Plenum den 5 november 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 5 november 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Föredras. 1

1    Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2014-2015

(V 2/2014-2015)

Remiss. 2

2    Godkännande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2013-2014)

Remiss. 2

3    Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Landskapsregeringens yttrande (RP 13/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

Första behandling. 6

4    Temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2013-2014)

Enda behandling. 31

5    Landskapsregeringens berättelse 2013 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse för 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2013-2014)

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2013-2014)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2013-2014)

Enda behandling. 35

5    Aktivera självstyrelselagens B-lista

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2013-2014)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)

Plenum slutar 51

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anhåller om befrielse från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Anders Eriksson anhåller om ledighet från plenum 11–12.11.2014 på grund av överläggning med nordiska EU-parlamentariker i Bryssel. Beviljas.

Föredras

1        Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2014-2015

(V 2/2014-2015)

Enligt 2 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet utser lagtinget två av lagtingets ledamöter till medlemmar av Nordiska rådet samt två ledamöter till ersättare. Endast en kandidatlista har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan upptar följande namn: Ordinarie medlemmar: Lagtingsledamoten Christian Beijar och lagtingsledamoten Anders Eriksson. Ersättare: Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson och lagtingsledamoten Katrin Sjögren.

Vid val tillåts enligt 86 § i arbetsordningen ingen annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 68 § i arbetsordningen ingen valförrättning, utan de kandidater som finns upptagna på listan förklaras valda, nämligen som ordinarie medlemmar lagtingsledamoten Christian Beijar och lagtingsledamoten Anders Eriksson och som ersättare lagtingsledamoten Jörgen Pettersson och lagtingsledamoten Katrin Sjögren.

Valet gäller för den mandatperiod som föreskrivs i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Antecknas.

Remiss

2        Godkännande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2013-2014)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3        Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Landskapsregeringens yttrande (RP 13/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Fru talman! Jag tänker kort belysa de artiklarna som nämns i landskapsregeringens yttrande; artikel 10 och artikel 16, och huruvida de föranleder särskilda lagstiftningsåtgärder eller informationsinsatser.

Det korta svaret är att det icke föranleder lagstiftningsåtgärder eller särskilda informationsinsatser idag. Det bygger på att tortyrkonventionen till stor del idag redan är implementerad genom strafflagen som också är gällande på Åland. Till den del den inte är gällande på Åland, omfattar exempelvis polisens utredning, och det är tänkbart att i ett framtida scenario där polisen anordnar utbildning t.ex. tillsammans med Ålands högskola såsom även har aviserats i vår press, då fodras särskilda informationsinsatser möjligen även lagändringarna, men inte såsom läget är idag. Tack för ordet.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Om talman tillåter, i och med att detta i högsta grad tangerar dagens internationella konventionsfråga, skulle ministern kunna upplysa något om genomgången av samma kategori internationella avtal/fördrag som vi vet att har beröring med Ålands självstyrelse men aldrig har förts till detta parlament. Kan ministern upplysa om arbetet till den delen?

Minister Wille Valve, replik

Arbetet pågår och arbetet bedrivs på EU-enheten i och med att man strukturerar upp alla de fördrag som implementerades mellan de två senaste självstyrelselagarna. Årtalen torde vara 1952-1993, med tonvikt på särskilt betydelsefulla som exempelvis har med mänskliga rättigheter att göra.

I tortyrkonventionen som vi debatter idag är vissa bestämmelser kanske lite av en udda fågel i sammanhanget. Här handlar det inte om att avtalet verkställdes genom fel författning, via förordning istället för lag. Här handlar det om, som ltl Jansson väl känner till, om att det överhuvudtaget inte fördes till Åland 1989.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Lag- och kulturutskottet har som ambition att i skyndsam ordning behandla konventionen. Det var tydliga besked från ministern beträffande polisen och ordningsmakten. Den innefattar också hälso- och sjukvården och socialvården där vi har full behörighet. Har man gjort någon vidare analys på de områdena när det gäller lagstiftningsbehov?

Minister Wille Valve, replik

Där har vi inte gjort någon djupare analys. Vi har konstaterat att tortyrkonventionen och de artiklarna som finns i den, exklusive artiklarna 10-16, är sådana att de redan idag praktiskt verkställs i verksamheten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag väljer att begära ordet idag av den anledningen att det trots allt är en ny era som det handlar om när det är frågan om Ålands rätt till att medverka och ha ett inflytande över de delar av internationella fördragsärenden som berör självstyrelsen på ett eller annat sätt.

Jag förmodar att vi kan utgå ifrån att vi nu har hittat en modell igen för hur detta parlament ska involveras i avtal/fördrag som inte tidigare har varit till självstyrelsen i någon form. Det är nog att applådera dagens ärende på nytt för att alla ska förstå den här historiska dimensionen.

När vi i självstyrelsepolitiska nämnden började den här diskussionen för länge sedan, kanske för ett år sedan, så tog ingen för givet att vi skulle finna en egen nisch att placera in Åland på när det gällde Finland och dess internationella förpliktelser.

Jag utgår ifrån att lag- och kulturutskottet kommer att handlägga den här frågan skyndsamt.

Jag vill passa på att tacka de ålänningar, med talmanstrion i spetsen, som besökte Gullranda tidigare i år. Vi kan konstatera att den diplomati som ni lyckades prestera där i sällskap med Presidenten blev viktig för detta ärendets lyckliga slut på det viset att självstyrelsen kopplas in. När det gäller applåderna så bör de även inkludera den nuvarande rättschefen på utrikesministeriet i Helsingfors, att ha modet att flera decennier senare ompröva tidigare rättschefers handlande tyder på styrka. Naturligtvis är det en kvinna som är nuvarande rättschef i Helsingfors. Kanske inte prestigen är det viktigaste utan man ser till hur det är med Ålands rätt att medverka i den här typen av fördrag, även när det gäller retroaktiva sådana.

Fru talman! När vi konkluderat framstegen under denna mandatperiod, som tar slut om drygt ett år, så kommer vi att kunna konstatera att denna landvinning, dvs. Åland och internationella fördrag i retroaktivt hänseende, är ett av de viktigaste bidragen från detta parlaments sida. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vill på delegationens, som åkte till Gullranda, vägnar tacka för berömmet. Vi hade med republikens president Sauli Niinistö en avgörande diskussion som kunde slutföras på detta lyckliga sätt. Jag delar uppfattningen att historieskrivning som ltl Jansson här anger är väsentlig för självstyrelsen. Även rättschefens insatser på utrikesministeriet var en stor dörröppnare. Hon ska ha all kredit för det. Jag vill också komplettera listan med värdefulla kvinnor i sammanhanget med vår egen lagtingsdirektör som har jobbat väldigt intensivt och effektivt med den här frågan.

Ltl Harry Jansson, replik

Till det sistnämnda kan jag bara hålla med Jansson. Lagtingsdirektörens insats har även i denna fråga varit av avgörande betydelse. Det är alltid tryggt att guidas av lagtingsdirektör Eriksson, men jag har berömt henne så mycket från den här talarstolen så jag tänkte avstå idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Värderade talman! Mycket av de här ärendena har tidigare präglats av en väldigt legalistisk, juridiskt inriktad hantering. Vem har rätt och vem har fel? Den här övningen visar på ett mycket större inslag av politisk hantering och en utveckling i en gynnsam riktning. Vi kan säga det rent ut; målet från allra första början, med ESK-konventionen och över till den här konventionen, var ju att uppgradera ordningen för lagtingets bifall i de fall där det var nödvändigt, inte som en juridisk process utan som en rent politisk process.

Jag har ingenting att invända mot anförande. Jag konstaterar för egen del att republikens presidents hållning i det här sammanhanget, trots hans juridiska bakgrund, var strikt politisk. Det ser jag som ett mycket gott tecken.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag delar till fullo ltl Gunnar Janssons syn på den politiska effekten av hela den här ärendehanteringen. Det är med glädje man konstaterar att det går att till en början inta en mycket fast hållning, trots denna starka utgångspunkt, och ändå ha förmågan att föra den till ett politiskt sammanhang och därmed uppnå en framgång för självstyrelsen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill börja med att stämma in i den här räckan av tack till tjänstemän både här och fjärran för det som det här ärendet symboliserar.

Det kan för en utomstående tyckas vara svårt att förstå och krångligt. Allt det här började egentligen för år sedan i november när vi tog upp det fakultativa protokollet till den så kallade ESK-konventionen där lagtinget också beslöt att remittera det till självstyrelsepolitiska nämnden för yttrande. Självstyrelsepolitiska nämnden kom fram till att ESK-konventionen inte var ikraft så man kunde inte ta ett sådant här protokoll eftersom moderkonventionen inte var satt ikraft på ett korrekt sätt.

Det löste vi på det viset, som jag har kallat för reparationsverkstad, att vi tog den här konventionen och satte den ikraft samtidigt och fogade den till ärendet på ett snyggt sätt. Det accepterades också av statsmakten som publicerade det i Finlands fördragsserie.

I samband med detta kom det här fakultativa protokollet, som hör till den här konventionen, som vi redan har godkänt. Då var frågan om vi skulle köra den här reparationsverkstan ånyo? Den är ju inte hållbar.

Efter många turer och höranden i självstyrelsepolitiska nämnden, yttrande mellan lag- och kulturutskottet och nämnden och många timmars sammanträde för ledamöter och tjänstemän så tog man till slut tag i detta politiskt och gjorde den här uppvaktningen för att lösa detta som här har nämnts och tackats för, vilket jag stämmer in i.

Det löste sig så att vi fick ett löfte om att moderkonventionen kommer att komma för behandling i lagtinget. Nu har den här, man höll vad man lovade. Det är så här det måste gå till för att det ska bli rätt. Konventionen måste komma och helst samtidigt som eventuella fakultativa protokoll. Det kunde ha seglat förbi ganska mycket prestige i det här, men man har varit prestigelös och man har ändrat sig och insett att det har gjorts fel, vilket jag tycker att är storartat. Även om det kan tänkas vara detaljer så tyder det på en god relation och att den stora lyssnar på den lilla. Det tycker jag att är bra.

Kort om själva tortyrkonventionen. Vi har fått bekanta oss med den av olika orsaker. Det har visat sig tydligt att den innehåller bestämmelser som är innanför självstyrelsens behörighet.

När man hör ordet tortyr så tänker man på någon som ligger fastspänd och så håller man på med det ena och det andra och plågar den här personen för att kanske få ut upplysningar. Man kanske drar ut tånaglar. Tortyr i dess bemärkelse är någonting helt annat egentligen. Det är mycket mera än så, mycket vidare begrepp. Det är helt otänkbart att vi skulle spänna fast någon här i en hyvelbänk och tvinga ur dem upplysningar. Det förekommer inte på Åland.

Jag ber att få läsa artikel 1; portalparagrafen till den här konventionen: ”I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner”.

Det är inte tortyr om polisen begår någon typ av övervåld i misstag när man frihetsberövar folk osv. Det är utpressning och sådana saker som en tjänsteman kan göra när man beviljar något tillstånd eller någonting annat. Då kan man göra sig skyldig till tortyr. Det kan man inte riktigt tro när man hör ordet tortyr. Därför är det jätteviktigt att den här konventionen sätts ikraft, följs och att man har bestämmelser som är i samklang med den.

Vad vi hörde av ministern så har vi i huvudsak det. Om man inte har det så är det jätteviktigt att man givetvis skaffar sig det. Man ska ha en rättssäker förvaltning. Tortyr i det här sen det handlar sist och slutligen om när rättssäkerheten går riktigt på tok. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag uppehåller mig nu vid processen. Jag har inga invändningar mot kollegan Sundmans beskrivning. Jag vill bara återge processen till den delen att i ESK-konventionens tilläggsprotokoll där uppfann nämnden sitt eget instrument, dvs. införa kompetens-kompetens i lagtingsbehandlingen. Det var en trevlig innovation och den är värd att bära i minnet. Jag säger inte att den här uppgraderingen som vi nu diskuterar är en följd av innovationen kompetens-kompetens. Jag tror nog att processen den här gången var lite enklare med uppgradering tack vare det vi gjorde med ESK-konventionell tidigare. Det här är en process och den kommer att gå vidare.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag håller med ltl Gunnar Jansson. Det ena är en följd av det andra. Jag tror att det ena också diplomatiskt är en följd av det andra eftersom vi ändå var ganska hovsamma när det gällde ESK-fördraget. Vi kunde ha ställt till med obekvämligheter, men vi lyssnade på motparterna och vi hittade på den här så kallade reparationsverkstaden. Det visar också att vi är tydliga med vad vi vill. Man kan inte ta ett fakultativt protokoll till en konvention som inte är satt ikraft på korrekt sätt. Nu är det också jätteviktigt att vi får den här ”skolådan”, en bunt med potentiella konventioner som kan komma hit när de förtydligas och kompletteras med ett fakultativt protokoll och där vi kan få sådana här problem. Därför är det viktigt att veta om vilka som finns, vilka som är satta ikraft och inte här på Åland, så att vi om möjligt kan reda upp det på förhand istället för att hamna ut för det här när det blir punka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Första behandling

4        Temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det är lätt att säga i jakten på opinionen att byråkratin inom landskapsförvaltningen är för stor, att det finns för många tjänstemän och det ena med det andra. Sådant hör till vardagen.

Sanningen är ibland den motsatta. När det gäller centralförvaltningen kan vi inom finans- näringsutskottet på nära håll följa de dagliga ansträngningarna inom för självstyrelsen helt centrala områden. Vi har tidigare pekat på nödvändigheten av att ha tillräcklig kapacitet för att hantera de allt fler och allt mer komplicerade EU-ärendena. Vår lagberedning är spänd till bristningsgränsen och blir ibland den flaskhals en självstyrelse egentligen inte har råd med.

I arbetet med förslaget till en temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning är mönstret detsamma. En rätt liten förvaltning har att hantera ett komplicerat ekonomiskt system och behöver i stort sett varje dag på året för att mäkta med. Personligen är jag välbekant med den privata sektorn och alla dess fantastiska tjänstemän och arbetsmyror som inte alltid syns men som gör att vardagen fungerar. Inom den centrala förvaltningen av vår självstyrelse har vi minst lika skickliga yrkesmänniskor. De är noggranna med detaljer men ändå tillräckligt vidsynta för att begripa helheten och det är det inte alla som klarar av.

Just nu är finansavdelningen, alltså den del av vår självstyrelse som ser till att verksamheterna i ekonomiskt avseende snurrar, mitt inne i en omfattande förändringsprocess. Ett nytt ekonomisystem är under arbete och ett helt nytt budgeteringssystem är klart. Det sistnämnda blir snart högaktuellt i denna sal då budgeten för år 2015 ska debatteras. Vi får alla vänja oss vid en ny slags vardag. I vart fall med de finanspolitiska glasögonen på näsan.

Nästa år träder även den nya finansförvaltningslagen i kraft vilket bland mycket annat innebär att landskapets bokslut och landskapsregeringens berättelse ska föras samman i en årsredovisning. Det är väldigt bra och skapar bättre översikt och transparens gentemot medborgarna. Att som hittills hantera de två storheterna vid skilda tidpunkter har saknat både huvud och fötter, enligt min, från det privata näringslivet formade mening.

Vid sidan av denna förändring blir det nya ekonomisystemet också gemensamt med ÅHS vilket verkligen är på tiden. Att hålla två olika system för så sammanlänkade organisationer har inte varit rationellt. Ett gemensamt ekonomisystem är ett stort steg mot en mer samordnad ekonomiförvaltning.

Man kan mot bakgrund av detta fråga sig varför finansavdelningen inte tidigare tagit sig samman och gjort vad varje företag ständigt måste göra: rationalisera, effektivisera och begripliggöra. Det är skäl att gratulera finansministern Roger Nordlund och hans synnerligen kompetenta personal till att detta arbete nu genomförs.

Med denna lilla förklarande inledning är kärnfrågan nu om det är okej att denna lilla ekonomiförvaltning får lite längre tid på sig det första året att färdigställa denna nya årsredovisning. Istället för att den ska vara klar per den sista februari ber man om tid till som mest den sista juli nästa år. Året därpå, alltså 2016, ber man om en kortare förlängning och tid till och med den sista april. Med denna tillfälliga justering undviker avdelningen och tjänstemännen att bli lagbrytare såvitt man av de skäl jag tidigare lyft fram inte får fram alla siffror i tid. Finans- och näringsutskottet har hört de närmast inblandade och ansvariga och hyser förståelse för hur komplext arbetet med att anpassa redovisningssystemen till den nya lagen är. Detta handlar inte om politik utan om administration. Majoriteten tycker därför det är rimligt med fem respektive två månaders anstånd med redovisningen i förhållande till den nya lagen. Vi skulle självklart inte misstycka om arbetet gick att göra färdigt snabbare och har också skrivit det i betänkandet.

Det är dock, enligt samma utskottsmajoritet, viktigare att den första årsredovisningen blir så bra som möjligt än att den publiceras snabbt. Detta är inget kortsiktigt hafsverk, resultatet av den första årsredovisningen visar vägen för de följande och det kommer en dag kommande lagting att tacka oss för. Vår ekonomiska redovisning har lämnat mycket att önska och det är nu dags att skapa klarare underlag för framtida beslut.

Mot denna bakgrund föreslår utskottets majoritet att lagförslaget antas oförändrat. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Alla partier ändras förstås över tid. Centerns nya mantra att offentlig sektor är för liten förvånar mig lite trots allt. Senaste måndag hade vi, en våning ner, en partiledardebatt där centerns ordförande sade, vilket han har sagt många gånger, att den offentliga sektorn är redan nu för liten. Det är inte så mycket man kan göra. Nu noterade jag också att ltl Jörgen Pettersson sade samma sak, det är för lite personal.

De områden som ltl Pettersson nämner har jag förståelse för att man behöver förstärka. Pettersson uttryckte sig väldigt generaliserat, menar ltl Pettersson att det är för lite personal överallt? Om det inte är så, menar Pettersson att det inte går att prioritera? Det han just läste upp så uttryckte han sig att det är för lite personal i offentlig sektor. Tittar vi på siffrorna så ligger vi nästan 10 procent högre här på Åland än i Finland.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Tack för den vänliga frågan, ltl Anders Eriksson. Att det skulle vara för lite folk i den offentliga sektorn, det måste vara påhittat av ltl Eriksson själv. Jag nämnde uttryckligen centralförvaltningen och de avdelningar som nu direkt har att göra med planerna på denna nya årsredovisning. Jag nämnde också lagberedningen, vilket i denna sal flera gånger har sagts att där behöver man hålla ordning så att man hinner med alla implementeringar i förhållande gentemot EU. Man måste komma ihåg att dessa tjänstemän i centralförvaltningen, observera i centralförvaltningen, många gånger har att hantera ett helt land egentligen. Det är det som Åland i vissa avseenden är gentemot den Europeiska Unionen till exempel.

Ltl Anders Eriksson, replik

I min replik sade jag också att de områden som Pettersson pekade på hade jag förståelse för.

Om centern inte tycker att offentlig sektor generellt är för liten så är min följdfråga; menar man att det i så fall inte går att prioritera? Någonting måste man ju göra. I kärnverksamheter behöver man absolut se till att det finns tillräckligt med resurser. Från Ålands Framtid har vi många gånger pekat på lagframställningarnas kvalitet och att lagberedningen synbarligen har varit för pressad, även när det gäller de enheter som faktiskt ska jobba med självstyrelseutveckling. Vi kommer att återkomma till detta i nästa ärende, där finns det säkert behov av förstärkning. Om man tittar generellt så finns det nog ändå mycket man kan göra. Om jag förstår ltl Pettersson rätt så menar han att det är svårt att prioritera. Det var väldigt svepande formuleringar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Den här frågan handlade uttryckligen om temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning. Den offentliga sektorn som sådan berörde jag bara ytligt. Jag gick specifikt in på att den avdelning, som nu har att hantera denna årsredovisning, behöver mer tid för att få den i form och för att den ska bli bra första gången.

När det gäller den offentliga sektorn så finns det säkert mycket att göra. Jag tycker att det är intressant att det parti som kräver femprocentiga nedskärningar rakt över plötsligt hittar vissa avdelningar där man borde utöka. Det förefaller mig inte särskilt vare sig konstruktivt eller uthålligt på lång sikt. Man kunde rent av prata om lite populism kanske?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att finansutskottets ordförande höll ett utmärkt anförande. I sak har jag precis samma uppfattning. Vi ska behandla det här ärendet så som utskottet föreslår.

Jag kanske ändå dristar mig till vara lite skeptisk till hänvisningen till den privata sektorn. Jag uppfattade det lite som om det var normen för all god redovisning här i världen. Är det faktiskt adekvat att jämföra med den privata sektorn? Vi har väl inte ett enda företag på Åland, möjligen något rederi, som kan jämföras med landskapet och dess budget och verksamhet i frågan om budgetens omfattning men inget vad gäller verksamheternas mångfald? Är det ett sätt att försöka säga att den här förvaltningen inte är tillräckligt effektiv? I så fall tycker jag att det var en dålig jämförelsegrund.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan ltl Sundback. Jag uttryckte mig nog luddigt i sådana fall. Det var verkligen inte avsikten. Jag ville begripliggöra för alla som ibland säger lite svepande att offentlig sektor är för stor och att det händer för lite. Just den centralförvaltning som vi har att hantera i det här fallet med landskapets årsredovisning är verkligen världsklass på väldigt många sätt. Jag ville jämföra centralförvaltningen med den privata sektorn som allt som oftast förs fram som ett jämförelseobjekt. Jag har sett hur de arbetar i denna centralförvaltning när det gäller ekonomiska system. Det är precis som ltl Sundback säger; det finns få företag som ens har ett uns av den spännvidd och den räckvidd i ärenden som hanteras i denna förvaltning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det är just det som jag menar, det är lite att jämföra äppel och päron. Det kanske kunde ha varit konstruktivt och t.o.m. fantasifullt att jämföra med förvaltningar som vi ofta annars gör, till exempel med Färöarna. Frågan handlar egentligen inte om det, vilket utskottets ordförande redan sade. För min del kunde den här diskussionen avföras. Jag är bara lite irriterad över att man ständigt framhåller den privata sektorn som nästan felfri och gudomlig. Det finns nog problem där också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Just i den här frågan uttryckte sig nog sannolikt ltl Sundback bättre än vad jag gjorde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson redogjorde för årsredovisningen och hur den görs. Jag tror att problemet ligger i att årsredovisningen innehåller bokslutet. Här är väl dilemmat med det nya ekonomisystemet. Man vill också säkra tiden för att få ett relevant bokslut på plats. Vi bör komma ihåg att år 2015 vill man ha förlängd tid till juli för att få med bokslutet i årsredovisningen. Däremot görs årsredovisningen för 2014 enligt det gamla systemet. Det nya ekonomisystemet med budgetupplägget kommer 2015. Det går lite stick i stäv. Det första året där man gör enligt det gamla systemet vill man ha längre tid än det andra året när man gör enligt det nya systemet. Detta för att klargöra litet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är alldeles riktigt som ltl Asumaa säger. Om man en gång gör den här förändringen så är det lika bra att göra den ordentligt, tydligt och rejält med en gång. Det handlar om en förlängning, som avdelningen har begärt, om fem månader det första året och två månader det andra året. Om man har i beaktande hur stor förändring som faktiskt sker när det gäller ekonomisk redovisning så tycker jag att detta handlar om administration, inte politik och då ska man lyssna till dem som gör arbetet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Pettersson kanske sade det ännu tydligare än vad jag sade. Det första året kräver man fem månader när man ska göra bokslutet enligt det gamla systemet och det andra året två månader när man ska göra det enligt det nya systemet. Det går fortfarande lite stick i stäv.

Vad gäller lagtingets uppgifter så godkänner vi budgeter, vi antar lagar och sedan ska vi se hur budgeten följdes upp. Nu riskerar 2014 års bokslut, som ingår i årsredovisningarna, att eventuellt inte kunna hanteras i lagtinget före vi har nyval nästa höst. Det kan hända att det nya lagtinget får upprätta ett nytt bokslut för 2014 om vi inte hinner behandla det. Det finns en uppenbar risk för det nu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag får konstatera att medan majoriteten i finans- och näringsutskottet har ansett att detta handlar om mer administration än politik så får jag uppfattningen att ltl Asumaa tycker att politiken här är viktigare än administrationen.  Jag får inte riktigt detta att gå ihop. Skulle detta lagting tidigare ha gett mera anslag till finansavdelningen så att de skulle ha haft mera resurser så kunde man möjligen ha kunnat göra mera också. Så har inte skett, nu är vi där vi är. Det här arbetet som faktiskt borde ha påbörjats åtminstone under förra perioden är gjort och det tycker jag att vi ska vara glada över.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Arbetet med att reformera ekonomiförvaltningen i landskapsförvaltningen gjordes ingående under den förra mandatperioden. Det är inte alls som ltl Pettersson sade. Det exemplifieras allra bäst av reformen i finansförvaltningslagen som sattes med i regeringsprogrammet för regeringen Viveka Eriksson. Det arbetet fullföljdes genom att finansförvaltningslagen förnyades. Det grundläggande i det arbetet var det faktum att vi skulle skapa ordning och reda i ekonomiförvaltningen. En viktig del var att vi skulle sammanföra landskapets bokslut med landskapsregeringens berättelse till en årsredovisning som skulle levereras till lagtinget i sådan god tid att man kan utnyttja arbetet och resultatet av årsredovisning i kommande års budgetarbete.

Till min besvikelse ser jag att vi uppenbarligen har en majoritet i lagtinget som inte tycker att det här är viktigt längre.

Det som föreslås betyder att resultatet av årsredovisningen, diskussionen i lagtinget med anledning av detsamma så där kommer inte budgetarbetet 2016 att finnas med i budgetens beredning, inte i landskapsregeringen, inte ute på avdelningarna och ingenstans. Jag anser att det här är en allvarlig försämring av de målsättningar som den dåvarande landskapsregeringen och det dåvarande lagtinget hade att skapa ordning och reda i dessa saker.

Vi ska komma ihåg att också det här lagtinget har 2012 stränggerat tidpunkten för när årsredovisningen borde fastställas och antas av landskapsregeringen. Tiden sattes till februari, men nu skjuter man det här framför sig så att det här lagtinget inte längre ska kunna behandla årsredovisningen för 2014 på så sätt att det arbetet kan påverka budgetbehandlingen för 2016, inte landskapsregeringens beredning i varje fall.

Kanske en något för lång kommentar till det som utskottsordförande sade i sin presentation av betänkande. Det här lagförslaget var lagförslag nr 15 av totalt 16 som levererades av landskapsregeringen under lagtingsåret 2013-2014, det lagtingsår som tog slut här i månadsskiftet mellan oktober och november. Det är en klar och tydlig minskning av lagframställningar levererat av landskapsregeringen jämfört med genomsnittet för de fyra tidigare åren där man i genomsnitt levererade 24-26 upp till 29 lagframställningar. Under förra året blev det bara 16 lagframställningar. Märkväl, det var det år då landskapsregeringen, enligt egen utsago, skulle leverera ett världsrekord i reformer.

Nåja, lagstiftning är ju förstås inte bara kvantitet, det är också kvalitet. Tyvärr, lagförslag nr 15 fyller heller inte, enligt vår uppfattning, normerna för god kvalitet. Det här är snarast ett resursslöseri. Man tar till lagberedningsresurser för att ändra på det som är meningen att man ska göra. Vi vet alla hur det fungerar med lagberedningsarbetet. Man ska politiskt göra en beställning vid lagberedningen. Man gör en lagframställning, den ska diskuteras, lagtinget ska hantera det i remiss och utskottet ska behandla det. Det normala är ju att lagar på något sätt ska förbättra tillvaron, i vårt fall för ålänningarna. Det här förbättrar inte på något sätt tillvaron för ålänningarna, men vi har satt ner resurser på det här. Till den här delen kombineras en svag kvalité av lagframställning och det lilla antal lagframställningar som levererades under förra året.

Lagtingets huvudsakliga uppgifter är tre stycken; 1) att stifta lagar, 2) att anta budgetar och 3) att utföra en parlamentarisk kontroll över landskapsregeringen. Nu använder sig landskapsregeringen av nr 1, man ger förslag om att stifta en lag som minskar lagtingets möjlighet att utföra nr 3, den parlamentariska kontrollen, genom att skjuta på hanteringen av att årsredovisningen till ett senare tillfälle.

Om vi riktigt tänker noga på hur det praktiska arbetet i lagtinget fungerar så stämmer det som ltl Asumaa sade. Om landskapsregeringen tillåts, med det här lagförslaget, att leverera årsredovisningen för finansåret 2014 inom juli månad nästa sommar, då kommer årsredovisningen tillsammans med landskapsrevisionen om densamma att levereras till lagtingsbehandlingen i september 2015. Om knappt ett år. Det här skulle innebära att lagtinget har två till tre veckor på sig att remittera ärendet, utskottsbehandla och komma tillbaka för fastställande och beslutsfattande i lagtingets plenisal. Om det just då finns andra ärenden som kräver finans- och näringsutskottet uppmärksamhet så kan det betyder att den här frågan inte hinner behandlas i lagtinget. Då går det så tokigt att årsredovisningen för finansåret 2014 kommer att förfalla i lagtinget hösten 2015 då ett nytt lagting återväljs. Det kan då innebära det underliga att ett nytt lagting med en ny landskapsregering kommer att på ett nytt förslag av landskapsregeringen få behandla årsredovisningen 2014 under senhösten 2015. Då är det här ärendet färdigt för länge sedan att aktiveras eller föras till Ålands museum.

Enligt vår uppfattning är det här inte ett gott sätt att hantera lagberedningsresurser. Det är inte ändamålsenligt att sysselsätta lagtinget med ärenden där vi fördröjer och försämrar de syften som den tidigare beredningen av finansförvaltningslagen hade.

När vi kommer till detaljbehandlingen så kommer vi därför att föreslå en ändring mot utskottsmajoritetens ställningstagande.

Vi accepterar för vår del att vi har en liten övergångsperiod med tanke på det som finansministern och utskottsordförande sade. Nya system kan behöva lite mera tid. Vi accepterar att man för finansåret 2014 och 2015 kan få tid på sig att fastställa årsredovisningen inom april därpå följande år. Däremot accepterar vi inte att man följande år levererar årsredovisningen i juli.

Om man i landskapsregeringen fastställer årsredovisningen för dessa två i april så hinner lagtinget behandlar ärendet under våren och sedan fastställa det med säkerhet i september.

I reservationen som vi har fogat till betänkandet framgår vår synpunkt på detta med all tydlighet. För att det ska bli riktigt korrekt och tydligt i lagparagraf så har ni högt värderade kollegor ett förslag i skrift framför er. Förslaget går ut på att ändra förslagets 19a § på det sätt som det lyder i skrift i det utlämnande exemplaret. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! När jag lyssnar på ltl Perämaa så kommer jag osökt att associera till Muminpappan. Han tycker att hans liv är ganska tråkigt, så han drömmer om stora hemska saker som ska hända, katastrofer. Så är det lite med ltl Perämaa i den här frågan. Han tror att världen nästan ska gå under om den här lagen träder ikraft. Vi har fått höra allt förskräckligt som det här bygger på och vad det kan leda till. Jag är verkligen besviken.

Det är som om liberalernas oppositionspolitik nu mera går ut på att ha någon slags i tidsrevision av allt som regeringen gör. Vad som inte har skett då, vad som har lovats att ska ske osv.

Juli betyder inte att man inte kan komma inom april till lagtinget med det här ärendet, som ltl Perämaa vill.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om man i lagen skulle säga att man inte behöver komma med någon årsredovisning överhuvudtaget så kunde man ju ändå komma med en årsredovisning förstås.

Det oppositionsarbete som liberalerna utför, i kraft av den position vi har här i lagtinget, är ett viktigt arbete. Det är vår uppgift är parlamentariskt också vara med i det arbete som utförs i landskapsregeringen. Nu visar sig, enligt vår uppfattning med all tydlighet, att det som skulle vara ett år med världsrekord i reformer ledde till ett sällsynt lågt antal lagframställningar och där en av lagarna är en sådan produkt som inte förbättrar för ålänningar överhuvudtaget. Jag tror att de flesta andra tycker att det är viktigt att någon utför oppositionsarbetet, oberoende av vad socialdemokraternas gruppledare säger.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Perämaa talade om att regeringen inte tycker det är viktigt mera med årsredovisningar, att lagtingets kontrollmakt skulle sättas ur funktion och om alla möjliga dramatiska parlamentariska katastrofer som ska inträffa om den här lagframställningen godkänns. Det var något av det mest överdrivna jag har hört. Det är klart att både opposition och majoritet har samma ambition. Det har ju att göra med praktiska frågor. Om oppositionen fortfarande tycker att det här är så nonchalant så ställ då ett misstroende på basen av den här frågan och om allt det hemska som ltl Perämaa och liberalerna tror att ska hända på grund av detta.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En årsredovisning ska göras oberoende om man gör den fram till en tidpunkt i april eller om man gör den till en tidpunkt i juli. Det är lika mycket arbete oberoende.

Finansavdelningen gör inte allt det här arbetet. Via redovisningsbyrån gör man förstås sifferdelen. Det är respektive avdelning som utformar grunden till den skriftliga delen av årsredovisningen, tidigare landskapsregeringens berättelse. Det finns inte några goda skäl till att fördröja det här. Det avviker med all tydlighet mot den diskussion och den avsikt som lagtinget hade då när man gjorde en reform av finansförvaltningslagen. Målet var att vi skulle få ordning och reda. Vi skulle ha en årsredovisning som på ett tydligt sätt kan påverka beredningen av kommande års budget. Nu kliver vi tillbaka från detta och det är i förlängningen ett förhindrande av lagtinget att utföra den parlamentariska kontroll som absolut behöver göras.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa återkommer flera gånger till uttrycket ordning och reda. Jag vilja tillägga ordning, reda och kvalitet i det arbetet som man utför. Det är också väldigt viktigt för att lagtinget sedan ska kunna göra en bra bedömning av hela årsredovisningen inklusive bokslutet.

Verkligheten är ju, precis som ltl Perämaa väl känner till, att vi har lagt fram en helt ny budgetstruktur till lagtinget för debatt, vi har gått in för ett helt nytt ekonomisystem, vi har alla möjligheter att samarbeta och utvecklingen som det innebär. Detta är ett stort förändringsarbete som anstränger avdelningen. Det kommer också vara ansträngt i början på 2015 för att få de här systemen att fungera och att sammanfoga de olika systemen. Därför har vi bett om en viss förlängning för att kunna uppnå just detta; ordning, reda och bra kvalitet i det arbete som man presterar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Vi har den bestämda uppfattningen att den parlamentariska kontrollen här i lagtinget är ett ytterst viktigt element att förmå landskapsregeringen att just idka ordning och reda. Det må sedan vara vilka frågor som helst, lagberedning, ekonomi eller ren förvaltning. Om den parlamentariska kontrollen åsidosätts så kommer det i förlängningen att försämra kvalitén. Den parlamentariska kontrollen är en grundbult som vi lever efter och ska leva efter. Att lämna årsredovisningen i juli månad betyder att lagtinget debatterar årsredovisningen och fattar beslut långt in på andra halvan av året, ungefär samtidigt som landskapsregeringen leverera ett budgetförslag för något som ska ske två år senare. Möjligheten att via kontrollen påverka den ekonomiska utvecklingen försämras allvarligt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen kommer att använda sig av total öppenhet gentemot lagtinget och den åländska befolkningen när det gäller bokslutet och hela redovisningen. Jag tror att det ligger ännu mera i landskapsregeringens intresse än vad det ligger i oppositionens intresse att visa redovisningen och bokslutet för 2014, eftersom boksluten oftast tenderar att vara mera positiva än de budgetar som vi lägger fram.

Det ger en liten konstig känsla när man från finansavdelningen ger exakt det som lagtinget vill ha; ny budgetstruktur och ett förnyat ekonomisystem så att vi ska vara på vågens framkant, så visa då också lite respekt mot tjänstemännen. Ge tjänstemännen en möjlighet att göra ett bra arbete.

När ni skrev den nya finansförvaltningslagen så tror jag att ni kanske tänkt att det är ”business as usual”, men nu har det verkligen varit en förändring och en utvecklingsprocess, och då krävs det lite mera arbete och kanske förmåga att tänka lite större också.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har den största respekt för tjänstemännens kapacitet och kunskap. Vi tar striden mot den politiska trögheten. Det här är faktiskt en beställning av den politiska landskapsregeringen att man via lagberedningen ska göra det möjligt att skjuta på hanteringen av årsredovisningen långt in på året efter det finansår som är aktuellt.

Det känns som att det här är ett åsidosättande av den parlamentariska kontrollen. Det är ytterst allvarligt i sig. Vicelantrådet sade här att det ligger i landskapsregeringens intresse att så tidigt som möjligt komma med en årsredovisning, men ändå föreslår man att man ska komma senare med den.

Vi får verkligen hoppas att bokslutet blir bättre än budgetarna. Allt annat vore katastrofalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! I en replikväxling nämnde ltl Mats Perämaa att arbetet kring årsredovisningen inte förbättrar för ålänningarna överhuvudtaget. Jag förstod inte riktigt det där. Enligt min uppfattning så förbättrar detta för ålänningarna något alldeles oerhört. Arbetet med den nya finansförvaltningslagen, efterverkningarna, de nya systemen och den nya redovisningen kommer att göra allt mycket mera transparent och därmed mer begripligt, vilket behövs om man hör på debatten som äger rum i denna sal.

Man utgår ifrån att detta, till följd av verkningarna av den nya finansförvaltningslagen, mer handlar om administration än politik. Jag har erfarit under hörandet i finans- och näringsutskottet att det har funnits en stark vilja, från den avdelning som ska hantera denna nya årsredovisning, att få mera tid på sig. Jag undrar vad ltl Perämaa har erfarit under denna behandling?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En sak står i reservationen, det är förstås hovsamt skrivet, och det är vad vi har erfarit. Det står längst ner ”under utskottsarbetet har vi reservanter erfarit att denna temporära ändring av tidpunkten av årsredovisningen är oändamålsenligt sett ur landskapsrevisorernas synvinkel.” Det är en sak som vi har erfarit.

Jag fortsätter att hävda att denna förändring inte på något sätt förbättrar för ålänningarna. För att en årsredovisning ska vara intressant så bör den tidsmässigt ha så nära koppling som möjligt med själva verksamhetsåret som man redovisar för. Att man kommer med en årsredovisning tre och ett kvarts år efter att året har tagit slut kommer att göra att frågan känns närmast historisk för ålänningarna och också för det här lagtinget.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag vill gärna påminna ltl Perämaa om att vi ägnar oss åt långsiktigt samhällsbygge. Världen består av mer än år 2015. Det kommer år efter det, det kommer decennier efter det och det kommer århundraden efter det, vilket vi nu tycker att är en grund för genom att ha en årsredovisning som både är begriplig och lätt att ta till sig. Vi säger att första året är det okej att få lite längre tid på sig. Hur hemskt kan detta egentligen vara?

Ltl Perämaas sade att landskapsrevisionen möjligen har tyckt det ena eller det andra. Mig veterligen är det inte de som tar fram årsredovisningen. Det är lättare att hamra på spik om någon annan står med tummarna eller hur det var.

Jag tycker att ltl Perämaa insinuerar att avdelningen inte gör tillräckligt mycket, inte tillräckligt snabbt och inte tillräckligt bra. Är det verkligen möjligt?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag skulle snarare säga att min motparts, utskottsordförandes, enda möjlighet är att försöka misstänkliggöra våra ställningstaganden, att det skulle vara ett angrepp på tjänstemännen när vi pratar om ordning och reda i finansförvaltningen. Vi vill inte att en årsredovisning ska hanteras närmare nyåret eller under det andra halvåret, sent på året efter att själva finansåret är genomlevt. Det är inte alls att misstänkliggöra tjänstemännen. Det här är en ren och klar åsikt om att den politiska landskapsregeringen borde se till att få saker och ting gjorda såsom lagarna ligger istället för att lägga ner arbete, tid och lagberedningsresurser på att skjuta på de datumen på ett sätt som gör det sämre för ålänningarna. Det försämrar för lagtinget att utöva parlamentarisk kontroll. Det här är rent ut sagt ett mycket dåligt förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaas anförande och förslag förvånar mig faktiskt. Som tidigare finansminister så tycker jag att ltl Perämaa borde vara den första att inse att det finns en orsak till detta. Den orsaken borde han förstå. Nu bygger han upp ett scenario där följande landskapsregering och följande lagting ska göra upp ett nytt bokslut och godkänna det.

När det kommer att behandlas i september så tror jag att finans- och näringsutskott, där ltl Perämaa själv sitter, kommer att prioritera frågan och se till att man får det godkänt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det får vi väl se, det beror på. Det finns en viss lagtingsordning för hur man ska behandla saker. Ligger det lagframställningar i utskottet, t.ex. den sociala reformen av landskapsandelar som ska genomföras, då ska detta hanteras före. Det kan också finnas förslag om tilläggsbudgeter och då kanske det inte blir så enkelt att prioritera att behandla årsredovisningen före lagar och tilläggsbudgeter som gäller framtiden. Istället menar ltl Eliasson att vi ska gräva ner oss i detta som börjar vara historia vid det laget. Jag är inte riktigt så säker på att det kommer att gå på det sättet. Oberoende om vi hinner hantera det eller inte så kommer frågan inte att ha någon möjlighet att påverka det budgetförslag som landskapsregeringen för 2016 redan är i fas med att börja mangla och klubba.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Svara då hellre på min första fråga, ltl Perämaa! Inser inte ltl Perämaa, som tidigare finansminister, att det finns en orsak till att man begär detta av lagtinget? Den orsaken hänger naturligtvis samman med att man håller på med ett stort reformarbete. Tycker inte ltl Perämaa att det är viktigt att man första gången gör det på ett bra sätt så att man har en plattform att bygga vidare på? Tycker inte ltl Perämaa så? Kan han inte inse orsaken?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I så hög grad att vi accepterar att man avviker från finansförvaltningslagens stadganden om att årsredovisningen ska lämnas in i februari. Vi accepterar april, två månader senare. Vi har hört speciellt finansavdelningens tjänstemän som har sagt det här. Däremot hade utskottsordförande erfarit att man nog ser möjligheten att kunna leverera redovisningen tidigare än inom juli månad i varje fall. När vi hör sådana besked, vilket utskottsordförande sade att man hade erfarit, så då kunde man ta fasta på det och se till att arbetet blir gjort. Vi har erfarit från landskapsrevisionen att det här är oändamålsenligt, precis som det står i reservationen. Man kunde lika gott ta fasta på det. Det här stämmer inte överens med de ambitioner som också ltl Eliasson, som tidigare minister, hade med finansförvaltningslagen. Det är tråkigt att det har blivit så här.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det var tidigare här tal om att spika. Reservanterna kokar soppa på en spik. Man är ute i ogjort väder. Jag vill först säga att jag i princip håller med. De uppstramningar som vi har gjort i finansförvaltningslagen och de datum som finns för lagtingets arbete är väldigt viktiga och ska absolut i mån av möjlighet följas. Det är därför vi har satt dem för att kunna utöva vår parlamentariska kontrollmakt. Jag tror inte att någon här säger emot det. Ni vet från mina anföranden i finansförvaltningslagen att jag till vissa delar hade velat gå ännu längre när det gäller inflytande över finanspolitiken.

Samtidigt har jag kännedom om det här förändringsarbetet som nu pågår. Man byter system samtidigt som man byter system. Det ungefär som att byta språk samtidigt som man byter religion. Olyckligtvis gör man det här nu samtidigt vilket gör att det blir en extrem svårarbetad situation för finansavdelningens tjänstemän.

Det var en diskussion här tidigare om det är för många eller för få. Med all säkerhet kan man säga att om de skulle klara av det här med befintliga resurser så då är de för många. Vi vet alla att den arbetsbelastning som nu förekommer på finansavdelningen tyder på att man nu är för få. Sedan när man har de nya systemen igång och de nya redovisningsprinciperna då kommer man att klara sig med de resurser man har, det är jag säker på. Den insats som man nu gör på finansavdelningen, de tjänstemän som jobbar med det här, de ska få självstyrelsemedalj om de inte redan har fått det, tycker jag. Så pass viktigt arbete är det och så pass framgångsrikt har det hittills varit.

Vad kunde man ha gjort istället då för att uppfylla det som reservanterna vill? Man kunde från finansminister Nordlund sida ha tagit in 5-10 managementkonsulter. De finns att tillgå och kostar kanske 200 euro i timmen plus moms. De skulle ha kommit in. På att krisartat sätt, nästan som en brandkårsuttryckning, skulle de då först ha lärt sig om hela förvaltningen som ju är unik. Det finns ingenting som liknar, bara till delar. Så här går det till vid Ålands landskapsregerings finansavdelning. Man skulle ha satsat några veckor på det, intervjua personalen och sedan satt upp en plan. Så här gör vi nu på två veckor istället för på två år. 200 euro i timmen gånger 10, beroende på hur många dagar det tar, då kunde man ha löst det här med kanske ett par hundra tusen till managementkonsulter, internationella revisionsbyråer som sysslar med sådant här dagligen åt företag som har bråttom. Visst skulle det ha varit möjligt, men det skulle ha kostat hundratusentals euro att göra det. Eftersom den här kunskapen är så unik och eftersom förvaltningen är unik så skulle man ändå ha behövt lära upp de här konsulterna och sedan skulle de ha lärt upp personalen hur de ska göra för att det här ska lösa sig. Det hade verkligen varit att backa in i det här arbetet med fel kroppsdel först. Det är det enda alternativet som finansminister Nordlund skulle ha haft. Då skulle vi ha fått det här bokslutet precis som det står i alla lagar. Om man beaktar det alternativet så är det inte svårt att hålla med om att låt nu detta dra ut på tiden lite. Vi godkänner det. Sedan kommer det på rätt när man har allt på plats med de befintliga resurserna, med de människor som kan det här och kommer att skapa det nya systemet. Det är också viktigt att man inte släpper den här kunskapen. Det är någonting som vi alla gånger ska ha i huset.

Problemen som man har målat upp är ju hypotetiska situationer. Att vi valåret 2015 skulle vara så slöa att vi inte kan ta ett bokslut i september, då är ni ivriga, ni som tänker ställa upp igen och jag med kanske. Komma hit och ta det där bokslutet illa kvickt. Det är en helt hypotetisk situation att det skulle förfalla på grund av nyval.

Att inte ha ett bokslut när man budgeterar budgeten 2016, så för det första har man ju all kunskap och högst troligen nästan ett bokslut om man inte redan har det när man kommer in i ett tidigt skede i budgetprocessen. Man har ju alla gånger tillgång till de siffror man behöver för att göra rätt överväganden i budgeteringsprocessen.

Av alla landskapsbudgeter som läggs fram under en valperiod så är det den här budgeten som oftast dissekeras av en ny regering som är helt eller delvis en annan än den som har gjort budgeten från början efter ett val. Så ska det också vara, så kommer det säkert också att vara med budget 2016 och första tilläggsbudgeten 2016. Det kommer ändringar. Då kan man titta i bokslutet om det vara någon viktig kunskap som man inte hade. Det är hypotetiska problem som absolut inte är ett argument för att inte göra den här förlängningen för att möjliggöra de här reformerna, där man nu på finansavdelningen jobbar en viss kroppsdel av sig. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Moderat samling på Åland har två uppmärksamma representanter i finans- och näringsutskottet. Ltl Sundman kan ju fråga dem om de har erfarit att alternativet till att göra detta på rätt sätt i god tid skulle vara att ta in ett större antal konsulter för arbetet. Vi har inte erfarit att någon skulle ha sagt på det sättet. Ta diskussionen med Annette Holmberg-Jansson och Mika Nordberg. De kommer säkert att bekräfta det som jag har sagt. Det som moderat samling på Åland nu för fram, via ltl Sundman, äger inte någon kontakt med det som utskottet har erfarit.

Jag uppfattade det ändå som att ltl Sundman i princip håller med om det som vi har anfört, att man ska utföra de här sakerna i god tid i den anda som finansförvaltningslagen satte underlaget för.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vet med säkerhet att det aldrig har varit ett alternativ att göra så här som jag sade. Så här kunde man ha gjort om tidpunkten var allenarådande, att man till varje pris skulle uppfylla den. I det privata näringslivet gör man så här om det är kris i en omorganisering. Det skulle ha varit så bakvänt, ineffektivt och så dyrt så att detta hade man aldrig ens övervägt. Det skulle inte ha fungerat.

Givetvis i den bästa av världar skulle jag gärna ha sett att det här skulle ha gått att genomföra och att bokslutet skulle ha kommit i tid. Jag tycker att det är viktigt men jag förstår också den situationen man är i när man tappar fotfästet för att man byter redovisningsprinciper. Alla tillkommande frågeställningar, extra arbete, alla övervägande och beslut som man måste göra för att ta in vår ekonomiska verklighet i det nya systemet innebär massor med extra arbete. Nu är detta det allra viktigaste eftersom vi till varje pris vill få det nya redovisningssättet och inte ha detta system från stenåldern.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Sundman för igen fram att ett alternativ skulle ha varit att ta in en massa konsulter. Jag har rättigheten att säga vad jag själv har sagt i utskottet. Jag har ställt frågan om det är möjligt att göra de här sakerna på det sättet som finansförvaltningslagen säger, inom februari, eller det som vi förespråkar att göra; lämna årsredovisningen inom april månad. Ingen har nämnt och jag har inte kunnat erfara som svar på frågorna att ett stort antal konsulter skulle vara alternativet. Det är en hypotetisk sak som får stå som ett politiskt inlägg i den här diskussionen som egentligen rör allvarliga saker där målet är att lagtinget ska kunna utföra en parlamentarisk kontroll. Landskapsregeringen ska idka en god ekonomisk förvaltning. Det här är ett steg ifrån den andemening som jag uppfattade det här lagtinget tidigare har haft.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Min exemplifierade konsultlösning är absolut lika hypotetisk som de här problemen som reservanterna framför, att vi inte skulle hinna ta bokslut och att vi inte skulle kunna budgeterat för 2016 osv. Jag sade hur man kunde göra och hur man gör i det privata näringslivet. Det var nämligen en sådan diskussion och jämförelse här. Det skulle närmast vara hål i huvudet att göra det i det här fallet inom offentlig förvaltning som är så pass unik.

Jag understöder det här sättet att sprida ut resurserna och hinna med det här reformarbetet nu under den här tiden. Jag är beredd att göra undantag från de här som jag, i likhet med reservanterna, ser som viktiga principer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag ska inte lägga mig i det här hypotetiska resonemanget kring ltl Sundmans konsulters vara eller icke vara.

Jag ska göra några tillrättalägganden i ltl Sundmans inlägg. Vad gäller bokföringssystemet så är det helt korrekt att nu har vi redan budgeten för 2015 enligt nya systemet. Det har säkert tagit sin tid. Vad gäller bokslutet för 2014 så görs det fortfarande enligt det gamla systemet, så det har egentligen inte med den saken att göra.

Att alla lagtingsledamöter skulle vara lata och att man skulle hinna behandla bokslutet i september, det gäller ju inte bokslutet utan det gäller årsredovisningen där bokslutet är en del av årsredovisningen. Ett önskescenario vore att man skulle redovisa bokslutet skilt när det är klart och sedan skulle man ta årsredovisningen. Nu är det ett och samma paket. Då hade man sluppit problematiken.

Ltl Danne Sundman, replik

Det är hypotetiska situationer som kan uppstå. Jag tror inte de problem man målar upp på något vis är oöverstigliga.

Att man har bokslut 2014 enligt det gamla systemet krånglar till det ytterligare eftersom man måste upprätthålla det och jobba enligt de principerna samtidigt som vi redan har bytt system i budgeten. Det är en faktor som inte förenklar, vad jag har förstått så försvårar den ytterligare. Man har fortfarande det gamla tänket kvar och måste värna det och man byter först i budgeteringen och sedan i bokslutet vilket är naturligt för det handlar om ett år. Att vi har stenåldersmetoderna kvar samtidigt som vi gör det nya systemet gör det inte enklare. Det blir inte lättare för tjänstemännen att ha fokus på hur det var förr samtidigt som man har försökt ändra sig hur det ska bli nu.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller det gamla systemet så nu kommer jag ihåg att vi pratade bokslut 2014. Det är drygt en månad kvar där det ska slås in siffror i det gamla systemet. Sedan behöver man inte tänka på det mera. I det nya systemet börjar man inte heller bokföra förrän i januari. Man gör nog bara det praktiska i det gamla systemet. Sedan när det är slut så finns redan ett preliminärt bokslut i princip den 1 januari 2015. Efter det börjar man bokföra enligt det nya systemet. Personligen, som gammal redovisningschef, ser jag inte det dilemmat. Givetvis kan det krångla till det. Man måste tänka på två olika sätt i något skede, kanske under januari högst februari.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Nu är jag inte någon expert vare sig på redovisning eller på landskapets redovisning. Så mycket vet jag att den är ganska komplicerad och består av många underliggande myndigheters nivåer. Det är mycket som ska rapporteras in. Det är ju inte bara som att bokföra åt ett företag dit allt kommer på ett ställe. Om jag förstått saken rätt så är det ganska mycket utmaningar också med hur hela landskapets ekonomiförvaltningsstruktur är totalt sett. Det återspeglas särskilt redan innan man ska göra mindre förändringar men särskilt stora förändringar, vilket det här verkligen är. Det är ett helt nytt sätt att tänka, vilket vi alla tycker att är bra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Ltl Mats Perämaa hade ett bra anförande och förklaring till vår reservation. Jag hade nästan inte tänkt att jag skulle delta i den här debatten. Jag står bakom reservationen med de argument som ltl Perämaa framför.

Grunden till att vi anser att förlängningen av tiden är alldeles för lång har ju kommit fram. Det bygger mest på att lagtinget inte kan ta del av resultatet när man börjar göra upp nästa års bokslut. Det är grunden till alltihop.

När det gäller hypotetiska frågor som målades upp här, att bokslutet och redovisningen kan skjutas över till nya lagtinget så visst finns det en möjlighet. Ltl Danne Sundman körde egentligen med samma hypotetiska frågor när han hade sina jämförelser. Om vi ska misskrediterar någon för att man tar upp hypotetiska frågor så bör man också titta till sig själv. Man ska hålla sig till verkligheten. Det är också ett sätt att skrämma sådana som inte är insatta.

Man ska inte jämföra med privata företagen för att det är ett speciellt redovisningssystem som finns här. Jag tror att alla privata företag också har infört nya ekonomisystem under verksamhetens gång. Det har ju fungerat. Sedan kanske man har tagit in nya konsulter, den möjligheten finns. Det har också funnits den möjlighet för landskapsregeringen om förvaltningen hade påpekat att man borde ta in konsulter. Jag tror inte att det behövs 10-15 konsulter. Att man är i behov av konsulter har inte framförts i hörande som ltl Perämaa sade. Man är i behov av en förlängning av tiden. Förlängningen av att tiden är för att säkerställa att man ska hinna med. Jag tror att man hinner båda åren inom april. Förlängningen till juli är onödig, då kan man löpa den här risken.

Med de korta och små orden vill jag säga att jag stöder reservationen. Jag stöder också det här förslaget som ltl Mats Perämaa föreslog till omröstning här.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Med tanke på att jag deltagit i utskottets arbete så tänker jag klargöra lite de synpunkter som jag anser att ligger till grund för det beslutet som majoriteten de facto har fattat.

Under hörandet har vi de facto i utskottet erfarit att det är fullt möjligt att vi kan få bokslutet i tid, i enlighet med de tankar som ligger för följande år.

Den här lagändringen som vi nu föreslår möjliggör att om de inte hinner i tid så blir de inte lagbrytare de facto. Enkelt kan man säga att vi har fått en förfrågan om förlängning och majoriteten har valt att bevilja en förlängning. Jag anser att det har varit befogat i det här specifika fallet.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är väl ingenting att argumentera mera mot det. Vi har haft delade åsikter om det behövs en förlängning eller inte. Vi har heller inte upplevt att de har sagt att det är stört omöjligt att få fram årsredovisning i tid. Den tolkningen har vi gjort. Jag tror att det är fullt möjligt att man har ett bokslut, redovisningen för 2014 klar på våren. Då kom man också ha nytta av det i samband med budgeteringen och det kommer man inte ha om man utnyttjar den här förlängningstiden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Personligen ser jag också fram emot att vi ska få den här redovisningen under våren. På det viset kan jag hålla med reservanterna. Jag tycker att det skulle vara lämpligt. Jag vill tillika inte göra avdelningen till lagbrytare om det skulle vara omöjligt att leverera enligt dessa åtgärder som vi har hört. Jag tror att det är möjligt att vi kan få redovisningen tidigare och jag ser fram emot att vi ska få den tidigare.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag har ingenting att tillägga. Jag vet våra åsikter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund sade att det är fullt möjligt att göra årsredovisningen inom februari. Vad tror ltl Eklund ligger bakom att regeringen vill förlänga tiden för att ta fram årsredovisningen? Vilka motiv kan det finnas om ltl Eklund vet att det går att göra inom februari månad? Varför vill ltl Brage Eklund förlänga det här till april, som ltl Perämaa vet att det går att göra inom april, om det går att göra inom februari månad? Det verkar som om oppositionen inte riktigt skulle vara insatt i frågan eller så är de faktiskt mera insatta än både regeringen och finansavdelningen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att jag nämnde att redovisningen ska göras inom februari. Finansförvaltningslagen säger ju att den ska göras inom februari i framtiden. När finansförvaltningslagen antogs så måste det ha funnits en bedömning att det är möjligt. Sade jag att det var inom februari, vilket jag inte tror, så menade jag nog april månad. Inte februari, antingen har jag uttalat mig fel eller annars har ltl Sundback missförstått mig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, jag kan nog intyga att ltl Brage Eklund sade att han tror att det går att göra inom februari månad. Nu har vi fått höra att så tror han egentligen inte. Han tror som ltl Perämaa, att det går att göra inom april månad. Då undrar man ju hur viktigt det här är för Ålands Framtid? Är det här en stor fråga för Ålands Framtid? Är det värt att lägga ner så här mycket prestige i det här? Finns det faktiskt någonting reellt bakom det här? Eller är det bara ett sätt att försöka misstänkliggöra regeringens framställningar? Två månader för årsredovisningen, är det viktigt för Ålands Framtid? Är det detta som er politik går ut på?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag försöker inte misstänkliggöra. Det är ingen viktig fråga utan det är en praktisk fråga för framtiden, just för det året när vi ska budgetera. Det blir en förlängning, som ltl Perämaa sade här, det kan bli att man behandlar den i september, vilket det blir helt enkelt. I slutet på hela lagtingsperioden blir det en massa andra frågor. Det finns ingenting sagt hur det kommer att ske. Det blir då en prioritering om redovisningen ska behandlas eller inte. Det beror helt och hållet på vilka lagframställningar vi har. Som det sades tidigare så finns det en prioritetsordning när det gäller behandlingen av ärenden i finans- och näringsutskottet. En viktig fråga är väl mera den praktiska synvinkeln.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Det verkar som om oppositionen har missat att det är frågan om en temporär åtgärd, för att säkra övergången från ett system till ett annat. Det är ingenting som ska gälla för evärdliga tider. När man hör oppositionen får man uppfattningen att det här ska gälla 10,20 och 30 år framåt. Det här är en temporär åtgärd för att säkra övergången från ett gammalt system till ett nytt. Regeringen har bedömt att det är nödvändigt. Utskottets majoritet tycker att det är en rimlig begäran. Vi tror att de gör en riktig bedömning.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, vi har inte missat att det är en temporär övergång. Förlängningen gäller ju två år. För 2014 års resultat och bokslut ska det förlängas till juli och för året därefter ska det vara inom april. Jag är välmedveten om att det är temporärt. Jag ser det ur en praktisk synvinkel. Man borde jobba utifrån att man har bokslutet fastställt när vi går hem från vårsessionen och inte skjuta fram det till september.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Oppositionens retorik är sådan att detta är något som ska gälla år efter år. Man skjuter högt, högt över målet.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag får beklaga om ltl Fogelström har missförstått. Åtminstone har han missförstått retoriken ganska duktigt. Vi har varit ganska tydliga. Ltl Perämaa och jag har tidigare varit upp och förklarat vårt ställningstagande att det gäller en temporär tid. Inte att det ska gälla 20-30 år. Jag tror att ltl Fogelström lite försöker misskreditera oppositionen för att vi har en annan åsikt här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vad som är hypotetiskt och inte kan man diskutera. Jag framförde därför en hypotetisk alternativ lösning som är fullständigt hypotetisk. Det är viktigt att komma ihåg att det enda man inte känner till i den här processen är hur länge den tar. I sådana här förändringsprocesser kan flera tidskrävande problem staplas på varandra så att det drar ut på tiden. Eller så går allting bra och man hinner med innanför de nuvarande ramarna. Detta vet man inte på förhand när man ger sig in i så här stora förändringsprocesser. Därför är det bra att man har den tiden, men inte kommer man att sitta och vänta med en årsredovisning om man har den klar. Man kommer att komma med redovisningen när man känner att den är klar, håller en sådan kvalitet att den kan fastställas och gå till lagtinget. I bästa fall blir det ingen förlängning, om man hinner med.

Jag tycker återigen att man gör en för stor grej av det här. Det kunde lika gärna vara så att de partier som är i regeringen nu kunde vara i opposition och vice versa och fått göra så här på grund av att man inte har överstora resurser på finansavdelningen. Jag tycker att man kan vara lite pragmatisk och tillåta det här så att vi får en bra lösning.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att man inte behöver argumentera något mera runt det här. Jag har tydligt sagt varför vi anser att man borde lämna redovisningen inom april. Det är ur en rent praktisk synvinkel när man ska påbörja nästa års budgetering. Det är alltid bra om man har resultatet klart från året före så att man kan gå tillbaka och titta. För mig är det ingenting annat, vilket jag tror att det inte är för den andra reservanten heller.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är viktigt att säga det som jag sade i mitt anförande, att de uppgifter man behöver för att budgetera, i det tidigare skedet av budgeten som det handlar om på våren, de har man absolut tillgång till. Man kan ta uppgifter från rapporter osv. Vi ska komma ihåg att med det nya ekonomisystemet på plats så blir den ekonomiska uppföljningen av rapporteringen också mycket bättre än vad den är idag. Ni som sitter i finansutskottet vet att vi har haft ganska stora brister att följa upp budgeteringen under tiden. Det är en stor fördel som man måste låta växa, bli bra och få det bra på plats från början. Det är ett argument för att låta detta tar tid, om det behövs.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Sundman säger att bristfälliga rapporteringar har varit ett bekymmer, åtminstone när man ska behandla ärenden i finansutskottet. När det här kommer på plats så får man hoppas att det blir betydligt bättre än tidigare, modernare framförallt, så att man inte ska hålla på med en förgången teknik när finansutskottet begär in underlag.

Vi är där vi är. Vi har olika åsikter om det här och det får vi acceptera. Det blir antagligen ett förslag från reservanterna om ändringar. Sedan får vi se hur det utfaller.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker att debatten idag har varit ganska belysande vad gäller oppositionspolitiken i lagtinget. Det handlar mindre om sak och mera om någon slags formalia och tidsfrister. Detta har accelererats inför den kommande valperioden. Det här ett exempel på att man gör en höna av en fjäder. Jag tycker nästan lite synd om ltl Brage Eklund. Jag får det intrycket att han kanske har hoppat i galen tunna den här gången. Den här frågan har inte någon större betydelse för honom. Samma retorik kommer om hur viktigt det är att ha den här årsredovisningen klar. Visst, i princip är det så, det anser ju alla. Det är ju så som vi vill ha det.

Regeringen har av förekommen anledning kommit hit med en lagändring eftersom man befarar att det här inte kommer att vara möjligt 2015 och 2016 som lagen föreskriver. Det betyder inte, trots det, att man kanske kan uppfylla de målsättningar som också oppositionen har.

Ltl Perämaas utläggningar var mycket överdrivna. Man måste ytterligare understryka att man kommer med ändringsförslagen i syfte att säkerställa lag och ordning. Det är mycket viktigt att vi har årsredovisningen så fort som möjligt för att vi ska kunna bygga därpå följande års budget med verkligt goda premisser, och det tycker vi alla.

Om det nu skulle bli detta katastrofala tillstånd som ltl Perämaa har tecknat för oss, att årsredovisningen först skulle komma i september 2015, då ryggar oppositionen tillbaka. Det kanske inte blir möjligt att genomföra en granskning i finansutskottet. Det beror på! Det beror på vilka andra angelägna frågor som då finns i finansutskottet. Det är den dramatiska uppsättningen. Därför kan man ingenting lova nu varken från ltl Perämaas sida eller från ltl Brage Eklunds sida. Man är villig att kritisera, man är villig att komma med alla möjliga ändringsförslag men man hotar att om inte detta fungerar så kanske det inte går att fastställa bokslutet i september. Katastrof, katastrof! Det blir nytt val, allting förefaller och nästa regering kommer att stå inför otaliga svårigheter på grund av denna lagstiftning.

Fru talman! Det är som att vara på teater. Jag tycker att ltl Perämaa och ltl Brage Eklund ska konstatera att ifall de i demokratisk ordning förlorar den här omröstningen ska de vara beredda att också i september behandla årsredovisningen så att vi får lag och ordning att fungera i räkenskaperna för Ålands lagting och för Ålands folk under alla förutsättningar, dvs. oberoende av allt annat arbete i finansutskottet. Om man sammanträder i början av september har man två månader på sig tills nästa lagting tillträder. Den tiden borde räcka också för oppositionen att fastställa bokslutet för 2014. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till ltl Barbro Sundback vill jag säga att jag kan tänka själv. Jag behöver inte ha hjälp av någon annan. Ska jag tolka Barbro Sundbacks nedvärderande attityd som att Mats Perämaa har påverkat mig så till denna grad att jag har fallit till föga för hans åsikter? Tyvärr, ltl Sundback, jag tänker nog själv och det tänker göra i fortsättning också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det var ett viktigt påstående. I det här fallet råkade ltl Perämaa ha precis samma tankegångar. Det var väl två som tänkte själv då på samma sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det var en väl inramad ironi och humor i ltl Sundbacks inlägg, men ändå en allvarlig underton som jag uppfattade det. I likhet med vad jag själv tycker så tror jag att Sundback tycker att oppositionens roll är viktig även om det är förargligt när man är i regeringsställning. Det är jätteviktigt ur parlamentarismens synvinkel med en stark opposition.

Nu tycker Sundback att oppositionen spiller sitt krut på fel saker, krut som man borde använda i andra fall för att stärka parlamentarismen. Har jag förstått rätt?

Ltl Barbro Sundback, replik

Svaret är ja. Jag tycker att oppositionspolitiken har reducerats till någon slags tidsrevision av regeringens arbete. Man sitter med förstoringsglas och läser regeringsprogrammet och framställningar som dessa som mer eller mindre är av byråkratisk, teknisk natur. Var är den alternativa politiken? Den är långt borta just nu, så uppfattar jag det. Det här är rekordet i den oppositionspolitik som har utvecklats under den senare tiden. Jag ser fram emot en oppositionspolitik som innehåller något som är av värde för medborgarna. Det här har ingen betydelse för den vanliga väljaren. Det förutsätts vi att sköta utan att debattera på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vet inte riktigt varifrån uttalandet kom om att vi skulle hota med att vi inte går med på att behandla en årsredovisning i september. Det troliga scenariot är att lagtinget får årsredovisningen till september. Givetvis kommer vi att behandla den i takt med det som lagtingsordningen säger om i vilken ordning man ska hantera frågor. Om det ges utrymme för hantering av årsredovisningen så givetvis kommer vi plikttroget att vara på plats varje morgon, i de fall ordförande kallar till möte, och hantera ärenden efter bästa förmåga.

Tänk om det t.ex. hypotetiskt skulle finnas ett förslag från landskapsregeringen att man ska gå tillbaka till ett sjukkostnadsavdrag såsom det var tidigare innan försämringen som ni socialdemokrater genomförde. Kanske vi alla skulle välja att behandla en sådan fråga före det som börjar vara historia dvs. årsredovisningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ordning och reda i parlamentet betyder att alla framställningar som kommer till lagtinget före valet ska vara avklarade. Det är arbetsuppgiften också för finansutskottet och för ltl Perämaa. Om han vill göra oppositionspolitik, inom ramen för det som handlar om prioriteringar, så varsågod! Hotet var att det inte var säkert att man skulle hinna behandla årsredovisningen. Det berodde ju på hur mycket annat som skulle finnas i finansutskottet då. På det viset uttryckte sig ltl Perämaa när han var uppe här i talarstolen. Det är bra om vi är överens om att arbetet ska vara slutfört när lagtinget går hem efter den här perioden. Då spelar det inte någon roll vilka framställningar och andra uppdrag som utskottet har på sin föredragningslista.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste vara en liten missbedömning av socialdemokraterna. Systemet är sådant att ifall att framställningar, andra ärenden och motioner och dylikt inte har hunnit behandlats tills lagtingsperioden tar slut så då förefaller de. Det är så det fungerar. Det står ingenstans att samtliga ärenden, som har remitterats eller uppmärksammats enligt de system vi har här i lagtinget, ska behandlas. Det är inte på det viset.

Jag vidhåller fortfarande att vi vill behandla årsredovisningen. Den är viktig, den är speciellt viktig för oppositionen. Vi kan tydliggöra och vi kan få en insyn i hur verksamheten gick.

Jag säger fortfarande att om landskapsregeringen skulle välja att komma tillbaka till sjukkostnadsavdraget, innan ni socialdemokrater under en ledning försämrade det allvarligt, så skulle åtminstone vi prioritera en sådan fråga före årsredovisningen. Sjukkostnadsavdraget berör i varje fall människan rent konkret varje dag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det där sista kan vi stryka redan, för det kommer ingen sådan framställning.

Ltl Perämaa tror nu att om han tittar i arbetsordningen så kan det uppstå sådana problem att han, tillsammans med det övriga utskottet, kanske inte kan behandla årsredovisningen. Det är detta som diskussionen handlar om. Jag tror att ltl Perämaa nog kommer att kunna prioritera.

Den här fjädern har nog inte bara blivit en höna utan snart en hel hönsgård på grund av ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag tänker inte fortsätta den här hönsdiskussionen med ltl Sundback. Den är inte givande.

Det är synd att ltl Sundman gick ut. Det som han sade var ganska belysande i förhållande till vad vi anförde här tidigare. Han sade att även om inte lagtinget skulle hinna ta del av årsredovisningen så finns siffrorna ändå till landskapsregeringens förfogande när man gör upp ett budgetförslag för följande år. Det är sant. Jag har ingenting att säga om det. Det är klart att siffrorna finns, det finns rapporter hela tiden.

Vår frågeställning berörde ju den parlamentariska kontrollen. Det är en avsevärd skillnad om vi inför ett system där bara landskapsregeringen har siffrorna till sitt förfogande när man gör upp budgetförslag och där lagtinget inte har möjlighet att kommentera ekonomin och de verksamheter vi ansvarar för. 

Speciellt intressant är den här frågan just nu när det stora högtidliga löftet om ekonomi i balans är bortblåst och man presenterar budgeter med stora underskott. I den omvända värld vi lever i här pratar oppositionen mera för att man ska vara försiktigare med utgifter än vad majoriteten för fram i de formella dokument de lämnar. Då blir det förstås viktigt och det är viktigt i vilken situation som helst, i vilket parlament som helst, att den parlamentariska kontrollen kan utföras på rätt sätt. Därför är det som ltl Sundman säger inte rätt, att det är samma sak om landskapsregeringen har siffrorna och kan ha de till grund för budgetberedning som om lagtinget också skulle ha tillgång till siffrorna. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Diskussionen rörde sig om att oppositionen förklarade att för att kunna göra upp en budget så är det väsentligt att man har redovisningen att falla tillbaka på. Det där vi överens om. Men det är inte säkert att det är möjligt 2015, vilket den här diskussionen rör sig om.

Om ltl Perämaa är osäker så rikta sig med förtroende till partiets ordförande. I Mariehamn gör vi så. Vi gör budget i maj och bokslutet kommer i juni. Det fungerar någorlunda hyfsat. Det är inte omöjligt.

Den parlamentariska kontrollen 2015 kommer inte att vara fullt ut densamma som 2016 och 2017. Är det en katastrof? Är det svårt för Perämaa att leva med det?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu har alla lyssnare fått höra åtminstone om ett litet erkännande från socialdemokraterna. Den parlamentariska kontrollen kommer inte att vara densamma under hösten och sommaren 2015 då när budgetförslaget för 2016 görs upp. Vi har nått en liten bit på vägen. Vi ser hur det här kommer att gå. Majoriteten kommer att rösta genom detta. Jag menar att det är viktigt. Vi har svåra ekonomiska tider. Vi har budgetar med underskott. Vi kommer att tillsätta en ny landskapsregering hösten 2015, möjligen med nya partikonstellationer, och de ska sedan leva med grunden i den budget som har lagts. Budgeten kommer då att vara lagd utifrån en avvikande möjlighet för oppositionen att utföra den parlamentariska kontrollen. Nu har vi hört att det är så.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är en allvarlig sak. Det är därför som regeringen kommer hit med en framställning. Det är så allvarligt. Under de rådande förhållandena, genom att man gör det här bytet och med respekt för personalen, så kommer man med lagframställningen för att avvika från det som man tidigare har planerat. Den parlamentariska kontrollen sker nu.

Ltl Mats Perämaa, replik

Det blir ju ett jättestort avsteg från det normala. Den parlamentariska kontrollen för ett budgetarbete ska ske ungefär 3/4 år före budgeten ska beredas.

Om vi utöver den parlamentariska kontrollen säger att landskapsregeringen äntligen ska göra slag i saken och försöka skapa ett budgetförslag där ekonomin är i balans. Vi får hoppas att den parlamentariska kontrollen kom fram på det här sättet. Men knappast om vi inte har möjligheten att med piska och ibland med morot ligga på under arbetets gång.

Jag tackar för erkännandet. Kanske det säger något om grunden om lagförslagets avsikt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Jag kan förstås inte avhålla mig från att delta i denna principiellt oerhört viktiga debatt och lämna ett avtryck i självstyrelsens historia.

Bästa opposition, tror någon verkligen att landskapsregeringen skulle bemöda sig att föreslå denna förändring i systemet om det inte berodde på en omtanke om berörda tjänstemän, i detta fall finansavdelningen? Varför skulle man överhuvudtaget ta sig tid att lägga begränsade resurser på ett lagförslag som inte behövs? Nog tycker jag att oppositionen måste inse att vi har en begränsad stab människor som på kort tid ska genomföra ganska stora reformer. Varför ska vi utsätta dem för risken att det blir ett lagbrott, att de får stå i skampålen under 2015, för att de inte tid har hunnit med redovisningen? Bästa opposition, lite bättring!

På samma gång när jag ändå tar till lite av den disciplinära sidan, ltl Anders Eriksson blandade in mig i ett replikskifte med ltl Pettersson. Den debatt som ltl Eriksson hänvisade till utspann sig då i måndags, en trappa ner, och handlade uttryckligen om bristen på resurser när det gäller nyckelfunktionerna i självstyrelsegården. Där, bästa ltl Eriksson, är vi underdimensionerade för att klara de utmaningar som bland annat en större behörighet ställer. Däremot är offentlig sektor på Åland för stor. En prioritering är nödvändig, men det handlar om andra funktioner än dem som är kopplade till kanslihuset. Därför tycker jag också det är en fråga för Ålands Framtid, med tanke på sina ambitioner vad gäller politisk merarbete för detta parlament och regeringen, att se till att de funktionerna förstärks. Var snäll och skilj på offentlig sektor i stort och de uttryckliga resurser som behövs för att vi ska sköta självstyrelsen på ett bra sätt.

Med tanke på att Ålands Framtid har den traditionella partiledardebatten skulle jag välkomna att ta en debatt om den offentliga sektorns storlek på Åland och ta in den i rätt dimension. Ta de värdemätningar som ingår i offentlig sektor. Är förädlingsvärdet försvarbart utgående från dagens offentliga sektor på Åland? Hur är det med offentlig sektor som uppköpare av tjänster etc.? Det finns en mängd faktorer, istället för att röra sig med uttryck som att fem procent av konsumtionsutgifterna kan skippas när som helst. Där hoppas jag verkligen på en skärpning i debatten.

När det gäller konkreta åtgärder under senare år så kan vi konstatera att under de senaste två mandatperioderna, där åländsk center har varit med i regeringsställning, så försvinner närmare 200 offentliga tjänster i landskapets regi i och med det föreliggande budgetförslaget som vi börja debattera den 17 november. Det om något borde väl hyllas från Ålands Framtid istället för att kritiseras rent allmänt. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vill be om ett förtydligande. Jag tyckte att ltl Harry Jansson sade att den offentliga sektorn är för stor på Åland. Den största andelen av offentligt anställda finns inom vård, skola och omsorg. Är det faktiskt centerns uppfattning att den offentliga sektorn är för stor? Det skulle det vara väsentligt att vi fick veta i vilka avseenden man borde minska på de anställda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Den offentliga sektorn är för stor på Åland i ljuset av de inkomster vi har idag och i framtiden. Det gör att vi måste se över vad vi gör, på vilket sätt vi gör det och om vi kan göra det bättre. Därför är det glädjande att vi har en centerminister, Veronica Thörnroos, som har drivit fram driftsprivatiseringen. Vi får samma tjänst utförd men till en lägre kostnad via Ålandsbudgeten. Den typen av arbete måste vi fortsätta att jobba med. Det var ett exempel. Jag tror att ledamoten är mycket välmedveten om den diskussion vi för när det gäller infrastruktursektorn i övrigt, att nå en större samordning och därmed spara på tjänster och kostnader.

Talmannen

Debatten ska hålla sig till ärendet.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning paragraf för paragraf.

Föreläggs förslaget 19a §.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår att den i lagförslaget angivna 19a § slopas och ersätts med en ny 19a § med följande lydelse, med rubriken landskapets årsredovisning för finansåren 2014 och 2015: ”Med avvikelse från vad som föreskrivs i 19a § 3 mom. ska årsredovisningen för finansåren 2014 och 2015 fastställas före utgången av april 2015 respektive före utgången av april 2016 och samtidigt ställas till landskapsrevisonens förfogande. Den ska överlämnas tillammans med revisionsberättelsen till lagtinget före utgången av maj månad respektive år.”

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få stöda ltl Mats Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, har förslagit att 19a § får den lydelse den har i ltl Mats Perämaas ändringsförslag. Förslaget har delats ut till ledamöterna i enligt arbetsordningens 72 §. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ja ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Förläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Föreläggs lagens rubrik. Godkänd.

Föreläggs lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

5      Landskapsregeringens berättelse 2013
Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse för 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2013-2014)

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2013-2014)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Om det förra ärendet handlade om framtiden är detta dess motsats men för den skull absolut inte oviktigt. En bra revision ska över tid skänka mervärde till medborgarna. Genom att ständigt hålla ögonen på förvaltningen är det Landskapsrevisionen som ska se till att skattepengarna utnyttjas så effektivt som möjligt.

Detta ärende handlar om Landskapsrevisionens berättelse för år 2013 samt landskapsregeringens dito. Utskottet har koncentrerat sitt arbete på revisionen då ju det andra mest handlar om fjolårets snö. Vår nya revisionsmyndighet har enligt utskottets förmenande inlett sitt arbete på ett mycket lovande sätt och lyft fram väsentliga och centrala frågor på ett förtjänstfullt vis. Vi har sett hur Ålands gymnasium genomlysts liksom ÅHS, båda organisationer av synnerligen stor betydelse för samhället. Likaså har man genomfört en granskning av det oerhört viktiga pensionssystemet.

Landskapsrevisionen har påpekat vissa brister i hur exempelvis kundfordringar hanteras och efterlyst lite tydligare och mer mätbara mål. Det är självklart men har i det gamla sättet att redovisa inte varit så enkelt. Från utskottets sida tror vi på stor förbättring redan i nästa årsredovisning.

Från utskottets sida vill vi också lyfta fram det faktum att pensionsskulder är svåruppskattade och att planerade tillgångar lätt kan anses vara för små. Så är det även i övriga Norden där man har ett liknande pensionssystem som vi. Det är alltså viktigt att ständigt stå på tårna när det gäller hur pengarna förvaltas. Vi har från utskottets sida därför bett landskapsregeringen att se på den befintliga hanteringen av pensionsfondens medel men inser också att det inte finns något trollspö för att säkra en högre avkastning. Det gäller att vara konservativ och progressiv samtidigt.

Vid sidan av det rätt självklara att landskapsregeringen bör följa revisorns rekommendationer påminner vi också om det vi tidigare sagt från utskottets sida; det är inte optimalt med en skild berättelse om de olika revisionerna. Lagtinget har tillräckligt med handlingar ändå. Revisioner ska tala för sig själva. Revisioner ska tala för sig själva.

Med hänvisning till detta föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag har inte så mycket att kommentera. Utskottsordförande hade en kort och koncis beskrivning av betänkandet.

Jag tänker kommentera lite om avkastningen av pensionsfonden. Utskottsordförande sade att ingen har ett trollspö för att öka avkastningen. Det kan vara bra att man både är konservativ och kreativ samtidigt. Det stämmer.

Utskottet anser att en strategi bör utarbetas i syfte att öka avkastningen från pensionsfonden. Det här är förstås lättare sagt än gjort. I samband med remissen för ärendet så sade jag för liberalernas del att det kunde vara skäl att man börjar titta på den organisation som ansvarar och leder pensionsfonden.

Det finns en styrelse som utifrån lagstiftningen har arbetsmarknadsrepresentanter, fackföreningsrepresentanter med i styrelsen. Man följer lagen, man har några experter som är sakkunniga på området och sedan sitter finansministern som ordförande för styrelsen. Till sitt förfogande har man en person anställd som ska vara styrelsen behjälplig i förvaltandet av pengarna, förutom den hjälp man får från finansavdelningen i allmänhet. Styrelsen själv fattar inte varje placeringsbeslut, man har gett ut uppdraget att förvalta större delen av de medel man har till fristående, utomstående stora kapitalplacerare, alla välkända aktörer på marknaden.

Dessa aktörer har ändå bara möjlighet att placera pengarna utifrån de placeringsplaner som antas av pensionsfonden. Det finns en lagstiftning för det här och det finns en förordning som ligger till grunden för de placeringsplaner man har.

Under förra mandatperioden gjordes en liten korrigering som lite grann öppnade upp för att placera pengar i tillväxtmarknader. Grundfokus ligger ändå på placeringar i vårt närområde, kanske i Norden och Europa. Det tåls att fundera på om Europa i dagsläget är det trygga placeringsområdet? Är det i Europa som man har hög avkastning eller inte?

Man bör utforma en strategi. Med tanke på att vi bara har ett år kvar av den här mandatperioden så skulle det här ingå i följande landskapsregerings regeringsprogram. Man skulle noggrant titta på förvaltningen av pensionsfondens kapital och fundera på om det finns skäl att göra något på ett annat sätt, eller om det möjligen är bra det som man sysslar med.

Jag har själv suttit som ordförande i pensionsfonden. Med tanke på det förra ärendet så kan vi konstatera att finansministern minsann har många ärenden på sitt bord ändå. Det är nästan övermänskligt att begära att en finansminister personligen ytterligare ska bli expert på placeringsområden, vilket man helst bör vara när man ska leda en pensionsfond inför strategiska beslut om placeringar.

Det här är något som vi borde titta på. Kanske det är nästa regering som borde titta på det riktigt ordentligt. Pensionsfonden har över 300 miljoner euro i förvaltat kapital, i tillgångar. Varenda procentenhet per år i ökad eller minskad avkastning betyder något över 3 miljoner euro plus eller minus. Det har en väldigt avgörande betydelse för vilket kostnadsansvar vi måste ta över budgeten här i lagtinget för att trygga kommande pensioner. Det beror så oerhört mycket på hur man lyckas förvalta kapitalet i pensionsfonden.

Ingen ska missförstå mig nu och tro att vi menar att vi ska öka risktagandet vad gäller förvaltande av kapitalet. Tvärtom, vi måste vara väldigt noga med tryggheten i den mån man kan vara trygg vad gäller placeringar. Det är inte helt säkert att det är tryggast att placera medel i Europa.

Sedan kunde man tänka sig andra arrangemang och förändringar i pensionsfondens styrelse. Vi har arbetsmarknadsparter via facket, vi har representanter som gör ett bra jobb där. Det är ändå pensionärerna som så småningom blir mottagare av pensionerna som de har medverkat till att betala in. Vi kanske borde ge den befolkningsgruppen en större roll åtminstone i utarbetandet av nya strategier, men möjligen i det operativa arbetet med att förvalta pensionsfondens kapital. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi från Ålands Framtid har i många sammanhang försökt påpeka om den här pensionsansvarsskulden. Man har många gånger sagt till oss att det där inte är en riktig skuld och att det inte är någon fara. Vi tar det över budgeten om det fattas.

Jag delar ltl Mats Perämaas åsikt när det gäller att förvalta pensionsfonden på rätt sätt. Jag delar också hans åsikt när han säger att det är ett stort ansvar för att få det här att utvecklas på rätt sätt. Att jämföra vad pensionsansvarsskulden är i Finland är inte relevant. Vi ska försöka sköta våra åtaganden på vårt sätt. Helst ska pensionsskulden vara så liten som möjligt desto mindre behöver vi då ta över budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Det blev ganska tomt i salen här. Finansutskottet är representerat av fyra personer, kanske det kommer någon till men ordföranden är inte här.

Utgående ifrån den ganska gedigna remissdebatten i den här frågan, inför behandlingen i finans och näringsutskottet, har jag några frågeställningar.

Före remissen var den offentliga debatten stor kring det ackumulerade budgetunderskottet. Åtskilliga lagtingsledamöter deltog på olika sätt och hade olika infallsvinklar i den offentliga debatten om det ackumulerade budgetunderskottet. Jag hörde till dem som i remissen ifrågasatte det här begreppet och varför man använde det överhuvudtaget. Det är boksluten som är intressanta. På sidan 55 i landskapsregeringens berättelse finns det en text om det ackumulerade budgetunderskottet och den kan man kritisera och ha olika uppfattningar om. Rent vetenskapligt känns resonemanget om det ackumulerade budgetunderskottet ganska hemsnickrat. Det viktiga är ändå boksluten.

I verksamhetsberättelsen har vi en separat bilaga med detaljbokslutet. Vi har i verksamhetsberättelsen ett sammandrag av bokslutet som nu har behandlats i finansutskottet. På sidan 212-214 har vi en balansräkning och en resultaträkning på sidan 215-216. I revisionsberättelse på sidan 245 har vi dessutom en genomgång av revisionsbyrån där man 1998-2013 anger affärsbokföringens över- och underskott och budgetuppföljningens över- och underskott.

Min fråga till de närvarande medlemmarna i finansutskottet är; har man inte gått igenom det här och fört ett resonemang kring det? Det har funnits en sådan oklarhet mellan delvis partierna men särskilt mellan ledamöterna i lagtinget och i den fientliga debatten om både bokslut och det märkliga uttrycket; ackumulerade budgetunderskottet. Trots att man har bokslut varje år så borde man kunna prata om mera exakt vetenskap. Här har vi boksluten för åren 2012 och 2013 att jämföra med. Vill man gå längre bak i tiden så har revisionsbyrån hjälpt oss med det genom att ha en ordentlig resultatgenomgång.

Nu kommer resultatredovisningen att utvecklas genom den nya budgeteringsmetoden. Vi får se vart det luktar. Med anledning av en tidigare debatt här idag så har jag en väldig förståelse för hur man ur redovisningssynpunkt bör kunna göra bokslutet för 2014. Det baserar sig på den gamla budgetmetodiken så att bokslut till alla dess delar sedan kan jämföras med 2015, 2016 och 2017 osv. Det är ett bra initiativ.

I balansräkningen finns en lite märklig redovisning. Jag hade trott att finansutskottet skulle titta på det kanske. På passiva sidan finns pensionsansvarsskulden som år 2012 var 677 miljoner och år 2013 var 727 miljoner. Detta motsvaras av värderingen av landskapet Ålands pensionsfond under placeringar på aktiva sidan av 309 miljoner respektive 327 miljoner. Man kan kalla det nettoskulden för pensionerna, även om det alltid kan diskuteras hur säker värderingen av pensionsfonden är. Nettoskulden var 2012 368,3 miljoner och steg 2013 till exakt 400 miljoner. Det här är en intressant redovisning som också baserar sig på en utvärdering av pensionsansvaret som man har låtit göra under 2012 eller 2013 för 2012.

Det hade varit intressant att få lite mer information om detta. Min fråga till de närvarande medlemmarna är om det här alls har diskuterats. Nu när man läser det korta betänkandet från utskottet känns det som om själva bokslutet, som är en mycket central del av det här ärendet, inte har behandlats särskilt.

Som ordförande sade så kan man säga att det är historieskrivning. När boksluten kommer är de alltid väsentliga, för bolagsstämmor för bolag, för kommunfullmäktigen och för Ålands lagting, därför frågade jag.

 

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5        Aktivera självstyrelselagens B-lista

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2013-2014)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion där motionären uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag på behörighetsområden som borde överföras till lagtingets lagstiftningsbehörighet från självstyrelselagens s.k. B-lista.

Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas men att betänkandets motivering bringas landskapsregeringen för kännedom.

Resonemanget från motionären går ut på arbetet för utveckling av självstyrelselagen skadas när möjligheten att utvidga självstyrelsen enligt gällande självstyrelselag inte tas tillvara och att utvecklingen av självstyrelselagen måste ske kontinuerligt för att inte resultera i en avveckling.

Utskottet delar motionärernas intentioner och anser det önskvärt med en kontinuerlig utveckling av lagen.

För närvarande pågår dock ett omfattande arbete i den s.k. Ålandskommittén. Landskapets företrädare i kommittén har som mål att avsevärt utöka de behörighetsområden som landskapet i framtiden vid behov ska kunna överta.  En mellanrapport från kommittén förväntas i början av nästa år och enligt utskottets åsikt är det klokt att först invänta resultatet av arbetet i kommittén innan en parallell process med en aktivering av B-listan inleds.

I motionen framhålls att det i justitieministeriets rapport ”Ålands självstyrelse i utveckling” konstateras att någon framställning om att överföra lagstiftningsbehörighet i enlighet med självstyrelselagens B-lista inte har gjorts en enda gång.

Utskottet anser att det faktum att det inte gjorts någon överföring av behörigheten enligt B-listan är inget bevis på behov. Det handlar snarare om de befintliga behörighetsområden som finns upptagna på B-listan.

Enligt utskottets åsikt visar detta att det på förhand är svårt att identifiera vilka behörighetsområden som i framtiden kan vara angelägna för landskapet att överta varför möjligheten att överta områden behöver vara avsevärt mer flexibel än för närvarande. Man kan konstatera att det sammanfattar Ålandskommitténs uppdrag i ett nötskal.

Utskottet konstaterar att de frågor på B-listan som hittills tillhört de mer intressanta för landskapet att överta är folkbokföringen och alkohollagstiftningen.

Landskapsregeringen tittade noggrant på behovet av att överföra folkbokföringen när man stiftade den nya hembygdsrättslagstiftningen. Landskapsregeringen ansåg dock att behovet inte förelåg.

När vi behandlade motionen och skrev betänkandet fick vi oss till livs att landskapsregeringen tittar på alkohollagstiftningen i samband med budgeten för 2015. Vi har nu budgeten på både vårt bord där aviserar landskapsregeringen att man tänker inleda en dialog med riksmyndigheterna.

Utskottet konstaterar avslutningsvis att de ekonomiska realiteterna alltid måste tas i beaktande och noggrant analyseras.

I nuvarande självstyrelselag finns det inte någon automatik i korrigeringen av klumpsumman, vilket också har diskuterats ett flertal gånger här i lagtinget.

Det var utskottets åsikter. Ltl Axel Jonsson har reserverat sig, vilket han kommer att redogöra för nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det skulle vara roligt att höra ltl Sjögren åsikt vad det beror på att majoriteten i utskottet, förutom det som står skrivet, har varit emot det. Är man varit rädd för att det påverkar kommittéarbetet? Man har inte tidigare heller försökt överta behörigheter från B-listan.

När frågan ställdes till alla partiledare vid partiledardebatten om man var för att överta behörighet från B-listan, framförallt alkohollagstiftningen, så svarade alla ja. Visserligen i lite olika nyanser angående hur mycket man skulle ta över. Med ltl Sjögrens resonemang så vågar man egentligen aldrig göra någonting, för man är hela tiden rädd för att man ska stöta sig med myndighetspersoner från riket.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Till viss del kan jag hålla med ltl Eklunds resonemang. Det får inte vara så, som jag delvis upplever, att inom vissa politikområden lägger man en våt filt över för att man jobbar med dem på ett eller annat sätt.

När vi hörde om den här motionen så framkom det att man tänkte titta närmare på alkohollagstiftningen. Sedan vet jag ifrån förra landskapsregeringen att vi tittade väldigt nogsamt på det här också. Vi konstaterade att det blev ett ganska omfattande paket och att det faktiskt skulle kosta en hel del pengar.

Min och liberalernas åsikt är att man ska titta nogsamt på det och också göra en ekonomisk analys.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ofta när man diskuterar behörighetsövertaganden så målar man upp stora kostnader. Jag vet inte om jag ska kalla det för skyddsmekanismer i den åländska politiken, men man är rädd för att ta ansvar. Man funderar aldrig på vilka möjligheter vi har att utveckla tjäna pengar och vilka möjligheter näringslivet har för att utnyttja behörighetsövertagande och tjäna pengar på Åland. Alltid, alltid nästan så säger man att det kommer att kosta pengar. Ta inte över någonting för det kostar pengar! Men tänk på möjligheterna någon gång!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tycker jag att man gör. Man måste också ta i beaktande vad det innebär när det gäller flera tjänstemän, mera lagstiftning och det är absolut en annan del som finns i vågskålen.

Jag tycker ändå att vi har en samsyn när det gäller vissa områden. Historiskt har det också visat sig att behörighetsområden som varit aktuella under en viss tid har sedan fått stå tillbaka för andra. Vad man anser är aktuellt fluktuerar lite. Nu har landskapsregeringen sett på folkbokföringen och nu tänker man gå vidare med alkohollagstiftningen.

Som sagt var så tittade vi på hela alkohollagstiftningen under den förra mandatperioden. Det handlade om laboratorier och allt möjligt sådant som vi ansåg att helt enkelt skulle bli för kostnadsdrivande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Utskottet skriver, som ordförande nyss redogjorde för, att det pågår ett arbete i Ålandskommittén och att det är klokt att först invänta resultatet av arbetet i Ålandskommittén före man inleder en aktivering av B-listan, vilket den här motionen tar sikte på. Det är ett resonemang som vi i Ålands Framtid har haft lite svårt att förstå med tanke på bakgrunden där man har påtalat det här. Man har ifrågasatt behovet av självstyrelsereformen i sin helhet, lite i en bisats förvisso. Man har ifrågasatt behovet av reformen eftersom vi faktiskt inte har utnyttjat våra möjligheter.

Vid remissdebatten i det här ärendet hade vi en ganska konstruktiv diskussion om vilka möjligheter som faktiskt finns på B-listan vad gäller t.ex. alkohollagstiftningen och vad gäller med svenskspråkiga kollektivavtal som vi ganska ofta gnäller över i den här salen och på många andra håll. Med hjälp av B-listan kunde man faktiskt åstadkomma förändring och förbättring.

Självstyrelsepolitiska nämnden har uppmanat landskapsregeringen att titta på den åländska folkbokföringen. Kan vi gå fram med det här förslaget för att uppnå fördelar i hanteringen av hembygdsrättsregistret och kanske andra fördelar också? Om just den frågan höll ltl Sundman ett lysande anförande i remissdebatten.

Man kan också tänka sig föreningsregistret som finns med den här listan. Behövs ett föreningsregister på Åland i dagsläget? I Sverige har man inget föreningsregister, där har man inte någon föreningslag utan det är fritt för föreningarna att ordna sig själva. Det kan vara ett exempel på hur Åland kunde minska antalet lagar i våra lagböcker och göra samhället lite friare och ta bort sådana krav som kanske inte är befogade på Åland. Jag säger inte att det ska göras, men den här typen av tankar är värda att fundera över när man läser B-listan och ser på de möjligheter som finns där.

Mot den bakgrunden skrev vi den här motionen. Man borde verkligen analysera vilka möjligheter vi har som ligger och vilar på B-listan istället för att avfärda dem som irrelevanta. På många håll är de helt klart relevanta för det åländska samhället. Det skulle vara relevant för ålänningarna att besluten på de här områdena fattades av företrädarna för Ålands folk och inte av de som sitter i riksdagen, företrädarna för Finlands folk. Det skulle ge större möjligheter att utforma de här områdena på det sätt som vi själva önskar. Det är en önskvärt förstås.

Resonemanget om att ekonomiska realiteter alltid måste tas i beaktande i samband med övertagande av nya behörighetsområdet är förvisso sant. Självklart handlar allt om ekonomi i dagsläget och vem som ska betala för nya ansvarsområden om de förs över till lagtingets bord. Man måste titta på vad som sägs i självstyrelselagen om de ekonomiska förhållandena och de ekonomiska relationerna mellan Åland och Finland. Det finns en hel del skrivningar där som är värda att fundera på när man diskuterar behörighetsöverföringar.

Tittar man på 47 § stadgas om avräkningsgrunden bland annat ”att avräkningsgrunden ska höjas om landskapets utgifter har ökat antingen genom att landskapet övertar förvaltningsuppgifter som ankommer på riket eller efter överenskommelse med riket genom att landskapet svarar för verksamheten som helt eller till betydande del tjänar riksintressen.”  Är folkbokföringen ett riksintresse? Det får man väl kanske anta. Det är ett betydande riksintresse vill jag påstå. Om lagtinget ansvarar för folkbokföringen så tjänar vi de facto ett betydande riksintresse enligt den skrivning som finns i 47 §. Det skulle motivera en höjning av avräkningsgrunden. Jag tycker definitivt att man kan föra ett sådant resonemang. Längst ner i 47 § står det att om ändring av avräkningsgrunden stadgas i rikslag med lagtingets bifall. Det krävs inte någon bastant ändring av självstyrelselagen. Det räcker med att man i samma skede som man överför ett område från B-lista, även med vanlig rikslag intar ett förslag om att ändra avräkningsgrunden eller i en separat lag beroende på hur man väljer att lägga upp det. Det är precis samma förfarande och det går till på samma sätt.

Det för också in diskussionen på avräkningsgrunden som vi har svårt att få till en diskussion om. Att få en behandling av avräkningsgrunden när självstyrelselagen de facto kräver att avräkningsgrunden ska ändras om man ser på den utveckling som skett bl.a. hur statsbokslutet, som är den viktigaste grunden för justering av avräkningsgrunden, har förändrats.

Ju fler argument vi kan föra fram för att avräkningsgrunden borde ändras desto mer sannolikt är att det blir diskussion och avgörande. Nu ligger frågan i Ålandsdelegationen och vi väntar på besked därifrån. Under tiden borde vi göra vad vi kan för att få till en diskussion.

Vi ska debattera budgeten där vi alla kan konstatera att vi fortfarande inte har pengar som räcker till. Därför blöder vår åländska ekonomi i dagsläget. Samtidigt står vi här och resonerar kring problem med att överta behörighetsområden från B-listan som de facto kunde tjäna ett intresse att få de skattepengar till Åland som vi faktiskt är förtjänta av enligt dagens självstyrelselag. Vi måste se på möjligheterna som B-listan för med sig. Vi kan inte stänga dem ute enbart för att vi är rädda att detta kan förorsaka merkostnader.

Självstyrelselagens 47 § och skrivningen om att man efter överenskommelse med riket ska kunna justera avräkningsgrunden är något som man kan ta fasta på med tanke på att Ålandskommittén och vi alla gemensamt har gått in för att försöka få till stånd ett system där vi ska förhandlar om relationen mellan Åland och Finland, istället för att enbart stirra oss blinda på det som står i självstyrelselagen. Mera dialog och mindre rättskamp är en målsättning som har nämnts många gånger från den här talarstolen. Då borde vi också ta fasta på de skrivningar i självstyrelselagen idag som öppnar just för en sådan relation mellan Åland och Finland, även i de här ekonomiska frågorna.

Avfärda inte behörighetsöverföringar på B-listan med att det kan innebära ökade kostnader för oss här på Åland. Nej, se det som en möjlighet att sätta sig ner och förhandla. Jag är helt säker på att det finns förståelse även från finskt håll. Om man övertar ett ansvarsområde, behörighetsområde, tillsyn över alkohollagstiftningen, är det motiverat att också kompenseras ekonomiskt för att detta sker. Jag är helt säker på att det finns förståelse för det. Därför bör man sätta sig ner och förhandla när man aktualiserar en sådan fråga. Att avfärda det redan före man har försökt är inte särskild progressiv självstyrelsepolitik.

Fru talman! Mot bakgrund av mina tankar kring det här området, som ni har fått redogjort för er, så föreslår jag att lagtinget beslutar att omfatta åtgärdsmotion nr 3/2012-2013. Det innebär att vi ger landskapsregeringen i uppdrag att återkomma till lagtinget med förslag, på behörighetsområden i 29 § självstyrelselagen, som lämpligen borde överföras till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Avslutningsvis vill jag säga att det är positivt att landskapsregeringen nu väljer att analysera åtminstone en av de här punkterna på B-listan, alkohollagstiftningen. Vi kommer säkert att återkomma till den diskussionen i budgeten. Det är bra att man redan har tagit till sig en del av den här motionen. Jag hoppas att landskapsregeringen också kan fortsätta med det arbetet framöver så att vi får se flera förslag i den riktningen i lagtinget den kommande månaden och kommande år. Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Axel Jonsson säger att vi inte utnyttjar de möjligheter vi har. Min frågeställning, ända sedan 1993, har varit; vilka möjligheter? Ändringar av behörigheten sker normalt genom ändring av självstyrelselagen. Det beslutet tas av Finlands riksdag. Besluten gällande överföringar av behörighet enligt självstyrelselagens så kallade B-lista tas av Finlands riksdag. Skillnaden är alltså liten mellan dessa båda metoder. Därför har jag aldrig beundrat den här B-listan. Dessutom föråldrades den ganska snabbt. Det finns ingen automatik, vilket man skulle kunna tro när man hör kollegan Axel Jonsson, i att vi får över de behörigheterna bara för att de finns på B-listan. Avgörande är våra politiska motiv till varför vi vill ha förändringar i självstyrelagen. Sedan 1993 har vi gjort 20 paragrafförändringar i självstyrelselagen. De har vi politiskt bedömt som viktigast.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så som vtm Jansson säger. Men hur ska vi veta om Finlands riksdag är beredd att ge oss de här områdena, om vi aldrig frågar? Det är väl dit som man hamnar i resonemanget. Sedan kan vi säkert ha olika uppfattningar om vilka områden som är viktiga och där vi borde ta initiativ.

Åtgärdsmotionen i det här fallet tar ju sikte på att landskapsregeringen ska analysera frågan och att man ska titta på folkbokföringen och arbetsavtalen. Finns det en möjlighet att få svenskspråkiga kollektivavtal på Åland på de områden där vi inte har det? Vi i Ålands Framtid tycker åtminstone att det är intressanta möjligheter som vi borde titta på. Kommer vi fram till att det här är någonting som vi vill gå vidare med, då är självklart att vi också ska föra det till riksdagen för behandling. Annars vet vi inte om det här är låst eller inte i dagens självstyrelselag.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! I processen för förändring av självstyrelsesystemet har vi upplevt en del advokatyr kring varför man inte ska göra utvecklingssteg. I Alec Aalto kommitténs rapport finner man flera sådana. Det resonemanget kring B-listan är ett typiskt sådant. Man vill visa på att det egentligen inte finns behov. Jag tycker inte att vi ska låta vår politik styras av det och med det motivet plötsligt börja resonera kring den delvis misslyckade B-listan eller den metod som B-listan innebär att vi ska gå till Finlands riksdag på samma sätt som när vi vill ha en ändring av självstyrelselagen. Ändring av självstyrelselagen är normalt ett bättre sätt.

Skulle klämmen ha varit utformad så att vi uppmanar landskapsregeringen att se över överföringen via B-listan och den långa listan som vi har över rikets behörighet, då hade jag haft stor förståelse för det här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi kan väl vara överens om att B-listan på inget sätt är komplett. Den innehåller också områden som vi efterfrågar i det pågående arbetet med ett nytt självstyrelsesystem. Det betyder att dessa områden kan vi faktiskt ta över före 2022 på ett enklare sätt än det som vi diskuterar i Ålandskommittén. Visst kan man prioritera så att vi nöjer oss med den behörighetsfördelning som vi har i dagsläget fram till 2022, men vi i Ålands Framtid nöjer oss inte med det. Vi tror att Åland är förtjänt av en kontinuerlig utveckling av våra behörighetsområden. Vi kan växa med det ökade ansvaret och den ökade friheten som det faktiskt ger att ansvara även för de områden som finns på B-listan. Därför har vi lagt den här åtgärdsmotionen. Att blanda in detta i Ålandskommitténs arbete kan man säkert göra, men vi tror inte att det är klokt. Det är klokare att vi gör vad vi kan inom ramen för dagens system och så jobbar vi separat med att utveckla nästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa ltl Jonsson, är inte det här närmaste man kan komma ett positivt förkastande. Hela utskottsbetänkande andas en förståelse för ledamotens argumentation. Utskottsmajoriteten har valt att lyssna dels på landskapsregerings representanter som meddelade att en B-listefråga var på gång och som också mycket riktigt dök upp i Ålands budget för nästa år. Dels konstaterade utskottsmajoriteten att de andra områdena inte direkt är av intresse för Åland i detta nu.

Ledamoten är mycket väl medveten om att hela avräkningsgrundens justering ursprungligen byggde på att Ålandsdelegationen skulle ha reglerat den här typen av förändring och ansvar och därmed kostnadsdelen. Nu blev det riksdag och rikslag även där. Därmed förstår alla vilken svår utmaning vi skulle ha. Det skulle gälla synnerligen för självstyrelsen vägande rättsområden i så fall och de finns inte här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker inte man ska tolka landskapsregeringen. Det kanske landskapsregeringen är bättre på att göra själva. Jag kan ställa frågan istället; ska man tolka landskapsregeringens ambition att gå fram med alkohollagstiftningen som att de övriga områdena på B-listan är ointressanta? Jag skulle gärna se en analys också över de andra områdena. Visa på varför de inte är relevanta i det här fallet istället för att bara avfärda dem som ointressanta före man har tittat på frågan. Det är också det som motionen tar sikte på. Därför kommer jag att föreslå en omröstning där vi tar ställning till om vi behöver en sådan här analys från landskapsregeringens sida. Vi i Ålands Framtid anser det.

När det gäller avräkningsgrunden precis som ltl Harry Jansson sade så hade Ålandsdelegationen haft en bra uppgift. Men nu är det inte så. Då ska vi ta fasta på de öppningar som självstyrelselagen ändå ger till att sätta sig ner och komma överens om justeringar i samband med behörighetsöverföringar istället för att vara rädda för merkostnader.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Jonsson, är det inte så att utskottet genomgående visade var vi saknar intresse. Nu räknade ledamoten i sin reservation upp ett antal rättsområden som ledamoten finner intressanta. Skulle det till exempel vara klokt att vi övertog ansvaret för alla de svenskspråkiga kollektivavtalen? Att vi skulle ta på oss ansvaret istället för att naturligtvis se till att ansvarigt ministerium i Helsingfors se till att dessa cirka 200 avtal också finns i svensk språkdräkt. Skulle det vara klokt att avhända Finland det ansvaret för att Finland ska fungera enligt sin lagstiftning och grundlag framförallt?

När det gäller flexiblare föreningslagstiftning, skulle vi verkligen vilja ha ett system där föreningar inte längre skulle ha någon rättshandlingsförmåga? För det är detta som det handlar om. Man ser till att skydda både medlemmar och framförallt den omvärld som en förening har samröre med. Det handlar om att vara flexibel, men kanske till en viss gräns.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är svårt att känna igen självstyrelsepolitiker ltl Harry Jansson i det här sammanhanget. Det gäller att se möjligheter och kunna tänka nytt om man ska skapa nya strukturer som passar det åländska samhället. Att centern inte ens kan vara beredd att titta på möjligheterna till åländska, svenskspråkiga kollektivavtal, det säger väl kanske någonting om hur högt språkfrågan är prioriterad i centerbänkarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! När det gäller den här motionen så var jag, som sades, positiv i remissen. Det som främst tilltalade mig var tankesättet att vara utvecklingsorienterad hela tiden och ta nästa steg i självstyrelsens utveckling.

 Det finns många exempel på behov. Ofta är våra utvecklingsbehov en liten del av någon behörighet. Den åsikten har jag fortsättningsvis. Däremot är det sådana ekonomiska tider just nu vilket gör att vi har begränsade ekonomiska resurser och också begränsade resurser inom förvaltningen som vi har hört här tidigare. Vi måste prioritera väldigt noga vad vi spänner på av allt utvecklingsarbete som vi vill göra.

Man måste inse den ekonomiska realiteten skriver utskottet. Så är det nog också här. Ett exempel förekom i en replikrunda när en lösning skulle vara att ta över behörighet och se till att kollektivavtal finns på svenska. Av ekonomiska orsaker vet vi att det är en jättestor apparat. Ansvaret är egentligen inte vårt utan man måste försöka lösa det eftersom det är tydligt att det finns befintliga krav på att det ska vara på svenska. Det var ett exempel.

Andra exempel tycker jag att man ska välja utgående från att man prioriterar sådant som ger möjlighet för näringslivet på Åland att växa, ekonomisk tillväxt. Eller som ger vårt vår förvaltning möjlighet att vara effektivare och dra mindre resurser för samma arbete. Detta utvecklingsfokus måste vi ha i dessa tider.

B-listan har en sådan historia att det var litet av ett tröstpris i den förra självstyrelsereformen. Egentligen var den misslyckad från början till sitt innehåll. Det var detta som man då trodde kunde vara aktuellt att i en nära framtid delvis ta över behörighet, inte allt. Innehållet har genom tiderna blivit mindre aktuellt. Sedan kan någon del vara aktuell när någon fråga kommer upp. Framförallt är metoden att ta över behörighet knutet till rikslagstiftning vilket gör att det i princip är samma politiska baxning som att ändra självstyrelselagen som sådan och ta över något ur 27 § i nuvarande självstyrelselag. B-listan var aldrig ett fungerande verktyg. Jag känner inte till om skeptikerna förutsåg detta, men det har blivit så. Det är för omständigt. Det är en juridisk och formell process att ändra självstyrelselagen så att man gör det inte för sådant här. Det har kommit andra konstitutionella behov som har haft förtur i den fabriken.

Att koppla det till Ålandskommittén som gjordes av Alec Aalto kommittén, det tycker inte jag att är ett argument mot vår önskan nu om utvecklad självstyrelse. Det är ju tvärtom, det är ett argument för. Det är ett argument för att man måste förenkla sättet på vilket man utvecklar självstyrelsen. Vi som sitter i Ålandskommittén far nu som skottspolar till Helsingfors och förhandlar om detta. Man måste få ett enklare system för överföring av behörighet. Man måste få mera av behörigheten tillgänglig, vad vi kallat resulial principen. Just nu är vi inne i ett sådant skede att vi ska lämna en mellanrapport i januari. Just den här frågan i detalj är under diskussion och det är en väldigt viktig del. Det är pudelns kärna i det här stora arbetet som omfattar mycket mera.

Att man inte har använt B-listan, att det skulle vara ett tecken på att vi inte vill utveckla självstyrelselagen, det är ju helt fel. Det är, som sades här, advokatyr åt andra hållet, att försöka beskylla oss för att vi inte är utvecklingsbenägna. Det är verktyget som är fel, det är inte mekanikern som inte har vilja att skruva.

Till sist en liten utvikning. Det är rätt tänkt att vilja utveckla självstyrelsen. Det gläder mig att alla partier har den viljan mer eller mindre, nästan bara mer i det här lagtinget. Sedan kanske man har lite olika prioriteringar. Det måste bli kommande lagtings huvudsakliga fokus att bli mera utvecklingsorienterad. Samtidigt som man förvaltar det man har på ett framgångsrikt sätt så måste man allokera mentala och ekonomiska förvaltningsmässiga resurser på att skaffa sig nya verktyg för att skruva på det åländska samhället framförallt inom näringspolitiken men också för att kunna effektivisera vår förvaltning och göra smarta lösningar.

Den nu sittande regeringen har iscensatt, drivit vidare och snart slutfört många reformer. Den kanske allra viktigaste reformen som har förbigåtts ganska snabbt här i lagtinget är ommöbleringen på regeringskansliet. Att skapa ett regeringskansli dit man fokuserar utvecklingsresurserna för att få en dragande kraft i åländsk politik, det är mycket mer viktigare än vad vi kanske förstår för att få det här tänket centralt på högsta nivå i de viktigaste rummen i självstyrelsen.

Vi här i lagtinget måste också fundera på att möta upp med någon typ av framtidsutskott, utvecklingsutskott eller metoder för att debattera och frigöra vår kapacitet och vår tid för att tänka utveckling och inte bara koncentrera oss på de dagliga bekymren, även om de också måste lösas.

Utvecklingsorienterat tänk i åländsk politik kan vi aldrig få för mycket av. Det tycker jag att är viktigt. Det här måste vi göra för att använda den nytta vi får av det arbetet som vi nu håller på med i Ålandskommittén.

Återigen verkstadsliknelsen, man köper en massa nya verktyg till verkstaden men då måste mekanikern också kunna använda dem, förstå hur man skruvar och vilja använda dem. Sådana mekaniker hoppas jag att ålänningarna väljer in i kommande val. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är intressanta frågor. Det är mycket aktuellt i och med Ålandskommitténs arbete.

Ltl Danne Sundman nämnde kollektivavtalen och betydelsen av att de översätts till svenska. Här är jag faktiskt av den åsikten att det är otroligt viktigt att ansvaret förblir kvar i riket vad gäller kollektivavtalen. Det är ändå riket som har ansvar för sin egen tvåspråkighet. Om vi kan hjälpa till att pressa på lite så att de översätter snabbare så tycker jag att det är en positiv riktning som vi kan bidra med istället för att vi lättvindigt skulle ta över en sådan uppgift.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är enkelt, de gäller inte här om de inte finns på svenska. Det är en rättssäkerhetsaspekt i första hand när anställda här inte har kollektivavtal utan är hänvisade till rättslöshet eller till något allmänt gällande kollektivavtal.

Visst ska man i första hand se till att Finland tar sitt ansvar. Vid en punkt, om det går alltför långt, så måste självstyrelsen gå in eftersom det är därför som vi har självstyrelse. Alec Aalto kommittén säger att man inte ska utveckla självstyrelsen bara för språket, men det kanske är precis tvärtom och också där advokatyr. Det kan vara så att vi bara för språkets skull måste utveckla självstyrelsen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Danne Sundman för ett intressant resonemang. Språkskyddet och språkpolitiken skulle vi kunna diskutera mycket mera. Det gäller för Åland att bevaka att översättningarna sker snabbare. Jag känner väl till att de inte gäller. Jag tror nog att vi vid vissa perioder har pressat på mera och då har också arbetstakten varit snabbare. Det gäller att bevaka det här området för näringslivet och allas bästa.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis såsom ltl Kemetter säger, det har förekommit ofta och många påtryckningar från landskapet och då har det blivit bättre och så blir det sämre igen. Det är en ständig kamp att informera och göra påtryckningar.

Om man ser utgående ifrån motionärens perspektiv så om man måste ta kollektivavtal och arbetsrätten ”bara” för att det inte fungerar på svenska så då är det just en sådan grund där man enligt nuvarande självstyrelselag direkt kan säga att det här är självstyrelsens syften och det här ska betalas av en justerad klumpsumma eftersom det inte fungerar. Självstyrelsens uppgifter uppfylls inte och då måste vi göra det själva. Kollektivavtalen är ett ganska kraftfullt exempel. De är grundläggande rättssäkerhet och core business för självstyrelsen. Jag håller med om den nuvarande linjen att man i första hand måste kräva av dem som har det ansvaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är ett intressant ämne och en intressant diskussion. Man önskar att man hade en tidsmaskin med tanke på de repliker som vtm Roger Jansson, ltl Harry Jansson och ltl Danne Sundman har haft under det här ärendet. Nu står vi här. Det skulle vara intressant att dra fram tidigare uttalanden.

I det här förslaget uppmanas landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag på behörighetsområden i 29 § självstyrelselagen som lämpligen borde överföras till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Som det har framkommit redan tidigare så har det faktiskt inte kommit någonting sådant överhuvudtaget. Jag har många gånger på Ålands Framtids vägnar varnat för att den dagliga självstyrelseutvecklingen, utgående ifrån dagens system, helt och hållet riskerar att stanna upp på grund av den så kallade Ålandskommittén. Det är bekymmersamt. Jag ska återkomma till det.

Man ska inte debattera med dem som inte har möjlighet att begära replik. Det sades bara allmänt, och hänvisades till Aalto kommittén, att någon framställning om att överföra här avsedd lagstiftningsbehörighet har dock inte gjorts en enda gång. Man konstaterade i Aalto kommittén, när man försökte få svar på frågan varför ålänningarna ville ha mera behörighet, att man faktiskt inte har använt sig av möjligheten att flytta fram positionerna en enda gång. Det är klart att man kan avfärda det som advokatyr. Man kan se olika på det.

För folk som faktiskt inte kan självstyrelsesystemet och som försöker förstå det så är det en ganska naturlig reaktion om man tänker efter. Varför vill de ha mera behörighet när de faktiskt inte har flyttat fram de positioner de har?

Enligt mitt synsätt så blir det här skadligt för den åländska trovärdigheten. Vi står där vi står nu. Det är inte så mycket man kan göra åt det. Jag tror att man bör förhålla sig till det här sakligt och inte avfärda det som advokatyr. Det är sist och slutligen en ganska naturlig slutsats.

Vi hänvisar många gånger till Färöarna. Min gode vän Høgni Hoidal inrättade ett ”utrikesministerium” när han var vicelantråd och satte full fart. När man ville förhandla om fiskekvoterna så satte man igång att förhandla med Ryssland utan att man överhuvudtaget hade den behörigheten. Man drev förhandlingarna och Danmark måste ta ställning till om de skulle bestraffa dem eller ändra lagstiftningen så att Färöarna skulle få den behörighet som de redan hade tagit sig. Så gjorde man på Färöarna.

Därför är det lite trist att höra den här debatten, att det är så svårt, det blir för dyrt och det blir så komplicerat.

Om allt går enligt planerna träder den nya självstyrelselagen ikraft år 2021. Då har vi haft nuvarande system nästan 30 år ikraft. Ett tjugotal ändringar har gjorts sades det. Det har gjorts ändringar. De flesta ändringar är EU-kosmetika. Den enda ändringen av betydelse, enligt mitt synsätt men även detta kan man bedöma olika, är införande av EU-böterna. Det var en mycket, mycket negativ ändring av självstyrelselagen sett ifrån åländsk sida.

Visst har det gjorts ändringar. När vi ifrån Ålands Framtid pratar om ändringar så pratar vi faktiskt om ändringar som ska vara positiva för landskapet Åland, ändringar som ska tillföra någonting.

Lag- och kulturutskottets majoritet skriver: ”I stället handlar det enligt utskottets bedömning om att de behörighetsområden som finns upptagna på den s.k. B-listan inte tillhört de områden som varit mest angelägna för landskapet att överta. Enligt utskottets åsikt visar detta att det på förhand är svårt att identifiera vilka behörighetsområden som i framtiden kan vara angeläget för landskapet att överta.” Det kan ligga något i det och därför har vi alla stått bakom att vi ska ett betydligt flexiblare system. Men när man säger att de inte har tillhört de områden som varit mest angelägna att ta över så är det faktiskt, enligt mitt synsätt, bara snack. Jag ska ta det väldigt kort eftersom kollegan Jonsson var inne på det.

Att ta över arbetsavtalen till oss så tänk på den problematiken, det bekymret och det som vi vid alla politiska festtal tar upp, dvs. att vi inte har kollektivavtalen, arbetsavtalen på vårt eget språk, det är då något som inte skulle vara angeläget att ta över? Det är helt ofattbart.

Det finns också möjligheter till fartygsregister. Under de år som jag har varit politiskt aktiv så har BNP för den åländska sjöfarten minskat från 50 procent till snart 20 procent. Jag hoppas verkligen att det inte beror på mig. Den utvecklingen har det varit.

Det gjordes under en landskapsregering i slutet av 90-talet aktiva försök att få igång en egen aktiv åländsk sjöfartspolitik. Nu finns det ingenting och kurvan pekar käpprätt åt skogen.

Precis som kollegan Jansson sade så finns också alkohollagstiftningen. Nu säger man att man börjar skriva om den i budgeten, men man har överhuvudtaget inte gjort några framstötar för att försöka få behörigheten.

Föreningsregistret nämndes också, jag ska inte ta upp det. Ska man registrera en förening så ska man göra det på ett väldigt krångligt sätt med patent- och registerstyrelsen. Det är nästan intill omöjligt att göra det på vårt eget modersmål. Jag kommer så väl ihåg att vi fick anlita en person som kunde finska för att vi skulle få Ålands Framtid registrerad i tiden. Det säger väl åtminstone någonting.

Det har också kommit till min kännedom att landskapsregeringen funderar på att inte längre ha någon redogörelse för de självstyrelsepolitiska frågorna. Det här är ett dokument som jag, som självstyrelsepolitiker, har tyckt att ha varit enormt intressant tidigare. Som jag har förstått är motivet att på grund av Ålandskommitténs arbete, det klassiska förstås, så finns det inte så mycket att skriva om i den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Men nog pratar vi ändå om två väldigt skilda saker. Berättelsen, redogörelsen för självstyrelsepolitiska frågor, är en tillbakablick där landskapsregeringen ska redovisa för lagtinget vad man faktiskt har gjort när det gäller självstyrelsefrågorna. Ålandskommittén är ju någonting helt annat, det är ju det framåtsyftande och det kommande systemet.

Som jag sade inledningsvis så har jag många, många gånger varnat för att allt kommer att stanna upp på grund av Ålandskommitténs arbete. Nu skriver faktiskt utskottet detsamma.

Klumpsumman har nämnts av flera. Jag minns så väl när finansministern Nordlund var över till Helsingfors och kom tillbaka och sade; "de vill inte", och det kan vi ha förståelse för. Det är svårt nu. Det är klart att man kan diskutera på det sättet, men enligt mitt synsätt så är 47 § i självstyrelselagen ganska tydlig. Det står att om statsbokslutet genomgår väsentliga förändringar så ska klumpsumman justeras.

När lagutskottet 1991 behandlade den nuvarande självstyrelselagen så varnande man redan då för att nettobudgeteringen eller fonder utanför statsbokslutet kunde påverka landskapets inkomster väldigt negativt. Revisorerna har också tagit upp det i berättelsen för 2008, om jag minns rätt. Man pekade på en växande befolkning som ett underlag, det ger inte 47 § stöd för, men man tyckte att man kunde använda det som argument. 

Jag minns också att landskapsrevisorerna tog upp nettobudgetering.  Det underlag som man fick fram visade att enbart i nettobudgetering mellan åren 1993-2009 hade landskapet Åland tappat cirka 100 miljoner i minskade intäkter, enbart på den punkten. Tänk vad vi kunde göra med de pengarna med tanke på sjuksköterskestrejken och en finansminister som är på väg till banken!

Avslutningsvis, herr talman, det är oerhört lätt att peka på alla svårigheter och hur enormt svårt det blir när vi ska ta över någonting nytt, hur mycket dyrare det blir och att vi ska vänta tills vi får ett enklare system och därför kan vi inte göra någonting.

Jag är bekymrad och det tror jag att de kollegor jag hade i den så kallade Roger Jansson kommittén kan intyga. Jag var bekymrad redan då när jag läste vad Alec Aalto kommittén sade. På grund av att de som makten haver inte överhuvudtaget i någon aktiv handling har försökt flytta fram positionerna på senare tid så tror jag det kommer att bli en ganska stor hämsko när vi ska försöka få igenom det nya systemet. Jag hoppas att jag har fel.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet enbart gäller 29 § i självstyrelselagen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vill komma med några påpekanden med anledning av anförandet.

För det första när det gäller patent- och registerverket så har det blivit betydligt enklare och mera svenskspråkigt att registrera föreningar nu med e-förfarande. Man behöver inte använda papper överhuvudtaget. Numera finns det svenskspråkig personal. Jag vet inte varför, om det har råkat sig eller om att man har tagit tag i det.

När det gäller 32 § arbetsordningen i redogörelsen är självstyrelsepolitiska nämndens tydligt uttalade åsikt att den inte ska tas bort. Det kommer inte att ske.

Det stämmer inte heller att arbetet med i självstyrelsens utveckling stannar upp för Ålandskommitténs skull. Så får det inte vara och så ska det inte vara. Man ska inte fara åstad nu och börjar kräva saker på B-listan bara för Alec Aalto kommittén har sagt det. Då erkänner man ju att det är så. Det är ju helt fel. Man måste mentalt frigöra sig från sådana kommittérapporter som har skrivits av andra och inte underordna sig dem som Ålands Framtids nu på sätt och vis gör när man tar det partiet. Det är viktigt att tänka själv här på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en komisk replik.

Jag håller med om att det är för sent att göra någonting åt det nu. Jag tror att det kan vara bra att titta sakligt på varför man drar den här slutsatsen. Kan det finnas något fog för det? Jag tror att det är synnerligen kontraproduktivt att avfärda det som något slags advokatyr och att beskylla de få, som faktiskt står kvar och försöker utveckla självstyrelsen även i praktisk mening, att på något vis vara underordnade. Den här frågan är för viktig för att vi ska sjunka ner till den nivån.

Ltl Danne Sundman, replik

Om det handlar om att sjunka eller om att höja sig men personligen tar jag inte order av några finska farbröder. Mina huvudmän är Ålands folk. Jag tänker utgående ifrån ålänningarnas situation. Att då ta ett finskt kommittébetänkande och mentalt underordna sig, ”ja det är väl så här som det står, när det gäller övertagandet av behörighet så är det väl så här som det står att vi inte kan utveckla självstyrelsen bara för svenska språket osv.” Det är inte riktigt min stil. Man måste ju inse vad det är. Det vi håller på med i Ålandskommittén är argumentation i en process där två viljor sedan ska mötas. Jag tycker att vi har kommit ganska långt. Frågan är om vi kommer i mål på ett sådant sätt att det motsvarar våra förväntningar. Det återstår att se. Det är viktigt att vara självstyrd i sig själv också.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så sant, ltl Sundman, därför inledde jag mitt anförande med att säga, med tanke på det Sundman och flera andra sade tidigare, att det ibland vore kul att ha en tidsmaskin och dra filmen tillbaka lite och se hur folk uttryckte sig då när det fanns fler än Ålands Framtid som var självstyrelseprogressiva.

Ltl Danne Sundman säger att tydligen har självstyrelseutvecklingen inte stannat upp. Där anser jag att han har fel. Det har ju inte hänt någonting överhuvudtaget när det gäller att utveckla det system vi har nu. Det finns ju alla möjligheter, inte bara i 45 §, det finns flera möjligheter.

Den här regeringen, som snart har suttit i tre år, har inte överhuvudtaget gjort någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag skulle förstå ledamotens ödes ord om vi inte samtidigt hade det gemensamma politiska arbetet som först har bedrivits i Jansson kommittéerna och sedan i Aalto gruppen, vars betänkande vi har sågat till stora delar, och nu då inom ramen för gemensam kommitté med Helsingfors. Där sker ju ett stort arbete. Jag tror att ledamoten inser att det arbetet också binder upp otroligt mycket av de resurser som finns på andra sidan korridoren här, särskilt när det gäller autonomiutvecklartjänsten och personer på finansavdelningen. Det är klart att det har spelat in också i mitt avgörande här. Hur ska vi hantera den här i och för sig mycket progressiva motionen i ett läge där vi har ett stort parallellt arbete som pågår med hela självstyrelsesystemet? Då är det lätt att komma till slutsatsen att nu får vi testa all form av gårdsbruksförsäljning av alkohol. Då ser vi hur det går med det och sedan kan vi återkomma till övriga frågor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tar vi klumpsumman isolerat i sig så förstår jag vad ltl Harry Jansson säger. Jag förstår att de som jobbar med utvecklingsfrågor har begränsade resurser. Det är landskapsregeringens ansvar att se till att det finns resurser där de behövs och att man prioriterar. När det gäller klumpsumman så är det de facto en fråga för finansavdelningen att driva vidare. Man behöver inte överhuvudtaget lägga ner alltihop enligt mitt synsätt i varje fall. Jag tycker att nuvarande självstyrelselag är ganska klar. Det krävs att man jobbar målmedvetet för att komma någon vart. Vi har förlorat stora pengar på att klumpsumman inte har justerats. Det är bara ett exempel, men kanske det allra tydligaste.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att vi alla delar ledamotens oro och frustration över klumpsumman. Jag tror att ledamoten också har fått den insikten om att landskapsregeringen har försökt ett antal år, tillsammans med finansministeriet, hitta en öppning. Efter mycket om och men så är det Ålandsdelegationen som ska komma med någon form av utlåtande. Jag har inte personligen tagit del av formen för gemensamma ståndpunkter som finansministeriet och landskapsregeringen har bett om att få utredda. Det är trots allt smärre behörighetsområden det handlar om i ett stort perspektiv. Jag hoppas att det kunde ske en uppgradering av avräkningsgrunden i ljuset av nya behörighetsområden. Vi får vänta och se till den delen. Om vi tar nya områden på oss så är det oerhört viktigt att vi också har kostnadstäckning. Med dagens system fungerar det inte tyvärr.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det fungerar inte på grund av att man inte följer självstyrelselagen. Det finns en tydlig automatik i nuvarande självstyrelselag. Tar man över behörigheter från rikssidan så ska också finansieringsgrunden justeras.

Jag delar inte ltl Janssons uppfattning när han säger att man har drivit frågan med avräkningsgrunden, klumpsumman i dagligt tal, väldigt aktivt. Det tycker jag inte att man har gjort. I den mån man överhuvudtaget har drivit frågan tycker jag att man har drivit den synnerligen passivt.

Den röda tråden i mitt anförande gick ut på att i ett tidigt skede varna för att inte lägga ner självstyrelseutvecklingen i dagligt arbete och knuffa över allting till Ålandskommittén. Jag har noterat att den här landskapsregeringen har gjort det. Så fort jag har haft möjlighet att diskutera med företrädare för landskapsregeringen så har man hela tiden hela hänvisat till Ålandskommittén för att man ska slippa göra någonting själva och det är ett bekymmer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Vi i lag- och kulturutskottet tittade på motionen och behandlade den. Det är en intressant fråga.

Om jag tänker på det tidigare anförande av ltl Anders Eriksson så känner jag inte riktigt igen debatten som jag tyckte att var lite väl svartmålad från Ålands Framtids sida.

Egentligen är det väl ingen som är emot att man tar över saker bara det känns att det är rätt och att man vill göra det för att det har nytta. I debatten sägs att man är emot, det är för dyrt och det är omöjligt. Men jag känner inte igen debatten. Ålands Framtid svartmålar den här debatten, men det är inte på det sättet som jag ser det.

Som ltl Harry Jansson tidigare sade så är det ett positivt förkastande. Vi har full respekt för motionen. För min del är det inte svårt att ta över, det är inte för dyrt och det är inte omöjligt. Däremot måste man se till vilken nytta och till vilken kostnad.

Alla vill ju utveckla självstyrelsen. Det finns inte någon som står på bromsen där. Ltl Anders Eriksson nämnde tidigare att det stannar upp och att det händer ingenting alls just nu.

Jag har full respekt för Ålandskommitténs arbete. Därför vill jag inte att vi från vår sida går in och säger hur vi från Ålands lagting vill göra, vilket kan medföra svårigheter i arbetet. Jag har full tillit till Ålandskommitténs arbete. Ltl Axel Jonsson sitter själv med i kommittén och vet säkert betydligt mera vad som sker i kommittén. Jag har förstått att det går framåt. Jag ser fram emot att få mellanrapporten och efter det kan man se hur man kan gå vidare.

Att svartmåla och säga att vi bara är emot, det tycker jag att är fel. Jag tycker ändå att man tittar på det, men vi vill se på vilket sätt.

Det har varit intressanta diskussioner. I Ålandskommittén sitter bra och kompetenta personer. Jag har full tillit till Ålandskommittén. Jag ser fram emot det arbete som kommer sedan och resultatet i mellanrapporten.

Nu tittar vi på att ta över en viss del av alkohollagstiftningen. Man tittade också tidigare på folkbokföringen. Det pågår arbete hela tiden. Arbetet står inte stilla, vilket jag förstod att ltl Anders Eriksson lite uppfattade. Det går ändå framåt.

Jag har nämnt tidigare att Ålandskommittén jobbar, vi pratade om alkohollagstiftningen och man har sett på folkbokföringen. Man funderar ändå och tittar på saker. Man måste också se om det är bra nu, är det rätt just nu och är kostnaderna de rätta. Till vilken nytta och till vilken kostnad?

Ålands Framtid brukar säga; vad kan man göra för näringslivet? När det gäller alkohollagstiftningen så är det också för näringslivet. Man kan utveckla turismen. Då är det en bra sak och då går man vidare med det. Det behöver man göra.

Jag tycker ändå att vi inte ska svartmåla det här. Vi jobbar vidare. Jag har full tillit till Ålandskommittén. Samtidigt under tiden kommer vi att se vad det finns. Inte står arbetet stilla medan Ålandskommittén arbetar. Landskapsregeringen för en dialog med regeringen i Finland och samtidigt jobbar Ålandskommittén vidare med att utveckla självstyrelsen. Det går parallellt. Tack, herr talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tar ltl Winés tankar till mig. Jag frågar; inom vilka områden ser ltl Winé möjligheter och de rätta orsakerna till behörighetsöverföringar till självstyrelsen om vi tänker framåt och ser på behoven och möjligheterna?

Ltl Göte Winé, replik

Jag tidigare nämnt alkohollagstiftningen, vilket vi går vidare med nu. Jag har ingenting emot att vi börjar se över skatten. Kan vi ha en viss del av momsen? Kan vi styra en viss del av skatten, t.ex. energiskatt eller annat så att vi där kan börja vara med och utveckla? Det är ingenting som jag skulle vara allergisk mot. Det var min privata åsikt som svar på ltl Jonssons replik.

Ltl Göte Winé, replik

Det var uppfriskande. Det var roligt att vi ser på samma sätt vad gäller de områdena. Tittar vi på de områden som finns på B-listan så har vi faktiskt föreslagit något så milt som att bara göra en analys och återkomma till lagtinget med att föreslå områden som vi kunde överta. Att analysera frågan, sätta sig in i den, se vilka områden som är relevanta och få fram ett underlag för vilka möjligheter de här områdena innebär, det är faktiskt det som motionen efterfrågar. Tittar vi på de områden som finns där så har det väckts många intressanta aspekter redan i den här debatten som man borde gå till djupet med. Är det då för mycket begärt från Ålands Framtids sida att man ger landskapsregeringen det här uppdraget att återkomma till lagtinget med en mera djupare analys där olika argument kan listas för och eventuellt emot att vi ska överta behörighetsområden?

En fråga som kollektivavtalet, svenskspråkiga kollektivavtal som vi har efterfrågat i årtionden, varför ska vi inte kunna göra någonting åt det och själva ta ansvaret istället för att skylla på Helsingfors när vi har möjligheter?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! När det gäller första frågan, att ni inte skulle få ställa frågan, så visst får ni ställa frågan. Samtidigt måste vi se hur vi går vidare. Jag tror också att det kanske är lite smartare vänta på vad som händer inom Ålandskommitténs arbete, åtminstone till mellanrapporten, innan man börjar se vidare på detta. Hur diskuteras det i Ålandskommittén när det gäller B-listan? Ingen har sagt att man är emot det. Man ska inte göra en utredning bara för utredningens skull. Vänta tills det här arbetet lite mer har gått framåt och sedan ser man. Det har också varit diskussioner. Det har tillsatts en tjänstemannagrupp som ser över klumpsumman och man tittar på överföringen. Man gör saker och man utvecklar hela tiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande.

Ltl Axel Jonsson

Talman! Jag föreslår att lagtinget beslutar att omfatta åtgärdsmotion nr 3/2012-2013.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Jag vill gärna understöda de självstyrelseprogressiva ungdomarna. Jag understöder.

Talmannen

Under detaljbehandlingen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att klämmen i åtgärdsmotion nr 3/2012-2013 ska godkännas.

Klämmen lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag på behörighetsområden i 29 § självstyrelselagen som lämpligen borde överföras till landskapets lagstiftningsbehörighet”. Detta kallas ltl Jonssons förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som röstar för lag- och kulturutskottets förslag röstar ja. Den som röstar för ltl Axel Jonssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat utskottets förslag till kläm.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.11.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil