Plenum den 29 april 2011 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 29 april 2011 kl. 09.30

Frågestund. 1

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2010-2011)

Frågestunden slutar 18

 

Frågestund

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2010-2011)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Jan Salmén, Danne Sundman, Barbro Sundback, Johan Ehn, Anders Eriksson, vtm Gun-Mari Lindholm, Camilla Gunell, Roger Jansson, Fredrik Karlström, Carina Aaltonen och Mika Nordberg

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till minister Katrin Sjögren.

Minister Sjögren är ansvarig för miljöbyrån inom regeringen. Jag tänkte fråga om muddringen och bygget av kajen som har gjorts i Eckerö i Käringsundsbyn av Strandbybolaget. Jag undrar om ministern är insatt i det här ärendet? Är allting i sin ordning, både lagar och paragrafer? Har de följt alla lagar och förordningar angående både muddring och byggandet av den här kajen och fördjupande av kanalen? Det är ju inte bara en miljöfråga, snart är det också en självstyrelsepolitisk fråga.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Också jag har uppmärksammat de senaste dagarnas skriverier. Jag förutsätter att tillstånden är i sin ordning. När det gäller muddringstillstånd så är det inte ÅMHM, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, som beviljar tillstånd. Jag förutsätter att tillstånd är i ordning och att lagen följs. Jag ska kontrollera upp den saken. Det är inte miljöbyrån som beviljar tillstånd. Det är ÅMHM.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag har konstaterat att man förut har varit ganska noga med att uppdaga när folk t.o.m. har grävt på egna marker och t.o.m. polisanmält dem. Jag hoppas nog att man tar tag i det så att det inte blir olika praxis beroende på vad man sysslar med inom markarbeten på Åland.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Självklart. Det är en grundläggande princip att alla ska behandlas lika. När man går vidare i ett ärende så har miljöbyrån sina rättigheter t.ex. när det handlar om naturskyddsbrott.

När det gäller just muddring så är det ÅMHM som ska agera och i så fall vidta åtgärder om man inte tillstånd eller att lagar och paragrafer inte har följts. Jag delar den uppfattningen att om man inte muddrar på rätt sätt och vid rätt tidpunkt så kan det ha stora konsekvenser för miljön och för fiskbeståndet. Det är en stor och viktig fråga.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag hade inte tänkt komma med någon tilläggsfråga.

I den här frågan verkar det också beröra lite jordförvärvsfrågor. I gränsområdet berör det självstyrelsesmyndigheten, att ha övergripande ansvar för det. Tack för svaret.

Minister Katrin Sjögren

Jag svarar gärna på den frågan också. Jag delar ltl Salméns uppfattning att det också tangerar självstyrelsepolitik, förutom miljöfrågor. Det är svårt att reglera strandskydd och miljöfrågor i jordförvärvsregler. Min åsikt att vi borde ha en övergripande planering på Åland. Vi borde ha ett verkligt strandskydd som inte heller bara gäller dem som är under jordförvärvsreglerna utan också för oss alla ålänningar. Vi borde ha ett verkligt strandskydd och det har vi inte idag.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Danne Sundman.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Mats Perämaa.

Det har under den här perioden pågått ett arbete för att börja använda de beskattningsverktyg vi redan har, nämligen att ta fram en egen kommunalskattelag, vilket många av oss här i lagtinget är väldigt intresserade av. Det har funnits en arbetsgrupp som har tagit fram en mellanrapport som har presenterats. Sedan verkar arbetet ha avstannat. Enligt uppgift har inte den här gruppen haft möten på väldigt länge. Kommer detta att bli ännu en av de saker som inte kommer att hinnas med i den här perioden? I så fall är det tråkigt eftersom det skulle vara av nöden tvunget att få fram den här lagen och anta den.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag hoppas att det som jag nu säger kan byta den tråkiga stämningen till någonting mera glädjande. Landskapsregeringen har under den här mandatperioden, precis som tidigare landskapsregeringar, hela tiden haft en brist på lagberedningsresurser. I samband med att arbetsgruppen, gemensamt med kommunförbundet, har jobbat med en ny kommunalskattelag så har vi stött på det problemet också vid finansavdelningen. Därför har vi valt att upphandla lagberedning där en utomstående jurist skriver den här lagen. Det förändrade mandatet för arbetsgruppen, på beslut av landskapsregeringen, har getts tid till den 10 maj att komma till landskapsregeringen med ett färdigt utkast till en ny kommunalskattelag. Jag ser inga hinder för att det datumet inte ska kunna hålla. Därmed finns det också goda möjligheter för landskapsregeringen att kunna leverera en framställning i månadsskiftet maj- juni till lagtinget ännu.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är i så fall positivt att vi får den, om än i elfte timmen hit till lagtinget. Vi har inte sett den ännu. Parallellt med alla andra stora tunga ärenden som ska behandlas så ska det också finnas energi och tid hos lagtingsledamöterna att tas i sig an en så här stor och viktig fråga. Det är hur som helst positivt att den kommer. Jag kan stryka det från den i övrigt långa listan på icke genomfört politik då.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Den listan som ltl Sundman hänvisade till diskuterar jag gärna vid något annat tillfälle. Det hinns väl knappast med här idag. Jag menar nog att landskapsregeringen har fullföljt väldigt mycket av det som vi förband oss till i samband med att regeringsprogrammet tecknades, givetvis med de problem som den ekonomiska situationen försatte oss alla i.

Landskapsregeringens och min avsikt är förstås att man ska kunna hinna behandla framställningen. Vi hoppas att lagtinget, i sitt sätt att organisera arbetet, kan finna tid för att hantera också en åländsk egen kommunalskattelagstiftning.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är en liten annan fråga. Från att ha varit utsvultna och få leva på det som man själv producerar här i oppositionen, våra motioner, så kommer det nu hel ketchupflaska på en gång som vi ska tugga i oss. Men vi är ju beredda att arbeta. Vi får säga som Julius Sundblom sade när han steg iland i östra hamnen; ”nu ska vi arbeta” när vi kommer hit för dessa 6 plenum i maj. Det är ju positivt att det finns arbete.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

 Min fråga går till minister Perämaa.

I media idag får vi läsa om ministerns uppfattning om systemet med överläggningar mellan landskapet och kommunerna. Ministern säger att det fungerar dåligt, han säger att det är obalans, att finansministern har ett mandat att förhandla i regeringen, kommunförbundet har det inte och han säger att det är kommunernas fel att det här inte fungerar. Nu är minister Perämaa ansvarig också för kommunernas ekonomi. Jag tycker att det är lite att skjuta ensidigt ansvaret på den andra parten som dessutom är svag och beroende gentemot regeringen. Det överläggningssystem som har funnits har ändå fungerat någorlunda. Men under den här mandatperioden har kommunerna förlorat miljoner i samband med överläggningar med minister Perämaa. Hur vill ministern lösa det här?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Själva systemet hur kommunförbundet träffar landskapsregeringen fungerar bra. Vi har överenskommit om ett sätt där vi under både vår och höst träffas för att diskutera de frågor som finns på agendan. Vi har en initiativrätt från båda håll och vi träffas turvis hos varandra. Jag tycker att vi har infört en god systematik i själva mötesförfarande.

De facto är det på det viset, och jag hävdar att jag inte är ensam om den åsikten, att kommunförbundets förhandlare inte till fullo har ett fullständigt mandat att förhandla för kommunförbundet räkning. Ja, de kan nog allmänt uttala sig om kommunernas behov och behov av resurser. I en förhandlingssituation mellan två parter är vi sällan i det lyckliga läget att alla kan få allt, att man kan enas om att alla får mera. Då blir det fråga om just det som är själva avsikten med förhandlingar, att man förhandlar och kommer överens om det ena och det andra. Men om bara den ena parten har ett förhandlingsmandat och den andra inte har det så blir det en obalans.

Landskapsregeringen kan ju i kommunalskattelagstiftningen säkerligen bestämma via lagtinget om att kommunerna ska ge ifrån sig förhandlingsmandatet till kommunförbundet. Jag anser, med hänvisning till kommunernas självbestämmanderätt, att kommunerna själva ska hitta en lösning för hur man vill att någon ska förhandla för dem. Att vi ska bestämma det rakt av är att köra över kommunerna. Som resultat av det som nu sker hoppas jag att vi ska kunna hitta en situation där förhandlingarna kan ske på ett mera balanserat sätt där båda parter har rätt att förhandla.

Ltl Barbro Sundback  

Jag menar att minister Perämaa har fel. Inte har minister Perämaa något juridiskt förhandlingsunderlag. Det är lagtinget sist och slutligen som avgör överföringarna till kommunerna. Det där är struntprat, helt enkelt. Det är ett politiskt mandat via majoritet. Enligt min uppfattning är det också fel att säga att systematiken fungerar så väldigt bra. Man var ju överens med kommunförbundet om att indexjusteringen av landskapsandelarna skulle verkställas. Det var minister Perämaa som sedan i ett annat sammanhang ensidig avvek från den överenskommelsen. Det har också funnits en princip att grundbidraget ska kompenseras och det var man överens om, men minister Perämaa gjorde något annat. Obalansen har nog den här gången kommit från regeringen.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Jag får väl säga detsamma. Jag hävdar att ltl Sundback har fel i den här frågan. Det finns en obalans utgående från att representanten från landskapsregeringen får ett klart mandat att förhandla genom förankring i landskapsregeringen, som i sin tur har sin självklara förslagsrätt till lagtinget. Det är absolut lagtinget som fattar beslut i slutändan. Lagtinget har ju gett ett förhandlingsmandat, ett beredningsmandat till landskapsregeringen. Det är så som det fungerar. Om man skulle systematisera det såsom ltl Sundback säger så då är det ju lagtinget som ska förhandla. Det är väl lämpligen talmannen som borde förhandla med kommunförbundet.

Min strävan med detta är att kommunerna ska kunna organisera sig på ett sätt så att förhandlarna kan förhandla och inte bara ställa krav.

Ltl Barbro Sundback  

Det är inte förhandlingar. Det har aldrig varit det p.g.a. den konstruktion som föreligger. Det finns bara politiska grunder för de här överläggningarna. Minister Perämaa har avvikit från överenskommelse av principiell natur där kommunerna har varit överens. Därför har kommunerna förlorat miljoner under minister Perämaas ledning.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Ja, det är på det viset. Kommunerna kan alltid vara överens om att finansiären, dvs landskapsregeringen och lagtinget, ska ge mera pengar. Man har en allmän utgångspunkt inför de diskussioner som föregår. I en situation då man måste diskutera den ekonomiska utvecklingen och hela serviceproduktionens finansiering framöver så då är det faktiskt en förhandlingssituation och inte bara en situation där alla ska få allt man vill ha. Jag säger inte att kommunerna har agerat på det sättet. När man förhandlar så kan det bli fråga om att ge eller ta. Just i det specifika fallet fanns det några alternativ till hur landskapsregeringen kunde minska sina kostnader. Valet blev att inte indexjustera landskapsandelarna under 2010. Nu indexjusteras landskapsandelarna igen, beloppet var väsentligt men det var inte frågan om miljontals euro.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag vill gärna ställa min fråga till minister Katrin Sjögren.

Ambulanssjukvården på Åland har under många år framgångsrikt skötts genom ett samarbete mellan ÅHS och Mariehamn stads räddningsverk. Grunden är och har varit att brandmän anställda vid räddningsverket också sköter ambulanstransporterna.

Utvecklingen i omkringliggande områden i Sverige och Finland går nu mot att man har större och större specialisering på bemanningen av ambulanserna. Man har mer och mer anställda sjukskötare. Detta har lett till att de som ska utbilda sig för att kunna jobba i ambulanser här på Åland får ett litet problem eftersom vi har ett samarbete däremellan.

Hur ser minister Sjögren på att den här frågan kan lösas framåt? Jag vet att man under föregående år hade en tillfällig lösning med en kurs som riktade sig till redan utbildade brandmän. Hur ska vi lösa den framåt för att säkra utbildningen för ambulanssjukvårdare?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det här är en fråga som har varit på tapeten och som inte är helt lättlöst. Vi har våra system på Åland som anpassas efter våra små förhållanden. Vi har en kompetent räddningstjänst som är både ambulans- och brandmän. Att sedan lägga en tilläggsutbildning på dem att man också ska vara sjukskötare är ett dilemma. En lösning skulle t.ex. kunna vara att man har en sjuksköterska som arbetsledare på den A ambulansen som åker ut på prioritet 1 larm. Tidigare har det fungerat på det viset, som också är en möjlighet, att ambulansen skulle vara stationerad på akuten. När det är A-larm så bemannas ambulansen med en sjuksköterska från akuten. Ett sådant system har man haft tidigare. Jag har faktiskt själv åkt ambulans. Det finns möjligheter. Det är helt riktigt det som ltl Johan Ehn tar upp att vi måste få en långsiktig lösning i hela den här frågan.

I förslaget till ÅHS-lag finns det en egen paragraf om den prehospitala vården. Det förs diskussioner mellan ÅHS och landskapsläkaren om vem som ska ansvara över den prehospitala vården. Det finns också ett intresse från akuten att ta ett större ansvar. Det har också varit fast i resurser.

Det här är en fråga som lever i allra högsta grad och vi måste hitta ett eget fungerande system för Ålands del.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det gläder mig att höra ministerns svar. Jag tror också det är viktigt att utgå från de förhållanden som vi har här på Åland och försöka samarbeta så långt det bara är möjligt när det gäller den här typen av frågor. Specialisering inom ett sådant här område skulle kunna leda till att vi får ett ineffektivare system och dessutom betydligt dyrare.

Samtidigt är det stora problemet om vi ser framåt, oberoende om man går mot en djupare specialisering eller inte, att man ska kunna ge en utbildning till dem som ska jobba i ambulanserna i framtiden. Tidigare har man kunnat gå ganska mycket kortkurser. Det har varit mindre specialiseringskurser både öster och västerut. Det har lett till att man inte har behövt vara sjukskötare. Nu finns inte den möjligheten i Sverige längre att gå någon typ av kortare utbildning. Den utbildningen har helt strypts åt. På finska sidan finns i och för sig den här möjligheten. Det är framförallt räddningsinstitutet i Kuopio som har erbjudit den här möjligheten i samband med att man utbildar sig till räddningsman. Men den utbildningen har inte ordnas på svenska under senaste tid.

Hur anser minister Sjögren att man kunde lösa detta på hemmaplan, eller finns det andra samarbeten som man kunde tänka sig?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det var en lite speciell egen lösning detta också att utbilda ambulanssjukvårdare. Om jag helt visionerar så tror att det också kan vara en fortsättning men att man har en sjuksköterska som är arbetsledare under ett pass som har huvudansvaret för prioritet 1 ambulansen.

Det finns många frågetecken i hela den prehospitala sjukvården på Åland. Vi försöker ta ett helhetsgrepp. Det infattar också helikoptern och det faktum att den ska vara som en ambulans för skärgården och sekundärtransporterna. Men det innefattar också det som ltl Johan Ehn har tagit upp tidigare att utnyttja de resurser som finns i frivilliga brandkåren. Den här kedjan har flera länkar. Vi ska optimera den kedjan så bra som vi bara kan.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Fortsättningsvis är jag nöjd med den diskussion som jag hör från ministern. Jag tror ändå det är viktigt att man ganska snart får ställningstaganden från landskapsregeringen om vilken kompetensnivå vi ska ha i framtiden vad gäller den prehospitala vården och ambulanssjukvården samt hur ska man säkra detta utbildningsmässigt. Det finns ganska många ungdomar som kan vara intresserade av en framtid inom det här yrket och som nu inte riktigt vet vilken väg de ska gå. Därför vore det viktigt att vi får de grundläggande besluten om hur framtiden ska se ut. Utgående från det kan man sedan jobba precis enligt det som nu målas upp av minister Sjögren. Jag hoppas på att man ganska snart kan få de grundläggande byggstenarna på plats, så att våra ungdomar som är intresserade av det här området vågar satsa på att utbilda sig inom området och veta att det finns möjligheter att få jobb i framtiden.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Den uppfattningen delar jag. Jag tror att vi skulle behöva göra ett lite större utredningsarbete eller tillsätta en arbetsgrupp. Frivilliga brandkåren har haft den betydelsen att vi har väldigt bra unga människor som utbildar sig både till brandingenjörer och till ambulanssjukskötare. Dem måste vi ta vara på efter bästa förmåga och anpassa systemet så att vi får toppkvalité på vår prehospitala sjukvård med de förutsättningar och möjligheter som vi har på Åland.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är mera en allmänpolitisk fråga som jag tänkte ställa till lantrådet, men jag förstår att hon är bortrest och även vicelantrådet. Traditionellt har ju finansministern haft ett tungt inflytande på den förda politiken. Jag vänder mig till finansministern med frågan.

Sannfinländarnas valframgång verkar ha överraskat många och många verkar tagna på sängen. När det gäller Ålands Framtid så har vi länge förutspått det här därför driver vi den politik som vi driver. Finland blir nu ett ännu mera slutet och främlingsfientligt land. Ett land som glider ännu längre bort från de värderingar som gäller här på Åland. Svenska språket får det ännu tuffare.

Med tanke på att jag vet att lantrådet är i Helsingfors och förhandlar om åländska frågor framöver så skulle det vara väldigt intressant att veta vilken strategi landskapsregeringen har för att möta upp den nya politiska situationen som gäller i Finland?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag ska göra det bästa för att svara på två minuter. Den här frågan känns ganska bred, men den är av oerhörd vikt så jag gör så gott jag kan.

Det politiska läget i Helsingfors ju förstås synnerligen oklart just nu. Från den tidigare traditionen med tre stora partier så har det kommit in en ny aktör, sannfinländarna, som kom på tredje plats. Det här kommer givetvis att synas i politiken, det får man väl se som klart.

Den fråga som mest tycks ligga för handen vid regeringsförhandlingarna är Finlands medverkan i stabiliserandet av den europeiska ekonomin, Portugalfrågan. Det här kommer att vara en oerhörd svår nöt att knäcka i regeringsförhandlingarna, tror jag, Både socialdemokraterna och sannfinländarna har sagt att man egentligen inte är intresserade av det här. Vi får hoppas att man kommer i hamn till den här delen.

Jag hoppas för min del att man med lika stor kraft tar tag i den finländska ekonomin för att balansera den, för där är också problemen stora.

Lantrådet jämte vicelantrådet för fram tre saker som vi vill att ska komma med i regeringsprogrammet. Det är frågan om självstyrelseutveckling med betoning på det som den parlamentariska gruppen har utarbetat alltså ekonomisk utveckling. Vi vill föra fram behovet av att arbeta med svenska språket. Och vi vill se till, via regeringsprogrammet, att sjöfartens förutsättningar bibehålls. Till den delen finns det många delar.

Vad gäller möjligheten till framgång så tror jag personligen att frågan om svenska språket kan få bekymmer. Jag tror att vi har mycket arbete att göra vad gäller självstyrelseutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen. När det gäller frågan om sjöfarten så tror att en ny regering på den här basen ändå kommer att jobba för sjöfartens fortlevnad.

Ltl Anders Eriksson

Jag noterade att den värderade finansministern kanske mera pratade om vilken strategi regeringen i Helsingfors har. Jag är mer intresserad av vilken strategi den åländska regeringen har.

När det här valresultatet kom föreföll det som en stor överraskning för många. Jag tycker att det är ganska naturligt att den åländska regeringen då med en gång på måndag morgon drogs samman för att diskutera vad man ska göra nu utgående ifrån den nya situationen.

De här tre punkterna som finansministern nämnde är bra, de är centrala. Jag delar också de slutsatser som finansministern drar att bl.a. svenska språket kommer att få bekymmer. Min huvudfråga är: Vad gör den åländska landskapsregeringen då? Var är strategin? Vad kom man fram till på det mötet som man hade på måndag morgon, som jag utgår ifrån att man kanske hade?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Den här frågan har diskuterats vid många flera tillfällen än den måndag morgonen. Med tanke på självstyrelsens utveckling är frågan om hur en kommande regering i Helsingfors kommer att hantera våra önskemål den absolut viktigaste frågan just nu. Den frågan har diskuterats i många sammanhang. Lantrådet har, efter diskussion med regeringspartierna i vår landskapsregering, skickat ett till respektive partiledare och framfört just de här sakerna. Det torde ha varit redan före valet. Givetvis, oberoende av regeringskonstellationen i Helsingfors, vill vi föra fram samma ärenden. Lantrådet har begärt att få träffa de kommande regeringspartiernas partiledare. Det är ett arbete som sker som bäst för att föra fram samma synpunkter. Det har helt enkelt skett och sker ett politiskt fotarbete på alla plan.

Ltl Anders Eriksson

Det är riktigt. Jag vill gärna ta upp den här frågan. Såsom jag ser det står Åland i ett vägskäl, finansministern får gärna säga om han har en annan uppfattning. Det går inte riktigt att fortsätta på det sätt som man har gjort hittills. Som finansministern kommer ihåg när vi hade den allmänna politiska debatten så pekade jag på fem alternativ som man kan jobba för framöver. Den gången valde finansministern att göra lite narr av mig, han sade att jag ville vara med i den svenska Eurovisions schlagerfestival när jag faktiskt pekade på att vi har som ett alternativ att luta oss ännu mera mot Sverige. Eller så har vi alternativen självständighet, ramlag eller att jamsa på som vi har gjort idag och det tror jag inte håller längre. Jag tror att de här frågorna intresserar många ålänningar. Vad kommer man att göra ifrån åländsk sida? Hur ser den åländska regeringen på den nya situationen? För det Finland som vi eventuellt har känt tidigare är inte samma Finland längre.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Nej, jag har inte någon avsikt att raljera i den frågan. Om det har uppfattats på det viset tidigare så är det beklagligt.

Nu ska vi ändå komma ihåg att sådana här företeelser, i likhet med det som sker i Finland, har skett också i andra länder och då i betydligt mera radikala former.

19 procent stöder sannfinländarna av olika skäl, delvis av immigrationspolitiska skäl och delvis p.g.a. av besvikelse över EU som institution. Vi har inte ännu sett att den här valframgången förändrar Finland till det inåtvända landet som här befaras via ltl Anders Eriksson. Risken finns, men jag hoppas att de andra partierna och politikerna har kraft att stå emot dem. Kommer vi till den situationen så då är inte Finland samma land längre. Det är jag den första i så fall att beklaga.

Landskapsregeringen för fram sina synpunkter som är viktiga för oss oberoende av regering. Det är någonting som vi fokuserar starkt på den närmaste framtiden.

Talmannen

Tiden är ute! Nästa fråga ges till vtm Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag önskar ställa min fråga till minister Roger Eriksson.

Jag hoppas att min fråga blir ställd till rätt person. Det framgår inte ur handlingsprogrammet någonting om integration. Jag hoppas att det ligger under kansliministerns verksamhetsområde.

Det är positivt och en fördel för Åland att många väljer Åland som sin boningsort. Det är också viktigt att man känner sig delaktig i vårt samhälle och att man känner sig som fullvärdiga medborgare så att man inte upplever ett utanförskap. Jag hoppas att vi alla är eniga om att det är positivt med inflyttning.

Landskapsregeringen skriver i sitt handlingsprogram att man ska utarbeta en särskild integrationslag. Jag undrar var den lagen är?

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Kansliavdelningen koordinerar och samordnar de här frågorna som berör integration. Det är riktigt, frågan om ställd till rätt person. Sakkunskapen i dessa frågor ligger ute på respektive avdelning, närmast på social- och miljöavdelningen, utbildningsavdelningen och delvis också på näringsavdelningen. Vi har ett projekt som vi har inlett för ganska länge sedan.

När det gäller den direkta frågan om integrationslagen så har vi kommit ganska långt i processen. Vi har haft det till överläggningar i landskapsregeringen. Sedan finns det olika uppfattningar om vi kan ha integrationslag eller inte. Problematiken ligger i vad vi har behörighet på och vad vi inte har behörighet på. Det som generellt avses som integrationslagstiftning är ofta asyl, uppehållstillstånd och sådana saker och det är inte vår behörighet. Däremot ska vi reglera dessa områden som berör integrationsproblematiken på de områden där vi har behörighet.

Som jag sade så har vi nu haft ett lagförslag till integrationslag till överläggning. I praktiken ska det lösa det som mest efterfrågas i vårt samhälle, dvs möjlighet att uppgöra integrationsplaner. Här ligger AMS i en nyckelposition.

Förutom detta har vi haft en utomstående juristtjänst som har gått igenom lagstiftningen. Vi har ett långtgående samarbete med Medis som är inkopplad i den här frågan. Vi har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Tillsammans med Medis har vi kommit fram till slutsatsen att Medis ska fortsätta med språkundervisningen, SFI, svenska för invandrare. Medis har synnerligen bra kunskaper på det området. Vi anser det inte nödvändigt att bygga upp ett parallellt system. Den här processen ska fortsätta och vi ska komma till avtalsslut.

Vidare har vi, för inte så lång tid tillbaka, anställt en integrationskoordinator som ska suga upp de här frågorna och arbeta på dem på ett praktiskt plan och ge signaler till landskapsregeringen om vilka åtgärder som behövs i framtiden i den här frågan.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det blev en slutrapport färdig 2006. Där säger man; ” 2008 ska alla tjänstemän inom landskapsregeringen ha fått fortbildning så att man kan bemöta inflyttande på bästa möjliga sätt. Det ska finnas ett bas informationspaket med information om bland annat språkutbildning och annan tillgänglig vägledning utarbetas. En integrationsutbildning utarbetas i syfte att ge vuxna inflyttade språkliga, samhälleliga och kulturella färdigheter som gör att de klarar av sina vardagssituationer i sin nya miljö.”  

Vi vet idag att det som man frågar efter både från lagtinget och från samhället är det vardagliga. Man frågar inte efter en lag som reglerar asylsökande. Det är mera det vardagliga, att man klarar av att lära sig svenska, undervisning och arbetslivsträning med mera. Det är alltså frågan om att reglera det här och ge de här nya medborgarna rättigheter på Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Det är riktigt. Det är just det som avses med den här integrationsplanen som vi ska kunna stifta här på Åland. Inom det här området är AMS i nyckelposition, de ska ha den här rättigheten. I dagsläget förhindrar vår lagstiftning det, tyvärr.

Det som vtm Lindholm tidigare nämnde var ambitionen som vi hade i 2006 års program. Det är riktigt. Vi hade också ett EU-projekt som gick ganska långt. Vi gjorde en förstudie om vilka saker som skulle finnas i det här systemet.  Sedan slog den ekonomiska recessionen till så vi sköt upp det här projektet ett år, enligt lagtingsbeslut. Sedan när vi till slut ville kontrollera om det skulle gå att ha EU-finansiering så föll det på diverse formalia och på vissa andra tekniska saker. Det gick inte att ha detta som ett EU-projekt.

Därför gjorde vi nya slutsatser och anställde en koordinator.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Behovet är stort. Behovet är större än de tillgängliga medel idag som står till buds för de inflyttade att få undervisning i svenska och få den erforderliga arbetslivsträningen och utbildningen. Vi ska också kunna ta till vara den kompetens som finns bland de inflyttade och alldeles särskilt för att de ska känna sig som fullvärdiga medborgare. 

Vi kan bara konstatera att återigen har vi ett exempel på en skrivning, i handlingsprogrammet 2007 från landskapsregeringens sida, som inte har blivit åtgärdat. Det är ett misslyckande. Vi får hoppas att vi kommer att få ordning också på den här sidan från och med hösten.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Jag påstår att landskapsregeringen har gjort mycket i den här frågan. Vi har budgeterat ganska mycket för de här frågorna. Om jag minns rätt så var det 300 000 euro till Mariehamns stad för Medis verksamheten. Vtm Lindholm och jag har en samsyn att språket är i centrum. Det är just det som vi har betonat. Därför kommer vi att ha ett avtal med Medis som har de här kurserna SFI 1,2,3 svenska för invandrare. Det som är viktigt för att komma ut i arbetslivet och bli delaktig i det åländska samhället är kunskaper i svenska och det har vi betonat. Vidare har vi integrationskoordinatorn som ska jobba med de här frågorna i praktiken och suga upp och fånga upp vad som behövs. Landskapsregeringen har beredskap att förslå lagändringar eller andra saker som behövs för att kunna få integrationssystemet att fungera.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Jag ber finansministern komma upp.

Min fråga rör sjötrafiken. Eftersom finansminister har hand om både avtal, ekonomi och avgiftspolitiken så är det några frågor som jag gärna skulle vilja ställa.

Jag undrar om finansministern idag ser på privatiseringar inom skärgårdstrafiken som en metod för att få ned kostnaderna? Har det några ekonomiska vinster? Vad har landskapet att vinna på det? Är det i så fall en politisk framkomlig väg enligt finansministern?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det är också en ytterst bred, vid och stor fråga.

Resultatet av en privatisering är någonting som man inte vet resultatet på förhand utan först efter att det är gjort. Man kan omöjligen på förhand svara på om det leder till ekonomisk inbesparing. Det här är någonting som många gör. Landskapsregeringen har också vidtagit sådana steg. Man gör det för att man vill fokusera på kärnverksamheterna och ha privata aktörer för att utföra annat.

Sedan finns det de facto bekymmer i lagstiftningen gällande privatisering av fartyg. Det tycks i varje fall vara så. Det kan vara någonting som medför att man måste ompröva eventuella planer. Det kan vara mera fördelaktigt för ett företag utifrån, som ger ett anbud på sjötrafik, än för inhemska företag i förhållande till den personal som jobbar i landskapets anställning på fartygen just nu. Rättigheten för personalen att flytta med till det nya fartyget är större i förhållande till om det är ett inhemskt företag som bjuder på det mot ett företag utifrån. Det här komplicerar frågan ytterligare oerhört. Det betyder att man måste tänka oerhört noga på hur man gör det här. Jag tror inte att det finns någon som har en vilja att styra det här så att det blir bolag utifrån, utanför landskapet, som driver våra fartyg. Den här frågan diskuteras som bäst.

Ltl Camilla Gunell

Man har redan under en tid haft vissa privatiseringar. Man måste ju ha gjort några slags ekonomiska slutsatser om huruvida det har varit lönsamt för landskapet. Den politiska grunden till privatiseringar måste väl vara att det faktiskt bidrar med ekonomisk vinning för landskapet del. Då borde man väl veta om det finns någon ekonomisk vinning med att hålla på att jobba med de frågorna.

Tror ministern ännu på den metoden som ett sätt att faktiskt få ner kostnaderna för trafiken? Sedan skulle jag kort också vilja höra hur ministern i dagsläget ställer sig för införandet av passageraravgifter? Det är ju någonting som man har sagt i budgeten att man ska göra. Är det ännu aktuellt och är det lagligt och möjligt?

Minister Mats Perämaa

Nu blir det flera tilläggsfrågor och jag har en minut på mig att svara.

Den första frågan gällde privatiseringen. Landskapsregeringen tror inte att det underlag som finns, som resultat av tidigare privatiseringar, helt fullt duger som ett fullständigt underlag för att bedöma hur en utveckling skulle kunna bli i framtiden om man privatiserar. Delvis för att i de avtal som skrevs då fanns det mycket öppningar i som tyvärr ledde till att man kom i en konfliktsituation när man skulle avgöra vems skyldigheter det var att stå för vissa kostnader. Det fanns så pass mycket brister i de upphandlingarna så att det är svårt att ha dem som ett bestämt underlag för analysen framöver. Jag hävdar att det är först i samband med en privatisering som man verkligen kan se ifall det leder till kostnadsinbesparingar.

Jag kan uttala mig väldigt klart från landskapsregeringen att om vi skulle gå vidare med frågan så måste det leda till kostnadsinbesparingar för att man ska verkställa det. Det håller jag absolut med om.

Ltl Camilla Gunell

Då kanske jag kan upprepa min fråga om avgifterna. Är avgifterna fortfarande en fråga som är aktuell inom landskapet? Man har ju skrivit det i budgeten för 2011 att man avser att införa passageraravgifter. Vi vet att frågan inte är så enkel med tanke på utvecklingen i Åboland, där man slopade de här avgifterna. Är frågan fortfarande aktuell inom landskapsregeringen? Tänker man införa passageraravgifter på landskapets färjor? Har man i så fall lagstöd för att göra så?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag är givetvis medveten om det som står i budgeten. Tills det korrigeras så måste jag säga att det är någonting som bereds på någon nivå. Det blir inte att införa avgifter under det här året och inte till den här säsongen. Det kommer inte att ske. Det finns frågor att lösa där också. Det finns rena rationalitetssaker att lösa där. Det betyder en viss byråkrati om man ska fortsätta att ta biljettavgifter person för person. Det måste finnas elektroniska hjälpmedel i så fall. Trafikministern borde svara på det här, men jag bedömer att frågan inte är högst prioriterad just nu.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Roger Jansson.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag skulle vilja för en liten mikrodiskussion med miljöministern om avfallshantering.

EU-regleringen inom avfallsområdet är till för att man ska skapa ett brett samarbete. Vår egen lagstiftning inom området utgår också från att man måste samordna resurserna och försöka samarbeta för att få det att fungera inom det här området. Och för att minska det som tidigare var aktuellt att det blev mycket sopor liggande i skogarna och på andra ställen. Den tidigare avfallsplanen liksom avfallsplanen för 2010, som den här landskapsregeringen står för, predikar samma sak.

Liberalerna gick in i valrörelsen och in i det här regeringssamarbetet med målsättningen att slå sönder det som man har byggt upp där 80 procent av medborgarna vara anslutna till ett gemensamt system.

Hur tänker nu landskapsregeringen de kvarvarande 7 månaderna försöka uppfylla det som EU-regleringen, vår egen lagstiftning och avfallsplanen påbjuder när det gäller samarbete?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Sitter man på en post i landskapsregeringen, oberoende vad man har för partibeteckning, så är man skyldig och ålagd att ha en helhetssyn och försöka få ihop olika viljor. Det har inte varit helt lätt när det gäller avfallshanteringen. Min utgångspunkt har hela tiden varit att försöka få till stånd ett samarbete, hela tiden på vartenda avfallshanteringsmöte som jag har deltagit i och det har varit åtskilliga.  

Ser man på hur lagen är skriven idag så skriver den om samordning, det är helt rätt, men den är inte tvingande. Det skulle vara ett alternativ att lagstiftaren, landskapsregeringen, föreslår en framställning som tvingar samarbete.

När man bildade MISE så var det ett initiativ från kommunernas sida. Man såg att det fanns miljövinster, resurseffektivitetsvinster och man såg också att man behövde samla kompetensen.

Avfallsplanen är skriven som ett samarbete mellan landskapsregeringen och alla kommuner. Det finns en grundläggande målsättning och en grundläggande idé att det ska löna sig att samarbeta. Landskapsregeringen har i flera budgetar skrivit att vi är beredda att delta i finansiering när det gäller infrastrukturen i avfallshanteringen för att få till stånd ett samarbete, för att värna miljön och för att uppnå effektivitet i hela avfallshanteringen. Det har varit en fråga som inte överhuvudtaget har blivit tagen ad notam från kommunernas sida.

 Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag vill inte ägna mig åt historia och knappast heller vill ministern det. MISES sönderfall är nu historia. Man kommer säkert att reda ut varför det gick som det gick.

I avfallsplanen 2010 skriver den här landskapregeringen: ”Av de föreslagna åtgärderna som nu är specifika för Åland är följande det viktigaste” och så räknar man upp tio stycken. Den första punkten är den viktigaste: ”Att klargöra för kommunerna att kommunalt samarbete ger hög kompetens att sköta att avfallsfrågorna. Möjlighet att styra utvecklingen på avfallsområdet och leder till minskade kostnader tack vare gemensam upphandling av avfallstjänster.” Det är så sant, så sant.

Hur avser landskapsregeringen nu under de kommande 7 månaderna att klargöra för kommunerna den här nödvändigheten? Hur kommer man att agera och vad räknar man med för resultat?

Minister Katrin Sjögren

När det gäller avfallsplanen så var den dels framtagen som ett samarbete mellan kommunerna. Den var också på en omfattande och lång remissrunda. Jag kan inte säga att jag är positiv precis när jag funderar på hur det ska gå. Eftersom remissvaren från kommunerna också gav vid handen att de pekade åt helt divergerande håll. Vissa kommuner tyckte att landskapsregeringen skulle ta ansvar över avfallshanteringen, att vi skulle bli en underlydande myndighet. Andra kommuner tyckte att landskapsregeringen överhuvudtaget inte skulle lägga sig i den här frågan och inte ha någon åsikt alls eftersom det är en sådan extrem kommunal angelägenhet.

Jag har faktiskt, ltl Roger Jansson, börjat misströsta. Jag tror att den enda räddningen för att få en effektiv avfallshantering, kostnadseffektiv och med miljön för händerna är någon form av samhällsreform.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Ett långt politiskt liv har gjort att man åtskilliga gånger har varit beredd att ge upp när det har gällt väsentliga utvecklingsfrågor. Det har visat sig att om man är seg och uthållig så går det bra.

Under den här landskapregeringens egid har avfallsfrågorna tagit ett antal steg tillbaka genom att det samarbete som fanns inledningsvis nu håller på att falla sönder. När det gäller målsättningen som landskapsregeringen har i avfallsplanen så kan man naturligtvis säga att man är beredd att ge upp. Men får man det som ansvarig politiker? Får man det när man har skrivit en avfallsplan 2010 där det klargörs att det är nödvändigt med ett samarbete? Får man då ge upp?

Därför upprepar jag min fråga: Vad tänker den här landskapsregeringen göra för att undvika att vi nu får skogarna och sjöarna fyllda av avfall?

Minister Katrin Sjögren

Ingalunda ska man ge upp. Avfallsplanen är väldigt modern och väldigt framåtsyftande. Den nya avfallsplanen är ett av de viktigaste miljödokumenten som vi har på Åland. Det finns mycket framåtsyftande miljöpolitik i den planen. Läser man avfallsplanen så ser man att en del är landskapsregeringens ansvar. En stor del är också kommunernas ansvar. Det som har aktualiserades med kommunförbundet och de steg som Mariehamn tog ledde till att jag gjorde reflektionen; tänk om kommunförbundet skulle ha drivit avfallsfrågan. Tänk om man skulle ha lyssnat på glesbygden, skärgården och staden. Det var det som var det stora misslyckandet med MISE. Det var ett skolboksexempel på där man inte hade vare sig resurser, målsättning eller en klar bild initialt. Det är det som vi delvis skördar frukterna av nu.

Vi fortsätter med att erbjuda infrastrukturstöd, vi fortsätter med att verka enligt avfallsplanens intentioner men vi ger inte upp.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Fredrik Karlström. Talmannen kommer att tillåta att alla talare kommer att få ställa sina frågor. Vi kommer att gå lite över tiden.

Ltl Fredrik Karlström

Tack fru talman! Jag önskar att finansministern kommer upp till podiet.

Vi har ju fått den första tilläggsbudgeten för det här året. I den fanns det inte något extra anslag för ett projekt som jag har fått till min kännedom att kommer att kosta mera, nämligen landskapsregeringens projekt om att renovera Jan-Karlsgården.

Som ministern minns så skrev jag en finansmotion till budgeten där jag ifrågasatte upphandlingen av Jan-Karlsgårdens verksamhet. Nu har det kommit till min kännedom att renoveringen som i budgeten står att ska kosta 220 000 euro förmodligen kommer att kosta 500 000, 600 000 eller kanske 700 000 istället.

Min fråga lyder: Är det inte dags att titta över den här upphandlingen en gång till eftersom förutsättningarna uppenbarligen nu har ändrat ganska mycket från upphandlingsförfrågan som gick ut? Sedan en följdfråga: Vet minister vad renoveringen nu kommer att innehålla och vad slutsumman kommer att bli?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Tyvärr blir svaret nej på den punkten. Jag har uppenbarligen mindre detaljkunskap i denna fråga än vad ltl Fredrik Karlström har. Någon har sagt att det kan hända att den här summan inte räcker till. Jag uttalar mig utan att ha information men om det skulle vara på det sättet så är det knappast en fråga som kan passera utan att lagtinget får ta ställning till den eftersom grundprojektet redovisades i budgetsammanhang. Landskapsregeringen visade vid äskandet av mera pengar till Bomarsundsprojektet att vi kör med öppna kort i de här frågorna. Vi vill att lagtinget ska vara medvetna om vilka kostnader som kan uppstå. Tyvärr kan jag inte ge mer information än det här.

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Kan ministern då vara vänlig och titta på det här projektet en gång till och se om det är någonting som håller på att gå åt skogen? Om det blir så pass mycket dyrare som de indikationer som jag har fått så är det en ganska enorm stor förändring jämfört med hur det är idag. Samtidigt kan man se över upphandlingsdirektiven. Hur gick förfrågan ut? Är det ett helt annat projekt nu än vad det var när man gick ut med upphandlingen? Man kanske borde bjuda ut det igen så att alla eventuella intresserade kunde vara med och bjuda på den anläggningen? Kan ministern titta på detta under vårt uppehåll i maj så att vi har ett svar när kommer tillbaka. Annars kommer det en enkel fråga igen.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag deltar gärna i diskussioner i lagtinget i alla tänkbara ärenden. Till denna del så ska uppmärksamma vicelantrådet som, i egenskap av sina ansvarsområden i landskapsregeringen, har ansvaret för den frågan. Jag ska berätta att frågan har kommit upp och be henne göra de bedömningar som givetvis utifrån hennes position ska göras.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen 

Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till minister Katrin Sjögren.

I år är det temaår för det frivilliga arbetet. Målet är att höja kvaliteten på frivilligt arbete och erkänna frivilligt arbetets värde och vikt. Från lagtingets sida har vi i olika sammanhang efterfrågat en större undersökning om vilken ekonomisk och samhällelig nytta som frivilligorganisationerna bidra med det till det åländska samhället. Det handlar hur många anställda den frivilliga sektorn har när det gäller miljö-, hälso- och socialt arbete osv.

Emmaus har själva beslutat att utföra en liknande utredning över sin organisations betydelse för samhällsutvecklingen. Detta har stötts med PAF-medel.

Avser landskapsregeringen att själva göra någonting mera för att belysa den frivilliga sektorns arbete på Åland under det här temaåret?

Minister Katrin Sjögren

Fru talman! Jag har med ltl Carina Aaltonen tillsammans med social- och miljöutskottet diskuterat möjligheten för ÅSUB att sammanställa den statistik som finns. Det har jag framfört till ÅSUB. Jag kan inte ge ett klart besked om det är möjligt och vad det kostar.

När det gäller det frivilliga arbetets år så är det ett gemensamt projekt och en gemensam diskussion både för social- och miljöavdelningen och för utbildnings- och kulturavdelningen. Det ligger uppgifter på utbildnings- och kulturavdelningen att göra vissa saker.

När det gäller social- och miljöavdelningen så har vi just beviljat PAF-medel till Emmaus. Emmaus är ju en av de största aktörerna när det gäller frivilligt arbete.

Jag kan inte svara exakt nu på om det är möjligt för ÅSUB att genomföra den här undersökningen.

Ltl Carina Aaltonen 

Fru talman! Det skulle vara väldigt viktigt att ÅSUB får uppdraget att utföra en sådan här undersökning. Traditionella redovisningsmetoder som enbart fokuserar på det ekonomiska resultatet ger inte alltid en så sann bild av den faktiska samhällsnyttan. Jag kan ta som exempel svenska myrorna som gjorde en costbenefit analys 2008. Där visade man att varje satsad hundralapp gav 650 kronor tillbaka i samhällsnytta. Som jag ser det torde det ligga i landskapets intresse att undersöka vilket mervärde som hela det åländska föreningslivet får när man går in och stöder föreningar med PAF-medel. Jag ser fram emot en ÅSUB undersökning.

Minister Katrin Sjögren

Talman! Jag delar den uppfattningen. Jag tror att det är en allmän åsikt bland kommunerna, politikerna, landskapsregeringen och lagtinget att den tredje sektorn har en enorm betydelse. Det finns en del material nu. Man har till exempel utvärderat den frivilliga brandkåren på rikssidan. Man har konstaterat att bygga upp en organisation som den frivilliga brandkåren skulle kosta enorma summor för samhället. Det är ställt utom allt tvivel att den tredje sektorn gör en enorm insats. 

När det gäller ÅSUB undersökningen så ska jag påminna om den igen om det finns möjlighet.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Mika Nordberg.

Ltl Mika Nordberg 

Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till ”andre vicelantrådet” Perämaa.

I princip blev min fråga redan upptagen av min kollega Anders Eriksson. Jag vill fortsätta lite ändå när det gäller landskapsregeringens strategi angående kontaktytorna i Helsingfors. Efter valet har kartan ritats om när det gäller representationen. De tre största partierna som representeras nu i riksdagen så var 2/3 av dem i tidigare oppositionsställning. Det betyder att den mest troliga sammansättningen av den nya regeringen så kommer 2/3 att vara nya även för vår landskapsregering. Jag tycker mig se ett mönster och även när man läser tidningarna att man förlitar sig väldigt mycket på SFP och att SFP ska komma med i den kommande regeringen. Personligen tror jag inte att SFP kommer att vara med. Har man nu börjat skissa på nya kontaktytor och nya möjligheter?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Inte bara skissat, utan med den självklara skyldighet som en landskapsregering i en sådan här situation har, som en del av landet och med en självstyrelselag som reglerar vårt umgänge med riksmyndigheterna och med regeringen i Helsingfors, så har vi vidtagit åtgärder för att vara i kontakt med partierna. Inte bara de nu tänkbara partierna utan med alla partier, men kanske med speciell fokusering på dem som nu torde ingå i regeringsmajoriteten. Som jag sade här tidigare så sker det arbetet både i skriftväxling och genom att upprätta personliga kontakter. De sakerna har redan gjorts tidigare också. Det ena partiet, som nu tycks bli med i den kommande regeringen, socialdemokraterna, har varit med hur länge som helst i den finska politiken och med dem har åländska politiker och regeringen haft kontakt med.

Ltl Mika Nordberg 

Talman! Tidigare här hade jag en motion i lite samma ärende där jag föreslog att man ifrån landskapsregeringens sida borde bjuda in de nya riksdagsledamöterna från riksdagen. 83 riksdagsledamöter av 200 är helt nya, förstagångs riksdagsledamöter.

 Vi har även i media kunna läsa att man ser fram emot att SFP ska komma med i den nya regeringen. Jag tror för min del att det till och med skulle vara till gagn för Åland om SFP inte skulle vara med i den nya regeringen just tack vare att vi skulle ha möjlighet att kunna söka oss nya kontaktmöjligheter och nya sätt att kommunicera med nya människor. Det resultat som det tidigare starka samarbete med SFP har resulterat i när det gäller EU-parlamentsplatsen, Lissabon, vindkraftspaket så tycker jag inte att ha varit så där väldigt lukrativt.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Min bedömning är nog att det är ett förhastat ställningstagande att säga att det vore bättre för oss om SFP inte ingår i regeringen. Till den delen vill jag kraftigt markera att jag har en avvikande åsikt. Det ena utesluter inte det andra gällande kontakter. Kontakter ska vi ha med andra partier vid sidan av de kontakterna. Som exempel på det goda som kontakter med SFP kan föra med sig visade det senaste EU-parlamentsvalet. Där vi nu har en SFP parlamentsledamot, Calle Haglund, som har ett väldigt gott samarbete med den åländska regeringen och visar genom sitt handlade att han driver också åländska frågor. Jag vill för min del uttala, och jag är säker på att jag kan uttala det starkt i egenskap uppenbarligen av ”andre vicelantråd”, att landskapsregeringen bedömer det som absolut bäst om också SFP kan ingå i regeringen.

Ltl Mika Nordberg 

Talman! När det gäller EU-parlamentarikern Calle Haglund så är det helt uppenbart att han har ett starkt hjärta för Åland. Men han har också en liten tacksamhetsskuld vad gäller Åland. Skulle inte Åland mangrant ha gått och röstat på Britt Lundberg så skulle EU-parlamentarikern Calle Haglund inte vara i Bryssel idag. Det var nämligen 3000 röster som avgjorde om vänsterförbundet eller SFP skulle ha få den sista platsen. Där påverkade de 9000 röster eller hur många det var från Åland.

Däremot sade jag inte att jag tycker det är bra att inte SFP skulle vara med i regeringen. Jag sade att om det scenariot händer att SFP inte är med i regeringen så tror jag inte att det nödvändigtvis är en katastrof för Åland. Jag ser att det finns nya möjligheter att skapa nya kontakter.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det må det stenografiska protokollet kunna bevisa vad som sades. Min minnesbild är att Mika Nordberg här som representerar sig själv, och möjligen de obundna, sade att det kanske vore bättre om inte SFP skulle vara med i regeringen. Det ställningstagandet omfattar inte jag.

Det ena utesluter inte det andra. Det är självklart att SFP som värnar om det svenska språket, ändå är ett litet parti vid vilken regering som helst. Det finns större aktörer. Vi måste driva våra saker via alla de partier som har saker och ting att säga både i den nuvarande blivande regeringen och också i anda partier. Att knyta politiska kontakter, göra fotarbete är väsentligt och viktigt och det ska göras på alla tänkbara plan.  

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 10.30. Frågestunden är avslutad.

 

Originalfil