Plenum den 3 juni 2008 kl. 9.30

PLENUM den 3 juni 2008 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Folke Sjölund, vtm Gun-Mari Lindholm och ltl Olof Erland). Ltl Olof Erland infann sig efter uppropet.

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum för tiden 3-4.6 anhåller ltl Folke Sjölund och anger som orsak annat förtroendeuppdrag: deltagande i Finlands kommunförbunds fullmäktigemöte. Vtm Gun-Mari Lindholm anhåller om ledighet från dagens plenum och anger som orsak möte med EU-kommissionens ordförande Barroso i Helsingfors i riksdagen. Beviljas.

 

 

Föredras för fortsatt enda behandling ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkanden nr 4 och  4a/2007-2008 om första tilläggsbudget för år 2008. (FR 19/2007-2008 och FM 54-55/2007-2008).

 

Ärendets behandling avbröts den 28 maj då lagtinget beslutade inhämta nytt betänkande av finansutskottet. Till grund för den fortsatta behandlingen ligger finansutskottets betänkanden nr 4 och 4a/2007-2008. Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Herr talman!

 Vid ärendets enda behandling den 28 maj 2008 beslöt lagtinget att inhämta nytt betänkande av finansutskottet, vilket nu ligger på lagtingets bord. Man kan säga att det är ett nytt läge som har uppstått på det sättet.

 

Jag tänker först läsa igenom skrivningen under momentet. Det gäller alltså enbart ett moment,

45.50.50 Miljöbilspremie. Det var i ett väldigt tidigt skede som  behandlingen avbröts och ärendet skickades tillbaka till finansutskottet – vi får hoppas att det går bättre den här gången, så att vi åtminstone låter diskussionen gå, gärna till slut, innan vi på nytt skickar det till finansutskottet ifall ni tänker göra någonting sådant!

 

Under moment 45.50.50 skriver finansutskottet så här angående miljöbilspremien:

 

Landskapsregeringen föreslår att ett nytt moment intas i budgeten och att ett anslag upptas för beviljandet av miljöbilspremier till privatpersoner som tidigast den 1 december 2007 har förvärvat och på Åland registrerat en miljöbil som uppfyller vissa angivna utsläppsnormer.

 

 Utskottet har erfarit att den åländska bilparkens genomsnittsålder är jämförelsevis hög och att det därför av miljöskäl finns anledning att överväga införandet av en skrotningspremie. Enligt framställningen överväger landskapsregeringen att ytterligare se över möjligheterna att göra detta. 

 

Enligt vad utskottet erfarit är det möjligt att uppgöra förslag till och införa en skrotningspremie. Utskottet anser därför att landskapsregeringen skall utnyttja det föreslagna anslaget för såväl den föreslagna miljöbilspremien som för en skrotningspremie. För elbilar bör en förhöjd premie utgå. 

 

Utskottets principiella ståndpunkt är att den här typen av bidrag bör grunda sig på lag. Landskapsregeringen bör därför i sin fortsatta beredning överväga behovet av närmare föreskrifter  i lagform för bidrag av detta slag.

 

 

Utskottets beslut har tillkommit efter omröstning (3-2), varvid beslutet biträtts av ordföranden Torbjörn Eliasson, ledamoten Torsten Sundblom och ersättaren Folke Sjölund.

 

Det är alltså den nya skrivningen. Jag kan konstatera att de två första styckena är exakt samma skrivningar som i vårt första betänkande, så det som har ändrats är det tredje stycket.

 

Utskottets majoritet ansåg, när vi fick tillbaka betänkandet, att vi skulle höra landskapsregeringen och sakkunniga på nytt, vilket vi gjorde. Vi hörde finansminister Mats Perämaa och miljöjuristen Helena Blomqvist. Vid det hörande kom det fram att regeringen har jobbat vidare. Det är trots allt ca två månader sedan man startade upp processen och skrev grundbudgeten. Där kom man med nya klarlägganden som förbättrar läget, ansåg vi i utskottet. För det första hade man nu utrett huruvida det är möjligt att införa en skrotningspremie, vilket det alltså är. Skrotningspremien diskuterades ju mycket här i salen och vi tyckte att det var ett välkommet besked att få höra att det går att införa en skrotningspremie.

 

Från regeringens sida är man också intresserad av att titta på frågan om elbilar och göra en differentiering, att utveckla från framställningen. Vi i majoriteten ansåg att här fanns det klara förbättringar och vi tycker att miljön inte skall vänta. Därför blev beslutet 3-2.

 

Jag vill också konstatera att vi fortfarande har kvar skrivningen om att utskottet anser att det här i princip bör göras via lag. Det är ingen förändring därvidlag. Därför har vi klart poängterat att landskapsregeringen bör i sin fortsatta beredning överväga behovet av närmare föreskrifter i lagform för bidrag av detta slag. Men precis som i den förra skrivningen har vi inte sagt hur landskapsregeringen måste göra utan landskapsregeringen får använda sitt sunda förnuft och komma fram till den väg som de anser bäst att sköta det här.

 

Jag tror att det finns många frågor, så jag slutar här. Vi tycker som sagt att det är en klar förbättring.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller miljöbilspremien är det fortfarande mycket som är oklart. Det som är viktigt med den här typen av förmån om det skall delas ut av samhället är att det är lika för alla och därför bör det grundas på lag. Det tassar man nu lite runt i finansutskottet. Det som ändå gör mig förvånad med finansutskottets nya betänkande är - ltl Torbjörn Eliasson kan ibland vara lite otydlig -  att sista gången vi diskuterade detta var han väldigt tydlig: han sade att det här måste göras klarare om vi skall kunna omfatta det. Med de motiv som framfördes från ltl Torbjörn Eliassons sida tycker jag att det är lite svårt att förstå den ändring som finansutskottets ordförande har gjort när det gäller miljöbilspremien. Jag uppfattar det på det sättet att politiskt vill centern ha en skrotningspremie medan liberalerna vill ha en miljöbilspremie på det sätt som föreslogs från första början – och för att alla skall vara nöjda omfattar man allt på klassiskt vis!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det var inte bara centern som ville ha en skrotningspremie utan det var många andra. Därför tycker vi att det är väldigt bra nu att man kan införa en skrotningspremie. Det som efterfrågades vid första behandlingen var ju tydlighet och här är vi tydliga och säger att det skall vara en miljöbilspremie och det skall vara en skrotningspremie. Men vi har samma inställning till om det skall vara lag eller inte, det är samma skrivning som förra gången. Vi anser i princip att det skall grundas på lag, men landskapsregeringen har möjlighet att här välja väg. Vi måste komma ihåg att det finns många andra ärenden som kanske borde grunda sig på lag.

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller det sistnämnda tycker jag inte att det är någon ursäkt att om det har gjorts misstag tidigare skulle det på något sätt legitimera att man kan fortsätta, det tycker jag är fel. Finansutskottets ordförande säger att i princip skall det grundas på lag. Därvidlag är han någorlunda tydlig, men samtidigt står det i finansutskottets skrivning att landskapsregeringen kan överväga. Det är inte alls så väldigt tydligt i texten som finansutskottets ordförande vill få det till. Visst, ltl Torbjörn Eliasson, det var inte bara centern som pratade för en skrotningspremie, utan det var  många och vi gjorde det också, men problemet är att det är samma anslag som ligger kvar och nu breddar man användningsområdet! Vi har helt klart en tilläggsbudget att vänta igen när det gäller detta. Min största invändning är att igen låter man pengarna rulla iväg utan man vet riktigt var det slutar.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag vill hänvisa till de allmänna motiveringarna och det vi skriver om instrumentet med budgetlag. Då är det viktigt att regeringen när den kommer fram med finansförvaltningslagen tar i det här så att vi får en diskussion och kan bestämma hur vi i framtiden skall agera med detta instrument. Nu har det diskuterats väldigt mycket var det borde finnas budgetlag och var man skulle klara sig utan. Det finns många olika åsikter om det och därför tycker vi nu att det är viktigt att regeringen kommer med det i finansförvaltningslagen, så att vi får spelreglerna klara när det behövs budgetlag eller när det går med vanligt budgetbeslut.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tar ordföranden för finansutskottet på orden när han säger att han vill ha premien och skrotningsavgiften normbunden i lag – som vi brukar få höra här! Situationen är dock parlamentariskt ganska svag. Det betyder att om det här beslutet går igenom så har oppositionen stora möjligheter att pröva landskapsregeringens förtroende i den här frågan. Och min fråga till ordföranden är om skrotningsavgiften, att vilken avdelning skall betala ut den? ÅHS? Miljöprövningsnämnden? Miljöbyrån? Vem skall hantera den? Det är nämligen så att skrotningsasvgiften förutsätter att man återanvänder delar av gamla bilar. Jag har svårt att tro att de på miljöbyrån har tid med det – men kanske!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman! Det är inte min eller finansutskottets uppgift att svara på det, utan det är en fråga som landskapsregeringen får sköta om.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tror nog att det parlamentariska ansvaret sträcker sig lite längre, man kan inte bara godkänna och säga att det går att betala ut en sådan här avgift. Det går att på papper betala ut resor till himlen! Men kan man ta politiskt ansvar för det! Det ansvaret delar ltl Torbjörn Eliasson med liberalerna och om ett sådant här förfarande skall kunna genomföras enligt EU-direktiv måste man ge befullmäktigandet till en myndighet som har kompetens att sköta det. Går alltså det här beslutet igenom måste uppenbarligen ministerstyre följa, annars går det inte att förverkliga utan lag.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det ansvaret delar jag och regeringspartierna, helt klart.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

När det gäller rättssäkerheten och kraven på lika behandling av medborgarna är den finska grundlagen betydligt annorlunda än motsvarande lagstiftning i Sverige och ställer mycket hårdare krav på lagstiftaren, alltså på riksdagen och Ålands lagting. Finansutskottet är väldigt otydligt när det gäller behovet av lagstiftning visavi miljöbilspremie och skrotningsavgift som är tillförd till betänkandet. Ltl Torbjörn Eliasson säger alldeles klart i sin presentation att utskottets principiella inställning är att det skall vara lagstiftning, men man överlämnar det till landskapsregeringen att avgöra huruvida det skall vara lagstiftning. Lagstiftaren själv har en oklarhet här i sin utsago huruvida det i detta fall för rättssäkerheten och likabehandlingen av medborgarna erfordras lagstiftning; man är alltså inte bredd att klart och tydligt säga att medborgaren skall ha rätt att besvära sig mot landskapsregeringens beslut i den här frågan, som rör ganska stora pengar för den enskilde. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Rättssäkerhetsprincipen är väldigt viktig. Det här är inte den enda frågan där man kan diskutera om det skulle behövas lag eller icke, det känner vi alla till. Därför anser vi att man en gång för alla, i samband med att man kommer fram med finansförvaltningslagen, tar upp denna fråga så att vi får en diskussion och får bestämma hur det skall ske i framtiden.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Nu har vi den här frågan på bordet! Nu vet vi vad grundlagen kräver. Nu har det här i plenum klargjorts från många  håll att detta är en sådan fråga där man alldeles uppenbart behöver lagstiftning. Utskottsordföranden har själv anfört samma åsikt: här behövs lagstiftning, eftersom man kan bedöma när man har rätt till skrotningsavgift, när man inte har det, huruvida bilar tekniskt är konstruerade så att bidraget skall kunna ges ut eller inte. Det är svåra avväganden som måste grunda sig på klara och tydliga regler så att alla behandlas lika. Min fråga är igen: Menar alltså lagstiftaren Ålands lagting nu, via sitt finansutskott, att man delegerar rättssäkerhetsfrågan till landskapsregeringen?

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Som jag sade finns det flera andra områden där vi borde ha exakt samma diskussion i så fall. Därför har vi i majoriteten i finansutskottet gått in för den här lösningen när det gäller miljöbilspremien och vi säger att i samband med att finansförvaltningslagen tas fram skall detta en gång för alla redas ut när vi använder budgetlaginstrumentet och när vi inte behöver göra det. Många här i salen har en lång tradition och erfarenhet av lagtingsarbetet och vet hur det har gått till tidigare – jag tror att det är först nu som man på allvar har börjat diskutera den här frågan, och den skall vi sedan reda ut.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag begärde replik eftersom ltl Danne Sundman och jag har kommit överens om att han framför reservationen. Ordföranden Eliasson avslutade med att säga att det är många frågor. Det har ltl Torbjörn Eliasson helt rätt i. Det är intressant att han började sitt anförande med att säga att gör gärna debatten klar innan betänkandet skickas tillbaka. Det låter som om ordföranden är osäker på utskottets majoritets skrivning. Om det inte är i lag borde man väl ha ett budgetdirektiv eller någonting. Min fråga är här att när man nu går in för en skrotningspremie, som jag tycker är bra, så borde det inte finnas principer? Vad innebär det att man kan söka en skrotningspremie? Vad är det fråga om för sorts bil, bör den rulla, bör det inte finnas någonting som säger vad det är för bil? Skall jag äga den, kan jag hitta en i skogen som jag kan söka för, vad finns det för principer i dag?

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det hade varit bättre om vi hade låtit diskussionen gå lite längre senast så att man hade kunnat samla upp allting till finansutskottet direkt, ifall det hade kommit någon fråga till. Man måste väl förutsätta att det kan komma någon fråga till! Jag är inte osäker på majoritetens skrivning, men naturligtvis är jag osäker på om det som finansutskottet har skrivit håller. Vi hade ju en enighet, alla fem i finansutskottet stod bakom den förra skrivningen, eller hur? – sex dagar senare gick ltl Göte Winé och ltl Danne Sundman ifrån beslutet och skickade det snabbt tillbaka till finansutskottet! Så är det ju!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det där har vi försökt förklara. Vi begärde ett tydligt anförande om vad skrivningen i det föregående betänkandet stod för. Men det var ett så luddigt och osäkert anförande som hölls – som ordförande säger jag följande, men personligen anser jag! Vi visste varken ut eller in. Samtidigt får vi höra att finansministern säger att han uppfattar att man kan börja betala ut med den skrivningen! Då kan vi inte annat än begära tydligare skrivning, men, oj, vad vi gick bet där! Liberalerna stödde inhämtande av nytt betänkande, snälla Eliasson, prata med regeringspartierna, det var de som hade majoritet och skickade det tillbaka! Ltl Danne Sundman och mig skulle ni nog ha kunnat rösta ner, men prata med liberalerna, de körde över ltl Eliasson än en gång – förra gången var det golfbanan!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag har läst protokollen efteråt och jag kanske inte hade min bästa dag när det gällde att uttala mig klart och tydligt, det skall jag gärna medge, men min avsikt var precis den som vi hade kommit överens om i utskottet, det kan jag lova ltl Göte Winé! Överhuvudtaget tycker jag att det är en alltför liten fråga att lägga en sådan här enorm debatt på; det hade varit mycket bättre om vi hade diskuterat de fattiga pensionärerna under denna långa tid.  (Från salen, ltl Sundback: det kommer, det kommer!) Det kommer, det kommer, tack för det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Liberalerna stödde återremissen och jag tycker att det var bra. Det fanns otydligheter åt båda håll, nu tycker jag att det är väldigt tydligt och jag ger finansutskottet ett högt betyg för det här. För det första kommer skrotbilspremie in. Skrotbil definieras i lag; när man skrotar finns det en registreringshandling. Elbil får en förhöjd premie, och det är bra, det är det vi skall sikta in oss på på Åland, anser jag. När det gäller frågan om lag har det inte att göra med budgetlag utan det är de grundläggande rättigheterna för individerna det handlar om, enligt självstyrelselagen och grundlagen. Det här är egentligen en påverkan på handeln med bilar, dvs. man ger en premie för att man kör på ett bättre sätt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Jag kan börja med att säga att behandlingen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller det politiska ledarskap som i dag regerar Åland. Om jag inte har tappat räkningen tror jag att vi har haft fyra finansutskottsmöten inklusive försök till finansutskottsmöten för att få till det här betänkandet. Så långt inne har skrivningen suttit. Så kom finansministern och sade hur det skulle vara, och så blev det! Ni vet vem som regerar i dag!

 

Det handlar inte längre så mycket om själva sakfrågan, vilken sorts bil man skall stöda, om det är en skrotbil, en ny bil osv., utan det handlar mera om principen om rättssäkerhet; ytterst handlar det om mänskliga rättigheter och demokratins innersta väsen.

 

När det gäller själva processen hur vi lagstiftar här i Ålands lagting när vi skall ha lag till grund för utbetalning av stöd så lämnar det framför allt övrigt att önska, det lämnar en lag att önska! Orsaken till att bestämmelsen finns i självstyrelselagens 21 § samt i Finlands grundlags 80 § är just för att man som individ, som medborgare, skall kunna vara säker på att man behandlas lika framför allt och att man kommer till sin rätt, som det ytterst handlar om. Dels skall de som står för pengarna vara säkra på att de används på rätt sätt, alltså skattebetalarna generellt, men sedan skall framför allt stödtagarna vara säkra på att de behandlas lika och på ett vettigt sätt och så skall vi här i lagtinget vara säkra på att pengarna som vi budgeterar används så att det gynnar det avsedda målet: miljön. Det är alltså mångas rätt som står på spel här. Det är uppenbart att det här är ett sådant fall där det borde vara en lag till grund, enligt självstyrelselagen, så att ni bara vet vad ni sätter i vågskålen!

 

När det gäller möjligheten att stifta lag har vi fått någonting som kanske lite felaktigt kallas för budgetlagar, nämligen ett instrument att sätta lagar i kraft fortare än vanligtvis, vi kan sätta en lag i kraft omedelbart om det av vissa orsaker är nödvändigt för att kunna tillgodose rättssäkerheten. I det här fallet kunde man ha gjort det med hänvisning till att det var bråttom och att det var en åtgärd som inte kunde vänta.

 

Men nu har man då från majoritetens sida valt att förbigå självstyrelselagen och grundlagen, det är alldeles uppenbart och det borde också granskas av någon annan än av oppositionen här i Ålands lagting, och vi skall ta ställning till senare huruvida vi för ärendet vidare. Så pass allvarlig är själva principen, inte sakfrågan, kom ihåg det att det skiljer avsevärt där.

 

Om man inte väljer att ha en lag så är det ett sätt, som man har gjort tidigare, att i budgetbeslut ange villkoren. Lagtinget tar ett beslut som är ganska detaljerat, där man anger nivåer, regler, villkor osv. Så har vi gjort med andra liknande stöd som man nämner som exempel, och man nämner dem också som ursäkt - ungefär för att ltl Danne Sundman har kört i diket, så kan jag också göra det utan straff, inte är det så! Alla fel som görs är fel. Inte får man ha ett stöd till som är fel för att det finns något förut som är fel! Så kan man inte argumentera om man sitter i en lagstiftande församling. Ett sätt att göra nästan samma sak är att alltså ta ett detaljerat budgetbeslut i lagtinget och på basen av det börja betala ut stöden. Då kommer medborgaren nästan till sin rätt, eftersom lagtinget – visserligen i enda behandling och på ett annat sätt – nästan stiftade en lag på sätt och vis då man har angett villkoren i detalj. Så är det inte nu. Med det här stödet finns det en rad öppna frågor. Man kan nämna sådant som nivåer. Lagtinget får läsa i tidningen och höra på radion vad det är för nivåer som gäller! Skall man stifta lag enligt självstyrelselagens 21 § på det viset! Om ni har noterat så har det angetts vissa nivåer i massmedia, det står ingenting i betänkandet. Jag som sitter i finansutskottet har hört det i finansutskottet, men det är bara fem av oss, 25 av er sitter inte i finansutskottet. Vilka avgränsningar skall man följa? Vi vet definitionen på miljöbil, den anges i framställningen, men när det gäller definitionen på bil som skall berättiga till skrotningspremie är det då som ltl Olof Erland sade alla registrerade bilar, oavsett om de har varit i trafik, om de har varit upplagda osv. Kan man registrera en bil på nytt och sedan dagen efter få skrotningspremie? Då kanske det lönar sig eftersom skrotningspremien är ganska hög! Elbilar skall få stöd. Vad jag kan se nämns ingenting om hybridbilar. Får de inget stöd? Vad är en hybridbil? Är det en miljöbil, är det en elbil och hur mycket stöd får man för en hybridbil, som ju är det enda egentliga alternativet till en vanlig miljöbil i dag på marknaden. Får man stöd för konvertering av vanlig bil till elbil? Får man stöd för konvertering, är det någon som kan ge något svar? Kanske ni kan berätta åt någon journalist så kan vi läsa det i tidningen osv. Ja, ni hör själva hur många öppna frågor det finns. Det är ytterst oseriöst att hantera det lagstiftande parlamentets roll på det här sättet från majoritetens sida, det måste jag säga. Det besvärar mig betänkligt.

 

När det gäller den politiska dimensionen blir den nästan lite pinsam för liberalerna som på sina valaffischer hade trummat ut att det skall vara ett nytt ledarskap. Det borde ha varit en liten asterisk och så borde det ha stått ”inte riktigt ännu”! Land skall med lag byggas, har man i likhet med Karl XV basunerat ut, det borde ha varit en asterisk och så borde det ha stått ”i princip, men inte riktigt ännu!” Land skall med lag byggas, säger också vtm Gunnar Jansson. Nu är han inte här, men månne han är här när vi röstar om det här eller är det akut pinknöd då också som när vi röstade om Långbergsöda och fornminnena! Jag tycker att det får väl vara någon måtta hur man sviker sina principer. Jag har stått här jämsides med liberalerna under förra perioden och kritiserat rättsäkerheten i landskapsförvaltningen. Nå, vad gör man så fort man kommer till köttgrytorna? Jo, man struntar i precis allt man har sagt! Hur går det t.ex. med rättschefen som sitter på politiskt förtroende? Inte har jag hört att man tänker ändra på det fast man var så säker på sin sak förut. Nej, för nu har man själv nytta av det.

 

Det finns alltså en hel del övrigt att önska om liberalernas vallöften och hur man uppfyller dem, måste jag verkligen säga.

 

När det gäller centern har jag väl aldrig förväntat mig att man skulle ta rättssäkerheten i försvar, tyvärr så är det andra delar av självstyrelselagen –utom språket – som man inte ser så noga på. Det här är en ytterst allvarlig sak för rättssäkerheten. När det gäller centerns agerande i själva sakfrågan är man som en barkbåt, man far hit och dit eftersom man inte har någon köl, beroende på hur vindarna blåser, men det är i och för sig okej att kompromissa politiskt, det säger jag ingenting om, i ett regeringssamarbete måste man kompromissa. Lite pinsamt blir det förstås. Frågan är vad man har fått i utbyte, det är väl något flisstöd som skall dras igenom eller någon matta i någon sporthall på landet eller något liknande som man har fått i stället, det skall bli intressant att se vad priset var! Men priset borde vara högt när man kompromissar med rättssäkerheten, det borde vara det yttersta priset.

 

Talman!

Jag har tillsammans med ltl Göte Winé reserverat mig mot finansutskottets beslut och det är med hänvisning till resonemanget om rättssäkerheten. Det är uppenbart att detta ärende borde gå tillbaka till landskapsregeringen, man borde fundera över hur stödet skall utformas i detalj och komma med en lag där det står hur stödet skall utbetalas, alternativt komma med en framställning om en tilläggsbudget med detaljerade villkor för stödet och på det sättet någorlunda uppfylla de krav på rättssäkerhet som vi är satta att förvalta.

 

Vårt förslag i reservationen är i princip som det förra förslaget som finansutskottet hade med ett tillägg att vi föreslår att utskottets mening skulle ha varit att stödet kunde diversifieras för el- och hybridbilar. Vi har en bättre skrivning på det viset plus att vi säger att utbetalningen av stödet inte verkställs förrän lagtinget har tagit ställning till det nya förslaget. Välkommen in i salen, vtm Gunnar Jansson, jag tilltalade Er tidigare! Det skulle vara intressant att höra vtm Gunnar Janssons åsikt om huruvida man skall kringgå grundlag och självstyrelselag på det här viset, om han har vänligheten att begära ordet senare kanske!

 

I övrigt, talman, hänvisar jag till det jag sade tidigare och aviserar de ändringsförslag jag har i mina reservationer.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Det är uppenbart att ltl Danne Sundman inte vill att landskapsregeringen skall göra någonting, och det ger han ju måleriska uttryck för! Några saker bör påpekas; när det gäller hybridbil, elbil, annan bil, så är det utsläppsmängden som är utgångspunkten för förslaget. När det gäller skrotningsbilar finns det alltså möjligheter för landskapsregeringen att precisera årsmodell och olika saker. Skrotningsbil definieras i renhållningslagen; när man skrotar en bil finns det en handling som visar det.

 

Sedan har jag min personliga uppfattning om detta med budgetlagar och nödvändigheten av att det här skall vara i lag. Jag tror att man kan betrakta det här som en marknadspåverkan som inte behöver vara i lag, men det skall landskapsregeringen utreda och komma tillbaka om. Det finns många, många exempel på stöd utan lagstiftning. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Lite avslöjande är det hur olika man kan tolka vad lagtinget besluter. När ltl Olof Erland säger att definitionen av elbil beror på utsläpp. Enligt framställningen beror den på förbrukning av el, inte av utsläpp när det gäller elbilar. Skall vi ha det så eller skall vi ta bort det? Det är en frågeställning som vi har berört i finansutskottet som jag skulle ha sett att landskapsregeringen närmare skulle ha tittat på. Jag tycker inte att man skall koppla det till förbrukning av el utan man skall koppla det till vilken miljöpåverkan den el man förbrukar har med en elbil. Det är ett typexempel på att det här förslaget är långtifrån färdigt och vi lämnar allt till landskapsregeringen för avgörande, helt i strid med de regelverk som ligger till grund för hur vi skall arbeta här i Ålands lagting. Det här är någonting som berör individernas rättigheter och borde absolut vara i lag. Det är ytterst få stöd som inte grundas på lagstiftning. L

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Det lämnas inte till landskapsregeringen för avgörande utan för förverkligande. Skall man förverkliga det här så krävs det många olika regler och anvisningar. Det är landskapsregeringens sak att förverkliga det som lagtinget säger. Därför är det bra att det är så tydligt i framställningen, att det gäller skrot och miljöbil. Sedan när det gäller behovet av lag utgår jag från att landskapsregeringen bereder och för den till lagtinget, som avgör det. Min personliga uppfattning är att det inte skulle behövas lag för alla olika marknadskompletterande åtgärder, t.ex. kan man kanske lösa det här genom att ta in en allmän paragraf i miljölagstiftningen som möjliggör att ge stöd för olika ändamål. Det här behöver inte kompliceras, det här är ett steg framåt för miljön och för medborgarna, det är ju det viktiga.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Man kan inte ens med bästa vilja och hur man än vrider sig säga att det här förslaget som finansutskottets majoritet nu har skrivit är på något vis tydligt. Det är synnerligen otydligt och lämnar många öppna frågeställningar. Visserligen, är det någon tjänsteman som arbetar fram ett förslag och så tar landskapsregeringen ett beslut och så är frågorna besvarade. Är det så vi skall ha det så kunde man budgetera en generell klumpsumma bara och skicka över den till långa huset så får man göra hur man vill och kan vi gå hem härifrån Ålands lagting! Det finns en annan verklighet där man i självstyrelselag och grundlag säger vilka saker som skall bestämmas av lagtinget i lag. Det finns en idé med det också, och den verkar man förstå när man är i opposition, men inte när man är i regeringsställning från liberalernas sida och det beklagar jag verkligen!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Om jag minns rätt så i samband med att landskapsregeringen lade sin ursprungliga framställning uttryckte ltl Danne Sundman att miljöbilspremier var positivt. I det skedet diskuterade man ännu det som var huvudmålet, att göra någonting för miljön, att lagtinget och landskapsregeringen verkligen skall visa vägen i de här frågorna. Men nu har vi hamnat i en sådan här formalitetsdiskussion som i och för sig är väldigt viktig, men den är ändå på sidan om det som var avsikten med hela framställningen. Vi skriver i framställningen att närmare villkor och kriterier för beviljande av miljöbilspremie fastställs i landskapsregeringens beslut. Avsikten är alltså att det skall finnas väldigt tydliga regler, också nu för skrotningspremien. Enligt självstyrelselagen kan man besvära sig mot landskapsregeringsbeslut, så den möjligheten finns.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag tycker fortsättningsvis att själva den politiska åtgärden är positiv, men jag vill vara säker på att pengarna används så effektivt för miljön som möjligt. Därför skulle jag gärna se att man reder ut vissa begrepp före man börjar bevilja stödet och återkommer med ett mer detaljerat förslag. På de tre månader som det handlar om i praktiken innan nästa tilläggsbudget kommer räddar man ändå inte miljön, utan tvärtom om man lyckas förbättra stödet så att det ger bättre effekt kompenserar det säkert med råge den tid vi väntar. Inte skall man förhasta sig och ta beslut som inte är bra bara för att man är ivrig och vill genomföra saker och ting. Så skall man inte jobba politiskt. När det gäller formalitetsdiskussioner är de ibland väldigt intressanta och ibland är de inte så intressanta när de står i vägen för ens politiska framfart. Men jag är viktig med att man alltid skall följa formalia.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

I fråga om formalia sade ltl Danne Sundman i sitt anförande att om man inte kan reglera det här i lag så kan man göra det i ett detaljerat budgetbeslut som enligt ltl Danne Sundman är nästan lag. Då avviker ltl Danne Sundman ganska mycket från det formella skälet till att kräva att vi ändå skall återkomma till frågan. Antingen är det då lag eller nästan lag; det blir tyvärr på något vis ett förvaltningsbeteende när ltl Danne Sundman säger att varje detalj måste diskuteras och regleras här i lagtingsbeslut när det ändå sedan är landskapsregeringsbeslut som medborgaren har rätt att besvära sig mot. Det viktiga är att varje detalj finns korrekt där. Självklart får lagtinget diskutera detaljer också, men det är ändå målet och pådrivandet att vi kommer vidare som måste vara det viktiga.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Visst är det så att det sätt som jag förespråkar och som jag också var med om att vi skulle tillämpa i det första finansutskottsbetänkandet också är fel; enligt den nya självstyrelselagens lydelse skall man inte heller göra så, men det är betydligt bättre och mer rättssäkert än att göra på det här viset och ge landskapsregeringen helt öppna fullmakter. Visst kan det här också gå jättebra och bli helt lyckat, men hur kan man garatera rättssäkerheten för medborgarna? Jo, säger finansministern, genom att man besvärar sig. Nå, inte skall rättssäkerhet vara upp till att föra alla ärenden till domstol för besvär. Då kan man inte besvära sig mot annat än lagligheten i själva processen och utbetalandet. Man kan inte besvära sig mot villkoren, vilket vi kan göra i Ålands lagting, där vi genom att lyssna på opinionen kan ändra på villkoren i lagen, här kan medborgarnas rätt komma in redan före stödet börjar utbetalas. Man behöver inte vara oresonlig utan det här borde förberedas, komma tillbaka och tas beslut av lagtinget för att garantera rättssäkerheten. Sedan skulle man börja betala ut stöd och inte vara så ivrig att man måste göra det nu.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

I det stora hela delar jag ltl Danne Sundmans uppfattning om bristerna i fråga om rättssäkerhet i finansutskottets förslag. Jag tycker också att det finns mycket av sanning i det som sägs om liberalernas syn på rättssäkerhet i oppositionsställning och när man har makten. Det var många högstämda anföranden om hur det var bristfälligt under den föregående mandatperioden. Därför hade man höga förväntningar om att det nu skulle bli ordning på torpet! Det är nog betydligt sämre nu. Men en sak som jag hoppas att ltl Danne Sundman skulle ta avstånd från var ett politiskt påhopp på ”rättschefen”. Jag antar att ltl Danne Sundman menar förvaltningschefen. Jag tycker inte att det passar sig här i lagtinget.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det var absolut inget påhopp på någon tjänsteman eller någon enskild tjänst utan det var en kommentar om att rättschefsfunktionen i förvaltningen nu är satt på en tjänsteman som sitter på politiskt förtroende. Det är fel. Den tjänsten skall inte ha de anställningsförhållanden som det är i dag. Det är absolut ingen kritik mot tjänsteinnehavaren som har tjänsten i dag, utan det är kritik mot konstruktionen och där är tyvärr ltl Barbro Sundback själv lite skyldig eftersom det skedde under den förra regeringens tid. Men liberalerna lovade dyrt och heligt att reda upp missförhållandet – man kallade det för missförhållande – men vi har inte sett några åtgärder. Nu har man kanske själv någon gång nytta av det!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!  Ltl Danne Sundman konstruerar problem som jag tror att inte finns. Vem skulle t.ex. gå bakom uthusknuten och leta upp en gammal bil som har stått där, registrera den och besiktiga den på nytt för att sätta den i trafik bara för att få en skrotbilspremie på kanske 200 euro! Det tror jag att ingen människa försöker sig på, så det där är ett problem som ltl Danne Sundman skapar bara för att vara emot!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Är det inte så att skrotningspremien skall vara 300 euro, enligt vad jag hörde i radion? Där ser man, vi vet inte heller riktigt vad den är, om den är 200 eller 300 euro! När det gäller folks kreativitet har vi sett det förut att nog skall man ha ganska tydliga regelverk för annars kan man nog hamna på att betala stödet till sådana bilar som man kanske inte avsåg att betala det till. Skall man neka någon och säga, att du får inte betalt för vi vet att den här bilen har du haft bakom ladugården och nu har du tagit fram den och försöker lura oss! Så kan man inte heller göra utan man måste behandla alla lika. Det är också en sak som motiverar att man borde ha haft tydligare regler för hur skrotningspremien skall byggas upp. Det är lätt att det blir fel om bara regeringens ögon tittar på det. Det är också mycket möjligt att det blir helt rätt, det säger jag inte.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Mitt minne svek mig lite. Jag sade i misstag fel och det stämmer att det är 300 euro. Vi fick erfara av regeringen under hörandet att det var tänkt högst en premie per år. Det är inte tänkt att bli någon stor penningström.

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Nog skulle det vara mycket lättare om vi kunde läsa i en framställning att det är 300 euro, det är högst en per år per person och år osv. Nu har vi fem finansutskottsledamöter hört det, men de här andra tjugofem då som skall ta samma beslut, har ni kommit ihåg att berätta alla dessa detaljer, som vi inte har fått till pappers, som vi inte ser i framställningen utan som man enligt en ”arbetsmodell” skulle basera landskapsregeringens beslut på, som ersätter den lag som man borde ha stiftat i Ålands lagting enligt självstyrelselagen,  så nog visar varje replik att det är ytterst allvarligt att man inte följer självstyrelselagen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag noterar att ltl Danne Sundman och jag har en samsyn när det gäller miljön, dvs. att miljön bör sättas i fokus. Det är viktigt och jag tackar för det stödet. Däremot tar jag klart avstånd från det påhopp som ltl Danne Sundman gör på Åländsk Center genom att säga att vi inte följer självstyrelselagen, vi följer inte grundlagen, vi kompromissar med rättssäkerheten. Jag vill erinra ltl Danne Sundman om att Åländsk Center i över 30 års tid lett och tagit en aktiv del i arbetet för Ålands fortsatta utveckling.

 

När det gäller budgetlagar krävs det en längre diskussion och jag hoppas att vi i parlamentet tillsammans skall kunna föra den, men att nu hänga upp ett beslut på en budgetlag, på ett system som aldrig tidigare har använts, det känns lite klent – dålig argumentation, ltl Danne Sundman!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är inte min argumentation som är dålig, det är det politiska örat hos ltl Veronica Thörnroos som är dåligt. Jag har sagt att jag är med på att vi tar ett budgetbeslut med hänvisning till att så har det gjorts tidigare i stället för att ta en lag. Jag kompromissar också med rättssäkerheten, men absolut inte lika mycket som Åländsk Center och Liberalerna på Åland gör i det här fallet. Jag är beredd att göra som man har gjort tidigare före ändringen i grundlagen och självstyrelselagen, att man tar ett detaljerat budgetbeslut och ersätter lag med det. Jag erkänner alltså villigt att jag gör också fel, men det är precis som ltl Veronica Thörnroos säger att man kanske måste återkomma till det här och ta en större diskussion eftersom budgetlaginstrumentet är alltför mycket kringgärdat. Det kom till i riksdagens behandling. Alla som  hör får själva ta ställning: vem är det som följer självstyrelselagen och vem är det som kompromissar med självstyrelselagen från att tidigare ha haft en uppfattning där man ville ha det här tillbaka till lagtinget. Man har ändrat sig från Åländsk Centers sida – tyvärr till det sämre!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag konstaterar att ltl Danne Sundman och jag återigen har en samsyn, nämligen när det gäller budgetlagar. Jag ifrågasätter inte att budgetlagarna inte skulle vara viktiga för rättssäkerheten, men jag ifrågasätter att vi här och nu omedelbart skall gå in för ett helt nytt parlamentariskt system genom att införa budgetlagar. Jag vidhåller att frågan är större än så och det kräver flera diskussioner. För övrigt utgår jag från att det som ltl Danne Sundman tidigare påtalade om att Åländsk Center kompromissar med rättssäkerheten inte längre gäller – det har vi aldrig gjort, vi gör det inte nu och vi kommer inte heller att göra det.

 

 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

I den stund vi röstar om det här och om man stöder finansutskottets majoritet kompromissar man med rättssäkerheten, så är det! Det är ingen, herr talman, som föreslår att vi nu skulle backa tillbaka och kräva en lag. Jag har samma principiella inställning som finansutskottets majoritet att det borde vara en lag, men jag är beredd att också kompromissa med, om än mycket, mycket mindre, på så sätt att landskapsregeringen återkommer med en detaljerad framställning över villkoren för stödet så att man på det viset kan garantera rättssäkerheten för medborgarna. Det är givetvis inte riktigt som det borde vara, vi borde ändra vårt sätt att arbeta så att vi hela tiden har en lag när det är behövligt. Men den som inte stöder att landskapsregeringen skall återkomma utan tycker att landskapsregeringen i slutet på veckan kan börja utbetala pengarna, den kompromissar med rättssäkerheten!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Debatten är livlig i vanlig ordning och går stundvis het, så det kanske passar bra också då att byta spår för en stund och komma in på en annan del av tilläggsbudgeten än bara den som rör miljöbilar.

Finansutskottet hade vänligheten att ställa en fråga till kulturutskottet om hur vi såg på de skrivningar som fanns under rubriken utbildning i tilläggsbudgeten. Vi har från utskottets sida försökt att ta oss an den här frågan och lite närmare titta på det arbete som landskapsregeringen hittills har gjort och som man ämnar göra vad gäller framför allt gymnasieutbildningen. Den historiska bilden känner vi redan. Vi vet att vi hade en process på gång under föregående mandatperiod som gick under namnet Struktur-07. I de sista skälvande timmarna av den mandatperioden gick det projektet i stöpet och den nya landskapsregeringen har nu jobbat med ett fortsatt utvecklingsarbete kring gymnasieskolan.

 

Från kulturutskottets sida kan vi konstatera att vi tycker att man är på rätt väg med de beskrivningar vi nu har fått vad gäller samordning och också vad gäller målsättningen att försöka skapa enhetliga läraravtal. De frågorna tror jag att har ständigt och jämt funnits en stor enighet om här i salen att de är viktiga att lösa och det är glädjande att se att det arbetet fortsätter. Vi har också erfarit i utskottet att arbetet som man nu gör är också ett processarbete där man försöker fortsättningsvis att involvera de berörda parterna i arbetet i så hög utsträckning som möjligt så att man skall få en process som är positiv och som syftar till att också i slutändan nå fram till ett slutresultat.

 

Det vi ytterligare har tvingats konstatera i det här skedet är att det är omöjligt för utskottet att kunna säga någonting egentligen om hur vi ser på vad som komma skall eftersom den saken inte finns presenterad ännu. Vi har erfarit att man under det kommande året fram till budgeten och efter det kommer att jobba vidare med frågorna och att vi då kommer att få tillfälle att också diskutera de här frågorna vidare i lagtinget. Vi har ändå valt att förstärka detta ytterligare genom att från utskottets sida efterlysa en fortlöpande information till lagtinget, så att vi inte skulle få en liknande situation som vi fick kring Struktur-07, dvs. att man sedan inte kan driva igenom förslaget i lagtinget. Vi tror också att det vore bra att ha en så stor parlamentarisk enighet som möjligt bakom den här typen av reform.

 

Någonting som vi också hoppas att landskapsregeringen funderar vidare på är målsättningen för en sådan här process. I våra höranden har det framkommit att man framför allt ute i skolvärlden har en undran om vad det är som är målsättningen med förändringsarbetet. Tydligheten just vad gäller förändringsarbetets målsättning är viktig. Från utskottets sida har vi också försökt att lyfta fram några punkter som vi tyckte att var viktiga, vilka också finns att läsa på sidan i vårt betänkande. Det handlar framför allt om att man behöver se till att man får en ekonomisk effektivitet i gymnasieskolan. Detta utgående från det minskade elevunderlag som vi står inför, men också att man sätter det i relation till att vi högst troligen kommer att få ett ökat antal vuxenstuderande. Effektiviteten och flexibiliteten i styrningen av skolan behöver därför stå i fokus för reformen. Vi vill också att man lägger in valfrihetsaspekten för eleverna i målsättningarna och till sist ökad rättvisa mellan skolorna i fråga om medelstilldelning och studiesociala förmåner. Vi ser inte något bekymmer i att landskapsregeringen utarbetar målen mera tydligt och kommer tillbaka till lagtinget för att presentera dem, men det var helt klart och tydligt som jag sade här att man framför allt ute på fältet känner att målformuleringen har varit både under den tidigare processen och under den nuvarande processen något otydlig och då bör vi fundera på att vi kan också bli tydligare från den politiska ledningens sida.

 

Det var i det stora hela vad kulturutskottet hade att tillföra vad gäller just utbildningsbiten.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

När det gäller utbildningsreformen deltar jag i en arbetsgrupp och är någorlunda insatt. Jag återkommer eventuellt i ett anförande till det här. Jag tycker att kulturutskottet har gjort en bra beskrivning som baseras på hörande och att det är viktigt att påpeka att när vi då har diskuterat olika funktioner som kan samordnas är det inte fråga om att sätta allt i ett hus s.a.s. och därifrån sköta det hela utan verkligen samordna det som finns ute på enskilda skolor. När det gäller målsättningen skulle jag vilja lägga till att effektivitet, flexibilitet och vuxenutbildning är viktigt, men det kanske viktigaste när man ser på hela reformen är att de individer, elever, så går genom utbildningsprogram, i utbildningsprofiler, de skall bli någonting s.a.s., de skall bli självständiga och inneha kompetens.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det var ett mycket bra utlåtande som kulturutskottet kom med. Regeringen har lovat att i samband med tilläggsbudgeten skulle man klargöra sina mål med förvaltningen. Nu blir man ännu mer förvirrad när man hör replikskiftet eftersom inte ministern är här som har ansvaret i de här frågorna. Jag undrar om utskottsordföranden har samma uppfattning som här sades eller är det, som det står i betänkandet enligt ministern, att de gemensamma funktionerna kan avlyftas skolorna och överföras till en samordnande central funktion för gymnasialstadieskolorna? Det tycks också i den här frågan finnas oenighet mellan regeringspartierna, så det är bäst att lagtinget säger var skåpet skall stå.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Det som står i utlåtandet är det som har varit det som vi har fått till vår kännedom och läser man också tilläggsbudgeten står det tydligt och klart där att man vill föra över det till enskild enhet. Orsaken till att vi också skriver som vi gör i slutet, dvs. att vi efterlyser en fortlöpande information i form av meddelande eller någonting liknande handlar just om det som ltl Barbro Sundback nu påpekar, att det måste finnas en mycket tydligare plan för hur man tänker göra detta innan vi i lagtinget och framför allt vi i kulturutskottet kan ta ställning till de här frågorna. Jag utgår från det som har stått i framställningen och det som vi tagit del av i hörandet.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det är fint att utskottet enhälligt omfattar utlåtandet och att man uppmanar landskapsregeringen att komma med ett meddelande i höst. Man håller på nu och missar en av tidernas största chanser att genomföra en rationell reform eftersom man nu tillsätter rektorer för alla skolor på löpande band. Jag tycker att det är en stor miss i hela arbetet. Men jag kommer att föreslå en kläm till finansutskottets betänkande om att vi skall hemställa om ett sådant här meddelande till hösten. De oklarheter om målformuleringarna som saknas måste vi få klarhet i så fort som möjligt, när vi inte fick det nu såsom utlovades.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Det är alltid roligt att kunna göra ett gemensamt jobb som blir positivt s.a.s. Det som har nämnts här i flera repliker handlar om att man i det fortsatta arbetet också är noggrann med att man för informationen vidare från regeringsleden till oppositionen därför att den vägen kan man säkert också undvika onödiga låsningar, men det viktiga i utskottets utlåtande är att det är viktigt att så snabbt som möjligt få klart och tydligt målsättningarna beskrivna så att man sedan också kan föra processen vidare och småningom nå ett slutresultat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag vill tacka kulturutskottet och dess orodförande för det fina arbete som man har gjort, utskottet beskriver nuläget på ett fint sätt och behovet av att man informerar och håller oss här i lagtinget informerade om vad som händer hela tiden. Det är jätteviktigt att vi lyckas nästa gång. Det här visar samtidigt att det är bra när man begär utlåtanden från specialutskott och ett enhälligt kulturutskott har givit utlåtandet. Det kunde vi till hundra procent omfatta i finansutskottet, tack för det!

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Det är alltid roligt att kunna göra ett gemensamt jobb som blir positivt s.a.s. Det som har nämnts här i flera repliker handlar om att man i det fortsatta arbetet också är noggrann med att föra informationen vidare från regeringsleden till oppositionen. Den vägen kan man säkert också undvika onödiga låsningar. Det viktiga i utskottets utlåtande är att så snabbt som möjligt få målsättningarna beskrivna för att kunna föra processen vidare och småningom nå ett slutresultat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom:

Herr talman!

Utskottets ordförande har redan presenterat finansutskottets betänkande, så mycket är redan sagt varför jag endast skall ta upp fyra saker. Det gäller behovet av budgetlagar. Det har diskuterats flitigt och liberalerna tycker att det är glädjande att det nu finns en bred samsyn i den här frågan. Liberalerna anser att det är mycket lämpligt att i samband med att finansförvaltningslagen kommer till lagtinget under hösten diskutera ingående i vilka sammanhang och i vilken omfattning budgetlagarna skall användas.

 

I landskapsregeringens framställning nämns en bolagisering av Möckelöområdet. Det upplever vi som positivt. Det finns behov av en hamnanläggning för mindre lastfartyg i stadens närhet. Att använda Klintkajen är inte ur trafiksäkerhetshänseende riktigt bra; jag tänker på den tunga trafiken med fordonskombinationer som kör genom staden när fartyg lastas och lossas vid Klintkajen. Liberalerna anser att det skulle vara mycket lämpligare att styra den trafiken t.ex. till Möckelöområdet; där har vi redan en stor plan yta vid det tidigare betlagret på betkajen. Den kunde lämpligen användas för uppställning av gods som skall skeppas till och från Åland.

 

När det gäller utkomststödet 45.10.45 är det som föreslås inte det optimala, det har vi fått höra i många yttranden. I en av måndagens lokaltidningar fanns det en artikel om äldre dam som tvingas leva på 533 euro per månad. Enligt de fakta som kom fram när utskottet hörde sakkunniga på området fick vi ett sådant besked att 558 euro är den minsta pensionen man får. Det betyder att damen i artikeln inte får den pension hon har rätt till. Ett belopp på 70 euro i förebyggande utkomststöd är heller inte så mycket till, men det är ett första steg och fortsättning följer, förhoppningsvis redan i ordinarie budgeten för 2009. Nu är det bara en sak som är viktig och det är att den uppsökande verksamheten fungerar och att alla som är berättigade får tillgång till stödet.

 

Så till den stora frågan som har diskuterats så mycket här, egentligen är den liten, men jag skall ända säga några ord om miljöbilen. I arbetet med sitt a/betänkandet fick utskottet information från regeringssidan att arbetet har framskridit sedan avdelningen inkom med sina äskanden inför tilläggsbudgeten. Regeringen har då en arbetsmodell där miljöbil, skrotningspremie och elbilspremie är möjliga. Det här anser liberalerna att är ett steg framåt och det är beklagligt att det finns motstånd i utskottet mot en sådan miljösatsning. Forskningen visar att 70 procent av de svenska bilarna kör mindre än 50 kilometer per dag. Ett batteri på 10 kilowattimmar klarar den körsträckan. Ett vindkraftverk kan t.ex. förse 4.000 elbilar med ström som behövs. Det skulle vara en bra miljöprofilering för Åland om t.ex. 50 procent av arbetsresorna skulle ske med elbilar, gärna ännu större.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tycker att ltl Torsten Sundblom har läst tidningen dåligt om Sara Karlsson. Jag tycker att det var väldigt dåligt att avfärda hennes situation på det sätt som ltl Torsten Sundblom gjorde. Att hon har en lägre folkpension än den som är det normala beror på att hon inte orkade jobba till 65 år. Hon hade slitit ut sig för andra innan dess!

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Jag vill ogärna diskutera namn på personer här. I utskottshörandet fick vi en uppfattning av dem vi hörde att den minsta pension man kunde få var 558 euro, och det betyder att hon får för lite, hon borde få mera.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! 

Ltl Torsten Sundblom kan inte den här frågan! Gå in på Folkpensionsanstalten i dag och diskutera, ta tidningen med! Jag tycker inte att man så lätt skall avfärda andra människors olyckor och svårigheter. Den person det gäller har inte den rätten på grund av att hon avslutade sin yrkeskarriär alltför tidigt - hon var arbetsoförmögen eftersom hon hade jobbat så hårt. Det är lätt att sitta i utskott och  höra några tjänstemän och tro att man vet allt!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag håller med ltl Torsten Sundblom om att elbil är någonting som passar Åland eftersom vi har väldigt korta sträckor, även de längsta sträckorna är så pass korta att de passar dagens elbilsteknik. Men det skulle vara intressant att höra ltl Torsten Sundbloms inställning till begränsningen man har om definitionen på elbil; då får man inte förbruka mer än 37 kilowattimmar per 100 kilometer körning. Borde det inte i stället vara så att det skulle vara de utsläpp som den el som man förbrukar genererar som borde sätta gränsen. Är inte det här just ett sådant exempel på att man borde ha rett ut det här begreppet lite närmare innan man börjar betala ut stödet? Om jag som vindkraftsandelsägare använder den el som jag får från vindkraftverket á 1.200 kilowattimmar per andel till att köra bil, så är det i princip ett nollutsläpp och då borde vi inte ha den här begränsningen utan i stället en begränsning på utsläpp.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Det skulle egentligen vara bra för miljön om man laddade bilarna med vindkraft. Det skulle vara det bästa vi kunde göra, det måste väl också ltl Danne Sundman hålla med om!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det håller jag med om och det har jag framfört som en vision här tidigare, att våra bilar men också vår sjöfart kunde drivas med t.ex. vätgas producerad av vindkraft eller el direkt producerad av vindkraft. Men min fråga till ltl Torsten Sundblom var om hans uppfattning om begränsningen, att man sätter en elförbrukningsbegräsning på elbilar och inte en utsläppsbegränsning. Det tycker jag att rimmar illa med verkligheten. Det kan nämligen vara så att så länge tekniken är lite omodern kanske förbrukningen är högre och då skulle man uppmuntra elbilar som drivs med vindkraft genom att ta bort begränsningen. Det är, som jag sade i mitt anförande, ytterligare ett exempel på att förslaget med miljöbilsstöd inte är färdigt berett utan borde återkomma till lagtinget, eller hur ltl Torsten Sundblom?

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Jag tycker att frågan är klar och att stödet kan börja betalas ut. Så går vi vidare. Tekniken går framåt, det pågår flera utvecklingsprojekt med elbilar och de blir säkert bättre vartefter. Det är klart att det kanske är tokigt att sätta ett tak när de t.ex. går med vindel, för det borde vara det miljövänligaste vi har.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

När den här regeringen tillträdde fick vi höra att i samband med den första tilläggsbudget kommer regeringen Viveka Eriksson att dra upp linjerna för sin politik. Nu är det två liberaler i salen, en minister. Var är regeringsmedlemmarna? Var är regeringspartiets representanter? Det förefaller mig som om den här debatten inte är viktig för regeringspartierna. Men det är väl det nya ledarskapet att lagtinget inte skall vara den enda representationen för folket utan det är i andra fora man skall diskutera med folket! Det ena utesluter inte det andra, men vi är alla valda hit till lagtinget och det är här som den parlamentariska diskussionen skall föras. Jag hoppas alltså att social- och miljöministern kommer hit, jag hoppas att utbildningsministern kommer hit och jag är förvånad över att lantrådet nästan aldrig är i salen, oberoende om det är en viktig fråga eller en mindre viktig fråga. Det innebär att parlamentarismen försvagas och besluten kommer att tas mer och mer i slutna rum, alltså i landskapsregeringen. I det arbetet har inte media eller andra insyn och det innebär en försvagning av det demokratiska beslutsfattandet inom Ålands självstyrelse. Det är en oväntad utveckling och jag beklagar den.

 

Herr talman!

Finansutskottets betänkande är till många delar riktigt upplyftande läsning. Utskottet försöker inte bara lotsa igenom regeringens förslag till tilläggsbudget utan navigerar också på egen hand och kräver kursändringar och mera hästkraft under vissa anslag för att regeringsskutan skulle röra sig framåt istället för att stå och slöa vid kaj. Ett lastat fartyg behöver segla i alla väder för att ägarna skall vara nöjda. Regeringsskutan är tungt lastad. Den måste röra sig snabbare och logistiken bör förbättras.

 

Finansutskottet lägger fram kursen i flera övergripande riktningar. Regeringens utlovade resurs- och behovsplan för tiden fram till 2020 ska föreläggas lagtinget  i september. Utskottet förutsätter att planen innehåller ”möjligheter att effektivera verksamheten och minska driftskostnaderna” -  och minska driftskostnaderna, finansminister Perämaa! Vi noterar detta samtidigt som vi konstaterar att regeringen hittills enbart expanderat verksamheten och utökat kostnaderna. Nu kräver lagtinget bättre resursanvändning och prioriteringar av behoven, dvs. minska driftskostnaderna. Det kommer vi att nogsam följa upp.

 

Vi kryssar vidare. Utskottet vill ha ett årligt symposium för näringslivets aktörer och landskapsmyndigheterna. Symposiet ska vara öppet för allmänheten. Socialdemokraterna har inget emot överläggningar, diskussioner, samråd , samverkan och diskussioner mellan landskapet och näringslivet . Tvärtom! Däremot, herr talman, ställer vi oss lite tveksamma till ordet symposium. ”Symposium”  är grekiska och det har med tiden fått två betydelser. Ursprungligen betyder det faktiskt dryckeslag eller gästabud! Med tiden har den akademiska världen antagit begreppet  - i den akademiska världen förekommer också en hel del dryckeslag -  och avser numera oftast vetenskapliga sammankomster, konferenser eller en samling vetenskapliga uppsatser. Jag hyser en viss oro för att skattebetalarna inte skulle se med blida ögon på när landskapsmyndigheterna och näringslivet håller dryckeslag. Inte tror jag heller på vetenskapliga sammankomster med näringslivet, ifall man vill få något konkret till stånd. Men om regeringen tror att symposium är ett bra sätt att komma till resultat så föreslår jag att man håller ett symposium om en golfbana i Godby för att testa själva diskussionsformen.

 

Herr talman!

Under rubriken ”Budgetlagstiftning” gör utskottet en viktig markering.  Något som egentligen borde vara en självklarhet, nämligen att man inte kan dela ut skattemedel till höger och vänster utan att utbetalningarna måste ha stöd i lag eller på annat sätt vara normbundna, som herr talmannen här föreläste för oss i samband med den s.k.städbudgeten. Om hans regering hade lyssnat på honom och följt hans höga visa hade flera anslag kanske inte alls funnits i den här budgeten. Men ingen är profet i egen by, inte ens vtm Gunnar Jansson!

 

Arbetet med en finansförvaltningslag  inleddes under senaste mandatperiod. Nu är det dags att lägga fram ett förslag. Om jag inte minns fel var liberalerna väldigt ivriga och ville ha en sådan finansförvaltningslag. Den är alldeles nödvändig, den nuvarande är fullkomligt otillämpbar, men att tro att man skulle kunna en gång för alla i finansförvaltningslagen avgöra vad som skall vara budgetlag och vad som inte skall vara är nog att hysa lite för stora förhoppningar om vad finansförvaltningslagen kan lösa för problem. Det finns ändå ganska klara direktiv om vilka villkor budgetlagarna skall uppfylla. Det är en politisk fråga hur mycket man vill sätta i lag och hur mycket man vill sätta i budgetbeslut. Till ltl Veronica Thörnroos kan jag från min rika repertoar berätta, som Lasse Wiklöf brukar säga, att det har funnits tider i lagtinget när ledande centerpartister – utan att nämna några namn men personer med mycket god lagberedningskunskap – tyckte att så gott som allting skulle avgöras i form av budgetbeslut vad gällde medelsfördelning till enskilda och företag. Det har nog gått upp och ner också i det här avseendet i centerpartiet.

 

Herr talman!

Utskottet efterlyser en mellanrapport under höstsessionen om EU:s politiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenser och vill ge utredningen om förvaltningens utrymmen högre prioritet. I det sammanhanget talas om utlokalisering, något som socialdemokraterna länge, länge efterlyst. En regionalpolitisk åtgärd som tyvärr varken liberaler eller center, som ju vill framställa sig som de verkligt stora regionalpolitiska aktörerna, ännu haft mod att genomföra trots otaliga skrivningar om regionalpolitik, hela Åland skall leva och en levande skärgård! NU vill vi se utlokaliseringsförslag, kom med förslag, finansminister Perämaa, helst utlokalisering till skärgården! Godby är nog så där på gränsen hur mycket utlokalisering det är, men det är ett steg i rätt riktning. Skärgården avfolkas fortsättningsvis, arbetsplatserna koncentreras till Mariehamn och pendlingstrafiken mellan landsbygden och staden skadar miljön och driver upp kostnaderna på det mesta. Kasta loss i denna fråga och våga visa lite förändringskraft! I våra närregioner utlokaliseras stora statliga verk. Alla gillar det inte, men det går om man håller en stadig kurs.

 

Glöm inte de fattiga! Glöm inte de fattiga, sade nuvarande talman Roger Nordlund i september 2007 inför valet. Han sade så här: ” Det mest konkreta exemplet är de som lever på bara folkpension. Det behöver åtgärdas  under de närmaste fyra åren, ett Ålandstillägg är en möjlighet.”  Vilken är den viktigaste valfrågan? Frågan riktades till nuvarande lantråd Viveka Eriksson i samband med valkampanjen i oktober 2007. Svaret blev:  att se till att de äldre mår bra, och bland åtgärderna nämndes ett Ålandstillägg för de pensionärer som har det sämst ställt. Om man utgår från det Ålandstillägg som har givits löntagarna så är det 120 euro i måanden och förslaget från regeringspartierna var och är fortfarande ett särskilt utkomststöd till pensionstagare. Stödet skall formaliseras i lag, och det är enligt grundlag, så där kan inte finansminister Perämaa hitta på några extra turer. Utkomststödet är alltså ett nettobidrag beroende på den sökandes utgifter och inkomster.Jag befarar att inte alla i lagtinget eller regeringen vet hur utkomststödet fungerar. Jag befarar att inte alla i lagtinget, och det har jag fått bekräftat redan i dag, och inte heller regeringen vet hur utkomststödet fungerar. Ett Ålandstillägg är en helt annan sak. Det är ett fast belopp och beaktar inte den sökandes kostnader, bara inkomster, dvs. folkpension. Förslaget om ett Ålandstillägg har tydligen begravts av både liberaler och center. Har man glömt de fattiga ? Jag hoppas att det inte är så. Men det står helt klart att det förslag på 70 euro som regeringen föreslagit och som finansutskottet, förutom socialdemokraterna, är beredda att svälja, det står inte i överensstämmelse med de politiska utfästelser som gjordes av alla partier före före valet. Det är ett misslyckande och uppfattas av många som ett hån och ett svek. Beloppet är för lågt. Men det är inte det enda problemet. Förfarandet, dvs. att ge de kommunala socialarbetarna i uppdrag att verkställa ett förslag som inte finns i lag eller annars kan garanteras av den beslutande myndigheten, är  helt oaccptabelt. Det lagtinget säger är: här får kommunerna en summa pengar att dela ut till pensionstagare i form av ett förebyggande utkomststöd. I gårdagens tidning kunde man läsa att den ansvariga tjänstemannen sade att det här går inte att göra någon längre tid, eftersom det förebyggande utkomststödet bara skall vara tillfälligt. Enligt grundlagens 19 § om rätt till social trygghet sägs i 2 mom. följande: ”Genom lag skall var och en garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning  tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen” – notera: under ålderdomen.

 

Jag förväntar mig att vicetalman Gunnar Jansson också tar till orda  i den här frågan. Han sade nämligen till regeringen och lantrådet i samband med öppnandet av detta lagting: ”Likväl lever många människor under knappa villkor. Utanförskap är vardag i många hem och familjer. Dessa förhållanden behöver inga flera utredningar men nog handling. Utmaningar får inte ta slut, och de skall inte heller ta slut. Självstyrelsesystemet skall vara till största möjliga nytta för alla som bor och verkar på Åland. Jag önskar er framgång under återstoden av ert uppdrag, tjäna folket!” Vad gör regeringen? – Regeringen utreder, utreder, utreder och kommer inte till skott i den här frågan.

 

Den här frågan är en hederssak för socialdemokraterna. Dessutom har vi ett konkret alternativ som enkelt går att lagstifta om och som följer de principer som gäller för det allmänna utkomststödet. Jag har gjort ett förslag på hur det skulle se ut, med utgångspunkt från det fall som presenterades i tidningen Åland igår.

 

Utkomststöd för SK enligt socialdemokraternas modell:

 

Grunddel                   500,00€  (382,60)

Hyra                                            197,06€

                                                    697,06€       utgifter

 

Arbetspension                               13,11€

Folkpension                                390,92€

Bostadsbidrag                             129,12€

                                                    533,15       inkomster

Utkomststöd                              163,91

 

Utkomststödet utgår från en grunddel och den är olika beroende på ens familjesituation, men för en ensamstående person i dag är det 382 euro och 60 cent. Med det skall man alltså klara av mat, kläder, TV-licens, bil och mediciner. Så räknar man hyran och då får man utgifterna, sedan tar man inkomsterna och här ser vi SK:s inkomster och bostadsbidrag. Skulle man höja grunddelen, som vi föreslår, förslagsvis i första skedet till 500 euro, skulle SK erhålla 163,91 cent och han skulle i alla fall klara sig bra mycket bättre än hon kommer att göra, för hon kommer inte klara sig på 70 euro. Det här är rättssäkert, det kan tillämpas av socialarbetarna, det påverkar inte pensionstagarnas bostadsbidrag, det här har vi sagt hela tiden, men man skall utreda, utreda och tro att man skall hitta någonting annat.

 

Så där, herr talman, kan man göra om man vill handla och handla snabbt. Socialdemokraterna  kommer som sagt att följa upp den här frågan, och vi kommer att följa den varje gång vi kommer till lagtinget tills vi har fått en fast lösning. Vi tycker också att man skall vara beredd att höja anslaget, jämförelsevis t.o.m. så mycket som för barnbidraget som i dag är ca 8 miljoner. Man får ta pengarna från något mindre viktigt i stället.

 

Så, herr talman, till något helt annat, nämligen reformen av gymnasieutbildningen. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att inte ansvariga utbildningsministern är här. Det var så att före valet deklarerade liberalerna att de hade en egen modell för hur gymnasieutbildningen skulle reformeras. Den var en tredelad: Ålands lyceum var en enhet, övrig gymnasieutbildning den andra och den tredje var vuxenutbildningen. Centern å sin sida meddelade inför valet att de lägger Struktur-07 i malpåse. Nu är våren och sommaren här. Tänker minister Lundberg ta fram förslaget ur centerns malpåse? Vad vill man? Vad vill den nuvarande regeringen med gymnasieutbildningen. Vilka är målen och vilka är medlen? Skrivningarna i regeringens förslag till tilläggsbudget är vaga och obegripliga. Vi skulle få svar, vi har inte fått svar – tvärtom, vi har blivit ännu mer förvirrade. Tack vare kulturutskottet så kanske vi får lite styrfart också på den här skutan! Man pratar i regeringens tilläggsbudget om administration och förvaltning och vill samordna IT, ekonomi, marknadsföring. Tydligen vill man reformera allt utom den pedagogiska verksamheten.  I och för sig ingick det här också i Struktur-07. Men istället för att göra detta inom en och samma organisation ska det tydligen bli ännu en självständig enhet.  Bara när kulturutskottets ordförande tog upp frågan under ett kort ögonblick så fick vi en replik av ltl Olof Erland, som tydligen leder någon referensgrupp, som har en annan uppfattning än minister Britt Lundberg. Vad skall man tro! Vad vill regeringen? Obegripligt är ordet!” Skall vi ha sju skolor och en enhet till – åtta? Det kan väl inte vara rationellt, snälla regering tänk nu lite efter! Pengarna bara rinner ut ur det här systemet, det är så ekonomiskt ineffektivt som det kan vara.

 

Kulturutskottet har, som sagt, diskuterat frågan och samfällt kliat sig i huvudet. Utskottet konstaterar helt riktigt att det saknas en klar målformulering för reformen. Det är dags att senast i september komma med den. Vad vill man? Kulturutskottets utlåtande är bra skrivet.

Regeringen bör ta detta till sig och komma med preciseringar och tidsplan för reformen till höstsessionen. Vi socialdemokrater understöder kulturutskottets förslag om ett meddelande och vi kommer att lägga det förslaget. Jag kan redan nu avisera det, dvs. ett klämförslag om att regeringen måste komma med ett meddelande om gymnasieskolan och dess framtid till höstsessionen.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Behovet av finansförvaltningslag är otvetydigt, det behövs. Det här lagtinget har argumenterat om den saken och det gjorde den tidigare också. Jag bland flera, i likhet med ltl Barbro Sundback, efterhörde den flera gånger. När jag tillträdde på min post – brinnande av iver naturligtvis – ville jag få tag i det material som sades att hade tagits fram utav min företrädare så döm om min förvåning när jag kunde konstatera att det inte ens fanns ett utkast att läsa! Arbetet var på nollpunkten, men nu är det igångsatt; de politiska knäckarna om utjämningsfond osv. håller på att diskuteras, så i höst skall vi här i lagtinget kunna diskutera den saken.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Skall man ta detta som ett löfte om att vi får en ny finansförvaltningslag i höst? I september eller november?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Om det blir september eller november tänker jag inte ge ett bestämt löfte om, men jag har sagt det i utskottet och jag säger det här att i höst skall vi ta ställning till den frågan. Det beror på remisstider och sådana saker hur mycket man skall utvidga de sakerna, om det blir i september eller november.

 

Vad gäller de fattiga pensionärerna är det onödigt att raljera och försöka nedvärdera olika partiers och människors förslag i den här frågan. Alla tycks vara helt eniga om att vi måste göra någonting. Socialdemokraterna tycks agera väldigt starkt i den här frågan, åtminstone i oppositionsroll. Ni hade möjligheter i två och ett halvt år att göra någonting åt det här, men ni gjorde ingenting.  (Från salen, ltl Sundback: nej!) Om ni inte hade möjligheter, så hade ni inte, men då bör det redovisas varför man inte kunde gör någonting. Det här är en väldigt viktig fråga, men om vi skall ta ställning till det förslag som socialdemokraterna lägger bör vi veta prislappen också för att kunna budgetera för det. Var det 8 miljoner euro som nämndes? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

För det första: det var socialdemokraterna och den förra regeringen som tog fram utredningen. Den kom i maj 2007. På hösten föreslog den gamla regeringen i budgetlag förhöjningar av barnbidraget. Det var den första åtgärden, samtidigt försiggick utredningar om utkomststöd för pensionärerna. Vi hade vår åsikt klar, men vi reagerade inte ensamma; hade vi kunnat fatta vårt beslut på egen hand hade det varit klart redan. I juni 2007 kom vi med vårt förslag till ett särskilt utkomststöd, som jag presenterade här.  Det har vi utarbetat mera, jag hoppas att regeringen tar det till sig. Något lika klart och rättssäkert har vi inte sett ännu från regeringens sida – men det är svårt att svälja socialdemokraternas förslag, jag vet det, det är en prestigesak. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller stödet till de fattiga pensionärerna, om vi kallar gruppen för det, så tror jag vi är ganska eniga. Jag tycker personligen och från Ålands Framtids sida att det är en av de viktigaste sakerna i tilläggsbudgeten. Däremot förstår jag inte när ltl Barbro Sundback pratade om ett Ålandstillägg. Jag kommer ihåg att Obunden Samling har åtminstone två gånger lagt förslag om att man skulle införa ett Ålandstillägg och vi från Ålands Framtids sida, som inte har någon skillnad vem som lägger förslagen, har varje gång stött dem, medan jag vill minnas att socialdemokraterna har röstat emot båda förslag som de obundna har lagt, både i regeringsställning och i opposition och jag förstår inte riktigt varför!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är en viktig fråga och det är säkert många som skall fundera på varför vi inte godkänner förslaget. Ålandstillägget är en fast summa. Utkomststödet skall beakta den enskilda individens inkomster och utgifter. Det är ett utkomststöd. Man skall alltså stöda individen på sin ålderdom osv., men vi vet att alla människor har individuella ekonomier. Om man vill använda sig av Ålandsmodellen borde det vara i form av ett pensionspåslag. Men eftersom vi inte har den lagstiftningen kan vi inte genomföra den typen av åtgärd. Det som vi föreslår kan man genomföra med den lagstiftning som vi har. SK, som presenterades i tidningen igår, hon måste kontinuerligt få utkomststöd, annars svälter hon ihjäl!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag tycker personligen att det är mycket ledsamt att vi inte har skattebehörigheten och pensionsbehörigheten så att vi kunde åtgärda detta problem utan pensionärerna behöver ställa sig utkomststödskön. Det förslag som Obunden Samling gjorde uppfattade inte jag som något förslag som var hundra procentigt färdigt i detalj, utan det var en klar och tydlig viljeyttring: här vill vi göra någonting. Jag konstaterade att ltl Barbro Sundback sade tidigare att man vill handla snabbt. Därför blev jag så förvånad. Hade man stött de obundnas förslag, såsom vi gjorde för två-tre år sedan, hade redan saker och ting varit igång. Men jag tror att socialdemokraternas bekymmer den gången var att förslaget kom från fel håll!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Nej, det där är nog att se spöken på ljusan dag! Jag kan faktiskt berätta för ltl Anders Eriksson att en gång i tiden hade vi själva det förslaget, men vi frångick det på grund av att vi såg att det inte kommer att fungera med den lagstiftning vi har och också av andra skäl inte är tillämpligt som ett utkomststöd. Det är ett lönepåslag, det kan fungera som pensionspåslag, men inte som ett utkomststöd enligt den lagstiftning om utkomststöd som vi har. Jag har också försökt dela ut en information om utkomststödet. Våra sociala stöd är, som det heter, orsaksbaserade och de skall alltid prövas i relation till individens ekonomiska situation.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja ge en eloge till ltl Barbro Sundback. Det var ett av de mest inspirerande tal jag har hört att ltl Barbro Sundback haft sedan jag kom in i lagtinget 2003. Jag noterar också att vi har en samsyn när det gäller budgetlagar och budgetbeslut, dvs. att det är fråga om en politisk avvägning som kanske fordrar lite längre diskussioner än vad som kan göras här och nu. Däremot tycker jag att ltl Barbro Sundback är lite elak när hon säger att landskapsregeringen inte har försökt få till stånd en positiv lösning vad gäller utkomststödet. Ltl Barbro Sundback vet att landskapsregeringen har försökt och även talat med partier i opposition för att nå en positiv lösning. Men slutsatsen av detta är att Åland inte kan vara en kopia av Finland. Vi har vår självstyrelse och vi har möjlighet att utveckla den genom att ta över mera behörigheter och då har vi inte den här problematiken längre.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Tänk om världen vore så enkelt konstruerad att bara man fick mera behörighet, så fick man mindre problem! Den logiken omfattar jag inte. Det är säkert bra med mera behörighet, men man skall nog då också ha sakkunskapa och kompetens och kunna tillämpa den. Sedan är min uppfattning den att regeringen inte vill lyssna på oss i fråga om utkomststödet, man upprepar hela tiden att det förebyggande utkomststödet inte är det optimala. Ja, skall man söka det optimala här i världen, då kommer det att ta länge! Vad man skall söka är en modell som är rättssäker för det system som vi har nu är ingenting, det är några socialarbetare ute i kommunerna som skall på något sätt få ut stödet, men inte i stöd av lag utan som en rekommendation. Det är ingenting!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag har aldrig sagt att ett övertagande av behörigheten medför mindre problem. Däremot medför det andra problem som vi förhoppningsvis har möjlighet att hantera på ett helt annat sätt. När det gäller utkomststödet skulle jag vilja veta vad prislappen ligger på för det förslag som ltl Barbro Sundback för fram. Vilka är de ungefärliga årskostnaderna som ni kalkylerar med?

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det belopp som behövs för att vara och en som har behov skall få enligt den grunddel som vi föreslår i lagstiftningen måste vara som ett förslagsanslag. Det är som vanligt utkomststöd; alla som har rätt får det, det är lagstadgat och de pengarna skall fram. Det kan man inte veta hur man än räknar. Det beror på hur många som söker, men jag antydde att vi är beredda att gå långt i den här frågan. Jag är inte säker på att 500 i det långa loppet är tillräckligt, man kommer inte upp till den relativa fattigdomsgränsen. Men vad är centerns alternativ, det har vi inte hört mycket om?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag fortsätter också med utkomststödet. Det är bra om man kommer ihåg att när man började arbeta i den förra landskapsregeringen med den här frågan var det tänkt att skapa ett Ålandstillägg som skulle gynna inkomsttagare, dvs. alla som i princip har enbart folkpension. Det var grunden för det här och som nu har förändrats; det visade sig att det s.k. Ålandstillägget, om jag får kalla det så, skulle drabba mottagarna genom att det blev en inkomst som försämrade bostadsbidraget, alltså måste man skrinlägga den diskussionen. Vad man nu gör är en nödlösning, precis som vi har sagt och som man skriver i landskapsregeringen, där man ändå vill göra någonting för dem som har det svårt. Men jag vill ändå säga att det här visar att lagtinget är på väg att sila mygg och svälja kameler! Här finns inget riktigt lagstöd, det har ingen berört, de som har hävdat att lagstöd alltid skall föreligga, man har inte heller berört momentet om förnyelsebar energi, som är samma sak i budgethänseende! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Ltl Gun Carlson har inte hört på mig! Jag har nog tagit upp frågan om rättsosäkerheten i systemet och det har varit på tapeten också i remissen. Det är landskapsregeringen som säger att det är en rekommendation, och det är ju det som är den största svagheten med den här frågan! Det är inte en rätt. Enligt grundlagen, som jag citerade, skall man ha en i lag stadgad rätt för att få sin försörjning eller sin utkomst tryggad. Jag håller alltså helt med, men det är så, ltl Gun Carlson, det är vi säkert överens om, att i ett lagting dominerat av män är bilar viktigare än människor!

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jo, det var just det att jag hörde hört på och konstaterade att i det här momentet, där man inte har kritiserat bristen på lagstöd, så det passerar, medan när det gäller dessa stackars miljöbilar och det stödet det har blivit ett väldigt tryck på lag! Jag ville bara kommentera det och lyssnade visst! Till viss del håller jag med ltl Barbro Sundback, men det var just lagstödet som finns och inte finns – viktigt i ena fallet, men inte i det andra!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tror att det kunde vara klokt att läsa ltl Göte Winés reservation till betänkandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag vill påpeka och informera att damen i tidningen är berättigad till månatligt utkomststöd redan nu. Personligen tycker jag att det är viktigt att avdramatisera sökande av utkomststöd för pensionärerna. Det är viktigt att de inte känner sig till last utan får utkomststöd som de är berättigade till.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är ju det hon får: 382,60 euro och det klarar hon sig inte på! Vi föreslår att pensionstagare  med låga pensioner skall ha en särskild grunddel.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman!

Eftersom jag själv är socialarbetare kunde jag direkt räkna ut att hon är berättigad till helt vanligt utkomststöd, på grund av sin hyra och grunddelen samt medicinerna.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Läs artikeln igen! Hon lyfter utkomststöd. Det är för litet!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Jag håller med ltl Barbro Sundback om det politiskt oacceptabla i den här regeringens vanliga frånvaro från de viktiga debatterna i lagtinget. Kritiken inkluderar lantrådet. Jag hörde ofta när liberalerna var i opposition att man kritiserade dåvarande styrelser och regeringar för detsamma. Nu har man chans att visa att man fungerar på ett bättre sätt. Att någon enstaka ledamot dyker upp här några minuter hjälper inte upp situationen särskilt mycket. De viktiga demokratidebatterna hålls i det här rummet också för landskapsregeringen och därför måste landskapsregeringens arbete organiseras så att man avlägger tid för alla ledamöter att delta i lagtingets pleniarbete.

 

Så till det långt uppskjutna huvudanförandet när det gäller finansutskottets grundbetänkande, kompletterat med kommentarer kring det nya a-betänkandet. Detta i förhoppningvis tio korta punkter!

 

1. Finansutskottet har inte skrivit någonting om de 18 utredningarna som vi räknat till i budgetförslaget. Det innebär att inte heller lagtinget nu är konkretare än vad landskapsregeringen var i de politikfrågorna, vilket måste sägas vara en svaghet för lagtingets del. Jag har orsak att kritisera landskapsregeringen för att de föreslår lite väl mycket utredningar i stället för verkstad och finansutskottet, tror jag, kommenterar fyra eller fem stycken av dessa utredningar, men har alltså ingenting mera konkret att komma med. Där tycker jag att vi i lagtinget borde skärpa oss lite, samtidigt som vi kräver att landskapsregeringen också skall vara konkretare.

 

2. Om bidraget till Bio Savoy har finansutskottet inte skrivit någonting. Vi vet i dag med facit i hand att det förslag som minister Britt Lundberg har kommit med i den frågan för stadens ekonomis del och för landskapets ekonomis del redan har fungerat som ett stöd till säljaren, som visserligen indirekt ges möjlighet att bevara både byggnad och för en kortare tid biografverksamhet i byggnaden, men de facto har pengarna gått till säljaren och den typen av bidrag är inte de här momenten och de här lagstiftningarna avsedda för, uttryckligen inte. Att gå så långt som att kalla det ett lagbrott vill jag inte göra, men nog ligger man bra nära.

 

3. Om budgetlagstiftning skriver finansutskottet på sidan 2 en hel del gott. Man är överens med oss om att det är en rättssäkerhetsfråga och det är fråga om lika behandling samt möjlighet att besvära sig mot, som man ser, otillständiga beslut. Det här snacket om att man löser de frågorna i samband med förvaltningslagen är enbart avsett att förvirra. Sedan 2004 har vi haft möjlighet till budgetlagar och vanlig lagstiftning har vi haft möjlighet till sedan 1922 för att säkerställa rättssäkerheten och lika behandlingen. Inte har det någonting med finansförvaltningslagen att göra. Den kommer i det här sammanhanget bara att generellt ange hur man hanterar även i det här fallet budgetlagar, men instrumentet finns och det är fullständigt klart vad det skall användas till och grundlagen i Finland är relativt tydlig på den här frågan. I remiss sade jag, ltl Gun Carlson, att miljöbilsförslaget kräver budgetlag, att pensionstillägget kräver budgetlag, att avloppsbidraget till enskilda kräver budgetlag. Synnerligen klara besked. Finansutskottet har detaljbehandlat behovet av miljöbilsstödsreglering i budgeten i budgetlag. Jag återkommer till behovet av specifik lagstiftning när det gäller miljöbilsavdraget i min punkt nummer sju.

 

4. Datainspektionslösningen, där vi alltså inte har behov av en heltidstjänst, definitivt inte, men som landskapsregeringen föreslår en heltidstjänst på, antagligen för att lösa andra frågor i sammanhang eller vad man nu avser, håller vi helt från gruppen med reservanten Danne Sundman om det resonemang han för. Samma gjorde vi förresten i punkten om Bio Savoy också.

 

5. Informationskoordinator vid museibyrån skriver finansutskottet om på sidan 3. Resonemanget är märkligt. Varför gör man på det här sättet? Egentligen behöver man inte någon nyanställning vid museibyrån, där har man personal som klarar av det här, det gäller att omorganisera verksamheten så att informationen fungerar bättre än den gör i dag med nuvarande personal. Men för att rättfärdiga det  här konstiga förslaget sägs i finansutskottets resonemang att informationskoordinatorn  skall jobba inom hela förvaltningen och inkluderas eventuellt i en informationsenhet. Det har ju varit en lång följetong hur landskapsregeringens och kansliavdelningens informationsverksamhet skall vara uppbyggd, en föråldrad och icke välfungerande organisation under en lång följd av år. Inte klarar man det med att utnämna en informationskoordinator vid museibyrån! Det strider mot normala förvaltningsprinciper. Det är inte bra och vi håller också här med ltl Danne Sundmans reservation.

 

6. Sjösäkerhetscentret på sidan 6: också här ett oklart resonemang! Vad skall det bli av detta? Ett landskaps driftsbolag skall man eventuellt överväga eller landskapsägt affärsverk. Vi tror inte det. När det gäller ett driftsbolag, ett aktiebolag, föreslogs i utredningen ett 60-procentigt privatägande och det är en bra bas; vi kunde tänka oss ett högre privatägande t.o.m., men att man slopar den privata delen i den långt kommersiella verksamhet som sjösäkerhetscentret skall syssla med och sälja World Wide tycker vi att är ganska klart; skall man få en kraftfull organisation som kan sälja den här verksamheten och sätta Åland på kartan när det gäller sjösäkerhetsutvecklingsarbete så bör man absolut involvera rederinäringen och övriga privata och inte ha någon helt landskapsägd organisation för det. Det tycker jag att erfarenheterna hittills också visar. I uppbyggnadsskedet var det okej, men nu må vi ta steg nummer två för att få den här verksamheten som avsikten var från början som en väsentlig del av landskapets sjöfartsutbildningsprofil och profil när det gäller att vara central i sjöfartsnäringens utveckling i Östersjöområdet. Då bör det absolut vara en spetsorganisation som man har.

 

7. Miljöbilspremien var rimligt formulerad i grundbetänkandet, att man skulle invänta ett bättre förslag av landskapsregeringen, såsom socialdemokraternas och de obundnas representanter i finansutskottet var överens med ordföranden ltl Torbjörn Eliasson om. Det klargjorde ltl Torbjörn Eliasson här i debatten. Tack vare den nya behandlingen har det blivit delvis sämre och delvis bättre. Nu skall pengarna då få användas men man har gjort användningen lite bättre genom att man har infört skrotbilspremie och den särskilt lite högre elbilspremien. Bidraget för att öka Ålands bilpark och för att ge subventioner åt välsituerade familjer som vill skaffa sig en andra och tredje bil till familjen har man kvar. Man sänker det visserligen till 700 euro, men 700 euro är mycket pengar, särskilt när det är skattebetalarna som betalar det – för att öka världens största bilpark som finns. Det är naturligtvis rimligt att man binder ihop sådana här bidrag med skrotning av gamla bilar, att man byter en gammal bil mot en ny. Byter man en ny bil mot en ny, enligt detta bidragstänkande, så kommer den andra bilen att rulla på de åländska vägarna i alla fall och miljön kommer att förlora. I Sverige har man som sagt infört det här och man har sett att bilparken har ökat där. Det är effekten för miljön! Huruvida det är en absolut nödvändighet att den här typen av bidrag, där det blir bedömningsfrågor både visavi skrotbilsfråga och visavi miljöbilsstatusen hos olika märken, blir alltså en rättvisefråga och en fråga om bedömning i slutändan, otvivelaktigt. Det är självklart att det måste vara en lagstiftning i botten och jag är helt övertygad om att finansminister Mats Perämaa är absolut övertygad om samma sak och att han därför skall driva den linjen i landskapsregeringen. Vi kommer för vår del att verkligen piska landskapsregeringen om man inte följer det som är normalt i landet, där vi hör under samma grundlag och samma rättssäkerhet som resten av landet i den här frågan. Hade den här frågan varit uppe i riksdagen hade det varit hundra procent klart vad som krävs. Åland har ingen orsak att vara efter i den här saken och jag har tidigare under åren hört på liberalernas ställningstagande när det gäller nödvändigheten av att lagfästa den här typen av regleringar som påverkar enskild person och där det finns bedömningsfrågor i botten, att det måste vara laggrundat. Nu när ni sitter på makten kan ni inte gå ifrån den principen, det är otillständigt.

Frågan om elbilar, som kom in i finansutskottets förslag nu, är jättebra. Vi kan naturligtvis föra långa diskussioner om hur el produceras men visst är det bland det miljövänligaste energiformer vi har i vårt samhälle i dag; till den del det produceras med olja och kol så är det naturligtvis inte på det sättet, men lyckligtvis är den procenten minskande i vår import av elström.

8. Pommern på sidan 5 i ursprungsbetänkandet behandlas utomordentligt väl och så har skett i lagtinget under de senaste 20 åren. Det har inte ifrågasatts att Pommern är ett gemensamt ansvar för hela Åland, att Pommern är en symbol för hela Åland. På grund av det som hände 1952 när den tillfälligt för en prövotid på tio år donerades till Mariehamn är Mariehamn ägare av den, efter att man efter den här tioårsperioden accepterade slutgiltigt att ta ansvaret för den, men då hade man diskussioner med dåvarande landskapsstyrelser och kom överens om att stora renoveringar skulle belasta landskapets budget, på den tiden vi hade styrningen av budgeten från Helsingfors, och det godkändes även på den tiden. Efter att vi har fått hand om våra egna kostnader och bestämma om våra egna kostnader i landskapet har inte bidraget ifrågasatts på 85 procent från hela Åland för renoveringarna av Pommern, medan det årliga underhållet helt och hållet sköts av Mariehamn plus 15 procent av de stora renoveringarna. Det här säkerställer på sikt att Pommern kan vara den symbol för landskapet som den är och också för staden. Jag ser ingen orsak att diskutera ägandet av Pommern men däremot borde vi få en stiftelse till stånd så att bidraget från företag World Wide, åtminstone i landet när det gäller skattefrågan, kunde vara skattefria och därför borde man ytterligare komplettera den framtida skötseln av Pommern på det sättet. Det är naturligtvis en intressant fråga hur Pommern fysiskt skall bevaras. Jag hör till dem som menar att den skall ligga där den ligger i kombination med sjöfartsmuseet och det rimliga är att man kajar in den och därmed har man alltså i praktiken en torrdocka så att hon kan ligga antingen i saltvatten, sötvatten eller torr. Därmed har vi så småningom ett långsiktigt bevarande av Pommern säkerställt.

 

9. Finansutskottet skriver på sidan 7 i grundbetänkandet och landskapsregeringen i viss mån i sin tilläggsbudget talar om utlokalisering av landskapsverksamheter. Vad talar man då om? Jo, man kallar utlokalisering av landskapsverksamheter på linjen Godby – Mariehamn (Finström, Jomala, Mariehamn) med 15 kilometers avstånd för utlokalisering, det är nästan ett skämt! Det är skärgårdskommunerna som behöver utlokalisering och det är de svaga randkommunerna; Lumparland, Geta kan nämnas. Det är utlokalisering på Åland, inte på axeln Godby – Mariehamn, så jag hoppas att den diskussionen kan förändras jämfört med vad den har varit hittills. Den axeln är centralortsområdet, med viss kombination av Lemland numera, som står för utvecklingen i landskapet, som är den ekonomiska motorn och att befrämja den med utlokaliseringsbeslut känns inte motiverat när vi har problem i skärgården, när vi har problem i flera randkommuner sysselsättningsmässigt och att de också är underrepresenterade när det gäller landskapsverksamheten.

 

Avslutningsvis, herr talman, tionde punkten: glöm inte de fattiga! sade sittande talman när han var lantrådet ifjol inför valet. Det som landskapsregeringen nu föreslår är inte tillräckligt, det har vi alla varit överens om, men från Frisinnad Samverkans sida har vi tyckt att det som första steg är okej och stöder därmed förslaget. Vi hoppas att landskapsregeringen så snart som möjligt skall komma till ett mera långsiktigt hållbart system och vi inväntar att det skall kunna komma till ordinarie budget eller därefter. Vi är inte för generella påslag utan stöden bör gå till reellt fattiga. Socialdemokraternas föreslagna struktur är värdefull i det sammanhanget i den utredningen över hur det skall se ut, men deras förslag är inte fullgånget när det gäller vare sig full rättvisa eller att de reellt fattiga skall få det verkliga tillskottet. Det är klart att skattebehörigheten och det som hör till det, pensionsbehörighet och annat, skulle ge oss helt andra instrument på Åland att sköta den här typen av politik. Nu måste vi gå kringelikrokar för att hitta lösningar genom att vi är så beroende av rikslagstiftningen som vi är. Beaktande ett tidigare replikskifte, löser inte skattebehörigheten alla problem, utan det kan också skapa nya problem; problemen som skall lösas är kvar oförändrade vid en skattebehörighetsöverföring av pensionsbehörighetsöverföring, men en sådan åtgärd ger ökade möjligheter till vettiga lösningar, till Ålandsanpassade lösningar, lösningar som man inte av ekonomiska skäl eller av ideologiska skäl eller av regionalpolitiska skäl eller av andra skäl är beredda att gå in för i riket. Det är därför vi har självstyrelse så att vi kan skapa för ålänningarna vettiga lösningar, så det är klart att det vore långsiktigt till hjälp.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det är första gången som frågan om Pommern kommer upp till diskussion här, men det är ett synnerligen intressant ämne och precis som ltl Roger Jansson säger ifrågasätts aldrig stödet från landskapet till behövliga renoveringar. Det är bra, men så kommer frågan hur man skall gå vidare. Jag håller helt med om att vi måste hitta en lösning där man bibehåller kombinationen med sjöfartsmuseet, som nu förhoppningsvis skall kunna utvecklas på ett positivt sätt med Pommern liggande bredvid. Dessa två bitar hänger ihop, vi måste hitta en sådan lösning.

 

Jag tror också att vi måste ha en stiftelse för Pommern för att på det viset kunna kanalisera privata donationer till den. Intresset skulle bli större på det viset, men sedan bör man kanske diskutera om eventuellt Mariehamn och landskapet skulle samäga Pommern via en stiftelse. Det är förstås en sak för Mariehamn att avgöra. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Pommern är värd en lång särskild debatt här och vi hinner inte i replikskifte särskilt mycket, men jag bedömer att största hotet mot Pommern i dag är nedseglingsrisken; det kan uppstå situationer där fartyg får fel på sina styrmaskiner och elektroniken ombord och vi hade ju en incident för några år sedan där det skilde två meter till en katastrof. När det gäller ägandet, så bevare mig väl för en gemensam stiftelse som äger, därför att om samhället är med i en sådan stiftelse får man inte skatteförmånerna i finsk lagstiftning i dag; det måste vara en privat stiftelse och den skall inte i det här fallet syssla med ägandet utan den skall syssla med underhållsverksamhet av delar av kulturarvet Pommern. Då har man möjligheten till skattefrihet.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det här var förstås en intressant aspekt som självklart bör beaktas. Så till frågan om utlokalisering. När det gäller förslaget om en utlokalisering till Godby av vägunderhållet håller jag med om att det är nätt och jämt att man kan kalla utlokalisering, men av praktiska skäl kan det vara bra att centralisera vägunderhållet mitt på Åland. För övrigt håller landskapsregeringen på med ett arbete i kombination med diskussionen och beredningen av utrymmesbehovet i landskapsförvaltningen om utlokalisering, så min förhoppning är att vi skall kunna komma med konkreta förslag i samband med det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Ltl Roger Jansson lyfter i sitt anförande fram sjöfartsutbildningen och vi är alla medvetna om att sjöfartsutbildningen och sjöfartsnäringen har varit, är och kommer att vara av stor betydelse för landskapet Åland, så jag tackar för det! `

 

Så skulle jag önska ett förtydligande av ltl Roger Jansson. Han sade ungefär så här, att skall nu också välsituerade få bidraget för miljöbil. Vi i centern tycker att det progressiva skattesystemet som vi har är alldeles tillräckligt. Jag hade mera förväntat mig ett sådant uttalande från vänsterfalangen här i lagtinget. Skall jag uppfatta det som att ltl Roger Jansson nu inte anser att välsituerade skall ha rätt att få bidraget för att införskaffa en miljöbil, alternativt en skrotningspremie?

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Ett replikskifte kan bero på att man lyssnar dåligt, alternativt att man inte vill förstå. Orsaken till att jag nämnde välsituerade familjer var att jag talade om att det här bidraget kommer att befrämja anskaffning av andra och tredje bil till familjerna. Jag konstaterade bara att det är någonting som välsituerade har möjlighet till att göra. De som är mindre bemedlade har normalt inte den möjligheten att skaffa andra och tredje bil till familjen; det var ingen kritik mot de välsituerade och har ingenting med skattesystemet att göra, utan det var bara ett konstaterande att landskapsregeringens förslag ger den här effekten i vårt samhälle. Är det det vi kallar miljöpolitik, åtminstone gör inte jag det!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det gläder mig att ltl Roger Jansson kom med ett förtydligande. Jag kände en stark oro gripa mig, trots att jag försökte lyssna väldigt noggrant. Personligen tror jag inte 700 euro har någon betydelse för huruvida man skaffar ännu en bil till familjen för välsituerade, som ltl Roger Jansson väljer att kalla höginkomsttagare. För övrigt anser jag att det är upp till den enskilde att fatta egna beslut och tycker man då att det är förenligt med god miljöpolitik och den egna familjeekonomin så anser jag att var och en själv skaffar de bilar som de själva anser att de behöver.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Ltl Veronica Thörnroos och jag som har till de välsituerades skara känner naturligtvis till att när barnen blir 18 år diskuterar man huruvida man skall skaffa en andra eller tredje bil till familjen. Kostar då en ny liten bil 10.000 euro så är 700 euro 7 procent av anskaffningspriset. Det är ingen dålig allmosa från skattebetalarna till att öka bilparken i landskapet och öka miljöförstöringen i landskapet. Det är ingen dålig allmosa – åt mina barn och Thörnroos barn.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

För det första tycker jag att det är bra att Frisinnad Samverkan har en pragmatisk hållning till det förebyggande utkomststödet. Jag tror att det är så man kommer framåt. Men det som jag sätter ett frågetecken efter är utlokaliseringen. Jag har länge sagt att regionalpolitiken är oerhört viktig, men att förespegla skärgården och små kommuner att landskapet skall utlokalisera aktiviteter tycker jag att man skall vara försiktig  med därför att det är svårt. Jag tycker att regionalpolitiken måste ha som utgångspunkt marknadsekonomi och privatföretagande, entreprenörskap. Det skall man ha som första alternativ i skärgården och i randkommunerna.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag vill för Frisinnad Samverkans del vara väldigt tydlig på den här punkten. Första prioritet när det gäller utlokalisering av landskapets verksamhet är Brändö, Kökar, Kumlinge, Sottunga, Föglö, Vårdö, Lumparland, Geta. Det skall vara starka regionalpolitiska motiv för att man skall utlokalisera till Mariehamns och Jomalas närområden.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Till den delen tycker jag inte att jag kan hålla med Frisinnad Samverkan. Jag tycker inte att man skall gå in för att förlägga landskapsaktiviteter till flera kommuner utan det första är att stimulera marknadsekonomiska aktiviteter, delvis genom skatteliknande åtgärder. För det andra skall inte landskapsförvaltningen utökas och särskilt inte för att man skall kunna lokalisera ut någonting; eftersom den enligt min mening skall minska blir det här en väldigt svår ekvation. Varje region skall kunna leva på i grunden marknadsmässiga villkor och egna förutsättningar. Det är min utgångspunkt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det sistnämnda är en grundläggande frisinnad och borgerlig princip. Men när det gäller utlokaliseringspolitiken i övrigt är vi inom Frisinnad Samverkan betydligt mera progressiva än vad liberalernas representant är och det kommer vi att driva i utlokaliseringsfrågorna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Ltl Roger Jansson nämnde om min tidigare replik, där jag diskuterade bristande lagstöd för budgetbeslut och att jag glömde att nämna avloppen i glesbygden. Det är riktigt. Jag kunde också ha lagt till Pommern. Det finns inget lagstöd för att ge bidrag för Pommern utan det är praxis. Men jag vill ändå erinra om att jag har under mina år varit medlem både i landskapsstyrelser och i lagting där samtliga partier har regerat; vi har alltid kommit till samma lösning när det gäller möjligheterna att lägga in olika budgetbeslut därför att det är snabbare, det blir mera behovsanpassat, vi kan använda självstyrelsen och skapa egna lösningar, egna möjligheter. När vi införde budgetlag trodde jag att det skulle bli lättare att få det genomfört, men här saknar vi tydligen rutiner för att använda budgetlagar.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Här ser vi nu att inte har det gått fram till alla i lagtinget varför man måste ha lagstiftning när det gäller vissa anslag i budgeten enligt principerna i den finska grundlagen när jämförelsen med Pommern kommer, som ju är ett bidrag till ägaren Mariehamns stad, en överföring mellan kommunerna som naturligtvis räcker bra till med ett budgetbeslut. När bidrag kan ges på olika bas, på i princip samma grunder, men ändå med olika innehåll i underlag till enskilda personer, då måste man ha möjlighet att kunna gå vidare i den juridiska processen. Tidigare landskapsregeringar före 2004 har inte haft möjligheten med budgetlagar och därför har det förfallit på den grunden, men under min tid i landskapsregeringen saknade vi väldigt mycket det instrumentet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Pommern var ett skämt, men jag ville påpeka att det finns olika saker att titta på. Jag vill upprepa att jag trodde att man med hjälp av budgetlagarna skulle kunna få budgetlagar i varje budget, men nu har det visat sig att det inte går. Jag sade att det är möjligt att det är fel på rutinerna för ursprungstanken var att samtidigt som man föreslår stöd i budget skulle man kunna upprätta en budgetlag. Som jag sade, har det inte gått framåt ännu, men där hoppas jag på en förbättring. Tillsvidare har samtliga också nu godkänt olika budgetbeslut utan lagstöd och det gör  vi fortsättningsvis enligt det nu liggande förslaget.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

För min del har jag inte tidigare haft möjlighet förrän efter senaste val att delta i diskussionen om användande av budgetlagar eftersom det blev ett nytt instrument från 2004. Att det inte går beror på varje sittande landskapsregering, att den helt enkelt inte genomför det. Det är bara därför det inte går. Det är bara att skriva en budgetlag, det tar inte så hemskt lång tid, när man anser ur rättssäkerhetssynpunkt och likabehandlingsprinciper i förhållande till grundlagen att det behövs. I tilläggsbudgetförslaget är det åtminstone på tre punkter fullständigt klart, enligt min tolkning av budgetlagsinstrumentet och grundlagens bestämmelser att det behövs, och dem har jag nämnt här.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag får tacka för ett intressant och sakligt anförande av ltl Roger Jansson. Jag skulle dock vilja ha ett litet förtydligande när ltl Roger Jansson nämnde om att socialdemokraternas förslag om utkomststöd gynnar inte de reellt fattiga och grundar sig inte på lag, om jag förstod det rätt?

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det var uppenbarligen ett missförstånd. Jag förde ett resonemang kring att det kan i sin utformning som det presenterades här av ltl Barbro Sundback gynna flera än dem som jag avser att är reellt fattiga, de som verkligen måste få de här pengarna och där det skall in casu-bedömas hur mycket de skall få i det nya system som landskapsregeringen skall utarbeta. Jag sade att det socialdemokratiska systemet som princip är intressant och möjligen användbart. Men jag upplever det inte i det här skedet som tillräckligt heltäckande och rättvist. Jag kan ha fel på den punkten,men det är min uppfattning när det presenterades av ltl Barbro Sundback.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Om jag uppfattade ltl Roger Jansson rätt tyckte han att skrivningen om miljöbilspremien nu var på ett sätt bättre, men på ett annat sätt sämre, både och. Det var framför allt förbättringarna som gjorde att finansutskottets majoritet tog beslutet, dvs. förbättringar för framför allt miljön.

 

När det gäller frågan om budgetlag har vi kvar samma skrivning som förra gången och visst tycker vi att man skall ta upp och diskutera den frågan i samband med finansförvaltningslagen, men inte är det allena saliggörande utan det är varje gång vid ett politiskt beslut om man skriver en lag eller om man tar ett budgetbeslut. Vi tror i finansutskottet att det är bra att få en grundlig diskussion om det här instrumentet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

När det gäller ”bilkörarbidragen”, som redan är stora i landskapet genom reseavdragen, alltför stora, vill jag påstå ur miljösynpunkt, så har finansutskottet försämrat jämfört med grundbetänkandet ordentligt genom att utskottet är otydligare med budgetlagsfrågan. I det första betänkandet var man tydlig, nu är man otydlig. Sedan har man förbättrat genom att införa skrotningspremien som en del av det här. Det är en miljöåtgärd som är positiv. Man har förbättrat genom att tydliggöra att elbilar skall få stödet, men man har fortfarande det dåliga förslaget kvar om att ungefär 700 euro, enligt finansministern, skall användas för att utöka den åländska bilparken.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja säga att det är exakt samma skrivning om budgetlagstiftningen, både i det första och i det andra betänkandet.

 

Ltl Roger Jansson tog också upp frågan om informationskoordinatorn. Där kanske det är någon missuppfattning för vi har tänkt i finansutskottet att landskapsregeringen när den jobbar vidare med den totala informationsfunktionen även räknar in den här tjänsten på museibyrån, att man alltså kana utnyttja varandra. Det kan finnas informatörer på olika ställen och olika avdelningar, men vi vill att man skall kunna ha ett samutnyttjande av det här och optimera effektiviteten, om vi säger så.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

När det gäller miljöbilspremien och behovet av budgetlag kanske jag har missförstått utskottet tidigare, men jag förstod att åtminstone utskottets majoritet, inkluderande ordförande Eliasson, var på det klara med att landskapsregeringen måste, när man kom på nytt med det omformade förslaget, använda sig av instrumentet budgetlag. Nu skriver utskottet: ”Landskapsregeringen bör därför i sin fortsatta  beredning överväga behovet av närmare föreskrifter i lagform för bidrag av detta slag.” Jag ser det som att man ”luddar till” det ordentligt och kräver mindre av landskapsregeringen. Hoppas att jag har fel!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

12.55.  Lagtinget ajournerar sig till kl. 13.00 för lunchpaus.

 

                                            -----------------------------

 

(Kl. 13.00). Plenum fortsätter.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Trots att jag har varit med ganska länge i politiken upphör man aldrig att förvånas över att det ofta är de små sakerna som de stora debatterna blir att handla om, de stora summorna slinker oftast igenom utan att någon reagerar överhuvudtaget och så har det varit nu också. Tittar vi på att vi har en budgetomslutning på ungefär 330 miljoner euro är det 100.000 euro för en miljöbil som den åländska politiken står och faller med! Nog blir man lite fundersam ibland och trots att de flesta också är eniga om att det är bra om man försöker modernisera den åländska bilparken så blir det ändå en ganska inflammerad debatt om formalia sist och slutligen. Det är märkligt!

 

Jag sade i mitt anförande i remissen innan ärendet gick till finansutskottet: ”Alla tecken tyder på att vi har att vänta en recession inom världsekonomin, det skakiga bankväsende i USA tyder på att det kanske bara är början. Investeringarna är en sak, de skall givetvis vara kloka, men den lavinartade ökningen av driftsutgifterna måste brytas. Här är det allvarligaste felet i tilläggsbudgeten.” Jaga noterar att man inte har berört det här desto mera från finansutskottets sida; man har i och för sig tagit up konjunkturläget och man pekar på behovet av en levande dialog mellan de ekonomiska aktörerna och att man skall ordna ett årligt symposium, det är ingenting som jag tänker raljera om, utan det tror jag är en bra idé. Jag tror att det är viktigt att man får en bättre dialog; pratar man nämligen med företrädarna i de stora företagen på Åland är de lite bekymrade över den politiska debatten just på grund av det som jag sade inledningsvis, att man diskuterar så mycket struntsaker, men man tittar inte vart den ekonomiska utvecklingen är på väg på lång sikt.

 

Jag tänkte i frågestunden ställa en speciell till finansminister Perämaa, men på grund av olika orsaker hade jag inte möjlighet att delta i frågestunden, men jag kanske kan passa på och göra det nu i stället och då finns det möjligheter att utveckla svaret mera än vad regelverket för frågestunden ger möjlighet till. Vi pratar om att vi skall minska den offentliga sektorn, vi vet att vi har en god arbetsmarknad nu, många sektorer inom arbetsmarknaden har svårt att få tag på folk. Det är alltså rätt tid att göra någonting nu. Tittar vi på budgeten så var 2006 1.404 personer anställda, 2007 1.432, 2008 1.449 plus de sex tjänster som kom i tilläggsbudgeten plus lika många till via projektpengar. Om man tittar på personalkostnaderna så under ett tio års spann, 1998, var det 68 miljoner som gick till lönekostnader. 2008, tio år senare, är det 98 miljoner. Den räknekunniga konstaterar att lönekostnaderna har stigit med 30 procent i landskapsförvaltningen under tio år .Det finns företag på Åland som har haft motsvarande kostnadsökning, men det kanske inte är en relevant jämförelse utan en mera relevant jämförelse är väl att se att har den ekonomiska utvecklingen gått i samma takt. Det har den inte heller riktigt gjort. Det jag alltså tänkte fråga i frågestunden är: Vilken strategi har finansministern när det gäller detta problem? Har man någon statistiken överhuvudtaget? Också finansutskottet har ett ekonomiskt ansvar enligt mitt förmenande, eller har man inte? Jag kan nämligen inte se att man skulle ha gått mera in på djupet av dessa problemställningar och det är någonting jag tycker att det är verkligt hög tid att ta i förrän det blir för sent. Det är en helt felaktig konjunkturpolitik att försöka minska personalstyrkan inom offentlig sektor samtidigt som också företagen permitterar, utan det är nu man borde göra någonting. Jag riktar den här direkta frågan till finansministern: Vilken strategi har man? Jag frågar också finansutskottet: Varför diskuterar man inte sådana här faktiskt viktiga framtidsfrågor i stället för att hålla på jåla om ett anslag om 100.000 euro för en miljöbil? Man har haft fyra möte, har jag förstått, efter återremissen enbart runt den s.k. miljöbilsproblematiken.

 

Jag sade tidigare i ett replikskifte med ltl Barbro Sundback att den viktigaste frågan i tilläggsbudgeten är stödet till de utsatta pensionärerna och det står jag för. Men jag tycker att det är en bra avvägning som landskapsregeringen har gjort, man har en arbetsgrupp som skall ta ett helhetsgrepp på det här, men ändå sitter man inte och rullar tummarna och väntar på att arbetsgruppen skall fram till någonting utan man föreslår en temporär lösning och det tycker jag också är bra. Det fanns en svaghet i förslaget och det var det att man skulle gå  ut med ett regelverk i form av en rekommendation till kommunerna, men det har finansutskottet stramat upp och tycker att det skall betalas ut på samma grunder i alla kommuner. Det är en bra uppstramning.  Jag tycker också att det är bra att man tar bort anslaget om att kommunerna skulle ha rätt att använda anslaget för att informera och för uppsökande verksamhet; de pengar som vi anslår skall gå dit där de behövs och inte till någonting annat.  Jag är trots det replikskiftet, värderade ltl Barbro Sundback, lite frågande till vad riktigt socialdemokraterna är ute efter för som jag ser det är inte de ekonomiska konsekvenserna utredda i socialdemokraternas förslag utan man måste veta lite mera vad det handlar om innan man smäller till, så summan av kardemumman tycker jag att det är en bra avvägning som landskapsregeringen har kommit fram till och jag tycker också att det är en bra uppstramning som finansutskottet har gjort.

 

En sak som jag helt kort ville beröra är ”Öspelsfontänen”. Ingen skugga skall falla över Öspelsorganisationen, men jag ser det på det sättet att om Mariehamns stad vill ha en fontän må det vara okej. Ursprungstankarna var att den skulle kosta 150.000 euro, nu kan vi utläsa att staden har beräknat att totalkostnaden skall bli 100.000 euro, men ändå är 75.000 euro kvar i landskapsbudgeten. Är det meningen att landskapet skall stå för tre fjärdedelar av stadens fontän eller hur är det riktigt tänkt? Det vill jag gärna att man förklarar från finansutskottets sida.

 

För att spara tid kan jag säga att jag stöder ganska långt de synpunkter som ltl Roger Jansson hade i sitt anförande när det gäller informationskoordinatorn och datainspektionen, men jag vill lite utveckla tankarna om Ålands sjösäkerhetscentrum. Vi kan utläsa av finansutskottets betänkande att för det första föreslår arbetsgruppen att man skall intensifiera sin verksamhet inom nettobudgetprincipen, man föreslår för det andra att landskapsregeringen i en tilläggsbudget skall se till att verksamheten kan marknadsföra sig mera och så föreslår man för det tredje en ombildning av organisationen till ett aktiebolag som skulle genomföras så snart som möjligt. Utan att ha plöjt in i arbetsgruppens förslag tycker jag att det är lite fel tågordning; man borde se till att man får till stånd ett aktiebolag. Lite otydligt blir det när finansutskottet längre ner i texten pratar om att det skall ombildas till ett affärsverk. Jag förordar ett aktiebolag och jag vill inte ha ett till hundra procent samhällsägt bolag utan jag vill ha med det privata intressenter. Jag tycker att finansministern nickar instämmande och det känns betryggande, men vi vet att vi har minister Runar Karlsson som vill att alla företag skall skötas i samhällets regi, så det gör mig lite orolig!  Jag tycker alltså att det är fel tågordning, man borde bilda ett aktiebolag först, sedan skall man se till hur man marknadsför och hur man intensifierar verksamheten. Det vore intressant att höra hur man har diskuterat från finansutskottet när det gäller detta.

 

Det var meningen att finansutskottets betänkande skulle komma upp den 28 maj och då noterade jag att det var exakt årsdagen sedan stora delar av potatisodlarna på västra Åland trampade vatten. Men ändå trampar man bara vatten, tycker jag, när det gäller anslaget. Nu står det i betänkandet: ”Det är enligt utskottet viktigt att åstadkomma ett rättvist system i vilket alla jordbrukare behandlas lika.” Det är lite gumorron yxskaft! Det utgår man från att om landskapsregeringen har ett stödsystem skall alla behandlas lika, men problemet är att det är ett år sedan den här katastrofen, vill jag faktiskt kalla den, inträffade; jag vet sådana som t.o.m. har sålt bort åkermark för att klara likviditeten. Men ändå händer det ingenting. Jag är förvånad över att inte finansutskottet har sagt till mera med skärpta, att nu går det inte att trampa vatten i byråkratiskt hänseende utan man måste se till att man får detta löst.

 

En sak som jag vill ta upp är de onormalt stora överskridningar av anslag som ofta förekommer på trafikavdelningen. Finansutskottet säger att det inte är acceptabelt att återkomma med en begäran om tilläggsanslag i den storleksordning som det nu är fråga om, och det var faktiskt en hundraprocentig överskridning om jag kommer ihåg rätt. ”Inte acceptabelt” är nog en ganska försynt formulering, det är fullständigt oacceptabelt, men det står vidare: ”När nya fartyg inom skärgårdstrafiken planeras är det viktigt att samtidigt se över logistiken.” Skall man förstå den meningen, finansutskottets ordförande, på det sättet att det här man inte gjort på trafikavdelningen utan man beställer nya fartyg, men man har inte klart för sig att färjfästen osv. är anpassade, att det finns den flexibilitet som skall finnas inom skärgårdstrafiken, för annars förstår jag inte varför man har skrivit det här!

 

Den sista kommentaren gäller stödet till Bio Savoy. Nog är det förvånande att inte finansutskottet överhuvudtaget har tagit ställning till det, för det är en principiell sak. När man går in för den här typen av stöd är det enda som händer att marknadspriset stiger med 200.000 euro, som anslog den här gången och det är också tveksamt om det är korrekt att använda landskapslagen om skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader för det här stödet. Jag är förvånad över att finansutskottet inte har tittat på den saken.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Strategi för effektivisering med målsättningen att kunna minska den offentliga sektorn? Till den delen är det inte bara en fråga för min avdelning, finansavdelningen, utan det är en fråga för hela förvaltningen, så därför har arbetet igångsatts på det viset att det har lyfts till förvaltningschefsnivå för att se över hela avdelningen med målsättningen att vi skall kunna hitta de områden där det inte finns samma behov av personalstyrka som tidigare. Tiderna förändras och uppgifterna förändras också, så det är igångsatt för hela förvaltningen och målsättningen är att vi i kommande budgeter skall kunna se ett konkret resultat av detta arbete. Lagtinget måste också komma ihåg att när man inför nya uppgifter medför det nya tjänster och datainspektionen är en sådan sak. Lagtinget tog ett medvetet steg mot den heltidstjänsten.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det sista stämmer inte riktigt, för jag hör till dem som är synnerligen tveksamma och anser att man kan lösa det på annat sätt. Finansminister Perämaa har delvis rätt och delvis fel; det är klart att det berör hela förvaltningen och det är viktigt att man har hela förvaltningen med sig, men jag efterlyste uttryckligen finansministerns strategi för vi bör ha en finansminister som faktiskt försöker hålla igen. Det är en finansministers roll att se till att man lite ligger på de övriga avdelningarna. I den här tilläggsbudgeten konstaterade vi att det skall vara två tjänster till vid motorfordonsbyrån, medan den sittande regeringen i regeringsprogrammet har att man skulle överväga en bolagisering av motorfordonsbyrån, någonting som jag hyllade. Där ser man att man kommer inte ens ihåg vad man har står i regeringsprogrammet, utan det rullar bara på per automatik! Där är det finansministerns roll att se till och vara framme med röda pennan.

 

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Säkert är det så att det är finansministerns roll att hålla i röda pennan. Jag sade inte i min replik att man skall ha personalen med sig, även om jag tycker att man skall ha det när man genomför åtgärder utan jag sade att en effektiviseringsprocess och ett arbete för att eventuellt slimma hela organisationen berör hela avdelningen och därför har jag valt att lyfta upp frågan på förvaltningschefsnivå, där ansvaret finns för hela avdelningen. Vi har förstås diskuterat framkomliga vägar och enskilda arbeten som utförs också, men det är för tidigt att gå in på dem för det måste beredas på ett bra sätt innan man kan komma in på hur det skall genomföras.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Regeringen har trots allt suttit ett halvt år och jag tycker mig se ett mönster att man ofta startar upp ganska omfattande utredningar som tar lång tid, bl.a. beskattningen har vi konstaterat kommer man att utreda i stort sett under hela mandatperioden! Jag är lite orolig att samma gäller personalstyrkan. Jag tycker att det viktiga här är att man skulle gå igenom avdelning för avdelning, byrå för byrå och konstatera att vilka är de primära arbetsguppgifterna? När man har slagit fast det tar man ställning till vilka personella och andra resurser man behöver ha. Man måste göra en ordentlig revidering av verksamheten. Finansministern nickar instämmande. Jag hoppas att jag får anledning att nicka instämmande när nästa budgetförslag kommer!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag ber att få tacka för de positiva omdömen som ltl Anders Eriksson kom med angående finansutskottets betänkande. Först en liten fråga, nämligen fontänen. Tanken är att landskapet skall vara med och betala 50 procent. Vi fick under hörandet reda på att man förmodligen kommer att kunna köpa in den för 100.000 euro. Då blir det 50.000 för landskapets del. När det gäller överskridningar är ”inte acceptabelt” ett starkt uttryck. Att löda på med en massa extra ord behövs inte, utan om det inte är acceptabelt tycker jag det är starkt uttryckt. Det är det vi menar i finansutskottet. När det gäller hela logistiken är det tydligen på det sättet att man inte har tagit hänsyn till allt som måste förändras när man gör en beställning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Den sista upplysningen var intressant och det var lite det jag var rädd för! Det var också så jag läste meningen. Det om någonting hoppas jag att man från landskapsregeringens sida faktiskt tar fasta på och ser till att man har helheten klar för sig när man gör den här typen av beställningar. Det är bra om vi kan utgå från att det är fifty-fifty när det gäller fontänen. Det bästa skulle ju ha varit om det hade varit noll från landskapets sida, men det är en annan femma. Ltl Torbjörn Eliasson, det intressanta är ändå den ekonomiska utvecklingen: hur resonerar man när det gäller den inom finansutskottet? Där har man nämligen ett alldeles speciellt ansvar att se till att vi har någonting kvar i ladorna när det kommer sämre tider för i den politiska debatten här i salen får man ibland uppfattningen att det är ganska få som tror att det kommer att komma en lågkonjunktur,  utan det här kommer nog att puffa på i all oändlighet! Så är det inte.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det är viktiga frågor och den här gången har vi nog ägnat en viss tid åt de stora ekonomiska frågorna i finansutskottet. Det syns också i allmänna motiveringen. Konjunkturen var mycket på tal om remissdebatten och det har vi nog hört och diskuterat en hel del om. Jag håller med ltl Anders Eriksson om att det blir lätt så att det är små frågor som tar upp debatten och ltl Anders Eriksson nämnde själv miljöbilsfrågan, som har tagit upp en stor del av debatten och en stor del av finansutskottets arbete. Det är riktigt och jag håller med om det, men jag vill påminna om att det är faktiskt oppositionen som har sett till att det har blivit på det sättet!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag kan inte riktigt svara på hela oppositionens vägnar utan bara för Ålands Framtid, att vi har nog inte stått och vevat så speciellt mycket när det gäller miljöbilspremien för vi tror inte att det har så himmelens stor betydelse sist och slutligen. Kan jag ändå tolka finansutskottets ordförande på det sättet att nästa gång det kommer ett budgetförslag till finansutskottet kommer man speciellt att nagelfara vart den ekonomiska utvecklingen är på väg och faktiskt höra sakkunniga, typ Bjarne Lindström, som kunde ha någonting att tillföra om hur det ser ut framöver, vilka mått och steg bör landskapsregeringen ta för att man skall kunna driva en bra konjunkturpolitik framöver. Det ser jag som någonting av det viktigaste som finansutskottet borde ägna sig åt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson tog i sitt anförande upp anslaget om understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. Han tyckte att det var ett bra förslag och i synnerhet som finansutskottet skriver att det skall utbetalas på samma grunder i alla kommuner. Visst låter det bra! Men enligt den lagstiftning som socialarbetarna har att följa är inte det givet. Det förebyggande utkomststödet skall nämligen enlig lag beviljas på grunder som kommunen fastställer för förebyggande utkomststöd och det skall bara vara tillfälligt. Det betyder att skall socialarbetarna följa den lag som de har går det inte att betala ut som ett kontinuerligt fast stöd på lika grunder i alla kommuner. Det visar bara att det är som att få en plugg igenom en kvadrat eller tvärtom!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag har inte den insikten i ärendet att jag kan säga att ltl Barbro Sundback har rätt eller fel, men jag har ingen anledning att betvivla att hon inte har rätt. Jag stöder landskapsregeringens strategi såtillvida att man har tillsatt en arbetsgrupp som skall gå igenom detta ordentligt, men ändå vill man göra någonting under tiden och det tycker jag är ganska ovanligt. Ofta blir det så att man skall utreda, utreda, utreda och ingenting händer, så man vill göra någonting under tiden och  jag utgår från att landskapsregeringen kommer att se till att det här sköts på ett lagenligt och korrekt sätt. Om man inte gör det från landskapsregeringens sida kommer jag att vara den första som står sida vid sida med ltl Barbro Sundback och yrkar på misstroende, men i det här skedet tycker jag att man har haft en bra inställning från landskapsregeringens sida, så jag stöder det.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Var och en väljer sida i den här frågan. Jag tycker för min del att den som kritiserar borde ha ett eget förslag och det har vi från socialdemokraterna i denna mycket viktiga fråga. Ltl Anders Eriksson har tydligen större tilltro till regeringen än socialdemokraterna och det kan vi inte göra något åt. Jag är däremot väldigt spänd på att höra vilka andra alternativ som oppositionen har och jag är framför allt spänd på vad landskapsregeringens optimala lösning skall bli, som man har pratat om. Som det är nu kommer det inte att fungera som ett kontinuerligt och tryggt system och det kommer inte att häva de allra fattigaste ur den fattigdom som de lever i dag. Jag uppmanar alltså ltl Anders Eriksson,  precis som  talman Roger Nordlund har gjort, att glöm inte de fattiga!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det känns lite ovanligt för mig att uppträda som landskapsregeringens stora försvarsadvokat, men jag måste ändå säga att när ltl Barbro Sundback säger att jag får välja sida, att jag väljer inte sida i det här ärendet, utan jag väljer att stöda pensionärerna. I ett tidigare replikskifte ställde jag mig väldigt frågande till varför socialdemokraterna helt plötsligt nu absolut ville stöda pensionärerna medan man t.o.m. två gånger röstade emot ett förslag som Obunden Samling lade. Det tolkar jag så att man vill på något sätt själv lägga fram ett förslag som går igenom; får man inte sitt eget förslag igenom får pensionärerna vara utan stöd, och det tycker jag inte är en bra politik.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson tycker att vi rör oss kring småsaker och visst är det så att denna 100.000 euron till miljöbilspremie när det gäller pengarna är en liten sak, men själva principen huruvida detta borde ha haft stöd i lag tycker jag är en stor sak som absolut är värd att prata om. Det är beklämmande hur majoritetspartierna agerar. När det gäller stödet till Bio Savoy kan man säkert sakna skrivning i betänkandet och det är inte så att finansutskottet på något vis har glömt bort det utan man har hört sakkunniga om det, men finansutskottet har valt att inte skriva. Varför man har valt att inte skriva får man själv svara på, men i min reservation har jag i stället skrivit. Det är ett aktivt val från finansutskottets majoritet.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag kan hålla med om att det har varit lite märkliga svängningar när det gäller miljöbilspremien, men jag skall ändå vara så pass juste när inte företrädare för regeringspartierna kan hoppa in i vårt replikskifte att jag skall säga någonting om det utan jag bara konstaterar att det har varit lite märkliga svängningar. Det jag efterlyste var att man faktiskt skulle titta på de verkligt tunga framtidsfrågorna: vart är den åländska samhällsekonomin på sikt på väg? Det vore också intressant att höra finansutskottsmedlemmens Sundmans åsikter om den biten.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Vi har också när det gäller konjunkturläget gjort en djupdykning i finansutskottet och också hört angående den kunskap som finns i det åländska samhället,  bl.a. utredaren på ÅSUB och också ekonomiedoktorn Agneta Karlsson och bildat oss en uppfattning. VI har också föreslagit att man skulle göra det årligen för vi efterlyser samma sak i finansutskottet som ltl Anders Eriksson gör att man har koll på situationen och att lagtingsledamöterna får ett tillfälle där de själva kan bilda sig en uppfattning. Det är ofta så att det kan skilja lite i bedömningarna beroende på vem som gör bedömningen, men det är viktigt att man som lagtingsledamot har koll på det här och framför allt de lagtingsledamöter och ministrar som ingår i regeringspartierna; där tror jag nog att finansutskottet är helt överens med ltl Anders Eriksson.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller den biten är vi säkert överens och jag sade ju att om man ordnar ett symposium med de andra aktörerna på den ekonomiska marknaden är det en bra sak. Men, ltl Danne Sundman, det jag pratade om var nog någonting annat! Jag tror inte att man behöver ha något experter eller något symposium för att konstatera att den offentliga sektorn på Åland har växt för mycket i förhållande till t.ex. Finland, som vi ofta jämför oss med. Skall man göra någonting borde man göra det nu när vi har en god arbetsmarknad.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland:

Talman!

Det har sagts att den första tilläggsbudgeten för den nya landskapsregeringen är viktig för den anger de politiska linjerna, det gäller hållbar utveckling, det gäller stabil ekonomi, det gäller företagande, men det gäller också konkreta steg i en riktning som förhoppningsvis inryms i målsättningarna. Jag tycker att den här debatten inte har visat på några alternativa politiska riktlinjer i det stora hela; däremot har det varit mycket formalia och en uppenbar frustration från vissa håll att saker och ting går framåt, och det borde det inte göra förrän man har hittat, som det brukar heta, ”den ultimata lösningen”. Den ultimata lösningen så kanske vi finner någon gång i en fjärran framtid, men så länge man inte gör det kan man ta steg framåt. Jag tycker att gymnasiereformen är ett alldeles utmärkt exempel och jag nämnde i min replik att jag skulle eventuella återkomma till den. Det skall jag göra, men jag skulle också vilja säga att när det gäller debatten är det också viktigt att som lagtingsledamot kunna föra ett resonemang och inte därmed, så fort man avviker från någon etablerad åsikt på andra håll, att det skulle vara splittring i regeringen. Det är ju så det går till att regeringen gör sina framställningar och söker stöd för dem och när finansutskottet kommer med sitt betänkande skall lagtinget ge vägkost till den vidare utvecklingen och anta eventuella klämmar eller inte anta. Det är det som är det viktiga.

 

Ltl Anders Eriksson kom in på det som jag själv tycker är ganska viktigt, alltså att i varje diskussion om budget och tilläggsbudget se över det ekonomiska läget. Finansutskottet har gjort det, åtminstone gjort ett bra försök att bedöma konjunkturen. Om man sammanfattar läget kan man säga att tillväxten avtar och under våren har den avtagit mer och mer i våra grannländer, men samtidigt har man konstaterat att Sverige och Finland har ganska robusta ekonomier, dvs. det finns också sådant i ekonomistrukturen som gör att det finns en stabilitet, bl.a. så är verkstadsindustrin i Sverige och telecomindustrin fortfarande ganska stabila. Sedan finns det omständigheter i världsekonomin som egentligen påverkar oss utan att vi kan göra så mycket och det är utvecklingen i Indien, Kina och kanske också Ryssland, där det är både för- och nackdelar. När det gäller oljepriset kommer det att leda till nackdelar för alla utvecklade länder som är beroende av olja. Därför tycker jag att miljöbilspremien är intressant eftersom den tar sikte på också eldrivna bilar. När det gäller konjunkturen finns det också en sak som har noterats sedan vi sedan diskuterade tilläggsbudgeten och det är inflationen som i Sverige och Finland är över 3procent, varierar något, men den underliggande inflationen är runt drygt 3 procent, medan den på Åland har varit 4,8 procent i mars och sedan 4,5 procent. Det tycker jag är ganska illavarslande; det betyder en 1-procentig högre prishöjning på Åland jämfört med omgivande regioner och det är illavarslande bl.a. med tanke på besöksnäringen men också på vår levnadsstandard på Åland där det betyder att våra inkomster, om vi säger att BNP är 1,5 miljarder, så förlorar den i värde på 1 procent. Tillväxten är naturligtvis högre än det, men tillväxten på lönerna är runt 6 procent och då skall man dra bort inflationen från det. Vi får samtidigt, när det är inflation, en spekulationsekonomi som gör att man lägger sina pengar på sådant som nu är på uppåtgående, t.ex. agrofonder som det heter när det gäller jordbruket. Men spannmålspriserna kan vi inte göra så mycket åt, vi har svårt att kontrollera den typen av näringsutveckling som bygger på spannmålspriser därför att det är balansen på världsmarknaden som avgör och t.ex. att EU systematiskt har försökt få ner produktionen och därmed har priserna höjts.

 

Herr talman!

Det är några kommentarer som jag tänkte göra förutom detta med ekonomin, som naturligtvis skall komma in mycket mera i resurs- och behovsplanen. För att lite föregå den kan jag säga att landskapet har för närmaste framtiden en inkomst på 200 miljoner klumpsumma och kanske sammanlagt 100 miljoner i övriga inkomster, PAF och Posten, alltså 300 miljoner mot i dag 330 miljoner. Utgår vi från att hälso- och sjukvårdens kostnader här kommer att stiga lika mycket som på andra håll är det 30 procent de närmaste tio åren, alltså 25-30 miljoner, samtidigt som en sektor måste utvecklas, dvs. äldreomsorgen. Där har vi redan en resurs- och behovsplan som gör att vi har all anledning att se över fördelningen mellan privat och offentlig sektor och den offentliga sektorns utveckling. Det här förväntar jag mig att landskapsregeringen kommer med i sina vidare redogörelser för resurs- och behovsplanen.

 

När det gäller det förebyggande utkomststödet har vi haft upp det ganska många gånger här i lagtinget och vi har en politisk referensgrupp och det finns en arbetsgrupp. Målsättningen är den att man skall kunna ge ett, som man kunde kalla hushållsstöd, dvs. ett stöd till dem som av olika anledningar har en låg inkomst av pension på grund av funktionshinder, på grund av ålder osv. Då vill man kunna ge ett tillskott så att man kommer upp till fattigdomsgränsen eller i alla fall till en viss del av den. Det stödet borde kunna ges med ett enkelt system, egentligen helst via deklarationen i kommunalbeskattning, men det visar sig att det stöter på problem eftersom det går in i system som vi inte kontrollerar här, t.ex. när det gäller bostadsbidraget. Detta hushållsstöd skulle vara samhällsekonomiskt motiverat också för att man då får en bättre balans mellan hemmaboende, omsorgsboende och institutionsboende. Det här har man också på rikssidan varit intresserad av och där har man en grupp, den s.k. SATA-gruppen som utreder de framtida systemlösningarna. Det gör man också i Sverige, vi ligger inte efter Sverige, vi ligger inte efter Finland, utan tvärtom det förebyggande utkomststödet är en lösning som borde vara till det bättre, även om det inte är idealiskt. Det är alltså inte det ultimata som man tror sig kunna finna. Men arbetet går vidare och förhoppningsvis kan landskapsregeringen ta fram mera underlag till ordinarie budget när man får möjlighet att utvärdera det förebyggande utkomststödet. I den diskussion som jag har varit med i referensgruppen har utkomststöd som sådant inte ansetts vara en lämplig form eftersom det är också tillfälligt, men då har man alltså hamnat i den här situationen och skall få olika beslut som gör att man skall sätta en gräns för utkomststödet medan det förebyggande har som syfte att just undvika att man hamnar i den här situationen. Jag tycker att det är bra att också företrädare för oppositionspartierna har ställt sig bakom det. Jag tror att det är viktigt att lagtinget också har en pragmatisk syn att man gör framsteg med de medel vi har, alltså lag- och budgetbeslut.

 

När det gäller miljöbil är det helt riktigt att det budgetmässigt inte är ett så stort belopp. Jag vill säga att när jag säger att jag har ett frågetecken bakom det här med lag är det min alldeles personliga uppfattning som jag gärna vill diskutera i fortsättningen. Däremot tycker jag att man felaktigt har fört fram det som att det är en fråga om budgetlag, för budgetlagen är en specifik lag som kan göras snabbt i samband med budgeteringen och då skall det finnas en lag som grund, medan den andra diskussionen är den att vad skall vi ha i lag  och vad skall inte vara i lag? Finlands grundlag är Finlands riksdags lag och den skall vi naturligtvis följa, men för mig är möjligheten att föra politik det viktigaste, att föra politik, dvs. göra sådant som man värderar som värdefullt och jag ser inte en miljöbils- och skrotningspremie som en fråga om grunderna för individers rättigheter och skyldigheter. Jag må ha fel i det fallet, men jag ser det som ett ingrepp i marknaden eftersom marknaden inte fungerar enligt miljömässiga principer. Man kan alltså använda bilar som är onödigt nedsmutsande, om man uttrycker det enkelt och då får vi faktiskt här en dubbel effekt. Man stimulerar att man tar bort bilar och det förnyar bilbeståndet, det innebär automatiskt en förbättrad teknik, kanske lägre vikt på bilarna och man premierar nybilspremie när det gäller miljöbil. Jag har väldigt svårt att se att det  här skulle vara en uppmuntran för att öka bilbeståndet. Däremot ser jag Mariehamns stads förslag om att bygga parkeringsplatser mitt i staden för 4,5 miljoner verkligen är att lägga bensin på miljöbranden s.a.s. Där borde man försöka hitta andra lösningar, men det är naturligtvis Mariehamns stads miljöpolitik det handlar om, inte landskapets. Men, oberoende, bygger man parkeringshus i den omfattningen man avser att göra är det bra om det är miljöbilar som står där, de är oftast mindre och förorenar mindre i landskapet och inne i garaget! Som sagt, jag tycker att det är ett bra förslag från finansutskottet att man överlåter åt landskapsregeringen att bereda lagstiftningskravet, att man återkommer till lagtinget och jag kan mycket väl tänka mig att min hypotes är fel, att det skulle vara möjligt att ha en större flexibilitet i budgeteringen, att inte allt skulle behöva vara i lag, men vi får se vad som händer med den saken.

 

När det gäller Öspelsfontänen är jag också förvånad över hur man kan budgetera en så pass stor summa för en sådan fontän. Varför inte spinna vidare på utlokaliseringstanken och upprätta 16 stycken små fontäner ute i bygderna i varje kommun till en något mindre summa! Det skulle vara ett förslag som man kunde fundera på.

 

Samma sak med Bio Savoy. Det är mycket formaliteter, kan man göra så här, kan man inte göra så här? Jag tycker att syftet är att man skall kunna bevara huset som sådant med arkitektoniskt värde och att få en verksamhet där. Kan man åstadkomma det så har landskapsregeringen gjort någonting som många vill och som är en konstruktiv lösning, kanske inte heller här det ultimata, men det ultimata samhället kommer vi inte att få här i en handvändning, man har försökt på olika håll i våra grannländer och misslyckats också där.

 

Samma sak med Struktur-07 som var så ultimat som bara den! När det gäller gymnasiereformen ser jag att utbildningsansvariga Britt Lundberg är här och har begärt anförande, men jag skall i alla fall säga min syn, som inte behöver vara landskapsregeringens. Landskapsregeringen skall återkomma med förslag. Det var att kulturutskottets betänkande redogjorde på ett riktigt sätt för vad som pågår i förvaltningen, och det vore ju konstigt annars när man har hört de ansvariga. Vad jag sade i det sammanhanget, som togs som någon sorts otydlighet eller oklarhet, var att jag säger att målsättningarna för gymnasieutbildningen inbegriper målsättningarna om kunskapssamhället, både på näringslivsnivå, samhällsnivå och individnivå, dvs. att ge ungdomarna en yrkesutbildning som leder till anställbarhet, att ge dem som går de förberedande utbildningarna den rätta kompetensen för vidare studier och att kunna kombinera så att man med aktiva val kan bli högskolebehörig, också om man börjar på en linje som är yrkesinriktad från början samt att man också skall ta in detta med arbetsplatsbaserad utbildning och vuxenutbildning. Det är i de termerna vi diskuterar, men jag tycker att det är värt att poängtera, i alla fall från min synpunkt, att det finns inga färdiga lösningar, men det finns en färdriktning som börjar med att vi ser på samordningen av viktiga stödfunktioner till pedagogiken. Och när det gäller de pedagogiska riktlinjerna är det inte fråga om att börja med organisationen och se efter det vad vi skall göra med den, utan det börjar med att vi har fungerande linjer i dag, vi har fungerande skolor och vi har kompetenta lärare som behöver få mera flexibla avtal. I den riktningen hoppas jag att landskapsregeringen kan återkomma med information om hur arbetet framskrider.

 

Det är flera i oppositionen här som har hänvisat till att det pågår utredningar i landskapsregeringen. Ja, jag är mycket tacksam för att man utreder först och sedan bestämmer sig för den i bästa fall ultimata lösningen. En stor fråga är beskattningen. Om jag är rätt informerad har alla partier i lagtinget enats, även om man kommer från olika åsiktsläger, enats om att utreda beskattningsfrågan för att kunna lägga fram underlag till nästa val. Det är den tidtabell som har ansetts realistisk och det är väl också ganska rationellt att man gör det. När man skyller på att landskapsregeringen ägnar sig åt utredningar skall man samtidigt konstatera att kritiken är minst lika hård när det gäller det som faktiskt föreslås och görs i konkreta termer, dvs. exemplet Bomarsund, sjöfartsmuseet, utkomststödet, miljöbils- och skrotningspremier samt andra miljöinsatser. Jag tycker att de alternativa politiska riktlinjerna har inte kommit fram som jag har märkt; däremot kan landskapsregeringen arbeta vidare med lagtingets stöd i den riktning som man har föreslagit.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Ltl Olof Erland hänvisar än en gång till SATA-kommittén i riket och tror sig veta att de kommer eventuellt att förbättra folkpensionärernas ställning. Det skulle vara intressant att få mera detaljinformation vad ltl Olof Erland baserar de tankegångarna på. Den information vi har och som vi har fått visar nog att SATA-kommittén i första hand är ute efter att lösa frågor som gäller arbetslöshet och socialskydd. Samtidigt har regeringen Vanhanen sagt att man kommer inte att höja på nivåerna på socialförsäkringsstöden. Jag väntar med spänning att höra vad ltl Olof Erland baserar sin uppfattning på och sina förhoppningar i den här frågan.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

På SATA-kommittén i sig har jag inga speciella förhoppningar, men jag har noterat att i Sverige har man inte löst problemen, i Finland har man inte gjort det och just därför har landskapsregeringen tagit initiativ med ministeriet om att diskutera vilka lösningar Åland kan ha, särskilt en sådan lösning att t.ex. bostadsbidragslagen skulle innehålla en särskild passus om att vårt hushållsstöd, som vi preliminärt kallar det, skulle vara en s.k. prioriterad inkomst som inte påverkar bostadsstödet. Det är den vägen vi skall gå, vi skall själva ta initiativ.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Man kan hitta på allt möjligt, men det där blir nog ingenting det, det är nog helt klart! Varför skulle man på rikssidan hitta på sådana speciella lösningar för Åland! Den rädsla som man har från regeringens sida att genom att införa ett stöd så tar man bort bostadsbidraget från pensionärerna. Den enda lösning som vi har funnit är att man betalar ut ett särskilt utkomststöd. Det har jag förstått att också finansutskottet har kontrollerat med Folkpensionsanstalten, som har fått det intygat, eftersom det är så svårt att lita på socialdemokraterna, att det är fullt möjligt! Alla de andra förslagen tycks ta ut bostadsbidraget. Men pensionärerna får vänta, och det är de väl vana med, men sorgligt är det att höra att det skall utredas och man skall komma med det ena vansinniga förslaget efter det andra!

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Jag förstår precis att tror man att allt är omöjligt så gör man ingenting utan då är det retoriken och besvikelsen som skall ut här i lagtinget. Det är väl en uppgift det också att få ut det! Men vi skall fortsätta den här diskussionen, här har man tagit ett steg som många i lagtinget omfattar, sedan får man utvärdera det och gå vidare. De diskussioner som förs med landskapsregeringen och regeringen i riket vet jag inte hur går vidare, men det har i alla fall blivit en sådan information i referensgruppen att man diskuterar på ministernivå vilka möjliga lagändringar som man borde göra för att få ett bra system, dvs. slutsatsen är faktiskt den att i Sverige har den moderata borgerliga regeringen och också regeringen i Finland är intresserade av fattigdomsproblematiken.

 

TALMANNEN: Tiden är ute!  Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Man måste uppskatta den ärlighet som ltl Olof Erland visar när han säger att det viktiga är att man skall kunna göra politik, det är inte så viktigt vad som står i grundlag och självstyrelselag utan det viktiga är att göra politik! Visst kan man se det så, som Göran Persson sade, att politik är att vilja och att man skall genomföra och införa nya saker, och det tycker jag också, men jag tycker att man skall ändå ta hänsyn till de regelverk som vi har byggt upp för det arbete som vi gör här i Ålands lagting. När det gäller miljöbilspremien så tror jag att vi alla är överens i finansutskottet och också i hela lagtinget, förhoppningsvis också ltl Olof Erland, att det här är en sak som borde regleras i lag och reglerar man det inte i lag borde man åtminstone reglera det noggrannare i lagtingets beslut och inte på så här lösa boliner. Om jag får be, så visst skall det viktiga vara att göra politik, men det är också viktigt att se till den demokratin och rättssäkerheten och att beslutsfattandet sker på ett korrekt sätt.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Jag har redogjort för min personliga uppfattning när det gäller lag. Jag har ingenting emot att landskapsregeringen kommer med ett förslag om att det skall vara lag och då är saken klar. Nu är det borde, torde, uppenbart, det är säkert, att det måste, medan andra säger att praxis är att det inte har varit så. För den delen var det inte Göran Persson som var krutuppfinnaren i det här fallet utan det var Olof Palme som sade att politik är att vilja. Han borde ha lagt till också ”att kunna”, kunna och känna till de lagar som finns. För mig är det så att grundlagen är någonting som jag tittar i samt  självstyrelselagens paragraf om grunden för individens rättigheter och skyldigheter och jag, på mitt sätt, tolkar det som så att det borde vara fullt möjligt att ha skrotningspremie och miljöbilspremie utan lag.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag tror inte att jag kan lära en gammal hund sitta i det här fallet, utan jag vidhåller min uppfattning igen, att fast praxis har varit att man har sådana här stöd utan att ha stöd i lag så ursäktar det inte att införa nya stöd som saknar stöd i lag. Det är den skillnaden på mitt och ltl Olof Erlands resonemang. Men, à la bonne heure,  om nu regeringen kommer fram till att det mitt i allt skall vara en lag, att man mot förmodan skulle stoppa det här och vänta tills man har lagen klar, så skall jag nog klättra upp här i Ålands lagtings tak och rita ett kors!

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Det ser vi fram emot med spänning! Jag är informerad om att landskapsregeringen förbereder en lag och jag tycker att det är helt okej. Jag bara för ett resonemang runt det här med vad är individens grundläggande rättigheter och skyldigheter? Jag skulle vilja att den lagen var en miljölag som påverkar marknaden på ett kompletterande sätt, dvs. det kostar om man förstör miljön, förorenaren betalar, det ges premier för att man förbättrar miljön. På det sättet kan man ha en grundläggande lag där man sedan i ett principdokument fastställer nivåerna. Inte är det här omöjligt, men vad jag ogillar i debatten är när man säger att det är uppenbart och det skall vara så här, det måste vara så här. Jag tolkar det som så att syftet är att förhala de konkreta framstegen som landskapsregeringen gör.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Ltl Olof Erland inledde sitt anförande med att vara frustrerad över att det går framåt. Jag vet nog inte var de konkreta framstegen finns som nämndes i replikskiftet. Däremot vill jag ha ett förtydligande av ltl Olof Erland, som nämnde att med utkomststöd är man fast i det och kommer inte ur det, men skulle man få det förebyggande utkomststödet, då kan det hjälpa! På vilket sätt kan det hjälpa? Jag tycker att regeringspartierna har gett missvisande information när man börjar med att säga att det här skulle vara ett 70 euros utkomststöd. Det är bara de som har den lägsta pensionen som får 70 euron, vissa kommer inte ens upp till 699 euro. Man lovade lite för mycket.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Det finns en stor problematik när man skall göra alla bidrag mera generella, dvs. de finns de som inte redovisar särskilt stora pensionsinkomster beroende på att de har utlandspension, beroende på att de har varit bosatta i utlandet och inte har tjänat in pensionen s.a.s. och då måste man ha en prövning. Förebyggande utkomststöd innebär att man före man har hamnat i en situation som är problematisk kan ge ett stöd som undviker utkomststödssituationerna som socialdemokraterna vill att man skall komma till före man får stöd. Man kan alltså kortfattat sagt att landskapsregeringen säger inte bara att man skall tänka efter före utan man skall agera före det är för sent.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag får tacka ltl Olof Erland för ett förtydligande som säger att man skall tänka efter före innan det kommer ett problem. Snälla ltl Olof Erland, det är pensionärerna vi pratar om, de kan inte göra så mycket längre, de är där redan, de är ekonomiskt utsatta. Jag blir mer och mer orolig när jag hör ltl Olof Erland, inte nog med att han har varit näringsminister och börjar prata om 16 små fontäner i stället för en stor som säljer – man kan fundera var turismögat är där! Nog är det lite konstigt när man börjar diskutera hur som helst och det finns inte någonting som har relevans längre.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Ja, frustration kan leda till många egenskaper. Igår talade ltl Göte Winé om kurser för att behärska sin ilska, kanske det skulle räcka med att man tar frustrationen som en övningskurs!  (Från salen, ltl Sundman: jag anmäler mig till kursen) Men när det gäller de 16 fontänerna tycker jag att det är en ganska intressant tanke om man ser det regionalpolitiskt och att satsa på företagande och arbete för att de kommande pensionärerna inte skall behöva ha så låga inkomster. Vi vill alltså hjälpa pensionärerna med ett konkret förslag som landskapsregeringen har arbetat fram och varför detta skulle vara ett problem, det förstår inte jag, varför skall man vara frustrerad över att vi inte löser världens problem och skapar socialdemokraternas lyckosamhälle redan i morgon, det ultimata flexibla samhället är dröm och retorik. TALMANNEN: Tiden är ute! Ltl Erland: För vem??

 (Från salen: för pensionärerna!)

 

Vicelantrådet Britt Lundberg:

Herr talman!

Lagtinget har efterfrågat landskapsregeringens målsättningar för arbetet med utvecklingen av gymnasialstadiet. Det finns många målsättningar. Vi vill förstås skapa förutsättningar för god grund för vidare studier. Vi vill ge alla 16-åringar möjlighet att studera hemma på Åland, eftersom vi har ett insulärt läge och man inte som på andra orter kan pendla för att få den studieinriktning man önskar. Vi vill ha ett brett utbud av utbildningar. Vi vet att vi har mångfasetterat näringsliv som kräver ungdomar med god utbildning från många olika områden. Vi vet också att vi har ett ökat antal studerande som inte är motiverade, någonting som vi måste ta på allvar och också fundera på om det behövs flera inriktningar.

 

Det behöver finnas utrymme för utveckling inom gymnasieskolan. Samtidigt har vi, åtminstone enligt ÅSUB:s rapporter ett vikande elevunderlag som vi samtidigt ställer mot en ganska oviss framtid när det gäller antalet vuxenstuderande som vi tror att kommer att öka. Nya utbildningar behövs, nya utbildningslinjer, personligen tycker jag att det finns för få utbildningar i dag som är rena praktiska yrkesutbildningar som i första hand appellerar till flickor; det finns väldigt mycket utbildningar som appellerar till pojkar när det gäller praktisk yrkesutbildning. För den sakens skull är det förstås härligt om vi får både flickor och pojkar på alla utbildningar, men jag tror att vi behöver en breddning där.

 

Vi vill ha hög kvalitet på våra utbildningar. Vi skall ligga på framkanten, vi skall också se till att man klarar sig bra när man kommer från våra utbildningar och söker sig vidare utanför Åland eller inom Åland och vi vill ha utbildningar som är både yrkesutbildande och studieförberedande. Vi har också som en målsättning att våra utbildningar skall vara jämlika för de studerande och att det skall vara trygga och trivsamma arbetsplatser både för personalen men framför allt för de studerande. Vi vill också att vi skall klara att hålla kvaliteten även om det stundar svårare tider.

 

Det är alltså en bred och djup målsättning som vi har.

 

I mars 2007 trodde den dåvarande landskapsregeringen att man, utgående från ganska samma målsättningar, hade en lösning, ett förslag till ny lagstiftning för gymnasieutbildning som fördes till lagtinget. Men förslaget stötte på patrull och togs tillbaka av regeringen. Vad som egentligen hände då har väl ingen så noga analyserat, men man kanske kan fundera om tiden inte var politiskt mogen eller om det fanns för mycket som var oklart i den lagstiftningen, för mycket som lämnades öppet, att öppenheten ledde till otrygghet, att man började spekulera. Det fanns också röster som höjdes för att man inte har varit tillräckligt involverad i processen. Men trots kritiken vet vi alla att det fanns mycket som var gott i förslaget och det är väl kanske delar av det här förslaget som också finns med i våra tankar när vi arbetar vidare. Många av de frågor som också lyftes fram under 2007 när man diskuterade de här frågorna som hetast är frågor som egentligen måste lösas oavsett om det skulle ske en reformering av gymnasieskolornas struktur eller inte. Bl.a. var man orolig när det gällde examensgiltigheten, men den måste regleras och klargöras oavsett vilket skolsystem vi har. I dag sker det i ett reglemente, men enligt lagförslaget skulle det ske på förordningsnivå och det är någonting som jag också tycker att man skall ta in i en kommande lagstiftning. Man efterfrågar kombiexamen och den är egentligen redan möjliggjord, bara vi har ett ämne till som man kan studera med den förberedande läroplansgrunden som stöd så kan man avlägga studentexamen, så det är möjligt i en inte alltför avlägsen framtid. Branschråd och yrkesprov funderar man mycket på och det måste genomföras ändå. Yrkesprov är väldigt viktigt för våra praktiker att kunna komplettera sina kanske bristande teoretiska kunskaper med goda färdigheter i ett yrkesprov och på det sättet kunna visa att man är passlig för vidare studier eller också för anställning. Det finns också ett behov att uppgradera rättssäkerheten vid disciplinär åtgärder och det är också någonting som grundlagen kräver och någonting som måste åtgärdas i vilket fall som helst.När det gäller lärarnas behörighet för gymnasialstadiet är det också en fråga som inte är beroende av en skola eller fler skolor, utan det är också en fråga som ändå skall lösas.

 

Hur når man till alla de målsättningar jag uppräknade? Egentligen har vi ett ganska gott utgångsläge, de flesta av våra skolor är lokaliserade i fina lokaler, det kanske finns några som kanske skulle behöva få lite upprustning ännu. Vi har i hög grad kompetent personal. Det som vi nu funderar på är det som står i vårt handlingsprogram, dvs. vi talar om samordning. Då har vi funderat hur vi skulle kunna möta kritiken om utanförskap som kom i den tidigare processen. Därför inledde vi hela arbetet med ett gemensamt seminarium den 18 januari. De synpunkter som kom fram vid de seminariet har nu analyserats och de har också tagits med i den politiska arbetsgrupp som sedan tillsattes och den politiska arbetsgruppen har också tagit fram ett skelett till utvecklingsplan för hur gymnasialstadiet kan utvecklas. I den planen är de studerande i centrum och man strävar till en rationell organisation. Arbetet görs både kring administration men också kring det pedagogiska arbetet som utförs i våra skolor. När det gäller administrationen tänker jag t.ex. på upphandling, IT, marknadsföring, hantering av olika räkningar och liknande, skolhälsa och mera övergripande fastighetsförvaltning samt liknande frågor. Där söker vi nu en modell för hur vi skulle kunna samordna resurserna. Vi vill samordna där vi ser att det finns en vinst i att sköta olika frågor i större enheter, inte samordna för samordnandets skull utan samordna där vi ser en tydlig vinst. Seminariet som jag nämnde, som också hade en uppföljning i maj, har också efterfrågat mer pedagogiskt ledarskap och man ser också positivt på utvecklingsarbetet, vilket vi tycker är bra. Men det man har varit väldigt tydlig med och som vi också i gruppen som har jobbat med det här tror på är att viss egen personal måste man också se till att man har inom administrationen, knuten till den egna skolan, knuten till byggnaden osv. Det är vi  måna om. Jag tänker t.ex. på kanslister eller det som vi brukar kalla för hustomte som har väldigt många olika titlar i våra olika skolor, gårdskarl, vaktmästare osv., sådana som månar om och ser fastigheten som sin egen och därför sköter den väldigt bra.

 

Men hur detta skall gå till och vilka områden som skall samordnas och på vilket sätt det skall samordnas samt om man fortsättningsvis skall vara lokaliserad i en skola när man samordnar det eller om man skall placeras på en gemensam enhet någonstans osv. har vår projektledare i uppdrag att ta fram ett förslag tillsammans med personalen och se var man kan finna vinster i samordning.

 

När det gäller den pedagogiska delen avser vi att profilera utbildningarna. Vi anser att det finns program inom olika linjer där man kan samordna kompetens, där man kan utöka samarbetet och där man också kan finna vinster och ta fram styrkor ur en skola som man kan utnyttja i flera skolor. Rektorerna för de olika skolorna har nu fått uppdraget att tillsammans med projektledaren komma med ett förslag hur profilerna skulle kunna se ut.

 

Beslutandenivån i gymnasieskolan, enligt våra diskussioner, är fortsättningsvis i direktionerna och i landskapsregeringen. Däremot funderar vi på att det borde finnas ett branschråd för varje profil och att det branschrådet är rådgivande och skall ta in det senaste från branschen. Det finns till en viss del i dag, bl.a. inom högskolan har man jobbat ganska länge med branschråd och både när man har hört människor som jobbar i branschråd och också själva organisationen, så är det en bra instans, men som man ytterligare kan utveckla för att få arbetet att fungera ännu bättre.

 

Utöver branschråden har vi också funderat på någon form av utbildningsråd som skulle kunna ge influenser om vilka branscher och sektorer som kanske bör uppgraderas eller kanske dras tillbaka, alltså någon opartisk som kan säga hur trenderna ser ut, ute i världen, ute i Europa, ute i Norden, på Åland osv.  Det tror vi att branschråden sällan kommer med själva och säger, att vi borde nog minska vi! Däremot kan en övergripande kanske säga att framtiden säger att så här borde man göra, men beslutet finns hos landskapsregeringen och direktionerna.

 

Själva strukturen, antalet skolor, anser vi att vi inte skall ta ställning till i det här skedet, utan utgående från den praktiska verkligheten och de nya arbetssätten får framtiden utvisa hur strukturen skall se ut. Lagstiftningen skall anpassas, som jag redan var inne på, så att den inte utgör ett hinder för skolutveckling och samarbete.

 

När det gäller tidtabellen skall vi under hösten ha utvecklingsplanen klar. I budgetarbetet redan nu behöver vi ha en lösning på fastigheten på Neptunigatan, det som ursprungligen var Backaskolan, men också en lösning på Östra/Västra Skolgatan, dvs. den fastighet där i dag vårdinstitutet, handelsläroverket och Ålands lyceum är inrymda så att man där också får optimala möjligheter att verka och ha bra skolutbildning.

 

Senare i höst hoppas vi åtminstone ha kommit en bit på en ny lagstiftning för gymnasialstadiet. Oavsett en eller flera skolor är det nämligen mycket i den lagstiftningen som behöver moderniseras och som vi också behöver se efter att det inte finns hinder i lagstiftningen för vidare utveckling.

 

Efter det är det dags att revidera eventuella reglementen och instruktioner, åtminstone att se på dem och också se över utbildningsavdelningens organisation, om det också där i indelningen behöver göras revideringar samt också ta ställning till om de olika samarbetsinsatserna mellan de olika skolorna behöver en särskild enhet eller om man kan vara lokaliserad på en särskild skola men ha ansvar över flera olika skolors hantering av en viss fråga. Om det är så att man ser fördelar i en särskild enhet borde också personal överflyttas dit.

 

När det gäller vuxenutbildningen är det också en väldigt viktig del av vårt utbildningssystem i dag. Där har det också framförts tydligt, när man lyssnar på dem som vuxenstuderar i dag och de som funderar på att börja studera, att det borde finnas en plats dit man kan komma som vuxenstuderande och få goda råd men också få rådgivning. I dag är det mycket AMS som sköter den här hanteringen och det kan man fundera om vi det skall vara en person där eller om vi tar ställning till att det som en gång har varit Backaskolan samordnar den personal som vi har utlokaliserad på staden och jobbar med olika utbildningsinsatser i den fastigheten, men det har vi inte slutgiltigt tagit ställning till ännu, men det är möjligt att det kommer i budgeten för 2009.

 

När det gäller arbetet med de pedagogiska profilerna påbörjas egentligen det arbetet konkret redan i höst genom att det blir ett utvidgat samarbete i och med att de som så önskar börjar läsa gymnasiets läroplan i de studieförberedande ämnena matematik, engelska och svenska samt så småningom ett fjärde ämne som för min del är drömmen att det skulle vara valbart, men jag har ännu inte en uträkning klar på vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle vara; annars får jag sätta ner foten och säga vilket ämne det skall vara helt enkelt.

 

Detta om gymnasieskolan. Så alldeles kort när det gäller medborgarinstitutet vill jag säga att där har landskapet tagit sig en medlande roll mellan staden och de övriga kommunerna, kan vi säga och lagt ett förslag som vi anser att skulle kunna leda till att det skulle bli lika tillgång till Mediskurser för alla, oavsett var man bor.

 

När det gäller Öspelsfontänen blev jag väldigt häpen första gången jag kom i kontakt med kostnaderna för ett vattenkonstverk och det här är väldigt mycket mindre än vad ursprungsförslaget var. Jag är lite förvånad över att någon har sagt till kulturutskottet att det är möjligt att få ett vattenkonstverk för 100.000 euro – får man det så är jag glad – men det finns en arbetsgrupp tillsatt som skall ta fram ett förslag och de  har ännu inte kommit så långt i sitt arbete. Jag vet inte om det kanske sammanblandas med att man inom staden har hoppats att det skulle räcka med att man skulle lägga 100.000 euro på fontänen, men i våra gemensamma diskussioner mellan landskapet och staden har vi nog resonerat kring 150.000 euro och det är nog långtifrån det som ursprungligen önskades och som också konstnärerna har sagt att har varit realistiskt.

 

När det gäller sjöfartsmuseet fortskrider arbetet enligt planerna. Det är ett gott samarbete mellan staden, landskapet och Nautical Club.

 

När det gäller sjösäkerhetscentret skulle jag säga att där skyndar vi långsamt. Vi börjar med att tillse att sjösäkerhetscentret får en marknadsförare så att man kan börja marknadsföra den goda verksamhet de har i sjösäkerhetscentret och i första hand utnyttja den möjlighet till nettobudgetering som finns för att också öka inkomsterna och sedan efter ett tag utvärdera hur resultatet blir av det för att sedan ta ett eventuellt nästa steg; i vilken riktning är för tidigt att säga ännu.

 

När det gäller Bio Savoy har det efterfrågats om vi överhuvudtaget har lagstöd för att göra det. Det har vi; vi har kontrollerat det många olika jurister, även utomstående juridiska byråer. Jag kan säga att vi har dubbelkollat det och det skall inte finnas några hinder för att man gör på det här sättet. Vi har fått mycket beröm för att det är ett konstruktivt förslag. Vi har också fått höra att äntligen finns det politiker som är lite kreativa, och det är också roligt att höra att vi kan få sådant beröm någon gång,  men också förstås kritik, som jag fullkomligt förstår, att har det här enbart lett till att prissumman på fastigheten har stigit? Det är en hypotetisk fråga, eftersom vi inte kan veta vad som skulle ha hänt om vi inte har haft stödet, om det skulle ha blivit sålt överhuvudtaget, om det skulle ha rivits, om man skulle ha fått det här priset överhuvudtaget, utan det vi vet är att dethär priset fick vi nu med den här konstruktionen som vi har.

 

Allra sist, herr talman, till Bomarsund. Där rullar också arbetet vidare. Vi har anhållit om en justering av delgeneralplanen hos Sunds kommun, någonting som jag tidigare har sagt att jag skulle önska att skulle ha varit gjort för länge sedan för det är det som nu eventuellt försenar projektet. Vi håller på klargör just nu hur vi så snabbt som möjligt skulle hinna bjuda ut Bomarsund, men vi behöver vänta på behandlingen i kommunen och jag har också fått frågan om vi inte skulle kunna bjuda ut det fast inte behandlingen är klar i Sunds kommun. Jag har inget absolut svar på om man kan göra det eller inte göra det, men själv skulle jag tänka om jag skulle vilja räkna på Bomarsund att det skulle vara ganska trist att lägga ner en massa arbete och räkna på ett projekt som man inte vet sedan om det blir belagt med besvär osv., så att man egentligen inte i tid riktigt vet när det blir. Jag antar att vi är tvungna att invänta behandlingen från Sunds kommun innan vi kan bjuda ut, men det skall jag kontrollera upp.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Vicelantrådet Lundberg nämnde att delegeneraplaneändringen borde ha varit gjord för länge sedan. Men enligt mina uppgifter kom det en ansökan från landskapet för två veckor sedan. När man lyssnade på vicelantrådet lät det som att Sunds kommun sitter och rullar tummarna och inte gör så mycket, medan ansökan de facto kom för två veckor sedan. Jag tror nog att det kommer att jobbas i ganska snabb takt där. Det skulle vara bra att titta på möjligheten att lägga ut det på entreprenad och skriva in i anhållan, att förutsatt att delgeneralplanen godkänns eller någonting liknande. Visst är det synd att inte delgeneralplaneändringen har lämnats in tidigare!

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag vill försäkra att vi har ett väldigt gott samarbete med Sunds kommun och jag vill försäkra att Sunds kommun gör allt vad som står i dess makt för att få detta snabbt. Om jag lät som om jag satte skulden på Sunds kommun så tar jag det tillbaka omedelbums, för det var inte meningen! Däremot är det så att om man skulle be byggföretag att räkna på det redan nu och det skulle sedan dyka upp besvär mot delgeneralplaneändringen osv., så kan hela processen skjutas fram väldigt långt i tiden och det finns en risk att om den inte är klar så kanske man inte heller räknar seriöst. Jag tror att vi får bättre bud om planen är klar. Det är klart att jag kan stå här och säga att det skulle ha varit bra om den förra regeringen, som jag själv var medlem i, skulle ha lämnat in delgeneralplaneändringen under hösten, men skulle det i och för sig bli besvär så skulle vi ändå inte ha haft det klart ännu. Jag har utgått från att det har varit klart eftersom jag vet att ärendet har varit upp till behandling men som tydligen bordlades i oktober ifjol.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller stödet till Bio Savoy och dubbelkollningen huruvida man har laga grund så måste jag fråga: Är det så att man har frågat samma jurister som man frågade när man höll på fornminnena i Saltvik? I så fall kanske man fick fel svar även denna gång. Vad gäller påståendet att det här är ett stöd till säljaren, så visst är det så; jag känner till en köpare som var beredd att för 200.000 euro mindre köpa fastigheten, utan dessa krav, så visst blir det ett stöd till säljaren, det är uppenbarligen så det ligger till. I det här fallet passar det precis att det skilde samma summa som stödet är, men, hur som helst, skulle man köpa fastigheten, vilket också den aktuella köparen sade, så skulle man givetvis behålla byggnaden Bio Savoy och dess unika värde, det är ju en del av värdet på fastigheten. Inte är den alls grävmaskinsfärdig, som det stod i tidningen, utan det var fotomontaget som var i tidningen som skrämde upp många politiker!

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Det som jag har hört ltl Danne Sundman hänvisa till tidigare vad gäller lagstöd för detta är att lagstiftningen huruvida landskapet kan gå in och byggnadsvårdsskydda fastigheten inte gäller därför att staden har planeringsmonopol och det är staden som skall skydda den. Men i samma lagstiftning står det att trots att man inte skyddar kan man ändå ge stöd för det. Kopplat till de minimisreglerna att stödet inte får vara mera än 200.000 euro under en treårsperiod torde detta vara klarerat och det är kontrollerat både med juridisk sakkunskap från stadens sida, från landskapets sida och på dubbelt håll, som sagt, från båda sidor. När det gäller stödet till säljaren är det fortfarande hypotetiskt därför att buden fanns inte före de här diskussionerna kom; diskussionerna kom igång därför att det inte fanns några bud och säljaren sade att man vill riva fastigheten.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det fanns nog bud, men säljaren är inte heller dum! Vi skall komma ihåg att säljaren har agerat helt rätt i det här fallet för att få ett så högt pris som möjligt för fastigheten och det är inget brott på något vis utan det är tvärtom klokt att förvalta sin fastighet på det viset att när man säljer den försöker man få så högt pris som möjligt och utnyttjar också de strömningar som finns i samhället. Det lyckades man väl med och det kan vi bara gratulera säljaren till, det är absolut inte säljaren som skall få kritiken utan det är de politiker som har fallit för situationen. Det fanns bud före och man har inte stöd i den här nämnda lagen att ge stödet, men däremot kan man säkert ge stöd med hänvisning till någon annan lag. Om inte annat har vi lärt oss i dag att ge stöd hur som helst egentligen utan någon lag, bäst man vill!

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman! Vi kommer knappast någonsin att få reda på namn och ett påskrivet papper att jag skulle vara beredd att betala det här utan stöd i lag osv. därför att när säljarna hörde av sig till oss fanns det en konstruktion av ett pris som man ville ha av landskapet eller staden för att sälja det för att de inte fick de sålt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Vi börjar väl komma till slutet av debatten, det är inte så många kvar på talarlistan och det är några frågeställningar som särskilt har utkristalliserats som sådana som intresserar mest.

 

Ltl Olof Erland tyckte på något sätt att vi var frustrerade över att regeringen gjorde framsteg. Då frågar man vilka framsteg har den här regeringen gjort! Om vi lite tittar på vilka projekt som blir slutförda här så ligger de flesta konkreta projekt inom kultursektorn. De påbörjades av den förra regeringen: om- och tillbyggnaden av sjöfartsmuseet, planeringen av Bomarsund, jordbrukspolitiken; när det gäller  sjösäkerhetscentret tycker jag däremot att finansutskottet går lite tillbaka, nu skall man igen börja utreda! Den förra regeringen var på det klara med att det skulle bli ett aktiebolag, men nu skall man börja och mådda i utredningsträsket, som en partikollega till mig skrev! Det är alltså frågor som den förra regeringen redan hade ganska långt på banan.

 

Frågorna om Medis och Savoy var också anhängiggjorda och det var svårt att komma fram. Det är bra om vi nu lyckas lösa de frågorna också. Jag vill ge en eloge till vicelantrådet Britt Lundberg, speciellt för Savoy-frågan. Den har förvaltningen jobbat mycket med och det finns olika åsikter om stödet, men det som var alldeles klart var att allmänheten ville att biografbyggnaden och biografsalongen samt det som hörde till den skulle byggnadsskyddsförklaras. Det var ingen privat villig att göra. Därför är det en logik i att samhället går in och tar ett ansvar här. Detta har nu skett i och med förslaget och det är normalt att man kan kritisera också detta. Det som många av som tycker att det här är ett bra förslag drömmer om är att den nya ägaren också skulle förverkliga det bostadshus som ursprungligen ritades längs Ålandsvägen och som hör till byggnaden. Det tycker jag är någonting som vi skall vara glada över och den som inte är det må nu vara frustrerad över det!

 

Det enda som kanske är helt nytt är miljöbilspremien, och den frågan har nog inte precis här i lagtinget rosat marknaden den här gången. Det verkar ännu ytterst oklart på vilka grunder stödet skall betalas ut och särskilt skrotningsavgiften. Man betalar ju avgiften för att få sin bil s.a.s. skrotad. Avgiften måste alltså täcka vissa kostnader som man utför i samband med skrotningen. Skrotningen skall också innebära att man återvinner delar av bilen som är möjlig att återvinna. Jag ser att många av finansutskottets medlemmars pannor rynkas, men då har ni inte läst det EU-direktiv som också lagtinget har antagit i denna fråga! Det är inte bara att få en avgift och så ja, ja, jag vet inte vad ni föreställer er! Men så försiggår inte skrotning av bilar i dag som det kanske gjordes för tio år sedan när man pressade ihop dem och de låg i  hög någonstans på landsbygden. Nu är det också fråga om återvinning och vem skall göra det? Är det ansvariga ministern som skall på något sätt dela ut pengarna och se att det blir skött! Det kräver alltså en delegering av verkställighetsansvaret till en myndighet som har denna kompetens, och det verkar nu inte utskottet överhuvudtaget ha reflekterat över! Det krävs alltså mycket innan man kan verkställa detta på ett sätt som är förenligt med de regler och direktiv som vi redan har.

 

Ltl Olof Erland sade att socialdemokraterna är besvikna, och det är vi, vi är rejält besvikna över förslaget till förebyggande utkomststöd. Han pratade om det ”ultimata”; tillsvidare har det varit det ”optimala”, men nu skall det bli det ultimata som vi skall vänta på. Ja, herr talman, diskussionens vågor går höga! Efter ltl Olof Erlands utläggning om det förebyggande utkomststödet förefaller frågan väldigt kaotisk, om hans åsikt är den som är vägledande i den här frågan. Det är alldeles sant att det förebyggande utkomststödet är till för att förhindra personer att bli beroende kontinuerligt av det vanliga utkomststödet. Men hur skall det gå för Sara Karlsson? Skall hon söka jobb? Det är det som är det normala när man får utkomststöd tillfälligt, dvs. att man själv sedan skall bli självförsörjande. Om hon inte får det förebyggande utkomststödet kontinuerligt kommer inte hennes ekonomi att förbättras, om det är 70 eller 12,90 eller vad regeringen räknar ut att det är. Det finns ingen logik i det där resonemanget. Regeringen har antagligen valt det förebyggande utkomststödet för att det var förtroenderådet som lanserade det en gång i tiden. Det är väl därifrån det kommer. Men det är nog ganska klart att det kan man inte använda sig av som ett kontinuerligt stöd till pensionstagarna. Sedan kom det fram en massa andra mer eller mindre fantasifulla förslag, men om man skall utnyttja de möjligheter vi har så lär det väl ändå bli som socialdemokraterna har föreslagit.

 

Herr talman!

Jag tyckte att det var väldigt bra att ansvariga utbildningsministern Britt Lundberg kom in och redogjorde för sitt arbete med reformeringen av utbildningen på gymnasialstadiet. Den avvek något från det vi fick höra av ltl Olof Erland; han hade lite andra synpunkter och målsättningar. Jag tycker att diskussionen som har funnits här och den presentation vi fick fortfarande är otroligt oklar. Det är det att man vill inte tala om själva verksamheten och organisationen. Det är lite som när man byggde kk-huset, man bygger ett hus först och sedan skall man diskutera verksamheten. Samma sak är det här, man skall göra en reform av gymnasialutbildningen och då börjar man kringgå, man skall bestämma vad man skall göra med Backaskolan och med utrymmen på Östra Esplanadgatan där vårdinstitutet är, man vill alltså syssla med allt annat än att ta tjuren vid hornen. Vad är syftet med omstruktureringen och hur skall den gå till? Jag vill upprepa att liberalerna under processen med Struktur-07 sade att de har en egen lösning. Ålands lyceum en enhet. Vuxenutbildningen en enhet. Övrig gymnasialutbildning en enhet. Nu vet vi bara att man att diskuterar eventuellt en separat enhet för IT och gemensamma funktioner som inte direkt hör till det pedagogiska arbetet. Men det som gjorde mig verkligt betänksam var när ministern presenterade hur beslutsmodellen skall se ut. I Struktur-07 var det ju så att man ville lämna över så mycket som möjligt till gymnasiet att själva besluta om sin interna verksamhet. Men nu skall alltså landskapsregeringen vara inblandad, utbildningsavdelningen, det skall finnas direktioner, det skall finnas branschråd, det skall finnas utbildningsråd – jag antar att det skall finnas elevråd – det skall finnas lärarråd osv. samt rektorer. Jag tycker att det står ganska klart att det blir otroligt komplicerat att få till stånd konkreta beslut med en sådan här organisation. Det är säkert viktigt med branschråd eftersom de skall påverka och komma med incitament hur utbildningen inom olika branscher måste utvecklas för att näringen skall ha tillräcklig välutbildad arbetskraft. Men att landskapsregeringens utbildningsavdelning direkt skall vara inblandad i utvecklingen av verksamhet – om det är det som är meningen – så tror jag det är mycket farligt. Landskapsregeringens utbildningsavdelning är en tillsynsmyndighet och skall övervaka att den lagstiftning som skall komma om skolan skall följas och sedan bör man ha utvecklingsresurser.

 

Ja, man kanske inte kan förvänta sig så mycket mera. Vi hade ju fått löfte om att vi skulle få veta vad målformuleringen var. Nu var det mera så här programmatiskt och det är tydligen så att vi får vänta ännu. Ansvariga ministern lovade en färdig lagstiftning i höst, men modifierade sig nästan medsamma och sade att vi hoppas ha kommit en bit på en ny lagstiftning, så det känns väldigt ovisst. Det är inte bra eftersom den här sektorn under så många år har varit helt oreformerad. Vi har särskilt två skolor som har stora svårigheter och det är naturbruksskolan – jag vet inte om det var fem elever som man hade i år eller sex av vilka tre var på en hästlinje och resten gick på naturbruksskolan – och det måste väl vara så i dag i naturbruksskolan att det finns mera pedagoger och annan personal än det finns elever nästan! En annan skola som har sviktande elevunderlag är handelsläroverket. I en större struktur kan man ha kvar utbildningsprogrammen utan att upprätthålla separata skolor och direktioner och budgetar IT osv. osv. Om nu inte det här lagtinget kan genomföra en så pass stor reform som Struktur-07 var så skulle ändå den liberala modellen vara ett steg framåt, men att komma med ytterligare en enhet vid sidan av de andra sju och en massa råd som skall vara med och säga sitt kommer inte att underlätta utvecklingen och effektiveringen av den här sektorn. Den behovsplan som här talades om skall ju syfta till att få ned driftskostnaderna. Då är nog den här sektorn en sådan del där det finns mycket som kan göras utan att på något sätt försämra kvaliteten i det pedagogiska arbetet, utan tvärtom genom ökad samordning kommer eleverna att få större möjligheter att välja individuella program.

 

Herr talman!

För att säkerställa oss om att vi verkligen får någonting mera konkret att hända inom det här området föreslår jag en hemställningskläm som lyder: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i samband med höstsessionen kommer med ett meddelande om hur gymnasieutbildningen skall reformeras.”

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag vill ogärna förlänga debatten om miljöbilspremien, men jag vet inte om jag missuppfattade, men ltl Barbro Sundback pratade om skrotbilsavgift. Det som finansutskottet har tagit ställning till är en skrotningspremie, dvs. att det skall betalas en premie till den som har en bil i drift som är miljöfarlig och tar bort den; då får man en premie för det. Det är någonting helt annat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var ett viktigt förtydligande. Det visar att förslaget är ännu sämre! Enligt EU:s direktiv, så vad skall man ta bort, vart skall bilen ta vägen? Hur skall den omhändertas? Det vill jag gärna ha ett svar på.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag måste tyvärr göra ltl Barbro Sundback besviken på den punkten. Jag kan inte i detalj berätta hur man skall ta vara på den, men det viktiga är att man får bort den från vägarna eftersom en gammal bil spyr ut mycket, mycket mera avgaser än vad en ny modern miljöbil gör. (ltl Barbro Sundback: tack för den informationen!). Det är därför vi skall få bort dem och därför vill man betala en premie för det, så enkelt är det!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag kanske inte borde säga någonting för att inte låta elak, men nog är det barnsligt! Ta bort? Hur följer myndigheten upp den uppmaningen, ja, vad innebär det?  (Från salen: den måste avregistreras).Det är bara att avregistrera och sedan registrera in den igen då efter en viss tid! Nej, snälla vänner, det är nog bäst att hålla sig till den gamla regeringens program så gör vi framsteg!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman! Det är nog så att det här ärendet har diskuterats så länge att ltl Barbro Sundback försöker bara blanda bort korten eller så är hon lite dåligt påläst. Skrotbilspremien och skrotningsavgiften är två vitt skilda saker.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Kanske ltl Torsten Sundblom har något förslag hur vi skall ta bort de här bilarna när de får den där premien. Hur skall det gå till? Ingen aning!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag inledde mitt anförande med den övergripande målsättningen för utbildningen på gymnasialstadiet. Däremot finns det ingen dold agenda för någon speciell struktur hur det skall se ut, utan det skall vi göra precis som det står i den här regeringens handlingsprogram och som det också stod i den tidigare regeringens handlingsprogram, i nära process med skolorna. Det är det arbetet som vi håller på med nu. I Struktur-07 tror jag att blev det för mycket fokus just på strukturen och man fokuserade mycket på lådor. Hela lagstiftningen var en ram och det fanns väldigt mycket frågor som inte var utredda. Nu har vi försökt fokusera på kostnader, vi fokuserar på kvalitet och vi vill ha en modell som också är accepterad ute på fältet. I Struktur-07 fanns också branschråd; de är nödvändiga för att man skall kunna genomföra de jätteviktiga yrkesproven. Det är alltså inget nytt påfund i den här gruppen. Det som är nytt är utbildningsrådet, men vi tycker det är bra att vi har kloka människor som kan tala om vad man borde prioritera och vad man inte borde prioritera. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Den springande punkten är att man inte kommer ifrån själva strukturen och organisationen. Det är sist och slutligen ett politiskt ansvar vilken organisation skolorna skall ha. Om det är så att det är på något vis skolorna som skall avgöra det så kan det kanske låta lockande, men det politiska ansvaret har sist och slutligen regeringen, så det skall bli intressant att se vad man kommer fram till och vi vet att senast var det Ålands lyceum som inte ville ingå i organisationen och det var väl därför som trepartsmodellen lanserades.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Arbetet är mycket demokratiskt och alla har samma möjligheter beroende på hur stora man är att ha representanter med på våra seminarier. Vi ser alla fram emot att vi så småning skall kunna ha en klar bild av hur samordningen skulle kunna se ut och hur profilerna skall se ut. Från skolorna är de med och bidrar med sin klokskap, men självklart är det landskapsregeringen som kommer att besluta, och det är man också fullkomligt medveten om vid skolorna. Ltl Barbro Sundback var kritisk till att landskapsregeringen finns med som beslutande, men landskapsregeringen finns med, om inte annat, i en del av budgetprocessen som ju är en viktig del samt för anställande av rektorer osv. Det har vi inte ändrat på i det här skedet. När det gäller studerande i de olika skolorna vill jag bara säga att naturbruksskolan hade 54 studerande, handelsläroverket 110. Har varit på både skolors examen; i våras utexaminerdes sju stycken ungdomar från naturbruksskolan och 25 stycken från handelsläroverket. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Utexamineringssiffran från naturbruksskolan är intressant: sju elever! Om man ser på produktionsresultatet i en sådan enhet är det ganska svagt. Ja, herr talman, det återstår att se vad som kommer ur processen och vi väntar med spänning, men vi tycker att det är viktigt att lagtinget får säga sin åsikt om det som man kommer fram till genom den här processen, så jag hoppas att förslaget om ett meddelande vinner stöd här i lagtinget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

Ltl Danne Sundman och jag kom överens om att han skulle få presentera reservationen och jag tänkte därför eftersom debatten börjar närma sig slutet ta upp lite av kommentarerna som har gjorts och så avsluta med lite eget. Ltl Roger Jansson nämnde att det skrevs tydligare i grundbetänkandet om miljöbilspremien än i det nya betänkandet. Det håller jag med om. När vi fick höra finansministern säga att han uppfattade det som att det går att betala ut så gjorde det mig orolig och det kändes som att det i alla fall inte hade någon betydelse vilken skrivning man har.

 

Ltl Anders Eriksson nämnde att vad som gäller är sossarnas förslag eller ingenting alls och att man inte därför godkänt de två tidigare förslagen om Ålandstillägg. Vi kan väl säga som så att Ålandstillägget är lite som med det förebyggande utkomststödet att man vet inte var det slutar. Det var inte det slutgiltiga utan vi ville undersöka det mera. Jag vill säga att vi har försökt jobba konstruktivt i vårt parti på det här och som ltl Barbro Sundback nämnde hade vi ett annat förslag från början men vi insåg att det här är inte det optimala. Vi kan förstås ännu inte veta vad det blir att kosta. Det går inte att ta reda på med våra resurser. Däremot måste man få komma med förslag och det nämndes många gånger, att det här är vårt förslag.

 

Det som fick mig att begära ordet var egentligen var ltl Olof Erlands replik om att lära upp mig med en kurs för att hantera sin frustration. Jag vet inte i vilket läge jag har visat så stor frustration; däremot ville jag prata i replik och jo, jag kan erkänna att jag är frustrerad på ett sätt och det är för de äldre, just de ekonomiskt utsatta pensionärerna. Tyvärr är det så att det här förslaget inte känns rätt och det bästa skulle ha varit att man tog det tillbaka och kom med ett annat förslag snabbare. Jag är rädd att förslaget gör att man inte känner någon brådska för vi har i alla fall det här! Jag förstår att det är svårt att hitta någonting, men 12-19 euro som vissa får är nog lite när man samtidigt diskuterar olika avgiftshöjningar osv. Förslaget om förebyggande utkomststöd kommer som sagt att bli svårtillämpat i kommunerna.

 

Ltl Olof Erland nämnde också att parkeringshus som Mariehamns stad tänker bygga inte är så bra för miljön. Som jag ser det är det i alla fall lite mer miljövänligt än om man skall köra runt och söka parkeringsplatser! Får vi en förbättrad kollektivtrafik så kanske det inte behövs.

 

Jag lovade en ledamot att inte vara så långrandig så jag skall avsluta här, herr talman!

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Det har sagts så många gånger att det förebyggande utkomststödet är en lösning som delvis hjälper de utsatta pensionärerna. Det hjälper dem inte om man inte kommer fram med något förslag alls eller, som ltl Göte Winé vill, att man drar det tillbaka för ytterligare utredningar för att hitta optimala eller ultimata lösningar. Ett steg framåt är i alla fall på vägen till nästa steg, så jag tycker att det här är någonting man skall gå vidare med. Sedan tycker jag faktiskt att många borde inse att vi inte skall bygga parkeringshus av den orsaken att man kör runt här i staden och inte hittar parkeringsplats. Mera konstruktiva lösningar måste vara att man har uppsamlingsparkeringar och intensifierad kollektivtrafik eller andra tekniska lösningar.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Vi är helt eniga om en intensifierad och utökad kollektivtrafik. Ltl Olof Erland nämnde att jag skulle ha sagt att vi tar den tillbaka bara för att fördröja. Det jag menade är att jag är rädd att det här kommer att fördröja på det sättet att man är nöjd en stund, utan man tar det tillbaka och försöker i stället komma med ett annat förslag snabbare och som håller mera. För tredje gången säger jag att ett förebyggande utkomststöd kommer att bli svårtillämpat i kommunerna och det är det jag är orolig för och därför nämnde jag det. Jag vill inte förhala det utan jag vill ha ett rättvist system.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Socialansvariga Katrin Sjögren har redogjort för de tänkbara alternativen. Jag skall bara nämna ett alternativ som jag tror kan vara intressant. Det är just det här med hushållsstöd, men det kräver lagstiftning. Det kräver verkligen lagstiftning för det är en ny stödform och den processen kräver tid och den kräver resurser samt att vi återkommer till lagtinget. Ett arbete pågår. Precis som miljöfrågorna, miljöbil och liknande är prioriterade frågor för våra regeringspartier är det här en prioriterad fråga. Det finns ingen här i våra grupper som skulle vara emot att man gör någonting för det första och att man sedan gör det bättre, det är det som är den politiska metoden, kunde man kalla det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman!

Jag vill anknyta lite till pensionärernas ställning.  När det gäller pensionärernas ställning i landskapet Åland är det så att den låga grunddel som de är berättigade till inte räcker till för deras vardag. Det är nämligen så att om man gör en prisjämförelse t.ex. med levnadskostnader på Åland respektive i riket visar det sig att kostnadsnivån är högre på Åland. Vi kan ta som ett exempel att har du en matkasse, så kostar den betydligt mera på Åland än vad den kostar i Finland. Vad vill jag säga med det här? Jo, jag vill säga att utkomststöd i all ära, men faktum är att vi har väldigt många pensionärer som borde söka ett utkomststöd, men de är vana att ”bra karl reder sig själv!” och det kan upplevas för de pensionärer som är i en sådan situation att de egentligen skulle behöva söka det för att ha råd med en bulle till kaffe i stället för ett kex och kanske skulle ha råd att beställa en tidning i stället för att låta bli, de pensionärerna tror jag att inte vill söka utkomststöd utan i stället skär de ner på sitt leverne. Därför tycker jag att det borde göras en ändring när det gäller pensionärerna, men vi har fått höra att det är en riksbehörighet så vi har ingen möjlighet att höja grundpensionen. Däremot tycker jag att själva utkomststödet borde automatiskt betalas ut till samtliga pensionärer utan att att de skall behöva söka det.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman!

Själva syftet med ett stöd till de utsatta pensionärerna är helt riktigt, men att betala ut ett stöd till alla pensionärer betyder att man betalar ut ett stöd till dem som också är väldigt välbeställda och de som är fattiga pensionärer blir av med andra bidrag som staten i dag betalar, så den här problematiken är välkänd. Det är bara det att för att göra ett långsiktigt hållbart stöd måste vi för det första basera det på lagstiftning och antagligen överenskommelser med riket om lagstiftningen.

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Det är fullt möjligt att det är så som ltl Olof Erland säger. Däremot vidhåller jag att det är en tröskel för många pensionärer att sätta sig i den situationen att de skall identifiera sig med att de inte klarar sig utan att vända sig till socialen.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Det är ett faktum att det är en tröskel. Det är många som säger det och därför är det också så att i paketet, som det har framställts och diskuterats i landskapsregeringens förslag, skulle man använda information om att det grundläggande utkomststödet är för att förebygga kommande problem. Det är ett sätt att försöka sänka tröskeln. Så är det i praktisk politik, vi måste använda de instrument som vi har och försöka få ut ett stöd som ändå hjälper till någon del upp den här situationen som många befinner sig i.

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Det är helt rätt som ltl Olof Erland säger, men jag vill igen komma tillbaka till det jag sade, att de som i dag får den låga grunddelen, de har i de flesta fall inte stora tillgångar för skulle de ha stora tillgångar skulle de inte ha en väldigt låg grundpension.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Ltl Mika Nordberg späder egentligen på attityden om rädslan för socialen. Man får inte glömma bort att socialen i kommunerna finns för att hjälpa och det är en rättighet att få stöd därifrån. I och med att vi får in flera som tar hjälp är man med och skapar en attitydförändring. Man bör titta i kommunerna vad man kan göra för att minska på attityden att det skulle vara skamligt att gå och få hjälp. Man söker hjälp annars också. Man kunde i stället påpeka att det här är en rättighet, alla har rätt att komma upp till en viss inkomstnivå. Det är där vi behöver hjälpa till, inte att förstärka attityden mot socialen. Socialen i kommunerna är till för de enskilda invånarna.

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Det kan mycket väl vara som ltl Göte Winé säger, men faktum är att vi har hört ordspråket att det är inte lätt att lära gamla hundar sitta! Jag vill inte på något sätt säga att pensionärerna skulle vara gamla hundar, men pensionären är ändå en äldre människa och att ändra inställningen hos en äldre människa gör man inte på en kvart, en timme eller en dag – jag tror att kanske om 20 år! De som i dag är medelålders kanske tänker annorlunda. Men faktum är att de pensionärer som skulle behöva stöd i dag inte vill vända sig dit.

 

 

 

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Men då kanske man kunde mötas  halvvägs. Om inte de vill komma dit, så kanske man kan hitta något annat, man kan ordna något uppsökande i kommunerna och förklara att vi är här för att hjälpa i stället för att bara svartmåla detta med utkomststöd. Det är inte så utan man kunde se: vad kan vi göra för att hitta på lösningar för att få bort attityden? Jag har en viss förståelse för det som ltl Mika Nordberg säger, men låt oss i stället sätta oss ner och vara kreativa och se vad är det som vi kunde komma fram till. Kanske man kunde få ut en socialarbetare till ett äldreboende och berätta att det här är en rättighet. Jag får tacka ltl Mika Nordberg för den här repliken för just nu har jag fått en idé som jag hoppas att vi skall kunna införa i vår kommun!

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Faktum är att det är en viss behörighetskompetens som vi saknar. Jag hoppas att vår behörighet med tiden skulle öka och inte minska. Jag är fortfarande inne på samma linje som tidigare att kostnadsnivån är högre på Åland jämfört med Finland och därför borde det vara en penning som skulle komma samtliga pensionärer till del utan att de skall behöva söka om den. Det är min tanke i det hela.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Jag vill börja med att stöda ltl Barbro Sundbacks förslag till hemställningskläm om ett meddelande om gymnasieutbildningen till hösten.

 

Jag tycker att det har varit bra att  vi har fått en rejäl debatt om stödet till de mest utsatta pensionärerna. Samtidigt är det synd att socialdemokraternas förslag om att höja grunddelen för pensionstagare till 500 euro så lätt avslås och viftas bort. Förslaget skulle också vara ett lättare sätt för socialarbetare ute i de 16 kommunerna att administrera. När ltl Olof Erland föreslog att man skulle bygga Öspelfontäner i 16 kommuner var det en hel del mungipor som riktades uppåt! Nog är det också rätt besvärligt att ha 16 kommuner som skall bevilja det förebyggande utkomststödet, enligt grunder som kommunerna själva skall fastställa. Det skulle vara ett rättssäkert sätt om man skulle gå in för socialdemokraternas förslag och det skulle vara ett långsiktigt och hållbart stöd så att de som är de mest utsatta skulle veta att det här är det som gäller och att det inte blir nya system efter ett halvår eller efter ett år eller när man nu har utvärderat regeringens förslag om 70 euro.

 

När vi läste tidningen igår och såg artikeln om kvinnan som lever på 533,15 euro per månad inser vi att det är en orimlig summa att klara sig på, och det gör hon inte heller; hon går back 80 euro per månad och frågan är om hon kommer upp på plussidan även med regeringens förslag. Ändå kanske inte hon är en av de mest utsatta kvinnorna och männen. Det finns många personer, närmare 500 pensionärer, som lever under den relativa fattigdomsgränsen. De har hus, de har försäkringar, de har Mise-räkningar, de har TV-licenser och mycket annat som skall betalas och alla kan inte betala sina fakturor heller, de blir obetalda. Vad skall man då göra? Skall man sälja det lilla man har, sitt hus?

Det här är nog en jätteviktig fråga att så snabbt som möjligt nå en lösning på. I dag är det så att socialarbetare från olika landsbygdskommuner vänder sig till Emmaus för att få kläder, i synnerhet skor, till äldre och fattiga och förstås också till barnfamiljer på landsbygden. Det är bra att det finns någon plats man kan vända sig till, men det är inte värdigt ett Åland som man annars talar om att är rikt och här finns ingen arbetslöshet eller fattigdom, men under ytan finns det faktiskt människor som har väldigt svårt att få pengarna att räcka till.

 

Jag tycker att även om vi har haft en debatt här i dag och man från regeringens håll inte har sett med så blida ögon på vårt förslag att man går hem och funderar och tittar på det noggrant, alltså att höja grunddelen till 500 euro just för den här gruppen pensionärer.

 

I Sverige fanns en skrotningspremie fram till ifjol då den blev skrotningsersättning, sedan tog pengarna slut och i dag är det helt och hållet ett utökat producentansvar för tillverkare och importörer. Man hade över 100 miljoner kronor i fonden, men tjof sade och så tog skrotningsmoroten slut! Det finns en risk att det kommer att göra det här också. Däremot har vi nu en lagstiftning om skrotbilar med producentansvaret i botten som vi antog här i lagtinget den 25 januari. Visst vore det bra om vi skulle få bort en hel del av den gamla bilparken från våra vägar och jag har förespråkat tidigare här att vi borde ha en skrotningspremie före en miljöbilspremie, men jag tycker att det skall bli intressant att se hur man skall få till en bra lagstiftning och direktiv kring detta. I stället för att diskutera miljöbilspremie kanske det hade varit värt att fokusera mer på hur vi skall minska bilkörningen, hur vi skall få flera cykelvägar, hur skall vi få bättre kollektivtrafik och lagt mera krut och insatser den vägen. Även om man kör omkring i en miljövänlig bil så släpper den ut avgaser.

 

Ltl Sirpa Eriksson:

Herr talman!

Det verkar som om alla i salen inte riktigt vet vad landskapsregeringens förslag om 70 euro i förebyggande utkomststöd för pensionärer egentligen betyder. Först och främst är det så att en folkpensionär ofta är berättigad till ett vanligt utkomststöd. Det skall kommunen bevilja helt i normal ordning. Sedan kan pensionären vidare vara berättigad till förebyggande utkomststöd som är utöver utkomststödsgränserna. Detta förebyggande utkomststöd skall landskapsregeringen bekosta. Det här betyder i praktiken att pensionären kan vara berättigad till även ett par hundra euro i månaden, beroende på utgifterna.

 

Som jag ser det är det inte meningen att en pensionär skall behöva söka sitt förebyggande utkomststöd månatligen utan det kan ges t.ex. två gånger per år. Tanken med förebyggande utkomststöd är, precis som flera här har sagt, att förebygga utslagning.

 

Jag vet av erfarenhet att det finns pensionärer som inte har fått information om pensionärernas vårdbidrag och inte heller om pensionärernas bostadsbidrag. Det finns många pensionärer i egnahemshus som inte vet att de är berättigade till bostadsbidrag. Jag är övertygad om att när vi nu har aktualiserat förebyggande utkomststöd för pensionärer kommer de också att få information och hjälp med att söka sina sociala rättigheter från socialarbetarna. Detta förbättrar de utsatta pensionärernas situation i sin helhet.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja ha ett förtydligande av ltl Sirpa Eriksson, som jag vet att är mycket kunnig inom detta område. Menar då ltl Sirpa Eriksson att man kan ge ett förebyggande utkomststöd retroaktivt i flera månader utan att det inbegärs prövning på det? Är det så att man helt enkelt kan säga att nu får den här ersättningen för tre månader, varsågod, det här skall du klara nu? Skall socialarbetaren ta upp det månatligen? Ett förtydligande om vad som egentligen gäller!

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag som har arbetat som socialarbetare i 25 år har självklart den åsikten att i klara fall när pensionären har samma situation varje månad och samma inkomster och samma utgifter kan man, speciellt när det gäller förebyggande utkomststöd, ge en klumpsumma flera månader framåt. Det är resursslöseri att socialsekreteraren skulle träffa pensionären i fråga varje månad.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Är det enligt lag helt okej? Jag håller på själv och tittar i lagen här. Det skulle vara ganska intressant att veta för jag har för mig att man inte har hur lång tid som helst att ge framåt därför att det skall omprövas. När jag läser om syftet med förebyggande utkomststöd, att det skall främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd känner jag redan att man är och plockar lite i lagens kant. Är det egentligen i enlighet med lagens syfte? Är det alltså så att man kan ge det för flera månader framåt?

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman!

Definitivt! Det är precis det som är lagens syfte att ge en klumpsumma. När man ger ett förebyggande utkomststöd är det meningen att personen förhoppningsvis inte skall behöva komma till socialkansliet längre. Man kan ge flera hundra, ja flera tusen euro. Jag har själv beviljat när jag har jobbat som socialsekreterare i Vasa stora summor i förebyggande utkomststöd och de personerna har inte behövt komma tillbaka till socialkansliet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar vid lagtingets plenum inkommande torsdag den 5 juni. Ärendets behandling avbryts därför i avvaktan på detaljbehandlingen.

 

Lagtingets nästa plenum är i morgon onsdag den 4 juni kl.13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.15.15).

 

 

 

 

Originalfil