Plenum den 28 september 2011 klockan 14.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 28 september 2011 kl. 14.00

Plenum börjar 2

Bordläggning. 2

1    Landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab upptar

Finansutskottets betänkande (FU 9/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 32/2010-2011)

Bordläggning. 2

2    Landskapsrevisorernas berättelse för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 10/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2010-2011)

Bordläggning. 2

3    Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 11/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2010-2011)

Andra behandling. 2

4    Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Föredras. 24

5    Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

Föredras. 26

6    Föglötunnelns eventuella förverkligande

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 31/2010-2011)

Föredras. 28

7    Framtida användning av Naturbruksskolan

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 32/2010-2011)

Föredras. 30

8    Gullåsens inomhusluft

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

Föredras. 32

9    Ålands Radio och Tv Ab:s försäljning av sändningstid

Landskapsregeringens svar

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 34/2010-2011)

Föredras. 34

10  Hembygdsrättsregistret

Landskapsregeringens svar

Ltl Fredrik Karlströms enkla fråga (EF 35/2010-2011)

Remiss efter bordläggning. 37

11  Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

Remiss. 38

12  Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

Remiss. 40

13  En åländsk nationalpark

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

Remiss. 41

14  Nationalfond för natur- och kulturarv

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

Plenum slutar 42

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter är närvarande.

Bordläggning

1      Landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab upptar

Finansutskottets betänkande (FU 9/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 32/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 30.09.2011. Godkänt.

Bordläggning

2      Landskapsrevisorernas berättelse för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 10/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 30.09.2011. Godkänt.

Bordläggning

3      Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2010

Finansutskottets betänkande (FU 11/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 30.09.2011. Godkänt.

Andra behandling

4      Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Orsaken till att det här ärendet remitterades till stora utskottet var formuleringen i 8 § i framställningen, dvs. att reglemente skulle fastställas av landskapsregeringen, det fann inte lagtingsmajoritetens gillande i omröstningen. I och med att det inte hängde ihop med social- och miljöutskottets betänkande så gick ärendet till stora utskottet.

Vi tittade noggrant på den här paragrafen och jag vill börja med att citera det som står i 8 § i detaljmotiveringen: ” Det föreslås att det såsom idag ska finnas ett reglemente för ÅHS. Reglementet ska beredas inom ÅHS och godkännas av styrelsen. Reglementet ska även fastställas av landskapsregeringen innan det kan träda i kraft. Syftet med detta är att stärka landskapsregeringens uppgift att handha den allmänna styrningen och övervakningen av ÅHS. Särskilt om ÅHS övergår till att styras av en styrelse utan koppling till den politiska representationen i lagtinget och landskapsregeringen finns det behov av att landskapsregeringen har ett faktiskt inflytande över reglementet.”  Det var landskapsregeringens motiveringar. Vi har inte desto mera i stora utskottet gått in på frågan om man ska ha en ÅHS-styrelse utan koppling till vare sig lagting eller landskapsregering.

Jag har noterat att det kan vara möjligt att det kan finnas en annan kompetens i ÅHS-styrelse framöver utöver den politiska. Jag vill bara säga för mycket eget vidkommande, i och med att vi inte har diskuterat det så ingående i stora utskottet, att personligen anser jag att det är viktigt att det finns en politisk styrning på ÅHS.

För att man ska få parlamentarismen att fungera så är det viktigt att man får den förda politiken att fungera fullt ut också i underliggande organisationer.

Just idag har vi enligt mitt förmenande en kompetent chef för ÅHS. Vi har också en relativt engagerad och kunnig styrelse. Men det har inte alltid varit så och det finns heller inga garantier för att det alltid kommer att vara så i framtiden.

Mot bakgrunden av det här resonemanget så valde stora utskottet att ändra tillbaka till framställningens originaltext i 8 § som lyder: ”Styrelsen ska anta ett reglemente för Ålands hälso- och sjukvård. Reglemente ska fastställas av landskapsregeringen. I reglemente ska finnas bestämmelse om myndighetens administrations som om övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion.”  

Vi har förstått att reglementet såsom det är idag är på en betydligt mera detaljerad nivå än vad det är tänkt i lagframställningen. Det är bakgrunden till stora utskottets ställningstagande. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var en kort presentation. Det är motiverat eftersom betänkandet är ytterst kortfattat. Man kan säga att det är det korta formuläret. Man har inte motiverat utskottets beslut i texten och man har inte heller hört några sakkunniga. Frågeställningen blir: Är detta helt och hållet ett politiskt avgörande baserat på ett politiskt tyckande? Eller kan man hitta några sakargument bakom utskottets behandling i den här frågan?

När jag har ordet sedan kommer jag att redogöra för en hel massa sakargument, för det här är inte ett bra förslag från utskottets sida. Finns det från utskottets sida möjligen några sakargument som är värdefulla förutom de, som ordförande läste upp här från landskapsregeringens framställning, som vi alla känner till från tidigare?

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Jansson hade vänligheten att både fråga och svara själv. Det är riktigt, vi gick tillbaka till lagframställningens ursprungstext med tanke på de motiveringar som fanns till att det skulle vara på det sättet.

Jag, som ordförande i stora utskottet, frågade också om det fanns någon som önskade höra sakkunniga. Men jag uppfattade att vi var eniga om att det behövde vi inte. Det är ju de facto ett politiskt avgörande hur styrningen av ÅHS ska fungera.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som jag har sagt många gånger i den här frågan, som jag kommer att säga också i mitt anförande och som jag säger också i den här repliken, så är det här inte någon stor fråga. Men den har tydligen skapat känslor och någon kan tycka att frågan är stor.

Av landskapsregeringens motiveringar kan man dra den slutsatsen att å ena sidan ska ÅHS fortsätta att vara lika mycket självstyrt som hittills, en självstyrd hälso- och sjukvårdsorganisation, den underlydande myndighet som är mest självstyrd av alla våra myndigheter. Men, å andra sidan vet man inte riktigt om den ska få vara tillräckligt självstyrd eftersom man ändå vill kontrollera hur den inre organisationen är uppbyggd när det gäller olika personers arbetsuppgifter.

Har utskottet uppenbarligen tyckt att detta är ett klokt resonemang från landskapsregeringens sida?

Ltl Anders Eriksson, replik

Igen hade ltl Jansson vänligheten att ställa en lite ledande fråga. Vi tycker, som det framgår av betänkandet, att det är ett klokt resonemang. Men, jag kan hålla med ltl Roger Jansson att om man går mera in på djupet i detaljmotiveringen så är det lite väl mycket å ena sidan och å andra sidan, speciellt när det kommer in på finansförvaltningen. Där hänvisar man till landskapslag om finansförvaltning, det sägs att det ska vara lika för alla underlydande enheter. Men i sista meningen sägs; ”ÅHS ska fortsättningsvis själv få besluta om sin ekonomiförvaltning.” Så den punkten håller jag med om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! På ett sätt blev väl stora utskottets betänkande och den lika korta presentationen av utskottsmajoritetens handlande en passlig sorti för stora utskottet som instrumentet. Det är kanske passligt att man avslutar på det här sättet genom att inte tillföra ärendet någon form av ny substans och än mindre förklara då, som kollegan Roger Jansson var inne på, varför man nu föreslår att vi ska fatta ett helt nytt beslut.

Det skulle vara intressant att få reda på lite var bevekelsegrunderna är? Nu har vi bara redan kända fakta på bordet som fanns redan när lagtinget röstade senast. Vad har förändrats i sak?

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt att det är ett kort betänkande. Det var också en kort presentation just på grund av att det substantiella innehållet redan fanns i framställningen. Det som är intressant med behandlingen av det här ärendet är att majoriteten i stora utskottet stöder landskapsregeringens resonemang till skillnad från centern.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är klart att så kan man resonera. Men ändrar man nu sin åsikt, som även utskottsordförande har gjort, sedan omröstningen för några dagar sedan så vill man gärna ha reda på vad som har inträffat. Vilken juridisk sakkunskap eller annat åberopas för att gå emot lagtingets beslut? Nog tillhör det väl god ton i utskottshanteringen att man förklarar varför man går emot det som har varit lagtingets linje hittills.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade tidigare, och det är säkert förståeligt, att ltl Harry Jansson mera har en tjänstemanna infallsvinkel på den här typen av ärenden, när det gäller vilken juridisk sakkunskap man ska ha. Jag ställde frågan i utskottet om vi bör höra sakkunniga om i grund och botten ett politiskt ställningstagande. Hela utskotten inklusive centerns ledamöter var ense om att det behövde vi inte. Det här är ett politiskt avgörande. De motiveringar som finns i detaljmotiveringen till 8 § är till fyllest för mig och också till fyllest för stora utskottets majoritet i övrigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Den här frågan blev måhända politisk. I slutändan är det kanske en liten fråga i en stor lagframställning som omfattar väldigt mycket, att klargöra hur ÅHS ska sköta sina uppgifter är ju stort.

Det sades mycket riktigt att utskottet inte var enigt. Omröstningen slutade 7-3. Centerns ledamöter ansåg att det var tillräckligt att ÅHS-styrelse själv antar reglemente och att det inte behövs ett särskilt fastställande från landskapsregeringen. Det håller jag fortfarande fast vid.

Det har inte förts fram några motiveringar till varför utskottet och några ledamöter ändrade sig. Jag tycker att det finns många motiveringar till varför vi fortfarande hävdar att det räcker med att ÅHS-styrelsen fastställer.

Det första argumentet är minskad byråkrati. I värsta fall kan t.ex. ett fastställande från landskapsregeringen försena och försinka ett reglemente så att ÅHS jobbar utan reglemente om det är svårt. Det tar ju sin tid.

Jag tänker påpeka några saker varför jag anser att det räcker med ÅHS-styrelsen fastställande. Det ena är att ÅHS-styrelsen regleras i lagen precis som det föreslås. Nu har vi hittills haft en parlamentariskt tillsatt styrelse där också oppositionen ingår. Det har borgat för att alla åsikter finns med. Vi är alla medvetna om att det inte är något krav på att det ska bli så i fortsättningen. Det kan bli en styrelse med enbart regeringspartier men det kan också bli en styrelse med någon form av sakkunniga. Det är sant.

I 3 § landskapslagen anger man styrelsens tillsättande. Vi ska komma ihåg att landskapsregeringen när som helst kan avsätta styrelsen om styrelsen gör någonting som landskapsregeringen inte omfattar. Det är ett sätt för landskapsregeringen att kontrollera ÅHS-styrelse.

4 §, styrelsens uppgifter, den är ganska tydlig och klar och säger också att styrelsen själv ska anta sina bestämmelser om styrelsens inre arbete.

När det gäller beslutsfattande i styrelsen så medger nya lagen också att ministern kan vara närvarande. Det är också ytterligare en kontroll från landskapsregeringen att styrelsen hanterar ärendena korrekt.

Vi kan gå vidare och titta på 11 § om budgeten. Det där säger man igen samma sak. Det blev även tilläggsskrivningar i social- och miljöutskottet att man ska tillställa landskapregeringen budgetförslag med tydliga motiveringar osv. Här är också igen en möjlighet för landskapsregeringen att kontrollera upp hur ÅHS-styrelse sköter sig.

I 12 § säger man i lagförslaget och också i social- och miljöutskottets betänkande att; ”styrelsens beslut om betydande ändringar av organisationen för ÅHS skall tillställas landskapsregeringen och fastställas av landskapsregeringen innan de verkställs”. Här är också samma sak igen. Landskapregeringen har ett väldigt stort inflytande såsom det är.

I 23 § är det en likartad paragraf där man pratar om ändringar av inskränkningar och omprioriteringar i ÅHS verksamhet. Det är samma sak här, det fastställas av landskapsregeringen, även här finns landskapsregeringen över.

Detta som nu föreslås att fastställandet av reglementet ska ske i landskapsregeringen är mer hängsle och bälte på ÅHS-styrelse.

Man undrar om man har läst själva reglementet och funderat över vad det står där?

 För det första är det här ett nytt reglemente som träder ikraft den 15 mars. I det reglementet finns ett flertal punkter som man måste ändra efter att den här nya lagen blir godkänd. Så där blir en hel del ändringar. I övrigt bygger hela reglementet på olika lagar. Allt som har med tjänstemannaorganisationen bygger ju på tjänstemannalagen, det bygger på kollektivlagen och man måste följa finansförvaltningslagen när det gäller ekonomiförvaltningen osv.

 Jag tycker att det är väldigt lätt att göra som jag nu tänker föreslå. Jag föreslår att lagtingets beslut av den 19 september skall blir gällande. Jag aviserar en omröstning i den här frågan. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är givetvis som ltl Gun Carlson säger, det finns flera andra möjligheter att kontrollera ÅHS, om vi ska använda oss av det uttrycket. Att avsätta styrelsen, nog har ju verksamheten gått väldigt, väldigt långt snett innan man vidtar sådana åtgärder, åtminstone är det min erfarenhet. Jag tror att ltl Carlson lika väl som jag vet att sådana diskussioner fördes för ett antal år sedan när det inte fungerade. Nu fungerar det bra. Det som jag tror att är viktigt är att det också fungerar bra i framtiden.

Det som är intressant i och med att centern borde stå bakom den här framställningen är resonemanget om att man ska ha en ÅHS-styrelse helt utan politisk förankring vare sig i lagtinget eller i landskapsregering. Vad är tankarna bakom den formuleringen?

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Den detaljen är ingenting som jag någonsin har förespråkat. Men jag säger att den här lagen medger det. Jag tror inte själv på det. Jag tror att det måste vara ett politiskt ansvar för en verksamhet som idag drar mera än 1/4 av landskapets budget. Jag tror inte på det. Jag ville bara säga att skrivningarna i den här lagen, (de paragraferna blir säkert godkända eftersom ingen har aviserat något annat om styrelsen) betyder att man kan ha en styrelse som vi har haft hittills där så gott som alla partier har varit med eller så kan man ha bara regeringspartier med i ÅHS styrelsen eller så kan man ha helt fristående personer i ÅHS-styrelsen. Lagen medger det, vilket jag sade. Men jag förespråkar inte det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson

Tack herr talman! Jag konstaterar först att utskottsordförandens presentation åtminstone tillfredsställer mig som medlem av utskottet. Den tog sikte på väsentligheter. Jag tycker också att den visade att ordförande behärskar ämnet. För det som vi nu egentligen debatterar är normhierarkisk struktur, hur tråkigt det än låter, men det är så.

Jag ska med detta inlägg försöka anlägga juridiska synpunkter på en fråga som inte får förstoras till proportioner den inte förtjänar. Jag har politiska, juridiska och fackföreningsmässiga argumentet till förmån för stora utskottets majoritet.

En svårighet kanske också i sammanhanget, åtminstone för mig, var att när jag gick bakåt, såsom kollegorna har gjort här också, och tittade på vad som hände i social- och miljöutskottet så konstaterades det väldigt lakoniskt på sidan 5 under 8 §: ” Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat att godkänna framställningens paragrafformulering. Beslutet biträddes av ordförande Mattsson samt ledamöterna Aaltonen och Eriksson.”  Man får ingen vägledning om vad möjligen de två kan ha ansett i utskottet. Vi har i debatten fått reda på argumenten. Därför vill jag fortsätta den debatten. Jag tror att debatten med tanke på framtiden kan vara viktig. Om vi eftersträvar utvidgad självstyrelsebehörighet och större ansvar för lagstiftning och offentlig maktutövning på det hela taget så är det helt avgörande att vi vet i vilket rättsligt system vi önskar befinna oss. Vilka rättsliga, juridiska och naturligtvis politiska instrumenten vi avser att använda och hur vi gör det.

I den här frågan måste vi, om vi vill det eller inte, utgå från självstyrelselagen. Självstyrelselagens 3 § är väldigt tydlig. Den säger: ”Förvaltningen under självstyrelsen utövas av Ålands landskapsregering och myndigheter under den.” Det är så. Vi har en allmän förvaltningsmyndighet i självstyrelsesystemet. Vad därutöver är, är enligt självstyrelselagen myndigheter under landskapsregeringen.

Den normhierarkiska strukturen har förtydligats sedan den första ÅHS-lagen tillkom. Det är väldigt viktigt att notera det, när den första ÅHS-lagen tillkom på 90-talet fanns det ingen normhierarkisk struktur i Finlands grundlag eller i Ålands självstyrelselag. Nu finns det, den finns i nämnda 3 § i självstyrelselagen och 21 §. Utgångspunkten är den struktur som följer av grundlagens 80 §. Den av oss alla kända och ofta hanterade 80 §, vars första moment ju redogör för normindelningen i grundlag, lag för ordning och beslut. Där ju vår självstyrelsepolitiska ambition alltid har varit att betraktas i ärenden under självstyrelsen som ett Statsråd vad gäller landskapsregeringen eller minst ett ministerium. Det har varit en målmedveten princip och så måste det ju vara. I ärenden under självstyrelsen kan ju förvaltningsrätten inte utövas av någon annan än oss själva.

Första momentet i 80 § har den berömda lydelsen: ”Att genom lag skall dock alltid utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. Om det inte särskilt anges vem som skall utfärda en förordning, utfärdas den av Statsrådet, på Åland av Ålands landskapsregering.”

Jag ska nu citera moment två i dess helhet. Jag får det intrycket av debatten att kollegorna kanske inte riktigt är fördjupade i den bestämmelsen. Den lyder så här: ”Även andra myndigheter kan igenom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den skall ske genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande skall vara exakt avgränsat.” Den här sista bestämmelsen uppfylls i 8 § 2 mom. i ÅHS-lagförslag, precis som utskottsordförande redovisade.

Jag kan redan i det här skedet säga att, om lagtinget berövar reglementet denna normativa kraft, som jag nyss åberopade, då kan man inte heller ha moment 2 kvar. Moment 2 i 8 § rättfärdigas ju enbart av kravet på exakthet enligt 2 momentet 8 § i grundlagen. Den här blev nu lite tråkig juridik. Jag ska på ett mer praktiskt plan försöka förklara vad det betyder.

Politiskt brukar man normhierarkiskt ge termer den innebörd de normalt ska ha. Därför att man inom juridiken därvid kan anlägga en så kallad teleologisk tolkning på dem. Regler och ord ska tolkas såsom de är, såsom de rakt upp och ner är skrivna. Ett reglemente, i det juridiska språkbruk som åtminstone jag har lärt mig, har normativ effekt enligt 2 momentet 80 § i grundlagen. När det finns bemyndigande i lag om att utfärda rättsnormer i bestämda frågor på lägre nivå än lag eller förordning och området för deras reglering är bestämt avgränsad då är reglemente tillämpligt.

Den juridiska aspekten, enligt min mening, för att ÅHS-reglemente med den här skrivningen ska ha normativ effekt, dvs. måste fastställas av landskapsregeringen enligt dess utformning enligt 8 § 2 momentet, är att utomstående ska kunna åberopa reglemente. Man ska kunna tro på det, kunna ty sig till det och kunna säga att där står det att mina rättigheter som klient eller patient är sådana och sådana och den normen binder mig och alla andra i systemet. Men ännu viktigare, enligt normal förvaltningsrättslig doktrin, är att personalen i organisationen ska kunna lita på att det reglemente som styr deras verksamhet betyder någonting. Personalens rättsliga ställning, rättssäkerhet, kräver att det regelverk, var under de fungerar, också betyder någonting. Det ska inte längre vara möjligt att såsom högsta förvaltningsdomstolen gjorde i ett ärende om en tvist beträffande en avlöning i ÅHS. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att reglemente är ett internt papper utan effekt utåt, just därför att ingen utomstående har medverkat vid dess tillkomst.

Framförallt med tanke på personalen, vi talar nu om den största arbetsplatsen inom det offentliga Åland, kan man också anlägga en sådan juridisk aspekt att ett reglemente som normerar rättigheter och skyldigheter för personalen inte hur som helst, när som helst, på vilka grunder som helst kan ändras eller upphävas.

Det leder över till den fackföreningsrättsliga aspekten på det hela. I normalt medbestämmande i en sådan här organisation eller i vilken organisationen som helst där ämbetsverksdemokrati förekommer så bör de som det gäller kunna medverka vid tillkomst, ändring och upphävande av ett reglemente. Men man ska också kunna lita på att dess uthållighet ges juridisk giltighet i något så när förutsägbar och proportionell. Man ska kunna förutse ungefär hur länge normerna kan leva och ungefär under vilka förhållanden de ändras. Så ska man kunna vara alldeles övertygad om att ändringar och åtgärder i sådana regler ska stå i proportion till syfte med den.

Mina avslutande kommentarer gäller delvis det som ltl Gun Carlson nämnde. På basen av den här argumenteringen vill jag egentligen kalla det för normkollision. Jag tror nämligen inte, inte ens med den rättspositivistiska syn jag har, att man kan läsa 4 § punkt 6, på det sätt som kollegan Gun Carlson nyss läste. Det står; "styrelsen ska anta bestämmelser om styrelsens inre arbete”, som om det inte skulle ha någon betydelse för vilken normerande effekt ett reglemente kan ha. Om den här typen av bestämmelser för styrelsens inre arbete och ett reglemente står på samma nivå, då kan man kryssa mellan dem precis hur man vill och ingenting har egentligen någon effekt utåt.

Jag går till 12 § där jag ser en mycket oroande normkollision: ”Styrelsens beslut om betydande ändringar av organisationen för Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapregeringen innan de verkställs”. Om landskapsregeringen inte tycker att de här ändringarna är bra och vägrar verkställa så genomför styrelsen dem ändå, på eget bevåg genom ändringar av reglemente. Då har vi, värderade kollegor, för långt fjärmat oss från den ”Rule of law” princip som vägleda offentlig maktutövning under lagarna. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Ja, det är möjligt att centern inte greppar den normhierarkiska strukturen. Det kan vara att vi inte fattar alla rättsliga juridiska argument. Så kanske det kanske vara.

Jag måste ändå ställa en fråga. Vi har lagar, förordningar och så har vi beslut, normer och reglementen. Ska de alla bygga på förordning och i sista hand på lagen?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag citerade just 80 § 2 momentet i grundlagen som säger att bemyndigande på lägre nivå än lag eller förordning skall, för att de ska rättslig effekt, bygga på lag, grundlag eller lag, aldrig på förordning.

Ltl Gun Carlson, replik

Då måste jag konstatera att då gäller det inte alltid, t.ex. när landskapsregeringen kan ta beslut som går mot gällande förordning. Har man då fattat de här normhierarkiska strukturerna när man gör sådana beslut?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Det här blir grundlagsjuridik på hög och mycket intressant nivå. Svaret är att grundlagen måste anvisa lösningar på den här typen av normkollisioner. Lösningen på den nyss nämnda finns i grundlagen 107 §. Men det finns också i självstyrelselagen 21 § som normerar när man som en offentlig myndighet, vars maktutövning ska ske under lagarna, inte får tillämpa en bestämmelse i förordning eller beslut i fall de har tillkommit på fel sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ska i mitt anförande resonera kring en del av de frågor som vtm Gunnar Jansson här tog upp. I replik skulle jag gärna vilja ha synpunkter utgående från grundlagens 80 § och den normhierarkiska struktur som där anges som är landets lagstiftning och beslutande. Där framgår det klart att det är på lagnivå den typen av beslut ska tas. I och med den här lagen får vi nu för första gången när det gäller ÅHS en sådan struktur med landskapslag möjligheter till landskapsförordningen, budget, beslut från lagtingets sida och landskapsregeringsbeslut.

Jag undrar om vtm Jansson har tagit del av det nya reglemente och huruvida man kan finna någonting överhuvudtaget som skulle vara av en normgivande art, där det inte finns hänvisning till lagstiftning?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag fick samma fråga i stora utskottet och jag kunde då berätta att jag har läst reglemente. Jag delar den synpunkten, dess normhierarkiska struktur är ganska vid. Jag svarar på repliken nu på samma sätt; man kan inte i en lag som ska träda ikraft bestämma om hur ett gällande reglemente ska skrivas. Bemyndigande om reglemente finns i själva lagen. Det som vi nu enbart kan ta ställning till är den avgränsning av normativa effekten som följer av 8 § 2 momentet där vi överhuvudtaget inte kan ta ställning, och ska inte heller befatta oss med, vad som råkar stå i nuvarande reglemente. Det som ska ingå i kommande reglemente gäller bestämmelser om ÅHS administration samt om de övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion. Jag är säker på att ett reglemente enligt den här normen skulle innebära en storstädning i nuvarande dokument.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag delar de här uppfattningarna, särskilt när det gäller 8 § i landskapslagens 2 moment, som ger en relativt oklar till sina gränser fullmakt till styrelsen att skapa ett reglemente.

Inför den fortsatta diskussionen var det intressant för mig att få veta om vicetalmannen har tagit del av nuvarande reglemente och där kan finna någonting som skulle strida mot de här principerna om var den normgivande makten ska ligga?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, jag menar att konflikten ligger just där i att ingenting av det som står i nuvarande reglemente har normativ effekt. Det är ett internt arbetspapper för ÅHS som inte har effekt för mig eller för Vera i Knutsboda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Det var ju bra att vi i detta skede av processen fick reda på bevekelsegrunderna för varför stora utskottet har gått på framställningen.

Man blir ju lite förvånad i och med att reglemente, som det är tänkt enligt lagtingsbeslut tidigare, kommer att vila på lag. Kan vtm Gunnar Jansson upplysa församlingen här på vilket sätt en utebliven fastställelse av landskapsregeringen förändrar, som kan leda till total rättsosäkerhet i fall det skulle finnas någon form av normgivning i ett reglemente? Hur förändrar det den här situationen med grundlagens 82 §, när vi redan har lagfäst reglemente?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det förändrar situationen på det sätt som högsta förvaltningsdomstolen uttalade 2006 i ärendet angående avlöning av en tjänsteinnehavare i ÅHS. Där hade beslut fattats med hänvisning till det nuvarande reglementet. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en sådan hänvisning saknar juridisk betydelse eftersom reglementet inte är fastställt av någon utomstående, utan på sin höjd kan betraktas som ett internt arbetspapper för organisationen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Det blir, som ltl Gun Carlson sade, lite märkligt att vi nu med tanke på jordförvärvsbeslutet tidigare, där man nu via ändring av beslutspraxis har åsidosatt det som bygger på lag, dvs. en förordning. Till och med den tjänsteman som tillämpar det nya beslutspraxis ska begå brott mot tjänsteplikt, bara för att belysa det absurda i den här situationen.

Tror inte vtm Gunnar Jansson att ÅHS-styrelse har lärt sig vad som ska inrymmas i ett reglemente, som smidigt kan ändras när det behövs i förhållande till den lönefråga av gammalt datum som vicetalmannen lyfte fram?

Om jag återknyter till replikskiftet tidigare med utskottets ordförande så nog hade det väl sett bra ut om utskottets bevekelsegrunder hade presenterats på ett sakligt sätt i utskottsbetänkandet. Här har vi då hittat förklaringen till att enskilda ledamöter i denna församling har ändrat åsikt.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! I ett skede tog jag redan fram 8 § i jordförvärvslagen, men jag ska avstå från att citera den, även om kollegan lite vek in på jordförvärvsfrågor.

Jag uppfattar stora utskottets betänkande på så vis att betänkandet, som i allmänhet ska avfattas kortfattat, kunde vara så här kortfattat eftersom stora utskottets majoritet ansluter sig till framställningen och där är paragrafen bra motiverad, framförallt i ljuset av 80 § 2 momentet i grundlagen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Den här diskussionen om detaljfrågan i landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård är definitivt ingen kioskvältare. Jag kan förstå att även ledamöter i lagtinget kan finna den ointressant. Jag vill för min del säga att jag uppskattar den typen av diskussioner av det skälet att de är viktiga för ett lagstiftande parlament. Det visar hur vår interna lagstiftning är beroende av externa bestämmelser, i det här fallet Finlands grundlag. Man kan även här finna vissa paralleller till självstyrelselagen som är väsentliga att beakta. Det är orsaken till att landskapsregeringen har insett att vi måste få en ny ÅHS-lag. Vi kan inte leva i det laglösa förhållande som har gällt hittills. Rikslagstiftning har använts i organisationen eftersom Ålands lagstiftning saknas, trots att det är de områden som berör vår egen lagstiftningsbehörighet.

Det stora är att vi nu i ÅHS-lagen intar de bestämmelser som har saknats hittills och som hör till åländsk lagstiftningsbehörighet. Vi har inte ens haft den i blankettform. I och med det får vi efter 17 år av ÅHS-verksamhet en laghierarkisk korrekt situation. Där det som ska vara i lag finns i lag, där det finns en klar avgränsad, enligt grundlagen, fullmakt för landskapsförordningen, där också budgetens ställning klargörs i den hierarkiska beslutsprocessen och där i viss mån även landskapsregeringens beslut kan vara denna normgivande art.

Den här frågan om paragrafen är lagstiftningsmässigt mycket obetydligt men den är principiellt viktig. Den är principiellt viktigt ur den synpunkten att ÅHS organisation år 1993 gavs en långtgående självstyrelse, med samma juridiska resonemang som finns i den åländska självstyrelsen kontra Finland. Landskapsregeringens framställning innehåller inte på någon punkt förslag om att den självstyrelsen ska inskränkas. Där ska föreligga status quo. Därför är det en fråga som principiellt viktig. Finns det behov av att ändå något ångra sig när det gäller ÅHS självstyrelse? Det har förts en diskussion om att man lite måste ångra sig, man måste ta tillbaka lite med vänstra handen det som man har givit med högra handen. Orsaken är bristen på lagstiftning under 17 år inom de här områdena. Reglemente har behövt innehålla en del av de bestämmelserna och hänvisningar till rikslagstiftningen som egentligen inte gäller på Åland. Reglemente har behövt innehålla en del normativa bestämmelser.

Högsta rättsvårdande myndighet i landet har konstaterat att det gamla reglementet hade flertalet av funktioner men kunde inte vara ett normativ papper ur juridisk synpunkt. Det gör ju inte att pappret, det forna reglemente, bara var ett arbetspapper, utan tvärtom så angav det hur ÅHS internt var organiserat. Det var alltså en organisationsmodell, som är mycket viktig i all verksamhet och också i företag.

Ärendet om förvaltningschefslönen behandlades under en liten del under det gamla regementet. Orsaken till att det blev ett problem var huvudsakligen att man vare sig i de här husen eller på ÅHS kunde övrig landskapslagstiftning. Det var orsaken till att det blev problem med det ärendet. Sedan fanns det ett annat ärende också, det var möjligen i samband med det här löneärendet. Styrelsen tog sig för att ändra reglemente utan beredning av reglemente. Det strider naturligtvis mot alla principiella rättsregler.

Den här bakgrunden har gjort att man tycker att det skulle bli säkrare om landskapsregeringen fastställer det här interna arbetspappret, den interna organisationen. Det gör man. Det som man behöver styra från landskapsregeringen styr man enligt grundlagen och självstyrelselagen med landskapslag, med landskapsförordning, med budget och med, där man enligt lagstiftning har rätt till det, landskapsregeringsbeslut. Övrigt ligger på den självstyrande organisationen Ålands hälso- och sjukvård.

Den här obetydliga juridiska konflikten i samband med huruvida reglemente ska fastställas eller inte ska fastställas är rent principiellt en felaktig väg att gå. Jag har tagit del av vtm Gunnar Janssons intressanta resonemang om den normhierarkiska strukturen. Jag har noga läst 3 § och 21 § i självstyrelselagen och 80 § i grundlagen. Jag kan inte se att så som det nu är avsett med hierarkin i landskapet med landskapslag, landskapsförordning, lagtingsbeslut i samband med budget med ganska långa motiveringar och där varje verksamhetsförändring måste finnas medtagen, varje organisationsförändring måste finnas medtagen i budgeten enligt vår lagstiftning som styr budgetering. Då måste vi ha lagtingsbeslut på alla sådana förändringar. Dessutom kan det i vissa sammanhang finnas landskapsregeringsbeslut. Några fackrättsliga frågor ska inte regleras i reglemente därför att det hör till lagnivå. Landskapregeringen har alltså inte rätt att göra den typen av bestämmelser vid fastställandet av reglemente, som ska finnas på lagnivå när det gäller personalfrågor.

Jag menar att landskapsregeringen behöver inte, skall inte och får inte ge reglemente en normativ effekt. Reglemente ska inte ha det. Det är nivåerna, som landskapsregeringen har beslutsskyldighet i och där lagtinget har beslutsmakt i, som ska inkludera det.

Herr talman! Jag kunde gå igenom de 9 kapitlen i reglemente där jag i detalj har sett huruvida de skulle ha någon normativ effekt, det som faller på styrelsen och det som inte är under lag. Och jag har inte kunnat hitta någonting.

Sedan säger kollegan Gunnar Jansson att 8 § 2 moment skulle för framtiden skapa den här risken. Det står;” i reglemente ska finnas bestämmelser om myndighetens administration samt de övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetsuppgifter och myndighetens funktion.” Till det vill jag svara att om någon styrelse i framtiden skulle vilja ta in sådant som hör till den nivån över, så är det landskapsregeringen sak att reagera. Det är förvaltningschefens sak att konstatera att om beslut fattas under den punkten i reglemente så är det icke-beslut. De har ingen betydelse. Därför det finns ingen rätt att ha den typen av bestämmelser i ett reglemente.

Med dessa ord, herr talman, kommer jag sedan i detaljbehandlingen att understöda kollegan Gun Carlsons förslag.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har två kommentarer. Än en gång, det ankommer inte på lagtinget att ta ställning till det nu gällande reglemente för ÅHS i det här sammanhanget. Det ankommer på lagtinget att ta ställning till hur 8 § i lagframställningen ska utformas. Med all respekt för allt det goda som kan finnas i det nuvarande reglemente så är det inte överhuvudtaget det som är föremål för behandling.

En annan springande punkt som jag försöker göra så tydlig jag kan; det är inte så där krångligt, kollegan Roger Jansson. Den avgörande saken är utformade 80 § i grundlagens 2 moment som talar om att utfärda rättsnormer. Det grundläggande är; vill vi ha en riksnorm eller vill vi inte ha det? Landskapsregeringen vill ha en rättsnorm med tanke på ÅHS-verksamhet och med tanke på ÅHS stora personal och enorma budgetmässiga betydelse. Stora utskottet vill också att det ska vara en rättsnorm och inte ett internt papper. Det är det som det är frågan om.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ville ta upp det nya reglemente som ett exempel på där lagtingsledamöterna kan göra den här bedömningen utgående från 8 § i den nya landskapslagen. Huruvida de här riskerna finns, som anförs från vtm Gunnar Jansson, om att man på styrelsenivå skulle gå in på rättsnormerande beslutsfattande. Jag menar att det är uteslutet. Också den här kontrolluppgiften som landskapsregeringen gör att det blir uteslutet

När det gäller 8 § grundlagen där det står; ” även andra myndigheter kan igenom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor” så menar jag att den här lagen inte ger ÅHS bemyndigande att utfärda rättsnormer. Därmed förefaller resonemanget som vtm Gunnar Jansson har, såvida han inte har en annan förklaring till sitt tänkesätt.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag vill, med tanke på organisationens vikt och betydelse i det åländska samhället där vi alla en dag förr eller senare patienter och kunder, att det reglemente som vi nu debatterar ska ha rättslig effekt. Det ska vara en rättsnorm, det är det som jag vill. Jag tycker att det borde ha framgått vid det här läget. Jag vill inte att en organisation som har mer än hälften av landskapets alla anställda och omsätter 1/3 av budgeten ska skilja sig så mycket från alla annan förvaltningsstruktur som vi har i självstyrelsesystemet. Det är dålig lagstiftning rent ut sagt.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag har kanske varit ouppmärksam, men så här klart har inte vtm Gunnar Jansson sagt den här saken tidigare. Jag vill dock meddela att jag håller inte med vtm Gunnar Jansson att rättsnormerande reglering ska ligga under lagtings- och landskapsregeringsnivå. Hela det här lagpaketet är uppbyggt att ÅHS nu ska fungera under lag, förordning, budget och under landskapsregeringsbeslut. Jag menar att rättsnormerande beslut endast kan fattas på den nivån och inte inom ÅHS-styrelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tänker inte alls ge mig in i denna juridiska tvekamp. Jag har inte någon prestige alls heller när det gäller det här ärendet.

Tittar man på de möjligheter som den här lagstiftningen ger när det gäller styrelsens sammansättning, vilket egentligen är i stort sett det enda jag har uppehållit mig vid i remissen, så kan det vara en styrelse som nu med båda regeringspartier och opposition. Det kan vara styrelse enligt min modell att ministern är ordförande med den kompetens hon önskar. Det kan till och med vara en helt opolitisk styrelse, jag hoppas i och för sig att det inte ska bli så. Mot den bakgrunden anser jag att det är viktigt att det finns en möjlighet att man kan också kan styra ÅHS via reglemente. Det är enbart de bevekelsegrunder som jag har haft för mitt ställningstagande. Med största respekt så tror jag att ltl Roger Jansson och jag har lite olika åsikter om hur ÅHS ska styras.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vill vara tydlig på den punkten. Jag menar att ÅHS helt klart ska styras härifrån med lag, förordning, budgetbeslut och landskapsregeringsbeslut när det gäller beslut på den nivån som har normativ effekt eller som är styrande på den nivå som lagstiftningen anger att de ska vara styrande. Gud bevare oss, ursäkta uttrycket, för en situation där ÅHS-styrelse, oberoende av hur den är vald, oberoende av vilka medlemmar som sitter där, skulle ges en sådan makt i vårt samhälle. Även om landskapregeringen skulle fastställa reglemente så är det ändå styrelsebeslut som tas på basen av regementsbestämmelserna. Landskapsregeringen kan inte sitta och kontrollera varje beslut på det sättet. Har man ett bemyndigande i reglemente att fatta beslut, ur min synpunkt på fel nivå, på för hög nivå, så är det alltså fel tänkt i lagsstiftnings- och beslutshierarkin.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det behöver ju inte vara fel tänkt. Det kan ju vara så enkelt att vi tänker lite olika när det gäller de här frågorna.

Visst, ltl Roger Jansson, finns det många styrfunktioner oavsett reglementet. Men som jag ser det, om allt fungerar på ett bra och flexibelt sätt så behöver det inte vara något bekymmer att landskapsregeringen har möjlighet att fastställa reglemente. Jag kan inte se de bekymmer som målas upp. Fungerar allt bra, fungerar ÅHS som det står, myndighetens uppgifter och myndighetens funktion, så finns det ingen anledning för landskapsregeringen att överhuvudtaget gå in och ”rådda” i reglementet, utan det är ju ett enkelt fastställande. Men möjligheten finns om det inte fungerar bra. Den möjligheten vill jag gärna att ska vara kvar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Såsom landskapsregeringen har utformat den här bestämmelsen så ska landskapsregeringen skicka tillbaka reglemente till ÅHS för en ny beredning ifall de inte håller med om det reglemente som är föreslaget från ÅHS-styrelse. Sedan ska det till landskapsregeringen igen. Det kan ju bli en pingpong match som är ganska evig. Det är ju inte heller bra att man har en sådan lagstiftning.

Jag vill göra en jämförelse för kollegan Eriksson i det här sammanhanget. Lagstiftningskontrollen som har ålagts självstyrelsen tycker jag inte är värdig självstyrelsen, att Ålandsdelegationen och presidenten har en roll i det lagstiftandet som vi här sysslar med under lagarna. Det är en stark begränsning av självstyrelsen och den är inte värdig systemet. Nu föreslår kollegan Eriksson samma system för ÅHS-verksamhet, att den ska underställas någon konstig kontroll.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Jag har också varit med i stora utskottet och behandlat den här frågan. Jag är inte bytt åsikt. Tvärtom har jag ytterligare förstärkts i min uppfattning att det är den rätta. Den uppfattningen har vi också drivit i social- och miljöutskottet.

På något vis får jag den känslan att de som driver att reglemente inte ska fastställas på något sätt är för känslomässigt engagerade och ser på frågan inifrån. Det leder vilse, som jag ser det. När man talar om rättssäkerhet handlar det ju om att skapa ett system som ger medborgarna rättsskydd oberoende av vem som sitter i någon styrelse. Det är rättssäkerhet.

Det var någon som sade här att om styrelsen inte sköter sig, utan tar in några slags normer i reglemente så överskrider de uppenbarligen sina befogenheter, enligt dem som inte vill fastställa reglemente, och då ska regeringen avsätta styrelsen. Det är inte rättssäkert. Det är mera än politisk kontroll som är grundad på förtroende. Det är processer som inte är ägnade att skapa förtroende ute bland medborgarna. Vi vet alla att hälso- och sjukvården är den viktigaste frågan enligt väljarna. Vi måste ta det uppdraget på yttersta allvar och ha en organisation som också är rättssäker.

Rättssäkerhet handlar om ett system, ett förvaltningsrättsligt system som fungerar oberoende av vem som sitter i regeringen och vem som sitter i ÅHS- styrelsen.

Att det här problemet har uppkommit tror jag beror väldigt mycket på ltl Roger Jansson. Jag tycker att jag hörde det också i hans historieskrivning. Jag delar den. Det var så. När ÅHS-fusionen kom till stånd så hade den en extrem modell som byggde på beställare och utförare. Planen fanns då. Landskapsregeringen skulle vara beställare. Det var mera ett affärsmässigt förhållande mellan de politiska överordnande organen och ÅHS-styrelse och organisation. Landskapet skulle beställa och ÅHS skulle utföra de beställda tjänsterna. Det var antagligen tänkt att det skulle finnas något avtal om vad det skulle kosta osv.

Frågan om rättssäkerhet kom lite i skymundan. Det var sådana tider då. Man trodde blint att så här skulle man lösa offentliga sektorns ineffektivitet och de ständiga kostnadsutökningarna.

Jag antar att det är detta som leder ltl Roger Jansson till uppfattningen att ÅHS har någon slags särskild självstyrelse inom vårt förvaltningssystem. Det kanske blev någonting kvar av det där. Men i den här lagen står det ju ändå uttryckligen i andra momentet; ”Ålands hälso- och sjukvård är underställd landskapregeringen”. Med hänvisning till det som vtm Gunnar Jansson sade om självstyrelselagen; att alla underställda myndigheter ska följa regeringens förvaltningsstruktur så tycker jag att det är ganska klart att ÅHS inte kan ha några särskilda lösningar med hänvisning till någon slags speciellt självstyrelse i den här frågan, eventuellt då i andra.

Som jag ser det idag så kan det ha varit oklart tidigare i vilken mån ÅHS var underställd landskapsregeringen. Den här lagen klargör just detta ytterst tydligt. Det är viktigt.

Det är också viktigt, det som ltl Roger Jansson sade, att nu får vi äntligen en lag om hälso- och sjukvård, dvs. vad verksamheten ska innehålla, vilka rättigheter medborgarna har och vilka skyldigheter organisationen i sin tur har.

Det här med reglementet handlar inte om organisationens inre arbetsordning, det finns ju reglerat någon annanstans. Som jag ser det handlar det faktiskt om förhållandet mellan landskapsregeringen och ÅHS. Inte på det sättet att det ska vara ett styrinstrument där regeringen kontinuerligt kan gå in och peta i saker som ÅHS-styrelse har på sitt bord. Det är fortsättningsvis ÅHS som ska ansvara för den operativa verksamheten. Å andra sidan är det landskapsregeringen som har det totala ansvaret för alla verksamheter under sin förvaltning och under sin budget. Nog är det nödvändigt att man som minister eller lantråd i ett parlamentariskt system ska kunna ha något sorts instrument för att kunna påverka den här organisationen om man anser att de inte följer de förvaltningsrättsliga principer som vi generellt har inom förvaltningen. För mig är det där också att behandla ÅHS likadant som andra så kallade självständiga underlydande myndigheter, som vi har skapat under de senaste åren. Vi har ju skolor med mera.

När det sedan kommer till den normgivande funktionen, som jag ser det så är det 2 momentet i 8 § som ger ÅHS-styrelse normgivande makt genom bestämmelser i reglementet. Oberoende av vad man tycker eller inte tycker så är det ett bemyndigande. Då kommer ÅHS-styrelse att kunna fatta sådana beslut och då är de inte rättssäkra, utan då är det organisationens egna bestämmelser som inte har rättsverkan, vilket vi nu fick höra från högsta förvaltningsdomstolen om läkarlönen. Det var ju tråkigt ärende och ett misslyckande både för ÅHS och för landskapsregeringen. Det visar just på bristen i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag tycker nog att det står ganska klart hur vi ska bete oss i det här sammanhanget. Jag tycker att de som säger att vi inte ska fastställa reglemente, de tar på sig ett ganska stort ansvar utan att riktigt ha kunnat visa på vilket sätt de ska handha den normgivande makten. Man hänvisar till det nuvarande reglementet. Om inte det har normgivande makt är i sammanhanget irrelevant. Alla här är beredda att ge ÅHS normgivande makt i sitt reglemente, men ÅHS ska, enligt dem som vill ta bort fastställelseförfarandet, själv kunna ta det här ansvaret. Medan i ett annat fall så är det ett sammanhang där regeringen har ett ansvar.

Jag har några påstående till, herr talman, som jag gärna vill diskutera. Det är kanske onödigt att nöta i de här detaljerna. Jag tycker nog att det har gått väldigt mycket prestige i det här, vilket är tråkigt. Det ger inte förtroende ute bland människorna att vi inte kan hålla enhetliga förvaltningsstrukturer, speciellt inom ÅHS som är så betydelsefullt för alla ålänningar och alla andra som besöker Åland. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Den här frågan är egentligen obetydlig rent sakenligt. Principiellt så är den intressant. Här finns nu två läger i Ålands lagting när det gäller den principiella frågan. Därför är det intressant att diskutera frågan, fast det säkert inte intresserar någon utanför ÅHS och landskapsförvaltningen.

Ltl Sundback var inne på graden av självstyrelsen. Jag menar att det styrs helt och hållet av lagstiftningen för de olika myndigheterna som vi har i landskapet. ÅHS-lagstiftningen har varit väldigt tydlig när det gäller ÅHS och graden av självstyrelse. Det har varit den längst gående självstyrelsen genom lagstiftningen och den ändras inte nu i det här lagförslaget, utan den är oförändrad.

När det gäller vad reglemente är så hade ltl Sundback faktiskt missförstått det. Det är alltså inte något som reglerar förhållandet mellan landskapsregeringen och ÅHS. Utan som det står i reglemente, det reglerar ÅHS inre verksamhet och organisation och har alltså inte med förhållande till landskapsregeringen att göra. För det regleras av lagstiftning.

Talmannen

Tiden är ute! 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Roger Jansson inte har rätt i det sista påståendet. Just fastställelseförfarandet är att reglera förhållandet mellan regeringen och ÅHS. Det finns ju andra sådana fastställelsegrunder. Det har man ju själv visat på här i flera paragrafer där man vill ha landskapsregeringens fastställelse om man ändrar verksamheten osv. Jag tycker att ltl Roger Jansson inte har rätt uppfattning om vårt förvaltningssystem när han inte vill erkänna att det finns annat än lag, förordning, landskapsbeslut och budgetbeslut. Det finns andra normdrivande system.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller vem som förstår vad så må väl högre makter kanske bestämma det någon gång på den yttersta dagen. Det ids inte jag bry mig om. Jag försöker nu läsa 2 momentet i 8 §; ”i reglemente ska finnas bestämmelser om myndighetens administration.” Det är alltså inre frågor. ”Verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion”. Myndighetens uppgifter är lagreglerat. Myndighetens funktion blir numera lagreglerat. Dessutom ges det möjlighet i förordning att reglera delar av den. Hur det här sedan ska genomföras inom myndigheten är det som ska finnas i reglemente. Lagen är klar i 8 § 2 momentet på den här punkten. Jag vill för min del uppfatta att det föreligger en massa missförstånd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, varför vill man ha fastställelse under andra paragrafer om det är en stor självstyrelse inom den här verksamheten? Det stämmer ju inte. Det är inte i paritet med hela strukturen i systemet att lyfta bort fastställelsen av reglementet. Det är inte enbart ett internt dokument. Det är ju som vtm Gunnar Jansson har försökt påpeka, det innehåller betydligt mera normgivande makt. Om ltl Roger Jansson sedan inte vill använda det på det sättet så är det en smaksak för honom. Men det finns en struktur, alltså ett system som vi har haft länge och som fortsättningsvis finns. Jag och många med mig tycker att det också ska gälla ÅHS som är en underordnad myndighet till landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Den här frågan kanske inte är publik på det sättet att alla intresserar sig för den utanför det här huset. Jag ser den som oerhört viktig. Den behandlar det som alltid måste finnas i bakgrunden och det som folk måste lita på. Det är att vi har ett rättssamhälle där alla regleringar, alla lagar och det som finns där under är på plats. Det kanske vi har haft lite svårt med när det gäller underlydande myndigheter enligt självstyrelselagen. Vi har en massa exempel; motorfordonsbyrån, ÅSUB, ÅMHM, gymnasierna och skolor osv. Alla har sina myndighetsstrukturer. Det finns ändå en normhierarki, struktur, som gäller för alla. Däremot kan man välja nivåerna där.

Jag har försökt lyssna och förstå vad det här handlar om. Jag förstår majoriteten i stora utskottet och jag förstår framställningen. Det andra tycker jag att verkar felaktigt. Jag ska försöka förklara på vilket sätt jag ser det.

Vi talar om ett reglemente. Många av de här myndigheterna har inte i lagen ett reglemente, men det är klart att de har stadgar, instruktioner och regleringar inom myndigheterna. Det som är speciellt i det här fallet är att 8 §, om reglemente, i princip innehåller två olika delar. Det ena är en intern del som är det traditionella reglementet. Man gör upp regler för personalen, för rutinerna och hur man ska hantera vissa saker som är innanför organisationens ram. Det andra som finns nu i andra momentet är en ny sak som gör att reglemente kanske egentligen inte är rätta namnet, för där kommer man in på det som är verkställighet och övrig reglering av förvaltningen. Där kommer man in på rättssäkerheten som ska vara utgångspunkten egentligen. Det gäller nämligen patienter och personal och regleringen av deras verksamhet. Den borde kunna finnas på den plats där man har ansvaret, alltså landskapsregeringen, att åtminstone reagera på.

Då har vi tre alternativa lösningar på det här problemet. Det första är landskapsregeringens framställning och stora utskottets senaste betänkande, dvs. reglemente görs upp till dess båda delar, den interna delen och den externa delen, men den externa delen konfirmeras av landskapsregeringen. Det är det ena alternativet här i lagtinget.

Det andra alternativet är att man säger att ÅHS ska sköta reglemente, det är en intern sak. Men då får vi den här konflikten och rättsäkerheten kommer in i två olika system som inte är kommensurabla, dvs. det finns ingen koppling däremellan.  

En tredje lösning skulle då vara att man tar bort reglemente och då hänvisar man allt det här till förordningar. Man kunde kalla det en liten innovation att man balanserar styrelsen och landskapsregeringen med det här reglementet som fastställs. Det är alltså en lös styrning från landskapsregeringens sida. Vill man ha en fastare styrning så tar man bort reglemente. Man kan i och för sig ta bort enbart moment två, men det är ju inte aktuellt nu här i lagtinget, för att konstatera att reglemente är ett internt styrdokument som i alla andra myndigheter.

Med detta vill jag säga att jag förstår att man kopplar ihop reglemente med landskapsregeringens fastställande. Men jag förstår inte att man skulle lämna det öppet för myndigheten att se normgivande bestämmelser, att de förblir interna, för då kommer rättsäkerheten att ha en lucka, en motsättning och kanske till och med ett svart hål. Så kan vi inte ha det när det gäller patienter och personal. De måste kunna lita på vårt rättssystem. I vår lagstiftning måste vi göra konsekvensbedömningar, jämställdhetsbedömningar och miljöbedömningar osv.

I en lag om något så måste vi ha rättskonsekvensbedömningar. Det borde man inte behöva skriva in utan det ska finnas. Det här reglementet hör till normgivningen på landskapsnivå.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Om ltl Erland betänker att det inte bara är det åländska samhället utan det är staten Finland som på löpande band antal olika styrdokument inom offentlig sektor, där någon form av fastställelse aldrig sker. Men naturligtvis vilar ju beslutsmakten på lag och förordning. Ltl Erlands bedömning leder ju till att vi skulle ha ett stort antal handlingar som är utan laga grund, inte bara i det åländska samhället utan i Finland som helhet. Hur har ltl Erland tänkt att vi ska hantera de dokumenten framöver?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har inte berört något annat än att det finns olika myndigheter med olika system. I det här fallet gäller det specifikt en paragraf som kallas reglemente, som ger sådana fullmakter som kan kallas externa. Det anser jag att man inte ska ge på en sådan grund att det är enbart internt. Det måste finnas i förordning, det måste finnas i lag om man vill ha kvar den här paragrafen.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Det är ju det som är den springande punkten. Vi i centergruppen vill ju inte ge ÅHS-styrelse rätt att börja utfärda några rättsnormer, någon styrning av individernas rättsskydd. Det handlar ju om att få en löpande organisation att fungera, precis som ett stort antal organ fungerar redan på Åland idag. Dvs. att styrelserna, utan att höra fullmäktige eller andra, antar de här styrdokumenten. Men inte är det någon fastställelse någonstans på vägen, ändå finns det i dessa styrdokument exakt samma styrreglering och som påverkar individen i och med att det berör tjänstemän med flera. Var är skillnaden mellan dessa två rättstillämpningar?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! I den här paragrafen är första delen administrativa regler i reglementet. Det är alltså styrdokument om man vill kalla det så. När man kommer till hur verksamheten ska skötas gentemot patienter och för personal då kommer man in på extern rättsäkerhet, som ska vara reglerad. Det är ju det som är den springande punkten här. Reglementsparagrafen har utvidgats till att gälla den externa normgivningen som har med rättssäkerheten att göra. Där är en skiljelinje som man ska klara ut i lagstiftningen. Det gör man genom att landskapsregeringen fastställer. Vad är risken med att landskapsregeringen fastställer ett reglemente? Vad är risken med att landskapsregeringen, under lagtinget, ser till att det fungerar rättssäkert? Jag kan inte se någon risk överhuvudtaget, snarare nödvändighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag begär ordet bara för att till protokollet få notera att stora utskottet har misslyckats i sitt uppdrag att ge lagtinget ytterligare underlag för att kunna ta ställning till den fortsatta processen.

Vtm Gunnar Jansson sade att i motiveringen till 8 § i förslaget till ny lag om hälso- och sjukvård fanns det här förklarat. Men inte hittar jag, trots att jag är läskunnig, någon som helst hänvisning till någon form av juridiskt behov av att ha en fastställelse med i processen. Det är därför jag menar att stora utskottet har misslyckats. Som jag efterlyste i debattens inledning så ville vi ha reda på vad det är som har gjort att utskottsmajoriteten delvis har ändrat uppfattning. Vi har fått det klarlagt här under dagens debatt, men jag tycker det skulle ha varit bra om vi kunde ha fått den här förklaringen på förhand, via utskottsbetänkandet, så att vi hade haft tillfälle att bättre förbereda oss för debatten.

Tur att stora utskottet då går i graven i och med fredagens plenum när vi upphör för den här mandatperioden.

När det gäller själva huvudfrågan, så ingen från centergruppen har väl tänkt sig att ÅHS-styrelse skulle börja utfärda någon form av rättsnormer. Enligt dagens grundlag, enligt självstyrelselagen så är det i lag och förordning som individens rättsskydd är reglerat till punkt och pricka. Allt annat är av underlägsen karaktär.

Sedan kan jag inte låta bli att igen hänvisa till det famösa beslutet om att ändra beslutspraxis vad gäller jordförvärvsrätten. Klart är att den åländska jordförvärvslagen ger rätt att göra prövning, men man vill då också att en tjänsteman ska bryta mot gällande lagstiftning för att göra en enskild prövning.

Talmannen

Vi måste hålla oss till ärendet.

Ltl Harry Jansson

Det är därför som det här juridiska resonemanget blir ganska svårt att följa med tanke på att vicetalmannen tydligen anser att det är okej att bryta mot gällande förordning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker faktiskt att ltl Harry Jansson nu beter sig ganska så uppblåst. Det har inte givits ltl Jansson någon rätt att avgöra hur stora utskottet ska arbeta. Vi har arbetat på vårt sätt. Vi har fattat beslutet helt i ordning med lagtingsordningen och arbetsordningen.

När det gäller motiveringar, så den linje som ltl Harry Jansson förespråkar där är motiveringen noll i förslaget, likaså i social- och miljöutskottets betänkande i samma fråga, noll. Det är nog bäst att titta sig i spegeln även om den kanske är litet för låg för ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag förstår att det smärtar ltl Sundback att få bakläxa från talarstolen, men ibland är det nödvändigt att verkligen påkalla mera intensitet från ett utskott. Särskilt med tanke på att medlemmarna i utskottet var medvetna om att det här är en fråga där det finns delade åsikter. Under utskottsbehandlingen har det tydligen framkommit nya aspekter. Men ingenstans i motiveringen till den föreslagna 8 § finns den form av bakgrundsmotivering som nu har dykt upp under debatten. Utskottet har inte lyckats, tyvärr.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är väl väljarna som ska avgöra vem som lyckas och inte lyckas. Det får vi nog snart se.

 I den här frågan har var och en i utskottet följt sin övertygelse och det ska ltl Harry Jansson hålla truten om.

Talmannen

Nu tycker jag att vi ska ha ett sådant ordval här i lagtinget som är värdigt det här forumet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Vi som har tillfället att dagligen höra ltl Sundback sitta och muttra i bänken är inte alls förvånade över det senaste påhoppet på en person igen. Härskartekniken tar alltid nya turer, gratulerar till det ltl Sundback.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag ska hålla mig till det ärendet som är föremål för debatt. Jag ser inte kopplingen till jordförvärvsfrågor i det här sammanhanget.

Det har gjorts reklam för en avancerad förordningsfullmakt. Kollegan Harry Jansson gjorde det också. Varför allt detta när det kan regleras i förordning? Om jag läser 56 § rätt, vilket jag antagligen då inte gör, så är den förordningsfullmakten skäligen begränsad. Den innehåller sju punkter. Talar vi om samma sak nu?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vi har helt olika synsätt vad gäller ett reglementes innehåll. Vicetalmannen talar för ett reglemente som går djupt in i medborgarnas vardagsfrågor, medan vi andra anser att i och med att det finns lagar som ska tillämpas, både det nu aktuella lagförslaget, patientsäkerhetslagstiftning och klientlagstiftning, så är det ju de som täcker upp rättsskyddet för den enskilda individen. Vi vill ha ett smidigt reglemente där landskapsregeringen inte kan blockera en snabb hantering. I värsta fall, enligt det förslag som finns från landskapsregeringens sida och som utskottsmajoriteten har gått på, så kan man få ett dödläge där landskapsregeringen vägrar att fastställa de förändringar som styrelsen vill genomföra. Det är ett mycket märkligt upplägg.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är uppenbart att vi har olika syn på det hela. Jag har inga problem med 2 momentet i 8 §. Jag tycker att den reglementsfullmakten som där är utfärdad helt enkelt är genomtänkt och bra och överensstämmer i övrigt med den hierarkiska indelningen av den offentliga makten som jag känner till. Det står klart och tydligt; "i reglemente ska finnas bestämmelser om myndighetens administration samt om övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion". Jag ser inte några oklarheter alls i det här. Det är klart och tydligt, till fromma både för oss patienter och för dem som jobbar i organisationen och därmed det som är bäst för Åland.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Då kan jag återigen konstatera, som jag gjorde i samband med replikskiftet med ltl Olof Erland, att det också i det åländska samhället finns ett stort antal styrdokument av liknande karaktär. Ingen har någonsin sagt att de behöver fastställelse eller på annat sätt föras till någon överprövning för att ha relevans inom en organisation.

Återigen, jag tror att man blandar päron och äpplen där man förväntar sig att ÅHS-styrelsen ska gå in på den enskilda individens rättsskydd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vill begära ett förtydligande på två saker. Vilka reglementen är inte fastställda av landskapregeringen? Om det finns risk för att förvaltningen, styrelsen och förvaltningschefen går emot lagar och förordningar är det då inte bra att landskapsregeringen har en överblick och kan se om det här är okej?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Olof Erland, återigen, det är jämförelsen till liknande styrdokument som blir lite absurt. Med tanke på det resonemang som man har fört fram från talarstolen idag så skulle vi ha rätt betydande antal styrdokument som egentligen bygger på felaktiga grunder. För ingen har prövat deras rättsliga värde eller gett dem rättsligt värde enligt det synsätt som stora utskottets majoritet har gått in för. Vi eftersträvar en form av samsyn på hur normal åländsk förvaltning ska hanteras. Det finns ingenting här som gör ÅHS speciellt ur denna aspekt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag undrar fortfarande vilka reglementen som inte är fastställda? Varför ska man förlita sig på att styrelsen inte går ut över sina ramar när det gäller rättssäkerhet? Varför är det besvärligt att man skulle föra reglementet till landskapsregeringen för fastställande, som man gör med andra reglementen?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att ltl Erland är mycket medveten om att redan gällande lagstiftning ger en patient eller annan berörd möjlighet att agera mot ett myndighetsbeslut, så även ÅHS styrelsen. Därmed har vi rättsskyddet redan ordnat. Tanken är här att skapa ett reglemente som närmare berör hur ÅHS rent praktiskt ska fungera. Att då skapa ett tillstånd där två av landskapsregeringen synnerligen berörda områden skulle kunna stå emot varandra. Vi skulle till och med kunna ha en situation där ett reglemente aldrig kom till fastställelse. Nog är det ju ett märkligt upplägg om man har tänkt att vi ska ha ett smidigt ÅHS med faktiskt självbestämmande i framtiden.

En liten korrigering så får vi en landskapslag här som är riktigt bra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar.

Konstateras att stora utskottet vid sin förnyade behandling av ärendet beslutat att 8 § 1 mom. i förslaget till landskapslag om hälso- och sjukvård. 7 erhåller den lydelse det fått enligt social- och miljöutskottets betänkande. Lagtinget kan nu antingen godkänna stora utskottets förslag eller vidbli sitt tidigare i andra behandling fattade beslut att paragrafen godkänns enligt lagtingsledamoten Henry Lindströms ändringsförslag. Stora utskottets förnyade betänkande ligger till grund för behandlingen.

Begärs ordet?

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Jag föreslår, som jag redan aviserade, att behandlingen ska stöda sig på lagtingsbehandlingen den 19 september där man beslöt att 8 § 1 momentet ska bestå av orden: ”Styrelsen ska anta ett reglemente för Ålands hälso- och sjukvård.”

8 § 2 momentet blir lika som i social- och miljöutskottets betänkande också i framställningen. 

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag ber att få understöda det av ltl Gun Carlson gjorda förslaget.

Talmannen

Under diskussionen har lagtingsledamoten Gun Carlson, understödd av lagtingsledamoten Roger Jansson, föreslagit att lagtinget skulle vidbli sitt tidigare fattade beslut. Är redogörelsen riktig?

Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar stora utskottets förslag röstar ja, de som omfattar lagtingsledamoten Gun Carlsons förslag att lagtinget skall vidbli sitt tidigare fattade beslut, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej.

Omröstningen har utfallit så att 15 ja röster har givits och 15 nej röster har givits. Således alldeles jämnt. Det betyder att det vinnande förslaget är det som talmannen röstade på och talmannen röstade nej. Således blir lagtingets beslut det som föreslogs av ltl Gun Carlsson.  Lagtinget har vidblivit sitt tidigare fattade beslut.

Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

Föredras

5      Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

En enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får därefter hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Senast den 3 mars 2012 ska landskapet ha implementerat EG:s direktiv 2009/72/EG som innebär att elleverans- och distributionsbolag inte kan vara delägare i nätbolag. Åtskilt ägande innebär att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsbolag och ett elhandelsföretag samtidigt. Landskapsregeringen är ansvarig för att direktivet införs men har tillsvidare inte presenterat något alternativ till hur ägandeförhållanden i Kraftnät Ab ska ändras.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: När kommer landskapsregeringen lämna förslag till lagtinget om nödvändiga förändringar av Kraftnät Ab:s ägandestruktur så att den uppfyller EG:s direktiv 2009/72/EG?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Den här frågan har ju diskuterats rätt ingående i samband med framställningen om landskapsgarantier för det lån som Kraftnät Åland ska uppta i samband med byggande av likströmsförbindelse till Finland.

Landskapsregeringens mål för att lösa den här frågan och för att implementerar direktivet är att landskapet i slutändan ska stå som enda ägare till Kraftnät Åland. Den diskussion har förts med andra ägare då i främsta hand med Mariehamns stad och Ålands Elandelslag. Det tycks inte finnas några andra åsikter i den här frågan. Alla tycker att det är det bästa att landskapet äger Kraftnät Åland i sin helhet.

Ett värderingsförslag är framtaget av mig och min avdelning och det kommer vi att diskutera på nästa överläggning i regeringskollegiet för att därefter sannolikt skicka ut ett förslag till de andra ägarna. Sedan regleringen i förhållandet till lagtinget i den första bästa budget, efter att vi är överens om priset. Slutsatsen av det kommer att presenteras för lagtinget för att lagtinget ska kunna ta ställning till frågan.

Ltl Barbro Sundback

Det där har vi hört förut. Jag tycker ändå att tidtabellen inte är tillräckligt klart formulerad. Vad har man för tidtabell? När ska den här frågan vara klar här på Åland internt för att man sedan ska kunna meddela att man har implementerat det här? Vad är det som tar så länge? Samma svar fick vi ju på bolagsstämman och nu senast vid remissen. Det känns som det går väldigt långsamt.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Kanske det, sett ur en oppositionsledamots synpunkt. Det är ändå en väsentlig sak att kommissionen och EU via direktiv styr medlemsländerna på det här sättet. Det är ingenting fel i det, jag tycker det är rätt att man särskiljer produktionsintressen och ägande i infrastrukturen. Men det har funnits olika alternativ på hur man kunde gå till väga. Det är närmast frågan om vilken kontroll man har över de olika bolagen. Man behöver inte nödvändigtvis renodla ägandet såsom vi nu går in för. Vi har kunskap om att andra länder har valt lite andra vägar och metoder för att lösa det här.

Direktivet ska vara implementerat fram till mars månad 2012. Vi avser att lösa den här frågan under hösten.

Ltl Barbro Sundback

Tack för det. Det är bra om både det här kan lösas och att implementeringen är klar med tanke på att Finlandskabeln, pengarna och hela den lösningen ska notifieras. Jag är nog av den bestämda uppfattningen att det är relevant i sammanhanget när man gör notifieringen. Nu säger landskapsregeringen att det inte har någon betydelse och det skulle jag gärna höra motiveringarna till. Varför har det inte någon betydelse? Eller tror man att det inte har betydelse?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag måste väl gå tillbaka och läsa de stenografiska protokollen efter svaret på den här enkla frågan. Jag har inte minne av att jag skulle ha sagt att frågan skulle vara oproblematisk i förhållande till notifieringen av kabelstödet. Det sade jag nog inte. Jag sade i debatten tidigare när vi diskuterade kabeln att den här frågan ska lösas och det säger jag här igen. De facto så har inte deadline för tidpunkten passerat ännu.

Värderingsförslaget kommer att skickas ut inom de närmast dagarna eller veckorna beroende på när landskapsregeringen har enats om ett värderingsförslag. Sedan kommer det att vidtas diskussioner om värdet, det är jag rätt säker på och det har jag sagt många gånger förut.

Det som vi inte kan lösa här under hösten kommer vi förmodligen aldrig att kunna lösa. Jag tror bestämt att vi kommer att ha lösningen inom en ganska snar framtid. När vi har lösningen så kommer notifieringen till den delen att vara oproblematisk.   

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

6      Föglötunnelns eventuella förverkligande

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 31/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Föglötunneln är enligt kortruttsmeddelandet en enorm investering på 77-95 miljoner euro beroende på sträckning. Från regeringshåll kommer det olika uppgifter om tunnelns vara eller icke vara, samtidigt som MKB och övriga utredningar går vidare.

 Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vad är den dagsaktuella situationen för arbetet med Föglötunneln?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Frågeställaren undrar: Vad är den dagsaktuella situationen för arbetet med Föglötunneln? Den dagsaktuella situationen är att arbetet med att färdigställa MKB-utredningen för tunnelsträckning i enlighet med det av finansutskottet givna direktiven och landskapsregeringens beslut fortgår.

Under vintern 2010 förväntas ett utkast till MKB att kunna presenteras för landskapsregeringen.

Ltl Anders Eriksson

Talman! Hörde jag rätt att det var något som skulle delges vintern 2010? Förhoppningsvis lite senare än så, annars har jag missat något.

Orsaken till att jag ställde den här frågan är att det ifrån trafikministerns eget parti, centern, kom tre olika åsikter i budgetdebatten. Ltl Harry Jansson pratade i väldigt svepande ordalag om att diskussion om tunneln var över.  Den 18 november i fjol sade ltl Gun Carlson att om alla hade besökt Hitra och sett hur tunneln fungerade där så skulle lagtinget vara enigt om en tunnel. Trafikminister Thörnroos hade en tredje åsikt någonstans där mittemellan. Det är synnerligen oklart. Det är ju riktigt som trafikministern säger att det är finansutskottets betänkande som styr processen att man ska gå enligt det södra alternativet under Ledfjärden. MKB-utredningen rullar på medan allt flera anser att det södra alternativet inte är något bra alternativ. Det som är märkligt med MKB är vad MKB ska jämföra med? Vid en MKB-lagstiftning är det viktigt att man genomför samtliga projekt på en gång för att kunna jämföra nackdelarna för miljön, de ekonomiska aspekterna och allt som ska komma fram. När man nu går vidare med MKB på ett projekt som tydligen flera anser att inte är relevant, vad ska man jämföra med? Varför lägger man inte ner om det inte är aktuellt?

Minister Veronica Thörnroos

Tack talman! Det är fullt möjligt i ett stort parti med många ledamöter att åsikterna kan vara något divergerande under en längre process. Jag svarar här i egenskap av trafikminister för landskapsregeringen. MKB vad gäller det södra alternativet fortgår såtillvida att man avser att avsluta de teoretiska beräkningarna av en möjlig tunnelsträckning enligt det förslag finansutskottet har lagt fram. Då kan man fundera på varför man gör det om man ändå inte tänker provborra? Varför fortsätter man med det om man ändå inte tänker bygga en tunnel där? Ja, därför att vid en framtida sträckning som med största sannolikhet går någon annanstans, om det sedan är med ett kortare färjpass eller en tunnel, så är förhoppningen att delar av det undersökningsmaterial som nu tas fram och färdigställs ska kunna användas som en alternativ sträckning. Den teoretiska modell som nu arbetas fram ska i ett senare skede vid en annan sträckning i det aktuella området kunna användas.

Ltl Anders Eriksson

Orsaken till att jag ställer frågan om MKB är att jag känner till bakgrundstankarna med lagstiftningen ganska väl. Meningen med just med hela MKB-förfarandet är att man ska kunna jämföra olika alternativ för att se på vilket sätt de påverkar miljön och ekonomin.

Visst, trafikminister Thörnroos, är det så att man i ett stort parti kan ha tre olika åsikter. Men tre olika åsikter om ett projekt som eventuellt kan kosta 95 miljoner euro tycker jag inte är acceptabelt.

Jag frågar: Vad är trafikministerns uppfattning? Vad är den dagsaktuella uppfattningen om tunnelprojektet? Varför ser man inte på frågan i ett lite bredare perspektiv? Eller är det som det sades att tunneln är död men man håller ändå MKP-processen igång på något märkligt sätt? Det är ju jättesvårt att få reda på vad som gäller vid den här stora investeringen.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Min personliga åsikt, om det är den som efterfrågas, är att tunnelprojektet vid den aktuella sträckningen inte är aktuellt. Den sträckningen kommer aldrig att förverkligas. Inledningen av det projektet hanterades på ett sådant sätt att det missnöje som väcktes i regionen inte kommer att låta ett byggnadsprojekt göras inom rimlig tid, 10-15 år.

Däremot tror jag att de pengar som är satsade i beredningsarbetet kommer vi att få till godo i ett senare skede när man kommer vidare med de andra alternativa planerna som finns.

I det kortruttsmeddelandet som presenterades för lagtinget fanns det olika alternativa sträckningar på hur man kunde komma vidare. I det arbetet som också pågår kommer den här teoretiska studien att förhoppningsvis kunna användas och finnas med, även fast det inte blir en byggnation i det området.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

7      Framtida användning av Naturbruksskolan

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 32/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Ltl Anders Eriksson

Tack för vänligheten, herr talman! Det verkar inte finnas några tankar från regeringens sida över vad som skall hända med lantbruksutbildningen i landskapet framöver. Inte heller förefaller det finnas dess mera tankar om vad Naturbruksskolans utrymmen och Jomala Gård skall användas till framöver.

 Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka eventuella planer har landskapsregeringen för användandet av Naturbruksskolans utrymmen och Jomala gårds marker i framtiden?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Förvaltningen och användandet av Naturbruksskolans utrymmen och Jomala Gårds marker var ett ärende som kom över på kansliavdelningen den 1 augusti i år. Före det låg det på utbildningsavdelningen.

Personligen kan jag säga att det är en skola och det skulle ha varit bäst om det skulle ha varit skolverksamhet där. Nu är det en process där vi försöker finna ett ändamålsenligt användande av utrymmena.

Vi arbetar intensivt med fråga just nu på kansliavdelningen. Vi hör andra avdelningar, förvaltningar och det här ska ge resultat i budgetarbetet. I budgetskrivningen för 2012 ska vi komma med ett förslag på hur det här kunde lösas.

Herr talman! Grundtanken är att vi ska ha livlig aktivitet och rörelse ute på området. Det måste finnas en verksamhet där, det är det mest ekonomiskt försvarbara och även i övrigt.

Naturbruksskolan och Jomala Gård består av följande två fastigheter; fastigheten Kvarnhagen 1,4 ha och fastigheten Jomala gård på ca 115,8 ha med ett flertal byggnader inklusive Ålands försöksstation.

Själva skolbyggnaden används för närvarande endast för viss kurs- och idrottsverksamhet såsom tidigare, samt för vissa av Ålands landsbygdcenters möten. Likaså fortsätter Jomala gårds djurhållning tillsvidare. De flesta av gårdens bostäder är uthyrda enligt tidigare hyresavtal.

Driften av försöksstation ska enligt planerna privatiseras. För tillfället är det Hushållningssällskapet som handhar den här verksamheten. Vid Naturbruksskolan arbetar två personer för tillfället, en städare och en vaktmästare. De sköter arbetsuppgifter som tillhör de här tjänsterna.  

Landskapsregeringens första prioritet är eget behov. Byggnadsbyrån har täta kontakter med de övriga byråerna. De tittar på utlokaliseringar och vad dessa marker skulle vara lämpliga att använda till.

Herr talman! I budgetförslaget 2012 ska vi presentera ett förslag på hur man på bästa ändamålsenliga sätt ska kunna använda dessa lokaliteter.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag tycker lite synd om minister Roger Eriksson som får svara i det här ärendet. För det är ju ett ärende som vicelantrådet Britt Lundberg har disponerat över genomgående.

På ÅPF:s höstmöte 2009 var det en oerhörd svada om hur lantbruksutbildningen skulle utvecklas, hur gymnasieskolan skulle ha verksamhet och att det skulle bli en nystart för hela området. Det har inte blivit någonting av det överhuvudtaget. Istället håller landsbygdscentret på att vittra sönder. Jag tror att ett sådant här kraftcenter för landsbygdsnäringarna behövs verkligen, för det var en lång och svår process att få det här till stånd, tro mig.

När jag hör minister Eriksson prata om vad man eventuellt ska göra, att skoljordbruket fortgår osv, så i budgeten för 2010, som vi debatterade 2009, sägs det så här under 46.44.21 skoljordbruket Jomala Gård; ”i enlighet med att utbildningen och verksamheten vid Ålands Naturbruksskola avvecklas föreligger inte längre ett behov av skoljordbruk.” Märkväl, det här var två år sedan. ”En planering av en avveckling av jordbruket inleds med tanke på en försäljning av Jomala gård inklusive lösdriftsstallet”, som byggdes två före det här beslutet togs, kan jag tillägga. Det här beslutet har lagtinget tagit. När har det ändrats? Eller är det så att regeringen har glömt bort det beslut som lagtinget har tagit också här?

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! I tilläggsbudget i maj bestämdes att det här ärendet ska överföras till kansliavdelningen. Vi fick ärendet den 1 augusti. De tidigare användningsområdena är, som jag beskrev, att verksamheten fortsätter tillsvidare. Jag har diskuterat och tagit upp det med byggnadsbyrån att man skulle titta på det här långsiktigt på hela området. Området är drygt 100 hektar. Det finns olika användningsändamål. Det finns försöksstation, det finns byggnader, det finns ladugårdar och det finns andra områden som eventuellt skulle kunna säljas ut skilt för sig eller om man skulle ha ett helhetsgrepp på alla områden. Det är problemet.

Det har också i dagsläget kommit fram vissa privata aktörer som har visat intresse. Jag är väldigt intresserad om det finns någon som vi uppfylla det här med någon verksamhet. När man tittar närmare så blir det ofta så att det landar på att det är landskapet som ska stå för själva driften. Det är en frågeställning som vi i regeringen måste ta närmare ställning till.

Om man tittar på själva Naturbruksskolan så är den byggd som en skola. Det är också lite synd att inte utbildningsavdelningen är intresserad av den. Vi var och tittade närmare på den. Skolan består av fem klassrum, hela skolan är cirka 1800 kvadratmeter. Men 2/3 av hela skolans utrymmen utgörs av aulan, gymnastiksal, kök och scen och det är svårt att för en relativt billig penning att omvandla dem till kontorsområden. Vi har arbetat vidare med det från byggnadsbyrån för att utlokalisera vissa enheter dit, men det är inte helt ekonomiskt enkelt och försvarbart i längden att göra det. Någon form av verksamhet vill vi ha dit.

Ltl Anders Eriksson

Precis som ministern säger, någon typ av verksamhet borde det finnas där. Det är ju så oerhört oansvarigt att man lägger ner en sådan här verksamhet men man har inte några planer överhuvudtaget på vad som ska komma efteråt.

Minister Eriksson säger att skoljordbruket fortsätter tillsvidare, samtidigt som jag hänvisade till ett beslut som lagtinget tog; att skoljordbruket ska avvecklas. Om ministern hör vad jag säger så undrar jag verkligen varför man ska ha ett skoljordbruk när man inte har en skola kvar överhuvudtaget? Man säger också att man ska sälja Jomala Gård inklusive lösdriftstallet. Men allt fortsätter tillsvidare.

Ministern sade att det måste finnas verksamhet där, det är vi eniga om. Man har inte förstått att man måste ha en klar ny verksamhet innan man lägger ner något. Han sade också att det används som kurscenter, vilket inte stämmer. Ikväll har vi från Ålands Framtids sida bjudit in till en jordbrukspolitisk debatt på Naturbruksskolan. Det var ju med halvt våld som vi kom in överhuvudtaget, fast det finns städare och vaktmästare, men de kunde inte jobba på kvällstid utan bara på dagtid när det inte finns folk där.

Avslutningsvis, istället för att sitta i flashiga kontorsutrymmen i Sittkoff för 17 euro per kvadratmeter och Naturbruksskolan står tom gör nu någonting åtminstone!

Minister Roger Eriksson

Tack herr talman! Byggnadsbyråns lokaliteter kanske inte har med den här frågan att göra. Det här området är i dagsläget inte tillämpligt för kansli- och kontorsbyggnader. Det har alla specialister som vi har hört redogjort för. Det finns fem klassrum där som eventuellt kunde byggas om till kontorslandskap. Men klassrummen utgör enbart 1/3 av hela skolans yta. Det här är problemet som vi måste titta närmare på.

Sedan kanske vi har fått olika uppgifter men jag har fått den uppgiften att det finns verksamhet där tillsvidare. Viss kurs- och idrottsverksamhet pågår där tillsvidare. Jag kan inte gå i god för att det stämmer, men de här uppgifterna har jag fått.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

8      Gullåsens inomhusluft

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Fortsättningsvis kan man läsa i media om den dåliga kvaliteten på inomhusluften i Gullåsen. Åren går och beslut om den framtida verksamheten i Gullåsen är oklar och förnyelserna av byggnaderna är mycket oviss. Under tidens gång riskeras patienternas och personalens hälsa.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: På vilket sätt garanterar landskapsregeringen att patienternas och personalens hälsa på Gullåsen inte skadas av den undermåliga inomhusluften?

Minister Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringen och underlydande ÅHS har ett stort ansvar när det gäller både patienter och personal.

Gullåsen består av tre etapper som har byggts i olika omgångar. Den avdelning som har varit i sämst skick är Övergårds. Den avdelningen är stängd och utrymd på grund av fuktproblem i ytterväggarna.

Två patientrum är tillfälligt avstängda vid Norrgårds. Det ena utrymmet utrymdes på grund av vattenläckage i yttertaket. Det är meningen att man ska kunna återanvända utrymmena när man har renoverat lite och utfört målningsarbeten. Man har också tagit fuktprover i väggarna och det har inte indikerat några fuktskador, men för säkerhetsskull har proven sänts för analys. Ett patientrum vid Mellangårds har också varit utrymt och inte heller där har man hittat några tecken på fuktskador.

Genom åren har en mängd inspektioner och provtagningar gjorts bl.a. av: ÅMHM, statliga VTT, Institutet för arbetshygien, Naturakonsult med flera. Det som man helt säkert kan säga är att yttertaken vid Gullåsen 1 och 2 är i dåligt skick och att ventilationsluften i Gullåsen 2 innehåller små mängder fiberpartiklar. Man följer kontinuerligt med tillståndet i fastigheten.

Det har gjorts stora investeringar på sjukhusområdet under den här mandatperioden, först primärvårdshuset och nu alldeles i dagarna invigdes nya psykiatridelen. Det har varit omfattande investeringar både i reda pengar och i arbetsinsatser. Det har funnits en planeringskommitté och en byggnadskommitté där lagtingsledamöterna Jan Salmén, Gun Carlson och Roger Jansson har gjort en stor insats.

Nu är tredje etappen avslutad, men det återstår fortfarande ett ombyggnads- och renoveringsbehov inom ÅHS. De här nya etapperna utgörs av Gullåsen, IVA- och dialysavdelningen och ombyggnation av barn- och ungdomsavdelningen. Styrelsen har avgett ett budgetförslag till landskapsregeringen där man sätter Gullåsen väldigt högt, Gullåsen ska prioriteras. Det ska planeras, man ska bestämma antal vårdplatser och man ska ta fram skissritningar och riktiga ritningar. Budskapet från styrelsen har varit klart; Gullåsen ska prioriteras. Det har också visat sig att det har varit ett väldigt bra system att man har haft ett jämt inflöde av investeringspengar, omkring 6 miljoner per år har ÅHS investerat. Jag ser det som viktigt att det här systemet fortgår. Så, Gullåsen står näst i tur när det gäller en stor investering på sjukhusområdet.

Ltl Barbro Sundback

Jag tackar för svaret. Det kanske ändå gick lite ut över frågan och det är i och för sig bra. Man har alltid från ledningshåll konstaterat att proverna som man gör visar inte något som skulle vara skadligt vare sig för patienter eller för personal. Fram till att Övergårds måste stängas för då hade det gått så långt att en patient till och med hade lika mycket mögelsporer eller vad det nu var i kroppen som den intill liggande väggen. Man måste ju också skilja på personal och patienter eftersom de som ligger där ofta har legat där ganska länge. Jag undrar om man alls har lyssnat på personalen? Vad har man gjort för utfrågningar eller enkäter bland personalen och patienterna om kvaliteten på inomhusluften?

Minister Katrin Sjögren

Talman! Det här är detaljfrågor som jag inte exakt känner till. Man har tagit fram en forskningsrapport där man har konstaterat att den del av Gullåsen som var i absolut sämst skick och där det faktiskt var mögel, den är helt stängd. Den delen blev utrymd med en gång så fort det konstaterades. Man följer upp kontinuerligt de andra utrymmena i Gullåsen. Det finns ju faktiskt också arbetsskyddslagstiftning som ÅHS måste följa. Den informationen som jag har fått är att man följer med det här och nu är Gullåsen på tur.

Ltl Barbro Sundback

Jag tror att det viktigaste är att höra personalen eftersom stängningen av Övergårds skedde efter att människor hade tvingats sluta sitt arbete eftersom de hade fått sådana skador av den dåliga inomhusluften. Jag tycker inte det är en detalj. Det är mycket väsentligt och relevant information som man som minister borde ha.

Om nu Gullåsen prioriteras så betyder det ändå att bygget kanske inte sätts i gång nästa år. Vad är tidtabellen? Om det prioriteras, som ministern säger, betyder det att Gullåsen går före renoveringen av intensivvårdsavdelningen och barn- och ungdomsavdelningen?

Minister Katrin Sjögren

Talman! Jag måste upprepa det som jag sade tidigare. Man har tagit prover i Övergårds, det var undermåligt och man har stängt och utrymt Övergårds. Man har också tagit prover i de övriga utrymmena av Gullåsen och man har konstaterat att där inte finns mögel.

När det gäller Gullåsen har det klart och tydligt uttryckts från styrelsens sida, och man ger det förslaget i sin budget, att det är Gullåsen som ska prioriteras. I den nu gällande budgeten förtydligade landskapsregeringen skrivningarna att Gullåsen ska prioriteras. Jag räknar med att man kommer i gång under 2012 och man tillställer landskapsregeringen och lagtinget ett förslag på hur Gullåsen ska utvecklas. Kan man renovera Gullåsen? Eller måste hela byggnaden jämnas med marken och det måste byggas nytt?

Detaljkunskap i den här frågan kan förvaltningen och ÅHS-styrelsen. Socialdemokraterna har en egen plats i ÅHS-styrelse. Tack, herr talman.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

9      Ålands Radio och Tv Ab:s försäljning av sändningstid

Landskapsregeringens svar

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 34/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Ltl Danne Sundman

Tack, herr talman! Enligt uppgifter i massmedia har Ålands Radio och TV AB sålt sändningstid direkt till det politiska partiet Ålands Socialdemokrater r.f.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Anser landskapsregeringen det förenligt med lag, de tillstånd bolaget Ålands Radio och TV AB innehar för sändningar och principerna i det etermediapolitiska programmet att bolaget sålt sändningstid direkt till ett politiskt parti? Anser man att det är korrekt?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Inledningsvis kan jag säga att vi har göra med en stjärna i vårt demokratiska system; yttrande- och informationsfriheten. Förvaltningen har gått igen de här frågorna med juristerna. Man har konstaterat, vilket är en västerländsk grundtanke, att en politisk landskapsregering inte ska blanda sig i övervakningen av lagen, dvs. i detaljer.

Vi har en viss uppbyggnad här på Åland med ett förvaltningsråd som speglar den politiska sammansättningen här i lagtinget. Förvaltningsrådet utser styrelsen som ska arbeta som en normal styrelse i ett aktiebolag. Sedan finns det en fristående myndighet; Programnämnden, som ska kontrollera och fortlöpande granska att sändningarna följer gällande lagar, förordningar och regelverk.

Med den här bakgrundsinformationen har vi gått igenom den här frågan. Jag kan konstatera att Ålands Radio- och TV:s verksamhet, som även också rundradioverksamheten, regleras i landskapslag om rundradioverksamhet. Ålands Radio och TV bedriver rundradioverksamhet med stöd av ett tillstånd som har beviljats av landskapsregeringen. Tillståndet gäller egen radioproduktion samt återutsändningar av radiokanaler. Vidare gäller det också för produktion och distribution av TV över Ålandskanalen. Man distribuerar också SV1, SV2, SV4, Kunskapskanalen, TV4, FST 5, TV1 och TV2 på de här frekvenserna. Det här blev möjligt när digitaliseringen kom. Man kunde sända flera kanaler över samma frekvens.

Genom att Ålands Radio och TV har sålt sändningstid på Ålandskanalen till ett politiskt parti har bolaget, enligt vår tolkning, distribuerat TV över Ålandskanalen. Man kan konstatera att åtgärden, i ljuset av detta, är förenligt med Ålands Radio och TV:s tillstånd för rundradioverksamhet.

Som alla känner till har det också kommit nya aktörer in på den här banan. I övrigt innehåller 2 § 2a i landskapslagen om rundradioverksamhet vissa krav, skyldigheter och förbud gällande program som sänds över tillståndshavarens kanal. Det stadgas även om reklam och försäljningsprogram.

Herr talman! Jag kan konstatera att vi i dagsläget inte finner några hinder för försäljning av sändningstid till ett politiskt parti. Det är i första hand tillståndshavarens uppgift, i detta fall Ålands Radio och TV, att tillse att programinnehållet är förenligt med lagen.

Även i det mediepolitiska programmet som just diskuterades kan man konstatera att om Ålands Radio och TV fortsättningsvis kommer att ansvara för TV-distributionen så förutsätts att styrelsen ska ha en egen policy som tar hänsyn till att alla intressenter behandlas likvärdigt. Det här ställningstagandet gäller även under nuvarande förhållande. Det talar också för att man har handlat enligt lag. Förutsättningen är dock att alla politiska partier och andra intressenter ska ges samma möjlighet.

Herr talman! Det här kan i framtiden troligtvis leda till att man måste se över det här och kanske ha en styrning via Ålands Radio och TV om hur man ska kunna behandla alla lika, speciellt när man diskuterar primetid och sådana saker. Det finns förstås en teknisk begränsning.

Personligen har jag den uppfattningen att i dagsläget har man följt lagen och förordningarna. Om man sedan i framtiden ser att det här är ett problem så måste man kanske via sitt organ, förvaltningsrådet som utser styrelsen, där se över om man ska ha några principer och dokument för hur det här skulle bli rättvist.

Som svar på ltl Sundmans fråga; enligt den undersökning och forskning som vi har gjort så är det här som sker nu helt gällande lagstiftning.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det har framkommit också i rapporteringen kring detta att priset för att sända TV är kraftigt subventionerat. Man tar betalt några handfull euro per timme, medan kostnaderna är betydligt högre för den här servicen. Det är licensbetalarna som får subventionera den här sändningen och andra sändningar. Anser ministern att det är sunt att licensbetalarnas pengar går till subventionering av sådan här sändningar?

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Det finns ett avtal mellan två parter. Dessa avtalsvillkor ska man inte diskutera politiskt. Det här är ett förtroende mellan de här parterna.

Principiellt tycker jag att det rimmar illa med public service uppdraget att man ska subventionera på sådana här ganska stora grunder. Enligt uppgifter som jag har fått nu så är det ganska stora prisskillnader. Det är också upp till bolagen själva vad de vill ta betalt och vad aktörerna vill betala. Det finns en principiell motsättning. Jag håller med om det.

 Ltl Danne Sundman

Herr talman! I de regelverk som styr de här utsändningarna är det ganska hårda krav på vad som får förekomma. I de villkoren som man får för sändningarna sägs bland annat att partiledartal inte får hållas, ingen övrig reklam eller dold reklam får förekomma. Har ministern sett det här avsnittet av sosse-TV? Tycker ministern att de uppfyller de här kraven? Ministern borde ju åtminstone kunna ha en åsikt om det.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Tyvärr har jag inte sett den TV-kanal som ltl Sundman refererade till. Jag känner till att det inte får finnas valpropaganda och reklam. Sedan finns det förstås en gränsdragning på vad som avses med det. Det finns också detta som jag nämnde inledningsvis, om någon enskild part anser sig ha blivit förbigången, felaktigt bemött eller att det finns andra felaktigheter så finns radionämnden som ska granska att sändningarna sköts enligt lag och förordningar. Det finns ett organ som vi har för dessa frågors skull.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

10    Hembygdsrättsregistret

Landskapsregeringens svar

Ltl Fredrik Karlströms enkla fråga (EF 35/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! De senaste dagarna har flera personer kontaktat undertecknad på grund av att deras röstkort endast berättigat till att rösta i kommunalvalet trots att de är födda på Åland och aldrig bott någon annanstans. Landskapsregeringen uppger att de här personerna måste göra en rättelseyrkan för att komma med i rösträttsregistret och få rösta i lagtingsvalet. 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Hur många ålänningar med hembygdsrätt finns inte med i rösträttsregistret inför höstens lagtingsval och vad tänker landskapsregeringen göra för att rätta till detta inför valet?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Den uppgift som jag har fått så är det två personer som har fallit utanför det här systemet. Men vi ska analysera det lite närmare här.

Kapitel 2 i självstyrelselagen för Åland innehåller de grundläggande bestämmelserna om den åländska hembygdsrätten. Den innehåller bestämmelser om på vilka grunder man ska erhålla hembygdsrätt, hur den förloras och vilka rättigheter som är förknippade med den. Landskapslagen om hembygdsrätt innehåller närmare bestämmelser om hembygdsrätten. Åländsk hembygdsrätt tillkommer i vissa fall i direkt stöd av lag. I dessa fall förutsätts ingen ansökan från enskild person. Regelverket om det går jag inte in närmare på.

Sedan kan man bevilja hembygdsrätt på ansökan. Det kommer inte direkt av lag utan det finns också i självstyrelselagen och landskapslagen om hembygdsrätt.

Då en person har beviljats hembygdsrätt införs en uppgift om detta i hembygdsrättsregistret. Barn under 18 år som har finskt medborgarskap och är bosatta i landskapet ska samtidigt införas i hembygdsrättsregistret. Landskapsregeringen köper i dagsläget de här uppgifterna av befolkningsregistret. När barn föds på Åland ska magistratsavdelningen vid Statens Ämbetsverk anmäla födseln och barnets namn. Uppgifter om dessa barn skickas direkt till landskapsregeringen. Även uppgifter om barn som flyttar in till landskapet efter födseln ska finnas med bland uppgifterna som fås av befolkningsregistermyndigheterna. Landskapsregeringen går igenom dessa uppgifter och antecknar barnen i hembygdsrättsregistret under förutsättning att alla grunder är uppfyllda.

Herr talman! Svaret på frågan är att det kan konstateras att i samband med att man skickade ut röstkort har det uppdagats två fall där personer borde ha ingått i hembygdsrättregistret. Det ena fallet handlar om en person som redan efter födseln borde ha förts in i hembygdsrättsregistret.

Den här tekniken har utvecklats. Landskapsregeringen har sedan 2006 tillgång till heltäckande uppgifter i befolkningsregistret om barn som är födda på Åland och barn under 18 år som har flyttat in till Åland. Tiden före 2006 fick man uppgifter från församlingarna som meddelade detta till landskapsregeringen. Det har visat sig att uppgifterna före 2006 inte riktigt har varit uppdaterade. Det har förekommit ofullständiga register och det kanske inte var skött på det bästa sättet. Därför är det i efterhand ganska svårt att se orsaker till varför folk inte har varit med i hembygdsrättsregistret.

Herr talman! Det kan vara felaktiga uppgifter, det kan vara den mänskliga faktorn, sådant kommer vi aldrig ifrån. Min och förvaltningens ambition är att det ska vara så heltäckande som möjligt. Jag vågar nog påstå att vår förvaltning sköter detta så bra man kan. Det här är väldigt viktiga frågor. Men tyvärr det kan hända misstag i enskilda fall.

Frågan vad vi gör för att rätta till detta inför valet, så vi har förstås beredskap om det visar sig att någon inte är med i registret men borde ha varit där, man antecknar det så fort som möjligt. Sedan finns det också ett litet ansvar på personer som märker att de inte finns i röstningskalendern. Vi hade annonser i lokaltidningarna där det står hur man ska granska om man finns med i röstkortet och hur man ska förfara om man inte är där. Det finns också en blankett som vi har gett ut hur de presumtiva röstarna kan förföra om man anser att man inte har fått rätt att rösta i lagtingsval på Åland. De hänger lite på personerna själva. De här felaktigheterna förekom ofta före 2006 för då var det ett system som inte var riktigt tillförlitligt. Det berodde på ofullständiga register och den mänskliga faktorn.    

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det var intressant att höra att det skulle vara två personer och att dessa två personerna har tagit kontakt med mig och jag har hjälpt dem att rätta till det här. Båda dessa personer som tog kontakt med mig är förstagångsväljare och de undrade varför de bara skulle få rösta i kommunalvalet och inte i lagtingsvalet. De är födda på Åland med åländska föräldrar och de får bara rösta i kommunalvalet. Det är två personer som inte har någon anknytning till varandra. Den ena person har just fyllt 18 år och den andra är 20 år, två unga tjejer. När de två personerna tog kontakt med mig så tänkte jag att det här måste vara någonting som är underligt. Det finns inget samband mellan de här två personer. Kan det verkligen vara så att det är endast dessa två personer som tog kontakt med mig och att det inte finns några flera som är i samma situation? Exempelvis när ltl Nordbergs dotter föddes så fick hon inte heller hembygdsrätt, utan det måste ordnas efteråt för några år sedan. Jag tror att det var på grund av att de inte var skrivna i den lutherska kyrkan. Det finns förmodligen fler än två personer. Jag uppmanar medierna på Åland att verkligen gå ut och se om alla förstagångsväljare verkligen har rätt att rösta i lagtingsvalet som de ska ha. Vi vet att många av dem inte går och röstar och kanske inte kontrollerar sitt röstkort. Hur många fler än dessa två personer finns det? Jag tror tyvärr att det finns flera personer. Det låter väldigt osannolikt att det bara finns två personer och de kontaktade mig, oberoende av varandra efter några dagars mellanrum.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Jag kan väl konstatera att ltl Karlström och jag säkert har samma ambition och vilja i den här frågan. Nog verkar det väl lite osannolikt att det skulle ha varit de två som har kontaktat ltl Karlström.

Om man av olika orsaker, som förvaltningen inte känner till, inte kommer med i röstningskortet så har vi haft den här kampanjen och annonserat att man ska kontrollera själv också. Det finns också ett litet personligt ansvar i den frågan. Man ska se på sina demokratiska rättigheter och anmäla till registret. Ingenting är förstås hundra procentigt.

Men om det skulle finns många där ute i samhället som inte har rösträtt så då kan vi konstatera att kampanjerna kanske inte har gått hela vägen fram. Folk kanske inte har följt upp det som man bör. Ambitionerna och viljan både från regeringens och från förvaltningens sida är att det här ska skötas.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Visst har också människan ett stort personligt ansvar att kontrollera det här. Men det borde ju finnas register på vilka som är förstagångsväljare. Om man på något sätt kunde samköra det registret med hembygdsrättsregistret så skulle man väl kunna se om 1300 eller 1500 förstagångsväljare finns med i hembygdsrättsregistret. Uppenbarligen är den gemensamma punkten att de är förstagångsväljare båda två. Det är två unga tjejer som av någon anledning inte finns med i det här registret. Det finns skäl att kontrollera upp dessa lite yngre förstagångsväljare. Vi gamla, som har röstat i många år, vet ju att vi finns med i registret. Men de som aldrig har varit där tidigare har kanske inte en aning om de har åländsk hembygdsrätt eller inte före de blir politiskt aktiva och intresserade.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Det är riktigt. Om det i det här fallet råkar vara enbart förstagångsväljare som har blivit utanför så kanske det finns ett systemfel någonstans. Det kan jag inte svara på här.

Jag nämnde här i mitt inledningsanförande att man köper de här uppgifterna från befolkningsregistret, man samkör dem och sätter in dem hit och ser till att folk kommer med i registret. Det kan finnas luckor, tyvärr är det säkert så. Men vi har i alla fall det här systemet, som jag just redogjorde för, att man själv kan vara aktiv och se om man finns med. Det finns ju en chans till om man av olika orsaker har blivit utanför registret.

Jag kan också nämna att vi har diskuterat adoptivbarn och hembygdsrätt. Det är viktigt att vi får listorna från folk som är inflyttade och att man försöker samköra det här också. Det har också visat sig att det har varit problem med det här tidigare.     

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss efter bordläggning

11    Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

Ärendet bordlades 07.09.2011  då lagtinget beslöt att ärendet ska remitteras till näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Ibland när man lägger hemställningsmotioner så är man lite fundersam om de ska behandlas på ett bra sätt i utskotten. Jag vet inte om jag har så där jättestora förväntningar när det gäller den här motionen. Utöver bordläggningen så tror jag att motionen har avförts sex gånger. Så det har varit ett lite otursföljt projekt.

Motionen tar sikte på att underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper. Med särskilt utsatta grupper tänker vi på funktionshindrade, unga och långtidsarbetslösa.

Många personer med funktionshinder skulle vilja arbeta, men de orkar inte riktigt tro på sina möjligheter att få ett arbete. En tredjedel av personer med funktionshinder har en utmärkt eller god arbetsförmåga.

Den som är ung och arbetslös idag löper stor risk att vara marginaliserad även i framtiden enligt Anna Angelin, forskare vid Lunds universitet.

Även forskning vid Uppsala Universitet har visat att personer som blir utanför arbetsmarknaden har en sämre hälsa, risk för depression och olika svårigheter.

Något måste alltså göras. Vi vet att viljan att anställa är betydligt högre i många andra EU-länder än vad det är i Norden pga våra höga arbetskraftskostnader. 

Att skapa nya jobb för framför allt ung- och långtidsarbetslösa samt arbetslösa med funktionshinder är alltså en bra samhällsinvestering. En stödåtgärd som skulle ha stor effekt är om samhället under ett år betalar arbetsgivaravgifterna för nyanställning av ung- och långtidsarbetslösa. Då kan det vara bra, innan man går in för här förslaget, att fundera vad det finns.

Tittar man i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet så finns det möjligheter i 42 § hur man kan anställa med sysselsättningsstöd. Det sysselsättningsstödet regleras i 45 § om sysselsättningsstödets belopp. Det handlar om grunddagpenningen för arbetslösa. Det här är ett system som är krångligt, byråkratiskt och det är ett bidrag som man får.

I klämmen sägs att man skulle ha en förstärkt arbetsmarknadsåtgärd nästa budgetår genom att betala arbetsgivaravgifterna för nyanställning av ung- och långtidsarbetslösa samt arbetslösa med funktionshinder under ett år. Det är något som vi inte har behörighet till, vilket vi är fullt medvetna om.

Tittar man på vad arbetsgivaravgiften handlar om så ligger den på cirka 20 procent, t.ex. en lön på 3000 euro så pratar vi om 600 euro. Jag är helt övertygad om att om vi skulle ha ett stöd där framförallt småföretagare skulle ha möjlighet att anställa personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden så skulle situationen underlättas avsevärt.

Det finns en pedagogisk bit i att ha möjlighet att lyfta av någonting som man upplever som en pålaga. Det är något som är positivt men att söka ett bidrag är inte alls lika positivt.

Mot den här bakgrunden, herr talman, så har vi lagt det här förslaget. Som jag lite sade inledningsvis så har jag kanske inte så stora förväntningar på behandlingen i utskottet. Det känns lite märkligt, men bättre sent än aldrig. Vi får hoppas att det leder till någonting. Jag förstår att förslaget skulle komma upp ikväll på en debatt om hur man ska underlätta för de funktionshindrade. Kanske det kan leda till någonting, man vet aldrig?

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

12    Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det här ärendet har avförts så många gånger så jag trodde aldrig att vi skulle komma så här långt. Innan jag går in på det här ärendet vill jag bara säga att jag inför nästa ärende borde springa upp till kansliet och hämta lite papper. Om det finns en möjlighet till en liten omdisponering så skulle jag vara tacksam.

Det här ärendet handlar om kartläggningen av tillgängligheten i offentliga miljöer.

Runt 10 % av befolkningen har en eller annan typ av funktionshinder. På det teoretiska planet har många förbättringar vidtagits de senaste åren. Bland annat har en helt ny handikappservicelag antagits. Men de praktiska förbättringarna lämnar övrigt att önska. För de som är rörelsehindrade är tillgängligheten till offentliga miljöer ett stort problem. Det är nu över 10 år sedan handikapprådet gjorde en kartläggning över tillgängligheten för handikappade till flyg, färjor och olika serviceinstanser i Mariehamn. Efter det har Mariehamns stad gjort en egen utredning om tillgängligheten till specifikt deras fastigheter. Kartläggningarna är nu föråldrade och ledde tyvärr inte heller till dess mera konkreta förbättringar. Därför är det nu hög tid för en ny heltäckande kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer. En kartläggning som denna gång bör åtföljas av en handlingsplan för hur olägenheterna skall åtgärdas. Det kan inte bara stanna vid kartläggningen.

Med anledning av det ovanstående hemställer Ålands Framtid om en heltäckande kartläggning av tillgängligheten för personer med funktionshinder till offentliga miljöer genomförs, samt på basen av kartläggningen att en handlingsplan tas fram för hur olägenheterna skall åtgärdas.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det är en mycket viktig motion som ltl Anders Eriksson har lämnat in. Det finns ju inte något politiskt motstånd mot förslagen om att öka tillgängligheten. Men det finns inte praktiska resurser. Det finns inte pengar. Det finns tydligen inte någon som bevakar de här intressena inom vår offentliga administration. Situationen för personer med funktionsnedsättning, att röra sig i staden, på landsbygden och på våra färjor, den är inte bra.

När jag var talman så gjorde vi ett förslag här i lagtinget. Det enda som det resulterade i var en ramp nere i auditoriet som inte är särskilt bra. Men den fick vi i alla fall till stånd och ett byte av mattan till yttre dörren. Däremot tycker jag fortfarande att toaletten borde åtgärdas och det finns många andra saker som man borde åtgärda. Det är ingen som tar ansvaret. Det måste tvingas fram på något sätt.

 Vi har en lagstiftning som säger att när man bygger ska man göra åtminstone vissa utrymmen tillgängliga. Men det är ändå mycket på pappret och lite i verkligheten. Det finns två sätt att jobba. Det ena är att i samband med planeringen och byggandet genast vidta de här åtgärderna eller att i efterhand vidta åtgärder. Det som man borde föredra är ju det första. Tillgänglighetsrapporten, som ltl Eriksson hänvisade till och som togs fram i staden, innehåller också konkreta förslag. Min uppfattning är att staden har misslyckats ganska kapitalt i det här fallet. Vi har till och med haft pengar i budgeten i flera år, som har legat på tekniska verket. De tycker att de inte har kompetens och så ska det bli samarbete mellan olika myndigheter. Våra myndigheter samarbetar sällan, i stället låter man bli och de här ärendena snurrar runt i förvaltningarna.

Oberoende av den här motionen så borde lagtinget självt bli helt anpassat för personer med olika funktionsnedsättningar. Det behöver vi inte några lagar och motioner till utan det kan vi ju besluta själva. Helst skulle de som kommer i det nya lagtinget inleda med ett sådant åtgärdsprogram. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är tacksam för att ltl Sundback engagerar sig det här ärendet. Hon sade i början att det inte finns pengar. Finns det inte pengar så är det väl en fråga om prioritering. Sedan kom hon in på att det inte finns någon som riktigt bevakar de funktionshindrades intressen. Där tror jag faktiskt att det största problemet är. Ltl Sundback nämnde sedan längre fram i sitt anförande att i staden har man tydligen haft öronmärkta pengar för det här men ändå har man inte kommit någon vart.

Orsaken till att jag började tänka på de här frågorna var faktiskt den ungdomsdebatt som vi hade här. Det var en ung kille här som var så engagerad i sin funktionshindrade moders problem. Jag tyckte att det var väldigt strongt gjort av honom. Jag började fundera mera på det här. Man respekterar bland annat inte handikapp parkeringarna. Det är inte så extremt stora pengar som det handlar om vi jämför med andra satsningar. Jag förstår inte varför det inte finns ett intresse för att försöka få det här att fungera. Har ltl Sundback några tankar om det?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att det beror på två faktorer. För det första är det kanske okunskap bland oss som inte har funktionsnedsättningar. Vi tar ju allt för givet, att man kan gå, att man kan se, att man kan höra och att man kan röra sig så gott som överallt. Det är ingenting som man tänker på dagligdags. Medan när man har en funktionsnedsättning så är det dagligdags någonting man måste brottas med. Kunskapen finns ju hos dem som har funktionsnedsättningar. Lite tycker jag att organisationerna i landskapet själva måste ta på sig själva för de är för svaga intressebevakare. De vill på något vis vara remissorgan och det är väl bra, men de borde ha en högre politisk profil och ställa mera krav. Men det verkar som om man inte skulle tänka så, utan man är rädd för några slags politisk repressalier om man ställer de här kraven.

Det andra är att det faktiskt blir rätt till dyrt, men om man gör det kontinuerligt så märks det ju mindre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

13    En åländsk nationalpark

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Ltl Anders Eriksson

Värderade herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag är lite dåligt förberedd när det gäller det här ärendet. Jag trodde faktiskt aldrig att vi skulle komma så här långt i föredragningslistan under den här sessionen, men det gjorde vi. Tack vare ltl Roger Jansson så fick jag en kopia på min motion.

Åland har en fantastisk skärgård som är unik i sitt slag. Tack vare de maritima förutsättningarna finns en till stor del outnyttjad potential. Det är samtidigt viktigt att turistverksamhet kan ske under kontrollerade former, så att skärgården som kulturarv och livsmiljö för växter och djur bevaras för kommande generationer, både under och ovan havsytan.

Det är mot den bakgrunden som jag har bekantat mig med Kosterhavets nationalpark. Det är väldigt intressant att se på vilket sätt som de gör stora insatser för miljön samtidigt som de får turismen att växa. T.ex. dykturismen har växt sig väldigt starkt på västkusten just inom Kosterhavets nationalpark tack vare att man vet vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet.

I den sittande landskapsregeringens regeringsprogram nämns under rubriken ”Kulturarv” följande: ”Det maritima kulturlandskapet lyfts fram och möjligheten att anlägga en dykpark utreds.” Det här är också något som inte förefaller ägnas dess mera uppmärksamhet. Vi har gått igenom regeringsprogrammet tillsammans med företrädare för oppositionen. Men detta verkar man inte heller ha ägnat dess mera uppmärksamhet åt. Det är ju märkligt att man skriver ett regeringsprogram men sedan inte dess mera följer det.

Den här motionen utmynnar i ett förslag om att man skulle göra en utredning av möjligheterna att upprätta en åländsk nationalpark under vattnet i likhet med Kosteröarnas nationalpark. Det är inte någonting som jag tror att skulle tillföra mycket för den åländska miljöpolitiken och turismpolitiken. Jag kom inte ens ihåg det här initiativet själv när vi hade turismstrategin här i måndags. Det kanske man borde ha tänkt på.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

14    Nationalfond för natur- och kulturarv

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Motionären måste av familjeskäl lämna lagtinget. Jag föreslår därför att ärendet bordläggs till den 30 september så att hon får chans att säga vad hon vill i den här motionen.

Ltl Anders Eriksson

Ifall förslaget kräver understöd så jag lämnar ett sådant.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Barbro Sundback föreslaget att ärendet ska bordläggas till inkommande fredag den 30 september. Detta har vunnit understöd av ltl Anders Eriksson. Ärendet bordläggs till fredagen den 30 september.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 30.09.2011 kl. 09.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.53).

Originalfil