Plenum den 3 juni 2013 klockan 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 3 juni 2013 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 2

1    Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Bordläggning. 2

2    Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2011 – 31 oktober 2012

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJNP 2/2012-2013)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2012-2013)

Andra behandling. 2

3    Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Andra behandling. 2

4    Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Andra behandling. 3

5    Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Andra behandling. 3

6    Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Andra behandling. 3

7    Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Första behandling efter bordläggning. 4

8    Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Föredras efter bordläggning. 4

9    Kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2012-2013)

För kännedom... 14

10  Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)

11  Tillstånds- och tillsynsmyndighet för social- och hälsovården

Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2012-2013)

12  Landskapsborgen för bostadslån

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2012-2013)

13  Samhällsservicereformen, den digitala agendan och den övergripande framtidsutvecklingen

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2012-2013)

Plenum slutar. 15

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Karl-Johan Fogelström anhåller om ledighet från plenum 5-6.06.2013 på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Talmanskonferensen har beslutat att vi kommer att hålla två plenum idag. Talmanskonferensen har också beslutat att det blir plenum, förutom inkommande onsdag, även på torsdag klockan 09.30.

Meddelas också att en frågestund enligt bestämmelserna i 35 § arbetsordningen hålls vid ett särskilt plenum onsdagen den 5 juni klockan 13.00. Landskapsregeringen har meddelat att lantrådet och alla ministrar, utom minister Thörnroos kommer att vara närvarande vid frågestunden.

En lagtingsledamot som önskar ställa en fråga vid frågestunden ska anmäla sig till lagtingets kansli senast dagen före alltså senast imorgon tisdag. Antecknas.

Bordläggning

1        Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2012-2013)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum idag. Godkänt.

Bordläggning

2        Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2011 – 31 oktober 2012

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJNP 2/2012-2013)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 05.06.2013. Godkänt.

Andra behandling

3        Vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Samma förfarande gäller för detta ärende.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5        Utvinningsavfall

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Samma förfarande gäller även för detta ärende.

Diskussion. Ingen diskussion.

Först föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 13 § räddningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

6        Nya försöksdjursdirektivet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Samma förfarande gäller även för detta ärende.

Först föreläggs förslaget till landskapslagen om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

7        Täktverksamhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Samma förfarande gäller även för detta ärende.

Först föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om naturvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd. 14för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling efter bordläggning

8        Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Ärendet bordlades 29.05.2013. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet  för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om främjande av integration.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice . Godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om en delvis tidigarelagd indexhöjning år 2013 av vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Godkänt.

Föredras efter bordläggning

9        Kulturpolitiskt program för landskapet Åland från år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2012-2013)

Ärendet bordlades 29.05.2013. Lagtinget beslutar om ett meddelande ska remitteras eller antecknas för kännedom. Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Liberalernas grupp framträdde i denna fråga redan förra veckan. Vi har en sak som vi vill föra fram i samband med detta ärende också.

Kulturmeddelandet rör inte Ålands radio och TV så särdeles mycket annat än att det står nämnt om vikten av att vi har bra medier för opinionsbildning och för ett öppet debattklimat. Det står också nämnt att åländsk public service, Ålands radio och TV, ska hålla en egen profil och engagera lokala kulturarbetare. Det nämns här att det ska tas fram ett speciellt program för detta och det är bra.

Jag vill säga några ord om radions och TV:s finansiering, en fråga som har varit öppen och aktuell här under en längre tid.

Vi har en situation nu där vi fortfarande finansierar vår public service radio med licensmedel samtidigt som man på rikshåll har gått in för att införa en rundradioavgift där man tar avgiften via beskattningen. Utbudet av public service finansieras via skatten. Vi liberaler tycker att det här är ett bra sätt att finna en långsiktig finansiering i radioverksamheten när det gäller public service verksamhet här på Åland.

Vi har en någon speciell situation när det gäller upptagandet av skatter. Eftersom den här avgiften nu tas av samtliga finländska skatteskyldiga, exklusive ålänningarna, så måste det här är rimligen betyda att de influtna avgifterna som kommer till statskassan får vi här på Åland del av via avräkningen och vårt ekonomiska system. Någon från landskapsregeringen får rätta mig om jag har fel, men jag är rätt säker på att vi har den situationen just nu.

Det här är lite på sidan om ämnet. Det är en fråga för den diskussion som pågår om avräkningsgrunden och hur man ska bedöma vem som är vinnare eller förlorare när det gäller nya ekonomiska förändringar av budgetering och intagande av skatter och avgifter, och hur man ska ändra avräkningsgrunden i förlängningen.

Det här betyder just nu att vi via klumpsumman får in pengar som är ämnade för att finansiera public service verksamhet. Här på Åland går klumpsumman ändå till att finansiera allt övrigt som vi har ansvar att sköta om och finansiera, men ålänningarna får därutöver fortfarande betala sin TV-licens.

Finländska medborgare finansierar public service verksamhet som också kanaliseras till Åland medan vi här på Åland betalar våra licenser.

Det är kanske en detalj i det hela men det visar på att den här saken borde redas upp. Landskapsregeringen har gett löften om att man arbetar med den här frågan. De löftena har nu getts åtminstone under ett och halvt års tid och det har påtalats många gånger under den här regeringens mandatperiod.

Vi liberaler har lämnat en åtgärdsmotion i det här ämnet. Ärendet torde ligga i lag- och kulturutskottet i väntan på tid för behandling.

Aspekten med avräkningen är kanske en del av det hela. Vi tycker att det finns skäl att vi skulle gå in för samma finansieringsmodell här så att ålänningarna skulle betala för public serviceutbudet via skatten. Vi tycker att licenssystemet med kontrollanter som sköter om indrivningen av uppbörden känns väldigt förlegad. Vi bör komma till ett annat sätt att bära upp de här pengarna. Skatteinstrumentet är ju ett väl fungerande och ett etablerat system för det. 

Sedan är det också skäl att vår public service radio äntligen skulle få ett långsiktigt besked om finansieringen av den verksamhet de ska bedriva. Mediasituationen överallt på Åland är just nu väldigt komplicerad med tanke på att speciellt tidningarna står inför en elektronisk revolution. Vi är inne i en övergång från papperstidning till att nyheter förmedlas elektroniskt i högre grad. Representanter för dessa medier har säkert problem med att finansiera sin verksamhet. Det är synnerligen viktigt att vi i den här situationen ser till att det finns ett verklig public serviceutbud, producent av nyhetsmaterial, som kan vara som ett nav för att tillfredsställa de behov som finns av nyheter beskrivna på ett öppet och ett neutralt sätt.

Som sagt, långsiktig finansiering av public service verksamhet sker bäst via skatterna. Sedan finns det också ett synnerligen stort behov inom samma organisation att hitta medel för att investera i framtida sändningsutrustning. Den luftburna utrustningen som vi har i Smedsböle idag håller knappast särdeles långt in i framtiden. Det kommer att krävas ytterligare insatser där.

Vi pratar för skatteinstrumentet i denna fråga, bort med licenserna och vi önskar via ett debattinlägg i den här frågan trycka på den saken åter en gång. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! De mediapolitiska frågorna är delade mellan kultursidan och infrastruktursidan. Det som gäller det mediapolitiska programmet, som vi lyfter här, ligger på kultursidan och därmed är jag politisk ansvarig för det. Vi ligger nu i startgroparna att starta upp en kommitté som ska jobba med det mediapolitiska programmet. Vi ska framförallt titta på hur public service uppdraget ser ut framåt, hur de tekniska förutsättningarna ser ut inför framtiden och vad som händer runt omkring i världen. Just nu pågår väldigt mycket utveckling inom det här området. Vår ambition i det mediapolitiska programmet är att vi ska kunna ge riktlinjer för hur vi ska föra mediapolitiken framåt så att ålänningarna ska kunna få tillgång till det mediautbud som finns på ett bra sätt. Det gäller allt från SVT PLAY till annat som ska hitta sina lösningar via ett sådant här arbetet.

Vad gäller penningsidan så får infrastrukturminister svara vidare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är fullt medveten om det delade ansvaret som finns inom landskapsregeringen. Det har sina skäl, men å andra sidan så torde det finnas ett gemensamt ansvar hos alla för att komma vidare också i de här finansieringsfrågorna. Vi hoppas att det delade ansvaret inte leder till att det inte händer så mycket alls på någotdera av områdena. Det viktiga är att vi betar av och löser de rätt stora frågeställningarna och på det sättet kommer vidare i den här frågan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är helt överens med ltl Perämaa vad gäller den här biten. Jag vill på intet sätt säga att det här ansvaret stör det här arbetet. Det sker i nära samarbete.

Det finns ett mediapolitiskt program som gäller sedan tidigare. När vi skrev regeringsprogrammet såg vi behovet av att programmet behöver uppdateras. Det som händer runt omkring oss i världen går väldigt snabbt framåt. Vi behöver förbereda oss för de utmaningar som finns på det här området så att vi faktiskt inte blir lämnade efter. Vi ska hela tiden ligga på vågens framkant eller åtminstone vara med så att vi kan erbjuda samma som man gör runtomkring. Då blir finansieringsfrågorna självklart också viktiga i det sammanhanget, men det får infrastrukturministern återkomma till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa tar upp ett intressant resonemang. Det är synd att jag inte har kunnat förbereda mig inför det mera eftersom det var det här programmet för public service som skulle utarbetas, vilket stod i det kulturpolitiska programmet.

Är det verkligen så att en mediaavgift tas upp via skatten på Åland? Vad baserar ltl Perämaa den här informationen på? Jag har förstått att fallet inte är så.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste ha uttryckt mig otydligt om jag sade på det viset. Jag sade att ålänningarna är uteslutna, den här avgiften i skattereform tas inte av ålänningarna. Men samtliga andra finländare betalar en mediaavgift till staten via sin skattesedel till staten. Det når statskassan och rimligen oss också via avräkningsgrunden på 0,45 procent.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var bra med ett klargörande. Jag har fått klart för mig att vi ännu inte har den situationen löst för Åland. Vi betalar inte någonting via skatten och vi får inte heller någonting tillbaka vid klumpsumman.

Däremot är jag personligen intresserad av ett skatteinstrument för att stöda en form av public service framöver.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om det är så att vi inte får tillbaka något av de influtna mediaavgifterna som går till statskassan så skulle det vara intressant att höra i vilket sammanhang landskapsregeringen har enats om en sådan mekanism tillsammans med statsmakten. Jag tror dessvärre eller dessbättre att vi faktiskt får en del av avräkningsbeloppet, en del av det som flyter in till oss beror på de här avgifterna. En avgift via skatterna är för mig och för oss mycket mera demokratisk och ett bättre sätt att uppbära de pengar som behövs än systemet med licenskontrollanter som vi har idag. Vi vet att en stor del av de betalningsskyldiga ändå hittar vägar för att slippa betala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är en väsentlig kulturfinansieringsfråga som ltl Perämaa tar upp. Från och med 2013 får vi alltså dubbel ersättning för vår radioproduktion. Vi får pengar via klumpsumman 0,45 av det som staten bär upp i sitt nya system och så tar vi dessutom licensavgifter. Det här är en otillfredsställande situation som måste redas ut. Det är fel att vi på det här sättet använder oss av rikets pengar till någonting annat, än just det som de är avsedda för. Om vi skulle ha samma system som i riket, som ltl Perämaa förordar, så skulle vi också få dubbelt betalt. Då skulle vi betala in själva plus att vi skulle få andelen av klumpsumman. Bäst vore om man via en radiofond kunde finansiera Ålands radio och TV och pengarna får vi ju redan in i vår kassa.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Fonddelen är intressant och det borde ha varit en del av mitt anförande. Tryggheten och finansieringen för Ålands radio och TV ska ske via en lagstadgad fond. Det finns detaljer, som vicetalmannen lyfte upp, att reda ut i det här sammanhanget så att vi inte tar dubbelt av invånarna för att finansiera radioverksamheten.

För att situationen ska vara seriös i frågan om hur avräkningsbeloppet ska bedömas och till vems fördel eller nackdel de här sakerna ligger så är det nog skäl för oss att vara seriösa på vår sida också och hantera de här sakerna på ett korrekt sätt.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det gäller att vara fullt öppna med de här penningströmmarna. Vi tar alltså inte dubbelt idag av våra medborgare. Vi får betalt via klumpsumman, det som tas upp i riket, plus att vi tar en enkel avgift av våra medborgare.

Rimligen har staten rätt att kräva tillbaka enligt motsvarande överenskommelse som vi har gjort t.ex. när det gäller spelskatten, men tvärtom den här gången. Före den diskussionen har kommit igång och före man gör de här förändringarna så vet vi att vi får de här pengarna. Då är det rimligt att man för in pengarna i en radiofond eller något motsvarande och använder pengarna till det som de egentligen är till för. Det är min personliga uppfattning och det hoppas jag att vi ska komma framåt med.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Uppenbarligen ligger liberalerna och moderaterna så pass nära varandra i våra ståndpunkter att det absolut säkert finns grogrund för goda diskussioner i den här frågan.

Sedan en liten detalj. När vi så småningom kommer in ett avgiftssystem, förhoppningsvis via beskattningen för finansiering av den åländska public service radioproduktionen, så finns det skäl att se på nivåerna. Enligt våra beräkningar så är det inte helt självklart att vi här på Åland ska behöva betala en fullt lika hög mediaavgift som man betalar på rikshåll. Verksamheterna är ganska mycket olika, vår verksamhet är huvudsakligen fokuserad på radioproduktion, medan det på finskt håll är frågan om TV-produktion i hög grad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar helt och hållet ltl Mats Perämaas syn på att licenssystemet är föråldrat. Det hör hemma i ett annat sekel. Men fram till att vi har det nya systemet på plats, som landskapsregeringen arbetar intensivt med just här och nu, så kommer licenssystemet att bestå.

Jag delar också ledamotens synpunkt att det är viktigt att radion ges vettiga verksamhetsförutsättningar. Därför är vår målsättning att det avtal som reglerar transfereringarna mellan landskapet och Ålands radio och TV ska lagfästas.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att landskapsregeringen delar den uppfattningen som vi för fram här i de här frågorna. Det fordras bara den verkställande processen och det ansvaret ligger på landskapsregeringen, såsom fördelningen är uppbyggd. Det är upp till ministern att leverera i den här frågan.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag noterar att vi har en samsyn i den här frågan, vilket jag tycker att är bra. Public service uppdraget och Ålands radio och TV är viktiga frågor för hela Ålands folk. Det är också viktigt att deras verksamhetsförutsättningar inte förändras i samband med val och att partierna i regeringen eventuellt byts 2015.

Vår målsättning är nu att vi inledningsvis ska ha ett avtal mellan landskapsregeringen och Ålands radio och TV eftersom lagstiftningsarbetet tar tid. Det avtalet ligger sedan till grund för den kommande lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker att den här diskussionen är minst sagt förvirrande. Vi har ett kulturpolitiskt program där man säger att man vill göra ett särskilt program för public service. Redan detta är lite förvirrande. Nu har vi hört att det var tal om ett mediapolitiskt program. Jag vet inte hur många mediapolitiska program regeringar under åren har hållit på att ta fram. Programmen ser alla lite likadana ut och de brukar i allmänhet inte leda till någonting. Jag tror att i de tre senaste programmen så har lagtinget beslutat att man ska skilja på distribution och programproduktion inom Ålands radio och TV. Detta finns t.o.m. i den här regeringens program, men de senaste bulletinerna tyder på att det här också skjuts på framtiden.

Det här programmet, som det talas om här, hoppas jag verkligen att regeringen inte gör. Det är tydligen fortfarande så att de som har ansvar för de här frågorna inte klarar av den här ansvarsfördelningen inom public service och ansvaret för media. I de övriga länderna är det regeringarna som bestämmer vilket public serviceutbud man ska ha i ett land, dvs. vilka program som alla medborgare ska kunna se förutsatt att de betalar skatt, licens eller något annat. Det är regeringarna som bestämmer det. Regeringarna bestämmer också vad public service ska innehålla, kanske 30 procent åländsk musik eller något sådant eller också har regeringarna på något sätt delegerat detta till förvaltningsråd. Men grunderna för program massorna inom public service kan också regeringarna att ta fram. Om det är detta som avses så tycker jag inte att man behöver göra program för det, utan man kan fatta beslut.

I grunden är att regeringen och lagtinget ytterst ansvarar för public serviceutbudet.

Public service är också ett sätt att hålla den här armlängdsprincipen mellan ägarna och redaktionerna. Eftersom redaktionernas viktigaste uppgifter är att granska framförallt regeringarna så måste den där armen vara väldigt lång. Oberoende av regeringar och parlament ska journalister göra sina program. Om vi vill leva i ett fritt demokratiskt samhälle så måste vi garantera det, inte fördunkla det avståndet. Det har ännu inte lyckats på Åland. Vanligtvis brukar regeringarna tycka att det är Ålands radio och TV:s styrelse som ska driva mediapolitiken för public service och det lyckas inte.

Fru talman! Det stora problemet för Åland idag är att det inte finns någon investeringsplan för hur man ska investera i tillräckligt moderna sändare så att vi kan garantera ett kvalitetsmässigt och tekniskt bra utbud till tittarna på Åland när man släcker ner de analoga sändarna. Det kommer att ske inom en snar framtid, 2017 tror man, och då måste vi ha sändare i Smedsböle som kan förmedla det nya utbudet av program.

I den mediaavgift, som här talas om, så har ingen här sagt om det också ska ingå finansiering av investeringar eller gäller det bara den nuvarande programproduktionen? Det är en fråga som man måste klargöra.

Det andra är om programnivån ska vara på samma nivå som hittills eller ska vi ge några utvecklingspengar till Ålands radio och TV? Det börjar se ganska gammalmodigt och riset ut på redaktionen. Den är väl byggd på 70-talet eller kanske 80-talet. Visst har den tekniska utrustningen förnyats, men nog är det frågan om man ska ha de där utrymmena.

Det tredje är att om vi ska kunna garantera, som här sades av ministern, ett public serviceutbud på hela Åland så måste vi med rimliga medel satsa på Smedsböle. Nu finns det tydligen tankar på att det inte behövs, att de privata ska ta över, men det är mycket farligt och det kan vi från socialdemokraterna inte gå med på. Det måste finnas en teknik som ägs av ett oberoende landskapsägt bolag och det måste finnas ett produktionsbolag som framställer programmen utgående ifrån redaktionellt oberoende. Sedan kommer avgiften. Jag tycker att liberalerna kanske går lite fel tillväga. Man är kanske just nu intresserad av själva finansieringen och man funderar på mediaavgiften i riket.

På något vis tycker jag nog att det är märkligt att plötsligt på det gamla sättet ska vi öronmärka en skatt för någon speciell verksamhet på Åland. Varför just den här skatten? Inte har vi sådant system, det är ju därför vi kallar det för klumpsumma. Nu har vi en klump, fritt fördelat, av skatter som flyter in i riksbudgeten minus lån. Vi diskuter ju inte någonsin annars t.ex. detta att de här skatterna används till vägar i Finland och nu måste vi också använda dem till vägar annars blir det någon slags dubbel finansiering.

Jag tycker att det faktiskt är ganska oväsentligt var pengarna i klumpsumman kommer ifrån, utan de pengarna fördelar vi fritt. Frågan är om de åländska tittarna och lyssnarna ska betala något för sin public service? Jag tycker att de ska göra det. Då har de också ett motiv att kritisera. Om det ska finansieras över budget av lagting och regering då får vi inte armlängsprincipen. Då är det mycket lätt för politikerna att hota med det, det och det om inte vissa saker händer inom public service. Det är mycket, mycket viktigt för oss.

Visst flyter det in drygt 2 miljoner, som ltl Perämaa säger, i skattemedel i vår budget som är resultatet av att man i Finland betalar mediaskatt. Hur det ska bli här på Åland återstår väl att se. Jag tycker själv att den där skatten förefaller vara en ganska smart lösning. Den är ju dessutom delvis inkomstprövad eller progressiv så där tycker jag att man kunde resonera. Men våra problem gäller inte vad public service är, det är inget problem. Vårt problem är att vi tekniskt är otroligt efter och också politiskt organisationsmässigt. Ansvaret för public serviceutbudet ligger på regeringen och inte på bolaget. Tack, fru talman.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Barbro Sundback för ett synnerligen intressant anförande, till vissa delar också överensstämmande med regeringens handlingsprogram.

Vad gäller produktion och distribution så vill jag informera ledamoten att det har gjorts en internutredning om Ålands radio och TV. Landskapsregeringens finansavdelning har nu gått vidare och arbetar med den frågan. Landskapsregeringens målsättning är som tidigare att bolagen ska separeras från varandra. Produktionen ska vara ett bolag och distribution ska vara ett annat bolag. Vi kommer att ta upp den här diskussionen i landskapregeringen före sommaruppehållet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det låter mycket bra. Det skulle vara viktigt att få en tidsbestämning på det här arbetet för jag tycker att det brådskar.

Hur ser man på investeringarna när det gäller modern teknik, så att vi är beredda när SVT och FST släcker ner sina analoga sändningar?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringen kommer här i juni att diskutera fortsättningen kring en separering av produktion och distribution. Förvaltningens egen skattejurist tittar nu på transfereringarna och hur det är mest ändamålsenligt att gå vidare i den här processen.

Vad sedan gäller själva armlängdsprincipen så är det naturligtvis något som regeringen också eftersträvar, vilket ni tog upp i ert huvudanförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det, det var bra information. Jag saknar fortfarande diskussionen om investeringarna. Vi är långt efter våra omkringliggande regioner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Regeringen försöker nu att följa det regeringsprogram som vi var överens om. Vi ska leverera två revideringar; en revidering av det kulturpolitiska programmet och en revidering av det mediapolitiska programmet. Eftersom mediapolitiken är stor och omfattande så har vi gjort väldigt tydliga avgränsningar. Vi nämner att mediapolitiken finns med som en del av kulturpolitiken, men vi väljer att återkomma till den i ett särskilt meddelande där vi kommer att diskutera allt från public service till teknik osv.

Jag delar inte fullt ut uppfattningen att vi är hopplöst efter. Vi har utmaningar när det gäller HD-tekniken som vi måste ta ställning till hur vi ska lösa. Det är sådant som ska finnas med både i budgetdiskussioner och i de politiska programmen som vi nu tar fram.

Vi följer det regeringsprogram, som vi båda partier i regeringen har ställt oss bakom, när det handlar om att jobba vidare med de här frågorna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag vill önska kultur- och utbildningsministern lycka till i sitt arbete. I det mediapolitiska programmet så tror jag att det är mycket bra som ministern säger att koppla ihop den infrastruktur som behövs för att vi ska kunna ha ett fullgott public serviceutbud i framtiden.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är trevligt att höra att det finns ett förtroende för att vi kan fortsätta att jobba utgående ifrån det som vi var överens om i regeringsprogrammet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Vad jag minns så har jag aldrig ifrågasatt regeringsprogrammet, däremot meningen att regeringen skulle utarbeta ett särskilt program för public service. Ministern rättade sedan att det var ett mediapolitiskt program och det är något annat och jag är glad över den rättelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ltl Barbro Sundback säger att man är tekniskt fruktansvärt långt efter. Jag vill ha det lite mera specificerat. Jag tror inte att man tekniskt är så enormt långt efter. Det händer mycket, vi går över till datorer och det kommer förmodligen också att innebära att man inte behöver investera så mycket som tidigare när det gäller de marksända programmen.

Det är viktigt att man jobbar vidare på PLAY-funktionerna och att vi kan titta på TV i datorerna som man kan göra Sverige.

När det gäller det redaktionella ansvaret så tittade jag i årsberättelsen och precis som lokaltidningarna på Åland så har man en chefredaktör som har det fullständiga ansvaret för det redaktionella arbetet. Styrelsen och VD:n lägger sig inte i, vad jag kan förstå.

Ltl Barbro Sundback, replik

När jag talade om armslängdsprincipen så menade jag inte styrelsen utan att det kulturpolitiska programmet ska förverkligas av regeringen och här står det att man ska göra särskilt program för public service. Men ministern har korrigerat sig och sagt att det är ett mediapolitiskt program som man är ute efter och det är en annan sak.

Kanske frågan ska redas ut om vi alla ska titta på TV i framtiden och det ska inte finnas några HD-skärmar som man säljer till grova pengar för man har inte tillräckligt med HD-utsändningar, så då får ålänningar faktiskt inte riktigt det som de köper nu. Om vi ska ha en sådan TV som vi har idag, public service, och den ska nå alla till rimligt pris, inte till det pris som privata distributionsbolag betalar, så då måste vi nog satsa på Smedsböle i framtiden också.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det tror jag också, precis som ltl Barbro Sundback, att vi säkert måste göra. Men det händer väldigt mycket inom tekniken. Jag tror att det kanske inte kommer att vara lika tungt att investera i marksända program som det var tidigare. 

Angående ansvaret så är det viktigt att man har en sådan organisation att det är den ansvariga redaktören som bestämmer vad journalisterna ska göra och ingen annan, precis som man har på en normal tidningsredaktion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag för min del tycker att frågan om investeringar i utsändningsutrustning är en synnerligen viktig fråga. Det sker ju en revolution här och stora förändringar hur invånare tar åt sig kunskap och följer med medierna. Men man kan inte enbart inta en avvaktande roll. Ändringar kommer att ske. Är vi för mycket efter så blir vi verkligen efter den dagen då förändringarna sker. Jag tycker att frågan är viktig.

Jag återkommer i nästa replik till frågan om avgiften.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det var en bra formulering av ltl Perämaa. Vi kan inte bara vara avvaktande för att vi kanske inte förstår tekniken.

Vi inom socialdemokraterna tycker att vi är mycket, mycket efter. Om andra inte tycker på samma sätt så får vi respekterar den åsikten. Vi ser det nödvändiga i att investera i Smedsböle och att det bör göras ganska omgående. Det finns ju redan sändare och de kan ju ersättas av modernare typer som kan ge mera program. Då bör man växla detta så att man har kvar vissa gamla och man byter ut dem i tur och ordning. Det borde inledas redan nu så att vi skulle vara klara någon gång runt 2017.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Något om avgiften, ltl Sundback sade att avgiftsfrågan i sig kanske inte var så viktig. Det håller jag inte fullt med om. Med hänvisning till det som ltl Sundbacks sade, om behovet av att hålla politiken på armslängdsavstånd från programproduktionen vid public service radion, så menar vi att det är viktigt att vi åstadkommer en långsiktig finansiering också för den verksamheten.

Nu har vi den kunskapen, tror vi i varje fall, att radio- och TV-verksamheten går med ett underskott med den licensavgift som vi har idag och som ingen uppenbarligen är nöjd med. För att inte armslängden bara ska bli ett litet lillfinger så finns det skäl att säkerställa den långsiktiga finansieringen via den här avgiften, såsom vi ser det. Vi måste se till att det finns de pengar som behövs för att verkligen utöva public service radio.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag kanske var för kategorisk om jag uttryckte mig så att avgiften inte är viktig. Visst är avgiften viktig, men i det här kulturpolitiska meddelandet så tyckte jag att det var en sidofråga. Utskottet kommer inte behandla det här. Jag såg det mera som att ltl Perämaa tog tillfället i akt, och talman hade tydligen inte några invändningar, och det lyckades bra. Men själva frågan är naturligtvis viktig.

Vill man långsiktigt garantera finansieringen av public service radio och TV då måste man ju bestämma sig vad det är som man ska finansiera. Är det nuvarande programomfattning, är det förbättrad teknik eller är det möjligheter att skapa en egen åländsk public service-TV? Det måste man bestämma först och inte bara vilken teknisk lösning vi ska ha för att bära upp en avgift av tittarna och lyssnarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag tycker också att frågan om avgifter är en liten sidofråga, men den är ack så viktigt hos medborgarna, och därför blev jag lite inspirerad av både ltl Perämaa och ltl Sundback som tog upp de här frågorna. Ltl Perämaa inledde detta.

Jag reagerade på den någorlunda hyllning till den lösning som Finland har gått in för. Jag är inte så säker på den lösningen är så bra. Därför vill jag ge n personlig reflektion särskilt över att den är progressiv. Jag känna att detta kan vara bekymmersamt framöver och vi måste titta noggrannare på det. Att man tar ut avgiften över skattesedeln kan jag tänka mig men att avgiften sedan ska vara progressiv är en sak som behöver diskuteras mera. Jag tror att det också kan leda till att acceptansen kommer att sjunka, att medelklassen ska få betala mera utan att få ut mera. Man får vare sig flera TV-apparater eller fler program.

En differentierad TV-skatt kan leda till att public service riskerar att förlora sin legitimitet och i längden resulterar det i nedskärningar. Jag bävar lite för detta. Vi får återkomma till det.

Landskapsregeringen jobbar på med den här frågan, jag tycker att man ska låta dem göra det och sedan får vi ta ställning till förslaget som landskapsregeringen har jobbat fram. Tack.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet godkännas? Godkänt. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

10      Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 05.06.013.

11      Tillstånds- och tillsynsmyndighet för social- och hälsovården

Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 05.06.013.

12      Landskapsborgen för bostadslån

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 05.06.013.

13      Samhällsservicereformen, den digitala agendan och den övergripande framtidsutvecklingen

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 05.06.013.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag klockan 14.05. Plenum är avslutat.

Originalfil