Plenum den 4 september 2006 kl. 13.00

PLENUM den  4 september 2006 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.  (Frånvarande: ltl Torbjörn Eliasson, ltl Anne-Helena Sjöblom, ltl Veronica Thörnroos, ltl Mats Perämaa och ltl Göte Winé).

25 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Anne-Helena Sjöblom på grund av tjänsteåliggande samt ltl Torbjörn Eliasson på grund av sjukdom: läkarbesök i Helsingfors. Beviljas. Dessutom har ltl Mats Perämaa, ltl Göte Winé och ltl Veronica Thörnroos anhållit om befrielse från plenum för tiden 4.9-6.9 på grund av deltagande i parlamentarisk Östersjökonferens på Island.

 

Herr landshövdingen:

Värderade fru talman!

Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna dels republikens presidents framställning om godkännande av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och dels republikens presidents framställning om godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

 

TALMANNEN: Ärendena kommer att behandlas i föreskriven ordning.

 

 

Föredras för remiss efter bordläggning ärende nr 1:

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. lagmotion angående ändring av lagtingsordningen. (LM 4/2005-2006).

 

Ärendet bordlades den 5.6.2006. Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det var en lång diskussion runt det här ärendet redan i maj när det var uppe första gången, bl.a. föreslog ltl Danne Sundman bordläggning, han tyckte att det vore idé att diskutera de här frågorna mera när vi kom tillbaka i september.

 

Lagmotionen har till syfte att skapa regler för hur lagtingets talman och vicetalmän kan skiljas från sitt uppdrag under pågående arbetsår. Det är så att de lagtings- och arbetsordningar som vi har och som utgör grunden för lagtingets arbete inte innehåller några bestämmelser om detta. Lagutskottets ordförande ltl Roger Eriksson sade i remissen att han har kontrollerat om det var på det sättet: ”Jag har kontrollerat det och det stämmer som ltl Anders Eriksson säger”, och lagutskottets ordförande var intresserad av att bums sätta igång och börja jobba med detta i lagutskottet, så det skall bli intressant att höra om han redan är på gång när det gäller det.

 

Vi föreslår i motionen att minst 16 av lagtingets ledamöter skulle stå bakom ett yrkande om misstroende och att lagtingets beslut skulle biträdas av minst 16 röster. Detta för att undvika hugskott, alltså det skulle vara något verkligt utbrett missnöje som skulle föreligga innan det överhuvudtaget blir aktuellt att göra ändringar.

 

Ltl Mats Perämaa, som vi hörde att tyvärr är frånvarande i dag, sade så här i remissen: ”Det strider lite mot det liberala tänkandet att det med rådande situation och den diskussion som de facto har varit om sittande talman och hennes beställningar av ritningar blir en sådan situation där man diskuterar en enskild person och avser att lösa det med lagstiftning, och det är inte bra”, sade ltl Mats Perämaa. Det håller jag med om. Jag sade också att från vår sida handlar motionen om en principiell fråga, inte speciella misstag som har gjorts nyligen.

 

Ltl Mats Perämaa tog också upp en aspekt som vi inte hade i motionen, nämligen att man skulle kunna byta talman i samband med regeringsbyten. Han sade att det kan lätt bli så, om talmannen sitter kvar, att talmannen blir beskylld för att driva oppositionspolitik, och det gagnar ingen. Man kan åtminstone föra det resonemanget att när majoriteter byter så kanske då också talmannen kan bytas ut för att den skall finnas med som en del av regeringsbildandet. Det här tror jag att är en viktig aspekt för när det gäller självstyrelseutvecklingen hoppas jag att vi alla är ense om att för att den åländska externpolitiken skall fungera bra så behöver vi ha största möjliga enighet – det hörde vi bl.a. i samband med presentationen av Roslin-utredningen – men det som är ännu viktigare är att vi har en talman och ett lantråd som går lite i takt, om jag säger så. Det skulle vara intressant att se hur lagutskottet ställer sig till den frågan.

 

Vtm Johan Ehn hade flera förtjänstfulla synpunkter; han hade ”både plus och minus”, som han uttryckte sig själv. Till det som han räknade som minus var att vi kommer att ha två parlamentariska system som pågår samtidigt på ett sätt därför att vi har ett parlamentariskt system som riktar sig mot regeringen och sedan får vi också ett som riktar sig gentemot det presidium man har i lagtinget. Det där tycker jag att i och för sig att är en felsyn därför att flera i remissen pekade på att också talmansrollen har blivit en allt viktigare bricka i regeringsbildningarna, så jag ser det inte som två skilda parlamentariska system utan de facto är det tvärtom att man kanske mera bidrar till att få en helhet här.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, med sin långa erfarenhet, drog ytterligare lite växlar på detta med regeringsbildningen, han sade att talmansvalet kan bli en stressfaktor i regeringsbildningen; man måste stressa fram en regeringslösning med tanke på talmansvalet,  som han uttryckte sig, och pekade på att ”I Finland utser man egentligen ingen permanent talman när man sammanträder efter nyval utan, om jag har förstått det rätt, väljer man ordförande för den största riksdagsgruppen eller ordförande för det största partiet i valet och denna person fungerar som talman intill dess den nya regeringen är klar och kommer då också att leda regeringsbildandet på samma sätt som talmannen gör i vårt system.” Det där är ingenting som jag själv har fördjupat mig desto mera i, men jag har ingen anledning att betvivla det som ltl Ragnar Erlandsson framförde. Han pekade på att man kanske skulle ha en övergångstalman för att få mera lugn och ro runt regeringsbildningen – om det nu blir mera lugn och ro, får väl framtiden i så fall utvisa. Han nämnde också att man kunde t.o.m. gå så långt att man förrättar utskottsvalen efter det att regeringen är klar. Men vi har erfarenheter av att det här med regeringsbildning, oavsett vilka ändringar vi skulle vidta, kan ta ganska lång tid ibland och då blir det så att lagtinget blir att sitta i väntrummet upp till en, en och en halv månad i värsta fall, man har inte ens utskott eller någonting utsett, och det tror jag inte att är ett så speciellt bra förslag. Men även det här tål att funderas på i lagutskottet.

 

Till sist sade ltl Ragnar Erlandsson: ”Jag tycker annars att detta med 16 mandat som kan avsätta en talman lite när som helst är lite svajigt också.” Det kommer inte att ge den politiska stabiliteten.

 

Jag vill, fru talman, till sist säga från min sida i det här skedet att vi gick in för 16 mandat för att ens ha en möjlighet att väcka ett misstroende och det var just för att vi skulle undvika den svajighet som nämndes här. Men det är så att om det inte finns regler för någonting som flera av oss inte tycker att fungerar bra så är det väl nog på sin plats att man försöker införa regler; om det sedan skall vara exakt så som det föreslås i motionen eller inte hoppas jag att lagutskottet seriöst tittar på. Sammanfattningsvis konstaterar jag att frågan väckte stort intresse förra gången den var uppe och jag hoppas också att lagutskottet nu sätter sig in i frågeställningarna på djupet.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Jag vidhåller nog problematiken med att man får två förtroendesystem i vårt parlamentariska system i och med att man då också skall hålla ett förtroende för talmanstrion under ett lagtingsår. Jag tror att det skulle vara viktigt, framför allt om vi hamnar i den situationen att det är lite svajigt i den parlamentariska situationen i övrigt, att man håller talmansrollen som en stabiliserande kraft, en kraft som kan bygga över tid så att man får ett system som blir något mera stabilt. Som jag också sade i ett anförande senaste gång det här var uppe tycker jag att frågan är värd att se över och se vad man kan göra åt den, men det var som en vägkost till den behandling som nu skall ske i lagutskottet som jag ville lyfta fram de här frågorna därför att jag ser att det finns problematik i att få flera, som jag ser det i det här fallet, förtroendesystem som kommer att i värsta fall stå i konflikt med varandra också.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det var inte jag som tog upp det första gången utan det var de facto flera talare som pekade på att det är viktigt att man får förrättandet av talmansvalet att gå i takt med regeringsbildningarna. Det har onekligen sina poänger och det nämndes också från flera talares sida att kan man göra någonting i samband med nyval för att påskynda processen, så jag måste säga att jag tyckte att det var ett bra anförande som vtm Johan Ehn hade i maj, men i stället för att vi pratar om att vi har två förtroendesystem får vi faktiskt mera en helhet och det hoppas jag också att lagutskottet kan titta på. När det gäller detta med stabiliserande kraft, så visst, det är väldigt viktigt att talmannen är en stabiliserande kraft, att man är lite partiöverskridande och försöker gjuta olja på vågorna, som stundtals kan vara höga här i lagtinget, men det är ganska länge sedan det också var på det sättet, så det förefaller vara en roll som har överlevt sig själv.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Vad gäller rollen är det på det sättet att det är någonting som vi skapar tillsammans i det politiska systemet; hur rollen utvecklas är också någonting som vi som aktiva i lagtinget väljer att använda oss av den. Jag har viss förståelse för det som ltl Anders Eriksson säger att just vid nyval kunna få saker och ting att gå hand i hand. Däremot när det uppstår olika typer av regeringskriser och liknande så kan det vara bra att i det läget ha just den stabiliserande kraften jag pratar om, att man då också får en utjämning över tid. Visserligen blir det säkert också ganska problematiskt när man har det system vi har i dag ibland, men, återigen, i det systemet som man nu skulle få där man skall pröva förtroendet gång efter annan känns det som att lagtinget mera blir att jobba med procedurfrågor än med verklig politik, och jag tror inte att det är det vi skall sikta in oss på.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller det sistnämnda vill jag absolut försöka samverka till att det blir på det sättet. Jag tror att både vtm Johan Ehn och jag kan ha rätt fast vi säger väldigt olika saker. Det hänger ihop med att det sist och slutligen är de personliga egenskaperna hos sittande talman som förstås avgör om man blir en stabiliserande kraft, som vtm Johan Ehn vill ha. Jag vill bl.a. ha en talman som kan de konstitutionella frågorna bra, som driver på självstyrelseutvecklingen och som är en samlande kraft i lagtinget. Om det däremot är en talman som inte uppfyller de villkor som jag tycker att är viktiga, så kanske det inte är en grund för att jag skulle rikta ett misstroende, utan vi har mera försökt hålla detta på ett principiellt plan, vi har talat om vad som händer vid en tillfällig sjukdomsattack eller någonting sådant, det finns ingenting i dagens regelsystem som gör att man kan avskilja talmannnen från sitt uppdrag om talmannen inte sköter det på ett korrekt sätt. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson hade vänligheten att nämna mig i sitt anförande och att jag i våras sade att frågan kunde diskuteras mera i september. Jag har under sommaren, när jag har funderat ganska mycket på den, kommit till insikten att vi kanske inte behöver prata så mycket mera utan alla frågeställningar har stötts och blötts och tvärtom börjar det bli brådskande om vi skall få den här ändringen i kraft; till första november när det är aktuellt att väja en ny talman bör vi skicka motionen till lagutskottet, som jag tror att har kompetens att titta på frågeställningarna och reda ut dem och komma hit till lagtinget med ett bra förslag.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är i och för sig som det har sagts tidigare att är det intressanta ärenden som är på gång är det ingen som förbjuder utskotten att börja jobba med dem, så jag utgår från att man i lagutskottet har kommit långt redan när det gäller detta ärende när man har haft hela sommaren på sig att fundera. Jag uppfattade ändå de utfästelser som ltl Danne Sundman gav i maj som att vi kunde vänta oss en hel del spännande synpunkter också i september, men, á la bonne heure, jag kan leva med det som ltl Danne Sundman säger!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Vi skall hoppas att lagutskottet tar sig an detta. Vi har förstått i andra sammanhang att det är en liten åsiktsskillnad mellan majoritet och opposition i det utskottet om vilka framställningar man behandlar. Vi har sett framställningar som har fått stryka på foten för andra framställningar och vi vet alla att en lagmotion kommer i andra hand. Jag hoppas att den här är så pass viktig att man kan ta den och prioritera den eller att det inte blir som det har blivit tidigare att man prioriterar politiskt åt andra hållet, att det återigen drabbar oppositionen i prioriteringarna.

 

När det gäller de frågeställningar som motionen väcker tror jag att vi har ventilerat dem. Visst kunde jag också upprepa dem på nytt, men jag delar långt och mycket ltl Anders Erikssons uppfattning och därför är jag nöjd med debatten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Talman!

Det är riktigt att jag i våras var positivt inställd till motionen, och jag är det fortfarande. Frågeställningarna som har kommit fram är befogade. Det är också viktigt att komma ihåg att talmannen är faktiskt den högsta representanten för hela Ålands folk och i dagsläget finns det uppenbarligen inte någon reglering hur det skall skötas i de fall som ltl Anders Eriksson nämnde. Det är också så att i lagutskottet är inte jag den enda som bestämmer hur det skall gå; det finns också en laglig ordning i vilken ordning vi skall ta upp ärenden: först kommer presidentens framställningar och landskapsregeringens framställningar och där har vi redan arbetsbördan full. Sedan kommer lagmotioner som vi diskuterar och ser vilka vi kan ta upp. Frågeställningarna är som sagt befogade och jag tycker själv att vi bör få en reglering på detta område.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag är nöjd med att lagutskottets ordförande delar den syn jag har, dvs. att det finns luckor i både lagtingsordningen och arbetsordningen för lagtinget när det gäller möjligheterna att avskilja talmannen från sitt uppdrag, om talmannen av en eller annan anledning agerar på ett sådant sätt att man inte har lagtingets förtroende mera. Det vore förstås bra om man kunde ha det här ärendet åtgärdat till kommande val första november, men det kanske är för mycket för lagutskottets herr ordförande att ge de utfästelserna. Jag är ändå nöjd över att man pekar på att man försöker lösa det här så snabbt som möjligt. Jag är förstås medveten om att ltl Roger Eriksson inte är helt ensam i utskottet.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är riktigt, att jag inte här helt ensam i utskottet och det är andra frågor som står på kö som också framstår som mycket viktiga och måste få högsta prioritetsordning i den s.k. gräddfilen. Det är så att lådan med gräddfil börjar bli full hos oss. En annan sak är tidsaspekten. Ltl Anders Erikssons analys är riktig att vi inte ger några utfästelser, men att frågan är viktig och bör lösas står jag fortfarande fast vid. Man måste också komma ihåg att de facto prövas förtroendet den första november varje år, så det finns redan ett instrument. Man bör också fundera på om man tar lagmotionen rakt av eller om det finns andra sidoeffekter som bör beaktas innan man går vidare. Till den delen har jag ett resonemang som motsvarar ganska mycket det som vtm Johan Ehn just förde.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Jag hade tänkt använda de stenografiska protokollen från juni månads diskussion i ärendet, men jag har glömt dem på mitt kansli så jag får ta det lite så här.

 

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson är hela tiden inne på att frågan är på det principiella planet och jag delar inte riktigt hans synpunkt här utan jag uppfattar att det är mera riktat mot sittande talman, men det kan man naturligtvis ha synpunkter på. Vi har debatterat den här frågan ganska mycket, men det som jag tänkte ta fasta på och som jag tyckte att var väldigt bra när vi diskuterade den senaste gång är frågan som ltl Ragnar Erlandsson tog upp om tillsättande av talman efter val. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi funderar på vilka rutiner man behöver ha efter valen. Som ltl Ragnar Erlandsson säger, med mångårig parlamentarisk erfarenhet, är det en stressituation i talmansvalet när man skall tillsätta regering. Därför skulle det vara väldigt angeläget att få en förändring till stånd att man antingen skulle ha någon sorts modell som liknar det finländska regeringsbildandet där man har en tillfällig talman, exempelvis ordföranden för det största riksdagspartiet som alltså leder regeringsbildandet och det skulle inte vara någon personlig förlust i det systemet om man s.a.s. inte skulle fortsätta som talman utan det skulle ingå i systemet. Skulle vi i enlighet med förslaget i lagmotionen ha 16 ledamöter skulle det, som redan har påpekats, bli ett väldigt svajigt system och framför allt är det också så att eftersom vi väljer en talman en gång per år prövas ändå förtroendet en gång per år; det innebär också att det blir ett mera stabilt system.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det är viktigt att hålla diskussionen på det principiella planet och göra den distinktionen att det inte handlar om nu sittande talman utan en sådan regeländring skulle träda i kraft i och med nästa talmansperiod. Vad jag har förstått på representanter för regeringspartierna kan det komma en annan person också, så man skall inte koppla det här till person; det är viktigt att säga från vår grupps sida att diskussionen skall vara principiell.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Det är en känsla som jag har och den står jag för.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det är klart att man vill hänvisa till de fadäser som uppstod i samband med talmansförfarandet om arkitektritningarna. Vi tog upp lagmotionen för att påvisa att inte sådana här händelser skall uppstå igen. Det finns inget klart regelverk för hur principerna är och det saknar vi. Min fråga är om ltl Christian Beijar nu är emot att man har ett klart regelverk för hur man kan framföra sitt missnöje mot en talman eller hur skall jag tolka hans uttalande? Det är nämligen tillika en demokratifråga. Det måste finnas klara regler för hur en talman förfar i vissa fall, och det är det som vi försöker påpeka med lagmotionen. Det är klart att när det gjordes nu vill ltl Christian Beijar koppla ihop det med talmansvalet.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag är inte emot att man har ett regelverk, men då måste man se över just det som jag tog upp, bl.a. frågan som ltl Ragnar Erlandsson tog upp: tillsättandet av talman efter valet. Naturligtvis måste man ha ett regelverk vid sjukdom och andra laga förfall som säger när man kan befria talmannen från uppdraget, men inte utgående från den grundtanke som ltl Anders Eriksson har i sin lagmotion.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det gäller inte bara regelverk vid sjukdomsfall utan vid alla eventuella händelser som kan uppstå måste man kunna ifrågasätta om talmannen har lagtingets förtroende.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Talmannens förtroende mäts ju en gång per år.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

När sossarnas gruppledare ltl Christian Beijar säger att han upplever att motionen är riktad mot sittande talman kände jag ett behov av att få lite längre tid på mig än en minut som man får i en replik för att förklara det. När ärendet var uppe i maj kom det samma frågeställningar och jag sade: ”Det var som en journalist frågade mig att det här hänger väl ihop med sittande talmans sjabblande med sin arkitektkompis, som en uttryckte sig, men jag kan försäkra att jag vill att motionen behandlas på ett mera principiellt plan. Det är klart att det som nämndes har gjort att man har blivit att fundera på att lagtinget kan hamna i en konstig situation om man har en talman som precis drar iväg i en eller annan riktning. Det jag har tänkt på är att man faktiskt kan ha en smygande sjukdomsbild, psykisk ohälsa, alkoholism eller t.o.m. ekonomiska oegentligheter av allvarligare art och ändå kan inte lagtinget göra någonting. Det här tycker vi är lite märkligt och därav har vi lagt motionen.”

 

Det som ltl Christian Beijar säger att det är riktat mot sittande talman är olyckligt i och med att sittande talman agerade på ett sådant sätt att det uppstod mycket svallvågor runt både det ena och det andra ärendet, men, ändå, nog tror jag också, om ltl Christian Beijar tänker efter, att det är bra att vi har ett förtroendeinstrument också för att kunna pröva talmannens förtroende, precis på samma sätt som vi har när det gäller landskapsregeringen.

 

Som jag redan sade i ett replikskifte anser jag när det gäller talmannens roll och arbetsuppgifter att det är väldigt viktigt att man skall kunna, man skall ha ett starkt intresse för det konstitutionella frågorna, man skall vara en stabiliserande faktor, man skall inte driva partipolitik och just av den anledningen är det ofta så, om vi tittar på både det finska och det svenska parlamentet, att när talmän väljs är det lite äldre personer som är på väg i retur som framför allt inte driver partier, partiordförande, det är väldigt sällan man har sett det just på grund av att man inte kan vara den stabiliserande faktorn om man hela tiden tänker på att driva partipolitik. Jag tycker också att det är oerhört viktigt att talmannen leder, är intresserad och aktivt leder självstyrelseutvecklingen och att talmannen har en viss värdighet. Visst, jag kan säga personligen, att så tycker jag inte att situationen är i dag. Jag har noterat att Frisinnad Samverkan och centern tycker det, men vi från Ålands Framtid tycker inte det. Det blir ändå lätt som ltl Christian Beijar säger att man blandar ihop äppel och päron, men vår utgångspunkt har hela tiden varit att försöka hålla diskussionen på ett principiellt plan. Jag måste ändå förklara hur vi ser på det i och med att ltl Christian Beijar säger att han upplever att det här är riktat mot sittande talman – förhoppningsvis som svar på frågorna.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Det är klart att det måste finnas ett regelverk för hur man förfar om det är så att man upplever att talmannen t.ex. vid sjukdom och andra laga förfall. Det här som ltl Anders Eriksson är inne på är mera om man har en annan politisk åsikt osv.; då blir det mera diskussion kring talmannens åsikter. Jag menar, att vi kan inte ha ett system som blir, som det har uttryckts, så svajigt att man under en ettårsperiod får en talman som man upplever att ha åsikter och synpunkter som inte sammanfaller exempelvis med 16 ledamöter, att det skulle vara orsak till att s.a.s. entlediga en talman. Vi kan inte ha ett sådant politiskt system.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar pratar ovanligt mycket emot sig själv den  här gången! Han säger för det första att det är klart att det behöver finnas ett instrument, ett redskap, så att man kan avskilja talmannen vid sjukdom eller någonting sådant. Det är det jag har pekat på hela tiden. De synpunkter som jag har räknat upp i dag vilka egenskaper sittande talman skall ha är mina personliga, men, märk väl, jag sade också att det är inte grund för ett misstroende utan det är om någonting av allvarligare art händer. Ltl Christian Beijar avslutade med att säga att det blir för svajigt om det bara är 16 som kan stå bakom talmannen, men snälla, ltl Christian Beijar, det är ju precis så det är i dag! Det är majoritetsblocket som just har valt den sittande talman vi har. Det är klart att vi i oppositionen inte anser att det är den bästa kandidaten, men det är precis det som majoriteten har gjort i dag!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Återigen, ltl Anders Eriksson! Talmannens förtroende mäts en gång per år.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Absolut och så långt är vi också överens eller hur, ltl Christian Beijar? Vi var också i förra repliken överens om att om någonting oförutsett händer, sjukdom eller någonting sådant, då borde det finnas ett instrument, som ltl Christian Beijar själv uttryckte sig, för att avskilja sittande talman. Det är precis för att skapa detta instrument, värderade ltl Christian Beijar, denna motion tar sikte på. Om ltl Christian Beijar bortser från vem som just nu råkar sitta som talman inser han att vi sist och slutligen är helt eniga!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning om ny blankettlagstiftning innehållande bestämmelser om pensioner för dem som anställs av landskapet efter årsskiftet 2006-2007. (FR 19/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 6.9.

 

 

Landskapsregeringens framställning om utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt. (FR 20/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 11.9.

 

 

Landskapsregeringens framställning med förslag till andra tilläggsbudget för år 2006. (FR 21/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 6.9.

 

 

Landskapsregeringens framställning om förbud mot saluförande av snus och om förbud mot tobaksrökning i restauranger. (FR 22/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 6.9.

 

 

Landskapsregeringens berättelse för år 2005. (LB 1/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 13.9.

 

 

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2005. (RB 1/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 13.9.

 

 

Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2005. (RB 2/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 13.9.

 

 

Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1-31.12.2005. (NRB 1/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling den 13.9.

 

Lagtingets nästa plenum är  i dag kl. 13.50. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.42).

 

 

Originalfil