Plenum den 5 december 2012

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 5 december 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Landskapslag om lagtingets kansli

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

För kännedom.. 17

2    Godkännande av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2012-2013)

Plenum slutar 17

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Ltl Anders Eriksson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter och ltl Åke Mattsson anhåller om ledighet på grund av trafikhinder. Beviljas.

Första behandling

1        Landskapslag om lagtingets kansli

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2012-2013)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! De senaste åren har det gjorts flera reformer inom lagtinget. En ny lagtingsordning och arbetsordning har tagits fram och nu en helt ny lag om lagtingets kansli.

Lagförslaget är berett av talmanskonferensen. Syftet är att både modernisera och en kodifiera praxis.

Dessutom föreslås att de bestämmelser i arbetsordningen för Ålands lagting som rör kansliet överförs till den nya lagen.

Den gällande landskapslagen om personalen vid lagtingets kansli är föråldrad och behovet av en modernisering är nödvändigt.

Lagtingets kansli är en relativt liten arbetsplats med få anställda, ett faktum som är en är en vanlig egenskap när det gäller ett flertal landskapsmyndigheter. Vid många av landskapets myndigheter har personalen, i likhet med lagtingets kansli, endast en överordnad att vända sig till i frågor som gäller arbetsuppgifterna, arbetsvillkoren, semester och liknande.

Samma lagar och förordningar som gäller tjänstemännen vid landskapsregeringen ska i princip även gälla tjänstemännen vid lagtingets kansli.

Även när det gäller tjänstekollektivavtalet vid lagtingets kansli överensstämmer avtalet till stora delar med motsvarande avtal för tjänstemännen vid landskapsregeringen.

I huset vid landskapsregeringen finns en stor sakkunskap och erfarenhet av tillämpningen av lagstiftningen och tjänstekollektivavtalen. Utskottet anser att det därför är naturligt att denna resurs vid behov även kan utnyttjas för att lösa frågor som uppkommer vid lagtingets kansli.

Dessutom kan lagtingets personal även vända sig till sina respektive fackliga företrädare med frågor. Förhandlingschefen vid Akava och verksamhetsledaren vid TCÅ ska fungera som förtroendemän med stöd av ett förtroendemannaavtal för lagtingets tjänstemän.

I talmanskonferensens förslag ingick att tjänstemännen vid lagtingets kansli inte ska omfattas av landskapslagen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen till den del den gäller rätten till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot.

Enligt denna lag har den som står i offentligrättsligt anställningsförhållande till landskapet och som valts till riksdagsledamot, lagtingsledamot eller till medlem av landskapsregeringen rätt till tjänstledighet. Rättigheten har i lagen begränsats så att den som är anställd som förvaltningschef, avdelningschef eller lagberedningschef inte omfattas av rätten till tjänstledighet.

Rätten till tjänstledighet ska ses mot bakgrund av grundlagens bestämmelser om den enskildes rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling samt det allmännas skyldighet att främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller personen själv. Klart och tydligt i grundlagen om demokratins grundbultar.

Begränsningen av rätten till tjänstledighet för nämnda uppdrag infördes 2006 för förvaltningschefen, avdelningscheferna och lagberedningschefen vid landskapsregeringen. Bestämmelsen granskades i ett utlåtande från högsta domstolen i lagstiftningskontrollen. I utlåtandet för högsta domstolen ett resonemang som utmynnar i att begränsningen av rätten till tjänstledighet för de nämnda tjänstemännen inte är en avvikelse från grundlagen och att det därför inte är en behörighetsöverskridning.

Högsta domstolen resonerar vidare att det kan vara svårt att få en tillräckligt kompetent person att förbinda sig till ett relativt kort vikariat och för personen ifråga kan det vara svårt att under denna tid kunna sätta sig in i det krävande uppdraget. Dessa omständigheter är reella skäl för att begränsa förtroendeuppdrag i landskapet för de högsta tjänstemännen.

Trots det när lagen föredrogs för republikens president togs en anteckning in i protokollet på presidentens begäran angående skyldigheten att trygga och följa de politiska rättigheterna i hela riket.

I lagtingets kansli finns för närvarande sex anställda som står i offentligrättsligt anställningsförhållande till lagtinget. Enligt nu gällande lagstiftning ska i fråga om skyldigheter och rättigheter samma gälla för lagtingets personal som för andra vid landskapet Ålands centrala ämbetsverk.

Utskottet finner mot denna bakgrund att lagtingets sex tjänstemän hittills har omfattats av rätten att erhålla tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen.

Talmanskonferensens lagförslag innebär en ändring så att alla lagtingets tjänstemän, dvs. lagtingsdirektören, biträdande lagtingsdirektören, utskottssekreteraren, kanslisekreteraren, bibliotekarien och vaktmästaren inte skulle ha rätt till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot.

Med hänvisning till högsta domstolens utlåtande och republikens presidents protokollsanteckning föreslår utskottet en ändring av talmanskonferensens förslag så att det vid lagtingets kansli, i likhet med förhållandena vid landskapsregeringen, endast är den högsta tjänstemannen som inte har rätt till tjänstledighet för lagtingsuppdrag.

Till den delen, beträffande tjänstledighet blev utskottet inte enigt. Reservanterna får redogöra för sina ståndpunkter.

När det gäller ändringssökande och besvärsinstans för utskottet ett helt nytt resonemang och för dessutom in en ny paragraf i lagen. Ärenden som gäller personalen vid lagtingets kansli är till sin natur förvaltningsärenden. Bestämmelser om hörande av part, rättelseyrkande, besvärsanvisning m.m. ska tillämpas på det sätt som föreskrivs i tjänstemannalagen för landskapet Åland.

 De uppgifter som landskapsregeringen har enligt lagstiftningen om tjänstemännen vid landskapsregeringen ska skötas av kanslikommissionen när det gäller lagtingets tjänstemän, om uppgiften inte har delegerats.

I tjänstemannalagen finns bestämmelser om sökande av ändring. Till den del bestämmelserna om besvär tillhör rättsskipning hör det till rikets behörighet men har kunnat tas in i lagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet med stöd av självstyrelselagen.

Utskottet konstaterar vidare att när det gäller ekonomiska förmåner kan en tjänsteman framföra ett rättelseyrkande. Ett yrkande om rättelse av ett beslut prövas inom samma myndighet där beslutet har fattats. Prövningen av ett rättelseyrkande betraktas som en förvaltningsåtgärd och tillhör därför inte området för rättsskipning. Att lagstifta om rättelseyrkande hör till landskapets behörighet.

Som jämförelse kan nämnas att när det gäller handläggningen av ärenden som rör tjänstemännen vid riksdagen finns, förutom lagen om riksdagens tjänstemän, ett reglemente för riksdagens kansli.  

Enligt det reglementet kan en sakägare som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid riksdagens kansli få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att skriftligen yrka det senast 14 dagar efter det att han eller hon fick del av beslutet. En motsvarande möjlighet att yrka på rättelse saknas när det gäller tjänstemännen i lagtingets kansli. Utskottet anser att det är ändamålsenligt och rimligt att föra in motsvarande möjlighet att rätta ett beslut i fråga om lagtingets tjänstemän. Det föreslås därför att lagförslaget kompletteras med en 6 § med bestämmelse om att den som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid lagtingets kansli kan få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att framställa ett rättelseyrkande inom 14 dagar från det att beslutet delgavs den som berörs.

Vidare föreslås att ett beslut i vilket rättelse får sökas inte får överklagas genom besvär. 

Utskottet konstaterar att tjänstemannalagen för Åland, i likhet med landskapslagen om landskapsrevisionen, anvisar högsta förvaltningsdomstolen som besvärsinstans i de ärenden där besvärsrätt föreligger.

Talman! Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som föreslås i betänkandet. Det känns bra att vi tar steg och fattar beslut som moderniserar lagtingets arbete. Tack.

Ltl Göte Winé

Tack fru talman! Utskottet har nu behandlat talmanskonferensens lagförslag, landskapslagen om lagtingets kansli.

När vi fick lagförslaget så trodde jag att det här skulle gå lätt. Jag sade vid ett tillfälle att det är bara att klubba igenom det här förslaget. Sedan började vi titta lite på förslaget och så märkte vi att det fanns en viss liten oenighet. Sedan började vi titta lite mera på den och då märkte vi att det kanske tar lite längre tid än vad vi trodde.

Trots små justeringar har vi kunnat enas om att få in paragrafen om rättelseyrkande. Däremot i 3 § om tjänstledighet så stod det i talmanskonferensens förslag att tjänstledigheten skulle gälla samtliga tjänstemän vid lagtingets kansli. Jag är av den åsikten att de som behöver finnas med där är bl.a. utskottssekreteraren, att de är så opolitiskt beroende som möjligt.

Ltl Carita Nylund, ltl Axel Jonsson och jag enades om att man i alla fall begränsar det till lagtingsdirektören, biträdande lagtingsdirektören samt utskottssekreteraren.

Majoriteten i utskottet ville att tjänstledigheten skulle begränsas till enbart lagtingsdirektören. Jag kände att det var lite snävt och ville även ha med utskottssekreterarna där.

Med all respekt bästa lagtingskollegor, inget illa menat om er, men det är inte många som jag skulle vilja ha som utskottssekreterare om ni kan ta det rätt. Jag ser ju framförallt i min grupp att det finns ganska duktig utskottssekreterare men i de andra partierna så är jag rädd för att det kanske skulle finnas lite politiska värderingar i det hela.

Jag har också fått till kännedom att det tidigare har funnits bekymmer när lagtingsledamöter har varit utskottssekreterare. 

Fru talman! Jag vill avisera att jag i detaljbehandlingen kommer att föreslå att 3 § i landskapslagen om lagtingets kansli ska få den lydelse som den har i min reservation till betänkandet.

Jag vill att utskottsekreterarna ska omfattas av att inte få tjänstledighet. Har man en gång valt att ställa upp i val och man har valt att gå in i lagtinget då har man gjort det här valet. Då måste man fundera på om man sedan är lämplig som utskottssekreterare.

Det var min åsikt och mina tankar kring det här, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna anser att rätten att ställa upp i politiska val är en av de grundläggande politiska mänskliga rättigheterna. Ska man göra inskränkningar så är nog självstyrelsen ute på sju famnars vatten. För liberalerna är det viktigt att många människor kan tänka sig politiska uppdrag och ställa upp i val.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med liberalerna, man ska få ställa upp i val. Jag har inte någon annan åsikt, man har all rätt att få ställa upp i val. Däremot så måste man se om man ska ha en politisk sekreterare i ett parlament om man de själva har suttit i parlamentet. Det är jag osäker på. Jag kommer aldrig att förbjuda någon att ställa upp i ett val. Det är inte bara den här tjänsten som det gäller, utan det gäller också flera.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller rättigheter att ställa upp i val så är det ett överordnat eventuella teoretiska resonemang.

Också när det gäller rätten till tjänstledighet så har vi på Åland redan en inskränkning som man inte har i riket. I riket har man större rätt att vara tjänstledig. För Ålands del gäller tjänstledighet en lagtingsperiod om man har en offentlig anställning sedan måste man säga upp sin tjänst. Så vi har redan inskränkningar.

Ltl Göte Winé, replik

Jag fullt medveten om att vi redan har inskränkningar. Jag har själv hamnat ut för den situationen, men det är inte riktigt samma sak som det här. Här pratar vi nu om att kunna få tjänstledighet för att ställa upp i valet. Jag är lite skeptisk till det om man faktiskt ska kunna vara en oberoende politisk sekreterare i ett utskott efter att man har suttit på en lagtingsplats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carita Nylund

Tack, fru talman! Verksamheten vid lagtingets kansli har växt under åren, för närvarande finns nio anställda, varav sex i offentligrättsligt anställningsförhållande.

Under utskottets behandling av lagförslaget har det framkommit olika åsikter om huruvida en anställning i offentligrättsligt anställningsförhållande vid lagtingets kansli bör innefatta en begränsning av rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag.

Man kan, i en jämförelse med landskapets anställda, konstatera att där är tjänstledighet i en mandatperiod tillåtet för gemene man, undantaget enhetschefer samt förvaltningschefen. Motsvarande begränsning för lagtingets kansli skulle omfatta lagtingsdirektören samt dennes ställföreträdare.

Det är en viktig medborgerlig rättighet att, om man så önskar, ställa upp i val och därmed vara med och bestämma hur samhället man lever i ska styras och utvecklas, och alla begränsningar i den rättigheten ska vara ytterst väl motiverade. Men man ska komma ihåg, att både det förslag som föreligger, samt reservanternas förslag, inte är en begränsning av rätten att ställa upp i val, däremot en inskränkning i rätten till tjänstledighet för ett politiskt uppdrag, i detta fall lagtingsuppdrag. Med denna lag förhindrar vi alltså inte någon att ställa upp i val, men tröskeln för att göra det, blir onekligen högre, ett inval betyder att man blir av med jobbet. Därför ska man vara aktsam med begränsningar av detta slag. Men jag anser att i detta fall, är det verkligen motiverat att innefatta utskottssekreterarna i begränsningen, p.g.a. arten av deras arbete. Ni alla här i salen sitter och eller har suttit i ett utskott och vet vikten av sekreterarens arbete. Sekreterarna är med och utformar lagförslag, budgetmotioner, betänkanden, de tolkar lagar, hittar rätt höranden, formulerar frågeställningar och bistår utskottet med en mängd kunskap om t.ex. formalia och beslutsgång. En duktig utskottssekreterare, vilket vi har begåvats med på lagtingskansliet, är guld värd för de inom många områden, lekmän, som sitter i utskotten.

Fru talman!  Just på grund av deras betydelse för utskottsarbetet är det av största vikt att utskottssekreterarna är odiskutabelt partipolitiskt obundna. Då menar jag inte att de ska vara obundna. Jag vill förtydliga nu att jag inte pratar om de som är anställda just nu, utan om den hypotetiska situationen som kan, i framtiden, möjligtvis komma. Det är alltså rent hypotetiskt möjligt att en utskottssekreterare, enligt lag och kulturutskottets betänkande, kan ställa upp och bli invald i lagtingsval. Att denna kan sitta på ett politiskt mandat, kanske till och med i ”sitt eget” utskott under en mandatperiod, för att sedan återvända till sin sekreterartjänst. Det är då näst intill omöjligt att garantera den sekreterarens neutralitet i sitt vidare arbete och det kan leda till olyckliga arbetssituationer där man antingen frestats att färgas av sina politiska kompanjoners åsikter eller åtminstone anklagas för detsamma av politiska motståndare.

Fru talman! Jag vill återigen poängtera att det alltså är en hypotetisk frågeställning, ingen skugga ska falla på nuvarande tjänsteinnehavare. Man kan tycka att yrkesstoltheten inte skulle tillåta ett sådant scenario jag just beskrivit, men så tänker inte alla mänskor och det är vårt jobb att se till att lagtingets verksamhet fungerar så smidigt som möjligt och att förhindra att sådana här situationer uppstår.

Med tanke på ovansagda anser jag att begränsningen av rätten till tjänstledighet för lagtingsuppdrag för lagtingsdirektören, samt ställföreträdande lagtingsdirektören, även ska innefatta utskottssekreterarna. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Carita Nylund för ett resonemang kring rättigheten att ställa upp i val. Det är helt sant att den rätten inte begränsas. Men ledamoten svarar också indirekt på frågan att tröskeln blir högre om man vet från första början att man inte har någon möjlighet till tjänstledighet. Det är ju inte högre trösklar det åländska samhället behöver. Vi behöver lägre trösklar för att engagera sig politiskt och ställa upp i val.

Ltl Carita Nylund, replik

Jag så är det, det måste man vara ärlig och säga att tröskeln blir aningen högre.

Det fanns också ett förslag att alla som är offentligrättsligt anställda skulle omfattas av det här, vilket jag inte ansåg vara motiverat. Däremot tycker jag att det är motiverat när det gäller utskottssekreterarna.

I den privata sektorn är man inte heller garanterad tjänstledighet för politiska uppdrag. Det är också många inom det privata näringslivet som får göra det valet. Det finns inte heller någon rättighet som säger att man inom den privata sektorn får tjänstledigt. Det är samma tröskel där. Det här är en begränsning men jag tycker att den är välmotiverade i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Frihet är det bästa ting. Det är mitt budskap idag och det är orsaken till varför utskottsmajoriteten i lag- och kulturutskottet röstade för att begränsa förbudet mot tjänstledighet får våra lagtingstjänstemän.

Då vi i lag- och kulturutskottet började fördjupa oss i talmanskonferensens förslag, blev vi snabbt varse om att detta är en ”lokal” lösning. Vi kunde konstatera att riksdagens tjänstemän i riket inte har någon motsvarande begränsning av sina möjligheter till tjänstledighet, inte heller revisorerna.

Det finns alltså ingen parallell till rikslagstiftning. I den mån det finns någon parallell att dra, så är det, såsom tidigare talare har konstaterat, till landskapsregeringen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen (1999:44). Här begränsas rätten till tjänstledighet för förvaltningschefen, avdelningschefer och lagberedningschefen, i fall de skulle bli valda till riksdagsledamot, landskapsregeringsledamot eller medlem av lagtinget.

I talmanskonferensens ursprungsförslag kunde ingen tjänsteman vid lagtinget få tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot. En bestämmelse av det här slaget skulle, i ett större parlament om vi tänker oss Åland förflyttat till Hong Kong med några miljoner invånare, innebära en begränsning av alla tjänstemäns rätt till tjänstledighet vid inval. Är detta rimligt? Nej, ansåg lag- och kulturutskottets majoritet.  

Lag- och kulturutskottet var från första början helt överens om att ”tjänstemän” är en för bred och svepande kategori för att göra en sådan begräsning i de medborgerliga och politiska friheterna. Jag argumenterade med utskottsmajoriteten för att vi endast bör begränsa rätten till tjänstledighet i de enskilda fall som det verkligen är motiverat – det är i fråga om lagtingsdirektören. Jag återkommer till varför.

Då lagen föredrogs för Republikens president togs en anteckning in i protokollet på presidentens begäran angående skyldigheten att trygga och efterleva de politiska rättigheterna i hela riket. Presidentens budskap var att vi inte ska ta lätt på att begränsa de medborgerliga och politiska friheterna, detta är vårt samhälles grundvalar. Frihet är det bästa ting.

Mina argument för det här är praktiska och principiella. Vi bör ha ambitionen att locka de bästa krafterna som tjänstemän till vårt parlament. De som söker sig till parlament för tjänst har ofta ett genuint intresse för politiska frågor och kan t.o.m. ha ett engagemang för politiska frågor. I det sammanhanget vore det märkligt av oss i denna sal att kommunicera att en av de allmänna anställningsförmånerna är en begränsning av möjligheterna till just samhällsengagemang.

Mycket av detta handlar om vad du har för människosyn – måste människans friheter och handlingsutrymme begränsas, eller kan vi lita på att människor använder sin frihet ansvarsfullt? För att vara specifik: Kan vi lita på att en revisor eller en utskottssekreterare sätter sin yrkesheder och sitt oberoende främst? Ja, det måste vi.

Varför då lagtingsdirektören? Lagtingsdirektören är, som jag ser det – ett specialfall. Det enda fallet där det verkligen kan bli problem för hela lagtinget om denne ställer upp i lagtingsvalet, kommer in på till exempel ett moderat eller obundet mandat, bedriver moderat politik i fyra år och sedan återgår till tjänsten som lagtingsdirektör. Det blir inte hållbart.

Dels måste vi politiker – i dessa små kretsar - kunna lita på lagtingsdirektörens opartiskhet i alla väder, dels måste tjänstemännen kunna göra det. Lagtingsdirektören har dessutom ”husbondestatus” i fackliga förhandlingar som kan vara nog så komplicerade redan utan att man har politisk anknytning.

Vad gäller alla tjänstemän, så bör vi utgå ifrån att det handlar om vuxna, tänkande människor som sätter sin yrkesheder främst. Och om man har ett öppet, politiskt engagemang, är det inte egentligen naturligt om man arbetar vid ett parlament?

För att sammanfatta, finns det visst fog för att göra denna begränsning för lagtingets högsta tjänsteinnehavare, men inte för någon annan. Däremot föreslås ingen begränsning varken av talmanskonferensen eller av lag- och kulturutskottet att man skulle begränsa rätten till tjänstledighet vid inval till riksdagen eller utnämning till landskapsregeringsledamot – och en sådan begränsning bör inte heller finnas.

Fru talman! Vi är idag fria att följa vår övertygelse. Jag hoppas att vi idag kan rösta för den frihetliga linje som utskottsmajoriteten företräder. För frihet är det bästa ting!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Valve hänvisade till förhållandena i riksdagen och jag kan bara bekräfta det som anfördes här. Åtminstone under åren 1983-2003 var det här en icke fråga i riksdagen. Det här var överhuvudtaget inte någonting som var föremål för diskussion. Jag upplevde stämningen som att man inte ens försökte reglera sådana frågor med förbud. Man behärskade frågorna.

Jag tar inte ställning till huvudfrågan, det kan man inte göra i en replik. Jag vill bara säga att det fungerade precis på det här sättet som kollegan anförde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det som är mycket karakteristiskt för nordiska demokratier och förvaltningar är att vi har en tjänstemannakår som opartisk och inte politiskt tillsatt. Att man vid val byter ut tjänstemän och sätter in partipolitiskt förankrade tjänstemän så det är ett system som man har i andra länder.

Detta att tjänstemän är helt neutrala är liksom grunden för hela vårt system och tankesätt. Hur man garanterar det här kan vara en grannlaga uppgift. I det här fallet har man på Åland i olika sammanhang diskuterat hur man på något sätt kan garantera att vi inte får tjänstemän som är först tjänstemän och så blir de politiker och så blir de tjänstemän igen. Jag har sett flera fall som inte har varit roliga för det politiska livet, inte på lagtinget men på landskapsregeringens sida. De allra flesta kommer från ett enda parti som har många tjänstemän i sina led och vi har fått uppleva olika varianter på det här. Det har inte varit särskilt lyckat. Man borde eftersträva att den dagen en tjänsteman sätter en partipolitisk beteckning bakom sig så då ska man inte längre återgå till att vara tjänsteman. Man förblir för evigt partipolitisk stämplad. Det märks också i det fortsatta arbetet som de här personerna har utfört. Vi har också här i det här huset haft sådana som har haft partipolitiska beteckningar, även om de har varit anställd av regeringen och det har varit olyckligt. Det är inte bara frågan om vilka beslut eller vilka ansvar de här personerna har, utan det handlar också om hur man sköter information som man får i de här korridorerna och salarna.

Med en intensiv mediedebatt så finns det stor risk för att politisk information, som annars inte skulle komma till media, också kommer ut via tjänstemän som har varit eller är partipolitiskt aktuella. Det blir som att sitta på flera stolar samtidigt. Det där är inte någon lätt sak att hålla efter, men jag tycker inte att det har fungerat bra när vi har haft tjänstemän som har blivit politiker och tjänstemän igen. Det blir lätt personligt om man börjar diskutera konsekvenserna av det. Man måste inse att information kommer ut från sådana salar där det inte borde komma ut information ifrån. Vi måste ha tjänstemän som vi till hundra procent kan lita på och utgå ifrån att de inte är partipolitiskt engagerade.

Det är möjligt att kanslikommissionen borde ha tittat lite närmare på det här förslaget. Alla som är tjänstemän i det här huset har inte samma politiska tyngd i sitt arbete. Om man är bibliotekarie på lagtinget så är det kanske inte så väsentligt om man har ett politiskt uppdrag eller inte. Jag tycker inte att det är passande överhuvudtaget om man jobbar i ett parlament att man ska vara partipolitisk aktiv. Det är på något vis en stilfråga, men det kanske inte behöver regleras i lag. Däremot tycker jag att reservanterna har gjort en bra avvägning. Jag har också varit med när partipolitiskt aktiva här i salen har blivit utskottssekreterare, det var ett annat parti och det var inte roligt. Jag satt i det utskottet. Den här sekreteraren kunde gå från utskottsrummet till vilket partimöte som helst utan att vi naturligtvis i någon högre grad kunde påverka detta.

Fru talman! Jag tycker att reservanterna resonerar klokt. De mest politiska uppdragen är ju att skriva betänkanden. Det är där som de politiska resonemangen förs och det är där som formuleringarna görs av sekreterarna. Om sekreterarna har en partipolitisk benämning efter sig så raderas det inte ut efter att man har suttit en period här, det förstärks verkligen och det går sedan inte bort. 

Jag tycker att ltl Cita Nylund hade ett alldeles motiverat inlägg och det är en bra kompromiss.

Det som är svagheten i vårt system är lagändringen om att begränsa tjänstledigheten. Om inte jag kommer helt fel ihåg så togs ett initiativ från en medlem av dåvarande frisinnade samverkan. Vi röstade här i salen. De som var emot det förslaget var liberaler och socialdemokrater, medan en majoritet, bestående av frisinnade, centern och jag vet inte vilka småpartier kanske obundna röstade för begränsningen. Det är väl begränsningen vi borde diskutera om det förhindrar folk att ställa upp i val, om vi ska diskutera principiellt.

De som är anställda i det privata näringslivet har inte några sådana här rättigheter, som ltl Nylund sade. Om man jobbar inom kommunen så ska det prövas särskilt så där är det också annorlunda. Så inte är det någon bra begränsning.

Men ska man begränsa så borde man göra det på ett annat sätt för utskottssekreterarnas och direktörens rätt att återgå till jobbet om man blir politiskt invald.

Angående lovsången till friheten som det bästa ting så blev det lite antiklimax när det inte gällde lagtingsdirektören. Om man ska föra ett sådant principiellt resonemang så måste det väl gälla alla. Hur man nu än vänder sig, vilket alternativ man än tar, så blir det begränsningar.

Fru talman! Jag ber att få stöda reservanternas förslag.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag har redogjort för så tycker jag att det handlar om generella principer och generella rättigheter som går över det mesta annat. Jag tycker att det här är en väldigt viktigt demokratifråga. Det blev ett underbetyg för självstyrelsen och det åländska samhället. Vi välkomnar alla kategorier av personer att bli lagtingspolitiker; journalister, tjänstemän, sjuksköterskor och alla. Jag tycker att det är som att slåss mot väderkvarnar.

Beträffande betänkanden så är det ett förslag, men det är politikerna som exakt bestämmer och kan gå in och ändra punkt, komma och varenda bokstav. Det resonemanget håller inte heller, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det stämmer ju inte att det är generellt. Också i det förslag som ltl Sjögren föreslår så begränsas ju lagtingsdirektörens rätt. Alla förslag nu innebär inskränkningar från den gyllene princip som alla här vill följa. Då menar jag att om man följer det resonemang som man har när det gäller lagtingsdirektören så är det minst lika relevant i fråga om utskottssekreterarna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! I det resonemanget finns det också praktikaliteter om hur långt man når. År 2006 begränsade man rätten för de allra högsta tjänstemännen inom landskapsförvaltningen; förvaltningschefen, lagberedningschefen och det är kongruent med det beslutet som utskottsmajoriteten har fattat nu och enligt det som utskottsmajoriteten diskuterade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, man har begränsat den här rättigheten redan åt ledande tjänstemän på landskapsregeringssidan. Utskottssekreterarna kan man mycket väl jämställa med samma funktioner som avdelningscheferna, om man vill. Det finns inget rätt och inget fel, men begränsningar inför vi ju oberoende av vilket förslag som nu går igenom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Jag är glad att ltl Sundback har tagit till sig det frihetliga budskapet. Men resonemanget kring lagtingsdirektören var mera av pragmatisk natur, på så sätt att det blir ohållbart om detta hus högsta företrädare har politisk anknytning på samma sätt som landskapsregeringen har gjort motsvarande analys i tidigare nämnda landskapslagen.

Ltl Sundback anmärkte att det blir problematiskt när en tjänsteman får en partibeteckning. Jag tror inte att tjänstemän är lukt- och smakfria. Jag tror att de kan ha politiska och andra passioner.

Vi har 900-1000 tjänstemän i landskapet. Jag tycker inte det är orimligt om några av dem har ett politiskt engagemang. För mig handlar frågan om var vi ska vi dra gränsen. Jag anser att vi bör dra gränsen högt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, alla här förespråkar någon slags gränsdragning. Var och en pratar för sin sjuka mor. Den gräns som jag menar att är central i lagtinget, det gäller dem som skriver betänkanden. Ett betänkande ligger till grund för lagtingets ställningstagande. Lagtingsdirektören skriver vissa betänkande men inte i samma omfattning som utskottssekreterarna. Vi har t.ex. hela finansutskottets betänkande. Om det skulle vara en moderat som är mycket aktiv stadspolitiken, skulle det vara bra? Sedan hade den personen suttit här i en period och talat i budgetdebatten och pratat om det ena och andra och sedan skulle personen gå tillbaka till utskottet och skriva finansbetänkande nästa år. Jag tror inte att det skulle vara trovärdigt.

Ltl Wille Valve, replik

För att knyta an till ltl Sundbacks avslutande resonemang så anser jag att vi måste tåla att man kan ha ett politiskt engagemang vid sidan av sin tjänst. Till viss del kan det till om med vara en fördel om man känner till att personen i fråga har ett politiskt engagemang, då vet man vad man har personen.

Ltl Barbro Sundback, replik

På den där grunden så blir ju allt fullständigt relativt. Jag kan inte se att ltl Valve följer någon som helst princip nu, utan det är nu som det hampar sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Ltl Barbro Sundback inledde med att konstatera att utvecklingen i Norden har varit och är sådan att det ska vara färre och färre politiskt befryndade tjänstemän och att det är en styrka. Min bild är den motsatta, i Sverige och numera i Finland kommer det på bred front politiska tjänsteinnehavare, män och kvinnor. I Finlands regering och i ministerierna har t.ex. kanslicheferna länge varit politiska. Statssekreterarna, det nya fenomenet, utses strikt på partipolitisk grund och bara för regeringens mandatperiod. Tjänstemän i allmänhet utses på bestämd tid bl.a. just för att åstadkomma en större rotation och mera inflytande av politik i verksamheten. Det ser man inte som någonting hemskt eller förskräckligt. Och inte minst, grundlagen har ju ändrats så att presidenten inte längre sköter de högsta utnämningar, utan det gör regeringen. Mera politik, inte mindre!

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst finns det traditioner att man gör upp mellan partierna om olika tjänster som man mer eller mindre tillsätter själv. Det menar jag att är en liten annan variant än den som vi nu diskuterar; att någon tjänsteman ställer upp i ett val, blir invald och sedan går tillbaka till sin tjänst. Det tror jag inte heller är så vanligt förekommande i riket. I så fall väljer man att fortsätta som politiskt aktiv. Så har det också många gånger varit här, med några få undantag och de har varit ganska avskräckande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är tydligt att vi ser rätt olika på människans rätt att vara aktiv och vara en tänkande individ. Bästa ltl Sundback, alla är ju politiska individer, särskilt sådana som engagerar sig i arbetet eller via politik i samhällsfrågor.

Det resonemang som ledamoten för så skulle betyda att vi egentligen även borde förbjuda ganska många anställda, inom den offentliga sektorn, att även ställa upp i kommunala val. Så fort man har en beteckning efter sig, enligt ledamotens tolkning, så är man farlig för övriga partier. Jag tycker att ledamoten underskattar folks förmåga att skilja på politiskt uppdrag och att agera som tjänsteman. Jag tycker faktiskt att ledamotens budskap har varit ganska sårande för dem som har jobbat i lagtingets tjänst under många år.

Till sist, för mig har det varit lagstiftningskontrollen som har varit avgörande. Jag tror inte att vi skulle ha fått igenom en landskapslag där vi skulle ha tagit till den begränsningsomfattningen som minoriteten i utskottet talar för.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, fru talman, nu håller inte ltl Harry Janssons argumentation. Vem var det som införde den här begränsningen i rätten till tjänstledighet? Det var ltl Harry Janssons parti, moderaterna och de obundna. Socialdemokraterna var emot den typen av begränsningar. Så det håller inte.

Däremot kommer jag alltid att vidhålla att lagtingets sekreterare i utskotten inte ska vara förknippade med något parti, speciellt inte att de är aktivt partipolitiskt engagerade. Det har ingenting med kommunerna att göra. Det är att rådda ihop allt möjligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Sundback, man får ju till livs från talarstolen just det budskapet som ledamoten nu vill ta tillbaka. Men ledamoten sade att har man fått en stämpel bakom sig så är det livsfarligt för de övriga partier. Det är ju samma sak oavsett i vilket val man ställer upp i, så resonemanget håller inte.

För mig har lagstiftningskontrollen varit ganska avgörande. Jag tror inte att vi skulle klara av att göra den begränsningen som man ursprungligen ville, att det skulle omfatta en betydande grupp av de anställda vid lagtingets kansli.

Sedan vad gäller betänkanden så är det som om ledamoten nästan nedvärderar politikernas förmåga att påverka ett betänkande. I det utskottsarbete som jag tar del i varje vecka så är det politikerna som läser varje mening. Det är vi som lägger in de politiska analyserna där det behövs. Det finns någon rädsla för att det skulle finnas politiska individer som försöker snedvrida det politiska budskapet. Det är mycket märkligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Harry Jansson säger att jag har sagt att det är livsfarligt för de övriga partierna att någon tjänsteman skulle få en partibeteckning bakom sig. Det är struntprat!

Jag har sagt att om en tjänsteman får en partibeteckning bakom sig, blir invald och sedan ska återgå som tjänsteman så är den tjänstemannen inte längre att betrakta som en neutral och opartisk person, utan som en partipolitisk tjänsteman och det är inte bra enligt mig.

När det gäller betänkanden så har jag hört många gånger; ”kanske sekreteraren kan skriva ihop någonting på basen av den här diskussionen som vi har haft utskottet” och det får man väl acceptera. Det är inte något fel i det, men inte skriver sekreterarna efter någon slags diktamen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Som född Finströmmare och tidigare aktiv i ungdomsföreningsrörelsen blir jag rörd när frihetsstenen vid Finströms kyrka citeras: ”Frihet är det bästa ting”. Om självstyrelsen hade bakrutedekaler så skulle det stå: ”Ålands självstyrelse, frihet är det bästa ting”. Vi ska alltid värna friheten, det är därför vi har självstyrelse. Det är den innersta kärnan. Men vi måste alltid fråga oss; vems frihet är det vi värnar? Är det ålänningarnas frihet? Det står i lagtingsordningen vem som är våra huvudmän.

Det finns vissa saker som är speciellt med Åland. Allra mest speciellt är ju småskaligheten, det lilla samhälle som i princip härbärgerar en stat på många sätt. Då måste man ha den här skalan i åtanke i många fall. Ett fall är när man tar ställning till sådana här saker. Vi har en betydligt större känslighet för korrupta strukturer. Korruption är ett grovt ord, ni tänker på att man betalar för inflytande osv. Men det finns vänskapskorruption, politisk korruption och olika kopplingar. Det är grovt att säga korruption men det är det formella ordet för den här typen av sådana kopplingar som åsidosätter friheten hos människorna, att det demokratiska systemet fungerar utan otillbörlig påverkan.

Det här är just ett sådant fall. Det här är en hypotetisk frågeställning. Det ska absolut inte falla någon skugga över de tjänstemän som idag innehar de här posterna, det är viktigt att säga och det har sagts här tidigare också. Trots att man inte har den här begränsningen som reservanterna förespråkar så skulle det kunna fungera alldeles utmärkt om man fungerar professionellt. Men man ska inte försätta sig i de här situationerna som det kan innebära om ens utskottssekreterare har varit politiskt aktiv. Det kan hända att det fungerar, men hur trovärdigt är det? Hur trovärdigt är det att ha en politiker att påstå att det är en oberoende sakkunnig som håller i pennan i utskotten?

Jag ser det här absolut som en hypotetisk frågeställning. Det är också så med avdelningscheferna i landskapsregeringen, det är totalt en hypotetisk fråga. Men där vet vi att det har fungerat i flera fall och det har inte fungerat i flera fall. Vi har ju facit att det kan gå riktigt på tok.

Med hänvisning till det lilla samhället, med hänvisning till de här potentiella situationerna har vi valt att ha den här begränsningen för avdelningscheferna i landskapsregeringens förvaltning. För avdelningscheferna är också förvaltningens gränssnitt mot politiken och därför måste man ha den här begränsningen.

Det här kan man direkt överföra till lagtinget. Med samma argument som man införde i landskapsförvaltningen kan man argumentera för reservanternas åsikter i det här fallet.

Jag hade från början den åsikten att alla tjänster i lagtinget skulle begränsas. Men när jag tänkte efter så tycker jag att man ska koncentrera sig till de tjänster som är allra närmast politikens kärna; utskottssekreterarna.

Rent hypotetiskt återigen, lagtingsdirektören som sådan är inte en tjänst som det ställs så stora krav på att vara politiskt oberoende. Men om man kopplar det till friheten, parlamentets trovärdighet, då kan det vara viktigt för demokratins trovärdighet. Men rent tekniskt är det för att lagtingsdirektören också har en funktion som utskottssekreterare. Jag tycker att det är just utskottssekreterarna som vi absolut måste värna ålänningarnas frihet och demokratins funktion och inte försätta oss i en sådan situation att vi har en före detta politiker som sitter i utskotten.

För mig är det helt självklart att vi nu tar samma linje, när vi stiftar den här lagen, som vi tog när vi stiftade lagen om tjänstledighet för avdelningscheferna. Jag har samma uppfattning och jag gläder mig åt dem som har kommit till insikt och jag förvånar mig över dem som har ändrat sin uppfattning. Dit hör inte ltl Valve eftersom han är ny här, men det finns dock sådana som tydligen har ändrat uppfattning. Det förstår jag inte eftersom vi bevisligen har fått uppleva bekymmer med sådana tjänstemän som har varit tjänstlediga politiker. Det här är individuella problem men det här handlar också om individer, alla tjänster har en innehavare.

Sedan är det också viktigt att vi inte begränsar någons rätt att ställa upp i val. Det vore mig totalt främmande att göra det. Däremot är många individers möjligheter att ställa upp i val begränsade eftersom det kan hända att man blir vald. Det kan hända att man är en företagare som har gjort en stor investering, man måste ägna sig åt sitt företag och man kan inte ställa upp i val för då går investeringen på tok, som man har satt hus och familj i pant för. Man kan vara en tjänsteman på mellanchefsnivå och ha högre lön än vad vi har i arvode i lagtinget. Man kan inte ställa upp i val för man har inte råd att sänka sin lön. Man kan ha en anställning i näringslivet och av samma orsak kan man inte ställa upp för man har inte råd. Man kan inte sänka sin lön, man kan inte skrota sin karriär.

Det är jättevanligt att man inte kan ta det här riskabla steget för att vara politiker i fyra år och sedan stå utan försörjning, eftersom det inte finns några fallskärmar, annat än efter sju år och då är det en spottstyver som sedan stiger till en dålig pension vid 15 år. Man kan inte ta det här steget för man får inte tjänstledigt annat än i de här specialfallen. Inte ens en kommunanställd har så här fina rättigheter som vi har gett åt våra landskapsanställda.

Relativt sett så begränsar vi de andras frihet till dem som vi ger tjänstledighet åt. Egentligen borde man inte alls ge tjänstledighet, alla borde behandlas lika, om man ska se till hela medborgarskarans medborgerliga fri- och rättigheter. Så måste man vända det här. Men det är ju fantastiskt att vi kan ge den här möjligheten åt någon.

Det gör kanske att lagtingets sammansättning i någon mån, åtminstone kandidatlistornas sammansättning, blir skev eftersom vissa grupper utesluts redan i kandidatnomineringen. Folket har inte frihet att välja den man egentligen vill välja. Man kanske skulle vilja rösta på en direktörstyp från näringslivet och även på de andra kategorierna som jag räknade upp, men de finns inte på kandidatlistorna. Det finns ett visst klientel som uppfyller vissa kriterier och har möjlighet att ställa upp i val. Det är den krassa verkligheten, utan att någon har begränsat den direkt och förbjudit någon. Det finns också extremfall.

För mig är det helt naturligt att stöda reservanternas åsikt. Det är en klok kompromiss när det gäller vems tjänstledighet som ska begränsas. Jag hoppas att lagtingets majoritet gör detsamma.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Jag tycker fortfarande att det är att undervärdera självstyrelsen och att man för ett resonemang som inte är kongruent.

När det gäller tjänstemän så är det min uppfattning att de allra flesta präglas av integritet och professionalism. Det är väl också en del i den offentliga sektorns uppgift och landskapsförvaltning att föregå med gott exempel.

Visst finns det exempel på att både egna företagare och höga direktörer har suttit i lagtinget. Man har både kunnat vara företagare och hög direktör samtidigt, så det resonemanget håller heller inte riktigt helt och hållet.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag håller absolut med om att de allra flesta tjänstemän har en hög integritet och professionalism och kunde säkert fungera i en sådan här hypotetisk potentiell situation. Men för trovärdighetens skull, för människornas frihet och för demokratins trovärdighet så ska vi inte försätta oss i de situationerna. Vi ska helt enkelt ha spelreglerna så att vi aldrig provar om de fungerar. Man ska utesluta det, såsom vi har gjort med avdelningscheferna, då prövas det aldrig. Vi kan ju komma i den situationen ändå att någon av dem ställer upp i val och det är helt okej. Men att ha dem tjänstlediga, eventuellt få tillbaka dem och den eventuella, potentiella, hypotetiska situationen uppstår och det ska vi undvika som man gör i alla skikt i samhället där man behöver trovärdighet, i domstolar osv. ändå ner till tjänstemannautövare där man värnar trovärdigheten och opartiskheten för systemet, som ltl Sundback var inne på. Det är jätteviktigt också i det här fallet och det är kanske allra viktigast här i demokratins innersta väsen, här i Ålands viktigaste rum, lagtingets plenisal.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Danne Sundman säger; ”ut ifall att, hypotetiskt resonemang”. Det finns ju en annan grundläggande princip i västliga demokratier, det är att hellre fria än fälla. Jag tycker att man är ute på sju famnars vatten, om man försöker begränsa det. Det är en orimlighet att försöka dra gränser. Som ltl Valve sade, man ska ha väldigt strikta begränsningar när det gäller demokrati och möjlighet att ställa upp i val och rättigheter till tjänstledighet.

Ltl Danne Sundman, replik

Det där var ju argument för min åsikt. Jag vill ju föra den här begränsningen för att värna demokratin, för att värna systemet och lagtingets opartiskhet och trovärdighet, parlamentets värdegrunder. Det var argument för min linje, inte att tillåta tjänstledighet.

Ursprungligen skulle ingen få tjänstledighet, alla skulle vara på samma nivå. Man ska aldrig försätta sig i de här svåra situationerna. Hellre fria än fälla. Nå, låt friheten gälla från början då. Alla vet vad som gäller; man har inte rätt till tjänstledighet om man innehar en tjänst som avdelningschef, utskottssekreterare eller lagtingsdirektör. Det är fullständigt klart. Det friar hellre än fäller, eftersom man inte försätter någon i den här situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Från Ålands Framtids sida tycker vi att det här lagförslaget är helt okej. Som ni säkert har märkt så finns det en liten fråga som har delat utskottet. Det är frågan om rätt till tjänstledighet för utskottssekreterare till den del det berör uppdrag som lagtingsledamot.

Jag vill, i likhet med flera föregående talare, poängtera att det inte handlar om att inskränka några grundläggande mänskliga politiska rättigheter som jag tror att ltl Sjögren uttryckte sig. Skulle det här vara en grundläggande politisk mänsklig rättighet så skulle det inte bara gälla de som är anställda av landskapsregeringen som tjänstemän, då skulle det ju gälla alla. Det handlar inte alltså om en rättighet utan om en förmån, vill jag snarare uttrycka det.

Fru talman! Jag vill uppmana lagtinget till att tänka lite pragmatiskt i den här frågan. Att stirra sig blind på hur det fungerar på riksdagskansliet i Helsingfors håller inte. Det är därför vi har fått självstyrelsen för att vi ska slippa göra det i frågor där vi har behörighet och det har vi här.

Slutligen vill jag förslå, fru talman, för att mina kollegor ska få grunna och betänka det här ordentligt, att ärendet bordläggs till inkommande måndag. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson nämnde att man inte kan jämföra med riksdagen. Men jag vill ändå göra en jämförelse, vi har ett speciellt ersättarsystem här. Har utskottet berört detta att om en utskottssekreterare blir ersättare i lagtinget, kan man då flera gånger under en mandatperiod hamna som utskottssekreterare fram och tillbaka i parlamentet? Det här förslaget som ligger kan resultera i det.

Jag har själv inte bestämt mig. Jag funderar efter att jag har hört debatten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag upplever att ltl Carlsson har uppfattat det helt korrekt. Om man då har rätt till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot så kan man bli ersättare och kommer in i lagtinget. Då har man ett uppdrag som lagtingsledamot och då har man rätt till tjänstledighet om det så är en månad eller en hel mandatperiod. Då kan man givetvis åka in och ut flera gånger. På något annat sätt kan jag inte läsa det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det här är en viktig fråga. Det skulle vara önskvärt att lagtinget kunde enas eller åtminstone vara en stor majoritet för det beslut man tar. Det kanske skulle vara klokt med bordläggning så att alla hinner fundera på saken. När man en gång gått in för en princip så borde man ju följa den, tycker jag. Jag understöder förslaget om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Danne Sundman har föreslagit att ärendet ska bordläggas till måndagen den 10 januari. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden? Ärendet bordläggs.

För kännedom

2        Godkännande av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2012-2013)

Ärendet upptas för remiss vid plenum 10.12.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.12.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil