Plenum den 30 maj 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 30 maj 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Bordläggning. 2

1    Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Bordläggning. 2

2    Främjande av integration

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

Bordläggning. 2

3    Begränsning av producentansvar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)

Remiss. 2

4    Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)

Första behandling. 12

5    Växtskyddsmedel

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)

Första behandling. 15

6    Elmarknadslag

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)

Enda behandling. 18

7    Förslag till första tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Enda behandling. 80

8    Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamheten år 2011

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2011-2012)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)

För kännedom.. 81

9    Reformering av tillsynen över penningspelverksamheten

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2011-2012)

Plenum slutar 81

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anhåller om ledighet från plenum den 1 juni på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Meddelande

Vid frågestunden fredag 01.06.2012 deltar följande ministrar: vicelantrådet Roger Nordlund, minister Gun-Mari Lindholm, minister Carina Aaltonen, minister Fredrik Karlström och minister Johan Ehn.

Frånvarande är således lantrådet Gunell och minister Thörnroos. Antecknas.

Bordläggning

1        Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 01.06.2012. Godkänt.

Bordläggning

2        Främjande av integration

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 01.06.2012. Godkänt.

Bordläggning

3        Begränsning av producentansvar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.06.2012 . Godkänt.

Remiss

4        Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här är ett ärende som också tidigare har varit upp för diskussion och debatt. Ni som har läst landskapsregeringens yttrande ser att propositionen från regeringen som skickades till landskapsregeringen under 2011, så där har landskapsregeringen inte gett något utlåtande. Propositionen har gått vidare för behandling i Finland utan vår hjälp.

Nu kommer framställningen till lagtinget för bifall. Man har gått vidare med den. Det finns ett lagförslag som behöver lagtingets bifall. Vissa delar är vår behörighet, vi ska implementera konventionens bestämmelser i den mån det hör till vår behörighet. Men som helhet behöver den lagtingets bifall.

Egentligen kanske man kan tycka att framställningen mera hör hemma på social- och miljöavdelningen, men social- och miljöavdelningen har ansett att det mera hör till kansliavdelningen. Vi har överfört och tagit hand om ärendet.

Det är ingenting konstigt i sig. Det är en gammal fråga som egentligen har funnits redan från 1991. Det mest intressanta för oss är artikel åtta och nio eftersom det är där vi har vår behörighet. Det gäller rättigheter för barn som är offer, om det stöd och bistånd som ska tillhandahållas och även om det förebyggande arbetet. Mycket görs redan på det här området, särskilt det förebyggande arbetet har tagit fart tycker jag. Både den här typen av frågor med barnprostitution men också frågor som trafficking har fått mera fokus än tidigare. Jag tycker att det finns en start på det förebyggande arbetet. Däremot när det gäller att ta hand om offer finns det säkert att göra ännu. Jag tror att den här framställningen är ett bra stöd att gå vidare ifrån.

Ärendet kommer förmodligen att gå till lag- och kulturutskottet. Jag kommer naturligtvis gärna till utskottet och hörs vidare angående landskapsregeringens planer. Jag hänvisar också till minister Aaltonen som till stora delar har de här frågorna rent konkret under sina vingar, särskilt när det gäller offren och hur man tar hand om dem även i framtiden, såvida vi kommer att ha ett bekymmer i större grad än hittills. Tack.  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för beskrivningen. Jag upprepar igen att systemet med remiss via regeringen fungerar och det är bra.

Konventionen innehåller rätt så avancerade mekanismer för övervakande av dess förverkligande, som det heter i artikel 44. Det är en process som blir ännu viktigare nu när detta fakultativa protokoll bringas i kraft. Jag undrar om regeringen så här långt hittills i sitt fögderi har haft med de här övervakningsmekanismerna att göra? Jag tänker närmast på från regeringens perspektiv men också på regeringens eventuella kontakter med barnskyddsmyndigheten, barnombudsmannen etc. Om inte, vilka lämpliga åtgärder kunde man i utskottet vidta enligt ministern?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kan inte komma på något konkret angående den övervakande biten som vi skulle haft anledning att tänka på. Det är ett bra påpekande. Det är skäl att man funderar på det så att man har en struktur för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tanken med att vi skulle få yttrande på president propositionerna var att man skulle få mera information om själva sakfrågan från regeringen. Jag tycker att det är ett lite tunt yttrande. Jag konstaterade att minister Lindholm sade att det här inte är något nytt, det är en gammal fråga. Men för mig, och förhoppningsvis för de flesta här, så är det en viktig fråga när vi pratar om barns rättigheter, försäljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och andra saker av den arten.

När jag tittar på det här yttrandet så är det mest procedurfrågor om hur ett sådant här ärende ska behandlas. Det är mest teknikaliteter och det räknas upp vad riksdagen har gjort osv. I sista stycket sägs det helt kort; ”landskapsregeringen understöder protokollets målsättningar” och det tycker jag att är bra. Jag tycker att ett sådant här yttrande skulle ha vunnit på om man från landskapsregeringens sida mera hade uttalat sig om vad man tycker om själva sakfrågan istället för teknikaliteter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Senast de här frågorna diskuterades ganska grundligt i lagtinget var när man godkände Europarådets konvention om skydd av barn för sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Då förekom det ganska ingående diskussioner i lagtinget. Det framfördes oro om resurstilldelningen, främst hos polisen. Nu vet vi att polisen också får ytterligare sparbeting. Vad anser landskapsregeringen och ministern om polisens möjligheter att följa upp de här brotten?

Det talades också då om behovet av information och att medvetengöra barn och unga om deras rättigheter, framförallt av minister Lindholm. Har landskapsregeringen några sådana planer?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är en bra och berättigad fråga. Vad beträffar polisens möjligheter så är min uppfattning att man har möjligheter att arbeta också inom det här fältet, åtminstone såsom situationen ser ut idag på Åland.

Vad beträffar informationen så kommer också en del av den här problematiken att ingå i det seminarium som landskapsregeringen planerar att hålla den 6 september. Vid det tillfället kommer frågan om utnyttjande av barn att tas upp.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ser personligen fram emot det här seminariet väldigt mycket. Det ska bli väldigt intressant.

 I tidigare betänkanden och diskussioner i lagtinget så har man konstaterat att det skulle vara angeläget att utöka informationen och ha riktade kampanjer till allmänheten för att öka både allmänhetens och föräldrarnas medvetenhet. Har landskapsregeringen några konkreta planer i den riktningen?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den frågan bollar jag över till minister Aaltonen för man jobbar med just de här frågorna på hennes avdelning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Konventionen om barnets rättigheter, om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi stärker de mänskliga rättigheterna och sätter fokus på våra minsta världsmedborgare. Vi vet att problemen är omfattande och det är svårt att ringa in problemen och straffa de skyldiga.

Åland är en del av världen och har all anledning att följa både konventioner och internationellt arbete.

För lag- och kulturutskottets del planerar vi att höra både landskapsförvaltningen, polisen och tredje sektorn.

Konventionen innehåller frågor med delad behörighet. Som minister Lindholm sade så är det främst artikel åtta och nio som är aktuella för Ålands del. Artikel åtta berör barn som är offer för de verksamheter som är förbjudna enligt protokollet och där torde Åland ha ganska bra beredskap. Det finns utvecklade rutiner och samarbete mellan åländska myndigheter och samordningsmodellen, det så kallade barnahuset, tillämpas på Åland.

Barnahuset är en modell som har isländska förebilder. När det handlar om brottsutredningar där barn är offer så är syftet att det ska bli så skonsamt som möjligt för de drabbade barnen och dess familjer. De ledande principerna för barnhuset är rättsäkerhet, effektivitet och snabbhet i utredningen samt barnets behov av skydd. Handlingsdirektiv och checklistor har utarbetats för polisen, barn- och ungdomspsykiatrin, Tallbacken och ÅHS med barn och ungdomsenheten i spetsen. Ursprungligen kom det här initiativet från polisen. Därför är det ju väsentligt att veta att polisen har erforderliga resurser och att man kan fortsätta det här viktiga arbetet som är igångsatt. Den delen blir en viktig uppgift för utskottet att förvissa sig om.

När det gäller artikeln nio så handlar det om att försöka förebygga brott. Det allra mest humana är om man kan förhindra brotten före de begås.

När den här frågan har diskuterats i lagtinget tidigare, som jag påpekade i replikväxlingen, så förekom det flera åsikter om behovet av kampanjer för att öka allmänhetens och föräldrarnas kunskaper i lagtinget, vilket också förra lagutskottet skrev i sitt betänkande. Men det behövs även kampanjer för att stärka barnens och de unga rättigheter så att man är medveten om vilka rättigheter och möjligheter man har som ung.

Vi i utskottet ska bilda oss en uppfattning om den här frågan. Jag konstaterar att det finns utrymme för fortsatta åtgärder, eftersom det heller inte finns någon anledning att tro att vissa delar av det som förbjuds i konventionen också existerar på Åland. Tack.

Wille Valve, replik

Fru talman! Jag vill tacka lag- och kulturutskottets ordförande för ett gott anförande. Jag delar ordförandes uppfattning om att det är artikel åtta och nio som är de centrala för lag- och kulturutskottet. Jag stöder givetvis att det är lag- och kulturutskottet som bör titta på detta. Utskottet kan även möjligen titta på artikel sex i den mån det handlar om förundersökningar och den åländska polisens förundersökning samt samarbete i samband med utredningar eller lagföringsutlämningsförfarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Spridningen och tillgängligheten av övergreppsbilder på barn har under de senaste åren ökat i alarmerande hastighet. Den huvudsakliga spridningen sker via Internet. Enligt Rädda Barnen cirkulerar hundratusentals barnpornografiska bilder på Internet och antalet ökar hela tiden. Bakom varje bild döljer det sig ett övergrepp. Rädda Barnen anser att övergreppen pågår så länge som bilderna finns på nätet. Internet gör det möjligt att anonymt kunna sitta hemma och få tillgänglighet och tillgång till barnpornografiska bilder. Många av dessa bilder är faktiskt gratis, medan andra kostar pengar. Bilderna och filmerna sprids och byts inom olika nätverk där ett krav kan vara att man som medlem måste dela med sig av nya bilder eller filmer.

Trots att åländsk, finsk, svensk och internationell polis gjort flera svåra brottsbekämpande insatser under de senaste åren fortsätter aktiviteterna på Internet. Bilder som en gång publicerats kommer sannolikt att finnas kvar för all framtid. Det kan innebära en stor psykisk påfrestning för ett barn som fotograferats eller filmats i förnedrande situationer. Förutom den kränkning som det sexuella övergreppet innebär blir dokumenteringen av det ytterligare en kränkning av barnets rättigheter. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs redan 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn.

Med denna information i ryggen stöder socialdemokraterna kraftigt att landskapsregeringen godkänner protokollet i konventionen om barnets rättigheter och försäljning av barn och barnprostitution och barnpornografi. Vi tycker att det är bra att det här arbetet har gjorts.

Barnkonventionen innehåller både civila och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen innehåller även rättigheterna som t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätten till utbildning. Tillfredsställande levnadsstandard och bästa uppnåeliga hälsar regleras i barnens konvention och i andra centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen innehåller även en rad rättigheter som är specifika just för barn. Den ger t.ex. barnens rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri utbildning.

Barnkonventionen har ratificerats av alla världens stater utom Somalien och faktiskt USA och är därmed i princip ett universellt dokument. Men, mycket återstår innan konventionen kan sägas gälla alla, i praktiken världen över.

Barnets rättigheter, även på Åland, kränks nästan varje. Därför ska Åland fortsätta att arbeta för barnets rättigheter och livsvillkor. Detta dokument är ett rätt steg i en bra riktning.

Åland har även en egen barnombudsman som är anställd vid social- och miljöavdelningen vid Ålands landskapsregering. Barnombudsmannen har en mycket viktig roll, inte bara som informatör utan även som kontaktperson mellan organisationer och myndigheter i aktuella frågor som rör barn i samhället.

Jag välkomnar nya bestämmelser från riket som kriminaliserar kontakt via Internet med någon form av efterföljande aktivitet som kan bevisa att initiativtagaren har haft sexuella avsikter t.ex. biljettbokningar och bokningar av hotellrum etc. Det här skulle minska risken för nedlagda polisanmälningar och öka chansen för fällande domar.

Vikten av att ha en effektiv lagstiftning kan jag inte nog betona. Tack så mycket.

Ltl Carita Nylund, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med i ltl Kemetters anförande. Jag vill bara förtydliga att det här protokollet möjliggör också att USA kan omfatta protokollet, trots att man inte har omfattat konventionen. Det är en stor anledning till det här protokollet, har jag förstått.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för den informationen. Det kände jag inte till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Om jag förstod kollegan Sara Kemetter rätt så ansåg hon att det är väl att landskapsregeringen godkänner detta fakultativa protokoll till barnkonventionen, men det är inte detta som det nu handlar om. Nu handlar det om att ge sitt bifall till den lag varmed konventionen sätts ikraft i Finland. Det är alltså en åtgärd av den dignitet som rör området för lagstiftning. Därför ska protokollet, artiklar, implementeras i lagstiftningen i Finland att gälla såsom lag. Det vi nu har att behandla i lagtinget är att också denna lag ska sättas i kraft på Åland.

Vi menar samma sak, men om jag förstod det rätt så blev det en liten diskrepans i uttrycket där.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack så mycket, ltl Jansson. Vi tänker precis lika och jag är jättetacksam för det klargörandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att ltl Kemetter höll ett mycket bra anförande.

Tittar man på själva sakfrågan och ämnet så är det faktiskt så pass obehagligt så att man inte riktigt vet hur man ska närma sig det här. Det är kanske så som man eventuellt har diskuterat ifrån landskapsregeringens sida också. Jag sade att det var mest teknikaliteter och mest procedurfrågor som man tar upp i stället för att säga vad man tycker om själva sakfrågan.

Jag tycker att det var ett väldigt bra anförande som jag stöder till fullo.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag tackar så mycket, ltl Eriksson. Jag tror att hela parlamentet gärna skulle arbeta vidare med det här så att vi inte skulle ha ett sådant här problem på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Hur ofta sker brott mot barn på Åland? Man vill gärna tro att det överhuvudtaget inte alls ska hända här hos oss i vårt trygga samhälle. Statistik som vi har fått från polisen för år 2010 visar att det var 16 anmälningar som rörde brott mot barn, varav två våldtäktsfall, fyra fall av sexuellt utnyttjande och tio fall av misshandel.

Polisen har mycket välutbildade och engagerade tjänstemän som arbetar kontinuerligt med de här svåra frågorna. När vi senast hade upp den här frågan till diskussion så förekom det en viss oro att resurserna inte var tillräckliga. Enligt indikationerna som regeringen nu har fått så finns det tillräckligt med resurser. Annars kommer vi att se till resurserna omfördelas för att trygga våra barns säkerhet och reda ut de här fallen.

Det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Barnens Internet är ett projekt som startade i Rädda Barnens regi redan 2007. Det handlar konkret om att ge information till barn och vuxna om hur man hanterar sociala medier, hur man umgås på nätet och att man inte ska lämna ut sin adress, telefon och helst inte bilder heller, helt enkelt hur man tryggt och säkert använder sig av Internet. Rädda Barnen har haft detta som ett tillfälligt projekt. Nu har regeringen möjliggjort för Rädda Barnen att permanenta det här projektet och göra det som en del av sin ordinarie verksamhet genom att bevilja PAF-medel till den ordinarie verksamheten. Rädda Barnen kan fortsätta att upplysa barn, unga, föräldrar och andra vuxna om hur man beter sig på nätet. Rädda Barnen gör besök i skolor och håller föreläsningar. Det är inte så lätt för alla att veta hur man ska agera när man blir kontaktad av främlingar. Hur ska man då bete sig? Detta får man lära sig genom det här projektet.

Vartannat år görs en undersökning som heter ”Hälsa i skolan”. Vi fick rapporter från den undersökningen i vintras som visade att 23 procent av flickorna i yrkesgymnasiet någon gång har tvingats till sex och 40 procent av flickorna har utsatts för sexuella trakasserier. Det här är inte acceptabelt. Därför tog regeringen ett initiativ till att bevilja medel för ett projekt som heter ”Fair Sex”. Fortbildning i detta projekt erbjuds till eleverna i gymnasieskolorna, både yrkesgymnasiet, Ålands lyceum och till lärarna i högstadieskolorna. Utbildningen ges vid två 75 minuters lektioner för att kunna komma åt hur man förebygger att flickor och pojkar utsätts för brott som kanske har anknytning till sexuella övergrepp osv.

Regeringen arbetar med de här frågorna och jobbar mycket med olika projekt som förebygger brott.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Aaltonen för ett mycket bra anförande och klargörande. Som fyra barns mor och två av mina äldsta som träder in i tonåren så är facebook jätte centralt. Hur jobbar landskapregeringen? På facebook sker de facto övergrepp nästan varje dag.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är genom olika projekt som t.ex. barnens Internet. Sedan har man också som förälder ett ansvar att informera och berätta för sina barn om hur man ska bete sig och uppträda på nätet. Det gäller också vuxna förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med det här sista som minister Aaltonen sade, att föräldrarna också har ett ansvar. Jag har hört på föreläsningen om barnens Internet. Jag tycker att föreläsningen är mycket bra, jag stöder att vi jobbar med det projektet och det är väldigt viktigt. Man får som förälder information och verktyg hur man ska hantera Internet. Jag tror att det fortfarande är många föräldrar som inte riktigt vet hur man ska hantera informationsflödet som vi får från Internet. Det är ett stort flöde av information och det kommer vi aldrig att kunna stoppa, utan man måste lära sig att hantera detta på ett bra sätt. Rädda Barnen har ett bra projekt som de jobbar med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det är precis som ltl Carlsson säger, att Rädda Barnens projekt är bra. Hem- och skolaföreningarna har också gjort att mycket bra arbete genom att man kontinuerligt har bjudit in Rädda Barnen till föräldramötena.

Frågan är om inte utvecklingen har gått så snabbt att man borde få in hur man ska bete sig på nätet i undervisningen i vår läroplan. Det är en fråga som vi skulle kunna ta upp till diskussion med utbildningsminister Ehn framöver.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är en intressant tanke. Vi ska komma ihåg att en viktig bit i detta är föräldrarnas ansvar. Jag tror att det inte hjälper att bara ta in det i utbildningsplanen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är mycket bra att Rädda Barnens verksamhet, barnens Internet, blir permanent. Det är en utmaning och ett problem som kommer att pågå långt in i framtiden så länge barnen använder nätet så mycket. Det är väldigt bra att projektet om barnens Internet permanentas.

Ministern nämnde kampanjen ”Fair Sex” som vänder sig till de unga. Finns det några vidare konkreta planer och kampanjer för allmänheten och speciellt för föräldrarna?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! För tillfället riktar vi in oss på projektet ”Fair Sex”. Det är precis som ltl Sjögren sade. Man borde ha större kampanjer också för den vuxna befolkningen. Vi ska se vad höstens seminarium kan leda till, se om vi också kan få upp den här diskussionen i ett bredare sammanhang och kanske också rikta oss till den vuxna befolkningen både män och kvinnor.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Ett utmärkt sätt att föra kampanj, som tidigare har prövats, är på mjölktetrorna. Man når väldigt mycket människor ganska omedelbart. Förra landskapsregeringen hade en kampanj på mjölktetrorna när det gällde att upplysa och informera barn och unga om BRIS och barnombudsmannen. Det är ett mycket lätt och relativt billigt koncept som jag rekommenderar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, den här regeringen tycker om mjölk och mjölkkossor. Vi ska ta det här tipset med oss och se om vi kan fortsätta att använda det, precis som den förra regeringen gjorde. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tyvärr kanske det blir en upprepning av vad ltl Petri Carlsson sade. Jag tycker att det var ett bra anförande som ministern höll och jag håller med om det mesta. Detta med barnens aktiviteter så tror jag, i likhet med ltl Carlsson, att det är väldigt viktigt att vi också får föräldrarna att förstå vidden av vad som händer och sker på Internet. Jag tror att många inte vet det. Tyvärr kanske många heller inte engagerar sig. Jag var själv med i högstadiet på en information som Hem och Skola ordnade. Det kunde kanske ha varit 500-600 föräldrar närvarande, men vi var bara 8 föräldrar där. Jag tror att föräldrarna kanske inte riktigt förstår deras roll. Jag uttrycker mig lite bryskt nu, men jag har ingenting emot att ha detta på schemat för eleverna. Många elever tar inte heller de här farorna till sig på rätt sätt. Det skulle vara oerhört viktigt att man får in föräldrarnas ansvar. Jag tror att det är bra om man kunde jobba med den biten. Jag vill understryka det som ltl Carlsson sade.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi delar uppfattningen. Just nu jobbar vi t.ex. med ett alkohol- och narkotikapolitiskt program där vi alltid kommer tillbaka till föräldrarnas ansvar och attityder. Hur ska vi få föräldrarna att återta sitt ansvar över de växande tonårsbarnen? Det gäller allt, både alkohol, tobak och narkotika men också när det gäller hur man rör sig på nätet. Det är inte någon lätt bit. Vi har på gång en plan på hur vi ska göra när det gäller återtagande av föräldraansvaret och när det gäller att involvera den tredje sektorn. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! En välvillig processledning gör att den här debatten går vida utöver vad som är föremål för debatt. Vi talar nämligen om barnkonventionen i dess helhet och det är viktigt att göra det. Föremål för diskussion är nu detta fakultativa protokoll. Att så är fallet är förståeligt och acceptabelt på allt sätt. Det är ju ändå 20 år sedan lagtinget lämnade sitt bifall till den underliggande barnkonventionen, som i sig var en stor vinning för Förenta Nationerna. I lagtinget är vi inte så många kvar, från den tiden, som var med och godkände och lämnade bifall till själva konventionen den gången. Därför är den här utvidgningen mycket välkommen och nyttig. Det visar också på att det kanske finns ett behov i lagtinget, kanske oftare än tidigare, att diskutera den här typen av frågor.

Då kommer jag in på ämnet för min betraktelse, som lite skymtade förbi i en replik, dvs. uppföljning av hur konventionen, innefattande detta fakultativa protokoll, förverkligas.

Såsom de allra flesta internationella konventioner nuförtiden innehåller också den underliggande barnkonventionen rätt så avancerade mekanismer för att förverkliga genomförande, i form av länder, rapporter eller landrapporter eller hur man vill uttrycka det hela.

Fakultativa protokollet innehåller i artikel 12 en motsvarande bestämmelse som är dock mera specifik. Den bestämmelsen säger att parterna till konventionen ska inom två år, från det att den trätt i kraft i respektive land, lämna en rapport till övervakningskommittén för barnskydd i FN om hur de här åtagandena som ingår i protokollet har genomförts och förverkligats. Den rapportens för Ålands del kommer att avlåtas av Finland. Nu är jag ute efter fungerande mekanismer varmed också åländska erfarenheter och åtgärder och fullföljande av konventionsförpliktelserna kommer in i den landrapport som Finland ska avlåta. Nästa gång är det rapport nummer fyra för Finlands del. Vi är ju inte särskilt vana i lagtinget att delta i övervakningsmekanismer för sådana här internationellrättsliga obligationer. Men tiden är nog mogen att vi, liksom andra parlament också inom folkrätten, utvidgar vårt befattningshavande med den typen av verksamhet, dvs. övervakning av att det som vi förpliktar oss till också genomförs i praktiken. Ytterst ankommer det nämligen på oss i lagtinget att kontrollera att den offentliga maktutövningen i självstyrelsesystemet sker på det sätt som vi har lovat att den ska ske.

Jag går i korthet till länderrapporterna. Jag hoppas att utskottet lite kan bekanta sig med den typen av frågor, om det finns tid nu under den korta tid som återstår med höranden. Det borde nog gå att klara av på en dag att ha ett koncentrerat hörande om hur landskapsregeringar kommer in i de här landrapporterna med redovisning om hur barnkonventionen förverkligats, förverkligas och kommer att förverkligas i framtiden. Hur det går till och vilka strukturer som då råder i förvaltningen för att fånga in erfarenheter. Vi har här hört goda inlägg beträffande Röda Korsets möjligheter, barnombudsmannens möjligheter. Men det stora ansvaret i det här avseendet vilar på kommunerna. Den samlade kommunala kompetensen som finns på Åland har det yttersta ansvaret för att så här sker och det bör sammanfattas, enligt min mening, av landskapsregeringen som bör och mycket väl kan vara behjälplig när Finlands landrapport nästa gång avfattas. Om man tittar i hur de här rapporterna avfattas med anledning bl.a. av det här fakultativa protokollet så omspänner de huvudsakligen särskilda skyddsåtgärder. De allmänna skyddsåtgärder som vi hittills har diskuterat följer av konventionen. Nu diskuterar vi innehållet i det fakultativa protokollet med de åtgärder som bör genomföras för att barnets rättigheter ska skyddas mot försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Särskilda skyddsåtgärder handlar i detta avseende mestadels om skydd mot övergrepp via Internet, skydd mot sexuellt utnyttjande och människohandel i stor utsträckning, överhuvudtaget att bekämpa människohandel och framförallt handeln med barn, åtgärder mot sexualbrott mot barn och barnpornografi och inte minst skydd för barn som berövats friheten, kvarhållande, fängslande och tvångsomhändertagande. Alla dessa typer av åtgärder leder tyvärr, enligt erfarenhet, till situationer som det fakultativa protokollet vill förhindra.

Jag efterlyser ett bredare grepp i utskottet och hoppas att det finns tid för det. Som ett resultat av det också, att lagtinget i framtiden närmare involveras i de rapporteringar som uppföljningen av konventionen föreskriver. Tack, fru talman.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Gunnar Jansson håller sig kvar vid funderingen på övervakningen av olika konventioner som man implementerar och lagstiftar om också på Åland. Jag har nog den uppfattningen att vi, i jämförelse med många andra länder som också implementerar de här olika konventionerna, är väldigt bra på att faktiskt också arbeta med de nämnda frågorna. Är det någonting särskilt som ltl Gunnar Jansson tänker på, eftersom han är väldigt angelägen att föra upp den här frågan?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är jag. Jag är glad över ministerns replik. Jag eftersträvar två saker. Det ena är en allmän internationell vetskap om att på Åland sköts dessa typer av ärenden enligt den konventionsrätt som vi nu håller på att behandla och att Åland därmed har en folkrättslig behörighet som bör tas till vara och synas, höras och märkas.

Det andra är att just det goda exemplet, som jag vet att vi kan visa upp, också visas upp i den landrapport som Finland för Ålands del avlåter. Och att den i sådana här avseenden, i ärenden under självstyrelsens behörighet, gärna och egentligen borde framträda i den rapport som så småningom sedan behandlas och granskas av barnskyddskommittén i FN.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Det är ju väldigt mycket en förlängning av själva konkreta frågan och själva innehållet i det ärende som vi egentligen diskuterar. Det där är kanske mera den framtida proceduren.

Jag har den uppfattningen att det här är saker som ligger så väldigt nära våra intressen så att man är väldigt angelägen om att man ska implementera, man ska leva efter andan och meningen i det här. Vi lyfter gärna de här frågorna, man har någonting att relatera till och vi lever i ett litet samhälle. Jag har uppfattningen om att vi är bra på det här i jämförelse med många andra. Den aspekten finns också att vi också ska tala om att vi gör det här och att man för ut det vidare i världen, det är helt rätt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är detta som jag avser. När makten är delad i Finland så som den är och vi har goda erfarenheter av att rapportera så tycker jag att det är synd att de eventuellt bara försvinner eller rent av förtigs i den landrapport som borde omfatta Åland, ifall Åland inte är med i den typen av rapportering. Åland är med i den typen av rapportering om man själv ser till att man är med där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Första behandling

5        Växtskyddsmedel

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Växtskyddsmedel är inte helt okomplicerade men ändå mer bra än dåligt. I syfte att bedriva vettig produktion måste dessa medel användas. Men inte i en sådan utsträckning att omkringliggande marker utsätts för oönskade inslag. Ungefär så kan man sammanfatta det förslag till en ny landskapslag om växtskyddsmedel som finans- och näringsutskottet har hanterat i vår.

Det är en viktig lag men jag tar mig ändå friheten att inte ägna den så värst mycket taltid. Som så många andra förslag är även detta en anpassning till EU-rätten, i själva verket borde den ha notifierats redan i november i fjol, vilket nu lett till en formell underrättelse från EU:s sida, därför brådskar frågan något.

Vid sidan av nödvändiga förändringar i växtskyddslagen föreslår landskapsregeringen också några förändringar i vattenlagen.

Utskottet har erfarit att i det stora hela ändrar den nya lagen inte mycket för jordbrukarna medan handeln däremot tvingas genomföra utbildningar för de som i praktiken ska sköta försäljningen av växtskyddsprodukterna. Dessa kurser är dock inte särskilt omfattande.

När det gäller växtskyddsmedelslagen har utskottet enhälligt tillstyrkt lagförslaget, med undantag av några förändringar av huvudsakligen kosmetisk natur.

När det gäller ändringarna av vattenlagen föreslår utskottet mer exakta skrivningar för att göra lagstiftningen tydligare. Det handlar om hur man ska definiera grundvattenområden, något som är av alldeles särskild vikt för alla på Åland. Utskottet anser att det behövs tydlighet i lagstiftningen. Utskottet föreslår att förordningsfullmakten 19 b § utgår såsom obehövlig och föreslår också att landskapsregeringen inleder arbetet med att ta fram planer för att säkra framtida vattenförsörjning samtidigt som markägares rätt till markanvändning säkras.

Fru talman! Det är därmed ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att växtskyddslagen jämte förändringarna i vattenlagen kan antas med de nya skrivningar som framgår i betänkandet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Ltl Pettersson nämnde ändring av vattenlagen 19 § där utskottet har försökt vara tydlig och enligt mig kanske lite övertydlig genom att i Finland klassificeras grundvattenområdena och här på Åland definierar vi dem. I riket klassas de i tre områden och här säger vi rakt ut vad ett grundvattenområde är. Det kan eventuellt bli för övertydligt i fortsättning och ställa till lite problem, men tiden får visa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har två korta kommentarer i och med att det blev lite oklart.

Grundtanken med att ha en egen lagstiftning på det här området var ju att man skulle ha möjligheter att t.ex. kunna ta växtskyddsmedel betydligt billigare från Sverige.

Ett konkret exempel är att man nu håller på att bygga upp majsproduktion här på Åland. Det är en gröda som har gått bra de sista två åren och ökar alltmera i omfattning. Växtskyddsmedel för majs finns inte i det finska registret men det finns i Sverige, men från Sverige får man inte ta. Därför är min första fråga till utskottet: Grundtanken var att man skulle kunna ha en större flexibilitet för näringen, att man skulle kunna ta hem EU-godkända medel och att man eventuellt skulle kunna köpa från Tyskland eller Sverige om man fann det billigare och om det fanns behov. Har man diskuterat det i utskottet? Jag har noterat att lagstiftningen under de senare åren har ändrat; det finska registret är i praktiken det åländska registret. Det förs inget skilt register.

Utskottsordförande Pettersson sade i sin presentation att det var mest kosmetiska ändringar. Men det finns två uppmaningar till landskapsregeringen varav han nämnde den ena; att man skulle komma med kompletterande lagförslag när det gäller definition av olika typer av grundvattenområden. Det har jag ingenting emot. Det får vi ta ställning till när det kommer.

Det sägs ytterligare: ”Därtill uppmanar utskottet landskapsregeringen att påbörjar ett arbete med att ta fram planer för att säkra framtida vattenförsörjning samtidigt som markägares rätt till markanvändning säkras”. Jag förstår inte på vilket sätt det hör till den här lagframställningen? Utskottsordförande Pettersson nämnde inte något om det heller. Kanske jag kan få en kommentar om det? Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! När det gäller växtskyddsmedel så kom vi fram till att man nog kan köpa dem från Sverige om de olika medlen heter samma sak.

När det gäller definition av grundvattenområdena och markägares rätt så ville vi ta med det i och med att man gick in och tangerade vattenlagen. Det fanns saker där som behövde klargöras.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan säkert finnas frågor som behöver klargöras när det gäller det sistnämnda. Men jag förstår inte riktigt kopplingen till den här framställningen.

Angående register så torde det vara på det sättet som ltl Petterson säger; om det är exakt samma produkt med exakt samma produktbeteckning och den är godkänd i Finland så kan produkten upphandlas också i Sverige eller var som helst. Men problemet är när produkterna inte är godkända i Finland. Märkväl, produkterna är EU-godkända men inte godkända i Finland. För att den flexibiliteten ska finnas så måste det byggas upp ett eget åländskt register. Jag nämnde exemplet med majs, men det finns flera olika grödor. Vi vet att jordbruksnäringen har en allt mera försämrad lönsamhet, det gäller nog att ha periskopet uppe och försöka hitta nya intressanta grödor. Det här är viktigt. Om jag förstod svaret rätt så kanske man inte har diskuterat frågan ur det perspektivet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Man kan väl säga att vi inte har gått in i detaljer i den frågan. Men visst finns det ett tydligt önskemål från utskottet att de produkter som finns att köpa i Sverige också bör vara registrerade och godkända i Finland. Utskottet förutsätter att regeringen ska arbeta för det, där det är möjligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är en bra utfästelse från utskottsordförande Pettersson, att man förutsätter att regeringen ska jobba med det här. Jag tror att det är oerhört svårt att påverka det finska registret och försöka få in produkterna där. I så fall kräver det att man bygger upp ett eget åländskt register med de administrationskostnader och krångel som det innebär. Det är givetvis något som man här, likaväl som på andra områden, måste väga nyttan mot kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avlustad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

6        Elmarknadslag

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Förslaget till en ny elmarknadslag är resultatet av ett EU-direktiv som i brådskande ordning borde implementeras i vår egen lagstiftning. Avsikten med direktivet och lagen är att tydligt skilja mellan å ena sidan nätverksamheten och å andra sidan produktion och leverans av elektriciteten till slutkunderna. Målet är en trygg elmarknad som ska vara lätt att begripa och förhålla sig till. Uppdelningen i ett stamnät och ett distributionsnät ska säkerställa att olika juridiska kroppar inte ska kunna kontrollera båda delar.

Det stannar inte där. För att kunna kontrollera att verksamheten sköts med medborgarnas bästa för ögonen föreslår man också att en särskild elmarknadstillsynsmyndighet inrättas. Den ska övervaka i stort sett allt som har med elektriciteten att göra.

Detta kan te sig något överdrivet då vi på Åland de facto har bara ett stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, som är helägt av landskapet. Vi har färre än en handfull säljbolag. Ändå måste vi följa det elmarknadsdirektiv som EU slagit fast och till och med bilda en ny myndighet för att kontrollera dessa få aktörer. Från kommissionens sida tycker man detta brådskar och har dels skickat en formell underrättelse samt ett motiverat yttrande i ärendet. Landskapsregeringen har svarat att direktivet avses bli implementerat inom november i år vilket är bra, annars riskerar vi som bekant böter.

Lagförslaget är dock inte helt okomplicerat då den ursprungliga skrivningen tangerade till exempel konkurrenslagstiftningen som ju ligger under finländsk behörighet. Utskottet har därför föreslagit några nya skrivningar i såväl de allmänna motiveringarna som i detaljhanteringen vilka framgår i betänkandet för att försäkra oss om att lagen verkligen kan godkännas senare i höst. Som så ofta är det en skir balansgång att dels implementera direktiv och dels hålla sig inom den åländska behörigheten

Utskottet har vidare på ett mer allmänt plan diskuterat vikten av att noggrant följa utvecklingen inte minst när det gäller konsumentpriset på el och har förstått att en energikommission står i beråd att tillsättas så fort den nya myndigheten är skapad. Det är viktigt att så sker med tanke på att energipriserna tenderar att gå åt bara ett håll i dagens läge, i synnerhet har priset på el stigit kraftig de tre fyra senaste åren. I sammanhanget förtjänar det också att understrykas att det förvisso finns vissa nackdelar med myndigheter som utgörs av en eller få personer men att vi ser fram mot en pragmatisk och kostnadseffektiv lösning avseende just denna elmarknadstillsynsmyndighet.

Jag vill också på utskottets, och möjligen hela lagtingets, vägnar avsluta med en from förhoppning att i fortsättningen få besked om lagar som denna i ett betydligt tidigare skede än vad som nu varit fallet. Tack vare ett gott samarbete mellan regeringen, lagberedningen, utskottets sekreterare samt samtliga medlemmar kan vi ändå idag presentera vårt betänkande.

Utan att trötta er med detaljer kring lagtexterna föreslår alltså ett enigt finans- och näringsutskott att förslaget till ny elmarknadslag antas tillsammans med de ändringar som framgår i betänkandet. Tack för ordet.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Den liberala gruppen gick in i den här diskussionen utgående från framställningen med konsumentpriserna för el för ögonen. Det är en diskussion som har förts länge och väl bland annat i samband med finansieringen av Finlandskabeln och även därefter.

Vi ställde frågan och hade kravet i samband med framställningen att en energikommission ska tillsättas, som utskottsordförande pratade om under presentationen av betänkandet.

Vi nöjer oss med det besked som vi har fått att n energikommissionen kommer att tillsättas så fort den här lagen har trätt ikraft och elmarknadstillsynsmyndigheten är inrättad. I det här skedet nöjer vi oss med det. Vi tycker att det är synnerligen viktigt att man från politiskt håll och från myndighetshåll, efter att lagen är tagen, fokuserar på det faktum att elpriserna på Åland är rätt höga.

Förutom den detaljen vill jag bara nämna ytterligare en sak som står i detta betänkande och som även var föremål för diskussion i utskottet. Jag måste uttrycka förnöjsamhet över den goda diskussionen som hela utskottet hade i de här frågorna. Det fanns uppenbarligen en stor samsyn i detta som jag här står och anför om. Konsumentpriserna bör hållas så låga som möjligt.

Elmarknadsdirektivet går ut på att separera distribution och ren andel av elektricitet, precis som utskottsordförande nämnde. Direktivet har ett undantag för aktörer där aktören har mindre än 100 000 kunder i slutändan. Det här ter sig säkert naturligt sett ur ett EU-perspektiv, 100 000 kunder och företag som har den mängden kunder är säkerligen små kunder i det sammanhanget. Men just på Åland så finns det ingen aktör som har så många kunder som 100 000 kunder. Det är naturligt när vi de facto utgår ifrån en befolkning på cirka 28 000. Utskottet har diskuterat den här frågan. Undantagen finns i det här direktivet men direktivet ger en möjlighet att stränggera lagstiftningen utgående från gränserna från undantag.

”Utskottet anser att landskapsregeringen bör överväga möjligheten att i en kommande förordning eftersträva likartad reglering för nätinnehavare med färre än 100 000 kunder som för nätinnehavare med 100 000 kunder eller fler.”

Att utskottet säger det betyder att grundtanken med elmarknadsdirektivet är att man ska separera distribution och elhandel också på det småskaliga Åland. Tack.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag hade nöjet att vara med i behandlingen i utskottet av den här lagstiftningen. Med min bakgrund som mångårig medlem och tidvis ordförande i Kraftnät Åland Ab så var det mycket intressant att delta i den här behandlingen.

Ordförande gav en alldeles utomordentlig presentation av betänkandet och det kompletterades väl av ltl Perämaa som visade på det goda samarbetet i utskottet särskilt i den här frågan.

Jag vill ytterligare komplettera med frågan om prissättningen på nättjänster när elkraften transporteras i ledningar runt Åland. Då är 45 kilovoltsledningarna Ålands Kraftnäts stamnät medan de som är under 45 kilovolt är distributionsbolagens. Vi har två aktörer på Åland som äger distributionsnät; Ålands Elandelslag och Mariehamns Elverk, som nu är en fristående myndighet inom stadens koncern. Det är viktigt att båda de här bolagen har en korrekt redovisning av sina distributionskostnader, kostnaden för själva nätet, vägarna.

Enligt gällande lagstiftning numera, särskilt motiverad av vårt EU-medlemskap, kan olika försäljare av elenergi komma in till konsumenterna och konkurrera på lika villkor som alla andra. Så har det inte varit i Finland tidigare, så är det i Finland idag. Så har det inte varit på Åland tidigare, så är det inte på Åland idag. Det här är en uppgift som landskapsregeringar under 80-talet har haft som uppgift att kontrollera. Jag tror inte att man har haft tid för det. Nu kommer den här myndigheten att få en någorlunda klar uppgift att göra detta. Men landskapsregeringens ansvar kvarstår också enligt lagstiftningen för att göra dessa kontroller så att konkurrensneutraliteten i distributionsnätet är rimlig och tillräcklig. För att man ska kunna kontrollera det fordras att bägge dessa distributionsbolags bokföring klart visar hur fördelningen av kostnaderna för de olika verksamheterna är uppgjord och att den är rättvis. Jag vet att en sådan redovisning görs idag och den förefaller att vara relativt tillfredsställande inom båda aktörerna. Det är skäl dels för landskapsregeringen och för den nya myndigheten att kontrollera att så är fallet i tillräcklig grad och sedan dels också kontrollera följderna av sin kontrollfunktion ifall att prissättningen på nätet är för hög. Det innebär att konkurrensneutralitet inte föreligger. Då kan t.ex. inte en åländsk aktör, såsom Mariehamns Energi är idag som inte har något eget nät, konkurrera med dem som äger distributionsnäten ifall att det är så. Ett bolag som Chips eller ett bolag i Mariehamn kan inte heller begära offerter på elenergi från vem de vill för att få billigare elenergi för sin verksamhet. Det vore ju förödande för det åländska näringslivet om så vore fallet. Den här kontrolluppgiften är mycket viktig i dagens Europa och på dagens Åland. Tack.  

Talmannen

Begärs ordet? Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ellagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

7        Förslag till första tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Diskussionen i ärendet kommer att hållas idag medan detaljbehandlingen börjar vid fredagens plenum.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det ska sägas direkt. I stort sett ingen av dem som utskottet hört när det gäller de föreslagna inbesparingarna har av rätt självklara skäl applåderat dem. Annat är såklart inte att vänta. Ingen vill förlora förmåner man haft. Ändå måste det ske. Det är nödvändigt att spara. Målet med vårt arbete tydlig definierat. Den gungande landskapsbudgeten ska bringas i balans så fort som möjligt, helst redan till 2014, för att redan 2015 skapa ett finansiellt handlingsutrymme. Med denna tilläggsbudget bedömer utskottsmajoriteteten att vi är på god väg.

Här kunde man gå in i en diskussion kring skattehöjningen i Finland vilket höjer de fiskala intäkterna även för Åland. Märkväl, den skattehöjningen är även ålänningarna med och betalar. Hur som helst är det semantik om hur mycket det så att säga räddar en del av landskapets ekonomi. För verkligheten är att de pengarna är en del av realekonomin.

Ändå sätter den så kallade extra intäkten ljuset på den svagaste punkten i vårt nuvarande ekonomiska system. För medan vi har fullt bestämmande över utgifterna är inkomsterna något som avgörs av Finlands riksdag. Om Åland ska få sin ekonomi i balans kan vi alltså inte göra som andra företag i problem, försöka öka inkomsterna och skära i utgifterna. Vi kan bara göra hälften, hålla utgifterna i schack genom besparingsåtgärder.

Dessa nedskärningar borde naturligtvis ha gjorts för mycket länge sedan men då det blivit för sent att vakna tidigt så är det framtiden räknat från nu som vi måste förhålla oss till. Hur jobbigt det än är. Medborgarna måste betala lite mer och kanske få lite mindre. Denna förändring tar tid vilket det måste få göra. Demokrati är för viktigt för att hantera lättvindigt.

I landskapsregeringens och finansminister Nordlunds första riktiga tilläggsbudget finns förvisso många rätt allmänna skrivningar. Det är troligen nödvändigt i samband med en omställningsbudget som ju på flera sätt och i högre grad bereder marken för en framtid än sätter de faktiska ramarna. På flera områden måste alltså landskapsregeringen komma tillbaka till lagtinget innan förslagen blir lag och operativa. Det borde vi hålla i minnet när vi diskuterar vidare. Jag förstår heller inte hur man någonsin ska komma framåt och göra nödvändiga omställningar utan att göra som nu. Först förklara avsikten och sedan komma med lagförslagen.

Lite övergripande uttryckt var det årliga underskottet 10-15 miljoner euro i november i fjol, kanske uppemot 20 miljoner. Som bekant beror det på vilka avväganden man gör. I den liggande tilläggsbudgeten vidtas de första inbesparingsåtgärderna. De kanske inte räcker till. Det kanske måste göras ännu mer. Men det är en bra början. Vi måste hålla landskapets egna utgifter i ett fast grepp. Och inte nog med det. I allt detta sparande och prioriterande får vi aldrig glömma bort det livsviktiga ledarskapet som rätt hanterat ska inspirera alla ålänningar att göra mer med ibland mindre resurser, som vi alltid har gjort.

Allt handlar om att skapa förutsättningar för framgångsrika företag och orädda samt produktiva medborgare som kan bidra med skattekraft. Det finns möjligheter precis överallt, men på olika sätt. Politikens viktigaste uppgift är att skapa framtidstro hos alla som valt Åland som sin boplats. Men sådant sker inte genom att svinga med något trollspö. Allt självförtroende börjar hos en själv. Det är därför var och ens medborgares både skyldighet och rättighet att se det halvfulla glaset i livet. För vad än man tycker om än det ena och än det andra får vi aldrig glömma bort att vi bor på en av världens tryggaste platser. Det ska vi tillsammans fortsätta kämpa för. För att göra stora investeringar måste det finnas framtidstro och för att lyckas krävs alla händer.

Det är lätt att i allt detta framstå som en sann domedagsretoriker när det gäller dagens finansiella situation. Det är både sant och inte sant. Vi måste förvisso se över våra utgifter men sett ur ett helikopterperspektiv handlar det trots allt om rätt små uppoffringar. Alla våra möjligheter finns kvar och vår lycka vilar fortfarande i våra egna händer. Men bara om vi själva vill. När det gäller framtiden och möjligheterna är det viktigt att inte låta några små moln skymma sikten mot himlen. Ni som deltog i den stora Kapitalmarknadsdagen i Alandica igår vet vad jag menar. Åland formligen kryllar av entreprenörer som med öbons trygga självförtroende nyfiket blickar mot framtiden och inte drar sig för att utmana till och med världsledande konkurrenter. Detta ska vi fortsätta med, vi måste skapa trygghet som leder till entreprenörskap.

Jag vill fortsätta med att lyfta fram några områden som diskuterats mer än andra i utskottet och bland allmänheten. Det innebär dock inte att de övriga är oviktiga, långt därifrån.

Samhällsservicestrukturreformen är ett bökigt ord men beskriver ändå väl vad som är den kanske största utmaningen för oss alla. För att med bakgrund av en försörjningskvot som går åt fel håll, där färre arbetsföra ska försörja fler pensionärer, krävs nya sätt att arbeta och leva. Vi har nyligen fått några idéer från en av regeringen tillsatt arbetsgrupp och ser från utskottets sida fram mot att regeringen snarast återkommer med ännu mer konkreta tankar kring fortsättningen. Det är som ni förstår inget alternativ att inte göra något, i synnerhet med tanke på de små kommunerna i glesbygd och skärgård vilka känner sig trängda av den diskussion som nu pågår. Vi får aldrig glömma bort att värna och stärka de svagaste i samhället. För idag gäller, som det alltid gjort, styrkan i ett samhälle definieras i omsorgen om de som av olika skäl inte klarar sig lika bra som andra.

Den digitala agendan kan låta teoretisk men är starkt sammanlänkad med samhällsservicestrukturreformen. Vår förvaltning har släpat efter alltför länge när det gäller att på ett rationellt sätt hantera alla frågor som hör ihop med digitaliseringen och skötseln av vårt gemensamma samhälle. Utskottet understryker vikten av att i synnerligen brådskande ordning komma vidare. Annars kan vi inom några år stå inför ett faktum att vårt kulturarv arkiveras i Helsingfors eller i Stockholm istället för på Åland. Det är viktigt med en helhetssyn i det fortsatta jobbet och vi uppmanar därför landskapsregeringen att snarast återkomma till lagtinget med ett meddelande kring hur denna upprustning och uppryckning i praktiken ska hanteras. Det borde i ärlighetens namn inte vara så svårt. Vi har i dag på Åland IT-bolag som framgångsrikt konkurrerar på världsmarknaderna. Då ska vi väl lyckas göra samma sak inom det offentliga Åland också.

Fru talman! För att vi ska kunna leverera samhällsservice även i framtiden är det viktigt att kommunernas skattekraft kan upprätthållas. Av det skälet anser utskottsmajoriteten i likhet med regeringen att det är fel att överlåta sjukvårdskostnadsavdraget på kommunerna. Avdraget försvann i Finland 1992, men hittills har vi på Åland lyckats behålla det. Slopandet av sjukkostnadsavdraget i kommunalbeskattningen flyttar över en del av kostnaderna på medborgarna istället för på landskapet eller kommunerna. Det är förvisso en del av den generella välfärden, som vi hittills kunnat unna oss, som nu försvinner till följd av nya och andra tider. Det är dock viktigt att hitta system för att hjälpa de som drabbas hårdast av det slopade avdraget. Det är inte första gång man slopar tidigare beviljade avdrag. Ett stort avbräck var det så kallade allmänna avdraget som försvann för några år sedan, ett framtvingat beslut även det. Alla vill ha avdrag men få vill eller i vårt fall har råd med att betala dem. Detta är i självstyrelsepolitisk mening naturligtvis inte optimalt. Men det är det inte heller att över tid göra av med mer pengar än som kommer in. Ett ekonomiskt sunt Åland är ett starkt Åland.

Slopandet av indexjusteringen av studiestödet har det rått delade meningar om i utskottet vars majoritet dock stöder förslaget från regeringen. Vi tror inte en indragning av förhöjningen kommer att inverka menligt på våra studerandes möjlighet till försörjning.

Skärgårdstrafiken är något som detta lagting hanterat i snart exakt 90 år. Men frågan är om inte dagsläget är mer oförutsägbart än någonsin tidigare. Åland är ett oerhört oljeberoende samhälle och oljepriset befinner sig idag i ständig uppgång. Här väntar alltså en omställning i skärgårdstrafiken som i allt högre grad blir en allt större utmaning för hela Åland. Idag står vi de facto inför en ekvation som inte går ihop. För medan kostnaderna i det närmaste skenar lider skärgården av en utflyttning som med få undantag när pågått lika länge som självstyrelsen funnits. Slutresultatet blir att skärgårdstrafikens relativa andel av budgeten stiger för varje år som går. Gillar man siffror kan man fundera på vad det i praktiken betyder att bränslepriset stigit med hisnande 450 procent på 12 år, inom skärgårdstrafiken är det i pengar från 1 miljon till 4,5 miljoner euro. Ändå måste det understrykas att skärgården är Ålands kanske viktigaste resurs. Det är där vår identitet och ursprung kommer från. Av det skälet är det nödvändigt att med det snaraste komma med förslag till lösning från landskapsregeringens sida. Ett nytt turlistförslag är på gång just i dessa dagar och utskottet emotser med intresse hur landskapsregeringen ska leva upp till de formulerade sparkraven. 

Naturbruksskolan är en liten men vass sten i den samhälleliga skon. Byggnaden måste användas bättre än idag, vi har inte råd att stå där med outnyttjade byggnader alltmedan vi betalar hyror för lokaler i Mariehamn. Hela utskottet stöder den tanken. Men vi är lite oense om hur det i praktiken ska gå till. Oppositionen vill inte bevilja några pengar alls innan det är helt klart vilken eller vilka verksamheter som ska dit. Det tycker vi andra i utskottet är för operativt och föreslår istället att lagtinget beviljar pengarna nu för att snabbt sätta fart på renoveringen. För när allt kommer omkring så kan man inte bygga ett kontor på så i grunden många andra sätt än ett.

Jag har redan berört IT-branschen där ålänningar visat framfötterna över hela världen. En minst lika viktig bransch är livsmedelsklustret som redan i dag är en viktig exportör av unika produkter och i framtiden sannolikt blir ännu viktigare. Det är troligt att en värld som kräver hållbarhet i större grad kommer att övergå till närproducerad mat. Då kan Ålands läge mellan två stora marknader, Finland och Sverige, bli synnerligen värdefullt. I tilläggsbudgeten föreslås som en rationalisering och inbesparing att avbytarsystemet inom en tre års period ska privatiseras. Under åren 2013 och 2014 händer ingenting men till 2015 ska kostnaderna ner från dagens 600 000 euro till 200 000 euro. Är det tillräckligt för att branschen ska klara sig och för att industrin i form av ÅCA ska ha tillräckligt med råvaror? Det vet varken jag, utskottet eller regeringen med säkerhet. Därför understryker utskottet vikten av att noga analysera effekterna för en livsviktig bransch innan regeringen går vidare med de lagförslag som måste komma innan privatiseringen blir verklighet. Man ska också i sammanhanget minnas att det handlar om en omställning som inte börjar nu utan som har inletts för många år sedan. År 1990 fanns det 207 mjölkproducerande gårdar. Idag är vi nere i drygt 40. Utvecklingen går mot ännu färre smågårdar men ännu fler stora. Det är en omställning till modern ekonomi som även många andra branscher genomlevt och klarat av och mer än så. En modernisering är sällan eller aldrig dålig. Många branscher har ställt om och insett att omställningen i sig blev nyckeln till ännu större framgång.

Utmaningen är att producera mer mjölk vilket leder till högre priser och sundare affärsverksamhet – ÅCA har kapaciteten, kunskapen och verktygen. Det finns efterfrågan på många fler än 1000 kor till. Och för att klara det måste en omställning göras. Under 20 års tid har mjölkproduktionen i stort sett stått stilla. Det är dags att med alla till buds stående medel gjuta framtidshopp och – tro i en genuin åländsk framtidsbransch.

Det förtjänar också att understrykas att de finns goda skäl att överlag se över den befintliga bidragspolitiken som ibland har lyckats och ibland har misslyckats men sällan setts över särskilt noga. När man har med skattepengar att göra är det prickskytteprincipen som borde råda. De vilda hagelskotten är sedan lång tid tillbaka obsoleta. Utskottet understryker dock också att regeringen måste se till att det finns kapital för att klara den planerade omställningen inom t.ex. jordbruksklustret. Man borde t.ex. inte leda bort verksamma gårdar till så kallad extensiv drift där man odlar grödor som ingen vill ha för att EU i sin vishet medger stöd för sådant. Detta är såklart ett otyg och något som inte finns i så värst många andra branscher.

Några ord om budgetmotionerna. Jag vill ge en eloge till liberalerna som med hjälp av sina motioner på riktigt deltar i ansvaret för vårt gemensamma Ålands bästa. Så ska demokrati fungera, är man inte nöjd med de förslag som finns ska man komma med egna förslag. Detaljerna i motionerna får självklart motionärerna själva presentera. Utskottsmajoriteten valde att förkasta motionerna men jag vill ändå tacka för den konstruktiva debatt som förslagen satte igång i utskottet.

Vi har också några reservationer från såväl liberalerna som från Ålands Framtid vilka är bifogade till betänkandet. De är ett resultat av omröstningar där minoritetens förslag föll. Inte för att de är dåliga utan eftersom de tidsmässigt inte passar in i den omställning som regeringsblocket ämnar inleda. Jag vill ändå passa på att ge oppositionens företrädare min erkänsla för ett väl utfört jobb. För att bygga ett stabilt, inspirerande och tryggt Åland behövs alla sidor. Inte bara regeringsblocket.

Fru talman! Omställningsbudgeten handlar trots allt om marginella förändringar i ett välfärdssamhälle som i allt väsentligt bara kan beskrivas som världsklass. Jämfört med vad som hänt i andra europeiska områden måste vi minnas att de upplevda försämringar som vi nu tvingas genomföra är mindre än många andras.

Vi står inför en omställning som ruskar om den ekonomiska trygghet vi vant oss vid. Det är dock skäl att understryka att den säkerheten är och har under många år varit falsk. För precis som vilket hushåll som helst kan heller inte landskapet Åland fortsätta sin resa mot framtiden genom att göra av med mer pengar än som flyter in. Det slutar med att de som är unga idag tvingas reda upp vad deras föräldrar ställt till med. Så kan man såklart inte ha det. Därför är det viktigt att genomföra denna omställning, till nytta för det landskap vi tack vare framsynta självstyrelsekämpar för 90 år sedan fått i vår omsorg, med avsikt att vi så småningom ska ge vidare till nästa generation.

Detta är de första stegen på ett arbete som inte bara varar fyra år utan som över tid ska göra Åland till en blomstrande ö och dess medborgare till orädda världsmedborgare.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis passa på att rikta ett särskilt tack till utskottssekreterare Niclas Slotte samt alla mina kolleger i finans- och näringsutskottet. Ni har på ett storartat sätt medverkat till att arbetsklimatet i utskottet är inspirerande, kreativt och handlingskraftigt. Vi är inte till alla delar alltid överens om tingens ordning men det råder respekt och glädje i våra gemensamma förhandlingar. För det vill jag tacka er alla. Med

Med de orden förslår jag på finans- och näringsutskottets vägnar att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för 2012 antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Om så sker har vi knappt 341 miljoner euro till vårt förfogande för driften av vårt landskap. Tack för ordet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Trots många ord finns det säkert många frågor som man vill ställa. Jag ska bara ställa två frågor till en början.

Det är alltid intressant att höra hur finansutskottet resonerar angående konjunkturläget.  Det står; ”inom finans- och försäkringsbranschen råder det överlag optimism.” Med tanke på resultatet av Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag och Ålandsbanken vore det intressant att höra hur finansutskottet har tänkt med formuleringen att det råder optimism inom den branschen?

Det som är ännu mera intressant är när man säger; "utskottet har erfarit att landskapsregeringen fortsätter den tidigare landskapsregeringens arbete på politisk nivå för att ändra avräkningsgrunden". Om det förekom något arbete tidigare och om det pågår något arbete nu ska jag återkomma till. Man säger också så här i det sammanhanget; "utskottet betonar vikten av att avräkningsgrunden förändras så att den beaktar den åländska befolkningens relativa storlek". Hur har finansutskottet tänkt där?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! När det gäller optimismen och de ekonomiska analyserna så har vi till stor del baserat oss på ÅSUB:s konjunkturrapport. Konjunkturrapporter är ju av den kalibern att de gäller för stunden. I dagens läge gäller de möjligen kortare än någonsin. Överlag tror jag att ÅSUB ser ganska ljust på framtiden. Men det finns säkert små hack i vägen som dyker upp hela tiden.

När det gäller avräkningsgrunden har vi inom utskottet resonerat att den baserades på en befolkningsmängd i förhållande till en befolkningsmängd i riket som idag inte längre återspeglar verkligheten. Idag är vi en större del av Finland än vad vi var när avräkningsbeloppet fastställdes.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi kanske får återkomma till om det är så optimistiskt eller inte i bank- eller försäkringsbranschen. Jag tror att ltl Petterson och jag är överens om att det finns en hel del problem.

Det finns en speciell automatik i självstyrelselagen om hur avräkningsgrunden ska justeras. Ingen av de tre parametrar som finns där har något att göra med befolkningsmängden. Därför är jag lite förvånad över den här formuleringen. Jag ska i mitt anförande gå lite mera in på djupet i det här så kanske jag får anledning att återkomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterade att utskottets ordförande uttryckte att det ändå är marginella förändringar som nu kommer att genomföras för Åland är ändå ganska blomstrande och i den här omställningen är det ändå sist och slutligen marginella förändringar.

Vi ser att omställningen särskilt kommer att drabba enskilda personer genom sjukkostnadsavdraget och genom att man tar bort indexjusteringen på studielånet.

Vi efterlyser att man skulle ha kommit vidare med de stora verkligt viktiga omställningspunkterna som reformarbetet. Reformarbete när det gäller kortrutt och reformarbete när det gäller samhällsreformen. Till den delen noterar jag att utskottet också lite säger detsamma som liberalerna sade i remissen; det är för lite konkret.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tror inte att vi har sagt att det är för lite konkret. Tvärtom, jag tror att jag var ganska tydligt här, ska man börja en lång väg så måste man börja med ett steg. Det är antagligen ganska bra att börja med avsiktsförklaring för att sedan gå in på riktigt verkstad.

De stora reformerna nämns t.ex. samhällsservicestrukturreformen. Den reformen vill vi att påskyndas och det har vi varit väldigt tydliga med. Att inte kalla borttagandet av sjukkostnadsavdraget för stort förstår jag inte riktigt. Det berör 10 000 människor, vilket jag tycker jag är rätt många faktiskt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Att ta bort sjukkostnadsavdraget som drabbar så många människor är ju inte någon reform, det är inte någon ändring i strukturer och hur vi ordnar samhällsservicen. Det är helt enkelt så att befolkningen får bära inbesparingarna. Omstrukturering i vår samhällsservice gör vi genom att göra andra system. Det är ju detta som utskottet säger; man vill ha mera konkret när det gäller samhällsservicen. Man säger att landskapsregeringen snarast ska återkomma. När det gäller den digitala agendan så säger man att landskapsregeringen ska återkomma snarast. Och när det gäller kortrutt så ska landskapsregeringen snarast komma igång. Jag läser det som att utskottet delar liberalernas åsikt att det här måste konkretiseras och att man måste komma igång ifrån landskapsregeringens sida. Man kan inte bara fortsätta att prata och ha intentioner. Man måste ha konkret verkstad.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag gissar att innehållet i betänkandet på många sätt måste tolkas ur betraktarens egna ögon. Det är kanske inte så konstigt när jag tänker efter. Den här regeringen har nu suttit i sex månader. Att reformera ett samhälle på den tiden är övermaga faktiskt. Jag tror att sådana strukturreformer som efterlystes, och som jag säkert till vissa delar, måste ta längre tid på sig, annars blir det för plötsligt. Men jag tycker att det är ett bra sätt och en fin reformering att dela upp tidigare kostnader på väldigt många privatpersoner istället för på få kommuner eller en, landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Majoriteten tänker fortsättningsvis gräva ett stort hål i den generella välfärden genom att ta bort sjukdomskostnadsavdraget. Jag tycker ändå att det är positivt att utskottet lyssnar på remissdebatten och på allmänheten. Man konstaterar att människor med långvariga sjukdomar och multisjuka drabbas mycket hårt. Det står också; ”utskottet har erfarit att landskapsregeringen tänker vidta åtgärder för att kompensera dem som drabbar hårdast”. Finns det alls någon konkretisering på vilka åtgärder man tänker vidta? Vi kan också läsa att man tänker höja ÅHS-avgifterna som motsvarar ungefär 1 miljon. Finns det något konkret när det gäller dem som drabbas hårdast?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag tror att frågan är fel ställd. Jag företräder finans- och näringsutskottet, inte landskapsregeringen. Det är landskapsregeringen som ska komma med de operativa förslagen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det så klart. Jag tilltalar nu utskottets ordförande som har fått en helt annan information än vad jag, som vanlig lagtingsledamot, har haft möjlighet att få. Jag skulle gärna vilja veta om det finns något konkret som utskottsordförande känner till.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag har som utskottsordförande sagt allt som jag känner till just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka utskottsordförande Pettersson för presentationen av vårt betänkande. Jag noterade att ltl Pettersson nämnde att det är fel att sätta sjukkostnadsavdraget på kommunerna. Anser ltl Pettersson att det är rätt att sätta det på den enskilde medborgaren?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Svar: Ja.

Ltl Tony Asumaa, replik

Det var ett mycket klart och tydligt svar, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Kan utskottsordförande förklara lite hur majoriteten resonerade när budgetmotion nr 17 förkastades? Motionen handlar om utbyggnaden av kortrutten för Kökartrafiken över Föglö till fasta Åland.

I betänkandet kan jag inte utläsa några riktiga sakargumenten som skulle stöda ett förkastande. Jag skulle gärna vilja höra av utskottsordförande vad man grundar sig på.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för frågan, ltl Sundblom, jag svarar gärna på den. Min uppfattning om motionen är att den var lite väl yvig för att på riktigt kunna tas på allvar. Att säga att man ska börja gräva någonstans på östra Föglö motsvarar inte de förväntningar som jag har på en beredning från trafikavdelningen eller på en planering över exakt hur kortruttssystemet ska se ut. En sådan beredning är satt i full gång för ögonblicket och den väntar jag på. Även om jag normalt sett är en vän av att man ska handla snabbt så tror jag att vi just i det här fallet vinner på att fundera igenom saken rejält innan vi sätter spaden i östra Föglö.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack för den förklaringen utskottsordförande Pettersson. Jag åkte båt igår tillsammans med en markägare från östra Föglö. Utan att någon sade något så svängde han in och sade; ”här är det djupt, här kan vi bygga färjfäste”. Det var markägaren själv som sade det. Vi ska börja smida medan det är möjligt. För varje år som går byggs det fler och fler fritidshus och fritidsstugor som blockerar större och större områden så att det sedan blir svårigheter i framtiden. Att säga att motionen var för yvig, så den pekar ju på en konkret åtgärd som har diskuterats sedan mitten på 1950-talet. Det går långsamt. Jag noterar nu att utskottsmajoriteten ställer sig till gruppen förhalare av kortrutten igen. Det är beklagligt. 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tyckte själv att jag i mitt anförande var extremt tydligt med att ett kortruttssystem ska införas. Men jag tror inte på att beredningen ska bestå av enskilda markägares analys av eventuella grynnor. Jag ser gärna en tydligare analys av sådana frågor. Jag delar faktiskt också ltl Sundbloms farhågor att den tilltagande utbyggnaden av skärgården kan ställa till med problem. Men jag måste väl också kanske tillägga att det skänker ju ändå större möjligheter, för det visar vilken attraktionskraft det finns i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utskottsordförande Jörgen Pettersson tycks i många frågor få stå här och förklara och argumentera varför saker och ting tar lång tid i den här landskapsregeringen. Med det resultat som vi har sett så här långt så kan det hända att det är lika bra att utskottsordförande vänjer sig vid den rollen. Så kan det bli framöver också.

Till en konkret fråga; enligt min uppfattning så hade vi ingen omröstning om hur man skulle förfara med naturbruksskolan. Utskottsordförande anförde det som att oppositionen och majoriteten hade olika åsikter. Utskottsordförande sade att oppositionen krävde att man ska veta vad verksamheten ska vara till för innan man sätter dit pengar för renovering. Så var det, vi enades om en sådan skrivning. Men nu när utskottsordförande har avslöjat att det var detta som oppositionen ville så är jag stolt över det. Att renovera, bygga och sätta dit en kvarts till en halv miljon euro utan att veta vilken verksamhet man ska ha är fel väg att gå.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Ännu värre hade det nog varit att inte bevilja pengar och se de tomma lokalerna stå där ett eller fler år till. Nu skänker man förutsättningar för att något faktiskt ska hända. Jag bedömde att vi alla i utskottet var väldigt överens om det.

När det gäller att vänja sig vid att stå här och förklara varför ingenting händer så är det inte min avsikt, nej. Jag har största förtröstan inför framtiden att den sittande landskapsregeringen ska komma med riktiga beslut till åtgärder i skyndsam ordning. Det är därför vi är valda, om jag inte minns alldeles galet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra, då måste man också i viss mån sätta blåslampan under för att resultat ska nås.

Sedan lite om inbesparingar, utskottsordförandes sade, och det var knappast ett resultat av diskussionen i utskottet utan säkert en personlig reflektion eller centerns åsikt, att det är först nu som man börjar spara pengar. Jag vill ändå återigen påminna att den förra regeringen minskade personalmängden med över 70 personer på ett år. Den här landskapsregeringen föreslår en minskning med 40 personer där nästan hälften av minskningen ska ske först år 2015. När det ändå var en presentation av utskottsbetänkandet och att vi inte i utskottet har kommit till att den förra regeringen inte skulle ha gjort någonting så tycker jag att en liten korrigering kunde vara på sin plats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det där stämmer. Det var en fullständigt personlig reflektion som i sak är korrekt eftersom vi inte skulle tvingas spara idag ifall man hade sparat tillräckligt mycket tidigare. Men ltl Perämaa har naturligtvis självklart rätt. Det gjordes ett jättejobb då under svåra förutsättningar, precis som vi nu har svåra förutsättningar och måste hantera dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att ltl Perämaa redan var inne på min fråga. Det gäller utbyggnaden av naturbruksskolan till kontorsändamål. I skrivningen i detaljmotiveringen står det tydligt och klart att renoveringen inte får i sättas i gång förrän landskapsregeringen kommer med ett direkt förslag på vem som ska flytta dit. Pengarna är anslagna men när landskapsregeringen fattar beslut vilken avdelning som ska dit då får det sättas igång och det var vi helt eniga om, som jag uppfattade det.

Ltl Pettersson nämnde samhällsservicestrukturreformen. I utskottet pratade vi bara om samhällsservicereformen. Vad innebär ordet samhällsservicestrukturreformen?  

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det där förstår jag faktiskt inte riktigt. Nog har vi alltid pratat om samhällsservicestrukturreformen. Det har till och med uppstått en förkortning på den, så vitt jag minns rätt.

När det gäller naturbruksskolan så har vi varit eniga om att man ska sätta dit pengar. Det fanns en klar skiljelinje, oppositionen ville att man skulle ha klart för sig exakt vilka som skulle dit och sedan skulle det renoveras, medan regeringsblocket tyckte att det är bra att börja så snart man kan så att vi snabbt kommer igång.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är väl åtminstone beslutet i utskottsbetänkandet som borde gälla när vi ska klubba den här budgeten, även om det framfördes olika åsikter. Utskottsbetänkandet är enigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Utskottet har gjort ett jättearbete. Vi har hört massor med personer och organisationer. Det fanns givetvis goda skäl till det. Den här tilläggsbudgeten vad gäller detaljmotiveringar och direkta förslag i budgetmomenten är väldigt tunn eller av normal tilläggsbudgetkaraktär. Medan de allmänna motiveringarna, som kallas för avsiktsförklaring och visioner, var väldigt omfattande med närmare 50 sidor text.

Liberalerna och säkert hela utskottet hade en avsikt att ur de här allmänna skrivningarna försöka koka ner något ur det till något sorts konkret handling eller något som kunde uppfattas som konkret handling och klara åtgärder, tankar på hur man skulle genomföra de allmänna skrivningar som har förts fram i tilläggsbudgeten.

Det tråkiga är att de 50 höranden inte gav svar på de frågorna. Mycket av det beror säkert på att de personer och de organisationer som berörs av de föreslagna förändringarna hade överhuvudtaget inte eller fått vara med i diskussioner om förslaget. Det här gäller i frågor som sjukdomskostnadsavdraget. Ingen organisation och ingen berörd människa hade fått möjligheten att diskutera med landskapsregeringen om vad detta innebär.

Samma gäller indexjusteringarna av studiestödet. Landskapsregeringen hade överhuvudtaget inte fört någon diskussion med studentorganisationer om innehållet i förslaget.

Utskottsordförande kallade det här för ett gott första steg, en avsiktsförklaring. Men i vår värld skulle ett gott första steg och en bra avsiktsförklaring ändå innehålla att en landskapsregering för diskussioner med de personer och organisationer som kommer att beröras.

Jag och liberalerna anförde här ur talarstolen, när budgetförslaget diskuterades, att omställningen är inställd. Men till vissa delar får jag ändå korrigera mig själv. Det nya sättet att förfara, att man lägger fram avsiktsförklaringar och förslag utan att diskutera med de inblandade, är faktiskt en omställning jämfört med tidigare förd politik.

Det andra som är en omställning är det som många redan har sagt; i stället för att man har kommunerna med sig i det totala ansvarstagandet, för att finansiera och effektivisera verksamheten så att vi får plus och minus att gå ihop, så går man direkt på individen, vilket utskottsordförande sade att han föredrar. Man gör det så att de mest utsatta, de multisjuka och de långvarigt sjuka drabbas av i form av skattehöjning då man inte längre får göra sjukdomskostnadsavdrag och i form av högre avgifter på ÅHS. Individen ska betala, lämpligen då inte alla men gärna de som har det svårast. Såsom liberalerna ser det är det här att slakta välfärden.

Vad gäller skrivningarna i den allmänna motiveringen så är de av väldigt allmän karaktär. Därför vill vi liberaler anföra detta i det här skedet. Det finns säkert sådant som kommer att visa sig fullt genomförbart bland det som skrivs. Men vi har ännu inte kunnat hitta den konkreta kärnan hur man ska genomföra det. Det finns säkert sådant som kommer att kunna genomföras. Det finns säkert sådant som vi kommer att stöda. Det finns säkert sådant som vi inte kommer att stöda. Vi vill inte det här skedet, när vi inte vet riktigt vad det innebär, såga alltihop och det finns inte skäl till det heller. Därför har vi inte velat reservera oss allmänt mot helheten, utan bara fokuserat på de punkter där vi i det här skedet redan vet att vi har en annan åsikt.

Framtiden får visa i kommande budgetförslag och i kommande lagförslag hur vi liberaler kommer att agera i respektive fråga.

Fortfarande är vi av samma åsikt som också landskapsregeringen säger och som utskottsordförande sade. Vi måste spara så att vi inte riskerar den åländska ekonomin på sikt. Därför lägger vi inte heller ofinansierade förslag, utan vi kommer att medverka till att balansera den åländska ekonomin.

Sjukdomskostnadsavdraget är en av de motioner som vi har presenterat. Det grundar sig exakt på det förslag som liberalerna var med om att lägga i landskapsregeringen hösten 2011. I det skedet omfattade utskottet och hela lagtinget det som är i grundbudgeten för 2012. Det beslutet vill vi att ska kvarstå. Kompensationen till kommunerna fasas av så att kommunerna är med i processen med samhällsservicestrukturreform. Kommunerna är med och tar ett ekonomiskt ansvar och de är med och effektiviserar verksamheten så att inte individen ska behöva drabbas. Den ståndpunkten är klar för vår del, vi kommer att föra den till omröstning.

Vi kommer också att föra frågan om kortrutt till omröstning. Vi bifaller alla de skrivningar som utskottet i sin helhet har skrivit i betänkande. Det finns absolut skäl till att bringa ned kostnaderna i skärgårdstrafiken bl.a. på grund av oljepriset. Vi kan inte fortsätta med det nuvarande långruttssystemet. Vi är besvikna på att inte utskottsmajoriteten vågade gå så långt att man exakt skriver var man börjar. Alla tycks ändå vara ense om var man ska börja satsa för att nå inbesparingar så fort som möjligt, kanske inte alla men den stora majoriteten.

Vi vill sätta blåslampan under landskapsregeringen i den här frågan för att nå resultat så fort som möjligt. Vi ska komma ihåg att för varje år som går tills vi har kommit till investering och inbesparing, som ett resultat av det, så kostar det landskapets skattebetalare ett antal miljoner per år. Det finns absolut inte några skäl till att fördröja det här.

Landskapsregeringen har under utskottsbehandlingen valt att göra ytterligare en utredning som är svår att förstå varför, men det finns säkert goda skäl till det, som någon kommer att anföra. Det är inte nya utredningar som behövs i det här skedet utan det är verkstad.

Förutom de här två motionerna, som jag presenterar ytligt på det här sättet men ändå aviserar att vi kommer att ta till omröstning, så kommer ltl Asumaa att presentera vårt ställningstagande i frågan om studiestöd.

Det finns en fråga till där vi lät genomföra en omröstning med den bemanning som liberalerna har i finans- och näringsutskottet med bistånd från Ålands Framtid. Det är vem som ska avgöra inrättandet och indragandet av tjänster. Landskapsregeringen har föreslagit att landskapsregeringen hädanefter ska göra det. Det har i och för sig landskapsregeringar redan tidigare gjort. Tjänstemannalagen och den nuvarande tolkningen säger att frågan ska föras till lagtinget för avgörande i form av noggranna motiveringar om anslagsbehov kopplat till respektive tjänst. Det är oklart om landskapsregeringen vill göra en ny tolkning av lagen eller om landskapsregeringen avser att föreslå en ändring av tjänstemannalagen. Förutom lagstiftandet, som är en grundpelare i lagtingets verksamhet, så är ju också budgeteringen och den ekonomiska uppföljningen lika viktig. Budgetmomenten kommer att bli oerhört fattigare och man inte ur dem kan avläsa om landskapsregeringen avser att inrätta nya eller möjligen indra tjänster. Vi överväger att också föra den frågan till omröstning. Jag vet inte säkert om det behöver aviseras, men om det behöver aviseras så gör vi det i det här skedet. 

Fru talman! Det var denna budget och de budgetmotioner som vi har lagt, tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa är tydligen mycket nöjd med det nuvarande sjukdomskostnadsavdraget. Han tycker att det fungerar bra fördelningspolitiskt. Det är lite förvånande. Det är ju ett avdrag som inte har något tak överhuvudtaget. De som kan köpa tjänster kan dra av mest. Är det faktiskt liberalernas uppfattning att sjukdomskostnadsavdrag är ett rättvist avdrag i beskattningen? Det betyder ju att de som kan köpa privata vårdtjänster utnyttjar det här mest. Med liberalernas modell är ju effekterna på kommunerna att man förr eller senare tvingas höja skatteöret. Är det faktiskt liberalernas uppfattning att vi ska ha det som vi alltid har haft det?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nej, liberalerna anser att effektiviseringsarbete ska genomföras i landskapsförvaltningen och det genomförs som bäst. Hela den här framställningen utgår ifrån att hela samhällets serviceproduktion ska struktureras om för att dels skapa bättre service och dels ha effektiviseringseffekter av det, spara pengar.

Det förslag som lagtinget har omfattat gällande borttagande av kompensation till kommunerna innebar ju också en satsning på samarbete i kommunerna. Lagtinget har bestämt att man ska förbättra den lagstiftningen så att kommunerna verkligen kommer till samarbete för att spara pengar. Vi menar att man först måste se på strukturerna och genomföra effektiviseringar innan man tänker tanken att man höjer skatterna. Socialdemokraterna gör tvärtom, ni föreslår att man höjer skatterna för dem som är sjuka.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Perämaa krånglar till saken. I sitt anförande sade han att det här drabbar individerna. På vilket sätt drabbas en rik person som av sitt överskott kan gå till alla möjliga tandläkare och kosmetiska experter för att förbättra sitt utseende och sedan dra av detta i kommunalbeskattningen? Man får då en direkt skatteeffekt som minskar kommunens skattebas. Är det bra fördelningspolitik enligt ltl Perämaa? Gynnar det den rättvisa fördelningen vad gäller kostnader för individerna i fråga om sjukdomar?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kanske inte nödvändigtvis. Om förslaget från den socialdemokratiskt ledda regeringen skulle ha varit att man skulle se över att också de rikaste personer i samhället kan dra av för glasögon och sådana saker så skulle jag ha varit fullt beredd att diskutera det. Men förslaget ligger inte på det viset. Ansvaret och rättigheten för förslaget ligger hos landskapsregeringen. Ni föreslår att multisjuka barns föräldrar, som har höga kostnader och har kunnat dra av delar av kostnaderna, kommer att drabbas. Cancerpatienter kommer att drabbas, de kanske går ner från sin inkomst till 60 procent sjukpenning. De kommer att drabbas, det är fullständigt klart. Landskapsregeringen vet ju inte om det här förstås, för landskapsregeringen har inte hört de här organisationerna och personerna, men utskottet känner till det här. Ni föreslår ju inte en förändring av själva avdragssystemet, utan ni föreslår att det ska bort helt och hållet så att också de svagaste drabbas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa sade här i sitt anförande att det drabbar direkt individen, vilket jag noterade när jag lyssnade på ledamotens långa resonemang.

Ni har säkert kunnat följa med i tidningarna att det är en tuff ekonomi just nu för Mariehamn. Det här skulle då innebära 600 000 euro i extra kostnader för Mariehamns del, 147 000 euro för Finströms del och 85 000 euro för Saltviks del. Påverkar inte det här också individens privata ekonomi i och med att man hamnar att höja kommunalskatten? Är det inte nästan mera orättvist eftersom det drabbar de fördelar som man har fått ännu mera än vad sjukdomskostnadsavdraget innebär?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den kalkylen, om hur det skulle drabba de värst utsatta som har långvariga sjukdomar ännu mera, har jag inte framför mig. Om ltl Kemetter har den kalkylen så tar jag gärna del av den. Men visst är det så, det är ingen hemlighet att man föreslår att kostnadsansvaret överförs på kommunerna i vårt förslag. Det finns också i den gula budgetboken ett förslag om att förbättra samarbetsunderstödet mellan kommunerna för att nå de här kostnadsinbesparingseffekterna, utan man ska behöva beskatta individen mera.

I stadspolitiken har jag noterat att socialdemokraterna, förutom att man gärna skriver upp prognoserna för inkomsterna, har som nästa alternativ att alltid beskatta invånarna mera. Jag förstår att ni för fram de här synpunkterna sett ur er värld på det här sättet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är ju märkligt att ledamoten vänder diskussionen tillbaka till mig när jag här ställde en fråga.

Ledamoten säger att det svaga nu kommer att drabbas mest. Ledamoten vet ju att vi har ett kostnadstak även för mediciner och annat. Man behöver inte måla upp ett skräckscenario här.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Här diskuterar vi finans- och näringsutskottets betänkande. Vi som har fått höra av organisationer hur personer drabbas har den informationen. Landskapsregeringen har inte den informationen eftersom man inte har gjort samma arbete. För att ta ett exempel har vi kunnat erfara under hörandena att när det gäller cancerpatienter så är det väldigt ofta på det sättet att man som en sista utväg kan välja att försöka använda sig av en medicin som ännu inte har godkänts av det finska Läkemedelsverket. När inte medicinen, som är väldigt dyr, finns på den listan så ingår inte den medicinen i den normala sjukvården som ÅHS tillhandahåller. Man får ta kostnaden helt själv. Med det förslag som ni här försvarar så blir den kostnaden ännu mycket högre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa sade i anförandet att det inte behövs några fler utredningar, utan det behövs mera verkstad. Jag får gratulera ltl Mats Perämaa till att äntligen ha kommit fram till det. Under de fyra år som ltl Perämaa var finansminister var det otroligt mycket utredningar och liten verkstad.

Angående sjukdomskostnadsavdraget så nämnde ltl Perämaa att det är de sjuka och svaga som får betala tillbaka genom skattehöjningar. Men fortsättningsvis är vi inne på detta med kommunerna. Ltl Perämaa pratade mycket om att det blir samarbetsvinster. Ltl Perämaas kommun Kumlinge har 25 000 euro som man ska ersätta. Vilka samarbetsvinster kan ltl Perämaa föreslå på 25 000 euro för sin kommun? Det skulle vara intressant att få lite tips till de andra kommunerna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Detaljer i den kommunala politiken får vi nog diskutera i ett annat sammanhang. Vi ska föra lagtingsdebatt här.

Det är helt riktigt, även Kumlinge kommun drabbas av mindre inkomster. Man måste komma ihåg den andra sidan av myntet, de pengarna kommer att tas av sjuka Kumlingebor, Kumlingebor som kanske drabbas av det värsta som man kan drabbas av. Vi ser gärna individen i kommunen. En kommun är ingenting utan sina individer.

I ert resonemang försvinner individen. Det är väl kanske helt naturligt till följd av den kollektiva utgångspunkt som ni har i er ideologi. Kanske ltl Winé skulle kunna se den individ i Sunds kommun som drabbas av det här och inte bara se på kommunkansliet, kommundirektörer och förvaltningen där.

Ltl Göte Winé, replik

Ursäkta, ltl Perämaa, men det här var en av de sämre repliker som jag någonsin har fått i lagtinget.

Att jag bara skulle se till kommundirektören får ltl Perämaa själv stå för.

Jag tycker att det är otroligt svagt att nämna multisjuka barn och cancerpatienter som de mest drabbade. I media stod det nyligen ganska bra vilka de riktiga förlorarna är. Eftersom jag själv inte kommer att kunna vara med under hela debatten så kan jag ordna en kopia åt ltl Perämaa så att han får ta del av det.

Sedan har jag nu i tre repliker hört om kommunernas samarbetsvinster, att det är därför som man lägger den här kostnaden på kommunerna. När jag frågar var de samarbetsvinsterna finns, ja, då ska vi inte diskutera kommunalpolitik. Men i varenda replik tidigare har man kunnat jämföra med andra kommuner och det ena och det andra.

Nej, ltl Perämaa, bestäm dig för hur du vill ha retoriken här.

Talmannen

Jag vill påminna om att flera gånger har ledamöter här använt tilltalsordet du.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det strider väl mot lagtingets principer men jag har ingenting emot att ltl Winé och jag är du med varandra i diskussioner som förs. Vi kommer att föra diskussionen nu och säkert i andra frågor.

Jag måste ändå upprepa, ltl Winé, att ert förslag till åtgärder drabbar rakt av de multisjuka och de långvarigt sjuka genom skattehöjningar och frånvarande av avdrag. Det är inte jag som har hittat på de begreppen. Det är det samlade utskottet som använder sig av de begreppen. Om ltl Winé är besviken över det så är det bara att vända sig 180 grader och titta ltl Fogelström i ögonen och rikta kritiken dit.

Genom den satsning som föreslås i den gula boken ger vi kommunerna en möjlighet till samarbetsunderstöd för att skapa effektivitetsvinster, vilket ändå är grunden till hela samhällsservicestrukturreformen. Man måste ha effektivare förvaltning för att kunna tillhandahålla tjänster och förmåner till individer och speciellt till dem som har det svårast.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag bli lite illa berörd av den här domedagsretoriken från ltl Perämaa som säger att vi är ute efter att slakta välfärden. Det är ingenting som jag kan ta på mig. Jag önskar att ltl Perämaa talar om hur han vill föra sin egen politik. Jag önskar att man inte sjunker ner till en sådan låg nivå.

Det finns högkostnadsskydd. Det som har det allra sämst ekonomiskt betalar inte några skatter. Vi har erfarit att landskapsregeringen ska titta på sjukdomskostnadsavdraget. Utskottet känner till tråkiga exempel. Landskapsregeringen har sagt att man ska se över det och se om det finns eventuella åtgärder. Jag hoppas att man inte tar till den här retoriken i fortsättningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag håller med om detta angående hur man väljer att föra fram budskap. Det som man vill uppnå, speciellt i den här frågan, är känsligt. Det är svårt att inte få använda sig av det sättet att uttrycka sig som ofta används i den politiska debatten. Jag ber om ursäkt om ltl Carlsson uppfattade det som om slaktade av välfärden också riktade sig mot det parti som ltl Carlson företräder. Det var närmast riktat till socialdemokraterna som i tid och otid använder sig av samma begrepp och anklagelser på andra. Det var en liten passning till socialdemokraterna för att någon gång ibland, vilket också bör göras, sätta bollen i famnen på dem. Det är framförallt socialdemokraterna som använder sig av det här sättet att föra debatt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vad gäller inrättande och indragande av tjänster så vände sig ltl Perämaa mot utskottets förslag. Han säger att tjänstemannalagen är oklar. Därför ber utskottet landskapsregeringen att överväga förändringar i lagen. Jag tycker att det är ett ganska bra förslag. Vi kommer fortsättningsvis att få information i bilagor, vilket utskottet också säger. Enligt det här förslaget får landskapsregeringen rätt att göra det inom sitt budgetförslag. Jag tycker att det är rimligt att den operativa ledningen har rätt att sköta det här. Inte sysslar Finlands riksdag heller med att inrätta och indra tjänster. Jag tycker inte heller att vårt parlament ska göra det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att det blir svårt att jämföra riksförvaltningen med det sätt som vi fördelar medel här i lagtinget. Respektive ministerium i Helsingfors har en betydligt starkare sits än våra avdelningar här. Ministerierna har ett mera självständigt sätt att hantera ekonomin inom den klump som de får.

Angående tjänstemannalagen så är det helt riktigt som ltl Petri Carlsson säger. I betänkandet betonas att man måste se över lagen i så fall. Det viktigaste är den situationen när landskapsregeringen säger att man ska minska antalet tjänster för att uppnå en ekonomi i balans och begär lagtingets godkännande av planen, då är det lite konstigt att man samtidigt säger att hädanefter ska landskapsregeringen inte längre tala om för lagtinget om de drar in tjänster eller inte. I den här sitsen krävs det faktiskt en kontroll att det görs som det ska göras, vilket är besvärligt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Jag stördes också lite av det som ltl Mats Perämaa sade när han använde ordet slakt. Jag gjorde ett sök på ordet och konstaterade att vi talar avlivning, blodbad och massmord. Både ltl Mats Perämaa och jag är så goda retoriker så att vi inte behöver använda oss av det här. Jag tycker att det är riktigt, riktigt illa. Det är min högst personliga åsikt.

Vad sedan gäller ledamotens anförande så kräver naturbruksskolan utredningar. Det rör sig i storleksklassen om 100 000 euro medan när vi talar om kortrutten och 150 000 miljoner så behövs det tydligen inte några fler utredningar. Där har en markägare i östra Föglö pekat ut ett område och där kan vi anlägga en hamn. Nu funkar ju inte ett samhällsbyggande riktigt på det viset. Det krävs att alla som har del av det här projektet, på ett eller annat sätt, har möjlighet att ta del av det.

Jag kan trösta ledamoten med att mellan den 11 maj och den 15 maj har vi på trafikavdelningen tagit fyra aktiva beslut som berör kortrutten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det spelar ingen roll om motionen omfattas eller inte, huvudsaken är att vi kommer till skott med tanke på skärgårdsbornas möjligheter att ha en vettig trafik i framtiden. Om man tänker på kostnadshöjningarna och att varje dag som vi försenar genomförandet så kostar det pengar för oss alla ålänningar. Även kommunerna drabbas i förlängningen av det som har diskuterats så mycket här. Varje steg mot ett genomförande och en satsning på de projekt som sparar pengar kommer vi att applådera och stöda, om ni har tagit sådana konkreta beslut. Vi vill att det ska synas att det går framåt, annars blir diskussionen om kortrutt helt meningslös.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att ltl Mats Perämaa vet att jag i egenskap av minister inte ligger på latsidan och att jag verkligen har skärgårdens bästa för mina ögon, inklusive en utbyggnad av kortrutten. Till den delen är vi helt eniga.

Det senaste beslutet som togs, som jag faktiskt är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått i hamn, är projektledningstjänsten i form av ett ramavtal som möjliggör att lägga in de olika projekten. Jag är verkligt glad att vi har kommit så långt.

För övrigt delar jag den frustration, som ledamoten tidvis har, att det går för långsamt. Men å andra sidan så är det här den demokratiska processen och det får vi leva med.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nuvarande infrastrukturminister är absolut inte lat utan är en person som jobbar hårt och gör säkert sitt bästa för att fullgöra sitt värv.

Dessvärre vad gäller kortrutt så kommer jag inte att ta samma positiva ord i min mun och berömma infrastrukturministern. Jag uppfattar det som om infrastrukturministern inte riktigt på allvar har lagt ner hela sin själ för att komma fort framåt vad gäller de projekten, dessvärre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utskottet och ordförande för ett väl utfört arbete. Jag vet att ni har lagt ner många timmar, dagar och veckor på att så väl som möjligt gå igenom det material som vi har lagt fram till er. Ni har tagit uppgiften seriöst. Jag vill också tacka för det stöd som ni genom det här betänkandet ger landskapsregeringen i vårt fortsatta arbete med den åländska ekonomin och omställningsbudgeten. Det känns att vi har ett brett stöd i ryggen att gå framåt enligt de riktlinjer som vi har dragit upp.

Fru talman! Före debatten går vidare vill jag komma med lite tilläggsinformation och några synpunkter.

För det första en positiv information angående avräkningsbeloppet. Det står i betänkandet, det har funnits en diskussion om avräkningsbeloppet och även idag togs det upp i en replik här av ltl Eriksson.

Den 17 november förra året sändes ett brev från landskapsregeringen. Jag tror att det var ltl Perämaa som skrev under det brevet till finansministeriet. Vi anhöll om att få till stånd en arbetsgrupp för översyn av avräkningsbeloppet och systemet. Vi anser att vi borde ha rätt till en större klumpsumma än vad vi får idag. Att försöka få till stånd en sådan här arbetsgrupp är ett arbete som också har pågått under många år. Nu skickades det en formell anhållan.

Nästan det första som den här landskapsregeringen gjorde när den tillträdde var att lantrådet och jag träffade finansminister Urpilainen i Helsingfors. Vi argumenterade för tillsättandet av arbetsgruppen och hur viktigt det är att vi får till stånd ett sådant här projekt. Efter detta har det varit upprepade kontakter. Till min glädje meddelade finanschefen idag att vi har en anhållan från finansministeriet på vårt bord att utse medlemmar till denna arbetsgrupp som vi föreslår i brevet från 17 november 2011. Det känns som vi håller på att ta ett litet steg framåt när det gäller det här arbetet. Det ville jag ge som en positiv information här.

Fru talman! Ltl Perämaa sade här i en replik att utskottets ordförande skulle få vänja sig vid att det går långsamt. Jag tycker nog att det är en liten förvanskning av verkligheten. Om man tänker att den här landskapsregeringen nu har verkat i cirka sex månader, vad har kommit fram under den här perioden? Det har kommit fram väldigt många mindre förslag, projekt som har satts igång och även t.o.m. slutförts. Jag vill ändå nämna de stora sakerna.

Vi har t.ex. den omställningsbudget som vi nu debatterar och ska fastställa här efter några dagar i Ålands lagting. Det var ett jätteprojekt att ta fram den budgeten tillsammans med förvaltningen och få till stånd de förändringsförslag som här finns.

Vi har samhällsservicestrukturreformen som vi i förra veckan kunde presentera det första steget av de här fyra modellerna. Det är ett alldeles utmärkt underlag för den fortsatta debatten och en demokratisk process i vårt åländska samhälle för att utveckla samhällsservicen framöver.

Vi har också den digitala agendan, som är en tvilling till samhällsservicereformen, på banan. Vi har en styrgrupp och vi har arbetsgrupper. Den 12 juni kommer ett första förslag att presenteras hur själva beställningen ska se ut. Projektet fortgår och går framåt hela tiden.

Vi har skärgårdstrafiken där infrastrukturminister gör ett jättearbete när det gäller att få till stånd den inbesparing som vi de facto har satt som målsättning för landskapsregeringen utgående ifrån de dramatiskt ökade bränslekostnaderna som vi ser framför oss. Inom de närmaste dagarna kommer infrastrukturministern, på samma sätt som hon gjort för oss, att presentera väldigt positiva och konstruktiva förändringar när det gäller turlisteupplägget. För att vi för en mindre summa pengar ska kunna ge skärgårdsbefolkningen en så bra och trygg service som möjligt, samt vi har även allt det andra arbetet som pågår på trafikavdelningen för att trygga verksamhetsförutsättningarna.

Vi har näringspolitiken där jag tror att ingen har kunnat undgå att märka näringsministerns entusiasm när det gäller livsmedelssektorn och dess utveckling på Åland.

Vi har ramlagen. Vi har fått i gång arbetet i Helsingfors med den så kallade Aaltokommittén. Det arbetet har pågått flera månader. Vi har också här på hemmaplan tillsatt vår egen parlamentariska kommitté som ska stöda det här arbetet. Det var några av de största åtgärderna.

Bilden som ltl Perämaa gav av verkligheten stämmer inte. Det blir svårt att debattera när man har så olika bilder framför sig. Jag är den första att medge att det säkert finns saker som vi kunde ha gjort på ett annorlunda sätt och det finns saker som vi kunde ha gjort på ett bättre sätt under de här sex månaderna. När vi tog fram denna omställningsbudget så medger jag att vi inte hann diskutera tillräckligt med alla som berörs av den. Vi hade en tidspress på oss. Jag kan försäkra ltl Perämaa och alla andra att i själva förverkligandet i ordinarie budget och i olika lagframställningar så kommer alla som berörs att få medverka i den här processen på ett demokratiskt och korrekt sätt.

När det gäller sjukdomskostnadsavdraget så kommer vi att se till att de svagaste grupperna inte ska behöva drabbas av det här. Ett arbete kommer att sättas i gång kring detta. Vi har den tiden på oss.

Naturligtvis ska oppositionen vara kritisk och ifrågasätta, men samtidigt har vi ett gemensamt ansvar att långsiktigt hålla den åländska ekonomin i skick och att kunna trygga välfärden. Därför ska vi inte måla upp saker större och svårare än vad de egentligen är.

Fru talman! I en fråga här det finns skillnad i hur vi tänker mellan majoritet och oppositionen. Vi har fått kritik för sjukdomskostnadsavdraget och andra saker. Oppositionens och framförallt liberalernas syn är att man istället borde ha satt ett större tryck på kommunerna. Jag tycker att det är rejälare att de åtgärder som vi som politiker ska fatta beslut om, att vi tar de besluten själva och vi tar ansvar för dem. Det är finansminister Roger Nordlund som ska ta ansvar för saker som finns och de sparåtgärder som vi behöver göra i samhällsekonomin. Jag ska inte lyfta över det på Kumlinge, Finström eller Sottunga. Kommunerna har nog med att klara av barnomsorgen, grundskolan och äldreomsorgen, viktiga och människonära saker. Om vi lägger över det på kommunerna så är det ju bara ett sätt att gömma oss själva. Kostnaderna måste tas någonstans ifrån. Lägger vi över det på kommunerna i högre grad än vad vi gör idag så drabbas också de svagaste. Det är de svagaste kommunerna och individerna som kommer att drabbas där också. Jag tycker att det är rejälare är att vi som politiker tar ansvar och tränar lite före på hur det kommer att bli sedan när ramlagen mera har kommit i kraft. Vi har ett ansvar och det ska vi ta.

Ltl Perämaa talade vackert om det så kallade samarbetsunderstödet. Jag tycker själv att det är en väldigt bra sak som vi ska utnyttja. Men man ska komma ihåg att i den gula boken är det upptaget 375 000 euro på det momentet. Dessa 375 000 euro ska räcka dels till samarbetsunderstöd och dels till särskilt understöd till kommunerna. Det är inte speciellt mycket pengar jämfört med de miljoner som vi pratar om i de andra sammanhangen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att den här omställningsbudgeten innehåller två saker. På kort sikt vidtar vi sådana åtgärder som medför att vi får ekonomin i balans till 2014, som vi har sagt. Sedan har vi år 2015 ett handlingsutrymme för att göra de nödvändiga investeringarna som behövs för att bygga det här samhället vidare.

Sedan har vi också de långsiktiga åtgärderna där samhällsservicereformen och den digitala agendan medför att vi i ett längre perspektiv kan klara det åländska samhället. Vi måste också kunna titta 10 och 20 år framåt, vilket vi håller på att lägga grunden för. Jag tycker att vi har lagt en väldigt bra grund och det finns konstruktiva processer som kan föra det åländska samhället framåt.

Den här omställningsbudgeten bygger på de prognoser som vi har fått ifrån finansministeriet när det gäller inkomsterna framöver. Samtidigt måste vi också vara vakna och se vad som händer i samhället. Det har inte hänt så många positiva saker under de här månaderna. Om situationen har gått i någon riktning så är det nog åt det allvarligare hållet.

Det mest positiva är de facto våra egna bolag, Posten och Ålands Penning automatförening. De går fortfarande bra och förser oss med pengar. Väldigt många andra företag går också bra i det åländska samhället, men några av de viktigaste kuggarna har det lite jobbigare för tillfället. Då måste vi också se till att samhället tar ansvar och för en så ansvarsfull politik så att vi kan hålla full sysselsättning här. För gör vi inte det, om vi skulle få en större arbetslöshet, så är det framförallt kommunerna som skulle drabbas väldigt hårt i första skedet, förutom de enskilda individerna. Vi har en balansgång. Vi måste både bromsa men vi måste kunna gasa lite för att få det här samhället att gå framåt. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Prognoserna, som ligger till grund för balanseringen av ekonomin i tilläggsbudgeten, är vanskliga, vilket även utskottet säger i sitt betänkande. Det enda som man med säkerhet kan säga om prognoser är att de aldrig kommer att stämma precis.

Man får gratulera landskapsregeringen till att ha fört arbetet gällande att se på avräkningsbeloppet i hamn. Materialet som ligger till grund för varför landskapsregeringen tycker att avräkningsbeloppet ska ändras skickades redan långt tidigare, men formellt skickades det den 17 november. Det var ett resultat av en delegation ledd av dåvarande lantrådet som besökte den nytillträdde finansministern Urpilainen förra hösten. Vi lade fram förslaget om en partsammansatt arbetsgrupp. Vi fick antydningar från finansministern Urpilainen att det här kunde vara ett sätt att jobba vidare på. Jag gratulerar till att den här viktiga frågan har förts i hamn och att arbetet kan fortsätta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för det. Det är ju ett stafettlopp där vi fick stafettpinnen och vi har fört den vidare. Förhoppningsvis ska vi också under den här perioden kunna hitta målet, så att vi inte behöver lämna över stafettpinnen ytterligare en gång. Det har redan varit ett ganska långt lopp.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det stämmer att det är ett stafettlopp. Så här stora förändringar, som det de facto är om man ska ändra i grunderna för vårt ekonomiska system, är ingenting som kan föras i hamn med beslut i respektive parlament under en mandatperiod. Det är knappast möjligt. Det behöver beredas kontinuerligt, konstruktivt och på utvecklande sätt. Jag har uppfattat att de här frågorna binder ihop lagtingets alla partier.

Vi är för vår del glada över att vi kunde hålla i stafettpinnen ett tag och att den sedan kunde tas av någon annan och föras i mål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är intressant med debatter och hur olika man kan uppfatta saker och ting när det gäller de två senaste anförandena.

Vicelantrådet vill visa på att man har gjort mycket i den här landskapsregeringen. Säkert finns det sådant som man har gjort. Jag tycker det är lite magstarkt när man börjar prata om att det går bra med ramlagsprojektet. Det nämndes att man hade fått till stånd Alec Aaltogruppen. Jag är personligen väldigt, väldigt bekymrad över den gruppen, de tankar och de signaler som har kommit därifrån. Man sitter ensidigt och bedömer vad som är gångbart och inte i det kommittéförslag som togs fram tidigare. Jag tror inte att det är så mycket att yvas över. Jag är rädd för att det kommer att visa sig att det var synnerligen olyckligt.

Istället skulle vi haft en gemensam arbetsgrupp där man med ömsesidigt förtroende hade kunnat informera och gå vidare.

När det gäller den ändrade avräkningsgrunden så är jag väldigt förvånad. Varför behövs denna arbetsgrupp? Självstyrelselagen och framförallt förarbetena till självstyrelselagen är ju ganska tydliga på hur detta ska gå till.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Eriksson har en tendens att vara kritisk när det gäller självstyrelsearbetet och det förstår jag med hans utgångspunkt som självständighet som det slutgiltiga målet.

Naturligtvis håller jag delvis med det som ltl Eriksson säger, angående Alec Aaltogruppen så skulle det ha varit bäst om man kunde gå direkt på det steget som ltl Eriksson pekade på. Men verkligheten är inte alltid som man vill. Det finns två parter och den andra parten i det här samarbetet har behov av att klargöra bilden för sig själv och vart man är beredd att gå. Vi måste respektera att de får göra sin del av jobbet. Vår egen parlamentariska grupp ska förse dem med så mycket bra information som möjligt. Sedan går vi över i nästa steg. Det här är ett jättearbete. De problem som har kommit fram redan nu visar ju med all tydlighet att det kommer att krävas både kunskap, uthållighet och diplomati i det här arbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är synd om vicelantrådet uppfattar att jag alltid är kritisk när det gäller självstyrelseutvecklingen, det vill jag inte vara, jag vill vara drivande.

Jag tyckte det var magstarkt när man sade att ramlagsprojektet går bra. De signaler som kom när t.ex. grundlagsutskottet var här visade sig inte speciellt positiva. Det har varit viktigt att man från första början kunnat ha ett gemensamt projekt med ömsesidigt förtroende. Jag har pratat med flera av ledamöterna som överhuvudtaget inte riktigt vet vad det här handlar om. Då blir det ju lätt att man säger nej istället för att ta reda på vad det handlar om.

Jag hoppas att vicelantrådet kan vara kvar tills jag håller mitt anförande. Jag tänkte gå mer på djupet in i hur man kunde ändra avräkningsgrunden och vad förarbetena säger. Jag är fortfarande frågande till vilken funktion denna arbetsgrupp ska ha, annat än att man får ytterligare år att gå utan att det leder till så mycket mera. Ursäkta nu om jag är kritisk.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis skulle det ha varit bäst om vi direkt kunde ha haft en gemensam arbetsgrupp när det gäller utveckling av självstyrelsen och ramlagen. Men så var inte verkligheten. Då är det inte någon vits att man håller på att stångas med det. Man måste ta de steg man kan och se till att man hela tiden kommer framåt. Det är på det sättet som vi har byggt det Åland som vi har idag, inte att hela tiden försöka eftersträva det omöjliga.

Ltl Eriksson, det har funnits en envetenhet under de snart 90 åren där man ibland har tagit lite mindre steg och ibland lite större steg men man har alltid gått framåt.

Fru talman! Jag vill avsluta med att när det gäller avräkningen så har arbetsgruppen till uppgift att klargöra på vilka punkter det har förändrats ifrån utgångspunkten och vilka punkter som kan ligga till grund för att vi ska få en större avräkning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag har haft förmånen att vara med finansutskottet i behandlingen av tilläggsbudgeten.

Tilläggsbudgeten är väldigt omfattande. Den innefattar visioner och direkta ändringsförslag som berör året. Jag vill nu med en gång säga att de delar som vi inte har behandlat tilläggsbudgeten till alla delar så delar jag kanske inte alla uppfattningar som står där. Men till de delar som vi har skrivit i betänkandet står jag bakom.

Till det som jag inte står bakom kommer jag att presentera och jag kommer även att presentera de reservationer som vi har framfört.

Jag berör först det som jag tycker att är mest positivt i betänkandet. I skrivningarna när det gäller PAF-medel framhåller utskottet; ”att PAF-medel i första hand bör användas för investeringar till den del landskapsregeringen använder medel till annat än verksamhetsbidrag till föreningar inom tredje sektorn”. Det är ett viktigt påpekande så att det inte blir missbruk att man bara tar in budgetmoment utan att följa regler eller system.

Skrivningarna om samhällsservicereformen är bra. Det kan tilläggas att det råder också mycket oklarheter om vad reformen egentligen innebär. Efter det att utskottets betänkande har klubbats har vi fått tagit del av en arbetsgrupp, dock via tidningar, som presenterade fyra olika förslag på hur reformen kan se ut i framtiden. Den informationen hade vi inte när vi diskuterade tilläggsbudgeten. Däremot diskuterade vi vissa lösningar som man kan tillgripa när det gäller samhällsservicereformen; interaktiva kontakter via Internet och system via servicesedlar som är väl värd att lyfta fram.

Vi får vi väl senare ta del av arbetsgruppens olika arbetsmodeller och hur man ska gå vidare.

Skrivningen om Gullåsen och dess tak på 20 miljoner tycker jag att man bör vara tydlig med att markera att det är ett tak. Jag tycker att vi har markerat ganska tydligt att det inte borde accepteras att gå över. Man borde redan nu i planeringsstadiet ta åt sig av det och planeringar bör utgå ifrån den summan som tak.

Skrivningen som vi har i detaljmotiveringen om Ålandskontoret tycker jag också att är bra. När man läser tilläggsbudgeten kan man få uppfattningen att man sparar 84 000 euro när man drar in Ålandskontoren, men så är inte verkligheten. Det rör sig om cirka 15 000 euro. När man tittar på ambitionerna i tilläggsbudgeten så funderar man på hur man ska öka kontakterna västerut, mot Sverige. Man ska bilda en Ålandshavskommission och tillika drar man in den lilla verksamheten som informationskontoret i Sverige. Det kanske kan uppfattas lite märkligt från politiskt håll på den svenska sidan. Nu ska man få utnyttja ett utrymme hos ett visst företag. Personligen är jag lite skeptisk till att man ska kopplas ihop med ett visst företag och utnyttja deras utrymmen. Det är bättre att man hyr upp ett fristående kontor. I detaljmotiveringarna står att man ska återkomma i den ordinarie budgeten med förslag på hur man ska gå tillväga. Då hinner landskapsregeringen fundera på hur man ska lösa det här problemet.

De tankegångar som vi har fått ta del av när det gäller fastighetsförvaltningen är jag väldigt nöjd med. Jag har väntat på detta länge. Under perioden 2003-2007, när jag satt i lagtinget, så gjordes det en väldigt bra utredning över landskapet fastigheter. Den utredningen blev en hyllvärmare. Det var ett mycket bra arbete som leddes av minister Johan Ehn, men det blev aldrig desto mera förverkligat. Nu kanske man kan ha nytta av det arbete som de lade ner. Jag hoppas verkligen nu att det blir en enhetlig förvaltning så att alla fastigheter, som nu är utspridda på olika avdelningar, kommer under ett tak. Jag tror också att man då kommer att få lite samordningsvinster när man kan utnyttja samma manskap på ett helt annat sätt.

Den digitala agendan har vi också berört här tidigare. Jag är personligen inte så där väldigt insatt när det gäller Internet och den digitala agendan. Jag lyssnar mest vad alla säger, men så mycket förstår jag att det är ett sätt att utnyttja systemet och att man får informationsflödet att fungera bra. Utskottet har haft bra diskussioner. Man behöver först se att IT-enheten fungerar här inom förvaltningen så att navet fungerar, och sedan kan man sprida kunskapen ut till kommuner och andra.

Det här var ett litet axplock av positiva skrivningar som jag är glad över att vi har fått in.

De lite mer negativa skrivningarna och där jag har reservationer berör i första hand budgetstrukturen. Jag ids inte gå in desto mera på indragande och tillsättande av tjänster, men jag understöder ltl Mats Perämaa resonemang. Jag tycker att det ska vara lagtingets beslut att tillsätta och säga upp folk. Vi tillsätter anslag, vi ska ha ansvaret för att man håller budgetramarna och då tycker jag också att det är vi som borde ta ansvar för vilka personer som anställs och avskedas.

Likadant när det gäller hälso- och sjukvårdsplanen så delar jag kanske inte utskottets åsikter, att man inte ska få ta del av planen. En stor del av landskapets budget går till ÅHS. Lagtinget borde få information. Planen borde följa med budgeten så att man ser de långsiktiga strukturerna, vart pengarna går och vilka långsiktiga planer ÅHS har för att använda pengarna. 

Sedan kommer jag in på mina reservationer. Jag delar inte vare sig landskapsregeringens förslag eller liberalernas förslag att överföra sjukdomskostnadsavdraget på kommunerna eller att man tar bort avdraget precis. I klämförslaget i betänkande skriver vi; ”utskottet föreslår att sjukdomskostnadsavdraget kvarstår i sin nuvarande form tills följderna har analyserats och förslaget till kompensation för de mest drabbade grupperna har tagits fram, samt att kommunerna fortsättningsvis kompenseras av landskapet för det inkomstbortfall som sjukdomskostnadsavdraget medför.” 

Systemet att man för fram en förändring på det här viset och sedan efteråt ska utreda konsekvenserna är inte någonting som jag åberopar. Samtidigt som man för fram en reform eller en förändring, på vilket sätt det än må vara, så borde man också ha klart för sig vad konsekvenserna blir.

Vi har under hörandet, tydligt och klart från olika sociala grupper, hört att det betyder väldigt mycket i många fall för sjuka människor och inte bara för sådana som har en årsinkomst på 30 000- 35 000 euro, utan även för andra. Sedan finns det sådana människor som överhuvudtaget inte har inkomster, de har en annan syn på saken. De vill ha sänkta avgifter istället eller bli befriade från avgifterna. Alla dessa som är berörda borde redan har klart för sig hur man tänker kompensera dem. Det har också sagts att det är renodlat, nu tar man bort det här avdraget och det är lindrigare för skattemyndigheterna om man kanske kan spara pengar där.

Hur blir det då när man efteråt ska tillföra kompensationer? Då har man samma problem igen. Skattemyndigheterna ska då igen sitta och kontrollera vem som är berättigad till dessa undantag. Inte sparar man några pengar då heller, det är ju precis samma situation som vi är i nu.

Jag kan redan nu avisera att vi kommer att föreslå ett förslag till en skrivning när det gäller sjukdomskostnadsavdraget. Vi har en annan syn på det.

Vi har också gjort en reservation när det gäller lantbruksavbrytarsystemet. Skrivningen i klämmen lyder; "Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utföra en konsekvensutredning innan en reform av avbytarsystemet och det tänkta investeringsstödssystemet sätts i kraft.” Här är det lite samma sak, man har skrotat ner ett avbytarsystem eller man är på väg. Man har nog börjat skrota ner avbrytarsystemet för vi har haft ett helt annat anslag tidigare. Men nu har man i sakta mak minskat ner anslaget och anslaget ska fasas ut 2015 för att i princip omfatta bara sjukskrivningar och moderskapsledigheter.

Vi har hört många och det är väl ingen av de hörande som har varit positiva. Vi har också hört personer från det företaget, det gäller egentligen bara ett företag så det är inte några hemligheter, och ingen ser något positivt i det här systemet som man tänker införa nu.

I sammanhanget måste jag blanda in i investeringsstödssystemet. Det finns ett förslag på att man ska göra förändringar i investeringsstödssystemet. Det är en sak för sig, men man vet inte heller om man får det notifierat och om det blir godkänt av EU. Man har inte klart för sig vem som ska stå för riskkapitalet. Det finns ett arbetsförslag på att man ska försöka få Norra Ålands Industrihus med i det här. Tydligen försöker man nu möblera om i styrelsen så att man ska få sådana personer med som är positiva till den här reformen. Men vi har också sett att det är många som kritiska till det här. Sista ordet är inte sagt ännu.

Under hela det här händelseförloppet när detta pågår så sänds negativa vibbar till jordbrukarna och mjölkbönderna. Den som har undgått att höra det har inte lyssnat. Många av de hörande har påpekat det och jag har haft privata samtal där man har påpekat att det nu kommer att bli lättare att avsluta verksamheten när man vet hur det kommer att gå till.

Tankegångarna när det gäller näringsministerns 1000 kor på Åland är det inte något fel på, absolut inte. Men det tar tid innan man är där. Tiden går inte så fort som man önskar. Får man cirka två projekt av tre som går igenom och verkställs så får man vara glad. Innan man är uppe i 1000 kor tar det bra många antal år. Under tiden som man ska bygga upp detta så riskerar man att det blir en dipp i inflödet av mjölk, i stället för att kurvorna pekar rakt uppåt.

Därför föreslår jag de här skrivningarna, så att man åtminstone kan göra konsekvensutredning innan man skrotar avbrytarsystemet helt och hållet.

Vi har också en annan åsikt än landskapsregeringen angående studiestödet. Man vill frysa index för de studerande. Liberalerna vill ha studiestödet kvar som det är.

Vi föreslår ett annat förslag till skrivning i betänkandet: ”Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen utökar de studerandes möjlighet till självfinansiering av sina studier genom att som kompenserande åtgärder se över maximibeloppet för landskapsborgen för studielån, samt att ta bort de inkomstgränser som kan reducera studiepenningen inom dagens studiestöd.” På det viset kan man säga att man accepterar frysning av index, men att man hittar på andra möjligheter för att kompensera. Jag tycker inte det här är något revolutionerande. Jag tycker att det skulle vara en ganska bra kompromiss så att man ger lite positiva signaler att man tänker på de studerande.

Så sent som 2009 trädde en lag i kraft, studiestödsindex skulle införas. Då var det väldigt viktigt att man skulle ha samma förmåner som i Finland. Jag tror till och med att det var nuvarande finansminister Nordlund och nuvarande lantråd Camilla Gunell som skrev under lagförslaget. I beredningen i utskottet belystes det väldigt noggrant att det var viktigt att man kompenserade de studerande med de här indexhöjningarna. Jag tror att Danne Sundman var ordförande. Nu har detta knappt varit verksamt i två år och nu har man en helt annan inställning, man vill frysa index igen. Man ser hur snabbt förändringarna sker och hur långsiktigheten är. Om man fryser indexet så tycker jag att borde man hitta på en annan form där man kompenserar de studerande. Man har inte brytt sig om det överhuvudtaget.

Jag ska inte bli desto mera lång randig utan jag aviserar det här förändringsförslagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund höll ett långt anförande. Vad jag förstod så skulle inga förändringar göras på de punkter som han föreslår. Landskapet ska fortfarande kompensera sjukdomskostnadsavdraget, index för studielån och avbytarservicen ska vara kvar etc. Det är svårt att se alternativet.

En sak som intresserar mig mycket är hur Ålands Framtid argumentera i samband med Ålandskontoret. Ltl Eklund sade att det på något sätt kan uppfattas negativt i Sverige. Det skulle vara intressant att höra vilken negativ effekt det kan tänkas få på relationerna mellan Sverige och Åland?

Det andra är att det på något sätt skulle vara ogynnsamt att en motsvarande verksamhet skulle kopplas till ett företag i Stockholm. På vilket sätt skulle det vara negativt?

Ltl Brage Eklund, replik

Jag vet inte hur mycket man kan gå in i detaljer angående hörandet. Enligt min uppfattning i samband med utskottsbehandlingen har man fått förvånade signaler att man tänker dra in kontoret i Stockholm.

Jag får återkomma till den andra frågan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag tycker inte att Ålands Framtid riktigt har något argument i den här frågan. Om någon som man hör i utskottet blir förvånad så är ju det i för sig är en viktig information, men om det är motivet för att man går emot det här så är jag besviken.

Den andra frågan; jag förstod på ltl Brage Eklund att det skulle vara illa om en motsvarande funktion skulle finnas vid något åländskt företag i Stockholm. På vilket sätt skulle det vara negativt?

Ltl Brage Eklund, replik

För det första är utskottet enigt när det gäller att man ska återkomma till den ordinarie budgeten för att man ska se över nödvändigheten av det här. Det är inte bara mitt tyckande.

Att det skulle vara illa att bli återkopplat till ett företag, så vet jag inte om det är direkt illa, men det är kanske inte alltid bra att man kopplar ihop politik med ett enskilt företag. Om företaget är väldigt dåligt skött så är det inte bra, men om företaget är bra skött så kan det ju vara väldigt bra. Det är bättre om man politiskt kan det vara fristående från företag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är lätt att sitta i opposition och kritisera de tunga och ansvarsfulla beslut som landskapsregeringen nu har tagit.

Hur anser Ålands Framtid och framförallt ltl Eklund att landskapet skulle kunna få en budget i balans? Vad jag har förstått så har även Ålands Framtid gått till val med liknande löften. Jag skulle gärna vilja höra några konstruktiva förslag.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är i synd att inte Sara Kemetter har suttit i lagtinget och lyssnat på sina egna partikamrater och hur de har betett sig när de har varit i opposition och. Det hade kunnat vara en bra lärdom.

Det är nog väldigt svårt att berätta hur man ska få en budget i balans under en repliktid. Tyvärr glömde jag i mitt anförande bort att hänvisa till hur man kunde finansiera sjukdomskostnadsavdraget. Jag glömde också nämna att man överhuvudtaget inte har gjort något åt strukturerna här inne och tittat över sina egna avdelningar. Det mesta har man skickat på kommunerna och de enskilda att finansiera. Jag tycker att man först hade kunnat titta över sitt eget hus lite mera.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ju onödigt att göra påhopp. Jag har inte suttit i lagtinget tidigare. Jag upplever nog att landskapsregeringen i det här fallet har tänkt framåt om man tänker på samhällsservicereformen, den digitala agendan, trafikpolitiken och framförallt det som vi fick höra idag om avräkningsbeloppet. Det är ju fantastiska framsteg eller hur?

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Kemetter kanske inte lyssnade när jag räknade upp de här positiva sakerna. Jag räknade upp samhällsservice reformen, den digitala agendan med mera. Jag nämnde inte trafiken för att mitt anförande inte skulle bli så långt. Jag har ställt mig bakom en reservation tillsammans med liberalerna när det gäller kortrutten för att man ska komma igång snabbare än vad landskapsregeringen gör. Det tycker jag inte är fel, det är ganska klart. Det är sådana utbyggnader som man vet att måste göras på de platserna, så där kan man starta upp arbetet. Jag tyckte att jag hade ganska många positiva påpekanden, speciellt de som ltl Sara Kemetter nämnde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund nämner reservationerna om lantbruksavbrytarsystemet. Han oroar sig över mjölkproduktionen och den oron delar jag delvis. Därför har också utskottet bett landskapsregeringen att klargöra konsekvenserna för mjölkproduktionen. Däremot måste man komma ihåg att alltid när man hör någon som blir drabbad så kommer de självklart att tala om att det är negativt. Jag tror att en omställning mot större mjölkproducenter är viktig. Vi vet att robotar inte heller alltid är avgörande. Sveriges mest effektiva mjölkgård finns på Öland och de har ingen robot, Ålands största mjölkgård har heller ingen robot. Storleken är viktig.

Ltl Brage Eklund, replik

På Åland kommer det alltid att finnas en del mjölkbönder som är villiga att satsa och en del mjölkbönder är i en sådan tidsepok att man inte satsar utan man kör med den produktion som man har. Får man negativa trender, att man ser att man inte har rätt inställning mot primärnäringarna och man vill dra ner stöden för primärnäringarna hela tiden så då avslutar man verksamheten lite tidigare, för man ids inte hålla på att jobba emot. Jag hade kunnat räkna upp många andra åtgärder i tilläggsbudgeten som kommer att påverka jordbruket. Det är högre avgifter för veterinärer, det ska dras in i skogsbruket och det är hela vägen samt att man tidigare har dragit in i verksamheterna.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi har en nyansskillnad här. Ltl Eklund vill utreda först medan vi vill peka på visionerna och riktningarna och ansvarsfullt ta reda på hur det drabbar och i så fall förändra riktningen om det behövs. Jag tror inte att vi får till stånd något om vi bara utreder hela tiden.

Ltl Brage Eklund, replik

Hur är det med skärgårdstrafiken? Där tänker man utreda först för att ta reda på vad konsekvenserna innebär om man investerar här och där. Jag menar att man ska göra precis samma sak när man kommer fram med reformer. Man ska ha klart för sig hur det slår på den enskilde och hur det drabbar näringar och samhället i övrigt. Det är inte klargjort när det gäller de här olika delarna som jag har reserverat mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Om vi ska få till stånd en balans i vår ekonomi så krävs det att vi också vågar ta beslut och vågar ta även sådana beslut som är obekvämt. Ett av de besluten är att frysa studiestödet under tre läsår. Jag har varit med, tillsammans med många andra här, och beslutat tidigare om att studiestödet ska indexjusteras. Jag har också noterat att vi är konkurrenskraftiga när jag jämförde med omkringliggande områden, Utgående ifrån det så måste man våga ta den här typen av förslag, även fast det svider.

Sedan förstår jag inte riktigt det som står i reservationen, för det är egentligen ett stöd för det som vi skriver i framställningen. Samtidigt som man gör det här så ska man också komma fram med förslag på hur man kan minska byråkratin så att man istället kan få en högre självfinansieringsgrad för de studerande.

I utskottet nämnde jag dessutom att man kan överväga att höja studielånedelen. Vi tycks ju vara överens, men ändå är det en reservation, mycket intressant.

Ltl Brage Eklund, replik

Javisst är politik intressant och hur man tolkar saker och ting. Framförallt är det väldigt intressant att i reservationens kläm är det nästan exakt samma skrift som moderaterna har i sitt valprogram.  Om man fryser studiestödet så skulle man kompensera det. 

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ska läsa högt ur framställningen och förslaget till budget så kanske ltl Eklund också ser att även den här biten finns med. Därför förstår jag inte reservationen. ”Samtidigt granskas studiestödssystemets administration i syfte att minska onödig byråkrati och de studerandes möjligheter till ökad självfinansiering”. Jag förstår inte riktigt vad man reserverar sig emot med den skrivning som finns i framställningen i förhållande till det som står i reservationen som ltl Brage Eklund har skrivit under. Jag tror att det hade varit bra att granska det här lite mera och även lyssna på de synpunkter som jag framförde till utskottet, att det samtidigt kommer att komma förslag om kompensation, vilket också står i den framställning som ligger på bordet och som är grunden för det betänkande som vi idag behandlar.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är ju väldigt bra, för då har ju en reservation gått igenom väldigt hastigt här. Det är glädjande att vi har samma åsikt i det här fallet, om det är så att minister Johan Ehn tänker driva den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Den här tilläggsbudgeten innehåller omställning. Omställningar är precis vad som sker och ska ske inom avbrytarsystemet. Vi kan göra mycket men vi kan inte göra allt. Vi kan inte både satsa på investeringar fullt ut samtidigt som vi behåller det gamla systemet som vi har haft.

Tittar vi tillbaka 20 i tiden så hade vi 2400 kossor och producerade 14 miljoner liter mjölk. För 10 år sedan hade vi 2 200 kossor och producerade 14 miljoner liter mjölk. Idag har vi 1 650 kossor på Åland och producerar 14 miljoner liter mjölk. Det är ett bevis för mig att under 20 års tid har vi gjort något fel. Tillgången är mycket mindre än vad efterfrågan är. Exportmarknaden skriker efter åländsk ost och åländska mjölkprodukter. Den politik som har förts under de senaste 20 åren har inte lyckats skapa en liter mjölk mera.

Jag är helt övertygad om att man måste börja titta på nya sätt att se på framtiden. Jag kan prata om det här hur mycket som helst, men jag får ta upp det vid nästa replik och i ett anförande också.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, den statistiken känner jag till. Det bevisar att fast mjölkkorna har minskat i antal så har produktion per ko och enhet ökar hela tiden för att man har kompenserat antalet kor som har fallit bort. Det är fel att säga att det har stått stilla. Tänk om produktionen skulle ha stått stilla per ko, då har det gått raka vägen ner. Men tack vare att jordbrukarna och mjölkbönderna har varit effektiva och fått produktionen att stiga per ko så har man vidhållit produktionen på 14 miljoner liter mjölk.

Sedan kan man fråga sig vad orsaken är att man inte har utvecklat mjölkproduktionen? Ja, det beror på en del av den bundenhet som förekommer jordbruket idag. Därför införde man ett avbytarsystem.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag ska som sagt hålla ett anförande och redogöra precis i detalj för mitt resonemang.

I min värld är det en katastrof om man producerar lika mycket idag som för 20 år sedan. Visst, kossorna blir mer produktiva och det är ju jättebra. Men om man skulle producera lika mycket potatis eller lika mycket lök som man gjorde för 20 år sedan, hur ska man då täcka de ökade driftkostnaderna som jordbruket medför?

Det viktiga är nu att vi börjar se en tillväxt och att vi börjar fylla den efterfrågan som finns. Vi måste också jobba för att mjölkproducenterna ska få mer betalt per liter. Framförallt måste vi få upp antal kor med 1000 stycken och fortfarande hålla den höga produktiviteten. Vi kommer då att kunna få 25 miljoner liter mjölk från åländska jordbrukare, om vi har en vision som går mot det målet.

Fortsätter vi som vi alltid har gjort så finns det inte pengar att sätta på investeringar. Pengarna blir då i ett system som sakta gör att vi tappar antalet kor och vi behåller bara 14 miljoner liter.

Ltl Brage Eklund, replik

Minister Karlström och jag är nog helt eniga när det gäller målsättningen. Vid övergångstiden, när vi går från ett system till ett annat, kommer det att bli ett glapp, vilket jag tror att minister Karlström kommer att komma underfund med bara tiden går och där är vi inte riktigt överens.

I övrigt tror jag att det inte finns nyanser i skiljelinjerna mellan hur ltl Karlström vill ha mjölkproduktionen och hur jag ville ha mjölkproduktionen. Vi har samsyn där, men vi har inte samsyn när det gäller skrotandet av avbrytarsystemet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Efter 52 höranden och drygt en månaders jobb har nu finans- och näringsutskottet sitt betänkande klart vad gäller första tilläggsbudget för år 2012. Betänkandet är på 14 sidor. Av dessa 14 sidor är 4 sidor reservationer från oppositionen. Med andra ord består betänkandet till 30 procent av reservationer.

Vad säger detta om den första tilläggsbudgeten för år 2012? Ja, vad många i utskottet har kunnat konstatera är att den saknar i princip åtgärder som det satts en prislapp på i euro, däremot många visioner och vackert så. Därför har också finans- och näringsutskottets betänkande blivit något tunt, som en gammal politiker skulle ha sagt om han hade varit här i salen. I princip har vi inte haft några konkreta åtgärder, att ta ställning till, som direkt anknyter till tilläggsbudgeten för år 2012. Det har varit mera visioner längre fram och det är bra att också ha det.

Alla åtgärder med där tillhörande nödvändiga lagändringar såsom ändring av lagen om studiestöd där § 6a måste tas bort vad gäller indexjusteringen så har utskottet erfarit att kommer tidigast i samband med ordinarie budgeten för år 2013. Det är först då regeringen tänker blåsa igång matchen. Nu är det lite uppvärmning med tanke på vad som ska stundas senare i höst.

Inom finans- och näringsutskottet och även inom liberalerna har vi diskuterat huruvida man ska eller kan reservera sig mot de allmänna motiveringarna. Det kan kännas rätt onödigt att göra det, för i princip inget i de allmänna motiveringarna kommer att realiseras i och med denna tilläggsbudget för 2012. Vi hoppas dock säkert alla att åtminstone delar förverkligas och konkretiseras längre fram.

Men vi inom liberalerna vill med våra budgetmotioner och reservationer klart markera vad vi inte anser är det bästa för Åland och ålänningarna i de allmänna motiveringarna i tilläggsbudget för år 2012.

Det finns givetvis många visioner i tilläggsbudgeten som vi alla kan omfatta, oberoende om man sitter man i regerings- eller oppositionsställning. Vi i oppositionen hoppas givetvis också på att kortrutten förverkligas, samhällsreformen genomförs och den digitala agendan konkretiseras och förverkligas. Vi hoppas givetvis också på att regeringen lyckas få landskapets budget i balans. Det är ju vårt gemensamma intresse.

Vad som dock oroar oss liberaler är att inga av dessa mammutprojekt har någon prislapp på sig och som skulle vara upptagen i den budgetplan som ska vara i balans senast år 2015. Visserligen finns där investeringsanslag kring 20 miljoner euro för varje år, men vart räcker det då vissa experter talar om att bara den digitala agendan kan gå loss på 20 miljoner euro? Det gör oss lite oroliga. Men jag som är optimistiskt sinnad ung man tror jag att regeringen säkert har en finansieringsplan på det också framöver. Det ser vi fram emot.

I samband med ordinarie budget för 2013 kommer vi att reservera oss igen i de ärenden som vi nu markerat att vi inte kan omfatta i de allmänna motiveringarna, såsom sjukdomskostnadsavdraget, slopande av indexjustering av studiestödet och att inte landskapsregeringen börjar förverkliga kortrutten i snabbare takt för att spara pengar för landskapet Åland.

Fru talman! Det som jag som första undertecknare motionerat om och reserverat mig emot är landskapsregeringens och utskottsmajoritetens förslag om att slopa indexjusteringen av studiestödet för läsåret 2013-2014 till 2015-2016. Landskapsregeringens motivering till denna åtgärd kan vi läsa på sidan 28 i tilläggsbudgeten 2012 under utbildnings- och kulturpolitik: ”På grund av det strama budgetläget avser landskapet att inte indexjustera studiestödet för läsåret 2013-2014 till 2015-2016”. Jag vill avisera att det här kommer liberalerna att föra till omröstning.

Regeringen i riket skrev in i sitt senaste regeringsprogram att man i riket kommer att införa indexjustering av studiestödet 2014. Detta värderades så högt av Finlands regering att man prioriterade om andra kostnader för att kunna införa detta i verkligen strama tider för att investera i ungdomarna och deras möjlighet till utbildning.

Vår regering på Åland gör tyvärr tvärtom och minskar på studiestödet för våra ungdomar genom att slopa indexjusteringen, p.g.a. att inflationen äter upp den, vilket betyder att studerande i riket kommer vid utgången av läsåret 2015-2016 att ha ett högre studiestöd än våra studerande. Frågan man då obönhörligen ställer sig är om våra studerande är mindre värda än rikets studerande?

Vi har hört argument att det här kan kompenseras med att de studerande kan arbeta mera. Men om det inte finns jobb då? Som bekant ökar ungdomsarbetslösheten. Och får man inte sommarjobb under juni, juli och augusti så är man som studerande inte heller berättigad till utkomststöd som arbetssökande utan man får vända sig till kommunens socialkansli för att be om hjälp.

Vi har hört argument att det kan kompenseras genom att höja lånedelen. Men man kan fråga sig om vi verkligen vill höja skuldsättningen hos våra studerande i dessa tider? Då indexjusteringen av studiestödet infördes år 2009 så gjordes det bland annat med motiveringen att ”inte öka skuldsättningen hos de åländska studerande”. Men nu verkar det vara ok.

Vi har hört argument om att det ekonomiska läget inte tillåter indexjusteringe av studiestöd. Men vi har råd att arrangera champagneaktioner, vi har råd att höja utkomststödet och på det ännu lägga ett ålandstillägg på 10 procent. Men Åland har inte råd att indexjustera studiestödet för dem som vill studera och utbilda sig och som är vår investering för framtiden.

Balanseringsåtgärderna inför kommande budget för år 2013 finansieras i detta skede av bl.a. sjuka och studerande. Jag hoppas att regeringen efter sommarens sol och bad kommit på varmare tankar och hittat något humanare åtgärder i sin strävan till en sundare åländsk ekonomi. För det är inte genom att ta av sjuka och studerande vi balanserar Ålands ekonomi. Tack, fru talman.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Indexjustering kommer att göras för detta innevarande budgetår. Studiestödet kommer att höjas från och med 1 augusti 2012.

När det gäller det finska studiestödsystemet så har ltl Asumaa rätt att det står i det finska regeringsprogrammet att man kommer att indexjustera studiestödet. Samtidigt har man också gett i uppdrag att se över studiestödsystemet som helhet. Det är ganska vanskligt att i det här läget göra någon större jämförelse med hur det kommer att se ut i slutet av perioden.

Alla dessa typer av åtgärder är sådana som svider. Vi kommer också att se på möjligheterna att höja inkomstgränser och att öka lånedelen. Vår bedömning är att det här inte är oöverstigligt för de studerande. Det är naturligtvis en försämring.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, utbildningsminister Ehn. Jag hoppas att er bedömning är korrekt och jag ser fram emot det också för de studerandes bästa.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Om vi i framtiden överhuvudtaget ska kunna garantera goda möjligheter till studier så måste vi också våga göra förändringar under kortare och längre tid. Med tanke på att den nivå vi har på studiestödet i dagsläget inte på något sätt är i ett sämre läge än är någon annanstans så måste man kunna bromsa upp det här under ett tag, för att sedan återgå. Förslaget som kommer blir antagligen under en övergångsperiod för att sedan återgå till det som finns i den gällande lagstiftningen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack för det. Indexjusteringsbeloppet är 191 000 euro i året. Vi ska komma ihåg och att de studerande också betalar skatt, ungefär 20 000 euro. Nettobeloppet är 170 000 euro och det har vi finansierat. Vi har en kalkyl på det och det skulle inte alls påverka landskapets ekonomi.

Det är ett konstigt resonemang att man alltid i det här sammanhanget inte kan vara bättre än riket vad gäller studiestödet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Finansutskottet har gjort ett bra förvärv utgående ifrån ett bra förslag från landskapsregeringen. Den här tilläggsbudgeten är ju, som vi alla vet, en omställning, en ändring och kanske ett sätt att delvis lämna det gamla och komma till något nytt som är bättre.

Fru talman! Angående landskapets ekonomi så kan vi konstatera att vi fortfarande har en stor oro i Europa där det tydligen har eskalerat i både Italien och Spanien där man vill låna pengar från allmänheten till 7 procents ränta. Det här är ju förstås alarmerande och kommer med all säkerhet att få verkningar på oss en dag.

Vi vet också att Finland idag lånar 7 miljarder per år på en omsättning av 50 miljarder. Det går heller inte att fortsätta med det speciellt länge till. Numera finns väl heller inte skatteuttagsinstrumentet i och med att man inte indexbinder skatteskalorna och har höjt momsen. Nu kanske man tar ut maximalt av sina invånare. Nu gäller det också för Finland att gå in för att spara, precis som vi måste göra fast vi inte sitter i samma situation som man gör riket.

Den krassa verkligheten för oss och för andra borde vara att man måste höja skatterna och avgifterna något och man måste minska den allmänna servicen något. Det finns inte några andra metoder. Man pratar om en effektivare verksamhet och en strukturförändring. Men det är tyvärr inte alltid sant, utan det är ord som man tar till när man inte vill ta till nedskärningar.

Det positiva i landskapets budget är nog den låga arbetslöshet som vi har.

Vi ser också i finansutskottets utlåtande att näringslivet ser positivt, speciell livsmedelsindustrin har positiva vibbar i sin verksamhet. Det är ju positivt för oss.

Det som är lite negativt är att det är jättesvårt för våra ungdomar att få sommarjobb. Det är tyvärr många som kommer att gå arbetslösa i sommar. I framtiden måste landskapet, näringslivet och kommunerna ta ett gemensamt ansvar genom att anställa ungdomar i större utsträckning än idag. Man kan gå in och ge dem jobb på sociala villkor så att de lättare kan komma in i arbetslivet i framtiden.

Vi vet också att landskapets ekonomi fortfarande är stram. Likviditeten har sjunkit från 160 miljoner, för ett antal år sedan, till dagens 60 miljoner, och det fortsätter i sakta mak att minska. Det talar också för att vi måste hålla en stram budget i framtiden eller åtminstone under den närmaste tiden.

Fru talman! Sedan går jag in lite på samhällsreformen. Det finns i grunden en mycket bra utredning som landskapsregeringen har gjort. Vi politiker kan gå in och läsa den utredningen och se vilka alternativ som finns för att få en bättre samhällsreform. Den samhällsreformen kanske inte sparar så mycket pengar som många kanske tror. Det kan hända att reformen mera får verksamhet som blir lättare att driva rent kunskapsmässigt i och med att samhället blir allt krångligare och lagstiftningen blir heller inte speciellt lättare. Det kan hända att det är ett sätt att få de mindre kommunerna att fungera.

Man nämner också detta med minskade kostnader per serviceåtgärd inom äldreomsorgen. Man pratar om interaktiv kontakt så att man skulle kunna stanna hemma längre. Vi ska också veta att det finns en del äldre människor som gärna vill vara på institution och helt enkelt inte vill vara hemma och dem måste man också stöda och ge dem möjligheter att få bo tillsammans med andra äldre.

Man nämner näringspolitik. Näringsministern har ofta pratat om riskkapital och aktiekapital och det är intressant och ett nytänkande. Det kan hända att man istället för att pumpa ut stora höga stöd ska gå in med riskkapital som en delfinansiering. Kanske ett samhällsägt bolag går in som auktionär, såsom man gör på andra ställen. Det måste naturligtvis notifieras och man måste få stöd från EU. Men det är en intressant tanke som jag tycker att man borde gå vidare med.

Sedan har lantbruksavbytarsystemen varit en het fråga. Man har tagit steget fullt ut och sagt att det måste förändras. Här återstår lagstiftning att göra och konsekvensbedömning ska göras mera ingående. Avbrytarsystemet måste tittas över och förändras så att även lantbruket och jordbruket tar sin del nedskärningarna som måste till.

Sedan har vi lite skrivningar om socialpolitiken. Vi vet ju alla att äldreomsorgen blir tyngre och tyngre för kommunerna. Här måste man garantera att äldreomsorgen är minst lika bra som idag. Det är ett av våra viktigaste åtaganden tillsammans med sjukvården. Vi måste se till att sjukvården och äldreomsorgen har de resurser som behövs för att de människor som är sjuka ska ha möjlighet att bli friska. I det här förslaget förslås också att avgifterna ska höjas och det är vi positiva till, men man ska ha kvar högkostnadsskyddet som skydd för de svaga. Det är väl möjligt att man måste se över högkostnadsskyddets struktur för att se att inte någon faller mellan stolarna.

Utskottet nämner att man vill vara ganska strikt med 20 miljoners gräns när det gäller bygget av Gullåsen. Jag hade själv lite dubier mot det. Man har väl bantat redan på Gullåsen, från 90 platser till 60 platser. En sådan här byggnad ska stå i 100 år. Man får inte ge avkall på kvalitén, det är lite dumsnålt. Det har vi sett många gånger med byggen när man försöker komma ner i kostnader och sedan slår det tillbaka ganska snabbt med nya dyra kostnader. Det gäller att man bygger med kvalitet, det är absolut ett krav. Om det sedan kostar någon miljon till för att få kvalitet så må det göra det, men det betalar sig garanterat i längden, även i pengar.

Däremot behöver man säkert inte bygga på så många platser som man tänkt sig ifrån början. Det går ju att bygga till sedan om det finns behov för det. Det viktigaste är att man bygger av kvalitet. Det ska helst byggas av sten för vi vet att de byggnaderna står i 100 år. Det finns många andra byggnader som man måste riva efter 20-30 år på grund av att man har haft för snäva kostnadskalkyler. Så i byggen får vi inte vara dumsnåla, det är viktigt. Här har jag lite till dubier mot finans- och näringsutskottets skrivning.

Sedan detta med fastighetsenheten och naturbruksskolans lokaliteter, det är nu jätteviktigt att man fyller naturbruksskolan med offentlig sektor, vilka de än må vara. Landskapsregeringen ska ta beslutet och ansvaret att sätta dit den offentliga sektor som man anser att är mest naturligt och bäst. Det är jätteviktigt. För övrigt är det jätteviktigt att man implementerar det som man har sagt att man vill implementera i samhället så att vi får en budget i balans om ett eller två år.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Finans- och näringsutskottet överlämnar idag sitt betänkande över regeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2012. Arbetet i utskottet har genomförts i god anda med förståelse och respekt för varandras ibland avvikande åsikter i olika frågor. I vårt demokratiska system hör det till att åsikter ibland bryts mot varandra. Väldigt ofta råder ändå, tack och lov, samsyn i centrala politiska frågor.

Regeringspartierna håller en enad front och inga förändringar i sifferstaten föreslås. Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2012 antas med beaktande utskottets motiveringar i betänkandet. Budgetmotionerna nr 17-19/2011-2012 föreslås förkastade.

När det gäller landskapets ekonomi betonar utskottet att osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor. Utskottet anser det vara svårt att bedöma framtidsutsikterna för den åländska ekonomin. Enligt ÅSUB:s konjunkturbarometer för år 2012 är förväntningarna i fråga om tillväxt försiktigt positiva.

Socialdemokraterna ser med tillförsikt på framtiden. Vårt glas är halvfullt, medan vi kan konstatera att det finns andra glas som tydligen är halvtomma.

Man kan notera att den förväntade utvecklingen med stigande avräkningsbelopp, en stabil skattegottgörelse på minst 11 miljoner euro per år och positiv resultatutveckling för PAF, tillsammans med de föreslagna strukturförändringarna och inbesparningarna, kommer att resultera i att landskapets ekonomi kommer i balans år 2014 och med ett litet överskott år 2015.

Fru talman!  Att uppnå balans i ekonomin är den enskilt viktigaste frågan för regeringen. Att uppnå detta under mandatperioden är en milstolpe för regeringen Gunell och alla regeringspartierna. Vi socialdemokrater anser att ekonomin måste vara i skick för att kunna göra offensiva satsningar och reformer, inklusive allmän tandvård.

När det gäller samhällsservicereformen noterar socialdemokraterna med tillfredsställelse att arbetet pågår för fullt och att arbetsgruppen som tillsattes redan har avlämnat sin rapport med fyra olika modeller.

Nästa steg är att ÅSUB under resten av året ska granska och utvärdera modellerna. En parlamentarisk kommitté ska sedan ta vid från början av år 2013.

Fru talman! Utskottet anser att landskapsregeringen snarast möjligt återkommer till lagtinget med sina visioner, tankar och, såvitt möjligt, konkret innehåll kring samhällsservicereformen.

Arbetet med att utveckla den digitala agendan har påbörjats. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att detta är ett viktigt område att utveckla. Utskottet vill att landskapsregeringen återkommer till lagtinget i ett meddelande med sina visioner, tankar och konkret innehåll kring den digitala agendan.

Vi socialdemokrater anser att utvecklandet av den digitala agendan kommer att vara ett av nyckelområdena för att hålla kostnaderna för den framtida samhällsservicen inom rimliga gränser. Inte minst inom vård och omsorg finns idag teknik och tillämpningar som kan öka kvalitén utan att föra med sig överstora kostnader. Jag tänker här på projekt som ”Virtu” som förnärvarande testas av Brändö, Eckerö och Jomala kommuner. Ett smart utnyttjande av möjligheterna till direkt elektronisk kommunikation med bland andra de äldre i deras hem kan spara in dyra hembesöken och framförallt bryta den förödande isoleringen som upplevs som ett av de allra största problemen med att bo hemma ensam. Det finns många andra möjligheter som öppnas då det finns ett system för elektronisk direkt kommunikation.

Beträffande avbrytarsystemet, en övergång till ett avbytarsystem i privat regi genomförs från och med 2015. Detta är en sund utveckling och ett led i den pågående kommersialiseringen av primärnäringarna, en utveckling som förhoppningsvis i förlängningen leder till ökad mjölkproduktion som det råder stor efterfrågan på. Avbytarsystemet tillkom i en tid då de traditionella familjejordbruken dominerade. Den tiden är nu mer eller mindre ett minne blott.

Beträffande sjukdomskostnadsavdraget, för att få landskapets ekonomi i balans måste hela samhället ställa upp och bidra med inbesparingar. Förslaget att slopa sjukdomskostnadsavdraget i kommunalbeskattningen, som avskaffades redan år 1992 i riket, berör framförallt medel- och höginkomsttagare som står för ¾-delar av alla sjukavdragen.  I motsats till regeringen Erikssons förslag, föreslår landskapsregeringen att kommunerna inte ska finansiera det slopade sjukdomskostnadsbidraget. På så sätt minskas trycket på kommunerna att höja kommunalskatten. Som vi vet är många små kommunerna hårt trängda ekonomiskt. Men också för en större kommun som Mariehamn stad så motsvarar avdraget drygt 0,25 procentenheter i kommunalskatten, om staden hade varit tvungen att själv finansiera avdraget.

Apropå uttrycket slakt i den politiska debatten så läser jag idag i Svenska dagbladet att liberalernas ledare i Sverige, folkpartiets Jan Björklund, tar ordet slakt i sin mun. Det förefaller på något sätt att i det politiska snacket slaktas det på alla håll och kanter. Det är som hela politiken skulle vara ett slakteri.

 Utskottet noterar att landskapsregeringen ska analysera behovet att kompensera vissa svaga grupper i samhället för avdragets slopande, det gäller grupper såsom multisjuka personer och personer med långvariga sjukdomar. Detta är viktigt för att de verkligt utsatta inte ska bli lidande p.g.a. avdragets slopande.

Angående trafikpolitiken så betonar utskottet vikten av att landskapsregeringen snarast kommer igång med det konkreta arbetet med ett kortruttsystem för att få ner driftskostnaderna för skärgårdstrafiken. Även om samtliga de projekt som framgår av budgetförslaget prioriteras bör landskapsregeringen eftersträva att de projekt, som på kort och medellång sikt ger den största inbesparningen, förverkligas först.

Fru talman!  Socialdemokraterna stöder finans- och näringsutskottets förslag att anta landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2012 med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet samt att budgetmotionerna nr 17-19/2011-2012 förkastas. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström brukar alltid vara mån om att man ska värna om sociala förmåner. Han nämnde sjukkostnadsavdraget som har fallit bort i riket i ett tidigt skede och vi har det avdraget kvar här ännu så det är dags att slakta det här avdraget. Sociala förmåner för jordbruket och avbytarsystemet finns kvar i riket men här är ltl Fogelström beredd att slakta det. Han är inte konsekvent i dessa ställningstaganden.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sade att slopandet av sjukdomskostnadsavdraget berör framförallt medel- och höginkomsttagare, ungefär 75 procent. Det finns statistik på det. Det är de här grupperna som berörs mest negativt. När det gäller dem som är verkligt utsatta av den här förändringen så kommer regeringen att analysera frågan för att kunna kompensera vissa svaga grupper i samhället. Regeringen har en social profil som jag håller med om.

När det gäller avbytarsystemet så talar ltl Eklund om en svunnen tid.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström har liksom jag varit med i finansutskottet och tagit del av hörande. De flesta, 95 procent, beklagade att avdraget skulle tas bort och att de skulle bli drabbade. Det fanns t.o.m. sådana grupper som skulle drabbas av sjukdomskostandsavdraget upp till 4000-5000 euro. Det var personer som inte hade höga inkomster. Att tona ner det här till att det inte drabbar så många är fel. Det drabbar desto värre dem som har svag ekonomi.

När det gäller de sociala förmånerna så brukar socialdemokraterna alltid vara noga med att man jämställer sig med riket. Men när det gäller avbytarsystemet så är det inte så noga.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

För vår del har vi förtroende för regeringens förmåga att identifiera dem som blir verkligt drabbade av slopande av sjukdomskostnadsavdraget. Vi hörde en rad av personer som är verkligt drabbade. Det kommer att observeras här i fortsättningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Att ta bort sjukdomskostnadsavdraget är en riktig käftsmäll på den generella välfärden. Den generella välfärden är något som socialdemokraterna i alla fall tidigare har försvarat med händer och tänder. Det visar sig också att de höginkomsttagare som kan göra det här avdraget utgör ungefär 38 procent, medan medel- och låginkomsttagare utgör 62 procent. Det har stor betydelse för dem som lever på marginalerna, det kommer man bara inte ifrån och de skriver utskottet också i sitt betänkande.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag vet inte vilken statistik som ltl Sjögren tittar på. De som har 20 000 euro eller mer utgör ¾ av alla. Jag har räknat ut det, 74 procent är medel- eller höginkomsttagare.

Om du pratar om socialdemokraterna så brukar vi inte försöka gynna höginkomsttagarna. De som har pengar klarar sig nog, men de andra måste man hjälpa.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det såklart. Slopar man sjukdomskostnadsavdraget så klarar sig nog höginkomsttagarna. Men det slår mot dem som har de lägsta inkomsterna och som har stort behov av avdraget och det slår mot dem som inte har möjlighet att få ersättning för sina mediciner. Vi hörde här om cancer- och reumapatienter. Det handlar ju om var man lägger inkomstnivån. De som förtjänar över 35 000 euro utgörs av 38 procent. En medelinkomst ligger på 2300-2800 beroende på kön. Den gruppen som tjänar under 35 000 euro är faktiskt 62 procent, så avdraget har betydelse.

Jag skulle också ha respekt för om man skulle förändra systemet, att sätta ett tak, men det har man inte heller alls pratat om. Det har handlat om ett totalt slopande av avdraget.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

I skrivningarna finns med att de verkligt utsatta ska kunna kompenseras för det här, vilket regeringen nu ska analysera. Det här kommer att träda ikraft från januari 2013. Regeringen har en profil som ska kunna rätta till att folk som verkligen blir utsatta av slopandet av sjukdomskostnadsavdraget ska kunna kompenseras. Det litar jag på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag kunde korta ner mitt tal ganska mycket då flera saker redan har tagits upp. Jag ska inte gå in på sjukkostnadsavdraget.

I samband med regeringsförhandlingarna fick vi klart för oss att det strukturella årliga underskottet i landskapets finanser var i storleksordningen 10-15 miljoner euro. Ett par månader senare fick vi information från finansministern att underskottet de facto visat sig vara uppe på 20 miljoners euros nivå. Särskilt då på grund av att landskapets pensionsutbetalningar ökar med cirka 8 miljoner euro årligen fram till år 2015. Regeringspartierna har kommit överens om att i första tilläggsbudget för 2012 presentera riktlinjerna för att senast till år 2015 få landskapsbudgeten i balans. Det har nu gjorts. Det är bra.

Men vi ska komma ihåg att osäkerheten på marknaderna är fortsatt stor och att det är mycket svårt att bedöma framtidsutsikterna för ekonomin. Det kan krävas ytterligare förändringar. Vi måste ha beredskap att vidta ytterligare åtgärder om behov uppstår.

Vi vet också nu att den förändrade försörjningskvoten kommer att medföra stora utmaningar och att det sätt vi idag har organiserat den offentliga sektorn och hur vi producerar servicen till medborgarna inte kommer att fungera i längden om vi ska klara av att finansiera den på en rimlig nivå. En tydlig målsättning med arbetet måste vara att minska den offentliga sektorns kostnader så att den relativa kostnaden för varje serviceåtgärd minskar, som utskottet också betonar.

Nu har landskapsregeringens tillsatta arbetsgrupp presenterat några olika modeller som även kan kombineras på olika sätt och det är viktigt att vi fortsätter och jobbar på så vi inte tappar styrfart med samhällsservicereformen.

Vi får inte bara stirra oss blinda på organisationsmodeller utan måste stötta upp reformen med den digitala agendan, ny teknik och nya lösningar. Hemsidan och ekonomisystemet ska förnyas. Det är bra men vi måste också se till samarbete och samordning. Till exempel staden är uteslutande positiv till samarbete över gränserna. Landskapsregeringen har startat arbetet med delar av den digitala agendan på ett mycket positivt sätt, där Mariehamn, landskapsregeringen, ÅHS och kommunförbundet tillsammans arbetar med lösningar framåt. Jag har förstått att landskapsregeringen håller i taktpinnen på ett yrkesmässigt och försiktigt sätt vilket känns riktigt bra.

För övrigt är mycket av arbetet med den digitala agendan relativt oklart än så länge. Intentionerna är dock mycket bra då vi talar om storsatsning och skapandet av en gemensam offentlig elektronisk förvaltning samtidigt som man ser över landskapets förvaltning. Här är det oerhört viktigt med kartläggning av hur det ser ut nu och att vi definierar vad som ska åstadkommas. Den digitala agendan måste konkretiseras mer så att vi inte får något mastodontprojekt på miljontals euro som sen läggs ner. Det har hänt flera gånger i både privat och offentlig sektor i många länder.

Jag vill särskilt betona vikten av att vi nu måste ha rätt kompetens med i definieringsprocessen. Det om något kan spara enorma belopp och man kan undvika många enkla hinder. Alla som har jobbat inom IT-branschen vet det här.

Sedan skulle jag vilja lyfta fram ett par bra projekt som borde få en fortsättning på något sätt. Det är VIRTU-projektet, som ltl Fogelström också tog upp, där man utnyttjar internets möjligheter till interaktiv kontakt i äldreomsorgen och så har vi hemrehabiliteringsprojektet som pågår mellan Mariehamn och ÅHS. En annan viktig pusselbit är att vi stöttar upp möjligheten att införa ett valfrihetssystem med servicesedlar. Vi i utskottet hörde Smartum som har haft uppdrag att producera elektroniska servicesedlar. Dessa elektroniska servicesedlar används redan idag av ett 40-tal kommuner av de ungefär 100 kommuner som använder servicesedlar i Finland.  Vi fick också veta att det finns mycket regionalt samarbete så att servicesedlarna kan användas över kommungränser. Här finns alltså något mycket positivt och fullt fungerande som vi kan titta på och dra nytta av erfarenheterna.

Avslutningsvis vill jag meddela att vi inom den moderata gruppen stöder det liggande förslaget. Tack.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Vi från obunden samlings sida vill tacka våra kollegor och oppositionens ledamöter i finansutskottet för ett gott arbete när det gäller tilläggsbudgeten. Det var ett gediget jobb som vi i finansutskottet fick att plöja igenom. Omständigheter på vägen medförde att det blev lite lättare än vad det skulle kunna ha varit. Avräkningsbeloppet och annat som har nämnts tidigare i debatten gjorde det lättare.

En av de kostnadsposter som fortfarande är osäker är sjukdomskostnadsavdraget. Under utskottets behandling av sjukdomskostnadsavdraget framkom att det finns ett stort antal medborgare i det åländska samhället som inte utnyttjar detta avdrag. Det betyder att om samtliga, som har rätt att utnyttja det här avdraget, skulle utnyttja det så skulle vi behöva spara det dubbla beloppet eller kanske tre gånger beloppet. Jag är nöjd med skrivningarna. Man ska titta på hur de utsatta grupperna, som behöver avdraget mest, ska kunna kompenseras på ett sätt som gör att de inte blir lidande.

Talman! När vi tittar på nationella och internationella nyhetssändningar så finns, som vi alla känner till, en osäkerhetsfaktor i den ekonomiska situationen. Obunden samling stöder att vi tillsammans verkligen ska jobba för en budget i balans. Vi har haft ett gott samarbete med oppositionen, alla vill verkligen ta det här ansvaret och få en budget i balans till 2015. Vi får hoppas att inte de värsta scenarier som utspelar sig Europa, med utträde ur euro-samarbete och andra kriser i Spanien, ska inträffa, utan att vi kan ha en sansad ekonomisk situation.

Utskottet nämner att PAF-medel ska täcka sådana kostnader som är av engångs karaktär. Att börja använda PAF-medel till sådant som normalt ska täckas av ordinarie budgetmedel är något som man ska akta sig för. Även fast det nu har svängt för PAF och det går bra så kan det fortfarande komma svackor, det är ju en känslig marknad. Det väldigt viktigt.

Den digitala agendan har också nämnts här idag. Precis som moderaternas ltl Petri Carlsson var inne på så behöver man komma tillbaka med en mera konkretiserad analys av vad vi ska göra för att kunna ha kostnadsbedömning av det. 

Angående lantbruksavbytarsystemet så tycker jag att den sista meningen i utskottets tankar är bra, att det finns tillräckligt med riskkapital att tillgå för den här omställningen som många står inför. Det är av största vikt.

Med de orden avrundar jag ifrån obunden samling och hoppas på en gynnsam fortsatt ekonomisk utveckling.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Nordberg nämnde att sjukdomskostnadsavdrag skulle kunna ha varit dubbelt större om alla utnyttjade avdraget. År 2011 motionerade obundna om ökat sjukkostnadsavdrag och även om ett friskvårdsavdrag. Vilken kalkyl hade man då när man räknade med att man skulle kunna finansiera det?

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Då var det en annan ekonomisk budget. Det gällde inte budgeten 2012. De kalkyler som fanns då måste jag i så fall återkomma till. Jag tycker inte att det är relevant i den här situationen. När det förslaget lades så var vi i opposition och hade inte tillgång till de siffror som vi har i dagens läge när vi sitter med i regeringen. Nu har vi ett annat ansvar för att titta på helheten. Ingen har jublat för att genomföra det här. När man ska titta på kostnader och inbesparingar så måste man välja någonting. Slutresultatet av ett budgetförslag är en kompromiss som partierna tillsammans har kommit fram till och det står vi bakom.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag uppfattade nog att när den här motionen lades så var samma ekonomiska problem redan på gång i landskapsbudgeten. Det var inte någon hemlighet att man skulle minska budgeten med 77 anställda. Det skulle vara intressant att ta del av den kalkylen. Jag förstår att man ändrar sina ståndpunkter mot oppositionen när man kommer i regeringsställning. Men på något vis hade ni väl tänkt finansiera det då också, för nu ställer ni krav till oppositionen att man bör ha finansieringen klar när man kommer med förslag.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är helt riktigt. När man kommer med förslag så behöver man även ha kostnadsalternativ. Jag är helt övertygad om att obunden samling, när de presenterade det här, kunde visa på andra ställen där vi kunde spara in. Det är enkelt att föra på olika saker och olika moment i sin politik, men det är väldigt viktigt att vi hela tiden har en kostnadstäckning för de förslag vi har haft. Obunden samling har haft det genom åren. Har vi framfört ett förslag så har vi också en finansieringsmodell på hur vi ska lösa det. De förslag som vi har lagt under den förra mandatperioden kanske inte hör hit. De förslagen är inte direkt påverkningsbara i det här skedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Det är ganska välbesatt i salen nu, om man får vara lite ironiskt.

Herr talman! Under ltl Runar Karlssons tid som minister, fram till hösten 2009, spreds en framtidstro om att det nu kanske blir en efterlängtad kortrutt. Men den känslan har nu falnat. Sedan den nuvarande regeringen trädde till har det kommit flera signaler som går ut på att lägga locket på, utreda lite mera och skjuta fram besluten igen. Det är med besvikelse som jag står här idag.

Den 18 november 2010 var jag arg och besviken på dåvarande regeringskollegan centern och sade då i denna talarstol, om någon minns: ”viljan i centern att investera i en utbyggnad av kortrutten är inte särskilt stor”. Sorgligt nog kan jag i och med detta betänkande konstatera att ingenting har förändrats.

När jag i remissen presenterade budgetmotion nr 17 talade jag för en bestående inbesparing på 4680 körtimmar per år. Jag ska inte upprepa vad jag sade i remissen utan jag rekommenderar ledamöterna inför den kommande omröstningen att läsa protokollet för att friska upp minnet.

I ett replikskifte med ltl Fogelström, som också är medlem i finans- och näringsutskottet, så sade han att den här typen av förslag är jättebra. Ltl Fogelström sade också; ”det här är ju bättre än regeringens förslag, 4000 är mer än 3000, kom med mera förslag”. Med dessa uttalanden i debatten av utskottsmedlemmen Fogelström, som representerar ett regeringsparti, hade jag väntat mig en mer positiv behandling av budgetmotion nummer 17.

Utskottet skriver i betänkande: ”Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen snarast kommer igång med det konkreta arbetet med ett kortruttssystem. I annat fall äventyras skärgårdens transportsystem av de stora kostnader som dagens system medför”.

Ett annat citat ur betänkande; ”så bör landskapsregeringen eftersträva att de projekt som på kort och medellång sikt ger den största inbesparingen förverkligas först”. Det är delvis sådana formuleringar som stöder att motionen om en utbyggnad av Kökartrafiken över Föglö till fasta Åland borde ha antagits.

Det jag sade i remissen gick ut på att spara 1,4 miljoner per år, vilket skulle vara positivt för utvecklingen av driftutgifterna i kommande budgeter. Inför valet var alla partier eniga om att det måste satsas på kortrutten. Det är sorgligt att konstatera att det nog mest var läpparnas bekännelse.

När det ska till konkret handling, som budgetmotion nummer 17 föreslår, då blir det kalla handen ifrån regeringspartierna.

Men detta har jag uttryckt besvikelsen över att utskottet föreslår att motionen förkastas. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag är lite betänksam kring ltl Torsten Sundbloms agerande återigen. Han har dysterhetsstämpeln och missmodet över sig. Det är tråkigt när en skärgårdsbo inte längre tror på skärgården utan har tagit gnällbältet på sig och bara klagar hela tiden. Vad är konkret för ltl Torsten Sundblom? Är det en grävskopa i östra Föglö? Ska vi börja gräva innan vi vet hur trafiksystemet ska se ut? Nej. Tyvärr är det på det viset att demokratiska processer tar tid. Gör man investeringar i 150-miljonersklassen så bör det vara ett berett ärende. Jag kan också informera ledamoten om att förslaget om att bygga på östra Föglö inte möts av expertisen på trafikavdelningen med några större hurrarop.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag tror på skärgården. Men jag tror inte på regeringens förmåga att få i gång kortruttsutbyggnaden. Det skjuter igen fram över nyval.

 Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill i så fall ge en eloge åt ltl Sundblom. Trots alla de beslut som landskapsregeringen har fattat den senast tiden kan ledamoten vara så dyster i sinnet. Det är fullständigt otänkbart i min värld. Det sätts för tillfället ner enorma resurser för att komma vidare med kortruttsprogrammet. Vi har flera projekt i röret där det snart också kommer att stå en grävskopa. Vad begär ledamoten mera?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det har pratats, pratats och det fortsätter att pratas. För ett par veckor sedan läste vi i tidningen att det skulle beställas en utredning till. Det finns utredningar hur mycket som helst. Någon gång måste man ta det konkreta beslutet att man börjar. Vi försöker hjälpa regeringen att komma igång. Men den hjälpen vill inte tas emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Det är intressant att jag är den första kvinnan att stå i talarstolen gällande det här ärendet. Ekonomi och män tycks gå bra ihop. Men jag ser att det finns flera andra kvinnliga talare här framöver.

Jag tänkte börja med att kommentera avräkningsbeloppet. Det var en mycket trevlig nyhet som finansministern berättade. Det är ett fantastiskt arbete som regeringen har gjort. Det är mycket glädjande att höra att Aaltogruppen nu äntligen har satts igång. Det har varit frågan om att informera, informera, informera och ytterligare visa på den åländska envisheten och det är vi tacksamma för. Det är de små stegen som gör att Åland går framåt.

Det är också med glädje som jag läser i beredningen att utskottet också betonar vikten av att avräkningsgrunden förändras så att den beaktar den åländska befolkningens relativa storlek. Jag tror att det är helt rätt väg att gå. Det är utifrån den diskussionen som det ska fortgå.

Herr talman! Sedan sjukdomskostnadsavdraget, som har debatterats livligt här flera timmar. Det är ett tungt beslut. Det är inte roligt alls. Jag har själv kunnat vara med och fattat det här beslutet för att jag anser att det är kommunernas bästa. För jag tror inte att våra små kommuner skulle klara av den kostnaden utan en skattehöjning och det är inte rättvist. Jag understöder därför utskottets förslag att kompensera vissa svaga grupper. Jag tycker att det är jättebra att man har tagit hänsyn till vad oppositionen har pratat om, men att man också lyssnat på socialdemokraterna i regeringen och tagit hänsyn till att vi på något sätt måste kompensera de svaga grupperna. Det här är helt i linje med vår politik. Sedan kan man diskutera hur; är det ÅHS-avgifterna för vissa grupper som måste ses över och hur är det med hög kostnadsskyddet? Personligen anser jag att det skulle vara rättvist om barn under 18 år skulle få gå avgiftsfritt till läkare såsom i övriga Norden. Det är viktigt att vi ser över medicinkostnaderna, såsom liberalerna har lyft fram, för cancerpatienter och andra. Det är viktigt att vi har en konstruktiv diskussion. Jag tror inte det finns någon politiker, tidigare regeringar eller nuvarande regering som fattar beslut för att göra ålänningarna illa. Det är för det allmännas bästa som de här besluten tas.

Herr talman! Jag skulle vilja diskutera lite om samhällsservicereformen. Jag hade förmånen att förra veckan i en vänskapskonferens representera Mariehamn i St. Petersburg. Vi diskuterade miljö och ekonomi. Under föreläsningarna fick jag ta del av utrikesministeriets representanter och politiker från riksdagen som berättade lite om Finlands ekonomi. Det var otroligt roligt att höra dem berätta om hur Finlands ekonomiska ställning i Europa fortsättningsvis faktiskt är mycket stark. Vi måste komma ihåg att Finland är ett av få länder som har en skuldsättning under 50 procent av sin BNP och fortfarande klassas AAA. Det ska vi vara stolt över och det ska vi lyfta fram tycker jag. Sedan vet vi att Finland och Åland, fast Åland inte samma sätt, kämpar med en demokratisk tillväxt där vi har sett en fruktansvärd statistik och därför har man infört kommunsammanslagningar i riket. Målsättningen är att Finland ska ha max 100 kommuner efter den här reformen. Det är framförallt vården som man vill effektivera. På finskt håll ser man de privata företagen som ett alternativ.

Även på Åland är en samhällsservicereform den rätta vägen och ett måste. Efter dessa föreläsningar kring ekonomi så upplever jag nog att Åland inte kan vänta. Det är inte hållbart att vi har ett sådant system som vi har idag. Vi måste trygga basservicen och framförallt trygga säkerheten, skötseln och basservicen för den åldrande befolkningen. Det gäller att agera i tid så att vi får en bra struktur som vi alla kan vara nöjda med, så att vi inte hamnar i den situationen där vi släcker eldar eller i panik fattar dåliga beslut. Här vill jag också lyfta fram Virto som ett fantastiskt projekt. Jag hoppas att det tas fram flera sådana innovativa idéer under den här perioden.

Fru talman! Vi har den digitala agenda som utskottet anser att är mycket angenämt och bör prioriteras. Den digitala agendan ska konkretiseras. Det här är också helt i linje med den socialdemokratiska politiken. Det är något som vi har drivit i många år. Vi vill gärna vara en del av ett modernt parlament där elektroniken och datoriseringen ska fungera smidigt.

I utbildningspolitiken är jag jättenöjd över att schema ses över. Den individ som får det här schemat att fungera ute i skolorna, den människan ska vi ta väl hand om och borde belöna. Det här har varit ett stort problem och många har försökt ta tag i det. Jag hoppas verkligen att vi har hittat en kunnig tjänsteman som får schemat att fungera, för det är egentligen det största problemet med den här skolreformen.

Fru talman! Många här i salen har åsikter om trafikpolitiken. Det är något som har diskuterats långt, långt före min tid. Det är inte riktigt hållbart att skärgården, men också hela Åland, straffas med förkortade turer på grund av att bunkerpriserna är så höga. Här måste vi också tänka om och se längre. Jag tror att vi omgående måste arbeta inte bara med kortrutten utan också för hållbara energisnåla lösningar vad gäller färjtrafiken. Det är inte realistiskt att vi ska kunna klara av dessa bunkerpriser tio år framöver. Vi måste sätta miljön och skärgården i fokus vilket vi också fick höra mycket om på föreläsningen i Moskva. Det var miljön som var A och O. Finland måste också börja se över sina kostnader kring bunkerpriserna, komma ifrån de stora oljekostnaderna och försöka hitta alternativa energimetoder. Det är någonting som vi måste tänka på här också.

Avslutningsvis skulle jag vilja kommentera fastighetsenheten och flytten till naturbruksskolan. Jag anser att landskapsregeringen måste ha en mycket klar och tydlig linje, precis som framkom av centerns representant. Med samhällsreformen är det också viktigt att naturbruksskolans utnyttjas. Vi måste också från förvaltningen och från landskapets sida visa att vi inte är intresserade av att centralisera allt, utan vi kan också flytta ut våra avdelningar. Vi behöver inte packa dem som sillar här i borgen, utan vi utnyttjar de vackra och fina lokaliteter som finns. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Om jag förstår ltl Kemetter rätt så ska vi tacka socialdemokraterna för den uppmjukade skrivningen om sjukdomskostnadsavdraget. Det vill jag göra i så fall, om det är socialdemokraterna som ligger bakom de skrivningarna.

Jag tycker ändå att det finns ett glapp i resonemanget. Ltl Sara Kemetter pratade om att man inte vill höja skatten för sjukdomskostnadsavdraget. Men vi vet också att samma socialdemokrater i Mariehamns stad kan tänka sig att höja skatten för en avgiftsfri busstrafik. Jag får inte riktigt det här att hänga ihop, om jag ska vara helt ärlig.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att det är endast socialdemokraterna som kan ta åt sig för den uppmjukade skrivningen. Jag tror nog att hela utskottet har förstått att man inte bara kan skära utan att se till de svaga. Jag tror att alla regeringspartier har varit med och bidragit.

Sedan tycker jag att det är lite osakligt att ledamoten blandar in stadspolitiken här i salen. Vi vet alla att någon sådan diskussion, att socialdemokraterna vill höja skatten för att inte skära ner i busstrafiken, inte har förekommit i fullmäktige igår. Vi har inte ens börjat diskutera i några sådana banor. Jag tror att ledamoten ska hålla sig till borgens ärenden när vi är i borgen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det ska ltl Sjögren definitivt göra, men det finns nog andra som har blandat ihop både det ena och det andra vill jag påstå.

Finans- och näringsutskottet skriver också i betänkandet att man tänker höja avgifterna för ÅHS med 1 miljon euro. Om jag inte minns fel så rör sig intäkterna för ÅHS i runda slängar runt 3 miljoner. Så man tänker sig en kraftig höjning av avgifterna inom ÅHS. Jag vet också att det är väldigt svårt att rikta åtgärder till vissa patientgrupper. Jag uppskattar att majoriteten har en mildare skrivning och att man ska se på den här frågan igen. Jag vet att det är svårt att göra riktade lösningar för det kostar i byråkrati, på samma vis som man har en generell välfärd och att också t.ex. höginkomsttagare får barnbidrag. 

Ltl Sara Kemetter, replik

Det står ingenstans vilka avgifter inom ÅHS som ska höjas. Jag tror att vi måste ge förtroende åt styrelsen att fundera igenom det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag minns väl att det redan i presentationen av tilläggsbudgeten från landskapsregeringens sida, när det gällde de negativa konsekvenserna av slopandet av sjukdomskostnadsavdraget, angavs att de grupper som drabbas så skulle landskapsregeringen särskilt titta på. Minister Carina Aaltonen informerade tydligt om det. Det är nog inte bara utskottet som har hittat på att skriva det som de har gjort, utan det sades redan i samband med remissen av det här ärendet. Vi kände alla till det. Här har gjorts stort nummer av olika grupper som skulle drabbas av slopandet av sjukdomskostnadsavdraget, trots denna information som redan gavs i remissen och som har getts från utskottets sida. Sådan är partipolitiken.

Jag ska något chockera lagtinget genom att tala kort och mycket smalt bara om en fråga. Det är synd att ltl Sundblom inte är här för jag tänkte föra en liten dialog med honom och möjligen med trafikministern, men de kanske hör ändå.

Jag ska hålla mig till det mest centrala i kortruttsutvecklingen när det gäller skärgårdstrafiken. Det är otvetydigt att få Föglötrafiken och Kökartrafiken mer kostnadseffektiv. Det är utgångspunkten för att övrig skärgårdstrafik ska kunna, genom kortruttsutveckling, göras mera kostnadseffektiv och därmed säkerställa bra transportmöjligheter för skärgårdsborna i framtiden.

Med nuvarande system riskerar man hela den servicen genom att prislappen rusar i höjden. Den har redan tidigare varit för hög och nu blir den orimligt hög om vi inte gör stora saker.

Utskottet skriver på sidan 7; ”Även om samtliga de projekt som framgår av budgetförslaget prioriteras så bör landskapsregeringen eftersträva att de projekt som på kort och medellång sikt ger den största inbesparingen förverkligas först.” Det här är ett väldigt tydligt besked från lagtinget till landskapsregeringen. Jag antar att vi är överens om det. Det betyder att de ingredienser som fanns i kortruttsmeddelandet, som föregående regering lämnade till lagtinget och som vi här hade möjlighet att debattera men inte utskottsbehandla och som vi under debatten var överens om att var basen för den kommande kortruttsutvecklingen, så ska i förverkligas på det sättet som utskottet nu säger.

Den här lösningen som liberalerna för fram i sin motion nr 17 är en av de stora och lönsamma satsningar, kan hända den lönsammaste, som ger pengarna snabbast tillbaka.

I remissen av det här ärendet sade vi moderater i vårt gruppanförande att, av det skälet som jag här har redogjort för, vi ser nödvändigheten av att komma framåt, följa kortruttsmeddelandet, börja förverkliga de åtgärderna och välja de mest kostnadseffektiva alternativen. Vi ser av det skälet att trafiken Kökar-Föglö-Svinö ska prioriteras tillsammans med ett nytänkande i anslutningarna över Skiftet till Finland på både södra och norra linjen. I princip är det fyra ingredienser som ger de största ekonomiska effekterna, förutom det som landskapsregeringen nu håller på med; ett helt nytt tänkande när det gäller arbetsskiften och därmed turlistorna.

Därmed har vi från moderaternas sida stor förståelse och vi har också räknat särskilt på liberalernas föreslagna projekt. Jag, som semi Föglö-bo, har kommit fram till att av de fyra alternativ som vi har på östra Föglö så är det förslaget som Sundblom har presenterat i olika sammanhang högst troligt det allra klokaste. Det förslaget som är näst längst söderut av det som har ritats. Det kombinerat med, som Sundblom också har anfört, att stor-Sottungatrafiken kan föras över Överö, via en omformad tvärgående linje, är ett klokt förslag, vilket också har skissats på i det här kortruttsmeddelandet. 

Vän av ordning frågar sig; betyder det här att Roger Jansson är beredd att gå emot utskottets skrivningar om förkastandet av motionen och helt rakt av godkänna det liberala förslaget? Svaret är på detta är nej.

I diskussioner har jag sagt att man bör utreda det här alternativet och man bör göra det samtidigt som man utreder förkortning på västra sidan om Föglö, trafiken på Svinö-Degerby. Det ska göras ett helt annat politiskt klargörande när det gäller trafiken på Finland, vilket vi har föreslagit.

Man gör båda delar, västra sidan av Föglö och på östra sidan av Föglö till Kökar och Sottunga. Sedan får vi se vilket som går snabbast att förverkliga. Här tror jag att man gör de stora ekonomiska vinsterna i hela skärgårdstrafikkonceptet.

Jag uppfattar utskottets skrivning som något positivt för det liberala förslaget. Det är positivt för de skrivningar som finns i kortruttsmeddelandet och det är positivt för de idéer som vi och särskilt de obundna har framfört under en längre tid.

Att uttrycka sig så abrupt som kollegan Sundblom när han sade att det här betänkandet innebär att man i princip nu slaktar kortruttssystemet, för att använda detta eländiga ord som har använts i andra sammanhang, det är väl att ta i lite. Tvärtom, vi ska nog se till att vi med gemensamma krafter kommer till de mest förnuftiga och snabbaste lösningarna.

Men, kära vänner, det är enorma pengar vi talar om. Det är enorma pengar vi talar om! I den här situationen, med underskott på 20 miljoner som vi har i vår årliga ekonomi, är det inte alldeles lätt att trolla fram pengarna, när man har en investeringsnivå på ungefär 15 miljoner. Det inkluderar egentligen inte kortruttslösningarna, utan där ska vi försöka hitta andra former av finansiering. Penningautomatmedel har nämnts, men det är inte en alldeles lätt lösning.

Jag tror att vi rätt snabbt kan komma fram med förverkligandet av kortrutten i landskapsregeringens nu inledda arbete, att vi får de här delarna utredda relativt snart så att vi kanske i budgeten för 2014 kan börja ta in investeringspengar till och med.

Det var mitt smala anförande, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Lagtinget har att välja att satsa på kortrutt eller att inte göra någonting alls. Gör man ingenting går i så fall skärgården ganska säkert sotdöden till mötes.

Jag tycker att det var ett intressant och positivt anförande som ltl Roger Jansson höll.

Vi liberaler har hela tiden velat ha garantier för att man satsar de stora enorma summorna där som det ger fortast, snabbast utdelning och där det ger mest för pengarna. Det är alldeles väsentligt när och om man bestämmer sig att man ska satsa, vilket jag uppfattar att det finns en bred majoritet för.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det som vi är överens om är egentligen samhällsekonomiska självklarheter, att så måste det vara. Utskottet har uttryckt sig väl till den delen. Det har naturligtvis, genom åren, funnits många andra argument som också har anförts i skärgårdstrafiken. Det har varit sysselsättningsmässiga argument, social- och regionalpolitiska argument. Håller vi oss till den samhällsekonomiska argumentationen så är det alldeles klart att det bör satsas först där investeringen ges bäst återbetalning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi är helt överens. Det är bra om man kan komma till ett sådant ställningstagande. Vad och hur man tänker satsa har inte heller varit glasklart för oss i oppositionen. Det låter bra om man kan enas.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det där sista förstod jag inte och kan inte hålla med om. Jag ser så tydligt linjen, när det gäller lagtingets inställning, från den föregående landskapsregeringens kortruttsmeddelande. Meddelandet togs emot väldigt positivt och enhälligt här i lagtinget, fast det hastades fram i slutet av vår mandatperiod.

Den förra landskapsregeringen hann inte börja med några förverkligande åtgärder eftersom meddelande kom så sent. Nu har den här regeringen inte suttit länge, men redan deklarerat själv, och nu via finansutskottet, hur man avser fortsätta att förverkliga det här projektet. Det blir för mig fullständigt obegripligt när man säger att det har förelegat oklarheter i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Tack, vtm Jansson. Jag tror nog att vi finner varandra ganska lätt i den här frågan.

Först vill jag räta ut en liten missuppfattning. Inte risade jag det här betänkandet på det viset. Jag sade att centerns vilja tidigare, för ett par år sedan, att bygga ut kortrutten inte var särskilt stor och här i betänkandet fick jag det bekräftat. Nog är det säkert de båda stora partierna i regeringen som anför tongången.

Jag är mycket glad åt vtm Janssons anförande. Jag hoppas att man på nästa gruppmöte med regeringsgrupperna säger att man kommer med en framställning och sätter igång.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Kollegan Sundblom känner säkert till att beteckningen efter mig är ett stort M som i moderat, därför kan jag inte ta emot en replik som gäller centern. Däremot vill jag med bestämdhet påstå att det regeringsprogram som vi har kommit överens om när det gäller trafiken, och det arbete som utförs av minister Thörnroos nu i landskapsregeringen imponerar på mig som moderat. Därför kan jag inte hålla med om att det skulle föreligga några oklarheter när det gäller regeringskollegan centerns vilja och kraft för att få detta framåt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Detta sade jag för att räta ut eventuella missförstånd i mitt anförande tidigare i talarstolen och det som vtm Jansson sade.

Vtm Jansson pratade om omformad tvärgående. Ja, det kan sedan finnas med i hela det stora konceptet till fastlandet. Det skulle vara så passligt och falla så väl ut att först starta upp Kökartrafiken med egna medel för att få igång det hela. För det är där som de stora, stora inbesparingarna i driftskostnaderna finns. Startar vi den vägen så finns det sedan en åtgärdsmotion om extra anslag och sedan drar vi mot nordost över alla holmarna.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag behöver inte upprepa att jag tycker att det är ett gott resonemang. Men om vi ökar belastningen på Föglövägarna och för trafik över till ta fasta Åland så måste vi ha en trafik på Degerby-Svinö som klarar av det ökade trycket. Annars har vi gjort en björntjänst åt både Kökarbor och Lill-Sottungabor och Stor-Sottungabor. Vi får se till att vi kan hantera det. Därför säger vi moderater att båda projekten är viktiga att få igång och planera nu.

Personligen tycker jag att man borde ta det västra alternativet före, men om det visar sig att markägarförhållanden och annat gör att det ändå är möjligt att ta den östra delen före så varför inte. Men låt oss nu ordentligt klargöra båda alternativen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har länge förstått och uppfattat att moderaterna är välvilligt inställda och ser behovet av att investera bort driftkostnaderna i skärgårdstrafiken. Vi vet också att våra tankar inte skiljer sig särskilt mycket ifrån moderaternas. Moderata trotjänare skrev för ett tag sedan en insändare om behovet av att skynda på för att uppnå de här effekterna. Det är väl kanske inte så mycket att diskutera. Frågan är bara hur man ska skapa en situation där det finns förtroende för att man verkligen går vidare med dessa projekt. En semi-Föglöbo och en Kumlingebo har säkert bilden av att skärgårdsborna inte riktigt är övertygade om att man verkligen menar allvar nu med vad man säger, även om man kan läsa betänkandet som om man menar allvar. Det är viktigt att visa det på ett tydligt sätt. Det skulle skapa en tydlig signal åt skärgårdsborna nu i dessa tider när man också ska spara in 3000 körtimmar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Inte bara semi-Föglöbor utan sannerligen också Mariehamnare har genom årtionden varit garanter för att man satsar tillräckligt i skärgården. Ungefär 20 procent av budgetbelastningen på 330 miljoner går till skärgården på olika sätt och vi har under 10 procent av befolkningen i skärgården. Vi är alla överens om att fortsätta satsa, men vi måste göra det på ett klokt sätt. Det är inte långsiktigt hållbart att köra med dagens trafiksystem. Jag tror inte att det är någon vits att göra någon större partipolitik av de här frågorna. Jag uppfattar att vi alla strävar åt samma håll.

 Jag är ingen garant för att landskapsregeringen kommer att genomföra en bra politik, men jag har en mycket stark tro och övertygelse om att så kommer att ske.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Delar av oppositionen och liberalerna i synnerhet kommer att föra motionen till omröstning. Flera här har sagt, i synnerhet vtm Jansson, att det finns många goda tankar i den motionen. Sedan kommer motion att bli nedröstad, vilket ingår i det normala systemet, det är ingenting konstigt med det. Om följden av hela den här processen och diskussionen blir att vi kommer vidare så är det inte så mycket att orda om längre. Det är bra för alla.

Men om det visar sig vara tvärtom så blir det en besvärlig situation för hur man verkligen ska kunna ha förtroende för att den här majoriteten driver frågan vidare. Den som lever får se.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Ibland har jag i min politiska karriär övervägt om jag ska föra saker till omröstning när jag vet att jag förlorar. För då vet jag att det blir ännu längre resa att nå det mål som jag vill uppnå. I riksdagen valde jag t.ex. att inte föra frågan om lagtingets lagmotion om parlamentsplatsen till omröstning i plenum. En förlust med 199-1 hade varit långsiktigt skadligt för Åland. Jag vet inte hur det är med skärgårdstrafiken men jag tror dock inte att en sådan negativ åtgärd från liberalernas sida ska vara negativt för förverkligandet av kortrutten. Man bör alltid hålla i minnet att ett sådant politiskt agerande kan vara lite negativt, åtminstone när det gäller tidtabellen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tänker enbart ta upp tre frågor den här gången. Om tiden medger kanske jag avslutar med en liten allmänpolitiskt reflektion.

Den principiella fråga som jag tänker ta upp först, och som jag saknar lite svar ifrån finansutskottet, är när man skriver så här: ” I fråga om hälso- och sjukvården konstaterar utskottet i likhet med landskapsregeringen att hälso- och sjukvårdsplanen utgår som en konsekvens av den nya lagstiftningen. ”Det är ju helt sant. Jag tycker att det skulle vara intressant om man från finansutskottets sida förde ett principiellt resonemang om på vilket sätt lagtinget i så fall kan dra upp huvudlinjerna, påverka och styra hälso- och sjukvården i demokratisk ordning, just på grund av att hälso-och sjukvården utgör en så oerhört stor del av landskapets hela budget. Det här konstaterade är ju helt riktigt. Men det blir lite hängande i luften. Vår ledamot Brage Eklund har fört fram att man ska hålla hälso- och sjukvårdsplanen kvar tills man vet vad som ska komma i stället. Det här är hemskt mycket pengar och viktiga politiska områden. Jag uppmanar finansutskottet att nästa gång titta på det här ganska noga.

Den andra frågan handlar om Gullåsen. I betänkandet sägs: ”Utskottet har erfarit att ombyggnaden av Gullåsen till geriatrisk klinik beräknas kosta ca 20 miljoner euro men att det är osäkert om medlen kommer att räcka. Utskottet understryker vikten av att ombyggnaden håller sig inom given ram. Utskottet anser mot denna bakgrund att man nogsamt bör överväga möjligheterna att använda befintliga byggnader i så stor utsträckning som möjligt”. Det är väldigt bra. Det sistnämnda tog jag själv upp i remissen. Men för de nya i finansutskottets vill jag säga att den här typen av kategoriska skrivningar har finansutskottet haft många gånger utan att det på något sätt har följts. Man har alltid ändå stått där och konstaterat att det här ligger långt, långt över ramen, ibland 20-30 procent. Jag tycker att skrivningarna är väldigt bra. Jag hoppas att finansutskottet utövar all sin makt för att följa upp att det också blir på detta sätt.

Fru talman! Jag sade i en replik tidigare att jag är lite förvånad över det som finansutskottet skriver när det gäller avräkningsgrunden. ”Utskottet har erfarit att landskapsregeringen fortsätter den tidigare landskapsregeringens arbete på politisk nivå för att förändra avräkningsgrunden.” Jag är faktiskt tveksam till om det har förekommit så hemskt mycket arbete tidigare. Jag ser det inte heller som någon större seger att man nu får till stånd en arbetsgrupp.

Om man tittar i förarbetena till självstyreslagen på hur regleringen av avräkningsgrunden ska gå till så är det ganska långt beskrivet. Jag ska återkomma till det.

Man säger också från finansutskottet så här: ”Utskottet betonar vikten av att avräkningsgrunden förändras så att den beaktar den åländska befolkningens relativa storlek.” När man slog fast avräkningsgrunden som sist och slutligen blev 0,45 så är det riktigt att man då tog hänsyn till Ålands befolkning. Man konstaterade att under jämförelseåren som slutade vid 1982 så skulle 0,48 ha varit den relevanta siffran. Men finansministeriet i Helsingfors kom underfund med att då kommer Åland att få för mycket pengar och så drogs det ned till 0,45. Men det kan man inte hänvisa till nu om man vill ändra avräkningsgrunden. Därför kommer jag att fördjupa mig lite i den här problematiken i mitt anförande.

I 47 § i självstyrelagen sägs: ”Avräkningsgrunden är 0,45 procent. Om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek, skall avräkningsgrunden ändras. Avräkningsgrunden skall höjas,
1) om landskapets utgifter har ökat genom att landskapet övertar förvaltningsuppgifter som ankommer på riket eller, efter överenskommelse med riket, genom att landskapet svarar för verksamhet som helt eller till betydande del tjänar riksintressen,
2) om uppnåendet av självstyrelsens syften orsakar väsentligt ökade kostnader, eller
3) om landskapets förvaltning annars belastas av betydande utgifter som inte hade förutsetts när denna lag stiftades.
Avräkningsgrunden skall sänkas, om riket har övertagit förvaltningsuppgifter som ankommer på landskapet och landskapets utgifter därigenom har minskat.
Om ändring av avräkningsgrunden stadgas i rikslag med lagtingets bifall.”
Det krävs att både riksdagen och lagtinget är överens om det.

I förarbetena till rikspropositionen och i grundlagsutskottets betänkande nr 15/1990 till den här bestämmelsen sägs: ”För att framtida ändringar ska kunna beaktas och erforderlig flexibilitet uppnås, har det ansetts vara påkallat att föreslå möjligheter till en ändring av avräkningsgrunden. Avräkningsgrunden ska ändras t.ex. då uppbyggnaden av statsbudgeten undergår större förändringar genom överföring av större budgetområden till särskilda fonder eller på annat sätt. Likaså skall en ändring ske när ändringar sker i brutto-nettoprincipen.”

Vidare i motiveringarna till rikspropositionen sägs i detaljmotiveringarna till 48 §: ”Emedan de inkomster som upptas i statsbokslutet är beroende av gällande budgeterings- och bokföringsregler föreslås det att det i första momentet av avräkningsgrunden ska ändras om grunderna för statsbokslutet genomgår förändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek.” Det här är lite pudelns kärna, tycker jag.

Det sägs också så här; ”I stadgandet åsyftande strukturförändringar kan vara t.ex. överföring av större budgetområde till fristående fonder eller förändringar i sättet att redovisa inkomsterna i statsbokslutet, brutto-nettoprincipen.” Alla de här tre kriterierna har uppfyllts under åren. ”Även mindre förändringar kan beaktas om dessa under en längre tidsperiod totalt sett leder till väsentliga ändringar i jämförelse med förhållandena när lagen träder i kraft.”

Sedan ytterligare i detaljmotiveringen i propositionen nämns det en sak som jag undrar om någon överhuvudtaget är medveten om dess mera? ”Varje sådan ändring i statsbudgeten prövas årligen, särskilt med utgångspunkt i dess inverkan på landskapets ekonomi. För att en ändring enligt första momentet ska vara befogad skall förändringen avse någon i princip i bokslutets uppbyggnad”.

Det är ganska klart hur det här ska gå till om man går till förarbetena och detaljmotiveringarna. Avräkningsgrunden ska ändras om det sker några ändringar i statsbokslutet.

Landskapsrevisorerna fördjupade sig väldigt mycket i det här för budgetåret 2008. I augusti 2009 kom man underfund med att någon framställning om en ändrad avräkningsgrund inte har gjorts från vare sig landskapets eller statens sida. Det är inte någon illvilja, utan på finansministeriet finns andra frågor som uppfattas som viktiga. Jag tror att man inte kan förvänta sig att staten ska göra några ändringar här om det inte kommer propåer från Åland. Det är de propåerna som borde ha kommit.

Landskapsrevisorerna gick igenom och fann fem punkter där följande ändringar har gjorts:

1) En utökad nettobudgetering har man gjort på rikssidan.

2) Man ändrade verksamhetsformer. Man har inrättat affärsverk. Man har gjort olika bolagiseringar. Allt detta har hamnat utanför intäktssidan på statsbudgeten.

3) Man har förändrad finansiering av Folkpensionsanstalten.

4) Man hade förändringar i statens budget och bokslut till följd av EU-inträdet. Som exempel nämndes införandet av interventionsfonden till jordbruket.

5) Berör förändringar gällande statens fonder.

När det gäller den första punkten, nettobudgeteringen, kom landskapsrevisorerna fram till att den har haft en inverkan på landskapets inkomster under åren 1993 till 2009 med cirka 100 miljoner euro i minskade intäkter till landskapet Åland. Jag har inte hittat några beräkningar någonstans. Jag tror inte heller att landskapsregeringen har gjort några sådana beräkningar på vad de övriga fyra punkterna har lett till när det gäller att man har bolagiserat verksamheter och inrättat olika affärsverk.

Fru talman! Jag har inte några kalkyler, jag vill understryka att min tro är att vi säkert har tappat kanske 200 miljoner euro under den här tidsperioden på grund av att de inte har gjorts några framställningar om ändrade avräkningsgrunder, enligt den mekaniken som beskrivs ganska klart och tydligt i förarbetena och detaljmotiveringarna till självstyrelselagen och det tycker jag är väldigt trist.

Sammanfattningsvis vill jag varna för glädjen att man nu tillsätter en arbetsgrupp för att uppfinna hjulet en gång till. Enligt mig finns mekaniken ganska välbeskrivet i de dokument som jag hänvisade till. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! När det gäller den första frågan, om man inte trots allas borde ha hälso- och sjukvårdsplanen kvar eftersom ÅHS upptar 28 procent av landskapet budget, fritt taget ur minnet. Utskottet har funnit att det är en god idé att hålla en delegering som är rätt tydlig. Vi tillsätter ändå en styrelse som är både politiskt och parlamentariskt tillsatt. Det är väl ingen större idé att ha en styrelse om man inte delegerar uppgifter till dem.

När det gäller att den geriatriska kliniken ska hålla sig inom ramarna så är det utskottets uppfattning att så ska det vara.

Beträffande avräkningsgrunden så uppfattade jag att den frågan nog var riktad till finans- och näringsutskottet. Men jag är rädd för att frågan drunknade i orden. Skulle man uppfatta det som att ltl Eriksson inte vill att vi ska försöka få upp avräkningsbeloppet?

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi börjar räkna ord så hade jag nog ett fåtal ord jämfört med den presentation som finansutskottets ordförande hade.

Jag gick klart och tydligt igenom på vilket sätt man enligt dokumentationen kan ändra avräkningsgrunden. Där nämns det ingenting om befolkningsunderlaget som är den enda punkt som finansutskottet skriver om. Jag ställer mig frågande till varför man har fastnat vid något som de facto inte har stöd i självstyrelselagen?

När det gäller hur stor del av landskapet budget som går till ÅHS så kan vi enas om att det är cirka 1/3 del.

Jag tänker inte bara på den turbulens som har varit om 1 600 euro i juristfaktura, men jag tror att det är viktigt att folket via det folkvalda parlamentet har möjlighet att peka ut vilka huvudprioriteringar man tycker att är viktiga i ett så pass viktigt politikområde. När hälso- och sjukvårdsplanen försvinner, vad ska man då ersätta den med? Det borde finansutskottet ha resonerat om.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Då förstår jag. Naturligtvis har vi i finans- och näringsutskottet tagit till oss att grunden för avräkningsbeloppet inte ingår i de ursprungliga planerna. Men vi har också nogsamt sett att politiken tenderar att förändras över tid. Det som var verklighet för 90 år sedan är inte verklighet idag, lika lite som det som var verklighet för 10 år sedan är verklighet idag. Argumentet om befolkningens storlek på Åland är enligt utskottets mening starkt och bör därför användas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan säkert vara ett bra tilläggsargument. Det är klart att politiken ändras över tid, man ska vara modern och ha stora svepande formuleringar. Min erfarenhet är att om man vill få till stånd en förändring i förhandlingar med de finska myndigheterna så är det väldigt viktigt att man har självstyrelselagen att hålla sig till, att man kan hänvisa till vilken rätt vi har enligt självstyrelselagen. Jag ser att finansutskottets ordförande ruskar på huvudet, men det är säkert p.g.a. bristande erfarenhet. För det har så många gånger visat sig att om man kan hänvisa till självstyrelselagen hur regelverket är, då brukar det lossa. Självstyrelselagen är ju de facto en finsk lag som är jämställd med grundlagen. Allmänna politiska floskler leder ingen vart. Tro mig!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! År 2008 och 2009 utfördes det ett mycket givande arbete mellan dels lagtinget men också mellan landskapsrevisorerna och landskapsregeringen. Man fördjupade sig i de här frågorna. Jag tror att det var bra för alla parter. Resultatet av det har räknats upp här. Som följd av det har landskapsregeringen gjort just på det viset som här efterfrågades. Man har använt sig av det materialet kompletterat med ytterligare saker som har sänts över till finansministeriet i Helsingfors. Det har uppenbarligen följts av en politisk överenskommelse om att man ska se på det här. Grunden i det här arbetet ligger i att vi har kunnat visa på punkt för punkt varför avräkningsgrunden borde ändras grundat på självstyrelselagen. Det finns inbakat i det här. Fortfarande är systemet så att det krävs rikslag för att få ändring och då måste en finansminister gå upp i riksdagen och begära en förändring.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt att det krävs rikslag och den rikslagen kan inte heller antas utan lagtingets bifall. Det är ju ett exempel på de paradoxer som finns i den nuvarande självstyrelselagen. Som jag läste upp ifrån förarbetena så var ju faktiskt intentionerna att det skulle bli någon sorts flexibilitet om det sker ändringar i budgetupplägget på rikssidan eller på den åländska sidan. Hur den flexibiliteten skulle skötas finns också ganska väl beskrivet genom att man ska göra årliga avräkningar och olika kontroller. Men ingenting av detta har gjorts, vilket är beklagligt, tycker jag.

Jag kommer så väl ihåg när dåvarande finansminister Perämaa och jag på hösten 2010 debatterade tilläggsdelarna för LFA och miljöstödet och varför man inte ser till att man får klumpsumman ändrad och även då gick vi in på den här problematiken. Men då sades det att man inte ville störa processen med ramlagen och ett eventuellt övertagande av beskattningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Framförallt p.g.a. att det också fanns en framställan om 50 miljoner euro i extra anslag, vilket fördes i hamn och inte var en oväsentlig sak i sammanhanget heller.

Systemet hur det kunde ha varit, såsom ltl Anders Eriksson försöker beskriva det, skulle ha varit fulländat först då om man för varje år skulle ha kunnat notera avvikelser. Sedan kunde lämpligen Ålandsdelegationen ha fattat beslut huruvida förändringar hade skett. Såsom jag har fått det beskrivet och enligt min minnesbild så blev det ändrat i slutskedet att det skulle krävas rikslag med bifall från lagtinget för att ändra avräkningsgrunden. Då blev detta genast en politisk fråga igen. Fortfarande måste man ändra lagen. En finansminister i Helsingfors måste gå via riksdagen och ändra lagen. Det funkar inte så enkelt att man bara kan gå upp och begära det. Det fordras ett politiskt arbete.

Grunden i detta ligger ändå i självstyrelselagens stadganden och förarbeten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt. Om vi ser på hela uppbyggnaden av självstyrelselagen, som de flesta av oss är överens om att den är för detaljerad, den är för krånglig och det är för många kontrollstationer. Men lagen är som den är. Mot den bakgrunden försvarar jag faktiskt systemet med att det är i rikslag, som ska antas med lagtingets ifall, som avräkningsgrunden ska slås fast. Jag tror att vi skulle ligga ännu risigare till i ekonomiskt hänseende om man ifrån rikssidan ensidigt hade kunnat ändra avräkningsgrunden. Jag ser att den före detta finansministern håller med, men säkert nuvarande finansministern också.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kunde göra detta kort genom att säga att jag håller helt och hållet med min företrädare ltl Perämaa. Men jag kan ge några tilläggssynpunkter.

När det gäller det här systemet så är det precis såsom ltl Eriksson har beskrivit det. Det finns en mekanism och den mekanism förutsätter det som nu håller på att ske, nämligen att en partssammansatt arbetsgrupp nu kommer att göra ett jobb. Målsättningen är att gruppens arbete ska sluta i ett lagförslag som innehåller en förändring av avräkningsgrunden.

Problemet varför det här inte har skett tidigare är nog politiken och verkligheten. Under 90-talet, de första 10 åren när det här systemet var i kraft, var det för små förändringar. Man tyckte att hade gått för kort tid för att börja diskutera de här sakerna. Under 2000-talet vet vi att det har varit en väldigt stor skillnad i den ekonomiska utvecklingen på Åland och i Finland. Vi på Åland har de facto haft en god ekonomi medan de har haft det motsatta på rikssidan. Därför har det inte funnits en politisk vilja att komma till mötes.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var synd att finansministern blev avbruten, men reglerna är så. Jag säger ingenting om det.

Om vi tittar på det system som vi har nu så är det ett juridiskt uppbyggt system där självstyrelselagen är vattendelare och det enda som man kan hålla sig i om man överhuvudtaget vill få fram något som kan vara till nytta för Åland. Alla partier är överens om att juridiken ska bytas ut mot politiken. Men tillsvidare, enligt mitt synsätt, så är det juridiken som är vägledande. Min erfarenhet är att om man kan hänvisa till självstyrelselagen, som är en rikslag, att det finns en automatik som ska reglera det här, så ger det resultat. Men problemet är att man från åländsk sida har varit alltför hänsynsfull och alltför rädd för hur det här ska uppfattas på rikssidan istället för att våga hävda den rätt som vi de facto har enligt självstyrelselagen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller inte med om att man från åländsk sida har varit för försiktig. Tvärtom, i den här frågan har det egentligen pågått kontinuerliga diskussioner mellan landskapsregeringarna och finansministeriet. Men det har inte funnits någon mottaglighet för den diskussionen förrän nu, genom det senaste initiativet som togs av den förra regeringen och som nu håller på att fullföljas av den här regeringen. Nu får vi se hur den mekanismen fungerar. Som ltl Eriksson säger så finns det en mekanism i självstyrelselagen, men för att den mekanismen ska förverkligas måste det också finnas en politisk vilja på bägge sidor. Naturligtvis har den viljan funnits hela tiden på den åländska sidan. Nu finns det en möjlighet att komma någon vart också på rikssidan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Med all respekt, finansministern Nordlund, så omfattar jag inte den där historiebeskrivningen. Ända sedan Åland Framtid kom in i lagtinget år 2003 har vi om och om igen plockat upp den här problematiken för fullständigt döva öron. Nu framställs det som om man har gjort massor och som om man har jobbat jättemycket för att få till stånd avräkningsgrunden. Men finansminister Nordlund sade ju själv att det inte var så lätt för det kunde uppfattas som politisk problematiskt i och med att vi skulle få mera pengar till Åland och vi som hade så mycket pengar förut. Det är detta som har gjort att man inte har vågat driva den här frågan tillräckligt kraftfullt från åländsk sida.

Det var först när landskapsrevisorerna, via Rolf Granlund, tog i den här problematiken och beskrev allt i detalj hur det fungerade, som man åtminstone började prata om frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Inledningsvis vill jag passa på att gratulera utskottsordförande Jörgen Pettersson och utskottets majoritet för ett konstruktivt och bra betänkande. Det är ännu en målstolpe i det parlamentariska samarbetet att vi så enigt kan stå bakom omställningsbudgeten som kommer att bli riktgivande för en stor del av de reformer och förändringar som ska genomföras under den här perioden.

Jag vill också tacka vicelantrådet för informationen om att det nu äntligen tillsätts en grupp för att se över avräkningsgrunderna. Jag tror att jag kan säga att en del av framgångarna kan socialdemokraterna delvis ta åt sig, inte enbart, men jag tror att det har haft en viss betydelse att socialdemokraterna i Finland har finansministerposten. Det var roliga nyheter. Det ska bli oerhört spännande att se om den här gruppen kan nå något resultat. Det är ju inte så självklart att det blir något resultat. Men att vi måste ha en ändring till stånd i den här frågan är nog ganska klart. På den här punkten är inte självstyrelselagen funktionell.

Fru talman! Jag tänker tala om sjukdomskostnadsavdraget. Det brukar sägas att politik är att vilja. Hur manifesteras det? Ja, vad vill vi? Vi sätter upp ett mål och det brukar idag populärt kallas att man har en målstyrd verksamhet. I det här fallet kom målet, dvs. att ta bort sjukdomskostnadsavdraget för att förbättra de offentliga finanserna, ganska sent i processen att ta fram omställningsbudgeten. Det har präglat debatten på det viset att det inte finns några färdiga förslag och inte några direkta konsekvensbedömningar i budgetförslaget. Men, regeringspartierna har lagt ett mål och nu kommer arbetet med att utreda hur man ska förverkliga detta mål. Det är sant, som före detta finansminister Perämaa säger, att på det viset jobbade inte den förra regeringen. Många gånger sade jag och andra här från talarstolen att den föregående regeringen försökte utreda sig till vilka politiska mål man ska ha. Jag förstår tankegången att man på det viset är demokratisk och att man vill förankra den förändring som man vill genomföra. Risken är bara att det blir någonting. Man blir så oenig så att man inte kan slå fast målet, vilket många gånger var väldigt karakteristiskt för den förra regeringen. Ltl Perämaa säger också att liberalerna tänker på individerna i första hand. Det är sant att just det här avdraget påverkar direkt individerna. Men i liberalernas förslag hade det ju dessutom påverkat kommunerna och det kan man väl inte riktigt hoppa över. Vilka konsekvensbedömningar har liberalerna gjort på sitt förslag? Hur har man tänkt att kommunerna ska kompenseras? Har man hört med kommunerna? Hur gick det till?

Jag kommer nämligen ihåg när ltl Perämaa som finansminister hade kommit överens, trodde man, med kommunerna. Sedan kom ltl Perämaa till regeringen och föreslog något helt annat. Det är ett möjligt sätt att jobba på. Jag ser inte riktigt att det är förtroendeskapande, hållbart och långsiktigt. Nej, man måste ta det politiska beslutet och själv säga vad man vill när man sitter i en regering och när man stöder den regeringen.

Att vilja att ta bort sjukdomskostnadsavdraget är ju ingenting roligt. Det är ju av andra skäl som man ta bort det. För min del är avdraget så orättvist. Man har tagit bort avdraget i riket och samtidigt införde man allmän tandvård. Allmän tandvård är en reform som rör alla generellt. Den reformen påverkar i hög grad individernas sjukdomskostnader.

Här har vi nu ett sådant system att om man är någorlunda stadd vid kassa och har råd att gå till privat tandläkare så kan man göra avdrag i kommunalbeskattningen. Skatteeffekten motsvarar den procent som skatteörets pris har på den avdragbara summan. Är det rättvist? Är det bättre än allmän tandvård enligt liberalerna? Att de som har råd att gå till tandläkaren ska finansiera sina tandvårdskostnader via den kommunala budgeten? Märkväl, det finns inget tak. Att byta ut alla sina tänder kostar ungefär 130 000 euro. Enligt det liberala förslaget skulle det vara helt möjligt att göra sjukdomskostnadsavdrag i kommunalbeskattningen. Skatteeffekten är t.ex. i Mariehamn 17 procent. 

Utredningar som utskottet har gjort och redovisats visar att ¾ av dem som gör sjukkostnadsavdraget utgörs av medel- och höginkomsttagare. Det är inte särskilt gynnsamt för de svaga inkomstgrupperna om man vill förbättra deras möjligheter att t.ex. utnyttja privat tandvård eftersom det är så dyrt.

Vid sidan av det här gynnas också de som har råd att gå till privata läkare. Men det är klart, för dem som har små inkomster och höga medicinkostnader, mediciner som man måste ta, så är det här en liten tröst, speciellt i samband med julen när man får lite återbäring så att man kan ha lite extra pengar i börsen. Jag har hört många säga att detta är något som de kommer att sakna.

I den här debatten har jag nog märkt flera gånger att det kanske är så att alla inte inser att det inte är avdragsbeloppet som man får tillbaka, utan att det är skatteeffekter som motsvarar skattepriset i kommunen.

Fru talman! Enligt mig och socialdemokraterna så är inte det här ett bra avdrag eller ett bra sätt att stärka de svaga inkomstgruppernas ekonomi så att de ska ha tillgång till en god hälso- och sjukvård och en tandvård.

Det finns andra avdrag som man också kan laborera med. Man har lite berört egen åländsk kommunalbeskattning i diskussionen här. Vi har ett grundavdrag som man kunde utveckla. Det kan man använda upp till en inkomstnivå på 25 000 euro. Det är ungefär vid den gränsen som den största effekten av det nuvarande sjukdomskostnadsavdraget, när man går uppåt, finns. Om man vill ha en fördelningspolitisk syn på den här frågan då ska man gå in och titta på grundavdraget och det kan man kanske förbättra avsevärt för de låga inkomstgrupperna. Då fokuserar man inte bara på sjukdomskostnaderna, utan totalt man stöder de svaga inkomstgrupperna totalt sett. Det är ett generellt avdrag och det skulle relateras till inkomsten. 

Det finns också andra avdrag. Vid sidan av det här så bör man kanske tänka just på att generell hälso- och sjukvård gagnar dem som har små inkomster bäst. Avdrag och avgifter gynnar dem som har mycket pengar. Den generella välfärden är alltid bäst för svagare inkomstgrupper. Ska man kunna göra avdrag så måste man ha pengar att lägga ut. Det är ju faktiskt många som överhuvudtaget inte är i den situationen att de kan välja, utan de får avstå och då får de också avstå från avdrag.

Det är samma sak med avgifter; ju mera avgifter vi har och desto högre avgifter desto svårare blir det för dem i svaga inkomstgrupper att utnyttja tjänsterna, som ändå till största delen är skattefinansierade.

Den diskussion som har förekommit efter att regeringen presenterade det här förslaget tycker jag att ha varit mycket värdefull. Det har kommit fram oerhört många väsentliga synpunkter i den allmänna debatten. Jag är säker på att regeringen kommer att kunna utnyttja det här i det fortsatta arbetet.

Den här reformen genomförs inte omedelbart. Man har nästan fått det intrycket att nu blir det hårda bandage för alla som har små inkomster och är svårt sjuka. Reformen införs först under nästa år och det gäller då beskattningen för år 2014. Det finns tid för regeringen att ta fram ett förslag för att se över de små inkomsttagarnas möjligheter att få en hälso-och sjukvård som motsvarar deras behov. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst blir det mycket efterhandskonstruktioner. Jag skulle ha respekt för om ursprungsförslaget var att man kanske skulle ha satt ett tak eller friserat sjukdomskostnadsavdraget. Men så har det inte förts fram i diskussionerna. Man mildrar detta nu. Utgångspunkten var att avdraget skulle tas bort helt och hållet.

Problemet är att vi inte heller har förslag på någon allmän tandvård eller finansiering av det. Just med det här förslaget så får ju de facto alla ålänningar dyrare tandvård, innan man har kommit emot med något annat förslag. Så blir det, det är ett faktum som vi svårligen kan bortse ifrån. Visst är målstyrning alldeles utmärkt bra, men någon slags känsla måste man ha vartåt det barkar, annars kan det gå som det gick med MISE och med struktur-07.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Katrin Sjögren pratar som om sjukdomskostnadsavdraget ska slopas i morgon. Så är ju inte fallet. Vi är glada och tacksamma på förslag om det finns. Min fråga till ltl Sjögren är: Hur har liberalerna tänkt finansiera sitt förslag? Ska kommunerna betala det här sjukdomskostnadsavdraget? Är det rimligt att dyra privata tandläkarräkningar ska betalas av andra kommuninvånare, bl.a. av dem som inte har råd att gå till tandläkare? Är det ett bra system? Är det liberal fördelningspolitik?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är landskapsregeringen och majoriteten som ska presentera förslag på hur man tänker göra.

Beträffande grundavdraget kan vi konstatera att vi redan har ett eget system för sjukdomskostnadsavdraget, ett system som har kostat tid och pengar att bygga upp, och som man nu tänker rasera. Ska vi ha ett eget system och göra ändringar i grundavdraget så kommer det också att kosta pengar. Det är ju samma sak där. De som har de minsta inkomsterna får ju inte göra något grundavdrag.

 Jag ska med öppna ögon ta del av det som landskapsregeringen och majoriteten kommer fram till när det gäller de svagaste grupperna. Om det är bra så kan majoriteten räkna med liberalernas stöd. Men vi kommer att vakta väldigt noga att de som har det värst inte blir utsatta för hårda inbesparingar. Lita på det!

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Nej, det är jag inte orolig över för en minut. Jag är bara orolig över hur liberalerna har tänkt finansiera sitt förslag på kommunalnivå.

Det är inte min ambition att tillfredsställa liberalerna i det här sammanhanget utan väljarna. Det är en liten skillnad. Jag förväntar mig överhuvudtaget inte att liberalerna kommer att godkänna något förslag i det här avseendet. Vi ska försöka säkra rättigheterna för dem som berörs av det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är inne på samma linje som ltl Katrin Sjögren var. Det är en liten efterhandskonstruktion när det gäller kompensationer för det avdraget. Det är p.g.a. att man har fått kritik från allmänheten och från dem som blir drabbade.

När man lägger fram en reform, oberoende vilken det är, så borde man ha konsekvenserna klara för sig och vem som kommer att drabbas Man borde också ha lagt fram om en kompensationsplan för dem som blir drabbade. Det finns inte här. Det här ska träda ikraft vid årsskiftet, fast man säger att man har en viss tid på sig. Men för oss som har jobbat med det här och vi som sitter i oppositionen och även i finansutskottet hade det varit mycket enklare om man redan hade haft klart för sig hur man tänker kompensera dem som blir drabbade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, säkert, men nu finns inte det. Jag skulle inte säga att det är en efterhandskonstruktion. Nu tar vi emot synpunkter. Det är en väldigt öppen process. Alla deltar, jag har sett att det har varit mycket skriverier om den här saken. Tids nog kommer ltl Brage Eklund att få se vilka alternativ det här resulterar i.

 

Angående målstyrning och att veta vad man vill är faktiskt väldigt avgörande i politiken för att man ska få till stånd förändringar.

 Jag hoppar lite, kanske talmannen slår av mig, men jag tänkte på detta med kortrutt. Kortrutt är vad man vill, det är målet och nu utreder man kortrutten.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback och jag har väl kanske lite olika syner på hur man ska gå fram i en sådan här process. Jag tycker att man borde ha lite mera klarlagt hur slutprodukten ska vara. Nu lägger man fram en del och sedan ska man jobba fram resten av slutprodukten. Jag tycker att man ska ha en tydligare slutprodukt när man presenterar det. Där är skiljelinjerna mellan ltl Sundback och mig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, om den skiljelinjen är politisk väsentlig så håller jag gärna med om det. Men vad anser egentligen Ålands Framtid? Tycker ni att sjukdomskostnadsavdraget är bra, att de rikaste gynnas mest? Ska vi ha den typen av fördelningspolitik? Jag förstod att ert förslag var att landskapet ska fortsätta att finansiera sjukdomskostnadsavdraget.

Man tycker att vi inte ska göra några förändringar, bidragspolitik brukar det höras från bänken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag sade att jag skulle återkomma i ett anförande. Jag är glad att jag hinner hålla det. Jag måste avlägsna mig alldeles strax.

Det handlar om mjölkkorna som ltl Brage Eklund och jag har haft diskussioner om i utskottet också. Jag hann inte riktigt säga allt som jag ville ha sagt i det korta replikskiftet.

Vi kan göra mycket men vi kan inte göra allt. Det är vi överens om i alla fall. Vi vet att efterfrågan på mjölkprodukter är större än vad tillgången är, vilket den har varit i många år och förändringar som har behövts har inte skett för att fylla den efterfrågan.

Vi har konstant haft 14 miljoner liter mjölk. För att göra en reform och en omställning så är det viktigare för mig att vi ser några framåt i tiden. Hur ska vi skapa den här omställningen och reformen? Ska vi göra som vi alltid har gjort tidigare, då vet vi hur det går. Det blir färre gårdar, större gårdar och färre antal kor som producerar lite mera. Det räcker inte för att öka efterfrågan eller fylla behovet av efterfrågan. Vi måste helt enkelt börja prioritera.

Idag betalar vi 650 000 euro för ett avbytarsystem. Från regeringens sida har vi sagt att 2012, 2013 och 2014 gör vi ingenting. Vi behåller dagens system. I nästan tre år har en mjölkproducent tid på sig att fundera på sin framtid. Det finns de som har sagt att om den här förändringen sker så kommer vi att sluta tidigare. Ja, då kanske man ska göra det. Är det värt att man fortsätter två till om man ändå hade tänkt sluta? Eller ska vi använda de pengarna på att reformera systemet och se till att det finns pengar för investeringar? Vi kan göra mycket men vi kan inte göra allt.

Om man tittar på att vi idag betalar 650 000 euro, varav ungefär 450 000 euro går till avbytarna i mjölkproduktionen, så har vi alltså en förändring år 2015. Vi kommer fortfarande att ha 200 000 euro kvar prioriterade för mjölkproducenterna. Vi pratar egentligen om en skillnad på 250 000 euro. Kan vi få upp mjölkproduktionen med ett antal miljoner liter så behöver mjölkproducenterna egentligen få en cent mera per liter betalt för att täcka upp den mellanskillnaden. Är det en sådan total katastrof? Nej, i min värld är det inte det.

Riskkapital som har diskuterats är inte heller någon sorts universal lösning på det här. Det är ett komplement för att kunna hitta och hjälpa producenter som kanske inte har stora marker och gårdar och möjlighet att låna pengar på sin gård för att börja producera. Vi har ett exempel på en sådan gård som så småningom förhoppningsvis är igång. Då är riskkapitaltanken ett sätt där man också kan gå in finansiera starten så att det finns nya producenter som vill börja.

Jag pratade med en bankdirektör för några dagar sedan och fick ett otroligt positivt gensvar på den här reformen och om ställningen. Bankdirektören berättade att det hade ringt flera djurbönder under de senaste veckorna än vad de hade ringt de senaste åren. Det är djurbönder som funderar och tror på framtiden och är villiga att börja satsa. De har ringt och frågat om det finns möjlighet att låna pengar för investeringar. Folk börjar se att det finns en framtid. Det finns en produkt som vi kan skapa på Åland och som det finns en efterfrågan på. Det medför att det börjar finnas en framtidstro i branschen igen. Det kanske inte har funnits en framtidstro i branschen om man tittar 10 år tillbaka i tiden.

Det kommer alltid att ta ont att göra omställningar. Det finns alltid de som säger; ”det här är droppen, det är Karlströms fel, det är därför som vi lägger ner”. Jag får sedan ta ansvar och säga att vi måste se 5-10 år framåt i tiden. Om vi inte har skapat mer än 14 miljoner liter mjölk om 5-10 år, ja då får ni sparka ut mig, för då har jag misslyckats.

Med att bara tro att man kan göra som man alltid har gjort och öka volymen ännu mera och säga att vi ska fortsätta med avbrytarsystemet, att vi måste utveckla avbrytarsystemet och att vi måste sätta mera pengar på investeringar så det fungerar inte när vi ska gå ner 10 miljoner euro i landskapets utgifter.

Det är mycket som är på gång i den här branschen. Det finns en otrolig framtidstro och framtidsanda som inte har funnits tidigare. Jag ser med stor tillförsikt på det här. Jag tycker också att landskapsregeringen tar ett stort ansvar när vi inte gör förändringar under 2012, 2013 och 2014 i nuvarande system. Vi gör en lång utplaning till en privatisering. Det är ingenting som säger att avbytarsystemet ska försvinna. Avbrytarsystemet måste bara organiseras på ett annat sätt. Kanske det startas nya företag? Kanske det är någon förening som tar vid? Kanske även ÅCA hittar ett sätt att lösa detta på ett ansvarsfullt sätt? Möjligheterna är många.

Det var ungefär detta som jag ville ha sagt och som jag inte hann med replikskiftet. Jag hoppas att Brage Eklund förstår lite mera hur jag resonerar. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Karlström och jag har nog förstått varandra väldigt bra tidigare också. Inte behövde jag den där förklaringen för att förstå vad ministern menar och vad han vill i sitt reformarbete.

Vi är i princip överens om att vi vill öka mjölkproduktionen. Det som vi inte riktigt är överens om är att omställningen av avbytarsystemen ska plana ut 2015, då är det 200 000 euro kvar, men det omfattar endast vikarier vid akuta olycks- och sjukdomsfall. Resten ska finansieras privat. Jag kan inte frångå de hörande och de personer som har kontaktat mig och har varit oroliga över att det ska ske så snabbt. De tror inte på att man hinner bygga ut mjölkproduktionen så snabbt som avbytarsystemet faller bort. Jag tror att man fasar ut det här systemet lite för snabbt. Det borde vara en längre processtid innan man fasar ut det.

Ibland vill man jämföra med Finland och ibland vill man inte, men nu jämför jag med Finland och där utvecklar man avbytarsystemet, man till och med förlänger systemet med en dag, om jag har förstått rätt. Här skrotar man ner avbrytarsystemet. I Finland ser man avbrytarsystemet som en social förmån, här ser man inte systemet på det viset. Vi har en skiljelinje där. Det lönar sig inte så mycket att stå och debattera om det, utan vi har olika åsikter.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Nej, jag brukar själv aldrig hänvisa till hur man gör i Finland eller på andra ställen. Jag brukar säga att vi måste titta på de åländska behoven. I min värld ser jag att det är investeringar som behövs. Jag är hellre villig att sätta de här pengarna, som avbrytarsystemet kostar, på investeringar för framtiden. Jag tror att det är den rätta vägen att gå. Vi måste ha modernare ladugårdar och större gårdar. Det är ändå inte stora gårdar som man ibland får en vision av i den här diskussionen och att det endast skulle vara ett fåtal gårdar kvar med massvis med kossor. En stor gård på Åland har 60 kor.

Sedan finns det mycket som kommer med det. Vi måst ta ansvar över kadaver och gödseln och det finns många utmaningar i det. Jag ser inte detta som ett problem. Jag ser det som en positiv sak att försöka hitta lösningar på att öka antalet kor med 1000, så att vi om 10 år har 2600 kossor som producerar mjölk på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänker inte bestrida de här visionerna. Det är säkert bra att det finns visioner. Jag hoppas att verkligheten blir på det viset också.

Minister Karlström kommer att få uppleva att den här utfasningstiden tar mycket längre tid. Det är en stor investering för en enskild jordbrukare när han ska satsa 1-1 1/2 miljon i en mjölkgård som har 60-70 mjölkkor. Man tar inte detta bara med en knäpp med fingrarna och tror att man går in i det här. Därför bör man ha säkra system när det gäller avbrytarsystemet och säkra system när det gäller finansieringssystemet så att man vet vad det är som gäller i framtiden.

Vi kommer också att ha mindre mjölkproducenter som är nöjda med det man har, 20-30 kor. Hittills är de också viktiga för mejeriet. Med tiden kommer de att falla bort, men det tar bra lång tid ännu.

Minister Fredrik Karlström, replik

Som sagt, man kan få mycket men man kan inte få allt. Vi kan göra mycket men vi kan inte göra allt. Någonstans måste vi sätta en gräns där vi gör själva omställningslinjen. Jag tycker att vi tar ett ansvar när man har tre år på sig att fundera över hur man ska fortsätta.

De flesta av dem som har få kor idag brinner för vad de gör och de älskar det som de håller på med. Man vill inte sluta med något som man tycker är roligt. Men man måste anpassa sig efter de system som finns. Jag tror också att det här är ett sätt som jag kan påverka. Vi kan göra allt vi kan för att de som köper mjölken, ÅCA, ska kunna betala lite mer för produkten med tanke på att efterfrågan på produkterna som levereras är så stor. Det är en så fantastisk produkt av de åländska mjölkbönderna. Att få upp mjölkpriset en eller två cent per liter är inte någon omöjlighet på några års tid.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar på fredag 01.06.2012.

Enda behandling

8        Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamheten år 2011

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2011-2012)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)

Ärendet avförs.

För kännedom

9        Reformering av tillsynen över penningspelverksamheten

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 06.06.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 01.06.2012 klockan 10.30. Före det hålls en frågestund klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil