Plenum den 30 mars 2012 klockan 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A

 


Plenum den 30 mars 2012 kl. 09.30

Frågestunden börjar. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2011-2012)

Frågestunden slutar. 14

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2011-2012)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 35 § i arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: Vtm Viveka Eriksson, Axel Jonsson, Katrin Sjögren, Anders Eriksson, Tony Asumaa, Brage Eklund, Torsten Sundblom, Mats Perämaa, vtm Gunnar Jansson

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag önskar ställa min fråga till polisminister Lindholm.

Jordförvärvs-, näringsrätts- och hembygdsrättsfrågorna har de senaste åren varit mycket under lupp. Det finns alltså ett uttalat behov av lagstiftningsåtgärder.

Hur långt har landskapsregeringen kommit när det gäller lagstiftningsarbetet i de här tre frågorna? När kan vi förvänta oss att vi får lagframställningar till lagtinget?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack för den frågan. Det är en bra fråga att ställa så att vi får nå ut med vår information som vi har för tillfället.

När det gäller de här frågorna så måste man göra ett vägval från den politiska sidan. Vad är det man vill förändra? Vad finns det behov av att ändra? Man har gjort et politiskt arbete i den parlamentariska kommittén som arbetade med de här frågorna och som skrev en rapport. Den förra landskapsregeringen tog fram vissa förslag till förändringar som inte gick ända i mål. Jag har läst rapporten här under julledigheten. Jag har för avsikt att ta tag i det här arbetet så fort som tilläggsbudgeten har kommit i lagtinget. Jag har talat med lagberedningens om deras resurser. Det är ett politiskt arbete som ska till efter tilläggsbudgeten. Målsättningen är att vi åtminstone ska ha någonting kanske i slutet av det här året. Det är ju ett enormt arbete som ska göras. Det är många lagar, det är mycket tankearbete och det är ett stort arbete som ska göras, men för den skull ska det inte bli ogjort. Jag hoppas att vi ska kunna ha någonting i slutet av året.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är ett stort arbete. Det gjordes en omfattande beredning under den förra perioden med det parlamentariska betänkande. Det togs också fram att lag-PM som fångade upp de viktiga delarna i betänkandet. Det har gjorts mycket beredning.

Jag kan konstatera att under förra perioden var man väldigt på, från bland annat obunden samling, om att det här går väldigt snabbt och det här kan man göra bara i en handvändning och här har vi betänkandet så det är bara att sätta ner det till pappers. Men nu säger ministern att det behövs mycket mera tankearbete, det behövs mycket mera politisk beredning och att det kommer att ta tid. Ska jag uppfatta att det kommer att ta att åtminstone det här året innan vi kan förvänta oss någon lagframställning?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! Jag tror det. Det är bättre att jag säger att det tar längre tid än att jag säger att det kan ligga på ledamöternas bord i höst.

Den tidigare landskapsregeringen har skrivit ett PM och man har tagit fram olika förslag. Jag har läst dem och jag har uppfattat att den tidigare landskapsregeringen kanske hade en liten annan målsättning och en annan riktning än vad tankarna nu är i den här landskapsregeringen. Därför kan man inte bara ta det rakt av. Vi måste helt enkelt processa de här tankarna i landskapsregeringen och den tiden har inte funnits just nu. För nu är vi väldigt måna och angelägna om att i omställningsbudgeten skriva och formulera våra målsättningar för den här perioden som kommer nu. Men så fort den är färdig så ska vi ta tag i det här och när lagberedningen har möjlighet att skriva.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Lag-PM:et byggde på den parlamentariska gruppens betänkande och där fanns alla partier med och där fanns gemensamma målsättningar och riktningar. Det följdes upp i PM:et. Samtidigt ska man vara medveten om att det är mycket, mycket politiskt arbete ännu innan man har hela lagen klar, det vet jag också. Jag tycker att man borde ha kommit igång lite längre med det arbetet än vad man har gjort nu, just mot bakgrund av hur skyndsamt det var under den förra perioden och hur man verkligen tryckte på att man inte gjorde tillräckligt. Och då vill jag påstå att det gjordes ganska mycket, för man gjorde mycket av grundarbetet.

Nu hoppas jag att ministern får igång den politiska processen så fort som möjligt för det här är viktiga frågor.

Minister Gun-Mari Lindholm

Jag håller helt med vtm Viveka Eriksson. Jag är helt ense om att det här är angelägna frågor. Jag hoppas man kan känna sig trygg med att de här frågorna också ligger på mitt bord. Jag hoppas jag har den renommé att jag faktiskt tycker att de här frågorna är viktiga. Jag ska ta ansvar i de här frågorna. Så fort tid finns både för det politiska tankearbete och också tid för lagberedningen så kommer vi med de här frågorna. Det ska tydligt framgå vilka frågor som är viktiga att göra förändringar i och vilka frågor som vi kanske inte gör några förändringar i alls utan som är bra som de är.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Anders Eriksson varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Talman! Kanske minister Ehn skulle vilja ha vänligheten att göra mig sällskap här uppe.

Som minister Ehn säkert känner till så var det en omfattande behandling av landskapslagen om fornminnen här i lagtinget år 2006. 2 § i den lagen är väldigt tydlig när det gäller att definiera vad fornminnen är. Det som då saknades var hur en registrering skulle gå till på ett korrekt sätt. År 2006 utformades det väldigt tydligt i 2 § hur registreringen ska gå till.

Men ändå, sex år efteråt, så förefaller det som om det skulle vara problem med att få det här arbetet utfört. Det har varit en lite tragikomisk föreställning stundtals. Det senaste utspelet är inte minister Ehns fel. Det var den förra regeringen som ansåg att det behövdes någon sorts förordningsfullmakt för att kunna gå vidare. Det där var ju ett sätt för att få tiden att gå.

Nu finns förordningsfullmakten, nu finns förordningen färdig. Kommer det att hända någonting nu? Vad händer i så fall?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Vi har nu helt och hållet regelverket på plats som ltl Anders Eriksson var inne på. Nu pågår arbetet rent praktiskt med att lägga upp registret. Hur registret ska se ut och vilka uppgifter som ska finnas med är klart. Nu återstår en viss juridisk bedömning kring hur hörandeprocessen ska gå vidare när det gäller de situationer där man är oense kring huruvida fornminnen ska föras in eller inte. Det kommer att göras här under vårmånaderna. Enligt tidtabellen så kommer registreringen att vara i det närmaste klart till årsskiftet, så lång det bara är möjligt utom i de frågor där det kan finnas oenighet. Så länge har vi också en resurs extra på museibyrån för det här. Uppgifterna som jag har är att det här arbetet kommer att flyta på från våren och vara klart till årsskiftet.

Ltl Anders Eriksson

Det som väckte mitt intresse nu var att jag råkade läsa så här på Ålands radios och TV:s hemsida: ” Den registrering av fornminnen som skulle ha börjat vid årsskiftet har fortfarande inte kommit igång. Detta på grund av att landskapet håller på att reda ut vilka de juridiska konsekvenserna är av lagändringen”. Kan det verkligen vara så? Jag ser att ministern ruskar på huvudet, så är det inte, men samtidigt sade han nyss själv att man ska se vad de juridiska effekterna är av det här.

Är det inte igen ett sätt från tjänstemannahåll att fördröja den här processen? Det är ju trots allt, minister Ehn, en ganska enkel sak sist och slutligen. 2 § är väldigt tydlig utformad. Extra resurser har även varit anställda tidigare, men ändå kommer man inte någon vart med det här. Jag kan inte begripa varför det är på det sättet. Trots att vi byter ministrar så rullar det här på i samma tröga hjulspår hela tiden. Jag förstår inte varför. Vad är problemet?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag upplever inte alls att vi rullar på i tröga hjulspår. Vi är på väg med stadig fart framåt. Som jag sade är det praktiska nu klart.

Det som stod på Ålands radios hemsida var felaktigt när det står att man ska analysera de juridiska konsekvenserna av lagen, för det behövs inte överhuvudtaget. Nu behöver man på ett bra sätt se till att man får processen kring själva registreringen så att den inte blir något som efteråt ska kunna attackeras juridisk väg. Tidigare har man sagt att det här har gjorts på fel sätt från tidigare landskapsregeringars sida. Nu ska man då se till att hela det här arbetet är vattentätt. Det enda vi väntar på nu är framförallt direktiv som gäller hörandeprocessen och exakt hur den ska gå till i ett läge där man anmält avvikande åsikt till det som är registrerat. Det är det enda som återstår, sedan kan vi börja förverkliga det här fullt ut.

Ltl Anders Eriksson

Det är riktigt, minister Ehn, att det har gjorts fel. Det värsta är att det har gjorts fel i 20 års tid. Det var verkligen, för sex år sedan, en kraftansträngning från lagstiftarens håll att få det här på plats en gång för alla. Men tyvärr så står vi här fortfarande. Vilka är nu de juridiska oklarheterna rent konkret?

Jag har tagit ut förordningen. Jag hoppas att minister Ehn har läst förordningen, man kan faktiskt inte hålla sig för skratt när man tittar på de här fem påhittade punkterna, det står t.ex. så här i 3 §: ”Typ av fornlämningar; indelningen av olika typer av fornlämningar görs utgående från klassificeringen i 2 § landskapslagen.”  Det som man i förordningen ska klarlägga hänvisar man till 2 §. Det är helt otroligt hur det här ärendet har skötts.

Vad är de juridiska oklarheterna? När kan vi ha det är klart? Kan vi verkligen utgå ifrån att det kommer att hända någonting nu minister Ehn?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag måste ha varit väldigt otydlig när jag sade att det som återstår att göra är att titta på hur vi ska göra för att få det juridiskt korrekt när det gäller hörandeprocessen när man har varit oense med det som nu finns anmält till varje markägare om vad som är ett fornminne eller icke. Det finns frågetecken kring hur den hörandeprocessen ska gå vidare. Målsättningen som vi jobbar, efter och som jag är helt övertygad om att vi också kommer att kunna klara, är att den absoluta största delen av de fornminnen som vi nu har för registrering kommer att vara klara innan årsskiftet. Det kommer säkert att finnas sådana fornminnen kvar där det kan finnas åsiktsskillnader mellan landskapet och markägarna, vilken storlek fornminnen har eller om det ens är fornminnen. Den absolut största delen kommer att vara registrerad innan det här året är till ända, det är jag helt övertygad om utgående från de diskussioner som jag har fört med förvaltningen i de här frågorna. Jag har full förhoppning om att det här kommer att ordna sig.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill ställa min fråga till kansliminister Lindholm.

Jag har en kort, koncis och viktig fråga. Det här är egentligen ett delat ansvar mellan minister Karlström och minister Lindholm. Eftersom inte Karlström är här så väljer att ställa frågan till Lindholm. Vi fick uppgifter till lagtinget om att social- och miljöministern inte skulle vara på plats. Det var lite miss i informationen.

Vi ser vissa oroande tendenser på arbetsmarknaden. Permitteringarna och ungdomsarbetslösheten ökar och så gör också AMS:s arbetsbörda. Kansliministern är ansvarig för byggnadsbyrån som har hand om lokaler och fastigheter i landskapet. AMS står på bar backe efter sommarsemestrarna. Hur och när kommer lokalfrågan att lösa sig för AMS?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack talman! Det är en bra fråga. Vi vet att AMS efter sommaren kommer att vara utan lokaler eftersom fastighetsägaren kommer att använda sig av hela fastigheten för egen verksamhet.

Vi är tittat på olika alternativ var vi kan hitta lokaler i centrala Mariehamn, eftersom man anser att AMS är en sådan verksamhet som behöver ligga inom en närhet av centrala Mariehamn. För det är många, både ungdomar men även personer som kanske inte är bilburna, som kommer att AMS.

Självstyrelsegården är för liten för att AMS idag skulle kunna flytta in hit. Det finns mycket funderingar. Det här har ännu inte riktigt satt sig, men man försöker hitta en lösning. Har vi egna lokaliteter? Var kan vi hyra till en skälig summa? Vi vet att hyresmarknaden inte heller riktigt är hyresgästens.

Jag vet att minister Fredrik Karlström för tillfället har diskussioner med olika fastighetsägare.

Ltl Katrin Sjögren

Nej, det är inte en helt lätt fråga. Det är stora och många krav på ändamålsenliga lokaler för AMS. Det är inte bara det att servicen måste ligga centralt och ha nära anknytning till kollektivtrafiken, lokalerna måste också vara handikappanpassade, ordentligt ljudisolerad och det ska också vara säkert för personalen. När räknar landskapregeringen med att frågan är löst? Kan man ge besked till AMS i god tid före sommarsemestrarna?

Minister Gun-Mari Lindholm

Jag förlitar mig på att den minister som i första hand ansvarar för det här, Fredrik Karlström, men också jag, hittar en bra lösning i centrala Mariehamn. Om vi inte har möjlighet att presentera det här inför lagtinget så kommer det också att förmedlas via media och det kommer absolut att ske inom kort.

Ltl Katrin Sjögren

Jag tackar för det svaret. Från liberalernas sida utgår vi ifrån att lokalfrågan för AMS löser sig snabbt på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till minister Lindholm.

Ungdomsinflytande är viktigt för demokratiutvecklingen. Själv känner jag kanske inte några större problem med mitt inflytande. Jag vet att det finns andra som känner så, de som jag tänker på är 16- och 17- åringarna.

Det har diskuterats här i salen vid flera tillfällen att man skulle gå in för att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalet. Man skriver i regeringsprogrammet; ”landskapsregeringen utreder förutsättningarna och konsekvenserna av en sänkning av rösträttsålder i kommunalvalet till 16 år”. Hur går det med detta och var ligger den här utredningen?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! I den här frågan kan jag inte påminna mig om att vi har tagit något mått och steg i just för tillfället. Vi har skrivit det i vårt handlingsprogram. Vi kommer att komma till den här frågan i sinom tid. Det kanske inte är den mest prioriterade frågan för tillfället. Men i lagom god tid inför nästa val så ska vi åtminstone ha satt ner foten på något håll så man vet vad man har att förhålla sig till.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det låter ju betryggande att vi ska få ett besked. Det är en intressant principiell fråga som absolut tål att funderas på.

Det som bekymrar mig, när jag nylige läste ÅSUB:s sammanställning över valdeltagande vid senaste val, är att i åldern 22-25 år har valdeltagandet sjunkit från 40,4 procent till 37,7 procent, i åldern 18-21 år har valdeltagandet sjunkit från 45 procent till ungefär 44 procent och jämfört med det totala valdeltagandet på 66,9 procent är det en ganska väsentlig skillnad. Ungdomarna fortsätter att rösta dåligt, vilket oroar mig. Jag tror att det här skulle vara ett jättebra sätt att öka intresset genom att få in ungdomarna tidigare, inte tvinga dem att skaffa sig en uppfattning i politiken men åtminstone uppmuntra dem genom att sänka rösträttsåldern. Jag hoppas att minister Lindholm förstår de här tankarna.  

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! Jag förstår absolut det här. Jag började tidigt engagera mig politiskt och i den åldern är man kanske ännu mer villig att verkligen säga vad man vill. Jag tycker att det är bra och det ska man uppmuntra.

Jag ser också ett annat problem i åldersspannet 18-25 år, då är väldigt många av våra ungdomar utanför Åland och studerar.  Det är väldigt knöligt att rösta från en annan ort och skicka alla formulär och kuvert hem till Åland. Det är inte bara att sänka åldersgränsen i kommunalvalet det är också att hitta ett sätt som är lättare för de som är utanför Åland att kunna rösta på dem som de vill att ska leda Åland in i framtiden.

Ltl Axel Jonsson

Jag delar absolut de tankarna med minister Lindholm. Det är nog ett verkligt demokratiproblem egentligen. Jag tror att vi skulle vinna mycket på att också få ungdomarnas åsikter om den politik som förs här, speciellt från dem som är ute och studerar och tar del av den senaste kunskapen ute på universitet och högskolor i Sverige, övriga Europa och hela världen. Jag tror absolut att det är värt att satsa på. Tekniken har ju möjliggjort helt andra metoder än de som vi använder oss av idag, att posta brev. Jag är jätteglad om minister Lindholm tittar på det också och kommer tillbaka till lagtinget med något konstruktivt på den punkten.

Minister Gun-Mari Lindholm

Jag lovar att vi ska titta på de här olika frågorna. Sedan om vi hittar lösningar som är gångbara och möjliga att genomföra är en annan sak. Men det finns en vilja att förändra och förbättra. Jag tycker det är viktigt att människor som idag är utanför och studerar och som ska flytta tillbaka till Åland också ska kunna påverka vem som ska skapa det samhälle som man ska flytta till när man blir i den åldern att man vill komma hem tillbaka. Det är viktiga frågor. Tack för att du tog upp den här frågan.

Talmannen

Följande fråga ges till ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Jag önskar ställa min fråga till vicelantrådet Roger Nordlund.

Fru talman! Med en aktiv ägarpolitik anses ofta att regeringen stöder tillväxt och sysselsättning och därigenom främjar hela samhällets bästa. Med hjälp av en aktiv ägarpolitik kan man kontrollera att se över näringsstrukturen och stöda en samhällelig hållbar utveckling, samtidigt som man också beaktar arbetstagarnas ställning i förändringsprocessen.

I november 2011 antog regeringen i riket nya principer för ägarstyrning i statliga bolag. Man betonar kraftfullt att bolagen ska handla ansvarsfullt och framförallt vara transparenta och öppna mot samhället när det gäller rapporteringen, premieringen och den allmänna insynen i verksamheten.

Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram under rubriken hållbara finanser; ”tydliga direktiv och principer tas fram för ägarstyrning av landskapets bolag”.  

Vilka är de aktuella ägarpolitiska direktiven till de landskapsägda bolagen vad gäller transparens och öppenhet i sin verksamhetsrapportering till media och medborgare?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det är precis så som ltl Asumaa säger. De principer som de statliga bolagen arbetar efter ska naturligtvis också i stort sett de bolag, som landskapet Åland är ägare i, arbeta efter.

Konkret har vi nu ett samarbete med en extern jurist som håller på att utarbeta tydliga ägardirektiv utgående från dagens syn på hur samhälleliga bolag ska skötas. Precis som ltl Asumaas intresse så är det är lagtingets intresse att ha största möjliga insyn och veta att bolagen fungerar bra, samma målsättning har vi från landskapsregeringen. Det här arbetet pågår. Vi kommer att redogöra för det inför lagtinget när det är klart. Det är ännu inte helt färdigt skrivet. Arbetet pågår med hjälp av en extern jurist.

Ltl Tony Asumaa

Tack vicelantrådet. Det är roligt att höra att arbetet pågår. Min fråga gällde i första hand hur den aktuella situationen ser ut nu. Följdfrågan är; hur transparent och öppet anser vicelantrådet att rapporteringen är och har hittills varit från de landskapsägda bolagen?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Om ltl Asumaa tänker på Posten och PAF där vi är ägare så är min uppfattning att transparensen är tillfredställande. I det här sammanhanget måste man också respektera att de sysslar med affärer. Allt kan man naturligtvis inte redogöra för inför den stora allmänheten innan man har gjort saker och ting klart. Vi följer den princip som den föregående landskapsregeringen slog fast, att bägge bolagen måste också kunna fungera utgående från affärsmässiga principer. Den grundlinjen fortsätter vi för att de ska kunna ha så goda möjligheter som möjligt att göra ett bra resultat och ge god avkastning till sin ägare, landskapet och ålänningarna.

Ltl Tony Asumaa

Vicelantrådet nämnde att transparensen och rapporteringen åtminstone har varit tillfredställande för regeringen, men kanske inte för alla ute i samhället.

Kommer man att nöja sig med den här nivån på öppenhet eller kommer landskapsregeringens ägardirektiv att kräva ytterligare öppenhet så att också samhället får ta del av de uppgifter som man anser sig ha rätt att få?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag kan naturligtvis inte exakt säga hur det kommer att se ut. Jag sade inledningsvis att vi har tagit extern hjälp för att formulera ägardirektiven så modernt och framåtsyftande som möjligt. Samtidigt måste man också vara medveten om att det här är bolag där vi har tillsatt styrelser som har ett ansvar att driva bolagen och det finns operativa ledningar. Vi måste också respektera att de, utgående från det uppdrag de har och gällande lagstiftning, måste kunna få fungera så effektivt som möjligt, naturligtvis utgående från den lagstiftning som gäller i det här samhället.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Det är inte något sätt att försöka vara stygg med minister Lindholm, men jag önskar rikta min fråga till henne.

Fru talman! I regeringsprogrammet under fastighetsförvaltningen står det att man ska göra betydande effektivisering av fastigheterna och man ska titta och gå igenom fastighetsbestånden, vilka fastigheter som landskapet ska äga, vilka som kan hyras ut och vilka som kan avyttras. Man ska också titta på en översyn av kontorsutrymmena.

I dagsläget har ingenting hänt med naturbruksskolan. Privata intressenter har idéer om hur man vill utnyttja skolfastigheten men får inget svar av landskapsregeringen. Samtidigt har landskapsregeringen talat om att flytta ut vissa verksamheter till skolan, men för mig har inte några kända beslut vad som ska göras med fastigheten tagits. Samtidigt hyr landskapsregeringen upp nya lokaler i centrala Mariehamn för egen personal.

När tänker landskapsregeringen ge besked om vad man ämnar göra med fastigheten? Vad anser landskapsregeringen i dessa ekonomiska tider att är ett bra sätt att spara?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! Jag hoppas att vi ska kunna presentera på vilket sätt vi kommer att administrera hela fastighetsbiten i fortsättningen. Som man har det idag är det inget vidare. Vi ska försöka göra förbättringar vad beträffar administrationen. Det hade varit bättre att man hade byggt en våning till på självstyrelsegården för att samla och effektivisera förvaltningen på ett annat sätt, men det ville inte den tidigare landskapsregeringen göra. I och med det har vi de facto ett bekymmer när det gäller att hitta utrymmen för alla våra verksamheter och göra det så smidigt och bra som möjligt. 

Vi har fastigheter som vi bra skulle kunna sälja för att göra det möjligt för andra att påbörja verksamheter i. Det här är ett mega arbete. Vi har påbörjat det här. Jag hoppas att vi ska kunna visa riktningen och målsättningen med det i den omställningsbudget som vi kommer med till lagtinget i nästa vecka.

 När det specifikt gäller naturbruksskolan så har vi haft kontakter med olika intressenter. Den kommer inom kort att bjudas ut. Jag tycker att de intressenter som jag har varit i kontakt med har fått ett svar. Ingen har blivit utan ett svar såsom ltl Eklund påpekade. Däremot kommer inte någon att komma in i gräddfil utan alla kommer att behandlas på ett likvärdigt sätt. Det bästa sättet är att bjuda ut naturbruksskolan så att alla har möjlighet att komma in med sina idéer om vad man vill göra på det området.

Ltl Brage Eklund

Som de flesta känner till så har det funnits visioner från intressenter att utveckla naturbruksskolan. Man har ju väntat på svar kanske i över två års tid. Det är bra nu om minister Lindholm har gett ett svar, men ut till offentligheten har det inte kommit till känna att man har gett något besked.

Det är väl en självklarhet att man behandlar lika, anser jag. Men jag tycker inte det är förenligt med god sed att man måste vänta drygt två år för att få ett besked om man kan utveckla en affärsidé, ofta faller då affärsidéen bort. Jag hoppas att dessa som har visat intresse är så uthålliga att de kan fortsätta.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Nej, det är oförsvarligt att någon ska behöva vänta så länge. Det håller jag med om. Ansvaret att det har hållit på så länge tar jag inte på mig.

De intressenter, som nu har visat sig vara intresserade av den här fastigheten, har vi varit i dialog med ett flertal gånger om ltl Eklund och jag talar om samma intressenter. Det här området kommer att komma ut på marknaden och sedan får vi se vem som bjuder, vem som har goda idéer och där vi ser att det finns en framtid för.

Ärendet är under beredning därför är det inte i det här skedet offentligt men det kommer det att bli inom kort.

Ltl Brage Eklund

Det är en beklaglig situation när man fattar politiska beslut och lägger ner skolverksamheten. Vi har också Grelsby sjukhus som är en tickande sil som pengarna strömmar ut igenom. När man fattar besluten att lägga ner verksamheter så finns det inte någon plan för vad man ska göra med dem. Det funderar man på efteråt. Det här är ett fel i systemet. När man påbörjar olika idéer om att slå ihop eller lägga ner verksamheter så behöver man också fundera på vad man ska göra med den verksamheten som finns där idag och vad man ska göra med fastigheterna framförallt. Jag hoppas att nuvarande landskapsregering har sådana tankegångar.

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! Jag håller helt med ltl Eklund. Avslutar man en verksamhet men inte avser att avyttra den fastigheten då måste man ha plan B. Men den planen fanns tyvärr inte, eller så fanns den men den har åtminstone inte informerats ut. Jag håller helt med om att det är helt fel tillvägagångssätt. Nu måste vi försöka reda upp det på bästa möjliga sätt.

Jag kan försäkra ltl Eklund att många timmar har gått åt till att fundera vad som är mest lämpligt att använda det här området till. Jag hoppas att vi inom kort ska komma till ett bra resultat.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Tydligen är minister Lindholm den populäraste ministern idag. Även jag hade tänkt ställa en fråga.

Bästa ministern, i regeringsprogrammets under stycket samhällsreformen och servicereformen nämns att det ska stiftas en garantilag om allas rätt till service oberoende av boendeort. Garantilagen är ju en förutsättning för att samhällsreformen ska accepteras t.ex. i skärgården där oron att förlora de lokala servicepunkterna är rätt stor.

Hur långt har arbetet med garantilagen avancerat?

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack, talman! Arbetet med hela samhällsstrukturreformen inleddes efter nyår. Det finns en grupp som arbetar med det. Gruppen har fått en snäv tidsram. De arbetar intensivt med att skriva olika former för eventuell strukturomvandling vad beträffar administration och produktion av samhällsservice. Deras arbete ska vara slutfört 30.4. Sedan ska de olika modellerna testas. Det kommer att tillsättas en parlamentarisk kommitté efter det.

I det här skedet är det ganska fel att börja fundera på den här lagen. Man får se lite hur de här olika arbetena framskrider, vad modellerna tar fasta på och sedan efter det ska man göra det.

Vi är ju alla ense om att vi vill ha en likvärdig service oavsett var man bor på Åland, det är huvudpoängen. Om man har det som bas i tankarna i en garantilag så tror jag att man har det rätta rättesnöret för att gå vidare.

Vi har diskuterat lite olika modeller hur man skulle ta fram en garantilag. Ska man gå in i varje enskild lagstiftning som berör samhällsservicen eller ska man ha en alldeles separat garantilag? Jag tror på modellen med en egen separat garantilag där man försöker sätta olika nivåer på basservicen som samhället ska erbjuda.

Ltl Torsten Sundblom

Tack för informationen om samhällsreformsgruppen.

En garantilag träder dock knappast i kraft samtidigt som man sjösätter samhällsreformen. Eller har jag förstått det fel? Vilka delar ingår sedan, hur bred blir den?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Garantilagen ska finnas när reformen ska sjösättas. Men som jag ser det så kommer det säkert inte att ske under det här året. Vi har åtminstone tid på oss att forma garantilagen under tiden medan man arbetar parallellt med det andra spåret.

Även om det arbetas nu väldigt intensivt i arbetsgruppen, som ska ta fram modellerna, så ska också en parlamentarisk kommitté sedan tillsättas och arbeta fram vilken väg vi i lagtinget och landskapsregeringen vill gå framåt. Vilken är den fiffigaste vägen att både administrera och producerar samhällsservicen i framtiden?

Jag har uppfattningen att det kanske inte alltid är så väldigt lätt att bli ense, men jag hoppas att vi ska bli det. Men under tiden ska garantilagen arbetas fram. Jag vill se lite vartåt det lutar innan man påbörjar det här arbetet, så att det inte arbetats i onödan och sedan ska det kastas i soporna.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Ibland har lagen hetat skärgårdslag och den här lagen har haft lite olika namn när den har diskuterats i tidigare debatter.

Jag kan konstatera att turbulensen runt upphandlingen av varutransporter var en sak som visade att den här lagen nog skulle ha behövts. Sedan är det hela bredden, vi har inte fått klart för oss här ännu av ministerns svar om kommunikationerna också kommer att ingå i den lagen? Vad har man för planer?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Allt kommer att ingå, precis allt, hur vi ska leva, hur vi ska ha det och var servicen ska finns. Allt ska ingå i det här, inte bara skärgården. Det gäller hela Åland till och med Mariehamn.

Det här är inte någon särskild skärgårdslag. Det här är en reform som gäller hela Åland. Jag ser att det finns ett enormt intresse för det här. Det finns också en förståelse och en medvetenhet både från kommunalpolitiker, lagtingspolitiker och också från den stora allmänheten, att vi måste göra någonting. Det går inte att göra på samma sätt som vi har gjort hittills.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! I frånvaro av jaktministern vill jag ställa min fråga till lantrådet.

Fru talman! Vårfågeljaktfrågan har dessvärre hanteras under täcket av denna landskapsregering. Frågan har hanterats i dimmoln av hemlighetsmakeri.  I den enda offentliga debatt som har förts av landskapsregeringen har lantrådet tyvärr visat en del tveksamheter i den frågan.

Förra året, 2011, inleddes alfågeljakten den 15 april. Vi har nu åtta vardagar kvar fram till den 8 april.

Avser landskapsregeringen att fatta ett beslut i vårjaktfrågan före den 15 april?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för det. Jag vill börja med att säga att det har sina skäl till EU-piloten som jag förstår att ltl Perämaa talar om när han talar hemlighetsmakeriet. Minister Karlström har på ett föredömligt sätt beskrivit orsakerna till varför man har hanterat ärendet som man har gjort och varför materialet fortsättningsvis är en kommunikation och en förhandling mellan landskapet och kommissionen.

Gällande beslut om årets vårjakt så har jag förstått att jaktminister Karlströms tidtabell är sådan att man ska komma med förslag till beslut nästa vecka.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är ändå positiva besked till den delen. Vad själva beslutet blir är en annan fråga. Vi har tusentals jägare som väntar med stor iver på besked och ställningstagande. Det skulle vara bra med en öppenhet i den här frågan så att man får reda på vad som ska ske.

Av dessa jägare finns det väldigt många ungdomar i skärgården och säkert även på fasta Åland och i glesbygden som har stort intresse i den här frågan. De butiker som säljer jaktutrustning har säkert svårigheter när man inte vet om man ska ta in för försäljning utrustning som utnyttjas i hög grad just under våren.

Förutom beskedet, som jag fick här att beslut förväntas tas före den 15 april, vill jag ändå att lantrådet kunde säga om det finns en politisk enighet i landskapsregeringen i den här frågan eller kvarstår det någon oenighet?

Lantrådet Camilla Gunell

Vi kommer som sagt att ta upp frågan till diskussion nästa vecka. Vi har tidigare fört diskussioner kring EU-svaret på EU-piloten. Svaret som har gått vidare från Åland till EU-kommissionen har varit enhälligt.

Införandet av jakten under fjolåret vet vi att är förknippad med viss problematik, framförallt eftersom man från EU:s sida inte tycker att det här till alla delar är en bra sak. Det här måste vi ju förhålla oss till, det är inte alldeles lätt att fatta beslut.

Vi kommer att ta beslut nästa vecka och förmodligen ett enhälligt beslut.

Talmannen

Frågan är därmed tillräckligt belyst. Den sista frågeställaren är ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Jag vänder mig också till lantrådet. Mina frågor kommer att gälla reformeringen av självstyrelsesystemet.

Fru talman! Jag citerar: ”Justitieministeriet tillsatte den 14 mars en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp för att, med tanke på ett beredningsorgan som senare tillsätts, kartlägga hur Ålands självstyrelse fungerar och vilka behov det kan finnas att utveckla självstyrelselagen för Åland. Arbetsgruppen ska särskilt göra preliminära bedömningar av de frågor och förslag som tas upp i den av landskapet tillsatta parlamentariska kommitté som har lagt fram förslag till reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen.” Det som skedde 2010 där alla partier var inblandade och medverkade mycket positivt.

Jag läser ”tillsättande av denna arbetsgrupp och dess uppdrag” som både en utvärdering av vad vi har gjort och därefter i förlängningen ge fullmakter till en kommande kommitté för statens del.

Vilken strategi tillämpar regeringen nu här för att det ska bli så bra som möjligt med tanke på fortsättningen?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för den frågan. Jag redogör gärna för tankarna kring det.

Från åländsk sida hade vårt första önskemål varit att vi omedelbart skulle ha fått en partssammansatt grupp. Det är så som vi också har skrivit i vårt regeringsprogram.

Eftersom vi på Åland nu har kommit så här pass långt, det finns ett enigt betänkande från lagtingets samtliga partier och vi träder nu fram till rikets partier och säger vad vår önskan är, så är det ändå rimligt att man på rikssidan får fördjupa sig i denna önskan och formulera sig en uppfattning om den.

Jag upplever ändå att kommittén som justitieministeriet har tillsatt är en stark kommitté med många kunniga politiker från de olika partierna i riksdagen. Det finns också en stark besättning av sakkunniga medlemmar. Jag för min del upplever att man från rikets sida har tagit frågan på stort allvar och har för avsikt att inom det här året komma rätt långt i sin uppfattning om det.

Igår träffade jag den kommande ordförande i kommittén, Alec Aalto. Av honom fick jag en bra bild och en god känsla av att man kommer att göra ett bra arbete.

En annan strategi som vi har är att vi på Åland också tillsätter eller återtillsätter en parlamentarisk kommitté som kan fungera som en parallellkommitté till denna kommitté i Helsingfors. Denna parallella kommitté kan ytterligare fördjupa resonemangen i den rapport som ltl Gunnar Jansson föredömligt har varit ordförande för.

Ltl Gunnar Jansson

Tack för det lantrådet. Det här följer ju regeringsprogrammet. Kunde man ändå, för att vara praktisk, tänka sig att ett organ som redan finns i lagtinget där alla partier är företrädda, dvs. självstyrelsepolitiska nämnden, kunde sköta den referensgruppen åtminstone i det här skedet?

Lantrådet Camilla Gunell

Självstyrelsepolitiska nämnden har naturligtvis alltid en viktig roll i all utveckling av självstyrelsen och självstyrelselagen. I det här fallet kunde också en poäng för att tillsätta den här parallellkommittén på Åland vara att visa på fortsatt samsyn från de åländska partiernas sida. Man skulle då i ett särskilt forum på Åland få tillfälle att fördjupa resonemangen och även kunna fungera som ett bollplank, i den mån som rikskommittén är behjälpta av det.

Det är viktigt att formulera uppdraget så att det på intet sätt vare sig kolliderar eller på något sätt inskränker på självstyrelsepolitiska nämndens arbete.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Tack för svaren. Kommittén eller arbetsgruppen, som denna Aaltogrupp tekniskt är, inleder sin verksamhet den 17 april. Jag har blivit kallad att höras i den egenskap som jag då hade som ordförande för vår parlamentariska kommitté. Jag kommer att redovisa för våra 13 slutsatser och förslag och den kläm som vi hade med tanke på regeringsprogrammet i Helsingfors som fick den vändning som den fick.

Har lantrådet, i all vänlighet, eventuellt ett ord på vägen till mig när jag får till Helsingfors den 17 april?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack. Jag tror att ltl Gunnar Jansson vet mycket väl hur han ska hantera den här situationen. Jag har också sagt från min och regeringens sida att vi har fullt förtroende för ltl Gunnar Jansson, hans erfarenhet och kompetens att föra fram innehållet från denna parlamentariska kommitté. Det råder inget tvivel om att det som Gunnar Jansson kommer att föra fram kommer att vara korrekt och på alla sätt bra. Vi har klarerat att det inte finns några hinder att ltl Jansson idag tillhör oppositionen och inte regeringen.

 Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls 02.04.2012 klockan 13.00.

Originalfil