Plenum den 29 mars 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 29 mars 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Bordläggning. 2

1   Budgetens förverkligande

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)

Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)

Bordläggning. 2

3   Införandet av elektronisk röstning via Internet och lag om redovisning av valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 26/2009-2010)

Lagtingsledamoten Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2007-2008)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 29/2007-2008)

Andra behandling. 2

4   Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg

Lagutskottets betänkande (LU 24/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)

Föredras. 3

5   Skapande av en gemensam räddningsmyndighet

Ltl Johan Ehns enkla fråga (EF 6/2009-2010)

Enda behandling efter bordläggning. 5

6   Utökad VVS-utbildning

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2009-2010)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2007-2008)

Enda behandling. 8

7   Införandet av AX-koden för biltrafik

Lagutskottets betänkande (LU 23/2009-2010)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2007-2008)

Remiss. 12

8   Parlamentarisk kommitté för framtida program inom lantbruket

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 22/2009-2010)

Remiss. 23

9   Sjukfrånvaroförsäkring för småföretag

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 20/2009-2010)

Remiss. 28

10  Parlamentarisk kommitté för strukturomvandling av näringsavdelningen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 21/2009-2010)

Remiss. 33

11  Livsmedelsstrategi för Åland

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2009-2010)

Remiss. 38

12  Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)

Remiss. 39

13  Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

För kännedom... 42

14  Hemligstämplande av Skarvenrapporten

Lagtingsledamoten Mika Nordbergs enkla fråga (EF 8/2009-2010)

15  Bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2009

Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2009-2010)

Plenum slutar. 42

 

Plenum börjar

 Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Om ledighet från lagtingsarbetet 29-31 mars 2010 anhåller lagtingsledamoten Jörgen Strand på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Herr landshövdingen

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om godkännandet av lagen om sättande ikraft av avtalet om upplysningar i fråga om skatteärenden med Andorra.

Talmannen

Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1      Budgetens förverkligande

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

När svaret på ett spörsmål första gången föredras ska ärendet enligt 38 § arbetsordningen bordläggas till plenum som hålls tidigast följande dag.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 mars 2010. Godkänt.

Bordläggning

2      Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)

Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 mars 2010. Godkänt.

Bordläggning

3      Införandet av elektronisk röstning via Internet och lag om redovisning av valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 26/2009-2010)

Lagtingsledamoten Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2007-2008)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 29/2007-2008)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 7 april 2010. Godkänt.

Andra behandling

4      Godkännande av bilagor till konventionen om förhindrande av förorening från fartyg

Lagutskottets betänkande (LU 24/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 6/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande.

Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

Föredras

5      Skapande av en gemensam räddningsmyndighet

Ltl Johan Ehns enkla fråga (EF 6/2009-2010)

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. De övriga yttranden får däremot inte överstiga tre minuter.

Ltl Johan Ehn

Den 1 januari 2007 trädde en ny räddningslag ikraft i landskapet och syftet med lagen var dels att modernisera lagstiftningen inom området, dels att skapa en för hela Åland gemensam räddningsmyndighet.

I lagen sägs att kommunerna, inom 3 år från det att lagen trätt ikraft, skall presentera en gemensam plan med riktlinjer för hur man åstadkommer en dylik myndighet och om man inom stipulerad tid inte kan presentera denna plan skall landskapregeringen utarbeta planen i samråd med kommunerna. Tre år har nu gått och kommunerna har arbetat på den plan som eftersträvas i lagen men har till dags dato inte kunnat presentera en av alla kommuner omfattad plan.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder kommer landskapregeringen att vidta för att den i räddningslagen för landskapet Åland, nämnda gemensamma räddningsmyndigheten för det kommunala räddningsväsendet i landskapet skapas?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Som svar på ltl Ehns fråga kan jag svara; landskapsregeringen skall i samarbete med kommunerna se till att det uppgörs en samarbetsplan som anger riktlinjerna för att det kommunala räddningsväsendet ska administreras. Det här ska ske i samarbete, helt enligt lagens anda.

I dagsläget har landskapsregeringen hållit sig informerad om kommunernas strävan att utarbeta den här samlade planen. Kommunerna har tillsatt en gemensam arbetsgrupp med representanter för de gemensamma brandnämnderna för räddningsområdet Ålands landkommuner samt hamn- och räddningsnämnden i Mariehamns stad. Gruppen har kommit med ett betänkande som vi har tagit del av. Här framkommer det att man har enats om att arbetet ska utmynna i en räddningsmyndighet på Åland. Det finns även tankar på organisationer och andra praktiska saker. En viktig detalj i det här sammanhanget är att de frivilliga brandkårerna ska kvar sin operativa funktion ute i kommunerna. I dagsläget anser landskapsregeringen att det är förnuftigt att använda material som kommunerna redan har framställt. Det utgör en god grund i det fortsatta samarbetet.

Herr talman! Tittar man i lagens förarbeten finns det betänkande från lagutskottet där de skrev att målsättningen är att det ska vara gemensam kommunal räddningsmyndighet. Det har betydande positiva effekter i fråga om administration, ekonomi och effektivitet. Man undviker dubbelarbete, framför allt när det gäller administrationen.

Det här gäller inte förändringar vad gäller verksamhetsförutsättningar för det operativa räddningsarbetet.

Herr talman! Som dagsläget är idag har vi följt utvecklingen. Vi har tagit del av rapporten. Vi har också bokat in möte för att kunna fortsätta med det här och uppfylla lagens strävanden. Det har gått tre år, vi tänker överta arbetet med att få i gång samarbetsplanen. Situationen har gått så långt nu. Vi anser också att kommunerna har gjort ett bra arbete och vi tänker fortsätta med det som en utgångspunkt.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det var ett mycket tydligt svar ifrån ministern, vilket jag tackar för. Om jag förstod det rätt så har landskapsregeringen beslutat sig för att tiden har löpt ut och nu övertar man arbetet. Det är bra att man visar med hela handen att lagstiftning ska hållas.

Orsaken till att jag inledningsvis ställde den här frågan var att det i ett skede av diskussion mellan kommunerna kom sådan information från landskapsregeringens sida att man ansåg att man hade kommit tillräckligt långt redan i samarbetet utgående från att man hade lyckats att ordna en gemensam befälsdejour.

Förstår jag nu minister Roger Eriksson rätt så kommer landskapsregeringen att gå vidare och se till att lagens mening vad gäller de övriga bitarna kommer att förverkligas.

Min följande fråga blir: Vilken tidsplan har landskapsregeringen för det fortsatta arbetet? Hur skall man lyckas åstadkomma den gemensamma myndigheten med tanke på hur lagen i sig är formulerad, såsom ministern också lyfter fram, att det här ska ske i samförstånd mellan 16 kommuner och landskapet? Det i sig kommer att ställa till en hel del diskussioner. Därför är jag intresserad av hur ministern ser på tidsplanen och hur man ska förverkliga den.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Det är, som ltl Ehn tar upp här, riktigt att det kan bli vissa problem. Det har visat sig att det kan vara problem att få ett samarbete till stånd eftersom det rör sig om 16 kommuner. Det är en viktig kommunal angelägenhet och vi har ett visst problem. Det har visat sig att i den här gruppens rapport, som jag hänvisade till, har man sagt att det ska mynna ut i en rädningsmyndighet på Åland. Informationen har gått fram och den finns ute i kommunerna. Det tänker vi då ta som avstamp i det fortsatta arbetet. I praktiken går det till att våra tjänstemän diskuterar med de berörda kommunerna för att utarbeta en plan. Vi måste hålla i det här att uppfylla lagens mål. Tidsplanen är i detta läge, herr talman, lite svårare att uttala sig om. Det finns ett arbete som har inletts och det finns en rapport att utgå ifrån. Jag vågar inte ge några löften här. Men så fort som möjligt i alla fall. Nu har vi tagit över ärendet och kan processa ärendet här till slut.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den här lagstiftningen kom under föregående period. Jag är glad att minister Eriksson är beredd att fortsätta att följa upp den här lagstiftningen. Så att det inte går som kommunerna meddelande här inledningsvis, att man inte skulle behöva göra någonting. Det är ett tydligt besked nu också till kommunerna att man måste har den här beredskapen att komma vidare. Det är jag väldigt glad för.

När ministern nu äger att man kommer att koppla greppet kring det här och föra arbetet vidare skulle det ändå vara intressant att höra på vilket sätt man kommer att föra den här diskussionen vidare? Vilka arbetsmetoder kommer man att använda sig av? Och hur ska man se till att det här ske på ett vettigt sätt? Om man ska uppnå det här krävs att man får ihop 16 kommunerna. Med tanke på att man också gjorde en ganska rejäl omorganisering på kansliavdelningen och förflyttade frågorna från en person, räddningsinspektören, som tidigare var anställd enbart för den här typen av frågor, till en gemensam tjänsteman för både brand- och räddnings frågor och andra säkerhetsfrågor inom landskapet. Det vore intressant att höra lite hur landskapsregeringen tänker komma vidare med denna viktiga fråga?

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Till det första, som ltl Ehn tog upp här, att vi skulle ha varit nöjda med den rådande situationen, det är felaktigt. Någon sådan politisk signal har inte getts. Vi har nogsamt följt arbetet och vi har tagit del av den nämnda rapporten. Jag har läst rapporten, det finns många goda förslag där som kommer att utgöra ett avstamp i vårt fortsatta arbete. I praktiken har jag inbokat arbetsmöten, vi ska diskutera med vår förvaltning. Det är riktigt att vi har effektiviserat på kansliavdelningen. Vi har en tjänsteman som ska arbeta med de här frågorna. Det är också viktigt att hålla i gång den goda dialogen med kommunerna. Det står i lagen att det ska ske i samråd. Det är också en sak som jag betonar. Vi måste hålla kvar ett gott förtroende för varandra.

Det finns inte något tvångsmedel i lagstiftningen om hur vi ska uppfylla detta. Det är bara genom politik och genom att ha ett gott samråd med berörda parter.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling efter bordläggning

6      Utökad VVS-utbildning

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2009-2010)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2007-2008)

Ärendet bordlades den 24 mars 2010. Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag är tacksam för att det här ärendet bordlades senaste veckan då jag var på resa. Jag har förstått att diskussionen då gick ut på att man är medveten om problemet. Bristen på VVS utbildning är inte någon ny problematik.

Det är mer än två år sedan som jag skrev den här hemställningsmotionen om behovet av en utökad VVS-utbildning. Det var samtidigt som vi i social- och miljöutskottet behandlade blankettlagen om energicertifiering och vi fick då kännedom om att det fanns en brist på utbildad personal inom VVS-sektorn. Dels har det att göra med att de som är i branschen börjar komma till åren, den tekniska utvecklingen på området har tagit stora kliv framåt, men också på grund av att Åland inte har utbildat VVS-montörer och tekniker på mycket länge. Att verka som VVS-montör idag är mycket mer komplicerat och kräver mer kunskap än vad det gjorde för kanske 15-20 år sedan.

I kulturutskottets behandling har man kommit fram till samma slutsats som jag och de ledamöter som talade under remissen för två år sedan. Det finns ett stort behov av VVS-utbildning i landskapet. Men vad är resultatet av detta konstaterande? Status quo. Jag menar att man inte tar frågan på tillräckligt stort allvar. Man har inte kommit fram till några nya kreativa förslag som skulle underlätta eller avhjälpa bristen på nya unga kunniga inom VVS. Man skjuter problemet på en obestämd framtid. Kulturutskottet hänvisar till reformerna inom gymnasieutbildningen och att man genom läroavtal kan få VVS-utbildning.

Jag menar inte att man absolut borde ha godkänt min motion och mitt klämförslag. För mig handlar denna fråga inte om prestige utan snarare om att tillförsäkra att vi har tillräckligt med kunnigt yrkesfolk på så för samhället grundläggande områden som värme, vatten och sanitet. Det är viktigt att vi har en bra infrastruktur för att Åland ska kunna utvecklas. Jag anser att VVS-sektorn är en del av denna infrastruktur. Det inte är enbart företagens ansvar utan att vi har ett delat ansvar från samhällets sida att se till att verksamheten fungerar.

Hur borde man ha gjort då? Att inrätta en egen yrkeslinje vid yrkesskolan, som jag föreslog i min motion, är nog inte ett realistiskt förslag. Det skulle bli mycket dyrt och det finns knappast utrymmen i dagens skola för en ny VVS-linje. Det har dessutom visat sig att lärande i arbete genom läroavtal fungerar bra.

Men, det här är ett nytt förslag som jag kommer med; det kunde kanske fungera ännu bättre om t.ex. Ålands yrkesskola skulle vara ansvarig utbildningsinrättning och vara den som också står med stöd ute på arbetsplatserna.

Om VVS företagen får tillgång till en extern handledare, som kan vara den som har huvudansvaret för lärlingen ute på arbetsplatsen, då skulle det underlätta betydligt. Handledaren kanske kan ha flera lärlingar samtidigt och vara den personen som håller i den teoretiska utbildningen inom Ålands yrkesskola. Handledaren skulle anställas av yrkesskolan.

För att du ska kunna få gå på läroavtal idag så ska du själv söka upp en arbetsplats och en handledare som kan lära dig arbetet. Det är ett stort ansvar och kräver rätt mycket av arbetsplatsen och den som påtar sig rollen som handledare. Men om lärlingen redan har en handledare med sig när han kontaktar arbetsplatsen så kan detta underlätta för företaget att gå med på en läroavtalsplats.

Jag kommer inte att föreslå någon ny kläm. Jag hoppas att regeringen och utbildnings ministern tar till sig det här förslaget.

Att vänta och se tycker jag inte är någon bra strategi i dagsläget när vi också har en stor ungdomsarbetslöshet. Ett sådant här initiativ borde vara ett bidrag till att få ut flera unga i utbildning. Tack, herr talman.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det är trevligt att vi kan fortsätta att diskutera den här frågan nu när motionären också finns på plats.

Vi delar, som jag sade i mitt förra anförande, motionärens grundinställning till detta. Som man ytterligare kan konstatera, som inte framkom nu, är att vi såg att det skulle finnas ett större utrymme för läroavtalsplatser i nuvarande system. Den nuvarande lagen tillåter de här möjligheterna ganska långt. Man har valt att vara ganska restriktiv när man beviljar läroavtalsplatserna, vilket vi också skriver i vårt betänkande att man måste se till att fundera över den biten. Är detta någonting man kan underlätta så att man får flera platser den vägen?

Jag tycker också att förslag är väldigt intressant som ltl Aaltonen nu kommer med, att fundera över hur handledarbiten ska lösas på ett sätt som gör att det kan bli ännu mer attraktivt för företagen.

Vid föregående plenum förde vi en diskussion huruvida ersättningen som man får via lagstiftningen är tillräcklig? Lägger man till den här diskussionen så kanske det skulle göra det betydligt enklare. Om det är så att man får hjälp med handledare så är kostnaden för företaget inte lika stor som man annars räknar med. Det är ett mycket intressant förslag som jag absolut tycker att man borde fundera vidare på.

Till sist håller jag helt och hållet med ltl Aaltonen när hon säger att det inte är läge att vänta och se. Det är inte heller det som kulturutskottet säger i sitt betänkande. Det finns möjligheter att göra saker och ting när det gäller läroavtalsplatserna. Det hoppas vi nu också att landskapsregeringen kommer att jobba vidare med.

När vi står inför läget att få en ändrad gymnasieutbildning så förespråkar inte vi heller en specifik VVS-utbildning, men däremot att man ser till att man, inom existerande linjer och kanske med mera utvecklade linjer framåt, får kurser som är inriktade åt VVS hållet. Vi ser att VVS-branschen är väldigt bred. Det behövs inom allt ifrån fastighetsskötsel till ren service. Den här möjligheten borde finnas när man också går in i ett reformarbete. Men vi anser inte heller att det ska vara helt och hållet en egen linje, utan kurser.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller mycket med vad ltl Ehn säger. Vi diskuterade den här motionen i kulturutskottet med socialdemokraterna. Vi vill alla prioritera utbildningen, mycket med tanke på att vi vill ha utbildad ungdom men också med tanke på den arbetslöshet som finns ute i samhället. Det är viktigt att vi fångar in ungdomarna så att de utbildar sig för att sedan komma in i arbetslivet när högkonjunkturen närmar sig. Jag tycker också att det är bra att det här diskuteras. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kommer att vidta de behövliga åtgärder som behöver göras inom det här området. Det är ett område som är vitt och brett och som är viktigt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var, precis som ltl Karlsson sade, ganska långa diskussioner i utskottet om hur man kunde utveckla läroavtalsutbildningen som en attraktiv form för dem som nu befinner sig i arbetslöshet. Vi konstaterade att det ändå är en relativt billig form av utbildning som vi har till förfogande. Det är dessutom en utbildningsform som ger samhället, den person som utbildas i läroavtal och också ett företag en väldigt stor nytta. På det sättet tryckte vi också att man borde titta på hur man använder sig av nuvarande lagstiftning eftersom vi såg att det fanns betydligt bättre utrymmen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

7      Införandet av AX-koden för biltrafik

Lagutskottets betänkande (LU 23/2009-2010)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2007-2008)

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det här är en ganska bra sak. Ltl Danne Sundman har föreslagit att det skulle införas en AX-kod för biltrafik. På de åländska bilarna skulle det alltså stå AX. Det är en kod som vi redan har. Det finns på toppdomänen och det finns också på våra postförsändelser. Det är egentligen ganska logiskt att vi skulle gå vidare med detta och också ha det på våra bilar.

Själva förfarandet är beskrivet i betänkandet. Det finns ett internationellt system för att dokumentera de här koderna. Det måste gå via riksmyndigheterna. Vilken riksmyndighet som har hand om det här kunde inte utskottet avgöra under behandlingen. Det är landskapsregeringens sak att sköta det. Vi ska avgöra om vi tycker att det här är ett bra förslag eller ett förslag som inte ska förverkligas.

Utskottet har, efter omröstning, godkänt det här förslaget. Det har förekommit diskussioner om huruvida en AX nationalitetsskydd på de åländska bilarna skulle göra det mera eller mindre säkert för åländska bilister ute i världen. Vi får väl se, om detta genomförs, vad det innebär. Vad jag kan förstå är det här ett internationellt register som handhas av FN-organisation. Det här registret borde väl vara tillgängligt för alla polismyndigheter som är med i den organisationen.

Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillägga om detaljerna. Det är motionären själv bäst på att beskriva.

Ltl Danne Sundman

Talman! I det här ärendet är jag synnerligen tillfreds med lagutskottet. Jag tackar för att man har godkänt min motion.

Den här frågan är egentligen en stor liten fråga. Frågan borde ha åtgärdats i landskapsförvaltningen för länge sedan, i samband med att man införde AX- koden för internet och posten. Då borde man också ha infört det här. Men det har man inte gjort så därför har jag valt att uppmärksamma det i en motion.

I praktiken handlar det om konventionen om vägtrafik. Där finns det en artikel 37 som stipulerar att man ska ha en nationalitetsbeteckning för att alla länder som har skrivit på konventionen ska veta vilket land som har registrerat fordonet. Det är för att man vid behov ska kunna kontakta den parten för att få vidare uppgifter om fordonet, om vilka krav det ställs på fordonet, det skiljer sig ganska mycket runt om i världen. I vår del av världen är det ganska mycket lika när det gäller fordon i och med att vi är med EU. Det här kan vara viktigt om man använder sin bil utanför i EU.

Registrering av fordon och alla bestämmelser om fordon är självstyrelsens behörighet. I det här avseendet är landskapsregeringens motorfordonsbyrå av samma dignitet som alla andra länders motsvarande myndigheter.

Allt annat än att ha en åländska kod på åländska bilar är fel. Att inte ha någon kod är fel och att ha Finlands kod är fel. Eftersom inte AX-koden har blivit anmäld och registrerad så är det också egentligen fel. Men det är minst fel att ha AX-koden.

För att det här ska fungera så finns det en lista på koderna. Där finns alla möjliga och omöjliga enheter, länder och administrativa delar av länder. Färöarna är med, kanalöarna är med och delar av afrikanska länder är med där man har avvikande strukturer. Den här listan upprätthålls av ett FN-organ, United Nations Economic Commission for Europe. Listan är uppdaterad senast 2007, såg jag på internet.

I praktiken handlar det om att få landskapsregeringen att vidta brevskrivning troligen med utrikesministeriet och lämplig enhet och få de i sin tur att agera så att FN-organet kontaktas och man ber att införa AX-koden när det gäller åländska bilar. När koden väl är införd skall alla åländska bilar ha klistermärken med AX när man rör sig utanför åländskt territorium med sitt fordon. Så långt hur processen går till och varför AX-koden finns.

Det är en otrolig snårskog det här med landskoder. Det finns ett otal standarder och system. ISO-koden har varit dominerande, ISO 3166 alpa 2. När vi fick den koden godkänd hade vi möjlighet att få internet toppdomän. Det var inte heller någon lätt resa. Det gjordes många speciella insatser av personer för att det skulle lyckas. Likadant med postkoden, det var inte heller någon självklarhet. Sedan finns det skilda koder för flygtrafik och radiotrafik. Man har gjort försök att samordna detta men det är väldigt svårt eftersom det är så många inarbetade system och standarder.

I det här speciella fallet är det inte svårt. Det torde vara fullständigt klart. AX-koden används inte av någon annan, den är ledig. Vi har den bokad via ISO-standarden.

Det här är en stor liten sak, men alla små PR-saker kan betyda ganska mycket för Åland. Om man ser ett AX-märke på en bil funderar man vad det är för plats. Alla små tillfällen där Åland syns är ytterst värdefullt. Åländska bilar rör sig ju mycket ute i Europa. Det är bra marknadsföring för självstyrelsen.

Det blir också en säkrare situation för bilisterna eftersom det klart anger vem som har registrerat fordonet och vem som har ansvar för att bilen är besiktad osv. Och att man kontaktar rätt myndighet vid olycka eller om det inträffar något under resans gång ute i världen eller i våra närregioner.

Som sagt, en stor liten sak men tillräckligt stor för att motivera en motion. Jag är tacksam för att motionen nu godkänns. Jag hoppas att det här kan gå vidare i rask takt inom landskapsförvaltningen.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Den här motionen är väl kanske inte direkt stor politik. Det är mera än förvaltningsfråga. Det är ändå viktigt att det lyfts upp. Jag vill gratulera kollegan Sundman. Det är alltid roligt om man får något av sina förslag omfattade.

Tittar man på ISO 3166, den internationella standarden för landskoderna, så började frågan drivas 1998 av dåvarande landskapsstyrelse. Det fanns då ett intresse att driva de här frågorna. Jag vill minnas att man ville ha AL, men det hade redan Albanien lagt beslag på. Man provade också med AAL men det gick inte heller för det skulle vara två bokstäver och inte tre. Den här frågan drevs då ganska mycket av förvaltningen.

Anledningen till att jag begärde ordet är att det har varit ganska många liknande motioner. Vi har också ifrån Ålands framtids sida lagt bl.a. en motion om att man ska ha en korrekt bild av Åland på internet. Jag vet också att de obundna, med troligtvis Sundman som första undertecknare, har haft flera sådana här motioner. Nu vet jag inte om det är viceordförande Sundback eller ordinarie ordförande som är talesman för lagutskottet i det här ärendet. Man har väl hört en hel del sakkunniga och förhoppningsvis ställt frågan om det finns ett intresse av att driva de här frågorna inom förvaltningen. Mycket tyder på att svaret på den första frågan kanske är nekande. Den naturliga följdfrågan är då varför inte intresse finns? Det här är viktiga saker. Men det borde vara på en sådan nivå att borde löpa utan att man sist och slutligen behöver ta upp det i lagtinget. Det var min första fråga

Sedan kan man till sist konstatera att det är tack vare att den här konventionen pratar om avslutande stat eller del därav, som Åland kommer i frågan.

Motionen om självstyrelseambassadörer blev förkastad p.g.a. att man inte hade möjlighet ifrån landskapets sida att göra någonting. Jag har många gånger gjort utblickar till Färöarna. Vi kan vara avundsjuka på dem när de tar del i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och skriver egna fiskeriavtal mm. De har aldrig suttit och funderat att det här inte går och att de inte har den här möjligheten. Grunden för de internationella avtalen på Färöarna, och specifikt för fiskeriavtalen, fick man när man skrev ett eget fiskeriavtal med Ryssland, precis efter Sovjetunionens sönderfall. Danskarna for i tak förstås, men avtalet var skrivet och efter det har man gått vidare.

Man skulle hoppas att man ifrån lagutskottets sida inte alltid skulle stanna bara för att man konstaterar att det här inte är möjligt och motion avslås.

Min huvudsakliga fråga, herr talman, är om det finns ett intresse av att driva den här typen av frågor, AX och internetfrågor i landskapsregeringen eller inte?

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är sant att mycket är väldigt progressivt i relationerna mellan Danmark och Färöarna. Men inte har Färöarna rätt att sluta avtal. Det är alltid i Danmark som är avdragsslutande part. Att sedan kulturen och samarbetet mellan de danska myndigheterna och färöiska myndigheterna är av annan karaktär än vår det är alldeles uppenbart. Jag tycker att det är viktigt, när man gör de här jämförelserna med Danmark, att man håller sig till fakta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är helt enig om det. Sedan har vi synbarligen lite olika uppfattningar om vad som är fakta eller inte. Tar vi t.ex. fiskeriavtalen, så i Warszawa där förhandlingarna ofta drivs, så är inte Danmark med som part. Det är EU som sköter förhandlingarna, medan Färöarna uppträder som en självständig stat och skriver under dessa avtal. Den statusen har de haft länge. Orsaken till den statusen var att de helt enkelt tog den.

Den huvudsakliga frågan, som jag riktade till lagutskottet, var om det finns ett intresse av att driva den här typen av frågor när det gäller AX- kod och när det gäller att se till att man har en korrekt beskrivning av Åland på internet? Jag tycker, trots frågorna är viktiga, så är de av sådan dignitet att det här borde gå av sig själv av en självstyrelseprogressiv regering utan att man skulle behöva lägga motion på motion på motion i lagtinget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan inte tala för lagutskottet, var och en måste tala för sig. I den här specifika frågan framkom det nog angående kunskapen om hur man konkret ska gå tillväga, vilka myndigheter man ska kontakta och vilka åtgärder som ska vidtas, att den kunskapen försvann åtminstone delvis med Nauclérs inträde i riksdagen. Sedan har väl hon lagt det där bakom sig. Det krävs nog att någon skaffar sig kunskapen i internationella frågor, speciellt i detta. Det var inte någon som kunde ge oss konkret svar på alla frågor. Jag tror nog att det är viktigt att enskilda lagtingsledamöter, som har specialkunskap, inte drar sig för att motionera. Det är ju värdefullt att vi alla får ta del av den kunskapen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant, där har vi säkert åsikter som sammanfaller. Informationen var intressant, om det är så att kompetensen och intresset av att driva den här typen av frågor ifrån regeringens sida står och faller med en enskild tjänsteman. Det borde också finnas ett politiskt intresse. Det handlar sist och slutligen om självstyrelseutveckling. Jag tror säkert att ltl Sundman, jag och flera kommer att lägga den här typen av motioner även i fortsättningen. Den intressanta frågeställningen, som jag ser det, är varför inte landskapsregeringen driver de här frågorna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson frågar om man inte är intresserad av det här i regeringen? Man kan utläsa av betänkandet att en del av regeringen är intresserad av det och en annan del är inte intresserade eftersom man har röstat emot det. Det skulle vara intressant att höra från liberalernas sida hur man kan motsätta sig en sådan här en självklarhet? Det är ju som att motionera om att solen går upp på morgonen och så motsätter man sig det. Det här är av nöden tvunget för att konventionen ska fungera och bilar ska kunna röra sig utanför Åland. Det är inte några konstigheter.

Som ett svar på ltl Anders Eriksson fråga, så upplever jag en brist på att man inte riktigt har intresse av att komma tillrätta med alla de här frågorna utan att det måste tryckas på ifrån lagtingets sida. Det finns många andra exempel också med problem med AX-koden och andra saker som man kan tycka att är detaljfrågor i det stora hela i den ekonomiska krisens tider. Men för den skull måste man ta tag också i de små problemen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ännu vanskligare för mig än för många andra att svara på varför liberalerna eventuellt motsätter sig ett sådant här förslag. Jag passar den frågan.

Orsaken till att jag tog upp frågan var att jag konstaterade att man har haft en ganska omfattande behandling av den här motionen i lagutskottet. Man har hört ganska många sakkunniga. Jag ville gärna höra hur det låg till med intresse ifrån landskapsregeringens sida. Men jag får nöja mig med de svar jag har fått.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det kan säkert vara så att det här är specialkunskap. Men kunskapen är inte svår att tillgodogöra sig. För en tjänsteman som dagligen sysslar med att tillgodogöra sig ny kunskap så är detta inte heller speciellt svårt. Det krävs ju att någon lär sig och sätter sig in i det här. Som det sades i tidigare replik, så har det funnits tjänstemän som har kunna detta men som nu har slutat. Då gäller det att hitta någon ny. Någon tjänsteman borde ta ansvar för de här frågorna. Det är små väldigt komplicerade bekymmer som kan leda till stora konsekvenser när det inte fungerar. Jag tror inte att man på Färöarna och i Grönland förbiser de här sakerna. Där tar man aktivt tagit de här sakerna. Det var på Färöarna som det började för mig när jag var dit 1997. Det första jag såg när jag steg av flygplanet var en bil med landskoden på. Då tänkte jag att detta måste vi också ha, på den vägen är det. Nästan 15 år senare har vi inte fått det ännu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har ett kort konstaterande. Man kanske kan konstatera, åtminstone från min synvinkel, att den politiska kraften i regeringen inte heller finns på detta område.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

8      Parlamentarisk kommitté för framtida program inom lantbruket

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 22/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Under de gångna åren har vi haft ganska många lantbruksdiskussioner. Man märker ganska snabbt att det blir kraftiga motsättningar, speciellt enligt någon slags skiljelinje där de som företräder näringen tvingas försvara den kritik som kommer ifrån andra, speciellt de som representerar konsumentintressena. Jag tror inte att diskussionen kommer att mattas av, tvärtom, den kommer att stegra sig och den kommer att bli allt mera omfattande om man tänker på vilket utrymme i media som livsmedels frågor har idag.

Väldigt ofta är det frågan om skandaler av olika slag där konsumenterna inte har varit medvetna om vad de har stoppat i sig, hur livsmedlen är manipulerade och på vilka villkor de är framställda. I många fall odlas olika grödor på sådana villkor att människor och natur far illa. Likaså är det med djurhanteringen. Många förfasar sig över hur djur vansköts i samband med uppfödningen.

Det här är naturligtvis ”Gefundenes Fressen” för media och allt ska man inte tro på. Det ligger ändå väldigt mycket i tiden att diskutera livsmedlens produktionsvillkor, deras säkerhet och näringsvärdet i olika produkter.

De som företräder näringen, speciellt i Finland och på Åland, har haft politiskt monopol att styra lantbrukspolitiken. Andra partier än de som företräder näringen skall inte lägga sig i det här. Det är en sak som särskilt centerpartiet i Finland och centerpartiet på Åland har skött, och ingen annan ska lägga sin näsa i blöt. Så är det ju med många politikområden, olika partier har olika företrädare som av tradition talar för en viss politik.

När man nu ser hur lantbruket finansieras så måste man väl ändå överväga om inte andra intressenter också ska få vara med och utveckla lantbruket på Åland. Det finns väl inte någon näringsgren som är så kraftigt subventionerad som lantbruket. Ofta får vi höra ifrån centern och näringens förespråkare att man tyvärr inte kan göra någonting åt det här för det är EU-lagstiftning. Visst, EU-lagstiftningen är dominerande inom den här näringen. Men för det första, så är den inte tvingande, man måste inte följa allt detta. För det andra, så finns det också nivåer som kan variera på de nationella stöden. Så visst finns det utrymme för egna politiska överväganden och åländska beslut. Att så där slavist underkasta sig bidragen och deras nivåer stämmer nog inte riktigt. Det har legat i just den här politiken att man inte från annat håll ska komma och tafsa på de här bidragen. Det är jordbrukets företrädare själva som bestämmer hur det ska vara, vi andra ska liksom säger ja och amen, mer eller mindre.

På den här punkten tycker jag att man måste göra förändringar. Det är också en annan viktig sak som gör att det är dags att fundera över hur det framtida lantbruket på Åland politiskt ska utformas. Det är hållbarhetstänkandet. Den sittande regeringen talar väldigt mycket om hållbar utveckling i sitt program. Man menar då tre viktiga delar; det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Det inkluderar faktiskt hela befolkningen, också konsumenterna och skattebetalarna och inte bara näringens företrädare. Man säger i sitt handlingsprogram att landskapsregeringen arbetar under perioden med att stegvis införa ett hållbarhetstänkande i beslutsfattandet. Jag menar att det här också borde vara en grund för ett framtida att lantbruksprogram på Åland. Vi har tyvärr den senaste perioden sett att landsbygdsutvecklingsprogrammet har misslyckats i fråga om sitt miljöstöd. Man har då inom regeringen beslutat att det ska tas pengar från miljöstöden och de ska transformeras till direkta utkomststöd för jordbrukarna. Det här sticker nog löntagarna i ögonen. Det betyder väl att "det blir en traktor till” på gården, jag vet inte om det stämmer. Det är så som löntagarna uppfattar det här stödet, att det läggs mycket pengar i investeringar.

Det tredje skälet, herr talman, till att jag tycker att en kommitté skulle vara viktigt är att lagtinget och de som regerar måste få bredare politiska lösningar och mer långsiktiga lösningar. Den här regeringen har i stort sett gjort som alla andra, man kör sin politik och oppositionen kritiserar. Men man gör inte några förhandlingar, man kommer inte överens utan man tar fighten här i kammaren, vilket utåt framstår som att vi alltid är oeniga. Det stämmer ju inte.

Med en parlamentarisk kommitté skulle man kunna förankra ett politiskt arbete, särskilt med tanke på det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet för det nuvarande programmet tar slut 2013.

Jag tror att det är ett nytt sätt att politisk nå konsensus och därmed större inflytande över den kommande lantbrukspolitiken från olika intressegrupper. Det är trots allt så att den som ger pengarna måste få vara med och bestämma. Så är det i de flesta sammanhang. Den som är beroende av stöd och bidrag får lov att anpassa sig efter bidragsgivarens ett beslut.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi är nu inne i en period som varar till och med 2013, som ltl Sundback själv noterade. Liksom tidigare programperioder är också den här perioden framtung. Det är större stöd i början och sedan trappas de successivt ned. Nästa programperiod ska börja 2014, det är uppenbarligen från en lägre nivå än när den här gällande perioden började. Programmet som börjar 2014 är väldigt värdefullt för de förädlande industrierna och företagen på Åland. Det är ju det som man måste satsa på så att man kan få en högre förädlingsgrad.

Jag undrar om man inte först när man vet EU:s politik, inför nästa programperiod, har möjlighet att i detalj diskutera nästa programperiods innehåll för Ålands del?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror nog att man måste kunna diskutera utgående från vad som är önskvärt med ett hållbart jordbruk på Åland utgående ifrån den erfarenhet och kunskap som vi har i landskapet. Detaljerna måste säkert beaktas. Jag tror att man redan nu ganska väl vet vad det här kommer att innebära också på EU-nivå.

Den information jag har är att det inte kommer att ske några större förändringar i de här stödformerna. Fortsättningsvis kommer EU:s budget att domineras av jordbruksstöden. Men jag kan inte detaljer, det kan utskottet ta reda på.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag delar nog uppfattningen att när det gäller den generella politiken och inriktningen så kan man börja med det redan idag i bredare diskussioner om man så önskar.

Nu har det varit landskapsregeringen som helhet som har haft ansvar för programmen och deras innehåll. Det har inte alltid varit centerministrar som har varit näringsministrar. Det har också varit näringsministrar från andra partier. På det sättet har det nog varit bredare diskuterat. Jag kan dela uppfattningen om att något parti känner att man har lite monopol på de här frågorna och vill absolut inte att andra särskilt mycket ska lägga sig i dem. Nog är det varje landskapsregerings fulla ansvar och varje ledamots i landskapsregeringen fulla ansvar att man har breda diskussioner när man gör upp lantbruksstödsprogrammen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Visst är det så formellt. Det är landskapsregeringen i sin helhet som ansvarar. Det är så med programmen och stödsystemen att de är tekniskt ytterst komplicerade. Inte lär man sitta och bena ut detta i plenum så väldigt mycket. Nog är det den ansvariga ministern som står för den kunskapen och tjänstemän som har hand om det här.

Den här perioden där miljöstödet gick över till att bli ett utkomststöd och ”leader-pengarna” fortfarande tycks vara inaktiva. Det är många som har satsat på det här och det är många som vill använda sig av pengarna, men av någon orsak så händer det ingenting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Socialdemokraterna vill att vi ytterligare ska tillsätta en parlamentarisk kommitté i lagtinget för att reda ut det här. Trots att man tidigare har varit emot min idé om att ha en paus och ha en hel samlingsregering från och med nästa val. Ändå vill man att fråga efter fråga ska behandlas av hela lagtinget, så man är lite inkonsekvent till den delen här, tycker jag.

Sedan kommer man i vanlig ordning med kritik till det åländska jordbruket att man bara köper nya traktorer för pengarna. Som i alla branscher måste man ha hyggliga redskap för att vara konkurrenskraftig. Man vill ha en ny inriktning på jordbrukspolitiken, man vill förändra i stort och man vill ha en parlamentarisk kommitté. Linjen är lagd sedan länge och den kommer förhoppningsvis att fortgå. Den linjen är att vi ska ha hörnpelare i förädlingen på Åland dels för att få mycket arbetsplatser till stånd och dels för att försörja oss själva. Det är egentligen inte svårare än så. Det är ÅCA, Dahlmans, Chipsen, Trädgårdshallen och äppelförädlingen. De bitarna i sig kräver råvaror. För att man ska få råvaror så måste det finnas ett jordbruk på Åland. Det är viktigt att det åländska jordbruket har samma konkurrensmöjligheter som kringliggande regioner. Har inte jordbruket det så kan man köpa billigare produkter utifrån och då försvinner jordbruket på Åland och på sikt försvinner då också förädlingen. Chipsen har sagt att minst 80 procent potatis måste odlas på Åland för att man ska vara kvar, annars flyttar man härifrån. Det finns utredningar som visar att jordbruket genererar både direkt och indirekt upp till 1 500 arbetsplatser. Det är antagligen det miljömässigt mest hållbara vi har på Åland. Om vi ser till näringsutsläppet i våra vattendrag så motsvarar de 1 500 arbetsplatserna ett utsläpp på 5 ton fosfor av totalt 50 ton fosfor, alltså 10 procent av det åländska fosforutsläppet kommer från det här skrået, som genererar 1 500arbetsplatser. Det finns ingen bransch som kan visa liknande siffror.

Alternativet är att komma ner till noll och skrota jordbruket och köpa in alla råvaror utifrån. Vi vet hur man gör i Brasilien, Argentina och i många länder som har regnskog, man odlar upp det. Jag ser att oppositionen ler lite, men det här är ett faktum, vi måste ju förstå sammanhanget. Det är det som det handlar om. Vi vill alla ha 100 procent rent jordbruk. Vem ska odla det? Vem ska betala för det?

Jag vill påstå att den bransch som är mest hållbar på Åland är det åländska jordbruket. Det är bara att läsa siffrorna och se hur mycket de släpper ut per anställd. Man har på Åland lyckats att ha ett jordbruk sedan hundratals år tillbaka i tiden. Man kan odla på samma åker, år efter år, efter år. Det visar att man sköter marken.

I de sydamerikanska länderna odlar man bara några år på samma åker, sedan eroderar marken bort och man måste sedan odla upp ny regnskog. Vi får inte släppa det här så långt att det åländska jordbrukets konkurrenskraft försvinner, för då försvinner 1 500 arbetsplatser på Åland. På många av dessa arbetsplatser jobbar ungdomar som vill stanna kvar och jobba på Åland, försvinner arbetsplatserna flyttar de.

Vi från centern diskuterar gärna det här med socialdemokraterna för att förmå jordbruket att utvecklas ännu mera. Vi ser ju också att det utvecklas. Det kommer mycket nya ekologiska produkter. Ålänningarna handlar ganska mycket åländska produkter.

Det finns en sak till som man inte tänker på, t.ex. äppelodlingen. Den är IP producerad idag, integrerad produktion där man besprutar produkten så lite som möjligt genom olika metoder. Detta har man tagit fram med stöd av centern. De här äppelodlingarna är unika i världen. Äpplena är dyrare än baltländernas men de är mera efterfrågade.

Det finns mjölkgårdar som är ekologiska i den meningen att man vare sig besprutar eller ger konstgödsel. Men de har inte nått upp till den absoluta ekologiska nivån. Den sista lilla biten fattas som kan betyda att djuren måste gå ute en längre tid eller att ladugården måste se annorlunda ut. Men i praktiken är produkten ekologisk. Den blandas in med den konventionella ÅCA-mjölken. Jag brukar hävda, när jag pratar med ÅCA, att egentligen borde de göra den åländska tetran ungefär en tredjedel grön. Det är ungefär så mycket ekologisk mjölk i den åländska tetran. Det är också unikt. Det finns ingen konventionell mjölk som är så ren som den åländska mjölken vill jag hävda.

Slutligen, herr talman, så måste vi veta att de åländska produkterna är så rena som de bara kan vara. De är oerhört viktiga för vårt samhälle och också för den mat som vi ska äta. Det kan vara så idag att strukturen förstörs och vad vi gör vi då om vi inte har mat på vårt bord? Man kan tycka att det är en utopi idag, men vi har sett länder där det händer stora katastrofer. Vi måste bibehålla det här men vi ser gärna att socialdemokraterna är med och utvecklar det. Det tar vi gärna emot och diskuterar. Tack, herr talman!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det tog sig lite på slutet, annars var anförandet direkt lite osakligt.

Att ha en samlingsregering är att ta bort det parlamentariska ansvaret. Det tror jag inte är en bra lösning. Har man ett parlamentariskt system och man i kommittéer eller på andra sätt förhandlar mellan regeringspartierna och oppositionen så kan man komma fram till breda lösningar. Parlamentarisk kommitté är en modell, men inte den enda modellen. Det är nu ett förslag som vi prövar. Det visar ju att socialdemokraterna är villiga och vill ta ansvar i de här frågorna. Inte behöver ltl Runar Karlsson ta på näsan. Det visar ju bara att man inte tål att någon som icke är center har åsikter om jordbruket och så håller man ett långt försvarstal. Det är viktigt att det finns ett stort samförstånd i de här frågorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag kan konstatera att just i den här frågan vill socialdemokraterna ha en samlingsregering och inte i allt det andra. Nå, det är bra att veta.

Herr talman! Det var inte ett försvarstal. Jag välkomnade ju in socialdemokraterna. Jag sade att det var bra. Jag berättar min och centerns åsikt, det måste vi ju få göra. Inte är det här något bara för centern, det sitter ju 30 ledamöter här. Centern består av nio trettionde delar, så mycket kan vi säga till om i snitt, så även i den här frågan. Vi hävdar att det här är viktigt. Vi välkomnar socialdemokraterna att diskutera det här. Desto mera insatt man är ju klokare blir man.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson har det där med samlingsregering på hjärnan. Inte kan man ju ha samlingsregering i en fråga och sedan ha en parlamentarisk tillsatt regering i andra frågor. Jag vet inte var han fått de där idéerna? Samlingsregering är ju något gammalt patriarkaliskt system. Jag hörde en gång om ett möte man hade i Österbotten och ”he had vari så bra möte, det fanns int´ bara en åsikt”. Det är väl antagligen det man vill ha då. Nej, vi ska ha parlamentarismen kvar. Men som i många andra parlament så är det inte något hinder för breda överenskommelser i viktiga frågor. Man brukar ha det i säkerhets- och utrikespolitiska frågor. Men inte ens de områdena är heliga mera.

Jag tror att i en sådan här väldigt viktig fråga för Åland skulle det vara värdefullt att konsumenten och näringens företrädare är överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Karlsson talar om mjölken som säljs via ÅCA som är 30 procent ekologisk. Man konkurrerar ju nu faktiskt med annan mjölk utifrån som inte alls innehåller något ekologiskt. Vore det inte bättre att kunna sälja 100 procent ekologisk åländsk mjölk, smör och ost och kunna ta ut det mervärde som faktiskt de ekologiska produkterna innebär. Här kunde man gå in och hjälpa till med investeringskostnader för att komma upp i det lilla extra som krävs. Det här är jätte dumt att konkurrera med den här billiga mjölken istället för att verkligen kunna lansera den åländska, rena, ekologiska mjölken.

Ltl Runar Karlsson, replik

Absolut, om konsumenterna är beredda att betala mera. På Åland idag säljs det t.ex. ekologiskt och konventionellt odlad Bregott. Det ekologiska är dubbelt dyrare än den konventionella. Själv köper jag ofta ekologiskt Bregott. Har en barnfamilj råd att betala 2 euro för en liter mjölk istället för 1 euro? Det tror jag inte. Man tar nog den konventionella mjölken. Då blir den åländska mjölken att står där och surna. Det kan man inte tjäna på. Det är det som är problemet. Jag tror t.o.m. att jordbrukarna skulle kunna tänka sig det, men mjölken blir inte såld. Därför tycker jag att det är ett ganska bra mellansteg att mjölken i sig, fast den är en blandning, är så ren som man kan tänka sig. Därför köper många ålänningar mjölken också.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det känns hela tiden som om man både vill äta kakan och ha den kvar. Ettdera måste man helt gå in för en ekologisk linje. Jag tror aldrig att den åländska livsmedelssektorn någonsin kommer att kunna konkurrera med omvärlden genom att producera billiga produkter och i stora kvantiteter. Det kan vi aldrig. Vi måste konkurrera med kvalitet, smak och berättelser om hur produkterna är producerade. Jag kommer att ta upp det här senare i min hemställningsmotion om en livsmedelsstrategi, för de här frågorna behöver diskuteras. Det är väldigt viktigt. Vi måste gå in för en gemensam vision. Man kan inte bara nöja sig med 30 procent, när vi skulle kunna ha 100 procent.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är ju det som man gör redan idag. Som jag sade, man producerar äppel idag som är dyrare men godare, därför säljs de. ÅCA producerar ost som är dyrare men godare, därför säljs den. Chipsen producerar förmodligen dyrare chips, åtminstone inom vissa märken, ändå säljs det. Småskaligheten gör att man kan producera godare livsmedel och det gör man ju. Så varför förstöra det, när livsmedlet i stort sett redan är ren?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det såg till en början ut som om det inte skulle blir någon debatt överhuvudtaget. Det tycker jag att är orättvist. Jobbar man och lägger ett förslag så vill man gärna diskutera det.

Jag håller med en hel del av det som ltl Runar Karlsson sade. Inte bara det att han vill ha samlingsregering, det håller jag också med om. Vi kanske inte ska gå in på det för risken är att man hamnar utanför ärendet.

När det gäller jordbrukspolitiken och när det gäller livsmedelsklustret så är det ändå 10,4 procent av vår sysselsättning vi pratar om. Vi vet vi att Chipsen ägs av Orkla. Det är en ständig kamp att hålla den fabrik på Åland kvar. Jag är faktiskt ganska bekymrad. Om man inte lyckas med det så åtminstone när det gäller växtodlingsproduktionen så har vi ytterligare en traditionell näring som går i graven. Det bör man ha klart för sig när man diskuterar de här frågorna. Det är ett ganska allvarligt läge.

Om vi tittar på den här motionen så sägs det i klämmen att man skulle vilja ha ett program som inte bara beaktar lantbrukarna utan också konsumenternas och miljöns intressen. Jag ser inte något motsatsförhållande i det här. Det finns ju definitivt ett beroende förhållande ifrån odlarnas sida. Det är självklart, man kan inte producera sådant som det inte finns konsumenter som vill ha. Förhoppningsvis finns det också ett beroende förhållande ifrån konsumenternas sida, att man inser vikten av att det finns ett levande lantbruk kvar på Åland.

Tittar vi på det som sägs, att man inte bara beaktar lantbrukarnas intressen utan också konsumenternas och miljöns intressen. Tar vi EU-stöden så är själva grunden för dem att det ska vara ett lågt livsmedelspris i Europa. Det är det som är själva grunden. Jag vet att jordbruksministern i en frågestund svarade ltl Sundback att det inte hade någon betydelse för konsumentpriserna, men det var definitivt fel. Då kan man inte själva grunden för hela EU:s jordbrukspolitik.

När det gäller miljöstödet så har det haft en stor positiv miljöpåverkan. Det är självklart att många odlare gärna skulle ta pengarna utan att göra de insatser som man gör för miljön. Det är uppbyggt på det sättet att man får ersättning för de merkostnader man har för att driva sin näring så miljövänligt som möjligt. Hela systemet är uppbyggt på det sättet. Det beaktar definitivt lantbrukarnas, konsumenternas och miljöns intressen. Det finns inte något motsatsförhållande.

Sedan sägs det att EU:s jordbrukspolitik i många avseenden skadar miljön och människors hälsa. Den ena skandalen efter den andra avlöser sig inom jordbruks- och livsmedelssektorn, står det. Jag tyckte att ltl Sundback ändå var rätt sansad där. Det blir ju ofta de här udda fallen som blåses upp i media, det blir ett mediedrev och hittar man något sjukt djur i någon ladugård så blir det otroliga rubriker flera månader framöver.

Tar vi till exempel foderlagstiftningen, som är rigorös just för att man ska kunna motverka den här typen av problematik, så var socialdemokraterna rätt kritiska, om jag situationen rätt. Sedan nämns det i motionen, och har nämnts så många gånger ifrån socialdemokratiskt håll, att man behöver ha mera politiska krav på ekologisk odling. Jag sagt det många gånger, det är inte någon nyhet, att jag kanske är den största konventionella odlare på Åland och det är just på grund av att potatisodlingen är den viktigaste grödan för mig och där finns det inte någon avsättning för ekologisk chipspotatisproduktion i dagens läge. Jag skulle väldigt gärna se att man tog tag i det här en gång för alla och utreder om det fungerar ekonomiskt och praktiskt. Kan man lägga om hela det åländska lantbruket till ekologiskt? Jag har inte någonting emot det. Det tror jag inte att någon annan jordbrukare heller har. Man måste ha en viss förståelse för att hårt arbetande yrkesmänniskor vill veta att det finns en ekonomisk framtid om man lägger om sin produktion. Jag tror att det är orimligt att begära att yrkesutövarna själva ska ta fram svar på de frågorna.

Det här vet ltl Gunell att jag har framfört i tankesmedjan. Jag har också framfört detta flera gånger. Det här är ett utvecklingsarbete som jag tycker att landskapsregeringen mycket väl kunde ta tag i för resurserna borde finnas för att få svar på de frågorna. Även om det sist och slutligen kanske inte är så stor skillnad i utsläpp mot ett konventionellt jordbruk. Det ligger mycket i det som ltl Karlsson sade. Vi vet ändå, om vi pratar om Branding, den gröna ön i det blåa Östersjön, så är jag helt övertygad om att om man kunde visa att all energiproduktion sker med vindkraft och jordbruket drivs ekologiskt osv. så skulle det stärka varumärket Åland avsevärt. Det har jag intehåller någonting emot. Men tyvärr händer det inte desto mera när det gäller den här biten.

Till sist vill jag ställa en fråga till huvudmotionären. Man vill ha en koparlamentarisk kommitté för att utarbeta det framtida landsbygdsutvecklingsprogrammet, om jag förstår det rätt. mmTittar vi på sjöfartspolitiskaprogrammen, tittar vi på utbildningsprogrammen och tittar vi på hälsovårdsprogrammen så är det alltid expertis som tar fram frågorna. Inte är det någon parlamentarisk lekmannagrupp som sitter och jobbar med de här frågorna. Det måste finnas en kompetens om man ska få fram arbetet på ett bra sätt.

Jag tror att landsbygdsutvecklingsprogrammet var på en väldigt omfattande remissrunda bl.a. till natur- och miljö och till alla organisationer överhuvudtaget som kunde tänkas ha synpunkter på det. Hur de olika synpunkterna beaktades kan jag inte direkt svara på.

Med det här vill jag säga att det blir lite märkligt om man har uppbådat den största möjliga expertis, som finns, när man utarbetat sjöfartprogrammet, utbildningsprogrammet och hälsovårdsprogrammet. Varför ska man då inte göra det när det handlar om lantbruksproduktionen? Det får jag inte riktigt att gå ihop.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Eriksson nämnde att socialdemokraterna var kritiska när det gällde foderlagstiftningen och fodersäkerheten. Vi hade främst invändningar när det gäller GMO-foder. Regeringen har ju nämligen sagt att man vill har Åland som ett GMO-fritt område. Samma företag som har tagit fram stärkelsepotatisen, Amflora, håller nu på att ta fram en ny potatis som inte ska användas som livsmedel men däremot ska den användas till chips och pommes frites. Om man då är Åland största chips potatisodlare då kan det bli en intressekonflikt om man får kritik från socialdemokraterna när vi vill förbjuda GMO-odling på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Den där slängen var ändå relativt onödig. Jag har inte några bekymmer överhuvudtaget om vad som förs fram. När det gäller foderlagstiftning så var den oerhört rigorös och det var just för att det handlar om livsmedelssäkerhet. När det sägs i den här motionen att den ena skandalen efter den andra avlöser varandra, så är det ändå ett oerhört rigoröst regelverk. Det man gjorde från socialdemokratiskt håll var ju att plocka ut en liten, liten detalj, istället för att verkligen sätta sig in i vad det verkligen handlade om. Det handlar om livsmedelssäkerhet och att försöka få det att fungera så bra som möjligt. Jag tror inte att det överhuvudtaget finns något GMO-foder här på Åland. 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tror att vi är förutseende. Om vi inte lyfter ut paragraf 11 så lämnar vi fältet för att det kan komma in GMO-foder. Vi vet inte om det används idag inom fiskodlingen till exempel. Vi kan inte tillåta att man börjar använda GMO-produkter, GMO-grödor och GMO- foder på Åland om vi vill att Åland ska bli GMO-fritt i framtiden. Om vi däremot stänger dörrarna nu så öppnar det möjligheter i framtiden när vi vet vilka konsekvenser GMO-produkterna kan föra med sig. Idag finns det alldeles för lite forskning kring detta. Jag är allvarligt oroad för att man inom chipsindustrin kommer att börja använda sig av GMO-potatis som man nu håller på att ta fram i Sverige.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så tror jag inte att det finns någon anledning till oro. Man ska ha klart för sig att chipsen inte är ett åländskt företag mera. Det ägs av en internationell koncern. Vilka spelregler de sätter är inte så lätt för en enskild odlare att kunna påverka. GMO-frågan får vi ta när det betänkandet kommer. Jag förstod att det var i antågande när som helst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag kan hålla med ltl Eriksson om att tillsätta en parlamentarisk kommitté kanske inte är det bästa. Ska vi jobba med expertisen inom det ena området så borde vi väl också jobba med expertis inom alla områden.

Sedan har jag ingenting emot att man utvecklar det ekologiska jordbruket. Det har utvecklats ganska mycket. Det finns flera ekologiska jordbrukare idag. Jag tror att det här kommer att ge sig också så småningom. Det är ingenting som man gör över en natt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är helt enig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ska börja med att tacka ltl Anders Eriksson för hans inlägg. Jag tycker ändå att det förde diskussionen framåt. Det är ju det som är spännande att diskutera framtiden och se olika möjligheter och visioner.

Den vision som projektet ICIS har tagit fram är säkert någonting som omfattas av majoriteten av ålänningarna. Man vill leva på en grön ö i ett blått hav. Det är en vacker bild och den speglar den åländska själen. Det finns hot mot den framtidsbilden idag, inte minst vad gäller Östersjön. Många upplever att den gröna ön ska sättas under ett ganska högt exploateringstryck av alla möjliga verksamheter. Man tar mark och orörda områden i bruk. Det krävs nog någon slags riktning för att kunna bevara den här bilden och verkligen se till att den består och att ön kanske blir ännu grönare och att havet blir ännu blåare runt om oss.

Det här projektet har ju kostat mycket pengar, det har vi fått läsa om i tidningarna. Man frågar sig vad som händer nu då? Var resultatet de här två utskicken som gick till alla hushåll? Eller kommer det att följas upp på något sätt? Min tanke med den här motionen är bland annat att jag tycker att det är en ganska logisk uppföljning hur det framtida lantbruket skall utformas. För den näringen är väldigt central just i skapandet av den här visionen. Det sammanfaller med handlingsprogrammet där man säger att man stegvis ska gå in och skapa ett beslutsfattande inom olika politikområden som bygger på de här tre kriterierna för hållbar utveckling. Det blir ju ingenting om det inte konkretiseras i det politiska arbetet. Då tycker jag, som sagt var, att det här är spännande att diskutera.

För att hålla igång polemiken och diskussionen så skulle jag säga något om livsmedelslagstiftningen och säkerheten med lagstiftningen. Det har nog framkommit internationellt att nivåerna för användningen av olika typer av medel och allt möjligt som används inom livsmedelsproduktionen, bl.a. E-,tillsatsämnena, att man allt mer och mer ifrågasätter deras långvariga verkningar på människokroppen. Det är klart att om man äter dem tillfälligt så lär det inte ha någon verkning. Nog är det ganska konstigt med alla allergier och allt möjligt som människor har idag. Man skulle nästan föreställa sig att det var mindre idag men det blir bara mera. Många upplever nog att våra livsmedel är så manipulerade av konstgjorda ämnen. Det finns väldigt kraftiga bevis på det, inte minst inom den svenska debatten. Det är inte så mycket naturliga produkter kvar som säljs i butiken. Det är inte jordbrukarnas fel utan det är hela livsmedelsindustrin. Nivåerna som finns i livsmedelssäkerhetslagstiftningen är framtagna i form av kompromisser där livsmedelsindustrins lobbygrupper verkligen är kraftiga. Jag tror att man inte ens med den där lagstiftningen kan garantera produkternas säkerhet långsiktigt, utan det kommer långsiktigt att visa sig att det och det ämnet inte alls borde finnas i produkterna.

Tanken med en parlamentarisk kommitté verkar vara något helt nytt för vissa i lagtinget. Vi har ju suttit i parlamentarisk vallagstiftningskommitté den här perioden, vilket i och för sig inte ledde till något. Vi har suttit i parlamentarisk kommitté för jordförvärvsfrågor och nu skall det tillsättas en parlamentarisk kommitté för självstyrelselagsändring. Det pågår hela tiden och syftet är att skapa politisk konsensus eller så starkt majoritet som möjligt för viktiga förändringar. Det är ju grundtanken med det här. Om majoriteten är säker på sin politik så kör man ju igenom den. Men i vissa frågor vill man ha stark majoritet, speciellt i sådan lagstiftning som kräver 2/3 majoritet. Inte är det något märkvärdigt att man anlitar expertis. Men om vi har expertgrupper så överlämnar man ju hela ansvaret till tjänstemännen. Det är inte så lyckat alla gånger. Det krävs en balans mellan expertis och de som har det politiska ansvaret.  

Herr talman! Jag tycker ändå att jag är nöjd med den här remissdiskussionen. Jag hoppas att diskussionen fortsätter i utskottet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har en kort kommentar. Ltl Sundback sade att den gröna ön i det blåa havet var AICIS vision. Det är inte det, det är tankesmedjans vision. Ltl Sundback ställde också frågan vad som kommer att hända. Dokumentet har lämnats över till landskapsregeringen som har lovat att driva de politiska projekten vidare. Näringslivet har också sin del, Clean Tech mässan var ett exempel. Handelskammaren håller i olika projekt. Ungefär om ett år ska det vara en avstämning om vad detta har lett till. Projektet har inte blivit lämnat vind för våg.

Sedan när det gäller jämförelserna mellan en parlamentarisk kommitté och en expertgrupp så tycker jag att jämförelsen blir lite haltande när ltl Sundback räknar upp valkommittén, självstyrelselagsändringar och jordförvärvsfrågor, det är ju politiska projekt. Det handlar inte om verksamhetsförutsättningar och de långsiktiga spelreglerna för en näring.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, jag håller med om att man inte har använt sig förut av det inom t.ex. jordbruket. Men inom utbildningen har man använt det och inom hälso- och sjukvården också. Som jag inledningsvis sade är det ett område som är förbehållet nästan ett enda parti att bestämma och diskutera om lantbruket. Jag tycker att det är dags nu att andra som representerar skattebetalare och löntagare får säga sitt om det är. Det finns nog väldigt många som är kritiska till de 60 miljoner euro som finns i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Jag har försvarat det till den delen som vi har varit med om. Men denna en och en halvmiljon som ramlade in här när vi skulle spara, det gick för långt också för oss.

Ltl Anders Eriksson, replik

Denna en och en halvmiljon får väl förklaras någon gång för mig. Jag har inte riktigt förstått var den har kommit inramlande ifrån?

Om vi tittar på spelreglerna och om vi tittar på verksamhetsförutsättningarna för en näring, så vare sig jag eller ltl Sundback hör till det parti som nämns nu och då, men nog tar vi oss rätten att diskutera de här frågorna ändå när vi vill.

Om man skulle ge de signalerna till sjöfarten att nu ska vi tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utarbeta spelregler för sjöfarten så om vi har haft problem med utflaggning förut så kommer problemen med utflaggning säkert inte att bli mindre då. Den här typen av regelverk bör de som innehar kompetens utforma, det tycker åtminstone jag. Annars blir det svårt att förstå hur det ska fungera.

Näringsutskottet får väl fundera på det, så får vi se vad de kommer fram till. Jag får det inte riktigt att gå ihop i varje fall.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, om man inte vill så får man det ju inte att gå ihop. Nog finns det säkert kunniga människor inom det här området i alla partier. Inte är ju alla som sitter i parlamentariska kommittéer experter. Man försöker förstå och tänka så rationellt som man klarar av och bidra med det. Det här kan väl inte vara av sådan överjordisk karaktär att inte en vanligt funtad lagtingsledamot också skulle kunna sätta sig in i de här frågorna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

9      Sjukfrånvaroförsäkring för småföretag

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 20/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det här är en motion som jag har valt att kalla sjukfrånvaronförsäkring. Det kanske låter lite konstigt. Det är motion nummer 20.

Ett av de största och viktigaste beslut en företagare kan ta är att anställa personer till sitt företag. Samtidigt som det är en av de viktigaste ingredienserna för tillväxten i ett samhälle är det även ett av de svåraste beslut som en företagare kan och bör ta. Företagaren måste med dagens system inte bara ta ställning till om den tilltänkta arbetaren kan göra ett bra jobb och fungera i företaget, utan han måste även fundera på hur den tilltänkta anställdas fysiska/psykiska hälsa är, men även till hur personens hemförhållanden ser ut exempelvis om det finns risk att personen måste vara hemma med sjukt barn ganska ofta. Detta kan leda till att flera tilltänkta arbetstagare kan hamna utanför arbetslivet pga av att företagaren måste göra dessa helhetsbedömningar.

Jag har fått kritik för att den här motionen kanske är kostnadsdrivande. Men det ser jag inte det som, snarare tvärtom, för det handlar om att vi måste göra om näringspolitiken i grunden och flytta fokus från att skicka bidrag till alla möjliga och omöjliga projekt och istället använda pengarna på ett klokare sätt som gynnar tillväxten.

Det här är ett system hur man skulle kunna göra det. Man skulle hjälpa företag att hjälpa sig själva och på så sätt hjälpa dem till att våga anställa fler människor. Ett sätt är att lindra effekten av sjukfrånvaron.

En företagare som tvingas betala nio dagars sjukfrånvaro har förutom kostnaden för personen också kostnader för vikarier. Man har kostnader för kunskapsförlust och man har framförallt kostnader i minskad effektivitet.

Om man skulle införa det här systemet skulle man kunna hjälpa småföretagare vid anställdas sjukfrånvaro. Det är inte ett stöd till företagaren, som jag ser det, utan det är ett stöd till de anställda. Det är samhället och lagstiftare som har beslutat att företagaren har ansvaret om någon anställd är sjuk. Vore det inte mera naturligt om samhället och lagstiftaren, som har bestämt att en person som är sjuk och fortsättningsvis ska ha lön, skulle vara med och delta i finansieringen. Det tycker jag i alla fall.

Åland skulle kunna bli ett föregångsland och skapa ett system som tar ett stort socialt ansvar över den arbetsföra befolkningen vid sjukdom samtidigt som det skulle underlätta för företag att anställa flera.

Min motion går ut på att det kunde göras i form av en sjukfrånvaroförsäkring för småföretag som landskapsregeringen skulle vara huvudman för och medfinansiera.

Givetvis ska företagaren betala en premie per anställd för den här tjänsten. Inledningsvis kan den här tjänsten rikta sig till företag med färre än tio anställda. Det är i småföretag som sjukfrånvaron ställer till med mest bekymmer och skada. I större företag finns det en mer flexibel möjlighet till omplacering inom verksamheten. Man kan prioritera vissa saker framom andra om någon är frånvarande.

Det finns en hel del att fundera på innan man inför ett sådant här system. Idag är det de facto så att det är företagaren som betalar nio dagar sjukfrånvaro sedan kommer FPA in när det har överstigit nio dagar. Det är samhällets läkare som ofta sjukskriver personer nio dagar eller mindre. Det är väldigt sällan sjukfrånvaron går över nio dagar, just med tanke på att man slipper problematiken med FPA. Företagarna får ta hela smällen.

Min motion går ut på att man skulle flytta fokus från att ge bidrag till alla möjliga och omöjliga tänkbara projekt och investeringar som ofta gynnar personer som har god kontakt till näringsavdelningen och som vet hur man fyller i bidragsansökningar. Det skulle gynna dem som verkligen skapar tillväxt, de företag som sliter och släpar och försöker anställa flera människor för att få Åland att expandera och utvecklas.

Herr talman! Med det önskar jag att lagtinget hos landskapsregeringen utarbetar ett system för att minska småföretagens risk när det gäller kostnader för sjukfrånvaro, i syfte att öka dessa företags möjligheter att expandera och anställa fler arbetstagare.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är en mycket intressant motion ltl Karlström presenterar idag. Problemet, som jag ser det, är väl att den ökande sjukskrivningstakten är ett allmänt samhällsproblem. Det drabbar inte bara specifikt småföretagare. Däremot delar jag ledamotens uppfattning om att sjukfrånvaron för småföretagare är ett direkt hot mot själva existensen för företaget. Det finns tyvärr historier i det förflutna där t o m småföretagarna har gått under.

Ser inte ltl Karlström bemanningsföretagen som ett sätt att komma ur den problematik som här presenteras?

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Frågan om bemanningsföretag så det är snarare så att de flesta kanske struntar i att anställa folk. Man köper in tjänster tillfälligt när det behövs. Kostnaderna för att ta in folk från bemanningsföretag i ett bolag är givetvis betydligt högre per timme. Men det kanske är en säkrare investering för företagaren. Jag tycker om när företagen anställer. Jag tycker om när människor får en trygg inkomst och ett företag kan växa naturligt i och med att man anställer fler och fler människor. Jag skulle inte vilja se att man går ifrån att man anställer folk till att man kortsiktigt börjar köpa in tjänster via bemanningsföretag. Det är upp till varje företagare att bedöma själva. Där kunde samhället gå in och hjälpa till och stötta företagen att anställa flera, att man inte behöver ta den här stora risken med att ev. en anställd blir sjuk.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Karlström, jag delar egentligen förslaget till lösning. Det är mycket innovativt. Som vi alla vet, med det haltande ekonomiska system vi har idag, så skulle det även här kräva en helhetslösning kopplat till beskattning etc.

Angående min fråga om bemanningsföretag, som jag ser det så ger kanalen, via bemanningsföretaget, en småföretagare en ypperlig möjlighet att lära känna en ny arbetstagare. Under den tid man betalar en liten extra premie för den här "förtroendetiden", så ser man om det är en relation som kommer att fungera. Tror man på varandra, då vet vi hur det går till i många sammanhang. Arbetstagaren blir en del av företaget på sikt.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Bemanningsföretag är ju någonting som har kommit upp under de senaste åren. Det kommer förmodligen att öka, det ser man i Sverige t.ex. i byggbranschen.

Tillbaka till kostnader och att den här motionen skulle vara problematisk att införa just i dessa tider. Jag tror inte det, med tanke på att företagen skulle vara med och finansiera. Det viktiga är att man flytta fokus från bidrag, från alla konstiga projekt som landskapsregeringen beviljar, till den här fonden som skulle kunna vara en grundplåt i det här systemet. Det blir som ett mini FPA för Åland, när det gäller upp till de nio första dagarna. Jag tror att det skulle gynna flera företagare att våga ta steget att anställa flera. Då behöver man inte vara så rädd om den här personen blir sjuk eller har sjuka barn hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Motionären Karlström är en kreativ man. Det har vi sett i alla hemställningsmotioner som kommer. Det som jag funderade på, men som har framkommit nu under debatten, är att det är nio dagar innan FPA träder in, som Karlström pratar om.

Jag ser att det här kan nog kanske bli en ganska stor kostnad om man ska införa det. Ett sätt är att man försöker få det via FPA lagen som är rikets behörighet. Men det hindrar inte att man via lagmotioner där också kan få den biten med.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det var korrekt uppfattat. Det är de nio första dagarna som jag tänkte systemet skulle gälla för. Det kan bli kostnadsdrygt som ltl Dahl säger. Det är kostnadsdrygt för företagaren idag också. Det är bara frågan om vem som ska betala? Ska samhället betala någonting som lagstiftaren har bestämt eller ska företagaren betala det som lagstiftaren har bestämt? Idag är det företagaren som får ta hela kostnaden. Jag tror att det här kunde vara ett bra system där företagaren går in och finansierar delvis. Till en början skulle de pengarna troligtvis inte räcka. Men med omfördelning av de resurser, idag ger man bidrag idag till alla tänkbara och otänkbara projekt, så skulle det inte bli mera pengar från det offentliga. Pengarna skulle omfördelas till någonting som verkligen betyder något för alla företag, inte bara för vissa som får bidrag. Det snedvrider också konkurrensen många gånger. Det här skulle gynna alla småföretagare på lika villkor.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Småföretagarna på Åland är en viktig målgrupp som ltl Karlström tar upp. Man vet att småföretagarna är de största sysselsättarna lokalt. Det finns inte bättre ekonomiska motorer än de små företagen. De stora internationella bolagen lägger mest ner lokala arbetsplatser och företag. Dem ska man vara försiktiga med. Små företag sysselsätter och de stannar vanligtvis kvar på orten. Deras ekonomiska betydelse är väldigt stor. Vi har på Åland sett att speciellt i IT-sektorn har det uppkommit många företag. De har en stor sysselsättande effekt. Efterfrågan inom den branschen är stor. IT-företagen verkar växa ganska snabbt och marknaden är fördelaktig. Det finns på Åland 2000 företag som har mindre än fyra anställda. Totalt finns det 2250 företag. Den grupp som här tas upp i motionen är nog väldigt viktigt för ekonomin.

Vi har på grund av behörighetsfördelningen inte så många instrument att ta till för att stödja småföretagen på Åland. Det som ltl Karlström talar om är ju ett sorts avbytarsystem för småföretagen, inte bara inom lantbruket utan det här skulle vara i lite vidare bemärkelse. Visst skulle vi ha möjlighet att ge sådant stöd. Det tror jag säkert. Det kräver lagstiftning och politisk fantasi. Inte att finnarna stiftar några lagar åt oss och finnarna ska betala, det tror jag inte leder någon vart. Men om vi är villiga att stöda småföretagare så är det säkert en mycket, mycket viktig sak.

Vi har en pensionsfond som kanske kunde byggas ut på det här sättet. Jag ser egentligen inte några verkliga juridiska eller andra hinder. Det är frågan om politisk vilja. I vilken omfattning det här stödet kan betalas ut måste naturligtvis utredas. Det kanske inte är möjligt att betala ut det under alla nio dagar, men en del kan man säkert bistå med. Som det är nu så är det säkert såsom ltl Karlström säger att man drar sig för att anställa, samtidigt som det är precis det man vill, både för sin egen skull och för företaget. Tillväxt sker genom ett ökat humankapital.

Även om kanske inte utskottet är så väl företrätt här, och regeringen har för länge sedan kastat in handduken, så kommer jag att stöda förslaget.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Det är ganska ofta som ltl Sundback och undertecknad är överens i näringslivsfrågor. Det tycker jag är intressant och trevligt.

Det här är ett exempel där vi kan använda de verktyg vi har. Vi vill ofta ha mera beskattningsbehörighet, vi vill ta över det ena och det andra men vi kan ju bedriva näringspolitik om vi är lite kreativa. Det här är ett typiskt exempel.

Det finns 2000 småföretag på Åland. Om skulle vi få dem att anställa en person till så vilken annan näringspolitisk insats kan vi göra för att få 2000 nya arbetsplatser på Åland? Vi skulle då behöva få väldigt många som flyttade hit, vilket skulle vara positivt för alla om man helt plötsligt visar att det finns en marknad i Europa och Norden där arbetslösheten är låg och man har ett system för att få ytterligare folk att jobba. Det finns många människor, både öster och väster om oss, som skulle vilja ha ett arbete idag. Det här skulle vara ett sätt att få i gång hjulen.

Sedan till avbytarverksamheten, det är lite liknande fast den verksamheten riktar sig mera till semesteravbytare för att företagaren ska få ha semester. Det här förslaget går ut på att man ska kunna hjälpa anställda som är sjuka.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att det är det är lättare att genomföra en reform om man kan använda sig av nuvarande strukturer t.ex. av pensionsfonden och avbytarsystemet. Man kanske ska kalla det här någonting annat. Men att anställa nya människor som ska sköta en ny service blir så byråkratiskt. Det blir så mycket politiskt tjafs om det att vi hinner väl alla gå i graven innan det är genomfört.

Jag tror att det är helt realistiskt. Det har enormt stora ekonomiska effekter också på sysselsättningen, framförallt att man får in nya människor. Om människan har trygghet i sitt arbete så är människan mera produktiv och mera fantasifull.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

10      Parlamentarisk kommitté för strukturomvandling av näringsavdelningen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 21/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Socialdemokraterna har under långa, långa perioder talat om strukturomvandlingar och alldeles särskilt inför den här perioden när vi såg att det måste sparas. Jag har ofta den känslan att det är många som inte förstår vad vi menar med strukturomvandling. En del tror att det är samma sak som att spara. Men så kan man nog inte se det, att strukturomvandling är lika med inbesparing, åtminstone inte på kort sikt.

Om man nu tar landskapet som exempel så finns det en struktur, en organisation och det finns vissa funktioner som måste anpassas till tidens krav. Det blir dyrt och improduktivt att hålla sig med strukturer som inte är anpassade till de behov som finns idag. Vi menar, och det har många här tidigare sagt, att landskapets näringsavdelning är hopplöst föråldrad. Den har en struktur som hör ihop med 30-talet, när jordbruket ännu var den dominerande näringen på Åland. År 1960 sysselsatte jordbruket ännu kanske 40 procent av befolkningen. I dag är det 4,6. Bruttonationalprodukten är 2,5 procent för primärnäringarna och jordbruket.

Idag är det trots allt en väldigt liten näring även om konsekvenserna för livsmedelsbranschen är stor. Men det är den byråkrati och den administration som man lägger ner på alla möjliga EU-program och andra tjänster som gör att avdelningen är så belastad av primärnäringarna.

Som jag just sade här så har vi över 2000 företag på Åland, av vilka den övervägande delen är småföretagare. De, om några, är i stort behov av olika typer av stödtjänster eftersom de är så små.

Om man jämför med vad som finns på rikssidan så saknar vi motsvarande i nästan alla avseenden. Arbetskrafts- och näringscentraler finns det överallt i riket. De hjälper till med finansiering, internationalisering av företag, företagsutveckling, uppfinningsrådgivning, patentskydd och experttjänster. Det finns också Tekes, teknologiska utvecklingscentralen som har av olika typer av stödfunktioner för företagen och så finns det statens tekniska forskningscentral o.s.v. Vi har ingenting som riktigt motsvarar det här.

Dessutom har majoriteten olyckligtvis tagit bort stödfunktionerna som Ålands handelskammare hade. Det var ju väldigt olyckligt, men det har man nu gjort. Man har plöjt ner det i teknologicentret.

Själva avdelningen avspeglar inte vår näringslivsstruktur. Många säger att vi måste ta över beskattningen för att den beskattning som Finland har inte motsvarar vår näringslivsstruktur på Åland. Men, bästa vänner, jag tror för närvarande att det blir svårt att övertyga väljarna om att vi ska ta över beskattningen. Däremot tror jag att det finns ett starkt stöd för att strukturomvandla näringsavdelningen.

Vid sidan av primärnäringarna så borde vi satsa på sjöfart, logistik och IT- teknik av olika slag. Vi borde satsa på handel, tjänster och på företag. Vi har kvar primärnäringarna och en allmän avdelning.

Här föreslår jag att vi skulle tillsätta en parlamentarisk kommitté. Någon tycker väl då också att det är fel. Tanken bakom det är att det skulle finnas ett brett politiskt stöd för en omstrukturering. Det förefaller ju nästan omöjligt, för vilken regering som än sitter, att genomföra någon slags förändring i förvaltningen. Det blir ett ramaskri varje gång man ska dra in en tjänst eller ta bort en verksamhet. Det blir stora skriverier i tidningarna och så vill det inte riktigt bli någonting.

Nu hoppas jag på att en parlamentarisk kommitté skulle kunna bidra till att det sker en förändring på näringsavdelningen och att det finns mera resurser där för att stöda hela det åländska näringslivet istället för som det är nu att det i stort sett bara är primärnäringarna som får den service de önskar. Tack, herr talman. 

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag vill uttrycka mitt stöd för tankarna i den här motionen. Jag ser också en brist i att vi har väldigt mycket resurser i förvaltningen koncentrerad till primärnäringarna. Medan nya näringar som är i utveckling har väldigt lite tjänstemannaresurser, ingen överhuvudtaget. Det är lite olika hur man räknar, men det är mellan 50-70 tjänster, som direkt eller indirekt finansieras av den gemensamma skattekakan, som sysslar med någon form av primärnäring. Eftersom primärnäringarna är så väldigt starkt reglerade byråkratiskt så behöver det vara mycket tjänster i förhållande till hur stor del av ekonomin det är.

Tänk om man bara kunde få lös fem eller tio tjänster som skulle kunna fundera på nya potentiella framtidsnäringar för Åland, som ltl Sundback också nämnde i sitt anförande. Tänk om vi skulle ha en person som hela tiden kan fundera på alternativa energikällor och hur vi kan slå mynt av det. Tänk om vi skulle ha en eller ett par personer som funderade på nya IT-lösningar och hur man kunde utveckla befintliga IT företag. Tänk om man kunde ha någon som funderade på logistik och skulle stöda utvecklingen av logistik. Vi som kanske är världsmästare på logistik, utan att veta om det, som en professor i Åbo sade för några år sedan. Vi använder det bara på vår egen bakgård. Men det är en kunskap som vi kunde sälja runt om i världen. Ett litet samhälle har otroliga kunskaper. Tänk om man kunde ha tio personer som stöder och hjälper den här typen av näringar. Det skulle betyda otroligt mycket för Åland.

Strukturell förändring är ett vedertaget begrepp och det håller man på med. Men av alla de strukturella förändringar som vi funderar på så är det här kanske den allra viktigaste för att det åländska samhället ska vara livskraftigt i framtiden. Jag hoppas verkligen att man kan ta sig an den här motionen. Jag säger inte att metoden är den rätta, bara det här skulle göras. För mig kan det vara alltifrån en parlamentarisk kommitté till enmansutredning. Men, man måste ha ordentlig förankring för arbetet.

Jag tycker att man måste komma till skott med den här strukturförändringen. Det har gjorts försök tidigare, sedan har man dragit in försöken och gått tillbaka till såsom det alltid har varit. Det tycker jag är synd.

Också inom sjöfarten finns det behov. Nu har man pratat om att det ska komma en sjöfartssamordnare. Det är väl "fantastiskt" att vi inte har haft en sjöfartssamordnare sedan början på seklet, eftersom det är en så pass viktig näring och framförallt en näring som är i förändring.

Jag hoppas att det här kan leda till någon typ av åtgärd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det som ltl Danne Sundman tog upp är bedömningen av primärnäringen och dess behov av byråkrater. Vi får ofta höra att det är på grund av EU. Det är säkert så att EU kräver en hel del byråkrater. Det verkar ändå något övertungt. Ålands företagarförening har gjort en utredning där man jämför tjänstemän som sysslar med näringslivsfrågor på statlig nivå. I Sverige har man en tjänsteman för 68 enheter och i Finland en tjänsteman för 13 enheter medan man på Åland har en tjänsteman för 7 enheter. Vad det nu sedan betyder i praktiken? Men det förefaller ändå som att tätheten här är något större än i omkringliggande regioner.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Vi har ofta rekord i olika saker per capita i det ena och det andra eftersom vi är så småskaliga. I vår förvaltning kan antalet tjänstemän per saker och ting vara väldigt högt. Det beror säkert på småskaligheten att vi har de siffrorna. Men det beror också på ineffektivitet. Jag säger, som jag sade i mitt anförande, att man kan säkert minska tjänstemannaresurserna även om man aldrig helt kan ta bort dem så länge det är så pass byråkratiskt. Sedan kan man också här använda ny teknik för att förenkla både för kunden och för förvaltningen. Jag tror att man har ganska mycket möjligheter att effektivisera med hjälp av IT-systemen inom jordbruket och andra primärnäringar. Det kan vara extremt med en tjänsteman per en enhet. På fiskeribyrån är det väl tvärtom, det finns knappt några fiskare kvar, men även där måste vi ha en viss grundbemanning. Man borde fundera allvarligt på det här, inte bara för att spara utan framförallt för att få resurser till annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! I det här förslaget till hemställan ska förstås ingen skugga falla på näringsavdelningen och dess tjänstemän av det skälet att det är landskapsregering efter landskapsregering som bestämmer om näringsavdelningens storlek, dess innehåll och dess organisation.

En förvaltning, särskilt av landskapets storlek och innehåll, måste ständigt vara under utveckling. Vi har läst i tidningarna att kansliavdelningen nu har omorganiserats. Huruvida det blev en sammanlagd personalminskning vet jag inte, men jag tror att det blev på det sättet. Det är klart att varje avdelning hela tiden ska underställas den här typen av omprövning, inte minst näringsavdelningen eftersom förändringen i vår näringsstruktur har gått med raketfart sedan andra världskriget. Det betyder att näringsavdelningen ständigt måste vara under luppen.

Senaste större förändring som gjordes var i slutet på 90-talet när man flyttade ut h huvuddelen av rådgivningen ifrån huset till en landsbygdscentret. Det blev inte någon större ekonomisk inbesparing eftersom man fortsatte att betala för de tjänster som fanns inom rådgivningen. När vi talar om näringsavdelningens storlek så måste vi fortfarande inkludera lantbrukscentret i Jomala i beräkningen över hur många personer som är betalda av skattemedel och som sysslar med de olika näringarna och särskilt primärnäringarna i det här fallet.

En sådan här genomgång så bör nog utan vidare göras med tanke på bemanningen idag. Den första målsättningen var att minska antalet tjänstemannaresurser efterhand som tiderna förändras. Nu har tiderna förändrats väldigt mycket och inte mycket har gjorts under 2000-talet i den här delen, vilket uppenbarligen visar på en väldig konservatism i synen på näringslivet ifrån regerande partiers sida.

Det andra målet var, för det första, att tydliggöra myndighetsutövandet som är en naturlig del av förvaltningsuppgifter. För det andra, måste stödhanteringen fungera, som idag är en överstor del av förvaltningsuppgifter. Med det stödprogram som vi har, särskilt för lantbruket men även för övriga primärnäringar särskilt fisket, så fordrar det ett minimiantal byråkrater för att klara av det här. Det kommer man inte ifrån så länge vi är bundna av den här stödformen som vårt jordbruk måste ha och som vi här har diskuterat i många tidigare ärenden, alldeles nyss till exempel.

Det tredje är utvecklingsfrågorna, som ltl Sundman och ltl Sundback var inne på. Utvecklingsfrågor av näringar som är utvecklingsbara i landskapet. Där har man allt för lite resurser.

När det gäller sjöfarten tillsattes det under slutet på 90-talet en sjöfartssamordnare. När liberalerna tillsammans med centern regerade från och med 2003 så tog man helt sonika bort tjänsten. Man tyckte uppenbarligen att det var viktigare att satsa på primärnäringarna. Det är viktigt det också, men det kan inte vara viktigare.

Nu förs det diskussioner om att igen, nästan tio år senare, återinföra den här uppgiften i förvaltningen. Det är ju märkligt att man inte har haft en tillräcklig resurs på det området. Att man dessutom, när det gäller sjöfarten, har den lagd på finansavdelningen är faktiskt sorgligt för mig som länge har ägnat mig åt sjöfarten och sjöfartens utveckling, inte bara på Åland utan i hela landet.

Om man har de här tre funktionerna på näringsavdelningen; myndighetsutövande, stödhanteringen och utvecklingsfrågorna och när man beaktar särskilt den framtida utvecklingen, då är det frågan om vad det är för tjänster som man inte behöver längre? Vilka nya tjänster behöver man och hur ser den nya näringsavdelningen ut? Det är någonting som inte vi här i lagtinget har att ta ställning till ännu. Det är naturligtvis landskapsregeringen som måste leva med att utveckla sin förvaltning varje stund, varje dag och varje vecka och inte lämna det så mycket som man har gjort när det gäller näringsavdelningens framtid. Det innebär också att möjligheten att utveckla Åland, enligt de visioner som finns i det här dokumentet en grön ö i ett blått hav, tankesmedjans arbete och många andras tankearbete arbete, knappast kan genomföras med landskapsregeringens hjälp. Ett exempel på det är ju turismpolitiken. Där tog näringslivet själv, för två och ett halvt år sedan, fram en plan. Landskapsregeringen sade då att det var en jättebra plan och de skulle implementera detta i den nya turismstrategin. Någon sådan har inte vi sett av, trots att den skulle ha levererats för ett och ett halvt år sedan. Det visar lite på prioriteringar när det gäller näringspolitik. Vi hade tidigare ett spörsmål om det och vi har sagt vår åsikt om det. Det är ganska länge sedan nu och inte har det blivit bättre. Kära vänner, det har inte blivit bättre på så här lång tid!

Förslaget om att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att fundera över de här frågorna känns motiverat. Den sittande landskapsregeringen behöver hjälp med de här frågorna. De behöver ha ett större stöd ifrån oppositionen också.

Jordbrukspolitiken är så stor del är av vår totala politik. Den förra motionen om en parlamentarisk kommitté om jordbrukspolitiken är rätt så välgrundad, det måste man säga, för det hör till en utav de stora övergripande frågorna.

Näringsavdelningens organisation kan tänkas vara en mindre fråga men de har ju med varandra att göra. Det är ett tecken på stagnation i den politiska ledningen och näringspolitiken, som vi har sett under de två senaste åren. Därför finns det orsak att fundera på det här förslaget, tack.

Talmannen

7 minuter och 20 sekunder, mycket bra.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det kan hända att det är bra med en parlamentarisk kommitté. Om vi tänker på vad målsättningen i budgeten är, att man ska titta på strukturerna i förvaltningen och försöka effektivisera. Det är ju målet med budgeten. Jag ser det som att landskapsregeringen jobbar med de här frågorna.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag får börja med att tacka för talmannens påpekande. Nu står klockan på 3,58 och blinkar här. Nu vet jag inte hur mycket tid jag har kvar.

Visst är det så, ltl Dahl, regeringsprogrammet innehåller mycket titta och titta. Man ska titta på frågorna för att man har en målsättning att göra någonting. Det är bra om man tittar snabbt och sedan göra någonting. Men att titta och titta och sedan inte fatta några beslut om förändringar är inte någon bra politik. När det gäller den här frågan som den här motionen tar upp, som är en del av den totala näringspolitiken, så är det så att beslutsfegheten hos landskapsregeringen är på en ytterst låg nivå. Följ regeringsprogrammet hellre och genomför det som står där.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Nu nämnde jag inte regeringsprogrammet, tror jag, utan budgeten. Men det kan i och för sig hänga ihop. Jag motsätter mig inte någon parlamentarisk kommitté. Näringsutskottet får väl se på den här frågan. Jag vet också, och alla andra också, att strukturförändringar tar tid. Det gör man inte bara på ett par månader. Jag tror att landskapsregeringen behöver lite mera tid än det.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var ett väldigt viktigt påpekande. Strukturförändringar tar tid. Strukturförändringar har vi efterlyst ända sedan vi fick veta, hösten 2008, om den kraftfulla nedgången av landskapets inkomster. Vi i vårt parti har krävt strukturförändringar redan tidigare men där har vi varit med och regerat själva så vi har ansvar för att vi inte har nått tillräckliga kompromisser eller beslut om strukturförändringar.

Nu har det gått ett och halvt år sedan vi fick veta om hur vår ekonomi skulle bli och att strukturförändringar måste till. Ju längre man dröjer med att starta dessa strukturförändringar ju längre tid tar de. Därför är det dags när det gäller näringspolitiken och dess organisation att öka farten betydligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

11     Livsmedelsstrategi för Åland

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag och mina socialdemokratiska kollegor försitter inga chanser när det handlar om att få att föra fram budskapet om ett ekologiskt och GMO-fritt Åland, så även denna dag.

Denna hemställningsmotion har sin bakgrund i debatten kring foderlagstiftningen för några veckor sedan. Då menade näringsutskottets och till lika Ålands producentförbunds ordförande att Åland skulle vara förtjänt av en livsmedelsstrategi. Det är sant. Det är livsviktigt att äta och att äta bra mat. Det är otroligt viktigt för den åländska landsbygden att vi kan producera lokala råvaror som utgör basen i den åländska livsmedelsindustrin. Det är ett växande antal ålänningar som anser att det skulle vara en bra framtidsstrategi att göra Åland till en helt GMO-fri zon och med stark fokus på det ekologiska och etiska.

Idag verkar man inte ha någon riktig vision för det åländska lantbruket och för livsmedelssektorn. Det är besluten i EU och i Bryssel som styr vilken väg man skall gå. Man låter andra bestämma och så försöker man hänga med i utvecklingen så gott det är möjligt. Istället borde de åländska odlarna, näringslivsklustret i samverkan med både landskapsregeringen och konsumenter, sätta agendan och komma överens om ett gemensamt mål och en gemensam vision.

Så för att återta initiativet i jordbruksfrågor och skapa en mer nationell jordbrukspolitik utgående från våra åländska förhållanden anser jag och mina socialdemokratiska kollegor att landskapsregeringen ska utveckla en egen livsmedelsstrategi som tar avstamp i det lokala, det miljömässigt och kvalitetsmässigt goda.

Det här har jag tidigare sagt idag, att det blir allt svårare för den åländska livsmedelssektorn att konkurrera med omvärlden genom att producera produkter som ska säljas billigt och i stora kvantiteter. Rättare sagt, vi har inte en chans att göra det. Däremot finns en växande marknad både lokalt och i våra närregioner som vill ha mat med god kvalitet och som man kan garantera att har producerats på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt.  Min kollega Barbro Sundback tog tidigare upp den senaste tidens larmrapporter om matfusk. Det är skrämmande. Larmrapporterna i kombination med en ökad medvetenhet om matens innehåll gör att de åländska närproducerade livsmedlen har klara konkurrensfördelar. Vi vet varifrån maten kommer, vi vet vem som har odlat grönsakerna eller fött upp djuren som vi äter.

Allt fler blir medvetna om kvalitet och identitet. Det här är inte något flum, det är betydelsefulla marknadsargument som man kan ta betalt för. Det handlar också om att på bred front kunna kommunicera ut det till konsumenter och besökare. Vad innebär det att det finns en åländsk flagga på osten, mjölkpaketet eller köttbiten? Ett dyrare pris? Ja, men varför är det lokala och närproducerade dyrare? Vad betalar jag mer för? Det är det som man måste berätta och föra fram som ett konkurrensmedel.

Idag pratar man mycket om mat med mervärde och då menar man ekologiskt, närproducerat och småskaligt producerade livsmedel. Mervärdesmat bör stå i fokus och utgöra grunden för att utveckla ett eget åländskt varumärke.

I en livsmedelsstrategi måste man involvera så många aktörer som det bara är möjligt. Allt ifrån livsmedelsproducenter, primärodlare, konsumenter, exportmarknad och turismsektorn. I strategin bör metoder och inriktning klargöras. Målet bör vara att skapa en långsiktig hållbar utveckling av livsmedelssektorn som bidrar till ökad sysselsättning och få fler livskraftiga företag på Åland.

Sedan vill jag också passa på att nämna möjligheterna beträffande Leader. På Gotland har man sedan länge insett att man vinner på att samarbeta. Där finns många livsmedelsproducenter som samverkar både när det handlar om marknadsföring och transporter. Deras ambition har varit att konkurrera med både hög kvalitet och de bästa råvarorna. Det gotländska matnätverket utsågs för några år sedan till det bästa Leaderprojekt på Gotland, på grund av att man ökade värdet i de lokala produkterna genom att samarbeta och underlätta för mindre företag att komma in på en större marknad.

Precis så skulle vi kunna göra på Åland också.  Vi måste värna om det lokalproducerade, öka andelen ekologiskt och berätta om att alla djur på Åland, inte bara de åländska lammen, har ett riktigt bra liv och därför smakar det gott och därför kostar det lite mer.

Vi får ofta höra om att barnfamiljer inte har råd att köpa mat av hög kvalitet och ekologiska produkter. Tvärtom skulle jag vilja påstå. Jag känner många småbarnföräldrar som går över till eko-mat precis när man får barn. Man vill sina barns allra bästa. Att ge dem ekologisk barnmat eller ekologiska morötter och potatis är något som många prioriterar på bekostnad av annat. Varför ska man nöja sig med 30 procent ekologisk mjölk om kan få 100 procent? Det är en fråga som jag har.

 Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utvecklar en livsmedelsstrategi för Åland för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av livsmedelssektorn med fokus på mat med mervärde, tack.

 Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Jag vill understöda ltl Carina Aaltonen i sina funderingar angående livsmedelstrategin. Hon nämnde även GMO. Jag vill upplysa samtliga om att jag har en restriktiv hållning när det gäller GMO. Det har tyvärr kommit fram under höranden i näringsutskottet att producenter är rädda för att hamna i en situation där de inte har en konkurrenskraftig produkt. Problemet är många gånger att kunderna agerar med sin plånbok. Det är väldigt viktigt att få ut budskapet, som ltl Aaltonen var inne på. Att människorna faktiskt är beredda att betala ett lite högre pris för en ren produkt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag understöder ltl Mika Nordberg om att man nog behöver hålla sig ganska restriktiv när det gäller GMO, för vi vet inte vad det kan få för konsekvenser på människors och djurs hälsa. Det är väl just därför som den åländska jordbrukssektorn är lite osäker. Man vet inte om man vågar står utanför. Man vet inte hur konkurrensen ser ut om man låter Åland bli helt GMO-fritt. Därför behövs en livsmedelsstrategi för Åland där man kan ta avstamp och säga; vi ska bli den gröna ön i det blå havet tillsammans. Det innefattar också allt som odlas och produceras här.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det har framkommit att den åländska mjölken är en tredjedel ekologisk. Faktum är att i de åländska mataffärerna kan man idag köpa importerad mjölk som kanske kommer från Danmark. Mjölkproducenter i Finland har gått in för att vara GMO-fria, men så är inte situationen när det gäller Danmark. Där är GMO användningen längst fram. Det oaktat frågar konsumenterna endast efter priset. Kan de köpa en mjölk som kostar 78 cent, och den kommer varifrån den kommer, jämfört med åländsk mjölk som kostar lite mera, så är det tyvärr många som väljer det billigare alternativet istället för renheten i de närproducerade produkterna. Det är någonting som man måste börja jobba med för att få konsumenterna bakom sig, tror jag.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag instämmer helt och hållet. Det är kommunikationen och marknadsföringen som också ligger en hel del på jordbruksorganisationerna och på dem som tillverkar produkter här på Åland, tycker jag. Det är viktigt att gå ut och berätta vad de åländska produkterna innehåller och varför vi får betala lite mera för dem. Precis som ltl Runar Karlsson sade tidigare, att göra mjölktetran en tredjedel grön kanske kunde vara ett sätt att få folk att välja det som är bäst både för människor och för miljön. Även om det svider lite mera i plånboken så tror jag att det är värt det på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag lämnade in en motion nr 48 år 2008-2009, som lite anknyter till vad ltl Carina Aaltonen vill att landskapsregeringen ska göra. Jag ber att utskottet verkligen tar det här till behandling nu. Man har väl fundera på det men inte kommit till skott. Det passar väldigt bra i samband med det här.

Min motion handlar om småskalig livsmedelsproduktion. Man bör titta på den här småskaliga livsmedelsproduktionen och man bör av byråkratisera densamma.

Livsmedelsproduktionen blir allt mer global. I och med EU-medlemskapet och den allt friare handeln har importen av livsmedel ökat. Som en motreaktion till livsmedelsindustrins globaliseringstrend vinner begreppet "närmat", eller närproducerad mat, terräng. Närproducerad mat är livsmedelsproduktion och -konsumtion, där råvaror från det egna området används och främjar den lokala industrin och sysselsättningen. Det finns även många miljöfördelar med närproducerad mat. Problemet idag är att man inte hittar så mycket lokalt producerade varor på Åland som det skulle kunna finnas, och borde finnas.

Landskapsregeringen talar ofta i festtalen om den lokalt producerade maten att det är viktigt för miljön, för den levande landsbygden och för företagsamheten. Det är mycket festtal, verkligheten ser lite annorlunda ut. Det jag vill komma till är byråkratiseringen.

Det håller på att bli näst intill omöjligt för en liten producent, med alla de krav det innebär, att sälja sina produkter antingen på sin gård eller på torget i Mariehamn. En av orsakerna till det är den stränga livsmedelslagstiftningen. Livsmedelssäkerhet, som reglerar matproduktionen är ett av Europeiska gemenskapens lagstiftningsområde där man har kommit överens om lika regler för produktion, transport och förvaring. Men när det handlas med livsmedel på den gemensamma marknaden har man reserverat möjligheten att sälja i liten skala i det egna landet, alltså undantag för de gemensamma bestämmelserna.

Här har Åland, trots egen lagstiftningsbehörighet, gått in för att använda den finska lagstiftningen, genom blankettlagstiftning. Den finska livsmedelslagstiftningen är förmodligen en av världens strängaste och ger inte mycket manöverutrymme för den enskilda lilla producenten, utan allt sker på samma villkor, oberoende av omfattning eller storlek på verksamheten.

För att öka det småskaliga livsmedelsproducerandet på Åland så måste vi få bort byråkratin i lagstiftningen som nu effektivt sätter käppar i hjulen för den som är intresserad av att börja med småskalig livsmedelsproduktion.

För att ge ett exempel; en åländsk gård som har 40 tackor, några grönsaksland och fiskar lite på sidan om måste ha tre olika kylrum, tre förpackningsrum och två slakterier samt dubbla egenkontrollprogram för att kunna sälja sina produkter. I extrema fall måste en ensamföretagare ha ett eget kontrollprogram för att övervaka sig själv när han eller hon städar sin lokal.

Första åtgärden om man vill börja baka pajer och sälja på torget ska inte vara att fylla i en rad blanketter och bygga ett skilt industrikök med allt vad det innebär. Första åtgärden borde vara att baka pajen för att komma igång med den lokala småskaliga livsmedelsproduktionen.

Jag ber att utskottet också tittar på motion nr 48/2008-2009 samtidigt som man tittar på ltl Carina Aaltonens motion, tack. 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Jag instämmer helt med det som ltl Fredrik Karlström sade. Jag tror att det var i ett av mina allra första anföranden här i lagtinget som jag tog upp den här galenskapen. Man omöjliggör för Marthaföreningar att sälja Ålands pannkaka med vispad grädde på marknader. Det var även väldigt svårt för företagare ute på Kobba Klintar att kunna sälja sina goda smörgåsar för det satte miljömyndigheterna ganska mycket stopp för.

Det går bra att prata om att man ska utveckla den småskaliga företagsamheten men sedan när det kommer till verkligheten så är det faktiskt lite svårare.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är bara för landskapsregeringen att åtgärda det här om man vill. Man har tagit en blankettlagstiftning som följer den finska modellen av livsmedelsproduktion och hantering, vilken är den mest komplicerade och strängaste lagstiftningen i hela Europa. Visserligen är det väldigt viktigt med livsmedelssäkerhet. Men det är inte farligt om Marthaföreningarna har gjort Ålands pannkakor och vill servera vispgrädde till. Det är inte heller farligt om en fiskare har rökt fisk och vill sälja något till fisken. Idag får han inte sälja potatissallad med fisken, för då måste han ha två egenkontorollprogram, två skilda kylar och två skilda system för att hantera de olika livsmedelsproduktionerna. Det är inte sunt. Det måste finnas sätt där vi kan lita på att våra småföretagare och entreprenörer inom livsmedelsproduktionen levererar bra produkter. För annars kommer de givetvis inte att kunna sälja mera heller och det är väldigt viktigt på Åland att man levererar, tack.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! För att kanske trösta någon så kan jag säga att jag var i Italien för inte så länge sedan och besökte en Emmausgrupp som hade startat en restaurang. Jag har aldrig sett så många olika tvättställ i ett kök i hela mitt liv. Så det var inte bättre i Italien är när det gäller hygien. Däremot så behövs det säkert vissa förhållningsregler när det gäller hur man hanterar livsmedel. Men detta som ltl Karlström nämnde, med tre olika kylar för att kunna sälja gårdsprodukter på torget, det tycker jag låter som överkurs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund

Herr talman! Det är mycket diskussion och ämnena går lite in i varandra i de här motionerna. Vi var tidigare, för någon vecka sedan, inne i en sådan här debatt.

Vad gäller motionen om livsmedelsstrategin så stöder jag faktiskt den. Det är en jättebra tanke. Fredrik Karlström var också inne på en motion som lite berör den här motionen. Vi behöver behandla de här motionerna i näringsutskottet. Motionerna går in i varandra om man diskuterar en egen livsmedelsstrategi.

Det här är någonting som lantbrukarna och producenterna gärna är med och diskuterar. Vi vill diskutera vägen till ett hållbart samhälle, förnyelsebara energikällorna från jorden och skogen och hur våra resurser i våra näringar bäst kan tas tillvara. Det här är någonting som man diskuterar ute i världen också, bl.a. Storbritannien gör upp en livsmedelsstrategi. Här i Finland håller man på att jobba med en livsmedelsstrategi. Man diskuterar det i Sverige p.g.a. att jordbruksproduktionen håller på att gå ner, mjölkproduktionen minskar hela tiden osv. Det här är någonting som faktiskt ligger i tiden. Speciellt för Åland skulle det vara viktigt att ha en livsmedelsstrategi för hur vi kunde utveckla vårt lantbruk och hur vi kan förpacka våra produkter för att även kunna exportera och inte bara sälja på hemmaplan till turisterna. Vi behöver också ha en marknad utanför Åland. Om vi ärliga så är vår marknad hemma på Åland ganska liten. Vi måste kunna exportera. Det har framkommit tidigare i debatten att man inte ska satsa på bulkvaror. Det håller jag helt och hållet med om. Nog behöver man få ett mervärde ur det här. Det är inte bara producenten, vi har också livsmedelsindustrin och då skapar vi också mycket mera arbetsplatser om vi kan få vår livsmedelsindustri att omsätta de här produkterna och kanske förpacka de vackert osv. Vi har mycket att göra här. Jag ska inte gå in på specifika saker men jag har två program om det här som jag kunde räkna upp otroligt mycket om. Vi jobbar redan med de här sakerna på vissa håll. Vi kan starta. Det här ska jag försöka driva så att vi får upp det i näringsutskottet.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

12     Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Godkänt.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Vi har i media kunnat läsa under vinterns och vårens lopp att arbetslösheten bland Ålands ungdomar har stigit. Det rör sig runt 10 procent just nu. Som tur är går vi mot ljusare tider, det blir vår och sommar. Många av ungdomarna kommer åtminstone tillfälligt att kunna tillgodose sig en arbetsmöjlighet genom olika sommarjobb. Men om man ska hitta på några åtgärder för att få bukt med den ändå höga arbetslöshetsgraden i åländska mått mätt så har jag funderat lite på lösningar för att underlätta för dessa ungdomar att kunna få ett jobb.

Många gånger när ungdomar ska anställas frågas det efter arbetslivserfarenhet, och det får man efter att man har haft ett jobb. Ett förslag som jag har är att man skulle kunna tillgodogöra den som anställer en arbetslös ungdom som har varit arbetslös i minst tre månader och är mellan 18 och 25 år. Arbetsgivaren skulle kunna få återbetalning på 50 procent för det första halvåret och en återbetalning på 25 procent för de kvarvarande.

Redan idag betalar AMS ut arbetslöshetsunderstöd. Många av de här ungdomarna har även tillgång till bostadsunderstöd och annat socialt understöd. Ekonomiskt sett tror jag inte att det här skulle vara en kostnad för samhället, däremot skulle det kunna ge de här ungdomarna en praktisk arbetslivserfarenhet vilket medför att de kan komma vidare i arbetslivet. Om det är så att de har varit anställda hos ett företag under ett års tid så har de förmodligen lärt sig en hel del om det företaget. Sannolikheten att de får stanna kvar i företaget är väldigt stor.

Därför föreslår jag att näringsutskottet tittar närmare på om det kunde vara en modell för att lösa arbetslösheten som speciellt har drabbat ungdomarna på Åland, tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är ju en mycket viktig fråga som ltl Mika Nordberg tar upp. Vi har hört den senaste tiden att arbetslöshetssiffrorna skjuter i höjden. Några av oss deltog i ett möte i februari, och redan då var siffrorna alarmerande. Näringsministern ville då att kommunerna skulle ta sitt ansvar. Kommunerna skulle skapa arbeten för ungdomarna i hemkommunen.

Näringsministern och hela regeringen har inte visat sig här idag. Jag tycker för min del att det här ärendet är så viktigt så jag föreslår att den här frågan bordläggs till den 14 april.

Jag hoppas då att näringsministern är här för att redogöra för det aktuella läget på arbetsmarknaden för de unga arbetslösa.

Det krävs säkert ett helt batteri av åtgärder. Det som nämndes här är ju närmast ett stöd till arbetsgivaren. Det behövs säkert flera åtgärder. Det kommer en motion nu om sommarjobb så det ger oss lite tid, i den mån det är möjligt för ungdomarna att få sommarjobb.

Fru talman! Mitt förslag är att den här motionen bordläggs till den 14 april.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag önskar understöda förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Förslag om bordläggning till den 14 april har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas till plenum den 14 april.

Remiss

13     Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! I den här motionen tar jag upp en sak som bekymrar mig när det gäller arbetsmarknad och ungdomar. Ungdomar idag sommarjobbar i allt mindre utsträckning. Nu har jag inte någon dagsfärsk statistik, men om man ser tillbaka ett eller två decennium så är det en ganska tydlig utveckling. Debuten senareläggs på arbetsmarknaden. Det har också skett en ganska stor förändring under de senaste 20 åren och sedan jag var i åldern att jag debuterade på arbetsmarknaden.

Det här beror på många olika saker. Dels har det att göra med strukturomvandlingen, ekonomin och primärnäringarnas tillbakagång på bekostnad av andra näringar. Det handlar dels om arbetarskyddsregler. Nya arbetarskydds regler, säkert motiverade i sig, har gjort att personer under 18 år inte kan ha vissa jobb och också andra faktorer som trender spelar in.

Frågan är vad samhället har bidragit med. Säkerligen har samhället i någon mån också bidragit till utvecklingen. Frågan, som jag ställer i motionen och som jag skulle vilja ha svar på, är om samhället kan bidra till att försöka återställa situationen i någon mån?

Att ha sommarjobb eller extrajobb under studietiden är väldigt viktigt för ungdomar. Det är viktigt för den personliga utvecklingen, man lär sig ta eget ansvar och det är en viktig skola inför de utmaningar som livet innebär. I takt med att den här företeelsen minskar så tappar man den här fördelen, man får göra det här senare i livet. Då är man också som befolkningsgrupp mer sårbar för sådana förändringar som vi nu upplever som arbetslöshet osv. Det är alltid allra svårast för en arbetslös som aldrig har haft ett jobb att komma in när det finns många andra som är erfarna och söker samma jobb. Det här är en grupp som drabbas särskilt hårt om det inte råkar sig så att man studerar under den här konjunkturen.

Jag tycker att man ska försöka ta reda på hur man kan vända den här trenden och tidigarelägga arbetsmarknadsdebuten och öka graden av sommarjobb. Hur kan man hjälpa näringslivet för att de ska kunna göra det här i större utsträckning? Vilka åtgärder kan samhället vidta?

I klämmen hemställer jag om att landskapsregeringen gör en kartläggning och tar fram förslag till åtgärder för att uppmuntra att åländska ungdomar sommarjobbar under studietiden i större utsträckning samt att arbetsmarknadsdebuten tidigareläggs.

Ltl Folke Sjölund

Fru talman! Det här är en mycket behjärtansvärd motion som ltl Danne Sundman har lagt. Hans resonemang är alldeles riktigt, det är väldigt viktigt att försöka ge ungdomar arbetslivserfarenhet så tidigt som möjligt.

Jag tänkte lite beröra en speciell sak när det gäller sommarjobb. Det är systemet med nordjobb som finns inom ramen för Föreningarna Norden i alla nordiska länder.

Föreningen Norden på Åland har Nordjobb som sitt stora åliga projekt. Vi har märkt under de två senaste åren, vilket är ganska naturligt, att arbetsgivarna har blivit betydligt mera restriktiva att erbjuda sommarjobb.

År 2007 hade vi ungefär 50 nordjobbare på Åland. År 2008 hade vi 60, senaste år, 2009, var det drygt 30. Det här året ser faktiskt inte ut att bli något bättre det heller. Det beror just på att det finns ett antal arbetsgivare, både privata men också inom den offentliga sektorn, som tidigare har deltagit i Nordjobbssamarbetet och erbjudit arbetsplatser och åt ungdomar från olika delar av Norden. Men nu är det faktiskt betydligt kärvare. Det här är naturligtvis en besvärlig utveckling. Nordjobbssystemet är också reciprokt på det sättet att det erbjuder också möjligheter för åländska ungdomar att åka till andra nordiska länder för att sommarjobba. Visserligen har antalet åländska ungdomar, som har åkt för att sommarjobba, inte varit så högt varje år. Men ändå är det i alla fall en bra möjlighet att sommarjobba på ett tryggt sätt eftersom Nordjobbssystemet innebär en viss social samvaro. Man övervakar, man erbjuder bostäder och man kontrollerar upp att arbetsgivaren sköter sig korrekt gentemot sommarjobbarna inom ramen för systemet. Det är ett jättebra sätt att sommarjobba på.

Om det går på det sättet att den ekonomiska resektionen har den effekten att antalet sommarjobbare totalt sett i Norden sjunker väldigt mycket, då kan det faktiskt leda till att hela systemet sätts i fråga. Det kan till och med tänkas att de nordiska pengarna som finns i systemet eventuellt dras bort och då ramlar hela alltihopa som ett korthus. Det skulle vara en effekt som skulle vara väldigt illa med tanke på det nordiska samarbetet.

För att återgå till själva motionen så är det en väldigt angelägen sak som ltl Sundman har motionerat om. Jag tycker att det finns all anledning att ta ad notam det resonemang som ltl Sundman förde.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tackar för understödet. Det är en angelägen fråga, som ltl Sjölund sade. Just Nordjobb, som Sjölund nämnde, är ju ett exempel på vad man kan göra för att uppmuntra det här. Det kanske också finns möjlighet att sjösätta flera sådana projekt från samhällets sida. Det är alltid dyrare att ta hand om ungdomarna om de hamnar på sidan av arbetsmarknaden och kanske inte mår så bra det. Det kan bli en neråtgående spiral. Det är bra om man kan undvika det och få en annan utveckling när det gäller sommarjobb och arbetsmarknadsdebut. Det är positivt att vi är flera som tycker det här.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Precis så är det. Det som jag tror att är den springande punkten i det här sammanhanget är att kunna hitta sommarjobben, att stimulera arbetsgivare, både inom den offentliga sektorn men också i den privata sektorn, att verkligen organisera sommarjobb. Det är väldigt viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Mot bakgrund av att den förra motionen bordlades till den 14 april och att detta anknyter till det ärendet så skulle det i det här fallet var intressant att höra landskapsregeringen som förhoppningsvis kan närvara den 14:e april.

 Jag föreslår att också det här ärendet bordläggs till den 14 april.

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Förslag om bordläggning till plenum den 14 april har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 14 april.

För kännedom

14     Hemligstämplande av Skarvenrapporten

Lagtingsledamoten Mika Nordbergs enkla fråga (EF 8/2009-2010)

Svar på enkel fråga skall ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 24 mars 2010.

15     Bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2009

Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2009-2010)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 7 april.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 31 mars 2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.53).

 

 

Originalfil