Plenum den 29 maj 2013 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 29 maj 2013 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Remiss, fortsatt behandling. 2

1    Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Andra behandling. 10

2    Ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2012-2013)

Andra behandling. 11

3    Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Första behandling. 11

4    Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Första behandling. 16

5    Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Första behandling. 17

6    Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Första behandling. 20

7    Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Första behandling. 20

8    Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Första behandling. 21

9    Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Föredras. 23

10  Kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2012-2013)

Plenum slutar. 54

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Danne Sundman anhåller om befrielse från lagtingsarbetet den 29 maj på grund av styrelsemöte för Haga Kungsgårds lantbruk Ab. Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från plenum den 5 juni på grund av annat förtroendeuppdrag, Nordiska kulturfondens styrelsemöte. Beviljas.

 Remiss, fortsatt behandling

1        Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Äntligen, kan man säga, efter nästan två år så har den Europeiska kommissionen godkänd den åländska stödordningen vad gäller produktionsstöd av el. En stödordning som är av temporär karaktär.

Enligt detta förslag, om det godkänns, så kan landskapsregeringen betala ut 1,0 miljoner euro i driftsstöd för år 2011 och 2012 till de åländska vindkraftsbolagen och till Mariehamns biokraftverk.

Tidigare har dessa stöd kanaliseras via en befrielse av accisen då det löd under skattelagstiftningen, rikets behörighet. Numera så lyder stödet under stöd till företag, alltså ett näringsstöd, då är det enligt självstyrelselagen en åländsk behörighet och därmed en belastning på vår egen budget.

Noteras bör i detta sammanhang, fru talman, att detta näringsstöd till befintliga vindkraftverk upphörde i riket redan år 2011, alltså har inte befintliga vindkraftverk fått stöd för 2012 som vi nu väljer att betala för.

I riket anser man att de befintliga vindkraftverken inte behöver driftsstöd för år 2012 och framåt och ska klara sig på marknadsmässiga villkor. Observera att när det gäller stöd till nya vindkraftverk så har man en helt annan nivå och en helt ny stödordning som är förmånlig för nya verk

Om vi antar denna lag så ger vi mera stöd, alltså för även år 2012, till de åländska vindkraftsbolagen än de som rikets regering ger till de finländska vindkraftsbolagen.

Som vi alltså vet så kommer inte driftsstöd att betalas ut till de befintliga vindkraftsbolagen i riket från år 2012 och framåt med motivering att dessa bör kunna bära sina kostnader med det elpris marknaden bjuder.

Ser man på de åländska vindkraftverkens balansräkning och bokslut så bekräftar det nog det att man bör kunna bära sina kostnader med dagens elpris som nu är på stigande. Den senaste tiden har priset stigit från historiskt låga 20 euro/MWh i mitten av 2012 till nu då priset börjar närma sig 40 euro/MWh. Med den nivån, 40 euro, så bär sig nuvarande vindkraftverk ekonomiskt, vilket man kan utläsa vindkraftverken egna bokslut och balansräkningar. Man kan konstatera att två av tre bolag på Åland är skuldfria och man har tillsammans en rejäl kassa.

Fru talman! Det här kan låta lite kritiskt, det finns kanske också en viss kritik i det här lagförslaget. Men vi kommer inte att motsätta oss detta lagförslag, men vi ber utskottet att fördjupa sig i våra bolags ekonomier.

Vi hoppas också att vindkraftsbolagen i framtiden, om de erhåller liknande stöd, använder de pengarna till nyinvesteringar och inte till dividendutbetalningar i någon större grad. Man måste i möjligaste mån få in medel för nyproduktion.

Fru talman! Jag väljer att prata några ord om nyproduktion trots att det här lagförslaget inte exakt berör det, men det tangerar det ändå

Vad gäller nyproduktion så väntar vi alla på besked från riket för att kunna ta del av rikets produktionsstöd. En invit från vår egen regering har varit en kombination av rikets stödsystem och en åländsk. Detta skulle i så fall belasta vår budget med ca 20 miljoner euro under 10 år, alltså 2 miljoner per år. Om vi har råd med detta återstår att se. Skulle så vara fallet så kommer man antagligen att kunna göra en massiv vindkraftsutbyggnad på Åland, vilket är positivt.

Fru talman! Om man väljer att gå in kraftigt från skattebetalarnas sida till de åländska bolagen så måste kravet från regeringen vara att man också öppnar för en allmän aktie- eller andelsemission så att alla ålänningar får möjlighet att ta del av de stöd som ges från skattebetalarna.

Om det är så att vi får helt del av regeringens planer att det så kallade feed in systemet också skulle gälla Åland så blir det kanske ännu mera massiva utbyggnader, vilket också förstås är positivt. Även här anser vi att man måste öppna upp bolagen för någon form av emission, både aktier och andelar för att medborgarna ska kunna ta del av de eventuella vinster som skattepengarna kan medföra.

Till sist, fru talman, är man lite tudelad till dagens elpriser, kanske också gårdagens elpriser. För konsumenternas skull vill man att det låga elpris som vi nu har ska hålla i många år, men för vindkraftsutbyggnadens skull så skulle man vilja ha ett lite högre elpris. Nåja, fru talman, det här är antagligen omöjligt för oss att påverka, man får vi fortsättningsvis vara tudelad, marknaden kommer att sköta elpriset framöver. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Prisutvecklingen just nu ser ju bättre ut än vad det varit tidigare, som ltl Karlsson sade. Elpriset går upp och ner. Om vi har låga elpriser så är det inte möjligt för vindkraften att verka, så priserna måste vara på en viss nivå. Det kan trots allt vara bra att ha den här lagen som den är nu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tittar man tillbaka lite så kan man konstatera att det har varit oerhört höga elpriser som direkt har påverkat bolagens resultaträkningar. Det finns t.o.m. vinst på uppemot drygt 1 miljon för vissa. Vi vet att elpriserna har legat i snitt de senaste fyra åren någonstans mellan 50 euro/MWh.  Idag ligger priset på 35 euro. Vid 40 euro anser man att finns en lönsamhet. Månntro inte marknaden på sikt ska sköta om det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag stöder ltl Runar Karlssons och centerns, förmodar jag, resonemang kring vindkraften och den potential som det faktiskt finns att bli ett ”folkrederi”. Man kan fråga sig; vem äger vinden? Vinden är ju en naturtillgång och tillhör alla ålänningar. Jag tycker att det var ett viktigt klargörande och påpekande från Runar Karlssons sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att jag vågar påstå att ltl Runar Karlsson och jag båda två är positivt inställda till vindkraften. Jag fick mig tidigare pådyvlat att jag skulle vara emot vindkraften, inte av ltl Karlsson men från regeringshåll, på grund av att jag ville att man lite skulle tänka efter innan man rusar iväg lovar ut 20 miljoner för att vi ska kunna vara med i rikets inmatningssystem. Nu konstaterar jag till min tillfredsställelse att också centerns gruppledare tycker detsamma. Det är säkert bra, men innan man drar på sig kostnader på 20 miljoner i vårt ekonomiska läge så bör man nog ha konsekvenserna klara för sig. Jag vill bara uttala min tillfredsställelse över det som ltl Karlsson sade.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ibland krävs det säkert stöd för att få igång vindkraften. Det betalades ut stöd för de första vindkraftverken på Åland för att få igång teknologin och kunskapen. Sedan vet vi att Båtskären och ett område till har byggts helt utan stöd och snurrar på ganska bra rent ekonomiskt. Vi delar varandras åsikter att man inte ska betala ut stöd om man inte behöver om det snurrar på ändå, vilket det tyder på att de gör, åtminstone de vindkraftverken som finns nu. Om elprisen skulle stiga en liten aning så kanske det också skulle finnas en möjlighet att bygga nya vindkraftverk.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det blir lite dubbelbottnat när man säger att man inte behöver betala stöd för det snurrar på ändå. Det är ju viktigt att de snurrar om vindkraften ska generera kraft förstås. Enligt mig, och som jag har sagt tidigare, så ryms Åland med, såsom självstyrelsesystemet är uppbyggt idag, i riket inmatningstariffsystem bara den politiska viljan på rikssidan finns. Det är viljan som har saknats hittills. I det skedet var jag ganska negativ att man började uttala sig om att vi skulle stå för hälften av de kostnaderna, dvs..20 miljoner, utan att man riktigt hade analyserat konsekvenserna av det.

Jag tror att Karlsson och jag är överens. Jag tycker att det känns bra att man ifrån centerhåll har tänkt efter lite vad detta kan leda till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill också stöda centerns tanke att i en situation när skattemedel betalas ut som subvention för vindkraftsproduktion så ska man öppna upp möjligheter för alla intresserade att vara delaktiga och delägare i produktionen. Så har skett i högre grad, inte till fullo men i hög grad har andelsägare tidigare, vid tillverkning av vindmöllor, fått möjlighet att satsa i vindmöllorna och få en fördel med lite billigare el som motprestation. Vi liberaler vill värna om den här mekanismen genom den här lagframställningen som vi säkert kommer att anta. Vi vill att det ska finnas intresse för ålänningarna att satsa i grön elproduktion att kunna få en liten fördel av det också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är min fulla övertygelse att om man öppnar upp och har någon form av aktie- och andelsmission så kommer oerhört många ålänningar att teckna andelar och aktier av rent ideologiska skäl. Man vill vara med och vara delaktig i vindkraften, man tycker att det är roligt att vara delägare. Naturligtvis finns det också en större andel som vill vara med av ekonomiska orsaker. Jag tror också att det finns ganska mycket pengar att hämta till de här bolagen igenom ideologi.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är säkert på det sättet. Ska man ha största möjliga framgång i miljöpolitik och få en omställning till mer miljövänlig produktion av energi, i det här fallet av vind el, så tror jag för min del att för är det ett väldigt bra om man kan kombinera ihop en ideologisk drivkraft och en viss ekonomisk drivkraft samtidigt. Då når man säkert bäst resultat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! På första raden i framställningen under huvudsakligt innehåll så står det att den här förändringen är av teknisk natur. Så är det förvisso, det är bara en paragraf som ändras, man förlänger tiden till när man kan söka produktionsstödet. Men det finns ändå oerhört mycket politik bakom den här förändringen. Det kanske viktigaste är att då 2011 när riket ändrade sina stödordningar från att gå över från skattelättnader för elproduktion via vindkraft och man gick över till stödordningar istället. Det medförde för oss, via vår behörighet, att våra producenter tvingades på en skattehöjning för sin del. Riket har ju behörighet över skattedelen, med att vi inte kunde ge ett motsvarande stöd speciellt nybyggen av vindkraftverk, vilket man gick in för på rikshåll via inmatningstarifferna.

Det är ju förstås en stor politisk fråga att man kan ha en långsiktighet åt dem som planerar näringslivsverksamhet på olika tänkbara områden, i det här fallet vindkraft.

Eftersom den finska staten gick in för att höja skatterna så föreslog den dåvarande landskapsregeringen att vi skulle ge motsvarande förmåner här på Åland. När skatterna höjdes så ledde det till högre inkomster till statskassan och därigenom till något högre avräkningsbelopp för oss. Det är kanske för lätt att säga att det var ett nollsummespel. Men det fanns en ekonomisk mekanism, högre skatter tillbaks via klumpsumman och då kanaliserat tillbaka till vindkraftsproducenterna. Det är väldigt bra att man kan vara långsiktig i näringspolitiken och även i miljöpolitiken förstås.

Jag finner att det här förslaget, åtminstone gällande 2011 och 2012, motsvara den ambitionen.

Vi liberaler hoppas också att den här lagstiftningen vara temporär. Vi hoppas att vi så småningom ska komma till en ny stödordning, helst medverka i det finländska inmatningstariffsystemet så att vi kunde få en kraftig expansion i vindkraftsutbyggnaden. Vi vet ännu inte hur det går, motigt har det varit men vi hoppas att vi ska få till det på ett eller annat sätt.

Alternativet är att landskapsregeringen kunde utveckla att ingå i något annat lands stödordning för att på det viset gynna vindkraftsproduktion på Åland. Men vi vet inte hur det går med det. Det tråkigt med det temporära i den här lagstiftningen är att det här gäller endast retroaktivt. Den här lagen säger ingenting om vad som sker under detta år, 2013, och möjligen framöver fram tills att vi har gått in i ett annat stödsystem.

Alla vi här hoppas och tycker säkert att det bästa vore om marknadspriserna kunde vara sådana att det här kunde hanteras helt marknadsmässigt, men så tycks det ju inte vara. På europeisk nivå har man medvetet gått in för att kraftigt subventionera miljövänlig energiproduktion för att nå vissa målsättningar fram till 2020. Sannolikt måste vi här på Åland dra vårt strå stacken på ett eller annat sätt.

Det som vi vill kritisera och det som vi vill att finans- och näringsutskottet ska fördjupa sig i är den skada som det kan medföra för intresset att investera i vindkraften när det gäller den här temporära lagstiftningen och det faktum att det här är endast är en retroaktiv åtgärd och inte på något sätt framåtsyftande.

Jag vill till slut bara säga det som kanske är det självklart men jag ville ändå upprepa det. Liberalernas målsättning med att betala ut skattemedel och stöda vindkraftsproduktionen är inte bara att bevara de nuvarande vindkraftverken utan vi hoppas och strävar till en expansion och utbyggnad. I likhet med det som centern framförde så strävar vi till att varje intresserad ålänning ska kunna vara delaktig i detta. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I likhet med ltl Perämaa kan vi alla vara bekymrade över att det här har tagit så lång tid. Om man ska rikta sina ”skadeanspråk” någonstans så tror jag nog att det inte är mot landskapregeringen, utan det är de facto mot Bryssel och EU och den orimligt långa behandlingstid som det här ärendet har haft. Landskapsregeringen har agerat så snabbt som det bara har varit möjligt att komma till lagtinget att få vederbörliga beslut så att vi kan gå vidare och ge våra företag här Åland sådana villkor som de vederbörligt bör ha.

Sedan, fru talman, när det gäller tidtabellen för den stora frågan så har landskapsregeringen varit väldigt tydlig också där. Föregående landskapsregering den här landskapsregeringen har jobbat mycket med den här frågan, tiden har gått och åren har gått. Landskapregeringen har sagt att inom juni månad måste vi få ett besked och vi har gott hopp om att de facto få besked också.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller notifieringsprocessen och den långa tid som det har tagit att få den här lagstiftningen notifierad så är det en intressant fråga i sig varför det kan ta så oerhört länge. Jag vet inte hur aktiv landskapregeringen har varit aktiv i den här frågan. Vicelantrådet säger här att man har jobbat fullt ut med frågan. Det tycks för mig som att också notifieringsprocesserna numera är politiska såtillvida att ju mera politiskt tryck man lägger på att få någonting behandlat i kommissionen, en notifiering, så går det fortare. Landskapsregeringen har ju själv sagt att man har använt sig av vår man i Europaparlamentet med ett visst stöd från Åland också. Det här betyder att det här också är politik. Då är frågan hur stort politiskt tryck landskapsregeringen för övrigt har satt på den här saken.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen, både politiker och tjänstemän, har jobbat oerhört mycket med den här frågan för att föra den framåt. De är väl medvetna om vilken betydelse frågan har för de berörda bolagen och också vilken politisk betydelse frågan har på Åland. Man har ökat trycket i frågan och det slutade med att EU-parlamentariker Thorvalds fick gripa in för att det skulle bli ett beslut någon gång i frågan. Man kan sedan ställa sig frågan varför det ska vara på det sättet. Är det så som EU-maskineriet ska fungera?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte den här enskilda notifieringsprocessen men notifieringar överhuvudtaget, om det kommer att ta så här länge i framtiden så är det ju bekymmer som bör lyftas upp separat. Andra länder har säkert också samma bekymmer i så fall.

Lite grann om själva framställningen och effekten av den. Fortfarande är den stora politiska saken frågan om långsiktighet för våra energiproducenter. Den frågan vill vi att utskottet ska titta närmare på i samband med behandlingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Äntligen, skulle man att kunna uttrycka det här med enda ord. Äntligen! som Gert Fylking sade. Vi har länge väntat på att kunna betala ut det här produktionsstödet. Man kan fråga sig vad det beror på att man får hantera ett ärende så här länge och skjuta det framåt, men bättre sent än aldrig.

Jag vill passa på att ge infrastrukturministern en eloge för snabb hantering av lagförslaget så att vi så fort som möjligt kan behandla det här och att man kommer till ett sådant beslut att man ska betala ut detta till vindkraftsbolagen.

I omställningsbudgeten sade lantrådet Camilla Gunell i sitt anförande att man väntade på besked i aftonskolan den 13 februari angående inmatningstarifferna. Den aftonskolan blev senare framflyttad. Det kom sedan egentligen inte några klara besked heller, utan det ligger väl fortfarande i ingenmansland och ingen vet vad som kommer att hända. Jag tyckte jag hörde uttalanden från vicelantrådet om att man i juni ska ge besked, annars ska man vidta andra åtgärder, vilket man också sade förra gången.

Som ltl Mats Perämaa sade så bygger produktionsstödet på kompensation för att man inte har fått ta del av de finska inmatningstarifferna. Därför har man gjort den här konstruktionen.

Om jag inte missminner mig så när vi behandlade 2013 års budget så var frågan upp angående hur det skulle bli med produktionsstödet i framtiden, för den frågan var inte med i 2013 års budget. Då svarade vicelantrådet att den dagen när det blir godkänt så får vi ta ställning till 2013 års produktionsstöd. Det skulle vara roligt att veta om landskapsregeringen redan tagit ställning till för hur man ska agera för 2013? Eller har man bara tagit ställning till dessa två år retroaktivt som gäller nu? Jag skulle gärna vilja veta det.

Vi från Ålands Framtid har alltid hävdat och förespråkat utnyttjande och utbyggnaden av vindkraften. Som det är idag när det gäller många nya etableringar så fordrar det någon typ av samhällsstöd. Det har väl kanske vindkraften också fått förutom Båtskären som klarade sin egen finansiering. Man då byggde man i en tidsperiod när det var dålig efterfrågan på vindkraft och man fick ganska förmånliga vindmöllor. På det viset fick man ihop ett eget kapital där det var privata finansiärer som gick in med kapital. Man räknade med att man skulle få en viss avkastning och sitt eget investerade kapital tillbaka. Så fungerar det. Man måste få in riskkapital i bolag och så vill man ha en skälig avkastning, annars riskerar ett projekt att stanna upp och sedan blir det ingenting mera.

Det kan tolkas som att produktionsstödet går till bolag och att stödet inte ska betalas ut som dividender, som ltl Runar Karlsson sade. Jag håller delvis med. Det är bra om man kan använda de här pengarna i nybyggnad eller åtminstone planera för det. Man kan inte rubba på det system som finns idag när det gäller avkastningen i ett aktiebolag. Riskkapitalisterna vill också ha en avkastning för annars får man inte in riskkapital flera gånger. Man måste alltid räkna med en viss avkastning. Sedan kan man alltid diskutera vilken nivå avkastningen ska ligga, så väl som andelsbolaget har fått rabatt på sin el. Möjligheten finns till att få in nytt kapital och öppna upp det som ett folkbolag och hänvisa till den gröna och miljövänliga elen. På Åland kanske vi redan uppfyller de här målen till 2020, med 20 procent grön el. Jag tror nästan att vi ligger på gränsen redan idag.

Jag har lyssnat på vad VD Lindqvist har sagt, om man inte får några lösningar på inmatningstariffen så finns det inte något intresse av att bygga ut vindkraften. Man har istället mobiliserat sig för att rusta ner bolagen. Det är ju bara för att säkra att de som tagit risker, och investerat tidigare framförallt i Båtskären, att de inte ska förlora hela sitt kapital. Det skulle vara ledsamt.

I det här fallet handlar det också lite om ett vägval. Man väljer vad samhället ska stöda. Det bästa är alltid att det ska bära sig själv och att man har elpriserna på en sådan nivå. Därför skulle det vara det bästa man kom in i inmatningstariffsystemet som finns i Finland idag. Frågan är hur länge det kan vara så här frikostigt eftersom svenska bolag idag etablerar sig för utbyggnad i Finland bara för att man har det mest förmånliga stödpaketet för att bygga vindkraft. Det är ju politiska beslut och man har sett hur hastigt det svänger. Man kan ändra över en dag, en natt eller en månad om man anser att det här är för frikostigt. När man har uppnått målet 2020, att 25 procent av den producerade elen ska vara vindkraft, så är risken att man stänger luckan och säger att nu får vindkraftsbolagen sköta sig själva. Då står ju vindmöllor där, de snurrar och producerar, men den som har investerat får inte någon avkastning.

Kort och gott, jag är positiv till det här men jag skulle gärna vilja veta hur fortsättningen blir. Hur är tanken? På vilken nivå ligger i diskussionen om inmatningstariffen idag? Vi som sitter oppositionen vet egentligen ingenting. Jag vet inte heller om alla andra ledamöter som sitter i lagtinget känner till allt fast de sitter med regeringspartierna. Jag hoppas att jag kan få svar på mina frågor.

Jag vill från Ålands Framtid påstå att vi är positiva till utbyggnaden av vindkraften. Vi har en potential på Åland att utnyttja vinden. Det frågades i en replik vem som äger vinden. Inte är det någon som äger vinden. Man utnyttjar ju den vind som finns och för att utnyttja vinden som måste man göra en investering. Det betyder att bolaget inte äger den vind som man utnyttjar men man tar vara på den vind som finns. Ingen äger vinden, man utnyttjar vinden. De som har den förmågan att ta vara på det som naturen erbjuder, utan att göra något ingrepp, ska vi vara tacksamma för. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den här framställningen gäller explicit 2011 och 2012. Vi har ännu inte tagit ställning till 2013 eftersom huvudspåret är att komma in i det så kallade inmatningssystemet. Som jag sade tidigare så har vi goda förhoppningar om att få ett förslag inom juni månad, som vi själva har satt som deadline. Efter det så måste vi annars gå vidare med andra åtgärder. Det här är ju ändå en av våra framtidsnäringar som har goda naturliga möjligheter på Åland. Vår förhoppning när det gäller inmatningssystemet är att vi ska få ett sådant förslag som gör att vi kan gå vidare på det spåret. Lyckas inte det, då måste vi diskutera hur framtiden ska se ut och hur vi kan skapa förutsättningar på annat sätt för vindkraftens utbyggnad på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är fortfarande lika oklart med inmatningstariffssystemet. Finns plan B klar eller är det något som ni börjar jobba på när ni har fått svaret?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det finns ingen klar plan B. Naturligtvis har vi mentalt börjat förbereda oss på andra strategier. Det krävs säkert många diskussioner före vi har en slutgiltig plan B. Huvudspåret är fortfarande att komma in i imatningssystemet eftersom det skulle vara det förmånligaste sättet för branschen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man får väl hoppas att förhandlingarna med inmatningstarifferna slår väl ut. Vi vet också att hela den här investeringen med reservkraften och Finlandskabeln också bygger på att man i framtiden ska bygga upp en vindkraftspark ute i skärgården och utnyttja den elkabel som går där. Det är en del av baktanken med att man drog kabeln den där vägen. Jag ser att förra finansministern ruskar på huvudet, men nog kan jag tänka mig att baktanken var lite så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vem äger vinden? Det var en filosofisk och retorisk fråga.

När man bygger ut vindkraften får det ju onekligen konsekvenser för markägare när det gäller mark som kan förlora i värde. Jag tror att om man ska få acceptans för utbyggnation och om man ska få acceptans för att subventionera med skattemedel så tycker jag och liberalerna att det här är en mycket viktig fråga. Som centerns sade så kan man ha nyemission och alla ålänningar kan ha del i hela vindkraften. Vindkraften är en åländsk naturresurs.

Ltl Brage Eklund, replik

Till alla delar kan jag hålla med ltl Sjögren när det gäller att man ska ta hänsyn till bebyggelse och markägare. Vi kanske har lite oklarheter när det gäller hur en markägare får kompensation när marken ligger en viss bit bort från själva etableringen. I Sverige finns det ganska tydliga regler om att man inom en viss radio får en viss ersättning. När man kommer fem-tio kilometer bort så får markägare ersättning. Men här finns ingen ersättning, det är bara etableringsplatsen som får ett arrende. Det är kanske också någonting som man borde titta på. Vem ska skapa de regelverken, landskapet eller bolagen? Får man en etablering 50 meter från sin mark så kan man sedan inte själv etablera en vindmölla precis bredvid.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är sant. Det finns flera frågor. Det har varit fantastiskt om vi faktiskt skulle haft en samhällsplanering. Vi har ett blankt kort när det gäller det här. Det visar sig att det blir försvårande omständigheter och där ligger vi efter. Samhällsplanering är en del av svaret.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Sjögren och jag har lite avvikande åsikter när det gäller behovet av samhällsplanering. Regelverk som kompensation för markägare kan man göra utan att man måste bygga upp en byråkrati med samhällsplanering. I det stora hela så fungerar det bra idag. Varje kommun har sin syn på planering. De kommuner som är långt komna har sina översiktsplaner och vissa andra kommuner ligger efter. Jag ser det inte som en lösning att göra en centraliserad samhällsplanering.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Andra behandling

2        Ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2012-2013)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta förslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs förslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit förslaget. Förslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Samma förfarande gäller för detta ärende.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! I remissen talade jag om att Ålandsdelegationen hade haft ett resonemang och högsta domstolen hade haft ett utökat resonemang från vad beträffar 15 §. Jag sade vid remissen att jag gärna kommer till utskottet och utvecklar det resonemanget. Utskottet valde det korta formuläret. Under den första behandlingen frågade ltl Roger Jansson efter vad skillnaden skulle vara. Därför begärde jag nu ordet för att utveckla det resonemang som jag hade tänkt föra utskottet.

Ålandsdelegationen för egentligen inget resonemang, men högsta domstolen gör det. Högsta domstolen säger att 26 §, som anvisar hur man i landskapslag delegerar vissa uppgifte, när den paragrafen en gång finns så ska man använda sig av den, vilket Ålandsdelegationen resonerar om och det avsåg jag att säga i mitt anförande. När man ändå har denna paragraf så anses det också att man ska använda sig av den landskapslagen. Därför har också högsta domstolen gått in för att göra det här, åtminstone så som jag läser deras utlåtande. Tack.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

4        Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det finns många fantastiska saker med den europeiska unionen. Vi kan resa fritt, vi kan arbeta var vi vill, vi krigar inte lika mycket som förr och tryggheten är i de allra flesta fall välutvecklad. Alla som var här i måndags minns hur vi i det stora hela ger gott betyg för den union som Åland ingår i.

Sedan finns det den andra sidan. Den som gör att kolosser förr eller senare hittar på bestämmelser som absolut inte passar in i samhällen som det åländska. Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare är en typisk sådan. Direktivet förutsätter lagar som sätter begränsningar på företagare när det gäller arbetstiden. Nu gör man inte detta för att bara ställa till problem. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det så klart inte bra att ha sömniga långtradarchaufförer med tjugofyra meters släp susa runt på de europeiska motorvägarna där monotonin är bedövande.

Landskapsregeringen har, liksom regeringarna i Finland och Sverige, sprattlat emot detta så länge det går. De tre nämnda har ansett att folk som väljer företagande som livsstil själva bör få bestämma över sina arbetstider. Den inställningen delar även finans- och näringsutskottet.

Ändå kommer vi inte längre ifrån att vägarbetstidsdirektivet måste bli en landskapslag. Annars hotar böter, något Åland och Finland med nöd och näppe hittills kunnat undvika. Därför bör lagen antas samtidigt som vi måste fortsätta leta efter lösningar. Det har under behandlingen framkommit att även europeiska kommissionen flera gånger föreslagit att förare som är egenföretagare ska undantas från direktivet. Vi förutsätter därför från utskottets sida att landskapsregeringen fortsätter att trycka på för att det ska bli verklighet. Det är inte omöjligt. Redan nu är Åland som landskap undantaget från detta direktiv eftersom vår sammanlagda yta är mindre än 2 300 kvadratkilometer. Åländska egenföretagare är alltså redan undantagna i detta direktiv – så länge de endast ägnar sig åt trafik hemma i landskapet. När denna lag trätt ikraft blir det annorlunda. I det ögonblick en åländsk chaufför som är egenföretagare kör till Finland eller Sverige måste han eller hon börja följa reglerna vilket betyder kortare körpass och noggrannare kontroller även på hemmaplan.

Lagstiftningen som föreslås är en blankettlagstiftning som följer den lag Finlands riksdag nyligen antog. Under utskottsbehandlingen i riksdagen har smärre förändringar gjorts till en redan ganska snärjig lagstiftning. Vi har också från utskottets sida erfarit att det råder stor brist på tydlig upplysning kring vad detta direktiv egentligen medför. Därför önskar vi att landskapsregeringen i brådskande ordning ser till att de egenföretagare som berörs av de nya reglerna får klar och tydlig information om den nya lagstiftningen.

Fru talman! Mot bakgrund av detta och med förhoppningen att landskapsregeringen även i framtiden gör allt för att undvika begränsningar av egenföretagarnas vardag föreslår utskottet att lagförslaget som lyder; ”Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare” antas.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är bra att utskott har utrett de här frågorna som var något förvirrade under remissen. Det här skulle gälla åtta egen företagare i det som vi kallar skärgård och som EU antagligen överhuvudtaget inte begriper sig på. Men nu säger utskottet, det som vi redan hävdade i remissen, att det kan inte vara på det sättet att det handlar om skärgård i skärgården. Så det är bra.

Sedan sade ordförande Petterson att utskottet önskar att landskapsregeringen informerar berörda om detta. Önskemål är bra men betänkande är bättre. Betänkandet förutsätter att landskapsregeringen ska handla i en viss riktning. Jag återkommer alltid till samma tema; när man använder verbet förutsätter i ett parlamentssammanhang så är det ett uppdrag åt regeringen och borde rätteligen återkomma som kläm nummer två, eftersom denna kläm bör ingå i lagtingets svar till regeringen med uppdrag att göra det uttryckligen som utskottet med rätta anvisar att regeringen ska göra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Under behandlingen framkom att det handlade om cirka ett fyrtiotal egenföretagare. Dock kan det i praktiken bli företagarna i skärgården som kanske berörs tydligast och först, men på inget vis kan man exkludera de övriga.

När det gäller om man ska skriva detta som en kläm eller inte i betänkandet så hör jag vad ltl Gunnar Jansson säger och vi ska ha detta med oss i den fortsatta behandlingen av olika ärenden. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det var bråttom att implementera det här direktivet. Risk för böter så småningom fanns hängande över våra huvuden när vi fick det här ärendet till behandling. Det har uppenbarligen också funnits en brådska i beredningen, vilket tidigare replikskifte och anförande här visar.

Ansvarig minister är inte på plats idag så ministern kommer inte att nämnas vid namn i mitt anförande, utan jag kommer att rikta mig till landskapsregeringen med min kritik som jag har i den här frågan.

Precis som framgick i ett tidigare replikskifte så fick den liberala gruppen, via ltl Tony Asumaa, kritik av landskapsregeringen för att vi hävdade att det här direktivet, nedtecknat i form av en landskapslag, sannolikt kommer att beröra betydligt många flera egenföretagare inom det här området än de några skärgårdsföretagare som nämndes då. Landskapsregeringen frågade om liberalerna hade en politisk linje att flera företagare skulle drabbas. Landskapsregeringens politiska linje var att endast några skärgårdsföretagare skulle drabbas. Tyvärr bedrev vi en debatt på den nivån. Det visade sig snabbt under utskottsbehandlingen att det som vi, via ltl Asumaa, framförde överensstämde väl med lagberednings uppfattning om det här. Det överensstämmer inte särdeles väl med den politiska landskapsregeringens uppfattning. Tyvärr har brådskan i den här frågan gjort att bedömningarna inte har hunnit mognat fram så att de har kunnat presenteras korrekt.

Den här frågan berör en så enkel sak. I direktivet står det väldigt tydligt att om en företagare endast bedriver sin verksamhet här på Åland så kan man bli föremål för det undantaget att man inte behöver bokföra arbetstiden på samma sätt som man normalt gör. Om man en endaste gång använder sitt fordon utanför Åland så kommer man därefter att beröras av dessa regler. Det här fick utskottet att höra den organisation som representerar egenföretagarna och de hade inte tidigare blivit hörda av landskapsregeringen inför den här framställningen. Vi börjar känna igen det här. Det händer ofta nu att det kommer framställningar och sedan får man så småningom under behandlingen försöka reda ut vilka konsekvenserna av lagframställningarna är. Nu vet jag att samtliga åländska egenföretagare som någon gång gör en körning utanför Åland kommer därefter att beröras av strängare arbetstidsvillkor.

Direktivet är ändå entydigt. Vi har enats med utskottsmajoriteten att vi är tvungna att ta det här direktivet, även om vi tycker att egenföretagare i högre grad kunde få bestämma över sina göranden, inom ramen för övrig lagstiftning, och att anpassa sin arbetstid bättre. Det kommer sannolikt att bli dyrare med transporter här på Åland. Det kommer att bli dyrare att handla tjänster av de egenföretagare som via möjliga transporter utanför Åland någon gång måste följa direktivet. Det finns en kostnadsaspekt där också.

Beredningen inför den här framställningen var otydlig och de sakerna är nu uppredda. Såsom utskottsordförande sade; som resultat av det här så måste landskapsregeringen informera vad detta innebär och det borde egentligen ha gjorts innan framställningen kom. Tack.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman!  Jag hann inte ta någon replik här på ltl Perämaa. Jag uppfattade att ansåg att de hade rätt att det var väldigt många som drabbades av det här direktivet på Åland och att det inte alls var så många i skärgården. Jag kan ha missuppfattat, men vi har kring ett fyrtiotal egenföretagare på Åland som har trafiktillstånd. Det här har framkommit i hörande.  Av dessa är det sju i skärgården. Om man då antar att de i skärgården åker mer utanför Åland än andra så kanske det blir färre än tio som drabbas, precis som landskapsregeringen skriver i sitt lagförslag. Det är en bedömning som man kan tycka är bra eller dålig, men det är den bedömningen som landskapsregeringen har gjort. Även om det är relativt få som drabbas är det alltid besvärligt för den enskilda drabbade. För mig är det här ett särskilt principiellt svårt ärende då vi i praktiken går in för att begränsa egenföretagares rätt att arbeta. Den här principiella frågeställningen lyfte jag i remissdebatten också och kallade det här förslaget för bland det sämsta EU har producerat. Jag står fast vid det uttalandet. Det här är i klass med tidigare tokigheter om regleringarna om hur gurkor ska se ut. När man går in på de här områdena så belastar det EU:s andra goda arbete med fredsprojektet som EU är.

En företagare har ingen arbetstid reglerad i lag och ska inte ha det heller. Det här drabbar egenföretagare över hela Europa och inte bara på Åland och i Finland. Som vi nu vet vi det här laget så har Finland motsatt sig det här direktivet hela vägen och avvaktat med implementeringen så länge som bara är möjligt. Nu är vi där att det inte längre är möjligt att avvakta. Vi måste ta lagstiftningen. Vi kan inte vänta längre.

Finland har den 16 april 2013 mottagit en talan som Europeiska kommissionen har väckt mot Finland vid Europeiska unionens domstol. Genom den talan som nu väckts för kommissionen ärendet till EU-domstolen. Finland måste svara EU-domstolen senast den 26 juni 2013. Det är snart, och då är det bra om vi också har den åländska lagstiftningen tagen här i lagtinget.

Med det i åtanke att vi måste anta lagen så är jag ändå glad för att riksdagen har lindrat denna lagstiftning en del och med det liggande förslaget blir ju konsekvensen att vi också kan dra nytta av den förändring som riksdagen har gjort. Vi skriver bara lite kort om detta i vårt betänkande från finans- och näringsutskottet där vi anger att: ”Utskottet konstaterar att vissa justeringar gjorts i riksdagsbehandlingen av rikslagen som blir tillämpliga på Åland genom den nu aktuella blankettlagen.” Det här redogjorde också utskottsordförande för. Här finns det alltså ett par bra förändringar bakom som jag vill lyfta fram.  Vi föreslår att hela den här rikslagen, med mycket få undantag, ska tillämpas på Åland.

Regeringspropositionen finns som bilaga, där tar man bort andra momentet i fjärde paragrafen och man tar bort det andra moment i sjätte paragrafen, allt sådant som rör arbetstidsregistrering som har ansetts vara väldigt krångligt. En förare skulle behöva registrera och föra arbetstidsbok.

Man förändrar den åttonde paragrafen. Den paragrafen är ganska mycket förändrad i det beslut som riksdagen tog. Man säger i 8 §: ”En förare som är egenföretagare ska ha ett arbetstidsregister eller någon annan tillförlitlig rapport”. Det här är en ganska bra förändring. I betänkandet säger man att registret kan bygga på information som fås från en färdskrivare. Det är någon form av nyare färdskrivare som måste användas. Det i sin tur gör att vissa egenföretagare kanske måste investera i någon färdskrivare. Vi skriver från utskottet att det är bra om man informerar om det här och talar om vad som gäller så att egenföretagarna har är rätt information att tillämpa den lag vi har. Det är ingen bra lag, men vi måste anta dem. Det är ändå bättre när vi fick det till utskottet, det har blivit bättre. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det här gäller frågan om det endast berör sju-åtta skärgårdsföretagare eller alla egenföretagare på Åland. När lagförslaget presenterades så framställdes det som att det var de företagare som mer eller mindre regelmässigt trafikerade på den finländska marknaden i det här fallet, att de var de som skulle beröras av direktivet och lagframställningen. Under behandlingen visade det sig att det inte fanns några undantag på det sättet. Om man en endaste gång framför sitt fordon till en marknad utanför Åland så kommer man att beröras av direktivet, vilket är en väsentlig skillnad. Under höranden så kunde vi konstatera att det inte alls är ovanligt att våra egna företagare inom den här branschen ibland gör transporter utanför Åland och då kommer de alla i framtiden att beröras av direktivet för all framtid, om vi använder det något tunga uttrycket.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ja, det är korrekt det som ltl Perämaa säger. Jag har också den uppfattningen att det är på det sättet. Jag tror inte att jag nämnde det här i remissdebatten men det kanske presenterades på det sättet. Jag minns inte exakt vad som sades då i presentationen av ärendet. Jag uppfattar att ltl Perämaa var intresserad av att blåsa upp det att det var väldigt många. Jag ville redogöra för att det handlar om ett fyrtiotal egenföretagare som har trafiktillstånd. Det kan vara rimligt att anta att de i skärgården åker lite mera utanför Åland. Det kommer att vara någonstans mellan 5 och 40 företagare. Visst kan det vara några fler än det som anges i lagförslaget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! 40 egna företagare, med egna transportfordon, inom transportbranschen är ändå en ganska väsentlig del av våra transportfordon här på Åland. Sedan finns det större företag som bedriver verksamheter med anställda. Det är inte någon liten del. Det påverkar också priserna vid köp av transporttjänster.

Sedan vill jag replikera angående det som ltl Carlsson sade att det här var det dummaste lagstiftningen som EU fört fram. Jag är inte riktigt övertygad om att det är på det sättet, för utan några begränsningar alls så kunde egna företagare inom transportbranschen tidigare sitta i sitt fordon och kanske trafikera mellan Stockholm och Haparanda eller Helsingfors och Torneå i ett sträck utan att begränsas av arbetstidslagstiftningen. Av trafiksäkerhetsskäl kan man inte riktigt ha det på det sättet heller.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag sade att direktivet var bland det sämsta som EU har fört fram och det står jag fast vid. Jag menade ur den principiella frågeställningen att det är tokigt att gå in och reglera egenföretagarnas arbetstid. Jag tycker att det är fel och jag tycker inte att det ska göras. Huruvida de här frågorna ska ligga på Europanivån eller inte kan man också diskutera. Ska EU syssla med det här?

Vad gäller synen på hur många som drabbas så håller jag med om att det här är ett dåligt lagförslag. Det är tråkigt för varje enskild företagare som drabbas. Vi kanske också kan vara överens om att det förslag som ligger nu är lindrigare än det förslag som vi fick innan det hade utskottsbehandlats och tagit beslut om i riksdagen. Det här förslaget är bättre än det vi fick tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

5        Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! I likhet med det förra lagförslaget kring vägtrafik är även detta en följd av EU-direktiv. Lagförslaget kring användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning baserar sig på ett direktiv som har till syfte att styra både produktion och konsumtion av prylar i en miljövänligare riktning. Förslaget får viss effekt på Åland vilket vi från finans- och näringsutskottet förutsätter att berörda parter får information om på ett tydligt sätt. Det handlar inte minst om hur övervakningen i praktiken ska gå till.

I lagförslaget utgick man från att inga åländska företag berörs, det är inte korrekt, det finns företag även här som tillverkar olika former av tekniskt avancerade produkter. Det är alltså rimligt att landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet klargör hur denna kontroll av dessa företag ska gå till.

I sammanhanget vill jag också komma med en rättelse till betänkandet. Utskottet har gjort några smärre språkliga förändringar i lagtexten men behöver ändå komma med ytterligare en förändring, i förhållande till det som står i betänkandet, när det gäller paragraf 5. Texten ska lyda som följer: ”Uppgifter och dokument, som enligt lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning ska lämnas till en tillsynsmyndighet, ska på Åland lämnas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

Herr talman! Jag vill i sammanhanget också passa på att ge en slags förklaring på begreppen elektrisk och elektronisk. Med risk för att göra fysiklärare och andra kännare upprörda har jag efter viss efterforskning kommit till följande ganska svepande förklaring: Det elektriska är apparater som drivs av elektricitet och till sin natur är mer mekaniska, medan det elektroniska är produkter som styrs av elektronik och halvkretsar med mera. Så nu vet ni det.

Med anledning av det anförda, herr talman, föreslår finans- och näringsutskottet att lagtinget godkänner lagförslaget beträffande Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning med nämnda kompletteringar. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det skulle vara intressant att veta om utskottet har diskuterat resurserna till ÅMHM i och med att det är flera lagförslag här idag som innebär att man tillför uppgifter till miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Har ni i utskottet diskutera detta något?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, herr talman! Ltl Torsten Sundblom väcker en bra fråga. Vi förde inte bredare resonemang kring ÅMHM:s resurser. Jag tror att det är rättvist att säga att vi från utskottet nog förstår att de på myndigheten ibland är lite oroade, eftersom man får på sig en väldig bredd i övervakningsområden. Man har i nuläget uppgifterna att hantera djurfrågor, matfrågor och numera högteknologiska frågor. Jag tror att det är klokt att hålla ett öga på att myndigheten verkligen räcker till för de åtaganden som läggs på den i det här fallet och i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Den anförda rättelsen antecknas. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.  Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

6        Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Herr talman!  Åland genomlever för ögonblicket en arbetslöshet som närmast kan jämföras med situationen under den förra större lågkonjunkturen på 1990-talet. Vi är ännu inte riktigt där men situationen är utmanande. Allt som kan göras för att hålla arbetssökande ålänningar vid gott mod bör därför göras.

Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag beträffande utkomstskydd och arbetsmarknadsservice. Förslagen, sammanlagt är det fem olika lagar som berörs, är till största delen rätt tekniska men innehåller ändå förbättringar jämfört med hittills. Till exempel vill man slopa de tidigare undre och övre gränserna för när en person ska betraktas som arbetslös arbetssökande. Det är helt i linje med den nordiska strategi som går ut på att sextiofemåringar mycket väl kan fortsätta arbeta.

Under utskottets behandling har framkommit att dessa justeringar mot bakgrund av lagstiftningen i Finland tenderar ske lite för sällan. Därför har förvaltningen i ett försök att anpassa sig och gå folk till mötes gått in för att betala ut förhöjningar utan formellt stöd i lagstiftning. Det är ingen optimal lösning varför vi från utskottets sida gärna ser att just dessa rutiner ses över.

Under behandlingen har även framkommit att de sociala stödsystemen på Åland skiljer sig på flera punkter med de finländska. Vissa är bättre och andra sämre. Det är inget fel i det men det kan finnas skäl att vara extra uppmärksam på behovet av att göra det möjligt för även vuxna som vill byta bana att göra det. Det åländska näringslivet befinner sig i en omstöpning där gamla jobb förändras och kräver ny kompetens. Genom att hitta systemen som uppmuntrar till vidare studier även bland vuxna skapas framtidstro och möjlighet till en andra eller tredje karriär. Det är något alla mår bra av.

Med anledning av det nämnda föreslår alltså finans- och näringsutskottet att lagförslaget kring utkomstskydd och arbetsmarknadsservice antas.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att man inte ska måla upp verkligheten mörkare än vad den är. Det är inte samma tendens mot arbetslöshet nu som det var under den förra lågkonjunkturen 1993. Då hade vi en arbetslöshet på lite drygt 9 procent, idag ligger vi på 3 procent. Jag håller med om att det är tuffare tider, men vi får inte måla upp en dystrare verklighet än vad det är.

Sedan håller jag med om att det är lite tokigt att man har betalat ut höjningen på 20 cent utan egentligt lagligt stöd. Jag ska påminna AMS att de måste ha mer kontroll på detta. Det goda med det här är att inte någon enskild har drabbats negativt av det. Det är ju ett litet plåster på såren, även om det förstås inte är acceptabelt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Herr talman! Det är helt riktigt som minister Karlström säger, man ska inte måla bilden mörkare än vad som krävs. Det framkom nog under utskottsbehandlingen att myndigheten som hanterar arbetssökande ser ganska bekymrat på läget just för tillfället och det har vi i utskottet tagit till oss. Det finns skäl att ständigt vara på tårna, för utvecklingen går väldigt snabbt när det handlar om sådant här. Inför sommaren ser det normalt sett ganska bra ut på Åland eftersom vårt näringsliv till stor del är uppbyggt kring turismen. Vi får också en höst emot oss och då gäller det att vara beredd. I det läget är de här förändringarna i lagstiftningen bra på många sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Lite kommentarer till de åsikter som utbyttes i den förra replikväxlingen. Jag tycker inte heller att man ska måla upp alltför mörka moln om den åländska arbetsmarknadssituationen. Men man måste ändå kräva att landskapsregeringen har beredskap att göra sitt yttersta för att inte situationen ska bli värre. Man kan möjligen skapa en bättre situation med alla verktyg man har. Det här gäller speciellt situationen med arbetslösa ungdomar. Vi får komma ihåg att ungdomar som hamnar i utanförskap tidigt riskerar att finnas kvar i utanförskapet väldigt länge.

Näringsministern, vi ska inte måla upp mörka moln men vi ska göra vårt yttersta för att situationen inte ska bli värre än vad den behöver bli. Det var lite på sidan om det korta anförande som jag tänkte hålla.

Vi liberaler är också oroade och håller med utskottsmajoriteten om att landskapsregeringen bör se över rutinerna kring utbetalningarna av arbetsmarknadsstödet, via AMS. Den lilla extra förhöjning som har utbetalats är inte stor. Den är antagligen ett resultat av en momsskattekorrigering på rikshåll, i det här fallet är det till förmånstagarens fördel och det är ju alltid bättre så. Men man kan tänka sig att det motsatta kunde ha skett, att statsmakten skulle ha gjort en momskorrigering åt andra hållet vilket kunde ha lett till en sänkning. Det är fullt möjligt och då kunde det ha varit den andra vägen.

Det här har diskuterats av lagtinget väldigt ingående, att sociala förmåner ska ske med ett lag som grund. Det diskuterades i samband med finansförvaltningslagen, som så småningom stegvis träder ikraft, och det diskuterades säkert i samband med reformen om lagtingsordningen. Det här ska landskapsregeringen ta på allvar och det uppfattade jag att näringsministern sade att han ska göra. Det här måste korrigeras.

För övrigt vill jag föreslå en bordläggning av det här ärendet till nästa plenum, för i vår grupp har ltl Asumaa ett speciellt ansvar för att bevaka de här sakerna. Jag tror ltl Asumaa kan tillföra ett och annat till den här diskussionen. Jag föreslår en bordläggning till inkommande måndag.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag stöder ltl Perämaas förslag om bordläggning.

Talmannen

Förslag om bordläggning har framlagts av ltl Perämaa och understötts av ltl Sundblom. Bordläggningstiden är föreslagen till nästa plenum. Kan bordläggningstiden till nästa plenum godkännas? Ärendet bordläggs till plenum 03.06.2013.

Första behandling

7        Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Herr talman! Det är EU-direktivens afton idag. Det här lagförslaget grundar sig också på ett EU-direktiv.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd och en landskapslag om ändring av räddningslagen. Genom lagförslagen införs bestämmelser som bemyndigar landskapsregeringen att anta bestämmelser om utvinningsavfall i förordningar.

Social- och miljöutskottet föreslår i ett kort betänkande att lagförslagen antas utan ändringar. Orsaken är att det här gäller också ett EU-direktiv. Eftersom direktivet i första hand berör avfall från gruvindustri och därför inte egentligen berör verksamheter som finns på Åland eller ens förväntas uppkomma i landskapet har direktivet så långt som möjligt genomförts genom blankettlagstiftning.

De uppgifter som enligt bestämmelserna i riksförordningen ska handhas av riksmyndigheterna ska i landskapet handhas av Ålands miljö- och hälsomyndighet, vad avser tillstånds- och tillsynsärenden och i övrigt av landskapsregeringen.

Herr talman! Som sagt, på Åland finns för närvarande inte anläggningar som omfattas av direktivet om utvinningsavfall.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 13 § räddningslagen för landskapet Åland för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

8        Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Även här tillåts först diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Herr talman! Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några ändringar av språklig eller teknisk natur.

Utskottet konstaterar att det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att anpassa landsskapslagstiftningen till ny EU-lagstiftning. Genom lagförslaget föreslås att rikets lag om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål görs tillämplig i landskapet.

Det föreslås att myndighetsutövningen skall skötas av ÅMHM istället för tidigare landskapsregeringen och det är konsekvent då ÅMHM har kompetens i djurskyddsfrågor.

Under utskottsbehandlingen har framkommit att det är ett direktiv som inte berör Åland i större utsträckning. Tillsvidare har det gällt främst två fall prov på vatten som fiskar befunnit sig i och blodprov på kor som druckit saltvatten. Så lagförslaget innebär endast en marginell arbetsbörda för ÅMHM.

Som framgår av lagförslaget är syftet att överföra en större del av uppgifterna i lagförslaget till riket genom överenskommelseförordning. Utskottet har ansett att det i detta fall är ändamålsenligt med tanke på den spetskompetens som behövs och de få ärenden som kommer att beröra Åland.

Herr talman! Utskottet vill fästa uppmärksamhet på de tekniska förändringar som utskotet gjort i lag nr. 1 § 4 där vi frångått tabellförslaget och istället använt löpande text som vi tyckt ha varit mer tydligare och överskådligare och för undvikande av missuppfattningar.

Slutligen önskar jag komma med ett förtydligande angående när det aktuella direktivet måste genomföras. I både landskapsregeringens och betänkandets sammanfattning står att direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna den 10 november 2013, men det ska vara 10 november 2012. Det innebär att det är bråttom att implementerar direktivet för att undvika att landskapet drabbas av böter för underlåtelse att genomföra direktivet.

Som information kan sägas att överträdelseförfarandet har inletts med formell underrättelse, det har ännu inte gått till ett motiverat yttrande, och att landskapsregeringen har meddelat sannolik notifiering i oktober 2013. Om lagtinget anta lagförslaget under denna session kan denna tidtabell följas.

Talmannen

Den anförda korrigeringen antecknas. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

9        Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Även här tillåts först diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Herr talman! Lagförslaget angående täktverksamhet syftar till att överföra miljöprövningen och tillsynen rörande täktverksamhet från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM.

Utskottet är enhälligt positiv till förslaget och förslår att lagförslagen antas. Utskottet upplever det bara till fördel för allmänheten och en avbyråkratisering och det förenklar förfarandet vid miljöprövning.

Lagförslaget fastslår en mätbar gräns för när tillstånd krävs. Öppnande av husbehovstäkt lämnas fortsättningsvis öppet för bedömning i varje enskilt fall då det är beroende på förhållandena på platsen. Som utskottet framhåller kan det vara skillnad på sprängning i skogsterräng än i öppet landskap.

§ 32, 3 mom. stadgar att det krävs miljögranskning för öppnande av husbehovstäkt som resulterar i att för platsen betydande mängder lösgörs. Miljögranskning krävs om det för platsen lösgörs betydande mängder avfall. Därför är det viktigt, som utskottet betonar, att ha en dialog mellan markägare och ÅMHM. Lika viktigt är att ÅMHM aktivt informerar om reglerna för sprängning och tolkningen av de bedömningsgrunder som föreslås i lagstiftningen till de berörda markägarna och kommunerna.

Lagförslaget innebär att byggnadslov går över täkttillståndet. Det innebär bl.a. att kommunerna i samband med ett bygglov ska ta ställning till sprängningar som är nödvändiga för att uppföra byggnaden enligt ritningarna. I det fallet behövs inget separat täkttillstånd. Om sprängningen däremot endast genomförs för att lösgöra material som ska användas i bygget så ska en särskild miljögranskning göras.  Vem som är ansvarig ifall inte lagen följs är i första hand markägaren.

Vi hörandet har utskottet erfarit att samarbetet mellan inblandade parter och ÅMHM fungerar bra. Samtidigt har utskottet också konstaterat att det också är angeläget att se över ÅMHM:s resurser med tanke på att de hela tiden tillförs nya uppgifter.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, talman! Egentligen framförde utskottsordförande redan det mesta som jag också tänkte säga.

En viktig sak är sprängningarna. Mängden massor som man lösgör kan variera från plats till plats. I utskottet var det svårt att komma fram till hur stor mängd det riktigt gäller. Viktigt att komma ihåg, som även utskottsordförande berörde, är till exempel vid byggnadslov och de sprängningar som man gör för huskroppar och grunder att de måste man ta ställning till redan när byggnadsloven ges. Andra sprängningar som kanske sker omkring kan vara i ett annat förhållande.

Ibland förekommer det vid vägbyggen att man spränger väldigt djupt under vägkroppen för att lösgöra massor. Det är också viktigt att man tar ställning till den biten i samband med att man gör vägplanerna för vägplanerna ska innefatta det. Om man normalt annars spränger djupt för att få fram massor så skulle det kanske har varit ett ärende för ÅMHM. Det är viktigt att man kommer ihåg den biten.

Informationen om vad som gäller är också viktig i det här sammanhanget.

Sedan detta med resurserna. I synnerhet den här lagen som vi nu behandlar så stod det tydligt och klart att man inför budgeten 2014 skulle se över resurserna till ÅMHM. Det står inte lika klart i de andra lagförslagen som vi tidigare har behandlat här under dagen, men i de lagförslagen förs det också över små uppgifter undan för undan. Sammantaget blir många små stenar ofta ett stort berg innan det är färdigt. Jag ser det nog som ett bindande löfte från regeringen att i samband med budgeten i november så ska vi få se vilka resurser man kommer att tilldela ÅMHM. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! När ltl Sundblom tar upp ÅMHM:s utökade arbetsbörda så måste vi komma ihåg att det här också innebär en besparing på resurserna. Man får ett helhetsansvar för de här frågorna och man får också ökade intäkter i och med att täkttillstånd också kostar pengar för företagarna. I det här fallet så tror jag nog att uppgifterna och intäkterna ungefär går jämnt ut. Det är klart att vi tar det här med oss, vi för över allt mer uppgifter till ÅMHM. I vissa fall kommer det att föras över pengar till ÅMHM, i vissa fall måste vi se över helheten och det kommer vi att göra inför budgeten 2014.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! I det här sammanhanget tänkte jag på de många olika kompetenser som ÅMHM kan behöva i form av personella resurser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om naturvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

10      Kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2012-2013)

Enligt 30 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Johan Ehn

Tack, herr talman! Regeringen utlovade i sitt handlingsprogram för den här mandatperioden en uppdatering av det kulturpolitiska programmet, ”Växtkraft” som togs fram för två mandatperioder sedan och som hade sitt utkomstdatum 2011.

Sedan dess har landskapsregeringen tillsammans med kulturdelegationen utvärderat den senaste programperioden bland annat genom att åka omkring på kommunrundor. Man har träffat aktiva kommunpolitiker inom kulturområdet men också utövare och representanter för kulturföreningslivet. Det arbete som man där gjorde så låg också till grund för den uppdatering som man senare har gjort.

Inledningsvis vill jag konstatera att det är viktigt att det här handlar om en uppdatering. Det är alltså inte ett helt nytt program. Basen ligger på det kulturpolitiska programmet, ”Växtkraft”, som vi tidigare hade. Utgångspunkten har varit att se genom programmet och uppdatera på de områden där man anser att det är nödvändigt utifrån den feedback som nu har kommit.

Vi har haft en arbetsmetod som har utgått ifrån uppdateringsmålet. Ser vi hur Växtkraft kom till stånd så jobbade man väldigt brett ute med kulturföreningarna, med kulturaktiva och man hade olika typer av öppna höranden för att skapa den här grunden. Vi har tagit den infallsvinkeln att vi har tagit kulturdelegationens arbete, det arbete som de gjorde vid kommunrundorna, för att sedan bygga upp vårt arbete.

Utgående ifrån de bitarna så behandlade regeringen, vid överläggning, frågan om vilka riktlinjer man skulle ha inför det här arbetet. Sedan tillsattes det en arbetsgrupp som under arbetets gång har stämt av mot regeringen och mot kulturdelegationen. Kulturdelegationen har också varit representerad och haft möjligheter att under arbetets gång vara med och ge sin input till det här arbetet.

Programmet innehåller övergripande riktlinjer och prioriteringar för landskapets kulturpolitik de kommande åren. Som vi noterar så finns det den här gången inget slutår eller slutdatum satt på detta program. När vi ser tillbaka på det tidigare programmet så har vi gjort bedömningen att det alltid är en risk och en möjlighet att sätta slutdatum. Risken är att det blir hål mellan de olika programmen. Möjligheten är att man faktiskt sätter en press på sig själv att uppdatera. Vi har gjort den bedömningen att den här regeringen och kommande regeringar får göra bedömningar för när man anser att det finns ett behov av att på nytt revidera de här yttre riktlinjerna för kulturpolitiken. Därför har vi heller inte sagt något slutdatum på det här.

Konkretiseringsnivån i programmet är inte genomgående på en låg nivå. Det finns faktiskt en orsak till detta. För det första så har vi försökt arbeta utgående ifrån armlängdsprincipen när det gäller styrandet av kulturpolitiken. Vi i landskapsregeringen och ni här i lagtinget ska vara med och formulera de yttre ramarna för hur kulturen ska växa och frodas ute i det åländska samhället. Sedan är det utövarna, de enskilda professionella utövarna, de semiprofessionell, amatörerna och de ideella arbetarna som ska skapa innehållet i kulturen. Vi från politiskt håll ska inte vara med och sätta fingrarna i blöt när det gäller innehållet. Vi ska skapa de här yttre förutsättningarna för att kunna få ett rikt och sprudlande kulturliv ute i det åländska samhället, vilket jag också upplever att vi i dagsläget har.

Det här programmet kommer att kompletteras, utgående ifrån de penningmedel som tilldelats via budgeten, med att kulturdelegationen kommer att utarbeta årliga handlingsplaner som mera i detalj går in på vilka områden som man sätter specifikt fokus p, ett område där man tror sig ha både personella och ekonomiska resurser att jobba med.

Kulturdelegationen är idag ett organ som är tillsatt på parlamentarisk grund. Partierna har representanter i kulturdelegationen. Jag tycker att vi har skapat grunden för att få en kulturpolitik som inte i första hand ska styras utgående från en aktuell regering eller en aktuell minister, utan kulturpolitiken ska ha en bredd och ge de här möjligheterna som jag beskrev här tidigare.

Herr talman! Vi har jobbat med fyra ledord i detta kulturpolitiska program; delaktighet, tillgänglighet, mångfald och förnyelse.

När det gäller delaktighet och tillgänglighet så har vi i programmet satt in vikten av att fortsätta en kontinuerlig dialog med dem som är aktiva på kulturområdet. På det sättet är vi också uppdaterade vilka förändringar i de yttre ramarna som kan behövas för att man ska skapa möjligheten för föreningar och aktiva att faktiskt utöva kultur. Det praktiska arbetet i det här sammanhanget kommer att utföras av kulturdelegationen som kommer att fortsätta med kommunrundor. Här kommer man att träffa alla typer av aktörer. Vi ska inte fastna vid att det är de ideella föreningarna eller enbart de professionella utövarna som ska hålla kontakt. Det ska finnas en ständig dialog med samtliga aktörer på området.

När det gäller tillgängligheten så har vi också konstaterat att det finns två områden som den tidigare kulturdelegationen jobbade specifikt hårt med. Det var skärgården och det var kultur i hälsa. Båda de områdena ska man fortsätta att göra ansträngningar med när det gäller att skapa tillgänglighet för kulturen. Mera detaljerat innehåll angående hur det här arbetet ska göras kommer att sättas när kulturdelegationen spikar sina årliga budgetar och även de handlingsplaner som jag tidigare nämnde.

Även enprocentsprincipen har lyfts fram som en viktig del när det gäller tillgängligheten. Ska vi medborgare ha möjlighet att utnyttja kulturell verksamhet och i det här fallet bildkonst och utsmyckning av det offentliga rummet så behöver vi se till att vi från samhället också är med och satsar på de bitarna. Sedan tidigare finns det ett beslut från landskapsregeringen och lagtinget om att enprocentsprincipen ska användas när vi bygger, renoverar och gör nysatsningar i byggnader. Men, landskapsregeringar har genom tiderna haft svårt att hitta system för att få det här att fungera på ett bra sätt. I vissa projekt har vi lyckats med det här och i andra projekt har vi inte lyckats. Nu ska kulturdelegationen tillsammans med t.ex. konstnämnden se över de exempel som finns omkring oss angående hur man jobbat med enprocentsprincipen och hitta möjligheter för att få det att fungera.

Ytterligare vill jag säga detta om procentprincipen att det är inte bara tillgängligheten som är viktigt i det här sammanhanget, utan det är också en väldigt viktig stödform gentemot de professionella utövarna. Genom detta kan vi ge flera människor möjlighet till ekonomisk kraft genom att sälja sina verk till det offentliga.

För egen del tror jag också att det är viktigt att man ser till att processen med enprocentprincipen implementeras på ett sätt så att planeringen av utsmyckning kommer in i ett väldigt tidigt skede av själva projekteringen. Jag tror att man kan se möjligheterna i att den konstnärliga utsmyckningen i en byggnad kan bli en del av funktionaliteten, alltså möjligheten att använda konstnärlig utsmyckning i olika typer av byggnader. På det sättet får vi också en möjlighet att tidigt se till att vi har budgetmedel reserverade för just de här frågorna.

Herr talman! Biblioteken är också viktiga när det gäller att nå ut till kommunerna och erbjuda möjligheter för invånarna att tillgodogöra sig kultur. Vi har sedan hösten 2012 tagit fram en åtgärdsplan för biblioteksverksamheten under åren 2012-2015. I den planen finns bland annat tillsättande av en bibliotekskommitté som består av människor som är aktiva inom biblioteksväsendet runt om på Åland. Bibliotekskommittén har i uppdrag att föreslå åtgärder som ska medföra att biblioteken hålls levande, är uppdaterade och att man får samarbetet mellan de olika biblioteken att fungera.

Från landskapsregeringen har vi också för avsikt att se över hur vi beviljar stöd till användning och upprustning av ungdomslokaler runtom på Åland. Ungdomslokalerna har fyllt en funktion i det lokala kulturlivet på ett väldigt väsentligt sätt. Vi upplever att det nu finns en orsak att ta en diskussion gentemot ungdomsförbundet och de enskilda ungdomsföreningarna angående hur ungdomslokalerna kan bli återupptäckta levande hus, så att de inte blir stående helt och hållet tomma eller enbart används till festverksamhet. Den här diskussionen måste tas tillsammans med kommunerna.

Kommunerna har också i övrigt en central roll när det gäller att se till att det finns möjlighet att bedriva kulturell verksamhet för medborgarna och för de aktiva. Kommunerna får årligen landskapsandelar tilldelade för att sköta de här sakerna. Även här kommer dialogen att fortsätta att föras mellan kulturdelegationen och kommunerna om hur man på bästa sätt kan hitta olika typer av projekt och samarbeten som kan främja så många som möjligt.

Herr talman! Jag övergår sedan till ett övergripande ordet mångfald. Jag upplever idag att vi har ett kulturellt liv som är väldigt brett, både ideellt och professionellt yrkesmässigt. Bildkonsten syns genomgående i vårt samhälle idag och vi har många duktiga och framstående bildkonstnärer. Konsthantverket syns också väldigt tydligt om man rör sig ute på stan och på Åland. Konsthantverket har blivit en tydlig symbol också inom turismen.

Vi har också lyckats mycket väl inom musikens område, inte minst tack vare att vi har ett musikinstitut som har haft och kommer att ha resurser att fortsätta att ge en god grund för åländska ungdomar att lära sig musik och att senare också ta sig vidare och studera musik på högre nivå. Åtskilliga ålänningar finns nu ute i världen och jobbar med musik, det måste vi ta vara på. Man får heller inte förringa det intresse som skapas ute i de åländska skolorna och i olika föreningar.

Litteraturen är också ett område där Åland har visat framfötterna och förhoppningsvis också i framtiden kommer göra det. Vi kan konstatera nu senast att Ulla-Lena Lundberg har haft stora framgångar med sitt senaste verk ”Is”.

Två områden som vi i det här programmet lägger lite extra fokus på är scenkonst och film. Vi ser att där finns det stora möjligheter att utveckla dem vidare. Framförallt när det gäller film så önskar vi att samarbetet mellan näringsverksamhet, turistisk verksamhet och kultur ska stärkas. Vi har under årens lopp sett ett antal filmprojekt som fått goda effekter både när det gäller att inspirera det åländska kulturlivet och som marknadsföring och faktiskt också möjligheter att tjäna pengar här hemma på Åland. Vi kommer därför att göra ytterligare satsningar där, vilket jag återkommer till.

När det gäller mångfald handlar det också om att titta över hur våra bidragssystem idag fungerar. Vi har och kommer att ha, under den tid som jag nu kan sia, en ganska stor möjlighet att tillföra medel till det kulturella området tack vare att PAF går så bra. Tack vare detta har vi under många år lyckats hålla nivåerna på en betydligt högre nivå än runtomkring oss när det gäller att stöda den kulturella verksamheten. Vi ser nu att det finns ett behov att ge kulturdelegationen i uppdrag att titta lite närmare på hur de här bidragen används. Vi hoppas att man ska kunna skapa ett system som ger större flexibilitet. Man ska kunna lyfta in människor som kanske tidigare har haft svårt att få tillgång till pengar därför att man inte har haft rätt form av organisation. Det har tidigare varit knutet att man t.ex. måste vara en registrerad förening. Nu föreslår vi att detta kunde brytas upp och att man istället kunde ha kortare projekt. Det här måste kombineras med en långsiktighet i våra satsningar. Det handlar också om att gå in i projekt som inte bara är ettåriga utan som är fleråriga och som vi vågar tro på.

Herr talman! Samarbete mellan kulturaktörer som inte verkar enbart på Åland lyfts också fram nu. I år, 2013, finns ett samarbete med B7, bland annat invigs en konstutställning här på Åland imorgon kväll. Vi har också andra samarbeten, Gävle symfoniorkester är ett exempel på gott samarbete med Ålands musikinstitut. Vi vet att det nu förs diskussioner mellan teateraktiva på Åland och folkteatern i Gävle. Vi har sedan tidigare ett samarbete med Åbo Svenska Teater. Allt sådant här kan vara till nytta för det åländska kulturlivet. Det ges möjligheter att hämta resurser utifrån i form av nordiska pengar men det ger framförallt också inspiration och man lär sig nya saker.

Eckerö post- och tullhus ska utvecklas utgående ifrån de tankegångar som har funnits beskrivna i budgeten tidigare. Vi går nu vidare med stiftelsetanken och det blir i samarbete med Eckerö kommun och kulturaktörer runtomkring på Åland. Huvudspåret är att man ska utveckla det som redan har funnits där. Det har varit tillfälle för åländska konstnärer att i en otroligt fin miljö kunna få visa upp sina alster och samtidigt kunna kombinera det här med flera olika konstformer, alltifrån bildkonst till musik och föreläsningar inom olika områden. Vi hoppas att det här ska vara en nystart för Eckerö post- och tullhus genom att göra det här till en stiftelse som lite friare än hittills ska kunna jobba med att fylla det här huset med aktiva evenemang.

Herr talman! Jag nämnde film tidigare, vi har sett att kulturdelegationen har haft väldigt mycket sökande projekt inom filmområdet. Vi vet också att det finns ett spirande intresse bland ungdomar att använda film som uttrycksform. Det finns också många som har upptäckt Åland som ett ställe att göra film på. Miljön är trevlig och det finns en möjlighet att göra väldigt goda produktioner. Vi kommer nog att gå vidare och undersöka ett samarbete med filmregion Stockholm, med Mälardalen, som tillsammans med oss kan vara med och utforma möjligheterna för Åland att bli en ytterligare större arena på där det här området.

När det gäller teater så har det länge diskuterats en eventuell teaterutbildning på Åland. Vi har tänkt gå vidare med planeringen. Däremot har vi under den här mandatperioden inte avsatt pengar för själva genomförandet. Nu går man vidare och ser till att man har det färdigt planerat för att verkställa den dagen när pengarna finns att tillgå. Huvudspåret är ett samarbete med Ålands musikinstitut, men vi ska också titta närmare på andra möjligheter som kan finnas. Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram att vi är i det skedet att Ålands musikinstitut har behov av ytterligare utrymmen. Kan man då kombinera detta tillsammans med en eventuell teaterutbildning så är det väldigt bra.

Vi har också noterat att under de senaste åren är det väldigt många ungdomar som har valt att använda kulturen som en väg framåt för en yrkeskarriär. Detta medför att vi har flera aktiva yrkesverksamma konstnärer och kulturutövare på Åland idag. Därför behöver vi också se över de förutsättningar som dessa har för att kunna jobba som yrkesverksamma. Kulturdelegationen kommer att titta närmare på det. Vi kommer i så fall att återkomma med förslag till åtgärder om vi upplever att det finns sådant som i dagsläget inte är till fyllest.

Herr talman! Förnyelse var det sista ordet av övergripande målsättningar som vi hade med detta program. Här har översynen av riktlinjerna för bidrag en central roll. Vi upplever att dagens bidragssystem, till viss del, har varit konserverande. Har man en gång kommit in i bidragssystemet så sitter man kvar där, vilket har betytt att det har varit svårt för nya att slå sig in eftersom summan av pengar inte ökar i motsvarande grad som ny utövare uppstår. Vi har också sett att vi behöver intensifiera arbetet med att få ett samarbete med både närings- och finansavdelningen för att kunna hitta stödmöjligheter för evenemang och större projekt inom området kultur, men som kan knyta an också till annat. Vi ser här en tydlig koppling till det som finns beskrivet i den turismstrategi som togs för några år sedan. Vi har också sett att vi måste titta på de stödsystem som finns inom näringspolitiken, och på vilket sätt man kan vara med och stötta upp den typen av kulturella evenemang som man också tror att har en effekt på samhällsekonomin. Här har vi som grund också den utredning som ÅSUB gjorde om PAF-medel angående ideella föreningars insats vad gäller ekonomin på Åland. Den utredningen ska vi gå vidare med.

På nordisk nivå deltar vi ett samarbete som heter KreaNord där man jobbar aktivt med att hitta projekt som ska stimulera den mycket starkt framväxande kulturnäringssektorn, dvs. människor som har insett möjligheterna att exploatera det som man håller på med i kulturen. Det här kan gälla alltifrån konsthantverk till olika typer av evenemang. Här kommer vi att hålla oss framme, försöka plocka idéer och hitta gemensamma projekt. Här kan också nämnas att Åland har funnits med i ett område som kanske inte direkt kan kopplas samman när man hör det direkt; dataspelsprojekt. I just framtagandet av dataspel finns väldigt mycket av kulturellt arbete när det handlar om skapande verksamhet.

Till sist, fru talman, så kommer vi också att se till att det här kulturpolitiska programmet kontinuerligt följs upp. Till budget och till handlingsplanerna kommer vi att utveckla mätbara nyckeltal för att på så sätt kunna följa upp att de satsningar som vi gör får effekt. Vi har början på detta inom vissa delar av kultursektorn, men vi har inte kommit tillräckligt långt ännu utan det här blir ett arbete som vi nu tar tag i.

Som jag nämnde så kommer vi att följa upp den av ÅSUB gjorda av utredningen. Vi kommer också, tillsammans med ÅSUB, att göra en uppföljning på den undersökningen av ålänningarnas kultur- och fritidsvanor som gjordes för några år sedan. Vi kommer att se till att försöka få en uppföljning på detta under det kommande året.

Det här var en beskrivning av det som finns i programmet. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det här var en intressant läsning. Jag blev glad när jag fick det här dokumentet i min hand. Men jag blev faktiskt lite besviken och saknar lite visionerna i det här dokumentet. Det finns inga stora visioner. Jag ska försöka exemplifiera vad jag menar. Det finns mycket tankar om vad man ska göra, men kanske inte så mycket om hur det ska gå till. Man skriver under åtgärder att man ska föra under en kontinuerlig dialog med olika intressegrupper. Enprocentprincipen ska aktiveras, strategier ska utarbetas och så mycket mer säger man inte. Man säger inte vart man vill komma.

För ideella föreningar ska samhället erbjuda tjänster i frågan om marknadsföring. Hur ska det här gå till? Man föreslår också att konkretisera teaterutbildningen. Jag vill veta hur man tänker förverkliga det här från landskapsregeringens sida? Vart vill man komma? Vad är visionerna och vad är syftet med det här?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Visionen finns i ledorden, de beskriver vad det är för typ av kulturellt liv som vi vill utveckla på Åland. Vi har faktiskt varit försiktiga med att i detalj beskriva hur. Utgående ifrån det som jag inledde det här anförandet, hur vi utvecklar kulturlivet på Åland, så är det i första hand en fråga för hur de aktiva väljer att göra det. Vi har försökt beskriva de områden där vi tror att det behövs insatser. För att få de insatserna att fungera på rätt sätt så kommer vi att ha den här dialogen, via kulturdelegationen, angående hur det här ska göras och konkretisera åtgärderna i de handlingsplaner som ska göras.

Om ett meddelande skulle gå alltför djupt in i detaljer så skulle det leda till att det blev ett väldigt svårstyrt dokument. Dessutom är jag lite osäker på om politiken ska vara alltför djupt inne i frågan ”hur”.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan vara så, det är bra att man sätter fingret på många viktiga punkter som man kan arbeta med. Jag ställer mig lite frågande till om ministern faktiskt i det här skedet är nöjd med att inte presentera de här förslagen och prioriteringarna mera konkret? Man diskuterar till exempel teaterutbildningen men man säger samtidigt att man inte vill tillföra några medel eller omprioritera resurserna så att det kan genomföras. Borde man inte svänga lite på perspektivet och fråga sig själv; vad vill vi göra? Sedan kan man fråga hur vi kan åstadkomma det här, istället för att ta fram idéerna först och sedan fundera på om idéerna är realistiska att förverkliga eller inte.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tycker att det är precis just det som vi har gjort. Vi har sagt vad vi vill göra och vi har sagt vad vi vill åstadkomma. Vi är också realist på det sättet att det skulle vara helt fel av mig att säga; ”nästa år kommer jag sjösätta en ny teaterutbildning” när jag samtidigt vet hur budgetläget ser ut. Jag vet hur resurserna totalt sett är för tillfället. Däremot försöker vi lägga, det som ltl Axel Jonsson efterlyste, visionerna för vad vi vill göra på ett antal olika områden. Sedan ska bidragssystemet ge möjligheter för aktörerna att göra olika typer av evenemang och större projekt. Vi ska komma ihåg att landskapsregeringen och dess myndigheter ska vara så lite aktörer som möjligt i det här. Vår uppgift, enligt det här programmet, är att skapa förutsättningarna inte att vara utförare av kultur. Det är en väldigt viktig grundprincip.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Det blir alltid en lite märklig stämning när de egna berömmer sina egna för till exempel ett genomtänkt och framåtsyftande anförande. Så jag kommer inte att göra det.

Jag vill däremot ge en lite kompletterande upplysning till ”Unga och kultur”. Det finns ett väldigt bra stycke där Nordens institut på Åland lyfts fram. Jag hade den stora förmånen att få besöka institutet förra veckan. Jag fick lära mig att de syr ihop stipendieenheter för kulturprojekt så att exempelvis tio procent ska vara nordiska medel och övrigt är till exempel för Svenska kulturfonden och Folkskolans vänner osv. Detta är en slags plattform som skapar möjlighet. Det här är ytterligare en sak som talar för att Nordens institut på Åland behövs som ett slags nordisk spindel som skapar möjligheter i det åländska kulturlivet.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Man får inte alltid med alla bitar i en presentation, även om den här presentationen blev onödigt lång. Det var bra att ltl Wille Valve lyfte upp Nordens instituts roll i det här sammanhanget. Nordens institut har spelat och kommer att spela en viktig roll. Jag exemplifierade detta bland annat med Eckerö post- och tullhus. Nordens institut har också spelat en stor roll när det gäller barn- och ungdomskultur men också på många andra områden. Detta har också lett till att vi från landskapsregeringens sida i nordiska sammanhanget har kämpat så hårt vi bara har kunnat för att se till att verksamhetsförutsättningarna för Nordens institut på Åland också ska vara goda i framtiden. När de nordiska institutionerna nu har ont om pengar, det Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, så gäller det att vi slår vakt om att vi kan hålla kvar en sådan här institution som Nordens institut på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har en konkret fråga till kulturministern. Händer det någonting med Bomarsund?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Så tidigt som på fredag eftermiddag ska jag träffa Bomarsundsällskapet för att föra diskussioner. När det vi kommer till budgetarbetet åren 2014-2015 så ska vi ta ställning till i vilken omfattning vi har möjlighet att föra till pengar för satsningar inom Bomarsundsområdet och att återaktivera frågan om ett besökscentrum. Jag har inte ett svar på om att det här kommer att lyckas ännu. Vi är mitt inne i budgetberedningen för de kommande åren. Det är först i det skedet när vi har gjort bedömningen av hur mycket vår budget kommer att tåla som jag kommer att kunna leverera ett konkret svar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag gratulerar kulturministern för att han ska träffa de engagerade medlemmarna i Bomarsundsällskapet. Faktum är att landskapsregeringen har sagt att besked om Bomarsund ska komma i 2014 års budget. Tidigare var tanken att Bomarsund skulle finansieras med PAF-medel precis på samma vis som sjöfartsmuséet.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Såsom jag sade så kommer vi i budgetbehandlingen att ha de här frågeställningarna med. Jag kan i dagsläget inte säga var de ligger i det sammanhanget eftersom vi precis är inne i brinnande budgetförhandlingar och vi har just startat upp de mera detaljerade budgetgenomgångarna. Jag lovar att vi återkommer till frågan om detta viktiga projekt när vi kommer till budgeten, såsom vi också har lovat i vårt handlingsprogram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Först vill jag tacka minister Ehn för det fortsatta arbetet med Eckerö post- och tullhus och att man kanske hittar en långsiktig lösning.

Det står på sidan 3 i första stycket: ”Landskapsregeringen avser också ta kulturen i beaktande när det åländska Leaderprogrammet genomförs”. Idag har vi en ganska omfattande programperiod som snart går till ända. Den har omfattat ganska många olika förslag till åtgärder. I den här nya programperioden så enligt förslaget tänkte man begränsa det till ett antal större projekt. Det är ju inte fastställt ännu men det finns sådana viljor och jag kanske inte håller med. Är det 28 projekt som i princip ska slåss om de medel som anslås? Tidigare har det gällt att stärka bymiljöer och andra projekt som ska samordnas. Vad tänker man nu?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn, replik

När man ska göra bedömningen av de projekt som kan komma i åtanke så handlar det om att man har satt upp ett antal olika principer och faktorer som man ska ha med i bedömningen om vilka projekt man ska stöda. Landskapsregeringens synpunkt i kulturpolitiken är att kultur bör finnas med som en av aspekterna som tas med i bedömningen och som kan lyftas fram som någonting positivt. Nu är programskrivningar under full gång, som ltl Eklund också nämnde. Det återstår att se exakt i detalj hur man kommer att forma de här kriterierna. Landskapsregeringens intention är att kulturen ska finnas med som en del när man ser på hur Leaderpengar kan användas.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tidigare när man har sökt Leaderpengar så har det varit ganska hårda krav på finansiering, att det ska vara två utomstående som söker plus landskapet. Det ska vara en huvudman som ser till att finansieringen sköts. Minister Ehn talade här om att man skulle släppa på kraven att man inte behövde vara en registrerad förening. Jag vet inte om det handlade om Leaderpengar eller något annat. Men när det gäller Leaderpengar så har det fodrats en registrerad förening hittills i varje fall, och det är EU som har ställt sådana krav. Hur har man tänkt? Tänker man på samma sätt eller är det fortfarande samma krav att de som söker ska vara en registrerad förening?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller Leaderpengar så är vi styrda av det som är grunden i programmen från EU:s sida.

Vi har pratat om stödsystemens förenkling eller ökad flexibilitet och det handlar om de pengar som kulturdelegationen delar ut i form av PAF-stöd. Det är där vi kommer att sätta kraften på att skapa ett stödsystem som är mera flexibelt och som ska ge möjligheter också för andra än registrerade föreningar att ta emot stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för ett långt och informativt anförande. Ministern nämnde också teaterutbildningen i sitt anförande. Man kan också läsa på radions hemsida att Åland kan få en teaterskola för barn och att man är positiv till att det blir verklighet hösten 2014.

Jag var också väldigt glad att höra att man skulle göra det inom Ålands musikinstituts regim. Det sätter då vissa krav på dem som har rätt att undervisa inom den här skolan. Hur ser ministern på utbildningsnivån?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som vi skriver här så ska man se till att man gör det här som en utbildningsinstitution. Kravet blir att man ger någon typ av examen på det här området. Så är det inom musikinstitutet idag. Man har läroplaner som man följer, utgående ifrån det så utbildar man och i slutändan så får man en examen. Samma är tanken när det gäller teaterskolan. Det betyder att utgående från det så sätts också behörighetskraven på dem som ska undervisa.

Som komplement till det här så finns sedan tidigare initiativ från ideella föreningar när det gäller barn- och ungdomssidan. Det ska man framförallt se som komplement och att man kan hitta samarbeten. När det gäller det här området så är samarbetet, som inom många andra områden, ett ledord att också använda sig av.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, det var betryggande att höra. Ministern nämnde också de här åländska unga utövarna som är på professionell nivå. Många har kontaktat mig gällande att det är svårt för framförallt utbildade kulturutövare inom den klassiska schangern att få bidrag. Det ska vara livet ZU kunst, det fungerar inte riktigt eftersom vi inte har mezzanörer här på Åland på samma sätt som bidrar till det kulturella livet. Hur ser regeringen på PAF-stödet när det gäller det?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! PAF-stöden har framförallt använts till registrerade föreningar. Nu öppnar vi upp för att få en friare användning. Detaljerna vill jag vänta med tills jag har sett hur kulturdelegationen väljer att jobba med det här. Arbetet med att sy ihop de mera flexibla systemen ska nu kulturdelegationen få i uppdrag att göra, så att man sedan kan fördela på ett sätt som är till största möjliga nyttiga för det kulturella livet på Åland. Då måste man också ta den här typen av inspel som viktiga delar när man funderar på hur man ska bygga upp systemen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Kulturen är det smörjmedel som sätter fart på idéer och som utmanar gamla sanningar och driver utvecklingen framåt. En bild är mer än tusen ord och symboler samt berättelser gör mer för vår värld än vi alltid tänker på. Vad vore Åland utan Kastelholm, Bomarsund, Pommern, stadshusbacken, vackra dialekter, Rökka och Alandica? Kulturen finns överallt och är den nerv som främjar diskussion och skapar innehåll. Kulturen ska aldrig kontrolleras men alltid värnas.

Världens kanske viktigaste kulturvagga är Frankrike där man från samhällets sida sedan revolutionen fram tills idag långsiktigt och beredvilligt värnat om sina författare, konstnärer, skulptörer, estradörer, teatrar och andra. Från statens sida har man bestämt sig för att kultur är det lim som håller samman en nation som består av fler än 350 olika sorters ostsorter! Det finns klokskap i det.

Jag vill gärna också påminna om våra vänner på Färöarna. Där har man målmedvetet skapat utrymme för öns alla kulturarbetare vilket resulterat i berättare, poeter, kompositörer, illustratörer, musiker och filmmakare av världsklass. Sådant kommer inte automatiskt. Sådant måste drivas fram. Det är idag omöjligt att röra sig på Torshavns gator utan att passera den ena mer häpnadsväckande skulpturen efter den andra. Sådant skänker inspiration och skapar tro på framtiden. Här finns också ett Nordens Hus som blivit en självklar mötesplats för den färöiska kulturen. Mot den här bakgrunden är det bra att återuppliva enprocentsregeln i samband med offentliga projekt även på Åland. Om bara kortsiktiga vinstintressen får bestämma föreligger stor risk för att de offentliga platserna blir effektiva – men knappast särskilt sköna eller inspirerande. Vill också understryka värdet i Nordens institut. Jag tycker kanske inte vi ska nöja oss med att få behålla institutet på Åland. Jag tycker man ska arbeta för att på sikt bygga ett eget Nordens Hus.

Mot den här bakgrunden är det lovvärt att landskapsregeringen kommer med detta uppdaterade kulturpolitiska program som innehåller goda förslag, viktiga justeringar och nyttiga åtstramningar. Kultur och dess olika grenar är för ett samhälle vad vatten är för en blomma. Kultur är folkbildning och klokskap och galenskap i en skön blandning. Det skapar engagemang och väcker känslor. Fast det sker inte utan ansträngning. Det krävs medel för att nå mål.

Kulturminister Johan Ehn och hans medhjälpare har skapat ett meddelande som till vissa delar skärper och förtydligar och som tar fasta på det vi har. Det är viktigt att bygga vidare från den grund som redan finns men det får aldrig stanna där. Skulle jag önska något mer vore det att man också ska minnas och lyfta fram det som ännu inte finns. Det gäller att inför framtiden inte bara fördela pengar på basen av gamla meriter, för som bekant är den finaste konsten, de skarpaste böckerna och den vackraste musiken ännu inte skapad.

Jag vill också påminna om den värld där morgondagens konst och historier växer fram. Internet. Där förs diskussionen om Åland och ålänningarna varje sekund. En ny idé som föds på Åland bär idag via sociala medier ögonblickligen över hela världen. En film kan distribueras gratis överallt, ett stycke musik är globalt i samma ögonblick man trycker på Enter-knappen. Det skapar enorma möjligheter och det bör uppmuntras.

I takt med att bokläsandet minskar växer närvaron på de sociala medierna. Dagens människor pratar kanske mindre än tidigare med varandra men berättar mer än någonsin historien om sina liv. Det är kanske inte helt enkelt att begripa men det är på riktigt och Facebook och Twitter och allt vad det heter har förändrat kommunikationen och anslaget gentemot framtiden. Det är där morgondagens konstnärer håller till. Också.

Jag har inspirerad av detta meddelande också blivit påmind om vikten av att berätta historien, på nysvenska så kallad storytelling. Det är idag viktigare än någonsin. Ingen konsument köper sin vara enbart baserat på ett behov. Man vill vara en del av produkten. Varumärken som inte är laddade är svårare att sälja. Här borde vi hitta den historia och den nerv som förstärker Ålandsbilden och gör den mer säljbar. Det skulle turist-Åland och åländska företag och andra varumärken vinna på. I meddelandet nämns särskilt möjligheten till samarbete med omkringliggande regioner när det gäller filmutveckling. Det är bra. Jag tror den åländska kulturen har mycket att vinna på att i olika sammanhang koncentrera sina resurser på definierade storsatsningar. Dagens duschstråleprincip när det gäller kulturbidrag skapar kanske en frodig rabatt. Man måste dock också våga satsa mer för att odla något beständigt och större. Fokusera gärna på några färre projekt och gör det mer substantiellt.

Det kunde till exempel vara en idé att lansera en kulturtävling där målet skulle vara att mejsla fram de bästa berättelserna om Åland – i ord, ljud och/eller bild. Om denna berättelse är fiktiv eller på riktigt spelar ingen roll så länge man skapar en historia med ett anslag som lockar även sådana besökare som inte har en naturlig beröringspunkt med vårt landskap. Detta låter kanske subtilt men ni som varit med lite minns detektiven Bergerac som under många decennier bar likamedstecken med den brittiska ön Jersey hos en miljonpublik över hela Europa. En lika bärande berättelse skulle jag vilja se även från våra öar. Inte minst för att göra kulturen och folklivsberättelsen till den turistattraktion den kunde bli.

Historieberättandet har över tid skapat oss människor och format civilisationen. Det började kring lägereldarna, fortsatte i radio och i tidningar innan tv-åldern tog över. Idag sker kommunikation och berättande över internet och mobiler och måste ske snabbare och vassare. Det är inte sämre än det var förr men det är annorlunda och skapar liksom alla andra förändringar möjligheter.

Fru talman! I en global värld är det inte längre de lägsta kostnaderna som drar det längsta strået. Det är de bästa idéerna som vinner och idéarbete har aldrig varit lika enkelt att sprida som idag. Vi från centern stödjer grundbultarna i förslaget: Delaktighet, mångfald, tillgänglighet samt förnyelse. Jag hoppas särskilt mycket på det sistnämnda eftersom morgondagens kultur inte kommer att likna dagens. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jörgen Pettersson. Ledamoten nämner ett eget nordiskt, vilket är en tilltalande tanke. Vi har ju faktiskt ett kulturhus som ofta står tomt. Vi skulle kunna utnyttja det huset till att skapa det som ledamoten nämner, ett nordiskt hus i den miljön kunde skapa en mycket central kulturplats på Åland, ett hus för alla. Hur ser ledamoten på det? Jag tycker att vi har lite standstill just nu på Åland gällande det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Det skulle säkert vara en god idé att försöka få Nordens institut från den plats de är idag till att ha en mera permanent plats i Alandica. Jag är osäker på hur de organisationerna fungerar. Jag har dock vid flera tillfällen varit i Nordens hus på Färöarna, i Torshavn, där faktiskt allt sjuder och där de verkligen är gränslösa. Senast när jag var där för någon månad sedan så gladde det mig mycket att möta åländska fågelholkar på deras finaste utställningsplats. De begriper också att ta dit de bästa.

Ltl Sara Kemetter, replik

Just det Nordiska huset på Färöarna har jag också starka känslor för. Jag skulle gärna sett att vi har ett liknande hus här på Åland. För utställningar och annat skulle det vara ypperligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Man måste väl inleda någon form av dialog i samband med Nordens institut och Nordiska ministerrådet eller vem det är som är huvudman och se vart man kan komma. Varje sak som kan göras för att skapa mera liv i Alandica så bör man väl försöka åstadkomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill tacka för ett synnerligen framåtsyftande och positivt anförande och en anda att vilja utveckla, vilket jag tror att är viktigt inom ett område som kulturen. Kulturen kan aldrig stå stilla eller gräva sig bakåt. Det ska finnas med rötterna, som ltl Petterson var inne på. Rötterna är det historiska och kulturen ska växa upp mot den nya.

Jag delar också fullt ut det som ltl Petterson säger att förutsättningarna för att skapa nytt måste hela tiden finnas. Detta genomsyrar det här programmet. Vi vill skapa flexibilitet. Med flexibiliteten kommer möjligheten att stöda det som är nytt och skapa de här förutsättningarna. Det kommer inte att vara lätt därför att det finns också motsättningar mellan de här områdena, men vi ska göra vad vi klarar av. När det gäller NIPÅ så var tanken att vi skulle ha fått Eckerö post- och tullhus mera aktiva för att skapa det som ltl Petterson nu efterlyste. Men vi fick ett ganska negativt svar från det nordiska samarbetet i det sammanhanget.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! När det gäller spridningen av bidrag så är det aldrig någonsin enkla saker. Jag tror att man och ska försöka håller liv i bredden så gott det någonsin går. Mot bakgrund av att vi har resurser, som vi kan använda i det här sammanhanget och jag tror att det är rimligt att säga att även de åländska företagen skulle ha väldigt mycket att vinna på att hitta en gemensam nämnare när det gäller historieberättandet, så kunde det vara värt att göra en större satsning på att få fram den så kallade story som definierar det Åland som vi har idag. Jag tror att det också kunde gå att sälja utåt. Vi har från vår Bomarsundstid en helt fantastisk historia som egentligen inte har blivit berättad tillräckligt bra.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är helt ense även här med ltl Petterson om att bredden är viktig för att också kunna nå djupet och skapa de har större projekten.

Sedan ett halvår tillbaka att träffas, med jämna mellanrum, näringsministern, finansministern och kulturministern för att diskutera möjligheten att skapa de har större projekten. Projekt som skulle kunna ge mera effekt till flera områden på Åland. Här tror jag också att vi ytterligare ska fördjupa diskussionen om hur näringslivet och ideella föreningar kan komma in. Vi för egentligen redan den här diskussionen mellan de här tre parterna genom ansökningar om stöd för projekt och liknande. Jag vill hänvisa till det som finns beskrivet i turismstrategin, där kultur och den typen av attraktioner är någonting som är på starkt kommande när det gäller att sälja ett samhälle för turistisk verksamhet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag är rätt övertygad om att i en tid där ytlighet blir allt tydligare så tror att intresset för historien förr eller senare kommer att få en renässans. Vi var faktiskt för bara några hundra år sedan världens medelpunkt på många sätt är då Krimkriget brann som allra värst. Vi har ryska grannar som är välbärgade, historiskt intresserade och som man garanterat kunde sälja en produkt till.

Som jag kanske någon gång tidigare här i talarstolen så var det i Bomarsund som världens två första Victoriakors och den historien är inte berättad, vilket ibland kan störa mig eftersom jag tycker att det är en otroligt viktig historisk grund. Jag är säker på att man i Storbritannien skulle älska att få veta mera om detta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Mindre bokstäver ser lite futtiga ut och lite mindre poetiska efter ltl Jörgen Petterssons anförande. Jag kan väl bara också hoppas på applåder.

Talman! Att ha både ett ö-perspektiv och ett självstyrelseperspektiv på kulturpolitiken gör onekligen att den får en speciell dimension. Ålänningarna, islänningarna, färöingarna, grönlänningarna är aktiva kulturutövare och kulturkonsumenter. Betydelsen för kultur och språk är mycket stark. På Åland bärs kulturen i guldstol av eldsjälarna.

Ett sextiotal föreningar på Åland täcker in de flesta konstområdena; teater, dans, musik, bildkonst och litteratur. Tonen, resonemanget i meddelande är sympatiskt om kulturens betydelse för samhället, för individen för Ålands attraktion, för potentiella inflyttare, för oss som bor här, för turismen och för näringslivet.

Ett litet stickspår när det gäller turismen, jag vill plocka den handske som Jörgen Pettersson kastade. Det finns ju också potential att nischa sig när det gäller kulturturism, vare sig det är Vikoriakors, Bomarsund eller körevenemang. Åland är fantastiskt duktig också när det gäller körer.

Men, jag kan tycka ibland kulturen blir politiskt styvmoderligt behandlad. Kulturen, inklusive det svenska språket och de lokala sedvänjorna, utgör grunden för vår självstyrelse.

När jag satte ihop mitt anförande kunde jag konstatera att den här debattformen kommer lite till korta eftersom man har väldigt många frågor. Det finns saker som vi uppfattar som något oklara när det gäller bearbetade av det kulturpolitiska programmet. Nu är den gamla perioden slut. Vi liberaler har diskuterat om de har gjorts någon form av utvärdering. Det redogjorde kulturministern för, men det skulle ha varit väldigt intressant att veta lite mera utförligt vad man kom fram till. Hur har det fungerat? Vad har inte fungerat och vad behöver man sätta större tonvikt på?

Förutom ledorden i programmet så vill man lägga vikt vid hållbarhet, jämställdhet och demokratiutveckling.

Liberalerna saknar integrations som ett fokusområde. Vi hade gärna sett ett helt eget stycke om integrationen och kulturen och en större tonvikt på det ömsesidiga utbytet som det åländska samhället har av inflyttade och nya kulturer.

Landskapsregeringen skriver att man avser att dra upp särskilda politiska riktlinjer när det gäller kulturarvet. Det skulle också ha varit lite intressant med fylligare information när det gäller kulturarvet.

Biblioteken lyfts fram på ett väldigt bra sätt. Vi kan konstatera att också här är vi på framkant. Vi har fantastiska bibliotek i Mariehamn, Lemland, Sund, Brändö, Finström och Föglö. Det är bra att man lägger tonvikt vid detta och tar fram en åtgärdsplan.

Vissa saker i meddelandet tycker vi att hör mera hemma i landskapsregeringens handlingsprogram. En sådan sak är översynen av stöden till bildningsförbunden. Vi har haft funderingar, vad vill man göra där? Tänker man föra ihop det med Medis? Finns det några sådana tankegångar? Bildningsförbunden har en gammal tradition. Det är främst en socialdemokratisk tradition som har varit väldigt viktigt för demokratiutvecklingen historiskt i Norden. Studiecirklar har också ett liberalt perspektiv. Det är en liten autonom sammanslutning som endast är beroende av deltagarnas entusiasm. Det skulle vara intressant med lite mera information.

Från liberalernas sida vill också lyfta fram Nordens Institut som har ett brett och fantastiskt utbud. De bjuder på högklassiga kulturevenemang nästan varje månad. Vi är eniga med de andra som har sagt att det är ett samarbete som vi ska värna och vårda.

Det finns några ord om public service, min kollega Mats Perämaa kommer att diskutera vidare kring det.

Ungdomslokaler diskuteras. Är de ändamålsenliga? En spännande idé som var på tapeten för några år sedan var SKUNK och ungdomsförbundets gemensamma idé att ha någon form av mobil och ambulerande enhet där man kunde utöva kultur och besöka skärgården och skärgårdsungdomarna. Händer det någonting i den frågan eller rann det ut i sanden?

När det gäller kultur i skärgården så har vi konstaterat att det har funnits många projekt t.ex. skärgårdens kulturskola. Det finns många idéer. Från liberalernas sida skulle vi väldigt gärna se att någonting blir realitet. Det finns idéer om dykpark. Vi har ett fantastiskt kulturarv i champagnevraket. Deltagare från Kökar var med i Skraknästet, där hade man också en fantastisk idé om att anordna klostervandringar, retreater och pilgrimsvandringar. Det finns fantastiska idéer. Det skulle vara roligt om någonting förverkligades. Det mesta tenderar trots allt att rinna ut i sanden.

Viktigt är också att landskapsregeringen sätter fokus på barn och unga. Att främja läsintresset gör att barn och unga växer och det är också gynnsamt för skolgången och vidare studier. Det är också ett projekt som är väldigt bra.

Från liberalernas sida har vi granskat och analyserat det kulturpolitiska programmet. Jag kan för egen del konstatera med tillfredsställelse att vi har kompetent folk i partiet. Vi har kunskap inom dans, teater, musik, körverksamhet, kulturarv och vi har direkta kulturproducenter. I det här programmet saknar vi flera grenar inom kulturen, trots att det var en revidering. Vi skulle ändå velat ha uppdaterade linjedragningar när det gäller konsten, och kulturarvet. Var är litteraturen, var är det immateriella kulturarvet och var är dansen?

Vi hade fem olika kompletteringar. För det första, vi undrar varför man inte har använt sig av den kompetens som finns i landskapet tjänst? Varför har man inte involverat konstnämnden, litteraturnämnden och musiknämnden? Det är en sak som vi har möjlighet att göra om ärendet utskottsbehandlas.

För det andra så saknar vi kulturarvet, vi saknar kopplingen till kulturarvsutredningen. Det fanns en parlamentarisk grupp som gjorde en kulturarvsutredning, den blev klar för några år sedan och där betonade man kraftigt att kunskapen om det förflutna måste göras till en angelägenhet för det lokala samhället. Den utredningen har vi inte alls tagit tillvara. Vi har ett fantastiskt kulturarv. Det står ingenting om kungsgårdarna, det står ingenting om Kastelholm eller Ålands museum. Vi skulle vilja ha besked om Bomarsund, vilket jag lyfte i en replikväxling här. Liberalerna tror att det finns en stor potential i Bomarsund.

För det tredje, vi tycker också att det är bra att man vill sätta fokus på hur man fördelar medel. Vilka kriterier gäller för kulturbidrag? Det är bra att man eftersträvar större flexibilitet. Samtidigt har vi inom förvaltningen olika avdelningar som ger bidrag. Man behöver få ihop det där och få en ordentlig riktlinje.

Idag är flera kulturutövare professionella och säljer sina tjänster. Ska de få kulturbidrag på samma villkor som tredje sektorn där alla eldsjälar finns? Det handlar ju om att kulturen håller på att bli en näringsgren. Man borde försöka dra någon slags linje där. Jag vet att det är svårt, men man borde försöka få några principer där.

Vi diskuterade faktiskt också kulturdelegationen och principen om man ska vara aktiv kulturutövare när man sitter i kulturdelegationen. Vi inom liberalerna diskuterade om det uppstå intressekonflikter, speciellt i vårt lilla samhälle. Det är bra att man också sätter fokus när det gäller stöd och bidrag på förnyelseutveckling och nya samarbetsformer.

För det fjärde skulle liberalerna också vilja ha en utvärdering av Alandica. År 2014 är det fem år sedan Alandica öppnade. Vad fungerar, vad fungerar inte och hur kan vi göra Alandica mera tillgängligt? Det skulle vara ett alldeles utmärkt projekt t.ex. för en högskolestuderande att utreda.

För det femte så finns ett rejält stycke om musikinstitutet och deras fantastiska verksamhet, hur vi odlar musiker på Åland och att det finns en bra utbildning på grundläggande nivå. Musikinstitutet har och har väldigt länge haft behov av utbyggnad. Från liberalernas sida skulle vi gärna se att musikinstitutet skulle få ändamålsenliga lokaler. Vi skulle väldigt gärna vilja ha en åländsk kulturskola, där musiken, dansen och teatern skulle finnas.

Liberalerna tycker att det kulturpolitiska programmet ska remitteras till lag- och kulturutskottet så att vi får fördjupa oss i frågorna.

Fast jag är totalt obegåvad, jag kan inte musicera och jag kan inte sjunga, men för mig personligen är kulturen livslust och inspiration. Jag läste för några år sedan vad som är viktigt när det gäller kulturpolitik. Hur ska man stötta kulturen, hur ska man visa intresse och välvilja? Då kom det är helt frankt från kulturarbetarna: ”Hosta upp strålarna, så sköter det sig självt!” Det var ganska klara besked.

Det var liberalernas funderingar.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det sista, att hosta upp stålarna, är ganska talande. Det blev kontentan av den politik som förts under lång tid och som ändå måste vara grunden för att skapa förutsättningar. Det ska finnas resurser i form av pengar eller stålar.

Det här programmet kunde ha varit mycket längre, mycket djupare och mycket bredare. På något sätt måste man avgränsa sig och försöka beskriva de huvudlinjer som man vill jobba med. Det finns säkert sådant som vi har förbisett och som kunde kompletteras. När man utskottsbehandlar det här ärendet så får man också in möjligheten att föra det resonemanget.

Jag vill poängtera att det är väldigt viktigt att kulturpolitiken i första hand inte blir ideologisk utan skapar förutsättningarna för kulturutövarna. Därför är jag öppen för den fortsatta dialogen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är i princip omöjligt att skriva ett kulturpolitiskt program som alla blir nöjda med. När jag har diskuterat det kulturpolitiska programmet med kulturutövare så har jag hört att man saknar dansen, litteraturen och bildkonsten. Programmet skulle inte ha blivit väldigt mycket längre om man skulle ha haft några långsiktiga åtgärder som man vill jobba med under dessa kulturområden också.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är säkert möjligt. Man måste hela tiden jobba med vad man tror att man klarar av att genomföra under en viss period och hur de ekonomiska resurserna finns tillgängliga. Man kunde säkert på olika sätt komplettera och få det mera attraktivt för vissa och kanske mindre attraktivt för andra.

Diskussionen får fortsätta här. Jag kan återkomma och ge lite mera detaljerade svar kring de frågeställningar och de förslag till förändringar som ltl Sjögren hade för liberalernas del. Det är omöjligt för mig att kommentera detta här nu på några minuter. Jag får försöka återkomma under ett senare skede i debatten.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan jag till viss del ha förståelse för. Landskapsregeringen säger att man inte vill sätta något slutdatum för det här kulturpolitiska programmet. Det här är någonting som ska leva och som nya politiker kan ta ställning till. Det skulle ha varit på sin plats om det hade stått något om de olika konstarterna inom kulturen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Katrin Sjögren efterlyste kulturarvet ganska mycket. Man kanske ändå måste göra en sådan avgränsning att de verksamheter som ligger under museibyrån inte ska ingå i det kulturpolitiska programmet. Så uppfattade jag det, annars blir det väldigt omfattande. Det är ju mycket fråga om museiverksamhet och antikvarisk kunskap. Det här programmet fokuserar mera på det fria kulturlivet.

Ltl Sjögren efterlyste den mobila ungdomslokalen som SKUNK ville sköta. Den mötte stort motstånd från ganska många partier här i lagtinget. Men om ltl Sjögren är för den mobila ungdomslokalen så föreslår jag att hon tar upp frågan i utskottet. Det kunde vara mycket bra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är säkert på det viset när det gäller det museala. Landskapsregeringen säger att det ska dras upp särskilda politiska riktlinjer när det gäller kulturarvet. Det är väldigt viktigt och vi har ett stort kulturarv som vi behöver förvalta. Det är kungsgårdarna, Kastelholm, den museala verksamheten och Bomarsund, det kan vi inte lämna för fäfot.

När det gäller SKUNK så tyckte jag att det var en bra idé. Jag kommer ihåg att SKUNK och ungdomsförbundet hade samma idé. När talmannen var utbildningsminister så försökte man få ihop de här viljorna och att man skulle kunna göra ett samprojekt, men det rann ut i sanden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag tror att ltl Sjögren i stor utsträckning finner svaret i sitt eget parti till varför det inte blev något. Jag säger inte att andra inte hade del i det, men där finns nog svaret. Men finns det nu ett intresse från liberalerna så kan ni räkna med socialdemokraternas stöd.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Jag tror inte att liberalerna har stoppat något sådant här projekt överhuvudtaget. Jag tycker att man ska vara smidig när det gäller barn- och ungdomskultur. Vi har ett dilemma, vi har ungdomslokaler över hela Åland som kräver mycket tid och pengar samtidigt som de lite har spelat ut sin roll när det gäller platser för ungdomar att vara på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag fortsätter lite där förra replikskiftet avslutades, den ambulerande ungdomslokalen. Jag minns att jag hade en finansmotion, men den ströks ur budgeten av den förra regeringen. Från liberalerna fick vi ganska tydliga signaler att det inte behövdes, för att man skulle satsa på ungdomslokalerna och göra om dem mera till ”Folkets Hus", jag minns inte benämningen. Man skulle inte bara ha dem som ungdomslokaler utan de skulle vara för alla, och framförallt i skärgården där ungdomslokalerna står tomma. Detta framfördes ganska starkt från de liberala bänkarna. Därför borde väl liberalerna vara nöjda med texten: ”Det är angeläget att de ungdomslokaler som finns i alla kommuner används så mycket som möjligt och fungerar som lokala mötesplatser.” Det är väl bra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst ska man utnyttja de lokalerna som finns och att det finns potential att ungdomarna faktiskt vill vara där. Det som jag kommer ihåg var att man jobbade väldigt hårt från utbildnings- och kulturavdelningen för att få ihop de här båda projekten. Problemet var väl att det var två likartade projekt och det var kanske svårt att få samarbetet att fungera. Jag har alltid tyckt att idén var bra.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Katrin Sjögren. Jag tror att vi kan hitta en enighet i utskottet. Både ltl Katrin Sjögren och jag kan mycket väl tänka oss en satsning på en ambulerande ungdomsbil i skärgården. Jag tror att vi kan hitta en gemensam sak. Det är bra att man har ändrat sig så att man kommer att stöda det här. Det låter fint.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag har en liten undran alldeles så här i början; varför kallas det för förslag till kulturpolitiskt program? Är inte detta regeringens kulturpolitiska program? Det kanske har slunkit med från något förslag till någon lagframställning. Utskottet kanske kan justera det.

Till själva programmet, dess uppbyggnad, hur man har tagit fram det och något om innehållet. Jag tänker inte gå igenom det sida för sida. Generellt tycker jag att det är en bra text. Texten innehåller spänst och är förhållandevis kort. Det är också bra struktur på den och det finns koncentration i de olika styckena. Programmet är lättläst, lätt att ta till sig och innehåller väldigt mycket.

Programmet för också ett resonemang på ett övergripande plan men det finns också konkreta åtgärder. Jag tycker också att tidpunkten är ett bra val för ett sådant här program. En tendens har varit att sådana här program görs nästan samma år som det lagting som antar programmet går hem och det blir nyval. Det är sorgligt att se hur de här programmen bara glöms bort och alla stackars människor och tjänstemän som har jobbat seriöst med de här programmen i tron att de ska resultera i några förändringar. Jag tycker att det är bra att programmet kommer nu.

Jag är särskilt stolt över att man utgår från ”Växtkraft” från 2006. Det var nuvarande lantrådet Camilla Gunell som tog fram det programmet när hon var utbildningsminister. Växtkraft från 2006 tål att användas som jämförelsegrund av utskottet, för det ska tydligen uppfattas som en uppdatering.

Det är inte lätt och kanske inte heller önskvärt, som ansvariga ministern sade, att ta fram ett helt nytt program. Kulturen och våra kulturyttringar har en lång historia och de är i många fall väldigt väl integrerade i vårt samhälle. Kulturpolitiken, som syftar till att ge förutsättningar för det fria kulturlivet att utvecklas, bygger på regelverk och system som är ganska väl etablerade redan.

Fru talman! Med andra ord, vi socialdemokrater har inte några graverande invändningar mot programmet. Vi kan mycket väl tänka oss att utskottet efter en grundlig behandling föreslår att programmet ska godkännas.

Sedan några mera principiella och ganska kritiska kommentarer angående en punkt som inte någon har berört här. Det finns ett begrepp, under punkt 4 på den näst sista sidan, där det talas om armlängdsprincipen. Om man följer med den nordiska kulturpolitiken och debatten så är det här ett väldigt debatterat område, en mycket viktig princip idag. Det här begreppet förklaras inte här. Utskottet kunde mycket väl försöka definiera och förklara vad begreppet betyder i det här kulturpolitiska sammanhanget. Jag vågar mig inte på en definition. Det betyder åtminstone för mig att det politiska etablissemanget inte ska styra kulturens innehåll utan stöda kulturen så att den fritt kan utvecklas.

När man sedan tittar på hur gruppen, som har tagit fram det här programmet, ser ut så består den enbart av tjänstemän förutom en person, ordförande för kulturdelegationen Robert Liewendahl som har varit med i arbetsgruppen. Då infinner sig den första frågan; är det armlängsprincip? Jag säger inte att det här är fel, jag säger inte ens att det är dåligt men man måste kunna föra diskussionen om det är rätt värdering. Utan att nu har mätt och vägt det här programmet på guldvåg så kan man nog konstatera att särskilt scenkonsten har fått ett ganska betydande utrymme i det här kulturpolitiska programmet. Jag antar att det har att göra med att den enda politikern som har varit med i arbetsgruppen är en central gestalt inom scenkonsten på Åland.

Fru talman! Jag är väldigt störd över att ledamöterna Perämaa och Gunnar Jansson står och pratar med varandra i salen. Apropå härskartekniker så kallas det där för osynliggörande.

Talmannen

Lagtingsledamot Barbro Sundback har ordet!

Ltl Barbro Sundback

Tack, jag tvivlade för ett ögonblick att det var på det sättet.

Fru talman! Eftersom sammansättningen av kommittén är sådan att det finns en politiker som är väldigt central inom en konstform och som dessutom är kulturdelegationens ordförande så är det ganska ofrånkomligt att det återspeglas i kulturprogrammet. Det kanske inte är armlängsprincipen, åtminstone inte så som jag uppfattar den.

Armlängsprincipen betyder också att man inte på politisk grund ska ta ställning till innehållet i kulturen. Eftersom jag har varit med ganska länge så ska jag ge er två exempel på när inte regeringar men landskapsstyrelser inte har hållit armlängsprincipen.

Det var ett år som svenska teatern i Åbo fick avslag på sitt årliga stöd. Stödet är inte så mycket, men de har fått något slags stöd för att de turnerar här. De kallar sig för regionteater och räknar in Åland där. Avslaget motiverades med att svenska teatern i Åbo var en icke åländsk kulturyttring. Det menar jag att är ett direkt politiskt ställningstagande.

Ett annat liknande beslut som samma landskapsstyrelse tog var att konstkommissionen inte skulle dela ut pengar till andra än åländska konstnärer, och det kanske man kan definiera på något sätt, och bara till tavlor som hade åländska motiv. En tavla kan ju vara någonting väldigt icke figurativt, men målad av en ålänning eller av en väldigt stor konstnär som har varit på Åland. Men då skulle man inte stöda detta. Det här är ganska bra exempel på hur man inte håller den här armlängsprincipen.

Ett område som jag under året har noterat ganska mycket är att landskapet direkt har stött historieskrivning om självstyrelsen. Det har förstås gått via kulturdelegationen. Ibland har man distribuerat vissa essäer eller historiska sammanfattningar om självstyrelsen i hopp om att upplysa och stärka självstyrelseviljan hos befolkningen. Det är sådan historieskrivning där staten gör en bedömning vad som är rätt och vad som är fel och det är inte heller någon armlängsprincip.

Fru talman! Det här är en mycket viktig princip för socialdemokraterna. Kulturen ska inte färgas av partipolitiska överväganden. Kulturen ska vara fri och den ska representera en mångfald i samhället. Som socialdemokrat har jag personligen inte alltid upplevt att det har varit på det sättet. Beroende på vilket parti eller var man har sina förankringar så har det också påverkat bidragspolitiken. Till en viss gräns kan jag hålla med om att det där inte är möjligt att reglera. Det är väldigt viktigt att man manifesterar den är principen och att den i bästa fall kan prövas på något sätt.

Kulturen är ett politikområde som har alldeles särskilda villkor just i det här avseendet. När vi betalar ut sociala bidrag eller näringsbidrag så är det väldigt reglerat och man ska i efterhand redovisa att man har gjort precis det som man har ansökt om. Men för kulturen är det inte så.

Den fria konstnären har rätt att uttrycka sig oberoende av allting annat än sig själv. Om man kränker en annan människa i sin konst så finns det domstolar som tar ställning till det. Om man bedriver hets mot folkgrupp eller diskriminerar någon så är det också domstolen som tar ställning till detta. Det ska inte göras genom någon slags politisk förhandskontroll i något som helst organ där det sitter politiker eller varför inte till och med tjänstemän, men deras beteende är reglerat via annan lagstiftning.

Herr talman! Jag ska nämna några punkter som jag tycker att är väldigt bra om de kan förverkligas. Det kommer att betyda att förutsättningarna för konstnärer och kulturlivet förbättras. Tanken att fleråriga konstnärsstipendier införs är mycket bra. De flesta konstnärer lever under väldigt osäkra villkor. Om att man ett år får möjlighet att verka med konstnärsstipendium är det bra, men de flesta behöver flera år. Det konstnärliga arbetet är inte något som man så där lätt utför utan det kräver mycket inspiration och det ska verkligen verka fram i många samma. Det är väl lite olika, men för många är det på det sättet, så det tycker vi att är jättebra.

Det är också bra att frågan om evenemangsstöd blir tydligare. Nu har det varit möjligt att få evenemangsstöd direkt från finansministern när det gäller stora idrottsevenemang. Det är bra om också kulturevenemang omfattas.

Det är också väldigt positivt att kulturpolitiken är med i turismstrategin. När turismstrategin togs fram så var jag med på några gruppmöten och då kom det fram åsikter att man nästan inte skulle använda ordet kultur för det hade ungefär en avskräckande inverkan på dagens människor. De är så ytliga att de inte intresserar sig för ett ställe eller ett evenemang. Det är också värdefullt att det tas upp.

Frågan om att utveckla teaterutbildning på Åland så är det inte så hemskt många år sedan som det gjordes två utredningar. Den ena utredningen var om en semiprofessionell teater på Åland och detsamma om en orkester. Man kanske först ska titta i den utredningen. Teaterutbildning tycks locka många ungdomar. Det finns ju teaterskolor runtom oss och de tar in ganska få elever eftersom förutsättningen att få anställning är ganska begränsad. Men det är väl inte det som det riktigt är frågan om här och det är säkert bra att det utreds på nytt. För om det finns någon säker tillväxtsektor i vårt samhälle så är det just inom konsten och kulturen.

Det har talats här om att musikinstitutet har för små utrymmen. Ltl Katrin Sjögren önskade sig alla möjliga utrymmen och det kan jag också önska mig. Men nog är det en sorg att vårt KK-hus/Alandica står stängt för det mesta. Nog måste vi väl snart inse att det här inte kan fortsätta. Ska man behöva vara ett bolag med stora resurser för att våga hyra in sig där? Det kan inte vara meningen med vårt KK-hus att det ska fungera så här. Ingen skugga må falla över Wiklöf Holding, de var mer eller mindre tvungna att ta hyresavtalet om de skulle kunna köpa Arkipelag. Jag förstod aldrig meningen med detta, men det var väl någon fiffikus som hade räknat ut någonting. Jag tror att vi både förlorade på affären rent ekonomiskt och kulturen fick inte vad man hade drömt om. Ska man ha teaterutbildning och musikinstitutet behöver nya utrymmet så tycker jag att man ska se till att Alandica blir en del av musikinstitutet och så får Björn Blomqvist sköta fiolerna. Alandica kan inte fortsätta längre så här. Vi måste ta tillbaka det, ta ansvar för att vi byggde det och att det blev så dyrt. Alandica var tänkt för kulturen i första hand. Det blev ingenting av konferenserna, åländska grupper skulle uppträda för de rika konferensdeltagarna och alla skulle vara lyckliga och glada och pengarna skulle ramla in. Det var en naiv tanke. Det är nu dags att lämna det där och gå vidare med nya tag. Det kanske utskottet kan fundera över.

Jag tror att initiativet måste komma härifrån lagtinget. Det är lagtinget som måste ta tag i frågan om hur vi går vidare.

Ofta vid kultur och idrott så gäller det barn och unga. Ibland får man känslan av att många barn och unga är väldigt stressande idag. De ska fara från den institutionen till den andra. Ett år är det fotboll och ett annat år är det musikinstitutet. Det finns ett stort utbud och det är bra.

Den grupp som är på tillväxt är pensionärerna och de äldre. De äldre är tacksamma kulturkonsumenter och det är av stor betydelse för att förebygga ensamhet och social isolering. Här tycker jag nog att kommittén och ministern har missat någonting väldigt centralt.

En annan sak som jag saknar när man talar om tillgänglighet och delaktighet är digitaliseringen av vårt samhälle. Dataspel nämndes och det är ett kulturellt uttryck för vår tid. Det finns många som moraliserar om det och det finns kanske skäl till det. Det är i alla fall en stor och viktig del av den framtida tillväxtindustrin. Jag tror att det är ett exempel på hur våra förutsättningar för både utövande av kultur och deltagande förändras. Vi har Virttu-projektet aktuellt i några kommuner för äldre människor och där borde det finnas pengar för att sätta in kulturaktiviteter. Det finns säkert också behov av digital utveckling på annat sätt.

Som flera av er säkert känner till så driver jag, via kulturföreningen Katrina, digitala både opera- och balettsändningar. Vi har haft föreställningar från London, New York och Moskva. Vi kan se världens bästa artister och föreställningar här i Mariehamn. Jag hade en idé om att vi parallellt skulle sända några föreställningar på Kökar. Det var tekniskt fullt möjligt. Vi sökte om pengar, Kökarborna var intresserade och det fanns stöd för det. Men det blev ett absolut nej. Det var inte några större diskussioner om det heller, jag accepterade det. Men hur hade man tänkt sig att man ska göra skärgårdsborna mer delaktiga och göra kulturen för dem på fasta Åland mera tillgängligt enligt det här programmet? Det enda medlet är just de här digitala sändningarna.

Herr talman! Jag har en sak kvar som jag ska ta upp och som jag verkligen är orolig för. I det här programmet talar man om att man ska göra upp ett särskilt program för public service. Public service betyder i allmänhetens tjänst. Betecknande för den här typen av verksamhet är att den ska vara fri och oberoende från politisk styrning. Public service hos oss betyder i praktiken Ålands radio och TV. Ålands radio och TV har ett public serviceuppdrag att informera, komma med fakta, nyheter, kulturprogram, idrottsprogram, debattprogram osv. Och de har en alldeles central uppgift; att kritisera lagting och landskapsregeringen och andra politiska organ. Traditionen för att göra dem helt oberoende av politisk styrning är att programverksamheten och redaktionen ska jobba helt oberoende av politisk styrning. Det står inte här vem som ska göra det här programmet, men om det ska göras av kulturdelegationen eller någon så avråder jag på det bestämdaste.

Om det finns ett behov överhuvudtaget av ett sådant här program så ska det göras av redaktörerna och redaktionen. Mitt förslag är att det är närmast styrelsen som fastställer det, inte godkänner det och inte kommer med ändringar i det. Det måste vara så att inom ett publik serviceorgan så är det redaktörerna som själva gör sina riktlinjer för verksamheten.

Under tidernas gång för inte så länge sedan så har det funnits ett stort behov bland politiker att ha åsikter om allt möjligt när det gäller programinnehållet. Det är den berömda Pravdamodellen som vi inte ska ha. All inblandning av politiska organ i kulturens innehåll är uttryck för auktoritära system.

Jag kan berätta en anekdot från Sovjetunionen. Man hade en idé om att socialrealismen var den sovjetiska kulturpolitiken. Man hade kommissioner som granskade att Shostakovichs och Prokofjevs musik uppfyllde socialrealismen. Ingen visste vad som var socialrealism, ingen visste hur man skulle tolka musiken i de termerna och det var en politisk förföljelse. Det var väldigt luddigt var gränsen går. Det händer snabbt också i ett litet samhälle där beslutsfattarna, de som har stor makt, inte är så många och där avstånden mellan många är väldigt korta och där man drar sig för att bråka med makten. Armlängsprincipen är det centrala för att vi ska ha ett spritt och blomstrande konst- och kulturliv.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, herr talman! Det var ett intressant och mycket innehållsrikt anförande som ltl Barbro Sundback hade. Jag hinner inte kommentera alla de punkter som togs upp. Jag ska kommentera några.

När det gäller armlängsprincipen så delar vi väldigt långt synen på att politiken inte ska blanda sig i innehållet i kulturen. När jag presenterade programmet så ägnade jag en hel del tid åt att förklara landskapsregeringens linje kring den frågan. Jag håller sedan med ltl Sundback att det är svårt att klart och tydligt definiera den här biten, vilket ledamoten inledde sitt anförande med. Det som sedan framkom under själva anförandet så uppfattade jag att vi inte ligger speciellt långt ifrån varandra. Vi tycker ganska lika vad gäller den biten.

När det gäller hur det här programmet har tagits fram så skiljer det sig egentligen inte speciellt mycket ifrån förra gången. Den här gången har man låtit kulturdelegationen få en framstående roll tillsammans med den här arbetsgruppen. Man kan säkert diskutera detta också. Även förra gången var det politikerna, landskapsregeringen som satt gränserna. Programmet liknar väldigt mycket det tidigare programmet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Någonstans måste politikerna komma in i det här arbetet. Men om man i beredningen har en person som är ordförande för kulturdelegationen och som är den främsta uttolkare av programmet, så är nog risken att det bara finns en som kan tolka programmet politiskt. Jag har inte riktigt någon annan modell att ge. Ibland har man en helt utomstående expert eller en kulturarbetare som gör någonting. För mig kanske det här inte hade varit problematiskt om man inte sedan ändå kan avläsa i programmet att scenkonsten är ganska prioriterad. Det sägs inte mycket om dans och musik som ltl Sjögren sade. Det är så att säga det gamla vanliga.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Ser man till vilket utrymme scenkonsten får så handlar det framförallt om skrivningarna kring Teaterskolan. Det är ju för att det vara aktuellt. Landskapsregeringen kommer att använda de tidigare utredningarna, som också nämndes, som grund för det här. Vi ska inte utreda mera. Nu ska vi sjösätta en plan för hur det här arbetet konkret skulle se ut om man går vidare. Det ska man göra.

Jag kan lugna ltl Sundback. Det är ett mediapolitiskt program som ska tas fram, i vilket också frågor kring public service ska behandlas. Public service frågor hör tydligt samman med den mediapolitik som ska föras. Då kan man mycket väl föra det resonemang som ltl Sundback gjorde. Begreppet public service är väldigt debatterat runt omkring oss just nu. Vi på Åland behöver också debattera hur vi ser på public service och vad public service-uppdraget är. Jag tror att det finns ett behov av att föra den här diskussionen, men inte som en enskild fråga utan i ett större sammanhang i ett mediapolitiskt program.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Om det är ett mediapolitiskt program som avses så har utskottet en chans att rädda det hela. Jag vet inte riktigt vad skillnaden innebär eftersom det inte analyseras desto mera i det kulturpolitiska programmet. Public service är egentligen inte något kontroversiellt begrepp. Det finns förstås konkurrens från de privata programbolagen där man tycker att public service inte ska syssla med t.ex. underhållning och då säger man inom publik service; ”nej, nej, då flyr ju alla lyssnade till nästan bara kommersiella kanaler”. Jag tycker att SVT:s melodifestival är ju jättesuccé. Där ser man hur public service har lyckats konkurrera också inom den här branschen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carita Nylund

Tack, herr talman! Det har kommit jättemånga bra i synpunkter idag. Jag har antecknat två A4-sidor för det kommande utskottsarbetet. Jag tackar för de synpunkterna.

Jag vill passa på att säga att ltl Pettersons anförande var ett bra till exempel på ordkonst och det var dagens höjdpunkt.

Som medlem av lag- och kulturutskottet har jag under mina snart två år i lagtinget konstaterat att merparten av utskottets arbete handlar om lag och lite mindre om kultur. Därför är det glädjande få läsa det här kulturprogrammet som omväxling till de lagtexter vi annars jobbar mycket med.

Att definiera kultur kan i sig vara lite knepigt, och har olika betydelse beroende på vem man frågar. Frågar man min dotter, 11 år, säger hon litteraturdagarna. Hon tycker att höjden av lycka är att få låsa in sig på flickrummet och sträckläsa tegelstensromaner. Men alla har inte det intresset lika naturligt, och eftersom jag vet vilken underbar värld och vilka lärorika, minnesvärda äventyr man missar om man inte är läsare, så är det glädjande att läsa att man tänker satsa på ett läsfrämjande projekt.

En av mina favoritkulturpersonligheter, Astrid Lindgren säger: ”En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje". Jag kan bara hålla med henne.

I min värld är bibliotekarier superhjältar. Det borde finnas ett nobelpris i bibliotekariekategorin. För de bibliotekarier som jag känner, de lånar inte bara ut böcker, utan de inspirerar, uppmuntrar och engagerar barnen i den underbara värld litteraturen erbjuder. Och den person som kan locka någon tveksam eller osäker läsare i den världen, är värd sin vikt i guld.

Dagens bibliotek har också utvecklas till att vara mer än en förvaringsplats för böcker, det är även en mötesplats för mänskor. Möten, samtal, föreläsningar, utställningar, allt detta sker inom bibliotekets väggar. Därför ska det bli väldigt intressant att del av den åtgärdsplan för biblioteksverksamhet som man har utarbetat. Kanske ministern kan ge lite information av var den kan hittas och vad den innehåller.

Herr talman! Men litteratur är, oavsett hur fantastisk jag tycker den är, bara en del av kulturen. Frågar man mina tonåriga söner, är kultur allt från den allra svartaste black metal-musiken, till handmålade små plastgubbsarmeer, s.k. Warhammerfigurer och allt däremellan. Jag märker i diskussionerna med mina barn och andras barn att kultur delvis är en generationsfråga. Och det gör det svårt för en vuxen att förutse och besluta om kultur för unga.

I Lemland har vi löst detta på ett sätt som är lika enkelt som det är smart. En av de första budgetmotionerna jag lade under min första period i kommunstyrelsen var projektet Pengar i Påse. Ett projekt som nu har blivit permanent, uppskattat och t o m prisat. Pengar i påse-projektet är enkelt förklarat en bidragsform för ungdomar som vill göra något för andra ungdomar. Reglerna är enkla och beslutsprocessen kort. Bidraget ges med tjänstemannabeslut och eventuella vinster går tillbaka till pengapåsen och kommande projekt. Med detta system kan man förverkliga sina kulturprojekt tillsammans med en ansvarig vuxen och möjligheterna är oändliga. Det senaste projektet var en fotoutställning av en ung, fantastiskt begåvad lemländsk fotograf, hans första utställning. Det här är en projektform jag önskar man skulle ta till landskapsnivå, för att alla unga ska ha samma möjligheter att förverkliga sina kulturprojekt.

Under åtgärdspunkten som lyder ”Under programperioden revideras gällande riktlinjer för kulturbidrag så att det skapas en större flexibilitet för bland annat nätverk och tillfälliga projektgrupper att beviljas stöd.”, är detta ett konkret förslag från min sida.

Men lika viktigt som det är att förverkliga sina egna kulturprojekt är det att få ta del av kulturhistorien.  Den enrocentprincip som man aktiverar för byggandet av offentliga byggnader, tycker jag är viktig och välkommen. I Lemland har vi använt oss av liknande tankegångar där vi avser förverkliga ett Joel Pettersson-tema i den kommande ombyggnaden av skolan. Och det är viktigt att man på något sätt specificerar kraven för hur den här procenten ska användas på landskapsnivå. Som ministern här nämnde tidigare så måste kulturföremålen fungera i den praktiska verksamheten och de ska användas för att väcka intresse för kultur. Ett exempel på ett sådant projekt är den spännande totempåle som man har på skolgården i Ytternäs skola. Det är ett tåligt och funktionellt konstverk som väcker intresse hos varje besökare, vågar jag lova. Har ni inte sett den rekommenderar jag ett besök där.

Talman! En annan glädjande punkt, under detta stycke, är den som berör den grundläggande utbildningen i teaterkonst som beskrivs, den vill jag gärna höra mera om i utskottsarbetet. Teaterverksamheten på Åland har alltid varit en ungdomskulturfråga. Vi vet alla vilka teaterprojekt man genom åren genomfört i de olika ungdomsföreningarna.

Mariehamns teaterförening har verksamhet för barn och unga, den är absolut värd att nämna men jag tror att det behövs en nytändning. Vad jag förstår så ska nivån vara en helt annan på den teaterskola som man nu nämner i programmet. Det är välkommet.

Så till slut en liten vädjan, eller till och med två. Ett kulturområde som alltid blomstrat på Åland är musiken. Mängden musikanter och sångare på Åland är överväldigande och kommer i alla former och nivåer. Musikinstitutet är en fantastisk skola med en relevant utbildning i de olika musikala områdena. Men musik ska, precis som all annan kultur, vara ”bara rolig”. Detta är extra viktig för barn och unga som idag pressas av många gånger orimliga krav att prestera. Att ha en hobby som inte ställer de höga krav, som man ska ställa på ett ställe som musikinstitutet, det kan vara en livlina för många.

Ungdomsorkestern är en av de glädjekällorna, tillsammans med föreningen Träffpunkt Ungdoms verksamhet på Pub Bastun. Där är spelarglädje och gemenskap hörnstenarna, inte kunskapsnivå och prestation. Dessa två verksamheter är dessutom en väldigt stor del av vår kulturhistoria. Det ligger i hela Ålands intresse att bevara dessa två. Jag hoppas man har en beredskap för det på landskapsnivå.

Avslutningsvis, herr talman, definitionen av kultur ligger i betraktarens öga. Någon sade att kultur, det är det där vi människor gör som inte aporna gör och det ligger något i det. Kultur är vad som skiljer oss från övriga djurarter. För mig är kultur mina älskade böcker, för min son en samling plastgubbar med gyllene svärd. För någon är det gemenskapen och sången runt midsommarstången och för någon annan en välsjungen aria i Alandica. När det gäller kultur måste ledordet alltid vara; ”låt alla blommor blomma”. Jag hoppas innerligen att det är just detta vi ska åstadkomma med detta kulturpolitiska program. Jag hoppas att det är de glasögonen lag- och kulturutskottet har på sig i arbetet. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, herr talman! Det var ett mycket framåtsyftande och positivt anförande kring detta viktiga område. När det gäller läsningens betydelse för människor så har detta varit uppmärksammat under ett par år här när det gäller de alarmerande siffrorna som har kommit framförallt från svenska sidan. På Åland har vi det hyfsat ställt med läsförmågan, men det finns också saker som behöver rättas till. Vi har stora skillnader mellan flickors och pojkars läsande. Pojkar tenderar att gå miste om den biten. Vi har satt igång ett projekt kring de här frågorna. När lärarna från samtliga skolor samlas till en gemensam samling i augusti så kommer vi att ha läsning som tema för att ge dem inspiration för att börja jobba aktivt med de här frågorna. Det är bara en del.

Biblioteken fyller en mycket viktig roll i det här sammanhanget som ltl Nylund var inne på. Vad gäller innehållet i strategierna för biblioteken så tror att det är bättre att vi tar dem när vi diskuterar vidare i utskottet. Det finns en hel del detaljer vad gäller den frågan.

Ltl Carita Nylund, replik

Jag tackar för den informationen. Jag ser fram emot att höra ministern i utskottet.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! När det gäller de två musikinstitutioner som nämndes så delar jag åsikten om vikten av att de ska finnas med. I det här sammanhanget är det viktigt att konstatera att också kommunerna har ett ganska stort ansvar i det här sammanhanget. Vi fördelar pengar till kommunerna via landskapsandelar för att man ska ha möjlighet att stöda sådant som inte bara är nyttigt för den egna kommunen utan där man också tar ansvar för helheten. Jag avvisar inte tanken på att man skulle hitta möjligheter att stöda det här. Jag har heller inte en lösning så här rakt av på hur man kan göra det. Efter att man har ansökt om pengar så blir det någonting som kulturdelegationen ytterligare får ta ställning till vad man kan göra eller inte göra i det sammanhanget.

Detta med pengar i påse tycker jag är ett jättebra initiativ. Jag har själva varit med i Mariehamn när man har infört det i ett ännu bredare perspektiv. Då lade vi det på fritidssektorn och där kunde det finnas allt från kultur till andra föreningar som ville starta upp. Vi kallade det för akutpengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Utbildning och kultur är för mig ett av de mest centrala politikområdena som landskapet bedriver. Det är ändå via utbildning som vi får tillväxt, kreativitet, allt vad det medför och människor som klarar av att sköta det kommande samhället. Via kulturen skapar vi innovationer och kreativitet. Om vi inte satsar på de här två områdena så har vi inte så mycket framtid kvar här på Åland.

Ålands kulturpolitik ska främja kreativitet, mångfald och delaktighet. Dessa mål bör man uppnå genom att förbättra verksamhetsförutsättningarna för konstnärer och andra som utför skapande arbete samt för konst- och kulturinrättningarna. Kultur ökar förutsättningarna för ett gott liv. Kulturen har blivit allmänt accepterad som yrkesform samtidigt som kulturekonomin, kulturföretagsamheten och kulturexporten har blivit en del av Finlands och hoppeligen också Ålands kulturpolitik.

Kulturpolitiken styrs av våra grundläggande rättigheter. Kulturen, vårt kulturarv, som har nämnts idag, och kulturmiljön är en del av vår nationalegendom. Kultur och konst bygger på fri kreativitet, som Barbro Sundback nämnde, och också skapande arbete. Kreativitetens och kulturens betydelse för samhället fortsätter att växa. Likaså växer antalet konst- och kulturutövare. Emellertid så uppskattas det kreativa kapitalet ännu inte tillräckligt. Det tycker jag att den här tomma salen belyser.

Konsten, kulturen och kreativiteten har ett värde i vårt civiliserade samhälle. Det ökar vår bildning och det främjar vårt livslånga lärande. Det främjar också näringslivet och innovationen. Kulturen förbättrar sysselsättningen, regionernas livskraft men också det tekniska kunnande som lyftes fram här i ett anförande.

Konstfostran och den grad av mediefostran samt fostran till medvetenhet om vårt kulturarv stärker våra grundvalar. Det är därför viktigt att granska utvecklingsbehoven inom kultur och utbildningspolitiken i ett helhetsperspektiv. På olika områden inom kulturen har framväxten av ett informationssamhälle, särskilt utvecklingen av det digitala kulturmaterialet, radikalt ökat kulturens ekonomiska betydelse. Jag tänker bara på vilka kreativa innovatörer vårt företag PAF behöver för att utveckla alla dessa mediaspel.

Ur den immateriella produktionen och de immateriella tjänsterna har det vuxit fram en nyskapande ekonomi. Globalt är det här ett av de snabbast växande områdena inom produktionen.

Herr talman! Kulturens växande betydelse syns i ålänningarna sätt att leva. Vi konsumerar mer kultur. Det åländska samhället har blivit rikare, vår tillfredsställelse med livet växer, likväl bara i begränsad utsträckning när det materiella välståndet ökar. Istället söker vi en tillfredsställelse genom att ta kontroll över våra liv, förverkliga oss själva och därigenom ge tilltro, mening och andligt välbefinnande. Kulturen i dessa former svarar delvis mot det behov i form av upplevelser som konkreta produktioner eller tillämpad användning av konst kräver. Kulturen stärker också individens och gruppens identitet. Åland är ett mångkulturellt samhälle och har en stark identitet. Den kulturella mångfalden har ett geografiskt läge. Man brukar säga ur sångsynvinkel; i och med att vi bor på en ö så har vi ett alldeles speciellt sångarsound. Därför tror jag att många av våra åländska sångare klarar sig så bra internationellt. Vi har det speciellt klangljud.

När det gäller vårt språk och vårt kulturarv så har vårt ö-samhälle alltid bidraget till vårt sätt att uttrycka oss och till våra sedvänjor.

Det växer också fram nya livskulturer, delkulturer, subkulturer och lokalkulturer. Vi har tidigare debatterat invandring och vi förväntar också att invandringen ska öka under de närmaste årtiondena. De människor som flyttar hit för med sig nya begåvningsresurser och ny kreativitet. Det gäller att ta tillvara den livskraften.

Socialdemokraterna har inte något problem att anta det kulturpolitiska programmet, som vi redan hörde av gruppledare Barbro Sundbacks anförande. Det är några saker som jag speciellt vill lyfta fram.

Ur socialdemokratisk synvinkel är jag glad att se att man också tagit fram funktionshindrades möjligheter att utöva kultur. Man kommer också att satsa på professionella musikers och konstutövares möjligheter att få bidrag för sin verksamhet. För vi lever inte utan pengar.

Barnens litteraturdagar ska man främja via bibliotekens verksamhet och det skulle man absolut behöva lyfta fram mera.

Man ska också göra en översyn av stöden. Här ser jag nog PAF som en central och viktig partner som vi ska värna om.

Under programperioden ska en satsning för att främja läsintresset för barn och unga göras. Precis som ltl Nylund nämnde så är barnens litteraturdagar centrala.

Svenska kulturfonden har ett bidragssystem som heter kultur i skolan och som många lärare utnyttjar. Det är någonting som vi eventuellt skulle kunna införa på Åland också. Engagerar man kulturutövare i utbildningen i sin undervisning så får man bidrag för att betala deras lön. Då får barnen genast en direkt kontakt med kulturutövare.

Ålands sång och musikförbund, där jag är styrelsemedlem, har också särskilt öronmärkta pengar för att utbilda lärare inom det här området, och de satsar extra resurser på de stora musikevenemangen. Flera åländska skolor var till Esbo på skolmusik här tidigare.

Socialdemokraterna har fört en politik som har målsättning att kulturarvet, kreativiteten och konsten men också den övriga kulturen ska genomgå en gynnsam utveckling. De resurser som är involverade ska användas till att fromma individer och grupper men också Åland som helhet. Vi tror att detta får det åländska samhället att utvecklas som ett kreativt välfärdssamhälle.

Vi har också lyft upp den tredje sektorns betydelse och alla dessa ivriga kreativa musiker som har musiken som hobby. Det är klart att vi ska stöda dem men inte glömma bort den professionella kraft som också finns på ön. Alla dessa unga, som har farit ut studerat och ”brandar” Åland och lyfter fram Åland som ett exempel, måste vi även kunna bjuda tillbaka hem till Åland och ge dem möjligheter att arbeta. Därför borde det här stipendie- och bidragssystemet för konstnärer och andra som utför skapande arbete förbättras.

Intressant är att i riket utreder man även hur privat finansiering såsom sponsorering och företagssamarbete till konstnärer kan främjas med hjälp av skattepolitik och andra instrument. Man får avdrag om man stöder kulturverksamhet.

Ålands musikinstitut nämns också i det kulturpolitiska programmet. Enligt mig har Ålands musikinstitut en central roll för att fostra och utbilda professionella musiker. Det är i Ålands musikinstitut som de får sin start. Vi måste stöda Ålands musikinstituts verksamhet och de måste också ges utvecklingsmöjligheter. Det drömscenario, som ltl Barbro Sundback lyfte upp där KK-huset skulle bli ett levande kulturhus och ett hus för alla, det är något som jag hoppas kunna få uppleva. Tack.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! I likhet med andra talare så förundrar jag mig också över rubriken på detta aktstycke. Det är en detalj i sammanhanget hur det ena eller andra ordet har smugit sig in i rubriken. Jag tar fasta på termen kulturpolitiskt program. Även den termen är i mina öron främmande därför att kulturen kan inte och ska inte administreras eller förvaltas. Kulturen, konsten och vetenskapen ska kännetecknas av frihet.

Jag tror att det är därför som UNESCO har den definitionen av kultur som återges på sidan 2. Som vi märker är det en definition som innehåller två saker. Det ena är vad som erkänns som kultur och det andra är kulturella yttringar. Jag tycker att det senare är mera intressant faktiskt där mänskliga rättigheter har en framträdande ställning. I kulturella yttringar ska respekten för grundläggande fri- och rättigheter alltid framträda. Därmed avses just frihet för kulturella, konstnärliga och vetenskapliga yttringar.

Eftersom det här korta anförande utmynnar i ett förslag om bordläggning så ska jag också säga vad som kanske mest bekymrar mot bakgrund av det nämnda. Det är det som bl.a. ltl Sundback här nämnde, dvs. lokutionen på sidan 4, att ett särskilt program för public service utarbetas. När man backar i texten så ser man att härmed avses Ålands radio och TV. Ska man verkligen ha ett program som beskriver hur public service verksamheten ska utövas? Strider det mot de tidigare grundläggande kraven på frihet som jag nämnde?

Det är möjligt att den elektroniska kommunikationen har haft en svacka när den tryckta kommunikationen vält fram. Eller möjligen förhåller det sig på det sättet att den elektroniska kommunikationen nu väller fram med en sådan tyngd att den tryckta kommunikationen utmanas. Tidningar har, som vi vet, problem och de problemen växer. Tidningshusen möter utmaningarna med att elektronisera sin kommunikation. Radion och TV är en elektronisk kommunikation. Härmed menar jag bara att betydelsen av en fri och obunden public service verksamhet på Åland är A och O. Betydelse för den friheten ökar, den minskar inte utan den kommer att öka.

Det frågades också tidigare hur man tryggar den friheten. Det finns många svar på den saken. Ett populärt svar som vi i riksdagen fick lära oss i tiden var följande: ”Ni ska veta det sedan att i rundradion eller YLE i Finland så finns det en stående order i alla led att kommer det fråga från någon politiker så ska den avböjas. Så är det bara”.

Kanske flera av oss här också minns den 1 maj 1996, den dagen när Ålands radio och TV inledde sin verksamhet under landskapslagstiftning som ett självständigt aktiebolag, landskapsägt i självstyrelsesystemet. Den dåvarande trafikministern Ole Norrback sade som slutvinjett på sitt öppningsanförande: ”Kom ihåg sedan, vad än ni företar er, se till att ni håller fria från all politisk inblandning”. Så var det då och så är det fortfarande.

Nu diskuterar man mycket finansieringen av Ålands radio och TV-verksamhet. Det gör man säkert för att det finns ett objektivt behov för det, vilket vi har sett under åren efter 1996. Vi följer också den diskussion som förs i riket där man har infört en radio- eller en YLE-skatt, medan debatten ännu lite vacklar i Sverige. Jag tillhör dem som tror att det ungefär kommer en motsvarande skatt i Sverige även om det nu finns motstånd mot det. Vi måste föra den diskussionen här hos oss också. Det är mycket möjligt att också den aspekten kunde ha rymts med i detta dokument. I liberalerna har vi rätt bestämda åsikter på den här punkten.

Herr talman! Det här är orsaken till att jag nu föreslår att debatten om detta ärende bordläggs till att lagtingets plenum på måndag den 3 juni. Jag hoppas att vi kan fortsätta den här diskussionen om frihet inom radio- och TV-verksamheten. Möjligen har jag för egen del ett behov av att ministern och ni andra skulle tänka på frågan om inte idrott också är en sådan folkrörelse som är en kulturell yttring. Jag tillhör dem som anser detta. Jag vill inte alls blanda bort korten. Jag är fullt medveten om att när det gäller den administrativa verksamheten inom kultur- kontra idrottsverksamhet så lyder det under skilda administrativa system. Jag tycker ändå att idrott i de allra flesta uttryck av idrott nog också är en kulturell yttring.

Jag slutar här, herr talman, och hoppas kunna fortsätta på måndag.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Som jag nämnde här tidigare så är det inte frågan om att gå in och styra public service, utan att föra ett resonemang om betydelsen av public service. Det är i perspektivet kring en mediapolitik som ska föras. Det är alltså en liknande debatt som vi hade under den förra perioden när den förra regeringen gav ett mediapolitiskt program.

I vårt regeringsprogram för den här regeringen har vi också gått in för att vi ska lägga ett sådant program och det är detta som avses i det här sammanhanget. Det är ett program som ska diskutera mediapolitiken. I mediapolitiken är public service något väldigt väsentligt som jag, till stora delar, delar ltl Gunnar Janssons infallsvinklar. Jag menar också att det finns ett behov av att ständigt och jämt diskutera, inte minst utgående ifrån det perspektiv som ledamoten själv lyfte fram; den tekniska utvecklingen. På Åland har vi inte minst det public serviceuppdraget att man ganska långt involverat att vi ska se public service också från andra länder. Det är helt annat än vad det ser ut på andra håll i Norden.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman. Tack ministern för det klarläggande.

 Ja, men för att hålla mig till public serviceverksamheten, så dess självständighet, oberoende och frihet kan bara tryggas om dess ekonomiska förutsättningar är stabila och så autonoma som det bara är möjligt.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Frågorna kring finansieringen ligger inte rakt av på mitt bord i det här läget. Ministern som ansvarar för infrastrukturen och trafiken är ansvarig för finansieringen. Landskapregeringen har naturligtvis diskuterat detta nu under en längre tid och har funderingar kring de här frågorna. Man kan ändå inte komma ifrån att även där kommer politiken och den här salens inflytande på ett eller annat sätt. Man måste bestämma sig för det system som man vill ha. Jag delar helt och hållet ltl Janssons syn på att vi måste hitta ett system som har legitimitet i förhållande till medborgarna i betydligt större utsträckning än vad dagens system har.

Sedan vad gäller huruvida man ska ta in i idrott i detta program eller inte. Ja, det kunde vara en möjlighet, men som ledamoten själv beskrev så har vi idag en organisation som inte riktigt klarar av den biten. Dessutom hade det här programmet blivit orimligt stort. Landskapsregeringen jobbar också med riktlinjerna för de långsiktiga idrottspolitiska målsättningarna. Vi återkommer på ett eller annat sätt med skrivningar kring detta. Jag utgår ifrån att vi i budgeten kan visa lite mera av just den biten.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Jag ber att få understöda ltl Janssons förslag om bordläggning och bordläggningstid.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Gunnar Jansson, understödd av ltl Torsten Sundblom, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum 03.06.2013. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till måndag 03.06.2013.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls 03.06.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

 

Originalfil