Plenum den 30 mars 2007 kl. 09.30

PLENUM den 30 mars 2007 kl. 9.30.  

TALMANNEN:

 

 

Frågestund  enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen. (F 3/2006-2007).

 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till ledamoten Britt Lundberg.

Frågan om elförsörjning till Åland har diskuterats här tidigare och ledamoten Britt Lundberg hade för något år sedan kontakter med myndigheter på svenska sidan för att försöka skapa en situation där elöverföringskostnaden kunde sänkas till Åland. Nu torde det vara på det viset att kostnaderna för el på Åland är relativt höga i förhållande till vår omgivning, så jag skulle vilja inleda med att fråga så här allmänt: Hur framskrider detta arbete för landskapsregeringen och så skulle jag också vilja ha en allmän kommentar över prisläget här på Åland för övrigt.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Förhandlingarna om elöverföringsavgiften fortsätter precis i samma anda som den gjorde efter att vi inledde diskussioner med den socialdemokratiska regeringen för två-tre år sedan. Där har vi varit med och formulerat ett utredningsuppdrag; en utredare är tillsatt och samma utredare har nu fortsatt under den borgerliga regeringen i Sverige. Vi har haft kontakter med vice statsministern och samtidigt energiministern Maud Olofsson i frågan, som också har ett intresse av att den här frågan framskrider men som förstås betonar att man måste ha ett regelverk som man kan försvara med laglig grund osv. Utredaren har varit hit till Åland och bekantat sig med hela vårt system, också självstyrelsen och har även ställt till tilläggsfrågor som vi har besvarat för att ytterligare få belägg och för att faktiskt försöka komma till en lösning i den här frågan. Det var meningen att utredningen skulle vara färdig inom mars, men utredaren har anhållit om tilläggstid. Jag är inte säker på om det blev maj eller juni som blev beslutet.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Enligt de kalkyler som jag har fått har priset åtminstone för enskilda konsumenter på elektricitet stigit från 1.1.2006-1.1.2007 med mellan 30 och 40 procent här på Åland. Elöverföringskostnaderna har bara betytt en liten del av höjningen. Samtidigt har vi en situation i omvärlden där priset på el just nu sjunker. Konkurrens brukar man hävda att kan vara någonting som leder till lägre priser på alla områden, säkert så också vad gäller elektricitet. Landskapsregeringen måste ha funderat på den saken också. Vilka åtgärder anser landskapsregeringen att man bör vidta för att öka konkurrensen på elleveranser här på Åland för att på det sättet också kunna få ner elpriset?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Vi har en lagstiftning nu som träder i kraft om en öppen elmarknad, vilket torde underlätta konkurrensen när det gäller elförsörjningen även på Åland. Framför allt när det gäller elöverföringsavgiften är det ingen marginell del av elkostnaden och det känns orättvist när det gäller industri men förstås också enskilda konsumenter, dvs. att man på Åland hamnar i ett sämre konkurrensläge än vad man gör på andra ställen då vi både skall betala elöverföringsavgift och också handha reservkraften. Det här är ingen bra situation och det har vi noggrant tittat på också. När det gäller elpriset är utvecklingen inte bra, men jag hoppas att just den nya lagstiftningen skall råda bot på det här.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Jag hoppas att ledamoten Britt Lundberg då kunde vara mera konkret och beskriva på vilket sätt den nya lagstiftningen kan leda till större konkurrens. Jag vill återkomma till vikten av att man sköter de här sakerna på ett bra sätt. Ett högt elpris är förstås illa för en vanlig konsument, men det är synnerligen illa för vårt näringsliv och speciellt de näringslivsformer som kräver mycket energi. Jag skulle vilja uppmana landskapsregeringen att ta tag i de här frågorna för att öka konkurrensen också. Men gärna mer specifikt: På vilket sätt leder den nya lagen till en ökad konkurrens?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Den nya lagen möjliggör att man kan byta elleverantör om man så önskar, vilket gör att det inte är självklart vem det är som skall leverera energin i framtiden. När det gäller vad man i övrigt kan göra är en fråga som vi överväger om alla dessa bolag som finns inom elmarknaden på Åland är för många och om det också i sin tur leder till att det blir fördyrande. Det har egentligen ingenting med konkurrenssituationen att göra, men det är också en indikator, om än inte en väldigt stor del av kostnaden, men en liten del av elpriset påverkas också av det här.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Wiklöf.

Vi kunde läsa på radions hemsida i förrgår kl. 11.43 att ett besökscenter för nära 6 miljoner euro planeras i Bomarsund. Kulturansvariga Camilla Gunell uppger alltså att det förmodligen kommer att kosta 6 miljoner euro och att det är inne i sin andra fas. Kl. 11.44, alltså en minut senare, kunde vi läsa om att finansminister Wiklöf varnar för överhettad ekonomi. Han säger att det blir dyrt för landskapsregeringen, som har många byggprojekt på gång, och han säger att det formligen ”skenar iväg”! Min fråga är, eftersom det här ger åtminstone mig motsatta signaler, den får slösa och den andra får spara. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

När det gäller besökscentret vet alla här i parlamentet att det är ett utslag av den turistpolicy som parlamentet för en viss tid sedan antog. Bl.a. skulle kulturarvsfrågorna vara oerhört väsentliga och de skulle profileras och lyftas fram tillsammans med ett par andra sektorer. Det här är ett inslag i den utvecklingen. Nu är det så att diskussionen i landskapsregeringen är långtifrån avslutad. Man har skisserat på ett visst upplägg där totalkostnaden beskrivs till de nivåer som ltl Gun-Mari Lindholm mycket riktigt talar om. Sedan är det också så att om man skulle iscensätta någonting i Bomarsund så går detta också att förverkliga i olika etapper, i olika storleksordningar också vad gäller prislappen. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kommer att finna en formel som inte i sig driver på överhettningen speciellt mycket, men det är riktigt att vi befinner oss i en fas i dag på Åland där hjulen rullar oerhört hårt och snabbt, särskilt byggkostnaderna drivs i höjden. Det har vi så många exempel på. Vi kostnadsberäknar, vi budgeterar och när vi går ut och får offerterna ser vi i vissa fall t.o.m. att kostnaderna är dubbelt så stora. Nog har vi en överhettning i vår landskap; samtidigt vet alla att vi också har ett väldigt starkt tryck på att många behov skall tillfredsställas. Det är en ekvation där det är mycket svår att just nu bedriva en effektfull konjunkturpolitik, det kan jag försäkra!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Det kommer dubbla signaler från landskapsregeringen; å ena sidan slösar man, å andra sidan försöker man spara, om jag uppfattar finansminister Wiklöf rätt. Jag skulle vilja att man från regeringens sida skulle redogöra för den gemensamma synen på det ekonomiska läget, ifall det är så att man har en sådan inom regeringen. Man säger också att det är många behov som skall tillfredsställas. Vi kan läsa i socialdemokraternas valprogram att det står att ett Bomarsundsprojekt skall byggas och planeras. Då är min fråga: Vilka frågor prioriterar finansansvariga Wiklöf, är det det egna valprogrammet eller är det landskapets ekonomi?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Naturligtvis har vi ett övergripande ansvar för landskapets ekonomi. Jag kan försäkra ltl Gun-Mari Lindholm att ekonomin är just nu i mycket goda händer. Det går bra för Åland. Bokslutet är redovisat, det skäms vi inte för. Det går bra på alla nivåer och det här snacket om att det slösas skall man nog ta med en viss nypa salt! Det är nog mera politiserat än någonting annat. Vi har ett ganska så gott omdöme hur vi skall förfara med landskapets ekonomi och jag tror inte att jag själv, lika litet som någon annan i regeringen, behöver skämmas för det gångna årets fögderi. Tvärtom!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Det är inte enbart min uppfattning att det slösas. Det är också ledamoten Lasse Wiklöfs uppfattning, enligt hemsidan citat Lasse Wiklöf: ”det formligen skenar iväg”!  (Från salen: nej, nej, inflationen!) Så kommer den andra ministern och säger att man är färdig att planera och iordningställa ett Bomarsundsprojekt. Det är helt tydligt dubbla signaler, och inte har det blivit något klarare nu heller, tyvärr!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Inte är det där några dubbla budskap! Det är väl ganska naturligt att minister Gunell, som har till uppgift att sköta kulturens utveckling, driver sina frågor inom den sektorn så gott hon kan. Sedan får vi ta en samfälld prövning i regeringen och se hur vi prioriterar de olika faserna. Inte tycker jag att det här är så rysligt anmärkningsvärt. Det här är väl ingenting speciellt. Vi har massor av frågeställningar som kunde sättas precis i samma dager som Bomarsundsinvesteringen, om man vill. Men önskemålen, kära vänner, är många och för landskapsregeringen gäller det att i görligaste mån tillgodose dem på bästa möjliga sätt – dock utan att äventyra landskapets ekonomi, och det kommer aldrig att ske.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till ledamoten Runar Karlsson.

Som vi har noterat vid senaste riksdagsval är valdeltagandet på Åland väldigt dåligt, under all kritik när det är 57 procent. Valdeltagandet i kommunal- och lagtingsval brukar inte heller vara så särskilt högt, alldeles för lågt. Då är min fråga vad man kan göra åt detta. Kommer landskapsregeringen att kunna planera för att sända ut TV-debatter inför höstens kommunal- och lagtingsval? Vi har teknik att göra det och när jag talar om att sända ut menar jag inte bara kabel-TV utan över hela Åland. Finns det sådana möjligheter?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

I och med digitaltekniken finns det en ledig kanal som kan sändas över hela Åland. Det skulle ha gjorts redan, men det finns vissa tekniska problem att göra det. Enligt de löften som har getts till mig tidigare skall detta kunna vara klarerat under sommaren. Vi har faktiskt också diskuterat med radion att kunna sända åländsk TV över kanalen, också valdebatter. De planerna finns och jag hoppas vi kan lösa det så att vi kan driva igenom det rent ekonomiskt också.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Det skulle vara bra därför att jag tror att det är så i dag att de flesta människor ser hellre på TV, speciellt när det gäller politiska debatter, än att man läser referat i tidningarna eller lyssnar på radio, det blir aldrig samma sak. Därför tycker jag det skulle vara intressant. Min nästa kommentar – jag vet att det inte hör till landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons ansvar – gäller demokratiutredningen som man lovade i handlingsprogrammet och som just skulle hjälpa till att öka valdeltagandet. Det jag föreslår och frågar efter är ett sätt, men har man gjort någonting åt demokratiutredningen inom landskapsregeringen? Jag har just läst handlingsprogrammet och där står tydligt och klart att det skall göras för att öka valdeltagandet.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Jag kan inte exakt svara på vad man har gjort åt den biten. Jag vet inte exakt vad ltl Gun Carlson menar. Beträffande TV-verksamhet är det min och landskapsregeringens åsikt att genom att kunna sända valdebatter och kanske också annan politik i TV ökar medvetandet om Ålands egen status och intresset för åländsk politik. Till den delen kan TV medverka till en ökad kännedom om den åländska politiken samt den debatt som förs inför valet osv. För övrigt kan jag inte exakt svara på frågan.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

När det gäller nyttan av TV-debatterna är vi tydligen eniga. Jag hoppas att det förverkligas Den andra frågan var att enligt handlingsprogrammet skall man göra en demokratiutredning för att förbättra valdeltagandet, men det har alltså inte gjorts, om jag förstår landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson rätt.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Mina kolleger nickar, så det har gjorts, men jag kan inte dra mig till minnes exakt hur det har gjorts!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman.

Min fråga gäller specialbarnträdgårdslärare. Vad avser landskapsregeringen göra för att säkerställa att man har specialbarnträdgårdslärare i alla kommuner enligt det behov som finns? I dagens spartider är det många kommuner som inte har specialbarnträdgårslärare, man har strukit det ur budgeten osv. Det är ett väldigt kortsiktigt sparande. I samband med drogdebatten och i andra sammanhang har vi talat om hur viktigt det är att barns problem upptäcks i tid, och där har specialbarnträdgårdsläraren en mycket viktig roll. En specialbarnträdgårdslärare skall försöka diagnostisera och upptäcka så tidigt möjligt vilka problem barn har samt sätta in åtgärder för att tillrättalägga dem. Min fråga är: Vad har landskapsregeringen för planer för att säkerställa att barn med särskilda behov upptäcks i tid? TALMANNEN: Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Det är flera bottnar i den frågan. För det första skall vi komma ihåg att när det gäller dagisverksamhet är det en kommunal angelägenhet. Då är det alltid en balansgång hur mycket vi tränger in i det från landskapsregeringsnivå. Vi har dock tydliggjort för kommunerna att vi har börjat arbeta utgående från en litet annan modell. Vi kommer att ganska aktivt följa upp hur man förverkligar och jobbar med de kommunala frågorna som en tillsynsmyndighet på ett litet annat sätt än vad traditionen är från landskapsregeringens sida. Vi har också nu en tjänsteman som har hand om barnfrågorna och daghemsverksamheten på ett tydligare sätt än tidigare. Det innebär att tanken är att man kommer att aktivt följa med i hur man utför sina kommunala uppdrag på ett annat sätt och då blir det naturligtvis så att den här frågan bl.a. är en sådan typisk fråga som man kommer att följa med. Är det så att man upplever att kommunerna inte har tillräckligt mycket anställda specialbarnträdgårdslärare, utgående från det behov som finns, så kommer man att reagera från landskapsregeringen. Det är sedan en annan sak att ibland finns det tjänster men inte människor på tjänsterna. Jag vet att det har varit brist på utbildade specialbarnträdgårdslärare. Hur situationen är just i dag kan jag inte svara på, men det har inte varit lätt alla gånger att få tjänsterna besatta.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman säger att det skall vidtas åtgärder. Det är fråga om vilka åtgärder skall man ta och hur pass lång framförhållning har man här? Tittar man på finska sidan har man redan stiftat en barnomsorgslag, där kommunen skall, i den utsträckning som motsvarar behovet inom barndagvården, ha tillgång till tjänster av specialbarnträdgårdslärare med sådan behörighet osv. Den lagen trädde i kraft 1.1.2007. Vidtar man åtgärder från landskapsregeringens sida eller skall vi bli efter med den här också?

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Lagstiftning sker ofta i länder och också på Åland utgående från att här finns det ett lagstiftningsbehov. Ibland har det varit kritik – just inom socialsektorn – att vi ganska mycket har följt den lagstiftning som är riket. Jag tror att jag ändå vågar säga att när det gäller daghemsverksamhet kan Åland, om man jämför sig med Finland, vara väldigt stolt över sin verksamhet, den täthet vi har bland personal osv. Jag har fört många diskussioner, både direkt med dem som jobbar inom dagisverksamheten i riket men också på högre nivå och det skall jag säga att de flesta är mycket avundsjuka på det sätt vi hanterar den verksamheten på Åland. Ekonomiskt satsar vi stora pengar och mycket mera pengar än vad man gör på annat håll på den här verksamheten.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Ja, man kan säga att man satsar generellt, men gör man rätt saker, att man kastar in någon kurator här och nu har det tydligen kommit någon psykolog, och det är väl ganska bra, men det borde utvärderas hur stora problem det finns inom det här området. Just specialbarnträdgårsläraren är extremt viktig om man har problem med den kognitiva förmågan att inse problemen och handla därefter i fortsättningen; har man problem med emotionell kompetens kan man påverka det tidigt och det här är åtgärder som behöver sättas in extremt tidigt. På norra Åland har vi väldigt få. Det är specialbarnträdgårdslärare frågan gällde, det var inte barnomsorgen generellt, där anser jag att det är ett jättestort problem och man vidtar inte åtgärder för det och kan prata om vad man skall göra i framtiden, men det här problemet har också funnits länge Borde man inte titta på en lagstiftning eller åtminstone gå ut med tydliga direktiv? Skolpsykologerna får ett väldigt tungt arbete i och med att de skall bära hela lasset när de här problemen kommer till skolan.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Inom detta område kan man hitta lösningar på många olika sätt. Jag vet att det är viktigt med specialbarnträdgårdslärare, men det har också visat sig beroende på hur personaltätheten är totalt. Förskollärare i allmänhet är också väldigt väl utbildade. Har man en större täthet kanske det inte behövs lika många. Jag är inte expert, men jag har läst artiklar om det och också fört diskussioner om det här, så en modell behöver inte utesluta den andra modellen, men från landskapsregeringens sida vill jag säga att vi har påbörjat – vi är lite i barnskorna ännu i det sammanhanget – en tillsynsverksamhet som kommer att inkludera också det här området.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Britt Lundberg.

Det har i massmedia framkommit att centern vill omförhandla Ålands EU-anslutningsavtal, och det är bra och intressant på alla sätt. Det är dock fortfarande oklart när och hur denna omförhandling skulle gå till. Utspelet är dock så pass intressant och viktigt att det vore värdefullt om lagtinget kunde få mera information om tankarna bakom, speciellt när centern sitter på EU-ministerposten. Min första fråga är: Hur är det tänkt? Min andra fråga är: Har EU-ministern blivit överkörd av sitt eget parti? Bakgrunden till den frågan är att ca en månad före centerutspelet kallade minister Lundberg mig för populist och dagdrömmare m.fl. uppbyggande tillmälen för att jag igen från Ålands Framtids sida tog upp exakt samma sak som centern nu synes ha gjort!

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg: 

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson hänvisar till det EU-seminarium som centern arrangerade för någon vecka sedan där vi hade landshövding Peter Lindbäck, lantrådet Roger Nordlund och docent Martin Ekman som föreläsare och talare. Där diskuterade vi helt enkelt vad fortsättningen kan bli på EU i framtiden när det gäller Åland. Jag tror att hela lagtinget är medvetet och ense om att frågan när det gäller EU och godkännandet av EU:s fördrag, som visserligen är i lagtingets händer, på något sätt har kommit till vägs ände. Domstolsärenden gentemot Finland men där Åland är inkluderat duggar tätt och vi ser alldeles tydligt att vi har en problematik i att vi har skyldigheter och vi skall uppfylla den lagstiftning som EU som beslutar, men vi har väldigt begränsat med rättigheter, om ens några rättigheter överhuvudtaget. Kontenan av seminariet är att vi nu borde se över vad vi inte kan leva med när det gäller EU och till den delarna diskutera, men däremot har vi inte på något sätt sagt att vi pang bom! skall stå helt och hållet utanför EU som Isle of Man t.ex.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det var tyvärr inget svar på min fråga utan det var en uppräkning av precis samma invändningar mot EU-förhållandet som Ålands Framtid i ungefär tre års tid har haft. Det är sena uppvaknandet kan vara värt att notera, för både Ålands Framtid och Obunden Samling har betonat många, många gånger behovet av alternativ till dagens EU-relation. Men nu först, när EU-fördraget sedan länge är klubbat på EU-nivå och varje chans att påverka innehållet är borta, ja, då vill man försöka påverka Helsingfors, men vi har fortfarande inte ens en egen grundutredning att utgå från. När skall landskapsregeringen riktigt börja jobba med de här frågorna för att ta fram fakta? Vi kan inte bara tycka mera. Litet märklig är också den nya EU-linjen i och med att centern har EU-ministerposten men man har inte sett till att Åland har haft egna förhandlare med i arbetet med det konstitutionella fördraget. De kunde ha sett öppningar som varit viktiga för Åland, varför inte?

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Jag är säker på att ltl Anders Eriksson under alla de år jag har suttit som ansvarig för EU-frågorna och också långt före det som ett mantra har hört mig säga att Åland inte passar in i EU, någonting annat skulle inte vara sant. Men vi är inne i EU, lagtinget har valt att vi skall gå in i EU och att vi därför skall göra det bästa av den situationen och utveckla där vi står. När det gäller strategierna och funderingarna kring vad vi inte kan leva med inom EU så handlar det mera om lagstiftningsområden som vi kanske skulle vilja sköta själva. Som ett exempel har vi captive-diskussionen vi hade för några år sedan. Det var ett område där vi tyckte att vi skulle ha haft en egen lösning, men som EU inte kunde acceptera. Det kanske finns andra områden, annat än finansiella tjänster, som vi tycker att skulle vara viktigt att ha utanför. Även om man omförhandlar de här delarna så kommer det ingen ändring till vårt inflytande utan huvudproblemet är fortsättningsvis att EU endast accepterar nationer. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Huvudproblemet är väldigt tydligt för mig, och det har jag sagt många gånger, t.o.m. blivit kallad dagdrömmare när jag har fört fram problemen, så det är bra att vi har blivit eniga så långt! Men det jag vet om förslaget är bara det jag har läst i media och notera att jag säger jag tycker att det är bra och det är intressant, men vilka är tankarna bakom? Vad tänker man riktigt göra? Man har ändå hela landskapsregeringens utredningsmaskineri till sitt förfogande. Varför sätter man inte igång och tar fram de fakta som vi redan i två och ett halvt års tid har efterlyst? Det går inte längre att blunda för de problem vi har visavi EU. Vi måste börja göra någonting och det därför jag ställer frågan. Det går inte bara att göra utspel utan att man har tänkt igenom det dessmera. Vad vill riktigt landskapsregeringen göra i de här frågorna?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Vi har dels en ekonomisk utredning av Ålands situation i EU beställd sedan ett år tillbaka hos ÅSUB och som de sagt sig påbörja i slutet av det här året, vilket de inte kommer att hinna med på grund av att de har ett för späckat program. Parallellt har vi inom förvaltningen en utredning på gång när det gäller just frågorna om vilka huvudproblem vi har när det gäller lagstiftningsområden inom EU. Där finns en klar strategi och ett arbete påbörjat. När det gäller frågan om förhandlingar för det nya EU-fördraget så pågår egentligen inga formella sådana förhandlingar ännu utan det pågår diskussioner och dagligen uppmärksamgör vi EU och andra områden samt nyckelpersoner på vilken problematik vi har och hur unika vi är på Åland. Det är klart att det är en David-Goliat-relation som vi sysslar med, men det är en diskussion som är väldigt viktig. också att föra diskussioner med Finland om vad man kan göra. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlat.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman! Jag önskar ställa min fråga till landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson.

Min fråga berör taxiidkare. Vi läser i dagspressen om taxiidkarnas problem. Jag kan berätta att utan de privata taxiidkarna skulle skolskjutsarna ute på landsbygden inte fungera; det vet jag själv av erfarenhet, jag har barn och har även arbetat med frågan i skolnämnden. Jag har haft kontakt med flera taxiidkare och det har kommit fram att det finns flera problem och olika åsikter. Bl.a. om taxitillstånd, stationsorter och distriktsgränser m.m. Men det största problemet är att taxitillstånden är personliga och detta kommer fram när en taxiidkare vill överlåta sin rörelse åt en annan. Det fungerar som så att han/hon inte kan överlåta hela rörelsen därför att taxitillståndet är personligt och det är ofta så att en företagare har flera bilar och flera chaufförer i sitt stall. Min fråga lyder: Har landskapsregeringen någon plan för att utveckla och befrämja idkande av taxirörelse i landskapet och vad är avsikten med nuvarande regelverk?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Den här frågan har vi diskuterat ganska mycket den senaste tiden och det senaste halvåret på grund just av att det fanns en taxiidkare som ville överföra alla taxitillstånd på företaget så att de inte skulle vara personliga. Vi har kommit fram till det att man måste fortsätta med personliga taxitillstånd på Åland, åtminstone tillsvidare och förhoppningsvis också på längre sikt för att på det sättet möjliggöra upprätthållandet av konkurrensen på Åland. Är det så att vi skulle klumpa ihop taxitillstånden till några få idkare skulle vi lätt få monopolställning, och det vill vi undvika.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Det innebär att den nuvarande situationen skall få fortgå, dvs. att det är så gott som omöjligt för en taxiidkare att överlåta sin rörelse till en annan?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Man kan säkert överlåta taxirörelsen, men vår policy hittills är att de skall  vara personliga. Vi har också beredskap att bevilja nya taxitillstånd, om det är så att så erfordras; det är inte det som är problemet, utan problemet i en del kommuner är att det finns få som vill kör taxi. Vi följer med utveckling, vi kommer att se till vi inte är bromsklossen, men vi måste se lite längre. Vi kan exempelvis inte göra så att det finns två-tre större företag som handhar alla taxitillstånd på Åland. Då får vi en monopolställning och det vill vi undvika.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Jag tackar för svaret och uppfattar då landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons svar som så att de inte tänker agera bromskloss och är villiga att bevilja nya taxitillstånd. Det är just det som är problemet att det är så svårt att få nya taxitillstånd för att landskapet håller i det här.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Som jag sade, vi har beredskap att bevilja nya tillstånd om så behövs. Problemet har varit att få sökande till dem som är lediga. Ltl Roger Eriksson nämnde kommungränserna som finns inom taxi och det har vi också diskuterat och vi får se hur den biten utvecklar sig. Vi följer med och vi har beredskap att vidta åtgärder som befrämjar detta på ett sådant sätt att man har en bra konkurrens också inom skolkörningen i kommunerna samt att det finns tillräckligt mycket taxibilar som är på vägarna på Åland.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman! Min fråga skulle egentligen ha ställts till lantrådet, men jag väljer att ställa den till ledamoten Britt Lundberg.

I och med att vi firar demilitariseringen och neutraliseringen i dag passar det att prata säkerhetspolitik. De säkerhetsproblem man har haft vid Forsmarks kärnkraftverk engagerar många ålänningar och tydligen det faktum att vi inte får information i så stor utsträkcning och i tid som ålänningarna anser. Jag har i hemställningsmotionen nr 11/2004-2005 efterlyst ett säkerhetspolitiskt program och fått löften i en redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen från landskapsregeringen att ett säkerhetspolitiskt program skulle tas fram. Det finns många säkerhetsfrågor som borde listas i ett program. Programmet har ännu inte landat på lagtingets bord och det skulle vara intressant att höra när man avser komma med det från regeringens sida.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Jag måste ärligt säga, att jag har inte koll på var det säkerhetspolitiska programmet ligger och jag tror att det skulle ha varit bättre att ha ställt frågan till någon av vicelantråden.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Eftersom det handlar mycket om energipolitik i det här konkreta fallet och det engagerar många ålänningar tycker jag också att det skulle ligga i energiministerns intresse att få fram just den delen av programmet, så jag hoppas att minister Lundberg kan försöka påskynda detta.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det kan jag säkert bidra till, men när det gäller oron kring Forsmark och informationen till Åland har jag varit i kontakt via vår räddningsinspektör och också till statens ämbetshus och vi har konstaterat att det inte finns någon orsak på Åland att vara oroade för att vi inte skulle få information i tid tillräckligt i de fall det skulle vara kris på något sätt för den åländska befolkningen.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman! Min fråga går också till ledamoten Britt Lundberg.

Båda de frågor som jag hade planerat har redan ställts. Jag vill ändå fortsätta på frågan om Forsmark för jag tycker att den inte blev tillräckligt bra belyst. Forsmark kärnkraftsverk ligger nära Åland. Det berör oss ålänningar starkt för händer någonting vid kärnkraftverket kommer det direkt att påverka oss ålänningar. Alla hoppas vi förstås att det inte skall hända någonting. Vi hoppas att det skall finnas säkerhetssystem som skall fånga upp och förhindra större katastrofer. Men vi vet att dels har det nyligen varit stora incidenter, man har haft kärnkraftverket stängt under en ganska lång tid och försökt reda ut systemen. Det har nyligen varit ett bombhot riktat mot kärnkraftverket.  Jag tycker inte att det räcker att ledamoten Britt Lundberg via alarmcentralen har haft kontakt utan man borde också ha avtal med Sveriges regering om hur informationsutbytet mellan Sveriges och Ålands landskapsregering skall ske, om det händer en större katastrof.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Det var inte alarmcentralen jag talade om utan det var befolkningsskyddet vid statens ämbetshus som har det primära ansvaret för den här frågan.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Man kan ändå förvänta sig att ledamoten Britt Lundberg, som ofta åtminstone i massmedia syns från besök hos olika svenska ministrar, att hon också på den nivån lyfter upp frågan och diskuterar samt uppgör en plan.  Det är så att händer det någonting bör vi ha snabb information. En annan sak som också landskapsregeringen borde ta itu med är att den oro, som ltl Danne Sundman och jag har givit uttryck för, den finns i det åländska samhället, man funderar på: vad händer för Ålands del om en katastrof sker, vad finns det då för beredskap på Åland? Jag råkar veta att det finns en viss beredskap men vet Ålands folk det? Borde det inte vara skäl, särskilt mot bakgrund av det som har hänt att landskapsregeringen också skulle ha någon form av informationen ut till det åländska samhället på vilket sätt man håller i frågan? TALMANNEN: Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Dels har vi försäkrat oss genom att vi haft diskussioner, dock inte rakt in i Forsmark, men med personer som är kunniga om kärnkraftverket och hört lite om vad det ligger i det som har framkommit i massmedia, vad som är sant osv. Jag håller med om att det är klart att det säkert skulle vara bra, om oron är väldigt stor hos den åländska befolkningen, att vi härifrån officiellt skulle ha kunnat meddela mera om det. När det gäller diskussioner och rutiner så finns de, men om det behövs avtal är någonting man kan diskutera vidare. Det är någonting som finns med på agendan när vice statsminister Maud Olofsson kommer hit den 14 juni i år.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Då kan vi förvänta oss att man faktiskt gör någon form av avtal om hur systemet skall byggas upp? Nog har det ändå framkommit i massmedia att det tog lång tid innan Åland visste om vad som var på gång i Forsmark.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är dels en behörighetsfråga. Vi har fört diskussioner med statens ämbetshus vad som är befolkningsskyddets ansvar och vad som är vårt ansvar. Är det så att det är befolkningsskyddets ansvar primärt är det mellan staten och Sverige det skall ingås ett avtal, men när det gäller information till ålänningarna kan vi självklart bistå.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman! Jag önskar att ledamoten Runar Karlsson kommer upp till podiet.

Som tidigare involverad i landskapsregeringens flygbolag Skärgårdsflyg skulle jag vilja ställa två frågor. Det ena är hur beläggningen ser ut på Stockholm och Helsingfors med det nya åländska bolaget samt vad landskapsregeringen ämnar göra med det anrika bolaget Skärgårdsflyg som, vad jag kan förstå, inte har någon verksamhet just nu?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Till den första frågan om beläggningen på Stockholmstrafiken har vi som ni alla vet upphandlat trafiken och den subventioneras enligt EU-reglerna. I och med det får vi också statistik från bolaget månatligen, också jag får det. Jag kan inte exakt säga beläggningssiffrorna, men om jag inte minns fel ligger de i dag på drygt tio passagerare per tur i snitt, det finns turer som är lågt belastade, av olika anledningar, men det finns också vissa turer som har gått fullbelagda. Jag tror att det är en ganska hyfsad del av turerna som har mer än 20 passagerare, om jag inte minns fel. Trenden är svagt stigande.

 

Med Skärgårdsflyg är det så att det finns ingen verksamhet alls i bolaget mera; allt är avvecklat. Vi kommer inför budgeten 2008 att diskutera att helt enkelt likvidera bolaget, att helt enkelt lägga ner det, för det finns ingen funktion mera för bolaget.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Finns det möjlighet för landskapsregeringen i stället för att likvidera ett anrikt flygbolag, som hör till ett av Europas äldsta, att kanske sälja det i stället till någon intresserad som eventuellt skulle vilja driva det vidare i flygbranschen?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Om det finns köpare som vill köpa ett bolag som inte har någon verksamhet och inte har någonting utan det enda som finns är en bolagsordning, så finns väl möjligheten att göra det!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman! Min fråga är riktad till ledamoten Britt Lundberg.

För drygt år sedan ställde en ålänning en förfrågan till landskapsregeringen hur han skulle klara av centralhandelskammarens fastighetsmäklarprov, där kurslitteraturen i huvudsak är på finska. I det svar som landskapsregeringen med bl.a. ledamoten Britt Lundberg gav så sägs att man är medveten om problemet med den svenskspråkiga rättslitteraturen inom området, men att man i mån av resurser skall anordna svenskspråkiga kurser i Ålands högskolas regi. Min fråga är: Vad har landskapsregeringen gjort och framför allt ledamoten Britt Lundberg för att ordna kurser i Ålands högskolas regi?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det kommer att arrangeras kurser i högskolans regi. Problemet är de finansiella delarna; det finns ganska många allmänjuridiska kurser som det finns ett brett intresse för. Sedan är det väldigt smala kurser där det finns väldigt få, men man har ändå lovat att man skall försöka från högskolans sida att få till dessa kurser. Meningen är att inom den öppna högskolan så långt möjligt skall få ekonomin att gå ihop. Jag kan också säga att vi har ett sådant system att man skall tentera dels den finländska lagstiftningen och där är huvudproblemet att få tag på litteratur på svenska, vilket vi tycker är väldigt besvärligt och just därför skall kursen ordnas där man ändå skall få en god utbildning och förhoppningsvis kunna klara provet utan att ha läst litteraturen. Sedan har vi ytterligare en åländsk lagstiftning som man också skall vara kunnig på och här har arrangerade vi prov så sent som igår eftermiddag.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

För mig är det ganska viktigt samt för de flesta som skall avlägga provet att det finns kurslitteratur på svenska. I samband med att det ordnas kurs i Ålands högskolas regi garanterar då landskapsregeringen att det finns tillräcklig kurslitteratur på svenska språket så att provet kan avläggas och giltigförklaras?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är väldigt svårt att veta vilka som tar emot informationen och om man sedan klarar av provet. Andemeningen med utbildningen är att man helt enkelt skall få en så bra inblick i den litteraturen om man väldigt koncentrerat har följt hela utbildningen och lyssnat uppmärksamt och tagit till sig det som har sagts och även läst det som föreläsaren hänvisar till i de fall där det finns litteratur på svenska – eller motsvarande svensk lagstiftning – men jag kan inte garantera att man klarar provet. Det beror på hur duktig man är på det här området och också hur flitigt man har deltagit i utbildningen. Men målsättningen är att utbildningen skall vara så god att den skall motsvara litteraturstudierna.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Jag hoppas att det överensstämmer med det språkpolitiska programmet och ledamoten Britt Lundberg anser att detta säkerställer ålänningarnas grundrättigheter och rätt till lika behandling?

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Det är vår ambition att lösa det här mycket knepiga problemet. Det är väldigt svårt för det är också fråga om en väldigt liten grupp och vi skulle önska att den skulle vara större. Vi vill ju ha en ökad konkurrens och ökad marknad inom många olika sektorer på Åland. Det är bra för Åland också ju flera fastighetsmäklare det finns.

 

Den för frågestunden reserverade tiden är till ända. Frågestunden är härmed avslutad.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10. 35. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.10.26).

 

Originalfil