resurser för att förverkliga de mest brännande frågorna i jordförvärvskommitténs betänkande. Här är det nog en spariver som har slagit fel. Som jag berörde i mitt inledningsanförande så måste vi sköta om kärnfrågorna med större omsorg än vad vi gör idag. Någon orsak att här desto mera kapitulera vem som har gjort fel finns det inte. Det är bara att konstatera att den ledande ansvariga tjänstemannen för de här frågorna försvann på pappaledighet. Därmed gick hela arbetet i stå. Det är beklagligt, men det är dagens sanning, tyvärr.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Harry Janssons offentliga bild är att först beror det på brist på tjänstemän och sedan beror det på brist på ekonomiska resurser. Det politiska ansvaret nämns inte särskilt, eftersom man uppenbarligen inte vill tvätta det byk som man nog tvättar bakom kulisserna i den här frågan. Man säger från båda håll att orsaken är det andra regeringspartiet. Det är skäl att vara öppen i den frågan. När man i så här viktiga frågor får så stora fördröjningar som vi nu har fått i en fråga där vi parlamentariskt har varit överens om särskilt de viktigaste frågorna som nu ännu inte är lösta. Man måste öppet kunna diskuterar och redovisa vad orsaken är. Jag menar att det inte är brist på tjänstemän och det är inte brist på ekonomiska medel.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vid kansliavdelningen har det skapats en tjänstefunktion som inte bara ska förverkliga den typen av kommittéförslag, som nu diskuteras, utan samtidigt handlägga alla fortlöpande jordförvärvsärenden, alla fortlöpande ansökningar om näringsrätt och alla ansökningar om hembygdsrätt. De flesta som själva har jobbat som tjänstemän förstår att det blir en ganska hopplös situation. Att förena en vikarietillsättning med ett ansvar för att, utöver de fortlöpande ärendena, även då se till att de grundläggande frågorna får en bra beredning inför den politiska processen. Jag tycker det är fel att landskapsregeringen inte har tagit till externa resurser, dvs inköp av kompetent kunnande för att få de här frågorna att avancera, därmed är det politiska ansvaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag vill börja med en sak som höjer min puls avsevärt. Att ltl Harry Jansson i en replik lastar över felet på Sören Silverström som har varit pappaledig. Det har också i andra sammanhang sagts att trafikavdelningens problem beror på att Niklas Karlman har varit pappaledig. Är det så här vi ska bemöta tjänstemän som tar ut sin föräldraledighet? Nej, så är det inte. Organisationen ska tåla att tjänstemän kan bli sjuka, de kan vara med om en olycka och de kan ta föräldraledighet. Jag vill aldrig mera höra här i lagtingets talarstol att problem beror på att någon tjänsteman har varit pappaledig. Då är det säkert många problem som också beror på att tjänstemännen har varit sjuka och mammalediga osv. Jag blir ytterst upprörd när jag hör detta. Om en tjänsteman väljer att ta ut sin pappaledighet så måste man ju vara beredd på det. Man måste vidta åtgärder så att det ändå fungerar och inte skylla på det i efterhand. Det är ytterst osmakligt. Sluta upp med det!

Pulsen är fortfarande hög, herr talman, men jag ska gå in på det som jag tänkte säga. När det gäller vems fel detta är och varför det har tagit så länge så är ni alla i regeringsblocket lika stora kålsupare som inte har lyckats prata ihop er när vi hade ett kommittébetänkande i botten. Mina vänner, en parlamentarisk kommitté har ju sagt hur det här ska göras. Inte behöver man strida sedan efter det. Det är bara att göra jobbet. I så fall borde man ha stridit i kommittén och lagt fram sina åsikter. Det är väl som vanligt när det gäller den politiska förankringen mellan centern och liberalerna, den fungerar inte överhuvudtaget. Där har vi problemet. Inte ska vi lasta allt ansvar på kansliminister Roger Eriksson även om han har huvudansvaret och får betalt för att genomföra det här. Problemet är samspelet i äktenskapet, tyvärr.

Jag är också mycket kritisk till det här men nu måste vi se framåt och få en lösning. Vi har hållit på att svarva på det här nu hela valperioden. Vi kommer inte att komma i mål med knappt någon av punkterna innan den är valperioden är slut. Då har det tagit över fyra år att misslyckas med detta. Kommittén tillsattes i april 2008. Då var vi bekymrade i kommittén att vi tog ett helt år på oss, vi tyckte det var så bråttom. Vi ansåg ändå att de här frågorna var så viktiga så att vi valde att ta den tiden. Jag tror att samtliga kommittémedlemmar är frustrerade över att det har tagit så här länge efter att kommitténs betänkande kom. När man hade detta färskt i huvudet så borde de här sakerna har gjorts. Tidsaspekten är under all kritik.

När det gäller de personella resurserna så har obunden samling i flera omgångar motionerat i lagtinget om det borde finnas en självstyrelseombudsman. Den tjänsten skulle dels kunna vara en rättschef, typ JK. Den tjänsten kunde ha övervakningsansvaret för de här frågorna, så att man får en övervakningsfunktion som inte är densamma som har berett och föredragit de här ärendena. Övervakningen är en stor brist när det gäller näringsrätt och jordförvärvsrätt. Med de ändringar som kommittén föreslår så måste man ha en effektiv övervakning.

En självstyrelseombudsman borde vi ha för att det här ska fungera. Visserligen är det svåra ekonomiska tider. Man måste kunna prioritera så att detta fungerar för det är absolut självstyrelsens första uppgift, den är överst på prioriteringslistorna.

Herr talman! I mitt andra anförande tänkte jag prata om hembygdsrätt och näringsrätt. När det gäller hembygdsrätten så måste man konstatera att den har devalverats kraftigt. Från början var det någonting ytterst värdefullt. Nu leder den enbart till en rättighet, nämligen att ställa upp och rösta i lagtingsvalet och att slippa militärtjänst. Det som i praktiken spelar någon roll är att man får ställa upp i lagtingsvalet och rösta i lagtingsvalet. De övriga rättigheterna som tidigare kopplades till hembygdsrätten har behövt avskaffats. Varför det? Ja, för att man kräver finskt medborgarskap för hembygdsrätten. Vi kan inte förvägra svenska medborgare i all evighet att bedriva näring, äga mark och att flytta till Åland. Därför har vi behövt ta bort det och jämställa alla. När man har bott här i fem år så får man bedriva näring och förvärva markområde precis på samma villkor som en person som har hembygdsrätt. Tack vare kopplingen till finskt medborgarskap har hembygdsrätten devalverats till någonting mycket mindre än vad den var från början. Det är ytterst olyckligt.

Jag vill hålla med ltl Harry Janssons resonemang. Detta att om vi ifrågasätter kopplingen till finskt medborgarskap så skulle det hota vårt EU-undantag, det är ju precis tvärtom. Precis tvärtom! Idag diskriminerar vi dagligen de EU-medborgarna som inte är finska medborgare men som vill ha hembygdsrätt. Den artikel som hänvisades till här måste ha varit felskriven. Men jag har inte sett någon rättelse. Det är mycket märkligt resonemang från den som uttalade sig i tidningen. I många sammanhang har jag sagt att det är ytterst känsligt för Finland. Det känns som man är och sågar på navelsträngen.

Varför ska vi ha så orimligt krav i dagens EU-samhälle? För att få bli detta som självstyrelsen ska skydda oss emot så måste man först bli det, sedan får man bli ålänning. Det är mycket märkligt.

Kommittén har sju förslag när det gäller hembygdsrätten. Man har pratat om dem, tänker på och jobbar med. Man kan inte kruxa av något av de här förslagen ännu. Det är flera förslag som vi kan göra själva. T.ex. att det uppställs villkor i landskapslag gällande tillfredsställande kunskaper i svenska språket vid beviljande av hembygdsrätt. Något sådant lagförslag har inte kommit vare sig på remiss eller hit till lagtinget.

Att man skulle få över folkbokföringen har jag inte hört att man överhuvudtaget har nämnt. Och att man i landskapslagstiftning preciserar hur begreppet bo och hemvist ska tolkas har jag inte heller hört något om osv. All fokus var på jordförvärvsfrågan. Jag skulle säga att hembygdsrättsfrågan kanske är den allra allvarligaste. Den frågan har också mer eller mindre lämnats därhän. Man har nämnt frågan på några fina middagstal och kontakter med ministrar och sedan har det inte gjorts någonting. Det enda viktiga för att välkomna en ny ålänning är ju att man klarar svenska språket så att man kan integreras i det åländska samhället. Sedan spelar inte någonting annat någon roll. Så ska det vara, men så är det tyvärr inte idag.

Herr talman! När det gäller näringsrätten har kommittén också där sex förslag, där alla beror på oss själva. Det är lagstiftning och regelverk som vi själva ska förbättra. Näringsrätten är ju ett ytterst viktigt instrument för att vakta språkbalansen, att kräva av företagare att deras verksamhet i viss mån fungerar på svenska. Idag är det under all kritik. Det ställs bara ett villkor i tillståndet att verksamheten ska ske på svenska. Vad är det då? Kommittén säger att man måste specificera det. T.ex. ett företag som verkar på Åland men överhuvudtaget inte på den åländska marknaden, bara på världsmarknaden. Vad är det som behöver fungera på svenska? Det är kontakter mot den lokala marknaden och kontakter mot lokala myndigheter osv. Detta måste man specificera i ett tillstånd. Om man sedan använder andra språk mot sina kunder ut i världen, det kan inte vara förbjudet, vilket det inte heller är idag, även om det enligt tillståndet inte är tillåtet. Här är också hanteringen tyvärr under all kritik. Jag har inte hört talas om någon lagstiftning som är på gång när det gäller detta. Det kan bero på att det stora regeringspartiet reserverade sig och vill helt avskaffa näringsrätten och ersätta den med en anmälan. Det skulle vara en formidabel katastrof egentligen, särskilt i det utvecklingsskedet som Åland befinner sig i nu. Där skulle den andra delen av regeringen behövt driva på. Om det inte fungerar inom regeringssamarbetet, gå till oppositionen och be att få skriva en lagmotion. Men tyvärr, vi har inte sett några åtgärder där heller.

Om man använder näringsrätten rätt och om man framförallt övervakar den rätt så är det ett viktigt verktyg. Som näringsrätten används idag så ger den inte den nyttan som det borde göra.

Herr talman! Man skulle helst inte vilja lämna in det här spörsmålet, vilket jag sade i mitt anförande tidigare. Det är sådana frågor som vi borde vara eniga om och inte debattera i lagtinget desto mera, eftersom vi har haft en kommitté som har benat ut en linje som omfattas av nästan alla partier till alla delar. Eftersom det inte hände någonting, inte hände någonting och sedan hände det ingenting så var vi tvungna att lämna in det här spörsmålet. Sedan började hända och då hände fel saker. Då körde man formidabelt i diket med beslutet om nya principer där man ska reglera aktieöverlåtelser. Därför kände vi oss tvungna att lämna in det här spörsmålet. Det minsta som lagtinget kan göra är att rikta en hovsam uppmaning till landskapsregeringen om att utan dröjsmål förverkliga de här åtgärderna.

Därför vill jag föreslå en hemställan som är utdelad på lagtingsledamöternas bord. Det sägs; "lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande, Åländsk utredningsserie 2009:4, från den 2 april 2009 och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet."

Detta för att om möjligt åtminstone förverkliga någon, kanske tio procent, av de punkter som kommittén räknade upp.

Det engagemang som lades ner av ledamöterna och också av de hörande i kommittén får inte gå till spillo på det här viset. Engagemanget måste utnyttjas, därav den här klämmen. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att vi i sak är helt överens med ltl Sundman om att kommittébetänkandet borde ha processats mycket tidigare. Vi har lite olika åsikter om varför det har dröjt. Jag tror inte att chefsjuristen Silverström tar illa upp när jag säger att hela arbetet har stannat upp på grund av vad han har ägnat sig åt, det som är ytterst viktigt i livet, sina barn. Däremot vidhåller jag att det är en hopplös konstruktion som vi har, att på en enda tjänsteman lasta inte bara de fortlöpande ärendena utan även utvecklingsfrågorna. Det tänker jag inte ge upp i debatten. Här är pudelns kärna.

Sedan finns det politiska ansvaret här, vilket jag redan berörde i mitt anförande, att landskapsregeringen borde anvisa extra resurser för att ta hand om jordförvärvskommitténs goda förslag.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det allvarliga är när man nämner att orsaken är att en tjänsteman har varit pappaledig. I praktiken var Silverström sekreterare i den här kommittén och hade den kunskapen som arbetades upp inom kommittéarbetet. Det är klart att den enskilde tjänstemannen kan mycket. Det får aldrig vara orsaken till att arbetet upphör. En organisation måste tåla att tjänstemännen tar föräldraledighet. I Sverige är det vanligt bland stora företag att man mer eller mindre tvingar de anställda att ta pappaledighet. Man utvecklas som individer. Deras kompetens och förmåga att kommunicera ökar drastiskt. Man borde uppmuntra pappaledigheter och se till att organisationen klarar av det. Man ska ta in extra resurser för att göra jobbet under den tiden, som ltl Harry Jansson säger. Det finns också andra som kan jobbet.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Man kan naturligtvis resonera som ltl Sundman gör. I vårt lilla åländska samhället så vet vi alltid vem, vad och vilka osv. Vad gäller de pappalediga tjänstemännen så har de själva i tidningsartiklar radats upp på bild. Det har skrivits att de har valt att prioritera sina barn, det är en mycket klok åtgärd. Jag tog tyvärr inte möjligheterna när jag själv hade de yngre barn. Trots detta håller jag med om att man borde ha anvisat extra resurser. Att fylla ett vikariat med den här typen av frågor visade sig vara omöjligt. Att en ny tjänsteman på en kort tid skulle sätta sig in i allt detta som Sören Silverström med flera har ägnat åratal åt att penetrera. Det är ett ansvar som vi får bära tillsammans i regeringsblocket, det håller jag helt med ltl Sundman om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag önskar ge ltl Sundman mitt fulla stöd vad gäller att skylla på tjänstemän som är pappalediga. Det visar hur ytligt förankrad jämställdhetspolitiken är i landskapsregeringen. Det handlar om några på toppen som är intresserade av den ambitionen, men det är inte förankrat i regeringsgrupperna överhuvudtaget. Det här är närmast ett tecken på en ganska tragisk uppfattning ur jämställdhetssynvinkeln, att sådana personer som är pappalediga och mammalediga får ta skammen för att sådant här arbete inte utförs. Organisationen ska fungera ändå, precis som ltl Sundman säger.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag får tacka för det understödet. Man skickar de signalerna till förvaltningen och också till hela samhället eftersom de här fallen följs i tidningarna. Man tycker att tjänstemännen ska bete sig som riktiga karlar, hålla sig på jobb och inte vara hemma med barnen. Under ytan finns en helt annan uppfattning än det som man försöker klistra på på utsidan. Vill man att det ska vara möjligt och uppmuntra tjänstemän att ta pappaledigt och mammaledighet så ska man verka för att organisationen ska tåla förändringar. Man ska inte ha vattentäta skott mellan tjänstemännen, som man har idag. Där är landskapsförvaltningen långt efter moderna organisationer. Det finns mycket att göra för praktisk jämställdhet. Det har kommit ganska långt, alla har klistermärke på sig, men vad finns under kavajen? Där är det inte jämställt, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Sundman säger att det inte händer någonting med ärendena. Om man tar en liten reflektion; jordförvärvslagen är från 1975, landskapslagen och dito förordningar är från 2003. Betänkande blev klart i april i fjol. Vi rör oss på självstyrelsesystemets kärnpunkter, de politiska processerna tar sin tid. Det är givet att det måste få spekuleras, diskuteras och gås igenom noggrant. Konsekvenserna av det man gör blir väldigt stora för det åländska samhället.

Sundman sade att det inte händer någonting på området med finskt medborgarskap när det gäller hembygdsrätten, det är också fel. Lantrådet leder en grupp som ser över hela revisionen av självstyrelselagen, den här frågan ingår också i det paketet. Frågan om medborgarskap har också diskuterats i tidigare landskapsregeringar.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst får sådant här ta tid, men det får inte ta en sådan tid! Det får inte ta så här länge som det nu har tagit, sedan april 2008, två och ett halvt år. Många av de här punkterna har vi inte hört någonting om. Visst har vi hört att kopplingen till finskt medborgarskap till hembygdsrätten är på gång. Visst är vi medvetna om att det kanske är den allra svåraste frågan att få ändring i. Det finns också andra punkter i betänkande, under rubriken hembygdsrätt, som man överhuvudtaget inte har tagit tag i. Varför har man inte gjort det?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Kommittén tillsattes 2008 och blev färdig med sitt arbete 2009. Det stämmer inte att man inte har tagit tag i de andra frågorna. Det arbetas för fullt redan nu, bland annat med hembygdsrättsfrågan. Ltl Sundman nämnde också att åtgärden som vi har gjort är totalt felaktig och har slagit fel, det stämmer inte heller. Om man läser inledningen till beslutet som vi har tagit så heter det riktlinjer för landskapsregeringens tillämpning av 8 § jordförvärvslagen, det är dit som man har riktat sig. Läs paragraf så förstår du bättre.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag vet nog vad som står i paragraf 8. Jag förstår innebörden av den. Det handlar om landskapsregeringens prövningsrätt som är väldigt vid när det gäller beviljande av jordförvärvstillstånd. Om man läser vidare i landskapsregeringens beslut så står det att man ska reglera överlåtelser av aktier. Det ska man inte, utan man ska reglera vem som äger aktierna för att tillståndet ska gälla, annars förfaller tillståndet om fel typer av fysiska personer förvärvar aktierna i den juridiska personen. Det måste man ju skriva ut i beslutet annars blir det ju väldigt konstigt. Man har ju nu ändrat uppfattning efter den här debatten och efter självstyrelsepolitiska nämndens kritik. Ändra beslutet och lägg till de övriga detaljerna, så blir det här beslutet komplett. Det var inte rätt ifrån början.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! I senaste diskussion ställde jag frågan till centerns ordförande minister Thörnroos och till liberalernas ordförande lantrådet Eriksson om de politiska orsakerna till att leverans i enlighet med den breda politiska överenskommelsen inte har skett. Då går det inte att komma dragande med tjänstemannamotivet eftersom vi vet att den mycket kunniga tjänstemannen, som hanterade det här ärendet på kansliavdelningen, var sekreterare i kommittén och det arbetet var färdigt utfört.

Följande steg var att överföra ärendet till lagberedningen och detta har inte gjorts. Vad är den politiska orsaken till att man gör den typen av politiska nedprioriteringar av en parlamentarisk överenskommelse? Det är den politiska frågan och den har inte besvarats. Man vill tydligen gömma de oenigheter som finns i de här frågorna mellan centern och liberalerna i landskapsregeringen. Det är möjligt att det är så futtigt att det bara gäller någon enstaka punkt som man inte är överens om, som också var fallet i kommittén där det finns en liberal reservation. Är det detta som har stoppat resten av de viktiga frågorna? Frågorna om att utveckla turismen, att utveckla näringslivet och att utveckla boendet på Åland så att inflyttningen fortsättningsvis kan vara stark. Om det är så att oenigheten, som fanns kring reservationen, har stoppat det så är det för futtigt. Det är självstyrelsepolitiskt för futtigt. Jag vill ha svar på den frågan av centerns och liberalernas ordförande. Vad är den politiska orsaken till dröjsmålet?

Det andra i debatten, utöver tjänstemannaorsakerna, som har kommit fram visar att det är hugget i luften. Det är helt enkelt en lagberedningsfråga. Där kan man antingen använda sig av egen personal eller av köpta tjänster. Det kan man inte skylla på. Man kan inte skylla på pappaledigheten heller eftersom den inte har med saken att göra eftersom det här arbetet redan var gjort av ifrågavarande tjänsteman. Betänkande är gediget, motiveringarna är gedigna och noga formulerade och noga genomgången av de olika partiernas politiker i kommittén och av sekreteraren. Vi får koka ner detta till en lagberedningsfråga när det gäller att förverkliga kommitténs förslag. Jag kan inte heller se att ekonomiska skäl överhuvudtaget skulle ha med saken att göra, Jag kan inte se problem att göra en lagberedning i ett arbete som är så gediget grundat. Arbetet är redan så gediget gjort i det här betänkandet. Det kan inte röra sig om hemskt stora kostnader. Vi köper nog in extern servicekapacitet i betydligt mindre ärenden än det här. Det var det första.

Det andra är en fråga till samma personer; när avser landskapsregeringen att göra om sitt tillämpningsdirektiv gällande 8 § jordförvärvslagen som man tog den 7 juni 2010 och som alldeles uppenbart är olagligt? När avser man att formulera om det så att det blir i enlighet med lagstiftningen, så att det följer den behörighetsfördelning som finns mellan riket och landskapet i självstyrelselagen? Aktiehandel är ju inte vår behörighet, som vi känner till. Däremot gäller vår behörighet besittande i bolagen av fast egendom. Därför måste man göra om tillämpningsdirektivet så att det följer självstyrelselagens kompetensfördelning. När avser man att göra detta? Det är lite bananrepublik över Åland om man inte gör det snabbt.

Herr talman! Jag vill avsluta med att stöda den av Danne Sundman framförda klämmen. Klämmen är bra eftersom den framhäver att det åländska samhället ska följa principen om rule of law. Den avslutas på ett kraftfullt sätt och därför är det väldigt viktigt att lagtinget skulle ställa sig bakom denna kläm. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Utan att på något vis att förringa betydelsen av grundvalarna i självstyrelselagen så finns det ganska många gånger en omöjlig verklighet på andra sidan den här dörren. Där handlar det om självstyrelse för ålänningar, där handlar det om resurser på lagberedningen, där handlar det om tjänstemän och där handlar det om att leverera barnomsorgslagar, förvaltningslagar, handikappservicelagar. Sist och slutligen handlar det faktiskt också om ett prioriteringsarbete och den praktiska självstyrelsen som finns till för ålänningarna. Många gånger pratar man om att överta behörighet å ena sidan, å andra sidan pratar man om att den offentliga sektorn ska minska. Det är en ekvation som är väldigt svår att få ihop.

Till ltl Roger Jansson vill jag säga att det finns en praktisk självstyrelsepolitik också i den här frågan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för det försöket till en ärlig redovisning av de möjliga orsakerna bakom den här fördröjningen. Jag har dock svårt att ta till mig det resonemanget som förs. Kommittén tillsattes av landskapsregeringen 22 april 2008. Kommittén ägnade sig intensivt åt det här arbetet med 27 sammanträden på detta knappa år, till 2 april 2009. Man har hört sakkunniga och till och med rest för att lära sig mera i sammanhanget. Då var jobbet i stort sett färdigt. Det politiska jobbet var färdigt. Den politiska beställningen var klar. Då var det bara frågan om att förverkliga. Man kunde enkelt ha köpt in den lagberedningskapaciteten så att vi hade haft det här ärendet bra mycket längre än vad vi har det idag., Kanske vi inte ens har ärendet på lagberedningen ännu?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson påstår att riktlinjerna är olagliga. Jag håller inte med. Om man tittar på själva upplägget så är det just riktlinjer för tillämpning av paragraf 8. Läser man bara punkt 1, aktier som berättigar till förvärv så kan man få den uppfattningen att vi försöker styra och reglera aktiehandel på Åland, vilket ju inte är meningen. Här avser man enbart att det är riktlinjer för hur man ska tolka paragraf 8, hur man ska behandla det här problemområdet, när aktieöverlåtelser berättigar till enskilt markområde. En aktie ger rätt till ett visst enskilt markområde. Detta har vi varit eniga om i kommittén också. Det är klart att vi har beredskap att utveckla kommitténs beslut. Vi har också ambitionen att det ska bli lagstiftning i förlängningen, det har vi alla haft. Detta system, som vi har utarbetat, avser egentligen aktier som berättigar till förvärv eller besittning av markområde enligt 2 § jordförvärvslagen. Detta är tanken. Jag tror att vi har en gemensam syn i botten.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har, sedan det här beslutet kom, försökt förstå hur landskapsregeringen tänker när de tolkar sitt eget papper på det sätt som minister Eriksson nu förklarade att man gör. Jag har hört det förut. Jag förstår vad ni säger, men när man läser såsom man normalt läser lagstiftning och regelverk så får man en annan uppfattning. Det är så tydligt formulerat att det här gäller överlåtelse av aktier som ska uppfylla vissa kriterier, där mottagaren ska uppfylla vissa kriterier. Det är ju inte detta som det är frågan om, utan det är bolaget som ska uppfylla vissa kriterier för att ha jordförvärvstillståndet kvar. De villkoren är sedan bundna till vem som äger aktierna. Det är mot bolaget som det här principbeslutet måste rikta sig och inte mot själva aktieköpet, för det är inte vår behörighet.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag omfattar ltl Roger Janssons resonemang. Så har vi också tänkt att det ska stå här. Jag tolkar det på mitt vis. Om man plockar ut vissa ord så kanske det bli feltolkningar. Vi har beredskap att se över regelverket och utveckla det. I förlängningen vill jag också ha en lagstiftning på det här området.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! För självstyrelsens skull har jag sagt att jag inte vill ha det här pappret bedömt i det finska domstolsväsendet. Det för mig generande eftersom det är så otydligt på den här punkten. Jag håller med om att vi ligger nära varandra, vi kanske till och med ligger exakt på samma linje när det gäller målsättningen med det här pappret. Jag har sedan kritiserat att det här blev den negativa åtgärd som man valde att prioritera, bland alla kommitténs positiva åtgärder. Politiskt var det lite olyckligt att man gjorde på det sättet, kanske inte så lite olyckligt heller utan ganska mycket.

Före det här pappret börjar cirkulera i domstolsbehandlingar i landet så ska man formulera det på det sättet som man egentligen avsåg att ha det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! En av demokratins nackdelar är att den demokratiska processen tar tid. Det får man leva med om man vill leva i en demokrati. Den politiska oenighet, som oppositionen i sitt spörsmål säger att finns mellan regeringspartierna, den finns inte. Landskapsregeringspartierna är helt eniga i den här frågan. Vi stöder oss på ett enigt betänkande från den parlamentariska kommittén om man bortser ifrån näringsrätten, där det finns divergerande åsikter. I spörsmålssvaret talar vi nu om hembygdsrätten, vi är helt överens tillika med övriga ledamöter i salen att vi bör ta tag i den frågan. Samma sak när det gäller jordförvärvsrätten. Det finns ingen avsikt och det finns inget uppsåt ifrån landskapsregeringens sida att försvåra eller fördröja självstyrelsens utveckling.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag tackar för svaret från centerns ordförande när det gäller min frågeställning. Svaret från centerns ordförande är att några politiska oenigheter inte finns som orsak till den här fördröjningen. Det är andra orsaker, tydligen de här som vi nu har smulat sönder ganska ordentligt här tidigare. Vill man prioritera en bred parlamentarisk kommittés arbete i viktiga självstyrelsepolitiska utvecklingsfrågor och näringspolitiska utvecklingsfrågor framom någonting? Svaret anger att man inte har velat göra det. Man är eniga om den prioriteringen. Det gör att detta spörsmål och den här klämmen som nu föreslås blir ännu viktigare. Jag utgår ifrån att centerns ordförande tycker att klämmen behövs som stöd för landskapsregeringens fortsatta skötsel av det här ärendet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Landskapsregeringen tackar ju naturligtvis för allt stöd vi kan få när det gäller att utveckla självstyrelsen. Däremot tror jag inte att det finns något större stöd att söka i det här klämförslaget som ligger. Vi har ju samma ambition från tidigare och vi har samma vilja.

Ltl Roger Jansson borde veta att centern alltid har varit ett självstyrelseprogressivt parti och att vi alltid har försökt att föra självstyrelsen framåt. Jag vågar säga att hela landskapsregeringen har den ambitionen. Jag kan också tillstå att jag inte heller tycker att vi har lyckats fullt ut. I den bästa av världar borde det här ha varit processat och klart tidigare. Men som jag sade, demokratiska processer tar tid.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Efter dessa relativt stora ord, som jag förstår att minister Thörnroos står bakom, är det skäl för lagtinget att presentera en tidtabell för när man till lagtinget tänker komma med de olika lagförslagen, som är nödvändiga för rättssäkerhetens skull. Det är skäl att begära ordet och redogöra för tidtabellen. Om det är så att klämmen är onödig så måste vi få en argumentation till varför den är onödig. Klämmen avslutas med; "att snarast återkomma till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet". Det behövliga är klargjort i kommittén. Snarast är, eftersom det riktar sig till den här landskapsregeringen, i sådan god tid att vi hinner behandla det i detta lagting. Är detta, enligt minister Thörnroos, landskapsregeringens intention?

Ltl Olof Erland

Herr talman! Rent allmänt ska behövliga lagframställningar alltid föras till lagtinget. Det finns inte några andra vägar.

När det gäller självstyrelseutveckling var en parlamentarisk kommitté en metod för att försöka ena alla partier kring viktiga frågor, vilket man har gjort med undantag för en punkt. Det gäller näringsrätten där liberalerna reserverade sig. Där har vi, i ordets rätta bemärkelse, en mera liberal syn på styrelserna. Bolagen ska själva kunna bestämma hur de ska styra sin verksamhet inom regelverk som finns inom den region där man verkar. Den ambitionen tror jag inte att liberalerna har gett upp ännu. Vi får konstatera att vi inte har fått stöd där om man inte ser till ltl Roger Janssons senaste inlägg i den frågan. Han sade att vi har en mycket, mycket vidsträckt dispensmöjlighet. Det får vi leva med idag. Den dag det kommer företag som inte vill etablera sig här på grund av styrelsesammansättningen så anser jag att det är ett problem.

För övrigt när det gäller den parlamentariska kommitténs förslag har jag förståelse för att när man föreslår åtgärder så är det många av dem som kräver förhandlingar, lagberedning och så vidare. För mig finns det inte någon anledning att gå in i orsakerna till varför det tar tid. Det har landskapsregeringen redogjort för.

Det som förvånade mig förra gången det här ärendet var upp, var att det var tre ledamöter här i lagtinget som ganska tvärsäkert sade att det här inte var lagligt. Jag tror att det var ltl Sundback, ltl Roger Jansson och ltl Danne Sundman. Man sade att det beslut som landskapsregeringen tog tidigare här var olagligt, det gick inte att göra så. Det gäller paragraf 8, överlåtelse av aktier. Enligt tillämpningsföreskrifterna säger man att man vill reglera aktieöverföring och det skulle vara olagligt enligt landskapsregeringens beslut när man säger hur man ska tillämpa det. Det kan bli aktualiserat när man tillämpar det om man på något sätt försöker stoppa överlåtelse av aktier mellan personer.

Jag tolkar det här på ett annat sätt. Man måste se det i sin helhet. Ltl Roger Jansson var väl lite inne på vad det här betyder senast i sitt anförande. Det betyder att vi har aktiebolag. I de bolagen har vi en koppling till aktier, man äger andelar i detta bolags kapital. Man handlar med aktier på en marknad eller man handlar utanför marknaden genom olika regleringar. När man säger att man ska reglera överlåtelsen av aktier så är det inte överlåtelsen som sådan, t.ex. att landskapsregeringen ska övervaka överlåtelsen av pengar när det gäller olaglig städverksamhet, man reglerar inte överföringarna, utan man reglerar vad de används till. Jag ber om ursäkt om den här metaforen ligger lite på sidan om. Här gäller det att förklara självklarheter för sådana som är juridiska experter, vilket inte är det enklaste.

En bolagsordning, aktiebolagslagen i Sverige, i Finland och internationellt är ganska harmoniserad. Man talar om villkor, man talar om förbehåll och man talar om hembudsrätt osv. Man kan inte överlåta aktier utan vidare i vissa bolag därför att det finns hembud. Man frågar och man får köpa de här aktierna. Man betalar för aktierna, de är överlåtna och någon säger nej; det här bolaget tillåter inte detta. Det finns en hembudsklausul.

Samma sak gäller när landskapsregeringen gör upp sina tillstånd när det gäller jordförvärv, man säger; det här bolaget får förvärva jord, om ni i bolagsordningen inför en begränsning på aktiehandeln. Man inför en begränsning på att här gäller de regler som gäller för fysiska personer. Man försöker jämställa juridiska och fysiska personer.

Det är uppenbarligen så att några här i lagtinget har tolkat det här väldigt strikt. Man kan inte reglera överlåtelser av aktier eftersom vi inte har behörighet. Men man kan reglera effekten av överlåtelsen av aktier via bolagsordningen när man ger tillstånd. Om detta behöver förtydligas i tillämpningsföreskrifterna ska landskapsregeringen bedöma. Kanske självstyrelsepolitiska nämnden har diskuterat detta. Men att detta skulle vara olagligt, det kan en domstol avgöra. Men då måste man gå in i tillämpningen, som landskapsregeringen har rätt att göra, och säga att det är fel av landskapsregeringen att man har givit tillstånd åt ett bolag och det bolaget har sålt aktier. Där kan domstolen göra sin bedömning.

Rätt eller fel till den här delen, när det gäller så här viktiga frågor, som har föregåtts av en grundlig utredning i en parlamentarisk kommitté så krävs det också nyanser i argumenteringen. För min del har jag förtroende för landskapsregeringen till den delen att det gäller att förtydliga de här bestämmelserna, ta intryck av debatten och sedan gå vidare med alla de här viktiga frågorna.

Pappaledighet hör ju inte till det här ärendet. När det gäller lagberedningen och att föra de här frågorna politiskt i land så är det också en fråga som är beroende av rikets kunskap, brist på kunskap och tycke eller godtycke. Den artikel som man hänvisade till här i tidningarna, om att hembygdsrättens koppling till medborgarskap skulle störa EU-reaktionerna på ett eller annat sätt, så det ska man ta sig an och reda ut. Det är inte omöjligt. Det här har kommissionen ingenting att göra med, utan det är Finlands regering. Var och en kan väl själv tänka efter vilka relationer det är till Finlands regering idag.

Att det här skulle vara lagstridigt, det får nog lagtingets självutnämnda jurister och experter argumentera vidare för om det ska vara trovärdigt, tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om man läser innantill i det här beslutet om nya principer så är förfarande olagligt. Men om man läser beslutet på det sätt som ltl Erland med flera nu redogör för, vilket ju är en efterhandskonstruktion, så då fungerar det. Om man använder detta på det viset att man reglerar ett tillstånd så att det gäller under vissa förutsättningar. Det är det som är lösningen. Det är också viktigt hur man ställer de här villkoren. Det kanske är så att i vissa fall ska det vara hundra procent fysiska personer som har rättigheterna, i andra fall en majoritet och kanske något däremellan. Det här ska också, vilket är oklart behörighetsmässigt, helst regleras i bolagsordningen och i vissa fall också helst i lagfarten så att det framgår av markområdets lagfart att de här begränsningarna finns. Sedan är det fritt att handla med aktierna. Men då tar man ju en risk om man som köpare är en sådan fysisk person som inte har de här rättigheterna. Tillståndet kan förfalla, lagfarten återbryts och det här området måste säljas på offentlig aktion. En hembudklausul är inga problem, om befintliga aktieägarna har lov att äga aktierna och markområdet så då får de äga alla aktier. Hembudsklausuler är inte några problem.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Som tidigare ärenden idag har visat så krånglar inte liberalerna i onödan. Här gäller det att uppnå ett syfte. Vi vill reglera jordförvärvsrätten i enlighet med den parlamentariska kommittén där vi själva har deltagit. Sedan hur man förverkligar och gör det är ju någonting som vi har diskuterat. Om det är oklart i skrivningen i beslutet så har åtminstone jag försökt förstå bakgrunden till det. Tydligen är vi överens om intentionerna. Bolagsordning, lagfart osv i tillämpningen är ju viktiga ingredienser. Det är ju landskapsregeringen som nu ska förverkliga det här. Då får de väl ta till sig den här diskussionen. Jag ser inget fel i att man förtydligar tillämpningsdirektiven. Sedan när man sätter igång och tillämpar dem så kommer man att se hur det här fungerar i praktiken. Det är ju dit vi ska försöka nå.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! För att uppnå självstyrelsens syften i det här fallet så får man vara beredd på lite krångel, nämligen rätt så tydliga tillämpningsanvisningar vilka villkor man ska ställa åt vilka typer av juridiska personer som begär jordförvärvstillstånd. De punkterna måste vara klara i det här beslutet, vilket de inte är i det beslut som nu föreligger. Jag hör på ltl Olof Erland att han har förstått galoppen när det gäller hur man ska använda den behörigheten som ges landskapsregeringen i paragraf 8. Den ska inte användas på det sätt som man nu hade tänkt, den ska användas så som kommittén sade. Det finns ju hopp att det här kan förbättras. Diskussionen om detta fortsätter i självstyrelsepolitiska nämnden där man kan reda ut de här begreppen och hjälpa till med att lista de villkor som ska anges i det här principbeslutet. Det kanske också helt eller delvis borde vara lag. Vi ska i största möjliga mån undvika principbeslut eftersom de inte ens publiceras i Ålands författningssamling. Principbesluten är väldigt otillgängliga. Man bör också överväga huruvida man ska föra över de här bestämmelserna i lagen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det finns krångel och det finns onödigt krångel. Det viktiga i det här fallet är att man får en praxis för tillämpningen. Nästa steg är om man ska befästa detta i lag. Alltid när man har självstyrelsens grundvalar på bordet ska man tänka efter om man behöver ändra på dem. Vad är konsekvenserna om vi ändra på dem? Vet vi verkligen vad vi ska göra? Det är ingenting som man hastar iväg och gör. Är det så att tillämpningsföreskrifterna är otydliga, då utgår jag ifrån att vi har en såpass förnuftig och alert landskapsregering att man ser över detta och visar att man har lyssnat på lagtinget. Det här replikskiftet visar att det finns det otydligheter och möjligheter till misstolkningar. Det är inte omöjligt att få det här att fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är ju viktiga fundamentala frågor som vi diskuterar; jordförvärvsrätten, näringsrätten och hembygdsrätten. Jag tycker faktiskt det är ganska unikt att man i en parlamentarisk kommitté lyckas komma överens om 23 av 24 förslag i så här viktiga frågor. Kommittén blev klar den 2 april i fjol, märk väl inte i år. Av dessa punkter har landskapsregeringen kommit med ett förslag. Man har tagit ett beslut, som tyvärr var felaktigt. Man kan inte förbjuda handel med lös egendom, aktier. Nu pekar ltl Erland på att man kan göra på det sätt, som jag själv gav mig till tolk för förra gången det här ärendet var uppe, d.v.s. att man kan sätta upp villkor när det gäller tillstånden, men man kan inte kategoriskt formulera beslut på det sätt som man har gjort. Det är ändå ett framsteg att ltl Erland har insett att formuleringen kanske inte var den bästa.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har lite svårt att förstå repliken. Det var ju ungefär en upprepning av vad jag sade. Så här ska man reglera aktiehandel. Jag slutar med ett frågetecken?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag måste försöka räta ut frågetecknet åt ltl Erland. Problemet är ju att landskapsregeringen har tagit ett beslut som inte är korrekt. Det får vi direkt stöd för från ltl Erland, vilket är intressant. Det är betydligt mera bekymmersamt att landskapsregeringen, på nästan ett och ett halvt år, har tagit sig an 1 förslag av 24 mycket goda förslag.

När man tappar hembygdsrätten för studier som överstiger fem år, så det kan man ju reglera själv, bara man kommer sig för att ta beslut. När det gäller förslaget om att Åland skulle vara ett eget handelsområde, att man skulle utreda det och komma med förslag så nog borde ju landskapsregeringen kunna komma med någonting.

När vi kom hit till lagtinget den 6 september så kom vi till ett tomt bord. Det fanns ju inte några ärenden för landskapregeringen hade inte fått fram någonting. Nog borde man ju ändå kunna prioritera det som är viktigt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Att räkna punkter i en parlamentarisk kommitté har jag inte berört överhuvudtaget. Inte har jag pratat om detta. Jag har pratat om tolkningen av bolagsordningen och aktiehandeln. Det är inte så enkelt som att räkna upp punkter i en parlamentarisk kommitté och hur många man har genomfört. Vi sysslar inte med någon enumerationspolitik.

När det gäller hembygdsrätten och studier så är det en ganska komplicerad fråga. Det har att göra med om man jobbar och studerar tillfälligt och hur man ska få en likställdhet mellan olika studeranden och hur man ska skapa register osv. Det här är någonting som är under bearbetning i landskapsregeringen, vad jag förstår. Det finns enkla sättet att få tillbaka sin hembygdsrätt för studerande. Men det finns också ett behov av att reglera hela komplexet av hembygdsrätt och nationalitet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker inte om att icke jurister ska vara någon slags sämre lagstiftare än jurister. Jurister är lagtolkare. Jag har varit lagstiftare i över 30 år och är därmed överställd alla landets jurister. Vårt lagstiftaransvar som ledamöter av Ålands lagting måste vi alla ta på fullaste allvar. Här har vi också en kontrolluppgift gentemot landskapsregeringen. I jordförvärvslagen 8 § står det; ” då i 2 § när tillstånd meddelas kan det beviljas på det villkor landskapsregeringen med avseende fäst vid lagens 1 § nämnda syfte må prövaren nödigt föreskriva”. Vi har varit överens om att det är detta som man skriver i lagen. I andra punkten i tillämpningsdirektivet står det; ”landskapsregeringens tillstånd krävs ifall fysiska personer, som inte uppfyller kriterierna i punkt 1, förvärvar aktier”. Det är ju där som problemet i den här formuleringen finns. Det finns också i första punkten lite problem. Det här borde förtydligas utgående från att vi är överens om målsättningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jurister kan man ju förse med citationstecken. Lagstiftare är politiker. Det är ju lagtingets huvuduppgift vid sidan av budgeten. Jag menade det nog mera det i sammanhanget att de ”jurister” inom citationstecken, som är tvärsäkra, har jag lärt mig också som lagstiftare att man kanske ska sätta ett litet frågetecken som man inte omedelbart ska räta ut. Är det på det viset att de vet det här? De vet och inte jag? Därför har jag försökt definiera paragraf 8, hur den borde vara, hur den borde tolkas, hur den borde förtydligas och hur det borde skrivas. Jag tycker inte det är så komplicerat när jag har hört ltl Roger Jansson och ltl Danne Sundman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har lärt mig, under det långa livet, att i svåra juridiska frågor så har juristerna i allmänhet rätt i 50 procent av fallen, eftersom de i allmänhet är oeniga om de frågorna. Medan lagstiftaren alltid har när man har kommit till ett beslut. Sedan kan det visa sig att man måste ändra det beslutet i framtiden för att det visade sig att tolkaren inte kunde följa den tankebana som lagstiftaren hade haft. Därmed måste vi höja vår egen självkänsla när det gäller lagstiftning och juridiska frågor. Vår uppgift i lagtinget är att följa landskapregeringens arbete och också se till at landskapsregeringen följer de lagar som vi har varit med och stiftat. När det gäller tillämpningen av åttonde paragrafen så är vi överens om hur åttonde paragrafen ska tolkas. Det är i villkoren för bolagen som det här ska skrivas in. Då blir det så tokigt när landskapsregeringen säger att ltl Erland och Jansson måste få tillstånd när man ska förvärva aktierna, så var det ju inte.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det stämmer inte att juristerna har rätt till 50 procent på hög nivå. I detta har jag åtminstone 50 procent rätt. Det är så med juridiken och det är så med lagstiftningen att det finns en instans i varje civiliserat land som har rätt och det är domstolen som skipar rättvisa. När det gäller landskapets tillämpningsbeslut när de tillämpar det, om de gör det rätt eller fel det kan domstolen döma.

Vad har att göra två saker som var uppe tidigare; se till att det fungerar i praktiken och se till att det kommer lagstiftning vid behov också till den delen. Jag tror inte att man lagstiftningsmässigt ska peta så mycket i grundvalarna för självstyrelsen. Finlands statsminister vill ändra grundlagen. Jag anser att det är käpprätt åt juridiken.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Tack, herr talman! Jag vill gärna hålla med det som ltl Olof Erland säger i den här diskussionen, om de nya villkoren är lagstridiga eller icke enligt 8 § jordförvärvslagen. Jag vill gärna erinra om det som jag sade i ett tidigare anförande. När man beredde den nu gällande självstyrelselagen så var man inne på den här diskussionen. Man kunde konstatera att de här överlåtelserna inte skulle kräva någon ändring i jordförvärvslagen eftersom landskapsregeringen redan nu, enligt 8 § jordförvärvslagen, vid beviljande av tillstånd kan föreskriva villkor som förhindrar en oönskad överlåtelse. Med andra ord utpekar lagstiftaren redan medlet för förhindrande av aktieöverlåtelser som står i strid med lagens syfte. Det är detta som det här handlar om. Verkligheten har ju visat att många överlåtelser via bolag sker mot jordförvärvslagens syfte.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Den här hänvisningen till självstyrelselagen är intressant för det visar vad man vill åstadkomma. Jordförvärv är en så viktig sak att man ska kunna gå in och inskränka på det som annars tas för givet. Det blir problematiskt när den fria marknaden får aktier och överlåtelser och konfronteras med landskapsregeringens intentioner, då måste vi ta in själva bolagsordningen, det är inte så lätt. Som ltl Gun Carlson här sade, och fler med henne, så är vi överens om intentionerna, att landskapsregeringen ska ha fullmakter och möjligheter att ställa villkor och förbehåll.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag stöder gärna det som ltl Erland säger. Om det under den här debatten, och också under självstyrelsepolitiska nämnden behandling, kommer fram att formuleringarna i de nya riktlinjerna inte är helt bra så kanske de ska förbättras. Det är väl en självklarhet. Jag vill bara säga det så att vi inte krånglar till det för mycket.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Är det krångel så ska man inte krångla till också detta. Självstyrelsens utveckling innebär ofta små steg och små förbättringar. Man ser kanske detta som otydligt och oklart och nu man ser en framkomlig väg. Ibland får man intrycket att här ska vi ha en enda stor lag som ställer allting till rätta. Den ambitionen tror jag nog är övermäktig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Under överläggningen har lagtingsledamoten Danne Sundman understödd av lagtingsledamoten Roger Jansson lagt följande förslag till hemställan:  

Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande Åländsk utredningsserie 2009:4, från den 2 april 2009 och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum 29.9.2010. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum inkommande onsdag.

Enda behandling efter bordläggning

4      Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Ärendet bordlades 3.6.2010 och vid plenum den 8.9 avbröts diskussionen.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen. Talmannen vill påminna om att det aviserats om omröstning om alla tre motioner.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Som jag har aviserat i den här frågan så är jag något skeptisk till att sänkningen till 0,2 får de positiva effekter som har beskrivits i motionen. Efter att jag har funderat lite mera har jag konstaterat att det som finns i utskottets betänkande, ett resonemang om sänkningen av gränsen tillsammans med andra åtgärder, så kan jag tänka mig att stöda utskottets förslag. Det är inget definitivt ställningstagande för 0,2.

Jag tror att man måste vidta kraftfulla åtgärder för att få till stånd en förändring av attityderna vad gäller alkohol och bilkörning. Eftersom jag har haft och fortfarande har svårt att se att det finns ett klart och tydligt samband att göra en sänkning från 0,5 till 0,2 så kan jag i det här läget inte rakt av acceptera detta. Jag vill se förslag som syftar till att på en mycket bredare front jobba med de här frågorna. Jag tycker inte att man ska i en så här viktig fråga plocka ut vissa delar ur detta. Jag tycker att man måste ha en väldigt tydlig bild av hur man ska jobba med de här frågorna.

För egen del ser jag att problemet ligger på dem som kör med väldigt höga promillehalter i blodet. För mig är en av de viktigaste åtgärderna att göra någonting åt gränsen för grovt rattfylleri. Jag skulle gärna se en sänkning där i första hand.

Jag vill också poängtera att det här är min personliga åsikt. Det är inte partiets eller gruppens åsikt. Det här är min personliga åsikt som jag framför i den här frågan som jag, efter moget övervägande, har valt att driva på detta sätt.

Jag kan inte tänka mig i det här skedet att rakt av stöda en sänkning. Däremot när jag ser ett batteri av olika typer av åtgärder, som jag också kan känna att kommer att leda till ett minskat rattfylleri, då kan ju också vara med och stöda de bitarna. Det tycker jag att utskottets betänkande ger uttryck för.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Johan Ehn är den som mest kraftfullt här i salen har pratat emot 0,2 sänkningen. Man vill bibehålla den gränsen och man tycker att det är okej med 0,5. Man ska köra berusad. Ungdomarna ska se någon sätta sig i bilen som har svept i sig en starköl och det är inte en anledning till att man inte också ska hoppa in i bilen, för man har ju rätt att köra. Man vill ha sådana personer som kör på vägarna.

Jag vill referera till en byggnadsherre som är i färd med att bygga en hel del hus och man frågar hur man ska sälja alla lägenheter. Man svarar att Åland är ett så tryggt samhälle att leva i, kan ni bibehålla det är så är det bra. Då kan man fundera på om ltl Johan Ehn tycker att det blir ett tryggt samhälle om folk ska köra omkring påverkade av alkohol upp till 0,5 promille. Ska även skolchaufförerna få köra med 0,5 promille? Är det riktigt bra det här? Är man emot för att ta ett steg i taget, eller måste man ta allting på en gång? Det här kan vara ett litet steg och en signal.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det där var en av de grövre repliker som jag har varit med om hittills i den här salen, måste jag ärligt säga. Jag tycker att ltl Åke Mattsson på ett väldigt osmakligt sätt har valt att tolka det som jag sade.

Jag tror också att det inte är någon större idé att jag fortsätter att föra en debatt med någon som så avsiktligt försöker förvränga det som jag försökte säga.

Jag säger att 0,2 inte heller är en nollgräns. 0,2 promille, ltl Åke Mattsson, är lika mycket att tillåta alkohol i trafiken, precis lika mycket. Vill man åstadkomma det som Åke Mattsson nu efterfrågar då måste man ta en ordentlig funderare på om 0,2 verkligen är den rätta gränsen. Ska vi dra ner gränsen ännu mera, är det möjligt att åstadkomma det?

För min del handlar detta inte om den här gränsen. Jag inte tror att det kommer att ha någon betydelse om folk kör mellan 0,2 och 0,5. Det handlar om att få ett paket som jag känner att kommer att leda till förbättringar av chaufförernas trafiksäkerhetstänkande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avlutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag vill inledningsvis i mitt anförande hänvisa till den parlamentariska referensgruppen för alkohol- och narkotikafrågor. Förra gången detta debatterades så diskuterade vi detta lite. Efter det har gruppen tagit initiativ till en skrivelse till landskapsregeringen. Det är information i sakfrågan. Skrivelsen lyder enligt följande: ” Den av landskapsregeringen tillsatta parlamentariska referensgruppen för alkohol- och narkotikafrågor har vid sitt möte den 17.8.2010 sammanställt sina diskussioner kring promillegränsen för rattfylleri på Åland. Det konstateras att den parlamentariska referensgruppen är enig i frågan om att promillegränsen för rattfylleri bör sänkas till 0,2 promille. Gruppen önskar nu med detta initiativ informera landskapsregeringen om detta ställningstagande”. I gruppen sitter representanter för samtliga partier. 

För att återgå till mitt anförande så är jag personligen av den uppfattningen att det stora flertalet som blir tagna för rattfylleri är alkoholister. Man har svåra alkoholproblem. Undantag är ungdomar, kanske testosteronstinna, som hoppar i bilarna och kör iväg efter festen och som vill bevisa någonting. Det talar också för överrepresentationen av män som kör rattfulla.

Icke rattfyllerister dricker inte så mycket på en lördag att de långt på söndagseftermiddag fortsättningsvis blir tagna för rattfylleri. Icke missbrukare blir inte tagna på vardagskväll eller mitt på dagen för rattfylleri. Det är frågan om personer med allvarliga alkoholproblem. Vi ska ha detta i åtanke när vi diskuterar det här.

Hur kommer man åt det här problemet? De flesta anför hårdare straff, det är det som grejen. Samhället ska gå in och ha en effektiv hämnd mot de här personerna som kör. Det är hämndtanken som är det centrala. Det ska också skrämma så många som möjligt ifrån det här med rattfylla.

Det funkar med vanliga människor men för dem som är gravt alkoholiserade fungerar inte det här på. Man lever i nuet, man tar inte till sig av sina gamla misstag och man har svårt att titta in i framtiden. Det är stundens ingivelse som gäller för de här personerna. Det kanske inte har så mycket effekt med strängare straff. Vi skulle kunna ha bättre straff, det kan vi vara överens om.

Vissa förslag finns att man skulle beslagta bilen. Man hänvisar till jaktlagen. Det är en ganska komplicerad jämförelse i.o.m att i jaktlagen krävs det speciella tillstånd för att man överhuvudtaget ska få jaga. Man ska ha examen. Man ska ha tillstånd för att få inneha gevär. Det finns ju inte specialtillstånd för att inneha bil och den rätten som kan tas ifrån en. Det gevär som man använt vid själva brottet försvinner. Övriga vapen försvinner normalt i samband med det här. Man måste sälja sina vapen, man får inte ens rätt att inneha vapen. På sikt, med tanke på att beslagta bilen, skulle det vara så att man skulle tappa rätten att inneha bil också?

Upptäckarrisken är viktigt, jag tänker på mitt eget bilkörande. Jag har haft körkort i 40 år snart. Jag har blivit stoppad 2-3 gånger i razzia fast jag är väldigt ofta ute på vägen. Det är inte ofta som jag har blåst, trots allt. För dem som åker fast för rattfylleri så är det knappast första gången de kör i fyllan. Man har kört många gånger. Man kanske inte börjar med att köra med 2 promille i knoppen. Man börjar köra med lite alkohol i sig, en öl, två öl, tre öl och så bygger man på. Det börjar med en knappnål och kanske slutar med en silverskål. Till slut hamnar man ordentligt på fyllan.

Hur ska man få bort rattfylleristerna när de åker fast gång? I Sverige har så gott som samtliga kommuner idag anammat Sollefteåmodellen, man har gjort utvärderingar också. Sollefteåmodellen innebär att den som åker fast för rattfylleri omedelbart får en hänvisning till behandling av sitt alkoholmissbruk. Man förutsätter ifrån polisens sida att man ska ta itu med sitt alkoholmissbruk. Här får man två flugor i samma smäll. Dels blir man av med sitt alkoholmissbruk och dels blir vi av med några rattfyllerister ytterligare på vägen, om man få dem att söka vård och få dem att inse att de har problem. Det är ett stort problem som gäller i princip alla missbruk och framförallt alkoholisten, man inser inte att man har problem. Det är en del av symtomen i alkoholistsjukdomen.

En ytterligare åtgärd som borde gälla är att den som åker fast för rattfylleri måste ta sitt körkort på nytt. Körkortet ska i princip alltid vara förbrukat. Är man så pass korkad att man har inte har förstått att man inte sätter sig i bilen och kör påverkad av alkohol så tycker jag också att man ska göra ett nytt dataprov och köra upp med en bilskolelärare på egen bekostnad, och visa att man faktiskt har förstått detta med körkortet och vet vad det handlar om.

Vi pratar om att sänka rattfyllerigränsen. Det viktigaste är signalen att sänka till 0,2. För mig är 0,2 en kompromiss. Jag skulle hellre ha 0,1 eller 0,0. Det som har visat sig vara enklast att få ett samförstånd i är 0,2. Därför gäller det för mig just nu. Målet med detta är att rikta sig mot ungdomarna, att få dem att förstå att man inte ska köra i fyllan. Att man slipper höra sina föräldrar diskutera med vänner och bekanta; visst kan du dricka en cognac till kaffet efter maten, visst kan du ta en välkomstdrink och visst kan du dricka ett och halvt glas vin till maten. Det är inte så lyckat.

För att korta ner mitt anförande så drar jag igenom det här. Jag anser att rattonykterhet införs som brottsrubricering vid 0,2 promille och tidigare 0,5 som rattfylleri. Jag skulle gärna ha sett det på ett annat sätt. Men för att få så många överens som möjligt, att man inte kör påverkad i trafiken överhuvudtaget, så för den skull så används brottsrubricering. Är det så att det finns en enighet för att allt ska vara rattfylleri från 0,2 så omfattar jag naturligtvis detta omedelbart.

För att detta med 0,2 överhuvudtaget ska fungera så måste polisen se till att skaffa en precisionsalkometer. Det är obegripligt för mig att man inte har kommit till skott med den saken ännu. När man blåser i en precisionsalkometer får man svaret direkt. Det har inte så stor betydelse var den är stationerad. Man hade problem med utrymme tidigare, förstod jag. Man kanske t.o.m. kan skaffa en mobil mätare som man kan ha med dig i bilen och få svaret direkt på plats. Att fara och ta blodprov och besvära läkare sätter polisen sätter bort väldigt många timmar på. T.ex. vid en razzia i Eckerö och den tredje chauffören i bilen som blåser är en rattfyllerist och så är den razzian över. En precisionsalkometer ska vi ha.

Angående tvång om alkolås, den lagstiftningen borde införas, men för dömda rattfyllerister. Ska man få körrätten tillbaka så borde det absolut vara så att man ska ha alkolås en tid i all fall. Det är också en påföljd, ett straff i sig. Det kanske inte är pengar eller man kanske inte tar tid ifrån den här personen, men det ska vara jobbigt.

 

 

Det viktiga med körkortet är att det ska villkoras för att man ska få tillbaka det. Man kanske inte bara nöjer sig med att man ska köra upp en gång och göra ett nytt prov. Jag anser att om man åker fast för rattfylleri och körkortet dras in ska man visa rena levervärden. Är det så att man har spår att missbruk i levervärdena, leverproven är ganska tillförlitliga idag, så ska man överhuvudtaget inte ha körkort. Det är också ett led i att man kommer åt alkoholismen som kanske är grunden till de grova rattfyllerierna. Nu pratar jag om dem som kör mellan 1 och 2 promille. En normal människa är ordentligt packad vid den promillehalten. Redan att man kommer upp till de promillehalterna visar att man har problem.

Det här läkarintyget ska man inte enbart uppvisa vid enstaka tillfällen. Man ska visa upp läkarintyget fortgående. Under två års tid, med längre intervaller, ska man visa upp intyget.

Jag har pratat om fotboja förut. Det är ett väldigt bra alternativ. Man ser till att det blir ett alternativ i stället för villkorligt fängelse. De flesta anser att villkorligt fängelse är en stor vinstlott. Man kan vinna pengar på lotteri men man kan också få en villkorlig dom. Domen saknar fullständigt vettig praktisk betydelse.

Även tull- och gränsbevakningen kan göra egna rutinkontroller för att upptäcka berusade förare.

Ska man angripa problemet, och framförallt de riktigt ordentligt fulla personerna, så måste vi hela tiden tänka att vi har att göra med människor som är alkoholberoende, många av dem på gränsen till alkoholister fast de inte är fullfjädrade. Hur gör man för att få dem att sluta supa? Hittar man svaret på den frågan så tror jag att man kommer längre med att hantera rattfyllerister här i landskapet. Tack. 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! För det första vill jag tacka för stödet angående min motion om alkolås. Det är väldigt positivt att ltl Åke Mattsson stöder den.

För det andra var det viktig information som vi fick från ordförande för den parlamentariska kommittén för översyn av alkohol- och narkotika politiska programmet. Vår ledamot i den här kommittén har efterhört om inte informationen har kommit oss tillhanda. Det var väldigt bra och på sin plats att ordförande meddelade kommitténs åsikter i den här frågan. Man är enhällig om en sänkning till 0,2. Det var bra att vi fick den informationen. Tack för det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Vi var överens redan tidigare. Det är ganska viktigt att man lyfter fram den biten. Vi har berört den här biten ganska mycket. Det är ett stort bekymmer med rattfylleriet. Ungdomar har en ganska nonchalant inställning till detta. Vi är helt överens i den här frågan.

När det gäller alkolås så tycker jag att det är de som har kört i fyllan som ska belastas med alkolås. Det är ett litet straff i sig att hålla på att bråka med alkolåset. Om man tar körkortet av dem som behöver ha det för att ta sig till sitt arbete, om det är första gången man åker fast, det kan leda till att man blir utslagen, man bli missbrukare och försvinner bort från samhället. Med tanke på våra framtida pensioner är det viktigt att så många som möjligt är kvar och är produktiva i det här samhället.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Produkter och konkreta beslut eller skrivningar i från nämnda kommitté har lyst med sin frånvaro. Det här är en skrivning som man ändå tillsammans har lyckats komma med. Hur ska man tolka det här mottagandet av den parlamentariska kommitténs skrivning angående en sänkning från 0,5 till 0,2 i och med att lagutskottet har valt en annan väg? Lagutskottet talar om en bot istället för att man sänker till 0,2. Hur tolkar ltl Åke Mattsson det mottagandet som man har fått i regeringen? Vilken direkt respons har man fått på den parlamentariska kommittén skrivelse?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Nu fördjupade vi oss inte så mycket i diskussionen i den parlamentariska kommittén angående olika straffgränser. Det centrala i det här sammanhanget är att komma ut med budskapet att det är förbjudet att köra bil påverkad, att man överhuvudtaget inte ska dricka när man kör. Därför måste man få gränsen sänkt, det är för högt när man kör med 0,5. Det är en allmän signal. Huvudsaken är att man får bort den.

För mig personligen hade jag varit nöjd om man från lagutskottet hade varit väldigt tydlig med att det bara är 0,2 som gäller och ingenting annat, eller ännu hellre 0,1. Men om man känner att det är så svårt att komma framåt med 0,2 och få det till rattfylleri, så är en medelväg det bästa så att vi kommer framåt i den här frågan och att vi inte står och stampar på stället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Med anledning av ett tidigare replikskifte mellan mig och ltl Åke Mattsson så nu pratade ltl Åke Mattsson om fördelen med att införa begreppet rattfylleriförseelse. Jag sade i mitt anförande att jag har kommit fram till att jag kommer att stöda utskottets betänkande där den här biten finns. Jag förstår kanske ännu mindre det synnerligen hätska utfallet i den senaste diskussionen eftersom jag just lyfte fram den här biten. Dels att jag står bakom utskottets betänkande till den här delen och att jag dels gärna ser att man gör mera kraftfulla åtgärder som tillsammans skulle kunna leda till att man får konkreta resultat av de åtgärder som man vidtar. Det vore väl konstigt om ltl Åke Mattsson var emot att man skulle nå resultat. Det var det som jag pratade om i mitt anförande här senast och som jag fick det synnerligen hätska svaret på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! I de här frågorna så är jag ofta ganska engagerad. Det är möjligt att det blev mer hätskt än vad jag avsåg att det skulle vara. Jag vill lyfta fram det raljerande kring att det inte finns någon anledning till att sänka, man kan gå med på det för fridens skull och man lyfter fram väldigt många argument för att det inte har någon betydelse att sänka från 0,5 till 0,2. Det var egentligen det underförstådda budskapet i ltl Johans Ehns anförandet. Att detta inte har någon betydelse, att det är viktigare åtgärder som man kommer framåt med. Det kanske jag håller med om. Men, för att man ska kunna gå fram på något annat område så måste man vara överens om det finns vissa områden som ska vara nyktra; arbetslivet, trafiken, skolan, graviditeten och idrottslivet osv. Man tar en sådan gräns och håller den. Men om man inledningsvis ska prata om att det inte är så noga med 0,5 eller inte så det förstår jag inte.

Ltl Johan Ehn, replik

 Talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att jag har gått in för att stöda utskottets betänkande. I utskottets betänkande finns just den biten som ltl Åke Mattsson själv nu lyfte upp. Sedan kompletterade jag ytterligare med att säga att jag inte ser det som de enskilt största och viktigaste bitarna för att åstadkomma en förbättring i trafiken. Jag såg ett antal andra åtgärder som också behöver göras, precis på samma sätt som man ser i utskottets betänkande. Därför vill jag i den här repliken lyfta fram detta. Ltl Åke Mattsson lyfte också i sitt anförande fram att rattfylleriförseelse kunde vara en väg framåt. Jag förstår ännu mindre varför man då hetsar upp sig på det här sättet. Det känns som att repliken kanske inte riktigt gällde mitt anförande, utan någonting som påskrevs utgående från vad man tror att någon annan säger.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det kan ligga ganska mycket i det som ltl Ehn säger. Utgående från våra tidigare diskussioner kan man ha en förutfattad mening om vad som sades, det kan jag gå med. 

Kanske jag reagerade mot det här raljerande mot 0,5 som man säger att inte har någon betydelse.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Vi har ju haft många och intressanta diskussioner här i plenum rörande trafiksäkerhet, promillegränser och alkolås. Nu fortsätter den här debatten ytterligare under dagen. Det visar på att det finns ett starkt engagemang från den åländska politikerkåren i de här frågorna. Jag är också väldigt glad över trafikministerns närvaro. Kanske vi nu kan få besked om vad som väntar? Och hur hon och regeringen ser på den här problematiken och vad man anser om lagutskottets betänkande?

För socialdemokraterna är en sänkning av promillegränsen ett sätt att förändra attityder och beteenden. Det behövs också andra åtgärder, precis som föregående talare påpekade. Vi har hört här ifrån talarstolen gång efter annan att knappast bryr sig inbitna rattfyllerister om vare sig upplysning, attitydfostran eller skärpta promillegränser. Jag tror att ett obligatoriskt alkolås skulle kunna vara en bra men tuff lösning för dem som vid upprepade gånger åkt fast för rattfylleri. Men alkoholister är ju bara en av de målgrupper som man ska rikta in sig på när det gäller att förändra beteenden beträffande att dricka och köra bil.

En stor grupp som däremot är mottaglig för både information, attitydfostran och sänkta promillegränser är unga blivande och nya bilförare. Det är ungdomar mellan 18 och 24 år som står för 30 procent av de alkoholrelaterade trafikolyckorna. Det behövs verkligen en hel rad kraftfulla och målgruppsinriktade åtgärder om vi ska få bort den största delen av de berusade från våra vägar. Det tror jag att vi kan vara enig om.

Andelen rattfulla ökar, åtminstone enligt den statistik som jag har tagit del av både från Sverige och från Finland. I Sverige var 42 procent av de bilförare som körde ihjäl sig, år 2006, påverkade av alkohol. Under 90-talet var det cirka 20 procent så det har ökat. I Finland ser statistiken ut på samma sätt. Dödsfallen i rattfylleriolyckorna har ökat med 14 procent de senaste åren.

Det svenska vägverkets pensionerade expert i alkoholfrågor, Hans Laurell, som fick före detta minister Runar Karlsson och ltl Sirpa Eriksson att delta i den här första ”promillemiddagen” i Mariehamn 2008, han menar att en av orsakerna till detta är att polisen och Vägverket inte har tagit sitt ansvar. Man har färre blåskontroller, man gör mindre insatser för att påverka ungdomarna. Man måste berätta gång på gång om riskerna med att köra berusad.

Hans Laurell påpekar i en artikel i tidningen Alkohol och Narkotika att man måste ta itu med alla som har alkoholproblem, även de som åker fast med lägre promillehalter, och inte bara de som åker fast för grovt rattfylleri och har över 1 promille alkohol i blodet. Han menar att i princip alla som ertappas berusade i trafiken borde genomgå kontroller för att bevisa att de inte har alkoholproblem. Jag tycker att det här är ett intressant resonemang som skulle kunna vara värt att testa på Åland.

Något som vi absolut också måste testa på Åland är att påverka ungdomarna. Här tror jag att det måste vara samverkan mellan många olika aktörer, både från landskapets trafiksäkerhetskonsulent, polisen, försäkringsbolagen och från Power Club. Tänk att ta ut representanter från de olika brandkårerna till skolorna, speciellt Jomalas frivilliga brandkårer som är specialiserade på trafikolyckor, att ha körkortutbildning för mopedförare i högstadiet, det finns massor med saker man kan göra. Jag anser att det är dags att man tar itu med det.

Lagutskottet föreslår nu att landskapsregeringen borde överväga att införa begreppet rattfylleriförseelse för dem som har mellan 0,2 och 0,5 promille alkohol i blodet. Nej, det tycker jag att är att förminska och mildra handlingen. Då kan det ta udden av den effekt som skärpta promillegränser bör sträva efter.

Bästa regering, gör inte som lagutskottet föreslår! Ta en sänkning av promillegränsningen på allvar.

Jag anser också att landskapsregeringen absolut bör överväga att införa obligatoriskt alkolås för de förare som vid upprepade tillfällen har åkt fast för rattfylleri. Att som lagutskottet föreslå att man bara rekommenderar att installera alkolås tror jag knappast är speciellt verkningsfullt.

Jag hoppas verkligen att en majoritet här i lagtinget följer sitt hjärta och sitt förnuft och stöder förslaget om att motionen nummer 36/2207-2008 ska godkännas. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vill påminna om att lagutskottet har fört ett resonemang där vi bl.a. konstaterar att attitydförändringarna med 0,2 är positiva, att olyckor minskar och att landskapsregeringen i sitt omsorgsfullt beaktade lagstiftningsarbete ska överväga om man ska ha olika straffgränser. Det kvarstår oberoende av vad som händer med motioner och förslag. Det är lite väl att påstå att lagutskottet här kommer med något pang-på-förslag att gör si och gör så. Vitsen är ju att man för ett resonemang för att övertyga så många som möjligt på det man tror. Det är parlamentarism och demokrati.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Lagutskottet har fört ett resonemang som jag inte tycker att leder till någon positiv utveckling av det här. Jag tycker att vår motion är mycket bättre. Jag föreslår att regeringen och lagtinget i första hand lyssnar på mig.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det här är ju rena rama advokatyren. Det viktiga är ju att vi får bukt med alkoholproblemen i trafiken. Då kan man gå fram på olika sätt. Det finns ingen enhetlig åsikt. Det finns ingen rätt auktoritet som säger hur det ska vara. Därför tycker jag åtminstone att om man för ett resonemang som håller ihop så är det bättre att man kan överväga vissa saker. Hur det sedan blir i salen får vi se. Det är ju inte färdigt på något sätt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Man kan föra hur mycket resonemang som helst. Det viktigaste är att vi nu skrider till handling och tar ett beslut och säger hur vi vill att det ska se ut och hur det ska genomföras så att vi ger ett uppdrag till landskapsregeringen att komma med åtgärder. Vi kan inte bara fortsätta att vänta och se och låta andelen rattfulla öka på våra vägar. Vi har ett ansvar och vi ska ta det ansvaret idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ltl Aaltonen säger att olyckorna ökar i Sverige och har ökat de senast åren, vilket är helt rätt. I Sverige införde man just den åtgärden som ltl Aaltonen vill, man sänkte till 0,2. Trots det, sedan 1999, har de alkoholrelaterade olyckorna ökat. Läser man vidare i statistiken så ser man att medelhalten i alkohol vid utandningsluften, av dem som orsakar trafikolyckor, är 1 promille. Vid dödsolyckor är det 1,5 promille. Det är inte något problem mellan 0,5 och 0,2. Det är inte de som orsakar trafikolyckor och det är inte de som är med i alkoholrelaterade olyckor. Det är de som har över 1 promille och framförallt de som har över 1,5 promille. Jag tycker att man ska sätta fokus på dem som är grovt rattfulla, inte på dem som har mellan 0,2 och 0,5, vilket ltl Aaltonen vill.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Här delar vi inte åsikter. Vi kan konstatera att de alkoholrelaterade olyckorna ökar, både i Finland och i Sverige. Men det är lättare att komma undan med att köra berusad när det görs färre blåskontroller. I Sverige har man bara genomfört 25 procent, en kvarts miljon blåskontroller istället för 1 miljon som vägverket hade som målsättning. Det behövs många åtgärder. Man kan inte ta bort resurserna från övervakningen. Det var lätt för folk att köra berusade. Jag tycker att mitt resonemang inte utesluter att det är ett sätt att få ner andelen rattfulla på vägarna.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ltl Aaltonen, ditt resonemang funkar inte heller riktigt hela vägen. Det blir inte flera rattfyllerikontroller för att man sänker till 0,2. Jag håller fullständigt med dig om att det borde vara mycket mera blåskontroller på våra vägar, gärna dagligen för min del. Det ska vara nolltolerans när det gäller alkohol i trafiken. Antingen ska det vara 0,0 eller 0,5 som jag resonerade tidigare. Jag återkommer om det i mitt anförande. När det gäller trafikolyckorna i Sverige så kan man konstatera att man också har sänkt till 0,2. Då har man satt fokus på fel åtgärd. Man kanske borde titta på någonting annat som man t.ex. har gjort i Belgien eller Tyskland. Där har man gått in med mycket hårdare marknadsföringskampanj som säger att man inte ska dricka alkohol köra bil. Lagstiftningsåtgärder är inte de enda åtgärderna. Det kan finnas mycket andra mer effektiva åtgärder.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Här delar jag samma åsikt som ltl Karlström. Jag säger också i min motion att vi måste ha många olika åtgärder. Att ha sänka promillegränsen har en dämpande effekt men det måste också till andra åtgärder. I Italien har man ett poängsystem, om man kör för fort eller om man kör fel i trafiken som får man en poäng. Efter tre poäng så dras körkortet in. Det finns säkert olika saker som kan genomföras här också. Att sänka promillegränserna både för rattfylleri och grovt rattfylleri är ett led i åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Vi har redan sagt det här, och jag har redan i en replik sagt när vi behandlade det här förra gången, att centergruppen stöder lagutskottets betänkande. Lagutskottet behandlar ju alla motionerna mycket grundligt men också förkastar dem positivt. Det är bäst om man inte bryter ut enskilda frågor i det här sammanhanget utan att man låter landskapsregeringen komma med en helhetslösning och inte lösryckta beslut. Jag tror åtminstone att om man tar en lag om någon förändring och en annan lag om en annan förändring enligt förslagen så kommer det bara att försena och försinka hela helhetsgreppet, som jag tycker att man bör ta om trafiken.

Det är ju trafiksäkerhet som vi talar om. Jag hör till dem som kör bil alla dagar. Jag kan inte vara utan bil. Jag har inte någon att lämna ratten till om jag själv vill dricka någonting. Jag säger verkligen att jag inte vill möta en rattfyllerist på vägen, det tror jag inte någon vill. Vi är säkert väldigt överens om det. Det betyder att man måste fundera på det här.

Jag är också medlem i den parlamentariska kommittén för alkohol och narkotika. Där togs beslutet om att 0,2 promille skulle vara gällande och det har landskapsregeringen informerats om.

Det är naturligtvis viktigt att man göra någonting. Vi måste göra någonting, det är jag också övertygad om. Ett helhetsgrepp, som jag efterlyser och som jag hoppas att man med utgång från lagutskottets betänkande kommer till, är att man också sänker promillegränsen för grovt rattfylleri.

Man måste också se över promillehalten för båttrafiken när det gäller roderfylleriet med tanke på de stora båtar som man ser på sjön på somrarna och som ligger i gästhamnarna. Inte är det ju rätt att man i princip får vara hur berusad som helst och framföra sin båt. Man kan ställa till mycket bekymmer med det.

I en sådan här framställning tycker jag också att man ska se över straffsatserna, som bör höjas. Nog är det lite svagt när man som rattfyllerist bara få lite böter, möjligen blir man av med körkortet någon tid, lite längre än om man kör för fort, men inte mycket mera. Inte är detta några verkliga straff.

Frågan om alkolås är värt att utreda. Man hänvisar också till det i betänkandet.

Det fanns också en motion om att förverka bilen som tydligen anses vara svårt eftersom man då inskränker äganderätten. När det gäller jaktbrott, då tar man ju gladeligen geväret av folk. Man går också där emot äganderätten. Jag menar inte att jag tror på detta med förverkande av bilen, men man kan ändå titta lite på det här. Det måste naturligtvis också funderas på.

Jag skulle gärna vara med om en ännu lägre promillehalt för dem som har nya körkort. Första året skulle kunna vara om inte noll, man kanske inte kan ha noll promille, men ännu lägre. Det är många av de här första års körkortsinnehavare som skapar mycket problem.

Allt detta tycker jag att borde göras i en och samma lagframställning så att man verkligen får en bra lag ur trafiksäkerhetssynpunkt. Naturligtvis vill vi också ha en lag som verkar preventivt mot alkohol- och droganvändning, visst är det ju så. Tack för det. 

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är sällan vi hör så här gedigna och breda debatter och motioner som behandlar detaljer i vårt samhälle. Det är nog så viktiga detaljer. Man får uppfattningen av den här debatten att vi är på väg att fatta några beslut. Kollegan Carlson sade att vi ska akta oss för att fatta några beslut nu i delfrågor. Min uppfattning är att vi inte för någon sådan diskussion. Det är inte någon framställning som vi har på bordet. Det här är en riktlinje som de 30 ledamöterna, var och en för sig, ger till landskapsregeringen för vidare beredning. Det är inte några beslut utan man tillkännager sin personliga uppfattning i frågan om hur den här lagstiftningen framöver borde se ut och ändras.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag har inte någon avvikande åsikt om det. Jag talar om att lagutskottet har gått igenom de här motionerna, behandlat dem och kommit med ett betänkande. Det är ett bra betänkande som beaktar alla de här frågorna. Centern stöder lagutskottets betänkande såsom det ligger, där all de här sakerna ingår på olika sätt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag hörde det. Det är kanske det som jag också lite funderar på. Inom vår lilla grupp här på tre personer så har vi våra personliga åsikter som skiljer sig ifrån varandra. Jag har svårt att se att man skulle fatta gruppbeslut i sådana här frågor. Tydligen har centern gjort det. Man har fattat ett gruppbeslut om att man sitter stilla i båten när lagutskottet har kommit med sitt betänkande i de här frågorna. Jag vet att det inom centergruppen finns andra åsikter också. Vissa vill sänka den här promillegränsen vid en kommande lagstiftning och vissa vill ha andra åtgärder. Jag undrar om man fattar gruppbeslut i det här ärendet?

Ltl Gun Carlson, replik

Vi har i centern varit överens om att vi faktiskt tror att det är bättre att få en lagframställning som beaktar helheten istället för att ta lösryckta beslut i de tre gällande olika motionerna. Det är naturligtvis fritt för var och en att göra vad man vill. Inte har jag sagt att någon annan behöver göra någonting. Jag berättade bara hur vi har diskuterat i centern. Det är klart att vi inom centern också har olika synpunkter på vad som är viktigt ur trafiksäkerhetssynpunkt och vad som kommer att ge de verkliga effekterna. Det är också klart. Men får vi då en lagframställning som tar itu med de här frågorna så måste ju i sinom tid en lagframställning komma på bordet här. Om inte förr så ska det diskuteras. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Plenum avbryts härmed och återupptas kl. 13.00.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Mika Nordberg

Talman! När det gäller alkohol så är jag för en nolltolerans. Alkoholförtäring och bilkörning hör inte ihop. "Nej tack, jag kör " är inte någon giltig ursäkt att avstå från champagne, ett glas vin eller en öl vid middagar, bjudningar eller andra festliga tillfällen. För att få bukt med det alkoholanvändning i samband med bilkörning behövs en attitydförändring i samhället. Vi behöver få en förändring i attityderna. Idag kan man bra bjuda sina vänner på ett glas öl i samband med lunchen fast man vet att de kanske kommer till lunchen med bil. Om vi får en sänkning till 0,2 promille så kan man inte göra det längre. Folk avstår från att förtära alkohol i samband med bilkörning.

Den som vill ta ett glas vin på en restaurang har också råd att åka taxi hem. För den gruppen tycker jag inte heller att det är ett problem.

När det gäller att lagstifta om de här svåra sakerna som att sätta en promillegräns, sade en väljare åt mig; det är förmodligen så att de som sitter i lagtinget själva är rädda att åka fast med 0,49 promille.

Man talar också om frihet, individens frihet. Om vi bortser ifrån dem som sitter i lagtinget, att det inte är för deras skull som vi ska ha 0,50. För vems skull är det? Är det vår granne som vi ska ha rätt att köra med 0,49 i promille? Är det läkaren som ska åka till jobbet? Är det kassörskan? Är det frisören? Eller är det elektrikern?

Att sänka promillegränsen till 0,2 gör att vi får en attitydförändring till bilkörning och alkoholkonsumtion. Det är det enda som kan medföra en förändring. Allmänheten måste inse att bilkörning och alkohol inte är bra.

Den andra motionen, som gäller alkolås, tror jag också att det är bra att domstolen ges möjligheten att döma ut det straffet.

 Jag tror också på att beslagta bilen vid upprepade grova rattfylleriproblem, som ltl Fredrik Karlströms motion tar upp. Det kommer att synas i statistiken.

Jag vill därmed säga att om vi ska få en förändring så behöver vi sänka, promillegränsen till 0,2.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det har varit en lång och intressant debatt. Lagutskottet lämnade sitt betänkande i april. Idag den 28 september, när Arja och Leonard har namnsdag, tänker jag skriva i min dagbok; gjorde en pudel, om vi inte här på Åland ska kalla det någonting annat. Jag hoppas att med mig kommer ni andra pudlar, det får vi se.

Jag ser frågan så här, och jag har sagt det tidigare i debatten, det finns mycket som talar för 0,2 promillegränsen. Det finns mycket som talar för alkolås. Det är en debatt som pågår i Sverige och i Finland och också på andra håll i världen. Det är någonting som landskapsregeringen har talat om att de ska göra. Jag vet inte hur det är med resurser. I utskottet har vi erfarit att man har långtgående förslag i den här riktningen.

Hur kan man då tänka sig att jag som ordförande för lagutskottet skulle ändra mig? Ja, det är inte så märkligt. I det enhälliga betänkandet har vi skrivit om vikten av attitydförändringar och vikten av att försöka göra någonting åt olyckor, svåra olyckor och ungdomar som kör alkoholpåverkade. Vi har också under resans gång sedan april kunnat konstatera att alkolås är någonting som man försöker använda som en metod. Utskottet påpekar också att det är viktigt med helhetssynen, att man ser behandlingar i det här. Man kan säga att motionerna inte går tillräckligt långt. Men å andra sidan, vad är en motion? Det är ett uppdrag till landskapsregeringen. De här motionerna är uppdrag till landskapsregeringen.

Detta med fordonsförverkande är vi liberalerna inte för. När det gäller de andra två motionerna kan vi tänka på ett annat sätt.

Jag vill också, med hänvisning till ett tidigare replikskifte, säga att ingalunda tar vi den enkla lösningen och skriver 0,2 och alkolås i lagen och tror därmed att frågan är löst. Man behöver överväga straffbestämmelser, precis som utskottet säger. Ska det vara förseelse? Ska det vara grov gräns vid 0,8, 1,2, 0,5 eller vad ska det vara? Ska det vara regler för roderfylleri?

Det här är en uppmuntran till landskapsregeringen att den här debatten finns på flera olika håll i samhället. Finns det här önskemålet? Finns tron på att vi kan göra det bättre? Ltl Åke Mattsson hänvisade till den parlamentariska kommittén som länge har diskuterat i den här riktningen.

Vår politiska linje har vi tagit fasta på i utskottet på sätt och vis. Vi har också sagt att detta ganska mycket är en samvetsfråga där var och en får säga sitt.

Det är ju så i det parlamentariska spelet, när det gäller framställningar från landskapsregeringen och den parlamentariska förankringen, att det finns vissa spelregler. Jag har själv varit ganska angelägen som utskottsordförande att följa spelreglerna och försöka få enighet i frågorna. Jag har bedömt det för min del att i sak är vi eniga om vilket uppdrag landskapsregeringen antingen ska ta på sig eller som vi ger ifrån lagtinget. Om vi röstar om det här kan jag inte säga annat än att så här långt för min del, och vad vi har diskuterat i gruppen, så är vi beredda att stöda de motioner som berör alkolås och sänkningen av promillegränsen till 0,2.

Debatten går ju vidare. Vi är mottagliga för argument in i det sista, som vanligt. Det här är vår övertygelse just nu. Vi tror att vi gör samhället en tjänst. Vi gör också människorna som missbrukar och kör med alkohol i sig en tjänst på sikt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag vill verkligen tacka lagutskottets ordförande som kommer med glädjande nyheter. Det är väldigt sympatiskt, trevligt och ovanligt att ett regeringsparti gör en pudel eller kommer till insikt och ändrar sin åsikt. Jag tror att den här frågan om en sänkt promillegräns har mognat under ett halvårs vilande här i lagtinget. Jag tror att det finns ett starkt stöd bland den åländska befolkningen för en sänkning till 0,2 promille. Jag tycker verkligen att det här är ett sunt och nyktert beslut. Jag hoppas att det håller ända till omröstningen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vill ju inte ta på mig äran eller ansvar som lagutskottets ordförande. Det är gruppen och befolkningen som vi har fört en dialog med och kommit till den här uppfattningen. Det är ingenting märkvärdigt med det. Det är inte jag som har tvingat någon och tänker inte göra det heller. För mig har det varit besvärligt att som lagutskottets ordförande ändra ståndpunkt. Jag kan också konstatera att min sakliga ståndpunkt inte har ändrats särskilt mycket. Nu handlar det om formen för hur vi förmedlar våra åsikter till lagtinget och inte att 0,2 promille skulle vara en bra gräns och att alkolås kan för många människor medföra en bättre situation.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Oberoende av vilka bevekelsegrunder som ligger bakom det här beslutet om att stöda en sänkning till 0,2 promille så tycker jag att det är hedrande av lagutskottets ordförande att nu stå upp och gå ut och säga att hela gruppen står bakom denna nya vändning som det här ärendet har tagit sig. Tack.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, jag hoppas att gruppen står bakom. Så har vi diskuterat, om inte någon här i salen kommer med argument som gör att vi tänker om, men det tror jag väl ändå inte. De här motionerna som vi diskuterar nu är ett uppdrag till landskapsregeringen. Det är fortfarande så att det finns jobb med straffbestämmelser, det finns ett jobb med helhetssynen och det finns jobb med andra åtgärder osv. Jag hoppas och tror att landskapsregeringen kommer med en framställning som tar upp den här helheten.

Jag vill ta mig friheten att, i den här repliken, referera till ltl Gun Carlson som just sade de här sakerna, men hänvisade då till ett annat gruppbeslut. I sak är det inte någon större fråga för den liberala gruppen. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är en uppfriskande morgon som vi redan har haft. Om det här fortsätter blir det bara bättre. Vi kan diskutera saker och ting i helt nya ljus i takt med att solen har förändrat sitt läge i horisonten.

Låt mig säga som så, det är heller inte någon större sak för centern, inte heller någon större sak för mig personligen, att se på den här promillegränsen i lite nya ljus. Särskilt i och med att utskottets betänkande motsvarar exakt det som utskottets ordförande Erland nu argumenterar för, dvs positiv till 0,2. Vi kommer att se mycket avslappnat på det här. Jag kan lova er alla att det inte är någon regeringskris som uppstår till följd av den här pudelsvängen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Nu var det inte jag som hade repliken. Jag kanske skulle ha ställt den frågan och nu fick vi ju det svaret. Jag är nöjd.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Herr talman! Värderade ledamöter i lagtinget! Jag kan konstatera att det här är en debatt som har glöd, det här är den debatt som har engagemang. Det här är också en debatt som lite delar partierna i sina synpunkter på hur frågan ska hanteras.

Jag har framför mig en broschyr, Infopaketet av trafiknykterhet, där säger man: "Enligt razziaforskningen har trafiken 1 bilist av cirka 600 en alkoholhalt i blodet som överskrider gränsen för rattfylleri, dvs 0,5 promille. Av de rattfulla är över 60 procent storkonsumenter av alkohol. 1/3 har diagnostiserats med sjukdomen drogberoende. Rattfyllerister kör oftast under stark berusning. Över hälften av dem som åker fast gör sig skyldig till grovt rattfylleri. I flera undersökningar har det konstaterats att alkoholen ökar olycksrisken. Risken växer trefaldigt då alkoholhalten i blodet stiger till 0,8 promille och fyrtiofaldigt då halten stiger till 1,5 promille."

Det här är förstås inte acceptabelt. De av er som har hunnit läsa de lokala bladen noggrant så märkte att det fanns en notis där det stod om en person som hade åkt fast för grovt rattfylleri. Efter sedvanlig undersökning hade personen "släppts" på fri fot för att ytterligare några timmar senare åka fast för grovt rattfylleri. Det här är alltså fullständigt oacceptabelt. Jag kan meddela parlamentet att landskapsregeringen delar er syn att detta inte är acceptabelt.

Vad gör vi då för att nå konkreta resultat? Min uppfattning är att det krävs ett helt batteri av åtgärder för att kunna stävja alkoholmissbruket i trafiken.

Det första gäller attityder. Attityder skapas i tidiga ungdomsår. Jag tror att vi kan se ett negativt resultat på grund av, för det första, att polisen inte har haft tillräckligt med resurser för att kunna arbeta förebyggande. För det andra, att vi på trafikavdelningen har haft tjänsten som trafiksäkerhetskonsulent obesatt. Jag säger precis som det är, men nu har vi tjänsten besatt.

 När det gäller attityder speciellt riktade mot barn och ungdomar går arbetet i gång med ny fart.

Hanteringen idag av rattonyktra tar ungefär två timmar i anspråk från det att personen åker fast en kontroll, förs till sjukhuset för blodprovstagning och pappersexercis påbörjats och slutförts, förutsatt att man är på fasta Åland annars tar det avsevärt mycket längre tid. Man kan räkna att det tar ungefär två timmar. Det tar samma tid oberoende vad blåsprovet visar. Den byråkratiska hanteringsprocessen är ytterst tidskrävande.

Jag skulle också helt kort vilja nämna någonting om bestraffning. Vem är det som ska bestraffas när någon åker fast för rattfylleri? Enligt mitt sätt att se det är det helt förkastligt att göra en bestraffning som inte bara riktar sig mot individen utan även mot hela familjen. De flesta rattfyllerister är män och familjeförsörjare. De som bor på landsbygden och tvingas ta sig fram med hjälp av egen bil och inte kan använda kollektivtrafiken, det gör att bestraffningen slår ut över hela familjen. Jag tycker inte att det är okej.

Vad ska vi då göra ifrån landskapsregeringens sida? Ja, vi kan ta till oss den information som finns i hemställningsmotionerna. Vi tar naturligtvis till oss det som lagutskottet har skrivit. Vi tar naturligtvis till oss den information som kommer här i lagtingssalen och processar sedan fram ett lagförslag som kommer hit till lagtinget för ställningstagande. Min målsättning är att det förslaget ska kunna lämnas innan vår mandatperiod är slut.

Den stora frågan blir nu; vill trafikministern ha 0,2 promille eller vill trafikministern ha 0,5 promille? Vad vill trafikministern? Jag har tidigare varit en kraftig motståndare för en sänkning till 0,2. Jag anser att när man har begränsade resurser, vilket vi de facto har i vårt samhälle, så ska resurserna riktas mot den grupp som gör störst skada. Störst skada gör den som har mest promille i blodet. Det är den personen som är den största faran ute på vägarna. Men, jag har noggrant lyssnat av vad ni säger här. Jag kommer också att följa er omröstning. Jag är beredd att ompröva mitt beslut om det finns en övervägande majoritet som står för det.

När det sedan gäller en sänkning av grovt rattfylleri till 0,8 tror jag också att det kan vara en klok väg att vandra.

Jag skulle också vilja nämna någonting som ingen av er egentligen har berört, inte till den del som jag har haft möjlighet att följa debatten. Det gäller droger. Alkoholen är ett verifierat problem i trafiken. Droger kommer allt mera. Jag pratar om cannabis, ecstasy, metadon etc. Hur vi ska hantera det kommer vi också att behöva fundera vidare på inom landskapsregeringen. Ni känner säkert alla till att de flesta alkoholmissbrukare också har ett blandmissbruk bakom sig. Det är tabletter som innehåller bensodiazepiner, lugnande mediciner. Det i kombination med alkohol kan ge oanade effekter och kan också förstärka alkoholens påverkan på människan. Det är också någonting som vi kommer att arbeta vidare med i det här lagförslaget. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag hörde att två timmar, när det gällde hanteringen av en person som har gjort ett allvarligt lagbrott och som riskerar andra oskyldiga människors liv, betraktades av ministern som mycket. För mig är det väldigt lite.

Jag hörde att ministern sade att det inte är rimligt att bestraffa familjeförsörjare, underförstått om de kör med alkohol i blodet. T.ex. med 0,2 promille så kan man då förtära fyra flaskor mellanöl, eller tre glas vin och ge sig ut och köra. Är man då familjeförsörjare så är det inte rimligt att man bestraffas. Vad betyder det här uttalandet från ministerns sida?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! När det gäller beredningstiden så betyder det att om vi har en gräns på 0,2 och om vi inte gör om vår lagstiftning till strafförseelser så betyder det att den första som fastnar och blåser 0,22, innebär en byråkratisk hanteringstid på minst två timmar. Samma tid som om en person blåser 1,59 eller 2,03, det var detta jag avsåg.

När det sedan gäller bestraffningen, vilket det de facto är frågan om, så är min önskan att bestraffningen ska nå den som är skyldig, den som har utfört gärningen. Att tala om att beslagta bilen eller någonting annat tror jag inte låter sig göras. Därför att en sådan bestraffning slår mera på dem som finns i familjen än vad det gör mot den som de facto har utfört brottet. Jag vill tillstå att det här är komplexa frågor. Det kräver en hel del innan vi har bestraffningen klargjord.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag delar den uppfattningen om att bestraffningen ska följa de principer som vi har i gällande lagstiftning. Nu talar vi om olika nivåer på när man ska straffas, enligt vilken bedömning.

Jag kan inte komma ifrån frågan när det gäller den så kallade långa tiden på två timmar för att behandla en brottsling som har brutit mot en av de centrala trafiksäkerhetsstadgarna. Om man har druckit fyra flaskor mellanöl de närmaste 3-4 timmarna eller tre glas vin och ger sig ut och kör bil på våra landsvägar, så är behandlingen lång om den är 2 timmar? Jag förstår inte resonemanget.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag försöker klargöra att en sänkning av promillehalten från 0,5 till exempelvis 0,3 gör att en person som blåser 0,3 kommer att föras till sjukhus för blodprovsprovtagning och hela den administrativa processen kommer att sättas i gång. Då ifrågasätter jag om det är så klokt att om man i en razzia tar den första som blåser 0,3 och sedan hamnar man att avbryta hela razzian och ta den personen för vidare undersökningar, medan man har ett stort antal som, åtminstone teoretiskt sett, har en högre promillehalt och de passerar. Jag ser att ltl Roger Jansson ser bedrövad ut. Men vi är eniga i sak. Vi får reda ut detta efter replikskiftet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det kräver ett helt batteri av åtgärder säger minister Thörnroos. Hon säger att hon ska ta till sig åsikterna som har kommit fram här i lagtinget. Det känns ändå som om ingenting har hänt från regeringens sida. Det här är tredje dagen som vi debatterar det här. Vi hade en diskussion i våras, vi hade en diskussion den 8 september och sedan hade vi ytterligare en dag en lång debatt. Vilka av de åtgärder, som har kommit fram under de här tre dagarnas debatt, ämnar ministern gå vidare med? Det förefaller som om vi i lagtinget är väldigt engagerade och mer villiga att se en förändring. Vilka åtgärder prioriterar ministern?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Till grund för den här diskussionen ligger lagutskottets betänkande. I det betänkande finns tre hemställningsmotioner. Det är ju det som nu kommer ifrån lagtinget till landskapsregeringen. Det här är lagutskottets betänkande och det ska vi ta till oss. Därutöver finns det andra åtgärder som man också kan fundera på, vad gäller attityder till alkohol, undervisning i trafiken och mopedkörkort etc. Det är det som jag avser med att det krävs ett helt batteri av åtgärder för att få ner berusningsgraden hos våra förare ute på de åländska vägarna.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det var just de här åtgärderna som jag gärna hade velat få lite mera konkretiserade. Vilka åtgärder vill man göra när det gäller roderfylleri? Det har varit ganska mycket diskussioner om gränserna till havs när man framför stora båtar. Centerns gruppledare hade ett väldigt insiktsfullt anförande som gällde roderfylleri. Vad tänker ministern om detta? Vad kommer vi att se under den här mandatperioden? Mandatperioden krymper onekligen ihop, det är inte så väldigt mycket tid kvar nu, men det finns ändå ett år kvar. Vilka åtgärder kommer att införas under den här mandatperioden som återstår?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Som centerordförande är det alltid glädjande att centern har haft ett insiktsfullt tal här i lagtinget. Det är alltid glädjande.

När det gäller alla de åtgärder som ska göras så kan jag inte i dagsläget svara exakt på vem som ska få alkolås, vi har ju redan restriktioner. Jag kan inte säga vem som ska ha alkolås och hur mycket det kommer att kosta. Den diskussionen pågår ju här och nu. Här kommer ju nu inputten till landskapsregeringen från det samlade lagtinget. Det är ju det som vi ska arbeta vidare med. En del förarbeten har redan gjorts. Men vi ska fortsätta utgående ifrån detta. Det är min åsikt i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Då vill jag "putta in" precisionsalkometer. Detta med två timmar är tilltaget väldigt mycket i underkant. Man ska vara ganska nära sjukhuset om man ska hinna göra hela den processen på två timmar. Man ska via sjukhuset, vänta på läkare och hela den biten. Jag håller med om att det är ett stort problem. Skaffa hit en precisionsalkometer, gärna mobil, som finns med i bilen. Då kan man sitta ute i Eckerö eller ute i skärgården och den ena efter den andra kan blåsa. Då slipper man problemet med att fara in till sjukhuset.

Man pratar ganska mycket om straff. Man pratar om att man ska sänka gränsen för grovt rattfylleri så att man kan straffa rattfylleristerna mera. Detta påminner om den tiden när det var dödsstraff för stöld, det bästa stöldtillfället var de här straffade personerna skulle halshuggas, för det var så stora folksamlingar där.

Det är likadant med rattfylleriet. Är det verkligen klart att stränga straff är det optimala hela tiden? Man borde fundera på vilken typ av straff ska vi ha? Ska det vara mera fängelse eller kan man titta på andra alternativ?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag är lite osäker på till vilken del ltl Åke Mattsson vill ha ett förtydligande nu? Om det gäller straffsatsen så är det precis det som landskapregeringen ska göra. Vi ska ta till oss den information som finns där. Vi ska fundera på vad vi bedömer vara det mest ändamålsenliga sättet. Är det en hård bestraffning, är det en förmildrande bestraffning och hur vill ni ha det? Den delen måste vi få processa innan vi kan leverera ett svar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var ett svar på en frågeställning som jag hade i det här sammanhanget. Man har inte den här biten klart för sig. Då kanske jag kan ha den inputten att man bör fundera på hur man ska få fungerande samhällsmedborgare. Detta att ta tid av folk kan man tycka att är väldigt optimalt, att man spärrar in dem i tre månader. Men man kanske skulle se på andra saker. Det kan vara lika mycket straff att man måste söka vård. Man kanske får insikt i sina alkoholproblem. Man tar den typen av påföljder också som ett straff. Finns det alternativet med i landskapsregeringens tankar just nu?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Nu är jag definitivt säker på att ltl Åke Mattsson inte längre replikerade på mitt anförande. Jag har aldrig härifrån talarstolen sagt att folk som har alkoholproblem och kör berusade ska spärras in. Att det är det som är det optimala och att det är landskapsregeringens tro. Det betackar jag mig faktiskt från att få skrivet på näsan.

Det är de här delarna som vi arbetar med i landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det är tredje gången vi diskuterar det här. Det kanske är dags att vi kommer till skott någon gång och få det här överstökat.

Det anförandet som trafikminister Veronica Thörnroos höll understöder jag till stora delar. Det finns mycket tänkvärt i det som hon sade. Exempelvis detta med två timmar, jag tror också det tar betydligt mycket mer resurser i anspråk om någon t.ex. blåser 0,21 promille.

Säg nu att polisen har blåskontroll och det är en person som kanske drack några glas vin föregående kväll och personen sätter sig i bilen nästa morgon och kanske blåser 0,21 när han är på väg till jobbet. Om det här går igenom så kommer han att bli stämplad som ett rattfyllo. Polisen kommer att skriva en rapport i bilen, köra honom till akuten där han kommer att gå före alla akutfall som sitter där och kanske har allvarliga problem. En rattfyllerikontroll går före. Sitter ni på akuten med akuta problem så kommer ni tyvärr att få vänta, för man ska ta reda på vad den här personen har för alkoholhalt i blodet. Han blåser 0,21 promille i polisens alkometer, men hela rättsapparaten ska sättas igång, resurser ska tas från polisen. Polisen måste lämnande sin blåskontrollplats och köra den här personen till sjukhuset, ta upp de timmarna av akuten för att konstatera att han blåste 0,21. Blodprovet visar 0,2. Har vi kommit åt den orsak som vi vill komma åt? Har vi kommit åt det verkliga problemet? Jag säger att vi inte har gjort det med den här lagstiftningen som vi håller på att gå inför nu.

Vi är alla överens om det verkliga problemet. Det är inte mellan 0,2 och 0,5 promille. Det verkliga problemet, som alla undersökningar visar, är över 1,0 promille. De grova dödsfallen och de verkligt allvarliga skadorna sker vid över 1,5 promille. Det är väl där som vi måste sätta resurserna. Varför skjuter vi på 0,2?

Ltl Roger Jansson var i upplösningstillstånd när trafikmister sade att det skulle ta två timmar, han kallade det ett allvarligt lagbrott. Är det ett väldigt allvarligt lagbrott att blåsa 0,21 promille? Jag anser inte att det är ett allvarligt lagbrott.

Idag har vi 0,5 promille. Vi har inte några dokumenterade fall från 0,0 till 0,5 promille på Åland som har varit inblandade i trafikolyckor. Det finns inte ett exempel dokumenterat att en trafikolycka har skett på grund av att personen blåste 0,4 promille, enligt de uppgifter som jag har.

Problemet är inte dem som blåser 0,2, 0,3 eller 0,4. Jag håller med alla om att det ska vara 0,0 promille. Jag tycker att vi ska göra som i Ryssland, sätt 0,0. Vi accepterar inte alkohol i trafiken. Vi accepterar inte man ska få ha 0,2 promille. Man ska inte, som ltl Roger Jansson säger, dricka 3 öl och sedan köra därifrån. Det kan många människor göra idag, med 0,2 också. Är det rätt det? Vill du verkligen leva i ett sådant samhälle ltl Roger Jansson, där folk kan dricka tre mellanöl och sätta sig i bilen och blåsa 0,19 och få fortsätta köra? Det vill du ju inte. Säg då som det är, säg att du vill ha 0,0. Jag tycker att det är hyckleri att sänka från 0,5 till 0,2, för man har inte åstadkommit någon verkligen ändring. Folk kommer fortfarande att fundera på om de kan dricka en mellanöl till middagen eller till lunchen och kunna köra efteråt. Ja, det kommer de att göra.

Vi har inte gjort en stor attitydförändring om vi sänker till 0,2. Vi har dövat vårt eget politiska samvete. Vi säger att vi nu har tagit krafttag i detta allvarliga problem som vi har på Åland. Vi sänker från 0,5 till 0,2. Med det så kommer vi att minska alla dödsolyckor som har med alkohol att göra. Nej, det är inte så. Dödsolyckorna och de allvarliga olyckorna sker med sådana som har 1,0, 1,5 och 2,5 promille.

Vi hörde trafikministern berätta om en person som hade åkt fast för grovt rattfylleri, kommer hem, sätter sig i bilen och åker fast igen samma dag.

Min motion skulle ha förhindrat det problemet. Personen skulle ha blivit av med bilen. Han kan inte sätta sig i bilen och köra om han inte ha någon bil. Han kommer inte att bry sig om han åker fast andra gången. Vi har läst om fall där det är åttonde gången man åker fast med 2,5 promille och man kör fortfarande bil.

Lagutskottet resonerar att det påverkar äganderätten, det förhindrar att vi kan ta bilen av dem. Nähä, jag tycker att vi ska kunna göra det. Där skulle vi åstadkomma en radikal förändring som gör våra vägar säkrare. Nu fokuserar majoriteten på att sänka från 0,5 till 0,2. Det är en intervall som inte har orsakat någon trafikolycka. Man skjuter på fel mål. Det är de grova alkoholbrotten i trafiken som vi ska satsa resurser på. Det gör vi genom flera alkoholkontroller. Om det är någon som blåser 0,21 promille dagen efter så kan man släppa honom för att ev. ta en person som blåser 1,5 promille en timme senare. Det är mycket viktigare att få bort den personen från vägen, i alla fall för mig.

Uppenbarligen vill inte utskottet det här. Jag vet inte riktigt vad utskottet vill. Jag vet inte hur den här omröstningen kommer att ske heller. Uppenbarligen kommer åtminstone ltl Johan Ehn att stöda utskottets förslag, som inte ordförande kommer att göra, och kanske någon annan från utskottet inte heller kommer att göra det. Det kommer att bli en ganska intressant uppgift för talmannen att lotsa oss genom den här omröstningen. Det blir intressant hur resultatet kommer att bli.

Jag vill också ställa mig bakom det som minister Thörnroos sade att det är ett allvarligt brott som straffar flera i familjen. Man kan se att den grovt rattfulla som åker fast gång, på gång, på gång han nonchalerar det faktum att han inte får köra bil, han gör ju det ändå.

Den personen som blåser 0,21 eller 0,25 bli stämplad som ett rattfyllo på Åland, men han kommer inte att sätta sig i bilen och köra. Han har fått sitt straff, han har körförbud i ett antal dagar. Han kommer de facto att lämna bilen hemma. Sålunda blir den familjen ganska hårt drabbad. Den personen som blåser 1,5, 2,5 eller 2,8 han har uppenbarligen gång, på gång tagit bilen igen. Vi straffar oskäligt hårt den familjen som har en familjemedlem som blåser 0,21 promille. Hänger du med i mitt resonemang ltl Roger Jansson? Den personen som blåser 1,5 eller 2,0 han nonchalerar ju det faktum att han inte få köra bil. Det har visat sig gång, på gång, på gång, på gång. Det är väldigt sällan som vi ser någon som blåser 0,5 som sätter sig i bilen dagen efter han har blivit av med körkortet. Han följer de lagar och regler som vi har satt upp här i samhället.

Det här kommer bara att resultera i att vi kommer att bestraffa hederliga arbetsamma människor som försöker göra rätt för sig och som kanske dagen efter blåser 0,21. Han är inte en fara i trafiken. Det är han de facto inte, vilket de erfarenheter som vi har på Åland visar. Han har inte orsakat en olycka i trafiken i alla fall.

Jag tycker alltså att man skjuter på fel mål när man sänker från 0,5 till 0,2. Det handlar om att man ska döva sitt eget samvete för att man inte har gjort någonting åt det verkliga problemet. Vill man ha en verklig attitydförändring då tycker jag att ni ska gå in för 0,0. Det kan jag också stöda. Jag kommer absolut inte att stöda 0,2. Kommer ni fram med ett förslag på 0,0 promille i trafiken då stöder jag det till hundra procent. Men att sänka till 0,2 är hyckleri.

Fortsättningsvis kan personen som dricker ett glas öl eller ett glas vin till lunchen misstänka att han kan eller inte kan köra efter det. Det drabbar också olika beroende på vad man är för sorts person. Jag kan säkert dricka en eller två öl till lunchen och köra vidare och blåsa under 0,2. Medan kanske ltl Camilla Gunell, eller någon som är mindre, blåser över 0,2 vid samma mängd alkohol. Är det rättvist och jämlikt? Varför ska jag få köra och inte ltl Camilla Gunell? Skulle det inte vara bättre att det skulle vara 0,0 och ingen av oss skulle få köra med alkohol i kroppen. Så tycker jag.

Min motion går alltså ut på att göra någonting åt det verkliga problemet. Ta bilen av dem som kör grovt rattfulla. Det drabbar den personen som är en fara på våra vägar. Det skulle göra en radikal förändring. Resonemanget om att äganderätten berörs tycker jag att är ett hån, särskilt när man sätter det i relation till att man blåser 0,21 och straffas hårdare eftersom den personen uppenbarligen kommer att följa straffet som han får.

Det ska bli intressant att se hur lagtingets talman kommer att lotsa oss genom den här omröstningen. Jag stöder inte utskottets förslag. Jag stöder däremot vtm Gun-Mari Lindholms förslag om alkolås. Jag kommer givetvis att rösta ett rungande ja för min egen motion, som verkligen skulle göra någonting åt problemen. Tack, herr talman. 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag vet inte vilken ledamot här i salen som skulle ha sagt att det är farligt att köra med 0,2. Ltl Karlström håller sig mycket till detta, han pratar om man inte krockar och att det inte är livsfarligt osv. Det är ju attityden som är viktig, att man inte dricker sprit och kör bil. Det är samma sak för alla som pratar om 0,2, jag vet inte om någon här inne har sagt någonting annat än att vi egentligen pratar om 0,0. Men av olika anledningar, som framhållits, kommer det att bli en annan vulgärdebatt om vi skulle ha sagt 0,0. Därför har vi 0,2 och förklarar att man aldrig kör bil och dricker sprit. Men för säkerhets skull, om det är jäsningsprocesser i magen, det kan hända både det ena och det andra, så har man den här lilla säkerhetsmarginalen på alkometern. Det är det som det handlar om.

Ltl Karlsson uppehåller sig också kring detta hur länge det tar att ta blodprov, man går för i kön osv. Han ägnar inte en tanke åt att jag säger att det finns en lösning; precisionsalkometer.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Vill ni ha en attitydförändring är det väl är en attitydförändring om någon om man säger nolltolerans. Det är en ganska luddig attitydförändring som jag tycker att ltl Åke Mattsson för fram. Det är 0,2 och jag kan fortfarande dricka ett eller två glas vin eller öl. Vi ska inte acceptera ett glas vin. Vi ska inte acceptera två glas öl i trafiken. Varför inte säga som det är, 0,0. Jag har förstått att det är så i Ryssland, där har man gått in för 0,0 promille. Det går att göra i ett stort land. Är det attitydförändringar som man vill ha och verkligen visa att man gör någonting, så sätt 0,0. Men att sänka gränsen till 0,2 är tyvärr bara för lagstiftarens eget dåliga samvete. Det kommer inte att påverka antalet grova rattfylleriförseelser på Åland. De som kör grovt rattfulla kommer fortsättningsvis att göra det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Vi här i lagtinget vill inte att folk ska köra berusade på våra vägar. Vi har 0,2 och det ska tillämpas enligt lagstiftarens intentioner som en nollgräns. Så fungerar det i bland mina bekanta, åtminstone i bland dem ifrån den svenska sidan. Man dricker inte överhuvudtaget, man sitter inte och räknar på det. Kanske man i det umgänget som ltl Karlström umgås med sitter och försöker suga i sig ett glas vin eller en öl för att få köra hem. Normalt konstaterar man att nu är det noll som gäller. Vi dricker inte mera. Det är det centrala.

Angående detta med bilar, man pratar om orättvisa och jämställdhet här mitt i allt och hur mycket man kan dricka vid 0,2. Man bryr sig inte om olika värde på bilar. En skitstövel som har en bil som är totalt värdelös drabbar det inte överhuvudtaget. Medan någon som har köpt en ny bil och belånat den kan det slå väldigt hårt. Jag förstår inte logiken i det här. I dagens läge kan man köpa en fullt funktionsduglig bil för ca 50 euro.

Talmannen

Tiden är ute! Talmannen önskar informera om att vi ska tänka lite på språket och varandras värdighet.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Först till det sista. Det är många som har givit exempel. Vill man åka i en bil, t.ex. i en skolskjuts där föraren blåser 0,5 promille? Nej, det vill man inte förstås. Skulle jag bli påkörd av en bil där föraren har 1,5 eller 2,0 så struntar jag blankt i om bilen är värd 50 eller 50 000 euro. Den bilen ska inte vara på våra vägar. Det är klart att det drabbar den personen oskäligt hårt om man har en bil värd 50 000 euro och kör grovt rattfull. Livet är hårt! Man blir av med bilen. Det är min värld, det är inte Åke Mattssons värld. I Åke Mattssons värld tycker man att det är att gå emot äganderätten och det drabbar en oskäligt hårt om ens bil kostar mycket. Den bilen ska inte vara på vägen om man blåser 1,5 promille. Det är det problemet som jag skulle vilja komma åt. Här har vi uppenbarligen olika åsikter. Majoriteten vill fokusera mellan 0,2 och 0,5, där de anser att problemen ligger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Karlström att det säkert är de värsta grova rattfylleristerna som förorsakar de flesta trafikolyckorna. Genom att sänka promillegränsen så tror jag att man så småningom förändrar attityden. Jag tror att diskussionen om man kan dricka någonting och köra faller bort. Därför att man i princip inte kan dricka någonting för att ha 0,2. Men man får köra omkring med 0,49, det kan man få göra varje dag i princip. Vart leder det? Det kan leda till grovt rattfylleri så småningom. Det viktiga är att vi kan få en attitydförändring i frågan. Det kan vi få om vi håller oss nere vid 0,2 promille.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det enda som jag kan titta på då är det en artikel som jag läste upp här tidigare i den första debatten som vi hade. Det är en artikel i Svenska Dagbladet som visar hur man gjorde Sverige. År 1999 gick man in för 0,2 promille i Sverige. Man hade tidigare 0,5 promille. Vad har hänt? De har haft den sämsta utvecklingen av rattfylleriolyckor i hela Europa. Det här är ganska symptomatiskt. Det är själva roten på problemet. Politikerna tror att man gör någonting riktigt bra när man sänker från 0,5 till 0,2. Men man kanske inte gör det som verkligen har genomslag. Tittar man på vad man har gjort i Tyskland och Belgien så har de gått in med marknadsföringskampanjer. Det har visat reklam på TV om de hemska dödsolyckorna som har skett med rattfylleri. Det avskräcker verkligen folk. Ltl Ulla-Britt Dahl kör knappast bil när hon har druckit ett glas vin. De flesta jag känner gör inte det heller. Man har en nolltolerans. Man dricker inte alkohol och kör bil. Det är inte de som är problemet. Vi måste komma åt dem som kör grovt rattfulla och de bryr sig inte om det är 0,2 eller 0,5. De kommer att köra ändå.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! De kan visserligen bli problem även för dem som inte räknas som rattfulla idag. Ett sätt är tanken att införa alkolås för dem som kör grovt rattfulla, det stöder jag med det varmaste. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! När det gäller det som klassas som grovt rattfylleri så är vi överens, som jag ser det, kanske inte om alla påföljder. Ni hade en motion om en särskild påföljd, men om allt annat är vi överens. Jag är för min del också beredd att sänka gränsen för grovt rattfylleri för att peka på att det är fullständigt oacceptabelt. Mitt långa liv har också lärt mig personligen att jag vill ha en nolltolerans i trafiken när det gäller alkohol. Det är det som jag numera arbetar för. Jag har inte arbetat för det när jag var yngre men nu gör jag det. Jag har själv lärt mig att när jag har 0,49 så är jag ordentligt pirum, som man säger på några ställen på Åland. Jag är halvfull då. När jag har 0,2 så har jag lärt mig att då är jag påverkad och det är inte bra att jag kör bil. 0,0 är medicinskt icke funktionellt, så 0,1 vore antagligen det bästa utgående ifrån min synpunkt. Vi måste vänta på att mätmetoderna blir lite bättre när det gäller den här frågan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Gällande grovt rattfylleri understöder jag absolut det också. Vi skulle kunna sänka den gränsen för att med kraft visa att det absolut inte är acceptabelt. Där är vi fullständigt överens.

Jag är också helt övertygad om att den tiden när ltl Roger Jansson var yngre och drack så pass mycket att han hade 0,49 så satte han sig fortfarande inte bakom ratten och körde. För han hade en spärr i sig som säger att man inte dricker alkohol och kör bil. Det gör han inte heller när han har 0,2 promille, om han har druckit ett eller två glas vin. Det betyder också att vi håller på att stifta lagar på ett område som inte är ett problem. Däremot om man tänker på dagen efter. Om ltl Roger Jansson har druckit så pass mycket en kväll att han blåste 0,49 och inte sätter sig i sin bil, men nästa dag åker han på jobb, efter 6 timmars sömn och då kanske han blåser 0,21. Han är trött men han är inte påverkad. Men han skulle nu bli ett rattfyllo om den här motionen går igenom.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi har en lagstiftning som anger att lagstiftaren anser att man är en stor fara i trafiken när man övergår gränsen för grovt rattfylleri. På den punkten är vi överens och tydligen också överens om att den nivån kan sänkas. Sedan har lagstiftaren angivet att vi har en annan gräns, när man kan dömas för onykterhet i trafiken, som ligger på 0,5. Nog är det väl märkligt om man inte kan tycka att den gränsen är för hög, att signalen till medborgarna är felaktig. Det är alltså helt okej att köra med 0,45 i blodet enligt lagstiftaren, med andra ord efter ett antal mellanöl eller ett antal glas vin. För mig är det inte numera acceptabelt att ha en sådan signal till medborgarna. Jag tänker samma när det gäller det grova rattfylleriet som när jag tänker på den nedre gränsen. Det är märkligt att kollegan Karlström inte kan diskutera båda enligt samma premisser. Sedan är det klart att den grova rattfyllan ska resultera i betydligt kraftigare straffåtgärder.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ltl Roger Jansson brukar alltid hittills hävda att man ska ha fakta bakom beslut. Man ska som bas ha statistik, undersökningar och utredningar. I det här fallet handlar det om att ltl Roger Jansson tycker något. Det har han absolut rätt att tycka. 0,5 har gränsen varit och nu vill man ha gränsen till 0,2. Tittar vi då på fakta så har det inte funnits några olyckor på Åland mellan 0,2 och 0,5 promille. Det är en statistik som man kan utgå ifrån. Jag håller med om att man absolut får tycka att det ska sänkas till 0,2. Majoriteten i lagtinget tycker ju uppenbarligen det. Jag vill sätta fokus på dem som gör grovt rattfulla och åtgärda problemen där. Jag är uppenbarligen ganska ensam om det.

Man anser att det är viktigare att vi verkligen få fast dem som blåser 0,21 dagen efter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Fredrik Karlström säger att det inte har hänt några olyckor där folk har haft under 0,5 i blodet. Dessa olyckor, när man har haft under 0,5, de registreras ju inte någonstans, i och med att det inte är brottsligt. Det kan inte finnas någon statistik på dem.

Jag ska också påpeka att enligt undersökningen som jag har från trafiksäkerhetsverket så när Sverige sänkte promillegränsen till 0,2 och Norge också så har trafikolyckorna och dödskollisionerna minskat. Kanske folk har lite olika uppfattningar om forskningen? Det här har jag hittat i alla fall.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med om att det inte finns mycket statistik när det gäller trafikolyckor mellan 0,2 och 0,5. Däremot har jag pratat med ett antal olika poliser som säger att de inte har varit med om en trafikolycka där den som har orsakat trafikolycka skulle ha blåst mellan 0,2 och 0,5, för de tar alltid blåsprov på alla som gör en trafikförseelse. Ni får gärna fråga de poliser ni känner och höra om de säger något annat. De poliser som jag har pratat med säger att det inte finns ett problem på Åland mellan 0,2 och 0,5.

Jag hänvisade till Europeiska trafiksäkerhetsrådet, ETSC. De har gjort undersökningar i hela Europa. Rådet har konstaterat att dödsolyckorna p.g.a. av rattfylleri har ökat med 12 procent i Sverige, trots att Sverige har 0,2 promilles gräns. Problemet är att man har trott att man har gjort tillräckligt när man har sänkt från 0,5 till 0,2. Man är mycket mera effektiv med krafttag från myndigheterna om man skulle köra grova marknadsföringskampanjer som visar hur fel det är att dricka alkohol och köra bil samtidigt. Det har man gjort i Tjeckien, Belgien och Tyskland och där har man reducerat dödolyckorna.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Jag håller naturligtvis med om att när man sänker till 0,2 så ska man också ha information om saken och påverka attityderna. När regeringen 1977 höjde i Finland till 0,5 så påverkade det nämligen attityderna bland ungdomarna. Man kan dricka ett par tre öl. Det kommer vi ihåg som är tillräckligt gamla och tog körkortet 1977-1978.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Tio procent av ålänningarna har problem antingen med eller utan alkohol. Tio procent av befolkningen befinner sig någonstans mellan överkonsumtion och alkoholism. Om man då lägger till deras anhöriga och vänner så rör det kanske 50 procent av befolkningen. 3000 människor som har problem, det berör kanske 15 000 ålänningar. Över 1000 barn lever varje dag i en familj med missbruksproblem, över 1000 åländska barn! Det här ger problem i relationen, det ger problem på jobbet och det ger problem i vissa sammanhang t.ex. trafiken. Det här är de personer som vi i huvudsak pratar om idag. De utgör de problem som vi vill åtgärda.

Talman! Jag är för att man sänker promillehalten till 0,2 promille. Det är i huvudsak för att få till en attitydförändring när det gäller bruk av alkohol. Då är trafiken ett bra verktyg där man aktivt kan föra ut de här attitydförändringarna. Sedan behövs attitydförändringar i alla sammanhang för att vi ska komma till bukt med vårt allra största, men tillika mest nedtystade, samhällsproblem, som tusentals ålänningar lider av varje dag.

Jag är för individens frihet. Den är väldigt viktig för mig. För mina individer som jag värnar om så vill jag garantera att när de ger sig ut i trafiken, när en småbarnsfamilj ger sig ut i trafiken, tre barn i baksätet och föräldrarna i framsätet så ska de inte möta ett rattfyllo som medverkar att de hamnar i en olycka. Det inkräktar på deras frihet. Därför vill jag bekämpa rattfylleriet.

Talman! Jag har tidigare sagt att jag stöder lagutskottet i deras tankar. Tidigare, jag säger tidigare för jag tror att det har ändrat, var detta det enda sättet att få till stånd en förändring, den kompromiss som lagutskottet har satt till pappers. Nu verkar det som om det finns en majoritet för att sänka till 0,2. Det är absolut det bästa och man ska inte hymla med det här.

Däremot, herr talman, så villkorar jag mitt stöd med en sak, här kommer jag mycket in på det som ltl Karlström har pratat om, jag vill inte se att man bara sänker promillehalten till 0,2 och inte gör någonting annat. Då blir det just hyckleri. Då får vi högst troligen samma utveckling som i Sverige, där antal alkoholrelaterade olyckor har ökat. Den ökningen beror ju också på att trafikmängden har ökat kraftigt. Det blir ett problem om man bara gör sänkningen och inte någonting annat.

Vad ska man då ytterligare göra? Det mesta har nämnts, men jag ska nämna några saker till. Man ska ha strängare straff för grovt rattfylleri. Man måste också överväga att sänka gränsen för grovt rattfylleri samtidigt. Om man idag åker fast för grovt rattfylleri så måste man gå på en kurs för att få tillbaka körkortet. Kursen går ut på att man ska lära sig att förstå konsekvenserna av sitt handlande. Man måste också i vissa fall, om man dömts till det, genomgå läkaruppföljning, man måste ge blodprov regelbundet osv. Detta har gjort att många har kommit ur sitt alkoholmissbruk, när man har åkt fast för grovt rattfylleri. Frågan är om är det inte skulle vara lönt att sänka gränsen för grovt rattfylleri så att man tidigare skulle komma åt de här personerna som är på väg in eller har kommit en bit in i sitt alkoholmissbruk. För det här är ett sätt för samhället att få tag i dem och hjälpa dem.

Visst ska det också vara straff på grovt rattfylleri. Om man har en dieselbil och kör med brännolja så är det ett sådant enormt straff på detta. Det är inte någon som kör med brännolja, annat än enstaka misstag och då far man direkt och erkänner, reder upp det och pumpar ur brännolja och tankar diesel, för det är så högt straff. Det blir ett annat beteende om man höjer straffet för grovt rattfylleri.

Överlag när det gäller straffsatser för innehav av droger och alkoholrelaterade brott så är de väldigt låga. Det ges i princip signaler ifrån samhället att det är helt okej och man får bara lite böter. Vi måste absolut tänka om när det gäller straffsatserna. Sätt flera personer på den här kursen. Koppla flera personer till läkaruppföljningen, hjälp de här individerna att komma bort ifrån sitt alkoholmissbruk, då får vi också bort dem från trafiken.

Sedan ska man installera alkolås i bilarna, åtminstone när det gäller dem som har åkt fast för grovt rattfylleri, helst på alla rattfyllerister och allra helst på alla bilar. Alla nya bilar borde ju förses med alkolås, detta håller man på att tvista om till och med på europeisk nivå.

Man måste också inse att övervakningen är väldigt viktig. Vi har sett att polisen har minskat på övervakningen, vilket är olyckligt. Landskapsregeringen bör ta en diskussion med polismyndigheten om vad man prioriterar.

Till sist måste man också ifrån samhällets sida satsa på information och opinionsbildning. Det här är någonting som måste nötas in gång på gång. Det hjälper inte med en annons lite nu och då. Man måste ha en kommunikationsstrategi för hur man ska verka för en attitydförändring.

Dessa åtgärder måste vara med när man sänker promillehalten, annars blir det, som ltl Karlström sade, hyckleri. Med de villkoren så är jag för ltl Aaltonens kläm.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var ett bra anförande, bra inledning, som jag absolut kan hålla med om. Jag tycker till och med att siffrorna kan vara tagna i underkant. Vi har betydligt mycket större problem här än vad vi tror.

Jag begärde replik för att jag funderade på varför det just ska vara vid grovt rattfylleri som man ska visa rena leverprov och gå utbildningen? Det borde vara läkaruppföljning och utbildning så fort man åker fast när man har alkohol i blodet, kanske under en viss tid, betydligt kortare tid om det inte är grovt.

Eftersom jag körde upp med mina egna barn så vet jag vilket problem det är att ta nytt körkort, när man ska göra om dataprov och körprov, även detta skulle kunna ingå.

Detta med riktigt hårda straff, jag vet inte vilken typ av straffpåföljd det ska vara, fängelse eller böter? Jag vet inte om man når fram med det. Detta handlar om missbrukare som tänker för stunden, man har inte någon impulskontroll. Det skulle vara intressant att utveckla vilken typ av hårdare straff det ska vara.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man kan tänka sig uppföljningsmodellen med blodprov under en kortare tid också för rattfyllerister som inte har gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri. Jag tycker att man ska ta en avgift för att finansierar vad det kostar att ta blodproven. Det ska inte bli en belastning för sjukvården. Proven kan också göras av de privata vårdföretagen. Man ska ta betalt av rattfylleristerna, det ska vara en del av straffet.

Sedan när det gäller straffsatserna så visst är det böter som gäller och i de allra grövsta fallen fängelse. Det allra viktigaste är ju att man få bort personerna ur sitt alkoholmissbruk, annars har vi individerna kvar som år efter år gör sig skyldiga. Det spelar inte någon roll vad man ger för straff, böter eller fängelser. De kommer ut ur fängelset och så behöver de aldrig betala böterna om de är arbetslösa osv. Det allra viktigaste är att försöka få fast dem i ett tidigt skede och lotsa in dem i vårdkedjan. Det har hjälpt många ålänningar. Det har också gjort att många aldrig har fått tillbaka körkortet.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Vi har diskuterat en hel del i parlamentariska gruppen om fotboja och jag har talat mig varm för detta. Fotboja finns inte i Finland. Tittar man på resultat i Sverige så har man extremt bra prognos för dem som har fotboja. Man kan ha jobbet kvar, man måste vara nykter 24 timmar i dygnet så länge man har bojan på sig för det kommer olika tester. Det här är också ett sätt att knuffa folk på rätt. Man kan sköta sina ålägganden. Skamkänslan ingår, det blir ett straff eller en påföljd. Hur ställer sig obundna till den frågan?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det har vi inte tagit ställning till. Att använda ny teknik, för att övervaka brottslingar för att använda andra straff än fängelse, det kan man säkert fundera på. Det viktiga är att man nu tar den är helheten samtidigt som man sänker promillegränsen, så att man inte enbart sänker promillegränsen. Som en del av en större helhet så får det här mycket bättre effekt än bara en sänkning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Danne Sundman för ett intressant anförande. Jag skulle vilja komma med en komplettering ifrån landskapsregeringens sida. Kursen om alkohol och trafik ges för närvarande i sex stycken 45 minuters lektioner i tre block. Kursen tar upp straffrättsliga följder, sambandet mellan alkohol och trafiksäkerhet och den egna situationen i förhållande till alkohol. Sedan i våras pågår ett revideringsarbete kring kursupplägget och kursinnehållet. Jag ville bara tala om att vi har ett pågående arbete där också.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är bra att man utvärderar den kursen och kanske förändrar den om det finns behov för det. Kurserna är ju bra i sig men framförallt i kombinationen med uppföljning hos läkare för att visa att man håller sig nykter. Bilen och att få köra bil är så otroligt mycket värt för individen. Man till och med ger bort sitt alkoholmissbruk mot det. Man måste ha starka morötter för att komma ur sitt alkoholmissbruk, det kan vara en sådan stark morot som hjälper folk på rätt och sedan förblir de nyktra alkoholister. Det är jättebra om man utvärderar och utvecklar det systemet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Efter att ha tagit del av den här långa och känslosamma debatten är det kanske på sin plats att upplysa om att septembersessionen ursprungligen började som en uppstädningssession. Man skulle reda upp de ärenden som låg öppna efter sommaren, under en vecka efter sommaren, nu är vi inne på fjärde veckan i år. Vi har på något sätt kommit fram till det viktigaste ärendet i den här sessionen. Det åtminstone det ärendet som väcker mest engagemang och känslor. Innan ltl Åke Mattsson begär replik på mig så vill jag säga att jag inte tycker att det här ärendet inte är viktigt. Men det finns också annat.

Jag kunde göra det enkelt för mig och säga att jag stöder till hundra procent ltl Johan Ehn. Det är sällan som man får höra ett anförande som man till hundra procent kan hålla med om. Jag skulle kunna tacka för ordet och gå ner efter det.

Jag vill ändå ge ett par korta motiveringar till mitt ställningstagande i den kommande omröstningen.

När jag har lyssnat på anförandena så har jag förstått att det som man vill uppnå, med den här sänkningen från 0,5 till 0,2, är att man vill få till stånd en attitydförändring. Det är viktigt att få till stånd en attitydförändring. Attityder styr mycket användningen av alkohol, speciellt hos ungdomar. Det är ett lovvärt syfte.

Om man tar del av statistik, om man tittar på situationen såsom den är, så det stora problemet är det grova rattfylleriet. Det är det grova rattfylleriet som vi borde ha fokus på, precis som trafikministern och flera andra har varit inne på. För dem spelar det inte någon roll om gränsen är 0,5, 0,2, 1,0 eller 1,5, man kör ändå. Det är där som man borde sätta fokus. Vad kan vi göra åt det? Det förslag som ltl Karlström har lagt, som man kanske inte behöver motivera så rysligt mångordigt alla gånger, tycker jag att är bra att man konfiskerar fordonet. Det förslag som jag själv lade om obligatoriska alkolås noterade jag att ltl Sundman var inne på förut.

Vill man uppnå någonting till exempel när det gäller miljön så införde man obligatoriska katalysatorer. Vi kan ge en signal till omvärlden att vi här på Åland inte alltid följer den är norm som är rådande i Norden, att man ska krångla till allt, stränggera allt och att det är alltid är de som inte kan sköta sig som sätter gränsen. Vi kan ge den signalen till omvärlden att på Åland är det absolut inte acceptabelt att köra berusad, det är inte ens tekniskt möjligt att köra berusad för samtliga bilar är utrustade med alkolås. Det kunde vara en intressant signal till omvärlden.

Avslutningsvis, herr talman, lagutskottet skriver om att det är tekniskt möjligt att förbigå alkolåsen. Lagutskottet motiverar att det är någon annan som kan blåsa och den som är full kör. Det torde nog verkligen höra till ovanligheterna att det är nykter person som blåser i alkolåset, sätter sig i passagerarsätet och den som är fullast kör. Nog har jag hört motiveringar stundtals, men frågan är nog om inte detta ändå tar priset?

Talmannen

Begäres ytterligare avslutad. Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs de i betänkandets kläm ingående motionerna var för sig och därefter betänkandets motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget att förkasta hemställningsmotion 30/2007-2008.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag föreslår, som jag också har aviserat, att hemställningsmotion nr 30 och dess kläm som lyder som följer; att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en ändring av vägtrafiklagstiftningen införs som möjliggör för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet antas.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag ber att få understöda vtm Lindholms förslag.

Talmannen

Under diskussionen har vicetalman Gun-Mari Lindholm, understödd av lagtingsledamoten Danne Sundman, föreslagit att hemställningsmotion 30/2007-2008 ska godkännas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med lagutskottets förslag röstar ja, de som röstar med vicetalman Gun-Mari Lindholms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag begär öppen omröstning.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag ber att få understöda ltl Sundmans förslag.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd och kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Eklöw och Aaltonen att biträda.

Talmannen

Omröstningen har 7 JA-röster avgivits, 22 NEJ-röster och 1 avstod. Lagtinget har således omfattat vtm Gun-Mari Lindholms hemställningskläm.

Talmannen

Föreläggs förslaget att förkasta hemställningsmotion 36/2007-2008.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag föreslår att motion 36/2007-2008 godkänns och dess kläm som lyder så här; att lagtingets hos landskapsregeringen hemställer om att en ändring i trafiklagstiftning införs så att den nuvarande promillegränsen för rattonykterheten sänks till 0,2 promille.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag ber att få understöda det lagda förslaget.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Under diskussionen har lagtingsledamoten Carina Aaltonen, understödd av lagtingsledamoten Roger Jansson, föreslagit att hemställningsmotion 36/2007-2008 ska godkännas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med lagutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Carina Aaltonens ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Camilla Gunell

Vi önskar ha öppen omröstning.

Ltl Carina Aaltonen

Jag ber att få stöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning är föreslagen och understödd och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Dahl och Gunell att biträda.

Omröstningen har givit vid handen att 5 JA-röster har avgivits, 22 NEJ-röster och 4 ledamöter avstod.

Således majoritet för nej. Lagtinget har omfattat ltl Aaltonens hemställningskläm.

Föreläggs lagutskottets förslag att lagtinget förkastar hemställningsmotion 56/2007-2008.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget ska anta min hemställningskläm enligt min hemställningsmotion 56/2997-2008 som lyder; att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att åtgärder vidtas så att lagen ändras så att fordonet kan förverkas som en påföljd för rattfylleri.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag stöder ltl Karlströms förslag.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Under diskussionen har lagtingsledamoten Fredrik Karlström, understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, föreslagit att hemställningsmotion 56/2007-2008 ska godkännas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag ber också, som de tidigare motionärerna, om att få en öppen omröstning.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag understöder ltl Karlströms förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd och kommer också att verkställas.

De som röstar med lagutskottets förslag röstar ja, de som röstar med lagtingsledamoten Fredrik Karlströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ledamöterna Sjölund och Sundback att biträda.

Talmannen

Omröstningen har resulterat i 22 JA-röster, 5 NEJ-röster och 2 ledamöter avstod.

Lagtinget har således omfattat lagutskottets förslag.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande.

Här får man ha en hälsning i protokollet att det får bli med vissa reservationer som motiveringarna får godkännas. Landskapsregeringen får ta valda delar.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5      Turismutveckling och turismstrategi

Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om förslag till hemställan har väckts bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Angående turismutveckling och turismstrategi så frågar vi i detta spörsmål; när avser landskapsregeringen färdigställa turismstrategin så att det framgår vilka landskapsregeringens målsättningar och prioriteringar för turismnäringen är och hur och med vilka medel avser man förverkliga dessa målsättningar?

Minister Torbjörn Eliasson

Herr talman! Efter den intressanta omröstningen här nyligen gäller det att fokusera om. Nu handlar det om turism. Landskapsregeringen har givit ett skriftligt svar som jag ska komplettera.

Herr talman! Bästa lagtingsledamot Camilla Gunell m.fl., landskapsregeringen har lämnat ett kort, skriftligt svar på frågan och jag ska utveckla det här i mitt anförande.

Självklart förväntar ni er ett fylligare svar och jag tackar på förhand för initiativet och ser fram emot en innehållsrik debatt, den åländska turismen till fromma! Ett stort arbete har redan lagts ner på strategiplanen. Landskapsregeringen har sedan slutet av år 2008 genomfört ett grundarbete som kommer att användas i den fortsatta processen. Bland annat har en utredning om turismens samhällsekonomiska betydelse publicerats år 2009, ett stimulerande idédokument ”Attraktiva Åland” framtogs år 2008, en marknadsundersökning ”Åsikter om Åland” färdigställdes i år, med mera, med mera. Nu är vi alltså inne på slutrakan i detta arbete som ska kunna presenteras för näringslivet och lagtinget i mars nästa år. Där är alltså första svaret; i mars nästa år.

Det blir ett viktigt dokument och än viktigare blir implementeringen av innehållet i dokumentet!

Herr talman! Kort efter att jag tillträtt mitt nya jobb deltog jag i Visit Ålands årsmöte på Havsvidden. Väldigt många aktörer inom turistbranschen hade samlats där vilket visar på det stora intresset att utveckla åländsk turism. Jag passade på att diskutera turismstrategin med förbundets vd och ordförande för att se hur vi på bästa sätt skulle kunna involvera förbundet och hela branschen i slutfasen av strategiarbetet. Intresset var naturligtvis stort och på förslag av förbundet bestämde vi oss för att vänta tills högsäsongen var över då det skulle finnas tid för ett så omfattande arbete som nu dras igång.

Vid en pressinformation efter utseendet av strategikonsult sade till och med vd Annica Jansson att Visit Åland anser det bättre att låta processen ta lite längre tid än planerat och att huvudsaken är att vi når fram till ett bra slutresultat. Landskapsregeringen delar hennes uppfattning.

Bästa lagtingsledamöter! Efter det att spörsmålet lämnades in har vi tagit ett stort steg framåt. För att leda processen med framtagande av strategin och implementeringen behövs kunnigt folk. Därför har vi upphandlat en konsult med stor erfarenhet av liknande uppdrag. Valet föll på Uppsalaföretaget Graffman Ab som är specialist på destinationsutveckling. Framgångsrika exempel på regioner som de arbetat med är Gotland, svenska Lappland och Åre med flera. Vi håller på tillsätter en styrgrupp som tillsammans med Graffman Ab startar upp arbetet den 7 oktober.

Herr talman! Det har gjorts upp många strategier med goda föresatser och byggda på goda idéer. Det är tyvärr lätt gjort att de blir liggande på hyllan och att de stora planerna inte genomförs. Det är heller inget undantag för turismen på Åland. Ända sedan 1960-talet efter färjtrafikens början har det funnits entreprenörer, idéer och vilja att genomföra projekt. Mycket har förvisso gjorts, men som ni vet så har också mycket blivit ogjort. Jag kunde räkna upp rätt så många faktiskt som om de hade genomförts hade placerat Åland betydligt högre upp som attraktivt resmål.

Här faller nog ansvaret tungt på oss politiker. Det är stora ord och många löften, och förvånansvärt ofta är vi överens i början, men när det ska till så vill det sig inte. På sportspråk skulle man kanske kunna kalla det dålig tajming. Alla kanske vill det, men inte på samma gång och inte riktigt på samma sätt. Det här kostar inte bara tid och pengar för utredningar utan det kostar framförallt förlorade förtjänstmöjligheter och missade framtida jobb och skatteintäkter. Och inte att förglömma frustration både i de politiska leden och framförallt i näringslivet som vill ha stabila politiska plattformar att utgår ifrån och kunna lita på.

Därför, bästa lagtingsledamöter, så tycker jag att vi nu ska visa hur det går att arbeta positivt, att inte bara sitta i samma båt utan att ro åt samma håll också, samtidigt och i takt. Vi kan det om vi lägger politisk profilering åt sidan någon gång för en gemensam sak.

Vår landbaserade turism utgör bara 2,5-3 % av BNP, men tack vare många olika ringeffekter betyder den betydligt mer för det åländska samhället och vi vet alla att det finns potential för betydligt mer. Vårt strategiska läge mellan flera viktiga huvudstäder, vårt tax-free undantag, vår unika skärgård, våra anläggningar med Alandica i spetsen gör Åland intressant. Vi behöver fler satsningar, vi behöver höja kvaliteten på inkvarteringen, vi måste vända oss mot nya spännande marknader, exempelvis Ryssland och Tyskland och vi behöver ladda vårt budskap, putsa upp vårt varumärke, förpacka och sälja bättre och bli mer tillgänglig både fysiskt och på nätet. Allt arbete ska leda till en förlängning av säsongen. Redan att lägga till en månad i varje ända skulle betyda oerhört mycket för hela branschen och leda till bättre lönsamhet, en förutsättning för att få både nya och etablerade entreprenörer att investera.

Herr talman! Nyckelordet är tajming! Vi måste vilja det samtidigt och genomföra det samtidigt! Eftersom de flesta idéerna redan finns så kommer slutarbetet med strategin mycket att handla om fokusering och implementering, med tennistermer uttryckt; se på bollen och slå igenom slaget!

I oktober kommer intervjuer med tongivande nyckelpersoner som kan påverka destinationsutvecklingen på Åland att genomföras, med personer som representerar olika intressentgrupper och som behöver samverka för att lyckas nå vision och målbild. Från offentliga sektorn, landskapsregeringen, staden och andra kommuner, från besöksnäringen, dvs. hotell, rederier, restauratörer, attraktioner, sevärdheter med mera. Självklart också från övrigt näringsliv, tongivande företag som inser vikten av destinationsutveckling och vill vara med och påverka och på sikt bidra, typ PAF med flera, detaljhandelsföretag, fastighetsägare. Från kultur-, fritids- och idrottslivet även förstås. Och vi ska komma ihåg alla regioner, en viktig del av arbetet ska kretsa runt möjligheterna att utveckla turismen i skärgården!

Herr talman! Förra veckan var jag bjuden till Visit Ålands första månadslunch efter högsäsongen. 50-60 personer slöt upp och diskuterade bland annat turismstrategin. Det var ett mycket positivt möte och det känns bra att vi har Visit Åland och branschen med oss. Det kändes att de kommer att ge järnet!

 Jag vill avsluta med att citera två stycken ur utredningen ”Attraktiva Åland”. För det första: ”Det går att åstadkomma resultat om det finns en starkt sammanhållande och koordinerande kraft. Detta har bl.a. Göteborg & Co visat prov på. På Åland krävs att landskapsregeringen, kommunerna, ÅTF samt entreprenörer och investerare kan sätta sig runt samma bord, lämna sina särintressen och se till Ålands bästa och sedan genomföra det man kommit överens om.”

 Andra citat också från Attraktiva Åland: ”De investeringar av infrastrukturell karaktär som beskrivs kräver en helt gemensam syn på att de är bra för Åland och ska genomföras för att de ska vara genomförbara för privata investerare. Det kräver vidare ett fullständigt politiskt stöd över blockgränserna. Därtill måste det sannolikt krävas en innovativ syn på finansieringslösningar. Risken är stor att satsningarna är bra för Åland, men att det inte är en självklarhet att själva investeringen som sådan har någon större lönsamhet.”

Tack, herr talman, dessa åsikter delar jag till hundra procent. Jag ser fram emot en givande spörsmålsdebatt. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När jag tog del av det skriftliga svaret ifrån landskapsregeringens sida tyckte jag att det var ganska allmänt hållet. Näringsministern skulle förklara mera i ord om vad som låg bakom. Jag tycker fortfarande att också den delen är lite allmänt hållet. Vi har ett stort bekymmer när det gäller turismnäringen. Vi tappar fart och vi blir efter våra konkurrenter. Det var huvudorsaken till att jag skrev på det här och spörsmålet. Jag ville få till stånd en debatt.

För att få en större konkretiseringsfas i den här debatten, vad ser näringsministern som den största utmaningen för turistnäringen? Jag ska återkomma i mitt anförande om hur jag ser på det. Hur ser näringsministern på det här?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Kanske det är lite allmänt hållet. Det håller jag gärna med ltl Anders Eriksson om. Vi grundar oss på de utredningar som har gjorts. Nu kommer den här strategin att tas fram tillsammans med branschen och Visit Åland. Det fanns ett stort önskemål att de skulle få vara med, vilket vi självklart tyckte att de skulle få vara. Därför tycker jag heller inte att man ska föregå det här. Vi får nu se vad vi kommer fram till för resultat.

Den stora utmaningen, som ltl Anders Eriksson frågade efter, den kommer att bli ett genomföra strategin. Jag har mycket erfarenhet av den här typen av arbete. Jag vet att det har funnits mycket idéer och det har funnits många strategier. Problemet för oss här på Åland har varit att implementera idéerna, få med alla på samma gång och verkligen göra det. Implementeringen kommer vi att lägga stor vikt vid när det gäller strategiarbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag ska börja med något positivt så var jag i tidigare debatter väldigt kritisk till att man hade marknadens aktörer på sidan om det här strategiarbetet, man hade inte t.ex. Visit Åland med. Det är bra att man har tagit detta till sig.

Om jag förstod svaret på min fråga om vad den största utmaningen för turistnäringen är, var näringsministerns svar; att genomföra strategin, som han uttryckte sig. Nu har landskapsregeringen faktiskt i tre år försökt få fram en sådan här strategi. Jag vill inte säga desto mera innan vi ser den här strategin, om det kommer någon strategi eller inte. Jag tycker ändå att en sådan här debatt kunde vinna på om vi kunde debattera lite konkreta åtgärder, lite förslag och lite politisk handlingskraft. Vi måste lite komma ner ifrån de här allmänna svepande formuleringarna, såsom jag ser det.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Ja, det är helt rätt ltl Anders Eriksson. Jag tycker faktiskt att det fanns en hel del av den varan i mitt anförande. Exempelvis en sådan sak som att hitta nya marknader. Vi har en väldigt intressant marknad som vi fortfarande har obearbetad och den heter Ryssland. Jag nämnde många olika saker.

Sjöfarten är enormt viktig här också. Vi hoppas av hela vårt hjärta att vi ska få till stånd en nyinvestering, att Viking Lines investeringar ska gå att genomföra. Det är en viktig till bit och jag kan räkna upp många. Själva strategin kommer i mars 2011, det sker i samarbete med branschen, vilket jag tror att är viktigt. Den stora utmaningen blir att verkligen inte göra den här strategin till den en hyllvärmare utan att få den implementerad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, herr talman! Jag får tacka för ett bra anförande. Jag förstår att strategin går ut på att man ska förlänga säsongen. Och kvalitén ska om möjligt försöka höjas på de anläggningar som vi har. Det är ju bra om vi finner nya nischer. Jag har alltid välkomnat att det är viktigt att förlänga säsongen vår och höst. Alandica, som nämndes här, är ett bra exempel på det.

Jag skulle vilja putta in en liten detalj till. Inom Turistförbundet anser man att fisketurismen är speciellt viktig när det gäller att få turister till Åland under lågsäsong. Dessutom kommer dessa turister till andra delar av Åland än till Mariehamn. Fisketuristerna har förlängt säsongen betydligt. Senaste året innebar det 19 000 övernattningar, vilket har stor betydelse särskilt för stugbyarna. Därför bör vi bevara och utveckla den verksamhet som t.ex. Guttorp har idag. Finns det fisk i våra vatten har vi också turister på Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Säsongförlängningen är enormt viktig. Det är ändorna av nuvarande högsäsong som vi ska arbeta med. Det är där vi ska sätta in krafterna. Högsäsongen har historiskt gått att fylla väldigt bra, men det är bara ett fåtal veckor. Det gäller att skarva i, att få någonting på allvar att hända i april, maj och i september, oktober. Det här arbetet kommer att fokusera mycket på det.

När det gäller fisketurismens så är det också en viktig bit. Det är en av de aktiviteter som drar in förhållandevis mycket pengar per dygn till hotell och stugägare med mera. Guttorp är en viktig bit. Vi ska se till att vi få Guttorp att fungera så att vi kan ha den verksamheten kvar. Turismbranschen värdesätter Guttorp mycket högt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag får tacka landskapsregeringen för svaret och den vänliga presentationen, dock så att även jag upplevde svaret som väldigt allmänt. Det finns egentligen ingenting att motsätta sig i svaret, där är vi helt eniga. Jag fick svar på en av frågorna från spörsmålet. Turismstrategin kommer i slutet av mars, i alla fall ska konsulten då vara klar. Sedan ska det väl processas politiskt på något sätt, antar jag.

Det svarar inte på frågan om vilka områden som landskapsregeringen anser att är de mest angelägna att åtgärda för turismen just nu och vilka landskapsregeringens prioriteringar är.

Jag får väl konstatera den här mandatperioden går. Näringspolitiken har inte varit den här regeringens bästa gren. Den icke levererade turismstrategin visar ännu en gång på att landskapsregeringen inte har klarat av att leva upp till de löften som man har gett och inte heller till de egna ambitionerna. Det blir mer och mer tydligt att det är viktigt att sätta igång processer, att låta de rullar på och man säger att man jobbar med dem, men sedan då? Resultaten låter vänta på sig.

Arbetet med en ny turismstrategi sattes i gång redan 2008, när man tillsatte en arbetsgrupp med människor som representerade olika grenar inom turismen. Man anställde en projektledare. En projektledare som efter ett år lämnade sitt uppdrag. Det var omöjligt att gå vidare utan klarare mandat och tydligare politiska direktiv från landskapsregeringens ministrar. Efter det somnade arbetsgruppen in. Minister Jan-Erik Mattsson utlovade strategin vid flera tillfällen. Allra senast skulle den komma i maj 2010. Nu är det september och landskapsregeringens senaste besked är att en konsult från Sverige nu ska föra landskapets arbete i hamn, till den sista mars 2011, till en kostnad av 46 000 euro.   

Det blir en ny regering som får ta över verkställigheten av den här strategin den. Vi har fyra förlorade år, dock några utredningar. Om det vore så väl att andra branscher på Åland gick så lysande och att tillväxten pekade uppåt inom att andra segmentet, då kanske man kunde ha råd att ignorera en näring som turismen. 3,5 procent av BNP är kanske inte så mycket. Men nu är det inte så, flera för Åland viktiga branscher, som är bärare av den åländska ekonomin och välfärden, kämpar i motvind. Vi måste hålla stånd mot en allt tuffare konkurrens där ute i världen. Jag menar att vi inte har råd att försumma den potential som ändå finns inom turismen. Det är en framtidsbransch. Det är en av världens snabbaste växande näringar. Alla slåss om att få vara med och locka besökarna. Runt omkring oss görs planer och strategier upp och man lyfter fram och analyserar sina styrkor och svagheter. Man marknadsför och man stärker kvalitet och varumärken. På Åland drar vi in på destinationsmarknadsföring och låter åren gå. Man måste konstatera att det här är ett misslyckande.

Det här har snart kostat skattebetalarna över 100 000 euro i löner, arvoden och utredningar. Om man lägger till alla arbetstimmar och möten så vet jag inte var vi landar. Det har kostat. När strategin är klar väntar det verkliga arbetet med att involvera, fördjupa och förverkliga, vilket minister Eliasson också underströk att är det verkligt viktiga arbete. Det arbetet skjuter man på nästa regering.

Vi vill i det här spörsmålet veta vilka som är landskapsregeringens prioriteringar. Man kan säga de tre viktigaste, så att vi vet det. Om vi ska få något resultat under den här mandatperioden så vore den snabbaste vägen att landskapsregeringen i budget 2011 skriver in vad man anser att är det mest akuta.

Det är viktigt att man tar tag i de signaler som har kommit de senaste åren om att destinationen Åland kan vara på tillbakagång. Vi har sett det i sjunkande antal övernattningar och vi har sett det i reklamationer främst vad gäller boendet. Det här är en trend som är oerhört viktiga att vända. Vi har ju på Åland alla förutsättningar. Vi har goda kommunikationer. Vi har den vackra naturen, stillheten, en världsunik skärgård och vi har självstyrelsen, som ingen annan har, att berätta om ända från stenåldern via Bomarsund till sjöfartens glansdagar och champagnegaleasen. Men det kräver en långsiktig strategisk turismpolitik som är konsekvent och som bygger på det som är autentiskt för oss, på genuinitet och äkthet. 

Vad gäller att stärka varumärket så tror jag att vi alla är eniga om det är den gröna ön i det blå havet med de flesta soltimmarna som är vår resurs och vår styrka och det som vi borde marknadsföra och konsekvent kommunicera ut.

Vi behöver också ett varumärke som bygger på en ekologisk profil och en turism som är skonsam mot naturen. Vad gäller ekoresor så ökar intresset betydligt ute i världen, framförallt bland amerikaner, tyskar och bland unga kvinnor.

Biosphere Expedition, som är en internationell organisation för ekologiskt resande, konstaterar att det idag inte finns några ekologiska resmål i Finland. Åland borde vara det första.

Att den åländska turismnäringen behöver en strategi är uppenbart, särskilt med tanke på de många aktörer som är småföretagare. De behöver de insatser som landskapsregeringen kan bidra med.

Jag anser att landskapsregeringen ska ha det övergripande ansvaret för att skapa de här förutsättningarna och strukturerna som utvecklingen behöver, förstås i samarbete med de idag alltför många kommuner och med näringens aktörer. Det behövs engagemang och kompetens för att jobba med det här, det kanske vi inte har till alla delar i förvaltningen. Man behöver också ha en gemensam vision, en gemensam målbild och årliga handlingsplaner för förverkligandet.

Jag vill också i det vidare arbetet lyfta fram ett nytt segment som jag tror att är viktigt att rikta sig emot, nämligen det som idag kallas WHOP, wealty, healty older people. Det är en allt större grupp som består av äldre befolkning med god hälsa och god ekonomi. Den gruppen kommer att öka hela tiden. Det är en grupp som jag tror att Åland kunde bli ett verkligt paradis för. Men de ställer höga krav på kvalité och bekvämlighet.

Minister Eliasson nämnde Ryssland som en ny marknad. Jag tror också att där finns ett nytt kundsegment, framförallt för passagerarfartygen. Jag tror också att Tyskland fortfarande är en viktig marknad, liksom närområdena. Det finns väldigt mycket att säga om detta och vad man skulle kunna göra, men tiden tar slut.

Jag vill tala lite sportspråk, som också minister Eliasson nämnde. Jag tyckte att Eliasson ändå pekade på vad som behöver göras. Det är inte så att man svävar i okunskap om att åtgärder behövs, framförallt när det gäller kvalitetshöjningen inom övernattningen. Vi har utredningar i botten, jag vet inte hur många utredningar som är gjorda den senaste tiden. Kan inte Eliasson slå på bollen själv? Sätt bollen i rullning hellre än att köpa in en svensk konsult som ska komma hit och slå in bollen för 50 000 euro. Vi måste tro på oss själva, Eliasson, och på den kompetens som finns ute i näringen, bland företagarna, hotellägarna, restaurangerna och stugbyägarna med flera.

Snabbast och mest effektiva är nu att landskapsregeringen kortfattat sammanfattar vad som är det mest akuta och återkommer i nästa budget för 2011. Tack. 

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag ska börja med att säga att det känns jättebra, ltl Camilla Gunell. Jag kan i princip hålla med om allting som ltl Camilla Gunells sade. Jag tror att hon håller med om mycket som jag sade också. Det här bådar gott inför jobbet som vi har framför oss.

När det gäller detta med svensk konsult så vill jag säga att vi tror på oss själva. Jag tro på mig själv, vi i regeringen tror på oss själva och jag vet att branschen och människorna tror på sig själva. Men, i ett sådant här fall är det bra att få någon utifrån ser på Åland med lite nya öppna ögon. Någon som är van med processen och som verkligen kan göra det på ett halvt år. Branschen ville också ha det så.

När det gäller områden så kan jag nämna fyra. Det är viktigt att vi får en säsongsförlängning, det är viktigt att vi lyckas implementera, det är viktigt att få symbios mellan den landbaserade turismen och sjöfarten och skärgården och regionerna är viktiga. Där har vi fyra viktiga områden. Jag återkommer.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är säkert bra att ha en positiv energi och kraft, det tror jag absolut. Realiteten är att turismstrategin kommer just och just att bli klar under den här mandatperioden. Fyra år har gått. Det är ju beklagligt, det är ett stort misslyckande för regeringen att inte ha rott i land det här projektet. Där ute väntar småföretagare och hela näringen på att den här strategin ska komma. Man hinner knappt processa den här konsultens arbete innan en ny landskapsregering ska ta över och förverkliga det. Då vet vi inte hur de målsättningarna och prioriteringarna ser ut. Därför menar jag att om minister Eliassons ska ha genomslag och verkligen vill göra någonting så måste han komma med det i budgeten för 2011.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag gillar att spela tennis. Jag lovar att jag ska vara med och slå på bollen, vi behöver alla göra det. Detta att det kommer för sent, jag jobbar utifrån nuet och framåt. Ska vi låta bli att göra det här? Är det bättre? Nej, vi måste göra det. Vi har skaffat en konsult för 46000 euro. Tittar vi på hur mycket som har lagts ned hittills så är vi uppe i ungefär en hundring. Det kostar ungefär lika mycket som förra strategiplanen kostade. Att vara defaitistisk och inte tro på framtiden det tycker jag är konstigt. Vi måste väl tro på framtiden och vara positiva. Det är jätteviktigt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är just det som är det viktiga, att vi har framtiden i sikte. Därför är det obegripligt att förstå att landskapsregeringen låter fyra år gå och försummar den här näringen, som är en av våra viktigaste tillväxtbranscher för framtiden. Om allt annat gick som tåget, vilket jag inte anser att det gör, då kanske man kan ha råd att försumma en sådan näring som turismen, men det anser inte jag. Vi behöver den här näringen, för sysselsättningen framförallt. Vi borde ha klara målsättningar om hur stor del av BNP som turismen ska bidra med 2017. Hur många övernattningar ska vi ha? Klara mål och dit ska vi nå. Man kan inte bara sitta och vänta och låta tiden gå. Det är inte bara Eliassons fel, det är landskapsregeringen som har försummat det här under de här åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag hade inte tänkt att jag skulle replikera eller kommentera ltl ut Gunells anförande eftersom jag återigen är benägen att ta fram detta med eländesbeskrivning. Men det fick jag tydligen inte använda. Men det är ju det som det är.

Den turismstrategi som gäller från 2003 till 2009 hade just sådana här mål med övernattningar. Ett av målen var att man skulle öka övernattningar med fem procent per år. Det stämmer väl ungefär att turismen är 2-3 procent av BNP. Ska vi fortsätta med den typen av mål eller ska vi ha någonting annat?

Spörsmålet ställer frågan vem, vad, vilka, när och hur osv. Jag tror att man måste börja med att beskriva verkligheten. Tyvärr är det så att övernattningsstatistiken är det enda vi har att hålla oss till och BNP-siffrorna. Ser man på övernattningsstatistiken för Åland från år 2000 och jämför den med Gotland, jämför den med Sverige, jämför den med Finland så ligger Sverige och Finland ungefär på jämn nivå, Åland är på väg neråt och Gotland är på väg uppåt. Det verkligt intressanta som man bör tänka på är att storstäderna i Sverige ökar väldigt mycket. Det avspeglar en förändring i våra kundgrupper. Det avspeglar sig också i det svenska valet. Det avspeglar sig i samhällsstrukturen, kalla det klassamhället eller någonting annat. Sverige är ett medelklassamhälle som konsumerar sådant som erbjuds i storstäderna. Där finns restauranger, teatrar, underhållning, museer och liknande. Det attraherar dagens turister i Sverige. Då håller det inte att i tunnelbanan säga att vi lockar er till Åland med sommaren som den var förr med klippor och sol. Det är säkert bra, jag håller mig till klippor och sol, i avskildhet helst. Men turisterna som har konsumtionsutrymme, den växande medelklassen, de reser med färjor, de reser till storstäder, de reser till närområden och de reser på weekendresor osv. Det är ett faktum som kanske inte kommer fram så mycket därför att vi egentligen inte har den analysen.

När ltl Gunell, spörsmålsställaren, säger att ingenting görs och ingenting händer så tror man att Åland är någon sorts bakåtsträvande isolerad ö, en öde ö, men så är det ju inte. Det är visserligen en neråtgående tendens p.g.a. att man inte har fångat upp marknaden. Ser vi på turismen på Åland så behöver man inte fundera mycket före man inser att den är enorm. Turismen är stor. Vi har ju massor med besökare, massor med övernattningar. Hur kan jag då påstå någonting som omkullkastar det som tidigare har sagt här? Ja, därför att statistiken visar att övernattningar per 1000 personer är nästan dubbelt så höga här på Åland som på Gotland. Gotland är idealet för många. Gotland är fantastiskt och Gotland går uppåt. Men vi har en mycket hög nivå. Vi har ungefär 20 övernattningar per 1000 personer. Gotland är på väg uppåt, de har ungefär tio övernattningar per tusen personer. Det ser illa ut för Åland i statistiken men det är inte så illa som det ser ut.

Potentialen finns där för att vi har massor med folk här. Folk som är här frågar efter aktiviteter. De frågar efter vad de kan göra med familjen. De frågar vad de kan göra med sina barn. Där kommer det som är viktigt för turismen, infrastrukturen. Olika anläggningar har byggts regionalt i skärgården, Gullvivan, Remmaren, Soltuna, Brudhäll, Seagram osv. Det är en tid som har lockat folk ut i regionerna. Nu har vi KK-huset och Hotell Arkipelag, som kunde expandera, där har vi en potential.

När det gäller champagnen, så är champagnen i sig intressant och många funderar på den. Men det gäller också detta med den maritima arkeologin och möjligheterna där samt dykturism. Där kunde man verkligen haka på ett gyllene tillfälle i det här läget, kanske till och med delvis finansierat med champagnepengar. Där finns utvecklingsmöjligheterna.

Då måste man fråga sig om de utvecklingsmöjligheter som finns när det gäller barn- och familjeturismen. Ska landskapsregeringen sköta det? Eller ska vi ha det nya slagordet med autonoma myndigheter som man skickar ut i samhället för att sköta det ena och det andra?

Nu har vi Turistförbundet, som av någon konstig anledning heter Visit Åland. För mig så låter det som om man försöker locka hem emigranter från Australien och USA. Men det är en marknadsföringsorganisation. Man säger att ingenting görs? Det är ju märkligt i så fall, för till Visit Åland går det 1,4 miljoner euro per år. Det kan man diskutera. Det hoppas jag att man gör i den här utredningen som kommer.

Herr talman! Det finns mycket att säga om själva utvecklingen av turismen. Jag anser fortfarande att det är viktigt att man har plattformen klar. Vilken typ av turismen har vi? Vad har vi för anläggningar? Vad är det för typ av konsumtion som dagens turister efterfrågar? Redan där så ser vi att vi överhuvudtaget måste höja kvalitén på både restauranger, stugor och annat. Vi måste utöka aktiviteterna för barnfamiljerna. De som reser idag vill ha både barn, hund och katt med sig. De ska ha aktiviteter, de är också moderna och medelklass. Det finns också möjligheter för turismen.

Det här kunde bli hur långt som helst. Jag ska bespara de tappra åhörarna med att avsluta med BNP. Det är samma som med övernattningssiffrorna, de fångar in en del av turismen, de fångar inte in allt. Jag är ganska säker på att vi har ett mörkertal i vår turiststatistik. Det är ålänningar eller sådana som har åländsk härkomst som kommer hit sommar efter sommar. De bor i egna hus eller hos släktingar osv.

När det gäller fisketurismen är det ungefär 20 000 övernattningar, de kommer in i övernattningsstatistiken.

När det gäller båtturismen är det ungefär 30 000 övernattningar som idag inte går in i statistiken. Det finns statistik på det men de räknas alltså inte in i övernattningsstatistiken. När det gäller båtturism ligger vi bättre till än Gotland.

När det gäller BNP så borde man egentligen inte använda det begreppet när det gäller turismen. Många förvånar sig över hur den landbaserade turismen enbart kan vara 2-3 procent av BNP. Det beror på att all annan verksamhet på Åland är upplåst genom att BNP-begreppet innehåller också kapitalförslitning. Och det innehåller vinster och utdelningar osv. Men de turister som kommer hit tjänar in sin BNP på annat håll. De kommer hit och göra av med sina löner och möjligen vinster. Det betyder att vi har en exportprodukt där vi inte satsar på deras jobb, utan de kommer hit ändå. De tjänar in sina pengar på statsförvaltningen, kommunalförvaltningen eller i privata företag. Deras löner används för konsumtion här. Turismbegreppet och måttet i förhållande till BNP är inte oproblematiskt. Det betyder också att vi tenderar att underskatta turismens betydelse.

Man kan också se en annan aspekt på turismen. Jag bortser från den 30-35 procentiga sjöbaserade turismen, eller resandenäringen. I och med att vi har turismen så bygger vi upp en kapacitet som gör att vi kan producera tjänster, transporttjänster, vanliga tjänster på hotell och restauranger och konsumtionstjänster. Det blir egentligen en indirekt effekt av turismen. Turismen har en ekonomisk betydelse. Statistiken ser illa ut. Men det finns en enorm potential. Vi har barn- och familjturism som kräver mer aktiviteter. Vi har dykturismen som en helt ny aktivitet. Vi har KK-huset som har kongresser och konferenser. Om vi kan fånga upp den turismen med specialgrupper, det kan vara marinarkeologer, champagneexperter eller vad som helst. Vi har ju fokus på Åland. Då tycker jag att man inte ska måla upp den negativa bilden att ingenting görs, ingenting händer, ingenting vill man och ingenting kan man. Folk är ju här i massor ändå! Inte behöver landskapsregeringen stå på Torggatan och dela ut eurosedlar för att turisterna ska komma hit. Man ser till att infrastrukturen fungerar.

Jag har hört turisterna säga att Åland är fantastiskt, naturen är fantastisk. Man säger också att vi har så rent och välordnat. Om man jämför med andra orter så är det ju så. Vi har alltså 500 000 - 600 000 övernattningar per capita mer än Gotland, per capita massor mer än i Finland och Sverige och jämförbart med storstäderna i Sverige. Vi måste möta efterfrågan på nya konsumtionsmönster på ett annat sätt. Det är nyckeln till det hela. Tack. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Olof Erland ska sluta upp att mobba min partisyster Camilla Gunell. Hon har rätt att få ha vilka åsikter som helst utan att omdömena ska vara att det är någon slags eländesbeskrivningar.

Till själva anförandet i övrigt så inledde ltl Erland med att konstatera att programmet 2003-2009 innehöll mål för turistbranschen. Jag fick det intrycket att han ansåg att det programmet inte var bra. Vad var det som gick fel med det programmet? Jag antar att det också var under den tid som ltl Olof Erland hade tjänstemannaansvar för den här sektorn.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Den där stämmer inte. Jag hade tjänstemannaansvar 1989 när jag gjorde ett program i egenskap av avdelningschef. År 2003 hade jag inte tjänstemannaansvar över turismen. Jag vet inte om man ska börja analysera vad som var fel i det. Jag tycker att man ska utveckla målbeskrivningen. Många använder antal övernattningar som mått för att det är det enda måttet. Det är okej, det antyder vad som händer inom turismen. Jag tycker att man ska gå in i BNP-begreppet och inte fastna vid att det är så lågt eftersom jag tycker att det är missvisande. Det kan jag inte bevisa, i alla fall inte i en replik. Det är en problematik kring att mäta turismens effekter. Det var det som var min slutsats.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det finns säkert mycket i det. Det kan man väl föra en diskussion om. I det här fallet är vi väl ändå alla besjälade av tanken att det måste vidtas konkreta åtgärder för är att näringen ska få den stimulans den behöver. Nog tycker man väl ifrån branschens sida att det inte går så bra just nu utan att det är lite knackigt. 

Sedan undrar jag faktiskt om satsningen på familjturism är riktigt optimalt? Jag håller nog med dem som tycker att man ska satsa på den generation som jag själv tillhör. Den generationen är ganska frisk och har rätt mycket pengar. Speciellt kvinnor i min ålder reser mycket, vill ha bra mat och det ska vara ekologiskt osv. Det är en grupp som man aldrig har satsat på. Det ska vara golf, fiske och segling vilket tillhör det andra könet i första hand.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Knackigt går det ju i världsekonomin så det är inte så konstigt att det speglar av sig här. De rika pensionärerna är ju en gammal målgrupp för turismen. Doktor Hoving var på 1900-talet speciellt inriktade på dem. De kom hit och de hade också, liksom ltl Sundback tydligen, gott om pengar. De var här och åt, badade och fick behandlingar. I de stora medelklassgrupperna, som ökar i Sverige, där har vi den här stadsturismen. Det är sådana familjer som gärna vill ha sina barn med. Det är inte bara pappalediga människor nuförtiden, det är familjelediga människor som har hund, katt och barn med sig när de turistar. Jag vet att många har frågat efter vad de ska göra med sina barn på Åland. Vart ska de fara? Var kan man klappa kaniner? Det är ju en diskussion som vi ska föra. Inte kan vi anpassa turismen efter ltl Sundbacks konsumtionsmönster.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Erland nämnde dykturismen och champagnen. Vi får verkligen vara glada och skratta oss lyckliga över det här fyndet, för att man har hittat den här gamla champagnen och ölen. Vi måste nu dra största möjliga nytta av det för Åland och turismen. Där kommer dykturismen in. Jag har länge trott på att det är en bra aktivet. Nu får dykturismen draghjälp automatiskt i och med att champagnefyndet kablas ut över hela världen. Det blir säkert en ny viktigt pusselbit i strategin att utveckla dykturismen. Då måste man sänka några vrak så att man kan dyka under alla väderleksförhållanden. Jag ville bara säga att jag håller jag med om det.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det har varit en utveckling inom turismen att landskapet inte ska gå in och vara aktör i anläggningar. Det tycker jag att är en viktig grundprincip. Däremot när det gäller dykturismen så är det precis ett sådant område där någon måste ta tag i, koordinera, samla, finansiera och leda fram det till någonting som fungerar. Jag tycker att ett dykcentrum kunde placeras på Storklubb i Föglö. Där det finns färdiga byggnader och lokaler och det ligger precis mitt i en vrakkyrkogård i södra Föglö. Man kan lätt ta sig ut dit. Turisterna, både äldre pensionerade och barn kan få aktiviteter i anslutning till dykandet. Det finns också planer på sälsafari och liknande saker.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag uttalar mig inte om detaljerna och hur det ska utföras. Jag tror att dykturismen kommer att bli en viktig bit i själva strategitänkandet och den processen. Egentligen tror jag att dykturismen kommer att få sig den puff som den behöver. Det har länge funnits många som har velat utveckla dykturismen på Åland, men man har inte lyckats övertyga. Jag tror att vi kommer att få det genomslaget nu tack vare champagnen. Dykturisterna är också en mycket attraktiv grupp eftersom de lämnar mycket pengar efter sig. Jag ser fram emot dykturismen och hoppas mycket på den.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När nästa års budget kommer, som PDF-dokument, så ska jag söka på två ord; dykturismen och maritim arkeologi, så får vi se vad det finns under de områdena.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Ltl Olof Erland säger att det inte går så dåligt för Ålands turism. Det kan väl vara så, beroende på ur vilket perspektiv man tar. Tittar man på statistik så ser man ändå att antalet turismföretag har minskat och att det finns en stor utmaning i de kommande generationsväxlingarna. Om man håller sig till de parametrar som vi har så kan man ändå konstatera att det krävs en kraftsamling på Åland för att komma ikapp. Vi har många destinationer runt omkring oss som har lyckats väldigt väl. Ska vi vara med och slåss om besökarna så behöver vi nog skärpa upp oss här på Åland. I den belysningen så är det absolut inte någon eländesbeskrivning. Det är fakta som jag konstaterar på basen av statistik och siffror och som finns att tillgå i olika dokument.

Ltl Olof Erland, replik

Sammantaget sade jag att om man ser på statistiken så ser det illa ut. Men om man går in och analyserar statistiken så är det inte så illa som det ser ut. Andra destinationer håller på att komma ikapp Åland. Men vi har ju en enorm potential. Vi har ju satsat på sjöfartskvarter, det tog över 10 år att komma loss med det. Vi har satsat på KK-huset, det tog 20 år. Vi har satsat på annat som gynnar turismen rent allmänt. Vi har försökt få en till golfbana, men det ser inte ut att bli någonting.

Inte tycker jag att man kan bygga på, ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord för att inte bli anklagad för mobbning. Jag tycker att det finns så många positiva saker i utvecklingen och att vi kan gå vidare med Ålands turism som är stark och har utvecklingsmöjligheter.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är just därför som man måste jobba proaktivt och inte vänta-och-se-politiken som vi har sett nu i fyra år och som inte levererar någonting. Det är ju oerhört frustrerande för alla.

Jag kan hålla med om att BNP-måttet kanske inte är det rätt att hålla sig till. Vi borde sätta upp ett mål på att vi ska ha ett visst antal övernattningar år 2015. År 2015 ska inkomsterna från turismen vara 100 miljoner istället för 72 miljoner som de är idag. Konkreta mål som man ska uppnå med strategiskt konsekvent arbete som landskapsregeringen ska leda, implementera och förverkliga.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Landskapsregeringen ska inte göra allt. Det finns näringsidkare som ska få stimulans.

Leveransbesked nummer ett: Sjöfartsmuseum. Leveransbesked nummer två: KK-hus. Leveransbesked nummer tre: Ö-spel och PAF-Open, kanske t.o.m. tennismatcher. Leveransbesked nummer fyra: 1,4 miljoner till Visit Åland. Leveransbesked på många punkter. Det är inte så att landskapsregeringen ska sitta här och lösa alla implementeringsfrågor och problem. Landskapsregeringen ska stimulera dykturism, maritim arkeologi, sälsafari och vad man nu hittar på. Särskilt tycker jag att man måste ha aktiviteter för familjer som kommer hit med sina barn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag tycker inte att vi har problem med kejsarens nya kläder. Jag tycker att frågan om den uteblivna turismstrategin har utvecklat sig under den här landskapsregeringen till en mindre politisk skandal. Varför så starka ord? Näringen är väldigt väsentlig för landskapet. Det är en av de näringarna som har de största utvecklingspotentialerna. Det har regeringar sedan 1970-talet arbetat hårt för och insett. 

Jag ska basera mitt vidare anförande på det som landskapsregeringen skriver på sidan 1, i mitten. ”En långsiktigt förutsägbar politik är en grundläggande förutsättning för företagande. Viktiga ramar ges i form av lagstiftning som anpassas till åländska förhållanden genom självstyrelsesystemet. Ett annat exempel är att landskapsregeringen formulerar målsättningar och styr sina finansieringsinstrument i fleråriga strategier eller program.” Det här är centralt för landskapets roll i näringspolitiken, också för kommunernas roll i näringspolitiken. Det som man böjar med; en långsiktig förutsägbar politik, det är den kärnfråga som diskuteras i samband med detta spörsmål. Hur har den här landskapsregeringen levererat det? Man har lovat år 1, man har lovat år 2 och nu lovar man år 3 att man ska leverera år 4. Var och en förstår att detta är olyckligt för näringen. Det är också olyckligt för hela Åland eftersom näringen är så viktig för Åland, särskilt genom sina indirekta mångfacetterade effekter.

För turismen är det viktigaste att vi kunde få en så god utveckling som möjligt av attraktivitet för presumtiva besökare. I tidigare landskapsregeringar har man gjort betydande insatser när det gäller hårdvara. Man kan hänföra det till aktivitetssidan, KK-huset och det är bra. Förra lagtinget och det här lagtinget har enats om att sjöfartsmuseet ska byggas ut, det är bra. Men vad är det viktigaste för turismföretagarna och deras möjlighet att expandera? Är det detta som Visit Åland sysslar med? Är det någonting annat? Är det KK-huset eller är det sjöfartsmuseet? Det här har retts ut. Det behöver inte några svenskar för att berätta för oss. Svenskar har berättat det för oss, bl.a. Werkelin från Gotland har klart och tydligt pekat på detta under flera år. Det är tre saker som är bekymmersamma för Åland.

Vi måste komma överens om vad som idag är viktigast att fokusera på. Är det produkten och dess kvalitet och innehåll eller är det marknadsföringen av den produkt vi har? Man har fokuserat väldigt mycket på marknadsföringen av den produkt vi har. Är det så klokt det? Vore det inte bättre, nu när vi under flera år varit överens om att produkten fallerar, se till att vi satsar på det. Produkten innehåller boendekvaliteten och boendekvantiteten.

Den andra punkten är evenemangen. Vilka upplevelser kan man vara med om som ordnas dygnvis i landskapet under 365 dagar i året? På sommaren har vi en otrolig evenemangsflora, helt fantastisk för detta lilla samhälle. Resten av året är det magrare.

Det tredje är aktiviteterna. Vad kan man göra? Det gäller sådant som organiseras hela tiden. VI har hopbindningen av olika aktivitetspaket; att ge sig ut i ytterskärgården, att klättra längs med på Nyhamns fyrtorn och mycket annat. Inom sporten har vi väldigt mycket sådant. Det lockar hit folk och när de är här så upplever de det som mycket intressant. Där finns väldigt mycket att utveckla. Vi har varit dåliga på att utveckla den första delen, boendekvaliteten. Den är egentligen lite katastrofal. Trots att vi under många år har sett att de som har hög kvalitet de har också god beläggning. Vi har flera anläggningar där det är god kvalitet och där har man bra beläggning. Men alla andra stör ryktet om Åland som turistmål, när det är otillräcklig kvalitet.

Året runt aktiviteter har vi haft en väldig massa förslag på genom åren. Alla förslag finns egentligen. Här idag diskuterades dykturismen och det finns mycket annat som har diskuterats. Det viktiga är att landskapsregeringen, tillsammans med näringen, plockar ut det som man nu är beredd att tillsammans vara med och satsa på och som särskilt företagen är beredda att satsa på. Det här har utretts och det framgick också av den förra turismstrategin att dessa saker var viktiga. I förra turiststrategin gjordes det fina insatser man t.o.m. angav vem som skulle ansvara för genomförandet av de här olika förslagen.

Näringen och många av oss politiker ställde stora förväntningar på den turismstrategin som skulle ha kommit 2008-2009. Man skulle ha gått vidare för den förra turismstrategin och finjusterat och utarbetat förslagen. Dessutom beställde landskapsregeringen en egen utredning av näringslivet, som levererades och som också innehöll väldigt massa att plocka ur. Det hade varit väldigt lätt att sammanställa en turismstrategi. Men den här landskapsregeringen har inte lyckas leverera.

I samband med utredningen "Attraktiva Åland", där jag var med på litet hörn, utsedd av näringslivet, så framgick det att Visit Åland som också är en av deltagarna i det här projektet, ville fortsätta att satsa på att marknadsföra den produkt vi hade. Det var det viktigaste för deras syn på turismen på Åland. Vi försökte få dem att också ta ansvar för produkten och för aktiviteterna och evenemangen, så att man skulle göra om organisationen så att vi hade någon som tog ansvaret för dessa, en organisation som var gemensam med näringslivet.

Titta på Göteborg & Co. De har skapat en egen organisation för detta, utgående från att de inte ansåg att marknadsföringsorganisationen var bra för dem. Vi tyckte ändå i den här utredningen att vi ju har en organisation där nästan alla turistföretagare är med. Några stora företag som banker och försäkringsbolag var inte med, men man kunde få dem med, de visade ett klart intresse för att vara med. De insåg att det är produkten som måste utvecklas, så att man verkligen har någonting att marknadsföra till de närmaste och mest lätt tillgängliga marknaderna, Finland och Sverige.

Det här snacket om att man behöver vända sig till nya marknader när de nuvarande marknaderna inte mera accepterar ens produkt, det är inte bra. Då har man inte förstått var felet ligger i den produkt man har.

Visit Åland visade inte något intresse av detta och visar det kanske fortfarande inte. Först måste vi bygga produkten så att den är bra förrän vi satsar ordentligt på marknadsföring. Jag menar inte att vi ska sluta satsa pengar på marknadsföring men vi måste prioritera på ett mer rätt sätt. Detta är viktigt.

Vi var och studerade turismutvecklingen i Åre, som faktiskt har fyra säsonger av naturliga skäl. Sedan har jag varit tio år uppe i Levi och studerat den turismen. Där har de tre säsonger, man kan inte vara där under sommaren för då är det så mycket myggor. Hösten, vintern och våren är det full fart där. Det är en otrolig utveckling, inte är det marknadsföringsorganisationen som har gjort den här utvecklingen. Det är företag som utvecklat den produkten tillsammans med staten och deras finansieringsmöjligheter och kommunerna. På flera av de här bergen är det samma sak, det är helt otroligt. När jag sitter där på höstarna så tänker jag; vad har Levi mer att erbjuda än vad Åland har? De har inte mer att erbjuda, vi har mera. Vi är mycket mer attraktivare under åtminstone tre årstider, kanske t o m alla fyra årstider fast vi inte har skidning. Men allt annat har vi bättre möjligheter. Levi har ju inte bara skidning, de har massor med annat också som de satsar på. Där har vi blivit omsprungna ordentligt. Det var någon som här talade om att vi har mycket övernattningar på Åland, men det är ingenting jämfört med vad de har. Små orter som är mycket mindre än vår ort, där går kurvorna går uppåt. Samma är det på Gotland, visserligen började de på en låg nivå, i förhållande till oss, per capita, med kurvan går lite uppåt på Gotland. På många orter går kurvan brant uppåt. Här på Åland går kurvan lätt neråt och har gjort det under många år nu. På det sättet är analyserna för den åländska turismen ganska lätta att göra.

Ministern sade att landskapsregeringen nu är inne på slutrakan. Ja, efter tre års ickearbete är man då inne på slutrakan. Sedan när det här jobbet är klart så är tiden ute för den här landskapsregeringen. Det innebär ju att vi måste tillsammans, precis som ministern Eliasson sade, ta tag i det och försöka göra det bästa möjliga. Jag är glad för att den beredskapen finns hos nuvarande näringsminister, det är väsentligt. Man måste göra det tillsammans. Det blir naturligtvis lite antiklimax när man beställer en utredning från ett Uppsalaföretag, dessutom en utredning som ska vara förankrad i näringen, av människor som inte är bekanta med vår näring utan ska lära sig den först. Förankringen i näringen har gjorts tidigare i en utredning. Det blev en hyllvärmare. Det var före minister Eliassons tid. Man gjorde det aktivt till en hyllvärmare. Det var mycket olyckligt.

Avslutningsvis, herr talman, en sammanfattning av det som jag ville säga. Det är boendekvaliteten som vi måste få upp nu. Det var en mycket central fråga för den parlamentariska kommittén för hembygdsrätts-, näringsrätt-, och jordförvärvsfrågor, att man skulle se till att bli av med de begränsningar som fanns på Åland för att utveckla boendeturismen på ett bra sätt. Kommittén kom med ett bra förslag. Ingenting har hänt, tyvärr. Någon lagberedning pågår inte, vad jag vet. Däremot har man kunnat bevilja tillstånd för några av de befintliga turistbyarna. Havsvidden är ett sådant exempel, det finns 2-3 till som har beviljats och det är bra. Kommittén föreslog ju lag och ordning, att vi via lagstiftning och förordningsnivå skulle klargöra detta och göra en förändring i bygglagen så att det skulle bli en styrning på det.

Boendekvaliteten är det ena, aktiviteterna är det andra och evenemangen är det tredje. Vi måste skapa den produkten så att vi har någonting att marknadsföra. Då tror jag att vi har goda möjligheter att få våra övernattningar att öka från ungefär 400 000, i den nedgående trenden som statistiken visar, till 800 000 eller 1 200 000 per år. Vi kan inte ändra den trenden bara med marknadsföring av det befintliga. Tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! När det gäller visioner och förutsättningar så är vi helt överens ltl Roger Jansson jag. Vi vet vad vi kan, vad vi har och vi vet att det finns massor av idéer. Jag ser framåt nu och det är viktigt att vi får detta till stånd. Vi har givit oss själva sex månaders tid, efter ett halvt år ska det här vara verkställt. Vi kommer att leverera det här.

Produkten är jätteviktig, det tror jag också. Produkten måste vi utveckla. Boendekvaliteten måste vi utveckla.

När det gäller marknadsföring, så det är klart att man kan utveckla den också. Vi har alltid sett närmarknaden som den absolut viktigaste, och det är den fortsättningsvis också. Vi har naturliga marknader med fina kommunikationer.

Detta som ltl Roger Jansson sade, snacket om nya marknader, det vill jag inte riktigt hålla med om. Det är nog någonting som vi ska titta på. Jag återkommer i nästa replik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har stor respekt och lätt att förstå minister Eliassons tankar, eftersom han till professionen är marknadsförare. Att man fokuserar så här starkt på marknadsföringen förstår jag. Samtidigt när man är marknadsförare och reklamman så är det viktigt att produkten uppfyller de nivåer som man försöka få kunderna att förstå. Därför är det otroligt viktigt att vi kommer bort ifrån den här lågprisstämpeln på vår landturism. Det finns många olika orsaker till att det har blivit på det sättet. Det är inte bara tidens tand utan det är också den marknadsföring av Åland som har skett genom de kanaler som är väldigt bra men där fokus läggs på en annan produkt, nämligen en sjöprodukt. Därför måste landprodukten finna sina egna vägar för kvalitetsutveckling av turismen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte inte så mycket på detta som marknadsförare, utan jag ville se på nya marknader. Hur man marknadsför sig på de nya marknaderna är en annan sak, det är detaljer.

Jag besökte en stugby i Finström ganska nyligen. Där kunde man konstatera att utan de trevliga ryska turisterna, familjer och fisketurister, så skulle de inte klara sig. De har hittat en helt ny marknad som är beredda att betala för produkterna. Detta gäller nya fina stugor. Vi ska fortsätta fokusera på våra närmarknader, men vi också ha ögonen öppna för marknader som finns inom räckhåll. Vi har ju fartyg som går från Mariehamn till Baltikum och Helsingfors. Vi får inte glömma dem.

När det gäller detta med turister året runt, så där måste vi tänka att vi ev. inte kan ta fram produkter som fungerar hela året. Jag tänker mera på säsongförlängning i första hand.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har i min närmaste släktkrets en mycket duktig entreprenör inom fisketurismen som sannerligen har låtit mig se värdet av de ryska turisterna också. Jag vill inte på något sätt säga att jag är negativ till det. Jag försökte säga att man inte får försöka ersätta de befintliga stora marknaderna, som vi har i Sverige och i Finland, med andra, när ens produkt blir sämre och sämre. Då måste man ta tag i produkten istället. Där vill jag komma in på kollegan Camilla Gunells resonemang. Låt oss inte vänta till våren eller sommaren 2011, minister Eliasson, nu när vi är så överens om nödvändigheten av det här. Låt oss se resultat redan i budgeten för 2011, som kommer nu på hösten, när det gäller utvecklingen av turismen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill tacka för ett bra anförande. Det var väldigt strukturerat. Det klargjorde skillnaden mellan marknadsföringen av Åland och själva produkten. Här har ltl Roger Jansson stor erfarenhet och kunskap och det skänkte en stor reda i hela det här resonemanget.

Det som förblev lite oklart för mig är om ltl Roger Jansson anser att det är Visit Åland som har ansvar för att utveckla produkten eller är det landskapsregeringen, just i turismpolitiken, som har det övergripande ansvaret? Vilken åsikt har ltl Roger Jansson i det här avseendet?

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är skäl att svara på detta. Vi gjorde en utvärdering av situationen i utredningen "Attraktiva Åland". Jag har tänkt på det mycket efteråt hur man borde göra här. Vi fastnade för att om man gör om Ålands Turistförbund, som det då hette, till en bredare organisation än en ren marknadsföringsorganisation, som det är idag med 11-12 anställda. Om man istället använder 6-7 av de anställda för marknadsföring och sedan förstärker man med några personer och använder en del av den befintliga personalen för evenemangsutveckling, boendekvalitetsutvecklingen och aktivitetsutvecklingen, samt att man gör motsvarande organisationsförändringar på landskapsregeringen, så då kan det fungera på Åland att det nya Visit Åland skulle kunna sköta det. Men så är det inte idag, det fungerar inte så.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det här är en viktig strategisk fråga. Den regering som har suttit nu verkar inte ha någon uppfattning om vilken deras uppgift är i det här sammanhanget. Man måste se på produktutvecklingen, med det menar jag inte att landskapet ska börja bygga vare sig det ena eller det andra eller vara delägare i någonting. Man måste greppa hela problematiken och samordna aktiviteterna och utvecklingsprocessen. Därför är jag lite orolig när det gäller den här konsulten, om det nu igen är så att det är någon som ska säga vad landskapsregeringen ska göra. Istället borde man gå in för att lagtinget slår fast målen i budgeten och sedan när det gäller förverkligandet kanske det behövs konsulter.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Min bestämda uppfattning är att om man inte omedelbart gör om Visit Ålands organisation och dess uppdrag från landskapsregeringen, att särskilt fokusera på de här tre produktutvecklingssegmenten, så kommer man ingen vart. Då måste man på Åland istället diskutera en organisation som t.ex. Göteborg har. Där gick näringslivet samman till en ny produktutvecklingsorganisation. Visserligen plockar de in försäljning också i den organisationen för att finansiera sig, vilket skapade en del problem, på Åland skulle det ha skapats stora problem.

I Åre har man gjort på ett annat sätt. Där var det inte heller marknadsföringsorganisationen som gick i bräschen för den här produktutvecklingen utan det var ett stort företag i kommunen. Samma är det i Levi, där var det inte heller marknadsföringsorganisationen som fick produktutvecklingsansvaret. Det var ett brett spektrum av företag som tog sig an den uppgiften tillsammans med samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag vill också tacka för ett, till stora delar, mycket bra anförande av ltl Roger Jansson och hans stora insikter i det här och hans arbete med "Attraktiva Åland". Det var delvis svart och delvis ganska ljust.

Jag måste göra ett tillrättaläggande. Det var inte under några omständigheter frågan om en förväntan att det skulle komma en ny strategi före 2010. Det är då som den gamla strategin går ut. I de handlingar som jag har varit med om så var målet att komma med en ny turismstrategi i januari 2010. Tyvärr, fanns det omständigheter som gjorde att den inte kunde levereras. Det gläder mig att höra näringsminister Eliasson nu säger att det arbetet som ändå lades ner ligger till grund för det som komma skall. Visst är det viktigt att strategin kommer. Men någon strategi har inte varit förväntad vare sig 2008 eller 2009, vilket dessutom står i vårt handlingsprogram.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det här beskedet förvånar mig, eftersom vi tidigare av minister Mattsson fick klara besked om att strategin skulle uppdateras. Det var nödvändigt särskilt för turistnäring. Den förra strategin var bra. Den angav väldigt konkret vad som skulle göras och vem som skulle göra det. Men man kom inte igång, så det var något fel någonstans. Då skulle man se till att man gjorde om strategin till de delar så att alla goda förslag verkligen kunde förverkligas. Därför brådskade det. Landskapsregeringen skriver att samhället måste gå i bräschen, visa vägen och hjälpa till när det är någonting som inte fungerar i utvecklingen. Därför var det viktigt att man kanske från 2009 skulle ha fått den förnyade strategin, eftersom den gamla fullt ut inte fungerade.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är helt riktigt det som ltl Roger Jansson säger. Det har konstaterats att det var väldigt tydligt angivet vem som skulle göra vad. Men i resultatet kan vi se att så inte har skett, i den ordningsföljden. Det gäller också de slutsatser som "Attraktiva Åland" har med sig. Det som man har kommit fram till har inte gjorts. Där har vi problemet. Skulle det ha gått som det var tänkt så skulle strategin har varit klar i december 2009, för drygt ett år sedan. Men tyvärr, den projektledaren, som vi hade, valde att lämna sitt jobb före tidens utgång.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är ju det som är vårt ansvar som samhällsarbetare. När vi gör upp strategier som är goda, har målsättningar och så visar det sig att det inte går att få dem att fungera helt fullt, då måste vi vidta åtgärder. Vad är orsaken till att det här inte kommer framåt? Vad kan vi göra annorlunda? Vi måste ange nya vägar i fall det visar sig att den gamla vägen inte fungerar. Därför var det viktigt att relativt snabbt, under den här mandatperioden, få en uppdaterad utvecklad och lite omformad turismstrategi för näringens del. Nu ser vi hur övernattningssiffrorna går ner per år hela tiden och antagligen omsättningen också eftersom anläggningarna blir sämre och sämre med ett antal goda undantag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jan-Erik Mattsson

Tack, herr talman! Turismspörsmål är dagens rubrik. Det var någon som tidigare sade att från 70-talet har regeringar varit aktiva i turismen. Jag vill påstå att näringslivet på Åland har varit aktivt vad gäller turismen långt före det. Näringslivet byggde upp mycket av den struktur som finns ännu idag, login. På 50-talet hade vi åtta pensionat i Eckerö, kanske flera. Märkväl, pensionaten på Åland byggdes och drevs under en tid när vi inte hade någon snabbrutt till Sverige. Man åkte ångbåt från Grisslehamn till Eckerö. Det fanns också nattbåtar som gick mellan Stockholm och Åbo och stannade till på Åland.

Detta vill jag påstå att är kanske den del där det verkligen märktes att det blev en turismutveckling på Åland. Den skedde då inte med vare sig lagtingets eller regeringens goda minne, ja, till en viss del, det fanns antagligen lagstiftning i grunden även på den tiden som möjliggjorde att detta skedde.

På 60-talet tog det ordentlig fart, då började åtskilliga jordbruksfastigheter eller landsbygdsfastigheter bygga uthyrningsstugor som stöd för jordbruket och fisket. Många av dessa stugor finns fortfarande kvar. Sammantaget kan man säga att ingen av dessa stugor längre finns i någon uthyrningskatalog. Ingen av marknadsförarna använder den här typen av logi för att marknadsföra Åland.

Hur vi ska skapa ny attraktiv logi är ett av dagens stora problem. För varje år som går kan man konstatera att antalet uthyrningsstugor minskar hos våra två stora marknadsförare, Eckerölinjen och Viking Line. Man är tvungen att lyfta ut och föra av stugor som inte klarar måttet. Det här är ett stort problem för turismen på Åland. De här stugorna finns ändå kvar och hyrs ut på så kallad Allotment  a allotment eller helårs uthyrning. Dessa stugor ingår inte i övernattningsstatistiken för Åland.

Åland behöver nu utveckling för att möta konkurrensen från de svenska turistanläggningarna. Man har tung marknadsföring hemma i eget land, vilken har burit frukt. Precis som ltl Roger Jansson så har man lyckats skapa fyra säsonger. Man har hela året. Det är gott nog.

Vintern för vår del är väl det mest problematiska. En turist kan inte fara ut och skida i januari och februari. Vi kan inte heller garantera att han kan åka skridskor. Vi kan inte heller boka in honom för isfiske. Isfiske var en sak som salig Lasse Wiklöf ville marknadsföra. Ålands Turistförbund skulle ha ett Slemmernfiske som kallades miljonpimpel. Man skulle märka en gädda och släppa ut den i Slemmern och den person som fick den gäddan på pilk på vintern skulle vinna en miljon. Det var en god idé, som kanske skulle ha lockat många, inte vet jag. Det var en idé, men den förföll p.g.a. att det inte var någon som ställde upp med miljonen. Annars berodde det på att det aldrig var någon is.

Det har nämnts mycket om vilka problem vi har för att komma vidare. Problemen är att vi inte klarar konkurrensen. Vi är inte attraktiva nog. Vi har för få anläggningar med hög kvalitet. Vad är det som har skapat problemen där? Vi har haft många relativt stora anläggningar med god kvalitet en gång i tiden. Jag vill påstå att generationsväxlingen har varit och är det största problemet och hotet mot en levande turistföretagare på Åland. Vi borde få fram flera yrkesvärdar som inte har många saker på sin lyra utan som faktiskt sysslar bara med turism och därtill hörande saker. Ett hinder för tillfället är faktiskt jordförvärvsreglerna på Åland, vilka har nämnts tidigare här idag. Jag vill trycka på det ännu en gång. För ett tag sedan så sade jag härifrån talarstolen att jag vet om fem av sex anläggningar på Åland som skulle vara förtjänta av en generationsväxling med nya jordförvärvsregler.

Vad behöver vi annat? Vi vet att det just nu startas nya restauranger på Åland i en mycket bra fart. Vi har aldrig haft så många restauranger och så bra restauranger som vi har idag. Men vad har vi när det gäller hotellsidan, framförallt i Mariehamn? När byggdes det ett hotell i Mariehamn senast? Eller när renoverades det ett hotell i Mariehamn senaste? Mig veterligen får vi gå tillbaka till 80-talet. Där har vi ett problem. När det gäller både gamla och nya stugor, så vad är landskapets roll? Ska landskapet på Åland ha en roll för att skapa nya hotellanläggningar eller flera hotell eller renovera hotell? Vilka medel ska vi då ta till?

När det gäller Visit Åland, som både kritiseras och rosas beroende på hur man ser på det, så har vi per automatik en gång per år i Ålands lagting godkänt näringsavdelningens budgetram för bidrag till Visit Åland, tidigare Ålands Turistförbund. Visit Åland är en stark organisation idag. Organisationen har aldrig haft så många medlemmar som den har just nu. Tydligen är det intressant att vara medlem och medverka. Men, för att få utveckling så måste de åländska produkterna, genom samarbete, få en bättre förpackning. Där har vi nog ett stort problem.

Visit Ålands roll kan vi väl diskutera i ordinarie budget, som ltl Roger Jansson sade. Då ska vi ju fastställa det belopp som Visit Åland ska få för nästa års verksamhet. Jag tror att det kunde vara bra med lite mera fördjupad diskussion om Visit Åland, som har fått sänkt anslag nu två år i rad. Till vad ska dessa pengar användas?

Vad ska vi erbjuda utöver det som vi har? Vi har satsat väldigt mycket pengar för sportresor. Finns det flera sporter som vi kan sälja? Det måste vi fundera på.

Ett par av småbåtshamnarna går riktigt bra. Några hamnar går inte alls bra. Det är väldigt utslagsgivande var hamnar ligger och vilken service de kan ge erbjuda. Det är också skäl att tänka på det.

När det gäller att fisketurismen är jag tyvärr rädd för att vi har haft vår topp där. Det finns stora problem både med vattenägandet och med tillgången på fisk. Ska man tillåta det vanliga traditionella, dvs att man hyr en stuga, man hyr en egen båt? Eller är det modellen med egna fiskeguider som ska gälla och ett högre pris och en högre kvalitet? Det kanske måste vara både och. Jag tror att det finns skäl att granska det här. Den arbetsgrupp som håller på att titta på sportfisketurismen kommer så småningom med en rapport över hur man ser på framtiden och möjligheterna att öka på sportfisketurismen. Jag vet att den här nämnda anläggningen i Finström som tar emot ryska gäster också har väldigt mycket fiske. Jag anser precis som ltl Roger Jansson; varför ska vi gå över ån efter vatten? Vi har den största marknaden, med samma språk som vi själva pratar, bara två timmar bort.

Vilka grupper ska man satsa på? Jag tror fortsättningsvis att barnfamiljerna kommer att utgöra stommen under den tid på året när skolorna är stängda och barnen inte går i skolan. Det här är en grupp som kanske inte har råd att betala särskilt mycket. Det är ändå en grupp som har funnit Åland attraktivt. Jag vet att det går i arvskifte inom familjer. En familj började hyra en mina föräldrars stugor redan på 60-talet. Från den familjen har det kommit vuxna, som själva var där som barn, med sina barn. Nu upplever de med sina barn dessa fina somrar som Åland kan erbjuda.

Det som ltl Sundback var inne på en äldre generation, som kanske har gått i pension och som kan resa när de själva vill, kan utgöra en grupp som kanske är lite underskattad idag. Jag tror att den gruppen finns. Då måste man också rikta marknadsföringen till den gruppen, om man tror på den.

Vi har Sverige på två timmars avstånd. Vi har Finland på fem timmars avstånd. På 70-talet dök det väldigt många tyskar upp under den tiden som blev off season, andra veckan i augusti. Vi hade en ganska stor procentuell andel tyska turister i augusti- september. Den här gruppen saknar jag idag. Man borde göra någon form av undersökning om varför de är borta. Jag tror att Åland för tyskarna är lika attraktivt idag som det var på 70-talet.

Om vi jämför andra destinationer. Åre är ett brand, ett namn. Säger man Åre så vet alla vad det handlar om, i första hand att åka skidor. I Åre har man fyra säsonger, man har turismen året runt. Jag tror inte det är samhället som har varit in och styrt alltför mycket.

När det gäller Gotland så var vi dit på besök och träffade representanter från Gotlands turistnäring. Det var intressant att höra deras åsikter om Åland. De tog fram Åland som det väldigt goda exemplet på hur man lyckas med turism. Det var det som de kände till. Det här är ju intressant. Man borde ha ett samarbete som plockar fram det bästa ur båda dessa orter. I Visby kunde man konstatera att efter första veckan i augusti så fanns det nästan inte någon öppen sommarrestaurang. Man har sex veckors säsong i Visby. Sedan dör Visby. Vi har det bättre, våra restauranger är väl allihop öppna ännu fast vi snart skriver sista september. Nog finns det problem även på Gotland.

Till sist skulle jag vilja gå in på någonting som inte har diskuterats desto närmare. Vi borde också börja titta på de lagar som styr logi och turistisk verksamhet.

Jag kan nämna att som första turistanläggning på Åland så byggde jag en miljöstation, för att ta hand om avfallet. Det var den första stationen som byggdes med sortering. När anmälan hade gått in till myndigheten, så fick jag ett telefonsamtal från en flicka som hövligt frågade om hon skulle få fara ut och besikta min miljöstation. Jag trodde att hon ville se hur en sådan såg ut. För mig resulterade det här i en räkning på 430 mk på den tiden. Det stod i protokollet att mina sopkärl var smutsiga. Är det någon som har rena sopkärl? Jag brukar tvätta ur dem när säsongen är slut.

Här har vi en utveckling där vi med lagar styr anläggningar och företag och ålägger dem avgifter för en massa krångliga inspektioner och kontroller. Det är inte stimulerande att vara företagare och få reda på att en inspektör har varit och besiktat dina sopkärl och funnit dem smutsiga. Man tycker inte att det är särskilt roligt. Dit for en veckas hyra från en stuga, och lite till.

Med adress till näringsministern och regeringen kan jag säga att jag har själv försökt dämpa ivern att lägga avgifter på näringslivet, men jag har inte lyckats särskilt bra under den här tiden. Jag tror att vi är flera som skulle behöva lyfta det här. Det här gäller nog faktiskt hela vårt näringsliv. Om vi ska ta livet av näringslivet med avgifter och andra inskränkningar i verksamhetsförutsättningar så blir det inte bra på sikt.

Näringsminister Torbjörn Eliasson, jag önskar dig lycka till med det arbetet som jag startade upp. Jag hoppas att du får det slutfört och att vi får det hit till lagtinget för en mera genomgripande diskussion och att vi får analysera fram de problemställningar som finns.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för det, ltl Jan-Erik Mattsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kan väl också tacka. Jag tänkte kommentera detta med Gotland. Det är ganska intressant att de på Gotland tycker att vi är framåt när det gäller turismen. I ett längre perspektiv är det ju så. Gotland har en tillgång som är helt unik med Visby. I våras var det ett ras i våra övernattningar. Det var intressant att notera att Gotland hade precis samma sak. Vi följer säsongsmönstret. Nu har de Visby Strand och vi har KK-huset. Nu gäller det att utnyttja det för den här säsongsförlängningen. Jag tror att det finns anledning för alla att följa med vad som händer på Gotland. En stor skillnad är att de har flygtrafik, vi har färjorna. Men vi har samma potential och kan faktiskt lära oss mycket.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Jag var inne på detta med att paketera en produkt och få företagen att samarbeta om att sälja den här produkten. Just Visby Strand har drabbats av det att man inte klarar av att hålla stora konferenser på grund av login inte samarbetar och ger ett bra pris. Visby Strand får vara för sig och de andra för sig och de samarbetar inte. Det är ett resultat av information som man kan få därifrån. Det är någonting som tyvärr Gotland så väl som Åland lider av. Det är en negativ sak. I övrigt skulle jag se fram emot ett årligt utbyte av erfarenheter på turistisk nivå mellan Gotland och Åland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Vi har inte riktigt problem med hotellsamarbete för vi har få hotell. Gotland har många fler hotell. Det är en strukturell skillnad mellan Gotland och oss. Gotland har många hotell, lite stugor och vi har många stugor och få hotell. Jag tycker att man strategiskt borde lära sig att vi behöver fler hotell och bättre kvalitet på stugorna. Så enkelt är det i teorin. Hur man ska få fart på det i praktiken är nyckelfrågan för turismen.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Precis som jag sade i mitt anförande är det just avsaknaden av hotell på Åland som är problem. Jag saknar hotell i Mariehamn. Inte sedan 80-talet, när Savoy byggdes ut, har det byggts några nya hotell i Mariehamn. Jag vet inte vad det beror på. Jag ställde frågan vad vår roll ska vara. Någonstans har jag tänkt tanken att kanske landskapet borde initiera någon form av räntestödslån eller någon annan form av morot för vissa åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! jag önskar bordlägga för att få komma med ett klämförslag i morgon onsdag den 29 september.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Under diskussion har ltl Camilla Gunell, understödd av ltl Johan Ehn föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 29 september. Ärendet bordläggs till i morgon den 29 september.

Enda behandling

6      Äldres vård och omsorg

Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande onsdag den 29.9.

För kännedom

7        Åtgärder för att öka skogsavverkningen

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 15/2009-2010)

Svar på enkel fråga skall ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela detta till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen 27.9.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 16.25. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.20).

 

Originalfil