Plenum den 4 april 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 4 april 2012 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1    Tvärvillkorsövervakning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)

Första behandling. 2

2    Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)

Enda behandling efter bordläggning. 20

3    Inbesparingar i driften av m/s Skarven

Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)

Remiss efter bordläggning. 20

4    Extra anslag för kortruttsinvesteringar

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)

Remiss. 23

5    Ökad valfrihet med servicesedlar inom vården och omsorgen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)

Remiss. 35

6    Digital portal för upphandling

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2011-2012)

För kännedom... 37

7    Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

8    Elmarknadslag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)

9    Första tilläggsbudget för år 2012

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

10  Ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

Vtm Viveka Erikssons m.fl. lagmotion (LM 1/2011-2012)

Plenum slutar. 37

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av internationella uppdrag. Beviljas.

På dagens föredragningslista finns landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2012. Budgeten kommer att remitteras till utskott på onsdagen den 11.04.2012 då ledamöterna bör ha beredskap för att plenum kan sluta ca 18.00. Antecknas.

Bordläggning

1        Tvärvillkorsövervakning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.04.2012. Godkänt.

Första behandling

2        Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag till konsumentsäkerhet. Utskottet föreslår några mindre ändringar av teknisk och språklig natur, men i övrigt enligt landskapsregeringens förslag.

Lagförslaget innebär att produktsäkerhetskraven på varor och tjänster som erbjuds konsumenter för enskilt bruk skärps. Bland annat ska en tjänsteleverantör göra en skriftlig anmälan till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet innan man börjar tillhandahålla en konsumenttjänst, förutsatt att tjänsten är förenad med betydande risker. Anmälan ska också göras om det sker en väsentlig förändring i verksamheten eller om leverantören byts ut.

Grunderna för lagförslaget om konsumenttjänster baserar sig på blankettlagstiftning och grundar sig på bestämmelser i EU-direktiv.

Det bör inte försvaga företagens konkurrenskraft, då konsumenters säkerhet ökar och företagens varu- och tjänsteprodukter kvalitetssäkras. Vi måste också i sammanhanget beakta att varor och tjänster som erbjuds både innanför och utanför Åland bör garanteras motsvarande konsumentsäkerhetsnivå som i det övriga EU området. Viktigt är att vi inte lägger oss på en lägre nivå.

Lagförslaget som bl.a. utpekar ÅMHM till tillsynsmyndighet över konsumentsäkerheten förordas av utskottet. Tillsynsuppgifter ska huvudsakligen skötas av en och samma myndighet i landskapet. Förutom en tydligare rollfördelning medför detta möjligheter att göra tillsynen rationell och effektiv med mindre resurser. Utskottet gör i det här skedet bedömningen att ÅMHM inte kommer att behöva mer resurser för att sköta de nya uppgifterna.

Social- och miljöutskottet vill framhålla att åtgärder som avser att trygga konsumentsäkerheten bör ses som en naturlig del av företagarnas kvalitetssäkring av sina produkter och tjänster.

Fru talman! Social- och miljöutskottet har inte varit helt enigt i vårt betänkande utan utskottsmedlemmen Anders Eriksson har till betänkandet fogat en reservation som han själv har möjlighet att presentera.

I övrigt är vår förhoppning att lagtinget ska anta detta lagförslag till värn för våra medborgares konsumentsäkerhet.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det är precis som utskottsordförande Beijar sade. Kraven på varor och tjänster som erbjuds kommer att skärpas med den här lagstiftningen.

Jag vill ta fasta på det första stycket i min reservation: ”Under behandlingen av lagförslag nr 6/2011-2012, angående konsumentsäkerhet, har det inte varit möjligt att i tillräcklig grad belysa vilka byråkratiska effekter lagförslaget får för det åländska näringslivet. Blankettlagstiftningsförfarandet leder också till att det inte gått att utröna om lagförslaget är enbart miniminivå i byråkratiskt hänseende för att uppfylla de EU-direktiv som ligger i botten för framställningen.” Det här är min uppfattning. Om majoriteten i utskottet har en annan uppfattning så får man förstås förklara på vilket sätt man ser på det här. Bekymret med blankettlagstiftning är att det är väldigt svårt att följa vad som händer och sker. Jag vill inte upprepa det som jag sade i remissen av den här framställningen utan istället vill jag föra in någonting nytt. Det hittar man i 6 § i rikslagstiftningen där det nämns om anmälningsskyldighet. Det sägs så här: ”Innan tjänsteleverantören börjar tillhandahålla en konsumenttjänst ska denna göra en skriftlig anmälan om följande tjänster till kommunen där tjänsten ska tillhandahållas”. Det räknas upp 14 punkter; gym, skidanläggning, utomhus lekplats, skateboardramp, cyklingsplats, badstrand osv. I punkt 14 finns det något som jag har valt att kalla ”all inklusive punkten ”dvs., ”evenemang som är förenade med en betydande risk som, om risken realiseras, kan medföra fara för säkerheten på grund av det stora antalet deltagare eller av annat särskilt skäl”. Med andra ord kan det vara precis vad som helst.

Av anmälan ska det framgå för det första vad tjänsteleverantören heter, var man bor, kontaktuppgifter, platsen där tjänsten utförs och beskrivning av tjänsten. Men sedan börjar det bli lite knepigare. ”De mest betydande risker som är förenade med tjänsten eller åtgärder som vidtagits för att förebygga den, (notera att det kan vara en badplats vi pratar om) och uppgifter om när säkerhetsdokumentet har upprättats och senast uppdaterats. Motsvarande anmälan ska göras också för en väsentlig förändring i verksamheterna.” Det ska också göras en anmälan vid byte av tjänsteleverantör.

Jag ser att ltl Winé skrattar, men jag tycker faktiskt att det här är ganska allvarligt för det här är någonting nytt som införs.

När det gäller säkerhetsdokumentet så står det så här: ”En tjänsteleverantör som är skyldig att göra en anmälan enligt 6 § till tillsynsmyndigheten ska dessutom med beaktande av tjänstens natur och verksamhetens omfattning upprätta ett säkerhetsdokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker samt för informationen om dessa till de personer som medverkar vid tillhandahållandet av tjänsten.”

Längst ner i 7 § står: ”Närmare bestämmelser om innehållet i säkerhetsdokumentet får utfärdas genom förordning av statsrådet”. Det innebär att om vi tar den här lagstiftningen så vet vi de facto sist och slutligen inte vilka konsekvenser den kommer att ha. Därför skrev jag att det har varit oerhört svårt att utröna vilka konsekvenserna blir av detta lagförslag.

Vi har även miljölagstiftning, räddningslagstiftning och näringslagstiftning med mera. Det här tillsammans med den nu aktuella konsumentlagstiftningen skapar en oöverskådlig byråkrati för många företag.

Det förefaller som om det inte skulle finnas en helhetssyn på den här problematiken hos landskapsregeringen.

Med beaktande av det här så föreslog jag i utskottet att vi i största välmening skulle bifoga en liten kläm till landskapregeringen som skulle lyda: ”Utskottet som omfattar framställningen, hemställer till regeringen om att den i prioriterad ordning tar ett helhetsgrepp på den byråkrati som försvagar konkurrenskraften hos det åländska näringslivet samt förelägger förslag till förenklingar. Likväl som effekterna av ett lagförslag bedöms ur ekonomisk och jämställdhets synpunkt, bör det införas en särskild bedömningsgrund för de byråkratiska effekterna av ett lagförslag”.

Så löd klämmen men det vann inget understöd. Mot den bakgrunden kände jag mig tvungen att reservera mig.

Avslutningsvis, fru talman, jag känner personligen en oerhörd frustration över den här typen av ärenden. De flesta partier i valrörelsen är så oerhört måna om att vi ska minska byråkratin, vi ska skapa goda förutsättningar för näringslivet, vi ska skapa tillväxt och vi ska överhuvudtaget vara väldigt tillmötesgående när det gäller näringslivet. Men det som skapar frustrationen hos mig är att det spelar ingen roll vem som sitter i landskapsregeringen utan det rullar på i samma gamla spår. Det pratas vart fjärde år om ny politik, ny näringspolitik men tyvärr är det ganska långt tomma ord.

Välfärden som vi alla månar om och tillväxten, som behövs för att välfärden ska kunna hållas, går inte av sig själv. Det gäller att skapa förutsättningar. När vi gör företagsundersökningar så är alltid punkt nummer ett att det inte är speciella skatteregler och det är inte det ena eller det andra som behövs, utan man vill från företagarhåll att man från lagstiftarens sida ska göra något åt den byråkrati som blir allt mera svår hanterbar. Det har jag sagt många gånger och även vtm Jansson har sagt det. Men tyvärr, här står vi.

Jag vill avisera att jag kommer att föreslå att den kläm som finns i reservationen ska beaktas senare behandlingen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Eriksson värnar om det åländska näringslivet och den eventuella nya byråkrati som det här skulle medföra.

Den här regeringen och den tidigare regeringen som lade grunden för det här lagförslaget sätter de åländska medborgarna i första hand. Tryggheten och säkerheten för våra barn, vuxna och besökare är någonting som vi värnar högt om

Åland och Finland skyddar våra medborgare mera än vad man skulle behöva göra enligt det här direktivet. Vi i Norden har en lång tradition av konsumentskydd. Konsumentsäkerhetslagen har 35 år på nacken.

Är man en äventyrsföretagare s är det rätt att man gör upp en säkerhetsplan. Det är förenat med faror, t.ex. om man har olika sådana aktiviteter.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Det är ofta så inom politiken att ettdera blir det svart eller vitt. Jag säger inte att vi ska strunta i all konsumentsäkerhet. Jag försöker, sida vid sida av den här framställningen, föra upp hur vi ska kunna utläsa vilka konsekvenserna blir för det åländska näringslivet? Vi kan inte göra det i den konsekvensbedömning som finns med den här framställningen. Vi har överhuvudtaget inte heller i hörandet i utskottet lyckats utröna någonting när det gäller den biten.

Ålands näringsliv motsätter sig det här lagförslaget. Den här typen av säkerhetsåtgärder som efterlyses tillgodoses bl.a. med annan EU-lagstiftning. Jag har inte fördjupat mig mera i det så jag kan inte gå i god för om det stämmer. Jag noterade att branschorganisationen ser det på det sättet.

Det som jag vill föra upp, värderade minister Aaltonen, är, på vilket sätt ska man beakta att det åländska näringslivet kan fungera på ett någorlunda bra sätt?

Minister Carina Aaltonen, replik

Den här lagstiftningen kommer inte att skilja sig något från kringliggande regioner. Det ställs höga krav på företagare inom de här branscherna, både i Sverige och i Finland.

Vissa företagare har redan för många år sedan efterlyst säkerhetsplaner även hos de åländska friluftsföretagen. Jag ser inte att det här kommer att komplicera eller göra det mera bekymmersamt för det åländska näringslivet.

Som jag ser det är det en kvalitetsgranskning och ett kvalitetsskydd för t.ex. turismföretagarna som kan visa upp att man har säkerhetsplaner. Det kommer inte heller att dubbleras, måste man göra olika brandskydds- och andra planer så blir det inte någon dubblering så att man måste göra tredubbelt arbetet. Jag ser detta som en förbättring.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ansvarig minister Aaltonen säger att det här inte behöver bli komplicerat. Men som jag har noterat och som jag skriver i min reservation så har vi inte i utskottet kunnat utröna på vilket sätt det här kommer att slå i byråkratiskt hänseende.

Det som sades nu så nämns också i en paragraf, har man gjort en räddningsplan så ska man inte behöva göra det en gång till. Men det finns betydligt mera lagstiftning; miljölagstiftning, näringslagstiftning osv.

Det är säkert bra att det ställs höga krav, definitivt när det handlar om konsumentsäkerhet. Men när man inte som lagstiftare kan utröna om dessa krav är nödvändiga eller om dessa krav redan finns i annan lagstiftning, det är då som jag börjar bli lite tveksam.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Anders Eriksson tar i sin reservation bl.a. upp frågan kring helhetsgreppet på byråkrati och liknande. Vi har de facto i utskottet i samband med hörandet fått uppgifter från förvaltningen.  Man har redan för avsikt att se över de här olika lagstiftningarna för att få en bättre överblick över de uppgifter som finns från olika myndigheter, för att på detta sätt också kartlägga och få en effektivare förvaltning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är möjligt, med all respekt ordförande Beijar, att jag har missat något hörande. Den biten känner jag de facto inte igen. När vi diskuterade i utskottet så var det inte någon direkt som sade att jag hade fel när jag frågade om vi vet om vi uppfyller de EU-direktiv som finns i botten på en absolut miniminivå eller hur mycket det är pålagt på rikssidan och hur mycket har vi lagt på ytterligare. Det var de här konsekvenserna som var oerhört svåra att få någon sorts grepp om. Vad gör vi sist och slutligen med den här lagstiftningen? Det gjorde mig orolig. Hur ser ordförande Beijer på den saken?

Christian Beijar, replik

Fru talman! Som jag ser det är det viktiga att konsumentsäkerheten på Åland måste vara likvärdig i jämförelse med de omkringliggande EU-liggande EU-regionerna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Som jag sade i ett tidigare replikskifte, inte står jag här och pratar om att vi ska ha någon vilda västern och strunta i all konsumentsäkerhet. Jag vill försöka föra upp på vilket sätt vi beaktar ett av de största problemområden som näringslivet plockar upp, arbetslivet, den kraft som skapar välfärd som vi alla vill vara så gärna vara med och fördela. På vilket sätt beaktar vi det? Enligt mitt förmenande kan vi inte bara slå oss till ro och säga och hur det på omkringliggande regioner och då ska det vara likadant här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill lite opponera mig mot ltl Erikssons uttalande att vi i utskottet inte kunde se följden av den här lagstiftningen. Jag måste väl kanske hålla med om det. Men så är det med all lagstiftning som vi tar i utskottet. Vi kan inte exakt veta vilken följd en lagstiftning får för medborgarna på Åland. Den här lagstiftningen skiljer sig inte på något sätt från någon annan lagstiftning, snarare tvärtom. Vi har ett väldigt bra beslutsunderlag i och med att vi har den finska lagstiftningen, vi har en proposition på drygt 90 sidor. Vi kan gå vidare från det till EU-direktivet och titta där. När det gäller leksaksdirektivet så är det nästan skrivet rakt av. För min del tycker jag inte att det är ett problem att vi inte ser konsekvenserna av lagstiftningen. Jag anser att det är lika bra som vid all annan lagstiftning i det här sammanhanget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Där har ltl Mattsson och jag helt olika åsikter. Jag tycker att det är ett jättebekymmer att vi inte vet konsekvenserna av den lagstiftning som vi tar. Som jag lite tolkande mellan raderna så kan vi inte slå oss till ro bara för att det här är en finsk lagstiftning och tycka att det är bra med det. Vi har de facto egen behörighet. Jag kan givetvis bara uttala mig för mig själv. Men ltl Mattsson bekräftade ju att jag var på rätt. Jag har inte varit med någon gång tidigare där jag har vetat så lite om konsekvenserna av det beslut som jag nästan var nödd och tvungen att ta. Därför lämnade jag förslaget att vi skulle få en öppning så att regeringen skulle titta på det.  

Vi kanske inte ska gå in på alltför mycket interna diskussioner i utskottet. Jag bara noterar att Mattsson och jag är överens om att vi inte vet konsekvenserna av det här förslaget och det reserverade jag mig emot.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill framhålla den här generaliseringen om att bara för att det är finsk lagstiftning så tar vi den rakt av. Det är ett ganska inskränkt tankesätt att göra sådana uttalanden. Naturligtvis läser man ju lagstiftningen, man läser förarbeten och tittar om det här är bra eller dåligt. Man väger för och emot och bildar sig en uppfattning om lagen. Naturligtvis sitter jag inte här i salen och tar någonting bara för att det är finskt. Jag tycker det känns lite kränkande och nedvärderande att jag ska inte ska kunna bild mig en egen uppfattning om en lagstiftning för att den är finsk, utan då tar jag den bara för att den är finsk. Jag förstår inte hur man kan nedvärdera en lagtingskollega så pass mycket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var absolut inte min mening att kränka kollegan Mattsson, i så fall ber jag om ursäkt.

Men när kollegan Mattsson i sin första replik sade att han inte heller riktigt visste vilka konsekvenserna var och att det var något som var ganska vanligt, så opponerande jag mig emot det. Jag har inte tidigare varit med om att man har tagit en sådan här lagstiftning som man har vetat så lite om konsekvenserna.

Jag noterade att ltl Mattsson i följande andetag sade att vi ändå har den finska lagstiftningen i botten. Det skulle då uppfattas som någon sorts trygghet för att man inte visste konsekvenserna av lagstiftningen.

Det var inte alls meningen att kränka eller uttala mig nedvärderande på något sätt. Jag fick helt enkelt inte riktigt resonemanget att gå ihop.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! De här gäller tre olika EU-direktiv som vi har implementerat; allmän produktsäkerhet, det så kallade leksaksdirektivet och så har vi EU-direktivet om kosmetiska produkter.

Det centrala och viktiga varför vi har den här lagstiftningen på bordet gäller leksaksdirektivet. Som jag har upplevt det så är vi överens i utskottet att det är väldigt komplicerat och svårt och att det direktivet måste vi ta här.

Vi har en leksaksfabrikant som måste, för att vara ute på den internationella marknaden, hålla samma nivå överlag. Det är egentligen inte något större problem.

Det krävs att vi ska implementera den här typen av EU-direktiv och EU-lagstiftning. Det finns en grund för att vi ska kunna ställa krav på regioner utanför EU, t.ex. på Kina, Öststaterna och alla områden i världen som tillverkar leksaker. För att vi ska kunna ha väldigt hårda krav på deras leksaker så måste vi naturligtvis också ställa krav på våra egna producenter.

Det har inte kommit ett motiverat yttrande ännu, men i EU tittar man på leksaksdirektivet. Därför är det bra att det har kommit frågor om hur vi har implementerat direktivet. Vi är lite sena men det är inte någon direkt kris.

Syfte med den här lagen är ju de facto att den ska fylla en preventiv funktion. Det är inte för att sätta dit företagare eller någonting annat, utan den ska väcka företagarnas intressen för sin verksamhet och att man har en säker produkt. Det ska också vara en trygghet för konsumenterna att det finns ett system som ligger bakom produktanvändningen.

I västvärlden där vi lever är det tänkt att alla produkter som kommer ut på marknaden inte ska innebära någon risk för användaren under normal användning. Om det finns en risk med produkterna så ska det klart och tydligt framgå. Det ska vara accepterat.

Skälet till man har valt blankettlagstiftning är att vi har delad behörighet. Det är en väldigt komplicerad lagstiftning när det gäller framförallt leksaksdirektivet. När man började titta i direktivet och i lagstiftningen så har man i princip klippt ut och klistrat in på ganska många områden för att man ska ligga rätt.

Det är inte anmälningen som är det centrala i lagstiftningen, fast det är det som vi har diskuterat här i salen. Det viktigaste och mest centrala är ju de facto att man snabbt ska kunna anmäla en produkt över hela EU. Det ska finnas ett system som slår till. Om man hittar en produkt någonstans inom EU som är felaktig så ska den försvinna väldigt snabbt från marknaden. Det ska finnas ett klart system som alla länder ska ingå i. Det finns bara en myndighet per land som kan ingå. I och med detta kan inte Åland ha en egen myndighet som har det här anmälningssystemet, där måste vi ha en delad behörighet, så det blir ett problem om vi ska ha en egen lagstiftning. Det finns också andra gränsdragningar i den här lagstiftningen. Därför kan det vara ganska enkelt att ha en blankettlagstiftning.

Som jag var inne på så finns det en fördel, propositionen. Det kan vara ganska bra att man fundera kring paragrafer, varför paragrafen är utformat på ett visst sätt och hur lagstiftaren har tänkt. I det här sammanhanget är det väldigt utförligt. Man haft tankar bakom. Jag tycker man kan få ganska mycket hjälp från propositionen om varför man har infört olika saker, varför man har gjort en viss tolkning och varför det finns övergångsbestämmelser? I början när man tittar på paragraferna kan de vara ganska konstiga.

När det gäller produktsäkerhet är det ganska generellt överlag. Det är inte så stora förändringar där. Det enda som är speciellt är anmälningskravet. Inledningsvis kunde man vara lite skeptisk till det.  Jag tycker själv att det verkar ganska logiskt. Vi ska ha en myndighet som ska övervaka den här verksamheten i landskapet. Hur går det om myndigheten inte har någon aning om var verksamheten bedrivs eller hur det går till? Nu sköter ÅMHM om det här. Ska de fara land och rike runt och knacka dörr och fundera var den här typen av verksamheten finns? Naturligtvis går inte det. Det är först när det händer saker och ting som ÅMHM kommer att bli inblandad.

Det här kan också innebära att någon verksamhetsutövare kan starta en verksamhet och komma ganska långt, om man inte behöver anmäla. Verksamheten fungerar bra, man har kommit en bra bit på väg och sedan händer det någonting eller ÅMHM kommer och granskar och det visar sig att det är ganska stora fel och man bryter mot lagen på flera områden. Då kan det hända att man har gått så långt i sina investeringar så att det kan bli ganska besvärligt att bygga om och tillrättalägga, i stället för att ÅMHM får en anmälan i tid och de kan konstaterar vad företagaren har beaktat.

När man stiftar lagar så är det några få personer som bryter mot lagen och de övriga drabbas av lagstiftningen. Så sker väldigt ofta, t.ex. i rattfyllerilagstiftningen och andra. Så kan det också vara här. Det ska vara jämn konkurrens. Vissa sköter sig, har allting i ordning, har struktur och ett väldigt djupt säkerhetstänkande och de får hård konkurrens av dem som helt enkelt inte bryr sig om lagstiftningen. Det är en trygghet för företagare som sköter sig att man vet att ungefär alla spelar på lika villkor. Också ur konkurrenssynpunkt är det bra med den här lagen. Jag tycker inte att man kan måla fan på väggen.

Däremot är det en risk om man stannar upp här för att man hela tiden från lagtinget säger att vi byråkratiserar och vi gör det jättesvårt för företagarna. Naturligtvis blir det en självuppfyllande profetia. Företagarna känner att det är tungt och besvärligt. Jag har nära anhörig till mig som startade en firma och inte tyckte att det var något större problem överhuvudtaget. Däremot tvekade han väldigt länge på grund av att han hade hört att det är en sådan enorm byråkrati och att det är så svårt att vara företagare på Åland och att det är jobbigt. Det är det som vi står och säger här i lagtinget gång på gång; ”det är så byråkratiskt, det är så svårt”.

När det gäller byråkratin så ska vi också veta att man i lagstiftningen har haft intentionen att avbyråkratisera. Man har försökt göra saker enklare och göra lagen betydligt mera lättförståelig för den som ska tillämpa den. Det har varit en intention. På det viset är det också en av byråkratiserande lag. Ur flera synvinklar finns det stora fördelar med den här lagstiftningen.

Att man ska göra säkerhetsplan kan man också vara skeptisk till. Vad är det för paller? Varför ska man göra det? Varför ska man göra en säkerhetsplan för en badstrand? Men det kanske kan vara ganska bra att man stannar upp ett ögonblick och tänker till på säkerheten innan man inleder verksamheten. Man tänker nog inte på detta normalt men om man ska göra planen så måste man tänka på det. Man funderar på om man kanske skulle ha en liten aluminiumbåt ifall någon drunknar, det skulle vara besvärligt. Men så kommer man underfund med att det är lite överkurs, men en räddningskrans kostar inte många euro. Kanske något försäkringsbolag kan sponsra det? Sedan fixar man det här och så har man ett säkerhetstänkande. Jag tror inte att det är ett problem att man har ett säkerhetstänkande.

Innan man målar den på väggen så ska man titta vidare, vad händer om man bryter mot den här lagstiftningen? Vad händer med de företagare som inte skickar in en anmälan? Vad händer för den som inte har en säkerhetsplan i skick och som inte har gjort planen tillräcklig bra och slarvat med den? Har man satt sig in i det? Det händer ingenting, mera än att man får en uppmaning från ÅMHM att man ska göra en säkerhetsplan. Det är detta som är påföljden om man bryter mot det här. Det ska man kanske ha med sig på tåget innan man drar för stora växlar.

Säkerheten är en bra grej. Vi får turister hit och det betyder att turisterna i Finland ska ha en högre säkerhetsnivå än här eller åtminstone ställer man högre krav på företagarna än vad vi gör på Åland. Det är möjligt att vi har så skickliga och duktiga företagare så att de kan hantera det.

Vi har nya kulturer som kommer hit. Jag vet inte från hur många olika länder som man kommer hit idag. Det finns folk här från alla världsdelar som startar företag och som kanske inte förstår hur det fungerar här. Vi kanske inte har samma tankar i alla sammanhang. Det kan vara bra för dem att skicka in en anmälan så ser man vad som gäller Åland. Jag tycker att det här är bara bra. Jag ser inte något problem alls. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kollegan Mattsson pratade om produktsäkerhet, men han menade troligtvis konsumentsäkerhet när han var inne på detta med olika tjänster som man tillhandahåller och att ÅMHM skulle vara bättre på att bedöma säkerheten hos en äventyrsbana än vad företagarna själva är. Jag är inte alldeles säker på det.

Sedan detta att det blir en självuppfyllande profetia om vi står här och pratar om att det blir byråkrati. För min del är det inte något som jag har hittat på själv. Jag konstaterade vad man förde fram från företagens branschorganisationer. Jag konstaterade också vad man förde fram när det gäller den här lagstiftningen. Jag tror att det är viktigt att man lite lyssnar på Ålands näringsliv eller någon annan branschorganisation och lite tar dem på allvar.

EU-direktiv när det gäller tjänsteutövning, så vad jag har kunnat utröna så finns det inget EU-direktiv i botten, utan vi har enbart tagit den finska lagstiftningen rakt av.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller ÅMHM:s kunskap om säkerhet och lagar och förordningar så kan jag gå med på att flertalet företagare på Åland kanske har bättre kunskap och vet mera om lagar och förordningar och om vad som gäller för olika verksamheter. Men det kan finnas sådana som faktiskt är betjänta av ÅMHM:s kunskap. Det handlar de facto om att skicka in en anmälan.

 Som jag inte nämnde i mitt anförande är att vi utskottet kanske borde ha haft en kläm som skulle ha sagt att den myndigheten som har hand om det här ska se till att man gör detta så enkelt som möjligt. Man kan ha ett mailförfarande. Det handlar de facto om en anmälan. Anmälningsförfarandet och byråkratin när det gäller ÅMHM borde utvecklas och det ska vara så smidigt som möjligt. Det är ju smidigheten vi är ute efter. Avbyråkratiseringen är inte ett självändamål, utan det ska gå så smidigt och enkelt som möjligt att vara företagare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det sista håller jag helt med om. Det som också förvånar mig lite i Mattssons anförande var när han sade;” vad händer om man inte följer den här lagstiftningen?” Han svarade själv på den frågan; det händer ingenting. Det är ännu märkligare. Man bygger upp en oerhört rigorös lagstiftning som man synbarligen från regeringsblockets sida vet att det inte händer någonting om man bryter mot detta. Det leder ju till att de seriösa företagarna ser till att alla dokument fylls i, medan de som inte bryr sig om det vet att det inte händer någonting. Det tycker jag inte är något försvar för den här lagstiftningen.

När Mattsson säger att det bara är att skicka in så är det ju inte bara att skicka in en anmälan. Det står att man ska kartlägga de mest betydande riskerna som är förenade med tjänsten och ha en åtgärdsplan på vad man gör för att eliminera de riskerna. Det leder ju till att en person som har en badplats som allmänheten nyttjar faktiskt blir ansvarig för om det händer någonting på badplatsen på ett helt annat sätt än vad man har varit tidigare. Jag tror att det kommer att leda till att vi exempelvis får betydligt färre badplatser.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag kan hålla med om att det här är en rigorös lag.

När det gäller anmälningsförfarandet så är det inte någon stor del av hela lagstiftningen. Den här lagen handlar inte om det. När det kommer ut farliga produkter på marknaden så ska man reagera. Produkterna ska försvinna från marknaden. Det står om anmälningsförfarandet i 6 §. Det ska vara växelverkan mellan myndigheter och företag så att det går smidigt och bra. Det borde ligga i allas intressen, företagare, myndigheter och de som utnyttjar tjänsterna, att allting fungerar och att regelverket följs. Man kan också begå misstag oavsiktligt. För den skull tycker jag inte att det här är speciellt betungande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tvärtemot ltl Åke Mattsson så anser jag nog att det kommer att hämma småföretagandet och kanske lite tillfälliga sommarföretagare från att starta upp företag. Vi försöker ju på alla sätt få ungdomarna att starta egna företag. Jag tror inte att det här ökar intresset när man har de här stora kraven på anmälningsförfarande, man ska kartlägga risker och allt detta som man ska bygga upp på ett kanske tillfälligt eget företag.

Likadant är det när det gäller anmälningar av badstränder. Vi kommer att få färre allmänna badstränder. Man tar inte de här riskerna och kostnaderna. Jag tror inte att ÅMHM, som övervakande myndighet, kommer att göra det här gratis. Det kommer också att påföras en avgift för varje kontroll och tillstånd.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Vi har ju lite diskuterat kontrollen här, men det anmälningsförfarandet som vi har diskuterat. Naturligtvis är det så att om ÅMHM inte känner till en verksamhet då kan de ju inte kontrollera den och då kostar det ju ingenting.

Jag tycker att det verkar vara synnerligen okomplicerat anmälningsförfarande. Om det stannar reda på den här nivån, att man tycker att det är alldeles för stort projekt att starta ett företag bara för att man ska skicka in en anmälan, så behöver man kanske överväga att om man ska vara företagare eller om man ska vara anställd. När man har diskuterat med ÅMHM och när det gäller lagstiftningens intention så är det bara att man t.ex. vill se hur många badstränder det finns i landskapet. Vi har räddningslagen, vi har livsmedelslagen och vi har andra områden som det redan ska anmälas i. Det borde vara viktigare att man inte ska behöva anmäla tre gånger, utan att det räcker med en anmälan till en myndighet.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag vet inte något ställe i lagförslaget där det står att det ska bli en enda myndighet som man ska anmäla sig till. Anmälningsplikten som företagen har till andra myndigheter kommer säkert att finnas kvar. Det blir väl antagligen en anmälningspliktig till.

När det gäller avgifterna, så visserligen berör de inte lagen, men avgifterna kommer att bli en följdeffekt av lagen. I alla andra lagar som har tagits där ÅMHM är inblandad, som i princip ska vara en självbärande myndighet och så småningom ska leva på sina avgifter, så kommer effekten att bli att ÅMHM ska ha en avgift för varje kontroll, kartläggning eller uppföljning som de gör. Jag anser att den här typen av lagförslag i det här fallet kommer att hämma intresset av att starta mindre företag. Man behöver inte vara oseriös för att man inte följer anmälningsplikten.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det blev tydligen en viss oklarhet där. Jag sade att vi mera borde jobba för att det ska räcka med en anmälan till en myndighet och så ska det vara klart med detta. Man ska då veta om att det här företaget finns.

Man vinklar det ganska mycket. Man ska ju inte ha ett säkerhetsdokument för att man säljer glass. Säkerhetsdokument ska man ha om det är frågan om en tjänst förenad med betydande risker. Det här är tolkningsbart. Vi talar om betydande risker. Om man har en verksamhet som är förenad med betydande risker så tycker jag inte att det är för mycket begärt att verksamhetsutövaren stannar upp lite före man inleder verksamheten och gör ett säkerhetsdokument och gör en analys av sin verksamhet när man har ett företag med betydande risker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Bästa lagtingskollegor, vi måste ha en aning om vilka följder våra lagar som vi antar här får, vare sig det gäller miljökonsekvenser, ekonomiska konsekvenser eller som idag, byråkratiska konsekvenser. Den aningen har vi inte idag, i alla fall inte en särskild god.

Tidigare i debatten hänvisades det till medborgarens säkerhet. Då kan man ställas frågan; på vilket sätt ökar medborgarens säkerhet om en campingdirektör är tvungen att rapportera vilka eventuella risker som finns på hans släta vita badstrand?

Alla fastighetsägare har ett principalansvar vad gäller besökare som kommer dit och speciellt en campingdirektör eller någon som äger en badstrand. Det här ansvaret finns redan idag.

Ltl Åke Mattsson tog upp att det borde ligga i fastighetsägares intresse att se till att säkerhetsrutinerna är goda. Det här kravet finns ju idag. Det är klart att man har ett intresse av det här, i och med att man har ett ansvar för vad som försiggår på ens fastighet. Jag har svårt att se hur den här typen av anmälning skulle göra någon stor skillnad på det området.

Egentligen borde vi skicka tillbaka den här lagen. Min åsikt är att varje gång man tar en lag så ska man utreda vilka byråkratiska konsekvenser lagen får. Man borde egentligen aldrig behöva sätta sig ner och ta ett helhetsgrepp över byråkratin och se vad man kan förbättra. Det ska göras varje gång.

Vi i Ålands Framtid vill ju vara lite konstruktiva. Därför har vi ett klämförslag. Vi tycker ändå att lagens syfte är god. Därför vill jag understöda ltl Anders Erikssons förslag till kläm.

Den centrala frågan idag är om den här lagen verkligen är det absolut smidigaste sättet ur åländsk synpunkt att uppfylla lagen och i grund och botten EU-direktivets syfte? Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Jag skulle gärna vilja ha en förklaring för den här diskussionen som pågår i plenum nu, eftersom det förefaller som om Ålands Framtid skulle vara motståndare till den här lagframställningen.

 I klämförslaget som ni lägger fram omfattar ni framställningen. Var är problemet? Det är frågan om man kan lägga fram ett sådant klämförslag i ett sådant här sammanhang. Ni begär att landskapsregeringen ska ta helhetsgrepp på all byråkrati som försvagar konkurrenskraften hos det åländska näringslivet och lägga fram förslag till förenklingar. Samt att lagframställningarna i framtiden ska också som bedömningsgrund ha de byråkratiska effekterna. Det är ett generellt klämförslag som gäller all lagstiftning och all verksamhet i landskapet och inte specifikt detta. Här skriver ni att ni omfattar lagförslaget, men ni för en debatt så om lagförslaget skulle vara totalt värdelöst eller oacceptabelt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att ltl Jansson kanske har misstolkat oss lite. Det handlar om att vi vill lyfta fram exempel på var man kanske inte har tittat tillräckligt vilka konsekvenser den här lagen kan få för de åländska företagarna. Vi tycker att det är ett viktigt perspektiv. Vi omfattar lagens syfte och att vi implementerar direktivet. Det är inte alls frågan om det. Men vi måste alltid ställa oss frågan; är det här det bästa vi kan göra för Åland, för de åländska företagarna och för de åländska medborgarna? Det är klart att vi måste väga saker mot varandra. Vi tycker inte att vi har lyft fram den byråkratiska synpunkten tillräckligt när vi har behandlat den här lagen. Det är detta som är kärnan av vårt budskap idag.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag förstår det där resonemanget. Då vore det ju skäl att skriva klämmen utgående från det resonemanget och inte skriva att man omfattar lagförslaget men sedan vill ha allmänna regler och allmänna utredningar över hela systemet i landskapet. Då borde man specifikt hålla sig till den här lagstiftningen och säga vilka förändringar man vill ha i den och vilka eventuella tilläggsutredningar man vill ha i anledning av detta lagförslag. Varför valde man inte en sådan pragmatisk väg i stället för att omfatta lagförslaget som man gör nu?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi vill lyfta fram att detta inte är ett problem som bara finns i den här lagen. Det finns ju i flera andra lagar som vi antagit tidigare, som vi förhoppningsvis inte kommer att anta framöver. Vår poäng är att vi ska få in det här tankesättet när vi tar fram lagar och att vi går tillbaka och ser var vi har gjort misstag och var vi kan förbättra i framtiden.

Jag håller med om att det kanske hade varit bättre att fokusera på den här lagen och vilka problem som finns. Men vi vill ändå lyfta fram att det är ett så pass stort problem som de åländska företagarna möter med all den byråkrati som de belastats med. Vi måste ta ett helhetsgrepp och se till att det blir bättre på den punkten. Därför är klämmen skriven som den är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson nämner konstant under sitt anförande; näringslivets krav och näringslivets intresse. Jag är garanterat övertygad om att näringslivet har ett intresse av att ha en bra säkerhet och vill konsumenterna väl. Den här lagstiftningen hjälper till att det blir ett krav, även för dem som inte följer lagen. Nu undrar jag vad problemet är?

Ltl Axel Jonsson, replik

Problemet som jag ser det är ju att man sätter fram krav och sedan har man inga påföljder. Det är en ganska ologisk konstruktion enligt mitt förmenande.

Det centrala som vi måste titta på är vad näringslivet och vad medborgarna har att vinna på det här. Näringslivet har förmodligen ingenting att vinna på det här för de tillgodoser redan krav på säkerhet i och med att de har ett ansvar för dem som befinner sig på deras fastigheter. Jag anser att den här lagen inte tillför något ur säkerhetssynpunkt när det t.ex. gäller en badstrand. Jag försökte lyfta fram vad som egentligen blir bättre. Kan ltl Kemetter ge sin åsikt på detta?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi har i utskottet diskuterat många saker som nog blir bättre med ett sådant här lagförslag. Det har debatterats vilt och därför understöder vi den här lagframställningen.

Ledamoten nämnde att det inte blir några påföljder. Men det blir de alltid om man inte följer lagen. Det argumentet stämde inte riktigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Då kanske ltl Kemetter i ett anförande kan redogöra för vilka påföljderna blir om man bryter mot den här lagen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det här är en ganska omfattande lag med 54 paragrafer. Var ska vi ta våra resurser? Ska vi ta resurserna från skola, vård eller omsorg, om vi ska börja med egen lagberedning? Det är ju väldigt omfattande lagberedning om man ska implementera den här typen av lagstiftning själv. När det gäller självstyrelsen så ska man ta sina strider där det är viktigt. Men att vi ska ha egen lagstiftning på det här området och bena ut behörigheten så då kan det bli stora svårigheter.

Det verkar som om det skulle bli jättestor byråkrati. Jag har inte förstått vad det finns för farhågor? Att man ska fylla i en blankett och maila den till ÅMHM, är det detta som vår företagare på Åland inte klarar av? Eller vad är det som man inte klarar av? Vad finns det för farhågor med byråkratin? 

Ltl Axel Jonsson, replik

Angående det första, varifrån vi ska ta resurserna så tycker jag att man ska svänga på frågan. När vi sätter oss ner och ska ta ställning till att implementera ett EU-direktiv så borde vi väl i första hand fråga oss vad är det som är det bästa för det åländska samhället, för ålänningarna och för de åländska företagen. Vi ska ju inte titta på vad Finland har gjort och hur nära vi kan komma. Vi måste kunna tänka själva någon gång. Klart att vi ska ta inspiration av vad andra har gjort, men det betyder inte vi ska sluta tänka.

Vad gäller en blankett så är det tyvärr inte bara en blankett som man som företagare skickar in idag. Det här är ytterligare en blankett i raden. Vi vill inte utöka antalet blanketter, där är den stora skillnaden mellan ltl Mattsson och mig i det här fallet.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det här resonemanget har ju inte kommit fram från Ålands Framtid tidigare.

Mitt resonemang, som man tydligen har missat här, är att om man nu skickar in en blankett så skulle den enda blanketten räcka till anmälan för alla områden. Vore inte det mycket smartare istället? När ÅMHM får en blankett så ska den distribueras ut, då har man anmälan färdig. Det är de facto inte så att om det kommer en ny påföljd att det då måste vara en ny blankett. Har man gjort en anmälan på ett område så kan man konstatera att anmälan också uppfyller ett annat område. Man kan ställa motsatta krav på myndigheter så att man ska få ett system. Nu finns det inte tid till det för vi ska ha leksaksdirektivet implementerat. Det är inte värt att bråka i det här sammanhanget. Man kan komma med nya förändringar. Hela det här direktivet är i förändring. I EU pågår en förändring redan nu med konsumentskyddet. Det kommer väl att ta ganska lång tid innan det kommer till konkreta åtgärder och lagstiftning. Det är inte någonting som ska ändras i brådrasket. Men det ändras också där.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Axel Jonsson, replik

Nu börjar det likna någonting. Nu börjar vi resonera kring hur vi kan förenkla byråkratin. Men det ingår ju inte i det här lagförslaget som finns och det ingår inte i utskottets betänkande. Man kan ju fråga sig varför inte det här har funnits med i betänkande när tankarna verkar finnas här. Det är på det sättet som vi ska arbeta. Vi ska försöka förenkla och förenkla, så mycket som vi bara kan. Men varför gör man det då inte när man chansen?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det är kanske ett för starkt ord att säga att jag tycker att det var lite oschysst av vtm Jansson att ställa frågorna till ltl Jonsson om varför jag har reserverat mig på det sätt som jag har gjort. I mitt anförande sade jag nog inte att lagen var helt värdelös. Jag kan förstå om det kan uppfattas som inkonsekvent att vi kritiserar den här lagstiftningen men samtidigt omfattar den.

Orsaken till att jag formulerade klämmen på det sättet var för att jag hoppades att övriga ledamöter i utskottet också skulle omfatta den. Men vissa av medlemmarna i utskottet sade redan före jag läste upp klämmen att man inte kommer att omfatta klämmen. Jag var kanske diplomatisk i onödan.

Också en orsak till att jag skrev att vi omfattade lagförslaget var att vi är i tidskris med det här EU-direktivet. Därför ville vi vara konstruktiva och lägga klämmen på det här sättet. Det är bakgrunden. Sedan kan man tycka att det kanske är inkonsekvent att kritisera en lagstiftning som man omfattar.

Med facit i hand så om jag skulle ha vetat hur mitt diplomatiska klämförslag togs emot så kanske jag skulle ha formulerat mig på ett annorlunda sätt och föreslagit att lagstiftningen skulle förkastas. För det är detta de facto som Ålands näringsliv föreslår. Det är inte alls som ltl Sara Kemetter sade att det här är till nytta för näringslivet och hon undrade vad som var problemet.

Låt mig citera Ålands näringslivs yttrande: ”Ålands näringsliv motsätter sig förslaget att ändra lagstiftningen om konsumentsäkerhet. Föreliggande förslag medför ökade administrativ börda för berörda företag och ansvarig myndighet samtidigt som förslaget inte leder till ökad säkerhet. Redan idag finns omfattande säkerhetsanvisningar och standarder som efterföljs. Dessa är implementerade på EU-nivå och att därefter införa en tillsyn på lokal nivå av en myndighet som saknar kompetens inom nämnda område försvårar möjligheterna att bedriva verksamhet på Åland. Om de åländska myndigheterna önskar ta del av de säkerhetssystem som redan idag finns kan uppgifterna hämtas från respektive bolag. Nya system behöver inte skapas. Förslaget saknar vidare en konsekvensanalys utgående från åländska förhållanden”. Jag sätter punkt här. Det var just detta som jag var väldigt kritisk till, vi vet inte vilka konsekvenserna blir av det här.

Vtm Jansson sade också; ”gå i så fall in och lägg ändringsförslag i lagförslaget som vi har i botten”. Det är klart att så kan man kanske göra. Men när vi behandlade det här ärendet fick vi inte något riktigt något grepp om det här, vi visste inte riktigt vad konsekvenserna var och samtidigt var vi i tidskris när det gäller EU-direktivet. Jag uttalar mig bara för mig själv, utskottskollegan Mattsson har gett mig stöd.

Sedan resonemanget om att man inte klarar av att fylla i en blankett så är det precis som kollegan Jonsson sade på ett förtjänstfullt sätt. Inte är det för att företagarna är fyndiga, elaka eller för att de vill vara tvärs emot som de pratar om blankettraseriet. Alla myndigheter ser till att verksamheten fungerar för dem själva. Det finns inte någon samordning överhuvudtaget. Samordningen får allmänheten, i det här fallet näringslivet, stå för. Det är inte så som jag vill att samhället ska se ut.

Detta var en kort förklaring till varför vi i klämmen skrev att vi ändå omfattar förslaget, samtidigt som vi tycker att man bör ta ett helhetsgrepp på den här problematiken.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vill tacka för den förklaringen. Orsaken till att jag begärde replik till ltl Jonsson var att jag under ltl Erikssons presentation av sina synpunkter endast hörde den kraftiga kritiken mot lagförslaget och alla problem det innebar och hann då inte analysera klämförslaget, som nu lades inför lagtinget, som ltl Eriksson avslutade med. När ltl Jonsson understödde det förslaget så fanns det orsak att reagera på det sätt som jag gjorde.

Jag tycker definitivt att klämmen är diplomatiskt välformulerad för utskottsbehandlingen. Men när man som parti har de här kraftfulla anmärkningarna mot hela lagförslaget, som vi har hört här, så borde man ju lägga en sådan kläm och inte den här diplomatiska utskottsklämmen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så kan det vara, värderade vtm Jansson, att man blir lite otydlig när man är så pass diplomatisk som jag är som person. Men det är inte så lätt alla gånger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ltl Eriksson frågade efter mera förenklingar överlag när det gäller administration. Jag vill be honom uppmärksamma sidan 32 i den nya tilläggsbudgeten som ligger här där det bl.a. ingår att man ska se över hälsovårdslagen och också göra ändringar i ÅMHM-lagen för att förenkla det arbetet.

Till ltl Erikssons information så handlar det kanske om 15-20 verksamheten som kommer att få merarbete beträffande det här lagförslaget angående konsumentsäkerhet och det är mestadels kommuner. Jag tycker att det är viktigt. År 2009 granskades 26 allmänna lekparker på Åland och 24 av dem hade allvarliga, en eller flera, brister, bl.a. gällande fallområden. Jag tycker att det är viktigt att man fortsätter att kontrollera.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller förenklingar så är det intressant. Nu har jag inte hunnit läsa alla skrivningar som finns i tilläggsbudgeten, men jag har noterat det där. När man håller sig på det allmänna planet och när man har allmänna skrivningar också i valprogram osv. då uttrycker man sig alltid i de här banorna. Men när det kommer till konkret handling så följer vi aldrig upp det och därför min frustration.

Ministern säger att det här enbart handlar om 15-20 verksamheter och att det mest berör kommunerna. Jag anser att det inte stämmer överhuvudtaget. Ser vi på 6 § punkt 14 som pratar om tjänsteutövare så sägs det; "evenemang som är förenade med en betydande risk som, om risken realiseras, kan medföra fara för säkerheten på grund av det stora antalet deltagare eller på annat särskilt skäl". Det gäller ju absolut allt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag hävdar fortfarande, ltl Eriksson, att det här inte kommer att drabba speciellt många företagare. Det är framförallt kommuner som kommer att beröras. Många av de verksamheter som räknas upp här måste ju redan idag göra upp säkerhetsplaner. Om man tar till exempel evenemang som Rock Off så finns det redan säkerhetsplaner som måste göras upp.

Ltl Anders Eriksson, replik

Utgående från lagen och om vi ska följa det som står i lagen så hävdas det samtidigt i den här debatten att man kanske inte behöver bry sig så mycket om den här lagen. Det blir en lite konstig debatt. Vi är ändå en lagstiftande församling och det som står i lagen ska vi ändå stå för. Vi bör veta konsekvenserna av lagen och vi bör vilja att allmänheten ska följa det som står i lagen.

Jag förstår inte på vilka grunder ansvarig minister säger att det här inte kommer att drabba så många? Det är ju de facto en betydande turistisk verksamhet som räknas upp i 6 §.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Eriksson nämner under sitt anförande att jag tycker att lagen är bra. Det stämmer. Det här är en konsumentsäkerhetslag baserat på EU-direktiv. Som vi vet så sker det olyckor både i Finland och i Sverige med dödlig utgång, t.ex. när det gäller barn på lekplatser och annat. Jag tycker att det är jättebra att vi har säkerhetslag framförallt för konsumenterna. Jag tror att seriösa företag gärna ser det här.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sista så är vi helt överens. Jag tror också att seriösa företag absolut ser till att det här fungerar på bästa sätt utan all byråkrati som den här lagstiftningen medför.

Men sedan när det gäller EU-direktivet, som många har sagt att ligger i botten i och med att detta blev ett helt paket, så det handlar ju om leksaksdirektivet. Men när det gäller den här typen av tjänsteutövning så finns det de facto inget EU-direktiv i botten, enligt vad jag kunde utröna. Det är den finska konsumentsäkerhetslagstiftningen som har ändrat på det här sättet. Eller upplever ltl Kemetter att det också här finns ett EU-direktiv i botten och att vi därför måste ta den?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Man kan se på saker på olika sätt. Från tjänstemännens sida när det gäller byråkratisering så har man konstaterat att det skapas klarhet och görs vissa ändringar angående administrativa tvångsmedel och att olika begrepp förenklas och förklaras. Det är också en väsentlig del för den som ska använda lagstiftning. Som jag ser det har man där en avbyråkratisering. Tjänstemännen kom till utskottet och förklarade den biten när vi ifrågasatte varför det kommer mera byråkrati.

När det gäller Ålands näringsliv så fick vi inte deras tydliga version av förklaringen. Man hade bara en förklaring där man tyckte att det blir mera byråkrati och att det inte är bra. Ålands näringsliv valde att inte komma till utskottet och motivera sitt ställningstagande. Då kanske vi hade sluppit den här debatten och kommit vidare. På det sättet blev det outrett.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är jag tveksam till om det hör till utskottssekretessen eller inte. Jag förstod att man inte kunde komma på grund av att kallelsetiden var väldigt kort.

Visst, ltl Mattsson, är det fascinerande hur olika man kan uppfatta detta med byråkrati. Det hänger väl ihop med att vi är människor och människor är olika. En del krånglar till saker och ting och andra vill ha det väldigt enkelt. Jag tror att man får finna sig i att man tolkar sådant här olika.

Nu pratar vi om konsumentlagstiftningen hävdar många i debatten, det hävdade också ltl Mattsson tidigare. Det här handlar om konsumentskydd punkt slut. Jag tror att det är väldigt viktigt i alla sammanhang, inte bara i det här sammanhanget, att man försöker få ett helhetsperspektiv på saker och ting. På vilket sett påverkar konsumentlagstiftningen annan verksamhet? I mitt fall har jag valt att fokusera på näringsverksamheten.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! I och med att det blev den här häftiga debatten så tycker jag att man kanske redan tidigare borde ha lyft fram näringslivet tydligare. Jag hade inget behov av det för de som jag diskuterade med såg inte detta som ett problem. Jag tycker att man har gjort ett väldigt stort problem av någonting som är ett icke problem, att fylla i den här blanketten eller att man inför detta på en annan blankett som ska fyllas i. ÅMHM säger att huvudsaken är att man vet att den här typen av verksamhet som kan vara farlig finns inom landskapet någonstans. Man vet vilka 10 eller 20 företag som finns. Om myndigheterna frågar hur många simstränder det finns på Åland, så kan det vara bra att veta om det finns 10 eller 2. Det får man svar på här och det är mycket värt, tycker jag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Mattsson sade att det blev en väldigt häftig debatt. Inte tycker jag väl det, nog har jag varit med om häftigare debatter. Orsaken till att jag blir frustrerad är att egentligen så länge som jag har jobbat politiskt så har jag hört resonemang om det här. Samtidigt blir byråkratin bara värre och värre, det står jag för och det är också min egen uppfattning att allt bli mer komplicerat, allt blir mer byråkratiskt och blir mera invecklat.

När jag en gång har gått till val på att försöka minska byråkratin så gör jag det i alla sammanhang, utan att debatten ska uppfattas som dess mera häftig än någon annan diskussion.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 49 § landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling efter bordläggning

3        Inbesparingar i driften av m/s Skarven

Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)

Under diskussionen som förklarades avslutad vid plenum 02.04.2012  har lagtingsledamoten Mats Perämaa, understödd av lagtingsledamoten Torsten Sundblom, föreslagit att lagtinget ska godkänna en kläm av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i sina inbesparingsåtgärder och mer exakt i rapporteringen av dem så att de efterlysta målsättningarna om en kostnadseffektiv och välfungerande skärgårdstrafik förverkligas samt återkomma till lagtinget med en redovisning för de vidtagna åtgärderna”.

Detta kallas lagtingsledamoten Mats Perämaas förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom röstar ja och den som röstar för att lagtingsledamoten Mats Perämaas kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har beslutat att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet avslutat.

Remiss efter bordläggning

4        Extra anslag för kortruttsinvesteringar

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)

Ärendet bordlades vid plenum 02.04.2012 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Debatten fördes till stora delar häromdagen. Det var en bra debatt. Vi liberaler uppfattade debatten som om tanken på att söka extra anslag för kortruttsinvesteringar åtminstone inte sågades här i salen. Så som vi bedömer det så finns det ett intresse att fundera vidare på den här frågan.

Vi menar att intentionerna att ändra självstyrelselagen, att uppnå en ramlag, vilket vi förstås stöder, är ett projekt som kommer att ta lång tid. Landskapsregeringen har sagt att målsättningarna för en ändring till den delen ligger så långt fram som år 2020 och kanske därefter. Redan det säger att det finns goda skäl att tillämpa de regler och lagar vi har idag fram till dess att vi har uppnått någonting annat.

Parallellt med den här frågan finns ju tanken och målsättningen om att ändra avräkningsgrunden. Den frågan har diskuterats många gånger här i salen. Här på Åland anser vi att avräkningsgrunden som vi har idag på 0,45 procent är för låg med tanke på de ändringar i budgeteringssystemet som har genomförts på rikshåll. Och också med tanke på att det relativa befolkningsantalet i förhållande till det finska har ökat här på Åland.

Den här frågan är svår, det har många sagt. Finansministern och vicelantrådet förde tidigare här ett resonemang om 15 år av misslyckanden i att få avräkningsgrunden förändrad. Det finns en stor risk att också detta kommer att ta lång tid. Fram till dess bör vi använda oss av de verktyg som vi har. Extra anslag är en del av de ekonomiska grundförutsättningarna för att bedriva en god verksamhet i självstyrelsen. Vi finner inga skäl till varför man inte noggrant kunde analysera och motivera sig och hitta goda argument till varför inte infrastruktursatsningar i skärgården, i kortrutten, kunde finansieras delvis med statliga medel, precis som det har gjorts i energifrågor. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det var en del ganska intressanta synpunkter i debatten i det här ärendet i måndags, i synnerhet synpunkterna på trafiken till Finland.

Utskottet kan, om de vill, med fördel utvidga det här ärendet och ta upp behovet av en överenskommelseförordning. Samtrafiken och extra anslag hör ju ihop när förhandlingar ska upptas med Finland.

Även diskussionen om sista meningen i 48 § pekar på att det är värt ett försök att lämna in en framställning om ett extra anslag. Jag tycker faktiskt att det pekar på att det är värt det.

Vtm Jansson ansåg i måndags att det var för tidigt att 2012 komma med en framställning om extra anslag. Han sade också att vi skulle få läsa i tilläggsbudgeten om att problemen skulle lösas. I det som jag har hunnit ögna igenom i tilläggsbudgeten har jag ännu inte sett att det finns någon lösning på kortrutten.

Men jag är inte så naiv så att jag tror att ett ärende som detta på någon månad kan bli klart förberett för att lagtinget kan lämna in en framställning. Det krävs nog en hel del förarbeten vad gäller förhandlingar med riket och arbete på avdelningarna innan det här är klart. Jag tror inte att det här går så fort.

Om ett enigt lagting skulle godkänna den här motionen då skulle det vara en riktigt bra början.

Jag hade senaste vecka ett telefonsamtal från Kökar. Genom luren vittnades om uppgivenhet inför framtiden med det hot som hela tiden svävar i luften. Följande nämndes: När dras det in på trafiken? Hur får vi våra varor? Kommer turisterna i sommar? Turisterna är betydelsefulla för årsinkomsten. Sådan oro känner dagligen de som bor långt ut i periferin.

Om regeringen och oppositionen gemensamt kan ställa sig bakom ett beslut om extra anslag så skulle det ge en signal till skärgården att hoppet ännu inte är ute.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill ge en eloge till ltl Torsten Sundblom för hans engagemang för skärgårdsfrågor. Jag stöder det fullt ut.

Jag vill gärna få ett förtydligande vad gäller den motion som nu föreligger för diskussion. Inom vilken tidsrymd bedömer ledamoten att framställningen ska finnas när det gäller det underlagsmaterialet på tämligen detaljerad nivå som borde ligga till grund? Ledamoten verkar ha väldigt goda operativa kunskaper om trafikutbyggnad. Frågan kan te sig något märklig för att komma från trafikansvarig. Men min uppfattning är att det ännu tar flera år innan vi har det underlagsmaterial klart som verkligen behövs för att kunna göra en efterfrågan till riket om extra anslag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag försökte inför budgetbehandlingen 2011 att det här skulle kunna börja vandra framåt. Jag föreslog att det skulle anställas en projektledare för kortrutten. Det har gått över ett år sedan den projektledaren kunde ha varit tillsatt. Med den farten så kan jag inte göra en bedömning hur fort det kan gå. Men om man sätter klutarna till så ska man nog kunna klara av en framställning under ett år och göra det mesta arbetet klart. Så omfattande och exakt behöver det inte vara. Redan om man kan lista upp vilka vägar och ungefär hur man ska gå så måste det vara möjligt för regeringen att fara till Helsingfors och uppta förhandlingar för att bereda vägen för framställningen som vi sedan ska lämna in.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ltl Torsten Sundblom sade ungefär ett år. Med min vetskap och kunskap om större infrastrukturella satsningar så är min bedömning att det tar lite längre innan vi har ett faktaunderlag som verkligen kan ligga till grund för en sådan här investering.

Jag minns från den förra landskapsregeringen, när nuvarande ltl Mats Perämaa förberedde Finlandskabeln, vilket oerhört arbete det lades ner på det ärendet och hur otroligt detaljerat det krävdes att det skulle vara före man överhuvudtaget kunde föra en dialog tillsammans med riket.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag har en känsla av att det är en viss skillnad om någon jobbar hela tiden med ordning med ett ärende eller om det jobbas någon gång när det passar bara. Det är nog en skillnad. Ska vi komma framåt så gäller åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ju fortare man börjar bereda frågan på allvar desto fortare når man resultat också.

Under förra mandatperioden inleddes processen med extra anslag för kabeln och resultat uppnåddes under samma mandatperiod. Om man tillsätter en projektledning, jobbar konsekvent med frågorna och tar de politiska beslut som behövs för att välja ut vilka projekt man vill satsa på, så torde det kunna finnas möjligheter till en framställning och kanske till och med resultat under den här mandatperioden.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Ökad valfrihet med servicesedlar inom vården och omsorgen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! I denna åtgärdsmotion föreslår vi att lagtinget tar små steg i riktning mot den ordning som gällde före 1953. Då kan man fråga sig vad som hände 1953? Då socialiserades sjukvården i Finland. Det var, enligt den dåvarande ordningen i landet, en nödvändig åtgärd. Den kritiserades där. En del få futurister såg in i framtiden med ganska god träffsäkerhet, dvs. samarbete mellan offentlig och privat sjukvård borde inte bara klippas av hur som helst.

Nu föreslår vi i åtgärdsmotionen att samarbete skulle främjas mellan såväl sjuk och sjukvård och omsorg mellan offentliga aktörer, dvs. det allmänna i landskapet och privata serviceproducenter. Det här är inte någon ny fråga. I förra regeringen besvarades en framställning från Mariehamn stad på området så, att just då var andra ärenden, synnerligen ÅHS-lagstiftningen och andra relevanta och åtgärdsprojekt inom social- och miljöavdelningen, mera aktuella. Men dåvarande regering räknade med att driva frågan om servicesedlar så att lagstiftning beräknades bli aktuell i år. Samma löfte kan vi utläsa ur regeringen Gunells handlingsprogram så det är gott och väl.

Den här åtgärdsmotionen har två syften från lagtingets perspektiv. Det ena är att driva på frågan och det andra är att avdramatisera dess innehåll.

Såsom vi skriver i motionen så är det ett samarbete som kommer att visa sig vara helt nödvändigt av många olika skäl. Kanske det framförallt är skäl också att här på Åland, som vägledde både Sverige och Finland när man där gick in för servicesedlar, att möta de utmaningar som en glädjefylld åldrande befolkning medför. Vi har en befolkning som är friskare än någonsin tidigare, det som kallas vårdparadoxen blir allt längre och så småningom har vi en vårdtyngd som sätter den offentliga servicen på stora prov. Det här vill vi i åtgärdsmotionen att med hjälp av servicesedlar i någon mån skulle avhjälpas. Vi ser också ett närmare samarbete som mycket önskvärt mellan producenterna på detta område.

Inom socialvården, om man vill kalla det så vilket vi inte gör längre hos oss med rätta, så har det egentligen inte var samma tryck. Där har den kommunala insatsen alltid varit vägledande i vårt system, även om det på här Åland tidigare har funnits embryon till privat omsorgsservice och för närvarande finns i Mariehamn. Den kommunala insatsen som både producent och fördelare av social omsorg har varit mycket vägledande. Men i takt med de fenomen, som jag nämnde, kommer också på det området ett samarbete mellan offentlig och privat produktion säkerligen att öka och gärna ska främjas.

Medborgarnas möjlighet till valfrihet ökar härmed. Här kommer servicesedlarna in i bilden som ett betalningsmedel. Servicesedlarna ska ju inte skapa flera producenter eller aktörer än vad marknaden behöver. Men förfarandet kan väsentligt förenklas, dock så att patient- och klientsäkerheten tryggas, nivån på den service som produceras är god, att övervakningen av den sker huvudsakligen från samhällets sida och därför behövs för lagstiftning.

Man kan också allmänt säga att enligt vår författning så ska kommunen utöva de uppgifter som lagstiftningen anger. Därför är det nödvändigt med lag, men också till den del man talar om rättigheter för enskilda så är det nödvändigt med laggrund.

Vi nämner också att det är kommunerna inom omsorgen och Ålands hälso-och sjukvård inom sjukvården som är de centrala aktörerna här och avtalspartner i de ärenden som systemet med servicesedlar bygger upp.

Slutligen nämner vi att erfarenheten av bruket av servicesedlar är övervägande goda. De är enkla att administrera.

I Finland byggs tillgängligheten till privat omsorg å ena sidan och sjukvård å andra sidan kontinuerligt ut, vilket ytterligare bekräftar att det finns ett behov av och en marknad för ett utökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer.

Behörighetsfrågorna bör nog inte här vara något problem som vi ser det, dvs. lagstiftningsbehörigheten. Den som ansvarar för en aktivitet i samhället kan inom rimliga gränser också bestämma om hur administrationen kring den, i det här fallet betalningsrörelsen, sker.

Vi hoppas att lagtinget omfattar motionen och det leder till lagstiftning, då kommer självfallet behörighetsfrågorna att underkastas granskning vid lagberedningen och i sinom tid under lagtingsbehandlingen när vi kommer så långt.

Fru talman! Vi föreslår att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson nämnd ett svar till staden där man hänvisade till att lagen var tillräcklig. I ett annat andetag nämnde han att man liberalerna i dåvarande regering drev på den här utvecklingen. Det känner jag inte riktigt igen, om svaren var att det inte riktigt behövdes. Jag undrar på vilket sätt liberalerna har drivit på den här utvecklingen i regeringen?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag kan läsa ur protokoll nummer 48 i landskapsregeringen den 7 december 2010, där bakgrunden redovisas och där lagstiftningen gås igenom.” Landskapsregeringen har för avsikt att utarbeta lagstiftning på området.  Lag om servicesedlar tillhör inte de lagar på social- och miljöavdelningens område som prioriteras för genomförande under år 2011. Men genomförandet av lagstiftningen beräknas bli aktuellt år 2012.” Det var detta beslut som jag hänvisade till i anförandet och som jag nu citerade. Jag hoppas att det var svar på frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag menar verkligen att ltl Gunnar Jansson slår in öppna dörrar. Dels finns det som sagt med i regeringsprogrammet och i tilläggsbudgeten men också enligt socialvårdslagens 3 kap. 29 § a-g så möjliggörs införandet av servicesedlar redan idag. Också i 46 § i den nya ÅHS-lagen finns servicesedlar med.

På vilket sätt menar ltl Jansson att t.ex. Mariehamns stad förhindras att använda bruket av servicesedlar i dagsläget?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag försöker besvara frågan genom att citera stycke tre i åtgärdsmotionen: ” Vi föreslår att dessa åtgärder genomförs genom lagstiftning om servicesedlar inom hälsovården och omsorgen/socialvården. Lagstiftning är påkallad bl.a. av hänsyn till den kommunala självstyrelsen och för att trygga patient- och klientsäkerheten samt servicens kvalitet och tillsynen av den”. Alltså när vi talar om en verksamhet inom den privata sektorn. Det är orsaken till krav på lagstiftning. Man kan tillägga, som jag också gjorde i anförandet, 80 § grundlagen som säger; ”att angelägenheter som rör enskildas rättigheter och skyldigheter måste alltid grundas på lag”.

Minister Carina Aaltonen, replik

Detta, som ltl Jansson hänvisade till, torde vara tryggat redan i den socialvårdslag som finns.

Det är alltså så att liberalerna vill påskynda användandet av servicesedlar inom hälso- och sjukvården där vi idag ännu inte i dagsläget har infört den här lagstiftningen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Vården och omsorgen använder vi som termer här och är i stort sett den vård som ÅHS producerar inom sjukvården, eller om vi vill säga hälso- och sjukvården och den omsorg som kommunerna producerar med stöd av den lagstiftning som ministern nämnde.

Det är riktigt att grunden för att vidta de här åtgärderna finns i socialvårdslagstiftningen. Men dess genomförande vill åtminstone jag tro att, utifrån statsförfattningsrättslig synvinkel, borde basera sig på lag. Det är skillnad på grunder för en åtgärd och dess genomförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Liberalerna vill med sin åtgärdsmotion ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning för stiftande av en landskapslag om servicesedlar.

Det har framgått av tidigare talare och i diskussionen att det här redan finns inskrivet i regeringsprogrammet och följs också upp i tilläggsbudgeten. Man kan nog säga att ärendet är anhängiggjort. Men för den skull är det intressant att ta upp den här frågan kring servicesedlar.

Servicesedlar har gett upphov till mycket diskussioner både i riket och i Sverige. Det kommer också att vara motsvarande här på Åland.

Syftet har varit att öka kundernas valmöjligheter, förbättra tillgången till tjänster samt effektivera och göra serviceproduktionen flexiblare.

Socialdemokraterna, inklusive mig, är nog inte helt okritiska till hur man ska förhålla sig till servicesedlarna.

Vad är kostnaden för denna valfrihet? När lagen stiftades i Finland erkände riksdagen att kostnaden för reformen inte kunde uppskattas. Det betyder inte att införande av servicesedlar skulle ha ett pris. Tvärtom! När servicesedlarna tas i bruk uppkommer oundvikligt merkostnader både för skattebetalarna och för dem som använder tjänsterna.

Vård- patientavgifterna inom den offentliga sektorn utgår från att användaren betalar en på förhand bestämd avgift och den offentliga sektorn, i detta fall kommunerna eller Ålands hälso- och sjukvård betalar resten av kostnaderna. Logiken är den omvända när det gäller servicesedlar. Kommunerna och ÅHS beslutar om värdet på servicesedeln och kunden/patienten/klienten betalar återstoden av servicepriset. Lagstiftningen i våra närområden ger kommunerna tämligen fria händer när det gäller att bestämma värdet på servicesedlarna. Skillnaden i egenandelen för samma tjänster kan vara mycket stor mellan kommunerna och olika serviceproducenter.

Nå, vad vill vi ha sagt med detta? Ja, risken för ojämlikhet mellan olika inkomstgrupper när det gäller vård och omsorg kan öka i vårt samhälle, då kundens egenandel är svår att kontrollera. Det kan få som konsekvens att den som har råd får bättre vård och omsorg. Risk finns också att en sådan reform leder till att den offentliga sektorn i detta fall kommunerna och ÅHS:s vård- och omsorgstjänster försämras.

Den service som kommunerna och ÅHS tillhandahåller är en absolut en grundgaranti för våra medborgare att kommunens och ÅHS:s service ska behålls och utvecklas. Privata serviceproducenter ska utgöra ett komplement till den offentliga sektorns service.

Nå, vi får så småningom i lagtinget fördjupa oss i ärendet, men det är viktigt att i ärendet ta ett helhetsgrepp och framförallt en konsekvensanalys. Kloka beslut, en noggrann uppföljning vad valfriheten kostar och vem den gynnar så att inte löftet om valfrihet ifråga om servicesedlar blir en frihet för ekonomiskt välbeställda och en frihet som alla skattebetalare finansierar.

Slutligen, fru talman, kan man generellt säga att privat omsorg, hälso- och sjukvård inte medfört att samhällskostnaderna minskat, så för skattebetalarna är det nog ingen bra affär. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag ska nämna två omständigheter; behov av lagstiftning och för skattebetalarna är det ingen bra affär.

Lagstiftning därför att det är vår tradition. Vi vet säkert alla att servicesedlarna infördes i Sverige utan lagstiftning på basen av avtal. Vi har en annan legal grund för vår offentliga maktutövning i vårt system. Det är därför som vi föreslår lagstiftning.

Det andra är en bra affär för skattebetalarna, men det är skattebetalarna som utgör samhället. Det är ju människorna i samhället som är samhället och ingalunda samhället som sådant. Det är samma intressen som vi talar om här. Såsom rubriken på motionen säger så vill vi öka skattebetalarnas valfrihet, vi vill öka medborgarnas frihet och ser inget motsatsförhållande mellan att man är medborgare i samhället och betalar skatt.

Christian Beijar, replik

Herr talman! När det gäller lagstiftning och tradition så är det säkert korrekt som ltl Gunnar Jansson säger. När det gäller lagstiftning beträffande servicesedlar så framhöll jag i början av mitt anförande att vi från socialdemokratiskt håll godkänner att vi ska ha en lag om servicesedlar.

Vad jag avsåg med att det inte var en bra affär för skattebetalarna, så har det visat sig att när det kommer in väldigt många privata intressenter så har kostnaderna för hälso- och sjukvården totalt sett ändå inte minskat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Den här motionen med ltl Gunnar Jansson som förste undertecknare är riktigt bra. Men den känns lite onödig eftersom servicesedlar redan finns inskrivet i regeringsprogrammet och lagen ligger i lagstiftningsröret hos landskapsregeringen. Jag är i vilket fall som helst glad att också liberalerna nu stöder moderaternas och mitt långvariga arbete för servicesedlar.

Det skulle vara en riktigt bra valfrihetsreform om vi kunde få igång ett system med servicesedlar på Åland. Istället för att tjänstemän och politiker bestämmer ges valet till de anhöriga och klienterna själva. Klienten får en sedel och kan därefter välja fritt mellan de serviceproducenter som finns. Med en servicesedel får man inflytande över sitt boende och sin omsorg i fråga om till exempel kvalitet eller egna värderingar. En servicesedel möjliggör verklig valfrihet och eftersom sedeln följer klienten garanteras lika behandling och att det blir kvaliteten som avgör, inte det lägsta priset.

När det gäller omsorgsbehovet för klienter så fastställs det redan idag av kommunerna och kan göras så fortsättningsvis. Motsvarande lösningar med servicesedlar tillämpas redan framgångsrikt i flera andra kommuner till mångas glädje.

De servicehelheter som anskaffas genom upphandling är ofta så stora att endast lite större företag kan svara på offertförfrågningarna. I systemet med servicesedlar har klienten valfrihet och kan välja den av serviceproducenterna som klienten anser vara bäst för sig själv. Här har småföretagen som ger individuell service en stark ställning. Systemet är alltså också positivt för småföretagare, vilket borde gynna oss extra mycket här på Åland då vi har småskaligheten.

Herr talman! I staden har jag arbetat länge för att vi ska få till stånd en lösning med servicesedlar inom bland annat närståendeavlastningen. Det ska redan vara möjligt att införa det idag med den lagstiftning som gäller, men ett argument som ofta hörs emot förslaget är att det fattas en del lagstiftning på området som finns i riket. Den förnyade lagstiftningen i riket syns i lagen om servicesedlar där man hänvisar till den nya lagen om privat socialservice och lagen om privat hälso- och sjukvård som säkerställer att rätten till service av god kvalitet tillgodoses för de klienter som anlitar privat socialservice. Den här förnyelsen av lagen har redan genomförts i Finland och har alltså förbättrats i flera omgångar i riket där den senaste ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2011.

I den förnyade rikslagen har man infört bestämmelser om lagens syfte, vilket också står i den här motionen, serviceproducentens ansvar för kvaliteten på servicen, tillståndsförfarandet för serviceproducenter och en plan för egenkontroll samt förtydliganden om kommunernas befogenheter när det gäller styrningen och övervakningen av privat socialservice. Det här är positiva förändringar som genomförts utifrån de erfarenheter man har samlat på sig under de åren som systemet med servicesedlar varit i bruk. Det här bör alltså vår nya lag här också innefatta. Däremot behöver en genomgång göras så att det passar för oss här på Åland.

I både Sverige och Finland finns system med servicesedlar och i Finland har man haft det i bruk redan i nästan tio år. Nyligen genomförde Finlands kommunförbund en enkätundersökning om servicesedlar med 13 000 tillfrågade. Den visar att invånarna vill påverka tjänsterna och anser det viktigt att kunna välja fritt mellan olika serviceproducenter. Det här kommer också till uttryck i en önskan att utnyttja exempelvis grannkommunernas tjänster och servicesedlar. Alltså, om grannkommunen har infört servicesedlar är man avundsjuk för att man hör hur bra det är! En klar majoritet av de tillfrågade understöder servicesedlar. Ju äldre de tillfrågade är, desto större värde sätter de på möjligheten att använda servicesedlar. Valfrihetens betydelse poängteras nu i större utsträckning än i motsvarande enkät som gjordes år 2004.

I slutet av år 2006 användes servicesedlarna av fler än 120 kommuner i Finland och kommunerna använde mer än sju miljoner euro för de tjänster som anskaffades med servicesedlarna. Förra året använde 94 kommuner och samkommuner servicesedeln bara inom socialvården. Införande eller utökad användning planeras av 86 kommuner och samkommuner. Det här är alltså ett mycket bra och genomförbart system som motsvarar nutiden och är synnerligen efterfrågat av medborgare som fått kännedom om hur systemet fungerar. Jag vet också att Ålands kommunförbund kommit med ett positivt utlåtande i frågan som man bör titta på.

Tänk, vilka möjligheter servicesedlar kunde innebära i förlängningen. De är många. Vi kan möjliggöra helt flexibla lösningar inom till exempel omsorgen. Det kan verkligen också stötta upp målsättningarna med att få fler äldre att kunna bo hemma längre. Det här kan vara en positiv sak i samband med samhälls- och servicereformen också. På lite längre sikt hoppas jag att klienten får välja sin serviceproducent oberoende av kommungränser.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi kan ha ett så enigt lagting som möjligt för den här lagstiftningen så snart landskapsregeringen har hunnit förbereda det här. Mycket tyder på det nu när ett oppositionsparti också ställt sig bakom regeringsprogrammets skrivning i frågan. Tack.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! När det gäller servicesedlar så finns det också olika synpunkter.

När det gäller ltl Petri Carlsson fråga om valfrihet så upplever jag att vårdtagarens ansvar ökar när det bli frågan om att välja servicesedel. Då blir man ju mer kund än vad man är patient och det är inte alldeles riskfritt. Vårdförhållandet får heller inte reduceras till en ekonomisk transaktion. Det viktiga är att servicen upprätthålls seriöst och att den de facto har största möjliga servicegrad.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Beijar tror alltså att det kan vara problem men vi har redan idag en lagstiftning där det här är möjligt att genomföra. Den här nya lagstiftningen skulle de facto innebära en kvalitetshöjning och säkring där man granskar och ser till att serviceproducenterna håller en hög kvalitet och har en egenkontroll. Det är detta som innefattas av den här lagen. Jag ser inte att det skulle vara ett bekymmer, det är snarare en förbättring i den riktningen att man får en säkerhet. Dessutom kan kunden alltid välja att inte ta en servicesedel. Man kan fortfarande alltid välja den tjänst som kommunen idag erbjuder.

Christian Beijar, replik

Herr talman! I det avseendet har ltl Petri Carlsson och jag samma åsikt. Det viktiga är att vi faktiskt får en lag om servicesedlar som blir så bra som det bara kan vara möjligt för våra medborgare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kollegan Petri Carlsson uppvisar en beundransvärd fördjupning i ämnet. Jag tackar för hans breddning och stöd för tankarna. Liberalerna som är ett frihetsparti har alltid varit för det här, det är inget nypåkommet infall, utan så här resonerar vi. Frihet under ansvar.

Jag ville klarlägga att rubriken på åtgärdsmotionen är lite inskränkt, det håller jag med om angående vård och omsorg. Men det här är tanken i ett första skede. Motionärerna tänker på samma sätt som kollegan Carlsson i den meningen att detta sedan kan utvidgas till service i hemmet och det kan utvidgas till andra kommunala aktiviteter som kan vara konkurrensutsatta inom kultursektorn eller annan samhällsverksamhet, nästan vilken som helst blott vi får ordning på regelverket kring det. Jag ser också betydande möjligheter att detta skulle vara en början.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag ser precis som ltl Gunnar Jansson att det här är något som kan utvidgas i framtiden till fler områden. Jag tror att det här kan vara väldigt positivt för hur vi löser serviceproduktionen framöver. Det här kan vara en del av detta. Jag också glad över att liberalerna har den här liberala inställningen och hoppas att den kan spridas också till staden inom alla situationer där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, herr talman! För drygt en månad sedan bjöd landskapsregeringen och socialvårdsbyrån in forskaren/geriatrikern Harriet Finne Soveri till en föreläsning här i lagtingets auditorium om framtidens äldreomsorg. Det var en ganska stor publik som engagerade sig och tog del av de erfarenheter som presenterades.

En sak är säker; det behövs en mera flexibel äldreomsorg som mer än idag, utgår ifrån de äldre personers både behov och förväntningar. Kommunerna måste skräddarsy individuella lösningar i mycket högre utsträckning än idag.

På Åland har vi ännu tid att göra den här omställningen som kommer att krävas av våra kommuner. Men desto fortare vi kommer i gång desto bättre är det. Speciellt behöver flera insatser göras för att stärka och utveckla hemtjänsten och närståendevården. Framtidens äldreomsorg är i behov av förändring. Jag tror att beslutsfattare och tjänstemän helt enkelt både behöver mycket mod och våga tänka i lite nya banor för att kunna använda de pusselbitar vi redan har idag, men man måste lägga ett helt nytt pussel.

Jag tänkte ta upp frågan om äldre i inledningen. Här ser jag att det kan finnas ett visst intresse hos både klienter och kommuner att gå vidare.

Beträffande den inlämnade åtgärdsmotionen av liberalerna så tycker jag att det är att göra sig ett onödigt besvär, eftersom vi redan har det med i regeringsprogrammet, vi har det med i tilläggsbudgeten på sidan 30 och det finns med i landskapsregeringens lagstiftningsprogram under den här mandatperioden. Dessutom så står det i 46 § i den nya landskapslagen om hälso- och sjukvård som trädde i kraft den 1 januari 2012; att närmare bestämmelser om servicesedlar ska utfärdas genom landskapslag. Vi har också en del förordningar som måste skrivas.

Jag tycker också att det är viktigt att man känner till att det finns möjlighet redan idag, genom kapitel 3a i socialvårdslagen, att införa servicesedlar och den lagen gäller ju också här på Åland genom tillämpningarna i landskapet av riksförfattningar om socialvård.

Finns det ett behov? Ja, jag tror faktiskt att det finns ett behov av många olika åtgärder, också servicesedlar. När jag har talat med socialkanslier så finns det inte ett så uttalat behov just av servicesedlar. Däremot finns det behov av att utveckla olika åtgärder som möjliggör att för den enskilde individen, om man är äldre eller funktionshindrad, att bo kvar längre i sitt hem.

Vi vet att man i många kommuner redan testar på nya sätt och att utveckla det sociala servicearbetet t.ex. genom ny teknik; videosamtal, mobiltelefon och genom kontakt via telefonen. Men det behövs också en mer flexibel hemtjänst och närståendevård.

Beträffande närståendevården så finns det sedan hösten 2011 en ny lagparagraf i närståendestödslagen, paragrafen om avlösarservice. Det har börjat tillämpas i Mariehamn. Det är ett jättebra system som gör att den som är närståendevårdare kan få lite avlastning. Det kan vara en bekant, en släkting eller en granne. Det behöver inte vara någon vårdutbildad person. Den personen kan komma hem till klienten som behöver närståendevård för att ge närståendevårdaren avlastning. Man ska kunna gå till frisören, träffa vänner eller gå ut och motionera. Ersättningen som kommunerna betalar varierar beroende på vilken vårdtyngdsgrupp som närståendestödet utbetalas idag. Är man i grupp ett så får den som kommer och avlastar 12 euro om man är där kortare tid än fem timmar. Är man där ett helt dygn och vårdtyngden ligger i grupp tre så kan en avlastare få 71 euro per dygn. Det ska vara en skillnad i pris så att den som avlöser inte får mer ersättning än närståendevårdaren som de facto tar det stora ansvaret.

Nästa vecka kommer en ny lag om privat social service till lagtinget. Det är en ny blankettlag. Man har reviderat lagen i riket och vi tar den som blankettlag här. Det finns idag fyra privata socialserviceproducenter som har dygnet runt vård och som omfattas av den här lagen.

Sedan finns det också med i vårt lagstiftningsprogram en lag om tjänster för äldre. Vi ämnar tillsätta en arbetsgrupp i höst. När det gäller äldreomsorgen och den utmaningen så behöver vi tänka i ny banor. Lagen om servicesedlar är en del av allt det här. Jag tror inte att det här är det enda rådande som kommer att förbättra livet och tillvaron för dem som idag beviljas kommunal service. Men det är ett komplement och det är ett sätt att öka valfriheten, ett lagförslag är på kommande. Tack. 

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är bra att ett lagförslag är på kommande. I förra regeringen fanns det en plan att det skulle komma en sådan här lag. Det är bra att man följer upp det från nu sittande regering. Det är bra att det blir en flexibilitet och att det finns en valfrihet för personer som behöver samhällsservice av olika slag.

Socialdemokraternas stora slagnummer i det här valet var tandvård för alla. Har man också för avsikt att införa servicesedlar när det gäller tandvård? Det finns ju redan idag ett stort antal privata tandläkare och det här skulle vara ett sätt att stärka upp tandvården för alla.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Det är mycket riktigt att det här kan vara ett sätt att stärka upp tandvården genom att införa servicesedlar. Det här är någonting som vi i regeringen inte tagit ställning till ännu. Vi har inte heller diskuterat vad det här lagstiftnings-PM:et ska omfatta. Men visst, man använder det här systemet på andra platser, i synnerhet där det har varit brist på tillgång på offentliga tandvårdstjänster har man kunnat använda det här systemet. Det ser jag egentligen inte som något större problem.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag hoppas att det inte ska vara ett problem. Tycker ministern att det skulle vara ett bra system och kommer ministern att föreslå att man också ska göra det möjligt att ha servicesedlar när det gäller tandvård? Kommer ministern att föreslå att det ska in i lagen?

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi har inte diskuterat det ännu i den här arbetsgruppen som kommer att ta fram en lista över prioriteringar. Vi får helt enkelt återkomma i den här frågan. Men, det är ett alternativ som bör övervägas, ja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Minister Aaltonen nämnde att möjligheten att använda servicesedlar på Åland redan finns via blankettlagstiftning om socialvården. Jag vill nog varna för en sådan lagtolkning och därmed dränering av självstyrelsebehörighet. Om man via en blankettlagstiftning, på ett bestämt område, tar in en sidoprodukt och säger att nu gäller också rikslagen här, så kan ju rikslagen genom att ändra sin egen lagstiftning upphäva landskapslag och det är inte möjligt. Den här typen av lättsinnighet vill jag varna för.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är den här tolkningen som socialvårdsbyrån tidigare har gjort, att det är möjligt att redan använda sig av socialvårdslagen och därigenom införa servicesedlar.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag hoppas att ministern sätter stopp för en sådan tolkning. Som ett juridiskt hembygge kan det ju se präktigt ut. Men logiken är enkel att följa. Tänk tanken att riksdagen ändrar ifrågavarande socialvårdslagstiftning så att man inte längre där kan tillämpa servicesedlar, då skulle de också genom ett beslut i Finlands riksdag upphöra att gälla på Åland. En sådan självstyrelse kan vi ju inte ha.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det här är ingen problematik som vi kommer att behöva fördjupa oss i eftersom vi ämnar införa en lagstiftning om servicesedlar. Den lagen finns på vårt lagstiftningsprogram och det ska genomföras under den här mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Talman! Vi inom obunden samling tycker också att det här är en bra idé. Vi har i många olika sammanhang drivit på utvecklingen mot att avskaffa samhällets produktionsmonopol när det gäller välfärdstjänster av olika orsaker som jag ska komma in på.

Jag tycker också att det är bra att liberalerna är liberaler, jag brukar alltid ge berömd då och det här är klassiskt liberal politik, vilket jag i min ideologi till stora delar kan förena mig med.

Däremot slår man in öppna dörrar, som sades här. Frågan är om det ens finns någon dörr och dörrkarm utan man slår in någonting som inte ens finns, eftersom det dels finns bestämmelser redan och dels är i röret i handlingsprogrammet och tilläggsbudgeten. Men strunt i det, det är ju bara bra om vi kan räkna med ett starkt stöd för de här idéerna dels här i lagtinget men också ute i kommunfullmäktigesamlingarna när det här på allvar ska börja användas på Åland. Jag gläder mig till den delen.

När det gäller vår serviceproduktion rent generellt i välfärdssamhället så gäller det att tänka i nya banor. Att tänka i nya banor är en del av obunden samlings val låt. Vi sjöng också att vi går framåt för ett friare liv, för att bättre Åland. Just friheten för servicetagarna är viktig, att det finns alternativ. Det gör dels att man kan välja vilken serviceproducent som man anlitar men det gör också att det finns frihet för de anställda som oftast är kvinnor i den här branschen. Det blir flera arbetsgivare och det blir en konkurrens om arbetskraften, vilket troligen, i andra sammanhang åtminstone, gör att löner och arbetsvillkor förbättras eftersom man konkurrerar om personalen.

Friheten blir större för många när man avreglerar samhällets monopol på produktion av välfärdstjänster, vilket det här innebär till viss del. Sedan är det viktigt att kvaliteten både i offentlig och privat service garanteras. Där finns det redan bestämmelser och det är också förnyade bestämmelser på gång om det.

För att klara av den demografiska utvecklingen som vi har framför oss så måste man se på sådana här saker. Man måste uppmuntra individproducerad välfärd, att människor själva producerar sin välfärd åt varandra i större utsträckning än idag.

Den nordiska modellen, det välfärdssamhället som vi har byggt upp, är en jättegod idé men den orkar inte riktigt bära den demografiska situationen som vi har framför oss.

Harry Eriksson brukade säga; ”det var bättre förr när det var sämre”. Mycket har blivit bättre, men en sak som var bra förr var att generationerna tog vara på varandra. Hela samhället var så organiserat att man bodde nära sina föräldrar, ens föräldrar tog hand om ens barn och man tog hand om sina föräldrar. Det var ofta tre generationer samtidigt på samma ställe. Sedan har det skett en avreglering av det. Alla jobbar hela dagarna, man betalar minst hälften av vad man förtjänar i skatt och samhället gör alla de här tjänsterna. Pendeln har svängt för mycket åt det hållet och det är kanske inte riktigt lämpligt det heller. Vi borde gå tillbaka och uppmuntra att generationerna kan ta vara på varandra och att man kan hitta på nya lösningar. Det blir en grogrund för nya lösningar och serviceproduktion som kan omfattar flera typer av service, inte bara inom familjer, det kan vara mellan grannar, arbetskollegor osv. Sådana här initiativ uppmuntrar till detta och det skapar en jordmån för utveckling av välfärdsproduktion som vi tycker att är jättebra.

Motionen i all ära, men ännu mera gläder det oss att det här är på gång och finns i regeringsprogrammet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag kände till bakgrunden till det som kollegan Sundman nu nämnde när vi skrev motionen, med undantag för den uppfattningen som minister Aaltonen gav uttryck för, dvs. att man redan kan ha servicesedlar på Åland utan lagstiftning, blott grunden finns i en blankettlag. Delar Sundman den uppfattningen?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag skulle gärna dela den, men eftersom det verkar som om ltl Gunnar Jansson inte delar den så blir jag lite skeptisk. Men om det inte är på det viset så kan det bli så. Det är detta som är huvudsaken. Vi tycker alla att det ska bli på det viset. Det är bra att man klargör den ståndpunkten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Som konstaterats så finns grunderna för ett system i socialvårdslagen som också är tillämplig på Åland.

På rikssidan trädde en mera specifik lag om servicesedlar ikraft i augusti 2009 och vi har inte någon motsvarande lag på Åland.

När ÅHS-lagen var i hamn och när socialvårdsutredningen var färdig hade den förra landskapsregeringen för avsikt att genomföra den här lagstiftningen om servicesedlar under 2012.

Vi kan nu konstatera att det blir ett komplement till det offentliga och att man frågar sig om det här är en bra affär för skattebetalarna. Vi kan också konstatera att vår generella välfärd naggas i kanten och att det är många som faller mellan stolarna.

När det specifikt gäller servicesedlar så finns det inte någon orsak att vara onödigt negativ såsom det inte heller finns en orsak att ha någon form av halleluja-stämning. Jag tror att man måste ta till alla till buds stående medel som finns inom hälso-och sjukvården och inom socialvården för att få till stånd flexibilitet och det behovet som finns ute i samhället bland de äldre och den efterfrågan som finns av hälso- och sjukvårdstjänster.

Vi kan dagligdags läsa i riksmedia och i svensk media att när det gäller socialvård och hälso- och sjukvård så är det väldigt, väldigt knepigt. Det är svårt att göra vettiga upphandlingar. Kommunerna har inte de erfarenheterna och den kompetensen ännu.

När det gäller servicesedlar så tror jag det skulle underlätta väldigt mycket om man skulle få den här specifika lagstiftningen som skulle göra det lättare för kommunerna att bestämma vad man får upphandla, vad servicesedlarna ska gå till och vilket värde servicesedlarna ska ha.

Det handlar kanske delvis om valfrihet men det handlar också om individuella lösningar för äldre, precis som social- och miljöministern sade.

Tidigare var tankegångarna att ta in servicesedlar som ett komplement till hälso- och sjukvården. Det har också påpekats att det finns redan i ÅHS-lagen. Tanken var att man skulle kunna samarbeta med de privata så att man inte gör dubbel investeringar. Att göra investeringar i hälso- och sjukvården är oftast ganska dyra och kostsamma.

En tankegång var också detta med tandvården, att utveckla tandvården på Åland och att servicesedlar skulle kunna bli ett komplement och förbättra ålänningarnas tillgång till tandvård. Vi får väl se vad landskapregeringen tycker om den frågan. Det har inte precis varit riktigt klart.

Vi kan konstatera att det är på gång, men något försenat. Vi fick inte någon uppfattning exakt om tidpunkten. Kommer lagen i höst eller 2013? Lite mera exakta uppgifter skulle vara av intresse för motionärerna. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Beträffande tidtabellen så är det närmare 2013 än under det här året.

Jag undrar om liberalerna anser att det här också kan vara ett sätt att finansiera den sociala servicen i kommunerna? I riket har man en inkomstrelaterad servicesedel där de som har större inkomster kan få en lägre summa på sin servicesedel medan de som har mindre inkomster kan få ett större värde på sina servicesedlar. Många kommuner har ansett att det här är ett bra sätt, att de rikare äldre är med och tar ett större ansvar av den service som man köper. Är det liberalernas syn på det hela?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är säkert en möjlighet att göra på det viset. Liberalerna eftersträvar en så stor flexibilitet som möjligt. Man ska kunna ge den service till medborgarna som man har rätt att förvänta sig, både av socialvården och av hälso- och sjukvården. Vi behöver ha stor flexibilitet, vi behöver ha nya företag och vi behöver ha en stark offentlig sektor. Flexibilitet är det som vi eftersträvar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Men det kan också innebära att det blir en större flexibilitet beträffande intäkter och utgifter för kommunerna i och med att man själv kan bestämma om man vill ha en fast summa på servicesedeln eller om man vill ha servicesedeln inkomstrelaterad. Jag har sett en del kritik bl.a. från fastlandet. Man menar att klienterna får stå för en större del av servicen själv. Det kanske är så som man vill gå vidare i en del kommuner idag när ekonomin minskar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Så är det, den generella välfärden räcker inte till längre, den räcker inte till för alla. Vi har ett stort finansieringsgap, vi har ökande årskullar och färre skattebetalare. Jag tror också att det blir högre självfinansiering i framtiden inom alla områden. Tyvärr ser det ut så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social och miljöutskottet.

 Remiss

6        Digital portal för upphandling

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! I likhet med föregående ärende som handlade om servicesedlar så har det här ärendet också lite som syfte att hjälpa små företagarna. En exakt likadan motion som den här har också Ålands Framtid lämnat in i Mariehamn. Det tar sikte på en digital portal för upphandling.

Förslaget är: ”Landskapsregeringen gör kontinuerligt såväl stora som små inköp av varor och tjänster. I syfte att säkerställa att alla åländska företag får möjlighet att ge offerter på all upphandling, vilket sannolikt skulle sänka inköpskostnaderna för landskapet, så borde alla planerade inköp kontinuerligt utannonseras på landskapsregeringens hemsida.”

Jag har i flera sammanhang blivit upplyst av små företagare som känner att de blir lite på sidan av när landskapsregeringen och Mariehamns stad gör upphandlingar.

Man tittar på nätet och ser vad det finns för utbud, det är den ena delen. Den andra delen är att man tar av de stora aktörerna. Man har också många gånger en riktad upphandling till vissa företag utanför Åland. Jag har också blivit uppmärksammad på att man ifrån myndigheternas sida ibland ringer och begär en prisindikation. Man vill veta vad priset ligger på en speciell vara. Efter att man har fått den prisindikationen så handlar man på nätet. Det är ju inte en korrekt offertförfrågan.

Det här förslaget tar sikte på är att åländska företagare skulle kunna gå in på landskapsregeringens hemsida och utläsa vilken typ av varor som man nu söker från landskapsregeringen. Det kan vara ganska små projekt, det behöver nödvändigtvis inte vara stora projekt.

Som säkert flera lagtingsledamöter vet så finns det redan nu en flik på landskapsregeringens hemsida där det står upphandling. Jag har inte följt den kontinuerligt, men det förefaller som det mest skulle vara elinstallationsarbete, vägprojekt och sådant som bjuds ut, inte upphandling av varor.

Jag tror att det är bra att man börjar här. Många av oss i opposition har först nu tagit del av tilläggsbudgeten. När det gäller e-förvaltning i tilläggsbudgeten så tar man sikte på att man ska ha kommunerna och allt med i det här skedet och det tror jag att är att skjuta sig i foten. Då kanske vi har samma hemsida fortfarande om tio år. Man borde sikta på att se till att man får landskapets IT-organisation och teknik att fungera så bra som möjligt innan man går vidare.

Det är lite samma här, får man det här att fungera bra på landskapets hemsida så kunde man kanske på sikt bygga upp en gemensam portal där alla offentliga instanser som omsorgsförbundet, ÅHS, Jomala kommun eller någon annan offentlig myndighet lägger ut de upphandlingar som man önskar göra. Då kan någon tycka att det här säkert kommer att bli dyrare för kommunerna. Men det tror jag faktiskt inte att det behöver bli, det kan t.o.m. bli tvärtom. Är det en offentlig portal så är det också möjligt att de som vill sälja en vara också kan informera sig om vad som händer och sker.

Det viktiga är att man får en ökad konkurrens och att man inte från myndigheternas sida p.g.a. lättja riktar uppköpen åt ett eller ett annat håll. Det viktiga är att alla åländska företag, likaväl små som stora, skulle se vad man från landskapsregeringens sida tänker upphandla och att man kan se till att man kan ge ett anbud på detta. Det är det som den här motionen tar sikte på.     

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Intentionerna i den här motionen är jättegoda.

 Vi var alla från lagtinget ute med buss och fick en rundvandring i näringslivet. Vi fick höra om bristerna i offentlig upphandling. Det finns också ett examensarbete hos Ålands näringsliv där man har gjort en ganska omfattade och ingående undersökning kring offentlig upphandling där man har påpekat bristerna. Det har den här regeringen tagit fasta på och det finns med i regeringsprogrammet. Jag vill också samtidigt upplysa ltl Eriksson om att det redan finns i omställningsbudgeten att man ska utveckla och förbättra upphandlingsrutinerna i förvaltningen. Det finns med som en särskild punkt just för att det är viktigt att komma till rätta med problematiken i den här frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den detaljen har jag inte sett ännu, men om det är återgivet på det sätt som ltl Carlsson sade så är det väl mera allmänt hållet. Tankarna här är att det ska finnas ett försäljningsfönster där åländska företagare kan gå in och titta om det är något som man t.ex. i sin möbelbutik eller i sin VVS-butik kan ge ett anbud på.

Jag råkade vara med på diskussionen inom datatjänster som Carlsson hänvisade till. Det finns en frustration hos små företagare, man upplever att man blir på sidan om och man får inte ens möjligheter att ge anbud. Det tror jag är viktigt att vi kommer ifrån och det kunde man göra genom en sådan här portal.

Jag hoppas att det här i snabb ordning går igenom finans- och näringsutskottet så att vi kan klubba den här till glädje för alla.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

7        Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Talmannen har översänt presidentframställningen till landskapsregeringen för yttrande i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. Ärendet upptas därför till behandling vid ett senare plenum.

8        Elmarknadslag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16.04.2012.

9        Första tilläggsbudget för år 2012

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 11.04.2012. Tiden för inlämnande av budgetmotioner utlöper tisdagen den 10.04.2012 klockan 12.00.

10      Ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

Vtm Viveka Erikssons m.fl. lagmotion (LM 1/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 16.04.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 11.04.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat. Glad påsk!

Originalfil