Plenum den 30 november 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 30 november 2015 kl. 13.00       

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Föredras. 2

1    Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar och en ersättare i lag- och kulturutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 9/2015-2016

Föredras. 2

2    Fyllnadsval av en ordinarie medlem och tre ersättare i finans- och näringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 10/2015-2016

Föredras. 2

3    Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar och en ersättare i social- och miljöutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 11/2015-2016

Föredras. 2

4    Fyllnadsval av en ordinarie medlem i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 12/2015-2016

Föredras. 3

5    Fyllnadsval av en ordinarie medlem och två ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 13/2015-2016

Föredras. 3

6    Fyllnadsval av en ordinarie medlem i kanslikommissionen för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 14/2015-2016

Föredras. 3

7    Fyllnadsval av en ordinarie medlem i Nordiska rådet för återstoden av arbetsåret 2015-2016

V 15/2015-2016

Föredras. 3

8    Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §

Landskapsregeringens meddelande M 1/2015-2016

För kännedom.. 68

9    Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdraget som talman

Talmanskonferensens framställning TMK 1/2015-2016

10  Vicetalman Britt Lundbergs anhållan om befrielse från uppdraget som vicetalman

Talmanskonferensens framställning TMK 2/2015-2016

Plenum slutar 69

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Meddelande

Talmanskonferensen konstaterar att vi sannolikt inte kommer att ha ärenden nästa vecka. Måndagen den 7 december och sannolikt även onsdagen den 9 december kommer det inte att hållas plenum.

Föredras

1        Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar och en ersättare i lag- och kulturutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 9/2015-2016

Endast en kandidatlista har inom föreskriven tid och i behörig ordning lämnats in till kansliet. Listan upptar som ordinarie medlemmar i lag- och kulturutskottet lagtingsledamöterna Roger Eriksson och Mikael Staffas och som ersättare talman Gun-Mari Lindholm.

Enligt 90 § i arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § i arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamöterna Roger Eriksson och Mikael Staffas förklaras därför valda till ordinarie medlemmar i lag- och kulturutskottet och talman Gun-Mari Lindholm som ersättare i lag- och kulturutskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

2        Fyllnadsval av en ordinarie medlem och tre ersättare i finans- och näringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 10/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamot Veronica Thörnroos förklaras därför vald till ordinarie medlem i finans- och näringsutskottet och talman Gun-Mari Lindholm samt lagtingsledamöterna Roger Nordlund och Mikael Staffas förklaras valda som ersättare i utskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

3        Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar och en ersättare i social- och miljöutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 11/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamöterna Carina Aaltonen och Pernilla Söderlund förklaras därför valda till ordinarie medlemmar i social- och miljöutskottet och talman Gun-Mari Lindholm förklaras vald som ersättare i utskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

4        Fyllnadsval av en ordinarie medlem i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 12/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamot Veronica Thörnroos förklaras därför vald till ordinarie medlem i justeringsutskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

5        Fyllnadsval av en ordinarie medlem och två ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 13/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamot Roger Nordlund förklaras därför vald till ordinarie medlem i självstyrelsepolitiska nämnden och talman Gun-Mari Lindholm samt lagtingsledamoten Carina Aaltonen förklaras valda som ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

6        Fyllnadsval av en ordinarie medlem i kanslikommissionen för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 14/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamot Carina Aaltonen förklaras därför vald till ordinarie medlem i kanslikommissionen för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

7        Fyllnadsval av en ordinarie medlem i Nordiska rådet för återstoden av arbetsåret 2015-2016

V 15/2015-2016

Även här har endast en kandidatlista lämnats in inom föreskriven tid och i behörig ordning varför inget val förrättas. Begärs ordet gällande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt? Ingen begär ordet.

Lagtingsledamot Mikael Staffas förklaras därför vald till ordinarie medlem i

Nordiska rådet för återstoden av lagtingsåret 2015-2016. Antecknas.

Föredras

8        Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §

Landskapsregeringens meddelande M 1/2015-2016

Enligt lagtingsordningens 25 § ska lagtingets behandling av meddelandet avslutas med en omröstning vid vilken det för godkännande av regeringens program krävs mer än hälften av de avgivna rösterna.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Åland är en del av världen. Våra utmaningar och ansträngningar, fördelningar av politiska platser och regeringsbildning blir bagatellartade i jämförelse med terrorhot, militär upptrappning i Östersjön, klimathot och flyktingströmmar som utvecklats till stora folkvandringar. På nätet, i läsplattan, tidningen eller TV:n blir vi beklämda åskådare till umbäranden och lidanden i realtid. Oro och rädsla gör att förenklade sanningar tar mark, krav på högre murar och en demoniserande uppdelning i vi och dem, dem och vi. Ska detta aldrig ta slut, blir det bara värre?

Världens mest omfattande medborgarundersökning, World Values Survey visar klart och tydligt, och det är viktigt att veta, att parallellt med allt elände pågår en oändligt mycket långsammare process bland alla oss människor på jorden. Sakta, sakta men obändigt, trots periodvisa bakslag, leder det oss mot det som kan sammanfattas med de två orden fred och frihet.

  Det kan vara förmätet att jämföra men det som driver en familj att fly, från fattigdom, krig och våld är samma mekanismer som att skriva ett regeringsprogram på Åland, nämligen att skapa en ljus och hållbar framtid för våra barn och ungdomar med en stabil, grönare ekonomi, inga stora skulder i arv, ett robust utbildningssystem, en modern socialvårdslagstiftning och ett välmående näringsliv.

Talman! Havet och det maritima kulturarvet är alltid närvarande på Åland och ett regeringsprogram kan liknas vid ett sjökort. Målet är klart, vad vi ska ro i hamn under de fyra kommande åren är ett något modernare och hållbarare Åland. Men likt forna tiders sjöfarare ger vi oss av utan att sjökortet är fullständigt, vi vet inte var det finns grynnor och rev, när storm nalkas och var det finns starka och oberäkneliga strömmar. Vid varje avdelning inom landskapsförvaltningen finns ett gediget arbete som ska göras och de nyblivna ministrarna kommer att fungera som lotsar och jag själv som kapten. Det bärande tema för regeringsprogrammet är ett hållbart Åland. Det är en kraftsamling för framtiden på flera centrala områden. 

Landskapsregeringen verkar för en hållbar självstyrelse. Den pågående självstyrelselagsrevisionen beräknas bli klar under mandatperioden. Den kräver både resurser, djup kunskap och tålamod. Landskapsregeringen kommer att koordinera sina insatser med regeringen i Helsingfors för att säkerställa en smidig och säker övergång till det system som föreslås i kommitténs slutbetänkande.

Jordförvärvs- och näringsrättslagstiftningen ska moderniseras med målsättningen att underlätta utveckling, nyetableringar och inflyttning. En parlamentarisk referensgrupp ska följa det arbetet.

Vallagstiftningen kommer att reformeras. Där är också en parlamentarisk kommitté i slutskede av sitt arbete. Meningen är inte att föregå det arbetet men landskapsregeringen vill se på möjligheten att 16-åringar får rösträtt i kommunalval. Finns inga hinder kunde det prövas redan till nästa val. Samtidigt möjliggörs e-röstning för ålänningar bosatta utanför landskapet med målet att val kan göras elektroniskt av hela den röstberättigade befolkningen så småningom.

Är man liten måste man vara smart, för vårt lilla örike är externa kontakter livsnödvändiga, särskilt viktiga är relationerna till regering och riksdag i Helsingfors. Relationerna och kontakterna till Sverige är sedan gammalt djupa och goda. De utvecklas ständigt inom utbildningen, näringsliv, vår gemensamma omsorg om Östersjön och de alltid aktuella upphovsrättsliga frågorna.

Det nordiska samarbetet inom EU fördjupas, vilket är positivt och öppnar nya möjligheter för Åland. Ålandsexemplet ska lyftas fram som internationell freds- och konfliktlösningsmodell. Vår självstyrelse är en av de äldsta autonomierna i världen, en konfliktunge som förvandlades till en lyckad minoritetslösning.

Landskapsregeringens största tillgång är humankapitalet. Kronan i självstyrelsen är landskapsförvaltningen och den personal som är verksam där. Lika viktigt som att modernisera och förnya självstyrelselagen är det att förvaltningen kan rekrytera och locka både stabil erfarenhet och ungdomlig drivkraft och nyfikenhet. Det är en absolut avgörande framtidsfråga.

Vår förvaltning med egen lagstiftningsbehörighet, kontakter till Helsingfors, Bryssel, Stockholm och Köpenhamn borde vara en av de mest attraktiva och dynamiska arbetsplatserna i landskapet. Förvaltningen borde kunna locka hem den skara av unga, välutbildade ålänningar som blir allt fler. Landskapsregeringen vill stimulera intraprenörskap, drivkraft och initiativförmåga hos personalen, vara en arbetsplats, med flera karriärvägar, ett situationsanpassat, förändringsinriktat ledarskap med en sammanhållen och modern personalpolitik. Här vill vi göra en kraftsamling, en särskild satsning på ledarskapet, en kompetenskartläggning samt ett personalstrategiskt program kommer att tas fram.

Om förvaltningen är kronan i självstyrelsen är lagberedningen en av de största och mest gnistrande juvelerna. Grunden för ett rättssamhälle och för självstyrelses legitimitet är välfungerande lagar och en kvalitetssäkrad och smidig lagstiftningsprocess. I vårt småskaliga samhälle behöver vi använda all kompetens. Vi behöver en god dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna. Det rör sig om allt från att ta fram lagstiftning och utvecklingsplaner till att föra en öppen och aktiv samhällsdiskussion.  

Talman! Ett hållbart Åland förutsätter jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och bygger på alla människors lika värde och lika möjligheter att delta i samhällsbygget. I praktisk politik innebär det att landskapsregeringen ska ha ett medvetet genusperspektiv inom alla politik- och verksamhetsområden. Alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska känna sig trygga och säkra. I enlighet med Istanbulkonventionen bör arbetet mot våld i nära relationer vara långsiktigt, strategiskt och målinriktat. 

En del i ett jämställt samhälle är ekonomisk självständighet. Lika lön för likvärdigt arbete är en av de stora kraftsamlingarna under den här mandatperioden.

Ett inkluderande samhälle förutsätter både fysik tillgänglighet och en bra integration med aktiva, öppna medborgare, god språkundervisning och en arbetsmarknad som öppnar för integration i ett tidigt skede. Den pågående flyktingkatastrofen är ett globalt ansvar som Åland ska ta sin del av. Landskapsregeringen kommer att bistå Migrationsverket i mottagandet av flyktingar i nära samarbete med kommunerna, tredje sektorn och näringslivet.

Många ungdomar saknar idag rätt förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden. Landskapsregeringen vill göra en kraftsamling och undvika och förebygga den marginalisering som skapas av arbetslöshet, av att inte ha utbildning eller ordnade sociala förhållanden. Ett projekt startas med målsättningen att öka både samverkan och samordning som stöd för ungdomar, ett ”Ungdomens Hus”, en form av praktisk ungdomsgaranti.

Talman! Ekonomin är ramen för hela det politiska fältet. En god offentlig ekonomi är en grundförutsättning för stabilitet, för reformer och för en utveckling av självstyrelsen. Gamla strukturer innebär kostsam stagnation. Nu finns möjligheter och ett behov att ändra riktningen, att bygga en jämlik välfärd och service på ett mer kostnadseffektivt sätt. Stabila offentliga finanser skapar utrymme och beredskap att möta kriser och lågkonjunkturer utan att välfärden hotas. Landskapsregeringen bedömer att hållbarhetsgapet i landskapsekonomin är runt 20 miljoner.

En av de riktig stora kraftsamlingarna och utmaningarna den här mandatperioden blir ekonomin. Arbetet måste delas upp i delmål och en plan som förverkligas över flera mandatperioder. En hållbar ekonomi förutsätter strukturella förändringar som inte bara sparar pengar utan också förbättrar möjligheterna till utveckling av det åländska näringslivet och arbetsmarknaden.

Landskapsregeringen har definierat följande delmål. För det första, trenden med ett växande negativt årsbidrag och resultat måste brytas. För det andra, intäkterna ska täcka driftsutgifterna. För det tredje, årsbidraget ska vara positivt och täcka avskrivningar. För det fjärde, en buffert för framtida lågkonjunktur byggs upp.

Målsättningen är att under mandatperioden nå så långt att intäkterna täcker driftsutgifterna. Landskapsregeringen kommer i en tilläggsbudget, vårvintern 2016, att närmare beskriva arbetet för att uppnå dessa mål. Landskapsregeringen aviserar ytterligare ett batteri av åtgärder och avser vända på varenda sten. Nämnas kan; avyttra fastigheter som inte krävs för långsiktiga behov, investeringar som minskar driftsutgifterna kan genomföras med extern finansiering, till exempel genom offentligt privat samarbete eller i egen regi genom lån, justering av avräkningsgrunden, en bedömning görs av vilka landskapsverksamheter som kunde utföras, helt eller delvis, av privata bolag eller av tredje sektorn, en transparent ekonomisk redovisning med väsentliga nyckeltal, revideringen av ett nytt landskapsandelssystem slutförs där samarbete eller samgående stimuleras.

En hållbar ekonomi betyder också att sätta fokus på att öka intäkterna. Där spelar näringslivet en avgörande roll. Goda villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb, vilket i sin tur säkrar den generella välfärden. För en grön, cirkulär ekonomi och optimerade synergieffekter är näring, miljö och energi ett sammanhållet politikområde för den här landskapsregeringen.

Också här finns en mängd olika åtgärder. Bilden av företagaren, entreprenören behöver breddas och särskilda satsningar görs på kvinnors, ungas och seniorers företagande.

Skärgårdsnämndens insatser inriktas starkt på näringsliv och inflyttning, t.ex. genom att ta in företagarrepresentanter i nämnden.

Landskapsregeringen betraktar turismen som en av Ålands basnäringar och vill stödja branschen i dess utvecklande av destinationen. Destinationsmarknadsföring och -utveckling ska bedrivas med tydligare, klart uttalade prioriteringar i turismstrategin

En kraftsamling görs beträffande ÅMHM:s verksamhet, som ett led i att skapa en enklare vardag för åländska företagare och privatpersoner, en avbyråkratiseringsprocess.

Lantbruket och livsmedelsklustret är viktiga för sysselsättningen och det öppna landskapet. Åland som matdestination utvecklas genom produkter av hög kvalitet och förädling. Livsmedelsstrategin blir ett viktigt verktyg i sammanhanget. Samordnad stödhantering för jordbrukarna är en uttalad målsättning. Landskapsregeringen avser utveckla upphandlingsreglerna för att stöda det åländska livsmedelsklustrets nytänkande och satsningar på ekologisk produktion som en av kraftsamlingarna.

Ålänningarnas känsla för naturen och havet är stark och en viktig drivkraft i att bevara naturvärden. Det stora kapital som Ålands unika natur erbjuder ska därför bevaras och användas hållbart såväl på land som till havs. Den ekologiska hållbarheten, kunskap om systemvillkor och ett långsiktigt miljöarbete där ekosystemtjänster och biologisk mångfald skyddas är en väsentlig del att uppnå ekologisk hållbarhet. Miljölagstiftningen behöver moderniseras inom områdena avfallshantering, djurskydd och naturvård. Tyngdpunkten i miljöarbetet ligger på vattenvårdsarbete, på Östersjön på skydd av grundvattnet och dricksvattnet. En kraftsamling kring klimatet och energin görs. Målsättningen är att göra Åland så fossilbränsle oberoende men också ringa in utsatta områden som är speciellt känsliga för kilmatförändringar.

Talman! En hållbar regionalpolitik för landskapsregeringen är helheten Åland och människorna som bor här det viktigaste. Det moderna Åland är en fungerande helhet vad gäller skolor, omsorg, trafik, planering och service. Framtidens Åland är en funktionell arbetsmarknad, med trygghet och solidaritet både för de som bor i periferin och de som bor i centrum.

Målet är ett Åland med starkare kommuner, rustade att ge alla medborgare likvärdig service. En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på sikt. Behovet och möjligheterna till en landskapsövergripande samhälls- och vattenplanering ska utredas och som ett led i arbetet att ge den åländska skärgården nya verktyg för ekonomisk och demografisk bärkraft. Vi ska se på möjligheterna och konsekvenserna av att på ett område, som planerats av kommunen, i begränsad omfattning tillåta köp av mark för boende utan fast bosättning. Det här blir ett led i revideringen av jordförvärvslagstiftningen.

En färdplan finns och kraftsamling görs beträffande kommunerna. Tre parallella processer kommer att drivas. För det första, en översyn av landskapsandelssystemet med syfte att uppmuntra till reformer och samgående. För det andra, en utredning av olika möjligheter till kommunsammangåenden där flera alternativ utreds, även ett alternativ där samtliga kommuner finns kvar. Och för det tredje, en rådgivande folkomröstning.

Talman! Utbildning bryter barriärer och öppnar nya vägar. En skola och utbildning som är likvärdig med jämn och hög kvalitet är den viktigaste faktorn för att skapa jämlika livsmöjligheter. Landskapsregeringen vill modernisera grundskolelagen och revidera läroplanen. Det behövs förtydliganden beträffande elevvården och rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning. Läroplanen ska ta fasta på att vi är ett mångkulturellt samhälle med elever från hela världen men också ha fokus på jämställdhet, kreativitet, entreprenörskap, rörelse-motorik och IT. Läsandet ska vara högt prioriterat i skolans alla stadier. System med möjligheter till nätbaserad undervisning i olika språk utvecklas.

Gymnasieskolan ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både den studieförberedande- och den yrkesförberedande utbildningen. En utvärdering av reformen Ålands gymnasium genomförs. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar. Antagningssystemet till gymnasieskolan förnyas.

Högskolan på Åland bolagiseras för att möjliggöra en utveckling av verksamheten och extern finansiering.

Kultur- och idrottslivet är rikt och en viktig del av ålänningarnas vardag. Mångfald och tillgänglighet för alla är viktigt. Medel ska fördelas jämställt och jämlikt. Kulturarvet, vårt gemensamma minne, bör lyftas fram och hållas tillgängligt för alla, speciellt för kommande generationer och nyinflyttade.

Landskapsregeringen vill lyfta fram museifartyget Pommern, Bomarsund och digitaliseringen av landskapsarkivet.

Idrottspolitiken ska ha som målsättning att brett engagera barn och unga, stöda dem som vill elitsatsa men också förbättra folkhälsan.

Talman! En hållbar vård och omsorg gör att var och en har rätt till jämlik, god vård och omsorg oavsett bakgrund, kön, ålder, ekonomi eller bostadsort. En social trygghet på alla plan och genom livets alla skeden är en förutsättning för ett modernt samhälle. Hela socialområdet behöver ses över och lagstiftningen förenhetligas, en kraftsamling som antagligen kommer att pågå också in i nästa mandatperiod. Detta område förutsätter särskilda insatser och resurser under mandatperioden.

Arbetet med samordning av de smala sociala områdena går vidare. Strävan är att få en sammanhållen socialvård. Den första delen av lagen om kommunernas socialtjänst ger uppdrag till kommunerna att söka lösningar för samordning av socialvården. Genomförandet sker i nära samarbete mellan landskapsregering och företrädare för kommunerna. 

En av våra största medicinska framsteg är att vi har höjt medellivslängden, att vi lever så länge som vi gör. Äldreomsorgen ska fokusera på att vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. Målsättningen är att i samband med att en ny socialvårdslag införs antas en äldreomsorgslag.

Ett övergripande mål är att garantera en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan. I verksamheten bör fokus vara på patienten, samt på ett jämställt och gott bemötande. Vården utvecklas och blir också effektivare genom att ge patienterna egen makt.

Möjligheter till ökad självfinansiering för ÅHS utreds. Nya verksamheter i samverkan med den privata och tredje sektorn utvecklas. Avgifterna ses över, med särskild hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungdomars tillgång till vård. Sjukvårdskostnaderna får inte bli avgörande för om man söker vård eller inte.

Psykisk hälsa för alla ska vara ett uttalat folkhälsomål. Barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras. Fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet.

Talman! En hållbar infrastruktur innebär att rörligheten för människor, idéer, kapital, varor och tjänster ska vara god i skärgården, i staden och på landsbygden men också med omkringliggande regioner.

 Trafiken är skärgårdens livsnerv. Genom att binda samman skärgården med kortrutt blir trafiken bättre och effektivare. Skärgården ska bindas ihop för att ge verksamhetsförutsättningar för företagande, samarbetsmöjligheter inom vård, omsorg och skola samt ge skärgårdsborna ökade möjligheter till ett socialt liv. Trafiksäkerheten ska vara ledande i all trafikplanering.

Yttrandefriheten är en av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande demokrati. För Ålands Radio och TV tas en ny finansieringslösning fram, en media avgift av skattenatur. 

Digitaliseringen och utvecklingen av Åland som informationssamhälle spelar en betydande roll i att upprätthålla välfärden och för att höja produktiviteten. Landskapsregeringen tillsätter ett digitaliseringsråd för att utveckla Åland mot ett e-samhälle. En uppdatering av den digitala agendan för Åland görs för att införa mera konkreta mål och prioriteringar. Under mandatperioden utvecklas det digitala Åland som helhet genom ökade möjligheter och infrastruktur för digitala möten, högklassig musikundervisning för alla regioner på Åland, vård, konsultationer och äldreomsorg.

Talman! Slutligen, mandatperioden innebär både utmaningar och möjligheter. Reformbehovet inom flera politikområden är stort och landskapets ekonomi är ansträngd.

Regeringsprogrammet är av övergripande natur och kommer att konkretiseras genom ett arbetsprogram samt ett lagprogram. Programmet revideras efter behov och om de ekonomiska förutsättningarna så kräver.

Jag vill slutligen rikta mitt tack till samarbetspartierna för ett konstruktivt arbete med att ta fram regeringsprogrammet. Det här är ett regeringsprogram för ett hållbart Åland, en kraftsamling för stabilitet och förändring. Framåt Åland!

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är ett på många sätt intressant program som vi har framför oss, men som vi alla har konstaterat och som lantrådet var inne på så håller sig programmet på en ganska övergripande nivå. Lantrådet beskrev det som ett sjökort och i ganska stor utsträckning är rutten inte utritad men målet är någorlunda klart.

En viktig del i den kommande konkretiseringen är ju lagberedningen som kommer att ha en stor roll när nya lagar ska läggas fram för lagtinget och utvecklingsarbetet ska påbörjas. Det finns några intressanta skrivningar under rubriken ”En hållbar självstyrelse”. Man skriver: ”Olika kompetenser i samhället ska tas till vara i det underliggande beredningsarbetet. Kvalitetssäkring av lagar införs i ett tidigare skede.” Det skulle vara intressant om lantrådet kunde utveckla det här resonemanget lite. Hur tänker man sig att det här ska förverkligas?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! I budgeten för 2016 som ligger i finans- och näringsutskottet föreslås extra resurser till lagberedningen. Vi skriver i regeringsprogrammet att vi ska använda de resurser som finns i samhället och i ett tidigare skede ta vara på den kompetens som finns inom näringslivet, tredje sektorn och inom fackföreningarna. I ett mycket tidigare skede, när man inleder lagberedningen, ska man ringa in problemen och höra vad sakkunniga kan göra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan säkert vara mycket lovvärt. Vi fick nyss reda på här i lagtinget att vi nästa vecka inte har några lagförslag på bordet, vilket man förstås inte kan klandra lantrådet för som inte ens har suttit som lantråd en vecka.

Vi har båda erfarenhet från den förra mandatperioden där lagberedningsarbetet fungerade både bra men också dåligt tidvis. När man pratar om en hållbar självstyrelse så skulle det vara bra att vi faktiskt skulle få ordning på lagberedningen och kunna utveckla lagberedningen, i synnerhet med tanke på att det är så mycket i det här regeringsprogrammet som ska konkretiseras framöver.

Att koppla in kompetenser är säkert lovvärt, men samtidigt tror jag att det behövs en rejäl uppryckning inom lagberedningen som den ser ut idag. Det skulle vara intressant om lantrådet kunde konkretisera tankarna på det här området lite mera för lagtinget.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Som inom många avdelningar i landskapsförvaltningen så har lagberedningen små resurser. Det har varit svårt att rekrytera till lagberedningen. En orsak till detta tror jag är att vi helt enkelt inte har konkurrenskraftiga löner. Är man utbildad jurist så finns det ett helt hav av olika arbetsmöjligheter. Som jag sade i mitt anförande så borde landskapsförvaltningen vara en dynamisk och attraktiv arbetsplats och där tror jag att vi alla politiker kan hjälpa till.

Sedan måste också den politiska beställningen vara glasklar. Vad vill man ha av en lag och hur vill man att lagen ska se åt? Det är heller inte så lätt för lagberedningen att tolka vad politikerna vill. Det har visat sig under en längre tid tillbaka att det har varit svårt att tolka vad politikerna vill ha ut av en lagstiftning. Den politiska sidan måste också bli bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det finns naturligtvis många frågor från oppositionen i dessa tider, men som lantrådet sade så återkommer landskapsregeringen senare med konkretiseringar och det måste vi förstås respektera.

En fråga som redan nu delvis är akut är genomförandet av KST. När det gäller diskussionerna och skrivningarna i regeringsprogrammet, kommer man att godkänna områden på Åland som är uppdelad i två, tre eller fyra områden genom att samarbeta kommunvis, naturligtvis på det sättet så att lagens syfte uppnås? Eller kommer landskapsregeringen att säga nej till alla försök till samarbeten för att sedan försöka få hela Åland till ett område?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Lagstiftningen om KST ligger, den är godkänd av lagtinget och den är godkänd i lagstiftningskontrollen. Det var precis det här som inte var glasklart när vi debatterade KST lagstiftningen i lagtinget under den senaste mandatperioden. Vad räcker, räcker det med två eller tre områden eller måste det vara ett? Landskapsregeringen har kommit överens om att vi ska följa denna process noga. Vi ska ha ett nära och intimt samarbete med kommunerna, med kommundirektörerna och så får vi återkomma till den frågan. Inte ens lagstiftningen ger ett glasklart svar på den här frågan. Målsättningen är att man ska få ihop de smala socialvårdsområdena.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som jag läser lagstiftningen så räcker det om lagens syfte uppnås, att man uppnår någon form av likabehandling inom vissa områden; anonymitet och solidarisk finansiering osv. Det är klart att det sedan kan vara en tolkningsfråga. Så är det förstås ofta med lagstiftning, ingenting är svart eller vitt. Det intressant att veta för kommunerna som omedelbart efter nyår måste starta upp det här arbetet, kommer landskapsregeringen att godkänna att tre-fyra kommuner samarbetar? Det är oerhört viktigt, det kan hända att kommunerna bör träffa regeringen efter nyåret för att diskutera just det här. Kommunerna har beredskap och finner det heller inte speciellt svårt att genomföra det här. Men om landskapet ändå bromsar detta för andra syften för att få ihop kommunerna så är det förstås inte alls bra.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tror att vi har samma målsättning. Vi skriver klart och tydligt i regeringsprogrammet att det här är en process som måste följas och landskapsregeringen och kommunerna behöver gå hand i hand. Det är landskapsregeringens absoluta målsättning att ha en dialog och kommunikation med kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Man kan ha många frågor om detta. Jag tänker ta upp tre korta saker.

E-röstning är intressant. Jag tycker att landskapsregeringen även borde inkludera sjömän som är en grupp som kan vara borta både på förhandsröstningen och på valdagen. Sjömännen borde också få en chans att vara med i det nya systemet som förhoppningsvis kommer till nästa val.

Sedan har jag en fråga angående skärgårdsnämnden som tydligen ska breddas även med företagare. Det är ju lovvärt. Hur många är det tänkt att det ska sitta i skärgårdsnämnden? Nu har redan den nya skärgårdsnämnden blivit betydligt större än den förra.

Jag undrar ytterligare hur lantrådet menar att det är hållbar utveckling att sälja ut delar av skärgårdsmarkerna till icke ålänningar?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller att kunna e-rösta så är sjömännen en viktig och självklar del i detta. Jag kan inte säga exakt hur detaljerna ska gå till, men det var ett viktigt påpekande. Sjömän är ålänningar som inte befinner sig på ort och ställe.

När det gäller skärgårdsnämnden kan jag inte heller säga det exakt antalet medlemmar i skärgårdsnämnden. Det är viktigt att det blir en skärgårdsnämnd som fungerar, att den är konstruktiv och framåtsyftande. Ett krav från landskapsregeringen har varit att skärgårdsnämnden ska vara jämställd och det har varit svårt att uppnå. Det finns många kvinnliga företagare i skärgården. Vi har en god förhoppning om att vi ska få en jämnställd och konstruktiv skärgårdsnämnd.

När det gäller det sista så är det också uttryckligen ett önskemål från skärgården, att vi ska se på planerade områden och att en del av de tomterna skulle kunna vara till för personer som inte är bosatta på Åland.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Det är säkert bra att skärgårdsnämnden får in andra än politiker, det har jag absolut ingenting emot. Jag vet hur det brukar vara. Det är svårt att få folk, speciellt företagare, till sådana möten och sedan är det viktigt att det är tillräckligt många som kommer.

Angående att sälja mark till icke ålänningar för fritidsändamål så torde det gå redan nu, enligt nuvarande lagstiftning, genom att bilda aktiebolag och sälja marken den vägen. Att ytterligare luckra upp jordförvärvsrätten när det inte gäller fast bosättning är jag mycket tveksam till.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Den absoluta målsättningen är att skärgårdsnämnden ska bli effektiv och framåtsyftande. Man ska helt klart inte mötas för mötandets skull utan det ska kännas meningsfullt att vara medlem av skärgårdsnämnden och det är också landskapsregeringens absoluta ambition.

Jag kan inte precis påstå att jag tycker att dagens system är lyckat med aktiebolag som köper landområden och sedan kan göra vad man vill med dem. Jag tror att det är bättre att titta på alternativet som landskapsregeringen har och ser om det finns en möjlighet och en majoritet i lagtinget för att testa det helt enkelt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! En kraftsamling för ekonomin och så räknar man upp fyra punkter som för mig är självklara oberoende om de står här texten eller inte. Det borde vara allas uppgift att alltid jobba enligt de här punkternas syften.

I punkt fyra står: ”En buffert för framtida lågkonjunktur byggs upp.” I de delmål som man ska konkretisera tilläggsbudgeten står det i andra punkten: ”En översyn av uttagsnivåerna i landskapets bolag samt där tillhörande lagstiftning görs. Uttag ur landskapets bolag ska ske på en nivå som inte äventyrar bolagens lönsamhets och utvecklingsmöjligheter och ska anslås för tillväxt och utveckling.” Är det tänkt att det blir en fond? På vilket sätt tänker man skapa tryggheten och bygga upp bufferten för framtiden? Samtidigt som man skriver det här, betyder det också att man minskar uttagen ur de här bolagen för att säkra deras existens? Nu har man tagit ut hela vinsten.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst kan de målsättningar som vi har i en kraftsamling kring ekonomin tyckas vara självklara. Samtidigt vet vi att hållbarhetsgapet är 20 miljoner. Inte låter det sig göras i en handvändning att komma till delmål ett och två som är landskapsregeringens målsättning. Sedan tittar vi vidare på delmålet där årsbidraget ska vara positivt och en buffert ska finnas, och som jag sade i mitt anförande så behöver vi ha flera mandatperioder på oss till det, men att intäkterna ska täcka driftutgifterna är en klar målsättning.

När det gäller landskapets bolag så har vi flera bolag. Det här är en övergripande målsättning. Vi har ett behov av att revidera hela PAF-lagstiftningen. Vi har Posten, vi har PAF och de ska i rimlighetens namn behandlas lika. Det finns ett stort behov av revidering av lagstiftningen beträffande PAF.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Liberalerna har i oppositionsställning varit ganska kritiska till uttagen ur PAF som bidrar med den största externa finansieringen till landskapets ekonomi. Därför frågade jag nu om tanken är att skapa en fond till den här bufferten.

Sedan vill jag rikta ytterligare en fråga om destinationsmarknadsföringen. Man får uppfattningen att skrivningarna kritiserar den nuvarande marknadsföringen, att den inte har varit tillräckligt målinriktad. Har landskapsregeringens alla medlemmar satt sig in i hur man jobbar inom Visit Åland idag och vilka målsättningarna är? Åland har nu möjligheter att vara med i Visit Aland och Convention Bureau men anslagen har dragits ner så att man eventuellt tappar de möjligheterna. Tänker landskapsregeringen öka anslagen för att uppfylla de kraven?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det först gäller PAF medlen, så det som liberalerna har varit kritiska till och sett med oro på är att bygga in PAF medel i landskapets drift och det ska vi fortsättningsvis vara mycket försiktiga med.

När det gäller destinationsmarknadsföringen och turismen så finns det klart uttalade önskemål att man vill göra en kraftsamling när det gäller turismen. Landskapsregeringen skriver att det kommer att vara en av Ålands basnäringar. Avtalet med Visit Åland behöver förnyas. Det finns en samarbetsgrupp som kunde vara mer aktiv. Vi kritiserar ingenting, vi säger bara att vi vill förbättra sakernas ordning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Lantrådet Katrin Sjögren är en försiktig general, det syns också i regeringsprogrammet. Jag är lite besviken, jag hade förväntat mig att konkretiseringsnivån skulle vara något högre än vad den är. Det är klart, att sy ihop ett program med politiska partier som täcker in hela skalan vänster-höger är naturligtvis inte så lätt.

Jag har två frågor som jag hoppas att lantrådet kan svara på. Först en demokratifråga. I regeringsprogrammet står: ”Vi behöver en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn”. Varför går då landskapsregeringen ut och säger att man ska sänka röståldern i kommunalvalen till 16 år? Responsen som har kommit både från medborgare och lärda har ju varit, om jag uttrycker det milt, tämligen negativ.

Min andra fråga rör infrastrukturen. För sex månader sedan var det omöjligt för liberalerna att stöda då sittande regering. Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! På alla sätt och vis försöker man i Norden och Europa att höja valdeltagandet. Vi pratar om medborgardialoger, vi pratar om barnkonsekvensanalys och det finns också en uttalad målsättning på europeisk nivå att få med unga människor i beslutsfattandet. Det här är ju ett sätt att öka engagemanget och öka ungdomars möjlighet att påverka politiken. Landskapsregeringen ska titta på det här. Vi har också ett forum där vi diskuterar med ungdomarna. Under den här mandatperioden kommer vi att höra vad ungdomarna själva tycker.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Målsättningen är god, men det är svårt att tycka att detta har framkommit i en dialog med dem som berörs, eftersom det kommer som ett diktat från landskapsregeringen.

Min andra fråga rör infrastruktursatsningen. För sex månader sedan var det omöjligt för liberalerna att stöda då sittande regeringen Gunell när det gällde ansökan om extra anslag för infrastruktur. Nu sex månader senare verkar det vara fullt möjligt. Vad föranleder den vändningen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

För det första, att öka demokratin är knappast ett diktat. Ltl Veronica Thörnroos har fått det om bakfoten.

När det gäller extra anslag har liberalerna aldrig varit emot det. Det var utformningen av extra anslag, det gällde renovering av befintliga broar och det kunde vi inte acceptera. Den tidigare landskapsregeringen hade kvalificerad majoritet. Det fanns inga hinder i vägen att driva linjen med extra anslag om det skulle ha funnits en enhetlig linje i föregående landskapsregering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! I programmet läser vi om nolltolerans mot våld och självmord och även att vi ska ha en mobbningsfri skola. Samtidigt läser vi att läroplanen ska revideras, men då sätts fokus på jämställdhet, kreativitet, entreprenörskap, IT och rörelsemotorik. Var är det normkritiska tänkandet som borde vara grundläggande för att få bukt med mobbing, våld och rasism?

Min andra fråga handlar om jämlikhet och allas lika värde. Hur kan lantrådet säga att vi har ett jämlikt Åland om man vill experimentera med att en del ska få möjlighet att sälja sina sjötomter till icke boende på Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Först borde vtm Lundberg läsa att landskapsregeringen vill revidera grundskolelagen. I lagen ska finnas klara förtydliganden beträffande elevvården, tillgängligheten och rätten till en trygg studiemiljö. Det ska stå i grundskolelagen, det är mycket viktigt för den här landskapsregeringen. Rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning ska finnas på lagnivå.

När det gäller att titta vidare på jordförvärvslagstiftningen och möjligheter i skärgården så ska arbetet utföras i en parlamentarisk kommitté. Som jag sade tidigare så är det här mycket efterlängtat från skärgården. Vi ska se på möjligheterna. Det finns en hel del stenar på vägen ännu, men vi vill titta framåt och titta på den möjligheten.

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Sedan står det också i programmet att vi ska utreda en lagstiftning mot mobbing. Det är ganska intressant att man ska lagstifta att mobbing är förbjudet. Det skulle vara intressant att höra hur landskapsregeringen har tänkt hantera den enskilda människan i det här fallet?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan bli en del av grundskolelagen. Den här landskapsregeringen har velat sätta fokus just på en trygg skolmiljö. Vi ska också titta på om det är möjligt att lagstifta mot mobbing och vara tydligare i grundskolelagen med att vuxensamhället tar avstånd från mobbing.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! När det gäller det här programmet så som mina kollegor i oppositionen redan har sagt så finns det mycket som är bra, men det finns saker och ting som gör oss oroliga. Nog är det bekymrande att man till exempel vill börja sälja ut åländsk mark på ett helt nytt sätt. Vi vet ju redan vilka problem vi har med moderniseringen av hur företagen tänker att man kan hantera åländsk jord på. Det är ju där som vi borde lägga in krafterna just nu och inte behöva fundera på hur vi ytterligare kan luckra upp det åländska jordskyddet.

När det gäller den kommunala sektorn vill jag fråga lantrådet; tänker man nu frångå det som är tradition, att det är de berörda kommunerna som får säga sitt när det är dags att förändra den kommunala strukturen? Det gäller de berörda kommunerna och man frågar inte alla om den kommunala sidans utveckling?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! En del i att se över kommunstrukturen är att förankra det väldigt noga, diskutera med kommuninvånarna och diskutera med medborgarna. Vi har också helt klart och tydligt sagt att vi ska ha en rådgivande folkomröstning och där får samtliga ålänningar säga sitt om helheten. Åland är ju inte bara några kommuner, Åland är en helhet och det är där som landskapsregeringen vill sätta sitt krut. Vi ska se Åland som en helhet, alla regioner tillsammans.

Ltl Harry Jansson, replik

Men, bästa lantråd, kommer mariehamnarna att veta vad som är bäst för getaborna? Hur ska mariehamnarna kunna bedöma att en förändring av Geta kommuns framtid är det bästa för getaborna? Den frågeställningen skapar den Sjögrenska regeringen nu och den är helt främmande i den kommunala nordiska tradition vi har, att man faktiskt ser till att de som berörs får säga sitt. Det här är något som vi får be att regeringen ska fundera på och även fundera på frågan om 16 år som röstgräns inom det kommunala valet. Fundera två gånger på det! Fundera framförallt på frågan om hur jordförvärvsrätten ska hanteras. Vi har ett fundament här, en unik jordförvärvsrätt och nu tänker man börja experimentera, särskilt i ljuset av EU-rättens mycket stränggenta hållning till förändringar av den här grundläggande skyddsmekanismen. Ta en funderare till på de här sakerna!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringens målsättning är inte att stränggera och kontrollera. Vi i landskapsregeringen har framtiden och ett modernt Åland för våra ögon när vi funderar kring de här frågorna.

Fast jag är mariehamnare, getabo eller föglöbo så kan jag definitivt se Åland som en helhet. Man behöver ta den styrkan som Åland har med alla 16 kommuner och se Åland som en helhet. Är man solidarisk så vet man att vi i dagsläget har bekymmer. Ser man på ekonomin så ser man också att vi har bekymmer.

Det finns absolut möjligheter nu att föra en framåtsyftande politik. Man kan välja om man är med eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapet Åland är idag det landskap i Finland som har den högsta sysselsättningsgraden. Jag tror att vi har den lägsta arbetslösheten, vi är skuldfria och vi är de friskaste människorna i hela landet. Det finns tusentals företag här och vi har stora börsföretag. Det här samhället har skapats i en småskalighet och vi har ett decentraliserat samhälle där alla människor har betytt någonting.

Det som jag ser som den största förändringen med det här regeringsprogrammet nu är en kantring ifrån det decentraliserade småskaliga till det mera centralistiska samhället som vi nu ska skapa. Min fråga till lantrådet är; på vilket sätt ska vi kunna behålla engagemanget hos alla de människor som nu är aktiva i kommunerna, nämnderna, föreningarna, byarna och i de små samhällen att kämpa för sina samhällen när vi har en regering som jobbar i motsatt riktning att vi ska centralisera och minska människornas inflytande?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där är en helt fel och galen uppfattning. Det är precis det som är Ålands styrka, känslan av egen makt och att man kan förändra. Vad spelar det för roll om vi gör större administrativa enheter? Det som en viktigt är servicen ute i regionerna, att det finns barnomsorg, äldreomsorg och skolor. Den här landskapsregeringen vill på riktigt att hela Åland ska leva och inte bara de kommuner som har den starkaste ekonomin.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det bästa sättet en regering kan garantera att närservicen ska finnas kvar är att se till att landskapsandelarna är på en skälig nivå. Det finns två saker som har varit tydliga i debatten efter att det här regeringsprogrammet blev offentligt; att vården ska skäras ned och att landskapsandelarna ska minskas. De landskapsandelar som är kvar ska styras till att uppmuntra samgåenden och samarbeten. Hur mycket av landskapsandelarna blir då kvar till barnomsorg, skola och äldreomsorg? Landskapsandelarna är grunden för att vi ska kunna ha en närservice på Åland. Det här är en väldigt viktig fråga för lantrådet att klargöra. Jag tror att det finns en stor oro ute bland ålänningarna, framförallt i de små perifera samhällena, om hur man ska kunna klara servicen i framtiden.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! I den utredning som gjordes på norra Åland konstaterades att det finns 160 olika samarbetsavtal på lilla Åland. Är det rätt att använda tiden, kraften och pengarna till 160 olika samarbetsavtal? Dessutom blir det icke transparent, man vet inte vem som sitter på makten och man vet inte vem man ska fråga.

Nej, då är det absolut korrekt att ha det som en klar och tydlig målsättning att det ska finnas barnomsorg, äldreomsorg och grundskolor regionalt spritt på hela Åland och använda tiden, kraften, energin och de pengarna vi sätter på att överbyråkratisera hela det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Britt Lundberg

Tack, fru talman! Vi har november och himlen har legat som ett stålgrått täcke över oss den senaste tiden. Det är mörkt och lite ruggigt och en stor del av dygnet är mörkt.  Sommarens solbränna har bleknat. Men det är bara att hålla ut för vi vet alla att ljuset kommer tillbaka och med ljuset piggnar också våra hjärnor till.

Blekheten som kännetecknar våra kinder och håglösheten många kanske känner just nu präglar också regeringsprogrammet. Programmet innehåller mycket klokskap om ekonomi i balans och vikten av ett hållbart samhälle och det uttrycker en berättigad oro över att den psykiska ohälsan ökar hos våra unga vuxna. Men programmet saknar nya idéer, energi och beslutsamhet.

Ute i naturen samlar växterna på sig kraft under jorden och en hel del av djuren drar sig undan för att vila och stärka sig inför våren. I regeringsprogrammet är det särskilt snoken som slingrat sig undan för vintervilan– SNOK- S som i Självstyrelsen, N som i Näringspolitiken O som i Och samt K som i Kulturen är de områden som verkar få dra sig undan till en vilsam tillvaro fram till våren. I programmet ges dessa områden väldigt lite uppmärksamhet och stora delar av både självstyrelsen och näringspolitiken läggs tilliten och avgörandet till Finland och hur politiken utvecklas där, medan kulturen ges några vackra formuleringar men endast några få konkreta punkter nämns.

Men, fru talman, vi dömer inte och kritiserar inte utan ser fram emot våren och tilläggsbudgeten då regeringen förhoppningsvis blommat upp lite och fått ljus och snoken vaknat till och bytt skinn och visar mer energi och mer beslutsamhet. Det är då den egentliga förtroendeomröstningen kommer att ske.

Jag ska i detta anförande också förhoppningsvis dela med oss av lite inspiration och idéer till utveckling.

Fru talman!  Om vi börjar lite tekniskt så presenteras före inledningen regeringens medlemmar. De är sju till antalet och liberalerna har hela tre ledamöter. Med sju mandat i lagtinget har centern ansett att det räcker att ha två ministrar i regeringen. Liberalerna har här ökat med 50 procent för att bedriva sin politik samtidigt som programmet präglas av att alla behöver bidra till att spara och där välfärden och servicen ska bli mer kostnadseffektiv, vilket i klartext ofta betyder att färre ska jobba mer. Borde regeringen inte då föregått med gått exempel här?

Vi uttrycker en viss förvåning när regeringssonderaren i ett parlamentariskt system väljer att bilda regering med två partier som backat i väljarstöd.   Med en knapp majoritet finns inget utrymme för att någon enskild ledamot av religiösa eller andra mycket privata skäl att ha avvikande åsikt. Det är till och med känsligt för influensaepidemier.

I den situation som samhället nu är i kommer det att krävas en stark och stabil regeringsbas. Dessutom ger den svaga regeringsbasen utrymme för minoritetsstyre inom regeringen, vilket förstås kan vara både påfrestande och utmanande för samarbetet.

Regeringsprogrammet innehåller 17 lagstiftningsområden som antingen behöver ny lag eller ska revideras. Av dessa 17 inleds programmet med flera tunga lagstiftningar där kvalificerad majoritet krävs för att få besluten igenom. Denna majoritet har inte regeringen utan kommer att behöva hjälp av oppositionen för att få politiken igenom.

 Att vilja experimentera genom att låta icke bofasta köpa mark på Åland utan hembygdsrätt är ett exempel som det hade varit klokt att efterhöra med oppositionen hur vi kommer att ställa oss, för ensamma är ni inte starka nog att genomföra det. Bästa landskapsregering, det går inte att göra experiment med grundpelarna i vår självstyrelse, ändrar man så går det aldrig att backa. Standstill heter principen. Men vi noterar att lantrådet redan har uttryckt tveksamhet mot likabehandlingen i detta ärende.

Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrik arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen. 

De enda två tydliga inbesparingarna som kommit fram är nedskärningar inom vården och minskade landskapsandelar till kommunerna, dvs. försämrad barnomsorg, skola och äldreomsorg. Har regeringen någon regionalpolitisk vision? Vilken är den, förutom att sälja ut Åland? 

Programmet innehåller 17 lagstiftningsförslag och 15 utredningar. Det är förstås intressant att fundera över vad det säger om ambitionerna och beslutsamheten i regeringen men vi avstår från att gå djupare in på detta och ser fram emot mera konkreta politiska ambitioner när omställningsbudgeten kommer.

Fru talman! Nolltolerans mot alla former av våld. Jämställda löner 2020.  Bra! Vi stöder satsningen kring Ungdomens hus.  Vi stöder ett långsiktigt utgiftstak, att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Vi förstår att det kommer att betyda högre uttag från våra bolag och att regeringen flaggar för skuldsättning. Att landskapsarkivet digitaliseras är bra och det kommer i sin tur att spara en del pengar eftersom man då kan justera ritningarna och inte behöver bygga alla dessa arkivutrymmen mitt i centrum.

Vi välkomnar starthjälp för nya företag – det är fint att den verksamheten återkommer, avbyråkratisering applåderar vi liksom ett forum för primärnäringarna – även om det inte framkommer i vilken form. Vi uppmuntrar att ni vill ge stöd till det småskaliga kustfisket, men vill man rädda och även utveckla det kustnära fisket borde vårt småskaliga fiske ställas utanför EUs regleringar och byråkrati.  Vi tolkar skrivningarna så att energikontoret, som vi lyfte i budgetdebatten, är med vilket är mycket bra. Vi ser också fram emot att varje beslut som fattas inom landskapsregeringen ska genomgå en barnkonsekvensanalys. Vi kommer med stort intresse följa detta och bevaka att barnperspektivet inte är vuxnas tolkningar av barnens bästa utan bygga på kunskaper som vuxna får från barnen.

Nollvisionen för självmord stöder vi varmt men det kräver omedelbara åtgärder för att korta av köerna till specialpsykvården där ålänningar med psykos idag faktiskt kan få vänta många veckor innan de får komma för vård och behandling vilket är mycket oroande.

Vi gläds åt att ledarskapet fått lite större utrymme i handlingsprogrammet men vill poängtera att det viktigaste ledarskapet är tydlighet och där behöver regeringen föregå med gott exempel. Ett fint exempel är att det ska göras ett program för verksamhet och lagstiftning vilket kommer att underlätta att hålla tidtabell och anpassa sitt arbete och organisera sig för att hålla överenskommelser. För ett gott ledarskap är det också viktigt att inte skilja den politiska landskapsregeringen och förvaltningen på det sätt som det görs i programmet. För att alla ska känna sig trygga och arbeta mot samma mål är det angeläget att det endast finns en landskapsregering och att ansvaret till syvende och sist alltid bärs av landskapsregeringen oavsett var beslutet fattats eller uttalandet gjorts. Tänk även på att när man skriver att en myndighet ska vara självbärande så säger man i klartext ofta att avgifterna ska höjas.

Tydliga målsättningar behöver formuleras och ansvarsfrågan behöver förtydligas till vårens budget.

Fru talman! Några ord slutligen om varför programmet känns lite energilöst och håglöst. Vi saknar de stora ambitionerna och lusten att utveckla och tänka nytt. Låt oss komma med lite inspiration!

Det fanns så goda ambitioner under budgetdebatten och en kreativ samsyn över partigränserna.  

Det nordiska samarbetet kunde vi använda som en perfekt plattform för att skapa en ny marknad för både kultur och näringsliv. 25 miljoner människor är betydligt fler än 29 000 att ha som sitt kundunderlag eller potentiell publik till kulturprojekt.

Turismen kan utvecklas och kan vara vår åländska skatt – allt det som är unikt på Åland - kunde locka t.ex. turister som besöker Stockholm och Helsingfors över till Åland. Gör det enkelt för dem och erbjud färdiga paket med god mat, upplevelser, ge dem en bild av vårt unika småskaliga samhälle och låt dem få en liten känsla av vår själ. Det finns många nya intressegrupper som kunde mångdubbla turismen som näring.

Vår matkultur är viktig för turismen men även för vår säkerhet. För att få ett hållbart samhälle saknar vi skrivningar på hur vi satsar på våra primärnäringar och förnyelsebara energiformer för att få ett samhälle som är självproducerande.

 Tänk att vi har utbildningspolitiken helt i våra egna händer. Tänk vilka möjligheter det ger. Vi har kompetenta lärare på nästan varje tjänst. Vilken kunskap och kraft det finns i det. Vi har haft ett skolsystem som sett mer eller mindre likadant ut sedan industrialiseringen. Även om vi enligt Pisa undersökningarna har en framgångsrik skola så vet vi att skolan gör något med kreativiteten hos barnen. Frågvisheten avtar. Alla barn föds smarta men vår skolform gör att barnen slutar vara spontana och börjar utföra uppdrag och hittar inte i första hand själv på lösningar utan gör så som de uppfattar att vi vuxna förväntar oss att de ska lösa problemen. Här finns ännu en skatt – en oerhört spännande möjlighet att inom skolans ramar tänka lite nytt och också få fler barn som idag, efter att människan utvecklats och förändrats sedan industrialiseringens början, inte passar in i skolans system och därför ofta uppfattas som bråkiga eller stökiga och kanske till och med får en diagnos för att de inte passar in i systemet. Vi kunder verkligen sätta Åland på kartan här, utbilda för innovationer och nyskapande lösningar, det kan vi med en spännande och nydanande utbildningspolitik utan att för den skull gå utanför det europeiska gemensamma systemet för utbildning.

Kultur, fru talman, är inte bara en guldkant eller något fritidspyssel. Kulturen är grundläggande för vårt välmående och vår hälsa. Kulturen kan tillföra ett mervärde inom alla politikområden. Genom kulturen lär vi oss om oss själva och andra. Det är oerhört viktigt med kultur inom vård och omsorg – att det är läkande har också bl. a experiment visat, operationssår har läkt snabbare när patienten omges med musik.

Inom undervisningen kan man berika eleverna med nya upplevelser men också konkret använda kultur som ett hjälpmedel – alla har säkert läst om Mozarts inflytande på inlärningen. Hälsan och vårt själsliga mående påverkas oerhört av kultur och ger oss ett helare liv.

Biblioteken är värdefulla bärare av kulturen och främjare av demokratin inte bara som programmet säger gratis utlåning. 

Språket och läsningen är också viktig för utvecklingen av oss som människor och det utvecklar vårt språk och tränar oss att skapa ”inre bilder” som är hälsosamt och rogivande, inte minst viktigt idag när mycket är ytligt och stressigt. Vi kanske skulle döpa om något av våra skollov till läslov för att ge läsningen extra uppmärksamhet och höjt värde. Jag kunde fortsätta...

Vi skulle gärna ha sett att kulturen skulle ha höjts i status och vara lantrådets ansvar eller varför inte en kultur- och finansminister.

Idrotten har, förutom ett stort värde för folkhälsan och profilering av Åland, en nyckelposition för lyckad integration. Idrotten utförs på samma sätt i alla delar av världen med gemensamma regler och den kan genomföras utan ett gemensamt språk. Idrotten förenar och är den perfekta första kontaktskaparen mellan olika kulturer. Ta till vara det och utveckla idrottspolitiken.

Avslutningsvis, fru talman, att landskapsregeringens program genomsyras av hållbarhetstänkandet och att beslut som ska fattas avses hålla genom flera mandatperioder tycker vi är bra och känns tryggt. Det betyder också ett löfte från regeringen att inte genomföra några tvångsbeslut som det inte finns en bred samsyn kring och att det finns garanti för att besluten håller även med en annan regeringskonstellation.

Allra sist, fru talman, att det svenska språket helt utelämnas i programmet, förutom till den del det gynnas av en lyckad utgång av självstyrelsereformen, och att det inom självstyrelsepolitiken inte finns några ambitioner hoppas vi att kommer att uppgraderas till våren.

Vi noterar även att Ålands krav på en egen EU-plats inte ens nämns. Det är första gången en regering ger upp på förhand eller hur ska vi tolka detta?

Fru talman! Varje regering ska få 100 dagar på sig att få form på sitt arbete. Den 3 mars ser vi framemot tilläggsbudget och tillfälle att utvärdera den första tiden för regeringen. Så nya tag regeringen! Vi önskar er lycka till!

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vtm Britt Lundberg höll ett anförande där det också kom en del framåtsyftande och samarbetsinviter kring hur man kan utveckla saker och ting bl.a. inom skola och utbildning, kultur och idrott. Jag noterade att det är områden där man i programmet antingen hänvisar till det utbildningspolitiska programmet, som innehåller just de saker som vtm Lundberg tog upp, eller till det kulturpolitiska programmet där skrivningarna tar upp det som gäller kulturpolitiken och detsamma gäller idrott och integration. Jag tycker att det är skönt att höra att vi har en samsyn angående hur dessa områden ska skötas.

När det gäller köp av mark för boende utan fast bosättning kan man konstatera att landskapsregeringen är välmedveten om en kvalificerad majoritet eftersom detta ska göras i samband med revisionen av jordförvärvslagen. Det föreslås också en parlamentarisk referensgrupp. Dessutom säger man här, innan man drar för stora växlar på det nu, att man måste titta närmare på det här förslaget som har dykt upp. Vad blir konsekvenserna och vad kan man använda det här till?

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att man formulerar vad man vill komma fram till, vad man vill undersöka eller vad man har som mål med arbetet i den parlamentariska referensgruppen. Jag hoppas också att vi nu har en inställning att vi ska jobba väldigt effektivt och inte lägga varken våra egna eller tjänstemäns resurser på sådant som kanske ändå inte leder någonstans. Om vi från början redan nu vet att det inte kommer att finnas ett understöd för de förslag som nu finns i regeringsprogrammet så borde man först sondera ut vad man är intresserad av att gå vidare med innan man tillsätter referensgruppen. Så att vi inte sitter och jobbar med en utredning som ändå inte kan komma fram till ett resultat, för det är synnerligen ineffektivt.

Sedan hoppas jag verkligen att det går att läsa ut någonting annat om framtidens skola än vad som finns i det utbildningspolitiska programmet och regeringsprogrammet. Det skulle faktiskt göra att alla ungdomar fortsättningsvis skulle vara smarta när de går ut ur skolan. 96 procent av alla barn föds smarta och det skulle vi ha förutsättningar till om vi vågar svänga lite på det.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Läser man det utbildningspolitiska programmet så är det just den ansatsen man har tagit och det som den regering, som vi gemensamt satt i tidigare, tog fram tillsammans med de övriga partierna i lagtinget. Sedan debatterades detta här.

Angående utredningar som inte är värda att göras för att man inte kan vara överens, så där har jag uppfattat att samtliga partier i salen har varit överens om att vi ska se över jordförvärvsrätten, näringsrätten och förutsättningslöst titta på vad som behöver göras utgående från de tankegångar som fanns i den parlamentariska kommittén som är två regeringar gammal nu. Att på förhand rakt av säga vad som är möjligt och inte möjligt brukar vi från moderat samling sällan göra. Vi brukar fatta våra beslut utgående ifrån de fakta man tar fram. Söker man fakta så kanske man kommer fram till att idén att sälja och köpa mark för boende utan fast bosättning inte går att verkställa. Men enligt vårt sätt att se så ska man se till att man också har ett faktaunderlag innan man tar de besluten.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det var precis det som jag menade, att inte någon redan på förhand ska tala om i ett regeringsprogram hur det ska vara, för det gör att det redan skapar motsättningar.

Jag ser fram emot det och hoppas att vi ska vara så effektiva som möjligt. Vi kan konstatera att vi går in i ett arbete som har en möjlighet att nå till ett resultat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Vtm Britt Lundberg bekymrade sig i sitt anförande för om regeringen med 17 mandat ska klara av att genomföra viktiga lagstiftningar och andra åtgärder som kräver kvalificerad majoritet. Jag tycker att vi ska påminna oss om att centern har suttit i många sådana regeringar, åtminstone mellan 2005 och 2007, med 17 mandat. Då tog man både fram språkpolitiskt program för svenska språket och jordförvärvskommittén arbetade. Det kan många gånger vara bättre att ha 17 pålitliga mandat som sitter i en regering och som man vet att håller när ett ärende kommer hit till salen. Jag tycker inte heller att man ska använda sig av kvalificerad majoritet, utan helst söka breda samarbetslösningar när det gäller sådana viktiga frågor som självstyrelselagen och de grundläggande särrättigheter för Åland.

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Det är bara att önska lycka till och hoppas att vi får se både skrivningar, resultat och riktningar i de här frågorna i tilläggsbudgeten i början på mars.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, hur snabbt det går återstår att se. Tilläggsbudgeten kommer säkert att ge många besked i många av de frågor som vtm Lundberg lyfte upp.

När det gäller de övergripande frågorna för Åland kring jordförvärvsrätt, hembygdsrätt och näringsrätt, inklusive det svenska språket och självstyrelselagen, så anser jag att det är mycket viktigt att man i parlamentarisk ordning söker breda majoriteter. Jag tycker inte ens att man ska använda sig av kvalificerad majoritet nödvändigtvis, utan snarare söka samstämmighet i de här frågorna.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är förstås optimalt om vi har 30 röster bakom det förslag som läggs fram. Det är väl kanske det som är mycket av hållbar utveckling. Nu behöver regeringen formulera vad de vill, så att man vet om det är hållbar utveckling, dvs. att man fattar beslut som ska hålla i sju generationer. Är det så, när det gäller experimentet med marken i skärgården, att några enstaka ska få sälja ut sin mark till ett högre pris som man gör en gång? Här måste man bestämma, vill man ha en hållbar utveckling eller vill man ha ett kortsiktigt beslut som gynnar några?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänker ta upp samma sak som i ett tidigare replikskifte. Vtm Britt Lundberg var oroad för om det finns avvikande åsikter, att man inte ens har tillräcklig majoritet i lagtinget. Jag vill påminna vtm Britt Lundberg om att under hela den förra perioden så röstade jag en gång emot landskapsregeringens förslag. Det gällde KST, jag förklarade varför och jag avvek inte från regeringsprogrammet. I övrigt, de som nu sitter kvar i regeringen; moderaterna och socialdemokraterna, röstade inte en enda gång emot regeringens enhälliga förslag. Däremot fanns det ett annat parti, Britt Lundbergs eget, som röstade emot landskapsregeringens förslag under flera tillfällen. Jag förstår därför vtm Britt Lundbergs oro, men jag tror att den är obefogad i det här fallet.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag hoppas att den här debatten ska ge flera tydliga svar på vad man egentligen vill. Det är klart att man är fullkomligt enig i ett regeringsprogram som är väldigt övergripande, precis som lantrådet sade, och som egentligen inte sätter ner foten på väldigt många områden övertaget. I mars hoppas jag att vi har mål och att vi känner till en tidtabell för hur de olika åtgärderna ska göras. Då kommer det att framkomma tydligare vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Det absolut bästa för Åland är att det finns en enhetlig och stark regering och att ni kommer att lyckas med mycket. Ni har våra uppriktiga lyckönskningar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack för lyckönskningarna! Jag kan inte se framför mig att den här landskapsregeringen redan under våren skulle komma med ett oenigt förslag när det gäller tilläggsbudgeten, att det första vi gör är att komma med ett oenigt förslag. Jag tror att vi kommer att vara överens i tilläggsbudgeten.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är ett mycket positivt uttalande. Jag hoppas att det också är ett löfte att vi kommer att få se ett mycket konkret program, omställningsbudgeten, i mars. Då får vi en tydlig och klar rutt för hur den här politiken ska slussas i mål under den här perioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Vtm Britt Lundberg pratade om snokar, jag kände nog mera huggormar där.

Jag vill hävda att det är nu när centern egentligen är i opposition som det finns möjligheter att lyfta frågor som har fastnat i den knutpatriotiska kommunalkvarnen. Självklart ska vi förändra saker, självklart ska vi nu utveckla Åland, men inte på det sättet som centern hittills har velat göra. Vi ska ta upp andra frågor.

Det är kanske förmätet att instruera vicetalmannen, men det är faktiskt så att det inte är centern som dikterar vilka frågor man får utreda eller vilka frågor man kan diskutera utan det är regeringen. 

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Om regeringen hellre vill vara en huggorm än en snok så bjuder jag gärna på det, det går väldigt bra.

När det gäller knutpatriotism så är det ett väldigt, väldigt negativt och trist ord. Jag vet inte på vilket sätt centern har uppfattats av er i regeringen som har uttalat er negativt. Det är intressant att analysera närmare. Jag upplever att vi har ökat väljarunderstödet vilket kanske inte gäller socialdemokraterna och inte gäller moderaterna i den här regeringen. Jag tycker att man ska ha lite mer ödmjuk framtoning när man talar om att man vet hur ålänningarna vill ha det.

Minister Nina Fellman, replik

När den här regeringskonstellationen började sin regeringsperiod om centern då hade kunnat samla sig till att ha en åsikt i de viktiga frågorna så hade det kanske sett annorlunda ut.

Nu kommer vi att försöka utveckla Åland som helhet och inte bara delarna också när det gäller kommunstrukturen.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag vet inte vilka diskussioner minister Fellman har haft förutom de diskussioner vi internt har haft i regeringsförhandlingarna. Lantrådet kan säkert intyga att vi har talat med mun. Där far ministern redan nu fram med osanning vilket inte är riktigt lovande för framtiden och förtroendet.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi har en kommunal självstyrelse och den behöver respekteras. Uttryck som att man ska experimentera med självstyrelsens grunder visar på att man kanske inte riktigt har de självstyrelsepolitiska grundkunskaper som behövs. Jag tror att resten här i salen vet om att man inte kan göra experiment med näringsrätten. Man kan inte experimentera därför att det är stand still principen som råder, och har man än en gång tagit steg framåt så kan man inte backa. Sedan får man ruska på huvudet precis hur mycket man vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Som nybliven kulturminister är jag verkligen glad att vtm Britt Lundberg är s pass engagerad i kulturpolitiken och dess frågor. Vicetalmannen nämnde att kulturen har fått dra sig undan och vänta på vårsolen när snoken ska få nytt skinn. Jag kan lugna vtm Lundberg, regeringen kommer att arbeta för en stark kulturpolitik som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för kulturutövarna och kulturkonsumenterna på Åland.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det här är bomull för centerns öron. Vi hoppas verkligen att vi får se kulturpolitiken konkretiserat. Kulturpolitik är väldigt mycket mera än fastigheter och det finns en väldig bredd i kulturpolitiken som borde synas inom alla politikområden. Vi kommer att applådera när minister Asumaa har infört det här i regeringens Sjögrens program till våren.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Kulturpolitikens innehåll ska fokusera just på konstarterna och kulturarvet och det är där som de hårda värdena kommer in. Vi har vårt kulturarv som vi kan berätta om och som vi äger. Vi kan berätta för besökarna. Kulturen är också en jätteviktig del av turismen, kulturturismen och därför också de hårda värdena för att bygga upp och göra vår storytelling för att göra Åland attraktivt. Kulturen bär en mycket viktig roll i samhället för att bidra med välfärd och socialt kapital i vårt samhälle.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Allt det där är oerhört viktigt. Det är också viktigt att komma ihåg att kulturen är väldigt mycket mera än det som är kommersialiserat och den delen behöver också få ett stort utrymme i regeringens politik för att människorna ska må bra på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Vtm Lundberg lyfte fram en viss oro och var skeptisk när det gäller näringspolitiken i regeringsprogrammet. Jag tycker själv att näringspolitiken är väldigt konkret även fast det här inte är ett handlingsprogram. Vi pratar om avbyråkratisering, vi pratar om en översyn av ÅMHM, vi pratar om integrering och inflyttning och vi pratar delvis också om utbildningar som b.la. kommer att ta upp entreprenörskap. Detta är saker som näringslivet har frågat efter ganska länge.

När det gäller idrotten och integreringen där så precis som ltl Ehn tog upp så har naturlig integrering alltid funnits inom idrotten. Det kommer att bli ännu tydligare i och med man tar fram ett nytt idrottspolitiskt program.

Vtm Britt Lundberg, replik               

Tack, fru talman! Allt som ÅMHM gör regleras via lagstiftning. Mycket handlar om att vi ska ha rena livsmedel och vara trygga när vi äter på restaurang så att maten inte är skämd osv. Man behöver hitta en balansgång när det gäller vad som inte behöver göras, vad som ska göras och det är ju lagstiftningsåtgärder. Man ska ha en tydlig lagstiftning så att det inte, som idag, behöver läggas en massa tid och energi på tolkningar av lagstiftningen. Man behöver få ett system där man betalar för de tjänster som utförs. Man behöver också få en balans i de granskningar som görs så att de känns rimliga men inte för den sakens skull på något sätt äventyrar folkhälsan. Det är oerhört viktigt att vi fortsättningsvis vet att vi har hygieniska och rena restauranger.

När det gäller idrottspolitiken så har integrationen på något sätt kommit av sig själv. Nu behöver man systematiskt och strategiskt använda den.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Jag tänker inte beröra ÅMHM den här gången, utan jag konstaterar att det står ganska tydligt i regeringsprogrammet vad som kommer att hända där.

När det gäller turismen så tycker jag också att det var en riktigt trevlig stämning, det var partiöverskridande samsyn kring turismen. Det kanske inte står så många rader om turismen, men det viktigaste står; vi ska bli spetsigare. Samordningsgruppen, som får en nystart efter årsskiftet, kommer att ta del av alla goda idéer som finns både här inne och ute på fältet. Det är min starka övertygelse.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag tror att om vi ska ha ett bra ledarskap, vilket jag tror att vi alla är överens om, så behövs det tydlighet. Man behöver formulera så att alla de som jobbar inom förvaltningen men också de som jobbar runt om på Åland vet vilken regeringens riktning är och vilka prioriteringar regeringen har för att utveckla turismpolitiken. Jag hoppas verkligen att den politiken får ett eget och ett rejält kapitel i nästa budget.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Vtm Lundberg uttryckte sin oro för att intelligenta barn inte kommer att få någon bra plattform genom det här är regeringsprogrammet. Jag är benägen att säga att det är precis tvärtom. Vi lyfter fram kreativiteten, vi lyfter fram entreprenörskapet och det är där alla dessa intelligenta barn kan få ett utrymme att synas och ta plats där de kanske inte passar in i de normala mallarna. Hur tänker vtm Lundberg, var missförstår vi varandra?

Jag vet inte om jag förstod vicetalmannen rätt när hon pratade om att landskapsregeringen ska föra fram matpaket och olika kreativa lösningar. Är inte det branschens sak att göra?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! När det gäller utvecklingen av grundskolan så tänker jag på den rätlinjiga skola som vi har. Industrialismens mål är att man ska få människor att lyda och få människor att göra det som man säger att man ska utföra. Man har 45 minuters lektioner, man har läroplaner som inte tar hänsyn till hjärnans mognad och om man kan tänka abstrakt eller inte. Man skulle behöva komma bort ifrån 45 minuters lektioner och också kanske bortifrån läroplaner som strikt säger i vilken ordning man ska göra saker och ting. Man ska jobba med någonting i 45 minuter, sedan ta 15 minuters paus, oavsett om man är jätte inspirerande eller inte, och sedan ska man göra någonting annat i 45 minuter och sedan ta 15 minuters paus. Det får inte vara så att man svarar fel om man inte svarar som det står i boken. Det finns väldigt mycket att göra på det området. Jag välkomnar och följer med intresse utvecklingen av den nya grundskolan.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas och tror att kreativitet kan betyda annat än att det ska vara kreativitet på lektionerna. Det kanske kan vara kreativitet om hur lektionerna ska läggas upp.

En sak som jag håller med vtm Lundberg är musikens helande kraft. Många äldreboenden har idag musikterapi på agendan med den påföljden att medicineringen kan dras ner mycket. Det understöder jag.

Vtm Britt Lundberg, replik

Ja tack, vi behöver flera sådana goda exempel.

Det är förstås inte landskapsregeringen som ska sy ihop ett program när det gäller turismen, utan rikta sig mot nya spännande marknader som faktiskt kan göra en stor skillnad. Vi ska inte bara koncentrera oss på det lilla och göra precis lika som tidigare. Vi kan inte säga färdigt hur man ska göra, men vi vill se lite mera innovationer och utveckling istället för att fundera på hur många kommunkanslier vi ska ha på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Britt Lundberg för de stödande orden ändå som till den största delen stödde det här regeringsprogrammet.

Däremot vill jag ta starkt avstånd, och det gör också mitt parti, till den åsikt man lyfte fram nu kring utbildningsfrågor och skolan. Att säga att 96 procent föds smarta, jaha hur är det med de andra 4 procenten då? Är de inte värda någonting? Vi socialdemokrater anser att dagens skola faktiskt har gått framåt mycket sedan vtm Britt Lundberg var lärarinna i skolan. Idag ser man mycket till det individuella behovet, man ser till elevens styrkor och svagheter och man stöder också att alla ska klara av att jobba i framtiden. Det är det som lyfts fram i det utbildningspolitiska arbetet i det här dokumentet. Att vårt skolsystem skulle göra så att elever slutar vara spontana och energilösa? Jag måste nog starkt ifrågasätta på vilken forskning centern nu lyfter fram sådana här påståenden?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det kan vi gärna återkomma till, jag har inte källorna med mig här. Men 95 procent av barnen föds smarta, dvs. de skulle kunna utvecklas till vad som helst, 4 procent kan inte det och det är kanske inte en lika smickrande siffra. Det är kanske fel att använda ordet smarta, men idag finns det ganska många barn som inte klarar grundskolan på ett lyckosamt sätt. Vi har de bästa lärarna, vi har alla förutsättningar att klara skolan hur bra som helst. Vi skulle kunna göra något underbart spännande av det här, lyfta skolan en nivå till och faktiskt ta tillvara alla dessa barn som idag har jobbigt med matematiken. Varför har de det? Varför har vissa jobbigt att sitta stilla? Varför har vissa jobbigt med att det är stökigt i klassen? Behöver det vara så här? Det är egentligen det som jag ifrågasätter. Jag ifrågasatte definitivt ingenting av dagens skola, det enda jag talade om var skolformen som vi har Europa. Vi på Åland skulle kunna göra någonting spännande, ett eget experiment när regeringen vill experimentera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är bekymmersamt att höra när centerns vtm Britt Lundberg trasslar in sig i det här fruktansvärda snåret. Nu var det plötsligt 95 procent som föds smarta, men tidigare sade hon 96 procent. När det gäller 4 procent menar man då elever med anpassade läroplaner eller menar man elever som har Downs syndrom? Jag och mitt parti är starkt av den åsikten, och det kommer också fram i regeringsprogrammet, att alla behövs i vårt samhälle. Alla ska kunna försörja sig själva på något sätt med hjälp och stöd i samhället. Det är därför som t.ex. antagningssystemet till gymnasieskolan ska ses över. Med rätt stöd, hjälp, specialundervisning, kuratorer och annat stöd så ska man på den nivån som eleven är hitta anpassat arbete i framtiden och anpassade utbildningar. I den riktningen vill mitt parti gå.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ltl Kemetter hakade upp sig på enstaka siffror när vi egentligen talade om en innovation som skulle kunna vara världsunik. Jag pratade om att vi kanske inte behöver några anpassade lärokurser längre om vi skulle lyckas hitta nyckeln till hur man som elev faktiskt kan ta till sig undervisningen. Jag är helt säker på att den här kompetensen finns idag ute i våra skolor. Man skulle också fundera vidare på hur skolformen ska vara uppbyggd för att fungera optimalt för våra barn och våra roller idag.

Jag tror att jag slutar här eftersom jag märker att ltl Kemetter inte lyssnar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna står bakom regeringen och stöder förstås lantrådet Katrin Sjögrens regeringsprogram.

Det är ett riktigt bra program, inte så att vi får alla svar på exakt hur politiken ska genomföras. Men programmet visar vägen och anger riktningar inom många politikområden. Konkretisering kommer att genomföras med en handlingsplan och ett lagstiftningsprogram.

Åland leds politiskt i fyraårsetapper. Efter val tillsätts ny regering som vill göra sina prioriteringar och ge sina avtryck. Starten för den nya regeringen tar flera månader innan det nya kollegiets politik börjar synas här i lagtinget. En lag behöver en lång beredningsprocess och budgetar kräver många vändor mellan förvaltning och politiker innan den kan föreläggas lagtinget. Sista året på mandatperioden brukar bli en hård slutspurt blandad med politiska dragkamper eftersom de olika partierna då har behov att profilera sig inför kommande val. Så i verkligheten har en regering cirka tre år på sig att förverkliga sin politik. Därför, för att politiken inte ska bestå av lappkast och för att ta till vara ålänningarnas intressen och ge förvaltningen stabilitet, behövs ett långsiktigt tänkande inom politiken. Vi måste ha respekt och vara ödmjuka inför andra partiers arbete i regeringsställning. Därför förutsätter jag att vår nya regering nu fortsätter arbeta med projekt som inletts och som för Åland i en bra riktning, att lagar som varit under beredning och som är betydelsefulla för samhällsutvecklingen förs vidare och att regeringen också kan ge erkänsla till de politiker som suttit innan i regeringen för deras arbetsinsatser.

För i verkligheten är vi små, vi har begränsade resurser och en slimmad förvaltning som ska klara konststycket att sköta självstyrelsens alla utmaningar. Därför måste vi hushålla med våra resurser och använda dem på ett smart sätt.

Redan i anslaget av programmet sägs just det här, att arbetet måste vara långsiktigt och fortgå över flera mandatperioder.

En röd tråd i programmet är hållbar utveckling. För oss liberaler är det en självklarhet att vi ska hushålla med våra resurser. Det handlar om de ekonomiska resurserna, ekologin och det sociala området.

För att uppnå långsiktig hållbarhet måste vi förhålla oss till de ekonomiska ramarna, värna miljön och trygga välfärden. Vi ska ta tillvara humankapitalet människors kompetenser och förmågor och låta den kraft som utgår från ålänningarnas kreativitet och aktivitet driva samhällsutvecklingen. Det är allas vårt, vi ålänningarnas, arbete och företagande som håller hjulen rullande och som för Åland framåt.

Vi ska tillsammans ta hand om våra ekonomiska tillgångar på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Ekonomin är skral och ministrarna kan inte se fram emot en glassig tillvaro, det blir att dra på arbetshandskarna och ta nya tag om den ekonomiska utvecklingen.

Programmet ger en riktning om den ekonomiska politiken, vilka mål som ska uppnås. Bakom skrivningarna ligger en plan för hur arbetet ska skötas i praktiken. Det innebär inbesparingar och hårda prioriteringar, inga reformer får kosta nya pengar och reformer som genomförs bör ha en inbesparande effekt. Men det kommer också att finnas ett behov att genomföra åtgärder där det finns en stor politisk enighet kring, åtgärder som kostar. Två exempel är arbetsvärdering, lika lön för likvärdigt arbete och sociala lagpaketet som nu ska revideras. För att skapa utrymme för de politiskt prioriterade åtgärderna måste det skapas ett ekonomiskt manöverutrymme. Det kan innebära indragningar inom andra områden. Från liberalernas sida har vi sagt att ingenting kan vara heligt, alla verksamheter ska sättas under lupp. Det blir alltså inte roligt. Regeringen kommer att få stå till svars när människor på olika sätt påverkas.

I den liberala gruppen är vi medvetna om det svåra arbete som ligger framför oss men vi säger: Det finns ingen annan väg för ett hållbart Åland. Vi måste få plus och minus att gå ihop.

Liberalerna är övertygade om att vi tillsammans blir starkare. Därför vill vi gå den väg som utstakas om den kommunala strukturen. För att ta ställning i svåra frågor behöver vi fakta som underlag. Därför ser vi fram emot en mer konkret utredning om effekterna av olika samgåenden mellan kommuner. Vi är inte färdiga att tala om vilket antal kommuner som skulle vara bäst. Men vi ser behovet av att vi på Åland ska bli bättre på att samverka och dra åt samma håll. Vi har allt för många gränser, barriärer och diken inom vårt offentliga Åland, de ser vi inom många politikområden. Det är förstås en följd av att olika huvudmän sköter verksamheter men också en följd av delade behörigheter. Människor borde inte känna av de här gränserna, människor borde inte falla ner i dikena som uppstår då olika huvudmän sköter det som för den enskilda personen borde vara en sammanhållen helhet.

På flera ställen i programmet talas om att ta tillvara sakkunskap och erfarenheter i beredningsarbetet. Det är bra att bjuda in kommuner, organisationer, näringsliv, tredje sektorn i arbetet. När större reformer genomförs som t.ex. socialvårdslagarna och kommunala strukturen är det klokt att tillförsäkra de som kan områdena, som arbetar inom sektorn som har både kompetens och erfarenhet, plats i ett tidigt skede i beredningsarbetet.

I lagstiftningsprocessen kunde större tyngd läggas på underliggande beredningsarbete innan lagberedningen tar över och formulerar paragraferna. Vi har från så många håll hört att det finns ett missnöje i vårt samhälle med hur lagstiftningsprocessen går till.  Lagar tas fram inom förvaltningen utan tillräckliga kontakter till sakkunniga, lagar går inte på remiss och när de skickas på remiss är tidsramarna för snävt tilltagna och att det är svårt att i ett sent skede få igenom förändringar. Därför stöder vi liberaler en omsvängd lagstiftningsprocess. Genom att tillvara kunskap i ett tidigt skede blir också lagarna mer hållbara och förhoppningsvis enklare att tillämpa. Och åter igen, tillsammans blir vi starkare!

 Åland har varit framgångsrikt när det gäller regionalpolitik. När vi har gäster bortifrån brukar åtminstone jag skryta om hur framsynta politiker har tryggat regionerna på Åland. Hur alla delar har getts förutsättningar att överleva och blomstra. Åland är en oslagbar helhet; stad, landsbygd och skärgård i samverkan bidrar till att Åland är ett fantastiskt resmål för besöksnäring och att näringar kan finna jordmån för olika näringsinriktningar i olika delar av Åland. Det här kommer inte av sig själv, det krävs ansträngning och det behövs fortsatt förståelse för de olika regionernas behov.

Liberalerna kommer att fortsätta att försvara att hela Åland ska vara livskraftigt och därför stöder vi en regionalpolitik som tryggar överlevnaden i alla delar av Åland. Det finns klara ambitioner i regeringen att fortsätta i tidigare politikers fotspår för att vi också i framtiden ska ha en levande landsbygd och skärgård samt blomstrande tätorter som utgör motorn i helheten. Igen, tillsammans är vi starka!

Också inom självstyrelseutvecklingen kommer vi långt när vi drar åt samma håll. Tillsammans är vi starka.

Utvecklingen av självstyrelsesystemet går vidare. Hittills har de åländska medlemmarna i självstyrelsekommittén lyckats ena sig kring gemensamma linjer. När vi nu gått in i konkretiseringsfasen krävs ännu mera hemarbete för att vi ska samlas kring olika förslag.

Inom våren ska paragraferna formuleras och därefter följer arbetet med motiveringar. År 2017 ska självstyrelsekommittén överlämna sitt betänkande. Den här mandatperioden ska alltså reformen sjösättas och därför ska vi nu ha beredskap att se över rutiner och arbetssätt inom lagtinget och landskapsregeringen. Som det är tänkt går vi över till mer politisk dialog med regering och riksdag och av oss krävs därför eftertänksamhet och beredskap att trampa upp nya stigar. Ett nytt system kräver nytt sätt att arbeta.

Vi vill alla modernisera och utveckla självstyrelsesystemet. De ramar vi har redan idag ger oss otroligt gott manöverutrymme att bygga Åland. Vi får inte glömma innehållet i självstyrelsen, här behövs hela tiden nya tag för att modernisera samhället och göra saker på ett ännu bättre sätt.

Liberalerna kommer den här mandatperioden att jobba som ett regeringsparti. Det är en del i vårt parlamentariska system att rollerna ändrar och vi får ha beredskap att ta oss an våra uppgifter utifrån de olika rollerna. Vi kommer att ge vårt fulla stöd till regeringen och lantrådet Katrin Sjögren och bidra med den arbetsinsats som krävs för att föra Åland framåt.

Men vi kommer också att, så gott det går, bidra till ett gott samarbetsklimat här i parlamentet.

Avslutningsvis vill jag från den liberala gruppen uppmana lantrådet och regeringen att nu ta tag om politiken direkt, redan från första dag, därför att tiden är kort som jag sade inledningsvis. Fyra år går otroligt fort och det är väldigt mycket som ska ske inom mandatperioden.

Vi vill också önska regeringen varmt lycka till i ert väldigt, väldigt viktiga arbete för Åland och befolkningen.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack vtm Viveka Eriksson för ett informativt och klargörande anförande från liberalernas sida.

När jag läste det här är regeringsprogrammet så funderade jag mycket varför det är så konturlöst. Nu fick vi förklaringen av vicetalman, bakom skrivningarna ligger en plan. Samma text återfinns i regeringsprogrammet: Regeringsprogrammet är av övergripande natur och kommer att konkretiseras genom ett arbetsprogram samt ett lagprogram.” Min frågeställning är; finns detta arbetsprogram? I så fall är min andra fråga; när får vi andra ta del av det så att vi också förstår närmare hur konkretiseringen kommer att ske?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Thörnroos har varit med och skrivit regeringsprogram tidigare och vet att ett regeringsprogram oftast innehåller riktlinjer, målsättningar och övergripande politik. Det är nästan att ogörligt att exakt i detalj gå in och säga väldigt, väldigt detaljerat hur politiken ska föras. Därför har den här regeringen gått in för att göra ett övergripande regeringsprogram. Sedan har man en arbetsplan där man konkretiserar politiken, säger exakt hur den ska föras och även anger tidsplanen för hur arbetet ska bedrivas. Jag bedömer att det är ett ganska vanligt arbetssätt.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har ingenting negativt eller positivt att anföra vad gäller arbetssättet. Det är upp till regeringen hur de väljer att formalisera sig. Med tanke på den politiska bredd som nu finns i regeringen så är det klart att det behövs diskussioner före man får en samsyn.

Min konkreta fråga är; finns det ett arbetsprogram redan? I så fall, kommer vi i oppositionen att få ta del av det eller kommer programmet att arbetats fram under tid? Det är frågeställningen. Om programmet inte finns så är det kanske delvis lite förvånande. Om det är så att programmet finns så hoppas jag att vi också ska få möjlighet att ta del av det eftersom regeringsprogrammet, som vicetalman själv sade, är på en mer abstrakt nivå.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns riktlinjer. Parlamentet ska som regel vara mera riktgivande, övergripande och sedan finns det verkställighet. Vi har redan utsett en regering som ska sköta verkställigheten. En handlingsplan är en verkställighetsåtgärd där man ser hur man ska förverkliga den politik som ritas upp i det här regeringsprogrammet. Det är ett ganska vanligt tillvägagångssätt. När regeringsprogrammet har tagits fram har det förts ingående diskussioner mellan grupperna där färdriktningen är ganska klar inom de flesta områden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Moderat Samling för Åland fortsätter att regera. Nu, liksom förra mandatperioden, med socialdemokraterna. Det som är nytt är att centern har bytts ut mot liberalerna. Ett mittenparti som har fått ge plats åt ett annat mittenparti alltså. Så vad är skillnaden då? Det återstår förstås att se, men det skiljer sig en del.

Redan nu kan man se nya möjligheter öppnas i regeringsprogrammet, såsom i frågan om kommunstrukturen. Jag ska återkomma till frågan om kommunerna alldeles strax, men först lite annat.

Den frågan som överskuggar det mesta är ekonomin. Regeringsprogrammet har utmärkta skrivningar om kraftsamlingen kring att få hållbarhet i ekonomin. För det första ska det sättas utgiftstak för alla de olika verksamheterna. Det är bra och något som lyftes från vårt parti redan för sju år sedan när vi satt i opposition. Att inte ha tak på utgifterna är lite som att köra ”nercabbat”, det går bra när det är solsken och fint väder, men när det blir oväder så är det inte så trevligt längre.

För det andra ska intäkterna täcka driftsutgifterna. Vi ska den här mandatperioden nå så långt som möjligt vi kan med att årsbidraget är positivt och även täcker avskrivningarna. Självklarheter kan tyckas, men ack så viktigt att sätta ner på pränt. Det här kommer att kräva ytterligare inbesparingar, men också en politik som fokuserar på att få mer intäkter. Vi måste alltså sätta Åland i rörelse! Det står redan en del om detta i regeringsprogrammet, men mer kommer sedan om hur det ska gå till i tilläggsbudgeten i början av nästa år där vi pekar ut riktningen och ger mer detaljer. Här kommer vi i Moderat Samlings lagtingsgrupp att aktivt bidra med förslag och stötta finansministern och hela landskapsregeringen i det viktiga arbetet med tilläggsbudgeten. Den blir på många sätt avgörande för hur väl landskapsregeringen kan komma att lyckas i arbetet med att få en hållbar ekonomi.

I vår lagtingsgrupp är vi särskilt nöjda över att regeringsprogrammet sätter fokus på att minska byråkratin för näringslivet, till exempel genom den översyn som ska göras av ÅMHM:s verksamhet som ett led i att skapa en enklare vardag för våra företag.  

Vi har också med den för oss alla viktiga sjöfarten med vår utbildning och det maritima klustrets potential i fokus.

Möjligheten att införa utmanarrätter ska prövas. Detta fanns med i förra regeringsprogrammet, men genomfördes aldrig. Nu måste landskapsregeringen titta på frågan. Nu ska även landskapsregeringen ta ställning till vilka landskapsverksamheter som helt eller delvis kunde utföras av privata bolag eller av tredje sektorn. Mycket bra!

Miljöfrågorna kopplas ihop med näringslivet i en ministerportfölj. Lyckas vi med att ha näringslivet med i hållbarhetsarbetet så kan vi nå riktigt långt med en bättre miljö för oss, våra barn och kommande generationer. Här kan det finnas skäl att i första hand sätta fokus på sådant som ger lönsamhet samtidigt som det förbättrar för miljön.

Entreprenörskap och kreativitet ska vara i fokus i skolan. Lyckas vi med detta kommer vi på sikt att ha ett Åland som erbjuder kreativa miljöer och fostrar morgondagens framgångsrika anställda och företagare. Det är jätteviktigt eftersom alla nu borde veta att det är jobben som ger pengarna till välfärden. Man kan inte äta kakan före den har bakats.

Talman! När det gäller socialpolitiken verkar alla vara överens om att socialvårdslagstiftningen behöver ses över. Det ska göras nu, med tredje sektorn involverad. I samband med det ska en anmälningsplikt övervägas, alltså en åländsk ”Lex Sarah” som vi har fört fram länge nu. För oss inom Moderat Samling är det viktigt att man visar respekt för människor, även de äldre. Vi ser det som självklart, men vi är inte naiva och vet att det ibland tyvärr kan uppstå problem, så det är bra att landskapsregeringen tittar på det här nu. Det vore viktigt att både offentligt och privat anställda, i lag, har rätt och skyldighet att anmäla missförhållanden.

Sedan blir det en av flera efterfrågad ny äldreomsorgslag där till exempel mätningen av funktionsförmågan ska bli obligatorisk för att säkerställa rätt vård på rätt nivå.

Inom hälso- och sjukvården måste vi få ner kostnaderna och öka intäkterna för att klara av de ekonomiska utmaningarna samtidigt som vi säkerställer en hållbar vård av god kvalitet. Det här är en av de största utmaningarna. Regeringsprogrammet tar sikte på att utveckla verksamheter i samverkan med den privata och tredje sektorn, vilket sannolikt är nödvändigt då vi inte kommer att klara av allt själva i offentlig regi.

Möjligheterna till ökad självfinansiering för ÅHS ska utredas och avgifterna ska ses över. Vi kommer med stor sannolikhet att komma fram till att en hel del avgifter måste ändras. Det förebyggande arbetet är också synnerligen viktigt för att långsiktigt få ner kostnader i sjukvården. Det är bra att fokus sätts på att främja och förebygga den psykiska hälsan.

Landskapsregeringen ska också titta på möjligheterna till att införa ett friskvårdsavdrag eller andra friskvårdsstödjande åtgärder. Vi övertygade om att detta kunde vara bra eftersom en satsad euro på friskvård ger flera euro tillbaka. Åtgärder som stöder friskvård blir alltså självfinansierande på sikt. Vi hoppas att det kunde inspirera lite mer till att fler har en hälsosammare och positivare livsstil. De som håller sig igång, slutar röka, äter sundare och stressar mindre har också större förutsättningar att hålla sig friska, vilket förstås är bra såväl för den enskilda som för oss alla genom en minskad belastning på sjukvården.

Slutligen om regionalpolitiken. Äntligen kan vi överhuvudtaget titta på frågan om kommunstrukturen. Större och starkare kommuner ger bättre service. Om vi ska kunna ge en mer likvärdig rättssäker service, och möjliggöra långsiktigt hållbara ekonomiska enheter på kommunal nivå över hela Åland, så måste vi ha större och starkare kommuner. Nu tar vi med kraft tag i frågan och ser över landskapsandelssystemet i syfte att uppmuntra till samgående samt utreder alternativ till dagens 16 kommuner och genomför en folkomröstning under mandatperioden. Därefter tas beslut om den fortsatta processen när vi vet vad ålänningarna tycker. Ingen borde väl kunna vara emot det här eller vill man inte ens veta vad folket tycker baserat på faktaunderlag?

Till sist vill jag bara säga att vi i vår lagtingsgrupp vill rikta ett tack till våra regeringskollegor. Arbetet med regeringsprogrammet har bedrivits med öppna kort och stor tillit till varandra. Det har aldrig funnits någon oro för att den ena eller den andra driver en dold agenda eller att någon taktikerar bakom kulisserna. Så bygger man förtroende för varandra och politik handlar om just det; förtroende.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson tar upp några viktiga saker som var med i förra regeringsprogrammet. Det var att minska byråkratin, utmanarrätter ska prövas och jag vet att ltl Carlsson, när han kom in i lagtinget, ivrade för nyckeltal i budgeten. Nu har moderaterna suttit med i regeringen under en fyraårsperiod och inte verkställt någonting av det här. Vad säger att man nu ska lyckas? Kommer moderaterna fram med sin det politik bättre nu med liberalerna i regeringen när man inte lyckades med centern? Vad är det som säger att man den här gången ska lyckas? Vi från Ålands Framtid har hela tiden under de här fyra åren lyft upp de frågorna med att minska byråkratin och testa utmanarrätterna, men ingen respons från den tidigare regeringen. Vad är det som säger att det nu kommer att gå vägen?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När man har ett omfattande regeringsprogram med många konkreta punkter så vet alla att det inte alltid går att förverkliga precis allting. Någonting kommer att bli ogjort och vissa saker förblev ogjorda.

Nu har vi ett regeringsprogram med mycket färre sidor, med vissa konkreta punkter och några saker lyfte jag fram. Eftersom vi har färre konkreta punkter i det här regeringsprogrammet så tror jag nu att finns det möjligheter att de också blir genomförda.

Jag vill inte påstå att det inte skulle ha förts fram någonting som handlar om nyckeltal. Det har förbättrats. Vi har det ytterligare med i regeringsprogrammet. Vi har ministrar som tidigare har varit med i finans- och näringsutskottet och som just har tryckt på de här frågorna. Jag tror att vi kan få fram flera nyckeltal nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har en förhoppning om att det kommer att bli nyckeltal. Den nu sittande finansministern har också lyft de här frågorna, så det tvivlar jag inte på.

När det gäller att minska byråkratin för företagarna och utmanarrätter så tolkar jag att moderaterna egentligen har misslyckats i den tidigare regeringen med att få de här frågorna verkställda. Jag hoppas att man driver de här frågorna lite bättre och hårdare nu så att de verkligen verkställs så att jag under de här kommande fyra åren slipper upprepa var frågan om minskad byråkrati och utmanarrätter ligger.

Ltl Petri Carlsson, replik

Självklart kommer moderat samling att jobba för att förbättra förutsättningarna för näringslivet. Till skillnad från sist så finns det nu en rapport där man kan utgå ifrån hur det ser ut med tillsyn och avgifter. Jag har en förhoppning om att det går att förverkliga en del minskad byråkrati.

Jag skulle också gärna vilja höra lite mer av ltl Brage Eklunds förslag på hur vi ska minska byråkratin. Jag har svårt att få några sådana förslag. Jag hör aldrig några konkreta förslag från ltl Eklund på hur byråkratin ska minska. Jag ser fram emot förslag i den framtida debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag citerar gruppledaren för moderat samling Petri Carlsson: ”Större och starkare kommuner ger bättre service.” Ja men, nonsens! Om större och starkare kommunerna ger bättre service då borde ju Mariehamns stad ha det lägsta skatteöret av alla, erbjuda den absoluta bästa servicen åt alla och bara vara det ultimata eftersom Mariehamns stad är den största kommun. Är det så? Nej, så är det inte när man tittar på de kommunala siffrorna!

Vad gäller kommunsammanslagningar så tappade moderat samling tre mandat i det senaste valet och socialdemokraterna tappade ett mandat, sammantaget fyra mandat. Det var de två partier som kraftigast inför valet gick in för att vi ska minska antalet kommuner. Säger det gruppledare Carlsson någonting?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller att de större och starkare kommunerna ger bättre service så har jag definitivt den uppfattningen. Ltl Thörnroos sade att det bara skulle vara skatteöret som visade på detta, men finansieringssystemet är mer än bara skatten. Vi har också ett landskapsandelssystem där flera är med och finansierar en service, de större kommunerna på Åland och de som har mera pengar. Jag tycker inte att det går att dra parallellen till skatteöret bara rakt av i det fallet. Ålänningar utnyttjar ju service som erbjuds i andra kommuner. Fritidsanläggningar används över kommungränserna utan att man alltid är med och finansierar. Det går inte att säga på det enkla sättet som ltl Thörnroos gjorde.

När det gäller understödet så får jag återkomma i nästa replik.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! ”Större och starkare kommunerna ger bättre service”. Det var inte bara skatteöret jag tänkte på när jag diskuterade Mariehamns stad, det finns mycket annat. Var finns de lyckligaste människorna statistiskt sett? Jag tror bestämt att de finns i Lemland och det är ingen speciell stor kommun, det är möjligt att det har förändrats. Men inför valet så var det moderat samling som sade ”större och starkare kommunerna ger bättre service”. Moderat samling tappade tre mandat! Ålands folk sade sitt. Socialdemokraterna var minst lika tydliga, de tappade ett mandat. Se inte gruppledare Carlsson här en fingervisning från Ålands folk om vad man tycker om kommunsammanslagningar? Jag bara frågar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! För det första ska vi konstatera att ett val inte bara handlar om en enda fråga. Den enda undersökningen som har gjorts har gjorts av ÅSUB på uppdrag av kommunförbundet där majoriteten av ålänningarna är för färre kommuner. Det är faktaunderlag, vilket ltl Thörnroos kan läsa innantill.

Vad gäller väljarunderstödet så kan man se på resultatet på olika sätt. Fakta är att moderat samling och obundna slog ihop lagtingsgrupperna, men vi gick inte samman i partierna. Därmed har moderat samling från fyra mandat i förra valet gått till nuvarande fem mandat. Det är en ökning när det gäller valresultatet. Centern har ju backat med ett antal röster. Så i fall är det lika mycket en fingervisning åt Thörnroos.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson menade att det är folkets vilja och att det ska vara en folkomröstning om antal kommuner. Borde det inte vara kommunvisa folkomröstningar? Om man har en folkomröstning för hela Åland så betyder det att invånarna i två kommuner som är tillräckligt stora ska vara med och bestämma för hela Ålands folk om hur många kommuner vi ska ha. Tycker ltl Petri Carlsson att det är rätt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker självklart att det ska vara så som det står i regeringsprogrammet, dvs. att det ska vara en rådgivande folkomröstning som innefattar Åland som helhet, inte kommunvisa folkomröstningar. Jag har större tillit till ålänningarna. Ålänningarna har faktiskt kapaciteten att lyfta blicken, se Åland som en helhet och fundera på vad som vore bäst för Åland när vi får faktabaserat underlag från landskapsregeringen.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag hör på ltl Petri Carlsson att vi inte har samma åsikter här. Jag anser att det bli förödande för de perifera delarna av Åland om de som bor i centralorterna ska få bestämma även i en sådan fråga. Om folk ute i bygderna vill gå samman så då är det helt okej med sammanslagningar, men att tätorterna ska bestämma hur glesbygden ska organiseras det är inte demokrati för mig.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag förstår inte den här skräckpropagandan som ltl Lindholm fortsätter att sprida i centerns namn. Man påstår att allt i periferin skulle gå om intet så fort man minskar på antalet fullskaliga kommuner. Jag kan inte förstå hur det kan resultera i det. Det beror helt på hur man gör det och hur man ser till att säkerställa att en service också kan levereras till andra ålänningar. Servicen måste inte vara beroende av den kommunala gränsen. Man kanske kan ha närmare till något på andra sidan dagens kommungränser. En sådan lösning kan leda till en förbättrad service. Ser man bara till sin egen kommungräns och de gamla kyrksocknarna då förstår jag att man tänker så, men om man lyfter blicken lite ser man att samhället har förändrats och att det finns andra lösningar nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Med stöd av vilken lagstiftning tänker man vidta åtgärder när det gäller förändringar av kommunstrukturen? Det jag saknar i Katrin Sjögrens regeringsprogram är en klar fingervisning att man först börjar titta på den lagstiftning som styr hanteringen av de kommunala strukturerna, men det står ingenting här om att det ska skapas någonting nytt här. Vi ska alltså förlita oss på över 20 år gammal lagstiftning som gällde i Finland på den tiden. Det är den som vi ska bygga på och den lagstiftningen bygger på att man hör de berörda kommunernas invånare. Inte ens den nya finska lagstiftningen som man tillämpar i Finland idag tillåter att man kör över de berörda kommunerna. Jag förstår inte hur man har tänkt sig, inom allmän folkomröstnings namn ska man kunna vidta vilka åtgärder som helst, med stöd av vilken juridisk grund?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det står inte att vi ska vidta åtgärder ännu. Utifrån det resultatet som kommer fram ska vi göra övervägningar och fundera på hur man går vidare i den här processen. Självklart kommer kommunerna att få vara med och tycka till. Lantrådet har redan talat om det här i talarstolen att kommunerna ska vara med i dialogen, men framförallt invånarna. Vi frågar ju invånarna direkt. Vad är problemet? Varför vill inte ltl Harry Jansson fråga vad invånarna tycker? Vad är man rädd för? Vill man inte veta vad invånarna tycker?

Ltl Harry Jansson, replik

Men bästa ltl Carlsson, ledamoten sade själv för en stund sedan från talarstolen att det redan finns tillräckligt med allmänt tyckande. Förutom det som Ålands kommunförbund har genomfört, med ÅSUB inblandad, och det som ltl Holmberg gjorde här som en del av valkampanjen så har man redan frågat på ett allmänt plan vad ålänningarna tycker. Vad vi från centerns sida vänder oss emot är att man i allmänhetens namn ska köra över de berörda kommunerna. Vi har ingenting emot om regeringen Sjögren vill slösa med pengarna, det får man ta ansvar för, men varför ordnar något som inte ger svar på frågan; hur vill de som verkligen bor i en kommun att deras kommuns framtid ska se ut? Det är två skilda saker. Allmänna folkomröstningar får gärna anordnas i de frågor som regeringen Sjögren önskar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag förstår faktiskt inte vilken uppfattning ltl Harry Jansson har när det gäller befolkningens syn på detta och vad tycker ålänningarna om hur många kommunala enheter vi ska ha på Åland. Den enda fingervisning jag har är ÅSUBs utredning som finns sedan tidigare. Någon annan undersökning finns inte. Därför skulle det vara värdefullt att fråga ålänningarna. Jag förstår fortfarande inte varför centern är så rädda för att fråga befolkningen, så att vi får underifrånperspektivet på riktigt och inte centerns uppfattning om underifrånperspektivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Karlsson nämnde att sjukvårdskostnaderna måste nedbringas. Tidigare har moderaterna uttalat sig om att guldkanterna i åländsk sjukvård måste bort. Är en persons behov av bot och bättring nu klassad av moderaterna som en guldkant i tillvaron? Var finns guldkanten i sjukvården hos den som vill bli frisk?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har inte uttalat mig på det här sättet. Det måste vara någon annan som ltl Runar Karlsson hänvisade till. Självklart måste vi också titta på kostnaderna i ÅHS budget och hur vi ska lyckas komma tillrätta med underskottet på 20 miljoner som vi alla verkar vara relativt överens om här lagtinget, utom möjligen någon enstaka ledamot som tycker att underskottet är ännu högre än 20 miljoner. Hur ska vi lyckas med detta om vi inte också tar av den del som är den största inom landskapets budgetposter, dvs. ÅHS?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Sjukvården måste i princip samtliga ålänningar besöka någon gång. Den är den mest omhuldande verksamhet som vi måste ha. Jag har läst i media att den moderata regeringssidan har uttryckt att guldkanten ska bort, med det måste man ju läsa att någonting ska bort från sjukvården. Nu pratar man om att det är av ekonomiska orsakar. Varför satsar man då 50 miljoner på en kortrutt inom den här mandatperioden, som det står i handlingsprogrammet, men man ska försämra sjukvården? Varför, herr Carlsson?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ingenstans har jag påstått att vi kommer att försämra sjukvården. Vi måste få ned kostnaderna, det är helt klart. Man kan göra saker på nya sätt. Man kan t.ex. använda tredje sektorn och privata företag och man kan se till att bringa ned kostnaderna på andra sätt genom att göra saker på nya sätt, det såg vi inte minst under konflikten tidigare där man hanterade saker. Det går säkert att ta tillvara de kunskaper man fick då.

Vad gäller kortrutten så tycker jag inte att det står någonstans i regeringsprogrammet att vi ska satsa 50 miljoner under den här mandatperioden. En sådan åsikt får ltl Runar Karlsson stå för själv.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det är en på många sätt intressant debatt även om vi märker att debatten lite lider av att det finns så lite konkret att diskutera i regeringsprogrammet, vilket vi har varit överens om. Jag uppfattar att det också har varit en målsättning från regeringspartiernas sida att inte konkretisera för mycket i det här skedet. Jag ska börja med en liten kort reflektion kring det.

Det är klart att det kan vara lite knepigt och svårt att konkretisera på några månader den politik som tre olika partier, med tre olika ingångsvärden, ska komma överens om. Det kan man ha full förståelse för. Men det betyder inte att det är mindre viktigt att lyckas komma överens om de konkreta förslagen som ska förverkliga målen, som beskrivs ganska bra i regeringsprogrammet. Jag tror att det är oerhört viktigt att man så snabbt som möjligt lyckas konkretisera den här politiken.

Ser vi på den förra mandatperioden och dess facit så hade man också ganska högt ställda mål på flera områden. Man undvek långt att konkretisera de svåra frågorna som t.ex. samhällsreformen och KST, vilket resulterade i att vi fick en ganska stor kompromiss, om man ska uttrycka det milt, som presenterades på lagtingets bord ett halvår för lagtingsvalet.

Är det någonting som Åland behöver i nuläget med tanke på den utmanande ekonomin och de utmanande tiderna för självstyrelsen och annat så är det en tydlig politik med en tydlig linje så att vi kommer bort från de stora kompromisserna som varken leder till den ena eller den andra riktningen som t.ex. KST. När det gäller KST kunde regeringen uppenbarligen inte ge tydliga direktiv utan man valde att lämna över frågan till kommunerna med uppdrag att lösa detta att åt oss. En sådan politik behöver vi inte framöver, det ska vi undvika.

Konkretisera programmet så fort som möjligt! Det är vår uppmaning till regeringspartierna. Vi från oppositionens sida ska förstås bidra med våra konstruktiva inlägg och idéer om hur det bäst ska göras.

Med det sagt så vill jag fokusera på tre områden i regeringsprogrammet; självstyrelsen, ekonomin och lite kort om näringspolitiken och det man skriver om ett hållbart näringsliv.

En hållbar självstyrelse är ju ett ganska intressant begrepp som man väljer att beskriva det här området på i regeringsprogrammet. Man kan ställa sig frågan idag; har vi en hållbar självstyrelse? Knappast. Alla är överens om att dagens självstyrelsesystem inte räcker till för att tackla den språkliga utveckling som pågår i Finland. Vi behöver ett nytt system på bordet år 2022. Det är viktigt att man lyfter fram det här i regeringsprogrammet. Det är också viktigt att vi har en regering som även driver den här frågan med kraft, vid sidan det arbetet som förs i Ålandskommittén. Risken har hittills varit att självstyrelsefrågorna skjuts till Ålandskommittén, sedan lägger vi oss inte i dem i övrigt och debatten förs mer eller mindre i Ålandskommittén. Det som vi vet av erfarenhet när vi pratar om självstyrelseutveckling är att det lyckas bäst om det sker som en brett förankrad folklig process. Så uppstod självstyrelsen från första början, det är därför som vi har självstyrelse idag för att det fanns ett folkligt stöd och en bred folklig diskussion om de här frågorna. Både lagtinget och regeringen måste se till att skapa förutsättningar för detta.

Samtidigt behöver vi också hålla diskussionen om dagens självstyrelsesystem levande. Jag saknar en analys av de möjligheter som faktiskt dagens självstyrelselag erbjuder i det här sammanhanget.

Den förra regeringen hade en skrivning till lagtinget att man skulle återkomma med förslag på övertagandet av alkohollagstiftningen eller åtminstone göra en analys av detta. Detta saknas i det här regeringsprogrammet. Därför ställer jag frågan direkt; hur ser den nya regeringen på den möjligheten att inom ramen för nuvarande system överta alkohollagstiftningen eller de delar som vi inte förfogar över i dagsläget?

Man skriver också att externa relationer ska utvecklas men sätter egentligen punkt därefter. Jag vill ge lite vägkost; titta på organisationer som IMO, HELCOM, Östersjörådet- CBSS, UNESCO, European Brodcasting Union som sköter inte bara melodifestivalen utan också diskuterar upphovsrättsfrågor ur ett europeiskt perspektiv. Ta med detta när ni konkretiserar regeringsprogrammet framöver och kom tillbaka med en arbetsplan, en analys av vilka möjligheter dessa viktiga organ ute i världen bjuder på vore ålänningarna och Ålands lagting förtjänt av.

Man kan bara konstatera det exempel som nyligen dryftades i debatten där Finland uppenbarligen försökte stänga ute Åland från Europarådets kommunala och regionala kongress, vilket förstås är uppseendeväckande på många sätt. Man har haft ett regelverk som har berättigat Åland en plats, men istället för att ge Åland platsen valde man att ändra regelverket. Det kan ju tyckas lite bakvänt. Det vore intressant för lagtinget att fördjupa sig i varför man från finsk sida har den här inställningen i den här frågan.

Vi borde se till att flytta fram positionerna och försöka undvika att stängas ute från ytterligare internationella samarbeten. Det är inte desto mindre intressant mot bakgrund av att man i Ålandskommitténs delbetänkande faktiskt öppnar för större möjligheter att diskutera självstyrelsen och ge Åland möjlighet genom att återinföra klagorätt i någon form och också utveckla engagemanget på internationellt plan. Samtidigt väljer Finland i konkret handling att stänga ute Åland från samarbetet som ligger under Europarådet. Lite märkligt, kan man tycka.

Vad gäller experimenten med jordförvärvsrätten, som har diskuterats här mycket i debatten, så är det självklart att man inte ska experimentera med självstyrelsens grundfundament, i synnerhet inte när den bygger på undantag från EU-rätten och standstill principen, som förklaras mycket bra här debatten. Jag tycker att en minst lika viktig orsak till att man inte ska experimentera med en sådan fråga är att det faktiskt handlar om en grundläggande rättighet. Rätten att besitta fast egendom är ganska starkt förankrad i grundlagen. Man ska tänka efter noga före man går vidare med den typen av politiska ambitioner när det gäller att experimentera med rättigheter i enskilda projekt. Det är bra att vi får diskutera denna fråga ytterligare i en parlamentarisk referensgrupp. Jag tror att frågan kan vinna mycket på det. Man måste ändå få förbehålla sig rätten att ställa sig lite skeptisk till att vi ska sälja ut fritidstomter till icke ålänningar när vi faktiskt har byggt upp en lång tradition att bevara ett livskraftigt och levande åländskt samhälle på basen av att det är de som bor och lever här som också ska äga marken i så stor utsträckning som möjligt.

Ekonomin kanske är den största utmaningen i det här regeringsprogrammet. Regeringen presenterar att 20 miljoner behöver sparas. Man behöver faktiskt hitta konkreta lösningar på det här problemet, det kan vi alla vara överens om. Det här är den största utmaningen.

Tänker man på det som jag inledde med, att vi har tre regeringspartier med lite olika ideologier och lite olika ingångsvärden, så är det oerhört viktigt att man snabbt konkretiserar den politik man tänker lägga fram. Vi ska förstås bidra i allra högsta utsträckning med det.

Vi har under den förra mandatperioden hävdat att man måste minska de egna verksamhetskostnaderna med 5 procent, vilket motsvarar ungefär 9 miljoner. Börjar man i den ändan så behöver man ytterligare hitta 11 miljoner för att få det här paketet att gå ihop. Vi kritiserades för att vi mer eller mindre ville rasera välfärden och vilka konsekvenser detta skulle få om man gick in för en sådan politik.

Nu har vi 20 miljoner underskott framför oss p.g.a. att vi inte kunde prioritera tydligare under den förra mandatperioden. Här har vi alla en läxa att lära.

Målen är bra. Se till att konkretisera snabbt så kan vi få en bättre diskussion också på det här området.

Jag förhåller mig lite fundersam till skrivningen om att bygga upp en buffert för att kunna motverka en framtida lågkonjunktur och i nästa mening skrivs att man ska kunna göra för investeringar genom att uppta lån. Det är ju svårt att spara undan pengar om man har stora skulder. Det blir inte riktigt meningsfullt. Jag återupprepar det som vi har framfört från vår sida; målsättningarna borde vara att även klara investeringar utan lån framöver, annars kan vi glömma att bygga upp framtida buffertar. Det tror jag att vi kan vara ganska överens om.

Att sälja ut fastigheter motionerade vi nyligen om. Det är en bra skrivning. Skrivningen om att utmanarrätten är bra. Jag hoppas att den punkten förverkligas i det här regeringsprogrammet, vilket inte gjordes i den förra regeringen. Alla är väl värda en andra chans. Det här är väl den andra chansen att förverkliga utmanarrätterna och göra slag i saken.

Man kan också tycka att skrivningen om klumpsumman, en reviderad avräkningsgrund, känns lite uppgiven. Jag hoppas att jag bara läser den meningen fel. ”En justering av avräkningsgrunden i enlighet med den nuvarande självstyrelselagens stadganden eftersträvas”. Det kan vara ett lite svagt ordval i det sammanhanget med tanke på att man de facto redan 2009 visade att vi har gått miste om över 100 miljoner euro på grund av nettobudgeteringen som har införts fram till 2009, under de första 20 åren av dagens självstyrelsesystem. Det borde vara motiv nog för att man skulle ha ett lite mera offensivt ord än att man ”eftersträvar” en justering. Det borde vara ett krav från åländsk sida.

När det gäller ekonomin så är det förstås lovvärt att man nu har bestämt sig för att klarlägga vilken trafik vi ska ha före vi börjar shoppa nya färjor. Det är en bra mening som beskriver det hela mycket väl. Tack för den skrivningen.

Angående näringslivet och en hållbar näringspolitik så är det mycket positivt att läsa att man kommer att inleda en större avbyråkratiseringsprocess. Många av de tankar och idéer som vi har haft kring ÅMHM och annan byråkrati har man tagit till sig. Det tackar vi från Ålands framtids sida förstås för. Våra förslag till hur det här kunde genomföras efterfrågades lite hastigt här i debatten. Vi har förstås många förslag och vi hoppas att vi har möjlighet att bidra regeringen i det arbetet. Om man tar fasta på det som står i regeringsprogrammet så ett konkret förslag är att man kanske tänker om en gång till för att gå in för att skapa en övergripande planeringsmyndighet i någon form. Jag tror inte att det kommer att leda till mindre byråkrati i det åländska samhället. Tvärtom, det finns en stor risk att vi inför onödig byråkrati inom ett område som faktiskt fungerar mycket väl idag när kommunerna sitter på planeringsmonopolet. Jag har väldigt svårt att se att en övergripande planering för hela Åland skulle utveckla Åland på ett eller annat sätt. Systemet fungerar de facto ganska bra i dagsläget. Motivet till en planeringsmyndighet behöver i så fall presenteras.

Skrivningarna om att stärka samarbetet med den privata sjukvården är förstås positiva även om de är lite försiktiga. Vi har i budgetdebatten lyft fram att man åtminstone borde börja med att titta på gemensamma större investeringar. Finns det möjligheter där privata aktörer och ÅHS kunde ha gemensamma intressen och kunde göra gemensamma satsningar? Det kunde vara ett sätt att göra vägen till banken lite längre. Det är positiva skrivningar. Vår vägkost är; se till att också följa upp skrivningarna och konkretisera dem ytterligare!

Sammanfattningsvis önskar vi den nya regeringen lycka till. Som vtm Britt Lundberg konstaterade så kommer kanske den verkliga förtroendeomröstningen om den här regeringens politik först när tilläggsbudgeten presenteras och de här visionerna konkretiseras. 

Vi har tre partier med tre olika inställningar i många frågor även om det finns mycket gemensamt. Men lyckas man inte konkretisera de här målsättningarna så bör man söka ny regeringskonstellation. Åland har inte råd att vänta ytterligare en mandatperiod på att lösningar ska presenteras och istället få flera halvmesyrer och kompromisser. Vi måste få tydliga åtgärder för att kunna tackla de utmaningar som beskrivs mycket väl i detta regeringsprogram.

Vi i lagtinget, åtminstone från Ålands Framtids sida, räknar med att lösningarna presenteras före vårfågeljakten som nu uttryckligen i regeringsprogrammet ska värnas om. Det är ju en bra formulering. Men lyckas man inte presentera tydliga lösningar före vårfågeljakten så bör regeringspartierna se på andra möjligheter att skapa ny ledning på bryggan. Tack, fru talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jonsson. Jonsson lyfte upp övertagandet av alkohollagstiftningen. Det kan vara på sin plats med ett kort klargörande. På den finländska sidan pågår det en revision som är långt framgången. Den beräknas komma till riksdagen i början av 2016 och troligen träda ikraft i början av 2017. Det exakta innehållet är ännu inte känt, men så mycket vet vi att uppbyggnaden i den nya finländska alkohollagstiftningen kommer att vara helt annorlunda jämfört med dagens. Det här får per automatik konsekvenser för åländsk lagstiftning eftersom vi idag har en blankettlag ikraft med vissa preciseringar om hur den finländska alkohollagen ska tillämpas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar för den informationen. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen ändå behandlar det här området utifrån vad vi på Åland vill med vår alkoholpolitik och även väger in detta i den analys man gör framöver. Vi hamnar lätt i en situation, tack vare blankettlagarna som ministern lyfte fram, att vi gör förändringar eftersom det sker förändringar på rikssidan istället för att fundera vilken politik vi vill driva. Vilken alkoholpolitik vill vi ha här på Åland? Det borde vara utgångspunkten för de förändringar som görs. Tyvärr är det inte alltid så. Kan jag ta det som en ambition från ministerns sida att man på det här området kommer att ställa sig just de här frågorna före man funderar hur man ska tackla problematiken?

Minister Wille Valve, replik

Ja, det är riktigt. Från moderat sida har vi tidigare lyft fram exempelvis mikrobryggeriernas verksamhetsförutsättningar. I den revision som nu pågår så är det mycket möjligt att den frågan adresseras. På detta hänger sedan hur den åländska blankettlagen kommer att se ut.

Jag kan försäkra ltl Jonsson om att social- och miljöavdelningen har örat mot rälsen och håller oss uppdaterade om vad som händer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under avsnittet ”Hållbar ekonomi” har vi mycket riktigt räknat upp fyra delmål. Det fjärde delmålet gäller en finansiell buffert för att möta kommande lågkonjunkturer. Vi säger klart och tydligt att vi inte kommer att uppnå det delmålet under den här mandatperioden. Att försöka beta av ett underskott på 20 miljoner är mer än tillräckligt under en mandatperiod.

Gällande investeringar som minskar driftutgifterna så har vi fört den här diskussionen tidigare. Jag menar att det är klok politik att försöka minska driftsutgifterna på alla tänkbara sätt också om det skulle krävas investeringar och t.o.m. lån för att genomföra dem. Motsatsen är att man väljer att behålla höga driftskostnader för att man inte vill investera. Vänder man det den vägen så låter det rentav dumt i mina öron, det är inte klok politik. Att investera bort driftsutgifter stöder att man i framtiden kan bygga upp en buffert för att möta lågkonjunkturer.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar tankesättet, men det alternativet behöver man inte nödvändigt ta. Alternativet kan också vara att man i större utsträckning prioriterar i de investeringarna man gör. Man prioriterar i större utsträckning inom den egna verksamheten för att se till att man har ett utrymme att också göra investeringar. I den politik vi de facto har fört hittills har vi varit ganska överens om att det har varit det klokaste, inte minst mot bakgrund av att vi i lagtinget faktiskt inte kontrollerar våra egna intäkter utan till största delen är beroende av hur den finska ekonomin utvecklas. Vi har därför tidigare haft en princip att vi ska försöka undvika lån mot bakgrund av att vi inte kan styra våra inkomster.

Jag vill ändå lyfta fram möjligheten att titta på om vi också kunde klara av investeringar framöver med våra egna pengar. Det måste ändå alltid vara bättre än att bygga nya hamnar och färjor med andras pengar.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill på intet sätt ge bilden av att den här regeringen lättvindigt skulle gå till banken för att låna pengar ens för investeringar. Principiellt tycker jag att det är klokt om man kan spara pengar i driften.

Speciellt vad gäller prioriteringar på investeringsområdet så tycks det finnas en stor enighet, och det framkom under budgetremissen, att det närmast är självklart att man kommer att behöva se över hela investeringspaketet och göra prioriteringar där. Till och med det parti med finansministerposten som lämnade budgeten sade ju själv under budgetremissen att det krävs prioriteringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tackar ledamoten för är ett mycket välformulerat och träffsäkert anförande på de områden som särskilt jag brinner för.

Som ledamot av självstyrelsepolitiska nämnden uppmanar jag ltl Jonsson att aktualisera en diskussion inom nämnden dels när det gäller avsaknaden av en tydlig skrivning om Europaparlamentsplatsen för Ålands del, i syfte att rätta till missförståndet eller olycksfallet i arbetet så att vi som ledamöter i Ålandskommittén kan vara tydliga med att lagtinget står bakom det gamla kravet som vi har hållit på att formulera i 20 år. Men även dels det som ledamoten tog upp här vad gäller den finska delegationens agerande när det gäller Europarådet, det är ett mycket allvarligt övertramp när det gäller självstyrelsens förhållande till Finland. Även det borde dokumenteras och fås med. Här finns alla skäl att ge minister Wille Valve flankstöd för hans starka skrivelse.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den uppfattningen. Vi har fortfarande inte hört landskapsregeringens syn på EU-parlamentsplatsen. Det förvånar mig mycket om man har glömt bort den helt hållet eller att man har svängt i frågan. Det får inte bli en till fråga till förs till Ålandskommittén och man säger att den ska lösas där. Den frågan måste också drivas parallellt från regeringens sida. Det är självklart att all uppbackning från lagtinget i den här frågan är önskvärd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Ltl Axel Jonsson verkar vara väldigt bekymrad över landskapsregeringens handlingskraft och förmåga att hålla sams och det är ju snällt. Vi ska göra vårt bästa.

Jag tycker att det är lite bekymmersamt att så fort man börjar prata om att utveckla, förändra, utreda eller experimentera så blir det så svårt. Hur ska man då komma framåt? Näringsrätten och jordförvärvslagstiftningen har diskuterats hur länge som helst och alla är överens om att det krävs moderniseringar. Vi skriver i regeringsprogrammet att vi vill modernisera för att utveckla, för att få till stånd nyetableringar och inflyttning. Samma sak med experimentet i skärgården, det handlar om nya verktyg, ett test i mycket begränsad omfattning. Ett problem är att det är så stor skillnad idag mellan folk och företag. Varför skulle vi inte då fundera?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det finns flera utmaningar. Det upplägg som finns idag i bolagsform så krävs det de facto för att få näringsrätt på Åland idag två tredjedels majoritet av ålänningar med hembygdsrätt i styrelsen. Det betyder att man också har ett krav på åländskt inflytande över bolagen. Inför man detta för icke ålänningar som saknar hembygdsrätt så frångår man kravet på åländskt inflytande över de här markområdena.

Det finns flera frågor som inte har svar och det är säkert naturligt. Samtidigt finns det ju en orsak till att landskapsregeringen skriver att det ska göras i begränsad omfattning; av kommunen planerat område. Det visar på att det här är frågor som ska hanteras mycket, mycket varsamt. Vi från oppositionen vänder oss med fog mot begreppet att man ska experimentera med de här områdena. Det ska vi inte göra. Vi ska ha välgenomtänkta förslag om vi lägger fram dem.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kan försäkra att avsikten är nog inte att dra någonting ur hatten och säga att nu ändrar vi på hela jordförvärvslagen. Det handlar om att på ett mycket övervägt sätt se till att nya möjligheter skapas i skärgården. Vi vet alla att marken idag nästintill inte är värd någonting i skärgården. Alla vet att det finns flera olika sätt att kringgå två tredjedels bestämmelser med olika arrangemang som kanske inte är möjliga för alla.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag efterlyste konkretiseringar och det här är ju en av få konkretiseringar i programmet. Det visar mycket väl att då får vi en debatt och en diskussion. Jag har ingenting emot att regeringen lägger fram förslag, men vad gäller en så pass grundläggande rättighet som rätten att besitta fast egendom så tycker jag att det är viktigt att vi tänker efter före vi inför experiment på området. Vi bör diskutera den här frågan i den parlamentariska referensgrupp som man föreslår och det är mycket bra. Man får väl se detta som en försiktig provokation från regeringens sida kanske. Jag vet inte hur detta ska uppfattas. Vi verkar vara hyfsat överens om att den här frågan kräver djupare analyser före man går vidare med ett förverkligande.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Jag finner en stor paradox i ltl Jonssons resonemang kring näringspolitiken och sedan den här tveksamheten inför utvecklingen av planeringsinstrumentet. Jag ser, tvärtom, väldigt mycket fram emot att få fram en handlingskraftig planeringsinstans som mera kan se till Ålands alla fördelar och styrkor. Framförallt så ser jag det som ett väldigt viktigt redskap i den regionalpolitiska utvecklingen för att verkligen kunna peka ut områden som man kan använda för att bygga och exploatera för näringslivsetableringar osv. Ltl Jonsson påstod att planeringen fungerar väl idag. Ur min synvinkel fungerar den mycket bristfälligt. Jag ser planeringsinstrumentet som av de viktigaste sakerna som vi behöver åtgärda för att kunna skapa ett hållbart Åland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Minister Gunell och jag kanske har lite olika ideologiska ingångsvinklar när det gäller planeringsfrågan. Enligt mitt synsätt, som borgerlig politiker, så är det inte vi politiker som ska säga vem som ska investera var och var olika satsningar ska göras. Initiativen bör komma från näringslivet och från näringsidkarna. I dagsläget har vi behjälpliga kommuner som ser till att skapa förutsättningar när det kommer förfrågningar från våra näringsidkare. Det skulle vara intressant om ministern kan nämna exempel där kommunerna i dagsläget har satt sig på tvären och inte velat utveckla och komma till mötes med de förslag på satsningar som har gjorts. Jag kan inte dra mig till minnes några sådana bekymmer. Tvärtom, man har sett bekymmer där företag har försökt etablera sig och landskapsregeringen har försökt sätta stopp för det av olika skäl. Det är precis detta som vi vill undvika; att vi får en ny handlingskraftig myndighet som de facto blir bra på att sätta stopp för utvecklingsprojekt istället för att hålla sig undan och låta näringsidkarna och kommunerna sköta det här. 

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att ltl Jonsson inte riktigt har förstått hur mycket pengar, tid och kraft det går åt från många näringsidkare, bostadsplanerare och andra när inte planeringen fungerar som den borde. Även för landskapets del så får vi alltid i sista hand hitta på kreativa trafiklösningar i slutet av planeringen för att kunna ansluta bostadsområden och köpcentrum. Det finns nog en hel del saker att hämta i den här diskussionen. Kommunernas planeringsmonopol är kommunvis, dvs. vår förmåga att se Åland som en helhet och kunna dra nytta av det saknas idag. Jag kan nämna otaliga exempel från motorbanor till Smakbyar och till bostadsområden utan vägplanering. Där finns det mycket att hämta som jag tror att många entreprenörer skulle uppskatta om de slapp slösa tid och pengar på.  

Ltl Axel Jonsson, replik

I de exempel som lantrådet räknade upp så är det precis tvärtom enligt min tolkning. Tack vare att vi har haft för många kockar inblandade och att vi har haft så starka krav på planering så har det låst sig i de här olika fallen. Tvärtom, de satsningar som görs ute i kommunerna, exempelvis den senaste investeringen där vi själva var med och satsade pengar från lagtingets och regeringens sida; fiskfabriken i Eckerö, så där hade man en otroligt snabb planeringsprocess. Man fick det här projektet igång otroligt snabbt tack vare att man hade en kommun som visade intresse, engagemang och såg till att man fick en smidig process. Ta vara på kommunernas drivkraft och deras ambitioner att utveckla sitt näringsliv istället för att sätta en hatt på dem med en ny planeringsmyndighet på en övergripande nivå. Det är uppenbart att den här frågan kräver mycket mer diskussion före vi ska gå in för någonting sådant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag vill börja med att gratulera ålänningarna som under nästa fyra år får ett tryggt och stabilt ledarskap. Ålänningarna har röstat för förändring. Det är verkligen vad detta regeringsprogram andas; stabilitet, trygghet, hållbarhet och förändring.

Lantrådet Sjögren har valt ett starkt och lojalt team som kommer att förverkliga det förändringsarbetet som krävs för att uppnå ett hållbart Åland 2051, men även på kort sikt skapa det trygga ledarskap och stabilitet som krävs för att Åland ska klara de kommande socialt, ekonomiskt och miljömässigt svåra tiderna.

Ett hållbart Åland förutsätter jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och bygger på att alla människors lika värde och lika möjligheter att delta i samhällsbygget. Åland behöver hållbara strukturer, friska människor och en ren natur.

En god offentlig ekonomi är en av grundstenarna för stabilitet, för reformer och för en utveckling av självstyrelsen. Socialdemokraterna är övertygade om att reformer behöver genomföras som förbättrar och moderniserar vårt samhälle. Vi är inte främmande för att reformer kan vara kostsamma i initialstadiet, men målet är att reformer på en längre sikt ska vara hållbara och ekonomiskt bärkraftiga.

Dagens åländska kommunstruktur är inte hållbar. För mycket tid, kraft och möjligheter går till spillo, utan att resultatet blir en likvärdig service för alla åländska medborgare.

En reform av kommunstrukturen är, vid sidan av självstyrelselagsreformen, det viktigaste arbetet under mandatperioden. Efter 2022 får vi ett bättre finansiellt utfall för Åland, och efter en kommunreform en bättre och hållbar struktur för den kommunala servicen i starka, bärkraftiga kommuner.

Fru talman! Den socialdemokratiska lagtingsgruppen omfattar det nya regeringsprogrammet och kommer under kommande fyra år att stöda och hjälpa regeringen Sjögren att förverkliga de överenskommelser som förtydligas i programmet.

Det största politiska arbetet under mandatperioden kommer att vara det fortsatta arbetet med den nya självstyrelselagen. Nya ledamöter är tillsatta i den parlamentariska kommitté som förhandlar med Finland. Alla är inte lagtingsledamöter, varför förankringen och arbetsmetoderna till att förankra det politiska arbetet i lagtinget är centralt. Här krävs det igen tydligt ledarskap och bra arbetsmetoder.  Det är oerhört viktigt att vi alla är enade kring de frågor som förhandlingsgruppen ska driva igenom i Helsingfors. Utan enighet i Ålands lagting kommer vi inte att uppnå bästa resultat för Åland. Självstyrelsepolitiska nämnden och gruppledarna här kommer att ha en central roll. Jag hoppas på konstruktiva diskussioner och resultat där vi säkerställer en smidig övergång till det system som föreslås i kommitténs slutbetänkande.

För att uppnå en hållbar självstyrelse föreslår regeringen Sjögren att vallagstiftningen reformeras så att rösträtt för 16 år fyllda i kommunalval införs på prov redan till valet 2019. Under förra mandatperioden tillsattes en arbetsgrupp av dåvarande kansliminister Wille Valve för att utreda just denna fråga. Arbetsgruppen har inte kommit med sitt slutbetänkande och jag hoppas att efter denna utredning blivit klar att regeringen tar ny ställning till rösträttsåldern och har en kritisk diskussion. Idag är jag mycket kritisk till det demokratiarbete som utförs i våra skolor, t.ex. under riksdagsvalet hade endast ett parti tillträde till Ålands lyceum. Om vi ska sänka rösträttsåldern så krävs ett större pedagogiskt arbete i grundskolorna för att eleverna ska kunna ta politisk ställning. Även politiker borde ges tillgång att berätta om sina ideologier i skolorna. Vi behöver också se mer vad Sverige gör vad gäller politisk information och demokratiarbete i grundskolan.

Fru talman! I regeringsprogrammet under hållbar ekonomi lyfts möjligheten att införa utmanarrätter inom teknik- och infrastukturområdet. Socialdemokraterna är inte negativa till förslaget men är väldigt tydliga att prövandet av utmanarrätter just i första hand ska gälla de nämnda områdena.

Fru talman! Gott ledarskap får enskilda medarbetare att växa, stimulerar entreprenörskap, drivkraft och initiativförmåga. Det är glädjande att regeringen gör en särskild satsning på just ledarskap. Många tror att man född till ledare, men all forskning visar att så inte är fallet. Genom god kunskap, utbildning och erfarenhet skapas goda ledare. Ett tecken på bra ledarskap är just genusarbete och jämställda löner. Här gör nu regeringen Sjögren en kraftsamling. Gott ledarskap krävs för att säkra en god ekonomi med full sysselsättning, ökad skattekraft och en arbetsmarknad som har tillgång till kompetenser och arbetskraft. Tredje sektorns roll för sysselsättning och samhällsekonomin är viktig. Socialt företagande är en ny hållbar företagsform som är intressant att jobba vidare med.

Socialdemokraterna stöder de åtgärder som krävs för att skapa strukturella förändringar som inte bara sparar pengar utan också förbättrar möjligheterna till utveckling av det åländska näringslivet och arbetsmarknaden.

Fru talman! Det är glädjande att regeringen Sjögren inom utbildningsområdet prioriterar projekt kring läsning, bibliotekens centrala roll samt att antagningssystemet till gymnasieskolan. Här ser socialdemokraterna fram emot att alla får en studieplats efter grundskolan och ges möjlighet att utbilda sig och även i framtiden kunna försörja sig.

En kraftsamling läggs in på en mobbningsfri skola där regeringen nu utreder möjligheten till lagstiftning mot mobbning. Det finns redan en sådan lagstiftning i Sverige.

Åland Musikinstitut utgör navet i den åländska utbildningen på kulturområdet. Det är viktigt att ändamålsenliga utrymmen finns för att institutet ska utvecklas. Samarbetet med Gävle och utvecklandet av digitaliseringen av kultur fortgår och understöds.

Vi socialdemokrater har i många år lyft fram Alandica som ett kulturhus. Vi hoppas och tror att det fortfarande finns en möjlighet att Alandica skulle kunna bli ett levande kulturhus.

Kultur och idrott har stor betydelse för turismen. Därför är det glädjande att evenemang och kultur- och idrottssatsningar ska stödas och uppmuntras.

Fru talman!  Socialpolitiken är ett politikområde som socialdemokraterna bevakar och vill utveckla. Där är glädjande att förutom viktiga lagstiftningspaket som går igenom har man även uppmärksammat ensamheten bland äldre. Att höja de äldres livskvalitet, gemenskap och stimulans är inte endast en kommunal fråga.

Avgifterna på ÅHS ska ses över under mandatperioden. Här är det oerhört viktigt för socialdemokraterna att barn och unga får möjlighet gå avgiftsfritt till ÅHS, men det ska vi ännu förhandla om.

Regeringen Sjögren tar även här kliv framåt för en allmän tandvård då tandvårdssedlar utvecklas. Här hoppas vi även att sedlar för gynekologitjänster kan utredas.

Public service är en viktig del av självstyrelsen och vårt demokratiska system. Hur public service ska finansieras har diskuterats politiskt i många år. Nu enas regeringen Sjögren kring en media-avgift av skattenatur. Det är ett steg mot ett rättvisare system.

Slutligen, fru talman, vill jag kort analysera kapitlet en hållbar regionalpolitik. Socialdemokraterna är övertygade om att om vi ska skapa ett strukturellt och regionalt hållbart Åland behöver kommunstrukturen på Åland ses över. Målet ska vara ett Åland med starkare kommuner rustade att ge alla medborgare likvärdig service. Vi har politiskt diskuterat frågan i tiotals år, men nu har vi äntligen en regering som kommer ett kunna förverkliga de beslut som krävs. De är flera moment som behöver förtydligas och diskuteras vidare men man behöver också förverkliga ett nytt landskapsandelssystem, det är också centralt i hela regionalpolitiken. Förankring underifrån är viktig och därför är en riktgivande folkomröstning och ordentliga utredningar i frågan centrala.

Med dessa ord vill jag önska regeringen Sjögren arbetsro och framgång under dessa fyra kommande år. Socialdemokraterna kommer att stöda och arbeta för att programmet fullföljs för Ålands bästa. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag vill börja med att gratulera socialdemokraterna till de positioner och de portföljer som ni har fått i den nya landskapsregeringen. Det är bara att lyfta huvudet, ni har varit mycket goda förhandlare.

Jag vill också gratulera er till mediaavgiften. Jag försökte själv i den förra regeringen under fyra års tid få den avgiften till stånd, men bromsades då av moderat samling, som ni tydligen också här har fått med på tåget. Gratulerar till det!

Vad gäller kommunreformen så skulle jag gärna vilja veta varför saker och ting blir bättre när någonting blir större? Den erfarenhet som vi har från Åland vad gäller sammanslagningar inom Ålands hälso- och sjukvård, inom gymnasialstadiet och när det gäller ÅDA så de har alla någonting gemensamt. De har blivit dyrare, alltid mycket dyrare.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för de berömmande orden vtm Veronica Thörnroos. Det stämmer, socialdemokraterna gjorde faktisk ett fantastiskt val och har lyckats få möjlighet att få förnyat förtroende, vilket är oerhört glädjande.

Vad gäller större enheter så är det därför som ni ser tydligt i regeringsprogrammet att det ska utredas först och analyseras. Sedan ska ännu folket frågas. Först efter det ska vi ha ett svar.

Den senaste utredningen som liberalerna tog fram på norra Åland visade ju faktiskt att det blir mer kostnadseffektivt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har varit med så pass länge nu att jag har sett så många utredningar som alltid har visat hur oerhört billigt och kvalitativt mycket bättre saker och ting blir när det blir större, och det har alltid blivit avsevärt mycket dyrare. Det är ju miljoner vi talar om till exempel när det gäller gymnasiereformen. Hur det var med ÅHS sammanslagningen på nittiotalet vågar jag inte säga, men dyrare blev det i alla fall. Så varför skulle det nu blir billigare om vi sammanslår kommunerna? Det förstår jag inte riktigt i resonemanget. Vad blir billigare och vad blir bättre?

Vad gäller socialpolitiken så är jag nu glad att moderat samling tar ett grepp kring socialpolitiken och även kring ÅHS. Det finns fortsättningsvis en hel del att göra där.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! När man ser Åland som en helhet så ska man inte endast se Åland som billigare och dyrare, utan snarare se Åland som en helhet. Om man ser över planeringen och alla de strukturer som finns så är mitt parti övertygade om att en ny struktur kommer att bli mer effektivt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för ett fint anförande. Ltl Kemetter berörde i anförandet bl.a. ÅHS där rätt många i regeringsblocket har sagt att man behöver se över avgiftspolitiken. Det innebär väldigt sällan att man sänker avgifterna. Jag är nyfiken på hur stor beredskapen är inom gruppen när det gäller avgifterna på ÅHS. Vilka ska betala mer? Jag förutsätter att ingen ska betala mindre för det brukar vara svårt att lösa har det visat sig.

Jag tänkte också kort beröra mediepolitiken. Nu har man kommit överens om en mediaavgift. Det är väldigt bra, mycket bättre än det förslag som tidigare förekom med en jättefond som ska finansiera public service. Dock sägs i regeringsprogrammet att man ska sträva efter kvalitet och relevans i programmen. Här väcks min nyfikenhet, vem ska avgöra vad som är kvalitativt och relevant?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för bra frågor ltl Jörgen Pettersson.

Det är knappast så att endast ÅHS avgifterna ska rädda ÅHS. ÅHS har ökat sin kostnadskostym varje år. Är det bra det? Tycker centern att det är bra att kostnaderna växer hela tiden? Vi socialdemokrater är övertygade om att man kan se över strukturerna och skapa nya lösningar även på ÅHS. Att priserna stiger och att kostnaderna blir dyrare ska inte endast täckas med avgiftshöjningar. Hela strukturen måste ses över och det är jag övertygad om att den moderata ministern Wille Valve ska klara av.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, ltl Kemetter för de svaren. Ja, den socialdemokratiska gruppen har kommit med ett förslag till lösning på det och det var att införa gratis för tandvård alla. Det gick inte riktigt hela vägen och det kanske inte hade minskat kostnaderna direkt, det tror jag att vi kan vara överens om.

Mot den bakgrunden är jag faktiskt nyfiken. Vilka personer menar man att ska betala mera alldeles på riktigt?

Jag är fortfarande nyfiken på hur man inom socialdemokratin ser på mediapolitiken som man ibland har gett sken av att man gärna vill kontrollera. Vem avgör vad som är relevant och vad som är kvalitativt inom media?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Nu vet jag inte riktigt var ltl Jörgen Pettersson hittar fakta när det gäller vad socialdemokraterna säger. Uttryckligen har det sagts i den här talarstolen, många, många gånger, att vi aldrig har lovat någon gratis tandvård. Vi har diskuterat allmän tandvård, vilket det här regeringsprogrammet innehåller i form av tandvårdsedlar som också gynnar de privata. Det är en vinn-vinn situation.

När det gäller public service så är det också fel att säga att socialdemokraterna vill kontrollera public service. Det krävs en oberoende mediapolitik där politikerna inte ska blanda sig i. Som tur är så är det flera ledamöter i socialdemokraterna som ska tala om det här politikområdet i den fortsatta debatten. Ltl Pettersson kommer säkert att få svar på alla sina frågor på det området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är allmänt känt att socialdemokratins ideologi är att allting ska centraliseras. Samhället ska ta över mycket istället för den enskilda personen. Det fortsätter man att förfäkta och därför ser socialdemokraterna gärna att Åland ska bestå av ett par tre kommuner. Resultatet blir att servicen i glesbygden försvinner. Daghem, skolor och äldreomsorg släcks ner. Det är den demokratiska gången i det hela. Det är lite sorgligt att det håller på att uppstå en ganska bred spricka i det åländska samhället där landsbygden kämpar för sin överlevnad, medan staden försöker centralisera allt mera.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson målade upp mörka moln och får socialdemokraternas parti att låta som någonting som jag överhuvudtaget inte känner igen. Jag undrar om ledamoten alls har läst vårt partiprogram eller om man bara häver ur sig populism?

När det gäller kommunstrukturen, så ja, socialdemokraterna var oerhört tydliga under valkampanjen; det var tre kommuner och ett KST. Sedan säger vi inte att det måste bli så. Vi säger uttryckligen att vi vill utreda, vi vill ha folkomröstning och tillsammans med de övriga partierna ska vi se vad som blir Ålands bästa. Det kan bra hända, ltl Runar Karlsson, att forskningen kommer att visa att 16 kommuner är det bästa alternativet. Då är jag den första att backa.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Åländsk center har inte pratat om antal kommuner. Vi har sagt att om det ska göras förändringar så ska folket bestämma. Invånarna i Sund, Saltvik och Finström och så vidare ska bestämma hur de vill ha det med sin service och vilket självbestämmande de vill ha. Det är ju detta som är demokrati.

Nu försöker man lirka med demokratin genom att säga att hela Åland ska rösta om det här. Om 51 procent tycker att Åland ska bestå av tre kommuner och 49 procent är emot, så det om någonting behöver inte det åländska samhället. Nu måste det vara samarbete, enighet och vi ska tillsammans försöka göra någonting. Det är klart att jag välkomnar utredningen. Men att trixa med demokratin genom att säga att man ska ha all åländsk omröstning för att sedan med råg i ryggen kunna säga att nu blir de tre kommuner för 51 procent har sagts det. Det resulterar i att det mesta på landsbygden släcks ner och det motsätter jag mig å det bestämdaste. Vi kämpar in i det sista.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Den här regeringen, och jag kan säkert också tala också för vårt nya lantråd, vill inte släcka daghem, vill inte släcka äldreomsorgsbyggnaderna och vill inte stänga servicen. Det har lantrådet uttryckligen sagt i sin presentation här i början av debatten. Vi värnar alla om Ålands bästa. Ingen av oss vill förstöra. Jag är övertygad om att vi tillsammans hittar den bästa lösningen. Med någon form av förändring behöver det ske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I likhet med kollegan Thörnroos vill jag faktiskt gratulera socialdemokraterna, en av valets förlorare, man ser i programmet var socialdemokraterna har lyckats. Det är bara att gratulera. Det är ett skickligt politiskt arbete på alla sätt!

När det gäller kommunfrågan så är jag, i likhet med mina centerkollegor, lite orolig för att den nya regeringen är på väg att äventyra en grundläggande åländsk sak; småskaligheten med allt vad den innebär och det fantastiska engagemanget som min kollega Roger Nordlund nämnde i ett tidigare replikskifte. När det gäller skrivningen i regeringsprogrammet om att landskapsregeringen efter folkomröstningen etc. ska ta beslut om den fortsatta processen, betyder den att man är beredd att ta till tvångslagstiftning som socialdemokraterna talade om före valet den 18 oktober?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ytterligare ltl Harry Jansson för det fantastiska berömmet. Det är bara att konstatera att trots att vi var lantrådsparti så förlorade vi endast ett mandat. Alla tre partier som satt i den förra regeringen gick ut med hedern i behåll. Vi upplever nog att socialdemokraterna gjorde ett fantastiskt val. Vi har fått ett förnyat förtroende och vill nu nya saker. Vi kan inte heller begränsa oss av det gamla. Jag förstår att det är tungt för centern i det här fallet att vara utanför. Men så är det, ibland är det tufft.

Vad gäller småskaligheten så är socialdemokraterna inte så hemskt bekymrade. Skulle vi ha en kommunsammanslagning så tror jag att nästa dag bor alla invånare kvar i sina hus och de har fortfarande samma postnummer. Man ska inte överdramatisera och skrämma upp invånarna.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, ltl Kemetter, här kom heller inte något svar. Vad menar socialdemokraterna med skrivningarna om att man avser att ta beslut utgående från det som folkomröstningen kommer att ge vid handen? Är socialdemokraterna för att kommunerna ska gå ihop med tvång? Med stöd av vilken lagstiftning kommer man att göra det i så fall? Hur kommer man att se till att kommunernas verksamhetsförutsättningar försämras så att de faktiskt känner sig tvungna att gå med i en förändringsprocess? Är det detta som är det hemliga vapnet som inte nämns här, dvs. genom att utarma kommunerna bakvägen så ser man till att man överger den åländska traditionen med småskaliga kommuner?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ju det som är så underbart med politikens arbete. Den som lever får se. Den kommande regeringen och den blivande ministern, som kommer att ha hand om det här området, kommer säkert att presentera det och göra ett ypperligt förslag så att hoppeligen även centern är nöjda.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stefan Toivonen

Fru talman! Fru lantråd, ärade ledamöter, det var med stort intresse som jag såg fram emot regeringsprogrammet. Som tidigare debattör var jag inte så jätte intresserad av dessa allmänna skrivelser, men den här gången kändes det lite annorlunda. Speciellt eftersom jag många kvällar kunde se dåvarande ledamoten Sjögren sitta sena kvällar uppe på sjätte våningen när jag gick förbi till mitt lilla arbetsrum och det såg ut som hon höll på att skriva sitt program i alla fall.

Regeringsprogrammet för ett hållbart Åland som man kallar det. Ordet ”hållbart” finns 57 gånger om jag minns rätt. Alla kapitel heter någonting med hållbart. Ett kapitel heter ”Hållbar demokrati”. Man blir lite nyfiken på om det är samma sak som Åländsk Demokrati eller om det är någonting annat?

Under presskonferensen noterade jag att ekonomin var det viktigaste avsnittet och som ekonom håller jag med om det. En hållbar ekonomi ger en möjlighet att förverkliga de drömmar och visioner som politikerna har.

Vi inom Åländsk Demokrati gläder oss åt vissa formuleringar som landskapsregeringen gör, bl.a. att man ska utgå ifrån oförändrade inkomster. Tidigare har man kanske hoppats på höjda inkomster, men nu skriver man oförändrade inkomster och det tyder på realismen.

Realismen brukar vi också kalla vår flyktingpolitik. Om det sedan var bättre än vad man har budgeterat när det gäller inkomsterna så är det bra. Men som sagt, vi har sett prognoserna.

Sedan skriver man i programmet att hållbarhetsgapet är runt 20 miljoner. När vi debatterade budgeten här för någon vecka sedan var det väl 17 miljoner. Jag kom då fram med siffran 30 miljoner. Nu har jag fått fram mera siffror. Om man ser på det långsiktiga uttaget från Pensionsfonden enligt KEVAS prognos och ett långsiktigt uttag från PAF så ligger man runt 24 miljoner. Jag börjar närma mig. Kanske vi hittar en kompromiss så småningom?

Om underskottet är 20 eller 24 miljoner spelar egentligen inte så stor roll, men det råkar vara 2,1 procent av Ålands budget och det råkar vara exakt samma underskott som Finland har. Tidigare har åtminstone jag fått den bilden att Finlands underskott är mycket större, men så här ser det ut.

Vi har samma kostnadsnivå som Finland eller kanske något högre. Exportutvecklingen ser liknande ut. Men vi har två stora fördelar. Åland har en mycket lägre arbetslöshet. Vi ligger kanske på Europas lägsta nivå medan Finland ligger mer eller mindre på normal nivå som andra tyvärr har. Den andra fördelen är att landskapet inte har några lån. Landskapet har däremot en pensionsskuld på 350 miljoner euro, men det har också Finland. Soliditeten i Ålands pensionsfond är högre än den finska pensionsfonden, situationen är bättre, men vi har den skulden.

Problemet är naturligtvis utvecklingen. När minister Perämaa överlämnade sin övergångsbudget för fyra år sedan var underskottet cirka 4 miljoner och i år har samma person fått tillbaka en övergångsbudget på 20-24 miljoner.

Det finns flera delmål i framtiden i den här budgeten. Det första är att man ska vända trenden med ett växande negativt årsbidrag, det verkar vara en självklar sak. Det andra är att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Endast dessa två delmål vill regeringen uppnå under mandatperioden.

För fyra år sedan var målet att man skulle ha budget i balans. Nu fyra år senare är målet att man bara ska ha så mycket att det täcker driften och sedan täcker man avskrivningarna så småningom, kanske om åtta eller tolv år. Jag vill fråga regeringen Sjögren: Varför sänker ni kraven jämfört med för fyra år sedan?

Däremot håller jag i mångt och mycket med alla de alternativ som regeringen räknar upp för att uppnå en förbättring i budgeten.

Det är en sak som jag saknar. Regeringen Sipilä har fokuserat på att försöka förbättra konkurrenskraften, få ned kostnadsnivån. Ordet kostnadsnivå nämns överhuvudtaget inte i det här regeringsprogrammet.

Åland har samma eller högre kostnadsnivå. Varför finns inte fokuseringen på kostnadsnivån med i det här programmet?

I regeringsprogrammet talas också om arbetsvärderingsprojektet och att målet ska vara lika löner för likvärdigt till år 2020. Det framgår inte hur mycket det kommer att kosta. Har regeringen en uppfattning om vad det projektet kommer att kosta? Hittills har alla andra enbart talat om att höja de löner som är för låga. Men det finns ett annat alternativ, att man sänker eller inte höjer de löner som anses för höga. Har regeringen diskuterat vilken väg ni ska gå? Det finns också alternativet att man höjer lite på den ena sidan och minskar lite på den andra sidan och har ett slutresultat som har neutral effekt på budgeten. Det var några frågor. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det ställdes en fråga om den här landskapsregeringen har sänkt ambitionsnivån jämfört med den förra landskapsregeringens ambition om att ha en budget i balans. Det skulle jag inte alls påstå. Precis som ltl Toivonen här sade så är utmaningen, med de siffror som presenterades, nu större än för fyra år sedan. Var och en får bedöma om man tycker att det är så.

Vi säger att vi ska uppnå de två första delmålen att stoppa utvecklingen av underskotten som blir bara mer och mer negativ. Vi ska få ett årsbidrag på noll så att vi täcker driftsutgifterna med inkomsterna. Sedan ska vi nå huvuddelen av målsättning tre; att ha ett årsbidrag som också täcker avskrivningarna. Då pratar vi om förändringar i 20 miljonersklassen. Någon må tycka att det är en låg ambitionsnivå, men med kunskap om landskapsekonomin så hävdar jag att den ambitionsnivån är oerhört hög.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte mig höra att man huvudsakligen ska täcka punkt tre och det är ganska lika enligt det som jag tyckte. Tack för det.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blir ordvändningar. Huvudsakligen sade jag att jag har tänkt mig att det är det som är målet, det står att vi ska vara på god väg att nå det tredje delmålet. I min värld betyder det här samma sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu handlar dagens debatt om regeringsprogrammet. Jag noterade att ltl Toivonen omsorgsfullt och antagligen med avsikt undviker den fråga som gjorde att ltl Toivonen kom in i detta lagting; alltså en ängslan gentemot sådant som är främmande och en flyktingfientlighet som tog sitt uttryck på väldigt många olika sätt. Det var sätt som jag uppfattade som väldigt kränkande mot väldigt många människor.

Det här regeringsprogrammet innehåller floskler så det räcker till. Men i avsnittet ”Integration och flyktingmottagande” är man väldigt exakt och väldigt tydlig och enligt min mening så skriver man det väldigt bra. ”Landskapsregeringen ser den pågående flyktingkatastrofen som ett globalt ansvar som Åland ska ta sin del av samt att Inflyttning är vår viktigaste arbetsmarknadspolitiska utmaning”. Vad tycker ltl Toivonen om denna skrivning?

Talmannen

Talmannen påminner om replikreglerna. Som regel ska repliken rikta sig till det som talaren har anfört, men varsågod.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Betyder det att jag inte behöver svara?

Jag svarar så här, det här var anförande nummer ett. Imorgon har jag ett anförande till som besvarar exakt den där frågan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag beklagar, talman, om det gick utanför ramarna. Men jag tycker att frågan är väldigt viktig av det skälet att det faktiskt är detta det handlar om väldigt mycket.

När det gäller den ekonomiska sidan så noterade jag att ltl Toivonen har väldigt många teorier och analyser kring varför det är som det är men förslag till hur man ska rätta till saken. En inflyttning till Åland är något som rätt upp och ner skulle bidra till bruttonationalprodukten för hela landskapet eftersom flera människor skapar tillväxt. Av det skälet finns det en likhet mellan integration, flyktingmottagande och underskott i de offentliga finanserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Toivonen undrade om vi hade sänkt ambitionsnivån och hänvisade till den förra regeringen angående en ekonomi i balans. Om ltl Toivonen man läser det regeringsprogrammet så fanns det en definition på vad man menade med att komma tillrätta med den obalans som fanns där, man hänvisade till inkomster och utgifter som definition. Definitionen av ekonomi i balans är kanske lite annorlunda än min uppfattning och din uppfattning. Man måste titta på det. Det är nog ganska likt en del av de punkter som finns här. Nu har vi gett oss in på att tydligt säga vilka punkter det är på ett lättförståeligt sätt.

Ltl Toivonen jämför underskottet 4 miljoner med 24 miljoner, men det är en jämförelse mellan bokslut om budget och det går inte att göra.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har inte bekantat mig med det regeringsprogram som var aktuellt för fyra år sedan, så jag kan inte svara på ledamotens fråga.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller jämförelsen med underskottet så uppfattade jag att ltl Toivonen hade läst någonstans att det var 4 miljoner som lämnades över från den dåvarande finansministern Perämaa till den tillträdande landskapsregeringen. Det måste väl vara bokslutssiffror som ltl Toivonen har tittat på och nu jämför med budgetsiffror. Har jag fel i mitt antagande, är det så att ltl Toivonen jämför bokslut med budget?

Ltl Stefan Toivonen, replik

Fru talman! Jag tog uppgifterna från minnet. Jag har för mig att det gällde budget och budget, inte bokslut. Jag kan ha fel, men det är den siffran i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska hålla mig till ämnet. Ltl Toivonen ställde sig lite skeptisk till detta med hållbar demokrati, även om han tassade kring heta gröten likt en katt där. Det är väl ganska enigt att hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. Jag är lite nyfiken på att veta om ltl Toivonen ställer sig bakom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde?

Talmannen

Talmannen vill igen påminna om att replikerna ges på huvudanförandet.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Orsaken till att jag nämnde detta var väl kanske snarare att ha en liten ordlek mellan hållbar demokrati och Åländsk Demokrati och hoppades att kanske få en replik.

Mitt svar på ledamotens fråga är ja.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för svaret. Ltl Toivonen antydde också att det kan hota Ålands ekonomi på något vis att emot flyktingar. Jag undrar om ledamoten verkligen menar allvar? Vi har t.ex. en tydlig signal från Ålands näringsliv att man välkomnar flyktingar och inflyttning till Åland.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Anses detta höra till huvudanförandet? Nej.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, fru talman! Om man är på en resa bort från Åland och kommer hem med flyget så ser man landskapet där nere som en liten spillra i världen. Men det är vår spillda som vi är satta att förvalta och utveckla. Den spillran är också en del av omvärlden, det vet vi idag mer än någonsin; i klimatfrågorna, globalisering, handel och ekonomi, integration, flyktingar osv.

Idag träffas världsledarna i Paris i hopp om att hitta ett rättsligt bindande klimatavtal som ska stoppa temperaturhöjning runt om på jorden.

Om vi tycker att det är mycket för Europa att nu hantera den flyktingström som kommer från Syrien och andra länder så är det bara en försmak av vad som sker om den här temperaturhöjningen forsätter och det som man befarar att då sker med världshaven och i flyktingströmmar fram olika områden.

Goethe sade; ”kunskap är inte nog, den måste också brukas. Vilja är inte nog, vi måste också handla”. Den här generationen är den sista som kan byta färdriktning, en färdriktning där vi har varit på väg i många decennier redan.

När vi talar om skuld så tänker vi ofta i ekonomiska termer, att vi för över en skuld till nästa generation. Jag vill säga att den största skuld vi har till nästa generation är faktiskt den som handlar om miljön.

Vad har vi gjort under många, många decennier? Hur mycket gifter har vi hällt ner i Östersjön? Hur mycket sopor har vi kastat i Östersjön? Hur mycket övergödning har vi fyllt på? Nu är det nog vår tur att göra någonting åt det här och att hjälpa till att städa upp.

Jag har fått äran i nuvarande regering att inneha uppdraget som vicelantråd men också uppdraget som miljö- och näringsminister, närings- och miljöminister. Det finns ingen ordning i titeln utan det heter närings- och miljöminister och områdena är lika viktiga.

Det som blir vårt svåra men också intressanta uppdrag är att hitta den konstruktiva balanspunkten mellan näringslivets intressen att utvecklas, skapa goda affärer, exploatera och växa med punkten som också balanserar gentemot ekologi, hav och natur. Samtidigt är det kanske de nycklarna som hela världen söker idag eftersom vi har både en tillväxtkris och klimatkris som vi ska försöka lösa.

Välfärden som är tillväxtburen i de nordiska länderna och också i många andra länder behöver naturligtvis utvecklas. Men man behöver hitta en utvecklingsmån som blir mer hållbar och mer bärkraftig.

Det finns många, både företag och människor, idag i det åländska samhället som tycker att hållbar utveckling är helt avgörande för vår framtid. Ombord på Pommern igår visade 200 människor sin vilja i en klimataktion för ren energi för att avtalet i Paris skulle komma till. Ännu finns det många människor som tror att hållbar utveckling betyder konkurrensbegränsningar, att det betyder stränga förbud, lagar och regler som ska göra att åländskt näringsliv inte ska vara lika konkurrenskraftigt som i andra regioner. Jag vill säga att det betyder tvärtom. Gör man inte den här omställningen nu så hamnar man antagligen på efterkälken och kan inte navigera på morgondagens marknader eftersom de inte är anpassade till vad kunderna vill ha och kräver idag och det blir antagligen också för dyrt att producera.

Hållbar utveckling handlar om att ansvarsfullt ansvara för resurserna, både de ekonomiska och de miljömässiga.

Jag tror också att människan är mycket mera anpassningsbar till nya krav än vad vi kanske tror. Det har kommit regler och förordningar som har medfört att vi har ändrat beteende. Själv kommer jag alltid att tänka på rökförbudet på restaurangerna. Vem saknar det idag? Det infördes en sådan lagstiftning att man inte skulle få röka inomhus. Jag saknade det inte i alla fall.

Hållbar utveckling behöver inte betyda mindre välfärd, tvärtom. Det kan betyda en bättre utveckling. Man kanske behöver fråga sig; vad är ett bra liv? Vad är ett bra liv för människan och för miljön?

Social hållbarhet behöver lyftas upp starkare. Jag tror att särskilt jämställdhet är avgörande för ett hållbart samhälle. Vi vet idag att kvinnor lever mera hållbart, både i ekologiska och sociala termer. Där finns mycket att vinna också för hela befolkningen.

Landskapsregeringen har ju sedan några år tillbaka ett projekt som heter ”Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland”. Det projektet kommer vi att fortsätta arbeta vidare med. År 2051 känns väldigt långt fram, men vem kommer inte ihåg 1980? Inte var det så länge sedan för oss som var med. Det är lika länge från 1980 tills idag som det är från idag till 2051. Det är inte så himla abstrakt och länge som man kanske tror.

Regeringens viktiga uppgift blir nu att få alla med på det här projektet. Vårt ansvar är att leda, konkretisera och engagera.

Det är med glädje som vi noterat att Ålands näringsliv har hållbarhetsprojekt och Producentförbundet har hållbar livsmedelsstrategi. Det finns många företag idag på Åland som går i bräschen för ett viktigt och utvecklat hållbarhetarbete. Det är inte alls så att vi i samhället och det offentliga är först. Det finns många goda aktörer därute som kan vara med och dra det här framåt.

Vårt ansvar är att se till att det går fram på bredden också, att så många som möjligt känner sig delaktiga och inkluderade i det här projektet.

Jag tror att det är viktigt att näringslivet går i bräschen. För det offentliga kapitalet kan inte ensamt ändra den här färdriktningen. Det viktigaste är att det privata kapitalet också deltar i det här projektet.

Jag ser fram emot att hugga tag i klimat- och energistrategin som vi ska göra. Energiområdet är också ett otroligt viktigt område när det gäller hållbar utveckling, likaså primärnäringarna; jorden, skogen, fisket, allt är en del av det här arbetet.

Jag är också väldigt glad för den respons som lantrådet Sjögren och jag fick på Ålands näringslivs höstmöte förra veckan. Den responsen var synnerligen positiv. Jag hoppas att vi kan arbeta vidare i den goda andan.

Jag ser en näringsminister i det åländska samhället som en offensiv spelare som ska verka för flera företag, flera jobb, flera människor på Åland, större inflyttning och full sysselsättning. Vi ska stöda goda initiativ inom primärnäringarna som exempelvis upphandling av ekologisk mjölk.

Vi ska också gå in på arbetsmarknaden och skapa långsiktiga lösningar för flera människor, även de som är långtidsarbetslösa och har funktionsnedsättningar. Sociala företag är en ny möjlighet som vi ska jobba med.

Jag tycker också att man måste konstatera att en hållbar samhällsstruktur är viktig för framtiden. Det betyder också att man tar tag i frågan om kommunstrukturen. Jag tror att ltl Harry Jansson, och kanske någon annan, inte behöver känna sig som den enda förespråkaren för åländsk småskalighet, även jag förstår att värna den och jag tror också att regeringen Sjögren förstår att värna den åländska småskaligheten och den åländska själen som finns i byarna, bygderna och föreningarna. Jag tror dock inte att den sitter fast i ramen i kommunstrukturen. Där kanske vi ser olika på frågan. Jag menar att kommunstrukturen inte är någon garant för denna småskalighet, denna åländska själ och det som vi alla tycker att är väldigt viktigt.

Jag tror att det är bra om vi är på det klara med att vi redan idag har många instrument som behöver stärkas för att kunna se till att vi har levande bygder. Jag ser bland annat behovet av de små kommersiella centrumen, att det finns en by butik dit man kan gå och helst ska det finnas en bankautomat och ett postkontor och gärna ett kafé där man kan träffas. Det tror jag att har större betydelse för en bygds vitalitet och förmåga att utvecklas än kommunstrukturen.

Bästa talman, tiden är ute, det finns mycket mer att säga men jag tackar för nu.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det är sannerligen på tiden att Åland får en hållbarhetsminister. Hållbarhetsrörelsen idag är bred både på gräsrotsnivå men också inom näringslivet. Man ser också en ökad förfrågan efter miljömässiga och socialt anpassade produkter, vilket jag också motser att vi från offentlig sida ska ta hänsyn till i de offentliga upphandlingarna.

Även om vissa kan tycka att hållbarhetsfrågan är något flummig så tror jag att alla vi som sitter här har ett gemensamt mål; att våra barnbarn ska kunna simma i Östersjön. För mig personligen betyder det ungefär 2051. Jag vill bara kommentera att 2051 inte är en lång tidsram, man hade faktiskt kunnat ta det till och med ännu längre.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har gestaltat det här projektet, det tidigare lagtinget fattade ett så progressivt beslut att Åland de facto ska vara hållbart till 2051 och det är vår roll och uppgift att leda projektet vidare. Det är vår uppgift att ta ner projektet på förståeliga målsättningar och kanske i snabbare takt än 2051 i alla fall uppnå vissa av delmålen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att vicelantrådet nämnde ordet flykting. Jag förstår att det då förutsätts att jag kommer med en kommentar. Vicelantrådet talade även om miljöproblem och klimatkris. Jag undrar, får man faktiskt flyktingstatus om man bor på ett ställe där klimatet ändrar?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan inte riktigt svara på hur det fungerar i praktiken. För mig är det inte så viktigt. Jag ville påtala att om Europa idag har svårigheter att lösa det tryck som finns på alla de människor som vill komma till Europa och till den trygghet som ändå finns i våra länder i jämförelse med de länder de flyr från, så menar jag att det bara är en försmak mot vad som kommer att ske om havsytorna börjar stiga och vi får enorma naturkatastrofer som gör att människor inte längre kan bo i sina länder. De flyr då naturligtvis norrut eller söderut där det finns möjligheter att leva ett tryggare liv.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det som jag försökte insinuera var att vicelantrådet använde ordet flykting på ett lite felaktigt sätt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag bedömer att ordet klimatflykting idag är väldigt väl använt och många förstår vad det innebär.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vicelantrådet talade förtjänstfullt om levande bygder, om avbyråkratisering inom ÅMHM, om ett konkurrenskraftigt och innovativt vattenbruk till havs och lands och om ett hållbart samhälle. Kan vi då förvänta oss en förändring i den riktning som den tidigare miljöministern förde vad gäller fiskodlingar i skärgården? Det var ju inte speciellt hållbart att tvinga fiskodlarna bl.a. i Brändö och även andra kommuner att flytta sina odlingar till finska sidan för att man där, för det första, fick miljötillstånd att odla och för det andra, även stöd från Finlands regering trots att problem som kan finnas med fiskodlingar ändå kom över till de åländska vattnen. Kan vi nu se en förändring i det här beteendet så vore jag glad.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror inte man ska titta så mycket bakåt på någon tidigare miljöminister. Det är nog inte där som problematiken har legat. Ltl Thörnroos vet lika väl som jag att det handlar om den vattenlagstiftning som Åland har haft sedan 1995 och den stopp paragraf som finns i vattenlagen. Min utgångspunkt är att jag tror att både fiskodlares, jordbrukares och andra näringsidkares barn också vill simma i juli och i augusti. Fosfor är en produkt som är väldigt viktig för oss, men fosfor ska inte ligga i havet för det är fel ställe.

Som jag sade, det gäller för oss att hitta den konstruktiva balanspunkten mellan näringslivets och miljöns intressen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det verkar som att sökandet efter balanspunkten kommer att fortgå. Medan det sökandet fortgår så har vi ingen hållbar utveckling i skärgården, helt enkelt därför att de företag som finns i ytterskärgården tvingas flytta sin verksamhet till den finska sidan och därigenom tappar kommunerna skatteintäkter. Jag är besviken över den kommentar som kom här med tanke på vad som finns i regeringsprogrammet; vi ska avbyråkratisera, vi ska skapa möjligheter för hela Åland och det ska vara företagsvänligt och så vidare. Hur är det företagarvänligt när vi tvingar bort våra egna företag till finska sidan för att vi har världens strängaste lagstiftning?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Mig veterligen kan säkert många politiker här i salen låta bli att ta ansvar i olika frågor. Men ett parti som inte kan låta bli att ta sitt ansvar tillbaka under lång, lång tid är faktiskt Åländsk Center. Jag misstänker att vattenlagen också togs fram av Åländsk Center, dåvarande miljö- och näringsminister Anders Eriksson var minister när den här lagen togs fram.

Veronica Thörnroos få nog rikta sin besvikelse åt ett annat håll än mot mig.

Sedan vet vi alla att det är vattenlagen som reglerar detta och att vi har satt igång en reformering av vattenlagstiftningen som ska vara klar under den första delen av 2016.

Jag har många gånger förvånat mig lite grann över minister Thörnroos vilja att inte beakta miljöintressena, utan det finns alltid annat som går före.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag gratulerar Katrin Sjögren till lantrådsposten samt att hon vann valet med liberalerna. Det medför att det blir en ny energi i den nya landskapsregeringen. Det som jag är besviken på är de förhandlingar som skedde med obunden samling som också hade helt ny energi och som kanske kunde ha varit det stöd som Katrin Sjögren borde ha eftersom hon har släpat med sig två lite trötta partier i regeringen.

Nu har hon valt detta. Vi har fått se regeringsprogrammet som har en bra punkt som rubrik i varje fall; förändring. Det betyder att man vill göra någonting i varje fall. Obunden samling hade också förändring med i sin valpropaganda.

Nya tag, vad är nya tag i det här regeringsprogrammet? Man ska ändra på gamla strukturer säger man. Vilka fel har de gamla strukturerna och vad menar man med gamla strukturer i det här regeringsprogrammet? Det framkommer ingenstans.

Ekonomin kommer att bli den här periodens mest väsentliga punkt. Hur ska vi få stabilitet i ekonomin? Hur ska vi undvika upplåning? Det viktigaste är att vi inte har upplåning. Det har vi inget svar på i det här programmet.

Det finns en finansieringsreserv med bostadslån som ligger ute, vilket minister Perämaa tog till sig. Det är viktigt att man får folk att betala tillbaka. Om man tar bort straffbestämmelserna, räntans låga räntan som det heter i lagen så har man där 58 miljoner som man kanske kan få in. Inte allt men en stor del av det eftersom kommunerna också är med.

Hur ska man effektivera förvaltningen? Det måste ske någonting i förvaltningen. Om man jämför med staten så har de gått ner från över 300 anställda till under 200 idag. Inom den finska staten har man effektiverat mycket starkt, medan vi i landskapet inte gör så mycket. Det här är en utmaning för landskapsregeringen, att man tittar på det här. Här slår man mycket vakt om förvaltningen.

Jag saknar den stora tvättmaskinen som landskapsregeringen skulle köpa. En tvättmaskin där man får in hela förvaltningen, man sätter på hundra grader och sedan när man tar ut tvätten så har den minskat. Det borde landskapsregeringen kanske titta på.

Man lutar sig mot nya självstyrelselagen, den ska vara så bra. Den kommer inte att betyda någonting under den här mandatperioden. Det förslag som finns är egentligen ”Kejsarens nya kläder”. Det leder inte till någon bättre ekonomi, utan bara om man får utjämningen annorlunda. Detta kan göra någonting, men det hindrar inte att landskapsregeringen börjar förhandla om utjämningen redan idag.

Om man ser på den gamla regeringen som just avgick, så veckan före fattade de beslut om att höja landskapsläkarens lön från 6 200 till 7 200 euro. Kommer ni att fortsätta med den inslagna linjen och ge 1 000 euro åt varje landskapsanställd? Det betyder 1,7 miljoner extra i månaden. Där har vi igen 20 miljoner euro på årsbasis. Det är inte någon bra politik om man börjar med det. Det är inte ni som är ansvariga för det, det är den gamla regeringen men ni har två partier med från den förra regeringen.

Ni borde gå ut till alla landskapsanställda för det finns en enorm kraft bland dem att vilja spara. Det slösas pengar i förvaltningen. Ge de anställda möjlighet att spara och någon bonus. Om varje landskapsanställd sparar 10 miljoner euro så är det 17 miljoner på årsbasis. Jag tror inte att det är omöjligt för de landskapsanställda att komma med de förslagen. Men dem möjligheterna att titta på det!

Ska vi ha så stor museibyrå som vi har haft? Ålands museum har hållit på att renoveras länge. Vi har många anställda där. Är det detta som vi ska bygga Åland på inom förvaltningen? Eller är sjukvård och hälsovård viktigare?

Man har också utlovat att man ska se på lönebiten och få en rättvis lönesida. I det här förslaget har man nog varit smart och sagt att det ska göras år 2020. Under nästa val kommer man att säga att man inte har lovat det under den här mandatperioden, ”det gör vi först nästa år bara vi kommer tillbaka till makten.” Det är smart gjort i regeringsprogrammet. Det tycker inte jag att är bra gjort mot dem som det gäller.

Jag förstår inte att man också börjar rucka på grundbultarna i självstyrelsen. Det gäller jordförvärvslagen. Man säger att man ska ha ett provområde och tillåta att man inte behöver vara bosatt på Åland överhuvudtaget, men det var ju grunden för vår självstyrelse som vi fick 1922. Finns det anledning att rucka på det? Vem tänker man gynna? Att säga att skärgårdsborna missgynnas i förhållande till riket, men vi alla ålänningar som äger mark gör det. Men det är ju det som är grundbulten i självstyrelsen.

Det finns en beställning från lagtinget sedan länge, 30-40 år sedan. Landskapsregeringen lovade skärgårdsborna, när de vill låna, att man ska ge en borgensförbindelse. Det har aldrig förverkligats. Men börjar vi rucka på detta så det klart att priserna går upp. Det blir då som på Mallorca att ålänningarna bor i centrum och alla andra äger stränderna. Det slipper vi nu, vi behöver inte planlägga områden överhuvudtaget på Åland. Detta är ju grundbulten. Vem tänker ni gynna med ett provområde? Är det en liberal, är det en socialdemokrat, är det en obunden, är det en moderat eller är det en center? Det är ju någon som äger de här markbitarna. Det får inte vara så, det ska vara lika för alla. Inte kan man ha provområden, det säger EU-rätten nej till. Standstill principen medför att vi kan inte gå in och röra någonting, då tar vi bort det.

Jag är säker på att regeringen inte kommer att få kvalificerad majoritet för att genomföra detta. Jag tror att oppositionen sätter stopp för det. Till den delen kan ni glömma det där, ids inte jobba med det heller.

Samma sak är det med rösträtten. Det kan inte vara väsentligt att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalen när man har en myndighetsålder på 18 år. Myndighetsåldern kan inte Ålands lagting besluta om. Glöm det! Kasta det i papperskorgen så sparar ni de utredningskostnaderna! Det är bara ett förslag, ids inte ödsla tid på det, jag tror inte att det går igenom lagtinget.

Ni säger också i regeringsprogrammet att ni ska påverka så mycket inom EU. Vi kan helt krasst säga; 29 000 människor i jämförelse med 450 miljoner, inte kommer vi att påverka någon EU-politik. Jag tror att regeringen inte ska lägga ner allt så mycket energi på det.

Däremot tycker jag att ni kunde ha haft kvar arbetet med en egen parlamentsplats i EU, men det är borttaget ur regeringsprogrammet.

Det finns mycket i programmet, men det är mest utredningsarbete som ni vill jobba med. Regeringen har en hel del att jobba med och ni får allt understöd när det gäller att spara pengar. Det understödet kommer ni att få ifrån obunden samling, det behöver ni inte vara oroliga för.

Lycka till i regeringen. Jag hoppas också att regeringen ska ha ett bra samarbete med oppositionen.

De här frågorna, som jag har tagit upp här, kommer ni inte att kunna genomföra enligt min åsikt.

Att regeringen har tagit upp ÅMHM är starkt, för det är liberalerna som har satt sin stämpel där och det tycker jag att är bra.

Jag saknar turismen, varför man inte har en tuffare attityd där? Vad ska man göra åt turismsektorn som är så pass viktig?

Inom Ålands hälso- och sjukvård finns det mycket som ni måste titta på. Ett exempel är socialdemokraternas käpphäst, den ambulerande tandvårdsvagnen. Ta bort den! När den har varit ute i skärgården så har det varit två- tre personer på besök och det sitter en tandläkare och en sköterska i tjänst hela tiden. Ta bort oväsentligheter! Sätt i så fall en tandläkartjänst i Godby för där finns det färdigt utrustning. Sådana där saker måste man ta bort. Det inte bättre för skärgården när tandvårdsvagnen står tom där, det kommer ingen dit, då behövs den inte och så krass ska man vara.

IT-ministern kommer också att få ett tufft jobb, för den delen med ÅDA funkar inte alls. Jag vet att liberalerna var emot det, ni var på rätt spår och det måste ni ta tag i riktigt ordentligt. ÅDA funkar inte.

När vi pratar om tandläkaravdelningen så var den totalt utslagen här, jag vet inte hur många tandläkare de är, men hela den avdelningen var stängd en hel dag på grund av att datorerna inte fungerade. Vad kostade inte detta samhälle? IT-ministern måste titta på detta, för nya ÅDA funkar inte. Titta över det före det kostar samhället mera pengar! Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill ge ett förtydligande åt ltl Bert Häggblom. Han nämnde två regeringströtta partier. Jag kan lugna ltl Bert Häggblom att vi vill vara med och ta ansvar. Vi har två ministrar som är ambitiösa, energiska och otroligt kompetenta. Vi har fem lagtingsledamöter som är otroligt arbetsvilliga och vill jobba vidare och ta ansvar. Ltl Bert Häggblom behöver inte vara orolig för Ålands socialdemokrater. Vi kommer att jobba vidare, vi kommer att vara med och ta ansvar, för vi vill vara med och ta nya tag i en kraftfull regering.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det är inte jag som borde kommentera detta. Katrin Sjögren borde bara tacka och ta emot. Hon har stöd för nya tag också från socialdemokraterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ekonomin är den stora frågan och kommer att vara det under den här mandatperioden.

Under budgetremissen lade obunden samling fram förslaget, via ltl Bert Häggblom, att man skulle se på möjligheterna att låta människor återbetala sina bostadslån i en snabbare takt, på frivillig väg om man samtidigt undanröjer vissa villkor som finns i de här systemen. Jag tyckte att det var ett seriöst förslag, vilket jag sade då, och därför är den frågan redan satt under utredning. Förvaltningen har fått i uppdrag att titta på det här.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det var ett jättebra svar av minister Perämaa. Han tog det till sig redan då när jag sade det, men jag saknade det i regeringsprogrammet. Jag hoppades att detta skulle ha varit med eftersom jag utgick ifrån att Perämaa kanske inte fick stöd från de andra partierna i regeringen. Det är bra om det är så här och att man är villig att göra det, för här kan man få in pengar så att vi slipper låna ut pengar i landskapet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte har jag stött på något motstånd i den frågan. Vi ska se på vad det här riktigt innebär. Vi får se om vi återkommer till lagtinget med en framställning som det måste vara för att gå i den riktning som vi här diskuterar.

Vad gäller att involvera hela förvaltningen, hela personalen, så är det också ett bra förslag. Det säger jag för att jag själv tycker det. Det är mycket lättare att genomföra saker om man involverar dem som berörs av det hela. Jag säger det för att jag tycker det. Jag säger det också för jag vet att lantrådet Katrin Sjögren under skrivandet av regeringsprogrammet hela tiden sade att det är på det här sättet vi ska arbeta.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är bra om man involvera de anställda. Det finns en enorm kraft där. Många har tagit kontakt med politiker, i synnerhet med mig, och de säger att det finns möjligheter att spara. Gör att de anställa har möjlighet att få någon sorts bonus, då tror jag att regeringen kommer att lyckas med sparåtgärderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Häggblom. Jag måste medge att jag drog lite på smilbanden när ledamoten inledde med att fråga var problemet är med strukturerna och i nästa mening säga att vi måste effektivera förvaltningen.

Jag tycker att det fanns väldigt mycket gott i ltl Häggbloms anförande bl.a. att involvera landskapsförvaltningen och ta tillvara alla de idéer och den kraft som finns ute i vår förvaltning. Det finns idéer. Det här som vi har framför oss är en stor talka som vi alla måste göra tillsammans. Vi behöver uppslutning och delaktighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom lyfte frågan om löner i landskapsförvaltningen och i synnerhet den nya landskapsläkarens lön. Det känns som en mycket populistisk debatt att gå in just på lönepolitiken i landskapet. Jag kan informera om att det är riktigt, riktigt svårt att rekrytera kompetent och kvalificerad personal till flera delar av landskapsförvaltningen. Våra löner här ligger mycket lägre än i den privata sektorn, inom kommunerna och inom ÅHS. Inte gör sådana här inlägg från ltl Häggbloms det lättare att få tag i människor som vill jobba med det viktigaste vi har, nämligen självstyrelsen och utvecklingen inom alla de sektorer. Jag tycker att det här verkligen är ett påhopp på det viktigaste som vi har; nämligen personalresurserna i landskapet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det var inget påhopp. Det kanske var ett påhopp på den ministern som fattade beslutet. Uppenbarligen är det den person som nu är lagtingsledamot och gav repliken här.

Det är den nivån som man har. Om man har 6 200 i lön tidigare och den gamla regeringen höjer till 7 200 euro, som ett av de sista besluten, så inte är det roligt för en ny regering att tillträda.

Överallt i finska avtalsförhandlingar ligger löneförhandlingarna på noll. Poststrejken slutade i Finland idag. Man kom man överens, de var så glada från facket och man kom överens om att lönerna inte ska sänkas. Här försöker man driva upp och säga att vi ska höja lönerna i förvaltningen medan vi har ett underskott på 20 miljoner. Hur går detta ihop? Det fattar jag absolut inte. Att kalla det för populistiskt, det är ju verklighet! Det är den verklighet vi lever i.

Om man visar och kan säga hur bra jobben är i landskapet så är det ingen panik att få duktiga människor, men man kanske inte får dem samma vecka.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det kanske skulle ha varit allra bäst att säga att vi inte ska ha någon landskapsläkare överhuvudtaget. Det kanske blir billigast för förvaltningen. Vi kanske inte överhuvudtaget ska ha olika tjänstemän som gör vissa saker och ting. Idag är det så att om man ska få tag i väldigt kvalificerad och kompetent personal så är faktiskt lönen en konkurrensfaktor. Andra viktiga faktorer är förstås att det är en attraktiv arbetsplats och att vi kan erbjuda mycket flexibilitet osv. samt själva klimatet som finns på arbetsplatsen. Det är många sådana frågor som man inom ÅHS har fått jobba hårt med. Vi kanske inte bara kan konkurrera med lönen.

Jag kan försäkra ltl Häggblom om att den här landskapsläkaren, som kommer nu, faktiskt har fått gå ner betydligt, betydligt i lön för att ta det här arbetet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Här ser man hur felaktigt man diskuterar. Ltl Aaltonen diskuterade ur personens synvinkel. Jag diskuterade ämbetet, landskapsläkaren. Jag tror inte att det utvecklar självstyrelsen, men det kanske man borde fundera på före man tillsätter tjänsten. De uppgifterna kanske kan sättas på någon annan? Det kanske man borde ha lämnat till nya regeringen före man gör någonting sådant. Det är inte bra signaler. Samtidigt har vi haft strejker vid ÅHS och den bomben, lönesituationen, ligger kvar för nya regeringen att ta tag i. Att den gamla regeringen sedan går och gör något sådant här är ett kardinalfel som man aldrig borde göra, enligt min åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Ltl Häggblom, det är alltid lika roligt när man från talarstolen pratar om turismen. Precis som jag sade till vtm Lundberg så säger jag åt ltl Häggblom att jag är helt övertygad om att såväl lantrådet Sjögren som närings- och miljöminister Gunell ser stor potential i turismen.

Det finns någonting som alla åländska turistföretagare har samlats kring de senaste åren och det är turiststrategin. Den strategin kanske har levt ett lite mer avtynande liv det här sista året. Jag vet att strategin kommer att få bra fart igen efter årsskiftet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ja, därför är det bra att ltl John Holmberg är med i regeringskoalitionen. Jag är säker på att han kommer att vara den som ser till att den här frågan drivs.

Med ledamotens framtoning och det anförandet han har haft så är jag säker på att han kommer att se till landskapsregeringen kommer att åstadkomma någonting till den delen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Häggblom hade ett bra anförande. Jag kan konstatera att centern och obundna i stort sett har samma åsikter och samma ideologi.

Ledamoten nämnde jordförvärvslagen och vi stöder helhjärtat att den kan man inte rucka på. All lagstiftning ska ju vara generell. Om det är så att Pettersson på Kökar vill planera sitt område till fritidsbostäder så måste också Nilsson i Jomala få göra det. I och med detta blir det fritt fram. Jag får en känsla av att det är kanske detta som regeringen också menar, att vi ska skrota jordförvärvslagen och att det ska bli fritt fram för utomstående att köpa mark på Åland. Men man går en kringelkrok väg genom en regionplan och sedan en detaljplan. Nu är det lyckligtvis så att 20 ledamöter måste stöda den här lagstiftningen och det gör de inte idag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag det är bra att centern ger uttryck för detta. Jag tog mig friheten att tro att landskapsregeringen inte kommer att få kvalificerad majoritet. Jag tror att vi är ganska eniga om att vi är tillräckligt många. Jag har förstått att Ålands Framtid också har sagt att de inte kan godta detta. Då är den saken klar.

Det viktiga är att man behåller styrförmågan här i landskapet. Ger vi det här ifrån oss så har vi ingen styrförmåga. Vi öppnar då portarna och i så fall måste man gå in på lagstiftning, fastighetslagstiftningen och fastighetsskatten för det är de enda möjligheterna som man kan få pengar från dessa människor. Det blir som i de anglosaxiska länderna. Man går mera på fastighetsskatten än på personbeskattningen för fastigheterna finns här och man kan inte gå på personbeskattningen då. Så då kommer landskapsregeringen att göra ett helt nytt skattesystem.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När vi är inne på beskattningen av fastigheter så är det samma sak där, den måste vara generell och då får ålänningarna antagligen betala till och med en högre skatt. Om detta förverkligas så skulle det bli kontraproduktivt eftersom markpriserna antagligen skulle stiga om man börjar planera det här för fritidsområden. Det betyder också att det blir dyrare för dem som vill ha fast bosättning där och då kanske de inte har råd att köpa en tomt. Det blir kontraproduktivt.

Jordförvärvslagen vill förhindra att Åland inte bara ska bli en semesterort som är öppen tre månader i året utan Åland ska vara öppet året runt, vilket jordförvärvslagen nu har resulterat i. Men nu vill man försöka rucka på det som man i hundra år inte har velat ha.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är det här som är problemet. Går man in för det här så kommer man att avbefolka skärgården ännu mera. Vem skulle inte sälja sin fastighet om man får ett bra pris och kanske kan leva på fasta Åland eller någon annanstans? För då blir det helt andra priser. Vi behöver bara se på rikssidan här. Den här debatten har förekommit tidigare här i lagtinget och man har varit eniga. Men nu har man ändrat den här ståndpunkten i och med det här regeringsprogrammet. Jag hoppas att man kommer bort ifrån det här för det här måste vara en riktig lapsus i regeringsprogrammet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid onsdagens plenum.

För kännedom

9        Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdraget som talman

Talmanskonferensens framställning TMK 1/2015-2016

10      Vicetalman Britt Lundbergs anhållan om befrielse från uppdraget som vicetalman

Talmanskonferensens framställning TMK 2/2015-2016

Ärendena upptas till behandling vid plenum 02.12.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 02.12.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil