Plenum den 29 april 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 29 april 2015 kl. 13.00

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2014-2015)

Frågestunden slutar 14

 

Frågestund                                 

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2014-2015)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga enligt 35 § i arbetsordningen: Ledamöterna Mats Perämaa, Axel Jonsson, Katrin Sjögren, Brage Eklund, Tony Asumaa, Anders Eriksson, Gunnar Jansson, Torsten Sundblom och vicetalman Viveka Eriksson.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Vi liberaler har ofta fört fram att vi riskerar sätta landskapet i ett offentligt spelberoende om man med alltför generös hand för över pengar till landskapsbudgeten, speciellt när man för över pengar till driftsmoment, vilket har gjorts åtminstone år 2014.

Landskapsregeringen har i budgetförslaget både för 2014 och 2015 sagt att man i lagform ska införa ett stabilitetssystem. Man ska säga hur man för över pengar till landskapsbudgeten för att hantera vår besvärliga ekonomiska situation. Grunden i detta är att det i lag ska regleras hur detta görs. Det har alltså sagts under 2014 och 2015 och lagtinget har omfattat de förslagen. Nu går vi in på det sista halvåret för 2015, vi har kanske tio plenidagar kvar.

Min fråga till vicelantrådet är: När kommer vi att få sin en framställning om ett stabilitetssystem?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! När det gäller frågan om stabilitetssystem och lagstiftning är statusen att det pågår ett arbete på lagberedningen att ta fram en sådan lagframställning. Lagstiftningen är inte i sådant skick ännu att den kan vidarebefordras till Ålands lagting. Den kommer troligen inte att komma under den här mandatperioden. Det finns en grund som man kan arbeta vidare ifrån direkt i höst när det nya lagtinget tillträder.

Till saken hör att vi därför också har låtit statusen vara sådan att vi i stort sett har lämnat hela den kassa som PAF innehar kvar hos PAF. Vi har inte hanterat den stora klumpen. Vi låter det vara ogjort tills vi har en lagstiftning och en helhetsbild hur vi ska hantera det.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Det var klara besked i varje fall. Det som lagtinget omfattade kommer inte att verkställas under den här mandatperioden.

En del av problematiken, av det som har gjorts hittills när man för över PAF-pengar till budgeten, är att dessa pengar blir en del av likviditeten vilka kan förbrukas i en situation där landskapet gör underskott i budgeten. Dessa pengar kan förbrukas egentligen till alla landskapets verksamheter.

Jag kommer inte ihåg den exakta formuleringen av det som finans- och näringsutskottet sade i sitt betänkande för budgeten 2015. Men när man går in för ett stabilitetssystem så ska man fundera på vilken del av PAF-pengarna som kan tillhöra likviditeten och till vilka delar i budgeten PAF-pengar inte ska ingå. Här blir det en skillnad. Då blir det sparade pengar i verkligheten.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Oppositionen, framförallt liberalerna, har på senare år pratat mycket om likviditeten och PAF-pengar som det skulle vara någonting konstigt och skumt med det. Jag tycker att det är en tråkig diskussion som vi för här i Ålands lagting. Ända sedan PAF började sin verksamhet, på sjuttiotalet kanske, så har PAFs pengar funnits med i landskapets Ålands likviditet. Enda skillnaden är den att under senare år, när vi har haft goda år inom PAF, så har man kunnat ta ut lite större del och fördelat till tredje sektorn på Åland. Eftersom vissa projekt inte har förverkligats såsom planerats så har en viss del av PAF-pengarna blivit kvar inom landskapet likviditet.

Herr talman! Jag vill understryka att det är bra för landskapet Åland att dessa pengar finns, för på det sättet slipper vi lånar dyra pengar och betala ränta.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Det är det som är den stora skillnaden just nu, likviditeten naggas i kanten hela tiden. Likviditeten har kunnat upprätthållas på en acceptabel nivå tack vare PAF-pengarna, utan PAF-pengar skulle vi sannolikt ha fått låna pengar redan idag. Vi står ganska nära inför att vi kommer att få låna i varje fall. Därför är situationen nu helt annorlunda än vad den var tidigare, bara för 7-8 år sedan, när vi hade rätt massiv likviditet.

Kan vi liberaler möjligen ha den förhoppningen att i det arbetet som pågår om stabilitetssystemet så skulle man gå in för den tanke som vi har pratat om; en tillväxt- och hållbarhetsfond där dessa pengar skulle riktas lite mera till att skapa arbetsplatser utanför den offentliga sektorn? Man skulle få igång näringslivet mera. Det har vi fört fram. Ett önskemål från vår sida är att den här tanken skulle införlivas i det arbetet som pågår.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Ja, där har vi en gemensam målsättning. Det konkreta beviset på det är just den tilläggsbudget som ligger här i lagtinget som vi ska debattera senare idag. Där finns det 1 miljon för Team Åland och det syftar just till tillväxt, mera kraft in i näringslivet och även in i tredje faktorn för att på det sättet skapa arbetsplatser.

Dessutom har vi tidigare satsat 7 miljoner på utvecklingsprojekt för offentlig sektor som i förlängningen medför att vi får en mera kostnadseffektiv och modern offentlig sektor på Åland.

När man säger att det är PAF-pengarna som har räddat likviditeten så vill jag passa på att säga att vi har tagit in PAF-pengar på en normal nivå. Under 2014 tog vi in 10 miljoner extra och satte dem i en reservering. Jag kan till lagtinget och alla som lyssnar berätta att vi skulle klara likviditeten för 2015 också utan dessa 10 miljoner.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Den åländska polisen har fått en ny hemsida: Poliisi.fi. Ålänningarna hänvisas därför numera till finsk lagstiftning och till finska blanketter som bara delvis finns på svenska och delvis bara gäller också på Åland.

Det är lätt att förstå varför man av praktiska skäl väljer att använda det finska systemet där man snart kan göra de flesta ansökningar elektroniskt och som erbjuder medborgarna ökad tillgänglighet och transparens. Men vore inte även ålänningarna förtjänta av den möjligheten?

När regeringen efter snart fyra år vid makten ännu inte lanserat en elektronisk blankett för ålänningarna är det ju tyvärr inte heller märkligt att polisen väljer att integrera sig i det finska systemet.

Polisminister Valve, hur ska det garanteras att ålänningarna kan hitta rätt blankett och en svenskspråkig blankett på den finska e-myndigheten ”Suomi.fi” där de här blanketterna numera finns?

Minister Wille Valve

Ledamotens fråga har belysts i massmedia av polisstyrelsens ordförande Åke Mattsson. Läget är att polisens hemsida befinner sig ett uppbyggnadsskede. En svenskspråkig åländsk polissida med en åländsk profil är målet.

Den här sidan som vi har just nu byggs som en del av ett större projekt i hela Finland. Orsaken är, precis som har beskrivits av polisstyrelsens ordförande, att det är betydligt billigare att göra på det här sättet. Det är riktigt så som ledamoten påstår att det finns en del länkar som nu går till finskspråkiga sidor. Dessa länkar ska försvinna och målet är en hel svenskspråkig hemsida. Sidan som finns just nu är en prototyp.

Ltl Axel Jonsson

Vi i Ålands Framtid kan inte nog understryka vikten av att verkligen sätta fart på den åländska digitala agendan för att också erbjuda den här tjänsten för ålänningar via de åländska myndigheterna. Vi tror inte att det är rätt väg att gå att integrera våra åländska myndigheter i de finska systemen om vi verkligen vill att de ska fungera på svenska.

Vi noterade därför intresserat att Gotlands polismästare här om dagen besökte Åland. Där berättade han att Gotland får förstärkning från polisen från svenska fastlandet under sommaren. Den åländska polismästare svarade att det vore idealiskt också för Åland, men på grund av att språksituationen ser ut som den gör inom den finska polisen och att resurserna brister så är detta inte möjligt på Åland.

Vi i Ålands Framtid har en genuin vilja att skapa en effektiv och flexibel polismyndighet som i nära samarbete med Sverige fungerar helt på svenska, där svenska poliser i likhet med Gotland kan komma hit och ge förstärkning på somrarna. Finns den genuina viljan även hos regeringen? Finns den genuina viljan att slopa kravet på finskt medborgarskap för åländska poliser?

Minister Wille Valve

Ifall det är såsom ledamoten säger så kanske det skulle vara idé att tänka över partiet Ålands Framtids politik. Vill man uttryckligen ha en egen hemsida administrerad av Ålands polismyndighet så behövs det mer tilläggsresurser i polisens budget. De resurserna finns inte idag. Ålands Framtid har röstat ner tilläggsanslag till polisen och de har även under de här tre åren äskat på nedskärningar inom polisen.

Vi har en budget som idag till 82 procent består av personalkostnader och sommartid består budgeten av 84 procent personalkostnader. Polisstyrelsen har i sitt arbete nu prioriterat att få en kostnadseffektiv lösning med hemsidan och prioriterat ungdomspoliser. Ålands Framtids representanter i polisstyrelsen, Peggy Smulter och Bert Häggblom, har haft alla möjligheter att påverka den här utvecklingen.

Ltl Axel Jonsson

Det stämmer att vi är för en förvaltning som är effektiv. Vi månar om de åländska skattebetalarnas pengar. Vi har också varmt understrukit vikten och varmt stött landskapsregeringen i arbetet med den digitala agendan som vi ser som en nyckel. Även ålänningarna ska få möjligheter och tillträde till dessa tjänster. Samtidigt är det detta som är själva grunden och nyckeln till att vi ska kunna skapa en fungerande polismyndighet på nätet också för ålänningarna. Vi ska kunna erbjuda de åländska tjänsterna och åländsk lagstiftning med åländska blanketter. Det kan vi inte göra idag. Det är givetvis en orsak till att man söker sig till det finska systemet, där finns grundproblematiken.

Återigen, polisminister Valve, finns det en genuin vilja hos landskapsregeringen att verkligen säkerställa att den åländska polisen ska fungera på svenska? Kommer man att prioritera det här i kommande budgetbehandling? Det har vi inte sett så här långt.

Minister Wille Valve

Det är lite intressant att ltl Jonsson talar om att prioritera polisen i budgetbehandlingar med tanke på Ålands Framtids behandling av tidigare budgetar och tilläggsbudgetar. Ja, visst finns det en ambition. Som jag har berättat i ett annat sammanhang så har regeringen nu för avsikt att förnya sina hemsidor och även verkställa en åländsk lagstiftningsdatabas på landskapsregeringens hemsida, vilket kommer att innebära ökad tillgänglighet till åländsk lagstiftning. Det blir en bättre översikt över särskilt polisens område som idag är delad behörighet såsom ltl Jonsson mycket väl känner till.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Katrin Sjögren.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringen och lagtinget ska ha kontakter utåt, det är bra och riktigt. Vi kan konstatera att lantrådet besöker Sverige och statsminister Löfven idag annars skulle ha lantråd har fått den här frågan.

Liberalerna ifrågasätter prioriteringar. Vi vet att det pågår en snabb process på rikssidan, en regeringsbildare är utsedd och nu ska man klubba ett regeringsprogram. Hur ser förberedelserna ut i landskapsförvaltningen? Vilka underlag har man tagit fram? Vilken beredning har man gjort? Vilka sakfrågor kommer man att föra fram? När tänker landskapsregeringen träffa regeringsbildare Sipilä?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Landskapsregeringen har förberett regeringsförhandlingar på det sättet att vi har haft upp det i aftonskolan med den nu avgående regeringen. Systemet på den finska sidan är sådant att man väldigt långt förbereder regeringsprogrammen, till och med före riksdagsvalet, så att det finns en grund. Sedan sätter den tillträdande regeringen sin politiska prägel på programmet beroende på hur sammansättningen av regeringen blir.

De grundläggande frågeställningarna som vi har fört fram är naturligtvis revisionen av självstyrelselagen och det arbete som görs i Ålandskommittén. Sedan har vi också tagit upp tryggandet av vindkraften och det system som vi har kommit överens om. Vi har ytterligare tagit upp sjöfartens villkor, de grundläggande villkoren så att vi kan ha en konkurrenskraftig sjöfart här i landet.  Vi har också fört diskussioner kring avräkningsgrunden och att skapa en förståelse för det projektet samt att vi ska ha en rättvis avräkningsgrund framöver.

De här frågorna har vi också vidareförmedlat till den nyvalda riksdagsledamoten som har dem med sig i sitt bagage och i de diskussioner som pågår i Helsingfors.

Som ltl Sjögren vet så ska man just nu svara på de 15 frågorna, sedan ska det väljas en regeringsbas och sedan kommer regeringsförhandlingarna igång på riktigt. Det finns ännu inget datum för när lantrådet ska bli kallad för man har inte kommit in i den fasen.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Aftonskola i all ära, men vi vet alla här i salen vilka frågor som är viktiga. Samtidigt vet vi inte hur regeringsbasen kommer att se ut, det är oklart. Det kommer också fram uppgifter att regeringsbildningen programskrivningen kommer att gå väldigt, väldigt snabbt. Här gäller det nu för Åland att vara med på tåget. Jag är förvånad över att man inte har ett datum med regeringsbildare Sipilä. Det skulle vara absolut väldigt viktigt.

Jag och liberalerna är också väldigt förvånade över att landskapsregeringen inte har tagit kontakt med lagtinget. För fyra år sedan var det kontakt med samtliga partiledare, man förde diskussioner, förankrade skrivningar och man hade kontakt med självstyrelsepolitiska nämnden. Ingenting av detta ser vi nu.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Ltl Sjögren sade att hon är förvånad över att inte finns ett datum. Det tycker jag mera tyder på en okunskap om hur de här förhandlingarna går till. Det finns ingen möjlighet för regeringsbildare Sipilä att sätta ett datum för sådana diskussioner. Han vet inte själv exakt hur agendan ser ut ännu, det är en mycket komplicerad process. Vi har meddelat från landskapsregeringens sida att vi önskar delta vid lämpligt tillfälle i de här diskussionerna för att kunna föra fram de åländska synpunkterna. Inkommande måndag har landskapsregeringen och tjänstemän här i huset diskussioner med den nyvalda riksdagsledamoten för att kunna ge så bra vägkost som möjligt i diskussionerna i Helsingfors.

Det planerade upplägget, som vi har fått information om, är lite annorlunda. Man kommer först att göra de stora linjerna vid regeringsbildningen och sedan kommer ett mera detaljerat program längre fram under sommaren. Vi måste naturligtvis anpassa oss till det och göra det bästa möjliga av det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag har inga som helst dubier när det gäller den nyvalda riksdagsledamoten. Nog står ju självstyrelsen i ett helt annat läge än vad partifältet gör på rikssidan. Vi har våra frågor som vi vill driva och vi har vårt självstyrelsesystem inom Finlands hägn. Även fast man inte har ett exakt datum så är det väldigt väsentligt att landskapsregering träffar regeringsbildaren.

Jag vill också i understryka att det är väldigt, väldigt viktigt att man också på åländsk sida förankrar, med de åländska partierna, med självstyrelsepolitiska nämnden och med partiledarna. Det förutsätter jag.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att liberalerna meddelar om det är någonting ytterligare som de vill komplettera med utöver de stora frågor som jag nämnde här och som vi har fört fram till den nuvarande regeringen. Det finns det alla möjligheter att göra senare idag eller imorgon. De här förhandlingarna kommer att dra ut på tiden och säkert ta 2-3 veckor in i maj. Regeringen på Åland vill naturligtvis representera hela Åland. Alla ska känna att de har fått ha en röst med i det här sammanhanget. Det finns alla möjligheter att under nästa vecka föra sådana diskussioner.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Idag vet vi alla att det byggs alldeles för lite hyresbostäder, framförallt bostäder riktade till ungdomar. Det finns en viss uppgivenhet och frustration bland ungdomar för att det inte finns tillräckligt billiga hyresbostäder. Det finns ett system idag med lån och räntestöd i landskapets regi som man kan få om man söker. Har landskapet, utöver de här finansieringsformerna, funderat på andra möjligheter för att stimulera byggandet av hyresbostäder, framförallt lite enklare och billigare bostäder för ungdomar?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack för frågan ltl Eklund. Det är en intressant frågeställning. Tittar vi på bostadsmarknaden idag speciellt här i tätorten Mariehamn så har det byggts väldigt många lägenheter av varierande klass och kvalitet. Det finns planer på att bygga studiebostäder i nära anslutning till Mariehamns centrum. Jag känner inte till att det skulle pågå något projekt som är speciellt riktat till unga människor. Jag tror att den främsta orsaken till detta är att unga människor har samma behov och önskemål som en medelålders och äldre person. Jag vet egentligen inte riktigt vad ledamoten syftar på när han talar om billiga bostäder. De kvalitetskrav som finns enligt gällande lagstiftning möjliggör inte ett byggande som är speciellt mycket billigare än det som finns på marknaden idag.

Min personliga övertygelse är att man ska undvika att gruppera människor t.ex. ungdomar på ett ställe, handikappade på ett annat ställe och invandrare på ett tredje ställe. De bostadsprojekt som byggs och drivs ska göras för ett integrerat samhälle där alla har möjlighet att verka tillsammans.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Ja, det byggs mycket men idag byggs det inte hyresrätter. Ofta byggs aktielägenheter som säljs till sådana som har råd att köpa och det är framförallt inte ungdomar. 

Jag menar inte att det måste vara segregerat och att lägenheterna skulle rikta sig bara till ungdomar. Jag nämnde gruppen ungdomar eftersom det finns ett behov och en efterfrågan. När jag nämnde billigare bostäder så menade jag lättare konstruktioner men som förstås ändå ska uppfylla standarden. Man kanske inte behöver bygga i Mariehamn utan utanför statsgränserna. Man kanske kan stimulera och ordna bra kommunikationer istället med busstrafik. Tittar landskapsregeringen överhuvudtaget på sådana här alternativ eller väntar landskapsregeringen att marknaden sköter det här?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Det har väl aldrig tidigare funnits så många lediga tomter för både radhus, hyreshus och egnahemshus på planerade bostadsområden runt om på hela Åland som det finns just nu. I vissa fall är det kommunerna som har tagit initiativet, i andra fall är det privata initiativ. Jag förstår egentligen inte ltl Brage Eklunds frågeställning. Om ledamoten menar att det är landskapet som ska gå in och börja bygga hyresbostäder så ställer jag mig väldigt tveksam till det. Att bygga hyresbostäder är i första hand en fråga för de privata och i andra hand tycker jag att det är en fråga för det kommunala. Däremot ska landskapet vara med och stöda i den utsträckning vi kan och som gällande regelverk tillåter.

Sedan kom ledamoten också in på kommunikationer och där har vi en stark samsyn. Vi måste utveckla kollektivtrafiken. Vi har också ett väl genomarbetat förslag som ligger till grund för det fortsatta arbetet.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag känner bra till att det finns gott om tomter runt hela Åland. När vi pratar om de här bostäderna så gäller det inom ett visst område i varje fall. Det är inte meningen att man ska bygga hyresrätter ute i Sund eller i Eckerö när det gäller boenden för studeranden. Det ska vara i angränsning till Mariehamn, t.ex. Jomala eller i Eckerö. 

Jag kan ge ett tips. Landskapsregeringen har haft lite bekymmer att få någon användning av Naturbruksskolan. Eftersom landskapsregeringen inte själva har idéer och kan tänka så varför inte göra om Naturbruksskolan till hyreslägenheter eller internat för studeranden? Man måste se till att kommunikationerna fungerar till Naturbruksskolan. Det finns också möjligheter för kommuner och landskapet att upplåta tomter för sådana som vill bygga hyresbostäder.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag ber ledamoten om ursäkt om jag log här emellan. Jag kan inte riktigt förstå varför landskapet ska gå in och skapa möjligheter för byggandet av bostäder i Jomala och Eckerö men speciellt inte i Sund som ledamoten sade. Det var den delen som jag inte riktigt förstod.

Om det finns ett intresse från de privata eller från det kommunala så självklart är landskapsregeringen med och försöker skapa möjligheter. Men det är inte landskapsregeringen som ska bygga hyresbostäder.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Tony Asumaa.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Näringsministern Karlström lanserade Team Åland under hösten 2014. Det är ett initiativ för att skapa tillväxt och inflyttning till Åland. I tilläggsbudgeten som vi senare idag kommer att behandla så finns nu pengar anslagna för projektet Team Åland där huvudfokus ligger på ett antal idéer som landskapsregeringen ska finansiera genom denna tilläggsbudget.

Min fråga första fråga lyder: 1 miljon euro ska avsättas för att förverkliga projekten som har valts ut att vidareutvecklas, men vilka är dessa projekt? Hur är miljonen fördelad mellan dessa projekt? På vilka grunder har projekten valts ut och av vem?

Minister Fredrik Karlström

Tack, talman! Jag tänker presentera de här tankarna lite mera i tilläggsbudgeten, men jag kan göra det under två minuter nu också.

Den här processen sattes igång i slutet av förra året. För den här tanken fick vi 200 000 euro beviljat i den ordinarie budgeten för 2015. Vi har redan en liten grundplåt för de planerade projekten.

I slutet av januari tillsatte vi ett kreativt forum där det samlades cirka 130 människor från olika företag, organisationer och tredje sektor samt intresserade personer som ville vara med och utveckla Åland. Vi tänkte lite annorlunda kring tillväxtfrågorna; inflyttning, modernisering, digitalisering och internationalisering. Vi gav dem i uppgift att fram till den sista februari komma in med förslag och idéer på vad man kunde göra för att lyfta Åland till nästa nivå.

In till landskapsregeringen kom cirka 65 förslag från den kreativa verkstaden. De förslagen bearbetades via tillväxtrådet och förslagen var också en sväng via samordningsgruppen för turiststrategin. Det är förankrat i både tillväxtrådet, Ålands Näringsliv och Visit Åland. Man valde ut några specifika områden som man ville jobba vidare med, vilka nämns i tilläggsbudgeten. Det handlar om att stärka Mariehamn som metropol, attraktion och destination för inflyttning av både företagare och personer. Det handlar om att satsa på ett kluster ute på landsbygden bland många småföretagare. Och det handlar också om att satsa på digitalisering i skärgården. Utöver det finns det dessutom ett fokusområde som heter ”Film på Åland” och några små projekt om evenemangskalender, tillgänglighet och några andra små projekt också. Projekten är förankrade via näringslivet ett varv. Nu ska de förankras i lagtinget om en liten stund.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Listan finns ju uppräknad i tilläggsbudgeten.

När det gäller att främja näringslivet så normalt, när företag söker finansiering och understöd för att faktiskt bygga upp näringslivet på Åland, så räcker det inte med att komma med en god idé. Det krävs både ansökningar och budgetar, bokslut och affärsplan samt en gedigen behandling och beredning. Hur skiljer sig de här miljonerna från vanligt företagsstöd? Hur kan 1 miljon till vissa idéer och områden betalas ut bara på basen av en god idé?

Minister Fredrik Karlström

Det är precis detta som är själva tanken med team Åland processen. Det är inte som de traditionella företagsstöden och exempelvis de strukturfonder som vi hanterar där vi har principdokument som säger exakt hur det ska gå till när man söker stöd, vilka kriterier man ska uppfylla, att man ska ha fokus på export och att man ska fokus på turism.

Tanken är att man ska göra saker och ting tillsammans. Dessa pengar är inte direkt företagsstöd till något företag som ansöker om att förverkliga något. Det här är något som man göra tillsammans. Till exempel att Ålands Näringsliv arrangerar insatser för att förstärka Mariehamn som metropol. Och till exempel att Visit Åland vill göra vissa insatser för att stärka Ålands som destination. Eller att olika företagskluster vill skapa ett attraktivt företagsklimat och bygga upp det med dessa projektmedel. Det här är de facto PAF-medel och inte vanliga medel som vi använder till stöd av näringslivet.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vanliga företagsstöd, ja, jag vet inte hur ovanliga företagsstöd är. Det behöver förstås alltid finnas en huvudman som är mottagare för stöden. De här projekten som generellt räknas upp så många av dem verkar vara i idéstadiet och ska gå vidare i inledande diskussioner med parterna som berörs som ministern räknade upp. Till exempel ska 100 företag vara med vad gäller mat- och upplevelseklustret.

Min avslutande fråga till ministern är: Vilken är ministerns uppskattning över hur mycket pengar som på riktigt kommer att gå ut under det här året? Vi vill veta vad anslagen ska vara i tilläggsbudgeten för att få ihop 100 företag att prata ihop sig och få igång idéer och projekt. Det lär ju ta en tid.

Minister Fredrik Karlström

Det är precis som ltl Asumaa säger, tanken med det här projektet är inte att man kommer in med en ansökan och så beviljar eller avslår landskapsregeringen pengar till det projektet. Det är en process där de som har tagit initiativ till att göra vissa saker kommer till landskapsregeringen och så blir det en dialog och en diskussion. Initiativtagarna från branschorganisationerna som vill göra någonting kanske inser att man ska tänka ett varv till på att inkludera exempelvis tillgänglighet i sitt projekt och då kommer landskapsregeringens synpunkter in i det projektet också. Det här är ett helt annat sätt att jobba på än vad man tidigare har gjort. Det är ett sätt att tänka i team och att vi ska göra saker och ting tillsammans. Då får vi mera ut av de medel som vi sätter in.

När det gäller exakt hur mycket pengar som är fördelade till varje projekt så är det fortfarande öppet till en viss del beroende på hur vi kommer vidare i dialogerna med de berörda parterna. Näringsavdelningen och jag personligen har gjort en uppskattning som jag säkert kommer att få delge sedan i utskottet när man tittar på det mer i detalj.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Många hushåll ute på landsbygden är fortfarande beroende av TV-sändningarna från Smedsböle. De här sändningarna är digitala men med en rätt föråldrad kvalitet. Idag är HD-sändningar inte längre något exklusivt utan de finns snart i var mans hem. Alla produktionsbolag sänder idag i HD. De åländska produktionsbolagen både ÅLCOM och MCA sänder idag i HD. Alla nya TV-apparater är utrustade för HD.

Däremot är inte Smedsböle utrustad med HD-sändare. Således har en stor grupp åländska TV-konsumenter inte tillgång till sändningar av den här kvaliteten. Frågan är: Vilka planer har Ålands radio och TV och regeringen för sändaren i Smedsböle? Planeras det en uppgradering till HD-sändare eller vilka planer har regeringen generellt när det gäller radio och TV?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack för frågan ltl Anders Eriksson. För tillfället pågår det ett utvecklingsarbete inom Ålands radio och TV. Det är inte bara effektiveringen kring den egna organisationen utan det finns även andra frågeställningar som styrelsen debatterar och diskuterar. Jag delar ltl Anders Eriksson synpunkt på att Smedsbölesändaren inte till fullo fyller de berättigade krav som ålänningarna ställer. Jag kan här och nu meddela att det pågår ett utvecklingsarbete där också de här frågeställningarna kommer att tas ställning till. Ålands radio och TV har kallat ägarna till en stämma den 20 maj. Min förhoppning är att jag där ska få en mera detaljerad redogörelse för hur statusen ser ut.

Ltl Anders Eriksson

Ska jag förstå svaret på det sättet att regeringen kanske inte riktigt vet hur landet ligger specifikt när det gäller distributionen?

Vi från Ålands Framtid vill absolut tillgodose att hushållen också på landsbygden får tillgång till HD-sändningar. Frågan är; vill landskapsregeringen det? Vad vill landskapsregeringen överhuvudtaget med sin mediapolitik?

Under den här mandatperioden var det många fagra löften om ett reviderat mediapolitiskt program. Det skulle vara en översyn av avgiften, det skulle vara en avskiljning och en bolagisering av den tekniska enheten osv. Men inte heller här har det hänt så speciellt mycket under fyra år. Jag ställer frågan en gång till mera specifikt: Vill landskapsregeringen verkligen att man ska få till stånd HD-sändningar från Smedsböle? I så fall, vad är regeringen beredd att göra när det gäller sin del i det hela?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Vad gäller landskapsregeringens direktiv om ägarstyrning så har vi varit väldigt klara med vad styrelsen för Ålands radio och tv ska göra. Jag tar inte upp det här och nu för det skulle ta för lång tid.

Vad gäller landskapsregeringens samlade målsättning kring public service så håller jag delvis med om att målsättningen inledningsvis var något för hög. Vad gäller finansieringen så pågår ett arbete och vad gäller separation av distribution och produktion så har man gjort en så kallat Indoors separering som man nu följer det ekonomiska utfallet av.

Självklart uppmanar landskapsregeringen i sina direktiv radions styrelse att verka för att så många ålänningar som möjligt, till bästa möjliga kvalitet, kan ta del av utbudet.

Ltl Anders Eriksson

Det låter bra om landskapsregeringen är beredd att medverka till det. Det skulle låta ännu bättre om man skulle veta på vilket sätt landskapsregeringen vill göra det.

Ministern sade i sitt första svar att det pågår mycket utvecklingsaktiviteter, det är ett nytt ord för utredningar. Vi har sett att många förslag har dykt upp, bland annat när det gäller den nya organisationen som man kan ställa sig lite frågande till.

Ministern sade också att man har en väldigt tydlig ägarstyrning men ville inte dess mera gå in på det.

När det gäller ägarstyrning så har man pratat om att det skulle bli en avskiljning och en bolagisering av den tekniska enheten. Det vore intressant att veta mera konkret; ligger det fortfarande fast? Jag ser det faktiskt som en regeringsfråga mera än en enskild fråga för styrelsen i Ålands radio och TV.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! I ägardirektivet på fjolårets stämma var vi tydliga med tre saker: Vi vill ha en effektivare verksamhet, vi vill öka intäktssidan och vi vill också vara tydliga med att publik service-uppdraget ska hållas fritt från politiskt inflytande.

Vad gäller separeringen av produktion från distribution så är det en del i den här spelplanen som arbetas fram. Jag får nog helt enkelt be ltl Anders Eriksson att ge sig lite till tåls tills hela pusslet är lagt och kan presenteras.

Talmannen

Ltl Gunnar Jansson har strukit sig från frågelistan. Nästa fråga ges till ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Ministern, jag skulle gärna vilja veta lite vad som sker med de fastigheter som landskapet övertar från staten. Jag tänker specifikt på sjöbevakningsstationerna. Kan ministern redogöra för landskapsregeringens planer när det gäller dessa fastigheter?

Minister Wille Valve

Tack för frågan ltl Sundblom. Det här har varit en lång, krävande och intressant process som har fördröjts på grund av att det har varit väldigt många aktörer på rikssidan.

Landskapsregeringen har ännu inte tagit över dessa fastigheter. Avsikten var att vi för en vecka sedan skulle ha undertecknat pappren om övertagandet till landskapsregeringen. Det har inte skett på grund av att en av aktörerna på rikssidan ville ha ytterligare klargöranden innan man skriver under det. Vår roll från åländsk sida har varit så som det har beskrivits i media, vi har med jämna mellanrum gått in med kyrkstöten. Senast gick vi in i mars och fick fart på processen. Vi bedömer att vi hinner få det här färdigt inom maj månad. Om så inte sker så kommer vi att gå in igen och påminna riksmyndigheterna att vi måste få fart på det här och en gång för alla få det gjort.

En annan sak som har fördröjt processen beror på att den huvudansvariga aktören på rikssidan, Senatsfastigheter, önskar göra samtliga överföringar som en enda klump och inte som enskilda enheter. Det innebär att vi kommer att få en massa fastigheter på en och samma gång inom en nära framtid. Preliminära diskussioner om vad fastigheterna ska användas till har förvisso förts. Det har varit ytterst inofficiella diskussioner. Vi siktar nu i första hand på att få fastigheterna övertagna till Åland i enlighet med självstyrelselagens 61 §, 3 mom. (tror jag). Efter det kan vi börja diskutera hur vi ska använda detta tillskott i fastighetsbeståndet som förvaltas av vårt fastighetsverk.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Något måste göras med fastigheterna. Man kan inte bara överta fastigheterna och de blir stående och kostar pengar. Det gäller ju verksamheten. Hur tänker man lägga upp planerna för att få dit någon form av verksamhet som skulle vara till nytta och gynna samhället? Jag tänker specifikt på sjöbevakningsstationerna som finns kringspridda runt hela Åland.

Minister Wille Valve

Landskapsregeringen delar ltl Sundbloms tankegångar väldigt långt. Vi eftersträvar verksamhet och det rimliga medlet för att nå dit är någon form av arrende. Det är min spontana reaktion på det. Det är alltför prematurt att gå in i det här skedet och peka exempelvis på vad Storklubb ska användas till eftersom fastigheterna är så pass olika till sina karaktärer. Det går inte att ge ett svepande svar på vad vi ska göra med hela detta tillskott av fastigheter som vi vet att är på kommande. Vi måste ha skilda lösningar för varje fastighet med tanke på att de är så olika till karaktären. Det handlar om Storklobb, det handlar om lägenheter på Doppingvägen och av väldig olika storlek och beskaffenhet.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Då ger jag ett litet tips. Kanske det skulle vara bra att bilda någon form av arbetsgrupp med kommunerna i närheten och kanske också med företrädare för näringslivet och gå igenom vad man kan göra och hur. Då har man en framförhållning.

Minister Wille Valve

Ja, ltl Sundblom, det kan vara en väg framåt. Flera intressenter har uppvaktat landskapsregeringen, även fastighetsverket, på olika sätt och framfört förslag. Givetvis mottar vi förslag. Det är jättebra att det spirar idéer i det åländska samhället och det är vårt ansvar att ta tillvara dem på bästa möjliga sätt.

Talmannen

Den avslutande frågan ges till vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Även jag vill prata lite mediapolitik. Landskapsregeringens skrivningar i regeringsprogrammet tyckte jag faktiskt var riktigt goda och rimliga vad gäller mediapolitiken. Man skulle revidera det mediapolitiska programmet, man skulle separera produktion från distribution och man skulle förnya finansieringen. Ingenting av detta är gjort.

Det som har hänt den sista tiden är en viss turbulens, även offentligt, kring omorganisationer inom radion. Det har kommit ut förslag om att man skulle gå ifrån separeringen av produktion av nyheter och administration och ledning av radion. Då vill jag veta vad landskapsregeringens direktiv är? Vi hörde lite i förra svaret men jag vill höra mer.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack för frågan vtm Eriksson. Det är sant att landskapsregeringens målsättningar kring det mediapolitiska politikområdet var högt ställda. Vi hade en sådan ambition, så enkelt var det. Det kan inte vara fel att ha en hög ambition.

Vad gäller att separera produktion från distribution, som anges i regeringsprogrammet så är det tänkt rent tekniskt. Det inte tänkt rent redaktionellt eller administrativ ledning utan det är den tekniska ledningen. Där har vi kommit så långt att vi har Indoors, vi vet exakt hur kostnaderna är fördelade och vi vet exakt vad som behövs på varje ställe. Där har vi kommit en bra bit på väg.

Vad gäller finansieringen så är det ingen hemlighet att regeringspartierna har haft lite olika inställningar till hur man ska lösa den här frågan. Under tiden har vi däremot lyckats, med hjälp av ett gott samarbete mellan landskapsregeringen och radion, att höja intäktsnivån och det är ju glädjande.

Vad gäller det mediapolitiska programmet så ligger det egentligen på kollegan kulturminister Johan Ehns bord. Jag vet att hans ambitioner också har varit att komma igång med det, men han tvingas prioritera annat arbete. Det beror nog snarare på tidsbrist än försummelse att vi inte kommit längre där.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Till skillnad från ministern så tycker jag faktiskt att de ambitioner som man ställde upp var rimliga. De tre målen tycker jag att man borde ha jobbat vidare med och faktiskt också ha kommit längre med.

Public servicens oberoende ställning har diskuterats väldigt mycket nu. Jag hoppas att det finns en tydlig ägarstyrning från landskapsregeringen. Här borde också lagtinget involveras om man börjar ändra inriktning på hur produktionen ska skötas.

Min allra största kritik gäller finansieringen och att inte landskapsregeringen har kommit längre. Må så vara att man har olika åsikter. Det ligger en motion i ett utskott och man har egentligen fått löften om att det här är på kommande. Kommer det att hinna komma något till lagtinget?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Vad gäller finansieringen så är det min bedömning att landskapsregeringen inte kommer att hinna leverera ett lagförslag. Jag har också varit väldigt tydlig med att den här frågan nu ligger på lantrådets bord. Det är lantrådet som driver frågan vidare. Men det finns ett antal andra viktiga politiska frågor som har företräde i det arbetet.

Vad gäller radions oberoende så vill jag vara tydlig med att landskapsregeringens målsättning har varit, är och kommer fortsättningsvis att vara att radions oberoende ska garanteras och gärna i större utsträckning än vad som har varit fallet de senaste åren. I teorin kunde Ålands lagting med penseldrag plocka bort anslaget för radio. De facto är det på det viset att det i dagsläget bara är ett moment i landskapets budget.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det momentet bygger förstås på en avgift som distribueras ut till ålänningarna och det bygger på en inkomst i budgeten också.

Det är märkligt, det har alltså snart gått fyra år sedan det här regeringsprogrammet skrevs. Det har förekommit diskussioner, man har gjort förändringar i vår omvärld och det ligger en motion i ett utskott. Det har funnits en politisk vilja att komma till skott med en förändring i finansieringssystemet och även en oberoende finansiering med någon form av fond för att undvika det som ministern nämnde; en post i budgeten och ändå har landskapsregeringen inte kommit till skott.

Jag har noterat att ministern har fört över det här på lantrådets bord. Jag hade tänkt ställa frågan till lantrådet hur hon nu tänker driva det vidare, men eftersom hon är frånvarande så gick frågan till ltl Thörnroos som representant för hela regeringen. Det här är en viktig fråga för ålänningarna.

Minister Veronica Thörnroos

Det här är en viktig fråga för ålänningarna, det är alldeles sant. Public service är viktig, inte bara för ålänningarna utan även för alla andra demokratiska länder.

Tittar vi speciellt på hur mediasituationen ser ut här och nu på Åland så är det av största vikt att public service oberoende kan garanteras.

Under den här processens gång, som har pågått ett tag, så börjar jag personligen komma till den insikten att det licenssystem vi har de facto kanske inte är ett dåligt system. Det är kanske egentligen det systemet vi ska vidbli, men däremot med andra möjligheter att se till efterlevnaden. Det är som sagt min personliga åsikt.

För övrigt kan jag inte ta ställning till vilka finansmotioner eller övriga åtgärdsmotioner som processas i lagtinget. Det är något som jag inte kan påverka.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag klockan 14.00.

Originalfil