Plenum den 30 april 2011 kl. 13.00

Kommer att

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 30 mars 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 2

1   Godkännande av världspostkonventionen

Lagutskottets betänkande (LU 19/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 14/2010-2011)

Bordläggning. 2

2   Ny barnomsorgslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 15/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks lagmotion (LM 2/2009-2010)

Föredras. 2

3   Näringspolitisk utveckling

Landskapsregeringens svar

Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 15/2010-2011)

Bordläggning. 8

4   Defibrillator

Landskapsregeringens svar

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 16/2010-2011)

Bordläggning. 11

5   Studentexamen

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 19/2010-2011)

Remiss. 14

6   Uppföljning av WheellT

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2010-2011)

Remiss. 23

7   Stöd till småföretagare

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 34/2010-2011)

Remiss. 28

8   Grunderna för vikariehjälp inom lantbruket

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 40/2010-2011)

Remiss. 41

9   Viltvårdshänsyn vid etablerandet av infrastruktur

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 25/2010-2011)

För kännedom... 43

10  Ny lagtingsordning

Vtm Gunnar Janssons m.fl. lagmotion (LM 2/2010-2011)

11  Ny lagtingsordning

Ltl Danne Sundman m.fl. lagmotion (LM 3/2010-2011)

Plenum slutar. 44

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vicetalman Gunnar Jansson på grund av deltagande i Europas Forum för romer och kringresande i Strasbourg, ledamöterna Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström på grund av deltagande i Nordiska Rådets utskottsmöten i Stockholm samt ledamoten Folke Sjölund på grund av deltagande i EU-möte och ledamoten Camilla Gunell på grund av sjukdom. Beviljas.

Bordläggning

1      Godkännande av världspostkonventionen

Lagutskottets betänkande (LU 19/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 14/2010-2011)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.04.2011. Godkänt.

Bordläggning

2      Ny barnomsorgslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 15/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks lagmotion (LM 2/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.04.2011. Godkänt.

Föredras

3      Näringspolitisk utveckling

Landskapsregeringens svar

Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 15/2010-2011)

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Ett av de grundläggande budskapen i det upprop som 8 företagschefer gjorde härförleden var att ”Näringspolitiken måste utvecklas för att trygga den långsiktiga utvecklingen av åländska företag”. Under den gångna lagtingsperioden har landskapsregeringen starkt koncentrerat sin näringspolitik på jordbrukets stödformer och nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi inte ännu sett.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: "Hur tänker landskapsregeringen tydligt visa att man avser utveckla näringspolitiken under de kvarvarande 8 månaderna så att den långsiktiga utvecklingen av åländska företag kan tryggas?"

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson tar fasta på det brev som 8 företagschefer skickade till landskapsregeringen i början av februari. I sin enkla fråga citerar ltl Jansson en mening ur dokumentet: ”Näringspolitiken måste utvecklas för att trygga den långsiktiga utvecklingen för åländska företag”.

Herr talman! Jag är den första att stämma in i den kören, långsiktig utveckling arbetar vi alla för, hela tiden, denna regering precis som alla andra. Ltl Roger Jansson har ju själv varit både näringsminister och lantråd, så han vet hur viktigt det är att inte låta utvecklingen stanna av. Ltl Janssons insatser har till exempel betytt att förutsättningarna för den åländska sjöfartens konkurrenskraft förbättrats, ett arbete som efterföljande regeringar fortsätter oavbrutet.

Herr talman! Lite undrande blir jag när jag läser nästa mening i ltl Janssons enkla fråga: ”Under den gångna lagtingsperioden har landskapsregeringen starkt koncentrerat sin näringspolitik på jordbrukets stödformer och nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi ännu inte sett”.  Och så den enkla frågan: ”Hur tänker landskapsregeringen tydligt visa att man avser utveckla näringspolitiken under de kvarvarande 8 månaderna så att den långsiktiga utvecklingen av åländska företag kan tryggas?”

Herr talman! Landskapsregeringen för ingen 8-månaders näringspolitik, Vi följer ju långsiktiga handlingsprogram och självklart ska vi ambitiöst arbeta vidare till valet och tills den nya regeringen tar över.

Vad primärproduktionens stödformer beträffar, herr talman, det program som vi just nu förhåller oss till, 2007-2013, förbereddes ju av en regering bestående av center, frisinnad samverkan och socialdemokrater. I den regeringen hade moderaterna, då FS, näringsministerposten med stora möjligheter att påverka programmet. Då satt jag i finansutskottet och jag har inga minnen av problem, tvärtom regeringspartierna stödde linjedragningarna. Vi var överens och programmen spikades sedan av följande regering. Dem följer vi idag, och näringslivspolitiken är inte mer koncentrerad till jordbruket än vad detta program förutsätter.

Sedan, herr talman, en kommentar till ltl Janssons skrivning att ”nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi ännu inte sett”. Nej, det har ju inte presenterats ännu, men svaret är att landskapsregeringen denna gång faktiskt gjort ett unikt arbete: Vi har följt näringslivets och branschens önskemål – vi har accepterat deras beställning att få vara med och ta fram den nya strategin, därför tog det lite längre tid än beräknat. Det viktiga är att strategin blir bra och omfattas för den ska ju bära många år in i framtiden.

Den 8 april kommer nya turismstrategin att presenteras på Vist Ålands vårmöte och då hoppas jag att ltl Jansson och hela lagtinget är med. Turismstrategin är näringens egen – inte i första hand en politisk produkt – det är unikt och kommer att visa sig vara nyckeln till framgång! Den nya strategin beskriver vägen fram till målet, hur olika aktörer ska samarbeta för att de avgörande effekterna ska nås ute i samhället. Det är nog ingen bra idé att några få sätter sig ner och bestämmer att vi ska ha det ena och det andra. Det är bättre att entreprenörerna själva bestämmer vad de vill förverkliga.

Igår hade vi ett positivt möte med styrelsen för Ålands Näringsliv som självklart, liksom Visit Åland, spelar en viktig roll i förverkligandet av Ålands nya turismstrategi. Vi lyssnade på deras inspel som strategigruppen sedan kommer att lyfta in när dokumentet slutligt fastställs den 4 april. Vårt samarbete med näringslivsorganisationerna är mycket gott.

Herr talman! Tillbaka till de 8 företagsledarnas brev. Om näringspolitiken säger de för det första: ”För de företag vi representerar behöver landskapsregeringen enbart arbeta för enkelhet och tydlighet i myndighetsutövandet, samt tillse att Åland har en fungerande flygtrafik.” Att den här landskapsregeringen arbetar för att det ska finnas flygtrafik torde vara odiskutabelt. När det gäller enkelhet och tydlighet i myndighetsutövandet så är regeringens mantra också klart och tydligt, men implementeringarna av alla EU-direktiv förmörkar tyvärr himlen. Vi vill inte ha onödig EU-byråkrati, men den går inte att undvika, bara att minimera.

För det andra skriver företagsledarna: ”För små- och microföretag måste landskapsregeringen skapa åtminstone konkurrensneutrala förutsättningar för dem som verkar på Åland”. Det arbetar vi med alla dagar, herr talman. Ett långsiktigt jobb som ser ljusare ut och kan resultera i positiva effekter är tullkodexen, ett arbete som sträckt sig över flera regeringar och som om allt går väl kommer att innebära förenklingar för de åländska företagen. Det som stundtals har hotat att försvåra för våra mindre företag har faktiskt nu förutsättningar att ge förenklingar i hanteringen av gränshandeln.

Herr talman! Det är många positiva saker jag kunde berätta om för att visa att de som påstår att det inte finns en näringspolitik har fel.

Ett annat framgångsrikt exempel är projektet Tillväxt Åland som startade 2010, speciellt riktat till microföretag över hela Åland. Samarbetspartners är Ålands Näringsliv och Ålands Teknologicentrum. Det är ett EU-finansierat projekt med privat finansiering från Ålandbanken, Ömsen, Transmar, Andelsbanken, ÅCA, WJ Dahlman Ab, Ab Lantbruk, Ålands Trädgårdshall och Ålands Producentförbund. Tillväxt Åland är ett mycket lyckosamt projekt. På kort tid har målsättningarna uppfyllts med råge. Avsikten är att utveckla små företag över hela Åland, så att de kan anställa flera, bli lönsammare och på sikt bli intressanta att övertas av nya ägare. Det är ett sätt att tackla generationsväxlingsproblematiken. Vi har lyckats över förväntningarna. Vi hade exempelvis räknat med fem deltagare från skärgården, men redan nu visar det sig att ytterligare 5 företag står på kö idag är redan 25 microföretag anslutna till projektet.

Så, herr talman, till den sista punkten i direktörernas brev: De säger: ”Frågor som berör primärnäringarna är, pga EU-reglering, av en helt annan natur och bör behandlas helt skilt från övriga näringslivsfrågor”. Så fungerar det ju också i verkligheten, fast det kanske inte är tydligt för dem som inte är involverade i arbetet. Landskapsregeringen bjöd också in företagsledarna för att diskutera brevets innehåll, en mycket intressant diskussion förresten, och det är helt klart att näringslivet har förståelse för EU-jordbrukspolitikens byråkratiska effekter för Åland.

Herr talman! Grunden för framgångsrikt företagande är idéerna och entreprenörskapet. Huvudprincipen är att företagen ska sköta sig själva och hantera sin finansiering. Samhället ska stå för infrastrukturen och klara och tydliga regelverk och långsiktigt stabila skatte- och övriga villkor. Men så klockrent fungerar aldrig verkligheten så det uppstår lägen där vi från samhället måste agera och hjälpa till för att hålla vårt eget näringsliv konkurrenskraftigt i förhållande till marknaderna runt om oss. De två viktigaste exemplen hos oss är sjöfarts- och livsmedelsklustren där stora subventioner måste till för att inte våra företag ska hamna i sämre sitsar än sina konkurrenter.

Näringsavdelningens roll diskuteras och ifrågasätts titt som tätt, och det är väl i grunden bra, anser jag. Men i hackdebatten görs nu och då försök att nedvärdera vårt arbete, exempelvis genom att säga ”att det inte finns någon näringspolitik”, och detta utan att själv komma med konstruktiva förslag. Det är lågt, och har bara ett syfte - att misskreditera det som görs, vilket tyvärr är demoraliserande för alla inblandade parter, också för näringslivet.

På näringsavdelningen ser vi över vår organisation och ifrågasätter vårt jobb. Hur kan vi serva våra kunder ännu bättre? Hur kan vi trots ett stort administrativt arbetstryck få ner ledtiderna och ge snabbare besked och fatta snabbare beslut? Hur kan vi göra det tydligare för kunderna vilka serviceformer som finns och vem man ska vända sig till? Vi vet att vi kan bli bättre – bara den insikten gör att vi blir det!

Jag tycker att vi har ett bra samarbete med näringslivsorganisationerna och det är viktigt.

Inför ”Företagsamhetens år 2009” tillsattes en arbetsgrupp som kallades naringsliv.ax. Domänen gav vi bort till det nybildade Ålands Näringsliv, men gruppen finns kvar. Den håller vi nu på formar om, ger den ett nytt adekvat namn, ”Näringslivsdelegationen”, som ska få ett reglemente och bestämt antal möten. Den kommer att få ett tungt uppdrag som förmedlande och samordnande länk mellan näringslivet och landskapsregeringen.

Herr talman! Åländska företag och entreprenörer är flexibla överlevare med en sällsynt förmåga att anpassa sig efter nya förhållanden. Sjöfarten är väl det bästa exemplet på det, men vi har även många goda exempel inom industrin – årets företag Inficon inte att förglömma - och inom tjänsteproducerande sektorn. I It-branschen finns mycket på gång och mycket att göra – en uppstickande potential som vi måste ta vara på – här ligger en ny framtid för åländskt företagande.

Jag har en vision som jag tror stenhårt på, en vision som speciellt skulle göra livet lättare för mindre företag: Att en åländsk företagare ska kunna få snabb, kunnig och bred hjälp, rådgivning och finansiering på i princip ett ställe. En entreprenör har inte tid att springa mellan instanser, rådgivare och finansiärer och han eller hon har inte tid att producera utredningar och ansökningsblanketter i drivor. Så fort som möjligt borde vi samla alla krafter, privata och offentliga, i ett ”Företagshus”. Jag kommer att arbeta på den visionen och hoppas att den kan förverkligas i nästa regeringsprogram. Det kan även leda till att vi får färre och starkare näringslivsorganisationer med större möjligheter att påverka politiken.

Till sist, herr talman! Som framgår av medierna idag så tog landskapsregeringen ett viktigt beslut igår; projektet ”Ett livskraftigt centrum”. Det ska genomföras under en 3-årsperiod. Dragare är Ålands Näringsliv och Mariehamns stad är med som stor finansiär. Hela 450 000 euro satsas på en gemensam utvecklingsplan för stadens centrum, en satsning som kommer att gynna hela Åland, både stora och små företag, handel och tjänsteföretag, kvinnoföretagande och tredje sektorn och inte minst lokalbefolkningen.

För att utvecklas behöver Åland inflyttning, vi behöver attraktiva centralorter, samverkan för bättre utbud med längre säsonger och längre öppettider. Projektet som startas upp direkt nästa vecka kommer att utveckla system och nytänkande som kan användas också på andra håll i landskapet. Det är min förhoppning att Godby blir nästa projektområde, där finns idéer och behov av utveckling. Jag vet att Ålands Näringsliv är attraherade av den möjligheten.

Herr talman! Det här var lite grann av vad som händer. Jag hoppas att ltl Roger Jansson inser att vi inte rullar tummarna utan tänker jobba ända in i kaklet. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det var ambitiöst men lite onödigt aggressivt. Mitt syfte med denna enkla fråga var inte primärt att kritisera utan att få svar på just den fråga som är ställd, också av de åtta företagsdirektörerna. Jag har inte sagt att det inte finns någon näringspolitik. Men i frågan skrivs att det har varit en stark koncentration till primärnäringarna i den här landskapsregeringens arbete och det står jag för fortsatt.

Jag vill i min första tilläggsfråga ta upp brevet angående två punkter. Man skriver dels om hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. Jag menar att det är centrala näringspolitiska frågor som den parlamentariska arbetsgruppen jobbade med för snart tre år seden. Man lade fram tydliga förslag som hade näringspolitiska effekter när det gäller boendet och när det gäller turismens utveckling i turistbyar. Av detta har vi sett noll resultat. Noll resultat! Det är ett näringspolitiskt misslyckande.

För det andra talar man om ”frågor som berör primärnäringarna bör behandlas helt skilt från övriga näringslivsfrågor.” Då har vi satsningarna inom landskapets förvaltning, där vi på näringsavdelningen har vi åtta anställda på den allmänna byrån. Utanför den allmänna byrån för det övriga näringslivet har vi 2, 5 tjänster på ÅTC. Om man vill vara väldigt positiv kan man säga att vi har 19 anställda på AMS. Förr i tiden när jag var yngre så användes dessa mycket aktivt i näringslivet. Det var en del av landskapsstyrelsernas näringspolitik. Nu är det inte riktigt lika mycket så mera. Om vi är positiva kan vi säga att det är 30 personer som har ett ansvar för att utveckla det övriga näringslivet.

Jordbruksbyrån inklusive dess förgreningar med försöksverksamhet och avbytare är 36 tjänster men dessutom finansierar vi flera tjänster på landsbygdscentret. Skogsbruksbyrån har 9 personer. Jord- och skogsbruk har 45 personer och fiskeribyrån inklusive Guttorp har 9 personer. Det betyder att det allmänna näringslivet har 36 procent av de anställda. Jord- och skogsbruk har 53 procent och fiskeri 11 procent.

Sysselsättningen ser ut på följande sätt i landskapet: Primärnäringarna 4,9 procent och övriga över 50 procent. När det gäller förädlingsvärdet, beräknat med det trubbiga instrumentet bruttonationalprodukt, så har primärnäringarna 2,6 procent och övriga näringar över 50 procent. Det är en obalans som vi vill diskutera.

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson den obalansen diskuterar jag väldigt gärna. Det är viktigt att vi diskuterar den.

Jag vill börja med att säga att jag inte är aggressiv. När det gällde det allmänna hacket på näringsavdelningen så riktade jag mig inte till ltl Roger Jansson. Men jag passade på tillfället att nämna att det ganska ofta kommer upp i debatten, tyvärr. Jag försökte förklara de frågor som ltl Roger Jansson ställde. Nu ska jag fortsätta med det.

När det gäller jordförvärvsrätten, näringsrätten och hembygdsrätten så behandlas de i landskapsregeringen idag. Jag tänker inte gå in på dem här i mitt svar.

När det gäller primärnäringarna, organisationen och allmänna avdelningen så hade ltl Roger Jansson räknat ut procenterna. Det stämmer säkert att den allmänna näringsavdelningen skulle ha 36 procent av resurserna. Vi vet ju och det här är ingen nyhet, vi har haft samma situation flera regeringar tillbaka, att EU byråkratin tar väldigt mycket resurser, vilket vi inte kommer ifrån. Jag tycker att det är lite fel att göra de här jämförelserna när man vet att om vi ska få ut EU-pengarna, vilket vi naturligtvis vill ha, så måste vi också sköta om den här rigorösa byråkratin. Det är en förklaring till det.

Vi håller ju på med organisationsförändringar inom näringsavdelningen. Vi är en av dem som verkligen arbetar på att förändra. Det har vi kunnat redovisa i budgeten. Nu arbetar vi också med försöksstationen. Det är tänkt att försöksstationen ska övertas av hushållningssällskapet. Vi gör verkligen vårt yttersta att förändra och effektivisera med de resurser vi har. Personalen arbetar hundra procent.

Under den här tiden som är kvar så går det inte att ändra på nuvarande program utan att anställa fler. Vi har också fått betydligt mindre resurser de senaste åren.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Tack för de svaren. Nu kommer det frågor beträffande landskapsregeringens handlingsprogram och förverkligandet av det. Jag hoppas att ministern kan anteckna de frågor som kommer.

Landskapsregeringen skrev att landskapets IT-politiska program ska revideras. Jag tror inte att det är gjort.

Landskapsregeringen skrev att man ska förenkla skattegränsbyråkratin. I meddelandet till lagtinget som behandlades i självstyrelsepolitiska nämnden skrevs att man avser att bevara status quo till den delen.

Under näringspolitiken skriver landskapsregeringen om behovet av risk kapital och insatser via Ålands Utvecklings Ab och Ålands Teknologicentrum, vad jag vet har tillförandet av riskkapital under perioden varit noll.

Man skriver att regelförenkling och en utökad rådgivning ska minska byråkratin för små företagen. Jag har inte sett någon redovisning på det.

Man skriver att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas nya former av tjänsteföretag som kommer att få en allt större betydelse för tillväxten, t.ex. inom friskvård och hälsa, hantverk och design, hushållstjänster av olika slag samt kunskapstjänster. Hur har den här programpunkten förändrats?

Om turismens skriver man att turiststrategiprogrammet ska förnyas. Där har vi fyra förlorade år bakom oss.

Man skriver att man stöder en utbyggnad av golfbanor i landskapet och av detta har det blivit noll.

Man skriver att lantbrukets räntestödslån och investeringsstöd till lantbrukets ska omfördelas för att möta ett behov av omstrukturering. Den politik som har visat sig upp har i huvudsak varit återställande av de systemen. De landskapsregeringsprotokoll som jag har läst innehåller sådant.

Man skriver att man tillsammans med fiskodlarna ska stärka miljöprofilen för näringen. På vilket sätt är det gjort? Då vill jag inte höra om de svarta munsbitarna musslorna.

Man skriver att man ska göra ett skärgårdsutvecklingsprogram under näringspolitiken. Det är inte heller är gjort, tror jag.

Det här var en snabb genomgång av landskapsregeringens handlingsprogram för att fundera på vad som är gjort och vad som möjligen hinner göras under de kommande åtta månaderna. Är det någonting av detta som landskapsregeringen nu kommer att hinna med, under de kommande åtta månaderna, som man inte har gjort tidigare?

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Det får vara ltl Roger Janssons uppfattning om vad som är gjort och inte gjort, kanske allting inte är redovisat.

Vad gäller IT-politiken, där är det mycket viktigt att man följer upp det och ta vara på den stora resursen, vilket jag också sade i mitt huvudanförande. Jag läste i någon hemställningsmotion att man borde ha ett WheelIt 2.0. Det är en mycket bra tanke. Jag var själv med och deltog i det första WheelIT. Det visade sig att det har haft en stor betydelse för utvecklingen av den branschen på Åland. Det är någonting som vi kan lägga bakom örat och se om vi kan hinna med det.

Skattegränsbyråkratin arbetas det också lite med i det tysta. Vad jag kan förstå så kan de allra flesta företag hantera det här i dagsläget. Är det så att företag fortfarande har problem med det så får man vända sig t.ex. till vårt Stockholmskontor där man är behjälplig med det. Det löser sig. Som jag sade i mitt huvudanförande så kan det visa sig att tullkodexen för med sig förenklingar, men det vet vi ännu inte så det kan jag inte lova.

När det gäller riskkapital om vi tittar på Ålands Utvecklings Ab, vårt eget riskkapitalbolag, så fick de en rätt stor pott pengar när man startade upp det företaget. De pengarna är investerade. Jag tror att man i dagsläget ligger på en kassa på en halv miljon. Problemet när det gäller riskkapital på en sådan här liten ort är att det tar längre tid att nå en exit. Ålands Utvecklings Ab har positiva utvägar på ett antal positioner där det kan bli exitar och det frigörs kapital som kan investeras i andra företag.

Turismens fyra förlorade år, ja jag vet inte vad jag ska säga om det. Under ett år har vi i varje fall jobbat väldigt intensivt med den här turismstrategin. Den kommer hit till lagtinget om några veckor. Jag hoppas att den ska emottas positivt och kunna ligga till grund för en positiv utveckling många år framåt.

När det gäller lantbrukets investeringsstödslån och räntestödslån så har vi faktiskt gjort vissa justeringar där. Det visade sig när det gäller stöden att man är bunden till programmet. Det går inte att göra några förändringar.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Bordläggning

4      Defibrillator

Landskapsregeringens svar

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 16/2010-2011)

Samma förfarande gäller för den här frågan som för den föregående.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det pågår en debatt i samhället angående användandet av defibrillator s.k. hjärtstartare. Företag, föreningar, organisationer och privatpersoner har tagit del av de positiva resultat av användandet av defibrillatorer vilka kan vara utplacerade på olika strategiska platser. Flera önskar påbörja egen verksamhet i syfte att rädda liv.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Har landskapsregeringen tänkt ge rekommendationer och i så fall vilka, angående användandet av defibrillatorer?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Debatten om defibrillatorer, s.k. hjärtstartare, är en rykande aktuell fråga som har två spår. Landskapsregeringen är aktiv både i kontakterna till frivillig organisationerna och när det gäller att ta fram relevant lagstiftning i samband med den nya ÅHS-lagen som reglerar prehospital akutsjukvård inklusive första insats.

Jag vill börja med att redogöra för det första spåret, som handlar om frivillig organisationernas deltagande i den s.k. första insatsen. Första insatsens är en kedja som räddar liv vars syfte är att förkorta tiden från larm till livräddande första hjälp innan den prehospitala akutsjukvården hunnit till platsen.

Första insatsen är i praktiken en annan enhet än ambulans eller helikopter som alarmcentralen kan larma, t.ex. frivilliga brandkåren eller Röda Korset. Den första insatsen kan komma den nödställda patienten till hjälp snabbare än närmaste ambulans eller helikopter. Alarmcentralen larmar ambulans men också till den första insatsen. Vi pratar om prio ett larm, s.k. A-larm, när det gäller andnöd, bröstsmärta och livlös person osv. Alarmcentralen larmar aldrig enbart första insatsen. Här behöver vi få ordning på strukturerna och även larmsystemen.

Uppkörningstiden från räddningsverket är 10-15 minuter till Godby, 30 minuter till Geta och 40 minuter till Vårdö. FBK är åtskilligt snabbare att vara på plats, för att inte tala om hur det ser ut i skärgårdskommunerna och vid ev. hjärtstopp ute till havs.

Förutom hjärt- och lungräddning och hjärtstartare kan den första insatsen bistå med första hjälp i form av t.ex. syrgas, framstupa sidoläge, förband, lyfthjälp och anhörigstöd. Det här är ett koncept som kallas för IVPA, i väntan på ambulans, som har rönt stor framgång och erkänsla i Sverige.

Spår två är företag, privatpersoner, idrottsorganisationer, gym- och simhallar, flygplatser och t.ex. köpmannaföreningar som skaffar sig hjärtstartare och utbildning i hjärt- och lungräddning. Där har man ett eget ansvar att hålla utbildning och hjärtstartare i skick. Landskapsregeringen kan inte ta det här ansvaret.    

Det har funnits en oro över att användning av halvautomatiska hjärtstartare, deffar, av lekmän skulle vara farligt för patienten, för lekmannen som använder hjärtstartaren eller för åskådare. Forskning visar dock att det är betydligt farligare för en lekman att ge sig på att försöka släcka eld med en brandsläckare än att använda en hjärtstartare. De är i princip idiotsäkra.

Landskapsläkaren har engagerat sig starkt i den här frågan. Landskapsregeringens målsättning är att föra ett register över var i landskapet det finns och kommer att finnas hjärtstartare. Landskapsregeringens målsättning är också att utveckla den prehospitala vården och kommer att ge ett tydligt mandat till ÅHS att verkställa den uppgiften. Det innebär att ta tillvara den resurs som bl.a. den frivilliga brandkåren och Röda Korset utgör och att ge den del av tredje sektorn som skaffat sig både kunskap och utrustning legitimitet och erkänsla.

Landskapsregeringen har diskuterat frågan med ÅHS och med klinikchefen på akuten som har en entydig målsättning som innebär att första insatsen, räddningsverket, sjukhuset utbildas enligt samma vårdrutiner, samma koncept genom hela vårdkedjan. Ansvar och skyldigheter ska noggrant definieras i avtal. ÅHS ansvarar för utbildning och uppdateringsutbildningar av instruktörer inom första insatsgruppen och räddningsverket. ÅHS har i dagsläget två huvudinstruktörer i hjärt- och lungräddning med hjärtstartare. De har utbildat 70 instruktörer, inom ÅHS, som i sin tur har utbildat över 800 personer inom hela ÅHS organisationen i grundläggande hjärt- och lungräddning med hjärtstartare. ÅHS är hjärtsäkert, vårdpersonal, servicepersonal, administrativ personal behärskar idag första hjälp med hjärt- lungräddning och hjärtstartare.

En första insatsgrupp borde finnas i alla kommuner, eller samköras mellan kommunerna. Vi vet i dagsläget att det finns 18 frivilliga kårer som skulle behöva få instruktörutbildning och där kan man också inkludera sjöräddningen. Uppskattningen är att det finns behov att utbilda ett 20-tal huvudinstruktörer till.

Pusslet är inte färdigt lagt, men pusselbitarna håller på att falla på plats men målsättningen att hela Åland ska bli mera hjärtsäkert! Tack.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag tackar för det här svaret. Vi verkar vara en god bit på väg. Anledningen till att jag ställer den här enkla frågan är att jag hörde ett inslag i Ålands radio där landskapsläkare Jaana Lignell medverkade och uttalade sig positivt till den här verksamheten. Det framkom att Röda Korset och Vårt Hjärta ville ha en diskussion med landskapsregeringen om tillvägagångssättet och vilken roll de kommer att ha vad beträffar den här verksamheten. Det mötet skulle vara följande vecka. Det betyder att det är tre veckor sedan det här mötet ägde rum, hoppas jag. Det skulle vara väldigt intressant att veta vilken vägledning man där gav de olika frivilliga organisationerna. Vi vet att brandkårerna också är väldigt angelägna om att få börja med den här verksamheten. Vilken vägledning fick man från det mötet?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det som har varit oklart i åratal, och inneburit en viss frustration både hos frivilliga brandkåren och Röda Korset, är att man har behövt ha en medicinsk ansvarig för hjärtstartare. Det här är ett system som egentligen håller på att försvinna av sig självt eftersom vem som helst i dagsläget kan köpa en hjärtstartare.

Landskapsregeringen har fört diskussioner med Röda Korset och med FBK och kommit fram till att när det gäller det medicinska ansvaret så kan t.ex. Röda Korset i dagsläget anlita en privat om man vill ha en medicinsk ansvarig. Målsättningen för landskapsregeringen är att klargöra frågan i ÅHS-lagen när det gäller den första insatsen.

Vi har haft ett första möte och kontakterna fortsätter både med ÅHS och med frivilliga för att få alla pusselbitar på plats.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag tycker det finns otydlighet vad som egentligen gäller. Å ena sidan säger ministern att ÅHS som underliggande myndighet har utbildningen, man har apparaturen och man har införskaffat hjärtstartare till olika avdelningar och har dem utplacerade på synliga och strategiska platser, hoppas jag. Å andra sidan när det gäller frivilliga organisationer och företag så finns det fortfarande en viss otydlighet om det är så att man kan ha dem och vem i så fall som står för utbildningen och vem som är ansvarig. Eller ska jag tolka att det är fritt så att vem som helst här i lagtinget, ute i något köpcentra eller i större affärer kan ha hjärtstartare, och att det finns någon bland verksamhetsutövarna som är kunnig på det. Jag har förstått genom inslaget i radion att den här apparaturen, vilken jag inte själv har provat, är väldigt lättfattlig. Det finns instruktioner på hur den fungerar. Läkaren som man intervjuade i radion sade att vilken 10-12 åring som helst kan hantera hjärtstartaren.

Det finns en viss otydlighet ännu, tycker jag, vem som kan köpa in en hjärtstartare, vem som ansvarar för den, eller kan man köpa in en hjärtstartare och t.ex. frivilliga brandkåren kan ha dem? Att vi har defibrillatorer ute i vårt samhälle är någonting som både Röda Korset och Vårt Hjärta har anfört att är väldigt angeläget.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Om jag var otydlig så försökte jag redogöra att det finns två spår. Det första spåret, den första insatsen, är en del av prehospitala sjukvården där ÅHS kan ta ett ansvar och utbilda instruktörer och där man kan få första insatsenheter där man har ett avtal och man vet som gäller när det går ett A-larm. Det är en del av ÅHS verksamhet.

Sedan har vi hela den andra stora biten. Det är en aggressiv marknadsföring med hjärtstartarna. Man ska också komma ihåg, och här talar en gammal akutsjuksköterska, att man har två minuter på sig vid ett hjärtstopp. Det ska vara hastiga tag.

På båtmässan i Älvsjö i Stockholm marknadsförs hjärtstartarna. Det kan inte landskapsregeringen ta ansvar över. Vår målsättning är att få ett register över var det finns hjärtstartare så att vi får ett nätverk över hela Åland och får kontroll på det. Men skaffar man hjärtstartare till idrottsorganisationer, simhallar och till flygplatser så måste man ta ett eget ansvar. Man måste ta ansvar över att maskinen är i skick och för att den faktiskt fungerar när den behövs. Det är ett ansvar som inte myndigheterna eller landskapsregeringen kan ta, det måste man ta själv.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Bordläggning

5      Studentexamen

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 19/2010-2011)

Samma förfarande gäller också för den här frågan.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Enligt uppgifter i massmedia finns det grava problem med översättningen av studentexamensproven vilket påpekats av lärare vid Ålands Lyceum. Dessa översättningsfel gör proven svårförståeliga och i vissa fall har detta lett till felaktigheter i uppgifterna som påverkat provresultaten.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att komma tillrätta med översättningsproblemen inom studentexamen?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Årets studentexamensprov har just avklarats. Med bestörtning har vi konstaterat att upprepade fel och brister har förekommit p.g.a. att proven utgår från det finska språket och sedan översätts till svenska, till ibland en rent felaktig och ibland en bristfällig svenska.

Det började med provet i engelska. Där hade man en översättningsproblematik kring uttrycket ”tiotals mil”. Det kunde bli en tolkning om man avser engelska miles eller om man avser mil. Det här ledde till att själva uppgiften kunde tolkas på olika sätt och kunde få de studerande in på två olika tolkningar. Här har vi från åländskt håll krävt att båda tolkningarna ska godkännas i bedömningen. Annars är det olika behandling av de båda språkgrupperna. I det engelska studentexamensprovet fanns både den finska och svenska frågeställningen samtidigt på provet, alla kan se både den finska och svenska översättningen. Det betyder dessutom en orättvisa på det viset att de ungdomar som kan både svenska och finska kunde få en till ledtråd genom att läsa det finska alternativet. På det viset kunde man lösa uppgiften så som det var tänkt från studentexamensnämndens sida. Vi har påpekat att provet i engelska ingalunda ska mäta kunskapen i finska. Vi anser att det är rent diskriminerande om man skulle utgå från det.

Sedan kom nästa fadäs, provet i fysik. Där förekom det slarv eller lapsus. Det finska ordet för golv översattes i den här fysikuppgiften till vägg på svenska. Första tolkningen som vi fick var att det här inte var något stort problem för den här uppgiften går att lösa ändå. Det är visserligen sant, men det blir också en diskriminering av svenskspråkiga eftersom uppgiften på finska är en uppgift som är relativ enkel att lösa när det finns uppgifter om golvet. När storlek och mått fanns på golvet då var lösningen på det här problemet ganska enkel. Däremot om det fanns uppgift om vägg istället för golv så lär man ska behöva någonting som kallas för antagande inom matematiken. Det är på en betydligt högre nivå än vad som krävs för den här uppgiften egentligen på finska. Det är gravt diskriminerande om man ska behöva läsa en enkel uppgift som en mycket svår uppgift bara för att det är ett översättningsfel i den.

Även här kräver vi transparens på hur den här uppgiften bedöms, men också krav på kompensation för den här uppgiften eftersom frågan är mycket mera avancerad och svår. Frågan är om det ens ingår i gymnasiekursen att kunna göra den här typen av bedömning.

Men det var inte nog med det här. Sedan kom kemiprovet. Där har det visat sig att man har använt sig av en terminologi på svenska som är så föråldrad att den inte längre används. Samma gäller för examensprovet i hälsokunskap.

Vi har alltså fyra av årets studentexamens prov som är behäftade med problem på grund av bristande respekt för de två språken.

Landskapsregeringen bereder nu ett svar. Vi har muntligen varit i kontakt och uppmärksamgjort studentexamensnämnden och påtalat att det här inte är acceptabelt. Man har från Ålands lyceum givit förslag på hur de här uppgifterna borde bedömas, vilket vi har givit vårt stöd för. Vi bereder nu ett svar som vi har fått komplettera, komplettera, kompletterat och komplettera varefter problemen med de olika proven har uppkommit. Nu är helheten avklarad så nu ska inte flera problem påträffas. Vi kommer strax att lämna in vårt skriftliga brev till studentexamensnämnden.

Vi har också ett samarbete med den finländska regeringen i den här frågan och också med Folktinget för att få bredd på kraven.

Vi bedömer att det egentligen är en uppgift i två steg. Det ena är att nu akut, när det gäller studentexamensproven våren 2011, tillse att bedömningen blir rättvis och icke-diskriminerande. När vi har samlat ihop alla problem och påtalat dem, med hjälp av lärarna när det gäller vilka alternativ som bör godkännas och i vilka mål som vi ska kräva kompensation, så kommer vi sedan att sända iväg det här brevet. Muntligen har vi hittills fått ett löfte från studentexamensnämnden om att bedömningen i just de här frågorna kommer att göras transparent, att det kommer att synas hur det har bedömts och också vilken kompensation som har givits för de här uppgifterna. Det kommer man att meddela maj.

Som jag sade så har landskapsregeringen också fört diskussioner i den här frågan med regeringen som också ser allvarligt på det och med Folketinget som också agerar.

När det gäller det andra så gäller det att tillse att detta inte upprepa sig. Vi måste också arbeta för förändring så att det inte ska hända igen. Det lär inte vara första gången som det har varit översättningsproblem i studentskrivningarna. Landskapsregeringen kommer därför i samma brev att kräva en förklaring på det skedde och efterhöra hur man kommer att ändra rutinerna för att säkerställa att svensk- och finskspråkiga behandlas lika i det nationella studentexamensprovet och att ingen diskrimineras.

Ltl Danne Sundman

Talman! Det här tar verkligen på äran. Det gör ont ända in i själen att vi inte kan erbjuda våra ungdomar prov som är korrekt översatta rent språkligt. De här problemen har förekommit under en längre tid. Jag har tidigare fått kännedom om saker som man kan ha åsikter om.

 Grammatiken i den svenska som talas och skrivs i Finland blir allt mer finsk. Ibland förstår man inte vad som står i Huvudstadsbladet ens en gång. Det är ett stort problem med svenskan på det viset. Men så här grovt har det inte varit tidigare. Det är inte bara det att de här uppgifterna blir felbedömda. Det tar tid och energi. Man kommer fel in i matchen om man skriver studentexamen och inte förstår uppgiften. Därför är detta ytterst allvarligt. Det påverkar resultatet generellt hos vissa individer. För att lösa det här borde man kräva att proverna ska granskas av edsvuren åländsk translator. Det finns ett flertal väldigt duktiga sådana som borde göra en sista kontroll innan det här förs fram för ålänningarna. Det kan också granskas av en svensk translator eftersom det är svensk grammatik som gäller för det svenska språket på Åland. Det kan till och med vara så att en finlandssvensk translator inte ser de här problemen, åtminstone de problem som har varit tidigare. Detta borde man ju ha sett när golv blir väggar osv. Men detta skulle vara en lösning, att ha en ålänning med i studentexamensnämnden som gör en sista kontroll av översättningen. Då kan vi garantera att det är svensk svenska som står i provet.

Min fråga blir: Är landskapsregeringen beredd att föra fram önskemålet om att en ålänning ska vara med och granska det här?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Tack fru talman! I vårt svar ingår kravet på att översättningarna måste göras på ett professionellt och ordentligt sätt. Det kan det inte vara idag om man sammanblandar så grundläggande ord som golv och vägg och om man dessutom använder sig av ett så föråldrat språk med ord och terminologi som inte längre finns i vårt språk. Vi kommer absolut att kräva att man måste ha kvalitetssäkring av översättningarna.

Om man skulle vara ännu mera radikal, för rättvisans skull, så borde proverna vartannat år göras på svenska och vartannat år på finska.

Det lär aldrig gå om man tittar på sammansättningen av studentexamensnämnden. Jag tror att det finns 3 svenskspråkiga och 47 finskspråkiga eller någonting liknande. Nu ska jag inte svära på att proportionerna är så här, men de är i den här storleksordningen. Säkert finns det sedan någon som kan hyfsad svenska. Men jag tror att det inte är fler än tre som har svenska som modersmål så det är också väldigt beklagligt. Det borde man också titta på ifrån finländsk sida, eftersom Finland har två språk.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! En enkel lösning skulle vara att en av de ålänningar som jobbar som edsvuren translator mellan finska och svenska skulle få granska de här proverna, givetvis mot att man inte avslöjar några detaljer. Att kunna översätta sådant som förblir hemligt är de ju vana med, eftersom de är edsvurna, Då skulle man kunna garantera en modern svenska som åländska ungdomar förstår. Det är den bästa garantin. Jag hoppas att landskapsregeringen kan ta åt sig den idén.

Sedan tycker jag också det är viktigt, vilket jag undrar om ministern är beredd att driva, att man generellt sett, på grund av dessa blamager i proven, skulle justera ner bedömningsskalan eftersom det här har tagit tid och energi. Man kunde komma fel in i matchen och hela provet kunde påverkas eftersom man måste kravla sig genom sådant här för att förstå frågan. Det är ju inte detta som provet ska mäta, om man är intelligent och förstår en fråga som är dålig ställd, utan man ska kunna de saker som frågas efter. En generell justering av skalan vore också på sin plats för att kompensera det här "tövlet", som man måste kalla det på ren åländska, förutom att man också måste se till att det inte upprepas till kommande år.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Bedömningen på hur detta ska kompenseras överlåter jag till dem som har studerat de här proverna och kan bedöma vad våra studenter borde kunna osv. Jag förlitar mig helt och fast på att de kommer att ge oss ett gott underlag för det. Jag kan garantera att vi kommer att framföra krav för en garanti på att det här måste upphöra. Vi måste ha en icke-diskriminerande behandling av våra ungdomar när det gäller studentexamensproven. Studentexamensnämnden har av hävd väldigt hög status och makt. Då har man också ett mycket, mycket stort ansvar att tillse att den här typen av fadäser helst inte uppkommer. Nu har det uppkommit redan, men det får absolut inte upprepas.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

6        Uppföljning av WheellT

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! År 2000 samlades näringslivet till ett gemensamt flerdagars seminarium för att tillsammans identifiera "nya idéer för IT-hjul under Åland". Ett flertal idéer som kom ut av den processen har förverkligats och visar sig nu, 10 år senare, ha stor betydelse för utvecklingen av det åländska samhället som sådant och särskilt för ekonomin. Nu finns det behov av att ånyo samlas och fundera efter på liknande sätt; vad kan näringslivet tillsammans göra, vilka oförverkligade idéer finns som kunde förverkligas av näringslivet och av entreprenörer samt hur kan samhället stöda denna utveckling. Inriktning och fokus på seminariet behöver övervägas närmare. Gemensam nämnare skulle vara högteknologisk industri. Ämnesområden och inriktningar kunde t.ex. vara: IT, att man funderar på nästa generations möjligheter. De IT-projekt som man förverkligade med WheelIT-projektet var i huvudsak infrastrukturella, inbegripet kvarteret ITiden. Det gav också många embryon till idéer som har förverkligats och det har gett stor tillväxt inom den sektorn. Man kan inte tillskriva WheelIT alla framgångar men flera av dem. Det gav viktiga frön som såddes och började gro.

Ett annat intressant område, med rätt så mycket kunskap på Åland, och där Åland kunde vara ett försöksområde är branschen inom robotteknik. Robotar har funnits i våra visioner och i våra sciencefictionfilmer länge. Tekniken har funnits men den har inte varit prismässigt tillgänglig, vare sig när det gäller själva robottekniken eller den så kallade artificiella intelligensen. Nu börjar de här två mötas på en sådan prisnivå och en sådan tillgänglighetsnivå att det här kan bli en naturlig del av vår vardag. Det finns massor med olika tillämpningar av robotteknik. På Åland finns det flera mindre industriföretag som har kunskap inom robotteknik och tillsammans med IT-branschen så kunde man kanske hitta någon tillämpning som kunde bli en åländsk specialprodukt.

Sedan har vi Cleantech, som jag inte behöver prata mer om. Det är kanske det område som är mest framlyft. Där finns det mycket för Åland att göra. Norden är världsledande på Cleantech, som vi hörde på ett seminarium. Vad ligger mitt i Norden om inte Åland med alla sina möjligheter och där är vi också redan långt framme. Där kunde man kanske ytterligare hitta tillämpningar.

Sedan kunde man diskutera sjöfarten och då främst utvecklandet av kunskapsklustret. Den typen av rederier som inte är rederier som sköter helheter eller delar av management är den del av sjöfarten som växer allra mest just nu på Åland. Där har vi en otrolig kunskap inom sjöfartsnäringen som använts i ganska begränsad omfattning för rederierna själva. Vissa rederier kunde uppmuntras att knoppa av sin kunskap och sälja den vidare. Jag tror att det kommer att bli den del av sjöfartsnäringen som växer allra mest eftersom vi har så komplett kunskap inom ett stenkasts radie i Mariehamn. Det är någonting som man bör slå mynt av och inte enbart använda det på sin egen bakgård.

De här tillsammans, när det gäller alla de här områdena, så måste man hela tiden fundera på Åland som försöksområde för teknik. Det här är ett av WheelIT-projekten som det inte blev något av men som fortfarande är högintressant, nämligen att man konstruerar en försöksmiljö som kan anpassas till olika produkter eller tjänster som man kan erbjuda Åland som ett försöksområde för stora, medelstora eller mindre företag. Då erbjuder man forskningstillämpning, utvärdering och lämpliga försökskaniner.

När det gäller Cleantech, förutom att vi själva har egna tillämpningar, så kan man jobba med andras tillämpningar och hjälpa till generellt i utvecklingen och också slå mynt av att vara försöksområde och testområde. Här kan vi lära av flera andra öar, t.ex. Island har länge varit testområde för bland annat modeindustrin. Man släpper kläder på den isländska marknaden och ser hur de tas emot. Om kläderna tas emot bra så släpper man dem på andra marknader. Man kan få köpa konstiga kläder på Island. När man kommer hem så går alla med de kläderna efter några år. Det är en sak, det kanske inte är tillämpligt här på Åland, men just tekniska lösningar skulle passa eftersom Åland är så pass koncentrerat men ändå har både stadsmiljö och landsbygdsmiljö.

Någon av dessa kunde vara inriktningen eller samtliga. Man kunde ha ett bredare område och det kunde benämnas högteknologisk industri. Det är en sektor där Åland har en relativt stor etablering och ganska brett fält av olika små företag som sysslar med det. De kan tillsammans hitta tillämpningar inom de här områdena.

Som alltid är drivmedlet i de här tillämpningarna IT och IT-system, allt från artificiell intelligens till ren programmering.

Varför ska samhället engagera sig det här? Ska inte näringslivet själva sköta sin affärsutveckling? Ja, så är det huvudsakligen. Grejen med WheelIT var att alla företag hade den uppfattningen att man sköter sin affärsutveckling i sina egna styrelserum och för sitt eget företag. Man hade väldigt få tillfällen att träffa andra och diskutera vad man kunde göra tillsammans som ni inte kan göra själva och vi inte kan göra för själva och som den tredje parten inte kan göra själva. Så blev WheelIT, man identifierade sådana saker och bara alla är med så går det att genomföra. I de här uppräknade branscherna finns det många sådana exemplen som man kan identifiera.

Samhällets roll är aldrig obetydlig. Även om vi alla är för att näringspolitiken i huvudsak ska vara som de här åtta direktörer föreslår, den ska bara vara enkel och samhället ska inte lägga sig i, så är det dags att samhället behöver vara med på noterna och till någon del ibland stöda och kanske också var en part i den här utvecklingen och erbjuda sin högskola osv. Det är aldrig så att näringslivet kommer att vara helt friställt ifrån samhället. Tvärtom, det finns en symbios som är viktig att förvalta. Det gör man genom att sätta sig ner skilt från dagligt arbete och fundera i de här termerna.

I motionen föreslås att detta skulle genomföras om ett år ungefär. Då är det en ny regering på plats, med nya ivriga politiker i lagtinget och nya ministrar säkert till en viss del, om Ålands folks så vill. Det vara lämpligt, när regeringen har blivit inkörd efter hundra dagar, att ha det här seminariet. Därför måste man börja förbereda det redan nu. Samhället borde vara med och finansiera det här, men dock inte mera än till 50 procent, helst mindre om det bara går. Merparten av finansieringen ska skötas av det privata näringslivet. Då får man också ett engagemang och en garanti att det förs vidare inom näringslivet, att de engagerar sig i det och känner att det här är någonting som de har investerat i och vill ha avkastning och nytta av. 

Jag hoppas att den här idén kan tas emot, drivas vidare, börja förberedas nu och genomföras efter valet, om ungefär ett år. Tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller helt med ltl Danne Sundman. Jag var med själv om WheelIt. Det har varit jätteintressant projekt. Som jag sade i mitt svar på den enkla frågan så har det projektet betytt mycket och det är dags för en ny version av det här.

Den enda fråga som jag inte riktigt känner till är frågan om robottekniken. Men vi arbetar annars med Cleantech och kunskapskluster inom sjöfarten, klusterutredningen har visat hur viktigt det är.

När det gäller Åland som försöksområde så har Åland varit försöksområde vid några tillfällen. Jag tror att Ericsson hade någon testapparatur här när det gällde mobiltelefoni.

Den här hemställningsmotionen går helt i linje med regeringens arbete. Det är bra.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är första gången robotteknik nämns i lagtingets talarstol. Har man dammsugaren på när man får runt och lyssnar på folk som är i branschen så förutspår flera att det är nästa stora gebit inom den högteknologiska industrin. Det har också att göra med behovet av välfärdstjänster och tillämpningar som hjälper till och avlastar den mänskliga resursen, inte ersätter den men avlastar. Det finns alla möjliga tilltänkta tillämpningar. Där har Åland och framförallt Finland samma problem och större problem än övriga världen.

När det gäller försöksområde så stämmer det att det har gjorts trevare. Vissa saker har utvärderats på Åland. Men att generellt erbjuda Åland och paketera det som ett försöksområde för olika tillämpningar, små och stora tjänster eller produkter, blev det ingenting av. Där är frågan vem som ska ta det initiativet? Det är kanske något som ska göras i den offentliga sektorn, kanske i högskolans eller AICIS regi, det får man fundera på.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag känner nog till vad robotteknik är, men jag visste inte hur pass långt vi har hunnit där och vad vi har för förutsättningar.

 Vi har ändrat i stödprinciperna för stöd till företag. Där kommer energi och miljö fram extra bra.

Jag vet också att Ålands Utvecklings Ab och Investerings Ab har haft diskussioner om att arrangera någonting i den här stilen, som ltl Danne Sundman föreslår i sin hemställningsmotion. Eventuellt kan det bli aktuellt tidigare än 2012. Det får vi återkomma till.

Åland kunde vara ett testområde för elbilar och det är en bra tanke.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller elbilar så har jag i en annan finansmotion föreslagit att Åland skulle vara testområde. Det går väl under benämningen Cleantech och Ålands försöksområde för teknik.

Det som ministern sade om huvudmannaskapet tycker jag att är bra. År 2000 var landskapsregeringen huvudman och näringslivet bidrog med pengar till det här seminariet. Nu finns det potentiella huvudmän, Utvecklings Ab, Investerings Ab och AICIS kunde ta huvudmannaskapet och landskapsregeringen stöder på villkor att näringslivets engagemang minst är lika stort. Det kanske kan vara ett bättre alternativ. För att få i gång detta så bör ju landskapsregeringen visa tydlig beredskap att vara med. Det handlar också om att detta kostar. Man måste anlita managementkonsult som driver den här processen, vilket det då också gjordes till en ganska hög kostnad. Jag tror att ingen ångrar sig idag att man satsade de pengar man gjorde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag tycker att näringsutskottet borde behandla den här motionen i brådskande ordning med anledning av de näringspolitiska diskussionerna som vi har fört här och de näringspolitiska skrivningar som lagtinget har anfört i många sammanhang under den här perioden. Kanske det viktigaste är att landskapsregeringen och minister Eliasson verkligen tar till sig det här, som jag förstår att han är intresserad av, och försöker fullfölja det såsom det är skisserat. Det här är jättebra tänkt av kollegan Danne Sundman som satt i den landskapsregeringen när det här var aktuellt. Han var central i arbetet med den här frågan. Personligen var jag också med på ett hörn.

Då kan man fråga sig om det här är en nostalgisk återgång till gamla tider? Man tycker att det här var så fint och bra gjort och resultatrikt så att man därför vill göra det på nytt. Man ska alltid ha de tankarna med sig också i bagaget. Parallellt med detta så ska man ha med sig tanken att man inte ständigt behöver uppfinna hjulet på nytt. Är det någonting som har fungerat väldigt väl och har varit bra så ska man kunna återupprepa det. WheelIt-seminariet var faktiskt så fantastiskt bra att jag fortfarande 2011 ibland plockar fram de handlingarna och läser dem med intresse och tycker att de fortfarande till stora delar är användbara för en näringspolitik på Åland.

I WheelIT-projektet var näringslivets främsta prioritet att skapa ett centrum för informationsteknologins utveckling i landskapet, ett s.k. IT-hus. Det var näringslivets enhälliga önskemål i det arbetet. När det sedan genomfördes, med landskapsregeringen i spetsen via industribolaget, var det en massa näringslivsmänniskor som steg upp och kritiserade oss för att vi lade oss i det privata näringslivets egna uppgiftsområden som att bygga hus och hyra ut osv. Man får räkna med att det kommer sådant. Men vi måste komma ihåg att det var näringslivets eget starka krav gentemot samhället att man skulle göra just på detta sätt. Resultatet har blivit alldeles ypperligt. Vi har ett tillväxtcentrum för åländskt näringsliv här på Klinten. Det kan bli flera sådana centrum i landskapet. Jag ska strax återkomma till det.

Ett av de andra prioriterade förslagen var att det måste finnas tillgång till riskkapital i landskapet för nya investeringar. Då gjordes Ålands Utvecklings Ab totalt om så att det skulle kunna bli ett sådant riskkapitalföretag och pengar fördes in i det. Sedan har det tillförts lite pengar indirekt i början på 2000-talet i samband med några Chipsaffärer eller var det så att man använde sig av PAF-utvecklingsbolag?

Särskilt under den senaste fyraårsperioden har noll euro införts. Det har varit en felaktig politisk diskussion att inte samhället ska gå in med riskkapital, det finns ju så mycket på Åland. Det är ju ett totalt missförstånd. Det finns mycket kapital på Åland men det finns inget kapital som inte från dag ett vill ha 5 procents avkastning eller betydligt mera på sitt kapital.

Ålands Investerings Ab som är uppbyggt på de gamla chipsförsäljningspengarna är ju ett gott exempel på att man inte är något högriskkapitalföretag. Både österut och västerut står staterna för att det finns verkliga riskkapitalbolag. Precis som Eliasson sade i vår tidigare diskussion här i kammaren så är verklig riskkapitalisering långsam. Det är långsamma exitar. Det gör att man inte lösgör pengar på 5-6 år som är det normala i investeringsverksamheter. Det kan ta 10,15 eller 20 år ibland före man kan göra exitar och använda sig av gammalt kapital plus vinstkapital.

Så länge man ser att det finns ett behov av nyföretagande som fordrar lite högre risktagande eller ibland betydligt högre risktagande, som det var i tiderna när Chipsfabriken startade, så måste man tillföra nya medel. Jag ska inte gå in på sådana detaljer desto mera.

När det gäller de olika punkterna som Danne Sundman tog upp här så är IT ingen separat bransch, utan det är en verksamhet som ingår i alla branscher idag. IT är synnerligen stort på Åland redan idag. Det innebär ju inte att det inte ytterligare kan utvecklas och att vi särskilt kan syssla med kunskapsexport.

Samma gäller Cleantech som AICIS hade ett mycket intressant seminarium om häromveckan. Det framkom bland annat att det inte är främst produktionsanläggningar som skulle passa på Åland, utan det är faktiskt kunskapsexport inom branscherna. I viss mån produktionsanläggningar också men främst kunskapsexport. Då kunde vi öka antalet högavlönade arbetsplatser på Åland betydligt. Det gör vi genom att importera personer utifrån som har skaffat sig den här kunskapen, det är ålänningar och icke ålänningar som kommer hit och exporterar sin kunskap sedan öster- och västerut.

Tankesmedjan kom fram till slogan: ”Ett grönt Åland i blått hav”. Tankesmedjan hade också mycket tankar kring cleantechutvecklingen. Men jag vet inte vem som följer upp det, jag vet inte vem som jobbar vidare med det? Jag vet inte annat än att AICIS intresserar sig för det, men det är ju ett utredningsinstitut. Här måste man ta tag i sådana frågor. Näringspolitiken ska innehålla sådana ingredienser.

När det gäller kunskapskluster inom sjöfarten, som Sundman hänvisade till, så är det stort redan. Det finns företag som jobbar med de åländska rederierna men det finns sannerligen företag som jobbar med icke åländska rederiet World-Wide. Det här kan växa egentligen hur mycket som helst. Detta kan växa tiofalt. Då talar vi om hundratals högkvalificerade arbetsplatser. Men vem håller i det? Vem driver på det? Ja, jag vet inte, 2 1/2 person på Åland teknologicentrum? Delvis, säkert.

Förslaget om att förberedelser bör vidtas redan under 2011, för att möjliggöra en fortsättning på WheelIT-arbetet efter lagtingsvalet och regeringsskiftet, är ett alldeles utomordentligt förslag. Jag hoppas att landskapsregeringen omedelbart både tar till sig detta förslag och inleder. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var en liten detalj som jag fäste mig vid angående vem som jobbar vidare med de tankar som tankesmedjan tog fram. Det slutdokumentet överlämnades till landskapsregeringen med ambitionen att landskapsregeringen skulle ta i de olika bitarna och jobba vidare med dem. Landskapsregeringen tillsatte tankesmedjan just för att utföra det här arbetet.

Jag har noterat att AICIS har jobbat vidare med detta och ordnat seminarium och publikationer på ett ganska förtjänstfullt sätt utgående ifrån sina rätt små resurser. Men tyvärr, trots att jag var med i tankesmedjan själv, så vet inte jag vad landskapsregeringen har gjort, om man överhuvudtaget har gjort någonting för att driva de här frågorna vidare? Det är där som det har hängt upp sig enligt mitt synsätt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den tilläggsinformationen. De här upplever jag som det största problemet med offentlig sektors hantering av näringslivsutvecklingsfrågor. Man kan komma med jättefina program om det ena och det andra, ha visioner och målsättningar men sedan; vem, vad när och hur? Det svarar man inte på. När landskapsregeringen fick tankesmedjans arbete så borde man direkt ha satt sig ner och svarat på frågorna; vem, vad, när och hur? Man borde ha delat ut arbetsuppgifterna och sett vilka medel som behövdes för det ena och det andra. Finns de medlen? Hur får man fram medel? Finns de här personerna, var ska vi hitta de personerna? Landskapsregeringen tycker att det är ett jättefint program som tankesmedjan har kommit fram med, men tänker att man tar det väl i något sammanhang här framöver när man ska göra något nytt näringspolitiskt program.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är helt eniga igen. När det gäller detta med program så förefaller det fungera på det sättet. Jag tycker att det är rätt märkligt. Landskapsregeringen hade visioner och tankar med vad man ville uppnå med den här processen. Man tillsatte en tankesmedja. Många människor ifrån näringslivet satt bort hela arbetsdagar och kvällar. Det var till och med övernattningsseminarium. Man lade ned ganska mycket tankemöda på detta. Det är klart att jag är lite jävig men jag tycker att slutprodukten blev ganska bra. Ändå gör man inte något desto mera åt det ifrån beställarens sida. Många funderar på om det verkligen är värt att lägga ner så här mycket arbete när det inte leder till någonting.

Därför har jag varit lite orolig när det gäller turismstrategin, att vi igen ska få en hyllvärmare som ska röna samma öde. Jag hoppas inte det, men risken är stor.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var väl den förra landskapsregeringen som startade detta med tankesmedjan? Ja, och så här fungerar det i politiken. Om det inte är jag som har kommit med förslaget och jag som har drivit det från början så lägger vi ner det när jag får ansvaret. Nu får man inte använder starka ord här men det är ju "för tokot" att det är på det här viset. Vi måste vara otroligt självkritiska. Minister Eliasson måste vara otroligt självkritisk över att färdiga sparvar som flyger i munnen inte tillreds. Vi hade det inom turismutredningen, vi hade det inom tankesmedjan och det har funnits i andra sammanhang. Man börjar snacka om att man ska göra egna nya program när det redan finns färdiga, bara att sätta igång och förverkliga; vem, vad, när och hur?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Talman! Det var ett mycket bra anförande av ltl Roger Jansson, som också var näringsminister under det förra WheelIT-seminariet. Han var en av flera drivande personer. Också dåvarande lantråd, nuvarande talman var med på noterna och drev seminariet. WheelIt var uppbyggt på att först hade man visioner och man hade i storleksordningen 100 idéer. Man var på studiebesök och tog del av den senaste tekniken i Stockholm. Sedan samlade man sig ombord på ett fartyg hem till Åland och identifierade tio projektet. Man skrev en tidning live på ett seminarium på Arken om de här projekten. Det stannade inte vid det, man utsåg också ansvariga personer. Du är ansvarig för projektet tillsammans med de här aktörerna. Du ska driva det här och se till att det blir gjort. Tack vare det så drevs flera av de här projekten i hamn. Tanken var sedan att det skulle vara en uppföljning i april 2001. Men då kom vi just till detta att vi lägger ner. För då bytte det regering och då lade man ner sådant som var Roger Janssons och Danne Sundmans idéer. Man lade inte bara ner de här idéerna tyvärr, utan många andra också. Den som lade ner det är inte närvarande nu så jag ska inte ta den debatten. Den debatten har vi tagit förut. Man får säga tyvärr, tyvärr, tyvärr. Det var rysligt "tokot". Det är det grövsta ord man får använda. Man borde använda mycket grövre ord, precis som ltl Roger Jansson sade.

Därför har jag kallat motionen för uppföljning av WheelIt. Man ska ta den arbetsmodellen för den är jättebra. Så borde kanske tankesmedjan ha gått vidare också. Nu lämpade tankesmedjan sitt arbete i famnen på landskapsregeringen, varsågod förverkliga eller se till att någon förverkligar. Det kanske inte var den bästa lösningen. Det är absolut inte kört med idéerna. Man har sagt att i april i år ska det göras en uppföljning av tankesmedjan. Då kan man konstatera att för att det här ska drivas vidare så måste man få ansvarspersoner och en tydlig fördelning. Det kanske landskapsregeringen jobbar med. Man kan inte bara sätta byket i famnen på landskapsregeringen heller. Det är bättre att dela upp det i mindre byken som man tar hem och sköter om.

Detta med frågorna vem, vad, hur och när är jätteviktiga frågor att ha ett svar på när man är i euforisk visionärsstämning, då ska man samtidigt utse ansvariga personer. Själv var jag i WheelIT-projektet ansvarig för de infrastrukturella satsningarna på bredband. Det var ett jätteintressant projekt. Det gjordes en stor satsning. Vi var väldigt tidigt ute att bygga ett fibernät över hela Åland. Det förekom till och med kritik. Det var flera insändare i tidningen att det här var onödigt att bygga så här ute på vischan till små byar. Men det har visat sig otroligt viktigt att ha den infrastrukturen på plats. Det fanns också kritik mot engagemang i det nya mobiltelefonnätet 3G, som Åland var först i världen att ha, som nu byts ut till 4G. Det har också visat sig skapa en miljö som suger åt sig idéer och möjliggör entreprenörskap, så det var jätteviktigt. Även om den tekniken nu börjar bli överspelad, så om man inte skulle ha tagit det steget så kanske man inte heller hade tagit andra steg.

I detta WheelIT-dokument finns det fortfarande idéer som är frön som bra kunde planteras och växa upp. Just detta med testområde tycker jag att är en god idé. Problemet är att det är en ganska lång uppstart fas. Man måste göra ganska mycket innan man kan skicka en faktura. Det är svårt för ett företag att ta sig an den rollen. Där borde den offentliga insatsen vara ganska tung i kombination med högskolan och Utvecklings Ab som är det offentliga riskkapitalbolaget.

Det för mig in på en annan sak som ltl Roger Jansson tog upp, nämligen tillgången på riskkapital. Det är precis som det sades, man har föreställningen om att det finns hur mycket riskkapital som helst Åland. Den tidiga sortens riskkapital finns inte i så stor utsträckning. Det riskkapital som finns så visst är man beredd att ta vissa risker, men det som man kallar på riskkapitalspråk såddpengar är det ont. Man måste ha pengar som man vågar sprida ut på idéer, utan att egentligen granska dem så mycket, för att få till frön som man kanske gallra som sedan blir plantor. Det är ganska bra att använda växtmetaforen. Man hör på det resonemanget hur långt kvar det är från fröna tills man får plocka första frukten. Därför måste någon våga vara i det tidiga skedet. I många av de här idéerna behövs det såddpengar. Där är samhällets roll ganska stark. Man borde utvärdera helheten på nytt med växthuset, som har funnits en tid tillsammans med tillgång på tidigt riskkapital och samarbete med riskkapitalister. Det finns också privat riskkapital, sådana som har välsmort luktsinne som man kan få hjälp av.

Hela den här buketten av tillgång på finansiering för de här idéerna behöver kanske tittas över ytterligare en gång mot bakgrund över att de har funnits några år.

När det gäller de olika områdena så har vi pratat mycket om Cleantech.  Ordet viskas överallt. Nu skulle det vara viktigt att man bryter ner det till konkreta saker. Vad ska vi satsa på? Vi måste fokusera på vissa viktiga saker. Om man tar t.ex. energiproduktionen så vet vi att vindkraft är framgångsrikt för Åland. Förhoppningsvis så kan vi få mera vindkraftproduktion. Vi ska inte låta det stanna vid det. Ta kunskapsintensiva tillämpningar av alternativ energi som t.ex. system som sparar energi, smart grids, som kan använda elbilar som lagringskapacitet. Vi har en enorm möjlighet eftersom vi har hela elnätsystemet på alla nivåer på Åland och vi har kunskap här om hur ett elnät fungerar och är uppbyggt. Vi borde korspollinera de här och få fram forskning kring smart grids och tillämpningar på Åland som lätt kan göras eftersom om man gör ett lite bättre stenkast så har man alla de här aktörerna inom en radie. Det är en konkret sak som man borde börja fokusera på. Det är kanske svårt för en aktör att göra. Det är inte något som Kraftnät Åland eller Ålands Elandelslag kan göra, det är kanske inte heller något som vindkraftsbolagen kan göra men tillsammans kan de göra det med en tredje aktör som kanske delvis hålls under armarna av samhället åtminstone i början, högskolan på Åland osv. Jag återkommer ofta till högskolan. Jag ser högskolan som viktig resurs eftersom man där utbildar sig inom den här kunskapen som behövs t.ex. för den här tillämpningen.

Tankesmedjan var för övrigt en motion som jag hade, som mycket förtjänstfullt förverkligades av dåvarande näringsminister Jörgen Strand. Sedan har det gått vidare. Nu är det en tredje part som har hand om det. Det ska utvärderas i april och det ser jag fram emot. Då kanske vi måste konkretisera oss lite för att det inte bara ska bli en hyllvärmare, dock intressant.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi delar definitivt upplevelserna för WheelIT-projektet. Styrkan med det projektet var att företagarna var med. Näringen fanns med. De ville och politikerna fanns med. Det var en jättefin kombination. Som ltl Roger Jansson sade här tidigare så hade man vissa förhoppningar på politiken och de verkställdes. Symbiosen mellan företag och politik var väldigt lyckosam då. Tankarna finns kvar. Ålands Utvecklings Ab och Investerings Ab för redan diskussioner om det här. Det är en fin hemställningsmotion och den ligger helt i linje med hur vi tänker.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Som jag sade i tidigare repliker så är utbudet av huvudmän större nu än det var år 2000. Det är positivt om någon av de privata eller halvprivata aktörerna skulle ta huvudmannaskapet och landskapsregeringen är med och stöder. Det skulle vara lyckosamt. Om man ska genomföra det här om ett år så bör man börja nu och förbereda. Bara en sådan detalj som att säga vilka dagar det ska vara är väldigt viktigt så att alla kan boka in det i sina kalendrar. Man bör också, som nämns i motiveringen, fundera noggrant på inriktningen, om det ska vara så här brett som föreslås eller om man ska gå på några av de här områdena. Jag tror att man i likhet med WheelIT-seminariet kan gå ganska brett. Sedan i slutfasen måste man vara konkret och identifiera x antal projekt som man tydligt driver vidare så att man får konkreta följder av seminariet, men det tror jag inte är några problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

7        Stöd till småföretagare

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 34/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Kafferasten är över! Men den verkar inte vara det. Den kafferast som skulle lösa problemen är definitivt över. Problemen kvarstår, man upplever att det finns ett problem när man är småföretagare när det gäller tullhanteringen. Vi har många i våra led som upplever problem när man ska hanterar och klarera in varor, särskilt från Sverige till Åland.

Det finns säkert många olika förslag på hur man skulle kunna lösa det här. Vi vet att det är ett problem och det är inte löst. Det här är ytterligare ett försök som jag hoppas att man tar till sig. Det är att landskapsregeringen tillhandahåller rådgivning och hjälp vid skattegränsproblematik för småföretagare. Det är inte meningen att det ska sitta en person här i landskapsregeringens korridorer utan man kan köpa den här tjänsten ifrån t.ex. Ålands Näringsliv som säkert skulle kunna hantera det här på ett föredömligt sätt.

Det är klart att det här kostar, inte har vi någon sedelpress nere i källaren. Vi vet att vi har skatteundantaget för att kunna behålla tax-free handel på färjorna. En framkomlig väg kunde vara att de som har fått möjligheten till skatteundantag också skulle vara med och betala. Den som förtjänar mest på det skulle också kunna vara med och betala för den som har problem med skatteundantaget. Det betyder helt konkret att man skulle, precis som vi har diskuterat i andra sammanhang, uppbära en liten avgift, passageraravgift eller vad man kallar det för. Då skulle man vara med och finansiera den landbaserade problematiken som man har runt skatteundantaget.

Jag hoppas att man ytterligare ska titta på den här frågan och att man försöker lösa den. Problemet kvarstår som man har pratat om i många år att man ska försöka göra något åt. Ltl Olof Erland utlovade att det här fixar man snabbt över en kafferast och den är definitivt slut. Tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, vi är medvetna om att i och med att vi har tax-free undantaget så går det inte lika smidigt som på andra ställen. Jag har inte varit med om kafferasthistorien. Jag vet att det som upplevdes som stora problem för några år sedan har blivit mycket, mycket mindre problem i dagens läge. De stora företagen har inga bekymmer överhuvudtaget. Mindre företag har också lärt sig hur det här fungerar, speciellt de som handlar lite mera.

Vårt Stockholmskontor står gratis till tjänst med att hjälpa åländska företag och företag i Sverige som handlar med åländska företag. Vårt Stockholmskontor har hjälpt väldigt många företag. Vi kommer ju aldrig att komma bort ifrån det här helt och hållet så länge vi har tax-free och det vill vi ju ha kvar.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Problemet kvarstår, det är vi alla medvetna om. Det här är ju mitt försök att komma till mötes för att lösa det. Vi kan inte bara säga att det inte var jag som har utlovat att det här skulle fixas på en kafferast. Vi vet alla vid den här tidpunkten att det var ltl Olof Erland som lovade det och den kafferasten är definitivt slut.

De facto har inte småföretag som har en, två eller ingen anställd alls tid och möjlighet att hålla på med tulldeklareringen. De ska vara ute och syssla med den verksamhet som de är företagare i. De har inte den här möjligheten att hålla på med den byråkrati och administration. Därför behöver man ha någon som externt hjälper till med det.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Precis som jag sade i svaret på den enkla frågan till Roger Jansson så känner jag till det här. Det är ju entreprenören som ska jobba med sitt arbete. Allt som tar tid i administration är inte bra. Jag vill i alla fall säga att de har blivit mycket bättre. Pratar man med företag idag så tycker de flesta att det fungerar helt okej. Man är medveten om att man inte slipper undan det här.

Jag nämnde också tidigare möjligheterna med tullcodexet, att det finns vissa ljuspunkter där som kan göra det enklare, men som vi inte kan lova idag. Ibland har man trott att det eventuellt skulle kunna bli värre. Vi tror att det finns ljusningar som vi får återkomma till.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den här motionen kommer att gå till ett utskott. Vi vet också att tiden är knapp. Inom det här året ska den behandlas och komma tillbaka så chanserna är ganska små. Därför skulle det ha varit väldigt intressant att veta om och i så fall hur landskapsregeringen, genom näringsministern, kommer att hantera den här frågan framdeles? Han säger att det inte är ett så stort problem. Men det finns ett problem. Är man då angelägen om att lösa problemet och på vilket sätt? Är det här som jag föreslår en framkomlig väg?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Det här är en sak som jag som ordförande i näringsutskottet stöder. Jag är villig att ta upp den här motionen i utskottet för att utreda den vidare. I viss mån har det här problemet lite underlättats men det kvarstår. Problemet behöver få en utredning och en lösning. Vi vet att det drabbar många småföretag, särskild den som kanske utnyttjar skattegränshandeln lite mera sällan. Då kanske man behöver hjälp. Det här är också en kostnadsfråga för de landbaserade näringarna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tackar för det stödet. Jag hoppas också att man kan göra någonting åt det. Jag är också glad för att ltl Anders Englund har vetskap om att det här problemet kvarstår. Jag hoppas också att man ska kunna titta på det som jag nu föreslår som en del av en finansiering av det här. Rederierna som har fördelar av skatteundantaget kunde också på något vis vara med och finansiera för dem som har problem med skattegränsen och skatteundantaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! När jag tog del av den här motionen där man klefterlyser att landskapsregeringen ska tillhandahålla rådgivning och hjälp i skattegränsproblematiken för småföretagare så tänkte jag på precis samma sak som näringsminister Eliasson nämnde. Vi har Ålandskontoret som jobbar med de här frågorna. Men om man kräver extra resurser, vilket jag förstod att det här tog sikte på, så hur skulle man finansiera de? Vi fick ett svar på det. Det är ju inte första gången som obunden samling har fört fram detta med passageraravgifter, vilket skulle finansiera det här. Men det vill jag absolut ta avstånd ifrån.

Det är klart att skattegränsen medför vissa problem framförallt för mindre företag. Men fördelarna överväger mycket, mycket. Det går inte att jämföra i siffror. Alla ålänningar, inklusive småföretagare, har fördelar av skatteundantaget, det måste vi ha klart för oss.

Tittar man på den här problematiken så vad ska då landskapsregeringen göra? Jag har många gånger sagt att landskapsregeringen ska skapa förutsättningar för företagen, inte göra det själva. Mot den bakgrunden så tycker jag att man inte ska sätta igång och hjälpa till desto mera med skattegränsproblematiken. Man ska ha fokus på att försöka förenkla den så mycket som möjligt.

Jag håller med näringsminister Eliasson när han säger att det inte är så knepigt. Jag är själv småföretagare och importerar maskiner som jag säljer vidare. Det är ganska enkelt att få det att fungera bara man kommer underfund med hur det fungerar. Tullen är ett otroligt serviceföretag, all eloge till dem. Problemet är vid krediteringar eller vid garantiförsändelser, det är då som det uppstår vissa problem. Därför är det viktigt att man jobbar vidare med förenklingarna.

Idag i självstyrelsepolitiska nämnden gick vi igenom självstyrelsepolitiska redogörelsen. Där finns det en formulering om skattegränsen som jag själv tog upp i remissen och som jag också tog upp i morse. Det sägs så här; ”det gemensamma målet med arbetet är att handel med varor över den åländska skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande”. Det är helt fel fokus, tycker jag. Tittar vi på situationen så är det fortfarande betydligt mera knepigt att handla mot Sverige när det gäller krediteringar, garantiförsändelser och den typen av detaljförsändelser än vad det är mot Finland. Vi ser också att fler och fler företag går upp i svenska kedjor. Vi ser hur stor del av de högskoleutbildade vi har i Sverige som knyter affärskontakter där. Där måste landskapsregeringen ha fokus på att förenkla skattegränsproblematiken, enligt mitt förmenande. Man kan inte slå sig till ro och säga att den ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande. När det gäller handeln mellan Åland och Sverige så är den fortfarande onödigt komplicerad. Det skulle gå att förenkla mera.

Sammanfattningsvis, herr talman, jag hoppas att landskapsregeringen kan ha fokus på att jobba med att ytterligare förenkla detta istället för att anställa någon som ska börja sköta skattegränsförtullningarna åt företagarna.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi har exakt samma åsikter på samtliga punkter. För det första att alla har del av betydelsen i skatteundantaget. Det gynnar faktiskt hela Åland.

Det är klart att man ska ha fokus på att fortsätta att förenkla. Jag försökte tidigare säga att det inte är så lätt. Det går lättare att säga det än att göra det. En viss förhoppning har vi när det gäller tullcodexet. Det kan finnas förenklingar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är glad att vi är ense om nyttan av skatteundantaget. Det blir ofta en ”åländsk debatt” finns det ett litet, litet problem så dyker man ner på det lilla problemet men man kanske missar de stora fördelarna. Så är det lite med den här problematiken också.

När det gäller skattegränsen så trots att det inte är så lätt så finns det lösningsmodeller runtom i Europa. Det här kallar jag att skapa förutsättningar för företagande och förenkla. Jag hoppas att landskapsregeringen har möjligheter att lägga lite resurser på detta så att man faktiskt kan jobba med det här. Jag har uppfattningen att det inte jobbas så mycket ifrån regeringens sida med detta nu. Har jag fel så upplys mig gärna. Jag blir bara glad om jag har fel, för den här frågan är så pass viktig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I motsats till den tidigare replikväxlingen vill jag säga att jag inte har samma åsikt som ltl Anders Eriksson. Jag tycker att det är väsentligt att man försöker eliminera de hinder som finns för småföretagen. Småföretagen är egentligen de som gör att den åländska ekonomin rullar. Det är de som vi verkligen ska värna om. Det är de som skapar arbetskraft. Om de kan anställa bara en enda person till, och kanske slippa den här administrationen och kunna arbeta och utöva sin verksamhet, så betyder det över 2000 arbetsplatser.

Det är inte mer än rättvist att de som har de största fördelarna av skattegränsen också är med och betalar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan man säkert tycka. Jag tror att man bör ha klart för sig att alla småföretagare har en oerhörd nytta av det åländska skatteundantaget. Transportkostnaderna till och från Åland, i den mån de överhuvudtaget tillnärmelsevis skulle ha samma omfattning som de har idag, så skulle kostnaderna var helt andra. Jag håller med vtm Lindholm om att eliminera hinder och byråkrati för småföretagarna är viktigt.

Den här motionen tar, enligt mitt förmenande, fel fokus. Man ska inte utföra det arbete som hör till normalt företagande, dvs sköta skatteadministration av en eller annan form. Man ska se till att förutsättningarna är på en sådan nivå att det är hanterbart för företagarna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att det här är en intressant diskussion. Alldeles särskilt tycker jag att det är intressant att Ålands Framtid, genom ltl Anders Eriksson, nu säger att man inte ska vara med ifrån samhällets sida och hjälpa till när det gäller byråkrati som man har påfört någon för att samhället skulle få tax-free handel. Det är en byråkrati som småföretagare inte själva har bett om i första hand. Det var rederierna som vi värnade om den gången.

Jag har sett andra ledamöter från Ålands Framtid som verkligen har stått på barrikaderna för att både avbyråkratisera och hjälpa småföretag. Vi kan bara se att man har bytt en liten inriktning inom Ålands Framtid vad beträffar detta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej, det tror jag inte alls. Linjen är nog precis densamma. Man ska lägga fullt fokus på att eliminera byråkrati och krångel. Men, man ska inte göra det på det sättet att man inom offentlig sektor anställer folk som handhar byråkratin åt företagarna. Det är enligt mig helt fel fokus.

Vi har fortfarande samma målsättning; den offentliga sektorn kan inte växa. Vi kan inte anställa folk för att lösa alla problem. De som finns inom landskapsförvaltningen ska se till att förenkla skattegränsbyråkratin så mycket som det bara går. Det är där som man behöver ha fokus enligt mitt förmenande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag har ett förtydligande, eftersom ltl Anders Eriksson hela tiden talar om att man ska utöka offentlig sektor. Det har jag aldrig sagt. Jag har däremot sagt att man skulle köpa in den här tjänsten ifrån Ålands Näringsliv, vilket framkommer i motionen.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

8      Grunderna för vikariehjälp inom lantbruket

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 40/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Socialdemokraterna har tillsammans med vtm Gun-Mari Lindholm lämnat in en motion om att förbättra avbytarservicen för heltidsarbetande jordbrukfamiljer med barn under tre år.

När de kvinnliga politikerna på Åland bjöds in till en träff med Ålands producentförbunds kvinnoutskott i början på mars fick vi lyssna till många olika kvinnliga jordbruksföretagares erfarenheter. Det var en riktigt givande kväll och vi fick oss till livs närmare åtta-tio presentationer av olika jordbruksföretags verksamhetsförutsättningar, både på fasta Åland och i skärgården.

Man kan konstatera att de flestas livssituation förändrades drastiskt då de fick barn och i synnerhet när de fick flera barn än ett. Det gör det ju i och för sig för vilken familj som helst. Men har man 20-30 kor eller ännu flera djur som ska mjölkas morgon och kväll, vardag som helg då förändras förutsättningarna betydligt.

Ålands producentförbunds kvinnoutskott vill inte att de åländska jordbrukarna ska behandlas sämre än kollegorna i Finland. Ett av deras konkreta förslag var att man borde förbättra situationen för småbarnsföräldrar som driver djurgårdar inom lantbruksföretag. Vi skulle införa ett motsvarande system för vikariehjälp som man har i riket. Det här vill man eftersom den åländska avbytarservicen för lantbrukare skiljer sig en hel del från motsvarande på fastlandet. Det som i synnerhet har drabbat småbarnsföräldrarna är att det inte finns möjligheter till avbytare för vård av barn under tre år. I riket kan en lantbruksföretagare som uppfyller villkoren för att få semester också få vikariehjälp för att kunna vårda barnen under tre år i eget hem. Det som är en självklarhet i Finland är inte det hos oss. Det kanske beror på att man ser på kvinnliga lantbruksföretagare på ett annat sätt i Finland, kanske man ser dem just om företagare och att lantbruket är som vilket företag som helst som måste skötas med en helhjärtad insats. Då går det inte att vårda bebisar och småbarn 24 timmar i dygnet och samtidigt vara hundra procent fokuserad på sitt företag. Avsaknad av vikariehjälp under småbarnsåren gör att livet som åländsk kvinnlig mjölkbonde blir väldigt slitsamt. Kvinnan är hemma och har barnet eller barnen med sig hela tiden och samtidigt ska hon vara en företagare och driva sitt och mannens lantbruksföretag på ett så professionellt sätt som möjligt. Det säger sig självt att det inte är en optimal situation.

De finländska småbarnsföräldrarna har ett bättre läge. I Finland fungerar det så att vikariehjälpen kan ges efter att föräldrapenningperioden har upphört och för högst 100 dagar per barn och barnets levnadsår. Dagarna kan fördelas mellan båda föräldrarna om båda har rätt till semester. Det här är inte gratis på något sätt utan det kostar. Avgiften för vikariehjälp som ges för vård av barn under tre år räknas ut på basen av LFÖPL-arbetsinkomst som var ikraft vid ingången det av det år under vilket vikariehjälpen inleds.

Vi tycker att avbytarservicen till småbarnsfamiljer är en viktig jämställdhetsfråga. Den handlar även om att få unga familjer att vilja bli jordbrukare, med ansvar för djur, också i framtiden. Ska man samtidigt sköta hem och hushåll så blir det ganska tungt. Enligt en debattartikel i svenska tidningar i fjol är det bara en procent av de kvinnliga bönderna som överlåter mer än 80 procent av ansvaret i hemmet på någon annan. Samma mönster fortsätter sedan när man får barn. Samtidigt längtar de kvinnliga bönderna mest av allt efter egen tid medan männen längtar efter mer tid med familjen. Det är en svår ekvation som går att lösa med mera jämställdhet.

Sverige har faktiskt varit en ganska stor föregångare på jämställdhet också inom lantbruket. Svenska LRF har en jämställdhetsakademi där man också har tagit upp problematiken på hur man ska få jämställdheten att förbättras i lantbruket. Ett sätt är att man borde fokusera på att det är företag som man håller på med. Det är företagande, att man inte bara förknippar ordet företagare och bonde till män och maskulina egenskaper. Man borde tona ner det här med företagande att det är män som håller på med det och att bönder är män.

Ålands producentförbunds kvinnoutskott har föregått med gott exempel när man tar tag i de här frågorna. Man visar på kvinnors handlingskraft. Man skapar sig kvinnliga nätverk. Det måste finnas en medvetenhet om jämställdhetsaspekterna i de gröna näringarna, som man kallar dem i Sverige.

Som politiker har vi alla ett ansvar för att förbättra förutsättningarna för en ökad jämställdhet inom alla sektorer i vårt samhälle. Jämställdhet är inte bara ett kvinnligt problem, det rör i högsta grad män. Det ska bli spännande att se hur de manliga ledamöterna i näringsutskottet kommer att behandla den här frågan. I näringsutskottet är det just nu i Ålands lagting 100 procent män.

Om jag går tillbaka till förslaget så för att ekonomiskt kunna genomföra en sådan här för en reform också på Åland anser vi att man bör se över villkoren för rätt till årsledighet. I riket har man rätt till semester om verksamheten utgöra huvudsyssla. Så är det inte på Åland. Beroende på hur många djurenheter man har kan man få avbytarhjälp. Men det har ingenting att göra med om man har jordbruket som sin huvudsyssla. Vi som har ställt den här motionen tycker att man bör se över detta.

Herr talman! Vi föreslår härmed att de åländska lantbrukarfamiljernas förmåner förbättras och att grunderna för vikariehjälp för de familjer som har barn under tre år ändras.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag är glad över att motionsställarna har fått upp ögonen för avbytarservicen. Det är inte länge sedan som vi diskuterade avbrytarverksamheten här. Då förde jag fram det här stycket som undertecknaren Aaltonen började med, att vi har mycket sämre på Åland. Jag är glad att man äntligen har vaknat.

Sedan detta med att årsledigheten ska ändras och bara till för heltidsjordbrukare. Vi har inte haft som kutym på Åland att jordbruket ska vara ett heltidsarbete. Man har ofta varit mångsysslare. Det är det som jag är lite frågande till. Man ska dra ner så att det kan bli sämre för vissa med små barn, för att de kanske har lön utifrån. Där är jag lite besviken. Jag gillar inte riktigt det. På Åland har det alltid visat sig att tack vare mångsyssleriet så har vi kunnat ha många husdjursgårdar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är just det som är en problematik. När man ska vara generös och dela ut rättigheter till så många som möjligt så de som verkligen ska försöka leva på sitt jordbruk klarar inte av att förstora sina gårdar och utöka sina arealer eftersom det är så många som har jordbruket som bisyssla.

I en mer specialiserade värld i dagens EU behöver flera jordbrukare idag kunna utöka sina verksamheter, men det är väldigt svårt. Det förhindrar också utvecklingen av det åländska jordbruket.

Att man har lantbruket som huvudsyssla borde bli en viktig fråga som man också måste diskutera inom jordbrukarkåren. Ska alla få vara med och dela på bidragen, eller ska de som verkligen har jordbruket som sin heltidssyssla premieras?

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Aaltonen visar att hon inte har satt sig in i dagens regler. Alla får inte bidrag nu heller. Vi har just försämrat ganska kraftigt i lagstiftningen. Storleken på gårdarna, i varje fall djurantalen, ökar hela tiden. Det är en jätte rationalisering på gång. Ekonomin är många gånger så dålig på djurgårdarna. Om man har köttdjur kanske man kan få semester ena året och andra året måste man få in andra inkomster, då får man inte ha semester. Det blir ett rysligt hattande. De som sysslar med detta vet vad man väljer. Man funderar om man ska välja mellan att har djur eller inte har djur. Har man en gång slutat med djur är det inte så lätt att komma tillbaka, tyvärr.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Oberoende hur vi gör så kommer allt flera att sluta, åtminstone mjölkbönder inom de närmaste tio åren. Det har minskat rejält de senaste 30-40 åren. Om vi inte gör någonting så tror jag att gårdarna kommer att minska ännu mera. Jag tror att man måste göra om systemet så att verkligen de som vill satsa, de unga driftiga jordbrukarna, får möjlighet att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag känner nog till den här beskrivningen av unga jordbrukarfruars situation. Det är bra att man nu faktiskt inser hur det är, vilket kanske inte hördes så när vi diskuterade detta senast.

Jämställdhetsbiten är mycket viktig. Utan att gå in på några detaljer kan jag säga att det här visar att det egentligen borde vara sociallagstiftning vilket vi diskuterade också då. Det är egentligen inte näringslivslagstiftning, utan det borde vara sociallagstiftning.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är jättebra att minister Eliasson också känner till problematiken, är intresserade och engagerad att göra någonting åt det. Det finns några månader kvar att förbättra de åländska lantbruksföretagarkvinnornas situation och göra en sådan förändring så att de får rätt till vikariehjälp när de har småbarn under tre år. Jag tycker att det skulle vara en viktig markering också från den här regeringen som säger att man jobbar stenhårt för jämställdhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Det här är en sak som vi ganska nyss har diskuterat både i lagtinget om avbrytarverksamheten och vi har även behandlat avbytarverksamheten mycket ingående tidigare i näringsutskottet. Vi hade upp problematiken jämfört med rikets lagstiftning. Vi som mera kände till den här näringen var för att detta också borde föras in här.

Det är välkommet att man kommer med den här motionen efter att man har fått mera information. Som ordförande är jag beredd att ta upp det här i utskottet på nytt. Vi kan höra berörda parter om hur det skulle finnas möjligheter till det här. Vi kommer att höra hur långt landskapsregeringen har kommit i det förberedande arbetet för att få detta konkurrensneutralt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Framförallt inte bara få det konkurrensneutralt utan att få en verklig jämställdhet och en möjlighet för Ålands producentförbunds medlemmar att kunna verka i sina företag tillsammans med sina män på lika villkor.

Det här blir nog bra om näringsutskottets ordförande får ta tag i den här motionen och börja jobba med den ganska snabbt. Tack för stödet!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är tydligen så att Ålands producentförbunds kvinnoutskotts starka presentation av verkligheten för jordbrukarfamiljerna med djurproduktion öppnade ögonen för både socialdemokraterna och de obundna. Jag tycker förstås det är bra. Nu har vi två partier till som stöder en positiv utveckling av avbytarservicen. Vad kan vara bättre än det, tycker jag. Det tackar jag också för.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Visst är det så att presentationen som kvinnoutskottet gjorde föll minsann i god jord. Under den här mandatperioden så har centern och centerkvinnorna varit med och försämrat avbytarsystemet för sin målgrupp. Från oppositionen känner vi att de nog behöver få hjälp från andra håll än bara från centern.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Man kan verkligen inte påstå att stödet och förståelsen från socialdemokraterna har varit särdeles starkt under den här perioden. Det är ju därifrån som de mest grava påståendena har kommit om hur dålig avbytarservicen är och hur den ska bort, den ska ersättas av annat.

Men man kan alltid ändra sig, vilket är jättebra om man kan ändra sig när man börjar få upp ögonen för vad det egentligen handlar om. Vi ser fram emot en positiv utveckling. Det kommer en avbytarservicelag så småningom och där kan vi nu räkna med ett stöd från både socialdemokrater och obundna. Då har vi två partier till som stöder. Tack för det!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Då måste man absolut ta in jämställdhetsaspekten för småbarnsfamiljer. Det är med spänning som vi kommer att ta emot avbytarlagen. Nu när det finns stöd både från regeringen och från oppositionen borde regeringen snabbt ta tag i den här biten och förbättra de åländska jordbrukarkvinnornas situation.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag tycker att det var en bra presentation som ltl Aaltonen hade. Jag tycker att det i grund och botten är ett positivt förslag. Det är intressant av två orsaker. Som ltl Gun Carlson sade tidigare så håller jag med om att är det någon som har varit kritisk till avbrytarverksamheten så är det socialdemokraterna i alla sammanhang. Men jag tycker att det är positivt att man får information och får en möjlighet att ta reda på vad saker och ting handlar om och att man kan ändra sig. Det är bra och det är positivt. Det är den ena saken som är intressant.

Den andra saken som är intressant är att man gör detta till en sådan kvinnofråga. Det handlar faktiskt om jordbrukande småbarnsföräldrar som inte har möjlighet till avbytare för vård av barn under tre år. Det pratades mycket om jämställdhet. Jag hade personligen hade gärna skrivit på den här motionen men jag tror att i damernas värld tänker man inte att det här också kanske kan intressera en man. Därför tror jag också att producentförbundets kvinnoutskott bara bjöd in kvinnliga politiker. Man tänker inte att det här faktiskt också kan vara viktigt för en man. Det går bra att prata om jämställdhet men när det kommer till skott så har man väldigt gammalmodig syn på vad som är jämställdhet. Det pratades om att man ville förbättra för lantbrukarkvinnorna. Jag tycker att den här motionen tar sikte på att förbättra för jordbrukande småbarnsföräldrar enligt mitt synsätt.

Ltl Carina Aaltonen sade att hon inte vill att de åländska jordbrukarna ska behandlas sämre än i riket och det tycker jag att är positivt. Jag tror att ltl Anders Englund kan de här frågorna mycket bättre än mig. Såsom den åländska avbytarlagstiftningen är och såsom den finska avbytarlagstiftningen är så är den betydligt sämre sett ur brukarnas synvinkel, det kommer man inte ifrån. Sedan finns det vissa små detaljer som skiljer. Vi kanske inte behöver ha precis samma.

Jag håller med om det som sägs i nästsista stycket: ”Avbytarservicen för småbarnsfamiljer är en viktig jämställdhetsfråga och handlar även om att få unga familjer att vilja bli jordbrukare med ansvar för djur i framtiden.” Det tror jag är väldigt viktigt. Både unga män och kvinnor tänker både en och två gånger innan man sätter sig i en sådan bunden situation som djurhållning de facto innebär. Jag håller helt och hållet med om det. Däremot håller jag inte med om det sista stycket där det sägs: ”För att ekonomiskt kunna genomföra en sådan reform också på Åland anser vi att man bör se över villkoren för rätt till årsledighet. I riket har man endast rätt till semester om verksamheten utgör huvudsyssla vilket inte är fallet på Åland.” Jag känner personligen till flera fall där kvinnor men också män jobbar heltid utan för gården, men för att man ska få mjölkproduktionen att fungera går man till ladugården både på morgonen innan man får till jobbet och på kvällen när man kommer hem just för att få företagsamheten att rulla. Är det någon som är i behov av semester någon gång så tror faktiskt att det är de personerna. Ska vi kopiera allt såsom det är i riket för det är ju det som det här handlar om i grund och botten. I och med att de här rättigheterna finns på rikssidan så då går det också att motionera om det här, annars är jag tveksam till om motionen skulle ha lagts.

Herr talman! Jag ska avsluta positivt. Jag tyckte att det var en bra presentation. Jag tycker att det är ett positivt förslag i grund och botten som jag vill uttala mitt stöd för.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Visst är det här en jämställdhetsfråga i högsta grad. Visst finns det många män som också är intresserade och jämställda. Inom lantbruket och enligt den forskning som har gjorts visar det sig att det är kvinnorna som tar huvudansvaret för hemmet och familjen. Kvinnorna längtar efter mera egen tid medan männen längtar efter mer tid med familjen. Här finns ju en fin lösning som man kunde få ihop det hela på.

När det gäller att detta ska rikta sig till jordbrukare som har det som huvudsyssla så är det en fråga om resurser och att få pengarna att räcka till. Om man ska ha rätt till det här i riket så måste man ha jordbruket som en huvudsyssla. Jag ser inget problem med det. Så är det idag, det gäller vilket företag som helst. Det kanske inte går lika bra om man har andra jobb på sidan om. Det krävs så pass mycket idag att man behöver ha det som heltidsjobb för att det ska utvecklas.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller jämställdheten så visst, ltl Aaltonen, är det fortfarande så att kvinnorna tar huvudansvaret för barn och hem. Jag tycker att det är viktigt när vi diskuterar de här frågorna i lagtinget att vi verkligen diskuterar det jämställt, att vi inte gör det till någon kvinnofråga. Enligt mitt förmenande har både män och kvinnor lika mycket ansvar för barnen. Den utgångspunkten behöver vi ha. Jag tycker att det är lite intressant när man ser hur resonemanget om jämställdheten ganska snabbt blir en kvinnofråga.

När det gäller huvudsyssla eller inte, mångsyssleriet som nämndes tidigare i en replik har varit viktigt och är fortfarande viktigt för att man ska få många småföretag och också jordbruksföretag att gå ihop.

Det verkar tydligen bli en snabb expedition på det här ärendet i näringsutskottet. Jag har ingenting emot att man ser över villkoren om det är någonting som är snett. Jag vill bara varna för att vara så kategorisk och följa de villkor som gäller på rikssidan för de är anpassade till helt andra förhållanden än vad vi har här.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det ska bli intressant att se om Ålands Producentförbunds ordförande kallar till ett möte för att diskutera med männen i lagtinget om frågor som rör familj och barn. Det är också en möjlighet. Nu råkade det vara så att det var kvinnoutskottet som bjöd in de åländska kvinnliga politikerna. Det är fritt fram för männen att diskutera detsamma.

Det här med huvudsyssla handlar också om resurser. Hur ska vi finansiera en sådan här reform om man inte omfördelar pengarna lite? Istället för att dela ut potten på väldigt många så koncentrerar man pengarna på dem som har jordbrukandet som huvudsyssla.

Ltl Anders Eriksson, replik

Anslagen för avbrytarverksamheten har ju skurits ner väldigt mycket under de senaste åren. Det är klart att det är en prioriteringsfråga. Jag kan inte de här frågorna så bra i detalj att jag kan svara på den frågan direkt nu.

Jag håller med om att det ska bli intressant att se inbjudan från producentförbundets ordförande. Jag väntar med spänning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson gör egna tolkningar vad beträffar den här motionen. Den står ingenstans i motionen att det här vänder sig bara till kvinnliga lantbrukare. Det står att man ska ändra de åländska lantbrukarfamiljernas förmåner.

Det som ltl Aaltonen tog fram var ju exempel ifrån det verkliga livet. Vi kan inte ändra på hur det ser ut idag. Men vi kan ändra på det i morgon om vi vill. Det är det mest väsentliga.

Ltl Anders Eriksson säger att han stöder den här motionen men han kan ändå inte låta bli att lite häva ner den för att det finns någon slags genusaspekt i det som inte faller honom på läppen. Kvinnoutskottet bjöd in oss kvinnliga politiker. Vi kvinnliga politiker gick dit och fick information. Vi föreslog faktiskt också att kvinnoutskottet skulle bjuda in de manliga politikerna runtom på Åland för att informera om den här saken.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var absolut inte min mening att häva ner någonting. Jag tycker i grund och botten att det är ett positivt förslag. Jag har heller inte gjort några egna tolkningar. Jag har läst motionen och jag tog del av presentationen som gavs som ganska mycket utgick ifrån ett kvinnoperspektiv. Jag har ingenting emot det. Jag tycker det är väldigt positivt.

Men om vi pratar om jämställdhet så ville jag bara helt försynt föra in att det faktiskt finns män och kvinnor när vi pratar om jämställdhet. Jag tyckte det också var intressant att inbjudan bara riktade sig till kvinnliga politiker. Det var ju bra att ni upplyste att också manliga politiker säkert har intresse av det här. Jag tycker att vi år 2011 borde ha kommit så långt att en sådan här inbjudan skickas till både manliga och kvinnliga politiker. Det är precis like viktigt för båda parter.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Eftersom nu ltl Anders Eriksson själv är bonde så hade han haft möjlighet att föra upp frågan på den politiska agendan om han har ansett att frågan var viktig. När han var föräldraledig, vilket jag förmodar att han var, så kunde han inte lyfta erforderliga bidrag som man får på andra ställen. Tycker han att det är en rättvisefråga och en fråga som är viktig ur familjeperspektiv?

Vi tittar nu framåt. Det är det som är det viktigaste. Jag tycker att kvinnoutskottet gjorde det man fann möjligt, att informera och eventuellt också få en ändring vilket vi har sett ge resultat. De ska inte få dålig creds för det, tvärtom, jag tycker att de är värda en stor eloge för att de tog det här initiativet. Jag hoppas också att de bjuder in de manliga politikerna runt om på Åland för tydligen behövs det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi har väl alla bättre eller sämre dagar. Jag är absolut i grund och botten positiv till det här förslaget, om det inte har framgått för ltl Sundback som är så ivrig för att få sin egen taltur här. Jag är i grund och botten positiv till förslaget. Men jag tycker det är intressant när man pratar om jämställdhet att man då bara pratar om kvinnor. Men det är ju inte första gången i och för sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det blir riktigt roligt det här innan det är färdigt. För mig blev den här frågan betydligt större än den direkta förmånen till småbarnsföräldrar som är lantbrukare i riket jämfört med Åland. Jag började fundera på hur det kommer sig att producentförbundet inte har med det här bland avbytarförmånerna? Man måste ju vid något tillfälle ha bestämt att det här ska vi inte ha på Åland eftersom jag utgår ifrån att man hela tiden har gjort jämförelser med riket. Någon gång måste ett aktivt beslut av någon organisation ha tagits. Sedan har det naturligtvis förts vidare hit till näringsavdelningen och till den minister som har suttit. Det har ofta varit centerministrar som också har haft stark anknytning till producentförbundet och jordbrukarkåren. Varför har man då gjort det? Ja, det vet jag inte.

Jag fick igår i min hand en bok som heter ” Den osynliga entreprenören” producerad av LRF:s jämställdhetsakademi. De har dessutom en hemsida där man kan ladda ner den här. Det rekommenderas. Den är kanske inte så välskriven. Den är lite råddig, men den refererar till en massa olika utredningar som man har gjort i olika länder om genus inom lantbruket och skogsbruket eller de gröna näringarna som det talas om här. Om man tittar på arbetsfördelningen enligt kön inom lantbruket så är lantbruket kanske den mest traditionella av alla som vi har. Det är klart att någonting sådant inte förändras av sig själv om man inte gör det målmedvetet. Jag läser kort ur texten: ”De traditionella inom de gröna näringarna i Sverige har inneburit att kvinnorna har hand om arbetet som relateras till korna och hushållsarbetet och männen sysslar med åkerbruket och hästarna.” Vad av detta har givit pengar direkt i börsen? Mjölkningen delvis förstås. Det har traditionellt funnits en väldigt fast arbetsfördelning. För ett par år sedan inbjöd Feministakademin en ung kvinna som hade doktorerat på mjölkningen i Finland, när män började mjölka. Det var oerhört intressant. Det hade att göra med alla möjliga aspekter, inte bara traditionella könsrollsmönster. Det hade att göra med frågor om intimitet, mjölkens symbolvärde och alla möjliga saker. Det var inte så lätt för män att göra den här könsövergången. Det fanns också andra sysslor fördelade enligt kön i det traditionella bondesamhället. Kvinnorna tog hand matproduktionen, textilproduktionen, omsorgen, man tog hand om sjuka och äldre, man tog hand om tvätt, städning och passade upp männen. Männen sysslade med hus, redskap, hästar, skogsarbete och jakt osv. Det som finns i det traditionella bondesamhället är precis samma genusfördelning som vi har på dagens arbetsmarknad. Det har inte förändrats särskilt mycket, men arbetsmarknaden och samhället har utvecklats så att de yrken som kvinnorna gjorde inom det traditionella bondesamhället har professionaliseras. Jordbruket och skogsbruket har förändrats väldigt mycket.

Det som fortfarande är intressant att se vad gäller jämställdheten inom lantbruket är att män oftast äger både gårdar, skogar och marker. Enligt den här statistiska utredningen är det ungefär 70 procent av ägorna som hör till männen. Medan kvinnorna i högre grad är delägare. Då fördelas också makten på helt olika sätt.

Det finns inte så bra statistik i den här genusfrågan i vår annars utmärkta statistiska årsbok. I Sverige idag, enligt LRF:s bok, är ungefär 37 procent kvinnor av dem som är företagare på landet, resten är män. På Åland är det färre kvinnor, såvitt jag kan förstå är det bara lite över 30 procent.

Näringen är dominerad av männen som äger i stort sett de här resurserna, de dominerar i organisationerna som företräder jordbruket och de dominerar också i utbildningen. I den här boken framkommer det att i naturbruksskolor finns det enbart på hästlinjen mycket flickor, i övrigt är det mest pojkar. Så inom utbildning, inom intresseorganisationerna, på den politiska nivån och sedan via partisystemet finns det alltså en kraftig koppling mellan den enskilde jordbrukaren och den politik som förs. Maktutredning skulle vara intressant i den här frågan, den är ganska tydlig.

I den delrapport som aldrig diskuteras här, lantbruksutvecklingsprogrammet sägs väldigt tydligt att några jämställdhetsframsteg har inte gjorts med det här programmet, även om det var ett av syftena. Också där kommer inte de kvinnor fram som eventuellt skulle vara intresserade. Pengar och allt går i första hand till den manliga delen av den här företagargruppen. Vad beror det här på? Ja, mycket beror på grund av den här titeln, ett sorts osynliggörande. Det osynliggörs kanske väldigt mycket för att vi har förutfattade meningar och bilder av hur en bonde ser ut. En bonde betyder en man fortfarande för de allra flesta idag. Det är inte så, det är långtifrån så. Men det fungerar som ett företagshinder för de kvinnliga företagarna inom de gröna näringarna.

Varför har inte Ålands lagting och de som företräder politiskt den här intressegruppen sett till att den här förmånen har tillkommit åländska småbarnsföräldrar inom jordbruket tidigare? Den är minst lika viktig som att man bör förändra situationen, så att den här frågan nu blir löst.

Sedan är det "mycket surt sa räven" här och det är mycket om socialdemokraterna. Då går man igen in på den allmänna avbrytardebatten. Den här regeringen har föreslagit kraftiga nedskärningar i stödet till avbrytarverksamheten och det har vi stött. Min personliga uppfattning är att det här ska jordbrukarna själva finansiera. Det är inte vi andra, löntagare och pensionärer, som ska bära det ansvaret. Den förändringen går inte att göra snabbt utan det måste göras, som vi ser det, genom bland annat rationaliseringar. Om man ska fortsätta att plottra ut pengarna, såsom ltl Carina Aaltonen sade, så då blir det antagligen inte särskilt mycket kvar för småbarnsföräldrarna. Då gör man nog näringen väldigt mycket illa.

Herr talman! Jag tycker att den här frågan har ett mycket vidare genusperspektiv. Man ska analysera frågan utgående ifrån det. De som kritiserar kvinnorna som tog initiativet, de bevisar det som de har varit utsatta för, de ska osynliggöra problematiken. Det ska inte bara handla om kvinnor, det ska också handla om män. Det är en typ av osynliggörande.

Det är klart att de kvinnor som bjöd in till det här har rätt att bjuda in vem tusan de vill, utan att någon här i lagtinget ska ha åsikter om det.

Det andra är att de litar väl inte på de manliga representanterna för den här näringen. De har ju redan en gång blivit diskriminerade. Inte har någon lyft fram den här frågan tidigare på det sättet som vi gör nu med en enskild motion. Tack, herr talman.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Sundback sade att det var underligt att ingen har fört fram det här. Det är faktiskt det här året som vi diskuterat det här. Från producentförbundet förde vi fram just småbarnsfamiljernas bekymmer. Det diskuterades inte några förbättringar, mest försämringar. Det är förvånansvärt att minnet inte är längre.

Angående kvinnoutskottet som bjöd in de kvinnliga politikerna så har jag bara hört positiva saker om detta. Jag tycker inte att vi har fört fram något negativt att kvinnorna sammankom. Det är bra om de lyckades få ut budskapet till dem som inte tycktes vara med här förra gången som vi diskuterade det här. Kvinnoutskottet har faktiskt skrivit en skrivelse, vilket skickades in här som bilaga från producentförbundet. Jag tror till och med att de blev hörda i näringsutskottet. Det har nog diskuterats många gånger här i huset. Jag är verkligt förvånad att inte socialdemokraterna kom underfund med det då.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här osynliggörande, som jag var inne på, det var inte någonting som ltl Salmén förde fram. Det är ett klassiskt sätt att osynliggöra genusproblematiken och speciellt där kvinnor är förfördelade genom att säga; "jamen vi måste också tänka på männen". Det är lite samma som när man säger att det är män som misshandlar i första hand; " jamen det finns också kvinnor som misshandlar", men det är kanske en procent. Det är det som är osynliggörande. Det är ingen kritik mot ltl Salmén.

Avsaknaden av den här förmånen måste ju vara gammal. Det är inte någonting som har kommit 2010 eller 2011. Jag skulle gärna vilja veta när producentförbundet och centerministrarna beslöt att vi inte ska ha den här rätten på Åland?

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag tycker att debatten börjar spåra ur. Jag tror inte jag nämnde någonting om män alls. 

Producentförbundet har nog försökt framhålla de här sakerna. Det är ju faktiskt Ålands lagting som stiftar de här lagarna. Om Ålands Producentförbund skulle få stifta lagar så tror jag nog att det skulle vara ordnat för länge sedan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, om Ålands Producentförbund skulle få bestämma då skulle nog bidragsfloran vara stor, det tror jag säkert, både i fråga om olika bidrag och i fråga om storleken på bidragen. Jordbrukarna är ju redan den största bidragsmottagaren av alla grupper i det åländska samhället och största delen av de pengarna kommer från löntagare och pensionärer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här är en mycket intressant diskussion på många olika sätt.

Kvinnoutskottet inom producentförbundet bjöd in lagtingspolitiker. Jag tror också att inbjudan var vänd till kommunalpolitiker och till alla som på något sätt hanterar politiska frågor. Det var jättebra att man bjöd in. Det var en jättefin information som vi fick. Vi påpekade att informationen borde erbjudas också till de manliga politikerna. Vi uppfattade, specifikt när det gäller barnfamiljernas förmåner i fråga om barn under tre år, att den frågan inte har debatterats. Frågan har aldrig förts upp på politisk agenda. Jag skulle verkligen vilja att den som påstår det berättar när vi har gjort det. I alla fall under mina 12 år snart i lagtinget kan jag inte komma ihåg att vi har diskuterat det. Det, mina vänner, det ansvaret ligger inte primärt på dem som man nu kritiserar. Det ansvaret ligger primärt på dem som kritiserar och som nu har förstått att det här är ett problem. Vi har förstått. Men jag undrar om ni har förstått att det är ett problem?

När vi senast debatterade avbytarservicen tyckte jag att det var viktigt att den som har det som huvudsyssla också ska få möjlighet till vikariehjälp. Jag har haft lite funderingar fram och tillbaka. Är det viktigt att man också på något sätt visar sin uppskattning för dem som är så kallade månskensbönder? Det är också en viktig uppgift naturligtvis. Man håller landskapet öppet och allt det här. Men, jag har nu har under senare tid, och också från den debatten som vi hade tidigare, förstått att det är allt mera viktigare att man har sitt jordbrukande som heltidssyssla. Utvecklingen går ditåt. Vi ser på dem som levererar till ÅCA att det är viktigare att man har det som en heltidssyssla. Det är just den gruppen som har jordbruket som sin huvudsakliga inkomst som vi genom de här försöker förbättra för dem som har småbarn.

Jag uppfattade resonemanget som att det är viktigare att månskensbönder, som har annan lön, får sina semesterförmåner. Att det ändå är viktigare att månskensbönderna har kvar sina semesterfördelar än att vi omfördelar och omprioriterar den gemensamma kakan som vi har att fördela till att det skulle fördelas på ett annat sätt och att jordbrukarfamiljer som har småbarn skulle kunna få den förmånen.

Alla ni som på något vis nu blir nästan lite irriterade över att vi några här i lagtinget har ändrat oss, som ni säger. Var nu glada för det då i så fall! Nu har till och med vi kommit med på det tåget som ni anser att är viktigt. Det är bara det att jag aldrig har hört att ni tidigare har sagt att det är en viktig fråga. Men om vi anser det, då är saken jätte enkel för ni måste ju vara med på det här, eller hur? För ni påstår att vi aldrig har varit med på det. Då måste ni vara för, eller hur? Tack för ordet.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Höra och höra, jag hörde nog nu, ja. Det måste ha varit vtm Gun-Mari som inte hörde när jag just berättade om kvinnoutskottets skrivelse här i salen tidigare. Man lyssnar på det som man vill ibland. Jag ska inte gå in mera på detta med månskensbönder. Vi pratade om det i början. Jag är inte heller så säker på att man ska dra gränser ekonomiskt. Det viktigaste är nog att barnfamiljerna faktiskt får ledigt, som ltl Anders var inne på det, men det tänker jag inte diskutera nu.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! När har Jan Salmén eller centern föreslagit att man ska öka de åländska lantbrukarfamiljernas förmåner så att man skulle få möjlighet att vara ledig när man har barn under tre år? Säg när?

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ursäkta att jag inte har klockslaget nu. Jag har nog fört fram att det borde vara förbättringar istället för avveckling av hela avbytarsystemet, där ingick småbarnfamiljernas dåliga ställning. Vi jämförde med den finska lagstiftningen. Då hänvisade jag just till kvinnosektionen i Ålands Producentförbunds skrivelse.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Har vi alltså aktivt haft möjlighet här i salen att välja att prioritera från att alla får, även de som inte har jordbruket som huvudsyssla, och omfördela det till jordbrukarfamiljer med småbarn? Jag kan inte påminna mig om det. Det skulle vara bra om den som påstår att vi nu har ändrat oss, i så fall säger när vi skulle ha haft möjlighet att rösta eller på annat sätt visa att vi tyckte detta var nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag tycker att diskussionen är intressant. Min åsikt, när vi debatterade det här, var att det borde handla om huvudsyssla. Där är vi egentligen helt eniga. Jag framförde inte detta med småbarnsföräldrar. Jag tycker att det här är en liten växling i det stora hela. Jag tycker att det skulle vara en bra sak att se om det här är möjligt eftersom ltl Carina Aaltonen påpekade att det här skulle vara ekonomiskt möjligt. Ska man utgå ifrån att ha samma som i riket så ska det också vara huvudsyssla, anser jag.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker precis som ltl för Ulla-Britt Dahl. Jag erkänner villigt att när jag har talat om att det borde vara bara för dem som har det som heltidssyssla så har jag däremot inte vetat om att man inte har den här förmånen för familjer som har barn under tre år. Jag har inte vetat det, men det vet jag idag. Jag tycker att man borde göra någonting åt det. Vi kan väl nästan säga; halleluja. Jag tycker att vi alla är överens. Det här borde vara en hälsning till landskapsregeringen att skyndsamt komma med ett lagförslag så har vi den här förändringen som i en liten ask.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Det är ju bra att man vaknar sent. Jag blir verkligt glad om lagtinget river upp den här budgetlagen som vi just gjorde. Tack så mycket!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det handlar ju inte om att man ska riva upp det gamla lagförslaget. Man ska se över en del av avbytarlagen som just handlar om att förbättra förmånerna för familjer som har små barn under tre år, där de ska kunna få vikariehjälp på samma sätt som man får i riket. Det här är inte att riva upp hela den gamla lagen.

Däremot behöver man titta på dem som lyfter avbytarstöd idag och kanske göra om det på längre sikt, men det är ett långt arbete. Det tror jag nog att ltl Salmén är medveten om också.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag fick just höra att man ska gå in för det finländska systemet. Då blir det nästan som att gå tillbaka till det gamla systemet igen och börja om ifrån början. Tyvärr så finns det inte så mycket kvar att fördela i avbytarsystemet, det är nästan nerlagt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Man måste ju välja ut det som är viktigast. Det här anser åtminstone jag att en väldigt viktig del. Vi måste tänka långsiktigt också. Hur ska vi få unga människor och unga familjer att vilja ta över jordbruk och bli jordbrukare framöver? Vi hörde ju av kvinnorna på mötet med kvinnoutskottet hur svårt det är, hur tufft det är och hur utsatt man är som småbarnsföräldrar. Vi måste göra riktade åtgärder som hjälper de här familjerna.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det är helt riktigt. Det har vi talat för hela tiden för, att man ska utveckla avbytarverksamheten så att den bli fungerande och inte dra ner så mycket att inte verksamheten fungerar.

När det gäller barnfamiljerna så när barnen blir lite större kommer de fortfarande att ha behov av att ha semester och ledighet. Det är inte bara under småbarnsperioden som man behöver ha ledigt om man har en massa djur som man ska sköta dagligen. Man vill nog ha en långsiktig lösning så att man vet att man kan jobba. En investering går på 20-30 år och då vill man ha klara linjer och inte som nu att man bara väntar på nästa neddragning varje gång lagtinget diskuterar avbrytarverksamheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

9        Viltvårdshänsyn vid etablerandet av infrastruktur

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 25/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Talman! Hållbar utveckling är ofta en avvägning av olika intressen när det gäller infrastruktur som bl.a. vägar, kraftledningar, vatten- och avloppsledningar och därtill hörande anläggningar är det en utmaning att ta hänsyn till naturen och det vilda samtidigt som den moderna människan och samhället ställer allt högre krav på denna infrastruktur landskapet funktionalitet och omfattning.

På Åland finns det förhållandevis mycket vägar, allt från landskapsvägar som till små vägar som t.ex. betjänar skogsbruk eller trafik till sommarstugor. När dessa vägar etableras är det viktigt att man har kunskap om hur det påverkar djur- och växtliv. Med hjälp av kunskap från forskning och med modern teknik kan man undvika många av de negativa effekterna etablerandet av t.ex. nya vägar har. I Sverige har vägverket sammanställt en skrift som heter "Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder" med kunskap inom detta ämne. Jag ska citera förordet ur den skriften: " Trafik och infrastruktur påverkar miljön på många sätt. Bland det som är svårast att hantera, förutom koldioxidutsläpp och bullerstörningar, är vägars och järnvägars inverkan på landskapet och naturmiljön. Svårigheterna ökar också, eftersom både trafiken och infrastrukturen stadigt ökar i omfattning. Orsakssambanden i landskapet är ofta komplicerade och förändringar kan ske nästan omärkligt i små steg över lång tid. Ibland döljs de också till en början av naturliga variationer. Men sammantaget och över tid kan resultatet bli allvarligt. Trafik och infrastruktur ses därför ofta som ett hot mot landskapet. Men det finns också möjligheter. Kunskap om hur man kan minska infrastrukturens negativa effekter finns och olika åtgärder har prövats världen över. I Centraleuropa finns stor erfarenhet av faunapassager av olika slag. Den här skriften ger grundläggande kunskap om vilda djur och hur de påverkar och påverkas av vägar och järnvägar. Här finns information om åtgärder som kan vidtas för att minska infrastrukturens negativa påverkan. Här finns också information om hur frågorna bör hanteras under planeringsskedet, i byggskede och drift för att hitta bästa lösning till lägsta kostnad. Utgångspunkten är att det ska vara möjligt att utveckla infrastrukturen utan att utvecklingsmöjligheterna för den biologiska mångfalden för den skull försämras.

I Sverige finns det ännu så länge få exempel på åtgärder med syfte att aktivt anpassa vägar och järnvägar till landskapet. Det är därför viktigt att följa upp funktion hos byggda åtgärder, för att fortsätta bygga upp kunskap i syfte att effektivisera åtgärderna.

För Banverket och Vägverket är infrastrukturens anpassning till landskapet en viktig del i att göra den ”goda resan” möjlig. Det är nu ett ansvar för projektledare, planerare, projektörer, MKB-författare, ingenjörer och prövande instanser att i varje enskilt projekt få till stånd de åtgärder som är lämpliga med hänsyn till kostnad och miljönytta".

Herr talman! Det här förordet beskriver mycket bra vad den här boken och det här sättet att bygga vägar handlar om.

Det finns konkreta exempel på Åland, t.ex. när man byggde nya Eckerövägen. Där finns problem med utterpassagen. Uttrarna har ingenstans att gå över vägen. De går över vägen och blir överkörda. Uttern är väldigt sällsynt på Åland. Det är ett typexempel. Man skulle ha tagit större hänsyn till utterns levnadsmiljö om man skulle ha kompenserat för det vägprojekt som man förverkligade. Det finns många små mindre exempel på vägetableringar där man inte har tagit tillräcklig hänsyn till miljön. Därför skulle det vara av största vikt att man börjar fundera i de här banorna i planeringsskedet i större utsträckning. Den här skriften på 250 sidor är på svenska. Det finns kunskap om detta som man kan ta till sig och börja använda direkt.

Därför hemställer jag om landskapsregeringen tar i bruk svenska vägverkets riktlinjer beträffande viltvårdshänsyn vid etablerandet av infrastruktur och vid behov utfärdar rekommendationer om detta till kommunerna, när kommunerna etablerar infrastruktur. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tycker att det är en mycket bra motion som ltl Sundman har lagt. Jag delar den uppfattningen. För att man ska kunna nå hållbar utveckling så kan det inte bara vara en miljöfråga utan det måste genomsyra landskapets och kommunernas samtliga förvaltningar.

Faktamaterialet, som ltl Sundman hänvisar till, vet jag att man har på trafikavdelningen. Det var en mycket intresserad privatperson som har länkat den här PFD-filen till mig och till flera instanser inom landskapsförvaltningen. Landskapsregeringen behöver bli bättre med att jobba på det här sättet. När man gör vägsträckningar och bygger broar så måste det här vara självklart i planeringen. Det är också jätteviktigt t.ex. när det gäller fiskvandring att man tar sådana här saker i beaktande. Jag instämmer i motionärens slutledning.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är korrekt såsom ministern säger att det här är viktigt också för vattenmiljön. Däremot är vi ganska duktiga här på Åland att ta hänsyn till gränssnittet mot vattenmiljön. Man gör på rätt sätt eftersom det finns mycket kunskap och vi har en längre tid haft en väldigt fin vattenlag som ställer höga krav.

När det gäller exemplet med uttern i Eckerö, och det finns också andra liknande exempel, så har man kanske inte samma tänkande i botten. Man kanske har haft kunskapen men man har inte prioriterat det så högt. Som sades här i förordet så handlar det också om att kanske till och med bygga om befintliga vägsträckor för att kompensera för intrången. Det gäller inte bara när man planerar nya vägar. Man kanske måste identifiera de viktigaste ombyggnaderna och satsa resurser på det. I motiveringen står det att det kommer att tränga undan andra vägbyggnadsresurser men man måste prioritera. Det är det som är hållbar utveckling. Man måste ta de viktigaste fallen där det finns påvisade problem.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Så är det. Det visar sig att med ganska enkla medel kan man underlätta för djuren vid vissa passage.

Ålands Fiskare har en mycket duktig verksamhetsledare som jag har vid ett flertal gånger har diskuterat med om fiskebeståndet på Åland och just fiskvandring som är oerhört viktig för fortplantningen. Det visar sig att stora moderna vägtrummor som är helt glatta och hala försvårar fiskvandringen på Åland. Det är också en del i detta som försvårar fiskens fortplantning. Det kan underlättas genom att ha några stenar i botten på vägtrumma. Det finns lösningar. Det viktigaste är att man har detta i beaktande från första början och att man har det här med sig hela tiden när man planerar infrastruktur.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Så är det. Att lägga ner en vägtrumma t.ex. i Eckeröfallet vid en utterpassage under byggnadsskedet är en väldigt liten kostnad jämfört med att göra det i efterhand när man har konstaterat det här problemet. Så är det med många av de här åtgärderna. Om man beaktar det här behovet och har den här kunskapen i planeringsskedet så kostar det nästan ingenting jämfört med att senare kompensera det. Då blir det ofta så att man inte prioriterar resurser till det, då blir det ogjort och då kvarstår den här onödiga miljöpåverkan. Därför är det jätteviktigt att ta de här frågorna på allvar i planeringsskedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

För kännedom

10     Ny lagtingsordning

Vtm Gunnar Janssons m.fl. lagmotion (LM 2/2010-2011)

11     Ny lagtingsordning

Ltl Danne Sundman m.fl. lagmotion (LM 3/2010-2011)

Både dessa ärenden tas upp till behandling inkommande måndag den 6 april.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 04.04.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.04).

 

Originalfil