Plenum den 4 januari 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 4 januari 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Undantag från kravet på skyddsrum

Landskapsregeringens svar (S 2/2009-2010-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2009-2010)

Remiss. 2

2   Förslag till andra tilläggsbudget för år 2009

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2009-2010)

Remiss. 35

3   Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2008 - 31 oktober 2009

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2009-2010)

Föredras. 40

4   Ålands flagga i Bryssel

Landskapsregeringens svar (EF 4/2009-2010-s)

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 4/2009-2010)

Enda behandling. 43

5   Utformande av åländska förtjänsttecken

Lagutskottets betänkande (LU 9/2009-2010)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 6/2007-2008)

Enda behandling. 48

6   Ny officiell flaggdag

Lagutskottets betänkande (LU 10/2009-2010)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2007-2008)

Plenum slutar. 49

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Herr landshövdingen!

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidentframställningar om bifall till lagarna och förordning om sättande i kraft av, dels avtalet om upplysningar i fråga om skatteärende med Gibraltar, dels protokollet med Singapore för att ändra avtalet om undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatt på inkomst, och dels avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning.

Talmannen

Herr landshövding! Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Meddelande

Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen. Lagtingets sista plenum i januari föreslås bli på onsdagen den 20 januari. Fredagen den 15 januari kl. 9.30 kommer det att hållas en frågestund.

Bordläggning

1      Undantag från kravet på skyddsrum

Landskapsregeringens svar (S 2/2009-2010-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 11 januari 2010. Godkänt.   

Remiss

2      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2009

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Först allmänt om intäkterna och intäktsbilden, det finns inga stora överraskningar i tilläggsbudgeten, den sista 2009, i förhållande till det som regeringen har presenterat i samband med den budgetbehandling som vi hade just före juluppehållet. Det man ändå kan säga är att statens och rikets regering i en kompletterande budgetproposition för år 2010 lite grann har höjt den beräknade inkomsten till staten. Därigenom beräknar man ett förskott för 2010 som är något högre än det tidigare kalkylerade. Man kan notera att det här är den första positiva signalen vad gäller avräkningsbeloppet, som vi har kunnat ta del av under det senaste året. Allt för stora växlar kan givetvis inte dras utifrån det här, osäkerheten finns ännu i den finanskris och den globala lågkonjunktur som vi lever i.

Detaljerna i denna proposition är de som beskrivs här, jag kan nämna några härutöver. Pensionskostnaderna stiger såsom beräknat, såsom beskrivet. Vi måste budgetera för något högre kostnader för det. Fortfarande kommer vi att säkerställa oss om att i den fondering till pensionsfonden som hela tiden sker, vi bibehåller en nettofondering även framöver. Det är landskapsregeringens avsikt. Så sker också nu som bäst. Det behövs lite mer anslag för bostadsbidrag, antalet bostadsbidragsmottagare har ökat och medelbostadsbidraget har också ökat.

Det stora behovet av tilläggsanslag finns på trafikavdelningen gällande nybygget, m/s Skarven, och de kostnader som hör därtill. Vi äskar om ett tilläggsanslag om 1,3 miljoner euro för att finansiera de tilläggskostnader som har uppstått och som kommer att uppstå. Till saken hör dock ändå att regeringen kommer att driva processen vidare för att erhålla de förseningsböter som avtalet reglerar, att vi ska kunna få ta del av de böter som vi anser att ska utbetalas. Det här kommer att ske via en process, förmodligen via en skiljemannadomstol i Stockholm. Beloppet som vi kommer att äska om är högre än de 1,3 miljoner som vi  äskar om som tilläggsanslag, men den processen behöver föras i hamn. I samband med att vi då kan se ökade intäkter ska det budgeteras för skilt.

Det krävs också vissa tilläggsanslag för byggandet av Svibybron. Planeringen kunde inte se de problem och de slutliga byggnadskostnader som detta projekt medför så det kräver ett tilläggsanslag på 450 000 euro. Detaljfrågor om m/s Skarven och kanske om Svibybron kan trafikansvariga ledamoten Thörnroos ge svar på under debatten. Tack!

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Jag ska ställa tilläggsfrågor till trafikministern i samband med mitt anförande, men jag ville veta huruvida finansministern har något besked om vad den löpande dagskostnaden är som förorsakas av Skarven-situationen, en situation som uppstod efter leverans och en planerad trafikstart, därefter har vi haft dubbeltrafik och en del andra driftskostnader som löper. Jag antar att levererande varv inte kommer att ställas till ansvar för allt detta, men har finansministern någon uppfattning om den löpande dagskostnaden som det här kostar åländska skattebetalare idag.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej exakta siffror på det har jag inte, men jag utgår från att ledamoten Thörnroos kan besvara de frågorna. De facto finns det nog vissa dubbelkostnader givetvis i det här skedet. Man har en besättning till det fartyg som bedriver trafiken för närvarande plus det som krävs för att få M/S Skarven i kördugligt skick, men exakta siffror har jag inte i det här läget.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för det svaret. Jag skulle ytterligare vilja föra ett resonemang kring varvets ansvar. Jag antar att det som man kommer att ställa varvet till ansvar för huvudsakligen är investeringskostnader och vissa driftskostnader med anledning av bristfälligheterna i leveransen. Hur är det sedan med det jag var inne på i min första frågeställning, de totala driftskostnaderna som landskapet drabbas av. Finns det kontraktsmässiga underlag för att ställa varvet till ansvar också för en del av dem? 

Landskapsstyrelseledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Eftersom det här inte är mitt specialområde vågar jag inte ge bestämda svar gällande de exakta kontraktsmässiga möjligheterna att ställa varvet till svars, men de stora summorna kommer ändå att beröra de förseningar som finns i leveranstidpunkten. Jag utgår ifrån att man i kontraktsskrivningsögonblicket har bedömt kostnader för förseningar, det finns också andra saker delvis inbakade, så torde ett rimligt resonemang vara. Landskapsstyrelsen har beställt en revision av projektet för att klargöra alla delar i den process som ledde till beställning och den situation som vi har nu med försening och ett fartyg som ännu inte är i drift.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har en fråga om tilläggspengarna för Svibybron. Så länge vi har den finansförvaltning vi har så anser jag att finansministern ska vara så väl insatt i alla anslagen att han eller hon kan svara på frågorna. Norr om Svibybron är vattnet oerhört förorenat och vattensedimenten innehåller mycket tungmetaller. Vad jag förstår av den här ganska summariska motiveringen gäller det alltså balkpålning. Det låter för mig som om man ska ganska långt ner i sedimenten. Det betyder antagligen att gifterna frigörs. Min fråga är om det krävs särskilt miljötillstånd för att utföra åtgärderna som här beskrivs?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Åtgärderna och anslagets dimensionering i det här förslaget utgår från att det krävs tilläggspålning eftersom den ursprungliga planeringen inte visade exakt grundens beskaffenhet och vilken hållbarhet den har. Jag har inte fått sådana signaler om att det krävs ett skilt miljötillstånd för just denna åtgärd eftersom det redan tidigare också krävde ingrepp i de sediment som är och har påståtts vara förgiftade genom utsläpp och sedimentering. Jag har ingen kunskap i dagsläget om att det krävs något speciellt miljötillstånd, men jag kan inte heller bestämt utesluta att det är så. Oberoende har man varit tvungen att röra i sedimentlagren.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Vi har framför oss den sedvanliga städarbudgeten från föregående år 2009. Vi hörde just en fullödig presentation från finansministern. Centern har egentligen inte något att tillägga eftersom vi stöder de förslag som ligger här. Vi håller med om att det är viktigt när det gäller fonderingarna att man bibehåller en nettofondering. Vi vet att pensionskostnaderna inte kommer att minska utan tvärtom att öka med tiden.

Den stora diskussionen är naturligtvis Skarven, den färja man har diskuterat i väldigt många år. Den har planerats väldigt länge för Föglö-trafiken och kom äntligen, men visade sig ha vissa brister, som man nu försöker åtgärda och som kommer att kräva tilläggskostnader. Vi stöder också dem för vi måste se till att vi får den här båten i trafik. Vi hörde också en beskrivning av vad som ska hända så jag behöver inte säga mer än att vi för centerns del hoppas att vi får båten i trafik så att den uppfyller de förväntningar på trafikförbättringar som man avsåg när man skapade detta. Vi tror att slutresultatet blir en bra färja som kan tillfredsställa de trafikbehov som närmast Föglö har och som kan sättas i trafik. Med de här korta kommentarerna vill jag igen säga att centern stöder det. I övrigt avvaktar vi finansutskottets behandling av budgeten och remissdebatten som sådan.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Jag vill från de obundnas sida speciellt lyfta fram tilläggsbudgetens sida 18 där kapitlet handlar om Skarven. Det har varit mycket skriverier om Skarven i tidningarna, om hela processen fram och tillbaka. Vad jag anser att är väldigt viktigt att poängtera är att någon bör bära det politiska ansvaret för hela Skarvenhistorien. Centern har en väldigt stor del i det i och med att man vid beställningen innehade trafikministerposten och än idag innehar trafikministerposten. Nu är det ombytta personer, men det är fortfarande samma parti som innehar posten och som gör att en stor del av hela Skarvensoppan de facto måste tillskrivas centern. Däremot är jag lite fundersam hur ansvaret hos liberalerna är, känner de ett delaktigt ansvar i hela den här affären, det skulle vara intressant att veta hur de ser på det.

När det gäller 1,8 miljoner euro som vi hoppas att vi ska få tillbaka från varvet är jag lite tveksam till om vi kommer att lyckas med den processen i Stockholm. Från varvets sida kommer de säkert att påpeka de förseningar som har uppstått på grund av ombyggnationen. Där har vi ett anslag på 470 000 euro som är tilläggsarbete som har kommit under byggnadstiden. Det är också någonting som behöver klargöras och finansutskottet får titta speciellt på det. Är de ett beslut på enskild föredragning eller är det ett tjänstemannabeslut? Det är verkligen någonting som måste redas ut hur det har gått till för annars kan vi inte från lagtingets sida bevilja tilläggsanslaget, om vi inte vet hur grunderna har uppkommit. Det får inte gå till på det viset.

På personalkostnader står det 130 000 och det kanske trafikministern kan svara på. Är det så att det är full personal som går i standby och väntar på att börja trafikera med Skarven idag? När kan man tänka sig att göra en omplacering av dem om det här drar ut på tiden? Det är också någonting som vi undrar över. Dessutom har vi driftskostnader som bunker och inventarier. Vad är det för inventarier? 246 000 euro, det skulle också vara intressant att veta. Det finns väldigt många frågetecken ännu som jag hoppas att vi får klarhet i efter att finansutskottet har tittat djupare på budgeten. Jag kan också nämna att Ålandsdagarna i Helsingfors ledde till en prickning av tjänstemannen för att hon inte hade hållit sig inom budgetramarna.  Här är det en utredning på gång. Jag tror att vi i lagtinget skulle behöva ta del av den utredning som pågår för att vi ska kunna ta ett bra beslut när det gäller Skarvens tilläggsanslag.

Går vi vidare till nästa har vi de berömda asfalthögarna. Från de obundnas sida har vi den åsikten att landskapet bör följa samma lagstiftning när det gäller miljötillstånd som det fordras från de privata. Det tror jag att jag får medhåll från salen att det är så det ska gå till. Jag hoppas verkligen att vi ska få en lösning på de bitarna.

Tittar vi vidare är det en sak som finansminister Perämaa kanske kan svara på. Det gäller finansieringslånet på sid 21. Där står ett tilläggsanslag på 18,6 miljoner plus 2 miljoner, det blir ca 20 miljoner för att reda upp bokslutsåret 2009. Vi har redan konstaterat att vi har ett back för budgeten 2010 som visar 70 miljoner, vi tar 20 miljoner från utjämningsfonden och 50 miljoner lånar vi av egna pengar. Nu lånar vi av egna pengar igen, 20 miljoner för 2009. Hur länge kommer pengarna egentligen att räcka om det kommer en likadan tilläggsbudget för 2010? Kommer vi att ha pengar ännu 2011 eller kommer vi redan 2011 att vara tvungna att ta externfinansiering. Det skulle vara intressant att veta.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej, enligt den ekonomiska planläggning landskapsregeringen har lagt och presenterat i samband med budgeten ska vi klara av att hantera ekonomin utan extern upptagning av lån fram till 2012 som vi har sagt. Målsättningen är att budgeten ska vara i balans senast året därefter. Om finanskrisen och den globala lågkonjunkturen utvecklas ungefär som man nu bedömer att den ska göra, ska det inte krävas externt lån. Det här är en budgetteknisk post som motsvarar det som beskrivits i den ekonomiska planeringen sedan tidigare.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack herr talman! Så jag kan i princip tolka det att en dylik post på 20 eller 30 miljoner kommer vi inte att få se om ett år när det gäller budgeten för år 2010. Det som idag är fastslaget det tror finansminister Perämaa att kommer att hålla. En dylik post kommer vi inte att se?

Landskapsstyrelseledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Givetvis står jag och landskapsregeringen bakom den ekonomiska planering som vi har lagt i och med att vi presenterade budgeten för 2010.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Nordberg ville att vi skulle diskutera det politiska ansvaret för beställningen av Skarven, om vi fortfarande kallar den för beställning med tanke på att det är oklart om och när den är i drift. Är det inte bäst, ledamot Nordberg, att vi här och nu har att ta ställning till och bevilja pengar så att vi får Skarven i drift, eller hur. Sedan följer det politiska efterspelet där vi får granska dels hur landskapsregeringen kan hantera förseningsböterna och dels vilka åtgärder som blir nödvändiga på tjänstemannanivå på grund av brister i tillsyn etc. Den politiska delen blir ett resultat av helheten när vi har allting på bordet. Det kanske är lite tidigt att diskutera politiken i Skarvenaffären.

Ltl Mika Nordberg, replik

Ja, jag tycker att om man kommer och begär mera pengar så måste man fråga sig hur det kommer sig att de pengar som man redan har fått inte har räckt till. Vi har de facto en tilläggsbeställning som har skett under själva byggnationstiden och som nästan är på en halv miljon euro. Då är det helt på sin plats att fråga sig om beställningen är gjord på ett politiskt korrekt sätt. Det måste man få fråga sig.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Det är klart att ledamot Nordberg och alla andra har rätt att ställa frågor och vi har rätt att begära pappren på bordet, men är det inte nu dags att först få Skarven i sjödugligt skick så att inte tredje man fortsätter att bli lidande av de här olustiga efterspelen som finns. Sedan får vi ta ställning till allt det som är politik, men inte blanda in politiken nu när vi ska försöka få Skaren i trafik.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Ja, jag tror inte att vi kan skilja på politik när vi står i lagtingets sal. Det här huset ska väl handla om politik eller hur. För mig är det politik att man kan gå tillväga på det här sättet, att man inte gör såsom det är beslutat. Vad jag har förstått är det här inte ett beslut som är i enlighet med hur det borde ha gått till. Tittar vi med allmänhetens ögon som ser på den här saken utifrån tror jag att det är många som ställer sig frågan om det här har gått politiskt rätt till. Jag ville framföra det, jag ställer mig i den raden också och jag tycker att jag har rätt att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Ja även landskapsregeringen har ställt sig den frågan hur det är möjligt att vi nu ska presentera en tilläggsnota på 1,3 miljoner. Det här varseblev vi i höstas och ställde också samma fråga som ledamoten gör här: Har allting gått rätt till? För att med säkerhet klargöra det tillsattes en intern utredning av förvaltningschefen och den förväntas bli färdig inom januari, inom denna månad. Där kommer ett klargörande, huruvida allting har gått rätt till eller inte. När det sedan gäller förseningsböterna tror jag nästan att jag får återkomma i nästa replik.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Det var just den utredningen som minister Thörnroos var inne på, som jag hoppas att finansutskottet kommer att kunna ta del utav. Det kommer också att klargöras i deras betänkande hur detta har kunnat uppstå och hur vi ska gå vidare. Jag ser fram emot att få läsa finansutskottets betänkande när de förhoppningsvis har fått ta del av utredningen.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! När det gäller förseningsböterna är de kopplade till en viss tidsaspekt och i och med att vi har gått över den tiden med råge så inverkar inte de tilläggsarbeten som har utförts i en negativ riktning. Den 30 december var vi för sista gången i kontakt med varvet och sade: Snälla, svara, ska vi försöka lösa det här tillsammans eller vill ni att vi går till domstol? Man har tid på sig till den 8 januari att lämna ett besked. Därefter kommer skiljeförfaringsprocessen att inledas i Stockholm.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Ja, vi får hoppas på det bästa. Jag önskar trafikministern all lycka i det här. De facto är det ju förstås så att när man beställer ett fartyg så har man en viss tidsaspekt när det ska vara klart. Om det under tiden kommer ombyggnationer, som t ex täckningen av färjan, kan den ju inte hålla. Om man har beställt en färja med öppet bildäck och det under processens gång bestäms att det ska vara en täckt färja, då är det absolut så att tidsramen som man ställde upp när man tecknade kontraktet och beställde färjan, den kan inte vara densamma eftersom det tar en tid att bygga ett tak på färjan. Jag önskar minister Thörnroos all lycka och välgång och jag hoppas att vi får se 1,8 miljoner, men jag är mycket skeptisk att det går så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tänkte ta upp tre principiella resonemang. Det första gäller systemet med den s k städarbudgeten och vårt nuvarande finansförvaltningssystem, sedan vill jag också beröra Alandica och Skarven ur ett offentligt upphandlingsperspektiv. Till sist vill jag säga något om sysselsättningsläget och den stabiliseringspolitik som vi skulle ha behövt ha för länge sedan.

Låt mig börja med städarbudget. Det vittnar om ett alltför gammalmodigt finansförvaltningssystem. Det här är ett mer eller mindre fullbordat faktum. Lagtinget kommer att stå här och utkräva ansvar och det blir några rubriker i media, befolkningen upprörs och sedan klubbas det antagligen enhälligt. Inga större förändringar i systemet har gjorts. En hel del av bristerna är trots allt inte bara några mänskliga tillkortakommanden utan det är frågan om allvarliga system som inte reformerats i tid och som fortfarande bibehålls. Städarbudgeten kommer sig mycket av att de avdelningschefer som har ansvar för olika verksamheter inte samtidigt har ekonomiskt ansvar för sin verksamhet. Man får sig tilldelad en budget och en kostnadsram och när året närmar sig sitt slut så för att säkerställa sig att man åtminstone får lika mycket pengar som föregående år försöker man göra sig av med pengarna.

Den här typen av finansförvaltning uppmuntrar inte till sparsamhet och effektivitet utan den innebär att man ska ”slösa” för att kunna bibehålla sina anslag i nästa års budget. Nu har vi spartider så regeringen griper in ganska mycket, men principen kvarstår i alla fall. Man ska visa på de olika avdelningarna att man har stora utgifter och att det krävs att man får finansiering för dem. I kommunerna tror jag inte att de har ett sådant här system. De kommer sig av att finansförvaltningen här är centraliserad till en avdelning och den håller tydligen stenhårt i den ekonomiska styrningen av verksamheterna. Det är gammalmodigt, ineffektivt och det är inte ett sådant system som vi behöver. Den här situation har många gånger varit på tapeten och det har sagts att vi måste ändra vår finansförvaltningslag. Det har också sagts att det är på kommande en ny sådan, men det dröjer.

En sådan här finansförvaltning är förödande under en tid som den som vi har nu. Istället borde man kunna delegera ett betydligt mera ekonomiskt ansvar ute i förvaltningarna. Cheferna skulle ha ett tydligt resultatansvar och vi skulle syssla med att besluta om de övergripande målen. Regeringen skulle ha rätt att på basen av det styra verksamheterna. Det här gammalmodiga, ineffektiva systemet borde vi komma bort ifrån, lagtinget borde besluta om det. Istället förstärker man finansförvaltningen att gå i helt motsatt riktning än det som åtminstone vi tycker att är modernt och effektivt.

Herr talman, att ha så mycket kommentarer om de här summorna, överskridningarna, lönar sig föga. Däremot kan man ändå tycka en hel del. Jag tänkte tycka en del om offentlig upphandling.

En av de verkligt aktiva institutionerna i vårt landskap vad gäller den offentliga ekonomin är Ålands handelskammare. De har kommit med en rad intressanta rapporter de senaste åren. Det är synd att de inte läses mera och det är synd att de inte tas på allvar. I augusti kom de med en rapport om den offentliga upphandlingen på Åland. Den är gjord av en ung man som heter Magnus Högnäs, jag hoppas att utskottet hör honom så att han får uppmärksamhet för sitt arbete. Den har givits ut av handelskammaren och den heter ”Den diffusa upphandlingen. En kartläggning av offentlig upphandling på Åland”.

Om vi tittar på budgeten tänker jag inte gå på driftsanslagen utan på två investeringar, dvs. Alandica och Skarven. Ingen har överhuvudtaget kommenterat Alandica, det kanske kommer. Finansministern berörde det inte med ett ord. Man säger att nu är väl folk glada och nöjda, nu bryr vi oss inte om att det här dessvärre har överstigit budgeten betydligt. Jag tycker att utskottet borde ta sig en funderare på hur upphandlingen har skett i de här båda fallen. Det skulle vara lärorikt mot bakgrunden av rapporten. På Åland är de så, tack och lov genom att vi hör till EU, att vi har blivit tvungna att lagstifta om offentlig upphandling, men det gäller bara över vissa av EU fastställda tröskelvärden och de är ganska höga med tanke på landskapets och kommunernas ekonomi. Det gäller i första hand investeringar.

Under den här nivån är det mest direkt upphandling som gäller eller att i stöd av regelverk som liknar lagstiftningen ganska mycket göra upphandlingar. Det finns alltså ett visst regelverk fastän det inte är lag, inte i alla kommuner, men landskapet har det. Det räcker inte med det utan det måste också finnas kompetens för att göra dessa upphandlingar. Den här rapporten visar vilken kritik de upphandlande enheterna får av leverantörerna, i det här fallet byggarna. Det är typiskt att alla de som har blivit hörda påstår att det saknas kompetens och kunnande inom förvaltningen, man vet helt enkelt inte alla gånger vad man ska upphandla. Det mest typiska exemplet på det är väl bokningssystemet för färjorna. Det känner vi alla plågsamt väl till. Det skulle vara intressant att veta om det någonsin kommer att fungera. Det var i början av 2000-talet som vi beslöt att vi skulle upphandla ett sådant här system och sedan har det varit på tapeten flera gånger. Man har utkrävt ansvar och att det ska fungera och allt detta har upprepats i det oändliga, men tydligen har man upphandlat något som inte går att använda.

Ett annat exempel är datoriseringen av lagtinget. Det är väldigt svårt eftersom det inte finns datorprogram för parlament. Man måste skapa något eget som man måste upphandla. Det verkar jättesvårt. Det stupar ofta på det. Nå ja, det är ett väldigt udda exempel, men om man tar upphandlingen av stora investeringar som Alandica så säger leverantören att det saknas kompetens i förvaltningen, det är för korta anbudstider och förfrågningsunderlaget är för dåligt. Det här är generellt. Man kan också säga att leverantörerna bär ett visst ansvar eftersom de kanske inte tillräckligt tydligt informerar om vad det är de har att sälja.

I alla fall, otydligheten och bristen på regelverk och kompetens leder till dyra och kvalitetsmässigt dåliga lösningar plus att det leder till att vi har en alltför svag rättssäkerhet inom det här området. En anbudsgivare som tycker att den har blivit felbehandlad kan inte få sitt fall rättsligt prövat. Då hänvisas man till marknadsdomstolen och man hänvisar till upphandlingsdirektiv och lagar. De säger: ”Nej, vi kan inte ta ställning till det här, det är alldeles för komplicerat med den åländska lagstiftningen”. De skjuter ifrån sig med båda händer. Går man till förvaltningsdomstolen här och hänvisar till upphandlingslagen säger de: ”Nej, vi har inte med upphandlingslagen att göra, ni måste gå till marknadsdomstolen”. Bästa vänner, vi har en lagstiftning vars rättssäkerhet är otroligt dålig inom den här sektorn.

Nå hur går det då till. Ja, det finns en ganska bra beskrivning här om hur det kan gå till. Jag ska citera en sagesman i den här frågan: ”Tyvärr är det så att i synnerhet i byggbranschen försöker man ge ett billigt anbud och sedan om man får jobbet börjar man lusläsa alla dokument och sedan börjar man komma med krav på tilläggskostnader”. Ja, det är nästan så att det ligger i systemet att man har ett lågt pris och så kör man tillägg istället. Bästa vänner, jag tycker att det verkar precis så med Alandica. Lagtinget beslöt ursprungligen att det skulle kosta 15 miljoner, sedan måste man justera det till 16,5 eftersom det ansågs orimligt att få det för 15 och nu är vi just uppe i snart 18 miljoner. Byggaren har på grund av, eventuellt, dåligt underlag krävt och fått dessa 1,5 miljoner till. Det här är ett lysande exempel på hur det inte borde vara.

Vem är det då som bär ansvar för den här överskridningen? Är det ingen? Är det den ansvariga politikern? Är det tjänstemannen? Är det de dåliga styrdokumenten och regelverken som vi har? 1,5 miljon är inte lite pengar, kära vänner. Det är tio miljoner gamla mark skulle före detta finansministern Lasse Wiklöf ha sagt. Tio miljoner gamla mark. Jag tycker att utskottet ska titta på Alandica. Vi tycker förstås alla att det är bra att det finns. Det handlar inte om det utan det är frågan om upphandlingen och hur den gick till. Särskilt borde man titta på vilka övriga anbud som kom in och i vilken relation till det slutliga priset de står idag. Där finns det mycket att bita i om vi vill ha ett ekonomiskt fungerande system vad gäller offentlig finansförvaltning.

Med Skarven är det ytterst oklart nu. Vi får väl avvakta utredningarna osv. men själva upphandlingen kan man titta på. Hur gick den till? Vad har skett efter att man har skrivit på kontraktet? Har det gjorts mycket ändringar, på vilka grunder, av vem? Min önskan är att finansutskottet greppar dessa frågor utgående från handelskammarens rapport.

Sedan, herr talman, arbetslösheten ökar. Det här är förstås en budget som gäller för 2009. Vi är från socialdemokraterna väldigt tveksamma till de åtgärder man har kommit med i budgeten. Vi önskade ju redan förra året i samband med städarbudgeten att man skulle ha diskuterat stimulansåtgärder och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Bland det effektivaste är ändå att stimulera byggbranschen. Nu har man sagt att man ska bygga sjöfartsmuséet och man ska bygga sjukhuset. Det är säkert bra, men är det tillräckligt. Man kan också fråga sig om det är stimulans om ett åländskt byggföretag anställer alla arbetare från något annat ställe eller via något annat företag. Är det bra stimulans?

Nej, vi tror mera på att man ska inleda ganska omfattande reparationsarbeten. Den som följer med utvecklingen både västan och östan ser att regeringarna har gått in för att bevilja pengar för rotavdrag, som man kallar det i Sverige. Under lågkonjunktur har man råd att renovera, det gör man inte när det är högkonjunktur. Det ger mycket arbete åt småföretag. Ett stort bygge sysselsätter inte de små utan då är det mycket mera troligt att det kommer in arbetskraft till Åland som är uppköpt utifrån. De åländska företag som har byggarbetare kan inte sätta alla kontinuerligt på ett storbygge utan de behöver också små byggen.

Jag skulle hoppas att utskottet skulle ge regeringen råg i ryggen att ta fram medel för att öka sysselsättningen inom byggbranschen det här året när vi ser arbetslösheten öka. På rikssidan ger man också pengar för stambyten, bidrag, hisstödet borde nödvändigtvis komma till stånd så att man skulle kunna bygga hissar för att underlätta för gamla att bo kvar hemma. Det är mycket arbete, men det är ju det vi är valda för att göra i det här sammanhanget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var ett intressant resonemang som ledamoten Sundback förde om den bristfälliga upphandlingen. Jag håller med mycket av det som sades, man har lärt sig i byggsektorn att man kan ge ett billigt anbud. Ofta är anbudsunderlaget så pass bristfälligt att det är ganska lätt att komma med tilläggskrav. Jag delar den uppfattningen. En sak som ledamoten Sundback inte nämnde och som jag däremot har uppmärksammat är att man från enheter inom landskapsförvaltningen sätter igång projekt trots att man vet att anslagen inte kommer att räcka till inventarier, altaner och vad det nu vara må. Resonemanget är intressant och jag hoppas att finansutskottet kan fördjupa sig ytterligare i det. Angående rotavdraget är det min uppfattning att vi har haft det systemet 2-3 år redan, så det finns.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, om det förekommer att man sätter igång projekt som inte är totalfinansierade fungerar inte finansförvaltningen. Det borde vara uteslutet, men systemet som vi har är lite så att den högra handen inte vet vad den vänstra gör. Det inte blir några påföljder utan det blir städarbudgeten och oj, oj, oj nu gick det så här igen. Hur kunde det gå så? Pang så är klubban slagen och så är det nästa projekt. Jag anser att det är ett väldigt bra exempel på det dåliga finansförvaltningssystem vi har, så det borde vi få stopp på. Det som också är väldigt tråkigt är att man stirrar sig blind på priset, man förverkligar ett annat projekt än det som ursprungligen var utbjudet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är intressant och glädjande att ledamoten Sundback omfattar den stimulanspolitik som landskapsregeringen har lagt i och med budgetförslaget för 2010. Vi kunde redovisa att vi har väldigt höga investeringsnivåer för de kommande åren för att till den delen försäkra oss om att vi inte får en onödigt hög arbetslöshet här på Åland lokalt under lågkonjunkturen. Jag håller med i resonemangen om att renoveringarna är ett arbetsintensivt sätt att bygga och det gynnar säkert den lokala arbetsmarknaden. Därav också förslaget att renovera självstyrelsegården. Finansutskottet och lagtinget gav ju sitt bifall till det, men bedömde att situationen just nu att sätta igång projektet ännu inte är mogen så man måste avvakta konjunkturutvecklingen och göra de rätta besluten och investera under lågkonjunkturen. Det gynnar sysselsättningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, minister Perämaa utnyttjar resonemanget när han tar upp det här med om- och tillbyggnad av landskapsförvaltningen. Det är inte det jag menar med renoveringar. Hans perspektiv är fortfarande landskapets budget. Det är inte en riktig stabiliseringspolitik utan då är man mera inriktad på hela samhället och på näringslivets behov. Där finns det ganska stora brister i den här budgeten. Landskapets om- och tillbyggnad är som oppositionen, vissa av oss i alla fall, anser, en dålig renovering och tillbyggnad. Man har ju kvar en hel del kostnader ute på stan där man hyr upp fastigheter istället för att samla allting under ett tak.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Att tömma de privata fastigheterna på hyresgäster, vilket man skulle göra om landskapet tar bort sin verksamhet därifrån, är inte heller särdeles lyckosamt under en lågkonjunktur. Nog om den diskussionen. Jag tror, precis som ledamot Sundback sade, att det är en fördel om vi under den tid lågkonjunkturen varar, den kommer att vara några år, också kommer att kunna sätta pengar på de fastigheter vi har just på grund av den effekt den har på arbetsmarknaden och byggsektorn speciellt. Vad gäller rotavdraget, de möjligheter finns de facto i och med det ekonomiska system vi har via rikets budget. Vi har marknadsfört den möjligheten också från landskapsregeringens sida, ett mycket bra instrument. Jag hoppas att befolkningen ska utnyttja det ännu mer.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det måste nog till en mycket effektivare information. Det visade sig häromdagen när man läste en av tidningarna att skattebetalarna inte ens utnyttjar hushållsavdraget i någon större omfattning. Det krävs mycket information.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ltl Barbro Sundback hade ett intressant resonemang i upphandlingsfrågorna. Det är stora pengar det handlar om alltid när vi ska göra våra investeringar och det här har vi diskuterat flera gånger i finansutskottet. Jag minns när vi behandlade budgeten för 2009, förra året, då hade vi rätt ingående diskussioner runt det. Det handlar om flera olika saker, men framför allt måste man ha kompetens för att göra bra upphandlingar. Om jag inte missminner mig uppmanade vi också landskapsregeringen att titta över om t ex finansavdelningen inte kunde ha en stödjande funktion när det gäller upphandlingar till övriga avdelningar. Det kan vara ett sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja att förnya systemet är säkert nödvändigt. Man borde slå fast, om man vill ha den modellen att upphandlingen ska centralstyras. Eftersom all ekonomisk styrning överhuvudtaget i det nuvarande systemet är sådant borde det kanske vara naturligt. Jag tror inte att det räcker med att bara uppmana utan det måste göras verkliga systemförändringar. Det är bra att utskottet har diskuterat det och nu finns den riktigt fina utredningen att titta på. Det är egentligen också ur rättssäkerhets synpunkt ohållbart att vi har ett sådant här system. De anbudsgivare, leverantörer, som tycker sig ha blivit fel behandlade kan inte pröva sin sak i domstol överhuvudtaget.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Nej, jag talar inte för en centralisering utan att försöka utnyttja den kompetens som finns. Tittar man på små avdelningar finns kanske inte den kompetensen som behövs när man ska göra en svår upphandling. Då kan en möjlighet vara att man drar nytta av all den kompetens som finns i det här huset. Ett annat alternativ är naturligtvis att man också utnyttjar utomstående expertis för att göra bra avhandlingar. Vi vet att det är det viktigaste för att man ska kunna få en investering utförd på det sätt som det är tänkt, både kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Det finns flera olika alternativ. Vi kommer säkert att diskutera det här igen. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag är glad att utskottets ordförande tar den här frågan på allvar och jag hoppas att man kommer med konkreta förslag så att vi kan fatta beslut, samtidigt som jag hoppas att man analyserar detta med Alandica speciellt och tittar på de anbud som lämnades in då. Det måste väl kännas ganska bittert för dem som lämnade in anbud, jag vet inte vad de låg på, om de var under det slutliga priset nu, men det skulle vara ett intressant exempel på att granska närmare den här bristen. Det är inte bara själva kompetensen att upphandla utan det är också underlagsmaterialet, tillräckliga tider osv. Det är det centrala. Det finns en fixering vid priset idag, man tror att man måste ta det billigaste och det är tyvärr också det som kvalitativt oftast är det sämsta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Den här tilläggsbudgeten redovisar att likviditetsnedgången för 2009 ytterligare späds på med 20 miljoner euro och det är känt från tidigare. Det som däremot inte heller i den här tilläggsbudgeten redovisas för närmare och som jag hoppas att finansutskottet ska fortsätta sin analys av, är den långsiktiga nivån på klumpsumman. Den kan man mer och mer i riksbudgeten läsa sig till och de kalkyler man har där för de kommande åren när det gäller statens inkomster, inklusive lån och allt annat, men också utan lån, det som är underlaget för vår klumpsumma. Jag hoppas att finansutskottet vill titta på det så att vi får en säkrare uppfattning så fort som möjligt här i lagtinget om den långsiktiga nivån på det nuvarande ekonomiska systemet.

Landskapsregeringen begär 1,3 miljoner euro till för m/s Skarven. Det har redovisats för i detaljbudgeten på olika sätt. Jag hoppas att trafikminister Veronica Thörnroos begär ordet i den här frågan och redogör mer i detalj för situationen. Vi har i vår grupp legat lågt i den här frågan i väntan på mera sakinformation och det börjar nu bli dags att leverera den till oss och till medborgarna. Det har gått så pass lång tid sedan leveranstiden så man bör ha de flesta fakta på bordet, om man har en bra förvaltning i den här frågan.

Vi har för det första, som jag i en replik med finansministern begärde, en redogörelse över dagsdriftskostnaden jämfört med den situationen om Skarven skulle ha kommit i trafik som beräknat efter leverans. Inte de tidigare kalkylerna utan efter leverans och att man räknade med att båten skulle kompletteras på flera olika sätt förrän den skulle sättas in på sin ordinarie Föglölinje. Det fanns ingen klar datum för det. Efter det har man betydande kostnader, man har en extra trafik att betala, man har dubbla besättningar, på det fartyg som trafikerar plus på Skarven. Det här är oredovisat för hur mycket kostnader detta drar. Man har utredningskostnader av olika slag. Vi känner till både ASCE utredningen och Viking Line utredningen och det finns säkert andra utredningar också.

Man börjar komma in i en situation när man har jurister i arbetet och det kostar jättemycket, juristerna brukar förtjänar bra. Här blir det nu en juridisk process framöver och man vet inte detaljerna runt det, men den processen kommer att kosta ganska mycket, som möjligen slutar i att varvet inte har förmåga att betala helt enkelt utan vi får ändå stå för kostnaden. Då drar vi på oss tilläggskostnader utöver de kostnader vi redan har haft. Den tidsförsening det innebär att inte få fartyget i trafik enligt plan innebär per automatik ytterligare personalkostnader genom att de schema man har för förändring i personalen när man ändrar på trafiken förskjuts. Det betyder att man måste göra nya scheman och nya scheman och det betyder sedan löpande tilläggskostnader för all försening man har i sin egen planering. Det skulle jag vilja att trafikministern redogör för här inför lagtinget nu, det är hög tid att vi får en sådan information, både vi och medborgarna.

Den andra frågan jag var inne på var varvets ansvar för den här typen av kostnader. De är inte alls redovisade här och inte heller varvets ansvar. Finansministern gjorde en hänvisning till trafikministern och jag hoppas att vi kan få den informationen här. Det är klart att det ska redovisas inför finansutskottet och det förutsätter jag att det görs, men om man för så här stora pengar i en tilläggsbudget till lagtinget bör man ha fakta på bordet för pleniredovisning.

En annan sak som har bekymrat oss i vår grupp är det personella ansvaret för det som har inträffat. Vi har den remarkabla beställningen av en överbyggnad, som inte bara medför kostnader i sig utan den förskjuter tyngdpunkten på fartyget så att lastkapaciteten förändras. Den innebär också nya säkerhetskrav på fartyget när man får ett täckt bildäck och många andra problem i sammanhanget. Här har hänvisats, jag tror att det var ledamoten Nordberg, till fallet om näringsavdelningen i samband med Helsingforsdagarna. Det var en remarkabel misshandel som skedde då av en person som inte var huvudskyldig. Nu har vi lite svårt att förstå varför avdelningschefen och andra inte skulle ha något ansvar alls i det här sammanhanget. Det är väsentligt att man kommer fram med utredningar om det. Vad jag förstod i ett tidigare replikskifte kommer det inom januari att redovisas den typen av frågor. Det inkluderar inte bara det politiska ansvaret utan också chefsansvaret.

Ytterligare en frågeställning som trafikministern bör besvara inför plenum är vilka anteckningar som gjorts i mottagningsprotokollet när fartyget togs emot. Det blir helt avgörande för den kommande juridiska processen, vilka anteckningar som i samband med mottagandet har gjorts gemensamt eller ensidigt från den ena eller andra partens sida och som sedan kan användas som underlag när man ska bedöma hur leverantörerna uppföljt leveranskontraktet, alltså beställningen. Har landskapregeringen inte gjort några anteckningar om försening eller om brister i leveransen, brister i produkten, har man en betydligt sämre ställning än om man har gjort anteckningar. Det bör naturligtvis trafikministern känna till, vilka anteckningar som är gjorda. Eller ska jag säga så här: I förhållande till beställningskontraktet hur har landskapsregeringen följt upp de möjligheter man där ges för att få ersättning för försening och brister i leveransen genom skriftliga noteringar från landskapsregeringens sida gentemot leverantören. Det får räcka när det gäller Skarven.

Några detaljer till vill jag notera inför finansutskottets behandling. På sidan 11 har vi de kraftiga utökningar av pensioner och familjepensioner med en miljon, alltså en 5½ procents ökning som inte är prognostiserad. Det förvånar mig, det ställer landskapsförvaltningen och oss här inför ett självklart krav som jag hoppas att finansutskottet ska ta sig an. Det här är en alldeles klar varningssignal inför det som komma skall när det gäller pensionerna. Det ökar långt, långt utöver det som är prognostiserat. Det är inget prognosfel utan det är helt enkelt så att antalet personer har ökat betydligt mera än vad man har planerat. Det förvånar verkligen att det här inte har kunnat beräknas. Därför vill jag att finansutskottet beställer en prognos för de kommande tio åren så att man har en någorlunda hållbar beräkning av hur landskapets pensionsutgifter kommer att utvecklas. Det har att göra med det som tidigare har diskuterats i andra debatter om behovet av fondens tillväxt.

Ytterligare är det något förvånande på sidan 15 under Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten att man lägger till medel för dem som blir arbetslösa,  det är bra, men inte är det bara det som är AMS-problematik i det här sammanhanget. Det är också att tillse att där det finns behov av arbetskraft, det tycker jag att vi har inom åtskilliga sektorer, att det också sker en utveckling. Det innebär en god möjlighet i lågkonjunkturen för Åland att expandera sin befolkning, att få inflyttning fortsättningsvis av kunnigt folk som vi har nytta av i vårt arbets- och näringsliv. Vad gör landskapsregeringen då? Jo, med hänvisning till att man behöver mera pengar till arbetslösheten drar man ner anslaget för Arbeta och bo på Åland, för just detta att få hit folk som behövs. Det är en logik som åtminstone inte jag kan förstå och som jag hoppas att finansutskottet funderar på om de kan förstå.

Avslutningsvis, herr talman, på sidan 18 längst ner finns Svibybanken. Där har vi igen en förvaltningsfråga inom trafikavdelningen, fru trafikminister. Hur kan det vara möjligt att man börjar ett sådant projekt utan att man har tillräckliga geotekniska undersökningar? Jag förstår inte. Det är självklart att man måste borra tillräckligt både norr och söder om den bank man avser att bygga. Det har vi väl alla lärt oss i många sammanhang, men här har man inte gjort det utan man har gjort ofullständiga borrningar, geotekniska undersökningar, som man sedermera har kompletterat när man ser att allt inte står rätt till. Det är faktiskt dilettantiskt, det är riktigt illa att det är på det här sättet och en förklaring till hur man förvaltningsmässigt kan slarva på det här sättet är nödvändig. Tack.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Först tänkte jag ta upp den långsiktiga nivån på avräkningsbeloppet och sedan tänkte jag också säga några ord om pensionsfonden. När de gäller avräkningsbeloppet gjorde vi senast i budgetbehandlingen en noggrann kontroll av det med finansministeriet. Jag vet att jag berättade när vi behandlade vårt betänkande, att de uppgifter vi har fått fram visar att de uppgifter som regeringen har använt sig av i den långsiktiga prognosen inte är glädjande. Vi har nogsamt följt med detta och vi kommer att fortsätta göra det, så gott det går. Arbetet på att försöka höja klumpsumman är igångsatt.

När det gäller pensionsfonden, pensionskostnaderna, så har vi diskuterat dem nästan vid varje betänkande. Jag återkommer till dem i nästa replik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När de gäller den långsiktiga nivån på klumpsumman är det ett fortlöpande arbete som måste ske eftersom man i riket har ett fortlöpande arbete på det. Det är klart att man inte vet vad som händer efter nästa val i riket så på det sättet finns det en osäkerhet. Finansministeriet är ett synnerligen starkt ministerium när det gäller politiken i Finland och man kan ganska långt lita på dem, men inte kan de heller bedöma vad nästa regering bestämmer när det gäller beskattningen i landet. Det är viktigt att man vid varje tilläggsbudget från finansutskottets sida gör den här uppföljningen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ja, det var ungefär så jag ville säga också, vi undersöker det så gott vi bara kan. När det gäller pensionsfonden, pensionskostnaderna, så har de diskuterats vid flera tillfällen. Vi har hört folk och vi vet att vi har två olika pensionssystem, det gamla och det nya. Vi har fått reda på att i dagens läge, med den information man har av det gamla systemet, ska det rätt väl gå att prognostisera det. Finansutskottet har beställt en sådan prognos. Om jag kommer ihåg rätt så ställde vi frågan också nu i budgetbehandlingen och fick till svar att man håller på och arbetar på det och den ska komma. Den är jätteviktig.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är bra att höra. Vi inväntar den informationen. Det är lite bekymmersamt om det är som ltl Eliasson säger att det har varit uppe tidigare nästan varje gång det har varit en budget och ändå ser man den här missberäkningen, som är förvånansvärt stor. Det gör att tilltron till prognosmakeriet sjunker. Jag hoppas att ni ställer höga krav när ni får den rapport som ledamot Eliasson angav att är på kommande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag har vid flera budgetbehandlingar lyft upp pensionsfonden och särskilt efter den 1.1.2008 när lagen förändrades och när man även minskade inbetalningsgraden från 22 procent till 17 procent, samtidigt som vi ser att antalet pensionstagare ökar. Det som ltl Eliasson nämnde är ett väldigt viktigt arbete för det ger en långsiktig bild av hur fonden ska klara av sina åtaganden och fungera ännu i 30 år framåt. Ansvaret att det blir en kvalitativ prognos och en kvalitativ rapport som lagtinget får åvilar landskapsregeringen och framför allt finansministern.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi kan vara överens om det. Det som förvånar mig jättemycket är att man är i ett system som man är på väg ur och man känner till namnet och utseendet på nästan alla människor som kommer till i systemet. Vad man inte vet är avgången ur pensionssystemet, folk avlider, men tillkommande pensionärer har man en väldigt klar bild av. Det är klart att vissa kommer att sluta tidigare och andra kommer att sluta senare, men det borde inte vara en så väldigt svår vetenskap, särskilt inte när man är på väg ur ett system. Det är nästan statiskt medan alla nya arbetstagare är i ett nytt system och de är betydligt svårare att prognostisera.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det kan man fråga sig. Det är bra om finansutskottet också tittar på hur man räknar ut det här och hur det kan bli sådana här förändringar. Jag intresserar mig för den här fonden och jag deltar gärna i en sådan analys.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! När det gäller ledamoten Roger Janssons anförande måste jag försöka erinra mig själv om att jag sitter i ett lagting. Det kändes tidvis mer som att stå inför en domstol, någon sorts form av räfst och rättarting, speciellt när det gäller Skarven, men jag ber att få återkomma till ett huvudanförande när det gäller Skarven. När det gäller Svibybron efterfrågades det om det inte fanns tillräckliga geografiska kunskaper. Kan det vara så?

(Från salen Ltl Roger Jansson: Nej, geotekniska).

Geotekniska var det, jag ber om ursäkt, geotekniska kunskaper på trafikavdelningen, och det tror jag att det finns. Jag har full tilltro till de personer som sysselsätter sig med detta, men det är också en fråga om ekonomi. Hur mycket resurser man ska sätta på förberedande undersökningar och hur mycket man inte ska sätta. Även om man skulle ha nästan obegränsade resurser finns det ändå vissa saker som inte går att förutse.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Om jag hade varit jurist, vilket jag inte är, och uppträtt i en domstol hade resonemanget varit ett helt annat än det som jag hörde här nu, det förstår alla som har deltagit i domstolsförhandlingar. Det här var en ganska kraftfull begäran från min sida, om en redogörelse inför parlamentet. När man har en situation där man har gjort en jättebeställning för 16 miljoner för ett fartyg och det inte kan komma i trafik och man redovisar i en tilläggsbudget vissa av kostnaderna, men dock inte heltäckande. Det blir svårt för finansutskottet att på basen av den här informationen redovisa för lagtinget. Nu är det nog en väldig skillnad på en politisk diskussion och en domstolsbehandling, det var ingen bra jämförelse.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Som jag tidigare sade ska jag i mitt huvudanförande återkomma till den detaljkunskap jag har kring Skarven, men jag måste även tillstå att det pågår en intern utredning och det finns fortsättningsvis frågetecken som ännu inte är uträtade. Det är också frågetecken som jag inte kan påverka processen för.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller det här ärendet är anfall sämsta försvar och det ska trafikministern ha klart för sig. Jag är glad för att trafikministern kommer att begära ordet, vilket ännu inte har skett, och redovisa för de frågeställningar jag här har ställt. De är rimliga att ställa och de är rimliga att få svar på, till den del svar finns. Jag vet själv att svar finns på nästan alla de frågor som jag har ställt här och de borde finnas komplett på allting, annars är det inte en god förvaltning från landskapsregeringens sida.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det mesta är väl sagt om tilläggsbudgeten den här gången. Jag sitter med i finansutskottet så det ska bli intressant att jobba med dessa frågor för det finns några saker som jag tycker är mer intressanta. Jag vill först ge mitt understöd till ledamot Barbro Sundbacks anförande och hennes resonemang runt upphandlingen. Hon har helt rätt i det att det är någonting som saknas, kunnandet. Det gäller både landskapsregeringen och många gånger också i kommunerna, tyvärr, att sköta upphandlingen och anbudsförfrågningarna på rätt sätt.

Det jag först vill diskutera vidare är landskapsprojektet 44 10 74 allmänt kallat KK-huset. Jag   har haft en lite ond sida till projektet ända sedan det började diskuteras i slutet av 1990-talet. Senast 2001 så togs ett beslut i budgeten att projektet skulle få kosta 75 miljoner mark. Det är 12,5 miljoner euro, eller 12,6. Sedan kämpade vi på för att vi skulle hitta en annan lösning och kanske få in privata i det här och ge bidrag istället, på samma sätt som man kan göra med golfbanan nu. Allt går emot när samhället går in och satsar någonting till 100 procent för jag anser att samhället inte har kunskap och kompetens att driva ett sådant här projekt. I alla fall gick lagtinget in för att KK-huset skulle få kosta 75 miljoner mark, 12,6 miljoner euro. Efter några år visade det sig att de kalkylerna inte håller så man gick upp till, om jag minns hela gången rätt så blev det 13,5 miljoner och sedan blev det 14,5 miljoner euro. Till slut sade centern, de var emot ganska länge, inte en cent över 15 miljoner skulle det få kosta. Inte en cent, kommer jag ihåg att Runar Karlsson. som var med i regeringen då, sade. Inte en cent över 15 miljoner euro. Skulle det gå en cent över 15 miljoner euro så skulle det här projektet inte genomföras, då skulle man vara tvungen att hitta någonting annat.

Sedan gick tiden lite till och det visade sig, ja hur stor är den här budgeten nu, att den sammanlagda kostnaden för projektet idag uppgår till 17,8 miljoner euro, dvs 7,8 procent över tidigare anslag om 16,5 miljoner. Det var ju inte en cent över 15 miljoner som det skulle få kosta. Börjar man räkna procenten och går på 75 miljoner mark som blir 12,6 miljoner euro, då är det 41 procent mer än vad det var tänkt från början. 41 procent mer kostar KK-huset än vad det var tänkt när projektgruppen hade anbudstävlingar. Sedan vet vi ju inte om alla kostnader finns med i det här också, vi har ganska många tjänstemän som har jobbat ganska mycket med det, vi har tävlingar och projektgrupper som har jobbat, finns alla kostnader med? Idag är slutnotan på 17,8 miljoner euro, 41 procent mer än vad lagtinget ville 2001 och det bara fortsätter. Ingen tar något politiskt ansvar över det här utan här är det nu, man rustar några gånger och så har vi glömt bort lite och så blev det från 12,6 till 14,5 och inte en cent över 15, men så blev det 16,5 och idag sitter vi här och ska godkänna 17,8 miljoner euro. Ett projekt som jag anser att man sannerligen inte borde ha börjat med från första början utan ha hittat en annan lösning på, man kunde ha erbjudit bidrag på samma sätt som man gör eventuellt med golfbanan i Stornäset.

Detta visar att det finns en anledning att titta på upphandlingar och titta på vad man kan göra, kanske renodla vad ska samhället syssla med, vad ska man inte göra. Skulle jag privat ha dragit igång det här projektet och sagt att det skulle få kosta 75 miljoner mark så skulle jag inte kunna se att man några år senare kommer och säger till sig själv och till banken att oj, det blev fem miljoner euro dyrare än vad jag hade tänkt från början. Visst, många gånger när man gör saker och ting privat kan det bli dyrare än vad man planerar från första början, men 41 procent dyrare på ett sådant här stort projekt är rent av skam.

Om vi lämnar KK-huset kan vi gå vidare till sidan 14, där vi har finansieringsstödet till företag i skärgården. Jag tycker principiellt att man kan hitta på andra sätt att stöda företagen i skärgården. Vi har argumenterat och diskuterat budgeten, bl a ltl Anders Erikssons finansmotion om att man kunde få sälja mediciner ute i skärgårdsbutikerna. Det tycker jag att skulle vara ett mycket klokare förslag att gå in för och börja titta på de frågorna istället för att fortsätta skjuta bidrag till en verksamhet som uppenbarligen inte har verksamhetsförutsättningar därute. Då ska vi skapa verksamhetsförutsättningar istället för att skjuta till bidrag, men det är mitt sätt att se på det här.

Går vi vidare kommer vi ofrånkomligt till sidan 18 och Skarven och jag måste säga att man blir bestört. Jag ska inte säga allt som redan har sagts här idag. Ledamot Nordberg hade ett bra anförande. 1,3 miljoner euro nu på någonting som har skötts dåligt, som jag ser det. Skulle det här ha varit ett privat företag som hade beställt en färja skulle det inte ha fått gå till på det här sättet. Tilläggskostnader för egen kontroll, alltså tilläggskostnader för egen kontroll vill varvet där färjan har byggts, ha, uppgående till 328 000 euro på grund av försenade leveranser. 328 000 euro i egna kostnader för att kontrollera att man får det man beställer, eller det man inte har beställt uppenbarligen då.

Hur har det gått till med tillbyggnaden? Det ska bli rysligt intressant att se på det i finansutskottet, jag ska verkligen försöka få fram alla uppgifter som går att få fram. Det är lite underligt att helt plötsligt ska det vara ett tak på båten, vilket resulterar i dryga kostnader till med föremål av brandsäkerhet, reservutgångar och sedan har man hört ryktas om att det inte får köras bränsle på båten. Får folk sitta kvar på bildäck eller får de inte? Det kommer i efterhand när färjan och tillbyggnaden är klar, och man kommer i en tilläggsbudget att nu ska den betalas. Det är väldigt dåligt skött. Alla dessa extra kostnader, 246 000 euro för bunker, förbrukningsmaterial och förnödenheter, vad är det för någonting, är det stolar och bord eller instrument till bryggan. 130 000 euro som ledamot Nordberg sade. Var är personalen idag? Sitter de hemma eller har de andra arbetsuppgifter i förvaltningen eller väntar man? Det finns mycket som finansutskottet måste titta på i det här ärendet. Det ska bli intressant att höra, förhoppningsvis på torsdag.

Sedan också till asfalthögarna. Det är också någonting som vi måste titta på samt utbyggnaden av Möckelöbron. Jag håller med ledamot Roger Jansson om att det är lite konstigt att man inte har bättre kontroll på ett sådant projekt. Att man blir överraskad av att det kostar, det känns igen, man inte har gjort sitt förarbete ordentligt utan man har dragit igång någonting bara och sedan, oj då, det råkar bli så här nu, men det är inte mina pengar, det är skattebetalarnas pengar. Ibland känns det som om man tror att det är låtsaspengar, men försök arbeta ihop dessa pengar någon gång så ser ni hur lätt det är, eller hur otroligt svårt det är. Då skulle man få en större respekt för pengarna. 1,3 miljoner euro till Skarven, tilläggskostnaden på KK-huset som har stigit med 41 procent, det är för enkelt att vara politiker och inte ta ansvar över pengarna, så har det varit de senaste åren. Jag hoppas att det här någon gång ska bli som en lärdom. Herr talman, jag slutar här och så får vi fortsätta arbeta tillsammans.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag besöker så gott som dagligen Gullåsen, Mellangårds. Där är det flera som är mycket intresserade av politik. De har döpt om Skarven till Slarven. Jag har lovat att framföra deras budskap i den frågan, att den ska kallas Slarven. Det är som ledamot Fredrik Karlström säger, någonting väldigt konstigt hur överbyggnaden har tillkommit, vem som har fattat beslut om det. Det finns två beslut man måste referera till, det ena är vad som står i upphandlingen och kontraktet och det andra är vad lagtinget har beslutat. Har vi beslutat att det skulle ändras, eller har vi beviljat pengar för ett fartyg utan överbyggnaden. Om det är så att det har skett utan lagtingets medverkan är det frågan om ett ministerstyre.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller fullständigt med ledamot Sundback i de frågorna. Jag ska verkligen driva frågorna vidare i finansutskottet för att se var det någonstans har gått snett. För snett har det uppenbarligen gått.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Jag understöder det som ledamoten Fredrik Karlström säger när det gäller hanteringen av Skarven, att det lämnar en del övrigt att önska. Det har landskapsregeringen också insett och därför begärt en internutredning för att titta på ärendet och den förväntas vara färdig inom januari. Det är förvaltningschefen som har ansvaret för den och som har gjort den beställningen.

När det gäller Svibybron måste jag faktiskt protestera. Jag skulle vilja säga att de tjänstemän som har arbetat med det här ärendet har verkligen gjort sitt yttersta. Det är en rad olyckliga omständigheter som har gjort att de här merposterna har tillkommit. Det är definitivt inte frågan om slarv eller inkompetens när det gäller Svibybron. Det tar jag klart avstånd ifrån.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Först till internutredningen som landskapsregeringen har tillsatt, om man får möjlighet att från den här talarstolen till ministern önska att den internutredningen skulle skyndas på så mycket som det bara går. Finansutskottet och jag personligen vill ta del av den. Det skulle skynda på behandlingen av det här ärendet också. Om ministern kan prioritera upp det här lite skulle det vara bra så att finansutskottet får ta del av den internutredningen också innan vi kommer med vårt betänkande tillbaka till lagtinget.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ja bästa ledamot Karlström, skulle jag själv ha kunnat styrt och ställa precis som jag har velat skulle den här utredningen ha varit klar för länge sedan. Det är självklart att man inte ska behöva vänta så här länge, tycker jag, men å andra sidan har vi onödigt bråttom emellanåt har jag förstått. Jag förstår att utredningen framtas i den takt som arbetstiden medger. Den information som jag fick idag från avdelningschefen är att den kommer att levereras i januari, men jag har inga möjligheter att styra processen, den är helt utanför mina händer. Tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag håller gärna med att det är viktigt att upphandlingarna sköts på ett rätt och riktigt sätt. Jag håller också med att det visar flera av projekten idag, men jag vill ändå protestera mot att Alandica skulle ha blivit 41 procent dyrare. Då måste man komma ihåg att de ursprungliga 75 miljoner marken bara var taget ur luften, utan någon som helst projektering och planering. Det är fel att gå ut och säga att det har blivit 41 procent dyrare. Däremot är det sant att det blev 7,8 procent dyrare enligt de beslut som faktiskt har fattats. Det är korrekt. Det som har fördyrat är inte bara upphandlingsmissar, säkert finns det också någonting sådant där. Vi ska veta att det kom nya myndighetskrav gällande brandsäkerhet, alarmkrav, problem när det gällde parkeringsutrymmen som var planerade i upphandlingen och som sedan blev någonting annat som krävde ventilationskonstruktioner och det blev konstverken som blev dyrare än planerat.

Talmannen

Tiden är ute.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ja, det blev 7,8 procent dyrare av 16,5 miljon euro. Det kan jag hålla med om och det står i tilläggsbudgeten, men, nu har jag inte min miniräknare med mig, men det blir väl närmare 20 procent dyrare än 15 miljoner euro, som det inte skulle få kosta en cent mer, enligt centergruppen som var enhälligt bakom det. 15 miljoner euro och inte en cent mer. Det blev plötsligt 16,5 miljoner som idag är 17,8 miljoner. Det är ett typiskt exempel på hur det går när politiker bestämmer och beslutar och driver projekt som man själv tror att är det absolut viktigaste man kan göra just nu. Skulle man ha haft ett företag som står bakom det skulle man aldrig ha accepterat att det går högre än 15 miljoner euro, och inte en cent över. Då skulle man ha hållit den budgeten, särskilt när man hade utgångspunkten på 75 miljoner mark, alltså 12,6 miljoner euro. Att dra upp det till 17,8 miljoner euro är inte försvarbart.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo det är säkert sant om det hade varit ett privat bolag. Då hade det inte tagit så här många år som det tog från planeringens början till igångsättande av projektet. Det var det som var problemet mellan de 15 miljonerna och 16,5 miljoner, det gick flera år emellan av planering, kostnaderna hade stigit, det var väldigt mycket högre stålkostnader och jag kommer inte ihåg allt, men säkert, ett privat bolag hade inte låtit den här planeringen ta så länge. Det var de politiska diskussionerna som tog alldeles för lång tid. Det är inte heller bra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman!  I och med att jag har varit medansvarig till största delen till färjbygget som heter Skarven, vill jag här försöka se lite nyktert på frågan och kanske gjuta lite olja på vågorna och försöka dämpa de problem man påstår finns, och som delvis finns. Projektet började 1999 i landskapsregeringen och i lagtinget där man tog upp 50 000 euro för planering. Man fortsatte planera detta så att man år 2002 godkände ritningarna i landskapsregeringen och så också i Föglö kommun, de ritningar som sedermera färjan byggdes efter, exklusive överbyggnaden. Således så är projektet i praktiken godkänt av alla partier i salen utom Ålands framtid. Därav råder inget tvivel om vilken sorts färja man ville ha politiskt och hur den skulle se ut och så också ute i den kommun där den för det mesta ska användas, alltså Föglö.

Anbuden begärdes in 2006 i juni, det gjordes en s k EU-upphandling. Man bjöd ut ett projekt  precis som vi bjuder ut ett projekt på Åland, vad det än må vara så bjuder man ut det så att alla ska kunna bjuda på det. Bjuder vi ut mindre projekt ska alla på Åland ha möjlighet at bjuda på det, bjuder man ut större som det här, måste det vara så att alla i EU ska ha vetskap om att det här projektet finns att bjuda på och skall kunna räkna på det. Vi fick in sex anbud varav fem var från EU-området, ett kom från Sri Lanka eller Indien. Det billigaste var Sri Lanka eller Indien, det nästbilligaste kom från Tallinn, det varv som båten sedermera byggdes på. Man kunde lämna bort det som var utanför EU-området i och med att EU-bestämmelserna inte stämmer då, det kanske också var lite väl långt borta och komplicerat att bygga det där. Man valde att ta det som var nästbilligast, det som var billigast inom EU. För att motverka alla spekulationer som t o m i den här salen har pågått att man inte ska ta det billigaste inom EU utan man ska ta det bästa, någon skakar på huvudet, det finns sådana som har sagt det, men man måste ta det billigaste om det är så att det uppfyller de ritningar och handlingar som fanns.

Herr talman, så var det med det här varvet. Det gjordes också kontroller på bolaget, hur seriöst det var och hur kunskapsmässigt. Vi vet än idag att bolaget är ytterst seriöst och har ytterst stora kunskaper att bygga båtar. Vi vet att norrmännen är storbeställare av fartyg från det här varvet och är ytterst nöjda med alla produkter de får. Med det i handen så skrev vi kontrakt 2007 om jag inte minns fel. Anbudet var på drygt 12 miljoner och kalkylen låg på drygt 13 miljoner inklusive tilläggskostnader, kontrollantarvoden och så vidare. Det var det vi hade från lagtinget, 13 miljoner. Nästa anbud som vi skulle ha kunnat ta, om vi skulle ha tagit det nästbilligaste inom EU, var på 17 miljoner, fem miljoner dyrare. Det visar också att produkten för skattebetalarna blev billig.

När arbetet påbörjades utsågs två kontrollanter, vi utsåg en projektledare, vi hade engelska Lloyds som utförde kontrolltjänster och godkände samtliga konstruktionsritningar, sjöfartsverket granskade säkerhetsutrustningen och så hade vi en av kanske Finlands mest välrenommerade jurist anlitad och han är anlitad än idag vad jag vet. Det här projektet vill jag idag påstå har varit ytterst välgrundat utfört ända från det man började dra första penndraget tills bygget var klart. Sedan har det framkommit frågetecken och också hur vissa tilläggsbeställningar har gjorts och på vems mandat och varför. Det här vet jag inte eftersom jag inte har suttit med i den innersta ringen mera. Jag vet att utredningar pågår så det får vi säkert reda på inom januari.

Tilläggskostnaderna som finns i budgeten idag visar på en jättestor summa. Det är också självklart, det finns en logik i det också. Blir en produkt försenad så blir det alltid tilläggskostnader för byggherren, det är alltid så, alla som har varit med i byggen vet att det är så. Just därför finns det förseningsböter med i kontrakten. Det är en logik i det, för att möta upp en tilläggskostnad som säkert uppstår ska man få förseningsböter av entreprenören. Sedan står man här och säger att skattebetalarna blir skinnade, det är dumt att säga det när man faktiskt inte riktigt begriper det, vill jag påstå. Det är ju så att det kan kosta landskapet nu brutto 1,3 miljoner, men man kan få tillbaka 1,8 miljoner, nej man kan få tillbaka över två miljoner. Det är inte 1,8 miljoner i böter, det är till och med över 1,8 miljoner i böter och det är inte bara det utan det är också räntan så det kan kanske bli betydligt över två miljoner som landskapet får tillbaka.

Jag vet att det ska vara mycket till om förlikningen som ska ske i Stockholm faller till Ålands nackdel, man kommer att ha jättesvårt att hitta argument att inte besluta om att ge böter till bolaget. Man har gett dem för länge redan på de saker de har rätt till, branden t ex som var har de redan fått för, ändå uppstår böterna för över två miljoner totalt sett. Man ska aldrig lova och säga någonting, men jag skulle bli ytterst förvånad om inte inkomsterna överstiger utgifterna för skattebetalarna. Då är det väl inte en dålig affär, speciellt som produkten var fem miljoner billigare än nästa anbud.

Det är inget större fel på färjan, det är fyra gånger som jag vet har reparerats på verkstaden i Möckelö. Kunskapen finns, hyllorna är helt felfria, det finns inte ett enda fel på dem i motsats till vad som har sagts här och i tidningen. Det enda är att fjärrkontrollen mellan den man som står med den i handen och mottagaren på hyllorna inte riktigt har fått kontakt från början. Det är det enda. Det behövs det inte så speciellt många timmars arbete av en man eller kvinna, jag tror förresten att det är reparerat redan. Det enda stora frågetecknet sedan är dödvikttonnet som ILS. Den person som har beräknat dödvikttonnet är antagligen Finlands skickligaste på området och han har sagt att så här stor dödviktton är det i motsats till vad andra har kommit till. Vem ska man tro på? Det får vi se, ingen kan säga det nu, jag skulle också vara ytterst förvånad om en av Finlands skickligaste personer på att mäta fartyg skulle ha fel. Alla kan ha fel någon gång, det är möjligt. Med detta vill jag ha sagt att Föglö och Åland har fått ett jättefint fartyg till ett billigt pris som det i och för sig har uppstått problem med, men så är det nu när det är stora och komplicerade projekt, så uppstår det problem. Jag är övertygad om att om de hanteras rätt härefter så kommer fartyget i trafik i januari och alla kommer att tycka att det är jättebra.

Detta om detta, herr talman! En annan sak som jag vill ta upp i tilläggsbudgeten är moment 48 70 20 och 38 70 20 Utgifter och inkomster för motorfordonsbyrån som jag är mest indirekt berörd av i alla fall. Det pratas ofta om att vi borde mera konkurrensutsätta, mera privatisera verksamheter inom landskapet för att på det sättet få det mycket billigare. Jag vet att ltl Anders Eriksson har varit uppe tre-fyra gånger och sagt att vi borde bolagisera, sälja ut motorfordonsbyrån. Vi ser på siffrorna att motorfordonsbyrån gör en vinst på 69 000 euro. Om ltl Jansson låter mig tala själv så ska jag fortsätta utveckla det så att även Jansson förstår. I 69 000 euro finns kapitalkostnader. ”Vinsten” är till för att täcka kapitalkostnaderna. Det finns en beräkning på finansavdelningen där man har räknat ut att det behövs så här mycket för att täcka avskrivningar och räntor. Då kan man säga att om det hade varit ett privatbolag hade det varit noll som resultat.

I Sverige har man nu planer på att privatisera besiktningsverksamheten som i Finland. Vi vet att våra besiktningskostnader på Åland och i Sverige är ganska lika, vi har något lägre, men nu har vi höjt det lite så nu ligger det ganska lika som i Sverige. I Sverige gör man det i egen regi och på Åland gör man det i egen regi. I Finland har man bolagiserat och sålt ut det till ett privatbolag, där är besiktningskostnaderna ungefär 60-70 procent högre än vi har på Åland och i Sverige. I Sverige tar de ut så högt att till och med svenska riksdagen nu kommer att lagstifta om att reglera besiktningsavgifterna för privata bolag så att de inte kan ta för mycket. Det här kan man bra läsa i Dagens industri 29 december 2009 där man skriver att: ”Svenskar, ni kan räkna med dyrare besiktning när man privatiserar med hänvisning till vad som har skett i Finland”. Vad kommer man att göra i Finland? Man kommer att reglera en avreglerande verksamhet. Det är helt orimligt egentligen, men för min del är jag med på att försöka privatisera och bolagisera verksamheten, men då måste det finnas reell konkurrens så att det inte uppstår  privata monopol, som gör att det blir dyrare för skattebetalarna. Så har det skett i Finland där det ändå borde finnas konkurrens. Det är än svårare på lilla Åland att försöka tro att det skulle vara billigare för konsumenterna i alla lägen med privata. Det finns säkert sådana fall också, men man ska veta vad man gör. Herr talman, det var allt för mig. Tack

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag skulle gärna se ett klargörande från ltl Runar Karlsson när det gäller takbygget på Skarven. Det föreföll mig lite oklart huruvida dåvarande trafikminister Runar Karlsson var delaktig i beslutet om att Skarven ska vara täckt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är klart att jag var delaktig, jag var ju trafikminister under den perioden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! När i så fall togs det beslutet?  I medierna har det kommit fram och även under den TV-intervju med dåvarande trafikminister Runar Karlsson så var det svårt att minnas det, när skedde det i så fall?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade, naturligtvis var jag delaktig. När beslutet har tagits och om det har tagits på rätt nivå kan jag inte svara på. Den utredningen pågår och svar kommer att komma inom januari.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är bra att kollegan Runar Karlsson förklarar lite bakgrunden till detta. Han kom fram till i sina beräkningar att de eventuellt kunde räkna hem två miljoner euro i slutändan. Nu är det väl lite oklart om varvets solvens, har jag förstått, så det är inte så säkert på det. Kanske ledamoten kan säga ungefär hur mycket av köpeskillingen som är innehållen? På det sättet kan man lite veta vad man har för chans att få hem i en rättsprocess.

När det gäller överbyggnadens beställning är det inte intressant när det togs utan hur det togs. Togs det av beställaren, landskapsregeringen i plenum, som är det enda korrekta när det gäller en så här stor beställning eller har det tagits på någon annan nivå?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Solvensen har jag förstått att man har kontrollerat ganska nyligen, åtminstone enligt de uppgifter jag har fått, och man har konstaterat att bolaget är solvent, ganska bra solvent. Däremot finns det ingen bankgaranti för att täcka upp det utan det är bolagets solvens som ska täcka upp det. Säkerligen kan nuvarande trafikminister svara bättre på den frågan i och med att jag inte har de senaste uppgifterna.

Det är samma sak med innehållningen, det kan jag inte heller svara på, hur mycket man innehöll innan man tog emot den. Det har säkert också nuvarande trafikminister svar på. När det gäller den senaste kommentaren om överbyggnaden och hur beslutet har tagits vill jag inte föregå den utredning som är på gång. Jag har inte hittat att det tagits i plenum i alla fall, men som sagt jag vill inte föregå utredningen utan det får den visa. För min del hade jag det politiska ansvaret. Det fråntar jag mig inte.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det intressanta när det gäller vad vi kan få ut är hur mycket som har innehållits och jag hoppas att vi kan få svar på det. När det gäller överbyggnadsbeställningen förvånar det mig lite med minnet, jag känner ledamoten Karlsson som en minnesgod person och han bör komma ihåg om det har tagits på enskild föredragning. Tydligen är det så att på tjänstemannaföredragningar är det inte taget eftersom avdelningschefen inte känner till beställningen.

Det som också förundrar mig i texten och som ledamoten kan sprida ljus över är följande. Det står: ”Tilläggskostnaden för egenkontrollen vid varvet där färjan har byggts upp uppgår till 328 000 euro på grund av försenad leverans”. Egenkontroll vid varvet är alltså varvets egna kontroll. Tror ledamot Karlsson att finansutskottet kommer till att det här ska läsas som landskapsregeringens kontroll, vilket inte är egenkontroll enligt normalt språkbruk utan egenkontroll är något som speciellt sker inom distrikt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har också läst det själv som så att det är landskapets kontrollanter, men jag håller med om att det inte är rätt skrivet. Det borde ha varit varvets kontroll, men jag tror inte att man har tänkt så utan formuleringen är ett förbiseende.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Ledamot Karlsson sade att båten har byggts i Tallinn, men är det inte i Klaipeda i Litauen som det här företaget ligger. När man talar om solvensen i företaget i dag kan man nog bli lite förvånad. Litauens ekonomi har gått kollosalt dåligt under 2009 och 2010 väntar man en förminskning av tillväxten med 18 procent. Det skulle förvåna om det skulle gå så strålande, men det får väl utskottet titta på. Ledamot Runar Karlsson gör rätt när han tar det politiska ansvaret för överbyggnaden. För mig förefaller det dock oklart vem som sist och slutligen har tagit beslutet, men kanske utredningen visar det. Hur mycket är nu totalkostnaden uppe i för det här projektet om man inkluderar 1,3 miljoner?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Först får jag be om ursäkt att jag sade Tallinn, det var helt klart Klaipeda. Det var meningen att den skulle byggas i Tallinn från början så jag sade fel. Totalkostnaden kan jag inte heller redogöra för, det kommer säkert nuvarande trafikministern att svara på, men antagligen börjar det väl ligga på 14,5 miljoner brutto. Sedan får man tillbaka två miljoner. Säkert kan nuvarande trafikminister svara på den frågan mera exakt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, vi får hoppas att vi får senaste noteringen. Jag förstår att ledamot Karlsson vill att de två miljonerna ska komma tillbaka, men jag tror inte att vi kan räkna in dem idag utan vi får nog vänta. Jag är betydligt mera skeptisk till det. Det betyder att beloppet börjar närma sig de varv som kom på tredje och fjärde plats i anbudstävlingen om Skarven. Om man inkluderar alla kostnader som har uppstått för att vi inte har kunnat ta fartyget i bruk som ledamot Roger Jansson var inne på, så börjar pengarna nog närma sig tredje anbudet. Man behöver inte ta det billigaste. Det finns någon envis tanke i det, billigt betyder ofta sämre kvalitet och det som menas med totalekonomi är att beställaren kan göra en kvalitetsbedömning och en ekonomisk effektivitetsbedömning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det senaste vill jag dementera på det bestämdaste. Man måste ta det billigaste om det finns fullständiga ritningar. Om det är så att den här produkten ville vi ha så måste man ta det billigaste. Bjuder man ut det så att man beskriver att man har någon sorts rambeskrivning där man får bygga in kvalitet, är det en annan sak. Har du fullständiga ritningar att så här ska den exakt se ut och exakt så här ska det göras då måste man ta det billigaste, annars förlorar man ett besvär. Att man håller på att närma sig nästa anbudsgivare, det är så att det näst billigaste anbudet inom EU har också fått tilläggskostnader i och med att myndigheterna efteråt har kommit och krävt en del olika saker. Det är ofta så, alla som har varit med i byggbranschen vet att det är så att det alltid kommer tilläggskostnader. Men bygget kan bli billigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker i likhet med flera andra att det är bra att ledamoten Karlsson tar sitt politiska ansvar och berättar hur han ser på Skarven-problematiken. Personligen har jag inte sagt någonting i det här ärendet och kommer inte att göra det heller förrän vi har utredningen på bordet. Sedan får man ta ställning till vad utredningen visar och om vi får de svar vi vill ha och framför allt vad utredningen leder till. Jag ska invänta det.

Jag noterade att ledamoten Karlsson sade att jag har pratat om motorfordonsbyrån, tre gånger till och med. Det är säkert ännu flera gånger. Nu säger Karlsson att motorfordonsbyrån gör en vinst på 69 000. Vi har debatterat flera gånger den här typen av låtsasföretag, ledamoten Karlsson vill att man har landskapsregeringsföretag där man bestämmer både inkomster och utgifter. Sådana företag är de väldigt lätt att få gå med vinst, men det blir oftast en papperslek, ledamoten Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag vill bara påpeka att just i det här specifika ärendet är det inte så enkelt att säga att vi ska låta de privata göra allting om det inte finns en sund konkurrens. Det uppstår privat monopol för det ligger i sakens natur att marknaden tar ut vad marknaden kan behöva. Finns det bara ett företag som kan göra det så är man tvungen att betala vad det kostar. Med det menar jag inte att vi inte ska titta över och försöka gynna privat företagsamhet att överta sådant som landskapet gör, det tycker jag att vi ska göra, men vi måste göra det med öppna ögon och på ett sådant sätt så att det verkligen blir konkurrens och att det verkligen blir billigare för konsumenterna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tror att vi ser på privatisering på lite olika sätt. Tar vi motorfordonsbyrån som ett konkret exempel finns det en del myndighetsutövning där som myndigheterna fortfarande ska hålla i, men själva besiktningen, det tekniska utförandet är jag helt övertygad om att man kunde sköta mycket mera effektivt om man privatiserar det. Då bestämmer man på politisk nivå var besiktningsavgiften ska ligga, vilken nivå den ska vara på och vilka arbetsuppgifter som ska göras och sedan bjuder man ut det. Jag är helt övertygad om att flera bilverkstäder bra kunde ha det här på sidan om, mycket, mycket enklare och bättre än vad det är nu. Det finns ett tiotal telefonnummer till motorfordonsbyrån och ändå är det väldigt sällan som man slipper fram. Inte kan ledamoten Karlsson påstå att verksamheten fungerar bra där även om man pappersmässigt får det att se ut som om man lyckats. Det så kallade företaget skulle göra en vinst.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag vill påstå att motorfordonsbyrån fungerar mycket bra. De har visat att de besiktar många fler bilar per person än motsvarande verksamhet runt omkring och vi har en billigare avgift men ändå kostnadstäckning osv. Jag tycker att det är lite populistiskt att säga att det inte fungerar bra. Det är lätt att skälla på sådana som inte finns här. Jag tycker att det fungerar bra. Säkert kan man ge ut en del till verkstäder, det finns ju redan idag efterbesiktningar som kan göras av verkstad om de vill göra det, men det är ingen verkstad som har riktigt nappat på det och vill göra det. Visst, jobba och få ut mera, men vi måste undvika privat monopol för det är betydligt dyrare för konsumenterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Herr talman! Tack herr talman! Värderade ledamöter, jag kan inte säga att jag är speciellt glad över att stå här i och med att trafikavdelningen har så väldigt stor del av tilläggsbudgeten som vi har, men nu är det som det är och jag ska försöka förklara så gott jag kan hur allting har gått till. När fartyget skulle ha levererats enligt grundkontraktet i november 2008 hade man problem med underleverantörer, en brand gjorde att man blev försenad och man skulle få en leverans till februari 2009. Efter det så började förseningsböterna ticka om man säger så. I kontraktet finns förseningsböterna medtagna i fyra olika kategorier och den sista kategorin är för dag 129 till 180 då varvet tvingas betala 21 500 euro per dag. Det här är en skala som ökar vartefter dagarna går, men den tar slut efter 180 dagar. Det betyder att vi har nått upp till de totala förseningsböterna med råge om man så säger. Här har man från landskapsregeringens sida försökt föra en dialog med varvet, korresponderat med dem, om vi på något sätt skulle kunna enas om hur vi ska hantera den här frågan. Det sista brevet skickades den 30 december 2009  där man gav dem tid till den 8 januari att respondera. Om så inte sker så förs det till skiljemannadomstol i Stockholm för prövning. Hanteringstiden på den är ungefär sex månader.

När fartyget kom till hemmavattnen så var det förknippat med en del frågetecken och därför valde avdelningschefen och jag efter samråd att ta en extern kontroll vad gäller fartygets prestanda. Det svaret har vi fått, först från ASCE och sedan med komplettering från Viking Line. Man kan konstatera att fartyget inte till fullo motsvarar den beställning som har skickats in. Huruvida det sedan är en nackdel eller en fördel, vill jag inte svara på i dagsläget, jag kan inte svara på det för jag vet inte. Det är också en del som ingår i den här processen, men vi vet i alla fall att det motsvarar inte den grundbeställning som har gått in. Vem och hur och var och när beställningen har ändrats är ett svar vi får i slutet av januari när utredningen är klar. Skulle jag ha ett svar skulle jag ge det här och nu, men det har jag inte.

Man har frågat huruvida fartyget mottogs utan anmärkning eller ej. Där finns divergerande åsikter. Jag har låtit mig berättas verbalt att fartyget mottogs utan anmärkning, dvs. vår man på plats, landskapsregeringens arm, har tagit emot fartyget utan anmärkning. Jag kan tyvärr inte i dagsläget ännu säga huruvida det är rätt eller fel för jag har inte sett pappren på det och väljer att inte lägga mig i ärendet innan internutredningen är klar. Det vore inte korrekt anser jag.

Tittar vi lite på kostnaderna som anförs här finns det i tillägget 470 000. Där vet vi att 242 000 av det hänför sig till överbyggnad av bildäck. Det inkluderar fläktsystem och annat. De övriga finns också specificerade, men jag tror inte att det är av så stort intresse här och nu. Tilläggskostnaden för egenkontrollen, det är precis som ledamoten Runar Karlsson sade tidigare, att det är de kostnader som landskapsregeringen har haft för sina kontrollanter på plats. Det är tänkt att de kostnaderna ska täckas av de förseningsböter som varvet ska betala till landskapet.

Det som har varit de stora problemen i korrespondensen är huruvida vi har godkänt eller inte godkänt vissa saker. Vi har i dagsläget två lite större problem, det ena är hyllorna som kommer att korrigeras, det har vi verifierat från varvet, det andra är bogvisiren, som uppfattas av externa kontrollanter som bräckliga och där det också har varit en del praktiska problem med att öppna och stänga. Man kommer nu från varvets sida, troligtvis den här veckan, att komma upp och själva avgöra på plats huruvida man anser att man har brustit eller om man inte har brustit. Frågeställningen är vem som ska stå för kostnaderna. Är det varvet eller landskapsregeringen? En effekt av det har blivit att arbetena har stoppats på fartyget för man vill ha klartecken från varvet, huruvida varvet står för kostnaderna eller inte. Går vi själva in och börjar rätta till är det möjligt att varvet säger att det här står inte vi för. Trots att fartyget mottogs utan anmärkning så finns det ändå en garanti som sträcker sig 12 månader från leveransdatum och det är tänkt att det är den som ska användas.

Förseningsböterna på 1,8 miljoner har jag redan nämnt, juridiska kostnader är som sagt inte heller billiga, men jag tror att det har blivit ännu dyrare att inte göra någonting. Sedan har vi personalkostnaderna som uppgår till 130 000 euro för den tid som fartyget inte kunnat vara i drift efter leverans och där är jag villig att tillstå att det är en hög summa. Jag är själv förvånad över den. De siffror som jag har fått från trafikavdelningen är att fartyget, när det inte ligger i drift, kostar mellan 800-900 euro per dygn. Huruvida vi har möjlighet att få tillbaka de kostnaderna från varvet kan jag inte svara på. Å andra sidan kan jag inte heller som trafikansvarig sätta ett fartyg i drift när ett bogvisir inte fungerar. Det känns lite som ett moment 22, men målsättningen är naturligtvis att göra det bästa möjliga av det.

Det som sedan nämns om bunker, förbrukningsmaterial, förnödenheter, inventarier med mera är sådant som har tillkommit efter leverans, eller under den här tiden och de känner jag inte till i detalj, men de skulle ha uppkommit oberoende av om fartyget var i drift eller inte. Det som är avgörande nu när det gäller Skarven är internutredningen, som jag tror att vi alla ser fram emot att ta del av.

Driftskostnaderna i drift uppskattas till ungefär 2 000 euro per dygn. Det är den kalkyl man har haft, jämfört med 800-900 euro där fartyget ligger nu. Ja, man får vistas på bildäck, 30 minuter efter avgång och 30 minuter före ankomst så den saken är klar. Vad gäller bränsletransporter krävs det ett intyg för farlig godstransport. Jag talade med sjöfartsöverinspektör Jerker Klavér idag, jag ber om ursäkt om hans efternamn väcker en viss munterhet, men det är inte jag som har döpt honom. Det kommer troligtvis att bli problem med transport av bensin. Det kommer inte att vara möjligt, däremot kommer annan oljetransport att gå att genomföra. Huruvida det sedan är kopplat till begränsat antal passagerare kan jag inte svara på i dagsläget. Fanns det flera frågor? Nej jag tror att jag lämnar Skarven här och går kort in på asfalten.

Vad gäller returasfalt i första hand, men även andra oljor, avser landskapsregeringen att ta sitt miljöansvar. Jag kommer att ha en inledande diskussion med miljöansvariga Katrin Sjögren om hon har några synpunkter på detta. Det är trafikavdelningen som har den mesta oljan och de farliga ämnena inom vår förvaltning, därför känner vi att ansvaret ligger ganska mycket på oss.

Nu tror jag att jag stoppar här och önskar att fartyget varit i toppskick när det har kommit och att vi omedelbart hade kunnat sätta in det i trafik. En del av tilläggskostnaderna som finns är beroende på att vi har tvingats att bygga om färjfästena i Svinö och Degerby vid flera tillfällen för att Skarven har ett sådant angöringssystem att det inte passar in i de befintliga klaffarna som finns där nu. De måste byggas om och det tar ungefär en dag att bygga om dem. Det som jag också tycker att är ledsamt är att de som ska nyttja fartyget, i första hand föglöborna, har fått ha en ganska lång period med strul om man säger så, som påverkar det dagliga livet väldigt negativt. Jag tror åtminstone att jag kan garantera att fartyget kommer att komma i drift under 2010 och ju förr desto bättre. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är bra att minister Thörnroos försöker reda ut detta i plenum. Det är viktigt, hela problematiken är offentlig egendom. Förstod jag rätt så var det en dygnskostnad på ungefär 1 000 euro vi har att räkna med, de betyder nog i princip bara personalkostnad. När det gäller utredningskostnader och jurister som ger tilläggskostnader och så vidare kommer det säkert något till. Jag hoppas att finansutskottet gör någon slags rimlig redogörelse för det här. Det som inte kom fram var avdelningschefens ansvar i det här sammanhanget. Det har att göra med oss politiker och det har att göra med lagtinget. Avdelningschefens och ansvariga ministerns ansvar hänger väldigt tätt ihop. Här har vi sett att en tjänstemän underställd avdelningschefen har avstängts från sitt arbete och hans rum har låsts medan ingen skugga ens faller över avdelningschefen. Vilken skugga faller över avdelningschef och minister skulle vara oerhört intressant att få en redogörelse för.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ja, vilken skugga som faller över ansvariga ministern återstår att se. Vad gäller avdelningschefens roll i det hela så är det en del av det som granskas i internutredningen så jag kan inte kommentera det här utan vi får ge oss till tåls.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller mottagningsprotokollet bekymrar jag mig verkligen för det svar jag fick eftersom ledamoten inte tycks känna till att det fordras ett mottagningsprotokoll vid övertagandet av en fartygsleverans. Där ska antecknas respektive parts divergerande synpunkter när det gäller kontraktets uppfyllande eller andra problem som finns. Finns det ett mottagningsprotokoll eller finns det inte? Ledamoten sade att hon inte kände till att det skulle ha gjorts några särskilda anteckningar.

När det gäller tilläggskostnaden för egenkontrollen som de står i budgeten om är det en jättekostnad, 328 000 euro. Om vi räknar med att det är ett år och det har varit två personer är det 169 000 per person som det kostar. Det är osannolika kostnader. Hur förklarar ministern en sådan stor kostnad?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Självklart känner jag till att det finns ett protokoll som signeras i samband med att fartyget byter ägare, när ägandet övergår till beställaren, i det här fallet Ålands landskapsregering. Jag känner till att det är signerat, det är signerat av den projektansvarige. Jag har inte sett protokollet själv, men jag har blivit informerad om att det inte fanns anmärkningar i protokollet när vi övertog fartyget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är förvisso ingen avundsvärd position som trafikministern har hamnat i när hon övertog ansvaret för trafikavdelningen, speciellt inte den här affären Slarven. Det jag ännu inte har klart för mig, det får man inte någon klarhet från den här summariska skrivningen, det är vad fartyget kommer att kosta om man inkluderar 1,3 miljoner. Vad är senaste priset på varan?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Senaste priset ligger på 14,4 miljoner, men huruvida det håller sträck eller inte vet jag inte. Från 14,4 miljoner förväntas att man kommer att kunna ta bort 1,8 miljoner.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Regeringen måste faktiskt sluta räkna med dessa pengar. Om de kommer är det en helt annan sak, det är inte en delfinansiering av fartygsanskaffningen. Det måste man komma bort ifrån. Det handlar om ett förfarande och det är ett helt separat ärende och det har inte att göra med finansieringen av Skarven.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Tillika som ledamoten Barbro Sundback känner jag också en viss oro över om vi kommer att få pengarna eller inte. Det är också av den anledningen de inte finns medtagna på intet sätt i den här tilläggsbudgeten. Samtidigt är det också en delfinansiering för flera av de omkostnader som har tillkommit på grund av förseningen ska de här pengarna användas till. Vi har tvingats bygga om klaffar, vi har andra fartyg i trafik, vi har större besättningar i gång, vi har högre driftsutgifter överlag och det beror på att fartyget inte har kunnat sättas i trafik. Därför kan man inte bara nonchalera bort det och säga att man inte kan räkna med det. Kommer pengarna är det bra och kommer de inte så står vi inför den verkligheten. Men vi hoppas ju naturligtvis att vi ska få dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Minister Thörnroos tog upp det här med återvinning av asfalt och jag har en fråga. I Sverige har man konstaterat att returasfalt för koltjära inte medför någon miljöolägenhet utan där har man stiftat en förordning där man får återanvända asfalt med koltjära, liknande det som man gjorde tidigare mot Lemland-Långnäs. Min fråga blir då om landskapet kommer att anta en liknande förordning att man kan återvinna asfalt på samma sätt som man gör i Sverige, med tanke på att spara pengar och att det inte utgör en miljörisk?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jo visst är det intressant, det är som en resurs. Man återanvänder 24 sjömil västerut, men här är det ett problemavfall. Jag har själv ställt stora frågetecken inför hur detta är möjligt. Vad gäller förordningen så är jag beredd att föra det till överläggningar och också föra fram att vi skulle ta en egen förordning som bl a skulle innefatta hanteringen av returasfalt. Inte bara för att landskapet behöver det utan för att det är ett antal kommuner som står i beråd med ombeläggning av sina vägar och som undrar hur vi ska hantera asfalten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det känns riktigt bra, speciellt med tanke på att de i Sverige har gjort stora forskningar på detta och konstaterat att det inte handlar om något u-land. Det är ett bra sätt att bygga in det i vägbanken och asfaltera på det som ett lock. Istället för att kosta några hundratusen kan man spara några hundratusen. Det är ganska enkelt genom att förordningen redan finns i Sverige och i princip kan vi kopiera och ändra lite namn. I och med att vi inte heller behöver gå till lagtinget med en förordning så kan man ta det ganska omgående och få den att gälla ganska omgående. Jag känner mig nöjd med svaret.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Det finns ett utkast till en förordning skrivet så är det så att den samlade landskapsregeringen önskar sätta en sådan förordning i kraft är det inga problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! En reflexion i samband med minister Thörnroos anförande. Hon säger att besättningen  på Skarven är på lönelistorna och det löper ut lön för dem under den här tiden trots att man inte har någon sysselsättning. Jag hoppas verkligen att man nu, eftersom det har utgått ett påbud i regeringen och bland verksamheterna att det ska permitteras, passar på att permitterar den här personalen.

Vad beträffar asfaltmassorna har de varit kända i månader, för att inte säga ett halvt år och mer än det. Trots det uppfattade jag att minister Thörnroos sade att hon inte har  diskuterat saken med minister Sjögren. Uppfattade jag saken rätt?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Vad gäller sysselsättningen kan jag garantera att alla anställda vid trafikavdelningen, på Skarven och även på andra fartyg har full sysselsättning. Fast fartyget ligger vid kaj, i det här fallet Skarven, betyder det inte att personalen valsar runt på däck med händerna i fickorna och visslar. Det finns en hel del arbete som behöver utföras där och som utförs när man ligger vid kaj.

När det gäller asfaltförordningen så har den diskuterats i landskapsregeringen, men jag avser ha en diskussion med ”bara” med Katrin Sjögren, eftersom miljön är hennes ansvar.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det förefaller åtminstone för mig väldigt märkligt att man på ett splitternytt fartyg, som inte på det sättet behöver ha någon översyn, ska ha full besättning som går ombord och lyfter lön. Nu finns det säkert möjlighet för en del av dem att i så fall permitteras, eftersom det kommer att genomföras permitteringar inom förvaltning så skulle man kunna göra det redan nu här.

Det var ett märkligt uttalande från minister Thörnroos där hon sade att hon nu skulle ta en diskussion med minister Sjögren. Jag hade förväntat mig att den diskussionen redan hade skett för flera månader sedan eftersom det är ett väldigt nära samarbete i de här frågorna. Bör i varje fall vara inom landskapsregeringen.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jo, när det gäller det nära samarbetet så är det så nära att hela landskapsregeringen har diskuterat det här åtminstone vid två om inte tre tillfällen. Det som återstår är en avslutande diskussion med ledamoten Katrin Sjögren som är miljöansvarig.

När det gäller Skarvens besättning känner jag inte till att vi har fulltalig besättning på plats hela tiden. Så är inte fallet, om sådana uppgifter cirkulerar är det inte sant, man försöker verkligen hålla ner kostnaderna och man försöker anpassa besättningens storlek efter de arbetsuppgifter som pågår.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag skulle vilja fortsätta diskussionen om offentlig upphandling och hur man ska tolka bestämmelsen om lägsta pris eller det som är totalekonomiskt förmånligt. Som vi har sett så är det många som tror att vi slaviskt måste ta det lägsta priset. Det kan också vara hälsosamt att läsa förarbetena till rikslagen om offentlig upphandling. Totalekonomiskt kan man motivera i samband med att man beslutar sig för ett visst anbud som är högre än de lägre och det är just för att man vill säkerställa sig om en viss kvalitet. I det här fallet hade man kunnat sagt, nu är jag inte insatt i detalj, att man anlitar ett företag, t ex ett nordiskt, där man tidigare har haft fartyg eftersom man garanteras en viss kvalitet. Det företaget besitter en kompetens som det här i Klaipeda tydligen inte har haft, det ser vi bevis på. Till mig har det sagts, jag vet inte om det stämmer, att företaget i Klaipeda inte tidigare har byggt sådana här fartyg. Det finns alltså möjligheter att ta högre anbud med hänvisning till kompetens och kvalitetskrav. Motiveringen använder man sig av för att de övriga som har givit anbud, vid besvär måste överbevisa att de också besitter den här kvaliteten. Nå, det om det.

Om det hade varit så att man hade varit tvungen att ta det billigaste så borde det ha blivit det här indiska företaget. Säger man nej till det med hänvisning till att det inte är europeiskt så diskriminerar man, vilket upphandlingsdirektiven är till för att garantera att man inte får göra. Jag tyckte att det framkom ganska tydligt av presentationen att ett indiskt företag ligger för långt borta helt enkelt och därför kan man inte ta det. Det är inte ett hållbart argument. Det måste nog vara ett annat i så fall. Ni tror nog inte på mig, jag ser att ni skakar på era huvuden, men jag har fört processer i de här frågorna och har faktiskt vunnit, så jag vet hur det fungerar. Det andra är att det står i handelskammarens rapport väldigt tydligt, att inom den offentliga förvaltningen finns en överfokusering på priset för man är så rädd att man gör fel om man tar ett som ligger högre upp, men motiverar det då totalekonomiskt. Det är det som är den politiska konsten i det hela. Det är inte när någon jurist kommer och säger att nej, ni måste ta det här som är avgörande, utan det finns ett politiskt utrymme och det kan man utnyttja. Det finns rimlighet och proportion också i det här. Det är inte så svartvitt som man påstår.

Vad gäller Slarven-Skarven-ärendet finns det goda grunder att granska landskapets upphandlingskompetens. Det var mycket information som vi fick…. Och det som är avgörande är vad man beställde. Sedan säger ministern att man har godkänt beställningen, man har skrivit på något slags protokoll, men ändå vet man inte om fartyget har mottagits utan anmärkning eller inte. Nog verkar det vara som om kompetensen är ganska svag. Var problemet ligger?  Antagligen inte bara på tjänstemannanivå utan också på politisk nivå. Det finns allt skäl för oss politiker att lära oss mera om det här.

Vad gäller själva överbyggnaden är det alldeles uppenbart att den inte ingick i beställningen utan den har tillkommit efteråt. Motiven och grunderna för det är både oklara och otydliga och vem som har tagit beslutet. Uppenbart är också att det strider mot de pengar som lagtinget har beviljat, de har beviljats för den ursprungliga beställningen, inte för överbyggnaden. Där finns också ett problem med det politiska ansvaret.

Till sist, herr talman, vill jag bara upprepa det jag sade här om att både ledamot Runar Karlsson och minister Thörnroos anfört att pengarna som man tror att man ska få tillbaka i samband med skiljemannadomstolsförfarandet ska vara en del av finansieringen av projektet. Så kan man inte diskutera. Det är en domstolsprocess och det handlar om en konflikt mellan företaget och Åland landskapsregering och vad som kommer ut av den vet ingen människa. Det borde i så fall ha ingått i kalkylen om det ska vara en del av finansieringen. Vi måste nog hålla, som vi brukar säga, äpplen och päron skilt i den här frågan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det här med böterna är egentligen ingen domstolsprocess utan kontraktet stipulerar för hur mycket böter man ska betala för varje förseningsdag som är. De finns just till för att byggherren har tilläggskostnader, som ska kompenseras av entreprenören. Det i sig är ingen domstolsprocess, men när det är en slutuppgörelse så blir det ofta en domstolsprocess i och med att byggherren och entreprenören inte är överens. Det har inte med att göra specifikt med det eftersom det står i kontraktet. Det är helt klart och tydligt. Det enda som de kan åberopa är att de vill ha en förlängning av projektet, men böterna kan vi inte undgå.

Jag vill igen dementera det här med upphandling. Det är klart att det i rikslagstiftning står det säkert sådana formuleringar, den lever kvar sedan den tiden man ville skydda finsk industri, men nu lever vi i EU-värld. Det är helt annat, är det samma kvalitet måste du ta det billigaste. Det är klart att om det är ett varv som har levererat ett tiotal fartyg till norska företag och norrmännen är nöjda då ska de anses som kompetenta. Det går inte att komma undan det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det står i gällande lag, det som är totalekonomiskt förmånligast och det har den upphandlande enheten full rätt att själv bedöma. Vi börjar se nu att totalekonomiskt så var inte de 12 miljonerna någonting att luta sig emot. Vad vi igen ser här är att det är billigt och dålig kvalitet. Det är det som är resultatet. Att de inte vill betala sina böter, de kanske inte heller ens kan. Vem vet hur det här företagets ekonomi ser ut idag. Finns det någon som vet det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är illa att ledamoten Sundback säger att det är dålig kvalitet. Det finns ingen som påstår att det är dålig kvalitet på färjan. Det enda man påstår är att ha upphandlingen och uppföljningen gått rätt till? Ingen har påstått att det är en dåligt produkt, tvärtom är det en mycket bra produkt, genomgående i inredningen, allt är märkesgrejer, det är Rolls Royce, Wärtsilä osv. osv. Alla anser, t o m Viking Line säger i sin rapport att det är en bra produkt landskapet har fått. Jag tycker att ledamoten Sundback borde hålla sig till sanningen i talarstolen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag tror att om produkten hade kommit från Norge eller Åbo eller någon annanstans ifrån hade det varit ypperlig kvalitet. Det här har jag inte sett ännu, men jag förbehåller mig nog att tillhöra den skeptiska skaran. Nog måste man säga att det har varit mycket kritik mot hela produkten. Det är mycket som återstår att diskuteras i frågan, det är alldeles uppenbart. Vad som är sant och vad som inte är sant tror jag inte att någon här kan avgöra, det får tiden utvisa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag vill bara säga att på det rent generella planet stöder jag ledamoten Barbro Sundbacks tankar om upphandling för jag märker nere på trafikavdelningen att vi har väldigt många upphandlingar, de blir mer och mer komplicerade, mer och mer juridiskt komplicerade. Den personal som finns tillgänglig är duktiga byggare och konstruktörer, men saknar delvis den juridiska kunskapen som verkar fordras i dessa tider. Det kan jag nog lite hålla med om att det finns förbättringsförmåner att göra åtminstone på trafikavdelningen.

Jag vill också böja nacken och be om ursäkt för den siffra jag gav lagtinget här tidigare för mindre än tio minuter sedan angående de totala kostnaderna, den var felaktig. Trafikavdelningen har meddelat att kostnaderna inklusive tilläggsbudgeten nu är 15 miljoner euro.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, för varje replik går det uppåt en halv miljon. Skämt åsido, det här är allvarliga saker. Med upphandlingen tycker jag inte att det finns skäl att pricka särskilt trafikavdelningen, jag tror att det är generellt inom hela landskapsförvaltningen. Då kommer vi in på den diskussion som jag förde här i början, hur ska den ske. Där hade finansutskottets ordförande två möjligheter, antingen att man centraliserar kompetensen till finansavdelningen eller och att man använder konsulter. Det är väl de två möjligheterna som finns, men att det krävs förändring och förbättring tror jag att flera av oss inser nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.  

Remiss

3      Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2008 - 31 oktober 2009

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Godkänns?

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Redogörelsen enligt 32 § lagtingsordningen skall innefatta året från 1 november till 31 oktober. Det betyder att tidsgränsen för den här redogörelsen var 31.12.2009. Det betyder att det dokument som lagtingets ledamöter har på sitt bord är historia. Det här tillkom från början som en redogörelse som var direkt riktad till nämnden. Nämnden följde sedan upp redogörelsen och gjorde sitt betänkande. Den följde också upp vad som hade hänt sedan 31.10. Så gjordes det förut. Sedan infördes systemet med att det också blev en remiss, som vi nu har.

Det är historia, säger jag. Det betyder att nämnden i många stycken, till och med i de flesta avsnitt har varit inkopplade. Det är frågor som landskapsregeringen väljer att föra diskussioner om under arbetets gång med nämnden. I vissa frågor är det också frågor som andra utskott har behandlat. När jag nu presenterar redogörelsen håller jag mig strikt till den här tidsperioden. Jag antar att den fortsatta diskussion också kommer att handla om vad som hände sedan? Framför allt räknar jag med att när jag hörs i nämnden ska vi föra vidare diskussioner om vad som har hänt sedan redogörelsens tidsrymd tog slut och hur vi ser på arbetet framöver. Det är ett bra dokument för det.

En ändring av självstyrelselagen tas upp som utarbetades under den här tidsperioden. Det var ändringen av 30 paragraf 11 punkt självstyrelselagen som handlade om konsumentrådgivning. Det här är en fråga som lagtinget väl känner igen eftersom lagtinget var involverad ändringen av självstyrelselagen. Det var också en särskild process kring den här frågan genom att den kom två gånger till lagtinget. Nu är den processen i hamn och vi kan konstatera att lagen trädde i kraft 1 januari 2010.

Svenska språkets ställning finns det anledning att hela tiden återkomma till. Det återkommer också under flera av de olika avsnitten. Allmänt kan sägas att vi dagligen möter åtminstone om inte alla dagar men väldigt ofta, på problemet att många av de produkter som kommer från rikets regering inte är översatta i tillräcklig grad, vilket vi hela tiden systematiskt påpekar. Vi kräver alltså hela tiden att vi ska ha översättningar på svenska när det är dokument som vi har att hantera. Det handlar många gånger om olika arbetsgruppsbetänkanden som kan komma att få stor betydelse för självstyrelsen och för det åländska samhället. Det är viktigt att vi från landskapsregeringen, från landskapets sida kan respondera på de olika betänkandena. Därför har vi särskilt lyft upp frågorna i olika kontakter till regeringen. Det var föremål för diskussion med statsministern, med Ålandsministern och talmannen lyfte också frågan när presidenten var här på Åland under sommaren. Det är en fråga som vi har aktualiserat väldigt starkt. Det vi begär och kräver är att det måste finnas mera resurser i ministerierna, det måste finnas resurser på statsrådet för att kunna göra tillräckligt med översättningar, också tolkningstjänster, men det krävs också kunskap runt om i ministerierna. Statsministern har skickat ut ett brev till alla ministerier och påtalat det här, men det krävs nog mera, hela tiden påpekanden i frågan. Det är en fråga som ständigt är aktuell.

Språkrådet arbetar med de dokument som ligger till grund för språkrådet. Språkrådet håller regelbundna möten, man avger en årlig rapport till landskapsregeringen. Den ska avges inom februari, jag vet att språkrådet håller på nu och bearbetar den rapporten. Jag kan tänka mig att nämnden har möjlighet att få tillgång till den när man går igenom den här redogörelsen.

Översynen av grundlagen är på gång, det känner också lagtinget väl till. Där har vi redan i förra årets redogörelse beskrivit vad som är landskapets ståndpunkter i frågeställningen, vad landskapet har för krav på ändringar av grundlagen. Gruppen jobbar fortsättningsvis, det har ännu inte kommit några klara signaler om var det kommer att hamna i sista ändan. Mycket har det handlat om presidentmakten faktiskt. Här har vi också vicetalman Gunnar Jansson som sitter som ständig sakkunnig i kommittén.

EU-frågorna har en egen agenda i lagtinget numera i och med att vi har det årliga meddelandet. Vi har ett program som landskapsregeringen jobbar efter, ett fyraårigt program som sträcker sig över hela mandatperioden. Det ligger till grund för arbetet och sedan har vi också årliga meddelanden. Årets EU-meddelande har vi strävat efter i landskapsregeringen att vi skulle kunna lämna meddelandet inför det nya året. Det har inte varit alldeles enkelt, inte något år, inte heller i år och alldeles särskilt inte i år eftersom det inte har funnits klara program. Nu finns det i och för sig från Spaniens ordförandeskap deras program, men kommissionen är på gång att bildas och därav har det inte funnits kommissionens program. Det gör det lite problematiskt. Vi har haft som mål att vi ändå ska ge meddelandet innan lagtinget går hem i januari. Det är inget löfte, men det är vårt mål.

När det gäller inflytandefrågorna i EU har de verkligen ventilerats och vänt och vridits på i lagtinget. Under den här perioden har självstyrelselagsändringen 59 c om talerätten tillkommit i principbeslutet och har antagits av regeringen.

Den demilitariserade zonen.  Som med alla dessa frågor är det en enväldigt pågående process som sträcker sig över många år. När det gäller den demilitariserade zonen fanns det en arbetsgrupp som gav ett förslag, där man nu från regeringens sida inte har gått vidare i den riktning som landskapsregeringen och landskapet hade önskat. Vi har haft den synen och håller fast vid den synpunkten att gränserna för självstyrelsen och den demilitariserade gränsen på ett eller annat sätt borde sammanfalla. Om ni kommer ihåg den här historien är det så att självstyrelsen och demilitariseringen idag inte har samma gränser och det tycker vi att ur landskapets synvinkel inte är en bra situation. Vi har också i skrivelser till regeringen vidhållit vår uppfattning att demilitariseringens gränser ska justeras för att överensstämma med självstyrelsens gränser. Vi håller också kontakt med regeringen och försöker påverka den riktningen. Det som har hänt är att frågan har överförts från justitieministeriet till utrikesministeriet. Det kan göra att saken har blivit lite mer svårhanterlig.

Säkerhetspolitiska frågor, det är en uppräkning av antalet fartygsbesök och också sedan några år tillbaka i tiden, de överflygningar som sker. Det sker på ett sådant sätt att man alltid från försvarsmaktens sida meddelar till landshövdingen, talmannen och lantrådet får också information när sådana här besök sker. Där är ingenting anmärkningsvärt.

Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. Där har vi agerat gentemot riksdagen och hörts i bl a utrikesutskottet och fört fram att de folkrättsliga avtal om Ålands demilitariserade och neutraliserade status fortsättningsvis är i kraft. Av folkrättsexperter har det ansetts att demilitariseringen och neutraliseringen har vunnit folkrättslig hävd, vilket innebär att demilitariseringen oh neutraliseringen utgör gällande sedvanerätt, som även är bindande. Vi har också hänvisat till Ålandsprotokollet och triaden. Vi har också tolkat att statsrådets redogörelse också innebär att Ålands demilitariserade och neutraliserade status ska bestå oförändrade. Det har blivit skrivningar både i försvarsutskottets betänkande och i utrikesutskottet där man också understryker återigen att demilitariseringen och neutraliseringens status är oförändrad. Det man ytterligare säger i utrikesutskottets betänkande är att man också bör klargöra hur Ålands särställning ska beaktas, hur olika slag av framtida icke-militära krissituationer, som t ex med oljekatastrofer eller terroristangrepp, ska behandlas. Där finns också frågan om gränsbevakningens roll i förhållande till det.

Finlands internationella avtalspolitik. Man har från regeringens sida översänt en utredning till riksdagen om Finlands internationella avtalspolitik. Där har också landskapsregeringen framfört sina synpunkter. Nu går jag lite utanför tidsrymden, men jag har för mig att man vi riksdagen har tagit till sig de synpunkter som landskapsregeringen har framfört. Det vi har sagt är att man ska utreda separat om självstyrelselagen ska kompletteras med en bestämmelse, enligt vilken lagtinget ska ges möjlighet att yttra sig över fördrag eller andra internationella förpliktelser som Finland ingår, förbinder sig till eller säger upp om fördraget eller förpliktelsen kan ha betydelse för Ålands folkrättsliga ställning. Vi har också hänvisat till principdokumentet som regeringen Vanhanen har antagit. Där finns också inskrivet att man ska titta över för framtiden hur Ålands ställning ska beaktas i förhandlingsprocess som gäller internationella fördrag. Sedan tycker vi att Finlands internationella avtalspolitik bör innehålla ett särskilt kapitel om Åland.

Lotterilagstiftningen känner ni också sedan tidigare redogörelse till. Fortsättningsvis ligger de propositionerna i riksdagens förvaltningsutskott, grundlagsutskottet har ännu inte givit sitt yttrande. Vi har varit mycket aktiva gentemot riksdagen för att få ett betänkande som skulle klargöra att den här lagstiftningen inte ska tillämpas på Åland och på PAF:s möjligheter att fortsätta med sin internetbaserade spelverksamhet i riket. De har genom formella höranden i grundlagsutskottet, men också genom andra kontakter, försökt påverka.

Gränsbevakningsväsendet. Det som inträffade under den här perioden var de problematiska och absolut beklagansvärda händelserna att Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer slogs samman. Landskapsregeringen har på många olika sätt försökt motarbeta det och ansett att här borde man trygga verksamheten också fortsatt i Storklubb. Det vi har fått garantier från ledningen för gränsbevakningen är att man inte ska skära ner resurser när det handlar om den operativa verksamheten, alltså att sjöbevakare, gränsbevakare skall finnas synliga i landskapet och ute på sjön där de behövs. Att man drar ner på administrativa kostnader, men inte de operativa kostnaderna.

Inom utbildningsområdet har vi jobbat med att trygga de åländska studerandenas möjligheter att ta del av den svenska högre utbildningen. Det har varit många olika kontakter till Sveriges regering via olika kanaler. Sedan har också efter redogörelsens tidsperiod har gått till slut kommit positivt besked från Sveriges regering i den här riktningen.

Regionförvaltningsreformen i Finland har vi haft synpunkter på från landskapsregeringens sida. Regionförvaltningsreformen innebär att man slår ihop olika delar så att det bara blir två nya övergripande myndigheter, regionalförvaltningsverk och en närings-, trafik- och miljöcentral. Där har det varit viktigt från Ålands sida att landskapet och länsstyrelsen undantas. Det som händer är att länsstyrelsen blir Statens ämbetsverk på Åland, men funktionerna kvarstår. Landshövdingens roll förändras inte utan kvarstår helt oförändrad. Det vi särskilt har understrukit i våra synpunkter, som vi har framfört, är igen den språkliga aspekten. Här finns igen anledning till farhågor. När det blir två stora centrala myndigheter så är risken att svenska språkets ställning ytterligare försämras.

Reservkraftsförsörjningen har hanterats av lagtingets finansutskott och av lagtinget och har också skickats vidare till Ålandsdelegationen.

När det gäller miljö- och säkerhetspolitiken har landskapsregeringen givit ett yttrande när det gäller planerna på Nord Stream-projektet. Vi har understrukit vikten av att det här projektet görs inom ramen för målsättningarna i den planerade EU-strategin för Östersjöregionerna, att skapa en miljömässigt hållbar, säkert trygg och attraktiv region. Vi har också understrukit att Åland utgör en i säkerhetspolitiskt avseende unik del av Finland. Även om inte det här kommer in under demilitariserade zonen är det ändå så att det indirekt kan innebära nya säkerhetspolitiska förhållanden i Östersjöområdet, med tanke på att det kanske kan bli någon form av mer övervakning med större marinnärvaro.

Övrigt. Kyrkostyrelsen. Man har på gång en ändring i kyrkolagen som bygger på att museiverkets ställning som givare och utlåtande i frågor som gäller skydd av kyrkliga byggnader ska stärkas. Detta betyder också i så fall att museibyrån vid landskapsregeringen får samma befogenheter, ju mera befogenheter desto mera rättigheter, det kommer att ställas mera ansvar och krav på resurser förstås.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Tack lantrådet för den här redovisningen. Inför den debatt vi ska hålla i frågan nästa vecka önskar jag ett klarläggande under Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse på sidan 5 och 6. Försvarsutskottet skriver att: ”Det är bra att klarlägga hur Ålands särställning ska beaktas i olika slag av framtida militära krissituationer för att myndigheterna ska ha en adekvat beredskap”. Sedan skriver utrikesutskottet: ”Det måste vara behörigen klarlagt hur gränsbevakningen har ordnats med tanke på militära krissituationer”. Jag skulle vilja höra lantrådets och landskapsregeringens tolkning av det här och hur man avser att respondera på de här ganska remarkabla skrivningarna.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman!  Jag delar den synpunkten att vi själva måste hålla i det. Det är också i linje med det som landskapsregeringen har skrivit i budgeten att vi kommer att ta ett mera handfast grepp om frågorna. Vi kommer att tillsammans med lagtinget utarbeta en gemensam plattform. I det måste vi också väga in det här icke militära eventuella krissituationer som kan uppstå. Det är väl där som vi också måste agera. Det här är någonting som har skrivits från utrikesutskottet och vi har inte mera i det här skedet agerat på det.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! För min del citerar jag inte de icke militära krissituationerna, det har jag varit flera gånger upp här i lagtinget och talat om under tidigare perioder. Men nu går man så långt från rikets sida att man i försvarsutskottet skriver att det ska finnas en adekvat beredskap i Finland hos alla myndigheter för militära krissituationer och utrikesutskottet säger att gränsbevakningen har en väsentlig uppgift uppenbarligen i militära krissituationer. Här måste landskapsregeringen nu snabbt reagera på och ta reda på vad de avser med det här. Vad avser man att göra och då uppstår frågan: Hur kan vi respondera, hur kan vi agera utgående från vad man avser att göra. Det mesta man avser att göra är hemligt. Det känner både lantrådet och jag till och därför är det ännu viktigare att vi kraftfullt agerar när vi får den här typen av meddelanden från högsta ort i landet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Det landskapsregeringen har gjort är att vi strax före jul gjorde en skrivelse både till inrikesministeriet och till högsta ledningen för gränsbevakningen om att vi vill ha en långsiktig plan för hur man planerar den fortsatta verksamheten av gränsbevakningen och sjöbevakningen i landskapet. I det ingår förstås hur man organiserar gränsbevakningsverksamheten i landskapet just mot bakgrund av vår speciella demilitariserade och neutraliserade status. Det här är en väldigt viktig poäng. Vi ska också träffa inrikesministern här om några veckor bara för att diskutera gränsbevakningsfrågorna. Till den delen har vi agerat, hur man har organiserar det i landskapet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 11 januari 2010.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag förstår att man vill hålla en mera sammanhållande diskussion så jag understöder bordläggningen annars hade jag gärna kommenterat lantrådets anförande nu, men jag hoppas att det passar på måndag.

Talmannen

Ledamoten Johan Ehn har föreslagit att ärendet bordläggs till inkommande måndagen den 11.1 och får understöd av ltl Anders Eriksson.

Kan vi enhälligt bordlägga ärendet till måndagen den 11 januari? Ärendet är bordlagt till måndagen den 11 januari.

Föredras

4      Ålands flagga i Bryssel

Landskapsregeringens svar (EF 4/2009-2010-s)

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 4/2009-2010)

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Obunden samling lämnade i samband med budget 2010 en motion angående Ålands flagga vid Finlans representation i Bryssel. I media idag, det här är skrivet 16 december därav den här formuleringen, kan vi läsa att Finlands utrikesminister Alexander Stubb inte kommer att arbeta för att en av Finlands två flaggor, Ålands flagga, kommer att vaja på fasaden i Bryssel. Juridiska hinder finns inte, dock politiska. Med hänvisning till 48 paragraf 2 moment lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: ”Vad ämnar landskapsregeringen vidta för åtgärder med anledning av Finlands utrikesminister Alexander Stubbs uttalande om vägran att hissa Ålands flagga vid representationen i Bryssel”.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Det vtm Lindholm frågar om är vilka åtgärder vi ska vidta mot utrikesministerns uttalanden, om man lite hårddrar det, men vi har valt att svara på vad vi gör för att jobba för att flaggan ska hissas i Bryssel och vilka argument vi väljer att föra fram. Det ligger lite utanför landskapsregeringens maktbefogenheter att ta utrikesministern i öra. Däremot gillar vi förstås inte utrikesministerns uttalanden. Vi tycker att det skulle ha varit bra om regeringen skulle ha varit eniga i frågan eftersom det faktiskt är så att landskapsregeringen genom att vi har inlett diskussionerna, har kommit en bit på väg. Vi har lyckats övertyga till en viss del, så långt att en del av regeringen tycker det här skulle vara rätt och riktigt. Vi kommer också att fortsätta jobba för det. Det som blev lite problematiskt var att det blev tillspetsat. Det blev en skriftlig förfrågan och ett skriftligt svar och då blev frågan genast mer tillspetsad och lite prestigefylld. Landskapsregeringen jobbar ändå vidare för att lirka upp situationen och försöka få till stånd det som vi strävar efter, att flaggan hissas i Bryssel.

Det som är de viktiga argumenten för det är att landskapet, precis som andra områden med parlament, har givit bort av sin behörighet till EU. Det betyder att en del av de beslut som fattas i EU är också beslut som berör landskapet direkt. Därför finns det också finsk representation i Bryssel. Den representationen är också Ålands representation och därför borde också Ålands flagga finnas där. Regeringen har också på sätt och vis givit ett flankstöd till det här genom principdokumentet. Principbeslutet där man säger att landskapets medverkan och inflytande även ska underlättas på EU-nivå i Bryssel. Det betyder också att det är viktigt att finrep, som också representerar Åland, där Åland också har en ständigt närvarande tjänstemän som ska vara kontaktlänken mellan EU:s institutioner och landskapet att man också av den orsaken borde ha Ålands flagga på plats.

Vi kommer att fortsätta med arbetet att luckra upp ställningen som har blivit med en viss låsning. Vid låsta situationer handlar det om att försöka lirka upp låset.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Jag tycker själv att den här frågeställningen inte på något vis är tillspetsad eller felaktigt formulerad. Att vidta åtgärder kan man göra på många olika nivåer. Utrikesminister Alexander Stubb är också vår utrikesminister ifråga om det här ärendet. Det är därför helt på sin plats att man ställer en liknande fråga till vår landskapsregering om vilka konkreta kontakter man har haft. Jag skulle vilja veta, nu har man radat upp en rad olika argument som man kommer att framföra, men min tilläggsfråga lyder sålunda:” Vilka konkreta kontakter har man haft och med vem i så fall har lantrådet diskuterat den här frågan sedan Alexander Stubbs uttalanden och om  lantrådet och landskapsregeringen har någon formulerad tidsdräkt för när man anser att den här frågan bör vara löst”.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Rent konkret fungerar det så att när det är frågor som har gått i låsning, måste man försöka hitta sätt att försöka lirka upp den låsningen. Det gör landskapsregeringen genom att vi har haft och vi kommer att fortsätta att ha kontakter, med lite olika personer, det är ministrar och tjänstemän som vi har pratat med, och det kommer vi att fortsätta med. Det är precis som med andra svåra frågor. Ta det här med att få en ändring i självstyrelselagen om talerätten. Det satt så stenhårt inne, det har suttit stenhårt inne att få till stånd under väldigt många år och det handlade väldigt, väldigt mycket om olika kontakter, diskussioner, fotarbete för att nå resultat. Där var också så att det var ett problem särskilt gentemot utrikesministeriet, man var inte villig att öppna självstyrelselagen. Där lyckades det efter mycket arbete, också där lyckades det att få komma in och få en öppning. Då är det självklart också mot den här bakgrunden väldigt svårt att säga att det här ska vara  klart maj 2011. Förstås kan jag kasta ur mig det, jag skulle önska det, maj 2010, men det är omöjligt att säga när man samarbetar med andra när man lyckas nå ett sådant resultat. Man är beroende av andras beslutsfattande.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Lantrådet talar ofta om sitt arbete i form av ett fotarbete. Fotarbetet i den här frågan har inte lett till något resultat. Jag skulle verkligen vilja veta vilka ministrar som lantrådet har diskuterat den här frågan med. Har lantrådet under den här tidsperioden varit i kontakt med Ålandsminister Astrid Thors, som tydligen hade en annan åsikt än vad minister Alexander Stubb hade. Man kan anse att frågan kanske inte är en så stor fråga i sak, men den har en väldigt stor principiell betydelse. Det finns inga juridiska hinder, men dock politiska. Det är de politiska som måste lösas, åtminstone från min sida sett. Jag skulle vilja fråga lantrådet om hon delar min analys av ett sådant här förfarande att varje gång Finland förfar på ett liknande sätt blir glappet större mellan Åland och Finland, vi har sett i språkligt hänseende flera övertramp, om vi kan kalla det för det, gentemot självstyrelsen. När man återigen gör ett sådant här övertramp och där man försöker knyta sig an Åland genom makt på detta vis istället skjuter man Åland ifrån sig bara mer och mer och det resulterar i att sprickan, eller glappet mellan Åland och Finland blir tyvärr mycket större. Delar lantrådet den analysen med mig?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Skulle landskapsregeringen ha kunnat fortsatt med det arbete som vi hade inlett, med att föra en dialog med regeringen skulle vi kanske ha fått en lösning. Vi hade börjat få upp frågan, den hade öppnat, den hade en beredskap att jobba vidare med den inom regeringen och skulle vi ha fått fortsätta jobba på de kanalerna utan en låst situation kanske jag skulle ha kunnat stå här och säga att vi inom en väldigt snar period skulle ha löst frågan, men nu blev det en låsning. Det kom en frågeställning, egentligen lite från sidan om, ett brev där man ställer en fråga och där man får ett svar. Då blev det den här situation som jag tycker är väldigt olycklig för den gör det ännu svårare för landskapsregeringen nu att komma vidare. Det var det som hände och det är bara att beklaga att det är låst. Den här frågan handlar om att ändra i flaggprinciperna och det är ett politiskt beslut. Man behöver inte gå in i lagstiftningen om jag har det riktigt rät beskrivet för mig. Så det är ett politiskt beslut som vi måste jobba vidare på och försöka få regeringen i Helsingfors enig, eftersom det redan finns representanter i regeringen som är beredda att stöda den här saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5      Utformande av åländska förtjänsttecken

Lagutskottets betänkande (LU 9/2009-2010)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 6/2007-2008)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Vid sådana här korta snabba debatter får  jag lite svårt med mina papper, men jag får ta det från mjukdisken, som det heter. Motionen om förtjänsttecken innebär i princip att man ska se över vårt system för förtjänsttecken. Vi har självstyrelsens minnesmedalj och vi har självstyrelsens 75 års jubileumsmedalj. I riket finns ett system som har gamla anor, det bygger på riddarordnar och liknande mystiska sammanslutningar där man har fört traditionen vidare till dagens samhälle. Man delar ut förtjänsttecken till, om jag tar från min egen okulära besiktning, kyrkans män, militärens män och mycket sparsamt till ålänningarna. Vi har väl ändå några medaljer som har förlänats också våra högsta politiker.

När det gäller systemet går det till så att förvaltningen nominerar personer som har varit i 20 års tjänst och det är en viss automatik i det. Sedan finns det också möjlighet att ge förslag på särskilt förtjänstfulla personer som har gjort insatser för Åland. Det har blivit en ganska lång lista med åren. De här har delats ut de senaste åren med fem års mellanrum, senaste året var 2007 så 2012 är det väl dags igen. Det som utskottet gör är att vi går igenom systemen och föreslår att landskapsregeringen skulle se över regelverket och också kanske samla de här medaljutdelningarna till självstyrelsedagen. Motionen som var underskriven av Anders Eriksson m fl. så föreslår vi att förkastas, men med hänsynstagande till de motiveringar vi har. I sammandrag betyder de att se över systemet, se också hur man kan utforma förtjänsttecknen så att de kan bäras såsom andra görs, runt halsen eller fastspända på bröstet eller liknande. Rent allmänt vill jag säga att när det gäller den här typen av motioner så är väl syftet ganska mycket att ge möjligheter för motionärerna att prata sig varma för saken. Utskottet har sett som sin uppgift att ta reda på fakta, systematisera det och sedan ge vissa rekommendationer.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman!  Jag vet inte riktigt hur jag ska förstå det sista uttalandet. Nog hade jag väl andra tankar med motionen än att prata mig varm för någonting. I vilket fall som helst så noterar jag att mjukdisken fungerade ändå relativt väl för lagutskottets ordförande. När det gäller betänkandet får jag bilden av att man i lagutskottet ändå har haft en seriös behandling av motionen, man har hört flera sakkunniga och har också ett ganska uttömmande betänkande. När det gäller det som man börjar med under utskottets synpunkter är det väldigt mycket en uppräkning av vad som gäller den här typen av utmärkelsetecken på den finska sidan. Det var inte motionens syfte utan motionen tar syfte på att utforma ett system för åländska förtjänsttecken för att premiera personer som på olika sätt förkovrar sig i det åländska samhället. Ett par kommentarer dock om den finska sidan. Jag vet att vi pratade ganska mycket i remissen om detta, så ordnar och riddare krånglar kanske lite till saker och ting i onödan, det är ingenting som vi som motionärer tänkte att vi skulle eftersträva här på Ålands sida.

Den andra saken man tar upp i lagutskottets betänkande är behörigheten, där sägs det att det inte är klarlagt om man har behörigheten på åländsk sida att utforma den här typen av utmärkelsetecken. Jag är lite förvånad över det uttalandet och skulle gärna se att lagutskottets ordförande mer kunde utveckla hur man har tänkt. Jag noterar att ltl Roger Jansson bl a sa att man har helt klarlagt att man har den här behörigheten när vi hade remissen. Det är väl ändå klarlagt att minnesmedaljer och jubileumsmedaljer har vi behörighet inom självstyrelsesystemet att utforma. Mig veterligen finns det tre stycken, det är 50-, 60- och 75-års jubileumsmedaljer, om vi kallar dem för det och det är två av dem som man väljer att ta upp i lagutskottets betänkande, men man nämner inte den medalj som lagtinget disponerar över som man med anledning av självstyrelsens 60-års jubileum utformade.

När det gäller det sista som sägs i lagutskottets betänkande: ”Utskottet konstaterar att det redan finns ett system för utdelning av minnesmedaljer och jubileumsmedaljer i landskapet. Enligt utskottets åsikt bör landskapsregeringen dock se över såväl kriterierna för som frekvenserna av utdelningar av både minnesmedaljen och jubileumsmedaljen samt överväga att regelbundet på självstyrelsedagen dela ut olika typer av förtjänsttecken. Dessutom bör landskapsregeringen se över möjligheten att ytterligare utveckla systemet med olika typer av förtjänsttecken, särskilt med tanke på möjligheten att bära tecken vid officiella tillfällen”. Det här är bra, det är ganska långt mina tankar när jag skrev motionen. Om jag får låna det uttryck som ltl Roger Jansson etablerade under fjolåret ” nästan godkänd motion” får man säga att den här är nästa godkänd också.

Jag har tre kommentarer runt lagutskottets konklusion. Om man ska gå vidare med jubileumsmedaljerna, de är framtagna vid speciella tillfällen, jag tror inte att tanken var att man skulle använda dem fortlöpande, fast det blev så med 75-års jubileumsmedaljen. Jag vet också, eftersom jag var med på ett hörn när 75-års jubileumsmedaljen delades ut, att det riktades en del kritik mot dåvarande landskapsregering, i och för sig felaktig kritik, att man gynnade sina egna och att man inte såg till helheten. Mot den bakgrunden tror jag att det skulle vara viktigt för den här typen av diskussion, oavsett vem som sitter i regering eller inte, för den kan uppstå och det är olyckligt. Därför tror jag att det är viktigt att man har en fristående organisation, där kanske talmannen var självskriven som ordförande. Det är någonting som jag hoppas att man diskuterar vidare i landskapsregeringen.

Det man sade till sist, särskilt med tanke på möjlighet att bära tecken vid officiella tillfällen. När det gäller 75-års jubileumsmedaljen var den i form av en tavla där medaljen var insatt och en sådan är förstås lite otymplig att bära runt halsen, så därför bör man också titta närmare på utformningen av förtjänsttecken.

Summan av kardemumman,  jag är ganska nöjd med det som lagutskottet har kommit fram till, men jag hoppas att man i landskapsregeringen tittar på vitsen med att ha en fristående organisation.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att ltl Anders Eriksson nästan pratade sig varm om olika motioner. Jag kan hålla med om att den är nästan godkänd. Det är också bra att fundera på en fristående organisation. Jag kommer själv ihåg mycket väl 2002 när jag var med och lade förslag, då talade jag för att man måste ha med näringslivet och det blev mycket uppskattat, kanske inte i pengar, men i ryggdunkar osv. Jag tror att man kan tänka på klientelet som får medaljen, man tar bort tavlan och skaffar ett band och gör en organisation, samtidigt som man kanske inte heller ska dela ut så många utan göra den attraktiv. Dels har vi förvaltningsmedaljerna och sedan har vi bemärkta personer som vi väljer ut och lyfter upp på självstyrelsedagen. En nästan godkänd motion är väl inte så illa.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Nej, överlag är vi eniga, det var vad jag sade. Tanken bakom är att personer som gör någonting speciellt för det åländska samhället ska känna att man får uppskattning och att man får någonting tillbaka. Det ska stimulera till ytterligare initiativ och arbete för landskapet Ålands bästa. Summan av kardemumman tycker jag att motionen har rönt ett gott öde och min tillit ställs nu till landskapsregeringen. Jag hoppas att man tar utskottsbetänkandet till sig och gör någonting bra, med målsättningen att man varje år på självstyrelsedagen kan ha en manifestation på det sättet som vi efterlyste i motionen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! En ganska viktig sak som jag glömde i mitt anförande var det här med behörigheten. Vi för ett ganska kortfattat resonemang, men det har att göra med behörighetsfördelning i självstyrelselagen och att ordnarna har en stark ställning kopplade till presidenten när det gäller de officiella utmärkelsetecknen. Sedan finns de s k halvofficiella som vissa kyrkor, handelskammare osv. har. Det kanske vi kan bortse från på Åland och vi har stora möjligheter att göra någonting i den riktning som motionen syftar till, dvs. uppmärksamma personer. Det kan vi göra oss förtjänta av.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Till sist från min sida. Det har också varit min uppfattning att den behörigheten har vi och därför blev jag lite förvånad över den väldigt korta formuleringen, att det inte är klarlagt när det gäller behörigheten och därför är det oklart om det i landskapet kan inrättas officiella utmärkelsetecken. Det menar jag att man kan göra, så jag var lite förvånad över formuleringen därvidlag och kanske inte blev helt klok av den förklaringen som jag fick nu heller, men det får vi leva med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! För mig som hör till den lilla skaran utanför tjänstemän och duktiga mödrar, särskilt barnaföderskor, som har dekorerats i och av Finland, har jag varit intresserad av de här frågorna ända sedan det skedde första gången, just i förhållande till självstyrelsen och självstyrelsens intressen. Under min tid som lantråd så försökte vi göra lite framsteg på den punkten och alla former av samhällsmedborgare dekorerades då, dock inte på ett sådant sätt att de kan bära beviset för utmärkelsen vid högtidliga tillfällen. Det kan man göra i det här landet när det gäller idrottsutmärkelser, det kan man göra när det gäller folktingets utmärkelse för oss svenskspråkiga, som även har tilldelats finskspråkiga, det kan man göra när det gäller centralhandelskammarens märken och samma gäller kommunförbundets medaljer också. Visst är frågan intressant för Åland hur man kan utveckla det här instrumentet för självstyrelsens del.

De högre utmärkelserna i landet har två ursprung, dels Finlands lejons orden och dels Finlands vita ros, de har lite olika målgrupper, men delvis samma, utöver det finns det lite speciella militära förtjänsttecken som vi inte ska dra in i den här diskussionen. Min erfarenhet har givit att det finns en speciell tröskel för ålänningarna att uppnå den här. Den tröskeln är mindre på fastlandet eftersom man i allmänhet vill arbeta för landet oberoende var man är. Bedömningen av när man jobbar inom självstyrelsesystemet, hur mycket och hur aktivt man jobbar för landet är lite oklart. Frågan är också om det är Finlands uppdrag att minnas och ihågkomma särskilt bemärkta insatser för  självstyrelsesystemet, egentligen är det inte det så på det sättet borde vi ha ett eget system.

Det är ett bra betänkande som lagutskottet har levererat och det är sannerligen mer än en nästan godkänd motion. När man läser avslutningen här före ärendets behandling så är det ungefär en kläm till landskapsregeringen som den är utformad som. Till den delen är det bra. Liksom huvudmotionären är jag lite fundersam på hur behörighetsfrågan är behandlad i utskottet. Jag skulle gärna höra ordförande och få en klarare förklaring till hur man har tänkt sig. En liten del har vi fått höra. Uppe på sidan 2 i första stycket står det: ”Enligt självstyrelselagen hör lagstiftningen om Finlands vapen, Finlands flagga, andra rikssymboler och handeln med ädla metaller till rikets behörighet”. Vi vet då att då det gäller åländska vapen är de vår behörighet, när det gäller den åländska flaggan är det vår behörighet men när det gäller symboler för självstyrelsen är det en viss oklarhet. Huruvida förtjänsttecken ska uppfattas som symboler för självstyrelsen är det alldeles klart, huruvida det med andra ord krävs ett uttryckligt stadgande i självstyrelselagen. Jag hör till dem som har gjort den bedömningen att så är det inte utan det här är symboler för självstyrelsen, som vi oberoende av självstyrelselagens stadganden kan fatta beslut om. Det vore intressant att höra huruvida lagutskottet något djupare har gått in i frågan. När man kommer till avslutningen är det två resonemang som man för på ett väldigt tydligt sätt. Det första är att landskapsregeringen bör överväga att regelbundet på självstyrelsedagen dela ut olika typer av förtjänsttecken. Det är det ena och det binds ihop med resonemanget om minnesmedaljer vi har idag. För det andra säger de att landskapsregeringen bör se på möjligheten att bära tecknen vid officiella tillfällen. Där är vi inne på en direkt parallell, hur det fungerar med de övriga, inte bra finska statens utan också övriga i landet förekommande förtjänsttecken som kan bäras i olika sammanhang. Min slutsats är att utskottet kommer till att det här är fullt möjligt eftersom man ber landskapsregeringen överväga genomförandet.

Gärna en liten kompletterande information från utskottet hur man har resonerat kring behörighetsfrågan när man skriver att den inte är klarlagd. Jag har lite svårt att förstå vad man menar just med den formuleringen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gäller det här betänkandet så ska man lägga märke till ordet klarlagd, om det är klart för mig eller ltl Roger Jansson är en annan sak, men det hela hänger ihop med att ordensväsendet är organiserat, historiskt betingat, det finns regler för användning av förtjänsttecken som gäller just de ordnarna. När man går över till andra medaljer som man t ex har inhandlat på Buttericks osv. vad har man då för möjlighet att använda den som officiell? Det är där problematiken finns. När det gäller Ålands vapen finns det i lagen, när det gäller Ålands flagga finns det lagen och det gäller också användningen, färgerna, utformningen osv.  Man kan tycka att det är klart om man vill, men det är inte klarlagt och det är någonting som landskapsregeringen naturligtvis skulle göra om man utvidgade det här till att man skulle kunna hänga dessa tavlor runt halsen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar för den preciseringen, den var väldigt betydelsefull och tydlig. Nu är vi i samma situation, ungefär som när det gäller ministerbeteckningen. Det är bara att vi skriver ihop en lag förutsatt att vi kommer överens om innehållet i lagen, vilket kan vara knepigare. Det finns politiska olika uppfattningar om det här med att behänga folk med medaljer, men när vi nu jämför med kommunförbundet och centralhandelskammaren, folktinget, idrottsorganisationer och vissa kulturella organisationer borde det inte vara något bekymmer för att också självstyrelsen kunde ha sådant som man kan hänga på bröstet. Mitt förslag är att landskapsregeringen ser det här betänkandet inte som ett tecken på att man finner behörighetsproblematiken svår utan att man bra kan testa det här genom att resonera en lagstiftning.

Ltl  Olof Erland, replik

Herr talman! I utskottet anser jag inte att vi har sett behörighetsproblematiken som stor utan den har praktiska problem. Det ska väljas, det ska utformas, ordnas, det får inte vara inflation i medaljer osv. Det ska finnas en organisation för det. Det blev en pragmatisk fråga som landskapsregeringen i och med det här betänkandet bör ta till sig och se över till nästa tillfälle. Jag tror att det är någonting som låter sig göras utan desto större besvär.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Diskussionen, replikväxlingen, har egentligen klarlagt det jag tänkte säga, men jag skulle också säga att jag läste lagutskottets betänkande på det sätt som vi nyss hörde. De facto har lagtinget en de facto makt över det vi nu diskuterar medan den jureklarlagda delen kan anses vara lite öppen. Det är inte explicit sagt i självstyrelselagen. I en del länders konstitutioner, t ex den färiska, är det uttryckligen sagt att om symboler och andra med flaggan jämställbara företeelser stadgas i lag. Det är någonting i den stilen vi borde ha. För min del tror jag att frågan just får sin lösning på det sätt som kollegan Roger Jansson säger genom en landskapslag. Då löser man både jurefrågan och faktafrågan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var intressant att vi kom så här långt i diskussionen att vi synes överens om att gå vidare med lagstiftningen, förutsatt att man finner den tillräckliga politiska överenskommelsen bakom det. De fordrar hälften av ledamöterna här för att vi ska komma vidare. Det är inte en liten lagstiftning som det var i ministerbeteckningsfrågan utan det fordrar lite mer arbete. Jag hoppas att landskapsregeringen kan finna någon lucka i sitt lagberedningsprogram för att gå vidare med den så att vi inte behöver arbeta häcken av oss här med en lagmotion i sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.  

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6      Ny officiell flaggdag

Lagutskottets betänkande (LU 10/2009-2010)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2007-2008)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Den här gången har jag tillgång till mina papper, men jag skulle ändå mot bakgrund av hemställningsmotionernas karaktär, det är några personer som skriver under ett förslag som de vill kunna diskutera, ltl Anders Eriksson pratade sig nästan varm, vågar jag mig på att direkt föreslå en bordläggning om de obundna kollegerna till Danne Sundman kan stöda det. Jag skulle föreslå bordläggning till första dagarna i mars när vi har plenum. Om det kan accepteras.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Jag önskar understöda bordläggningen till den 1 mars.

Talmannen

Förslag om bordläggning har föreslagits av ltl Olof Erland och understötts av ltl Mika Nordberg. Ärendet kommer således att bordläggas. Kan lagtinget enhälligt omfatta det? Ärendet bordläggs till den 1 mars.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen 11 januari 2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.16.42).

 

Originalfil