Plenum den 30 maj 2008 kl. 9.30

PLENUM den 30 maj 2008 kl. 9.30.

Plenum börjar.

 

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen. (F 3/2007-2008).

 

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: ltl Mika Nordberg, ltl Barbro Sundback, ltl Johan Ehn, vtm Gun-Mari Lindholm, ltl Harry Jansson, ltl Jörgen Strand och ltl Danne Sundman.

 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut. Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

 

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till trafikminister Runar Karlsson. Som trafikminister kanske Runar Karlsson kan svara på en fråga som handlar om flygfältet i Mariehamn. Det är nämligen så att flygfältet i Mariehamn fungerar med en flygledare, men under vissa tider, speciellt under helger, är inte flygtornet bemannat. Då har åländska flygare som idkar flygning varit i kontakt med mig och varit bekymrade över att väldigt många gånger är det finska som används som språk av flyg på inkommande. Det är en besvärlig situation i och med att många inte behärskar finska utan använder engelska som ett språk inom flygningen. Tilläggas kan att de anställda på de flesta finska plan som anländer kan engelska.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Jag uppfattade inte riktigt frågan, men tydligen var frågan att varför pratar flygledarna finska. Annars måste jag be ltl Mika Nordberg att upprepa frågan, jag förstod den inte riktigt, måste jag säga.

 

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman!

Jag ville belysa frågan först, så jag hann inte med själva frågan. Det finns en samarbetsgrupp mellan landskapsregeringen och luftfartsverket och frågan är: Har det någonsin där varit på tal att man under den tid flygtornet är stängt skulle kunna avisera att det officiella språket som man uppmanas att använda skulle vara engelska så att även de svenska planen västerifrån som landar på samma bana som plan som kommer österifrån förstår varandras intentioner för att inte en flygolycka skall inträffa?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

För det första har jag inte hört att det här skulle vara något problem och att man talar ett språk som man inte har förstått och att man borde tala engelska i den här branschen. Det har jag faktiskt trott att man gör. Vi har begärt att få tillsätta en samrådsdelegation inom detta område tillsammans med de finska myndigheterna. Det är nämligen ett finskt riksåtagande på Åland att handha flygfältet och det är Finaria som i praktiken handhar det. Här håller vi på och försöker få en samrådsdelegation tillsatt med medlemmar både från Åland och riket, Finaria/kommunikationsministeriet som tillsammans skall se över hur man kan förbättra flygfältet i Mariehamn; naturligtvis skall det ske på engelska i första hand.

 

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman!

Då är frågan: Skulle landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson kunna tänka sig att framföra att när flygtornet är obemannat skulle en rekommendation utgå från luftfartsverket i Finland att i mån av möjlighet bör engelska användas som kommunikationsspråk på Mariehamns flygtornsfrekvens?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

I och med att vi nu vet att detta är ett problem kommer vi naturligtvis att diskutera med berörda myndigheter. Det kommer vi säkert att göra och vi har, som sagt, återkommande kontakter med Finaria och om vi vet att det här är ett problem så tas det naturligtvis upp till diskussion. Jag tackar för upplysningen och vi kommer att föra detta vidare.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman! Jag har en fråga till lantrådet Viveka Eriksson. på Åland har vi inget regelverk för redovisning av valkostnader i samband med lagtings- och kommunalval. Min fråga till lantrådet är om regeringen har funderat på den här frågan och tänker vidta några åtgärder?

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Talman!

Det är en mycket viktig och framför allt väldigt aktuell fråga, enligt den debatt som pågår i riket. Landskapsregeringen har inte diskuterat att införa ett regelverk. Vi har inte diskuterat någon lagstiftning. Däremot finns det all anledning att vi tar i den här frågan och gör det. Alldeles särskilt tycker jag att den parlamentariska grupp som är tillsatt och som har som uppdrag att fundera över valfrågor borde också ta in det här och diskutera frågan samt fundera på eventuella lämpliga åtgärder, om det är på lagstiftningsnivå eller på vilket sätt man kunde gå vidare. Det har i olika omgångar också funnits hemställningsmotioner i frågan och det är helt klart att den är aktuell och viktig.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Den parlamentariska kommittén som skall utreda vissa frågor i anslutning till vårt valsystem har uppenbarligen inte detta uppdrag. Om lantrådet anser att detta är en mycket viktig fråga undrar jag hur man skall gå tillväga. Skall kommittén få ett tilläggsuppdrag? Annars har den ju ingen grund för att utreda frågan?

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Talman!

Vi får förstås överväga hur vi gör rent formellt. Uppdraget, som det är formulerat för den parlamentarisk guppen, är ganska vitt formulerat. Vi kan titta på det igen och se om det finns möjligheter att inom det nu formulerade uppdraget finns möjligheter att göra det eller om vi bör komma med en kompletterande beställning från landskapsregeringen. Jag lovar ltl Barbro Sundback att vi skall titta på det.

 

TALMANNEN: Frågan är med slutbehandlad.

Vtm Johan Ehn:

Herr talman! Jag ber att få ställa min fråga till finansminister Mats Perämaa. Jag är medveten om att ansvaret för frågan inte till fullo ligger på ledamotens bord men däremot kan det komma att bli en budgetfråga. Det är så att Ålands radios förvaltningsråd har föreslagit en chockhöjning av TV-licensen på 20 procent från 200 till 240 euro. Motivet för det här är startandet av en ny TV-verksamhet. Min fråga till finansminister Perämaa är: Hur ser landskapsregeringen på detta förslag och kommer landskapsregeringen att föra förslaget vidare också nu för budgetbehandling här, utgående från det förslag som ligger från förvaltningsrådets sida?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Frågan är lite tidigt väckt eftersom vi inte har hunnit diskutera den fullt ut ännu. Jag kan säga så här att utgående från det som står i regeringens handlingsprogram, att vi skall överväga en medialicens, tror jag det står och det betyder någonting annat än den nuvarande TV-licensen, så har vi öppnat för diskussion i frågan. Man kan inte vara helt säker på att vi avser att fortsätta i gamla invanda spår, det tror jag i varje fall kan vara en utgångspunkt. Representanter för landskapsregeringen har träffat representanter för radion och, i likhet med tidigare landskapsregeringsledamöter, öppnat för diskussionen att eventuellt finansiera hela verksamheten på ett annat sätt. Om jag skall svara kort på det här med tanke på att vi inte gemensamt har tagit ställning i den här frågan kommer vi i varje fall att fördjupa oss i frågan ingående och diskutera olika alternativ. Att rakt av säga att vi skulle omfatta det som förvaltningsråd tror jag att jag kan säga, att det kommer vi inte att göra.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Det är ganska stora förändringar som förvaltningsrådet föreslår och också det som finansminister Perämaa är inne på att övergå till en medielicens och man pratar nu om TV-produktion. Vi vet också att mediesituationen på Åland under den senaste tiden har förändrats ganska kraftigt, vi har fått privata medier som satsar också på TV-media osv. Vore det i det här fallet då också möjligt att landskapsregeringen kunde överväga och också komma till lagtinget med en översyn av det etermediepolitiska programmet, som borde vara en grund för att göra den här typen av förändringar? Är det någonting som landskapsregeringen har övervägt eller kommer att överväga att göra?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

I likhet med mitt svar på den första frågan har vi inte tagit ställning i kollegiet tillsammans i de här frågorna, men personligen skulle jag utgå från att stora förändringar i radioverksamheten bör diskuteras och också formuleras via det etermediepolitiska programmet. Jag kan inte på något vis se att det skulle vara uteslutet.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman! Jag önskar ställa min fråga till landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren. Under det halvår som landskapsregeringen har suttit har man begärt in namnförslag till olika parlamentariskt tillsatta grupper för att jobba fram olika förslag till revideringar och översyn av olika verksamheter. Jag sitter själv i en grupp som har med valet att göra. Vi har blivit tillsatta och också påbörjat vårt arbete. En grupp som man har önskat från landskapsregeringens sida är en grupp som skulle se över arbetet vad gäller det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Alla grupper här i lagtinget har fått möjlighet att komma med förslag till personer, vilket vi också har gjort, men den gruppen har inte blivit tillsatt. Hur kommer det sig?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Vtm Gun-Mari Lindholm har gjort en korrekt bedömning. Orsaken till att den inte har blivit tillsatt är att intresset för de politiska partierna inte var så där överhövan stort. Det skiljde sig väsentligt, det vill jag understryka och från den obundna gruppen tror jag faktiskt man var först på plan med sina namn. Vi har funderat på att lägga om hela arbetet; vi ser det som väldigt väsentligt i landskapsregeringen att alla partier har insyn i arbetet mot missbruksproblematiken. Därför funderar vi nu hur vi skulle kunna göra arbetet på ett annat sätt. Ett första steg i de funderingarna var drogdagen som hölls under lagtingets uppehåll, dit samtliga partier var inbjudna för att bekanta sig med missbrukarvården och för att också träffa projektledaren som arbetar med de här frågorna. Det var alltså ett annat sätt att jobba.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Det var så olyckligt att inbjudan till drogdagen kom två dagar före och som vi alla vet är vi ganska långt uppbokade för olika evenemang och verksamheter. Jag har talat med Cita Nylund, som vi önskade få med i gruppen och jag har också talat med Ålands Framtids Kurt Eriksson och det är säkert också andra härifrån oppositionens sida som hade förväntat sig att man åtminstone skulle få någon form av svar från landskapsregeringens sida varför man inte har tillsatt gruppen. Är det så att man har tänkt sig att det här skulle ta en annan vändning borde vi också få den informationen. Det här är ett väldigt angeläget ärende. Varje gång vi debatterar det här i salen brukar liberalerna vara väldigt alerta och jag kan konstatera att den här frågan inte är så väldigt högt prioriterad längre för liberalerna?

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Jag kan garantera, vtm Gun-Mari Lindholm, att det är en fullständig missuppfattning, det kan vi klarera nu. Jag är medveten om att inbjudan till partierna kom väldigt sent och det beklagar jag. Där skall vi förbättra oss. Jag kan också lova att jag kan komma med ett skriftligt förslag på hur vi skall lägga upp arbetet på ett annat sätt. Det vi funderar vidare på är att involvera samtliga grupper och efterhöra om det finns önskemål för studiebesök, föreläsningar samt vad lagtinget har för intresse att fortbilda sig i de här frågorna. Gör vi studiebesök eller föreläsningar är förstås andra politiskt aktiva välkomna från olika grupper.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Det är bra att den här frågan diskuteras eftersom det har kommit väldigt stark kritik från de som har blivit utsedda av grupperna. De skulle jättegärna vilja påbörja det här viktiga arbetet och man säger att det här är ett tydligt tecken på att landskapsregeringen tyvärr saknar vision och att man inte agerar i de här frågorna. Vi har också märkt här i salen när vi debatterar drogfrågor att det är ett ganska lamt intresse från speciellt den liberala lagtingsgruppen, som tidigare har profilerat sig i de här frågorna. Därför är man förundrad över att man inte har tillsatt gruppen, men vi ser fram emot att det kommer nya direktiv och nya visioner.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Jag vet inte om det är på det viset att vtm Gun-Mari Lindholm inte alls har följt debatten i media! Ålandstidningen har haft en omfattande artikelserie där det redogörs för vad som görs i frågan och hur man arbetar. Grundbulten i hela arbetet är tull, polis, missbrukarvården och det preventiva arbetet. Vi har också debatterat i insändarform och försökt förklara hur vi jobbar med de här frågorna. Jag anser att det är väldigt viktigt att man håller sig informerad från lagtingsgruppernas sida och – det har jag sagt förut – jag står när som helst till förfogande. Jag ser fram emot att bli kallad till lagtingsgrupperna och redogöra om man vill ha svar på detaljfrågor.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!  Jag ber att få rikta min fråga till lantrådet.

Fru lantrådet! Kronprinsessans Victorias besök var en succé och vi var fler än talmannen som charmerades av den kungliga personen. Enda smolket som jag ser det under besöket var den profil som den åländska polisen hade under besöket, dvs. att vi inte kunde visa upp en åländsk polis utan att vi har avvikande namn på uniformer. Detta gör mig lite ledsen med tanke på att ju lagtinget i samband med budgeten för 2008 gav landskapsregeringen i uppdrag att titta på profilen för den åländska polisen. I lantrådets egenskap även av ordförande för polisdelegationen skulle jag ställa frågan: Vad har hänt vad gäller profileringen av polisen i mer åländsk riktning i fråga om uniformer etc. och enligt vilken tidtabell kan vi förvänta oss åtgärder?

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Talman!

Först vill jag passa på att säga att jag polisen fick ett otroligt gott beröm för det jobb som den genomförde när kronprinsessan var här. De jämnade verkligen vägen och hon kunde faktiskt känna sig säker när hon rörde sig ute i det åländska samhället. Också hitresande kolleger har berömt vår polis väldigt mycket för den goda insats som man har gjort. När det gäller profilen är det så att det är inte jag som är ordförande i polisdelegationen, utan polisen ligger under kansliansvariga ledamoten Roger Eriksson. Jag har alltså inte svar på de frågor som ltl Harry Jansson ställer: när, hur och i vilken utsträckning har man jobbat vidare. Vi har heller inte haft någon överläggning eller diskussion i nuvarande landskapsregering om just den här frågan.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Tack fru lantrådet för förtydligandet! Jag var inte medveten om att man har frångått tidigare praxis om att lantrådet leder polisdelegationen, någonting som man har gjort under tidigare decennier. Tillbaka till huvudfrågan. Jag tolkar det som så att landskapsregeringen har således inte i kollegium diskuterat frågan, så det betyder att egentligen har ingenting hänt. Vad gäller polisens insatser under själva besöket har vi alla med glädje noterat att poliserna överlag fick mycket stort beröm och det är vi tacksamma för. Den här frågan handlar dock om profileringen, dvs. att få en åländsk utformning av polisdetaljerna, attiraljerna. Då är frågan: Är det någonting som lantrådet anser att är viktigt att vi utnyttjar det faktum att vi har en särställning, att vi marknadsför oss även till denna del?

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Talman!

Jag kan inte säga att vi skulle ha frångått tidigare praxis. Jag tror att det kan vara så att lantrådet har lett polisdelegationen för att lantrådet också har haft ansvaret för polisen och att det därför är naturligt att den som ansvarar för polisen inom regeringen också leder den verksamheten. Eftersom vi inte har diskuterat den här frågan i landskapsregeringen kan jag inte säga hur den här landskapsregeringen ser på profilfrågan. Det behöver vi ha en ordentlig diskussion om.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!

Jag utgår från att vi i alla fall till hösten kan förvänta oss någon form av besked från landskapsregeringen, oavsett vilka ministrar som är närvarande vid kommande frågestunder. Jag tror att det överlag finns skäl för lantrådet att framföra en hälsning till kansliministern att man bör diskutera även polisens interna arbetsspråk på det enligt lag enspråkigt svenska Åland och att, som jag just betonade, titta på profilfrågan. Ser vi på andra autonoma områden med motsvarande status som Åland har man utnyttjat det faktum att man har en egen polis, dvs. man ser till att besökarna får en känsla av att detta är någonting speciellt. Det är särskilda omständigheter som gör att en besökare tycker att ett område är intressant och därför skall vi inte vara blyga med att lyfta fram vår särställning även vad gäller polisuniformer etc.

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Talman!

Det är självklart att olika symbolfrågor har en stor betydelse för en autonomi. Samtidigt är det väldigt viktig att innehållet i den verksamhet vi bedriver är av hög och god kvalitet. Till den delen kan vi åtminstone enas om att det var ett val utfört arbete som polisen gjorde vid det ifrågavarande tillfället och att vi har en duktig poliskår, så innehållet fungerar.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Mats Perämaa. I samband med att lagtinget behandlade en framställning från landskapsregeringen som handlade om kontrollfunktionen för fördelning av samfundsskatten skrev näringsutskottet i sitt betänkande att man förutsätter att landskapsregeringen skall vidta åtgärder när det gäller de kommuner som har blivit förfördelade så att ingen enskild kommun blir lidande av en tidigare sned fördelning. Detta blev sedermera ett enhälligt beslut i lagtinget. Med anledning av ställer jag frågan till finansansvarige: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit med anledning av den enhälliga skrivningen och vilka åtgärder kommer man att vidta? Jag vet också att det finns ett ärende anhängiggjort för sju eller åtta månader sedan och det är oförsvarligt att ett ärende ligger i förvaltningen i sju-åtta månader.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag håller med om att ett ärende inte får ligga så länge i förvaltningen, men ett visst försvar finns det ändå i det att det är mycket en politisk fråga som hängde ihop med lagstiftningen, det har varit regeringsbildning emellan osv. När det gäller själva grundfrågan så har jag varit i kontakt med den person som innehar kommundirektörstjänsten i den kommun som uppfattar sig ha drabbats mest i den här frågan. Jag har fått underlagsmaterialet mig tillsänt, jag håller på och fördjupar mig i den frågan och jag har i dialog med denne kommundirektör sagt att vi skall försöka skapa en förhandlingssituation. Men jag sätter mig in i grundmaterialet först och så tar jag tag i frågan på det sätt som jag här beskrev.

 

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman!

Jag känner till frågan, men det är ju så att förhandlingar redan har skett och man har kört fast i de förhandlingarna. Det var därför näringsutskottet tydligt skrev att landskapsregeringen, som har makten i sin hand, via ledamoten Perämaa, skulle reda upp det så att ingen enskild kommun blir drabbad. Det som ledamoten Perämaa hänvisar till har skett redan tidigare. Jag pratade senast i morse med nämnda kommundirektör och ingenting har hänt på sista tiden trots att man har varit i kontakt med förvaltningen, man får inte ens ett svar. Ledamoten Mats Perämaa sade i debatten att han skulle ta tag i frågan och reda ut den så att ingen enskild kommun blir lidande, så jag förutsätter att så sker och att det sker ganska snabbt för det är stora pengar som enskilda kommuner ligger ute med.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag kommer inte ihåg exakt datum för behandlingen av det, men det är en och en halv månad sedan när näringsutskottets betänkande behandlades här och i samband med det var jag i kontakt, precis som ltl Jörgen Strand säger, med denna kommundirektör. Jag har fått materialet och jag har börjat sätta mig in i det; parallellt med många andra viktiga frågor har jag tagit tag i ärendet på det viset att jag har utlovat en dialog samt utlovat här i salen att jag och landskapsregeringen skall ha en roll här för att försöka lösa det. Det finns flera parter i det här, så jag kan inte ensam stå här och diktera hur resultatet skall bli.

 

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman!

Jag tycker att ledamoten Perämaa backade lite nu gentemot sina tidigare politiska löften. Det här en ren politisk fråga. Eftersom man skall fördela nya pengar och också har möjlighet att reglera det här från landskapsregeringens sida utgår jag från att ledamoten Perämaa står fast vid tidigare politiska löften, följer lagtingets beslut och löser denna fråga. Jag litar på ledamoten Perämaa när det gäller denna fråga tills motsatsen är bevisad och då får jag i så fall återkomma med ett initiativ här i lagtinget om inte lagtingets beslut följs.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Det sista positiva omdömet om mig stärker mig ytterligare i mitt arbete!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till minister Sjögren. Man  kunde ställa bara språkfrågor på frågestunden för det finns så många exempel, men man får sälla lite. Nu har det dock kommit upp ett så graverande exempel så jag väljer att ställa det. Det är bekant sedan tidigare att en inspektör i landskapsförvaltningen måste ha tolk med sig till ett företag när han gjorde inspektion. Nu pratas det i sjömanskretsar att en åländsk myndighet, den nya miljöskyddsmyndigheten, har genomfört en inspektion på ett åländskt registrerat fartyg på finska språket. Är det enligt ministern korrekt, enligt 36 § självstyrelselagen och om svaret är nej skulle jag vilja veta vilka åtgärder kan landskapsregeringen som övervakande myndighet ta till för att sådana här inspektioner sker på svenska språket i enlighet med självstyrelselagen?

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Åland är enspråkigt svenskt och förvaltningsspråket på Åland är otvetydigt svenska. Det här är en fråga som jag har svårt att svara på. Jag ber ltl Danne Sundman att vända sig till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och kanske till styrelsen för att få korrekta svar på sina frågor. Men min åsikt är absolut att det skall genomföras på svenska.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Jag vänder mig till landskapsregeringen och minister Sjögren med anledning av att det är landskapsregeringen som har det övervakande ansvaret och det är via landskapsregeringen jag som lagstiftare och lagtingsledamot kan få sådana här tillrättalägganden gjorda. En lagtingsledamot skall inte själv ringa till myndigheten i fråga och försöka ge den en uppsträckning utan det är en sak för landskapsregeringen i egenskap av övervakande myndighet, så jag hoppas att minister Sjögren – eftersom svaret på frågan uppenbarligen var nej, det är inte okej – kan vidta lämpliga åtgärder, åtminstone muntligen uppmana underlydande myndigheter att uteslutande fungera på svenska. Det är det allra yttersta när man begår s.a.s. ett brott mot självstyrelselagens 36 §. Det finns många andra exempel på språkfrågor, men det här är ytterst graverande och jag hoppas att minister Sjögren kan vidta lämpliga åtgärder.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Mitt förslag att vända sig till myndigheten var om ltl Danne Sundman ville ha detaljfrågor utredda med myndigheten. Mitt och landskapsregeringens svar är entydigt: det skall föregå på svenska. Förvaltningsspråket på Åland är svenska!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Frågestunden är härmed avslutad.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.10.06).

 

 

Originalfil