Plenum den 29 april 2015 kl. 14.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME

 

Plenum den 29 april 2015 kl. 14.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

Första behandling. 2

2    Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10 och 10a/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Remiss efter bordläggning. 2

3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

Remiss. 21

4    Förnyat hemvårdsstöd

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

Remiss. 45

5    En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)

Remiss. 45

6    Ålands universitet

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

Remiss. 45

7    Produktion av biogas

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

Remiss. 45

8    Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

Bordläggning. 45

9    Godkännande av förordningen om konventionen om förorening av olja

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

Bordläggning. 45

10  Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)

Plenum slutar 45

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg och lagtingsledamoten Gunnar Jansson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i riksdagens högtidliga öppnande. Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i Kvinno- och barncentret Nendres årsmöte i Vilnius. Beviljas.

Andra behandling

1        Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10 och 10a/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Ärendet avförs och upptas till behandling 25.05.2015.

Remiss efter bordläggning

3        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

Ärendet bordlades vid plenum 27.04.2015.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Centern stöder givetvis tilläggsbudgeten men vill ändå framföra synpunkter och kommentarer och lite förslag. Denna tilläggsbudget är den sista budget som behandlas av detta lagting, om vi räknar bort den tilläggsbudget som kommer senare i år och gäller då främst Vårdöbron. Därför är det en speciell och intressant stund, det är dags att börja summera denna regerings arbete för denna mandatperiod.

När den här regeringen tillträdde var fokuseringen på ekonomin och strukturförändringar. Vad gäller ekonomin har regeringen lyckats väl, speciellt med tanke på omvärldens stora ekonomiska problem och då Ryssland i princip har stängt sin importgräns. Ser vi bara på landskapets ekonomi är likviditeten, alltså det som landskapet har på banken, en bra värdemätare på hur man har lyckats.

I juni 2008 hade landskapet sparat 172 miljoner på banken. Det var då som lågkonjunkturen slog till med all kraft både på Åland och i länder runt omkring oss. Den stora nedgång på Åland berodde främst på att avräkningsbeloppet 2009 som sjönk med 40 miljoner. Skattegottgörelsen 2010 sjönk 20 till 30 miljoner, det var en mycket stor nedgång. Därav sjönk likviditeten till 53 miljon när förra regeringens mandatperiod var över och den nya regeringsperioden startade.

Regeringen under denna period har lyckats väl, man började med 53 miljoner på kontot och har pendlat mellan 40 och 60 miljoner för att per den 31 mars vara 51 miljoner.  Man har hållit likviditeten på en oförändrad nivå så man kan säga att regeringen har lyckats väl. Jag vill på inget sätt nedvärdera eller förringa den förra regeringen med minister Perämaa i spetsen i och med att det var en mycket svår situation. Man satte i gång flera sparprogram som sedan ärvdes av den nya regeringen. Det var en mycket svår tid. Det jag vill visa är att den här regeringen har lyckats hålla likviditeten på en oförändrad nivå.

Visserligen har avkastningen från landskapets egna bolag som PAF, Posten och Långnäs hamn bidragit till den stabila ekonomin och likviditeten, men det är naturligt när en koncern har dotterbolag att man tar ut mera dividender när bolagen går bra. Bolagen går bra delvis tack vare en lyckad politik. Men framför allt med en mycket duktig och engagerad personal. I politiken läggs ofta grunden till bolagen.

En stark parameter i samhällets ekonomi är arbetslösheten förutom likviditeten. Även här har landskapsregeringen lyckats väl. Även näringslivet är en huvudaktör, politikerna ger de spelregler som finns och har tillsammans med kommunerna varit en stor aktör och lyckats tack vare förnuftig politik och god ekonomi upprätthålla arbetsplatserna ute i kommunerna. Sett till att vi idag har en arbetslöshet som ligger under 4 %, vilket är unikt i hela världen, trots att vi har en befolkningsökning på 150 till 200 personer, man har inte exporterat någon form av arbetslöshet utan den har lyckats svälja inflyttade, förstås delvis beroende på pensionsavgångar ska medges. Det visar att AB Åland fungerar riktigt bra idag.

Att gasa och bromsa som finansministern ofta pratar om, redan när han började funderade man vad han riktigt menade med det och hur det skulle bli. Man ville spara 20 miljoner och spendera 15 miljoner och det har visat sig vara ett bra recept. Jag kan inte gå in i detaljer det kan bara regeringen och finansministern. Faciten finns det blev lyckat också till den delen. Sedan finns det förstås många andra inputtar. Det här var lite nytt och unikt.

Det nya i tilläggsbudgeten är Team Åland som man inte exakt vet hur slutar. Lika lite som man visste var 2015 slutade. Det kommer säkert att bli bra projekt av det, framtiden kommer att visa vad som gick riktigt bra och vad som gick mindre bra. Man måste våga satsa för att få ut totalt sett mycket bättre. Här ska näringsavdelningen med näringsministern ha en eloge för att man vågade göra något nytt och pröva, som säkert kommer att ge någon form av positivt resultat.

Allt det här har resulterat i att landskapet Åland kommer att ha ett överskott i bokslutet för 2014. Det är enligt det gamla budgeterings- och räkenskapssättet så man lätt kan jämföra det med tidigare år, vilket också är unikt. Vi har knappt gjort nedskärningar i kärnverksamheterna i samhället, vård, skola, omsorg och inom socialservicen samt lyckats upprätthålla ett överskott i landskapet. Lyckats upprätthålla kärnverksamheten tillsammans med kommunerna, vilket är fantastiskt om vi tänker efter.

De åländska kommunerna kommer antagligen 2014 att sammantaget göra den bästa resultaträkningen någonsin. Räknar man ihop sista raderna är det oerhört glädjande siffror med tanke på att kommunerna har kunnat upprätthålla vård, skola, omsorg osv. Det låter optimistiskt och bra och det är riktigt bra. Hur kommer det sig att Ab Åland har lyckats så bra när många andra har misslyckats? Centern tror att det är den åländska småskaligheten. I princip all näringsverksamhet är småskalig och nischad på Åland om vi jämför oss med omkringliggande regioner.  En småskalighet och nischad verksamhet kan mycket lättare och snabbare möta en lågkonjunktur än ett stort företag. Det kan vi se i Finland med pappersbruk och stålindustrin hur oerhört svårt det är att förändra. Praktiskt taget omöjligt, inte av okunskap utan av att det är så storskaligt. AB Åland har driftsfördelar.

På samma sätt som med näringslivet är det med samhällsstrukturen. Ålands självstyrelse är småskalig och i sej ganska dyr vad gäller administrationen. Men för Ålands folk överväger fördelarna vida om vi själva kan bestämma det mesta, än om besluten och bestämmandet skulle göras i Helsingfors. Både näringslivet och samhällsservicen skulle ligga på en betydligt lägre nivå, om vi här i salen kunde bestämma över oss. Exakt på samma sätt är det med de åländska kommunerna. Om allt skulle beslutas i Mariehamn och därmed förläggas i Mariehamn så skulle säkert administrationskostnaderna bli billigare men även här överväger fördelarna vida, totalt sett, om vi kan bibehålla nuvarande kommunstruktur och på det sättet bibehålla samhällsservicen ute i landsbygd och skärgård. Det ligger i sakens natur, där besluten tas kommer servicen att finnas. Knappast skulle det finnas ett näringsliv att tala om varken på landsbygden eller i skärgården om man stängde ner den kommunala servicen för att ta ett exempel.

Men ändå anser centern att man måste hitta ytterligare sammarbetsformer förutom de många samhällsformer som man redan vidtagit. Landskapsregeringen har gått i bräschen för ÅDA, det digitala agendan, som finansministern och hela regeringen har kämpat hårt för och nu är i hamn. Alla kommuner är med, är osäker på om en är utanför, de kommuner och andra som vill ta del i detta har möjlighet att göra det. Kan säkert få en bättre och mera kunskapstyngd service, åtminstone till samma pris.

Vad gäller KST är det min och centerns övertygelse att det också kommer i hamn efter en mognadstid som alla andra reformer. Tiden är inte det väsentliga, utan att för de som behöver reformer att den ska gälla och bli bra under överskådlig tid.

Strukturreformer på landskapets egen verksamhet har skett över hela linjen i många små steg. Den största förändringen som måste nämnas är privatiseringen av skärgårdstrafiken. Men även inom många andra områden har det gjorts, likviditeten och siffrorna visar att de har gjorts många små för att få en hygglig ekonomi. Bl.a. inom ÅHS har det skett tidigare och även nu en kontinuerlig förändring för att möta behovet till skäliga kostnader.

Utmaningen ligger inte direkt i kommunen och kommunindelningen utan utmaningarna ligger inom våra egna behörighetsområden och det behörighetsområden vi delar med Finland. Här har vi många lagstiftningar som måste moderniseras och göras mera lättöverskådliga. Det är oerhört stora utmaningar. Kommunstrukturen är en liten utmaning mot det, speciellt eftersom kommunerna fungerar väl idag. Speciellt sociallagstiftningen är en mycket stor utmaning som måste ses över som regeringen redan har uttalat sig om. Här måste antagligen genomgås grundläggande förändringar. Samtidigt måste social- och miljöavdelningen förstärkas på sikt. Det här är antagligen det största paketet som ligger framför regeringen och lagtinget nu och efter valet. Det finns säkert andra områden med det här för att nämna ett område

Landskapsregeringen föreslår ett anslag om 200 000 euro för omhändertagande av bioavfall, vilket är nödvändigt. Men för att Åland ska bli hållbart, som lagtinget har bestämt så är enda lösningen på sikt att röta bioavfallet och få ut energi i gasform samtidigt som klimatgasen metan minimeras. Det här är en mycket viktig punkt. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kan vara med och delta i finansieringen men det måste naturligtvis finnas en privat aktör bakom som driver projektet. Som Karlström brukar säga, vi ska inte driva projektet det ska de göra där ute men vi ska hjälpa till ekonomiskt om vi har de möjligheterna.

Beträffande landskapets område i Möckelö där verkstad, lager och delar av vägunderhåll är stationerad hoppas jag att utskottet kunde besöka området och bilda sig en uppfattning över behovet och byggnadernas skick. Verkstad och lager har en fortsatt naturlig placering i Möckelö, men en nybyggnad bör nog övervägas framom en renovering. Vad gäller vägunderhållet på Möckelö kunde den med fördel till en del privatiseras och den övriga delen flyttas till Godby. Ber utskottet även överväga detta. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner att tilläggsbudgeten sätter vissa ramar och inte egentligen tillåter allmänpolitisk debatt som sträcker sig alltför långt för fortsättningen av debatten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag hålla mig till ekonomin. Om jag räknar rätt sa ltl Runar Karlsson att landskapsregeringen har lyckats väl sju gånger när det gäller ekonomin. AB Åland fungerar riktigt bra och nu har vi helt plötsligt sett att AB Åland går på plus. Man blir trött med den här typen av debatter. Hur ska allmänheten förstå, tittar man på siffrorna får vi fram en helt annan bild än den som ltl Runar Karlsson vill ge. Om vi lämnar siffrorna. Har landskapsregeringen gjort allt och lyckats mycket väl när det gäller att slimma förvaltningen, få in effektivitetsprogram typ Lean, modern teknik, IT-tjänster, en modern hemsida så att medborgarna själva kan ta kontakt med myndigheterna utan att man behöver ha personlig betjäning på det sätt som man gjort i Finland och Sverige? Menar ltl Karlsson på fullt allvar att landskapsregeringen har lyckats väl?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag sade det tidigare att vi tycker det i centern. Slimma verksamheten? Vad ska man slimma? Det måste finnas en viss bas för att uppnå en viss kunskap. Vi måste titta på vad ålänningarna vill ha, en bra sjukvård, en bra service då måste det finnas människor bakom det. Arbetslösheten är låg vi har en god likviditet. Sammantaget måste man säga att AB Åland går bra och att landskapsregeringen har gjort ett bra jobb.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis vill alla ålänningar ha en bra sjukvård, bra service. Om jag förstår repliken som en komplettering från ltl Karlsson tycker han att allt inom landskapsregeringens förvaltning fungera väl, ingenting kan göras bättre. Då är det antagligen så sett ur centerns synvinkel. Det gäller att vara positiv och jag vill ta fasta på det som vi är överens om. Småskaligheten är en styrka och den uppfattningen delar jag, därför står Åland så bra som det står även om vi tittar framöver har vi ganska stora ekonomiska utmaningar. Småskaligheten har varit en styrka och kan vara en styrka framöver. Det är viktigt att vi har bestämmanderätten i så stor utsträckning som möjligt här på Åland, då gäller det att vi gör något vettigt av den.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra att vi är överens om det sista som är det absolut väsentligaste. Att jag anser att man inte kunnat göra något bättre, det är klart att man tycker om man sitter i regeringen. Jag har själv suttit nio år i regeringen och vet hur oerhört slitsamt det är. Oerhört kort tid man har att sitta och fundera, det går som på räls och man hinner inte. Den här regeringen tycker säkert att man borde haft 25, 30 timmars dygn minst. Man sitter bara sju stycken där och har en liten administration under sig. Visst tycker de själva att det kunnat göra saker och ting bättre, det är jag övertygad om. Det finns inte resurser och vi har en liten regering och till den delen har man lyckats väl.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte är det läge att diskutera exakt vad denna landskapsregering har gjort eller inte eftersom inte ha något bokslut ännu, bara några preliminära siffror som målar upp bilden ganska positivt. Diskussionen måste föras när diskussionen om bokslutet förs i lagtinget före valet. Likviditeten är ett mått, nyckeltal ett sätt att mäta hur framgångsrik man är. I situationen när vi vet att det har lyfts in PAF-pengar för ett större sjukhusbygge, reservering på 10 miljoner av PAF-pengar till budgeten, 7 miljoner på olika driftsmoment på 14 miljoner och det påverkar likviditeten i positiv riktning. Att just nu måla upp likviditeten på detta förenklade sätt som något väldigt positivt är vanskligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag berättade siffrorna rakt upp och ner och sade att det har stabiliserats, men är medveten om att det finns investeringar som ligger för dörren på sikt men de ligger utdragna på många år och har inte ens påbörjats ännu. Den kommande budgeten kommer också ta en del av detta. Visst finns det utmaningar, absolut. I det stora hela med tanke på vad som hade hänt runt omkring oss har man lyckats väl och ändå bibehållit den service som finns där ute vilket är väsentligt. Man hade kunnat skära ner mycket mer men då hade man förstört ganska mycket man har resonerat på samma sätt som förra regeringen gjorde.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klokt i sig. Jag ska inte ta allt i från landskapsregeringen man är i alla fall duktig på att ordna presskonferenser, man sköter dem väl och gör det på ett bländande sätt så att man säkert ha bländat ltl Karlsson och centergruppen. Som exempel när ledamoten sa att enligt det gamla sättet att redovisa ekonomi, budgetuppföljningen med ackumulerade underskott gör man ett plus. Det står väldigt tydligt på förstasidan att man har ett ackumulerat underskott efter 2014 på 46 miljoner när det var 39 miljoner efter 2013. Efter det systemet har man gjort ytterligare 7 miljoner back.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det blir mycket siffror och jag har svårt att kommentera det på en minut, att jag tycker att landskapsregeringen har gjort ett bra jobb måste vara ett gott tecken. Från regeringspartierna har jag kanske varit mest kritisk och otålig över ekonomin men sist och slutligen var det ett riktigt bra jobb gjort och det borde vara trovärdigt, trots att jag tillhör regeringsblocket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson ville bevara antalet kommuner och såg det som en garant att bevara närservicen och servicen ute i kommunerna, mer verksamhet skulle ha lagts ner om man centraliserat den till en punkt. Eftersom skolor redan har lagts ner, finns det inte möjlighet att lägga ner så många fler skolor t.ex., är det en garanti för att ha kvar skolor och annan service? Är det tvärtom att vi borde utöka antalet kommuner med den tankegången, borde vi ha 32 kommuner på Åland? Det är slutsatsen jag drar av ltl Runar Karlssons resonemang.

Ltl Runar Karlsson, replik

För talman! Centern och jag är nöjd med 16 kommuner det räcker bra. Att kommunerna har lagt ner skolor och andra inrättningar det stämmer och det har det gjorts sedan 60-talet beroende på olika orsaker. Kommunerna tillsammans med sina medborgare bestämt det. Bestäms det centralt kommer man längre ifrån medborgarna och inte lyssnar lika mycket på medborgarna. Så länge kommunerna själva vill vara självständiga ska de få vara självständiga. Det kan komma en dag när ett antal kommuner kan gå tillsammans och då anhåller man om det hos regeringen och det bifalls. Det andra alternativet, som en del förespråkar, att landskapsregeringen med tvång ska slå ihop kommunerna vilket är anmärkningsvärt om man har en sådan demokratisk syn.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Den kommunala organisationen måste inte vara garantin för att man får servicen i närheten, det går att lösa med hjälp av lagstiftning på annat sätt. En kommun behöver ha en viss storlek och mängd invånare för att ha en viss ekonomisk bärkraft. Jag hoppas att ltl Runar Karlsson kan se det. Finns det miniantal som ltl Runar Karlsson anser att en kommun ska ha eller är det okej att ha hur få invånare som helst? Kan ltl Runar Karlsson inte se värdet i att ta ett helhetsgrepp över Åland och inte låter kommunerna själva göra som de ville när de vill?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad centern och jag ser har mindre betydelse. Det är folket där ute som ska bestämma över sin egen tillvaro. Vill folket i Saltvik, Geta, Finström, Sund gå ihop ska man naturligtvis begära att få göra det. Det är kommunerna som ska bestämma, det ska inte bestämmas centralt från lagtinget eller regeringen. Det är inte demokrati. Många av världens politiker förfasar över att allt fler flyttar till centralorten, samtidigt beslutar de om att slå ihop kommunerna. Det är som de inte skulle begripa att det hör ihop. Flyttar man beslutandemakt centralt, flyttar folket centralt. Det har vi facit på. På en minut kan jag inte förklara det för ltl Carlsson, vi får ta den annan gång med lite längre tid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Börjar med det som är positivt i ltl Runar Karlssons anförande, att han hyllar tanken om förgasning av bioavfall eftersom jag har en motion som kommer upp till behandling senare i dag. Det är en utmaning vi måste ta ställning till ganska snart hur vi ska göra med vårt organiska avfall. Bevarande av nuvarande kommunstruktur där delar vi åsikt. Utmaningen ligger inte i kommunstrukturen för att få det att rulla utan ska vi ha en demokratisk process, att alla får vara med och påverka och engagera sig måste vi ha kommunstrukturen kvar. Det är inte centraliseringen som är räddningen. Jag delar inte ltl Karlssons åsikt angående budgeten, överskottet, den goda ställningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Utmaningarna ligger inte på fullmäktiges bord ute i kommunerna. Utmaningarna ligger i den här salen och i landskapsregeringen att se till att vi har en lagstiftning som är up to date och göra det lättförståeligt för människor och hinner med tiden, där är utmaningen. Att man inte ska debattera allmänt i detta antar jag att vi i så fall måste hitta en nyordning, kan vi sitta i timtal och diskutera klädkod, ett glas vin i parken, han, hon, hen måste vi få diskutera den allmänna ekonomiska situationen och det allmänna åländska läget. Det måste vara vår rättighet. Är det emot lagtingsordningen måste den ändras.

Talmannen

Vi har ett regelverk som jag försöker följa efter bästa förmåga och ärendena sätter vissa gränser och det tycker jag inte man ska ifrågasätta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Likviditeten och kassan bygger helt och hållet på det som finansavdelningen säger, att det är icke verkställda projekt som gör att vi har en kassa och en likviditet i dag som är bra. Skulle de bli verkställda har vi ingen kassa, det är krassa verkligheten. Från 2008 med 172 miljoner till dags dato har vi i budgeten 220 miljoner. Det är en skillnad på 50 miljoner. Plus de PAF-pengar som skjutits in med 20, 30 miljoner i verksamheten. Att säga att AB Åland går bra är en överdrift.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det finns utmaningar och framtida investeringar, det är klart. Tittar vi på vår ekonomi och andra länders ekonomi har vi oerhört mycket bättre. Vi har också deltagit i lågkonjunkturen och haft umbärande med det. Det är viktigt att försöka jämna ut det och se till att det åländska folket har en god sjukvård, äldreomsorg och socialomsorg för att sedan hoppas att konjunkturen svänger, vilket det finns tecken på. Skulle det vara så har man gjort hundra procent rätt, fortsätter lågkonjunkturen blir det ännu lite svårare. Man har gjort vad man kunnat på ett bra sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag lovar att hålla mig till siffrorna som står i denna tilläggsbudget. Den ekonomiska utvecklingen i Finland och på Åland står just nu i princip helt stilla och prognosen för utvecklingen inom ekonomin för framtiden är verkligen blandad. ÅSUB:s prognos visar att BNP på Åland ännu några år framåt kommer att ligga på minus 2, 2015 och minus en halv procent 2016. En stor del av de negativa förändringarna som 2015, 2016 beror främst på minskad verksamhet hos företag på Åland vilkas verksamhet har sin tyngdpunkt utanför landskapet. Utvecklingen i landet och på Åland påverkar också direkt landskapet största intäktskälla, avräkningsbeloppet, som vi vet utgör 2/3 av hela landskapets intäkter. Avräkningsbeloppet i landskapet beräknas 2015 blir runt 222 miljoner. Den summa som betalas ut 2016 beräknas bli 218 miljoner, en minskning med 4 miljoner eller 1,8 procent. Vilket vi liberaler ofta har sagt att avräkningsbeloppet följer BNP-utvecklingen. Vi kan vara medvetna om att vi inte längre kan vänja oss vid att avräkningsbeloppet ökar för varje år som det har varit den senaste tiden. Vår indexkostym kommer snarare att minska de kommande åren med flera storlekar.

Vad gäller skattegottgörelsen visar den samma trend. I den andra tilläggsbudgeten för 2015 justeras skattegottgörelsen upp till knappt 7 miljoner euro. Vi måste komma ihåg att dessa 7 miljoner euro kommer från skatteåret 2013. 2016 beräknas skattegottgörelsen bli knappt 5 miljoner, vi tappar ytterligare 2 miljoner. Skattegottgörelsen om något är en god indikator som tydligt visar på hur det åländska samhället står sig gentemot riket. Här är trenden tyvärr sjunkande.

Fru talman. I andra tilläggsbudget finns det vissa åtgärder för tillväxt, vilket vi behöver eftersom vi ser att BNP:n ligger minus. Näringsministern kommer kanske att berätta om näringslivets främjande vad gäller tillväxt Åland. I grunden är vi från liberalerna positiva till allt som kan generera tillväxt och inflyttning. Hur hanteras miljonen euro på rätt sätt, att alla företag och företagare behandlas på likvärdiga grunder vad gäller stöd i form av pengar från landskapet. Ber finansutskottet fördjupa sig och få svar på det senare. För tillväxten och primärnäringarna, som liberalerna tidigare har lyft fram, är stöd till livsmedelsproduktionen. I budgeten för 2015 hade vi ett förslag på 300 000, då var det stört omöjligt men till vår glädje har åtminstone tio procent, 35 000 tagits in. Så är livet ibland är det möjligt och ibland är det omöjligt.

För att ekonomiska utfall och resultat ska kunna diskuteras både här i salen och med andra används nyckeltal för att alla ska diskutera på samma grunder. När landskapet nu har gått till affärsbokföring är betydelsen av nyckeltalen ännu större för att ålänningar och vi här i salen ska få en så rättvis bild som möjligt av den åländska ekonomin, landskapets ekonomi, om ekonomiska läget nu och framöver. Landskapsregeringen, finansminister Roger Nordlund och även lagtinget har poängterat vikten av att t.o.m. godkänna en finansmotion den 31 december 2012, den enda under den här perioden som har godkänts, just om nyckeltal som undertecknaren skrev.

I tilläggsbudget nummer två som vi har framför oss har vi tyvärr inte ett enda nyckeltal att jämföra med. Det som däremot finns här är någon form av preliminär bokslutssiffra för 2014, som jag och liberalerna inte vet vad den grundar sig på. Något bokslut har vi inte sett, det är underligt att man plockar in en siffra som egentligen inte går att debattera för det finns inget underlag till debatt. Ett relevant nyckeltal som man med analytisk förmåga får fram med efterforskning och räkning ur både tilläggsbudgeten och den ordinarie budgeten är kassaflödet.

Vid ingången av 2015 fanns exakt 58,3 miljoner euro i likvida medel i landskapets kassa, det vet vi. 27,2 miljoner var rena pengar och drygt 31 miljoner var kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar var sådana ränteinstrument och räntefonder som snabbt ska gå att realisera vid behov av pengar. Det är vackert så, landskapet får inte investera i aktier.

Kassaflödet påverkas under 2015 med budgeten plus tilläggsbudgeten, vi kan ganska enkelt utläsa ifrån den att den löpande verksamheten för landskapet äter upp 13,7 miljoner av kassan och att investeringarna för 2015 är budgeterade till 22,4 miljoner. Det betyder att kassan kommer att minska med 36,1 miljoner under 2015. 62 procent av de likvida medlen är borta när året är slut. Vi hörde tidigare hur väl likviditeten har skötts under åren, men kan informera ltl Runar Karlsson att likviditeten har minskar med 40 miljoner. Det fanns ett ackumulerat underskott på minus 17 miljoner när regeringen tillträdde. När regeringen så småningom befrias från sitt uppdrag är vi nere på minus 57 miljoner. Minus 40 miljoner, tycker man det är bra så tycker man det men för mig personligen är det inte så bra. Jag förstår att landskapet gjort allt vad det har kunnat med den kompetens de har.

Om budgeten håller så finns vid årets slut 22,2 miljoner euro kvar i landskapets kassa. För landskapets löpande verksamhet behövs ca 15 miljoner euro netto. Efter det finns 7 miljoner i likvida medel kvar. Investeringarna brukar ligga på mellan 15-20 miljoner per år i landskapet. Om budgeterna som vi nu behandlar håller kommer inte kassan efter det här budgetåret att räcka till. Då finns det två alternativ. Det första är att låna från kreditinstitut det andra att pumpa in ännu mera spelpengar från PAF. I så fall föredrar vi liberaler att vi lånar pengar för att förverkliga investeringar som minskar på landskapets budgetslitage. Det anser vi är en mera ansvarsfull ekonomisk politik än att använda sig av spelpengar som någon annan förlorat. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var ett sakligt och bra anförande och hoppas att fler kan konstatera det i replikskiftena. En komplettering gällande avräkningen. Precis korrekt som ltl Asumaa sade med den kunskap vi har fått från finansministeriet att avräkningen följer ganska precis BNP-utvecklingen. Det som kan förorsaka avvikelser är om staten går in för engångsåtgärder genom att sälja egendom, då kan avräkningen tillfälligt bli högre. Det varnade landshövdingen för när vi hade lagtingets högtidliga öppnande i november. Åren 2014, 2015, 2016 sker sådana saker vilket kan betyda att avräkningen ligger på lite för hög nivå mot det normala.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack för det uppskattade orden. Det stämmer som ltl Perämaa säger att det har funnits extraordinära åtgärder som har hjälpt avräkningen till Åland. Normalt när man gör budgeter och bokslut i bolag noteras de extraordinära åtgärderna som poster så att man vet och kan beräkna fram de normala beloppen som man borde få, att man inte blir förblindad av engångsinjektioner som har hänt några gånger under året. Det är bra att veta för att hållas på en realistisk nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är ofta mörka siffror som lyfts fram när ltl Asumaa diskuterar ekonomi och landskapets förutsättningar. Det som har skett den senaste tiden, det senaste halvåret är ganska positivt som står i de svarta rubrikerna i tidningar och i radion. Det är fler företag som startas på Åland än det någonsin har gjorts tidigare. Åländska stora bolag gör bra resultat, företag anställer mer, arbetslösheten sjunker det är något man ska lyfta upp varje gång i stället för att lyfta upp det mörka, konjunkturutsikter som är skrivna för ett halvt år sedan. 35 000 till livsmedelsklustret som ltl Asumaa berömda och ifrågasatte varför vi inte tog upp i huvudbudgeten återkommer jag till i den andra tilläggsrepliken.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Normalt när man är utbildad ekonom försöker man hålla sig till fakta och till de siffror som finns tillgängliga. Det är ledsamt att höra att näringsminister Karlström tycker att de är dystra för det är reella siffror som de facto landskapsregeringen levererar och som jag återger från talarstolen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Givetvis kunde alla siffror se bättre ut och det jobbar vi många timmar per dag med för att försöka förbättra ur det åländska samhällets synvinkel. De 35 000 euro som går till livsmedelsklustret är ett aktivt val vi har gjort utgående ifrån den arbetsgrupp som sitter och jobbar för att titta på problematiken med den låga likviditeten inom vissa mjölkbolag, sålunda gör vi en insats för att öka krafterna att gemensamt handla lokalt. Däremot vill jag inte säga att vi skulle ha använt de här pengarna eller borde gjort det tidigare, de 300 000 euro som var upptagna i huvudbudgeten för 2015 var egentligen en felbudgetering. Det fanns då och det finns nu väldigt goda resurser från landskapsregeringens sida att vara med i investeringar inom lantbruket. I det nya LBU-programmet har vi nästan 8 miljoner att tillgå, 300 000 behövdes inte i huvudbudgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Blev paff i slutet av ltl Tony Asumaas anförande när man lyfter fram resonemanget att man hellre är villiga att ta lån från banken än att satsa pengar från PAF. Har man nu helt ändrat inställning? När liberalerna hade finansministerposten satsade man PAF-pengar i den geriatriska kliniken som är en investering. Om liberalerna sitter i nästa landskapsregering ska man då genast gå till banken och inte utnyttja de pengarna som faktiskt finns till vårt förfogande i vårt gemensamma bolag?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter blir förvånad men hon har själv varit med och beslutat att landskapsregeringen ska få lyfta lån, sidan 41 i budgetboken står, ”med hänvisning till ovanstående får landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget antar följande förslag till budget för landskapet Åland under 2015 samt bemyndiga landskapsregeringen att uppta för budgeten förverkligande erforderliga lån”. Så har alla enhälligt i lagtinget beslutat, jag vet inte vad ledamoten är förvånad över?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Attack är bästa försvar, ni svarade inte på min fråga. I stället för att utnyttja den penningkassa som finns i PAF är ni villiga att ta lån för investeringar. Vad har liberalerna för förslag, ska PAF sitta med alla pengarna och jobba med internationalisering eller vad de hittar på? Ska vi inte via ägardirektiv sätta krav på bolaget?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi vet att ltl Kemetter sitter i PAF:s styrelse och har säkert bättre insyn i bolaget hur det går, men här i salen verkar ltl Kemetter har sovit. Vad gäller PAF-medel har vi hela tiden fört fram tillväxtfonden för att garantera det framöver. Kanske ltl Kemetter vet mer än vad jag vet. Vi är rädda att PAF:s saga kommer att ta slut någon dag och då har vi byggt upp en budget på PAF-medel som inte mera finns. Därav är mer ansvarsfull politik att gå till banken och låna pengar om så krävs för investeringar som minska på budgetslitaget. Liberalerna har aldrig varit beredda att sätta in sådana medel i driften som personer och människor har förlorat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag förstår att det här är en svår stund för ltl Asumaa och liberalerna eftersom det under hela den här perioden har politiken gått ut på att försöka få Nordlund att framstå som den finansminister som först ska gå till banken och låna pengar för landskapet Åland. När det här året är slut har vi en likviditet som fortfarande är tillfredsställande. Vid senaste årsskiftet, t.o.m. på samma nivå som när vi började arbetet. Förstår att det känns svårt för liberalerna när man totalt har misslyckats med sin huvudkritik mot den här landskapsregeringen. Det som är bra med anförandet är att det visar en klar skillnad mellan liberalernas politik för de kommande fyra åren och dem som jag och fler representerar. Det första som ltl Asumaa gör om han får ansvar för Åland är att gå till banken och skuldsätta landskapet Åland, så uppfattar jag anförandet. Jag ser goda möjligheter att också klara nästa period med de egna pengar som vi har i kassan och i våra bolag.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det är faktiskt en glädjens stund för mig och liberalerna att minister Nordlund klarar av det här året ut att inte gå till banken. Räcker inte pengarna till finns inga alternativ, vi hoppas givetvis att det räcker till men de budgeter vi antar håller inte alltid stånd utan investeringar blir ogjorda. Finns det inga pengar finns det två alternativ och då att det ansvarsfullare att låna pengar, inte ta dem av personer som förlorat dem till landskapet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en märklig politik ltl Asumaa för. När det gäller användningen av PAF-pengar var det den liberala finansministern som öppnade de dörrarna när man tog det stora beloppet till den geriatriska kliniken. Allt det vi gjort därefter är egentligen småsaker jämfört med det beslutet. Jag stödde beslutet för jag tyckte att det var klokt. Jag har fört och kommer att föra den politiken så länge jag kan, koncernen Åland vi ska vara kloka, föra en klok politik, se till att våra företag och verksamheter är fungerande att det genererar pengar att vi totalt sett kan hålla Åland i så god form som möjligt. Att ålänningar har arbete och kan upprätthålla vård, skola, omsorg precis som ltl Runar Karlsson visade på i sitt anförande. Vi har klarat det och samtidigt har vi klarat att hålla ekonomin i skick.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi är helt eniga, vi vill att vård, skola och omsorg ska fungera på Åland. Därför gjorde också den före finansministern klokt i att använda PAF-pengar och bygga geriatrisk klinik för att upprätthålla vården på Åland, det är vi tacksamma för idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Socialdemokraterna stöder tilläggsbudgeten. Den totala budgeten kommer att balansera på 369 278 000 euro och visar ett underskott på 10 708 000. Det verkliga resultatet när vi har bokslutet klart för 2015 om det också kommer att visa ett underskott på 10,7 miljoner är osannolikt. Inte bara under den här regeringen utan också tidigare har det visat sig att förverkligande av budgeten är ca 94 procent. Vilket i det här fallet betyder att 22 miljoner av 369 miljoner inte kommer att kunna utnyttjas av olika skäl, så har det varit år efter år. Det indikerar att resultatet för 2015 kommer att vara positivt i bokslutet.

Resultatutvecklingen i bokslutet, verkliga siffror hur det har gått före utjämningsfonden har använts. 2010 hade vi ett underskott på 30 miljoner, 2011 ett underskott på 16 miljoner, 2012 ett underskott på 8 miljoner, 2013 ett underskott på 3,7 miljoner och de preliminära siffrorna för 2014 visar ett överskott på drygt 2 miljoner. För att kommentera oppositionen är det inte någon total genomklappning som liberalerna har sagt att den här regeringen har råkat ut för, tvärtom.

Ett av de centrala målen under regeringen Gunells mandatperiod har varit att uppnå en ekonomi i balans. De här preliminära siffrorna för 2014 visar att ekonomin är i balans. Vad menar vi med ekonomi i balans? Det är att landskapets intäkter är minst lika stora som kostnaderna samt att de influtna medlen täcker utbetalningarna. Det har uppnåtts varje år. Det är heller ingen genomklappning och ingen har heller varit tvungen att gå till banken.

Återkommer till det jag sagt tidigare om PAF-pengarna, det är landskapets pengar. Det är lika riktiga pengar som de övriga pengarna som landskapet råder över. Att smutskasta och dra PAF-pengarna i skiten är minst sagt undermålig argumentation. Det håller inte. Det är klart att vi ska använda de medel vi har till förfogande. Ett slutligt förslag för hur PAF-medlen ska behandlas i fortsättningen är fortfarande under beredning. Det är självklart om vi har egna pengar att utnyttja dem före vi går till banken. Det är ett huvudlöst resonemangen vi har hört från talarstolen. Nej, PAF- pengarna får vi inte röra de är smutsiga, det är fel, det är bättre att gå till banken och låta PAF-pengarna ligga en hög någonstans. Det är undermålig politik. Det är hutlöst. Det är i vårt samhälle en fullkomlig normal verksamhet när det gäller spel, det finns i alla länder och det finns monopol här och där. Varför ska just de åländska pengarna vara smutsiga? Det håller inte.

Public service på Åland måste under alla omständigheter skyddas. Det innebär bl.a. att vd- och redaktionschefsskapet måste vara åtskilda. Detta för att trygga medborgarnas rätt till politiskt oberoende och objektiv information, det är en av grundstenarna i vårt demokratiska system. För att kunna upprätthålla public service krävs ett finansieringssystem som långsiktigt tryggar bolagets ekonomi och som är oberoende av årliga anslag i landskapets budget. Det är beklagligt att politisk samsyn på hur finansieringssystemet ska utformas inte har nåtts och lösningen av detta bör ges hög prioritet.

Ålands Radio AB ägs till hundra procent av samhället. Ägaren, samhället borde besluta vilket man kan som enda ägare att offentlighetsprincipen också ska gälla Ålands Radio AB. Detta kan man i väntan på att lagen om offentlighetsprincipen revideras. Det kan man göra genom ägardirektiv och få det infört i bolagsordningen som Mariehamns stad har gjort i det nya hamnbolaget. Den munkavlelinje som nu tillämpas i Ålands Radio AB är helt oacceptabel då den förvägrar den åländska allmänhetens insyn i en så viktig institution som Ålands Radio Ab är. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har gått in för ett nytt budgeteringssystem vilket vi alla har förespråkat, d.v.s. att man enligt prestationsprincipen och affärsbokföringsmodellen budgeterar eftersom vi ändå gör bokslut enligt den modellen. Enligt modellen som vi har gått över till budgeterades ett 2014 underskott om ca tre miljoner, vilket som enligt preliminära siffror skulle bli ett överskott på mellan två till tre miljoner euro. Avsikten var att förbättra budgeteringssystemet. Nu budgeteras det för 2015, precis som ltl Fogelströms sade, nästan minus 11 miljoner euro, ett ganska dramatiskt steg mot något sämre. Ändå säger ltl Fogelström att det ska bli positivt i sista ändan. Det betyder att det nya budgeteringssystemet som har införts är betydligt sämre än det förra.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det vill jag inte påstå att det har blivit. Om vi ser historiskt på förverkligandeprocenten av den budgeterade siffran bygger den på ungefär 94 procent. Det är sannolikt att den tröghet som finns inbyggd i systemet kommer att fortsätta att gälla. Ingen tidigare regering har lyckats bättre i snitt. Det betyder att av de 369 miljonerna i budgeten, ca 22 miljoner inte kommer att utnyttjas, vilket blir 12 miljoner mer än underskottet. Min slutsats är att då blir det ett sådant överskott som det blev 2014.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman! Är det inte överhuvudtaget ett problem att vi 2014 budgeterade ett underskott om minus 3 miljoner men nu för 2015 budgeterat underskott som är 8 miljoner större, minus 11 miljoner. Ett dramatiskt trendbrott att det börjar gå sämre igen. Ledamoten säger att budgetering inte tycks ha någon betydelse för på något konstigt sätt blir det ett överskott i alla fall i sista ändan. PAF-pengar, den dagen man biter i myntet är det samma pengar som alla andra skatteintäkter. I samband med att PAF-pengarna har genererats är det stor risk att det finns en hel del spelmissbruk och människor som farit illa i samband med det. Vi anser att intäkterna ska behandlas med största varsamhet. Sossarna tycker uppenbarligen inte så.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Vi får konstatera att vi är av olika mening. Det är fullkomligt ren, legal verksamhet som genererar ett överskott som ägaren får disponera. Det är vår syn. Det är inte stinkande pengar av obskyr verksamhet som Perämaa och liberalerna tycks anse. Att budgetsiffrorna på något underligt sätt i verkligheten blir mindre utnyttjade än vad man har budgeterat, den underligheten har pågått år efter år, det är lika underligt varje år för ltl Perämaa. Den som kan lite om statistik och tittar bakåt så har det varit på det sättet och mitt antagande är att så kommer det att förbli.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Budgeten går att lite läsa hur som helst men synbarligen kan man också göra det med bokslut. Om jag förstår ltl Fogelström rätt så har vi en budget i balans och det har man uppnått varje år. Var kommer i så fall det ackumulerade underskottet på nästan 50 miljoner ifrån? Utjämningsfonden är det ingen från regeringspartierna som vill prata men den är också de facto tömd som var en ännu större summa. Om man har uppnått en budget i balans varje år, var kommer i så fall det ackumulerade underskottet ifrån?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sade inte att vi har uppnått en budget i balans, jag sade att vi uppnått en ekonomi i balans. Det har jag baserat på verkliga siffror, hur det verkligen gick. Tittar vi bakåt är det en markkabel förbättring som har skett som gör att vi hamnar på mellan två och tre miljoner i år. Då har vi balans, intäkterna är större än kostnaderna. Budgeten är en plan, en prognos en viljeyttring.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är vi helt eniga om. Det blir ofta en enorm debatt om budgeten som mycket riktigt är en plan. En plan som man ska följa i så stor utsträckning som möjligt medan bokslutet visar de verkliga siffrorna. I år blev det helt plötsligt en ekonomi i balans, jag uppfattade att Fogelström pratar om en budget i balans och att man har uppnått det varje år. Har man uppnått en ekonomi i balans måste det synbarligen innebära att intäkterna är högre än utgifterna annars har man inte ekonomin i balans. När det gäller PAF-pengarna har vi aldrig nedvärderat dem, pengar som pengar brukade heta på åländska. Från Ålands Framtid har vi varnat att det är ganska vanskligt, det kan direkt vara oroväckande inför framtiden att i alltför stor utsträckning lappa och laga med PAF-pengar för den intäktskällan är ganska osäker. Jag vill uppmana Fogelström att titta på resultaträkningen för budgeten 2015 på sidan 27 vad finner vi där apropå ekonomi i balans?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är också en budget för 2015 som är en plan. Ekonomi i balans är när intäkterna överstiger kostnaderna. Att man har en budget är rätt vanligt när det är dåliga tider då underbalanserar man budgeten medvetet för att få ut mera pengar i rörelse än annars. Budgeten används som ett instrument för att hjälpa upp det. Det är grundläggande nationalekonomi. Min tolkning av budgeten för 2015 är att det är ett medvetet försök att stimulera ekonomin, vilket är riktigt. Sex procent av det man budgeterat, historisk sett, sker inte och då blir de pengarna över och därför blir det ett överskott.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ltl Fogelströms anförande fascinerar mig till vissa delar och gör mig förvånad. Det uttalandet om att styrelsen i Ålands Radio och TV ”följer en munkavlelinje”. Har svårt att förstå att man överhuvudtaget kan säga så eftersom styrelsen följer gällande lagar och förordningar. Det som finns angivet i aktiebolagslagen. Är man missnöjd med lagstiftningen då ändrar man den. Det är ohederligt att gå ut och säga att styrelsen har någon form av munkavlelinje när man arbetar efter gällande regelverk.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är ägaren som bestämmer i ett aktiebolag. Aktiebolagslagen kan inte förhindra ägaren att göra något. Det är fullt möjligt vilket gjordes i Mariehamns hamn Ab att i bolagsordningen sätta in en bestämmelse om att offentlighetsprincipen ska följas. Det är inte mot aktiebolagslagen. Ett aktiebolag är inte en fritt svävande organism som är opåverkad. Det är alltid ägaren som bestämmer och det sker genom ägardirektiv och genom att man skriver in i bolagsordningen vad det är som ska gälla och det gäller. Där sätter inte aktiebolagslagen några hinder. Att offentlighetsprincipen inte tillämpas beror på bristande ägardirektiv och i slutändan vår lagstiftning som bör revideras.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

De ägardirektiv som styrelsen har fått är att man ska följa gällande lagstiftning. Självklart är jag så välinformerad om aktiebolagslagen att jag vet exakt vad ägarens rättigheter och skyldigheter är. Samtidigt är det väldigt enkelt i ett aktiebolag när det bara finns en ägare. Det är anmärkningsvärt att styrelsen hitintills i ca 20 års tid kunnat göra ett gott och väl arbete men att det nu blev plötsligt är väldigt känsligt. Snarare beror det på att alla styrelsemedlemmar inte har förstått vad det betyder att hålla tand för tunga tills eventuellt regelverket har ändrats.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fullt medveten om att det är chockerande nytänkande för många att man kan göra på det här sättet, att man borde göra på det här sättet. En så viktig verksamhet som Ålands Radio Ab att det ska ske i stängda rum, styrelsemedlemmarna får inte yttra sig osv. det kan ägaren genom att ta initiativ ändra på. Det plädera jag för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Centern och jag personligen delar ltl Fogelströms åsikt när det gäller public service stora betydelse för vårt samhälle, för att stötta, upprätthålla demokratin i samhället. Ltl Fogelström var inne på finansieringen av public service, en oberoende finansiering, nu finansierar vi det med TV-licens. Det skulle vara intressant att höra vad ltl Fogelström anser om det nuvarande systemet och hur man eventuellt skulle kunna uppnå något mer oberoende?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det avspeglar kanske mer med min principiella åsikt om hur finansieringen borde vara ordnad exakt, vilken form osv. det medger inte tiden och inte heller min kunskap om det. Det är viktigt det som sades tidigare i dag under frågestunden att med ett penndrag stryka posten i budgeten. Man bör inte ha ett sådant system utan det ska vara en garanterad finansiering som inte lättvindigt kan strykas bort.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var ett bra förtydligande. Då tycker ltl Fogelström och jag exakt lika i den här frågan. Systemet vi har idag med licenser är förmodligen det mest oberoende system man kan skapa, där de som lyssnar och ser betalar. Det har man också konstaterat i Sverige, som har en mycket fin public serviceverksamhet, att radio- och TV-avgiften är det bästa och mest oberoende och demokratiska systemet för att finansiera den. Tack.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är möjligt. Socialdemokraterna har ett annat förslag, min uppmaning är att sätt er ner och kom överens om ett system som fyller kriterierna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Några saker vilja föra ett resonemang kring. Det är för mig personligen och oss liberaler oerhört glädjande att det nu finns tendenser i det åländska samhället om att den våta filt av lågkonjunktur som legat över oss alla nu börjar glänta i något hörn. Det sades att vi nu och då får läsa rubriker om saker och ting som pekar på att det går i rätt riktning, företag som gör bättre vinster, nyetableringar osv. Det finns en känsla av att ett frö har såtts i den åländska myllan som nu gror, det ser faktisk förhoppningsfullt ut att lågkonjunkturen i viss mån håller på att vända. Den djupa dipp som vi fick se efter Lehman Brothers kraschen hösten 2008 och allt som hänt sedan dess är det glädjande att det nu tycks som att det svänger.

Den frågan kommer givetvis att påverka valrörelsen och partiernas positionering för valet följande höst. Den andra saken som kommer att positionera partierna och påverka valrörelsen är hur den nuvarande landskapsregeringen har skött ekonomin under den här valperioden. Jag tänker inte i det här sammanhanget säga något mer om siffrorna för det är preliminära bokslutssiffror som säkert kan vara korrekta men vi har inte helheten ännu. Enligt ett lagförslag vi nyligen behandlade i lagtinget om en temporär förskjutning av behandling av bokslutet kommer landskapsregeringen att fastslå bokslutet inom juli månad och leverera till lagtinget senast inom augusti månad. Lagtinget kommer förmodligen att föra diskussionen om bokslutet i september när lagtinget samlas, en och en halv månad före valet.

Då har vi siffror och kommer att ställa landskapsregeringen till svars utifrån de fakta vi kan utläsa hur de siffrorna. Därför finns det ingen anledning att i utskottet dess mera fördjupa oss i en liten del av siffrorna, diskussionen kommer i september.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag hann inte diskutera färdigt i repliken med ltl Fogelström om finansieringen av public service vad som egentligen är det bästa. Personligen har jag en bakgrund inom journalistiken för de frågor som är viktiga för mig. En av de viktigaste funktionerna vi har samhället är public service för att kunna hantera och garantera demokratin behövs det en oberoende granskning. Under alla år jag var med i lagtinget, från 2003, har man pratade om det, i debatterna, i lagtingskorridorerna och i grupperna hur ska vi ordna det här? Det har även funnits med i regeringsprogrammet att man ska försöka lösa frågan. Frågan är fortfarande olöst. Eller i alla fall ingen förändring har skett. Det finns sådana som vill förändra man vi kan kanske göra som i Finland, att man har ett skattesystem. Kunde eventuellt ta det direkt över budgeten, det har jag hört nämnas. Det har även nämnts att utnyttja PAF-pengar.

Det system vi har idag är det bästa rent demokratiskt. Jag läste i Sveriges Radios årsberättelse hur man ser på saken i Sverige där säger man så här ”finansieringsformen med en radio- och TV-avgift som innebär att bolagen har en direkt koppling till allmänheten och därmed till publiken inte till staten eller marknaden”. Det anser man vara det viktiga. Har man en licens ska de som vill lyssna och se betala. Det här ger också en stimulans till radio- och TV-bolagen, till public service att utvecklas. TV-licensen, man kanske vill kalla det något annat, anser jag att ska finnas kvar. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner återigen att ärendet är tilläggsbudgeten. När det gäller radio och TV-verksamheten finns det endast ett anslag på 13 000 på sidan 17 som kan diskuteras.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag har förberett min replik på ledamotens anförande kring finansieringssystemet som har att göra med budget och varifrån pengarna ska tas. För socialdemokraterna och mig personligen är jag av precis samma åsikt som ltl Torbjörn Eliasson att public service oberoende ska garanteras. Då måste distribution separeras från produktion. Finansieringssystemet ska vara oberoende och det mest rättvisa systemet skulle vara en form av mediaskatt som även har progressivitet. Vi har alla tillgång till media idag oberoende om det är public service media eller annan media så använder vi det på olika sätt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för hjälpen. Det ingår en inkomst i budgeten och det är finansieringen jag uppehåller mig kring. Vi har olika uppfattningar och det är viktigt att vi diskuterar frågan. En mediaskatt är naturligtvis ett alternativ men licensen känns bäst där man får ett samband mellan public service och lyssnarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi känner till att Ålands Radio har skurit ner i sitt radioutbud och att nyhetsutbudet är begränsat i jämförelse med andra lokalstationer. För att garantera en mångsidig kvalitet av oberoende media, den media vi köper är ofta färgad, är det otroligt viktigt att medborgarna kan ta ställning till vad som är sant och vad är inte sant. Här håller jag fast att vi behöver ha en skild debatt om den här frågan för det har blivit så pass aktuell.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag har sagt mitt om vad jag tycker om finansieringen, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Har talman! Om talmannen tillåter vill jag säga att det inte går att ha en avgiftsfinansierad public service i dagens samhälle. Tiden har sedan länge sprungit förbi den tekniska utvecklingen, att man kan välja ut vem som ska betala eller inte. Det blir som idag att man inte betalar för man uppfyller inte kraven. Det enda sättet att få en avgift att fungera är att alla betalar den, då heter det inte avgift längre då heter det skatt. Det motsätter jag mig också. Det är inte en verksamhet som behöver finansieras särskilt man kan med andra medel skapa oberoendet som public service behöver ha. Detta är verksamheter som vilken annan verksamhet som helst vägar, sjukvård, utbildning som samhället ska garantera. Pengarna tycker jag och moderat samling att ska tas från skattepengarna i övrigt. Sedan kan man bygga verktyg kring det så att det blir ett starkt oberoende. Mycket starkare än idag när det de facto är ganska svagt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Detta går inte för ltl Danne Sundman. Det går alldeles utomordentligt bra i Sverige. Det är bara att se hur det fungerar där. Där säger man också, taget ur senaste årsberättelse, ”en finansieringsmodell som en långsiktig och säkrar ett ekonomiskt oberoende”. Man har i dagsläget noterat all time high i Sverige när det gäller antalet licensbetalande, lyssnare och hörare.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är helt ohållbart att man ska fara runt och kontrollera folk och göra intrång i deras hem som man måste göra för att få in avgiften. När det gäller exemplet i Sverige har Radiotjänst haft stora problem när man har tolkat lagen att alla som ska betala som har dator, iPad osv. och fått på pälsen av domstolar och måsta ge tillbaka licenspengar. De beskriver bra det stora problemet med att ha en avgift för en tjänst som man inte kan definiera. Som inte kan avgränsas så att man kan ta betalt för den. Tiden har sprungit förbi de här modellerna och nu måste public service ses som vilken verksamhet som helst som samhället sysslar med. Särskilt för ett litet självstyrd område är public service jätteviktigt. Vi bör ta det till oss och skapa en finansiering som garanterar oberoende, inte som är beroende av att folk betalar eller inte efter personlig vilja som det är idag tyvärr.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman, jag avslutar med att konstatera att vi har olika uppfattningar, det är helt okej att ha det. Ltl Sundman anser att det här inte går. Jag konstaterar att det går alldeles utomordentligt bra i Sverige och tror att vi ska utveckla det systemet för att kunna garantera den demokratiska kontakten mellan de som producerar och de som lyssnar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Förnyat hemvårdsstöd

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Johan Ehn

Herr talman! Den ansvariga ministern Carina Aaltonen befinner sig på annan ort då faller det på min lott som andra ersättare att presentera förslaget till ny hemvårdsstödslag. Förslaget är ett mycket framåtriktat och positivt förslag för barnfamiljerna på Åland. Vad innehåller vårt lagförslag? Vi bygger vidare på det vi haft sedan tidigare, föreslår att det ska finnas ett grundläggande hemvårdsstöd som motsvarar dagens stöd. Det vi har gjort är att vi föreslår att det höjs med ca 28 procent till 500 euro per månad.

Det grundläggande hemvårdsstödet kan också ges till det som vi har valt att kalla flerlingsfamiljer. Förut har det funnits ett tvillingtillägg men nu går vi in för ett flerlingsfamiljstillägg. Det beloppet är inledningsvis 750 euro om man har två barn, för tre barn blir det 1000 euro. Har man fyrlingar eller femlingar kommer det ytterligare 250 euro per barn.

Utöver det grundläggande hemvårdsstödet föreslår vi en nyhet som är ett utökat hemvårdsstöd. Det ges under förutsättning att en av vårdnadshavarna stannar hemma och tar hand om barnet under fyra månader. Sedan kommer den följande vårdnadshavare också stanna hemma fyra månader. Tar man ensamt ansvar för barnet har man möjlighet att stanna hemma i åtta månader. Beloppet under de åtta månaderna är 700 euro per månad. Det kan också ges som ett hemvårdsstöd till flerlingsfamiljer och då är 1050 euro om det är tvillingar och 1400 euro om det är trillingar och därefter 350 per barn ytterligare.

Utöver det utökade hemvårdsstödet finns ytterligare en nyhet. Ett hemvårdsstöd för syskon. Det ges till syskon under den tid som mamma eller en annan förälder är hemma under föräldrapenningsledigheten. Det beloppet är 100 euro per barn. Utöver det finns möjlighet att få en inkomstbaserad tilläggsdel, den finns också i dagens system. Beloppet är maximalt 350 euro. Vi har valt att indexjustera den inkomstgräns som finns från 777 euro till 1050 euro. Den inkomstbaserade tilläggsdelen fungerar så att man minskar 350 euro med 15 procent av den inkomst som överstiger 1050 euro. Ytterligare en möjlighet som finns är att man som idag kan lyfta ett partiellt hemvårdsstöd, även det höjs med 28 procent i förhållande till dagsläget.

Varför gör vi den här reformen? För det första har vi sett att det ger barnfamiljerna ökad valfrihet. Det ger större flexibilitet för familjerna att välja på vilket sätt man ska ta hand om de barn man har satt till världen. Det är bättre anpassat till dagens arbetsmarknad då vi äntligen ha fått en indexjustering av beloppet så att det inte har ätits upp av den inflation som varit. Vi tror också att införandet av det utökade hemvårdsstödet, men också att vi har indexjusterat, gör det till ett reellt alternativ för många föräldrar att faktisk välja.

Den andra orsaken är att vi vill skapa så goda förutsättningar som möjligt att förena föräldraskap och arbete, det gör vi det här sammanhanget. Vi ger möjlighet för föräldrarna att stanna hemma på ett bättre sätt än tidigare genom att vi initialt ger ett högre stöd, det utökade hemvårdsstödet. Vi bibehåller den möjlighet som finns att jobba om man själv ordnar omsorgen, d.v.s. utnyttjar inte den kommunala barnomsorgen då har man rätt att upp till tre år få det grundläggande hemvårdsstödet. Dessutom finns möjligheten kvar i lagen att jobba partiellt.

En tredje orsak är en ökad jämställdhet. En tredje orsak är en ökad jämställdhet. Det är en fråga som kan debatteras på många olika sätt därför att jämställdhet när det gäller ekonomiska termer uppnås inte genom att vi förändrar och skapar bidrag. Här handlar det i betydligt större utsträckning om hur lönesättningen i samhälle ser ut. Eftersom vi går in för möjligheten att dela de åtta månaderna, höja stödnivån, hoppas vi och tror att det kommer att attrahera flera män att stanna hemma och ta hand om de gemensamma barnen. Det återstår att se vad resultatet blir. Det är ett allvarligt och gott menat försök att så ska ske.

Vi vill ytterligare stärka småbarnfamiljernas helhetsekonomi. Beloppet har inte höjts på många år. Skulle det förhöjts med index skulle det ha höjts med ca 24 procent, nu höjer vi det med 28 procent. Att införa ett hemvårdsstöd för syskon är till för att stärka småbarnfamiljernas helhetsekonomi på ett väldigt tydligt sätt. Vi tror att det här kommer att ge möjligheten också för familjer som har lägre inkomster att kunna ta del av stödet i högre omfattning än vad som skett i dag.

Den sista och kanske absolut viktigaste orsaken att det genomförs är att vi gör det för barnens skull. Vi ger barnen en möjlighet att få växa upp och att få en god anknytning till båda sina vårdnadshavare. Vi skapar bättre möjligheter för familjen att välja det som är bäst för just deras barn. Vi ser att det skapar större valfrihet, möjlighet för familjen att välja utgående från den livssituation och de personligheter man har i familjen. Genom att skapa en tydlig möjlighet att stanna hemma lite längre än föräldrapenningen medger, kan dra ner på tempot i en allt mer stressig värld.

Hur har vi gått till väga för att skapa lagförslaget? Vi började med att tillsätta en arbetsgrupp mellan landskapsregeringspartierna och vi kompletterade med representanter för den kommunala sektorn. Vi tog med Rädda Barnen och vi hade förvaltningen med i sammanhanget. Jag vill rikta är ett stort tack till den arbetsgruppen för ett oerhört bra arbete med att hitta ett förslag till lösning på det här stödet. Efter att man fått klarhet i vad man ville tog man hjälp av en extern lagberedare som skrev lagtexten. Vi har valt att lägga fram en helt ny lag. Orsaken är att man noterat att det hade blivit alldeles för många ändringar i en redan existerande lag, det var bättre att skriva om den helt och hållet. Vi får då en betydligt modernare lag än den som finns idag. Efter att lagen tagits fram har den varit på remiss till kommunerna och utgående från remissvaren har man gjort vissa förändringar för att förbättra och göra lagen tydligare.

Finansieringen av reformen beräknas kosta ca 900 000 euro, i förhållande till den lagstiftning vi har idag. Indexjusteringen som finns på beloppen motsvarar ca 500 000 euro. Den föreslår landskapsregeringen ska finansieras av kommunerna. Orsaken är att vi dels ser att kommunerna under åren som har gått fått indexjusterade sociala landskapsandelar utan att vi samtidigt har valt att justera hemvårdsstödets belopp. Vi ser också att det finns möjligheter att minska kostnaderna genom att behovet av dagisplatser, framför allt smådagisplatser, ska kunna minska. Vi är medvetna om att det är lättare för en större kommun än för en mindre, men ser också att det finns en möjlighet att man kanske ökar samarbetet mellan kommunerna i så fall.

Det som är viktigt att komma ihåg när man säger att det kostar kommunerna 500 000 euro att nå har vi räknat utgående från den lägsta lagstadgade nivån som finns idag upp till den förhöjning som nu sker. I sju kommuner har det redan skett på frivillig väg att man har ett förhöjt hemvårdsstöd. Alla kommuner har inte höjt det till 500, det finns en skala som tydligt framgår av framställningen. En viktig bit att lyfta fram är att föra en attraktiv familjepolitik har vi möjlighet att få människor att flytta och välja Åland som sin boplats. Det bör vara totalekonomiskt fördelaktigt för hela det åländska samhället inkluderat de åländska kommunerna.

I utökningar som görs av stödsystemen d.v.s. det som handlar om införandet av det utökade hemvårdsstödet, hemvårdsstödet för syskon och att vi gått in för förändringar när det gäller flerfamiljsstödet uppgår till ca 400 000 euro och kommer att finansieras av landskapsregeringen. Lanseringen återkommer med förslag i samband med budgeten för 2006 hur det ska göras i landskapsandelssystemet.

Sammanfattningsvis är det här ett förslag som ger förutsättningar. Förutsättningar för att sätta barnen i fokus, öka valfriheten, stärka barnfamiljernas totalekonomi, öka jämställdheten och det genom att vi samverkar mellan familjen, den enskilde, kommunen och regeringen. Kort och gott ett framåtsyftande och gott förslag. Tack herr talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack minister Johan Ehn för klargörandet. Med indexjusteringen är grundsumman på 500 euro per månad i hemvårdsstöd är helt rimlig och flera kommuner har självmant höjt upp det till 500 euro. Däremot är jag ifrågasättande till att det garanterar jämställdhet. Under debatten kring jämställdhet vi haft i riksdagsvalskampanjen var alla ledamöter och partier som enhälligt pratade om den isländska modellen där det är sex månader, sex månader, sex månader där också pappan tvingas vara hemma. Vi har egentligen bara höjt stödet så att mamman får lite mera pengar om hon är hemma. Ministern säger att smådagisplatserna minskar då vill jag gärna veta vad man har för forskningsbelägg på det, enligt Mariehamns stads siffror stämmer det in.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag var väldigt noga med att säga att det här inte garanterar på något sätt, det ger förutsättningar för att öka jämställdheten. Det ger förutsättningar genom att vi kan ge möjligheten för vara en att välja det som ett alternativ. Sedan är det upp till individen att göra det här steget framåt. Förstod jag riksdagsvalsdebatten rätt handlar den framförallt om föräldrapenningen som har ett annat upplägg än det vi presenterar här, där pratar man om den isländska modellen som är ett något annorlunda stöd än hemvårdsstödet. Den debatten får vi ta vid ett annat tillfälle. Den har inte förts fram när det gäller hur vi ska hantera hemvårdsstödet eftersom det är ett helt annat upplägg. Dessutom har vi delvis genomfört det genom att föra in fyra månader, fyra månader med det förlänga och det förhöjda stödet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det återstår att se det hur det kommer att visa sig. Det är lätt att följa med i Mariehamns stads budget om det ger resultat. Ministern svarade inte på vilket forskningsbelägg det finns att de små dagisplatserna skulle minska ute i kommunerna. De kommuner som redan har höjt till 500 euro, där har inte dagisplatserna minskat. Forskning visar att unga mammor går ut tidigare i jobb kanske p.g.a. att man har för stora lån. I Mariehamns stad har vi sett att smådagisplatserna ökar därav bygger vi ett nytt dagis och verkställt ett annat dagis just för småbarn. 

Minister Johan Ehn, replik

I diskussionen i det förslag som den socialdemokratiska ministern tillsammans med den övriga landskapsregeringen han lagt fram väljer många att ta de första åren oberoende och man blir hemma längre heller inte. Stannar man hemma några månader, ett år eller två år längre minskar definitivt belastningen på småbarnsplatserna. Annars skulle de kräva att man fick barnomsorg på annat sätt. Håller med ltl Kemetter att det är när vi sett effekterna av det införda stödet som vi kan börja debattera på allvar vad som blir resultatet av det. Politik handlar om att vilja, att ge möjligheter och vägar och det har en enig landskapsregering gett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Har ministern läst remissvaren? De är ganska kritiska och ifrågasätter om man överhuvudtaget kommer att nå målet med ökad jämställdhet. Det är mycket initierade remissvar baserade på forskning och kunskap och man ifrågasätter starkt om man överhuvudtaget kommer att få effekt av lagförslaget.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jämställdhetsfrågan är en av flera som är grunden till varför vi har lyft förslaget, jag räknade upp ytterligare tre som finns med. Jag är medveten om att det här allena inte kan leda fram till att vi ökar jämställdheten utan det handlar i slutändan om betydligt större frågor som hur löneskillnaderna ser ut i samhället, skulle vi få det under kontroll skulle det vara en betydligt lättare fråga. Det måste ge bättre förutsättningar för den enskilda individen att välja hur man vill göra. Däremot gör jag inte anspråk för att det med garantier kommer att leda till ökad jämställdhet. Jag vågar tro på att det ger bättre förutsättningar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Då blir det mycket skrik för lite ull. I remissvaren konstaterar man också att det blir omfattande byråkrati för kommunerna och ökar kostnader radikalt. Jag tror likt ltl Sara Kemetter att man kommer att måsta ha dubbla system. Jag skulle väldigt gärna sett att landskapsregeringen skulle ha tittat på islandsmodellen light. Man skulle ha plattat till hemvårdsstödet, fått delen direkt på föräldrapenningen och vårdledigheten då skulle vi ha kunnat göra ett verkligt förslag som skulle haft ett stort genombrott, egen självstyrelsepolitisk familjepolitik. Det är synd att man det tog den chansen.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! De ökade kostnaderna är beräknade till totalt 900 000 och då ska man komma ihåg att det är flera av kommunerna som redan genomfört det, närmare bestämt sju stycken som har gjort höjningarna som finns sedan tidigare. Det övriga tar landskapsregeringen på sig. Jag vidhåller att vi göra inte på något sätt anspråk på att det skulle vara gjort enbart för att öka jämställdheten. Det är en del av det hela, de övriga bitarna jag nämnde var ökad valfrihet, goda förutsättningar att förena föräldraskap och arbete, stärka småbarnsföräldrarnas helhetsekonomi och sist och slutligen en satsning på barnen, för barnens skull.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Det är jätteviktigt att de minsta barnen får vara med någon som älskar dem. Barn behöver verkligen vara med någon som älskar dem. Vem är det som älskar barn mest och förutsättningslöst, nästan alltid mamma och pappa. Ett förbättrat hemvårdsstöd ge fler möjlighet att vara med sitt barn. Man ska inte upphöja systemet mer än människan, eller karriären mer än småbarnsfamiljen, trotsade den relativt strikta arbetslinjen vi står för i övrigt. Den tid som småbarnsföräldrar satsar på sina egna barn är en investering för framtiden både för familjen och för samhället.

Ett barns födelse förändrar på ett avgörande sätt familjens vardag och det är bra att föräldrar får möjlighet att i lugn och ro lära känna en ny familjemedlem och vänja sig vid den nya livssituationen. Det är också bra att uppmuntra och underlätta föräldrars möjlighet att ta ett självständigt vårdnadsansvar för sina små barn och därigenom också ge barnet möjlighet att knyta an till sin mamma och pappa.

Moderat samling anser att individen och familjen vet bäst vad som är bra för den egna familjen och barnet. Därför har vi länge arbetat för större valfrihet för familjen. Till stora delar är det förbättrade hemvårdsstödet ett resultat av hårt arbete från vår sida, givetvis tillsammans med våra regeringskollegor. Vi hade gärna sett en förlängning så att det lagstadgade stödet ges för barn upp till fyra år, men man kan inte få allt i kompromisser. Trots allt finns fortfarande möjligheten att ge bättre stöd i kommunerna.

 I stora drag blir det samma system som idag men en hel del förbättringar, som förhöjd grunddel från 390 till 500 euro per månad, möjlighet till 700 euro per månad per vårdnadshavare i några månader. Allt valfritt och möjligt att nyttja i vilken ordning man själv önskar. Genom att höja hemvårdsstödet får fler möjlighet att använda det. Vi ger familjer mer utrymme att själv välja hur omsorgen om de egna barnen ska se ut. Det är ju hur bra som helst.

Vi i Moderat Samling tycker att vår uppgift som politiker är att skapa flexibla lösningar och ge valmöjligheter som passar varje barnfamilj och ge föräldrarna möjlighet att kunna jobba eller studera med en trygg vetskap om att barnet tas om hand på bästa möjliga sätt. Det är bra att vi kommer med lagstiftning på det här området så att stödnivån på Åland blir mer likartad så att alla vet vad som gäller, särskilt med tanke på att man ofta som barnfamilj planerar sin tillvaro långt i förväg. En del har säkert nått överenskommelse med sin arbetsgivare om ledigheter eller kanske med någon som ska ta hand om barnen medan man är på jobb. En lag ger en långsiktigare trygghet i vad som gäller för alla parter.

Det är klokt att ha kvar den åländska modellen med att den generella rätten till hemvårdsstödet enbart är beroende av om man utnyttjar barnomsorg som bekostas av kommunen eller inte. Båda föräldrar kan alltså redan nu jobba samtidigt som barnet har hemvårdsstöd. Om man vill och tycker det är bäst för familjen och barnet. Den här modellen ger också möjlighet till alternativa lösningar för barnomsorgen, vilket vi tycker är bra.

Tänkte jag gå in på FN:s barnkonvention som det pratas om ofta här i salen, dock inte så ofta med något innehåll eller någon djupare analys. Tänkte resonera om framförallt artiklarna 3, 5, 18 och 31 i konventionen.

I artikel 3, om barnets bästa framgår det bl.a. att vid alla åtgärder som rör barn så ska barnets bästa komma i främsta rummet och konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd. För detta ändamål ska man vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Det här lagförslaget kan man nog påstå är en sådan åtgärd.

Artikel 5, föräldrarnas ledning säger att konventionsstaterna ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar att ge lämplig ledning och råd. Det här lagförslaget torde ge fler föräldrar möjligheter att ge just det.

Artikel 18, uppfostran och utveckling. Konventionsstaterna ska göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling samt att föräldrarna har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet och man ska ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran. Här kommer också det här lagförslaget in med åtgärder.

Artikel 31, vila och fritid. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Lagförslaget stöder detta också.

Talman, det finns hur mycket som helst till i barnkonventionen som man kan ta upp. Till exempel att konventionsstaterna ska säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja och det faktum att alla konventionsstater har erkänt att familjen är en grundläggande enhet i samhället och att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. Det här lagförslaget ger mer möjligheter till det och ännu fler får den ökade möjligheten.

Avslutningsvis vill jag säga att Moderat Samlings lagtingsgrupp stöder det här lagförslaget enhälligt och så vill jag rikta ett stort tack till mina kollegor i arbetsgruppen som jobbat för att ta fram det här förslaget. Minister Carina Aaltonen, ltl Torbjörn Eliasson, socialarbetaren Paulina Eklund och Rädda barnens Janina Björni samt vår duktiga sekreterare Ulla Rindler-Wrede. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var människan mot systemet, säger ltl Petri Carlsson och i samma andetag säger han att moderat samling vet vad som är bäst för familjerna, det blir lite övermaga. Man ska vara väldigt försiktig med att uttala sig och generalisera över familjer och barn. Det finns väldigt många familjer som har sina barn på dagis. Vi vet när vi gör brukarundersökningar på Åland att man är väldigt nöjd. Vi har barnomsorgspersonal som gör ett fantastiskt arbete. Det finns utrymme att förbättra familjepolitiken, att man delar mera lika, har en hög klass på sin barnomsorg och även att man ser på den ekonomiska biten. Forskningen visar att om pappor tar mer ledigt får man mindre skilsmässor.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag sa inte att moderat samling vet bäst, vi anser att individen och familjen vet bäst. Vi vill ge dem frihet att välja. Man kan också välja den fina barnomsorg som vi har, det är ingen som tvingar en att välja just de här. Det är snarare andra som vill reglera från politiskt och tala om vad som är bäst för familjen än moderat samling gör.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Man behöver alla parametrar med sig. Det handlar också om kvalitén på barnomsorgen, kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det som vi efterlyser mest av allt, att man hade möjligheten att ha saftiga jämställdhetsmorötter, den chansen försitter man.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det finns många saker som förbättrar, ökar möjligheterna till jämställdhet mot dagens situation, den jämställdhetsmorot som har presenterats. I det här lagförslaget är det barnets bästa som ska vara i fokus. Det finns många åtgärder att göra när det gäller jämställdhet i samhället. En av de mest grundläggande frågorna är fördelningen av pengar som ger makt, ägarförhållandena i samhället. Det gäller att vi få fler kvinnor att kunna vara företagare och komma åt mer makt och pengar. Här finns möjlighet till företagande om man går in för det här förslaget eftersom vi knyter det till att man inte nyttjar den kommunala barnomsorgen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson börjar sitt anförande med att barn ska vara med någon som de älskar och lagförslaget är barnets bästa. Är det trevligt att skuldbelägga de mammor som sätter sina barn på dagis? Älskar man sina barn mindre om man måste jobba, ensamförsörjande, skiftesarbetande och ska utnyttja kommunal dagvård, är man en sämre föräldrar då? Det tycker inte jag. Den dagisverksamhet vi har i vårt samhälle idag är otroligt pedagogiskt framgångsrik. Våra barn mår kanske mycket bättre att med tidiga insatser får rätt pedagogisk hjälp, i stället för att vara hemma med en som kanske inte alla gånger kan stöda på rätt sätt med rätt hjälp.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Föräldrarna vet bäst hur de vill ordna sin situation för familjen och jag tänker inte skuldbelägga dem. Det fria valet måste finnas där för dem. Anser den familjen att det är bäst för det barnet, som ser barnet, älskar det mest, klarar de av att se vilken barnomsorg som är bäst, hemvårdsstöd, eller vilken lösning som är bäst för vår situation, vår familj och vårt barn. Föräldrarna är kapabla att avgöra det själva. Det är inte ltl Sara Kemetter som ska avgöra att det ena eller det andra är bäst för barnet och dess familj.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Om det är som ltl Petri Carlsson argumenterar, varför har då inte ledamoten själv som suttit med i arbetsgruppen garanterat att föräldrarna faktisk kan vara hemma med sitt barn. I lagförslaget står att 500 euro kan betalas ut till vem som helst, bara inte barnet vårdas av den kommunala dagvården, en form av pigstöd. Man kan anställa vem som helst för att sköta om sitt barn. Ledamoten har sagt att barn ska vara med någon som de älskar och barnets bästa. Om båda föräldrarna jobbar, skiftesjobbar och anställer en barnvakt det möjliggör lagförslaget nu. På vilket sätt ser då föräldrarna till barnets bästa om det är någon främmande dam som kommer hem, varför är inte kommunala bättre? Varför har man inte gjort en förändring i lagförslaget för att skapa utrymmet om det är moderaternas linje?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill inte omyndigförklara föräldrarna, som jag uppfattar att ltl Sara Kemetter gör, utan tror att föräldrarna klarar av att göra valet och bedömningen vad som är bäst för barnet de älskar. Upplever det lite märkligt den kritik som kommer från ltl Sara Kemetter när vi sitter i samma regeringsblock och har kommit överens om det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Vill ha ett klarläggande beträffande § 8, det grundläggande hemvårdsstödet, ltl Petri Carlsson och jag kommer att jobba tillsammans i social- och miljöutskottet med den här frågan. Det är viktigt att man stärker relationen föräldrar och barn speciellt när det är små men på vilket sätt stärks relationen bär båda arbetar och man har en annan person att sköta barnet?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Genom att vi höjer stödet, ger ytterligare möjligheter till tillägg, skapar vi möjligheterna för flera att kunna knyta an till sina föräldrar och vara hemma, det är positivt. Vi gör det inte med några pekpinnar där politiker och tjänstemän talar om så här ska vi lösa barnomsorgen vi ger dem en valfrihet, en möjlighet att faktiskt se till den familjens specifika situation utgående ifrån hur det ser ut för dem. Så kapabla är de flesta föräldrar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Hemvårdsstödet väcker debatt! Stödet har både försvarare och starka ifrågasättare. Det skulle vara intressant om det gick att föra debatt baserad på kunskap istället för känslor men det blir lätt känslor. Det är inte bara jämställdhet där samhällsekonomi, valfrihet och en hop andra frågor.

Landskapsregeringen lägger nu fram ett sönderkompromissat förslag där olika viljor och ideologier försöker samsas med ett halvdant resultat. En moderat hjärtefråga är höjt och förlängt hemvårdsstöd medan socialdemokraterna säger sig värna jämställdheten. Jag kommer att ta upp om processen, målsättningar, ekonomin, integration, barnperspektiv och alternativa förslag.

Arbetssättet och metoderna som den politiska landskapsregeringen väljer lämnar stort utrymme för förbättring och effektivisering. Under vårvinter tillsatte landskapsregeringen en parlamentarisk kommitté som ska ta fram ett familjepolitiskt program. Det tycker vi var bra, ett arbete som vi gärna deltar i. Nu läggs en viktig lag fram som påverkar familjerna men det är inte diskuterat i kommittén. På samma vis togs ett alkohol- och drogpolitiskt program fram av majoriteten men sedan när det var klappat och klart tillsattes en parlamentarisk referensgrupp som skulle förverkliga programmet. Demokratin blir i allra högsta grad kosmetisk.

Målsättningen med den reviderade lagstiftningen är, enligt landskapsregeringen, att skapa ett mer jämställt och flexibelt stöd som är anpassat till dagens arbetsmarknad och till olika familjers behov, som främjar valfrihet och som har ett tydligt barnperspektiv. Det finns anledning att ifrågasätta den slutsatsen. Läser man remissyttranden, flera är väldigt initierade, kan man konstatera att bl.a. att lagen helt missar målet om ambitionen var att skapa ett mer jämställt uttag.

Endast 8 procent av papporna tar ut hemvårdsstöd på Åland inte ens i de kommuner där man redan har ett högre hemvårdsstöd är uttaget märkvärt högre. Nu ökar man tilläggsdelen med 200 euro. Summan 200 euro är väldigt mycket pengar för många familjer men verkligheten visar att lönerna skiljer sig betydligt mycket mer mellan kvinnor och män, rent generellt. Det skulle ha varit mycket intressant, det skulle vi ha förespråkat om vi fått kommit med i lagförslaget tidigare, att se ett sådant spår och analys vad det skulle innebära om  hemvårdsstödets jämställdhetsmorot skulle vara inkomstbaserat.

För att uppnå jämställdhet bör kvinnor i allmänhet vara mer ute på arbetsmarknaden och män i allmänhet vara mer hemma för att delta i högre utsträckning med vård av barn samt det obetalda hemarbetet. Vi vet också att i en mera jämställt familj minskar skilsmässorna. Blir det trots allt skilsmässor mår barnen bättre i de skilsmässorna där man varit mera jämnställd. Där man har kontakt med din pappa, för som vi vet är det oftast mamman som tar huvudansvaret. Det finns tydlig och klar forskning på det.

Vi vet idag att vi har en stor grupp pensionärer som har det väldigt knapert och lever på fattigdomsgränsen. Det är kvinnor som har jobbat hårt i hela sitt vuxna liv, med huvudansvar för familj och hem, kanske inom jordbruket eller i ett familjeföretag. Pensionen de får går överhuvudtaget inte all leva på. Det är stor risk att vi har en klar återväxt av kvinnliga pensionärer som måste leva på existensminimum. Vi behöver faktiskt ha en arbetslinje i den här frågan. Papporna behöver tillbaks i hemmet det finns vinster för alla.

Beträffande ekonomin finns det även flera saker som kan ifrågasättas i framställningen. Jag saknar en utförligare beskrivning och uträkning när det gäller att hemvårdsstöd räknas som inkomst och vid beräkning av vissa andra stöd där höjningen i vissa fall kan medföra en sänkning av andra stöd. Det finns bara ett resonemang inga exempel. Det här måste utskottet titta mer på.

Landskapsregeringen skriver att kommunernas ökade kostnader för hemvårdsstödet kan till viss del kompenseras av att behovet av antalet småbarnsplatser minskar. Det är en sanning med modifikation och gäller i så fall endast stora kommuner förutsatt att familjerna verkligen lyfter stödet. Vi måste också komma ihåg att små kommuner måste ta sina dagisar, småbarnsvdelningar och dessutom betala ett högre stöd. Vi har lagstadgad rätt till barnomsorg så fort man börjar jobba. De små kommunerna måste ha dubbla system. Dessutom måste vi komma ihåg att människor i jobb som inte lyfter stöd så minskar köpkraften i samhället och det minskar kommunalskatteintäkterna. Politik handlar om att prioritera och det har inte landskapsregeringen gjort överhuvudtaget.

Kommunerna anmärker på ökad byråkrati men också på ökade kostnader totalt. Är det så här man prioriterar. Vi har upprepade gånger fått höra från socialministern och vad jag kan anta från landskapsregeringen vi sätter en stopplag. Vi inför inte förbättringar i barnskyddslagstiftningen, i handikappservicen för det är inte kommunerna för att varit med om. Vi har ingen uppfattning om vad det kommer att kosta men här fläskar man på. Prioritera man det framom de förbättringar som finns i barnskyddslagen det här är en helhet bästa landskapsregering. Där vill jag ha ett svar. Finns det utrymme för förbättringar barnskyddslagstiftning och handikappservice eller bränner man allt krut här.

Landskapsregeringen lyfter också fram att det nya hemvårdsstödet kan öka landskapets attraktionskraft.  Den slutsatsen ifrågasätter liberalerna och får nog betraktas som ett önsketänkande.  Nej, bästa landskapsregering människor kommer hit pappor, mammor, barn för att se på våra skolor och vår barnomsorg. Ska vi locka hit folk ska vi ha bostäder, arbete och toppkvalitet på barnomsorg och skolor då får vi människor.

En jättebrist som finns i lagframställningen, det saknas helt resonemang kring hemvårdsstödet och integration inte ett enda ord om det. Här finns mycket forskning i Sverige. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Även i Sverige är det 90 % kvinnor som använder bidraget. Av dessa kvinnor är gruppen kvinnor med utländsk bakgrund överrepresenterade. Bidraget slår inte bara hårt mot kvinnors möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Det drabbar också deras barn som kanske mer än andra barn är i behov av att gå på dagis, att lära sig svenska helt enkelt. Gulan Avci, svensk folkpartist med kurdiska rötter, säger i en intervju: ”Jag är så tacksam att vårdnadsbidraget inte fanns när min familj kom till Sverige. Det gav min mamma möjlighet att börja jobba direkt och vi barn började dagis. Dagis gav oss möjlighet att lära oss svenska och få nya kompisar. Tack vare språket fick vi det mycket lättare i skolan”. Det finns många parametrar att ta in.  

Liberaler har en lång tradition av att driva en offensiv jämställdhetspolitik. Tittar man tillbaka på historien ser man att liberalerna har varit med och drivit reformer som kvinnlig rösträtt, särbeskattning, utbyggnad av barnomsorg. Skulle vi ha fått varit med skulle vi vilja titta på det här spåret. Att det förhöjda beloppet skulle betalas ut med samma beräkningsgrund som föräldrapenningen. Titta på att införa en helt egen åländsk modell. Efter föräldraledigheten kunnat byggt på men hemvårdsstödet som skulle ha varit vikt en del för mamman, en del för pappan eller delat mellan vårdnadshavarna förstås. Det skulle ha kommit direkt efter föräldraledigheten. Det här skulle ha betytt att vi skulle ha kunnat haft ordentliga jämställdhetsmorötter, fått en verklig effekt. Pappor skulle ha fått en saftig morot att vara hemma och helt enkelt plattat till tiden som man skulle kunna få år hemvårdsstöd till två år. Sedan något litet om man vill vara hemma längre. Det skulle varit så otroligt intressant att verkligen ha gjort självstyrelsepolitik, familjepolitik och socialpolitik på ett helt eget åländskt sätt. Vi har haft debatten i lagtinget att vi gör ingen socialpolitik. Det här är mycket skrik för lite ull som riskerar byråkrati och kostnader med klent nettoresultat när det gäller jämställdhet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Katrin Sjögren för ett jättefint anförande. Ledamoten lyfte fram många nya tankar och idéer som jag tar med mig till social- och miljöutskottet där det ska diskuteras och debatteras. Hoppas även att ltl Torsten Sundblom har med sig tankar från liberalerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag nämnde i presentationen av lagstiftningen är det inte ett förslag som enbart har tagit jämställdhetsaspekten i beaktande även flera andra aspekter har tagits i beaktande. Det vi ser är att vi skapar bättre möjligheter än i dag. Jag gör inget anspråk på att det finns andra system som kunde ha sett annorlunda ut och som kunde ha gett ett annat resultat. Vi har kommit fram till att det här är ett bra steg på vägen för att se till att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra familjer och för våra barn. När det gäller socialvårdslagstiftningen så håller landskapsregeringen, precis som lagtinget har beslutat i budget, på att göra en översyn av vad konsekvenserna av det blir. Ingen kan i dag svara på hur det kommer att se ut med den lagstiftningen framåt, man återkommer med förslag när analysen är klar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Beträffande socialvårdslagstiftningen får vi anledning att återkomma till, det skulle ha varit gjort för länge sedan minister Ehn. När det gäller jämställdhet, man kan inte se den helt isolerad. Det har ekonomiska konsekvenser att kvinnor blir hemma, på pensionerna och vi får också agera politiskt med garantipensioner när vi har många personer som har svårt att klara sig på den pension man får, alltså kvinnor. Vi kan också konstatera som att jämställdhet är också ett barnperspektiv. Man får tillgång till både föräldrar, minskar skilsmässor det finns många saker att ta i beaktande och det har jag även sagt.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller jämställdhet och familjer är vi helt överens, det är bara vägen framåt hur vi ska skapa det som vi inte verkar vara helt överens om. Den största och viktigaste orsaken till de problem vi har med garantipensioner och liknande handlar om hur lönepolitiken i vårt samhälle idag ser ut. Där måste vi lägga den absolut största vikten på att lösa jämställdhetsproblemen, naturligtvis så att våra stödsystem ska förändras. Att det inte står någonting om integration i förslaget det gör det, på sidan 9, 3.4 femte stycket finns en problematisering kring de här bitarna och diskussion kring hur man kan motverkar de problem som ltl Sjögren beskrev.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Tack för det påpekandet då har jag läst otydligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren beklagade sig över de små kommunernas möjligheter att anpassa sig. Kan inte ltl Sjögren se de möjligheter en skärgårdskommun får när föräldrarna får möjligheter till att hitta andra flexibla lösningar genom att man ger det höjda hemvårdsstödet. Det kan ge helt andra förutsättningar där det är svårt att hitta lösningar, det här kunde vara hjälp på vägen. Jag uppfattade att ltl Sjögren och liberalerna sågade förslaget totalt jämt med fotknölarna att man i princip vill avveckla hemvårdsstödet och införa någon form av socialistiskt modell. Förstod inte hur liberalerna för fram ett sådant resonemang.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller de små kommunerna handlar det fortfarande om att ha dagis och småbarnsavdelningar det kommer man inte ifrån, fast man har ett flexibelt system att man kan lyfta hemvårdsstöd eller ha någon släkting som handhar barnomsorgen. Bästa ltl Carlsson ingalunda är det socialism, det är liberalism. Vems valfrihet pratar vi om? Pratar vi om kvinnors och barns valfrihet det skadar inte att ha genuskunskap i bakgrunden när man diskuterar de här frågorna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi diskuterar allas valfrihet men framför allt barnets bästa, barnets valfrihet att få vara med sina föräldrar. Det är väsentligt i sammanhanget. Hoppas att liberalerna funderar igenom och tittar på de fördelar som faktiskt det här innebär. Det finns en hel del fördelar i förslaget och det kan man se bara man vill se det. Det är inte ett sönderkompromissat förslag, ett förslag som är väldigt genomarbetat i en grupp med flera representanter. Vi har fått synpunkter från alla möjliga håll även Ålands näringsliv som har ställt sig relativt positiva, vi har gjort enkätundersökningar där det finns många föräldrar som har efterfrågat en höjning av hemvårdsstödet och möjligheten till att ha ett flexibelt och valfritt system. Det har varit nyckelorden som de flesta har efterfrågat. Ledamot Sjögren fokuserade på en helt annan sak.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har sagt att vi vill titta på ett annat spår och se på verkliga saftiga jämställdhetmorötter, alltså ett helt eget system. Det beklagar vi eftersom vi inte kunnat delta i det här och det är jättesvårt för partiet att göra beräkningarna och konsekvensanalys. Vi hade gärna sett att det varit med i dialogen med medborgarna hur man sett på den faktiska möjligheten. Behovet för de minsta barnen är störst. Man har föräldraledighet i nio till tio månader och sedan går många ut i arbetslivet. Tänk om vi hade kunnat höja det och gjort det till en reell möjlighet för många fler att ta vara på den här chansen. Vidga perspektivet lite.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vill bemöta en detalj vad det kostar för kommunerna. En småbarnsdagisplats plats kostar dubbelt mer än vad man ger i det högsta hemvårdsstödet. För varje barn som inte har barnomsorg sparar man in en stor del av den kostnaden, speciellt småbarnsdagvård där andelen personalkostnad är allra störst. Barnomsorgen är uppbyggd i grupper om fyra barn i småbarnsomsorgen. För fyra barn behöver man en personal, kommer fyra barn bort kan man ha en personal mindre om man fördelar sina resurser. Den delen av verksamheten är lättast att anpassa efter det verkliga behovet, särskilt om man har det i samband med vård av större barn i samma lokaler. Det enda man blir är med en tom lokal som man kan utnyttjas till annan barnomsorg. Det är väldigt få kommuner som inte sparar på att betala hemvårdsstödet istället för att ordna småbarnsomsorg.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Sundman pratar en hyfsat stor kommuns perspektiv. Vi ska minnas att det finns mycket mindre kommuner som fortfarande har barnomsorg, som måste ha småbarnsplatser. Det handlar om att ha ett helhetsgrepp där också. Det går inte heller om man ser på ett totalekonomiskt perspektiv, bli beskylld för socialism här. Är kvinnor och män hemma minskar kommunalskatteintäkterna, köpkraften minskar det måste man också ta i beaktande.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man kan se på det ur olika synvinklar. Det har visat sig vara viktigt för barnen i dess uppväxt om de få goda kontakter med båda föräldrar. Det kan också ha en sådan ekonomisk effekt att vara hemma en kort tid. Det handlar inte om långa tider, man förvärvsarbetar över 40 år i en karriär. Är man hemma i det här fallet i några månader eller några år som längst är det ingen katastrof. Som vi sa i vårt gruppanförande prioriterar vi barnperspektivet och det kunde man göra lite mer i det här fallet från i liberalernas sida, man har tidigare varit tydlig på den punkten.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller barnperspektivet har man en ganska smal synvinkel. Vi har konstant drivit barnperspektivet. Då måste man resurser till barnomsorgen. Jag var med och skrev förra barnomsorgslagen där det tydligt reglerar vad barnen har för rättigheter, rätt till utbildad personal, utrymmen osv., den valsen kan Sundman försöka dra med någon annan inte med mig. Fortfarande behöver man se på det totalekonomiska. Det är vad vi säger, se på morötterna som vi vill ha. Med vårt förslag skulle ännu fler, inte bara tio procent män stanna hemma då skulle vi få en helt annan fördelning. Det skulle betyda att barnen också skulle få tillgång till sina pappor på ett helt annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Ltl Sjögren pratar om forskning som visar att mamman tar ansvaret och om olika forskningsstudier, är det anpassade studier för åländska förhållanden?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det har inte gjorts någon fördjupad studie, forskning på Åland men det finns både öster och väster om oss. Det man kan konstatera är att man har samma siffror på Åland, att det är drygt 90 procent av kvinnorna som lyfter hemvårdsstödet idag, en försvinnande liten del är pappor som är hemma. Man tar kanske en pappamånad eller två och sedan är det kvinnorna som tar hemvårdsstödet. Jag vill igen understryka, fast man försöker vända debatten, att vi vill titta på verkliga morötter att faktiskt flera skulle vara hemma under en längre tid.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Jag håller med ltl Katrin Sjögren att det borde finnas morötter som gör det möjligt för båda föräldrar att vara hemma längre. Unga åländska pappor ser möjligheterna och viljan att vara delaktiga i sina barns uppväxt så det går åt de bättre hållet. Åländska pappor är inte lika som pappor i Sverige och Finland.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vad baserar ltl Hilander det på? Forskning visar att vi är precis likadana som alla andra. Vi har t.o.m. lägre procent än vad man har i Sverige. Sverige som är et framgångsland när det gäller jämställdhet. Jag önskar att ltl Hilander hade rätt, men siffrorna talar sitt tydliga språk. Skulle vi att titta på en annan modell där det skulle ha varit saftiga jämställdhetsmorötter skulle det ha varit en vinst för hela samhället för kvinnor, män, barn, för alla pensioner och ekonomi osv.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Det nya hemvårdsstödet kan vi konstatera att är en bra lag för en stor del av småbarnsfamiljerna. Kanske inte lika bra om man ser till de mindre kommunernas möjligheter.

Socialdemokratiska lagtingsgruppen var med och skrev på en lagmotion 2009-2010 om bl.a. höjning av grunddelen upp till 500 euro och där har vi ha landat i dag fem år för sent. Det som man sagts en längre tid att behövs det behöver höjas för att ha råd att kunna vara hemma. Tyvärr har det stått och stampat och inte ens indexjusterats på många år så det är på tiden.

Den här regeringen jobbar med familjepolitik. Man ser på flera olika delar, hemvårdsstödet är en del. Från vår grupp kanske vi inte fick med allt. Som nämndes av min partikollega Sara Kemetter hade vi velat se en annan fördelning, men man kan inte få allt men det gäller att vara med och acceptera och stöda.

Att kunna jobba och ändå ha barnen hemma, man pratar om vad som är bäst för barnen. De små kommunerna behöver ha grundbemanningen. Det är svårt för dem spara in pengar om man väljer att vara hemma längre för det är ofta så få barn så grundbemanningen måste man ändå ha kvar. En bra familjepolitik är ändå att fler får möjligheten att kunna vara hemma, att kunna få vara med och välja det. Det garanterar ingen jämställdhet, men kan ge förutsättningar till det. 200 euro är inte så mycket, moroten borde ha varit på annat sätt. Hemvårdsstödets höjning är på 28 procent och man får se om det är fler som har råd att vara hemma.

Ser vi tillbaka på kommunerna och grundbemanningen så nämnde minister Ehn ett ökat samarbete. Det kommer att gå lika bra som att kommunerna kan samarbeta om äldreomsorgen idag. Samarbetet som många vill hylla mellan kommunerna är ytterst svårt att få tillstånd. Det här är något som kommer att drabba vissa av kommunerna men trots allt blir det en förbättring för vissa kommuner. Rent generellt är det bra med ett hemvårdsstöd där man ger möjlighet att vara hemma med sina barn. Det är tydligen mer acceptabelt att höja stöd och vara hemma än att ge kommuner möjlighet att sänka avgifter. Det blir än större kostnad för de mindre kommunerna. Hur det slår för kommunerna vet vi inte i dag, vi vet inte heller hur det blir för de större kommunerna det är något man får se på efteråt.

Fru talman. Nu har vi fler som kan få vara hemma längre och det är bra. Vill vi hjälpa de ensamstående är en sänkning av barnomsorgsavgifter bättre än att man höjer ett stöd som man ändå inte kommer upp till deras inkomster. Ltl Petri Carlsson nämnde i sitt anförande om barnens bästa, jag kan inte säga vad som är barnets bästa. Det är farligt att generalisera, att det alltid är bäst att vara hemma framför allt när man inte vet vem som är hemma. Man måste se helheten i lagförslaget och det ökar föräldrarnas valfrihet.

Det pratades om att man vill ge morötter för att få papporna att vara hemma, vi socialdemokrater hade gärna sett en annan lösning men det fick vi inte. Vi har varit med om att ta fram lagförslaget och självklart stöder vi det. Helt nöjda är vi inte men så är det när vi är i en regering och det måste kompromissas då kan man inte få allt. Vi ger vårt stöd till detta lagförslag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för att ltl Winé berättade att socialdemokraterna stöder lagförslaget. Oron som Göte Winé har för kommunerna, kan man istället fokusera lite mer på hur det blir för kommuninvånarna, ha fokus på ålänningarna hur blir det för dem, där blir det en del förbättringar. Vad gäller ekonomin som har nämnts så många gånger, att kommunerna skulle få mindre skatteintäkter är förvånande för arbetsuppgifterna finns trots allt kvar. Man kan inte på det sättet säga att det blir sämre för kommunerna.

Ltl Göte Winé, replik

Nej, jag har inte pratat om att skatteintäkterna sjunker det är kommunernas kostnader som ökar genom att man dels behöver ha kvar grundbemanningen inom barnomsorgen och dels hemvårdsstödet. När ltl Petri Carlsson pratar om att vi ska se på invånarna måste vi också se på helheten i de små kommunerna. Jag jobbar själv politiskt en kommun där vi har 19,5 procent i skatt. Vi ska fortsättningsvis jobba och se över varenda liten utgift vi har för att se vad vi kan göra för att få ner det. När det här åläggs och gruppen sätter en del på kommunerna är det klart att det här också drabbar de invånarna som är med och betalar skatten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas ltl Winé kan se och förstå att när en familj väljer att ett barn inte nyttjar den kommunala barnomsorgen blir det färre kvar att ordna barnomsorgsplatser för. Därigenom går det att rationalisera också i mindre kommuner. Här erkänner landskapsregeringen i lagförslaget att det för mindre kommuner blir svårare, ja. Därför är landskapsregeringen med och finansierar en stor del, kommunerna får inte ta precis allting.

Ltl Göte Winé, replik

Visst är det gott att det är med och finansierar, jag är så tacksam. Trots det ville ltl Petri Carlsson och er grupp sätta mer kostnader på kommunerna, här är vi ifrågasättande. Vi ser inte samma inbesparing för de små kommunerna som Petri Carlsson kan göra i Mariehamns stad. Här måste vi börja se hela Åland. Ltl Petri Carlsson pratar om att få färre kommuner då märks det, men de små kommunerna drabbas. Jag sade fyra och en halv gånger att det här ökar valfriheten för många men inte för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Göte Winé jämför grundbemanningen inom barndagvården och efterlyser samarbete mellan kommuner och gled då över att jämföra med åldringsvården. Jag kan uppvisa att det finns samarbete mellan små kommuner om åldringsvård och jag ser inga hinder att man kan ha liknande samarbete inom barndagvården.

Ltl Göte Winé, replik

Jag efterlyste inte något samarbete för jag tror inte på det, det är ytterst dåligt. Kommuner kör hellre med svälta räv taktik än att man hjälper varandra. Man pressar hellre mindre kommuner till vissa saker än att man köper äldreomsorgsplatser om det finns ledigt. Samarbetet funkar visst ibland men inom äldreomsorgen har jag sett att de kunde utvecklas mycket bättre än vad gör idag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Då kan jag konstatera att ltl Winé och jag har helt olika erfarenheter i den frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Så är det. Vi kanske också bor i två olika kommuner med två olika förutsättningar som kanske har prövat på samarbete och sett. Däremot är det lättare att få ett samarbete inom den sociala sektorn men inom äldreomsorgen är det en tuff utmaning. Inom vissa sektorer kan det förbättras men just nu känns det som samarbetet och att få det att fungera med barnomsorgsplatserna kan bli svårt. Jag tror inte på det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Jag har många gånger pekat på hur viktigt det är med lagstiftning. För två år sedan lade jag hela remissanförandet på att peka på vikten av lagstiftning. Här framgår det klart och tydligt vad syftet är med lagen och syftet är bra. Jämför med t.ex. skogslagstiftningen så är det ett skolexempel. Jag måste förvarna finansministern Nordlund att han håller i sig för jag kommer att berömma landskapsregeringen. Tittar man på syftet, ”syftet med lagförslaget är att öka vårdnadshavarnas valfrihet i fråga om vården av barnet, att ge vårdnadshavare goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället”. Det är mycket bra, kort, koncist och t.o.m. borgerligt, det är otroligt bra och det är berett tillsammans med dem det berör. Oavsett det har jag en del frågor.

Tittar vi på ökad jämställdhet och de skrivningar som finns under behovet av ändring står vi till hundra procent bakom. Förslag vi fört upp från Ålands Framtid flera gånger att man faktiskt skulle ta till ordentliga åtgärder för att få till stånd en delning av pensionsunderlaget för båda föräldrarna. Jag vet att det inte är vår behörighet men det skulle vara enormt viktigt att få den saken med vid barnledighet.

Jag sitter själv i social- och miljöutskottet och har möjlighet att ta upp frågorna. Det som gör mig fundersam och det är möjligt att någon i beredningsgruppen kan svara på det. Under rubriken nya stödformer hittar vi fyra stödtyper och vid en första inblick förefaller det lite tillkrånglat. Hoppas vi kan titta på det i utskottet om man kunde göra det lite enklare. Vi hade också problem att förstå vad flerlingar var, men det är väl åldern som kommer emot, men efter att jag läst på vet jag att det handlar om familjer som har tvillingar eller trillingar. Det blir säkert när man möter någon på stan att man får höra att hen har fått flerlingar. Det gäller att man hänger med när språket utvecklas. Jag menade inte att skoja det är en allvarlig och viktig lagframställning.

Vi vet att för de enskilda stödtagarna innebär förslaget att stöden inklusive tilläggen höjs med ca 28 procent. Det är klart att det är en förstärkning av småbarnsfamiljernas ekonomiska ställning, det är omöjligt att komma fram till något annat. För oss som har drivit frågan med barnfattigdom ganska länge välkomnar vi det. Vi har motionerat om undersökningar, att få ett förhöjt ensamförsörjartillägg. Jag har av olika orsaker intresserat mig för barnfattigdom och tagit del av olika utbildningsinsatser, seminarier. Det finns en professor från Malmö, Tapio Salonen svensk trots sitt namn, som är en av Nordens främsta experter. När det gäller förhöjt ensamförsörjartillägg fick jag möjlighet att diskutera det med honom och han sa att personligen var väldigt tveksam till det. Han tyckte man behövde ha mera riktade åtgärder. Tittar vi på det är det ännu bredare än ett förhöjt ensamförsörjartillägg. Det kan vara något som är värt att titta på i social- och miljöutskottet, trots att grundtanken är bra. För övrigt kommer nämnda Tapio Salonen hit den 13 maj när Rädda Barnen ordnar ett seminarium om barnfattigdom. Där finns möjlighet att fråga mer om det.

Det sägs under rubriken ekonomiska konsekvenser att det inte går att förutse hur många familjer som kommer att lyfta stödet, så är det säkert. Om jag har förstått uträkningen rätt kommer reformen att leda till ca 900 000 euro i merkostnader och det är de facto stora pengar det handlar om. Var ska vi lägga ned våra pengar om inte på våra barn?

Det sägs också under rubriken ”att landskapsregeringens bedömning är att kommunernas ökade kostnader för hemvårdsstödet kan särskilt i de större kommunerna till viss del kompenseras av att antalet småbarnsplatser inom barnomsorgen på sikt kan minskas”. Det hoppas man, men det vi att som har jobbat länge med frågorna att det är en svår ekvation att få att gå ihop. Det kräver att man från kommunernas sida faktiskt har tillfällig personal som kan hoppa in när det är bättre beläggning, om jag använder mig av det uttrycket. Sitter man fast med de fasta kostnaderna för lokaler, med personal så är det ett bekymmer att räkna hem inbesparingen. Man borde få det till två kommunicerade kärl och då krävs det att kommunerna har flexiblare anställningsvillkor inom barnomsorgen annars sitter vi med dubbla kostnader.

Jag vill avsluta med att konstatera att det har diskuterats vad som är barnens bästa. Man skriver under rubriken konsekvenser för barnen att förslaget främjar barns lika rättigheter att växa upp med möjlighet till god anknytning till sina vårdnadshavare. De kan vara att jag är gammalmodig, konservativ men jag anser att det är absolut för barnens bästa. Det intressanta och något man aldrig har sett i de här sammanhangen, som jag kan dra mig till minnes, är att landskapsregeringen skriver ”utgående från utvecklingspsykologin (barns utveckling och behov) anser man allmänt att det inte finns belägg för att barn under tre år har behov av en större gruppgemenskap utan att de sociala behoven som barn har under de tre första åren kan tillgodoses i de nära relationerna med hemmet som bas”. Det är en mycket bra formulering. Det ligger väldigt mycket i det. Jag har haft svårt att ta det till mig under årens lopp, när det som varit riktigt moderna inom socialvården har hävdat att barn t.o.m. har farit rent av illa av att vara hemma med sina föräldrar i stället för att vara på daghem. Den här formuleringen har jag aldrig sett i lagtext tidigare med tycker att den är bra.

Jag avslutar med att säga, bra jobbat från landskapsregeringens sida. Det framgår klart och tydligt vad syftemålet med lagstiftningen är och syftemålet är att ha en lagstiftning som är så bra som möjligt sett ur barnens och föräldrarnas perspektiv. Det välkomnar vi alla.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Anders Eriksson var orolig för att han var konservativ, gammalmodig. Begreppet konservativ används flitigt, utstuderat negativt som okunnigt för att beteckna bakåtsträvare och för att just allt som man vill ska uppfattas som föråldrat och förelegat. Det är egentligen fel. Begreppet konservatism kommer från latinets conservare som betyder bevara. Det ska inte förstås som att konservatismen är emot utveckling snarare att konservatismen lägger grunden för utvecklingen genom att det gamla lever vidare i det nya. Utveckling förutsätter kontinuitet. Konservativa idéläran är välorienterad till skillnad från socialismen och liberalismen som är utopiska. Ltl Anders Eriksson behöver inte vara orolig för att han är förlegad för att han är konservativ.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Roligt att höra att man inte är förlegad. Har inte upplevt att det är något negativt i ordet konservativ. Det skulle förvåna mig storligen om en representant för det moderata partiet hade funnit något negativt i ordet konservativ. Lika väl som jag i måndags pratade om hemsnickeri. Hemsnickeri finner jag inte heller som något nedvärderande ord, utan hemsnickeri väl använt kan vara väldigt bra. Lika bra som det kan vara bra att vara konservativ ibland så vi är överens ltl Carlsson jag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Upplevde att ltl Eriksson kopplar ihop ordet konservativ med gammalmodigt och föråldrade, därigenom min replikväxling. Moderat samlings alla ledamöter och medlemmar är inte konservativa, inom vårt parti finns det möjlighet att både vara konservativ, progressiv och även liberal.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är överens och det håller på att bli en ny hen debatt så vi lämnar frågan därhän.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Vill börja med att säga att jag är glad att frågan har kommit så här långt. Under många års tid har jag i olika sammanhang arbetat med frågan och också från mitt tidigare parti skrev jag 2009 en lagmotion med understöd från dåvarande FS och socialdemokraterna och nu mina vänner har vi lyckats tillsammans och med hjälp av centern ro frågan i land. Det är jag alldeles särskilt glad och tacksam för. Tack ska ni ha allihop som har hjälpt till att föra den här frågan ända fram till lagtinget som nu kommer att bli förverkligad.

Man talar mycket om än vad och hur familjer ska välja i debatten. Vi politiker ska inte recensera familjers val. Vi ska skapa möjligheter och förutsättningar för familjer att göra sina egna val utifrån den situation och de önskemål familjerna har. Det här är ett sätt på vägen. Vi har en väl fungerande barnomsorg i kommunerna. Vill man i stället vara hemma än att barnen är på dagis under någon tid när det är små är det inte mer än rättvist att man erhåller någon form av uppmuntran och stöd för det arbete som man gör i hemmet med de små. Alla ni som varit hemma med små barn vet att det inte är att ”bara vara hemma” utan ett ganska tufft jobb att få alla glada, mätt och nöjda under dagen. Månadskostnad i en kommun om man har små barn på dagis är 1 500 euro. Här talar vi om en lagstadgad nivå att betala till småbarnsföräldrar om 500 euro per månad om den ena föräldern här hemma. Delar man den på fyra månader var är det 700 euro per månad. Det är ett framsteg och bättre än vad det varit tidigare. Det kan säkert uppfattas att det ännu inte är precis på den nivån som man hade önskat men ett steg i rätt riktning.

Jämställdhetsperspektivet i den här frågan är ett mycket viktigare arbete, att försöka höja kvinnornas löner så att när man sätter ihop sina olika inkomster i familjen och titta på den privatekonomi, som är avgörande för vem som går i jobb och vem som har möjlighet att stanna hemma, där är kvinnornas löner på de arbetsplatser de har väldigt avgörande. Förtjänar en kvinna mera, som vi antagligen kommer att se så småningom eftersom det är väldigt många unga kvinnor i dag som studerar och vi får hoppas att arbetsgivarna ger den lön som kvinnorna är värda. Då blir det, om man tittar på den privata ekonomin, mera pappor som kommer att bli hemma eftersom pappan kanske har en lägre lön det är det som är avgörande. Vi måste ta det i beaktande när vi tänker på alla andra ideologier och egna viljor i den här debatten. Det är sist och slutligen familjernas ekonomi och möjlighet att kunna vara hemma som är avgörande. Även om vi höjer hemvårdsstödet kommer många att tycka att nivån fortfarande är för låg och att det heller inte är ett alternativ. Skulle det vara ett alternativ skulle det behöva vara åtminstone dubbelt så högt som nu föreslås.

Det som är nytt i lagframställningen är syskontillägget som man reglerar i § 13. Det var meningen att man skulle tillämpa ny gällande lag på det sätt man föreslår i § 13, d.v.s. den nu gällande lagens § 4 och § 5 från 2010. Man har alltså inte till lämpat det på det sättet, d.v.s. att är man hemma på ersättningen man får från FPA så att man också under den tiden kunde få ett syskontillägg för det barnen som är hemma. Det har en stor betydelse, det är ett tillskott för familjen på 100 euro per månad och det köper en barnfamilj ganska mycket för när det gäller olika saker man behöver, vilket är ganska mycket när man har en familj med små barn.

Den stora vinsten i lagframställningen är familjerna och framför allt barnen. Om man ändå måste ha de två olika linjerna, den egna barnomsorgen men erbjuder också den här vilket gör att en del barn inte går i den kommunala barnomsorgen men man kan tyvärr inte dra ned personalen och de båda linjerna gör att det blir fördyrande. Då vill jag uppmärksamma er alla på att vem får den vinsten? Det är allas vår framtid, det är barnen som får den vinsten. Även de barnen som är barnomsorgen för det är färre i gruppen, förskolelärarna och barnskötarna som jobbar i den gruppen har mera tid för varje enskilt barn i barngruppen. Om det är någon som ska försöka räkna hem det här på något sätt, det är tråkigt om man pratar om det i det här avseendet. Nu är det små barn vi pratar om och det måste vi alltid ha i fokus när vi gör förbättringar, det är barnen och framför allt familjerna själva som får göra valen.

Jag vill än en gång tacka för ett jättebra lagförslag som ligger nu, ett är säkert inte helt i linje med en dels uppfattningarna men hoppas att vi ska kunna göra dessa förbättringar för många runt om i vårt samhälle.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Tack för bra anförande och för klargörande av kommunernas situation ifall man inte klarar av det vem som blir vinnare. På lång sikt borde man också i mindre kommuner kunna anpassa sig efter det behov som finns av barnomsorgsplatser. Vill rikta ett tack till Gun-Mari Lindholm att hon uppmärksammade syskontillägget, jag vill kalla paragrafen Lex Lindholm.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det passar väldigt bra med Lex Lindholm eftersom det var en av våra döttrar, som för övrigt blev mamma för tredje gången i går, som uppmärksammade mig på detta men hon kommer inte att komma i åtnjutande av den här förmånen den här gången. Det kommer att ha stor betydelse för alla de mammor som går på mammaledig, som har möjligheten till syskontillägget. Bara man tar tag i de olika frågorna som finns i vårt samhälle så kan vi få förändring och förbättringar för människor, det gäller att vi är aktiva och tar tag i de problem som finns. Det här var ett sätt. Tillämpningen hade varit på ett annat sätt än vad avsikten från lagstiftarna i det här avseendet var tänkt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det var också olika tillämpning i olika kommuner, i vissa fungerade det på de sätt Lindholm önskar och i andra inte. Nu kommer det att bli åtgärdat i och med Lex Lindholm.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Lindholm frågade vem som blir vinnare för framtiden. Vi kanske borde tänka om lite när vi gör investeringar för framtiden. Vi har fel tankesätt när vi pratar om kostnader så fort vi ska höja stöd eller investera i skolor eller dagis pratar vi alltid om vad det kostar. Vi borde ändra attityd och prata om investeringar för framtiden, vi investerar i barnen och då måste man ha ett annat tankesätt än att se bara kostnader.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var ett väldigt klokt inlägg. Det är viktigt att man tänker utifrån det perspektivet men oftast, särskilt som kommunpolitiker, ser man om något blir dyrare men vi ser inte vad vi får för det i förlängningen. Det här är ett försök att göra de olika valmöjligheterna fler än vad det har varit hittills. Debattinlägget förtjänar sitt tack, det var väldigt välkommet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! I anförandet var en adress mot mig, när man pratade om att räkna hem eftersom jag pratade om de mindre kommunernas kostnader. Det är lätt att prata om att man investera i framtiden när vi höjer stöden. Pratar man om att sänka avgifterna då säger man usch, hur kan man göra det. När vi pratar om att ge stöd då blir det lätt. Vi måste se helheten, vad blir det för konsekvenser för kommunen? Det är bra, men vi måste se de små kommunerna för där räknar man inte hem det så lätt. Det är många som säger att det sparar för kommunen, men så lätt är det inte. Vissa kommuner kommer inte att se kostnadsminskningarna inom barnomsorgen och det ville jag lyfta upp. Det är lätt att se de större kommunernas vinst.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är i så fall ingen ny problematik. Den problematiken finns redan idag. Det är sju eller nio kommuner som redan har den här nivån så det är ingen ny problematik att man kan räkna hem eller att det på något sätt försvårar för kommunerna. Jag har full respekt för kommuner som är små har problematiken och då måste man ta den debatten i fullmäktige, vad är det vi ska satsa på? Det finns mycket annat som inte är lagstadgat, t.ex. familjearbetare men som ändå på sikt kanske bär den kommunens medborgare in i något bättre än de man skulle göra utan att man har satsat på det. Det blir också dyrare. Det är bra om den här frågan debatteras i fullmäktige, vad är det vi ska erbjuda våra medborgare?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det känner jag till. De kommuner som haft råd att prioritera detta lyfter jag på hatten för och har full respekt. Fler av de kommunerna har råd med det och bra ställt inom kommunen, sedan finns det en kommun som jag vet har det knapert. Många kommuner har inte råd idag att säga vad vi ska prioritera, var måste vi skära. Givetvis är det bra att möjligheter ges. Vi var själva med på ltl Lindholms lagmotion och därför är det bra. Med jag vill samtidigt förklara hur det är ur de små kommunernas perspektiv när man säger att det blir en inbesparing, så är det inte. Det finns ändå en nackdel för kommunerna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är en viktig diskussion och en ingrediens att ta med sig när man talar om såväl kommunstruktur och mycket annat. Kan man där genom huvudkostnaderna som finns med administrationen och annat i de enskilda kommunerna samarbeta mera när det gäller tjänster för att få ned de kostnaderna, att man faktisk kan erbjuda servicen till människor som människor ändå vill ha. Man kanske inte ser alla fördelar med att vi ska ha byggnadsinspektörer, kommundirektörer, byråsekreterare, sekreterare på alla tjänster överallt utan i stället samarbete över gränserna inom olika områden för att använda pengarna där de kanske kommer mer till rätta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är ett viktigt steg i rätt riktning att ge barnfamiljer och generationerna större möjligheter att umgås. Det kan tyckas vara en brist i dag att generationerna umgås alltför lite jämfört med hur det var två generationer tillbaka. Nivåerna kunde säkert vara högre och tiderna längre, man kunde satsa mer pengar men det är hur som helst ett första steg en klar förbättring. Som alltid måste man sätta kyrkan mitt i byn och kompromissa i någon mån om inte annat så med de ekonomiska realiteterna.

Vissa kommuner får svårt och har inte råd med det. Resonemanget som Lindholm hade, vad är det som får kosta? Man måste se över sin organisation att alla inom barnomsorgen är anställda inom barnomsorgen, att de inte är uppdelade på flera dagis att det blir konstlade gränser inom kommunen. Vissa tjänster kan man ha i pool med äldreomsorgen och hjälpa till att kommunens verksamheter stöder varandra. Man kan ha samarbete med grannkommunen, köpa och sälja platser och dela på personal och det borde man ha i större utsträckning särskilt för de mindre kommunerna.

Småbarnsverksamheten ökar man i steg om fyra, en personal på fyra barn vilket gör att om man bedriver en effektiv och alert personalpolitik så undviker man att få sådana kostnader av det här förslaget som man inte orkar bära. Man anpassar personal i steg om fyra. I de allra minsta kommunerna har man ofta barnomsorgen gemensam att personalen är densamma mellan de olika barngrupperna och också lokalerna. Jag ser det inte som ett så stort problem att det omkullkastar hela systemet. En barnomsorgsplats kostar någonstans kring 1500 euro i månaden för en kommun, lite beroende på storlek men i huvudsak är det samma krav överallt enligt barnomsorgslagen. Det är den peng vi borde tala om, nu talar vi om ungefär hälften som vi är beredda att ge i den nya typen av hemvårdsstöd. Varför ska samhället, bara för att man har beskattningsrätt, använda sitt monopol att man använder bara sina skatteintäkter till sin egen serviceproduktion, man borde egentligen avreglera det och då får man barnomsorgspengstänket. Där började moderat samling diskussionerna och sedan har man mötts kring den här kompromissen. När det gäller kommunernas kostnader ska man komma ihåg att det finns fasta kostnader som är svårt att dra ner på.

Det som är intressant är att det finns en klar jämställdhetsmorot att få båda föräldrar att stanna hemma, i klartext att också få pappan att stanna hemma en längre tid eller överhuvudtaget en tid. Där vet vi att det är en stor brist på Åland att få papporna att stanna hemma med sina barn, tyvärr. Varför är det viktigt? Det finns många argument i framställningen och i forskningen, att i familjer där pappan har en större roll som förälder fungerar det mesta bättre, hela familjen håller bättre. Man ser tydligt hur separationstalen minskar i sådana familjer. Om det sker en separation fungerar det bättre, det är positivt hela vägen alla indikatorer. Varför stannar inte pappor hemma? Där finns det mycket forskning och nyligen i en artikel i finsk media att det handlar mycket om normer. Visst handlade det också om pengar och den ekonomiska realiteten, men framför allt normerna som behöver ändras. Där går utvecklingen raskt åt rätt håll. Men återigen har det bara på några generationer, jag är sjuttiotalist och när vi sjuttiotalister föddes var det nytt att papporna var med vid födseln och hade en roll när man var nyfödd osv. Vi var tidigt ute med det på Åland. Det var också tidigt att organisera BB så att barnet var med föräldrarna. När mina sekelskiftesbarn föddes var det självklart, allt detta har skett på två generationer. Det finns hopp att när jag får barnbarn då har steget gått ytterligare vidare och normerna ändrats och då är det kanske mer jämställt. Det är tyvärr så att sådana normer förändras väldigt trögt.

Det finns ett förändringsfönster som är öppet just när man får barn. En omvälvande förändring i ens liv. Tar man ett steg att förändra sig just då, då för man inte värderingarna som man haft vidare, att mamman är hemma med barnen och pappa gör något annat utan pappan är också delaktig i föräldraskapet. Jag har en bakgrund som pappagruppsledare där man använder sig av forskning som visar hur pappans roll bör vara i familjen. I dag kan de allra flesta pappor, det som motsvarar servicetekniker, man kan allt som har med barn att göra men man är bara servicetekniker, inte projektledare. Med det här lag förslaget om man tar 700 euron, är hemma och sköter ruljangsen och barnet är hemma med en, det betyder att man blir uppgraderad till projektledare. Man tar föräldraansvaret på ett annat sätt och det bli mamman som serviceteknikern. Det här är ett väldigt viktigt steg och det infinner sig positiva effekter redan efter några månader. Det facto redan första dygnet måste man ta ansvaret annars får inte barnet mat och kläder på sig osv. Det ger tydliga effekter för papporna redan efter en kort tid, betydligt kortare än vad som är i lagförslaget t.o.m. positiva effekter för föräldraskapet.

Jag tror starkt på förändringen och hoppas att åländska pappors arbetsgivare tar det här till sig. Det är en viktig länk att arbetsgivarna är med på noterna och ser styrkan i att de åländska papporna är hemma med sina barn, utvecklas, får en större stresstålighet forskningen visar även det, får en bättre logistikförmåga och utvecklas som individer och knyter an till sina barn på ett helt annat sätt än om man bara är serviceteknikern som passerar några timmar per dag. Hela batteriet med normförändrande åtgärder, ekonomin, arbetsgivaren måste till, man måste också få också andra åtgärder som landskapsregeringen härom dagen har tagit en förordning om hälsovården inför en familj som ska få barn, där är viktiga åtgärder med. Tillsammans kan man verka för att det blir fler pappor som väljer att dela på föräldraskapet.

Det har blivit på en eller två generationer tillbaka, två generationer tillbaka var det vanligt att mamman var helt hemma och då hade man åtminstone en hel förälder till sitt förfogande som barn. Sedan han jämställdheten kommit in på det sättet att kvinnorna börjat arbeta. Då kanske den föräldraresursen minskar utan att något annat ökar i stället, här kommer den stora bristen in. Nu borde man få tillbaka så mycket av båda föräldrar att man har lika mycket föräldraresurs som man hade innan förändringen började ske. Det är väldigt viktigt om man ser det ur barnets perspektiv. Att det är båda föräldrar som har möjlighet till det och det är också bäst för föräldrarna att kunna dela på det. Lagförslaget är ett steg i rätt riktning för att medverka till det. Tack.

Talmannen

Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

5        En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

6        Ålands universitet

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

7        Produktion av biogas

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

8        Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Bordläggning

9        Godkännande av förordningen om konventionen om förorening av olja

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.05.2015. Godkänt.

Bordläggning

10      Godkännande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2014-2015)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.05.2015. Godkänt.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 25.05.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil