Plenum den 5 september 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 5 september 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 2

1    Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)

Remiss. 2

2    Planer och projekt vid Natura 2000-områden

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2011-2012)

Remiss. 18

3    Utsläppshandel fas III

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2011-2012)

Remiss. 19

4    Geologisk lagring av koldioxid

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)

Första behandling. 22

5    Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)

Föredras. 28

6    Främjande av turismen vid Jan-Karlsgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 9/2011-2012)

Remiss. 28

7    Ändring av lagen om åländsk hembygdsrätt

Vtm Viveka Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 8/2011-2012)

För kännedom.. 60

8    Kortrutt i skärgården

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 2/2011-2012)

Plenum slutar 60

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten John Hilander anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Anders Eriksson på grund av sjukdom. Beviljas.

Herr landshövding

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Guatemala om i fråga om skatteärenden.

Talmannen

Tack, herr landshövding. Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1        Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 10.09. Godkänt.

Remiss

2        Planer och projekt vid Natura 2000-områden

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Bakgrunden till det här lagförslaget kan man hitta redan för 20 år vid FN:s konferens om hållbar utveckling som hölls i Rio de Janeiro 1992. Där undertecknade ganska många länder konventionen om biologisk mångfald. Det var också starten till det som idag kallas Natura 2000-programmet.

Sedan början av 90-talet har EU fått ett allt starkare inflytande på medlemsländernas miljöpolitik och miljöförvaltning, vilket jag som miljöminister tycker att är en av de bästa orsakerna till varför vi är med i EU.

Natura 2000-nätverket är ett av de medel och program som man använder för att skydda naturen utifrån gemensamma kriterier.

Det här nätverket togs fram enligt vetenskapliga kriterier på en europeisk nivå och inte enligt nationella kriterier. Man tog också hänsyn till olika ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Det innebär att man inom Natura 2000-områden till exempel kan bedriva fiske, jakt och skogsskötsel bara man inte gör åverkan på den växtart eller biotop som uttryckligen ska skyddas. Det här är en annan form av bevarande än när det gäller naturskyddsområden och naturminnen som vi annars har i vår åländska naturvårdslagstiftning. I naturskyddsreservat är det mesta förbjudet, kan man säga, men så är det inte när det gäller Natura 2000-områden.

På Åland började man arbeta med att ta fram vetenskapliga underlag för ett åländskt Natura 2000-program redan år 1995. På Åland gjordes det här på ett lite annorlunda sätt jämfört med riket. På Åland började man med att diskutera med markägare och involvera människorna som ägde områdena i fråga. Sedan hade man överläggningar i landskapsregeringen, det gick ut på remiss och man delgav också markägarna vilka områden det skulle handla om. Man tog inte med områden utan markägarnas samtycken. Man gjorde precis på motsatt sätt i riket. I riket har man drivit ungefär 15 000 ärenden genom högsta förvaltningsdomstolen. I riket var det myndigheterna som sade vilka områden som skulle bli Natura 2000-områden och sedan fick markägarna gilla det eller inte. Vi på Åland använder samförståndsvägen.

I augusti 1998 gick det här ärendet till plenum här i lagtinget med slutförslaget om vilka områden som skulle ingå i det åländska Natura 2000-programmet. Sedan gick ärendet i väg till EU-kommissionen. Den 11 februari 2005 notifierades det åländska Natura 2000-programmet och EU-kommissionen godkände det. Den 13 januari 2005 började den sexåriga implementeringstiden att ticka på och den tiden gick ut i fjol. Vi har ännu idag inte genomfört det Natura 2000-program som man har godkänt EU och som också har godkänts här på Åland.

Idag finns det 87 områden med exakt 3 472 hektar land och cirka 35 000 hektar vatten. Det handlar om två procent av landarealen och tre procent av hela Ålands areal som ingår i Natura 2000-programmet. Det är ganska lite. Nationellt i Finland är det 11 procent. I hela EU är det 15 procent av EU-medlemsländernas yta som medverkar i det här nätverket.

Av dessa 87 områden är 57 av dem inrättade idag, 30 stycken återstår. Det brådskar faktiskt med att genomföra Natura 2000-programmet. Vi kommer att behöva avsätta både tid och resurser för att förverkliga det under de här närmsta åren. Vi har muntliga avtal, men många av de här avtalen diskuterades i mitten på 90-talet och det kan ha hänt saker, generationsskiften osv. Nu krävs det ganska stort arbete för landskapsregeringen att genomföra det här.

Den lagstiftning som ni har på era bord idag rättar till en miss som vi har i naturvårdslagen. Till grund för Natura 2000-områdena är habitatdirektivet och fågeldirektivet. Vi har bara delvis genomfört habitatdirektivets 6 §. Landskapsregeringen måste som nationell myndighet följa det här EU-direktivet. Vi kan annars bli skadeståndsskyldiga mot EU om det görs åverkan inom ett Natura 2000-område.

I och med detta får vi ett lagförslag, ett tydligt regelverk som också ger rätten till ersättningsskyldighet till markägare.

En fråga som har diskuterats ganska mycket i regeringen har varit innebörden av ”väsentligt, allmänt intresse”, som det står i lagtexten. Tillstånd kan ges för planer och program inom ett Natura 2000-område om det är en verksamhet som är av väsentligt allmänt intresse. Vad är det för något? Ja, det är något som är mycket viktigt och tvingande. Det är verksamheter som har betydelse för samhällets funktioner; viktiga trafikförbindelser, kommunikationsnät, elledningar, gruvor och gasledningar osv. Det handlar om planer och projekt som är nödvändiga för medborgarnas hälsa, säkerhet och miljö. Sådant som är viktigt för staten och för samhället och som har en sådan ekonomisk eller social karaktär som kanske behövs att ett område ska kunna utvecklas.

Däremot räknas det inte som så viktigt allmänt intresse när det gäller det privata näringslivets intressen eller kortvariga ekonomiska intressen, även om intressena också är offentliga. Om man gör intrång på ett Natura 2000-område så måste det alltid kompenseras på förhand. Man måste alltid få ett godkännande av landskapsregeringen som i sin tur meddelar vad som är aktuellt till EU-kommissionen. Det finns inte så väldigt många områden idag där man har godkänt intrång i Natura 2000-områden. Det finns exempel som motorvägar i Tyskland där befolkningen t.ex. i Mecklenburg har fått bättre förbindelser. Det var en av Tysklands svagare regioner där arbetslösheten var större och då byggde man en motorväg för att de skulle få bättre kontakt med andra delar av landet. Det är väldigt sällsynt att man kan få tillstånd att göra intrång i Natura 2000-områden, men det förekommer.

Behöver vi idag skydda vår natur på Åland? Det kan tyckas att vi har gott om natur. Varför behövs den här lagstiftningen och de här programmen? Ja, otvivelaktig behöver vi göra mera för att de kommande generationerna också ska få tillgång till mångfalden av växter, djur och de olika naturtyperna som är sinnebilden för det Åland som vi älskar; lövängar, strandängar, gullvive- och vitsippshagar och ängsnätsfjärilens dans i hästhagarna. Idag vet vi att åtminstone 160 olika arter har försvunnit från Åland under 1900-talet. Bara under de senaste tio åren har 18 arter försvunnit, mycket på grund av modernt jord- och skogsbruk och annan mänsklig påverkan. Rätten till en god miljö med en biologisk mångfald ses idag som en grundläggande mänsklig rättighet och bör tryggas både idag och för kommande generationer.

Precis som ni i lagtinget och vi i regeringen värnar om vår självstyrelse, vårt svenska språk, vår kultur och våra sedvänjor så har vi också ett stort ansvar att långsiktigt värna den unika och fantastiska åländska naturen.

Jag hoppas verkligen på en konstruktiv och bra behandling i utskottet. Tack.

 Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag välkomnar lagförslaget. Samförståndsprincipen som ministern hänvisade till är sympatisk. Det har varit väldigt snålt med landskapsmedel för att inrätta Natura 2000-områden, det är sant som ministern säger.

Jag har en konkret fråga som handlar om retroaktivitet. Där lagändringen träder i kraft, gäller den rakt av även för anhängiga icke avgjorda ärenden, dvs. ärenden under beredning? Hur har landskapsregeringen diskuterat?

Minister Carina Aaltonen, replik

Habitatdirektivet gäller fortfarande på Åland. När vi inte har någon nationell lagstiftning som har införts i naturvårdslagen så gäller den inte. Det är svårt att skydda Natura 2000-områden idag med nationell lagstiftning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vet inte om jag uttryckte mig riktigt klart. Naturligtvis gäller habitatdirektiven på Åland, de gäller direkt också för kommunerna och inte bara för landskapregeringen. Angående retroaktivitet, om det finns planer och program som är under beredning i kommunerna och i miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, omfattas de ärenden som inte är avgjorda redan när lagen träder i kraft? Kommer det att bli retroaktivitet? Hur har man tänkt med övergångsbestämmelser och sådana saker?

Minister Carina Aaltonen, replik

Framförallt gäller det de ärenden, planer och projekt som ännu inte är påbörjade. Man kan inte säga sedan vad man skulle vilja göra på sitt område om tio år kanske. Det gäller sådant som är under planering. Jag tycker att man borde höra närmare lagberedningen angående det här.

Angående resurser som ltl Sjögren tog upp så finns det i omställningsbudgeten ganska stora summor för att kunna förverkliga Natura 2000-programmet både för nästa år och 2014.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Tack för en bra presentation. Alla kom inte riktigt fram. Det talas mycket i lagförslaget om ersättningar när man en gång har bildat ett Natura 2000-område och börjat med det, men det berör inte rågrannarna till Natura 2000-områdena. Är risken större att man får avslag på projektet om man vill bygga ett vindkraftverk, turistby, bergtäkt eller liknande nära intill ett Natura 2000-område? Man kan ju lätt från myndigheternas sida påstå att det påverkar fågellivet och djurlivet inom Natura 2000-området. Finns det något resonemang om det här, ett visst metertal eller någonting?

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Varje Natura 2000-område är unikt och inom det område finns det en speciell biotop eller art som ska skyddas. Om vi t.ex. har ett område där man ska skydda en sällsynt orkidéväxt där orkidéer kanske finns på ett litet område och inte berörs av att rågrannen sätter upp ett vindkraftverk. Men om det t.ex. är ett fågelskyddsområde som sträcker sig tusentals hektar så är det klart att om en rågranne sätter upp ett vindkraftverk i anslutning till detta område så kanske det blir en annan frågeställning. Man kanske får flytta på vindkraftverket.

Ltl Anders Englund, replik

Jag tackar för det. Jag tycker att det är bra att de här tankegångarna från ministerns kom fram. Det här är en sak som jag tycker att utskottet bör titta på. Om man fastslår gränser för Natura 2000-områden så har det nog inte varit meningen från början att det ska påverka andra markägare runtomkring.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi fastslår inte några gränser för Natura 2000-områden. Gränserna är redan fastslagna och notifierade i Bryssel.  

Det är självklart att man som rågranne också bör ta hänsyn till vilken slags verksamhet man har i närheten. Gör man en täckdikning som går precis utanför Natura 2000-området och det får en kraftig avvattning från en känslig kärrmyr så har det påverkan och det kan inte tillåtas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Åland har ett speciellt ansvar när det gäller att skydda sina naturvärden. Vi har en fantastisk flora och fauna av flera orsaker. Dels för att vi har en sådan splittrad skärgård med så många olika biotoper och tillfällen för dessa arter att leva relativt ostört, men också mycket tack vare att vi har en väldigt kalkrik mark som gör att flera arter trivs. Där har vi en stor skatt att värna om.

Det står i bjärt kontrast till att vi här på Åland måste leva av någonting. Vi måste kunna ha företag, infrastruktur och vi måste kunna utveckla vårt samhälle. Vårt samhälle måste kunna växa, det är vi alla besjälade av. Vi har t.o.m. en officiell vilja att Åland ska växa.

Om man bara beaktar en tredje del av hållbar utveckling som handlar om natur- och miljövärden då är det här alldeles fantastiskt. Precis så här ska man göra och det kommer att innebära ett mycket starkare skydd. Men om man tar hänsyn till de andra två tredjedelarna socialt välbefinnande för befolkningen, möjligheten för samhället att utvecklas osv. och den ekonomiska delen då tänds samtliga varningslampor för mig, tyvärr. Det kan hända att mina farhågor är onödigt tillspetsade. Men jag har klara farhågor över vad det här kommer att innebära.

Utskottet måste mycket noggrant granska den här framställningen och försöka överblicka dess konsekvenser.

Om man tittar i § 24b så finns det två moment. Om vi börjar med andra momentet så handlar det om sådana projekt som vi från samhällets sida kanske förverkligar som kortrutt, andra vägprojekt, infrastrukturprojekt, kraftledningar osv. Här bör lagtingsledamöterna vara uppmärksamma på sista meningarna; ”om man har skäl som är mycket viktiga till följd av gynnsamma verkningar på människans hälsa, på den allmänna säkerheten eller på miljön” så får man förverkliga det här, inte med hänvisning till att det är infrastruktur som behövs t.ex. hamnar osv. Det är väldigt begränsat vilka skäl som får användas för att det ska kallas för ett allmänt intresse. Exempelvis kortrutt och färjfästet på östra Föglö så där finns jättekänslig skärgårdsmiljö och det finns många fina skyddsvärda biotoper på vägen. Fråga är om man kommer fram till stranden? Kan man anlägga en hamn på östra Föglö med de här bestämmelserna? Eller faller vi på något område som finns i dessa bilagor till habitatdirektivet? Jag vet inte, men jag misstänker att det här försvårar samhällsbyggandet rejält.

Om vi går till första momentet så handlar det om privata projekt. Ministern sade här mer eller mindre rent ut att det inte är intressen som man beaktar. Det är i typiskt Europeiska Unionen. Det ska finnas tillväxt, man ska få ekonomin på fötter och Bolognaprocesser osv. men man kan inte göra någonting för den ena tredje delen av hållbar utveckling är så dominerande. Det där kan bli ett stort problem.

Det finns ett projekt som utskottet borde ta som exempel, nämligen den forna remitterade aktivitetsparken i Eckerö, som på sitt område inte har skyddsvärda biotoper men som umgås med en granne som har det. Där har det varit mycket turer fram och tillbaka. Ett sådant här område, bredvid ett Natura 2000-område, som finns i habitatdirektivets bilagor, det ger konsekvenser för grannarna också, som ltl Englund var inne på, i varierande omfattning, beroende på vad det är för projektet. I de fall där både lokala och internationella experter har sagt att det är okej så är det ändå ett stort problem. Man är rädd för vad man säger i Bryssel och om kommissionen kommer att ta upp det här. Hotet från Bryssel finns alltid. Vi vet från tidigare att man oftast står sig slätt om det kommer ett brev från Bryssel.

Det kan hända att jag nu är onödigt negativ. Men jag vill verkligen att utskottet noggrant försöker överblicka konsekvenserna av det här och framförallt tar reda på att vi nu går minimalt fram här och bara godkänner det som vi absolut måste, för det måste vi ju eftersom det är ett EU-direktiv. Men notera, det handlar inte bara om Natura 2000-områden, det handlar om alla de här skyddsvärda biotoperna som är listade från landskapsregeringens sida. Det är jättemånga områden på Åland, både stora och små områden, det finns i alla kommuner kanske utom i Mariehamn.

Jag ber utskottet att verkligen göra sitt yttersta i det här fallet. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi känner inte igen det här pratet om att man skulle vara rädd för Bryssel. Det handlar väl snarare om att man vill bevara sin egen natur.

Det handlar om in-casu bedömningar. Det är stor skillnad om det är ett fågelskyddsområde eller ett orkidébestånd om det är en motorbana som planeras intill ett unikt, i Norden och Europa, rik kärr, och man gräver sönder vattenflöden. Det blir en in-casu bedömning.

Det är fullständigt klart att det handlar om en balansgång mellan ekonomi och utveckling och bevarande. Jag tycker att man har de mekanismerna och de nycklarna. Det handlar också om att om man förstör Natura 2000-områden så blir landskapet, skattebetalarna, ersättningsskyldiga och det ska vi försöka minimera.

Det handlar om ett nytt sätt att tänka, tänka efter och planera före helt enkelt.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Visst handlar det om ett nytt sätt att tänka. Men man måste ta i beaktande att det försvårar ytterligare ekonomisk verksamhet och socialt välbefinnande för människan för att gynna naturvärden. Då måste man fråga sig; är det en sådan katastrof med den åländska naturen och miljön? Kan vi inte bygga kortrutt? Måste vi avstå från kortrutt i skärgården? Måste vi avstå från turismsatsningar, stugbyar och aktivitetsparker för vi har inte råd? Eller kan vi ta lite av naturens kapital? Visst är det in-casu bedömning, men om man nästlar fast sig i sådana här regelverk så då blir inte någon in-casu bedömning, då är allt förbjudit förutom naturen som fanns där från början.

Nog sätter vi stora värden på spel om Ålands utveckling det måste man ha klart för sig. Men det kanske är värt det? Det kan jag inte svara på.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så kan man säkert också diskutera. Det handlar också om att man lånar. Näringsutövare och politiker vill ta lite, lite grann. Det handlar om att väga in alla delar när man gör de här bedömningarna. När det gäller habitatdirektivet så är två procent av Ålands landyta Natura 2000-områden.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Ja, Natura 2000-områden är två procent av Ålands yta. Men alla områden som är uppräknade i de här bilagorna är mycket mera. Tar man alla deras grannar som t.ex. kan påverkas luftledens eller vattenbalansledes då kanske det handlar om över hälften av Ålands yta som kan få direkta eller indirekta följder av ett projekt. Därför måste man vara mycket noga med hur man formulerar sig. Jag tycker att man givetvis ska uppfylla de EU-direktiv som vi har tagit i bruk, men man ska formulera sig så att det blir minsta möjliga begränsning. Sedan kan man utöver det, i tillståndsförfarandet, skydda mera i vissa fall än vad man måste göra. Men om man gör så här så kanske man inte har något val. Jag ber utskottet att överväga detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag tycker nog av ltl Sundman blåser upp det här lite dramatiskt. Det gäller ju faktiskt bara två procent av den åländska marken. Anser faktiskt ltl Sundman att man bör göra så här stor sak av det?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är naturligt att lagtingsledamöterna uppfattar det som om det här handlar om Natura 2000, men det handlar inte bara om det. Det handlar också om områden, enligt bilaga 1 och 2, i det så kallade habitatdirektivet och olika biotoper och t o m enstaka växter som är listade. Det handlar framförallt om deras rågrannar och deras grannar beträffande luftburna föroreningar eller att man rubbar vattenbalansen eller något annat vis, t.ex. att man med en väg skär av en korridor som djur använder och det påverkar de här växterna.

Det blir mycket mera yta än dessa två procent som är Natura 2000 som absolut ingen ifrågasätter. Det är detta som jag vill påpeka. Man måste inse att konsekvenserna av den här framställningen till och med kan vara enorma.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara påpeka att ålänningarna ligger fortfarande långt efter de andra EU-länderna vad gäller sådana här direktiv. Varför inte försöka göra den åländska mångfalden till en styrka? Se till våra styrkor och där också utveckla turismen och forskningsgrupper osv. Det finns en stor potential här. Jag tycker att ledamoten kunde försöka se det positiva i att utnyttja två procent av vår markyta och inte bara lyfta fram det negativa.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är alltid en balansgång, vilket har nämnts här tidigare. Hållbar utveckling är ju att veta hur mycket man kan beskatta naturens resurser utan att kapitalet minskar. Men om man från början förbjuder beskattning, som till exempel EU har gjort när det gäller sjöfågel, så då finns det inte något val att göra annat än att avstå ifrån ekonomisk tillväxt, socialt välbefinnande, tillväxt för Åland befolkning och nya turist-anläggningar osv. Det är detta som jag oroar mig för. Inte är jag någon fiende till naturen. Tvärtom, jag är genuint intresserad av åländsk natur, det hoppas jag att alla lagtingsledamöter mer eller mindre är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag ber också ltl Sundman att besinna sig lite i sin kritik mot det här lagförslaget. Den här lagstiftningen kan ju inte på något sätt förhindra vare sig kortrutt eller skärgårdens utveckling.

Däremot tycker jag också att vi har förpliktelser mot alla de markägare som har upplåtit sina områden till Natura 2000-områden och ingår i det här nätverket. De markägare är stolta över att under en kort tid få förvalta det som är mest unikt på Åland. Det är inte vilka områden som helst som har tagits med i det här nätverket. Alla områden kan inte heller få bli med i Natura 2000. Områdena har valts ut på vetenskapliga kriterier som EU har ställt upp.

I lagtexten i § 24b har vi enbart tagit in det som har krävts för att implementera EU-direktivet, varken mer eller mindre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är viktigt att säga att det här absolut inte är någon kritik mot landskapsregeringen. För landskapsregeringen agerar förhoppningsvis bara brevlåda här. Bryssel kräver att det ska implementeras. Jag skulle vilja ha utrett att man verkligen gör minsta möjliga begränsning. Våra myndigheter och vi i övrig lagstiftning har möjlighet att ytterligare begränsa oss om vi vill. Men om vi implementerar ett direktiv så kan vi inte backa ur detta sedan.

Läser man andra momentet, andra meningen; ”en ytterligare förutsättning för ett sådant beslut i det fall det finns en prioriterad naturtyp eller prioriterad art enligt bilaga 1, ” det gör att det här är mycket mera än Natura 2000. Det är alla dessa som är uppräknade i bilagorna, växtlokaler, enstaka växter och stora sammanhängande kärrområden osv. Utskottet måste få klart för sig vilka områden det här handlar om och vilken begränsad effekt det kan ha.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är med glädje vi kan dela PM:et för Natura 2000-områden som finns på Åland. Det som finns i de här bilagorna är ju precis det som gäller för varje åländskt område och är unikt för just det området, vare sig mer eller mindre. Har man till exempel i Eckerö fastställt att det är ett speciellt gräs som ska skyddas i ett rikkärr, så är det detta som ska göras, även rågrannar får lov att ta hänsyn till detta.

Ltl Sundman nämnde i sitt anförande att det kommer brev från Bryssel och det har redan kommit. Vi i landskapsregeringen ska förklara hur långt vi har kommit med implementeringen av Natura 2000-programmet. Vi får väl försöka vara så uppriktiga som möjligt och säga att vi har en liten bit kvar att gå.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det här med skalan när det gäller EU-direktiv är ofta ett problem för Åland. Det här direktivet är säkert helt okej för stora länder med jättemånga oexploaterade landområden. Men för Åland där man aldrig är längre än 5 kilometer från vatten, och däremellan finns det massor med värdefull natur, så är det alltid en utmaning. Varje hinder samverkar sedan till att mark och projekt blir mer eller mindre omöjliga att förverkliga eller att använda. Vi har en klar skalproblematik när det gäller det här. Vi måste kunna umgås med anläggningar och projekt nära skyddsvärda områden bara vi vidtar tillräckliga skyddsåtgärder och följer upp och ser till att det inte påverkar en viss skyddsvärd biotop eller ett rikkärr eller någonting annat som är granne, men det är inte riktigt tillåtet enligt detta, vilket jag försöker säga. Att se småskaligt och försök vara innovativ och använda ny teknik som det står i miljölagstiftning, det är inte riktigt tillåtet, vilket jag tycker är synd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här diskussionen utvecklas intressant. Det är verkligen omvända världen när majoritetspartierna ifrågasätter den lag som regeringen har lagt, medan oppositionen stöder den lag som majoritetspartierna har lagt. Jag förmodar att också ltl Sundmans parti har varit med i landskapsregeringen och tagit fram den här lagen.

Det är också förvånande att ltl Sundman ber lagtinget att utreda konsekvenserna av den här lagen. Det borde ju landskapsregeringen ha gjort. Varför har inte obunden samling sett till att det här var tillräckligt utrett innan det kom till lagtinget? Förväntas nu utskottet att göra landskapsregeringens arbete?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Visst vill oppositionen få detta till att det här är kritik till landskapsregeringen, men det är det inte. Man har gjort ”ctlr-c, ctlr-v” från EU-direktivet, förhoppningsvis. Det är troligtvis inget som vi kan välja. När lagtinget behandlar det här vill jag ändå att man ska ha konsekvenserna klara för sig. I utskottsbehandlingen kan man inte göra några större utredningar men man kan åtminstone granska ärendet mycket noggrant och det brukar utskotten göra. Om man kommer fram till att det här inte är bra så då kan man be landskapsregeringen att göra ytterligare saker. I regeringssamarbetet har jag också påpekat de här farhågorna. Men om det här är tvingande, att varje bokstav är tvingande, då har vi ingenting annat att göra än att ta konsekvenserna av det, lika som vi gjorde med miljölagstiftningen som vi en gång antog. Att anta den miljölagstiftningen var det största misstaget som jag har gjort här i Ålands lagting. Jag är beredd att erkänna det.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju förvånande att man inte har utrett det mer noggrant innan man har enas kring den här lagen. Jag vill en gång till understryka att lagtinget inte ska hålla på att utreda det utan det ska regeringen göra.

Precis som tidigare talare är jag också övertygad om att det går att förena hänsyn till naturvärden med ett socialt välbefinnande.

Att börja dra upp kortruttsplanerna i det här sammanhanget är ett sätt att försöka skrämmas från ltl Sundmans sida. Jag tycker att man ska vara mera ödmjuk inför de naturvärden som vi har att skydda. När vi gör en kortrutt ska vi också ta hänsyn till naturen. Jag är övertygad om att det kommer att gå att göra på ett bra sätt.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Där är vtm Viveka Eriksson och jag helt överens, det ska man göra. Jag försöker säga att det här sätter ytterligare begränsningar, tar bort alternativ, gör kanske projekt dyrare, kanske omöjliggör projekt och kanske ska omöjliggöra projekt för att det finns sådana naturvärden. Men det kan också vara så att det inte finns sådana naturvärden men vi måste ändå skydda oss för att EU har ett så storskaligt tänkande i det här direktivet. Det är ett skal problem för Åland att ta det här direktivet som är anpassad efter stora länder. I stora länder kan man till och med välja var man ska anlägga en ny stad eller var man ska ha en ny turistby, det kan vi inte göra på Åland. Det är för hög upplösningen i de här bestämmelserna, tyvärr. Men vad är bättre än att mina farhågor kommer på skam, det är alltid det bästa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Trots att vi i utskottet får möjlighet att detaljstudera det här lagförslaget vill jag ändå säga några ord om detta förslag. Jag tycker att minister Carina Aaltonen gjorde en bra presentation och förklarade bra vad det här går ut på.

Det är inte ett problem hos oss och i världen att vi skyddar naturen för mycket. Det är precis tvärtom, vi håller på att skövla vår jord och vår natur alltför mycket, på bekostnad av mycket annat. Vi tycker det är förfärligt när u-länderna skövlar regnskog och det borde inte få förekomma. När vi själva ska skydda några procent av vår mark så blir diskussioner. Jag är lite förvånad.

Vi i centergruppen har diskuterat det här. Farhågor förekommer angående hur mycket markägarna kan bli berörda och vad skyddsbehovet är. Vi har diskuterat det här och vi tycker att det här lagförslaget är bra.

Ministern pratade om samförståndsvägen, det är också en väg som vi prioriterar och tycker att är bra.

EU har ställt krav på hur vi ska göra och då gör vi så. Det är också ett fel spår som man diskuterar. Det är klart att vi ska implementera, vi är ju med i EU. Vi ska också fråga oss själva vad vi vill skydda. Vill vi skydda eller vill vi inte skydda? Det handlar om vår natur och inte bara för att EU vill det. Vi vill också se till att våra barn och barnbarn har naturliv i framtiden.

Jag tycker att det här är ett bra förslag. Vi i utskottet kommer att titta mera på det i detalj. Det finns klart och tydligt skrivet här att om markägaren får en liden skada som inte är ringa så har man möjlighet till ersättning. Precis som man har när man bygger en väg så man också möjlighet att få ersättning för intrånget. När samhället exploaterar så får markägare i enlighet med den lagstiftningen möjlighet att få ersättning och så är det också här. Jag kan inte se något dramatiskt med det. Markägare kan bli illa berörda, i alla fall en del av dem.

Fru talman! Jag vill uppmana landskapsregeringen, och jag kommer också att uppmana mig själv i utskottet, att fundera på om man kan sätta in mera markområden som landskapet äger i Natura 2000-områden eller i naturskyddsområden för övrigt? Vi vet ju att det finns områden som landskapet äger där landskapet själva har skövlat en gång i tiden. Jag tänker på Hagamossen i Saltvik som var en fantastisk naturupplevelse när jag var ung. Sedan dikade man ut. Jag har själv kämpat i 12 år för att få den återställd. Tyvärr har jag inte lyckats ännu, men det kommer att lyckas innan jag stiger ner från det här podiet en dag, det lovar jag. Det skulle vara en fantastisk åtgärd som man skulle kunna göra och inte kosta mycket. Tack, fru talman.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det är glädjande att centerns gruppledare och ltl Karlsson och jag till mångt och mycket delar samma värderingar när det gäller att skydda den åländska naturen och miljön.

Ltl Karlssons fråga om det finns möjlighet att gå in och skydda marker i landskapets ägor? Naturligtvis, flera områden som är naturskyddsområden borde ingå också i Natura 2000-programmet; Rannöarna i Saltvik finns med på listan över de områden som borde infogas. De är notifierade i Bryssel men vi har inte förverkligat det här ännu. Det är något som vi kanske kan försöka förverkliga tillsammans ltl Karlsson och jag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Är man också beredd att återställa skövlade landskapsjordegendomar så att de en dag kan ha samma status som ett Natura 2000-område?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är ju en fråga där det säkert kommer ganska stora ekonomiska aspekter med i bilden. I första hand gäller det att försäkra oss om och garantera de områden som redan finns upptagna i förteckningen av dessa 87 områden. Jag är inte så säker på att Hagamossen finns med där. I sinom tid så hoppas jag att vi kan få ett sådant miljöarbete och en sådan miljöpolitik på Åland att vi också kan ha råd att återställa värdefulla marker. Men prioritet ett är att försöka förverkliga det här Natura 2000-programmet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag tolkar det som att om det inte är stora ekonomiska värden som går till spillo så är man beredd att återställa mossar och liknande områden och det tackar jag för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Inledningsvis vill jag säga att den konflikt, som ltl Danne Sundman tog upp, mellan exporterande och bevarande intressen inte är någon ny diskussion.

Jag tror inte att man löser den problematiken genom att låta bli att fullfölja Natura 2000-programmet. Jag tror inte att man löser den konflikten genom att avstå från att skydda ännu mera skyddsvärda arter och biotoper. Nej, fru talman det krävs en annan sak, en sak som har varit trauma för det åländska samhället och det är planering. Det är genom planering som man löser olika markintressen som står i konflikt med varandra.

Även om vi har habitatdirektivet och annat så kvarstår de här konflikterna mellan markägare. Inte är det de skyddsvärda områdena som förhindrar utveckling utan det är nog markägarna som i olika konkreta situationer ofta har helt olika åsikter.

Hela skärgårdens framtid går om intet på grund av så splittrade markägarförhållanden och ovilja att planera. Den där frågan är betydligt större än de åtgärder som nämns här i Natura 2000.

Däremot tycker jag att utskottet bra kan diskutera detta med planering. Är det inte dags nu att sätta igång? I planeringsarbetet ingår också skyddsåtgärderna. Det svår är exploaterande intressen och det är nog grannen som är det största hindret i det sammanhanget.

Fru talman! För socialdemokrater är det här inte problematiskt. Vi stöder det här. Jag vill också ett ge stöd till ltl Runar Karlsson. Jag läste någonstans att Natura 2000-områden innebär också att man kan restaurera skyddsvärda naturtyper och annat. Dagens barn och unga, och även många äldre, upplever att vårt jordklot är hotat av överexploatering.

Fru talman! Det här är nog en liten bit i ett arbete att skapa ett hållbart Åland. För att det verkligen ska lyckas så måste vi nog få till en landsomfattande markplanering. Tack, fru talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Sundback har rätt i att det är många problem som kunde lösas med planering. Men man skulle också skapa nya problem och man skulle framförallt få klart för sig vilket problem det här kan skapa. Vid en sådan planering, t.ex. att en kommun skulle general planera hela sin kommun eller att alla kommuner skulle planeras på generalplanenivå, då skulle man se vilka konsekvenser sådana bestämmelser skulle få och vilka begränsningar det skulle innebära. Det skulle man se redan i planeringsskedet. Men det kommer vi inte att se för vi har inte den här planeringen och vi kommer inte att ha den heller under överskådlig framtid. Därför ser vi inte konsekvenserna av det här. Har man inte jobbat med ett projekt där man måste ta sig an de här bestämmelserna så vet man inte vilken begränsning detta kan innebära och vilket storskaligt, trubbigt instrumentet det är. Det är säkert jättebra för Europa, men för det småskaliga Åland med sina 6 523 öar och skär och djupa havsvikar, som skär långt in i landskapet, så är det här inte lämpligt, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag tyckte att det var en bra presentation av lagförslaget. Lagförslaget är en viktig helhet för miljöskyddet.

Jag önskar att utskottet tittar på retroaktiviteten, dvs. så snart lagstiftningen träder ikraft gäller den då rakt av, även för anhängiga icke avgjorda ärenden? Kan övergångsbestämmelser tydliggöra saken? Vår miljöskyddslag har inte helt tydliga och klara övergångsbestämmelser.

Det finns ett alldeles färskt exempel i våra grannregioner som visar hur svårt det här kan vara. Det är Ojnareskogen på Gotland, som säkert alla har hört talats om. Där vill Nordkalk bryta kalk och en del av gotlänningarna är mycket oroliga för sina vattentäkter. Det finns bl.a. en vattentäkt som försörjer stora delar av norra öns vattenbehov. Balansgången blir tydlig och man känner igen sig. Har man följt med i debatten så konstaterar man att kalkbrottet innebär 60 arbetstillfällen. Men allt från professorer i nationalekonomi har uttalat sig om att det är kortsiktigt, man gör skador på naturen och det kan ha effekter för turismen. Å andra sidan säger vissa politiker att man skövlar skog för att företag ska kunna tjäna några miljoner extra. Det är ju också att inte se näringslivets betydelse för välståndet.

Det finns en tredje väg som jag upplever att vi i vår småskalighet ofta försöker ta hänsyn till. Det är samarbete mellan näringsliv och myndigheter. På lilla Åland har vi alla möjligheter att förbättra samarbetet.

Det är lite häftigare att skydda pandor i någon annan världsdel eller bli upprörd över att man skövlar regnskog. Vi vill bevara havsörnar men när det kommer till den biologiska mångfalden speciellt när det gäller växter, orkidéer och gräs, så finns det inte en lika stark miljömedvetenhet. I klass med klimatförändringarna är skövlingen av den biologiska mångfalden en av mänsklighetens större utmaningar.

Lycka till i utskottet att redogöra för frågorna så att lagtinget bli nöjt. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren tog upp övergångsbestämmelserna dels i ett replikskifte med mig tidigare och nu också. Det här är någonting som vi inte har diskuterat genomgående. Om det inte finns i den här lagen så då blir det att avgöra det från fall till fall. Man skulle kunna tänka sig att utskottet lägger in önskade övergångsbestämmelser så att den gamla lagstiftningen gäller de ärenden som är under behandling. Att man tittar närmare på det här är något som vi välkomnar från regeringens sida.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller lagstiftningen så är väl regeln att lagt kort ligger, det gäller nya verksamheter som man tar i beaktande. Men eftersom det inte är helt tydligt och klart när det gäller miljöskyddslagen så skulle det vara viktigt att titta specifikt på den här frågan. Det blir ett politiskt ställningstagande om man också vill se på lagstiftningen retroaktivt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Sjögren har ett bra påpekande om övergångsbestämmelserna. Det skulle vara intressant, även om man delvis fick höra det här i föregående replikrunda, att höra lagtingsledamotens åsikt om hur det borde vara. Ska detta gälla nu från och med att den här lagen träder i kraft eller ska det gälla också befintliga anläggningar och projekt som utökas eller nybyggnation av något som faller under de här bestämmelserna?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Min personliga åsikt är att det här handlar om ett direktiv. Vi har inte implementerat det till fullo, det är detta som vi gör nu. Jag tycker att det skulle vara helt rimligt att det gäller retroaktivt. Men det blir en sak som man måste penetrera vidare i utskottet. Det finns två sidor av det här myntet också när det gäller rättsprinciper.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ska det handla om rättsprinciper så borde lagstiftning gälla från den dagen som lagen antas. Ska man ha negativ rättsverkan retroaktivt i en lagstiftning så måste man verkligen ha torrt på fötterna. Jag hoppas att utskottet i så fall utreder detta om man avser att införa sådana övergångsbestämmelser eller förtydliga bristen på övergångsbestämmelser.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en intressant fråga. Sist och slutligen blir det helt och hållet en politisk bedömning. Vi har ju tillämpat retroaktivitet speciellt när det har gällt förmåner, t.ex. pensionärsstöd osv. Det blir en politisk bedömning. Utskottet får ta ställning till den frågan. Jag fogar mig efter utskottets betänkande tror jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Det är en mycket intressant debatt. När jag tittar på den föreslagna lagändringen med gemenskapsrättsliga ögon så ser jag en text som egentligen ger ganska stor politisk handlingsfrihet om man kan regelboken.

Formuleringarna särskilt i 24b § handlar om att en myndighet som avses i 24a inte får bevilja tillstånd om projektet i betydlig utsträckning försämrar ett områdes naturvärden. Sedan finns det ännu ett undantag; utan hinder av 1 mom. får ett tillstånd dock beviljas om det finns ett väsentligt allmänt intresse. En ytterligare förutsättning för ett sådant beslut är att skälen är mycket viktiga till följd av gynnsamma verkningar på människans hälsa, på den allmänna säkerheten eller på miljön någon annanstans eller att det finns något annat tvingande skäl eller intresse och som kräver att tillståndet beviljas.

Jag ser inte riktigt den röda lampan blinka här. Det här handlar om dessa 80 områden. Det gäller inte andra områden, det gäller bara de områden som är inritade i Natura 2000.

I princip välkomnar jag en granskning i utskottet, vilket ltl Sundman efterlyste. Jag vill också hovsamt anmärka att vi också gör den här saken lite större än vad den är. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tackar för det anförandet. Det är ofta så när vi implementerar gemenskapslagstiftning att man tar ut svängarna lite ytterligare. Men vi ska hoppas att det inte är så i det här fallet utan att det är endast det som är tvingande.

Sedan är det viktigt att utskottet verkligen bekantar sig med vilka områden det här gäller och vilka enstaka växtlokaler som finns i bilagorna som landskapregeringen har skickat ner för fastställelse till Bryssel. Det handlar inte bara om Natura 2000-områden. Det gäller också andra skyddsvärda biotoper som har det här vädret som nämns i 2 mom., det är viktigt att påpeka det. Framförallt, vilka konsekvenser får det för dem som är rågrannar, påverkan av vattenbalansen och luftmiljön osv. Jag vill att utskottet bekantar sig med detta.

Wille Valve, replik

Jag kan inte annat än instämma i det principiella att det är bra att utskottet tittar närmare på just den biten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska försöka fatta mig kort. Jag tycker att ltl Sundman höll ett intressant anförande. Han lyfte fram viktiga aspekter, utan att på något sätt kritisera implementeringen av det här direktivet. Självklart är det viktigt att vi ser till att markägare och entreprenörer inte drabbas hårdare än nödvändigt av ett sådant här förslag. Lyssnar man de facto på vad ltl Sundman sade så efterfrågade han en bedömning av de konsekvenser som det här förslaget leder till. Det kan väl inte vara för mycket begärt?

Jag tycker att det har varit en lite tung debatt om ett viktigt område. Jag vill försöka svänga lite på debatten och fundera på vad vi kan göra med våra naturskyddsområden. Vilken potential finns det att använda naturskyddsområdena till? Vi är ju alla eniga om att de ska finnas.

Ålands Framtid motionerade i samma anda år 2011 om att bilda en åländsk nationalpark. Även socialdemokraterna har haft samma tankar tidigare. Vi hämtade inspiration från Kosterhavets nationalpark på västkusten i Sverige. Där har man bildat en park och ett paket där man samlar ihop naturskyddsområden för att bl.a. främja småbåts- och kanotturism, dykning, hobbyfiske, fågelskådning och friluftsliv. Man marknadsför detta som ett paket för att hjälpa turistföretagare i skärgården och för att möjliggöra för svenska och internationella turister att komma och ta del av naturen och uppleva den på bästa sätt. Man har bl.a. snorkelleder som går under vattnet där man kan följa rep och läsa om olika växter och djur som finns på havsbottnen. Jag tycker att det är en ganska intressant tanke som man skulle kunna fundera på. Jag vädjar till landskapsregeringen att fundera på att verkligen skapa en nationalpark eller åtminstone utreda möjligheterna till det.

Det har talats lite här i salen idag om olika procentuella andelar av Ålands landområde som består av naturskyddsområden och av Natura 2000-områden. Det blir lite snett att jämföra i procentuella enheter i och med att vi ändå har så pass små naturskyddsområden. De områdena är skapade för att skydda en viss typ av växt, medan man i de större europeiska länderna har stora skyddsområden. Det blir lite snett att jämföra procenter. Det är nog viktigare att titta på vilka skyddsområden vi har, varför vi har skapat våra skyddsområden och varför andra länder har skapat sina skyddsområden. Det är en mer relevant jämförelse. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ett intressant anförande av ltl Axel Jonsson. Jag stöder att man ser över naturreservaten och hur man kan bruka dem på ett bättre sätt.

Det som har varit fokus under sommaren är ju allemansrätten. Kanotister kan i princip röra sig över hela Åland och där har vi en sak som är värd att värna om och också kan utveckla.

Vi vet också vilket liv det blev med den här båtguiden som jag personligen tycker är ett jättebra förslag. Men det blev liv om det också, så det är lite svårt.

Åland har redan stora sammanhängande vattenområden som är naturreservat; Björkör, Märket och Signilskär. Vi är faktiska ganska duktiga på det. Men för den skull stöder jag att vi utvidgar och gör fler områden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Sjögren har helt rätt i att vi har många naturreservat. Det handlar om hur vi kan utnyttja dem på bästa sätt? Varför har vi till exempel inte någon nationalpark på Åland? Enligt Ålands Framtid har vi möjlighet att göra en nationalpark. Vi skulle gärna se att landskapsregeringen tittar på om vi kan skapa en åländsk nationalpark.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ltl Jonsson tog upp nationalpark. Att utreda möjligheterna för en undervattensnationalpark kommer vi att ha med i budgetarbetet för 2013.

Vi måste komma ihåg att vi i vår åländska naturvårdslagstiftning inte har något begrepp som heter nationalpark. Vi har begreppen naturskyddsområden, natura minnen. Däremot krävs det ganska stora områden för att kalla det för en nationalpark, ungefär 10 000 hektar ska vara sammanhängande. Jag ser fram emot att fortsätta arbetet med att se om det här är möjligt, dels att utveckla en undervattensnationalpark men också att föra in det här begreppet i vår åländska lagstiftning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det ser vi ifrån Ålands Framtids sida mycket positiv på. T.ex. i Björkör har man ett sammanhängande område på 6 500 ungefär. Då är man halvvägs upp till gränsen. Jag tror att möjligheterna finns. Vi har skärgård och det finns öar och mark. Självklart måste man ta hänsyn till markägarnas intressen.

För in begreppet i lagstiftningen. Politik är konsten att göra det nödvändiga möjligt. Vill vi ha en nationalpark så ska vi klara av att leverera en sådan också.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är nog knappast det svåraste att föra in begreppet i lagstiftningen. Det är nog svårare att få markägare och andra berörda att gå med på att upplåta sina marker och egendomar till naturskyddsändamål. Vi har hört diskussionen här idag att det inte heller är så enkelt med grannar som vill säga sitt när det gäller Natura 2000-områden. Där tror jag nog att vi har den största biten att jobba med.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den synen. För den skull betyder det inte att arbetet blir mindre viktigt.

Om man tittar på Kosterhavets nationalpark så finns det också stora ekonomiska vinster att hämta i turisthänseende. Det tror jag att markägare kan vara intresserade av. Hur man ska lyckas i slutändan beror helt på hur man lägger ut projektet och vilken målsättning man har. Man ska vara lite mera visionär än vad vi har varit i debatten idag. Man måste titta på vilka möjligheter vi har med våra naturskyddsområden och hur vi kan utnyttja dem på bästa sätt. Jag tror att det finns en stor potential i naturskyddsområdena.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

3        Utsläppshandel fas III

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2011-2012)

Lagtinget beslutar på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG om ändring av det s.k. utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG) genomförs i landskapet.

Det här är en fortsättning på projektet att försöka minska växthusgaserna i vårt klimat. Det här är fas nummer tre som man vill förlänga. Fas nummer ett började år 2005 och pågick till 2007. Fas nummer två pågick till 2008 och fortsatte till 2012. Nu vill man ha en ny tredje fas som ska pågå från och med nästa år 2013 fram till 2020.

Det här är ett område där vi har blankettlagstiftning. Det är energimarknadsverket i riket som har hand om den här verksamheten, eftersom det ska finnas en myndighet i landet, även om vi har egen behörighet på området. Vi har ett bra fungerande samarbete.

Förändringen som det här förslaget innebär är att perioden förlängs, vi får en ny period som är sju år. Hittills har man kunnat få kvoterna tilldelade till sig. Nu blir ett auktionsförfarande istället. Den här frågan flyttas egentligen från nationell nivå till EU-nivå.

Genom att ta den här blankettlagstiftningen så möjliggör vi för Åland och för åländska företag och projekt att vara med på likvärdiga villkor.

Det här är i grunden ett sätt att förverkliga Kyotoavtalets målsättningar om en förbättrad miljö- och luftkvalitet.

Man kan fråga sig på vilket sätt det här berör Åland i praktiken? I praktiken är det två företag som berörs av den här lagstiftningen; Ålands Kraftverk och Mariehamns energi och möjligtvis kan också Mariehamns bioenergi beröras i framtiden.

Ekonomiskt torde det inte vara någon större inverkan på de här nämnda företagen för det finns kvoter som man kan överföra mellan perioderna. Ekonomiskt borde det inte vara någon större fråga för oss här på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Talman! Det står i förlagets verkningar; ”landskapsregeringen förutsätter att medel som betalats av aktörer i landskapet överförs från rikets till landskapets budget.”

(Hörs dåligt, mikrofonen inte påslagen).

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Såsom vi skriver och såsom systemet ska fungera så ska det överföras tillbaka hit eftersom det egentligen är vår behörighet som sköts av energimarknadsverket i Helsingfors. Det torde inte föreligga några problem där, inte till den del som det kommer att finnas pengar med i det här. Jag vet inte ännu i vilken storleksordning det är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Geologisk lagring av koldioxid

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)

Även här beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Det här är också ett lagförslag som syftar till att minska växthusgaserna. Direktivet om koldioxidlagring skulle ha varit genomfört på Åland senast 25 juni 2011, för mera än ett år sedan. Det är viktigt att lagtinget behandlar det här lagförslaget ganska skyndsamt så att den här blankettlagen kan träda ikraft så snabbt som möjligt.

Orsaken till varför vi är sena och varför vi har fått påpekande från EU beror på att vi har väntat in den finska lagstiftningen på det här området. Genom att anta den här blankettlagen tillåter vi inte geologisk lagring av koldioxid i den åländska berggrunden. Det är inte heller lämpligt att det görs vare sig i Finland eller på Åland. Vi har inte heller de geologiska förutsättningarna för att göra det här.

I hela världen måste man göra åtgärder för att växthusgaserna ska minska, även i Europa. Varje år ökar utsläppen mer och mer. Ett sätt har varit att ta fram en ny CCS-teknik som går ut på att trycka ned koldioxiden i gamla oljeborrhål och underjordiska saltvattensjöar osv. I och med att den här recessionen kom i EU så har teknikutvecklingen lite stannat av. Det är betydligt billigare att till exempel använda sig av utsläppsrätter, det lagförslag som presenterades här tidigare, än att gå in för den här nya tekniken. Glädjande nog kan man se att Kina, som släpper ut mycket koldioxid, jobbar hårt med att föra ner koldioxid i marken.

På Åland kommer det här att förbjudas. Däremot möjliggörs avskiljning och lagring av koldioxid. Om det är någon som skulle vilja uppföra en sådan anläggning på Åland så är det ÅMHM som ansvarar för tillstånd och tillsynen. Eftersom vi inte har sådana anläggningar och sådan verksamhet som producerar så mycket koldioxid så är det mera ett teoretiskt resonemang som vi för här i lagförslaget.

Jag hoppas på en snabb behandling i social- och miljöutskottet. Tack.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Teknisk utveckling är alltid väldigt intressant. När jag läste det här lagförslaget så blev jag intresserad av det, googlade lite och lärde mig faktiskt en hel del nytt. Jag vill bara säga några ord i anslutning till det här.

När naturen sköter sig själv fungerar det ofta bra, allting är i god balans. I skolan fick vi lära oss att det var så enkelt med fotosyntesen. Solen strålar, energin lyser på bladen och växten tar upp vatten och så bildas ny biologisk massa. Så här snurrade det på ända tills människan klampade in och rubbade den balans som fanns och hade funnits så otroligt länge.

Industrialiseringen, brytningen av kol och pumpning av olja och naturgas har successivt dramatiskt ökat koldioxidutsläppen mer och mer. Vi behöver vår industrialisering och vi behöver utveckling. Men självklart har vi nu insett att det måste börja ske på naturens egna villkor.

Vi har fått försurning av haven, klimatförändringar och inte minst den skrämmande växthuseffekten. Glaciärer smälter och klimaten förändras. Vår kära jord mår inte bra.

Därför är allt som kan hjälpa till att rena vår miljö bra. Det är inte bara bra, utan det är faktiskt i högsta grad nödvändigt för att människor ska kunna överleva.

Som ministern sade så har den här lagen i praktiken ingen betydelse för oss. Det är inte någon stor sak rent praktiskt eftersom förutsättningarna för geologisk lagring av koldioxid inte finns i vår bergart. Men föremålet för den här lagen, dvs. långsiktig lagring av koldioxid, kan självklart ha stor betydelse för Åland och för hela världen, hur stor vet vi inte ännu.

Att ett slutet kretslopp där det kol som tagits från berggrunden i form av olja, kol och gas återförs i form av koldioxid och lagras är inte människans uppfinning, den har funnits naturligt i miljontals år där koldioxid förvaras säkert och långsiktigt. Det här fick jag lära mig när jag var ute på Google. Det är intressant

Omfattande forskning pågår sedan i Europa, USA, Kanada, Australien, Japan och Kina. Fungerande testprojekt finns bland annat i Norge och Kanada. Det är mycket intressant.  En lösning på problemet är CCS, carbone, capture and storage.

Vetenskapligt har man hunnit långt. Parallellt med den tekniska utvecklingen behövs lagstiftning och regleringar samt politiska ramar och ekonomiska förutsättningar. Lagring av koldioxid är ingen enkel sak och inte billig heller, men den kan visa sig bli ett bra verktyg för att vi ska hinna ta fram ny ren teknik i stor skala.

Fru talman! Geologisk lagring av koldioxid blir som sagt knappast aktuellt på Åland. Vårt gamla urberg är inte lämpligt. I Finland är sådan lagring i princip tillsvidare förbjuden. I botten för den här lagstiftningen ligger ett EU-direktiv. Tidsfristen för implementering gick ut 25 juni 2011, vi är alltså lite sena.

Finland har implementerat direktivet. Som landskapsregeringen framhåller så finns det inga skäl att avvika från rikets lagstiftning. Centern anser att blankettlagstiftning i det här fallet är rätt tillvägagångssätt och stöder framställningen.

Vi och världen behöver tid att utveckla alternativa energiformer. Här är Åland i högsta grad med - med våra cleantech-satsningar.

Avvecklingen av fossila bränslen tar tid. Hoppas att CCS och andra forskningsresultat ger oss respit på den utmätta tiden som redan känns alltför kort. Tack, fru talman!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var ett bra anförande. Det här är en sådan lagstiftning och en sådan fråga som jag tror att vi alla är överens om här i salen att vi inte ska ha den här lagringen. Det var en intressant och lite filosofisk inledning av anförandet och därför begärde jag replik. Vi är väl överens om att vi ska vara försiktiga, men jorden klarar sig väldigt bra utan våra ingrepp. Jorden klarar sig väldigt bra men det är för vår egen överlevnad som vi ska göra det här. Jorden kommer att bli kvar oavsett vad vi gör. Det är kanske en sådan tanke som man ska ha och jag är säker på att vi är helt överens om det. Jag utvidgar tankarna lite bara.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det är vi helt överens om, ltl Mattsson. Jorden klarar sig alltid på ett eller annat sätt. Det är frågan om människan klarar sig eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lagtinget ska anta en lag om geologisk lagring av koldioxid pga att så stipuleras genom ett direktiv och direktivet delvis reglerar sådant som faller inom landskapets behörighet.

Det är/blir förbjudet att lagra koldioxid i berggrunden i Finland pga det varken är ett säkert eller permanent alternativ, samma förhållanden råder på Åland.

Att i detta fall använda blankettlagstiftning känns både behövligt och klokt.  Lagstiftningsområdet kräver specialkunskaper och lagstiftningen antas att ändra av olika skäl och behöver överensstämma med rikslagstiftningen.

Om det i framtiden blir tekniskt möjligt att någon vill uppföra anläggningar för avskiljande av koldioxid i landskapet är det rimligt och nödvändigt med en överenskommelseförordning. Belastningen på ÅMHM kommer knappast att minska.

Vid första anblick kan det tyckas både besvärligt och onödigt med dylik lagstiftning för landskapets del men det är viktigt att komma ihåg att EU-direktivet är ett framsteg för Europas miljö.

Lagring av koldioxid är en kontroversiell metod, både dyr och ifrågasatt. Den gröna vägen framåt, som måste vara Ålands väg, är att göra sig fossilbränsleoberoende och att satsa på förnyelsebara energikällor.

Behandlingen av lagen brådskar, tidsfristen har redan gått ut. Från liberalernas sida omfattar vi lagförslaget.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Socialdemokraterna stöder lagförslaget om geologisk lagring av koldioxid. Avskiljning och permanent geologisk lagring av koldioxid är ett sätt att minska mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären och därmed bekämpar riskerna med klimatförändring.

Fru talman! Jag har, i likhet med ltl Eliasson, googlat. Jag tänkte ungefär säga samma sak som ltl Eliasson så jag ska inte upprepa det som har sagts. Det öppnades faktiskt en ny underjordisk värld för mig. Det var väldigt informativt att gå in och titta på vad de geologisk lagring av koldioxid egentligen innebär.

Som tidigare talare har sagt så är det inte aktuellt för Ålands del med tanke på vår bergart. Det är ändå en intressant framtid som man möter när man läser om de här frågorna. Frågan om geologisk lagring av koldioxid är viktig för framtiden, framtida utsläppsrättigheter och miljön. Det finns också en möjlighet att skapa ett slutet kretslopp i energiproduktionen där det som ursprungligen utvunnits ur berggrunden i form av gas och olja, bildligt sagt, återgår till berggrunden.

Vår miljö lämpar sig inte för det här. I framtiden kommer det ändå att aktualiseras på olika sätt.

Jag är övertygad om att social- och miljöutskottet ganska enkelt kan anta detta lagförslag. Vi kommer att behandla det i brådskande ordning.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Första behandling

5        Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

 

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Remissen om lagförslaget "Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen" debatterades strax före lagtingets sommaruppehåll och lag- och kulturutskottet behandlande lagförslaget under försommaren.

Syftet med lagen är att samordna och anpassa finansförvaltningslagen och den nya lagtingsordningens kapitel om landskapets finanser.

Förslaget består av både ändringar i finansförvaltningslagen samt i lagtingsordningen. Meningen är att finansförvaltningslagen och hela lagtingsordningen ska träda i kraft den 1 januari 2013.

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med en mindre ändring av 7 § i finansförvaltningslagen. Utskottet omfattar de föreslagna ändringarna förutom i fråga om 7 §. Enligt landskapsregeringens förslag kan ett anslag för täckande av ett underskott upptas i budgeten om landskapsbokslutet visar ett ackumulerat underskott vid finansårets utgång. Enligt vad utskottet fått erfara är avsikten inte att frångå principen om att budgeten ska vara i balans varför utskottet föreslår att ordet kan ska bytas till ordet ska.

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med nämnda ändring i 7 §.

Talman! Så långt ett enigt utskott. Det finns en reservation till betänkandet, gemensam för liberalerna och Ålands Framtid. Som en av reservanterna önskar jag även redogöra för den.

Landskapsregeringen vill stryka 11 § i finansförvaltningslagen med motiveringen att paragrafen ersätts med 53 § i lagtingsordningen.

11 § och dess detaljmotivering anger att målsättningar ska anges i budgeten. I varje kapitel ska ingå en motivering som bland annat kan innehålla målsättningar för verksamheten. Målsättningarna ska dels gälla för finansåret och dels vara mer långsiktiga. Vidare anges att det i budgeten även ska ingå en allmän motivering som innehåller de politiska visionerna som anknyter till finansåret.

53 § i lagtingsordningen är mycket mera knapphändig. Den anger rätt och slätt att i landskapsbudgeten ingår de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna. Vidare anges ändamålen för anslagen och övriga budgetmotiveringar.

Reservanterna stöder och välkomnar en modernisering och utveckling av landskapets budgetering, men innan det är gjort minskar lagtingets och ålänningarnas insyn och därmed demokratin.

Vi anser att andra, tredje och fjärde momentet i finansförvaltningslagens 11 § bör kvarstå.

Slutligen, talman, börjar man skönja ett inte speciellt smickrande mönster.
I tilläggsbudgeten i våras aviserade landskapsregeringen att man avser att inrättade och indragande av enskilda tjänster eller arbetsavtalsförhållanden inte längre ska underställas lagtinget. Den nya regimen var föremål för en omröstning som oppositionen förlorade. Det var dock inte bara oppositionen som ställde sig frågande även fackföreningarna var mycket skeptiska. Ökad delaktighet och transparens måste vi sträva efter som politiker.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Samordningen av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen handlar dels om att undvika dubbleringar i lagstiftningen och dels om att utveckla budgeteringen som ett instrument. Det ger landskapsregeringen den friheten. Jag stöder utskottets betänkande.

 Jag kan inte undgå att förundra mig lite över att oppositionen vill ha både hängsle och bälte på 11 §. Om man tittar närmare på det som ska vara kvar så har jag till exempel svårt att föreställa mig formuleringen som oppositionen vill ha kvar: ” I budgeten ska även ingå en allmän motivering som innehåller de politiska visioner som anknyter till finansåret.” Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon politiker inte skulle presentera sina politiska visioner i samband med budgeten. Det ligger i sakens natur. ”Det kan bland annat innehålla målsättningar för verksamheter.” Ja, man kan sätta in målsättningar för verksamheter även fortsättningsvis.

Jag och majoritetsblocket stöder utskottets betänkande. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Om ltl Valve menar att regeringens målsättning är att ange sina målsättningar i budgeten, både långsiktiga och kortsiktiga, varför är det då ett problem att det står kvar i lagen att man ska göra det?

Wille Valve, replik

Jag ser det inte som ett problem. Att målsättningarna ska finnas med finns upptaget i lagtingsordningens artikel 53, 1 mom.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vår reservation gå ut på att det i lag ska finnas med kortsiktiga och långsiktiga motiveringar och målsättningar när man gör budgetarbete. Vi tycker att det är viktigt för att man ska förstå budgeten och dess syfte. Därför har vi föreslagit att man ska ha det kvar. Det är egentligen en ganska enkel och ofarlig grej. Vi från oppositionens sida har svårt att förstå varför man nu nödvändigtvis behöver ta bort det här, speciellt om vi dessutom är överens om att det här ska göras i fortsättningen och är nödvändigt?

Wille Valve, replik

Det får stå för ltl Jonsson. Såvitt jag har förstått så handlar det här om att ge landskapsregeringen en frihet för att reformera budgeteringsarbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Men det är nog kanske ett litet konstigt sätt att se på saken. Man tycker att makt är rätt och man ska inte delge lagtinget fullödiga uppgifter. Majoritetspartierna har förstås en helt annan access och tillgång till uppgifter. Det handlar också om att det kanske finns ålänningar som läser budgeten. I lagtingsordningen står det ingenting om allmänna motiveringar. Från oppositionens sida uppfattar vi detta som maktspråk.

Wille Valve, replik

Jag har väldigt svårt att förena mig med oppositionens färgstarka språk om att makt är rätt och att vi ägnar oss att nedmontera demokratin i arbetet med att samordna finansförvaltningslagen och lagtingsordningen där vi stryker dubbleringar och dubbla formuleringar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är fullständigt uppenbart att man tycker att det är onödigt. Vi hade bra höranden, det var väldigt klargörande från landskapsregeringens sida. Jag uppfattade heller inte som att det skulle ha varit någon stor sak att 2 mom., 3 mom. och 4 mom. faktiskt skulle ha stått kvar i 11 § tills landskapsregeringen har reformerat budgeten.

Wille Valve, replik

Jag delar ltl Sjögrens uppfattning om att vi hade bra höranden. Vi hade samförstånd i artikel 7 och hur vi skulle arbeta med den. Men här har vi en annan linje.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Man kan inte låta bli att förundra sig över hur vissa partier tycker en sak när man är i opposition och en helt annan sak när man är i majoritet. Det var en liten bisak.

Jag glömde tidigare att säga att vi för frågan till omröstning.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Igen måste jag berätta att jag är gammal redovisningsekonom. Jag förvånas lite över den här debatten, den är för mig närmast obegriplig. Det blir någon slags pseudodebatt om en liten detalj, om en liten formulering, helt i onödan.

Det viktigaste när det gäller landskapets budget är att budgetsystemet moderniseras så att vi får en ärlig, korrekt och rättvisande budgetering som sedan kan läsas mot boksluten och verksamhetsberättelserna. Det har vi inte idag. Vi har många gånger beklagat det från lagtingets sida att vi inte har det. Hela reformarbetet måste koncentrera sig på det. I regeringens handlingsprogram finns angivet när man avser att få detta genomfört.

De lagstiftningsprocesser vi har haft i handledning av den här planen för framtiden har tagit sikte på ett sådant mål. Vi har en relativt liten förvaltning och därför tar det längre tid, än vad vi politiker ofta vill, att få den här typen av nödvändiga reformer genomförda.

Om ett bevarande av 11 § i finansförvaltningslagen skulle förbättra den processen så är det dags att komma fram med de motiveringarna nu. Jag kan inte se det.

I 53 § i den nya lagtingsordningen anges väldigt tydligt de övergripande målsättningarna som vi ställer från lagtingets sida. Med gällande lagstiftning har jag varit med om att sittande landskapsregeringar har gjort förändringar i budgeten som vi här i lagtinget inte har tyckt om. Då har vi skrivit i finansutskottets betänkande hur vi vill ha det och till nästa år har det varit korrigerat i allmänhet. Så var det med bilaga 5 budgeten, förteckningen över befintliga tjänster. Sedan gjorde den förra landskapsregeringen en ganska stor förändring som heller inte stred mot lagstiftningen. Man tog bort beskrivningen över personalstaten under de olika enheterna. Flera här i lagtinget var upprörda över detta, men det är fritt fram i lagtinget att i finansutskottets betänkande eller i samband med behandlingen av budgeten säga hur man vill ha det när det gäller den typen av detaljer.

Förutom detta är den här reservationen lite motsägelsefull. Man skriver i andra stycket; ”detaljmotiveringen till 11 § i finansförvaltningslagen anger att målsättningen ska anges i budgeten. Närmare bestämmelser om budgetering har saknats vilket lett till en ostrukturerad tillämpning.” Och ändå vill man ha det formulerat ungefär på samma sätt som det har varit tidigare fast det har visat sig att inte fungera. Nej, när det gäller budgeten så finns den översiktliga målsättningen nu i lagtingsordningen. Den förändring som är på gång, som finns i regeringsprogrammet, är den viktiga. Det här är närmast tekniska förändringar som det inte finns orsak att blåsa till politisk strid om.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar vtm Janssons syn att processen är det viktigaste. Jag tycker man ska skilja de här sakerna från varandra inledningsvis när vi nu främst diskuterar om 11 § ska finnas kvar eller inte.

Vtm Jansson frågade efter motiveringar till att ha kvar 11 § och han läste precis just upp dem: ”Närmare bestämmelser om budgetering har saknats vilket lett till en ostrukturerad tillämpning”. Vi från Ålands Framtids sida tycker att det är dumt att ta bort 11 § som faktiskt specificerar att alla ska ha särskilda målsättningar som gäller för finansåret och övergripande målsättningar som gäller i ett längre perspektiv. Den här specificeringen tar man nu bort. Då förstärker man den process som beskrivs; närmare bestämmelser om budgetering har saknats vilket lett till en ostrukturerad tillämpning”. Det är ju precis det som vi inte vill ha.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vet inte om ltl Jonsson har läst 53 § lagtingsordningen. Där anges; ”ändamålen för anslaget och övriga budgetmotiveringar skall finnas med i budgeten”. Det enda som jag har funnit vara en brist när man tar bort 11 § idag är formuleringen; ”vara mera långsiktiga, övergripande målsättningar ”.

Den landskapsregering som kommer hit med en budget som inte tittar framåt ett antal år, som inte har en allmän motivering och som inte är uppställd med det som är det viktiga för lagtinget, den landskapsregeringen tror jag blir väldigt kortlivad.

Skulle vi behöva reglera allting som behöver stå i budgeten i lag så skulle vi behöva ha en väldigt detaljerad lag.

Talmannen

Tiden är ute!   

Ltl Axel Jonsson, replik

Man hör ju på debatten att i sak är vi överens. Landskapsregeringen ska komma med sina långsiktiga motiveringar, såväl som kortsiktiga. Därför har vi från oppositionens sida svårt att förstå varför man inte skulle kunna skriva detta i lag. Varför måste man ta bort det här om man ändå tänker tillämpa det? Det känns märkligt. Om man tänker 20 år framåt, så finns det inte samma behov? Eller vad är orsaken till att det ska bort om man ändå tänker göra det? Det är ju ett förtydligande i lagen för hur den ska tillämpas. Det bidrar snarare än är till nackdel.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Trots att jag tycker att en sådan här debatt är helt onödig med tanke på den formulering vi har i 53 § i lagtingsordningen så vill jag ändå peka på vad som står i 11 § 4 mom. som ni föreslår att ska vara kvar. ”Närmare bestämmelser om innehållet i motiveringarna till budgeten utfärdas genom landskapsförordning.” Lagtinget ger fullmakt in blanco åt landskapsregeringen att göra precis hur de vill i en landskapsförordning, i ett vanligt landskapsregeringsbeslut. Vad är det för styrning från lagtingets sida? Naturligtvis ingen alls! För mig är det viktiga vad vi skriver i lagtingsordningen när det gäller vad det står för övrigt i finansförvaltningslagen och vad vi sedan anger vid behandlingen av den årliga budgeten härifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är alldeles glasklart att vi tycker olika i den här frågan. Jag uppfattar att detta inte är någon stor fråga. Det handlar också om generositet gentemot oppositionen, vilket jag upplevde under utskottsbehandlingen att inte fanns.

Det finns ett stort allmänt intresse för lagtingets budget, det visar inte minst hur media rapporterar. Det här handlar om att det skulle kunna ha stått kvar tills man har gjort reformeringen av budgeten helt färdig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 54 och 57 §§ lagtingsordningen för Åland  för godkännande.

Talmannen påminner om att lagen antas med kvalificerad majoritet enligt 64 § lagtingsordningen. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning paragraf för paragraf.

Föreläggs 5 §. Godkänt.

Föreläggs 6 §. Godkänt.

Föreläggs 7 §. Godkänt.

Föreläggs 10 §. Godkänt.

Föreläggs 12 §. Godkänt.

Föreläggs 20 §. Godkänt.

Föreläggs 21 §. Godkänt.

Föreläggs 24 §. Godkänt.

Föreläggs 25 §. Godkänt.

Föreläggs lagens ingress. Begärs ordet?

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag föreslår att ingressen får den lydelse den har i reservationen.

Ltl Axel Jonsson

Talman! Jag ber att få understöda ltl Sjögrens förslag.

Talmannen

Under detaljbehandlingen har ltl Sjögren, understödd av ltl Jonsson, föreslagit att ingressen får den lydelse som framgår av reservationen. ”Att första stycket i ingressen i landskapslagen om landskapets finansförvaltning får följande lydelse: I enlighet med lagtingets beslut upphävs 4 § och 11 § 1 mom., 14 § 1 mom. och 15 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning. Detta kallas ltl Sjögrens förslag.  Är redogörelsen riktig? Den är riktig. Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som röstar för utskottets förslag röstar ja, den som röstar för ltl Katrin Sjögrens ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottet förslag.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

6        Främjande av turismen vid Jan-Karlsgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 9/2011-2012)

Ärendet avförs.

Remiss

7        Ändring av lagen om åländsk hembygdsrätt

Vtm Viveka Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 8/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna förelägger en åtgärdsmotion för lagtinget. Vi hoppas att det ska bli en mycket intressant diskussion kring det. Det är en väldigt viktig fråga. Det handlar till en viss del om nytänkande kontra konservativt tänkande.

Det har funnits en politisk enighet i det parlamentariska betänkandet, som utarbetades under den förra mandatperioden, om att det finns ett problem i att man som studerande redan efter fem år förlorar sin hembygdsrätt. Det fanns det en politisk enighet om. Man tyckte att de ungdomar som studerar och som måste skriva sig på annan ort av olika orsaker inte skulle förlora sin hembygdsrätt redan efter fem år.

Det här är egentligen en väldigt viktig princip. Ålänningar som far ut i världen för att förkovra sig tappar efter ganska några år sin hembygdsrätt, sitt medborgarskap, med rätten att kunna påverka det samhället som man fortfarande ändå har en fot kvar i och som man många gånger också avser att återvända till. Man har inte någon möjlighet att delta i val och man tappar så småningom även möjligheten att skaffa sig en tomt för en sommarstuga om det inte är på planerat område osv. Allt detta känner vi väl igen.

Det har visat sig att det har uppstått situationer där personer som studerar, kanske och för att man har bostad eller behöver bankkonto så måste man skriva sig på annan ort. Då har man plötsligt fått en kallelse till inställelsetid till den finska militären. Det här är en situation som vi måste sätta stopp för, så kan vi inte ha det, vilket alla tycker när det gäller de studerande.

Under den förra mandatperioden gjorde vi ett politiskt försök att hitta en lösning på det här. Vi inriktade oss först enbart på de studerande som grupp. Men det visade sig att vi behöver göra en ändring i lagen. Man kan inte bara gå in i och ändra i praxis. Det behövs en lagstiftningsåtgärd. Det visade sig även att det blev administrativt krångligt. Man behövde upprätta särskilda system. De studerande måste bevisa att de studerar. Hur skulle man bevisa det? Då blev det avgränsningsproblem. Vem är studerande? När räknas man till studerande? Är det när man studerar på heltid, jobbar deltid, när man studerar deltid, jobbar heltid osv? Vad händer när man praktiserar, hur räknas den tiden in i studierna? Om en student eller en lärling föder ett barn, vad händer då? Dessutom finns det en problematik i likabehandlingsprincipen. Man kan förkovra sig på sätt som påminner om studier.

Vi i liberalerna ställde oss dessutom frågan, eftersom den här problembilden fanns, varför inte förlänga tiden för behållandet av hembygdsrätten för alla som flyttar bort för att förkovra sig. Man kunde få några år till på sig att studera, jobba, praktisera eller jobba som lärling. Då skulle man ha en lite längre tid på sig för att kunna återvända hem. Det här är en väldigt viktig signal till unga personer. Vi vill gärna att ungdomar far ut i världen, bygger upp sin kompetens och kommer hem igen. 

Det här förslaget skulle ganska enkelt lösa den här problematiken med likabehandling, det skulle lösa avgränsningsfrågorna kring olika studier och det behövs inte någon särskild administration.

Vi kommer också att behöva bygga upp ett register så att den som förlorar sin hembygdsrätt får veta det innan man förlorar den, så att inte det första tecknet på att man har blivit av med sin hembygdsrätt är att militären knackar på. Så kan det förstås inte vara. Det har pratats om det här registret. Det handlar om en administrativ åtgärd och framförallt en ekonomisk satsning på de administrativa åtgärderna.

Liberalerna förde fram den här tanken i den förra regeringen. Vi diskuterade också med alla partier här i lagtinget. Vi fick möta väldigt mycket frågetecken, man är rädd för det här. Det är lite svårt att förstå. Vari ligger faran mot självstyrelsen att studerande ungdomar får åtta år på sig att leva på annan ort innan man tappar hembygdsrätten? Vi förstår inte den faran. Därför ska det bli väldigt intressant nu när alla andra partier berättar vari den faran ligger.

Det har till och med sagts i debatten från centern att man inte kan ge detta till kreti och pleti och det tycker jag är ett synnerligen konstigt uttryckssätt. När det handlar om och ålänningar som har hembygdsrätt, är det kreti och pleti bara för att man skulle få tre år till på sig att behålla hembygdsrätten? Det är lite svårt att förstå, men vad som menas med det får centerns ordförande förklara.

För vår del är åländska ungdomar, som har hembygdsrätt och får behålla hembygdsrätten, definitivt inte kreti och pleti.

Man kan också notera att det har varit lite debatt om det här. Det finns en ganska stor folklig uppslutning kring att förlänga den här tiden.

Jag hoppas verkligen att vi i den fortsatta debatten ska kunna hitta vägar fram till varandra mellan partierna och hitta en lösning för det här. Jag hoppas att man faktiskt har mognat i de andra partierna och är beredda att komma med på liberalernas linje.

Jag vill igen ställa frågan; vad är det för rädsla som finns, vad är faran? Vi i liberalerna förstår inte det. Tack, talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag ska i ett anförande senare redogöra för moderaternas kända uppfattning i den här frågan.

Jag studsade till i början av vtm Erikssons anförande när hon sade att man mister sin hembygdsrätt och sitt åländska medborgarskap. Det är så allvarligt när politiker uttrycker sig slarvigt om medborgarskap, att detta skulle vara någon form av medborgarskap. Det är det inte! Vi har finskt medborgarskap, svenskt medborgarskap eller medborgarskap i något annat land. Sedan har vi en hembygdsrätt som är ett samlingsnamn på tre rättigheter i landskapet. Var slarvar man så här med uttryckssättet?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Detta med medborgarskap ska vicetalmannen läsa med väldigt mycket citattecken, för det var så som jag menade. Det används lite slarvigt i folkmun, att det är som en form av åländskt medborgarskap. Men det var inte detta som jag avsåg, det var med citattecken.

Vtm Roger Jansson, replik

Jag tackar för den preciseringen. Det blev slående om man säger att man tar bort folks medborgarskap. Det är inte frågan om det. Det är tre rättigheter som är anpassade i historien för dem som lever och bor här ute på de här öarna. Det har ingenting med medborgarskap att göra.

Sedan sade vicetalmannen att liberalernas förslag är att studerande skulle få åtta år och frågade varför vi inte kunde gå med på det. Vi har gemensamt i kommittén föreslagit att de studerande skulle få tio år. Vi vill ge de studerande två år längre än vad liberalerna vill. Kan vi kritiseras för det? Knappast!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Om vicetalmannen hörde väldigt noga på mig, som jag förutsätter att han gjorde, så sade jag att vi ville utöka tiden för hembygdsrätten till att också gälla alla andra ålänningar. Därför det här kompromissförslaget att man då inte skulle sträcka det till tio år utan man skulle välja åtta år istället. Jag tror att liberalerna är helt beredda på att diskutera tio år också. Det var ett förslag till en kompromiss eftersom vi vill utvidga det till att gälla alla ålänningar och särskilt handlar det om unga personer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Centergruppen har bestämt sig för att den liberala motionen ska behandlas i positiv anda. Jag tycker att det är synd att vicetalmannen väljer ett lite raljerande angreppssätt här i presentationen. Det bådar inte gott inför utskottsbehandlingen där jag ska få nöjet att delta.

I centerns gruppanförande kommer jag att ta upp vår principiella hållning. Jag vill fråga vicetalmannen: Om vi skulle omfatta liberalernas förslag, kommer det här att betyda att vi går in för detta för evigt? Är det här enligt ”standstill-principen” eller vad är liberalernas analys av den här frågan? Gäller den här förändringen för evigt, visserligen så länge EU finns?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För att jag upprepar vad centerns ordförande har sagt i massmedia så hoppas jag att det inte ska hindra centern från att välja en klok linje i själva frågan. Jag kunde inte hålla mig ifrån att ändå lyfta upp det. Jag tycker att det är så graverande när ett partis ordförande uttrycker sig som så att de som eventuellt kunde få längre tid på sig att vara utanför landskapet kallas för kreti och pleti. Jag vänder mig emot det uttrycket. Det var detta som jag verkligen ville påstå. Jag hoppas ändå att centern, trots det, verkligen ska titta på saken och fundera en gång till.

När det gäller för evigt, vi ser inte några problem med att man kan vara utanför Åland i åtta år, oberoende av vad man gör.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag skulle vilja rekommendera att vicetalmannen håller sig till sak och inte framför andrahandsuppgifter i parlamentet. Vi kan debattera olika påståenden privat om vicetalmannen så önskar. Det är själva sakfrågan som centern bryr sig om. Vad jag avsåg när vicetalmannen raljerande var att man beskyllde oss för att vara konservativa bara för att vi ifrågasätter liberalernas förslag. Varför skulle vi vara konservativa för att vi månar om att självstyrelsens grundvalar mår bra, särskilt när vi pratar om ett rättsbegrepp som faller tillbaka till lösningen för över 90 år sedan i Genève. Vicetalmannen får lite förklara varför man raljerade om att vi skulle vara stockkonservativa bara för att vi vill vara säkra på att de beslut som lagtinget tar faktiskt är hållbara.

Jag får väl ta vicetalmannens tal om standstill som att ni inte har analyserat den frågeställningen.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi ser inte några problem med standstill. Vi tycker att det är rimligt att man kan bo utanför landskapet i åtta år, även i framtiden.

Jag har inte anklagat någon för att vara stockkonservativ. Jag vill hävda att vi också måste kunna titta på beståndsdelarna i vår självstyrelsegrund och fundera hur vi anpassar dem till nya tiders krav. Jag vill hävda att det finns ett nytänkande och titta med nya ögon i kontrast till ett konservativt tänkande. Jag har aldrig pratat om att någon är stockkonservativ.

Sedan vill jag nog understryka att liberalerna månar likaväl som centern om att självstyrelsen ska må bra. Det är just därför som vi vill att vi inom självstyrelsen, inom vårt system, också hela tiden ska ligga på vågens framkant och se till att det som medborgarna frågar efter, inom rimliga gränser, ska vi kunna bjuda på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vtm Eriksson använde ordet konservativ som något slags skällsord i det här sammanhanget. Det är tydligen menat till oss som fortsätter att söka andra lösningar som den förra regeringen misslyckades med att hitta. Det tycker jag är ganska intressant. När man sitter i opposition så är det konservativt att föra fram ett förslag, men när man sitter i maktställning och hade majoritet att föra fram det då gör man det inte. Det är inte ett gott sätt att föra politik på om man även vill försöka hitta en lösning framåt.

När det gäller själva anförandet så skulle det vara intressant att veta hur djupt man egentligen gick in och granskade de här avgränsningsproblemen. Var låg problemen? Hur kommer det sig att man kan avskilja vem som är studerande när det gäller studiestödssystemet? Hur kommer det sig att man kan avgränsa vem som är studerande när det gäller statistiken kring arbetslöshet? Man har bara inte grävt tillräckligt djupt, viljan fanns tydligen inte, tror jag.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu börjar det nog bli dags för regeringen att inte varje gång dra fram att ”ni misslyckades och ni misslyckades ”. Vi vill börja se att nuvarande regering lyckas och börjar presentera konkreta förslag. Vi ser med spänning fram mot konkretisering också av den här frågan.

Faktum var att det här förslaget misslyckades därför att vi försökte få med partierna här i lagtinget. Minister Ehn var också inblandad i den diskussionen och ville inte ha den här ändringen. Eftersom bl.a. inte moderaternas ordförande såg den här möjligheten så kunde inte liberalerna få igenom det. Men vi är väldigt envisa, vi fortsätter föra den här frågan.

Talmannen

Tiden är ute!  

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Man kan fundera på hur långt den här envisheten sträcker sig. Sträcker den sig till en lösning eller försöker man hitta så många lösningar som möjligt?

I min förra replik ställde jag frågan om avgränsningsproblematiken. Jag upprepar; på vilket sätt är det så svårt att avgränsa vem som är studerande? I annan lagstiftning har vi gått in och avgränsat det. Kraften att faktiskt försöka fundera kring de här sakerna var inte tillräckligt stark under den förra perioden.

De övriga problemen, som de studerande upplever, att man får ett brev hem från det militära när man har tappat hembygdsrätten, så det hade väl kunnat lösas under den förra perioden utan större problem. Att försöka skylla på varandra, det är inte vi som började den diskussionen vtm Eriksson. Det var vtm Eriksson som i sitt anförande förde fram att liberalerna hade haft idéer om hur det här skulle göras men inte fått stöd. Jag försökte visa på att det finns vägar att gå. Varför hoppar man inte på det tåget eller är det bara en väg som gäller?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Om det är så lätt som utbildningsministern påstår att hitta de här avgränsningarna då ser jag fram emot att få en beskrivning och en konkretisering av det. Man kommer alltid att stöta på likabehandlingsprincipen och man kommer att stöta på administrativa extra kostnader som det innebär att varenda studerande ska bevisa att de studerar. Om landskapsregeringen har hittat bra lösningar på den här frågan så välkomnar jag det. Men trots, förutom att de studerande får flera år på sig, så tycker också liberalerna att andra ungdomar ska kunna ha den här möjligheten. Vi vill att unga människor far ut i världen, förkovrar sig, bygger upp sin kompetens och sedan återvänder. Vi vill välkomna unga personer tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att vicetalmannen för ett bra resonemang. Mycket av det här kan man omfatta.

Jag skulle gärna vilja ha några förtydliganden. Varför åtta år? Varför inte tio år? Hur har ni resonerat?

Jag förstår inte vad komplicerade gränsdragningar för studerande betyder? Jag skulle gärna vilja ett förtydligande.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Åtta år istället för tio år berodde på att vi ville utöka den här gruppen och inte bara rikta oss till studerande. Därför föreslog vi det här som en kompromiss. Det är lättare att godta att alla kan få åtta år. Inom åtta år har man alla möjligheter att genomgå sin utbildning, bli färdig, och till och med hinna göra annat innan man tappar hembygdsrätten. Vi har bedömt att åtta år är en rimlig tid.

När det gäller komplicerade gränsdragningar så finns det väldigt många olika slags studerande. Studerande som jobbar delvis, jobbar ibland ganska mycket, studerar bara lite, studerar på distans och man kan vara moderskapsledig och då kan man inte kopplas till studiestödssystemet. Det finns massa frågeställningar som man måste analysera och då måste man göra alla de här avgränsningarna. Då blir det väldigt mycket administrativa krångligheter kring det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack så mycket, talman! Jag tänker ännu på pojkarna som flyttar till fastlandet och sedan blir inkallade till militärtjänst, man är ännu i fara ganska länge också efter åtta år. Om man förlänger sina studier till tio år och inte bara studerar utan kanske tar ett jobb emellan men ändå har kontakten tillbaka till Åland, så kan man ändå bli inkallad. Jag vet inte hur många år det är men det är långt in på 20 år som man ännu blir inkallad till armén.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är en intressant argumentation som ltl Kemetter för. Det visar ju på att socialdemokraterna gärna också skulle diskutera det här och också kunde sträcka sig till tio år för alla, att man kan få vara utanför landskapet i tio år innan man förlorar sin hembygdsrätt. Jag tro säkert också att liberalerna kan diskutera det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill inleda med en tillbakablick i ärendets behandling. Lagen om hembygdsrätt från 1953, åtminstone de senaste tio åren har jag tittat tillbaka på hur många initiativ i lagtinget som har lyfts i den här frågan. Det är 14 stycken. Jag hade själv en motion för mer än sex år sedan där jag ville inkludera de studerande i dem som anses vara bosatta på Åland.

Min partikollega Fredrik Karlström hade en enkel fråga i september i fjol i samband med valet. Man frågade efter hur många som kan anses vara utanför hembygdsrättsregistret, sådana som inte har hembygdsrätten men som borde ha det. Dåvarande kansliminister svarade på den enkla frågan att det fanns två personer. I sommar har vi haft en högskolepraktikant som har arbetat med den här frågan. Vi tyckte från regeringens sida att det var väsentligt att veta det. Under sommaren har vi fått 297 nya ålänningar. Det var så många som stod utanför registret. De var mantalsskrivna på Åland men hade inte hembygdsrätt. Det var alltså betydligt fler än två personer, 295 flera än vad kansliministerns svarade på frågan i fjol.

Vi har dokument från maj 2010 från lagberedningschefen, från juni 2011 från rättschefen och självstyrelsepolitiska nämnden har hanterat den här frågan. Jag har själv suttit med i självstyrelsepolitiska nämnden under den förra mandatperioden och där behandlade vi det ett flertal gånger. Det finns ett PM från förra mandatperioden som skrevs den 19 augusti. Sist men inte minst finns den parlamentariska kommitténs betänkande från april 2009. Där var man överens, märkväl alla partier var överens om att man skulle hitta en lösning för studerande, att inkludera dem att tillhöra den åländska befolkningen.

Tanken 1952 var att de studerande hörde till den åländska befolkningen. De studerande var inkluderade när lagen stiftades. Så har jag uppfattat att vi vill fortsätta. De studerande ska vara ålänningar och tillhöra den åländska befolkningen. Jag tycker att det är roligt att de studerande själva också anser det. För våra ungdomar är det här en viktig fråga. Det är inte bara vi i lagtinget som tycker det.

År 1952 beskriver en del av Ålands konstitution vem som är ålänning och vem som inte är det.

 Vi har alltså ett administrativt bekymmer när det gäller de studerande eftersom man idag skriver sig utanför Åland och hembygdsrättsklockan börjar ticka ner. Hur ska vi komma fram till det här?

Jag och den sittande regeringen har uppfattat att det man skrev 2009 i den parlamentariska kommitténs betänkande fortfarande är rättesnöret som vi ska följa. Vi ska söka en lösning för de studerande.

Jag har upplevt att det inte finns någon majoritet för det som man säger i den här motionen. Jag säger att det är bra att man lyfter den här frågan. Jag ska försöka svara på hur vi gör i den här frågan och vad vi arbetar med.

Målsättningen är att hitta en lösning för de studerande. Jag har tittat på vem som anses vara ”stadigvarande”. Man kan läsa i nuvarande lagen om hembygdsrätt från 1993 i 4 §: ”Den förlorar sin hembygdsrätt som under fem år varit stadigvarande bosatt utanför landskapet”.  Ungdomarna som är bosatta utanför landskapet fem år tappar hembygdsrätten. Men stadigvarande, kan man anses vara stadigvarande om man bor utanför Åland för studier? Ja, tyckte jag, visst kan man vara det. Man får ju en medborgarlön på ett sätt. Man åtnjuter skattemedel från Åland i form av studieförmån. Kan det finnas någonting där som man kan gå vidare med? Det gäller att definiera stadigvarande. 

Då tittar vi på 2 § i studiestödslagen: ”Med stadigvarande bosättningsort avses den ort där en studiesökande under minst 185 dagar varje år bor till följd av personlig och yrkesmässiga anknytning. Den som har personlig och yrkesmässig anknytning till två eller flera orter anses ha stadigvarande bosättning på den ort dit den denne regelbundet återvänder och anses ha störst personlig anknytning till. Den stadigvarande bosättningsorten ändras inte för den som bor på annan ort huvudsakligen på grund av studier. Det här ser jag som en framkomlig väg. Vi ska definiera stadigvarande, det finns en definition på det redan i studiestödslagen. Det finns inte en definition i hembygdsrättslagen, men det ska vi göra. Vi kan redan börja tillämpa det. Man har gjort det i många andra landskapsregeringar före den här. Om man ändå avser att lagstifta på det här området så kan man börja tillämpa det på förhand. Man har tänkt att man ska göra det här.

Jag har uppfattat att vi är överens om att hitta en framkomlig väg. Den här vägen har vi hittat.

Det finns ett studiestödsregister på vem som får studiestöd. Det registret ligger också som grund för pension. Det här registret duger åt staten. Hembygdsrätten har vi själva behörighet över, tycker vi inte att det registret skulle duga för oss också att använda för vilka vi anser vara stadigvarande enligt paragrafen i studiestödslagen

Det finns en framkomlig väg om vi vill. Den här landskapsregeringen vill att vi ska gå vidare på den här inslagna vägen. Jag har uppfattat att vi har varit överens om att hitta en lösning för de studerande.

Nu avser vi att tillsätta en arbetsgrupp för genomförande av den parlamentariska kommitténs betänkande. Vi behöver inte utreda den saken mera. Lagberedningen har fått i uppdrag att ta fram lagberedning i enlighet med de här tankarna för att lösa det för de studerande så att stadigvarande bosatt även innefattar studerande som lyfter studiestöd från landskapsregeringen. 

Ytterligare finns det problem inom hembygdsrättslagen. Vi behöver inrätta ett hembygdsrättsregister. Vi har inte det idag. Vi har det men inte i lagstiftningen. Kanske det också skulle förenkla administrationen att ha ett sådant register. Som jag sade tidigare fanns det mitt i allt i sommar 297 nya ålänningar som hade fått hembygdsrätt. Då har vi en lagstiftning på det området.

Det ska också finnas en möjlighet att få ett automatiskt besked om att hembygdsrätten upphör om det är någon som på något sätt har fallit utanför studiestödslagens tolkning av stadigvarande. Man får ett besked hem att man kommer att tappa sin hembygdsrätt efter ett halvt år och då har man också själv en möjlighet att säga ”stopp och belägg, jag har varit studerande”. Om man inte har lyft studieförmån har den enskilda också ett ansvar i det här sammanhanget att berätta det. Då ska vi naturligtvis vara så generösa att vi inkluderar de flesta som vi bara kan och inte exkludera någon från att vara ålänning om man så önskar.

Jag sade inledningsvis att jag för över sex och halvt år sedan lämnade in en motion där jag avsåg att landskapsregering, med nuvarande talman Britt Lundberg, skulle hitta en lösning. Man hittade inte en lösning på över sex år. Vi har möjlighet att hitta lösningen på det här sättet. Jag hoppas att vi ska göra det och att vi kan göra det tillsammans. Jag hoppas att ni kan lita på att jag då var i opposition och nu har en möjlighet som minister att åtgärda det. Jag hoppas att ni ska känna att den här saken är i goda händer och att ni ska känna er trygga med att jag arbetar med den här frågan. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det låter bra om det kommer en lösning för de studerande.

Liberalernas motion går faktiskt ett steg vidare. Det finns ju också unga ålänningar i dagsläget som utbildar sig på hemmaplan t.ex. inom vårdyrket och sedan vill man gärna vidga sina vyer och jobba utomlands ett tag. Även den gruppen av unga människor skulle vara viktig att nå. Det är just en del i liberalernas tankegångar när det gäller hembygdsrätten.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Det är en ny fråga som har väckts om hur länge man ska ha hembygdsrätten när man har flyttat utanför Åland. Enligt dagens hembygdsrätt från 1953, som bygger upp den åländska konstitutionen, så är det fem år. Jag har inte upplevt att någon, förutom liberalerna, har haft en vilja att ändra det. Däremot har vi haft en vilja att hitta en lösning för de studerande och det försöker vi nu göra på det här sättet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det ju förstås. Majoriteten bestämmer. Liberalerna vill visa på ett generösare system och ett välkomnande system. Vi vet också att vi är i behov av arbetskraft och inflyttning. Det här skulle vara en alldeles tydlig och glasklar signal till de unga ålänningar, som inte bara är studerande utan även till dem som prövar sina yrkesvingar på andra platser runt om i världen, att de är hjärtligt och varmt välkomna hem igen.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag funderade när jag läste motionen från liberalerna vad syfte och målsättningen egentligen var eftersom man vet att det inte finns någon framkomlig väg. Men det är bra, jag vill se det positivt att man lyfter den här frågan. Under sommaren har vi också jobbat väldigt intensivt med den här frågan.

När det gäller dem som är födda och uppvuxna på Åland och som har haft hembygdsrätt så är de naturligtvis välkomna. Alla är välkomna att flytta till Åland. De som tidigare har haft hembygdsrätt kommer att få den tillbaka relativt snabbt när man flyttar. Det är bara att komma in med en ansökan. Jag skulle gärna vilja, om vi hade möjlighet, att ansökan också skulle vara kostnadsfri.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har fortfarande inte fått något svar. Jag förstår fortfarande inte rädslan för att utvidga hembygdsrätten med tre år för att på andra sätt förkovra sig utanför landskapet. Unga människor far utomlands för att praktisera, jobba och på olika sätt förkovrar sig. Varför skulle man ha en så stor rädsla för att utvidga den här möjligheten? Det har jag inte fått något svar på.

När det gäller de studerande så är det endast de som lyfter studiestödet som skulle vara berättigade till att få en längre tid. Då blir det väldigt intressant, för alla de som inte lyfter studiestöd faller då utanför minister Lindholms system. Eller hur ska man avgränsa det här när det gäller olika studenter?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det finns absolut ingen rädsla. Men det finns ingen vilja att ändra på konstitutionen.

Ung som gammal är välkomna att flytta tillbaka när som helst till Åland om det är så att man har bott utanför Åland i fem år. Oavsett hur gammal eller ung man var när man flyttade så får man hembygdsrätten tillbaka omedelbart.

Det finns ingen diskriminering om man inom samma grupp erhåller samma förmåner och det är avsikten med vårt förslag. Om man inte omedelbart eller automatiskt får den här möjligheten så har man också, i sann liberal anda, den möjligheten att man själv skriver ett brev. Man skriver att man har fått ett besked att man kommer att tappa sin hembygdsrätt om 1/2 år och att man vill upplysa landskapsregeringen om att man faktiskt har idkat studier men man har inte lyft studieförmåner från Åland. Givetvis ska man då också falla inom för samma grupp studerande.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var klara besked från ministern. Jag tackar för det. Man har ingen vilja att försöka hitta lösningar för unga personer som far ut i världen och som vi gärna vill att ska komma tillbaka, att vi skickar en signal till dem att det ska vara möjligt att stanna borta några flera år innan man förlorar sin hembygdsrätt. Den viljan finns inte hos ministern, det framgår alldeles tydligt.

Jag tror fortsättningsvis att det kommer att bli vissa problem att hitta de här avgränsningarna mellan olika studiegrupper om man bara ser till studiestödet.

Sedan sade ministern också att vi kan vara trygga, att det här arbetet är i trygga händer. Det kommer vi att vara sedan när vi i lagtinget ser detta konkretiserat. Vi hoppas att det ska gå fort. Som ministern beskriver det så verkar det ju väldigt enkelt.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det måste vara någon missuppfattning från liberalernas partiordförandes sida. Vi vill ge ytterligare två år längre för både ung och gammal, men särskilt för dem som studerar, att bo utanför Åland. Man bor fem år, man tappar inte sin hembygdsrätt medan man studerar. Man kanske t.o.m. studerar sex år, sedan börjar hembygdsrättsklockan ticka och så har man fem år på sig igen. Så det blir ännu längre än det som liberalerna föreslår i sin åtgärdsmotion.

Jag tycker nog att vi ska försöka förenas i den här tanken i stället för att blint stirra oss på den här motionen som inte kommer att få en majoritet bakom sig. Vi har varit eniga och jag hoppas att vi ska vara det fortsättningsvis för att hitta en lösning för de studerande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Ärade kollegor, centergruppen välkomnar förstås kansliminister Lindholms klarläggande av hur landskapsregeringen avser att hantera den här problematiken, som även centern i första hand anser att är inriktad på de som studerar utanför Åland och därmed har skrivit sig i annat land.

Som jag sade i de inledande replikskiftena så välkomnar centergruppen motionen som sådan. Vi är för vår del beredda att även i utskottsbehandlingen säga att detta är en motion som bör behandlas. För vi bör tillsammans klarlägga de ännu oklara frågeställningarna om hur och om de åländska studerandena påverkas på ett sätt idag som kräver förändringar.

När det gäller liberalernas motion så har kansliministern formulerat våra mycket liknande slutsatser. Även centergruppen har konstaterat att studiestödslagstiftningen talar om att den som är studerande och huvudsakligen borta för studier räknas fortfarande som ålänning på alla sätt, klockan har inte börjat ticka. Vi välkomnar det. En spontan reaktion när vi hörde kansliministern nyligen från denna talarstol är att med tanke på kravet på likabehandling till alla delar, enligt dagens juridiska system, så bör nog alla former av särbehandling av studeranden och personer i liknande situation finnas reglerat i lagstiftningen. Det är uttryckligen med tanke på jämställdhet, likställdhetskravet inför i lag. Vi får se vilka slutsatser lagberedningen kommer fram till.

Före jag hörde kansliministern hade jag nog personligen tänkt att det skulle krävas en ny parlamentarisk kommitté för att komma vidare i den här frågan, att i lugn och ro, inom ramen för en kommitté klarlägga alla frågeställningar. I och med att kansliministern skred till verket med en lagberedningsgrupp så får vi nöja oss med detta i det här skedet.

Vad som förvånar mig lite, när vi från centerns sida bekantade oss med det här ärendet, är att hembygdsrättslagstiftningen har tillkommit som en vanlig lag. Det skulle vara intressant att veta för dem som har minnesbild av detta, hur man har behandlat denna del av vår konstitution på ett sätt som för mig är lite förvånande, att man inte har krävt kvalificerad majoritet vid hembygdsrättslagens tillkomst. Det är ett rättsbegrepp som vtm Jansson var inne på, det är inget medborgarskap men det är rättsbegrepp som samlar in ålänningarnas särrättigheter. Om vi tänker på att det här rättsbegreppet har en återverkan, en mängd lagar, varav två är på grundlagsnivå så anser nog jag personligen att detta lagting bör hantera den typen av frågeställningar med kvalificerad majoritet.

Det är ju tragiskt om det är som liberalerna påstår att de åländska ungdomarna inte känner sig välkomna tillbaka till Åland för att de går miste om sin hembygdsrätt efter fem år. Det om något bör sporra oss alla att göra det som kansliministern säger, att titta på de studerandes situation och hur vi kan möta den.

Vi måste först av allt få ett system som är modernt, att den som är på väg att förlora sin hembygdsrätts faktiskt får en varning, ett meddelande, från kanslihuset att nu är man på väg att förlora hembygdsrätten. Det är ju lite sorgligt att samtidigt som vi pratar om digital agenda och en modern förvaltning som för hela vårt örike så har vi ett hembygdsrättsregister som faktiskt är sämre än bilbesiktningen när det gäller att meddela folk att nu det krävs det en åtgärd från din sida personligen för att du inte ska drabbas av någon form av påföljd. Jag hoppas att kansliministern verkligen påskyndar den delen. Det bör ju inte vara svårt att bygga in ett system som faktiskt fungerar i dessa tider.

Till sist, det liberala förslaget om att alla som lämnar Åland och som har hembygdsrätt ska sitta på den i åtta år. Med tanke på den mobilitet som både nya och gamla ålänningar uppvisar i dessa tider så talar vi om åtskilliga tusentals människor som snabbt skulle bli föremål för den nya kategorin av ålänningar i förskingringen. Man kan fråga sig hur vi skulle mäkta att klara upp det på ett rimligt sätt och hålla koll på det med tanke på att vi har svårt med dagens någorlunda avgränsade sfär av individer.

Jag hoppas att utskottsbehandlingen kommer igång. Vi vet att vi har begränsade utskottsresurser, av naturliga skäl. En gång för alla borde vi komma till skott med att hitta en samstämmighet för hur den här typen av frågeställningar ska hanteras. Jag tycker att det är direkt olyckligt om lagtinget i en sådan här grundläggande fråga skulle börja rösta om hur vi ska hantera ålänningarna för att de under en viss tid av sitt leverne vistas på annan ort. Tack, fru talman!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag delar ltl Harry Janssons syn till många delar. Vi har också diskuterat hur märkligt det blev att den här lagen inte ska tas och ändras med kvalificerad majoritet. Det är mycket märkligt, det ju ändå själva grunden till mycket annat.

Ledamoten tar upp detta med likabehandling och det är väldigt viktigt, vilket vi också har försökt påpeka. Man måste titta väldigt noga på likabehandling och även när det finns olika studiegrupper. Att bara ta studiestödet rakt av tror jag kan vara problematiskt.

Nu fick jag ett svar, det tackar jag för. Jag ställde frågan vilken faran var att utvidga för alla till åtta år. Då sade ltl Harry Jansson att det kan bli problem att hantera en så stor grupp. Det är ett argument som jag tar till mig och kan fundera lite vidare på. Jag tror inte det är något problem men det är i alla fall en förklaring varför man vänder sig emot det här.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är bra om jag kunde ge ett indirekt svar åt vicetalman vad gäller de problem som vi anser att det liberala förslaget föranleder. Om vi uppehåller oss till vicetalmannens frågeställning så håller jag med om det som har sagts från majoritetsblockets sida. Det finns ingen rädsla, men vi anser att grundbultarna i vårt system ska hanteras varsamt. Det är bl.a. därför som jag personligen i utskottsbehandlingen skulle välkomna att få höra lite sakkunniga runt den här problematiken. Hur man ser på att gå ifrån det som är en av grundpelarna? Femårstanken från början har vi har haft med oss 90 år tillbaka i tiden. Hela EU-lösningen grundar sig på att vi har hembygdsrätten enligt ett visst system. Standstill principen som jag inte fick svar på, är det faktiskt för evigt, att vi inte skulle kunna backa om vi skulle märka att det här blir ohanterligt?

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Givetvis ska våra grundbultar hanteras varsamt. Vi ser inte att en förlängning av tiden som man kan vistas på annan ort skulle vara att hantera ovarsamt med grundbultarna. Vi ser att också att självstyrelsen måste möta nya moderna tiders krav. Det är därför som vi prövar den här ändringen, vi kan inte se någon fara i den. Människor som har åländsk hembygdsrätt och får vara borta lite längre kan vi inte se att är ovarsamt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Personligen tycker jag att det är ett större problem att vi har en hembygdsrätt som exkluderar alla som inte har finskt medborgarskap. Det är ett mycket större demokratiproblem. Det är detta som vi borde fokusera intresse på. Vi har ett system som utesluter nya ålänningar. Med tanke på de många rättigheter som det här rättsbegreppet kännetecknas av så var det faktiskt från början tänkt att vara för dem på Åland bofasta personerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalernas åtgärdsmotion handlar mycket om att samhället sänder ut signaler till dem som testar sina vingar på andra håll. Som ltl Harry Jansson själv tar upp så är mobiliteten en helt annan än när man skrev lagstiftningen på 50-talet. Vi från liberalerna skulle verkligen önska, nu när vi har kommit förbi alla ömma tår, att vi har en konstruktiv diskussion, precis det som ltl Harry Jansson eftersträvar. Och att man kan ta till sig den här infallsvinkeln som liberalerna också påpekar nu, att det finns unga människor som kanske utbildar sig på Åland och sedan far och jobbar ett tag och att de också ska få del av signalerna att de är välkomna hem. Jag tror inte att de känner sig ovälkomna, men det skulle vara en tydlig signal att man vill att de ska komma hem igen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Då tror jag personligen att det bästa sättet att markera att de är välkomna är att vi har ett hembygdsrättsregister som meddelar alla studerande som är på väg att förlora sin hembygdsrätt, och även andra om vi utvecklar systemet ännu mer, att de bör skrida till handling. Jag tror inte att en person som är född på Åland och vuxit upp här med åländsk identitet ser att vi skulle vara fientligt inställda till den personen för att man har tappat sin hembygdsrätt, särskilt om vi kan vara tydliga med att det är smidigt att få hembygdsrätten tillbaka. Vi har haft fall där det har tagit högst två månader att få hembygdsrätten tillbaka. Det betyder verkligen att man vill välkomna dem som har varit i förskingringen att komma tillbaka så fort som möjlig.

Hittills har liberalerna inte lyckats övertyga oss om att det här är en nödvändig reform.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nej, men vi får fortsätta att argumentera för vår sak, så fungerar ju systemet. Från liberalernas sida välkomnar vi också att man får ett modernt register.

När det gäller det finska medborgarskapet som är kopplad till hembygdsrätten så har vi inte makt att själva besluta över det. Det ska landskapsregeringen fortsätta att jobba med. Men för den skull så behöver vi också fundera vad vi själva kan göra om för att reformera och förbättra systemet.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tackar ltl Sjögren för det produktiva sättet att debattera. Den här typen av resonemang skulle jag gärna se att utskottet ägnar sig åt och hur man tillsammans löser dagens problem.

Med tanke på att ltl Sjögren och jag båda sitter i lag- om kulturutskottet så kommer jag att begära att utskottet begär in ett utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden i den här frågan. Det är med tanke på att det skulle vara välkommet att vi fick ett större samlat grepp om hur hembygdsrätten ska hanteras. Det vore märkligt om inte nämnden, som ska representera ålänningarna och hela parlamentet i de författningsenliga frågorna, skulle kunna hitta en samsyn om hur hembygdsrätten ska hanteras på lång sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker ändå att centern visar ett öppet sinnelag i den här frågan. Tidigare uttalanden om konservatism ska inte läggas centern till last i denna fråga, med tanke på det som ltl Jansson här anförde. Sist och slutligen menar jag och liberalerna att den här frågan handlar om att vi vill göra Åland till ett öppet och välkomnande samhälle, inte minst med tanke på siffrorna, presenterade av ÅSUB, där försörjningskvoten kommer att öka dramatiskt för den arbetsföra befolkningen i framtiden. Vi ser det här som en del i det arbetet som måste göras för att lindra den här utvecklingen. Vi behöver inflyttning. Vi vill så gärna att våra ungdomar ska komma tillbaka på ett sätt som de själva uppfattar som attraktivt.

Ltl Harry Jansson, replik

Det var lämpliga avslutningsord på min taltur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ltl Jansson lyfte upp tanken på en ny kommitté. Jag är glad att han snabbt avfärdade det. Vi har haft en kommitté som har jobbat väldigt länge och gjort en djupanalys av det här. Vi har också tagit ställning till det i samband med regeringsförhandlingarna och fått med det i regeringsprogrammet att vi jobbar enligt den parlamentariska kommitténs betänkande. Det är bra att ledamoten avfärdande det.

Jag vill däremot lyfta upp frågan om att hantera flera personer i ett register. Det fanns en viss oro i anförandet ifall man får flera att hantera och hur man ska klara av det. Jag upplever att vi har de digitala verktygen. Jag tycker att vi ska ha förtroende för ministerns tankar. Det är bra att vi nu får fram ett hembygdsrättsregister som också ledamoten nämnde.

Ltl Harry Jansson, replik

Tanken på en parlamentarisk kommitté skulle i så fall inte enbart ha handlat om hembygdsrätten, utan naturligtvis om hela paketet från den kommitté som Gun Carlson ledde för flera år sedan. Det finns en helhet här. Det skulle vara till fördel med tanke på att tiden har gått. Vi har ju helt nya frågeställningar i många av de ärenden som den tidigare kommittén behandlade. Helheten skulle nog tjäna på att ha en ny parlamentarisk kommitté. Det är inte för att dra det i långbänk, utan för att jag värnar om att vi ska ha största möjliga enighet i den här typen av frågeställningar. De parlamentariska kommittéerna har ju tjänat som en brobyggare i alla sammanhang.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag har funderat på varför den här motionen läggs när det gäller en av de grundläggande hörnstenarna för vårt självstyrelsesystem. Jag har kommit till tre möjliga förklaringar. Kollegerna i liberalerna får gärna kommentera detta.

För att utveckla självstyrelsen och för att kunna kämpa vidare med utvecklingen, som princip alltid är i motvind, så fordras det en väldig styrka, en väldig tålmodighet och en väldig ork. När den orken tar slut så talar man om självständighet, återförening med Sverige eller någonting annat. Men 90 procent av det här parlamentet orkar ännu kämpa och har därför inte börjat tala om alternativen.

Liberalerna föreslår nu att tiden för när man förlorar hembygdsrätten ska höjas från fem till åtta år. Är det också ett tecken på att man inte orkar hitta lösningar i det här fallet?

Förra lantrådet, Viveka Eriksson, talade också med oss om alternativet på åtta år. Vårt svar var att landskapsregeringen först måste visa att man vänder på alla stenar för att genomföra kommitténs förslag om att låta åländska studeranden med hembygdsrätt, att tiden när man förlorar hembygdsrätten börjar löpa först efter fem års studier borta. Vi fick inte sådana svar från den förra landskapsregeringen att vi var beredda att gå in för något annat resonemang än det som kommittén hade fört. Vi hade naturligtvis själva gjort ett ordentligt grundarbete, studerat frågan noga och såg att det fanns möjligheter att genomföra detta, ett av kommitténs 24 förslag. Det kan också vara ett skäl till att man lägger den här motionen, att man helt enkelt inte orkar vända de här stenarna fullt ut.

En stor del av oss stadspolitiker var på ett seminarium på Havsvidden förra veckan. Det var en mycket duktig Umeåbo som föreläste. Han sade att en av de viktigaste lärdomarna som han hade lärt sig genom åren så var att man inte ska göra konsekvensanalyser. Därför att det blev ingenting annat än höga akademikers långa, långa listor på alla problem. Det tror jag också det kan bli i ett sådant här fall när man ska utreda huruvida det går att genomföra kommitténs förslag. Politiskt kom vi hundra procentigt överens om att det gick att göra. Då är det juridikens ska sak att se till att det genomförs. Att göra listor på problem för att man inte kan göra det, det är lätt. Man behöver inte ens ha studerat på akademisk nivå för att klara av det.

Bakom detta kan också ligga lite dåligt samvete. I den gamla landskapsregeringen var många, särskilt vi som satt i kommittén och hade gjort ett jättearbete, ledsna över att på 2 ½ år blev det ingenting av de 24 förslagen. Nu har det snart gått ett år till med den nya landskapsregeringen. Inte bra, skrev en tidigare chefredaktör ofta.

Politiskt, kära vänner, hoppas jag att det viktiga som hände i den här kommittén, förutom att man kom med 24 ypperliga förslag, var att man hade en enighet, förutom när det gällde vissa näringsrättsfrågor där liberalerna lämnade in en reservation, men för övrigt hade man en fullständig enighet. Det viktiga är att vi fortsätter att behålla den enigheten i de grundläggande frågorna för självstyrelsens innehåll. Därför vill jag också vädja till liberalerna att fortsätta att kämpa för enigheten som vi hade. Vi hade ett förslag som för de åländska studerande innebär ett bättre resultat än vad liberalerna nu föreslår.

Jag vill något beröra frågan om åländskt medborgarskap som journalister, politiker och ibland även höga politiker slarvar med. Ett medborgarskap i ett land innebär väldigt mycket. Vill man tala om medborgarskap på Åland så då vill man ha Åland självständigt. Då kan man ansluta sig till Ålands Framtid. Den förre kanslichefen, Peter Lindbäck, lärde mig under mina fyra år som lantråd, att det här faktiskt inte var något medborgarskap. Det är ett rättsbegrepp, ett samlingsnamn för tre rättigheter; markägande, näringsutövandet och rösträtten. Det är lite olyckligt att det här begreppet till och med togs in i 1952-års självstyrelselag eftersom det lätt uppfattas på det här lite slarviga sättet som många svänger sig med.

Liberalerna frågade varför vi är rädda för åtta år. Jag vet inte om vi är rädda men vårt förnuft säger oss, som det kom fram i kommittén, att det är för de studerande som det här problemet finns alldeles uppenbart. Därför hade vi en särlösning för dem och ville att landskapsregeringen skulle genomföra en lösning. Då talar vi om tio år i praktiken, fem år plus sedan börjar tiden löper efter fem år så då blir det tio år. Det är ett bättre förslag än vad liberalerna har. Om jag skulle hitta någon rädsla angående att alla andra också skulle få åtta år så har vi exempel på folk som har flyttat hit och fått hembygdsrätt och sedan har den i fem år till när de bor någonstans i världen och de har använt sig av den. Höjer vi tiden till åtta år så finns också den möjligheten att använda sig av hembygdsrätten tre år till. Det kan ge lite rädsla hos mig eftersom särskilt jordförvärvsregelverket har vi fått för produktionsmedlen ska hållas i de här boendes händer. Det är därför som vi har det. Det kan vara lite bekymmersamt att höja för alla, rätten att anskaffa mark i landskapet, särskilt produktiv sådan.

Öppenheten har också lyfts fram här. Vi kan alla skryta med, när vi får gäster, att vi antagligen är Finlands mesta immigrationssamhälle, trots att vi har dessa murar till synes så bor det inte någon annanstans i det här landet så mycket inflyttade människor i en gammal byggd som på Åland. Alltså finns det inte några hinder för att flytta hit. Det finns inte heller några större hinder att börja med företagsverksamhet när man bor här. Men bor man inte här utan man bor någon annanstans då finns det hinder. Det har varit en välsignelse för Åland att det är på det sättet.

Jag har två flickor som är utflyttade sedan länge, de har förlorat sin hembygdsrätt. Att de skulle känna sig ovälkomna hit är fullständigt obekant för mig och för alla andra som jag känner är det också absolut obekant för. Det blir lite propagandistiskt om man kommer med sådan argumentation.

Moderaterna föreslog i kommittén, men det fick vi inte något stöd för, och vi har i vårt program för partiet en utvidgning av detta som heter ”En gång ålänning, alltid ålänning, välkommen hem”. Det här är något som jag hoppas att landskapsregeringen ska arbeta med. Det är något som vi har kallat vilande hembygdsrätt. Man skulle aldrig förlora hembygdsrätten men efter fem år skulle man inte längre få utnyttja den. Man skulle ha hembygdsrätten kvar och det betyder att när man flyttar hem igen och bosätter sig här så är den automatiskt tillbaka. Det är värt för kollegerna att fundera på detta sedan när landskapsregeringen ska göra sin lagstiftning.

Avslutningsvis, fru talman, det är viktigt att landskapregeringen nu med kraft arbetar med alla punkterna i den parlamentariska kommitténs förslag. Rättsäkerheten i landskapet kräver det.

Från moderaternas sida är vi helt övertygade att förslaget, att på ett hållbart sätt i lagstiftningen avgränsa för studerande så att avvecklingstiden börja löpa först efter fem år, är fullt genomförbart.

Jag föreslår också att landskapsregeringen tittar på det som kollegan Harry Jansson tog upp. Att den här lagen egentligen borde underställas kvalificerad majoritet, precis som landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. De har samma dignitet i självstyrelsesystemet och bör därför följa samma principer. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vtm Jansson var inne på varför liberalerna har lagt den här motionen. Han var också inne på detta att vi inte orkar. Det är snarare tvärtom. Vi orkar, det är just det vi gör. Vi orkar väldigt envist peka på en lösning som vi tycker skulle vara ännu bättre än att man bara skulle ge den här möjligheten för de studerande att stanna utanför landskapet längre tid än fem år. Vi vill att den som har hembygdsrätt ska kunna vara flera år borta.

Från början var det avgränsningsproblem och likabehandlingsproblem som låg till grund för när försöket gjordes att verkställa det. Så småningom växte det fram ett ännu bättre förslag. Jag hävdar att det här är ett ännu bättre system för det omfattar flera unga ålänningar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag hade hoppats att förra landskapsregeringen i sin helhet skulle ha en större respekt för en parlamentarisk kommittés arbete. I den parlamentariska kommittén diskuterade vi alla andra alternativ också. En förlängning för alla av hembygdsrätten var ett av de alternativen och vi kom överens om att vi inte skulle föreslå det. Alla partier var överens om att vi skulle göra det för de studerande utanför Åland. Det är därför som jag säger att liberalerna inte orkade genomföra det som vi alla var överens om. Nu är det dags att orka igen.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Liberalerna orkar gå vidare i frågor som har betydelse för unga ålänningar. Vi orkar också jobba för att modernisera vårt system så att vi får ett mer öppet och välkomnande Åland. Därför tycker vi att den här åtgärden är viktig. Orken finns hos oss. Jag hoppas att också vtm Jansson och hans parti ska komma med på det här tåget och ser fördelarna i att utvidga den här gruppen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Eftersom vi orkar jobba för att de studerande åländska ungdomarna ska få möjlighet till tio år före man förlorar sin hembygdsrätt så orkar vi naturligtvis med åtta år också. Men eftersom vi tycker att tio år är bättre så vill orka lite mera än vad liberalerna orkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst har liberalerna vänt på stenar och under en sten så hittade vi en pärla. Det var som ltl Harry Jansson sade, den här rapporten börjar ha några år på nacken. Majoritetspartierna ska nog snart också bli varse om att när man kommer till lagstiftning så dyker det upp problem. Det är ganska runda formuleringar i slutsatserna i den parlamentariska kommitténs rapport.

När det gäller konsekvensbedömningar så tyckte jag också att det var en mycket upplyftande och spännande föreläsning, men det handlade om inbesparingar, att man inte skulle göra konsekvensbedömningar av inbesparingar. När vi pratar om lagstiftning så är det något helt annat anser jag i alla fall.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det finns ingen orsak att undervärdera kommitténs arbete. Nu var jag med i kommittén själv och det var sannerligen många andra också. Jag har läst rapporten på nytt några gånger och jag står för allt som står i den. Jag hade velat ha lite längre gående förslag på vissa punkter, men kompromiss är kompromiss och den står jag fullt bakom. Att börja släppa en sådan kompromiss är inte bra politik tycker jag. När det gäller den här punkten hade man två förslag i kommittén. För det första, att hembygdsrätten, genom landskapslag, omedelbart skulle ges till återflyttare som är födda och uppvuxna på Åland. Det är bara att genomföra, mycket enkelt förslag! Kommittén föreslår för det andra att studier utanför Åland som understiger fem år inte borde räknas med i den tidsperiod som leder till förlust av hembygdsrätt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Absolut, det handlar inte om någon nedvärdering. Det blir en våt filt över hela diskussionen. Det handlar ju om att man kommer vidare och att man har andra förslag. Så var det i den förra landskapsregeringen, när man skulle göra realitet av vissa förslag så blev det knoppiskt. Då utkristalliserades sig olika åsikter också.

På samma vis som man har respekt för den parlamentariska rapporten kan man också bemöta den här åtgärdsmotionen med respekt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är så förvånad över att man slår sönder det enhälliga betänkandet. Det bli en våt filt över det då.

Nu har den sittande landskapsregeringen sagt att man avser att genomföra det förslag som fanns i kommitténs förslag. Det har vi sannerligen som politiker säkerställt med den här sittande landskapsregeringen att det ska göras. För min del väntar jag nu på att man kommer fram med lagframställningar som gäller de här 24 punkterna minus en eftersom en sköts av Finlands riksdag. Sedan får vi ta ställning till huruvida det blir ett bra lagförslag eller inte. Jag ser inte någon nytta med den här åtgärdsmotionen. Jag förstår väl att liberalerna lägger den eftersom man i den förra landskapsregeringen förde ett sådant här resonemang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tidigare i en replik och nu i anförande uppehöll sig vtm Roger Jansson vid fenomenet medborgarskap. Jag har en avvikande åsikt. Man brukar indela medborgarskap i tre nivåer; den folkrättsliga, den nationella och den regionala. Problemen härrörs mycket därför att vi har en misslyckad term på svenska. Det är mycket bättre på engelskan där man talar nationality och citizenship. Vi talar om EU-medborgarskap, vi talar om medborgarskap i Finland och vi talar om åländskt hembygdsrätt som ett regionalt medborgarskap. Det är fullt legitimt att tala om åländsk hembygdsrätt som ett regionalt medborgarskap. Det följer för övrigt direkt av 6 § i självstyrelselagen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När vi i allmänt språkbruk talar om medborgarskap så menar vi den engelska termen nationality. Det är den allmänna uppfattningen hos folk. Det här är inte fråga om nationality, utan det är frågan om ett rättsbegrepp för tre rättigheter. Det där ganska avgränsat jämfört med alla de rättigheter som ingår i ett nationellt medborgarskap eller nationality.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Så kan man resonera, men man behöver inte göra det eftersom medborgarskap har de två funktionerna. Det baserar sig på hur man föds och var man föds. För 6 § 2 punkten säger uttryckligen att hembygdsrätt med stöd av lag har den som inte fyllt 18 år och som har finskt medborgarskap och är bosatt i landskapet om fadern eller modern har hembygdsrätt. Det här är på grund av födsel förvärvad rätt, och det är de som brukar kallas regionalt medborgarskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson uttalade sig om att särskilja studerande och icke studerande. Unga människor som bildar bo där kanske den ena flyttar ut och vill studera och så följer den andra med. Sedan vill man kanske komma tillbaka efter sju till tio år. Då har den ena tappat hembygdsrätten men den andra inte. Är det rättvist? Då är det här bättre, som vi för fram i den här motionen, båda ungdomarna behandlas lika.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Eftersom det inte finns en alldeles klar vare sig praxis eller lagstiftning på den punkten så föreslår kommittén att återflyttare skulle få hembygdsrätten tillbaka omedelbart med stöd av landskapslag. Det blir alltså en klar förbättring och det blir synnerligen välkomnande för dem som flyttar tillbaka. Det måste vara en tillfredsställande lösning.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är en sak som har engagerat mig mycket under åren och särskilt i samband med det kommittéarbetet, som har nämnts här flera gånger. Det här är något som en lagtingsledamot ska kunna på sina fem fingrar och vara svårt intresserad av. Det hör till självstyrelsens grundvalar.

Angående nationalitet och medborgarskap så anser jag att min nationalitet, tack vare självstyrelsen, är ålänning, medan mitt medborgarskap är i staten Finland. Det motsvarar citizenskip och nationality på engelska. Alltid när jag fyller i blanketter runtom i världen så skriver jag på nationality Åland, ålänning eller AX. Jag har aldrig nekats att resa in vare sig i asiatiskt eller europeiskt land. Det fungerar att vara ålänning, det står ju också därför i passet. Men rent medborgarskap är det inte, däremot kan man säga att det har karaktär av ett regionalt medborgarskap, men man ska vara försiktig att använda den bedömningen.

Håll i er nu i den liberala bänken, jag är lite besviken på er. I arbetet i den parlamentariska kommittén bröt vi mycket åsikter, vi hade mycket diskussioner och vi tog reda på fakta. Flera av oss bytte lite uppfattningar och vi enades till slut om vissa inriktningar om allt utom näringsrätten. När det gällde näringsrätten var alla utom liberalerna eniga.

Hur länge ska då en sådan överenskommelse hållas för att man som parti ska upprätthålla någon sorts politisk hygien? Min uppfattning är att överenskommelsen åtminstone bör hålla den valperioden som kommittén sitter och valperioden efter. Jag tror att den uppfattningen delas här av de andra partierna. Vi inom obunden samling tänkte att det här har vi kommit överens om, det är konstitutionellt viktiga frågor och det handlar inte om någon väg ska dras utan det handlar om Ålands konstitution. I vårt valprogram, som kanske är att det mest fullödiga för övrigt, står det exakt samma sak som i kommitténs betänkande. Det är vår åsikt, för den har vi kommit överens om. Jag tycker att liberalernas sviker när man lämnar det och nu börjar prata om andra saker. Men samtidigt ska jag säga att man har, enligt lagtingsordningen, sin fulla rätt att göra det. Jag tycker att man ska inse konsekvenserna av det. Hur ska man kunna lita på varandra om vi gör en parlamentarisk allpartiöverenskommelse i viktiga frågor, om man sedan direkt ändrar sig av populistiska skäl? Jag tycker inte om det. Nog om detta.

Det finns ju så många argument emot att förlänga tiden generellt. Det förvånar mig särskilt att vissa liberala ledamöter, till parlamentariskt år komna, inte inser det här utan skriver under en sådan här motion. I den här kommittén kastades också det här fram från flera håll. Vi gick då igenom varför man inte skulle förlänga. För att nämna några orsaker, för det första är hela systemet med jordförvärvsrätt, näringsrätt och hembygdsrätt utformat så att det är befolkningen som bor här tillfället som ska ha den politiska makten, den ekonomiska makten och ha produktionsmedlen i sin hand. Det är inte de som flyttar bort och inte de som aldrig har bott här och tänker flytta dit, utan det gäller uttryckligen de som bor här. På det viset är alla de här rättigheterna kopplade till platsen och inte till släktskap eller via andra kopplingar.

Om man då förlänger tiden till åtta år så gör man att många fler som inte bor här får dela på den här makten. Fem år är en kompromiss. Det är en del av Ålands konstitution. Det är för att ha en liten buffert mot ut- och inflyttning. Det tar också fem år före man får hembygdsrätt, eller om man inte har finskt medborgarskap, före man får bedriva näring och äga mark. Det är också för att man ska integreras i det åländska samhället och förstå sig på hur man tänker som ålänning. Det ska man lära sig på fem år. Sedan får var och en själv sedan avgöra om man har lärt sig. Med på fem år har man träffat, och pratat med ålänningar, levt i det åländska samhället och förhoppningsvis integrerats. Inte ska vi ta, som dvärgen i Snövit, skägget och sätta det för ansiktet och skämmas för det här. Som vtm Roger Jansson sade så måste vi orka argumentera för självstyrelsens grundvalar. Vi måste också orka argumentera för att när man har varit borta i fem år så anses man inte längre bo här och då tappar man de här rättigheterna. Varsågod, om man kommer hem igen så får man rättigheterna tillbaka. Jag vill säga till liberalerna; stå inte som dvärgen i Snövit, utan stå upp för självstyrelsens grundvalar! Min uppfattning är att man inte gör det när man föreslår så här lättvindigt en sådan här sak.

Visst är det jättebra att ungdomar och människor i vuxen ålder far ute i världen tillfälligt. Men var behövs de mest? Ja, de behövs här hemma. ”Komhem.nu. Nej, ”komhem.sen”. Komhem.nu, det är nu som vi behöver er. Det är framförallt nu som fyrtiotalisterna går i pension. Det är nu vi behöver er. Var inte borta tre år till! Det är frågan om att man borde förkorta den här tiden så att folk kommer hem tidigare. Vi ska ju uppmuntra folk att flytta tillbaka, inte att flytta bort. Ett ö-samhälles viktigaste utmaning är att ha en produktiv befolkning och få befolkningstillväxt, det är vi alla överens om. Att förlänga den här tiden verkar emot det. 

Man ska inte anklaga varandra i politiken för okunskap, men jag vill anklaga mina meningsmotståndare för att man inte har tänkt tillräckligt. Man borde ha tänkt lite längre. Det var något parti som hade den slogan, att man tänker längre. Det var jättebra, man ska tänka långt, särskilt när det gäller självstyrelsens grundvalar.

Man ska också tänka på utveckling. Jag räknar mig till delvis konservativ när det gäller självstyrelsen. Jag vill vara jätteförsiktig med att ändra självstyrelsens grundvalar. Men jag är inte stockkonservativ. Jag vill inte att någon annan här ska vara det heller.

Man ska också tänka tillbaka hur det var när det här bildades. Varför var man rädd för t.ex. att de som flyttar bort får rösta? Varför har man inte haft ”ålänning för evigt”? På den tiden var jordförvärv och näringsrätt kopplad till hembygdsrätten, det har vi ju skrotat. När man har bott här i fem år så får man jordförvärv och näringsrätt ändå utan hembygdsrätt. Hembygdsrätt idag är rösträtt och valbarhet i lagtingsval och att man slipper lumpen. De andra rättigheterna får man ändå. Men från början var det så. Det var dels för att behålla makten, produktionsmedlen i lokalbefolkningens händer. Man kanske också var rädd för att de som flyttade bort tappade rätt uppfattning efter fem år och började tänka på ett annat sätt som kanske motverkade dem som bodde kvar här. Förr var det ofta äldsta sonen som offrade sig och blev kvar och många emigrerade härifrån. Då fanns det en konflikt mellan syskon som inte finns idag. Efter fem år ska man inte längre delta i val för då kanske man har fel uppfattning om hur det åländska samhället ska fungera. På 50-talet var man kanske också rädd för att det skulle flytta många ålänningar till Finland och de skulle ha en Ålandsfientlig uppfattning om hur Åland ska skötas osv. Det finns många aspekter på varför man har satt gränsen på fem år. Det är kanske inte ett problem idag. Idag flyttar man i högre utsträckning till Sverige och då kanske man inte får samma effekt.

Vi har sett att det finns olika sätt att se på Åland hos ålänningarna ute i världen. Ofta kan de stå i konflikt med sådant som är viktigt för de ålänningar som bor kvar här. Fortfarande idag är det inte alldeles betydelselöst. Man måste ha detta i åtanke och tänka tillräckligt långt.

Det förefaller inte heller känt hos alla att även en ålänning som har haft hembygdsrätt, men har blivit av med den, får köpa mark på Åland på vissa villkor i större än en person som aldrig har haft hembygdsrätt, enligt jordförvärvsförordningen. Man får också köpa en fritidsbosättning, en tomt, dock inte strandtomt. Man har fler sådana rättigheter som t.o.m. inte ens är kopplade till hembygdsrätten utan till att man har bott här en viss tid. Nuförtiden får man, på ansökan, tillbaka hembygdsrätten nästan omedelbart när man flyttar hem. Det medför också att man kan flytta hem tillfälligt, vilka också många gör. Man får tillbaka hembygdsrätten och sedan börjar en ny femårsperiod ticka och det är inte på något vis fel.

Hela den här diskussionen är på fel bog, det här är inte det stora problemet. Det stora problemet är kopplingen till finländskt medborgarskap, vilket vi inte själva råder över.

När det gäller frågan om vi skulle ändra det här och om vi i teorin skulle ta den motionen, kan vi då ändra tillbaka? Ja, vi kan ändra tillbaka för den s.k. standstill principen. Den principen säger att det ska vara som strängast som det var vid i EU-inträdet. Om vi liberaliserar får vi stränggera igen. Däremot diskriminerar vi den ålänning som först inte får ha hembygdsrätt efter fem år, om vi leker med tanken, jämfört med den som fick ha hembygdsrätten i åtta år. Då använder vi inte längre vårt undantag på icke-diskriminerande grund. Därför kan vi inte göra så. Ändrar vi det här så är det backventil annars diskriminerar vi kommande ålänningar. Det är en viktig princip, därför måste man vara lite konservativ, fast man är liberal eller något annat.

Det står var och en fritt att ta initiativ. Men efter att ha hört kansliministerns redogörelse så blir det rätt så onödigt att se det här pappret. Det man vill uppnå för de studerande är på gång. Det är fullt möjligt att göra bara man har vänt på tillräckligt många stenar och inte blivit under någon sten, för det tror jag tyvärr att man blev i den förra regeringen. Man måste vända på stenarna och titta på dem och inte bli där under. Så kändes det lite tidigare. Nu finns det en lösning. För mig får man gärna ta tillbaka den här motionen, vilket jag kan önska.

Till sist, herr talman, jag anser att det inte behövs någon ny kommitté. Däremot om det finns detaljer som man behöver få reda på kan man använda sig av lagtingets lilla kammare, självstyrelsepolitiska nämnden som även i andra fall kan företräda hela lagtinget när det gäller konstitutionella frågor. Om landskapsregeringen har en frågeställning i någon detalj så kanske självstyrelsepolitiska nämnden kan fungera som utfyllnad. För det är tillräckligt utrett. Kommittébetänkandet är alldeles utomordentligt komplett. I förverkligandefasen kan det uppkomma frågeställningar, men det fixar självstyrelsepolitiska nämnden, tror jag. Tack.

Wille Valve, replik

Tack, herr talman! Jag kan inte annat än förena mig i ltl Sundmans förundran över begreppsanvändningen med tanke på medborgarskap.

Eftersom vi befinner oss i Ålands lagting och vi ha lite mera frihet än vad de har i riksdagen där användningen av Ipad är förbjuden sedan juni så har jag tagit mig friheten att kontrollera upp vad det står om medborgarskap på Wikipedia. Det står helt kort; "som medborgare avses i modernt språk en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat". Den som talar om medborgarskap betraktar alltså Åland som en egen stat. Då kan man bara konstatera att liberalernas samarbete med Ålands Framtid verkar löpa bra.

Talmannen

Replik ska rikta sig till den som har ordet.

Ltl Danne Sundman, replik

Det är väl internt samarbete i oppositionen att man använder samma begrepp. Det är bara att gratulera Ålands Framtid som har fått igenom det. Nej, skämt åtsido. Det är ungefär som att man talar om Finland som en federation. Det vågar vi inte heller men vi kan klart säga att Finland har federativa drag eftersom man har självstyrelsen vid sina gränser. Hembygdsrätten är ett slags regionalt medborgarskap, men det är inte ett medborgarskap, för det krävs en stat, om vi får det någon gång återstår att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! I ett ordrikt anförande av ltl Danne Sundman så får vi dels reda på att liberalerna inte tänker tillräckligt långt och att risken i hela den här vanvördiga åtgärdsmotionen är att de som flyttar utanför Ålands gränser kommer att tänka fel. Har jag uppfattat saken korrekt?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det säger jag inte, men det säger jag; ju längre man är borta från Åland ju flera saker kommer det in i ens liv som komplicerar en återflyttning. Om man bara studerar eller om man studerar och hittar sin livskamrat, om man med livskamratens vänslas och får barn, om barnet börja på dagis, om barnet börjar skolan osv. Ju längre man är borta desto flera hinder kan uppstå för att man rotar sig i det samhället som man bor i. Inte behöver detta vara att tänka fel. Men sett ur det åländska samhällets behov så behöver vi ha återflyttare. Vi behöver ha inflyttning, framförallt av våra ungdomar som är under utbildningsexil, för att vi inte kan erbjuda det hemma. De behöver komma hem och de behöver känna pressen. Det är kanske tvärtom, det är bra att man får brevet om att man tappar sin hembygdsrätt efter ett halvår och att man får tillbaka den igen osv. Snälla du; Komhem.nu och inte sedan. Så ser jag på saken. Jag måste väl vara ärlig och inte som dvärgen i Snövit.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ju precis detta som vi har pratat om hela tiden. Ju längre man håller sig borta och rotar sig så desto viktigare är det att Åland ger tydliga och klara signaler, glasklara signaler. Kom hem! Kom hem och jobba och sätt dina bopålar på Åland. Det verkar nog som om ltl Danne Sundman skulle behöva tänka ett varv till också.

Ltl Danne Sundman, replik

Nej, inte det här fallet, men säkert i andra fall. Om man utformar systemet så att det är bekvämt att vara borta och att det inte innebär några nackdelar så då är det lättare att vara borta. Då finns det säkert sådana som blir borta av den orsaken. Man måste lita på och ingjuta i åländska ungdomar att de har en stark kärlek till hembygden så att de, oavsett sådana här bestämmelserna, med våld ska hem till Åland till varje pris och det gör vi på andra sätt. Vi måste också förstå att hembygdsrätt medför också hembudsskyldighet, ”vart man än i fjärrled draga så ska man aldrig förgäta fäderna bygd”. Jag tror inte att det har att göra med att man måste ha alla rättigheter kvar. Det här är ett pedagogiskt projekt för oss politiker. Man måste förklara situationen åt ungdomarna och inte bara ändra på den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag har faktiskt försökt lyssna på argumenten mot att man skulle förlänga till åtta år för alla. Ltl Sundman började med att det fanns väldigt många argument emot. Men jag hittade ändå väldigt få argument. Det som jag kunde läsa ut av resonemanget var det protektionistiska tänkandet. I övrigt i argumentationen varför det skulle vara farligt att förlänga till åtta år så i den frågan har jag fortfarande inte fångat upp ltl Sundmans argumentation.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Då lyssnade inte vtm Eriksson. Jag var ytterst tydlig med att nämna argumenten som listades här för att man inte ska förlänga. Det är för det första hela grundtankarna med jordförvärvsrätten, näringsrätten och hembygdsrätten. Makten och produktionsmedlen ska vara i ålänningarnas händer och inte hos någon som inte bor här. Jag sade att man är rädd för flyttningsrörelser. Man är rädd för protektionism, ja men åt andra hållet, en fientlig protektionism från utifrån boende före detta ålänningar som har detta kvar. Dessutom har jag ett argument som jag inte nämnde men som jag har på min lista; man kan ifrågasätta att man ska rösta i tre lagtingsval utan att bo här och utan att vi ordnar någon röstning utomlands, vilket betyder att den delen av de röstberättigande går ner. Det blir ett demokratiproblem som vi själva konstruerar. Det står också i kommitténs betänkande att valdeltagandet bland de ålänningar som inte bor på Åland är väldigt lågt, man är inte intresserad. Det styrker också att det inte finns behov av det här, en begäran, att det ska vara så här. Man accepterar fem år.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Tvärtom, det finns ju synpunkter i det åländska samhället att man borde få behålla hembygdsrätten hela livet. När man väl har fått det såsom det fungerar med ordentligt medborgarskap så måste man ju göra en aktiv handling för att bli av med sitt medborgarskap. Ålänningarna tycker att man ska få behålla hembygdsrätten för evigt. Men det tycker inte liberalerna för då kan det bli demokratiproblem, att en grupp som bor utanför Åland har makt att kunna påverka väldigt mycket fast man inte aktivt bor här.

Detta med åtta år är för att välkomna tillbaka ålänningar och inte ha en protektionistisk hållning mot de ålänningar som far bort ett tag. Förhoppningen är att de kommer tillbaka och fortsätter att vara goda ålänningar som de också är under de åtta år som de bor utanför landskapet. Jag förstår fortfarande inte rädslan.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Inte är det protektionism. Man får ju tillbaka hembygdsrätten direkt när man flyttar hem, omedelbart på några veckor har man fulla rättigheter igen. Dessutom har vi, i jordförvärvsförordningen, gett dem som blir borta även långtgående rättigheter att äga en tomt för fritidsbosättning. Att det skulle vara protektionism åt det hållet är ett felaktigt sätt att se på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Sundmans uttalande om att parlamentariska kommittéers resultat ska gälla under valperioden som de kommer till samt nästa valperiod är något helt hemsnickrat. Det ger vi inte särdeles mycket för. När ett nytt lagting väljs in, nya lagtingsledamöter och nya partimedlemmar så står det var och en fritt att tycka såsom man tycker just då när man har blivit invald. Med detta inte sagt att allt i kommittébetänkande skulle ha varit felaktigt. Tvärtom, kanske det mesta var väldigt bra.

Ltl Sundman använde ordet pressa. Ungdomar ska pressas att flytta tillbaka. Där är den stora skiljelinjen mellan liberalerna och obunden samling. Vi vill skapa ett öppet och välkomnande samhälle som lockar människor att flytta in. De obundna vill uppenbarligen pressa människor att flytta hit. Vi tror inte att detta kommer att vara framgångsrikt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! För det första vet vi från och med nu att ett parlamentariskt betänkande håller bara samman valperiod, om ens det. Vi vet inte om nästa lagting överhuvudtaget vill ha någon ramlag, för det kan det komma nya ledamöter som inte vill ha en ramlag och ändra på andra saker som vi har kommit överens om. Jag tycker det är tråkigt om det ska bli den rådande regimen.

Angående att pressas, så uttryckte jag mig inte. Men jag säger att man nog måste ha både morot och piska för att driva samhället, inte går det bara med morötter. Nog måste det också finnas gränser som man passerar för att få en viss utveckling. Det handlar inte bara om återflyttning. I grunden ska det vara ett attraktivt samhälle som man vill komma tillbaka till. Kärleken till hembygden, Ålänningens sång, ska eka bak i huvudet.

Att ålänningarna tycker att man ska ha kvar hembygdsrätten för alltid, då måste man säga; förlåt dem, för de vet inte vad de riktigt gör. Vi måste bilda folket i varför vi har den här gränsen och berätta det och inte bara lämna in en motion för att göra alla nöjda. Man måste säga varför och argumentera så här som jag gör.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Förutom att ungdomar ska pressas till att flytta tillbaka till Åland så ska de nu förlåtas för att de tänker dumt. Det är rätt så intressanta ställningstaganden från obunden samling här i denna sal, där allting är offentligt. Det här sade ltl Sundman just nu precis.

Piska och morot är säkert bra i många sammanhang. Samhällen i vår omvärld är också attraktiva samhällen. Det är också attraktivt att bo i Sverige och i Finland. Att vi på något vis härifrån ska lyckas snärja dem med piskan och på det sättet lyckas få dem att flytta tillbaka till Åland kommer inte att vara framgångsrikt, jag säger det igen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nu måste vi sluta sätta ord i mun på varandra. Jag sade inte att ålänningarna tänker dumt, jag sade att de tänker fel. Som lagtingsledamot så måste man i alla sammanhang respektera folks åsikter. Men det är också en viktig roll att vara opinionsbildare, att försöka få folk på andra tankar genom att bilda opinion. Inte ska politikerna bara följa folket, man ska också vara debattör och försöka ändra på saker och ting.

Om folk super för mycket, bli då nykterist och försök få folk att följa efter. Om folk tänker fel och inte förstår varför vi tar bort hembygdsrätten efter fem år så förklara åt dem och ge inte bara upp. Orkar mera! Det är precis som vtm Roger Jansson sade, man orkar inte, men man måste orka förklarade det här.

Facit har vi ju i det fantastiska åländska samhället vi har idag. De här bestämmelserna har givit frukt, därför har vi så fint samhälle som vi har. Argumentera för det, det måste ni orka! Eller ni får ju förresten ett arvode för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! I motsats till ltl Sundman tror jag att ålänningarna inte tänker fel. Jag tror att de tänker helt rätt. Tanken att vara ålänning hela livet tycker jag är bra. Därför har vi också från moderaterna tänkt lite längre och tycker att man ska lägga hembygdsrätten vilande när man har varit borta mer än fem år. Den tanken skulle faktiskt kunna omfattas och det strider inte mot kommitténs betänkande. Det står att man omedelbart ska få tillbaka hembygdsrätten. Det förslaget skulle vara en framkomlig väg istället för ansökan idag kan man ha anmälan till hembygdsrätten och få den omedelbart när man är tillbaka. Hembygdsrätten är vilande när man är borta. Jag hoppas att även ltl Sundman kan överväga det framöver när vi kommer närmare in på detaljer. Jag tror inte att ålänningarna tänker fel.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det kan jag när som helst gå med på för det är precis samma sak som idag, förutom den administrativa skillnaden att det står ansökan eller anmälan på pappret. Om man gör det automatiskt och kopplar databasen så att det sker automatiskt då är det en skillnad. Men hembygdsrätten är ju vilande. Man har rättigheten kvar och får tillbaka den direkt när man flyttar hem. Hembygdsrätten är dock kopplad att man ska ha sin stadigvarande bosättning på Åland. Det där är jag helt med på om det är en viktig sak. Men jag är inte med på att man inte tar bort de här rättigheterna, som ju tas bort efter fem år av stadigvarande bosättning utanför Åland, till den delen är jag inte med på tåget eller att man ska förlänga den tiden.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! Jag delar den uppfattningen som ltl Sundman förde i sitt anförande att det är inte ett stort problem. Vi har en enorm stor återflyttning till Åland och vi har befolkningsrörelser som är svåra att visa på några andra ställen. Jag delar den uppfattningen men jag tror att det finns skäl att ytterligare göra tiden ännu kortare. Tiden kan upplevas lite besvärande för vissa. Det kan man trimma in ännu bättre och få hembygdsrätten ännu snabbare. Jag tror att vi kommer lite längre när det gäller att skicka ut en signal att man är välkommen hem.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tycker absolut att det är ett sympatiskt förslag. Man kan se det som att man har hembygdsrätten kvar men den ligger här hemma Åland. För att få hembygdsrätten så måste man komma hem. Man kan till och med föreställa sig att det finns papper som är ens hembygdsrätt och det gäller bara om man kommer hem igen. Det är mycket bättre än att man måste ta bort någonting, fast man ändå har det kvar. Det är absolut sympatiskt att vända på steken. Det tycker jag man också kan göra när man ändå öppnar lagen, fast materiellt är det ju samma sak.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Bästa lagting, minister Gun-Mari Lindholm har mycket föredömligt klargjort regeringens hållning i den här frågan. Eftersom ltl Danne Sundman återkallade mitt minne till tiden när vi satt i kommittén. Problematiken med att bara de studerande skulle ges möjligheten att ha en vilande hembygdsrätt, eller att klockan inte skulle ticka medan de är studerande och problematiken med likabehandling, den problematiken var vi helt medvetna i kommittén om att den fanns. Vi kom trots allt ändå till det här enhälliga ställningstagandet att det var så här vi skulle hantera frågan.

Under den tid som jag själv satt i landskapsregeringen förra omgången 2005-2007 så arbetade vi också med den här frågan mycket aktivt. Lagberedningen gjorde då ett PM där man tittade på vilka svårigheter en sådan här rättighet kunde få för de studerande. Den kunskapen fanns när kommittén jobbade med det här.

Det förslag, som minister Lindholm nu jobbar med, ser regeringen som en framkomlig väg. Det är en administrativ förändring där vi gör det här möjligt på basen av dels skrivningar och definitioner som redan finns och sedan skrivningar som vi ytterligare tar tag i när vi öppnar lagen om hembygdsrätt.

Jag tycker att bevisbördan på att ändra till åtta år egentligen borde ligga hos det parti som föreslår att tiden ska ändras till åtta år. Hållningen i den parlamentariska kommittén var mycket restriktiv när det gäller att förändra självstyrelsens grunder. Det ska i så fall finnas en synnerligen gedigen grund för varför man ska frångå den symmetri som finns i självstyrelselagen, med fem år att få hembygdsrätt, fem år att förlora den. Är liberalernas förslag även att det ska ta åtta år att förvärva och åtta år att förlora hembygdsrätten? Hur ser detta ut?

Jag tror ingen är rädd för någonting. Jag tror heller inte att någon upplever att det är särskilt konservativt eller protektionistiskt. Däremot tror jag att det finns en klokhet i att ha en restriktivitet gällande självstyrelsens grunder.

Finns det tillräcklig grund för att ändra från fem år till åtta år? Är det i så fall utrett? Det här med de studerande, är det ett reellt problem eller är det mera ett känslomässigt problem? När man är borta fem år och man får ett brev på posten att man har förlorat sin hembygdsrätt så är naturligtvis inte det ett bra system. Då känns det som om man har blivit fråntagen rätten till sin hembygd och det kan ingen ta ifrån en.

Landskapsregeringen gör den tolkningen av situationen att den parlamentariska kommitténs ställningstagande från 2009 gäller och det är detta som vi nu hittar lösningar på.

Att Åland ska vara ett öppet och välkomnande samhälle och att vi vill att människor ska återflytta och flytta in till Åland, så det råder nog ingen skillnad i den viljan mellan oppositionen och majoriteten. Jag tycker att vi på ett mycket tydligt sätt arbetar med här frågorna, både kring integrationen, Komhem.nu och med seminariet som vi hade i somras som heter ”Borta bra, men hemma bäst”. Där blev det mycket tydligt att vi på Åland, bland beslutsfattare men också inom företagen, behöver bli bättre på att hålla kontakt med de studerande, särskilt med dem som studerar i en bransch där man själv är aktiv. Man måste hela tiden hålla kontakten och hitta möjligheter för ungdomarna att komma tillbaka. Det här är andra mera praktiska saker som man kan jobba med.

Vi anser att det inte finns tillräckliga skäl i det här skedet för att ändra på de konstitutionella grunderna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har hört lantrådet hänvisa till symmetri tidigare i media. Jag tycker att det inte är ett hållbart argument utan ett svagt argument. Där har vi signalen igen; fem år att förvärva och åtta år att förlora hembygdsrätten. Det är en tydligare signal än att börja tala om att det ska vara en symmetri.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det finns inte ett parlamentariskt stöd, vare sig 2009 eller idag 2012, att ändra till åtta år för att förlora hembygdsrätten. Det kan ju inte gälla bara unga människor. En sådan restriktion har jag inte sett i liberalernas förslag, utan åtta år måste gälla för en person som är 50 år och 90 år osv. Det är lite oklarheter i diskussionen när man hela tiden talar om unga ålänningar, för det handlar väl i så fall om ålänningar i alla åldrar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Självklart handlar det om ålänningar i alla åldrar. Det vi diskuterade och som kanske är det bästa exemplet är just de unga ålänningar som utbildar sig på hemmaplan och sedan kanske vill vara yrkesverksamma en tid utanför Åland. Liberalerna har varit tydliga med att det gäller alla, för vi tror att det är det enklaste sättet att få lika behandling. Inom den förra landskapsregeringen såg vi svårigheter. Fast man har kommit till ett parlamentariskt betänkande så måste man också föra diskussionen. Jag tycker att det har varit en bra diskussion. Men jag tycker att argumenten från majoritetssidan har varit svaga hittills.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

I den parlamentariska kommittén från 2009 säger man att man i första hand önskar åtgärda frågan med de studerande med den lagstiftning vi har och med bibehållna grundpelare av självstyrelsen. Nu tror landskapsregeringen att vi har hittat en lösning på den problematiken, alltså är det detta som vi går in för. Som jag upplever det finns det inte ett parlamentariskt stöd att gå in för det förslag som liberalerna har föreslagit med åtta år. Det finns inga utredningar på att det är ett reellt och verkligt problem. Vi går vidare på det som vi har enighet och åtminstone majoritetsstöd för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Jag ska försöka vara kortfattad i min argumentation. Jag vill citera ett kort stycke ur den åländska hembygdsrätten. Det är ju ändå det som vi diskuterar. Jag tycker att det sammanfattar det som vi vill säga. ”Hembygdsrätten är en av de viktigaste hörnstenarna i det åländska självstyrelsebygget”. Internationellt har det visat sig att hembygdsrätten är en unik rättslig institution. Många politiker, forskare, journalister och intresserade som besöker Åland för att studera den åländska självstyrelsen har särskilt fäst sig vid hembygdsrätten och dess funktioner. Många har varit imponerande.

Vi i socialdemokraterna är restriktiva i denna fråga, vilket vi hörde att regeringen också är. Vem ska bevara den åländska konstitutionen om inte det här parlamentet? Därmed måste vi vara försiktiga. Därför stöder socialdemokraterna regeringens linje att bevara hembygdsrätten på den nivån som den är idag, fem år att få den och fem år att förlora den.

Däremot tycker även socialdemokraterna att det är mycket viktigt att de som studerar inte ska straffas. Jag tycker att det här förslaget som parlamentariskt har gått igenom är jättebra fast jag själv inte har varit med i den processen. Det låter rättvist och bra. De studerande får ändå tio år på sig, för vi vill ha de unga tillbaka till Åland.

Jag också glad över att få höra ministerns tal idag om att lagberedningen redan har startat upp det här arbetet. Det betyder ju att vi har kommit en god bit på vägen.

Jag tycker inte heller att det behövs någon ny grupp för att igen analysera den här problematiken. Jag tycker att vi har gått vidare och diskuterat den här saken klart. Nu gäller det att skrida till handling, vilket vi har fått höra av ministern att har skett.

Vi hörde också under debatten att det är svårt att få hembygdsrätt fast man har varit borta. Det stämmer inte. Det är många som får hembygdsrätten omedelbart. Jag har inte upplevt att det är något problem. När man har varit borta och jobbat och kommer tillbaka till Åland och ansöker så får man hembygdsrätten genast. Det är inte ett problem. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Ltl Kemetter sade att de studerande inte ska straffas, men ska andra ålänningar straffas? Det blir lite fel bakom vokabulär där, anser vi från liberalernas sida.

Liberalerna var också med att driva på reformeringen av kommunallagstiftningen. Där var det i begynnelsen också väldigt starkt motstånd, men vi fick igenom en reformering av kommunalvalslagen och nu kan nya ålänningar snabbt rösta i kommunalvalen. Det är vi stolta över. Vi fortsätter att driva vår progressiva linje som är starkt förankrad i den åländska myllan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Talman! Nu måste jag fullständigt ställa mig bakom den parlamentariska kommitténs utlåtande. De har verkligen suttit i många möten och diskuterat genom det här, sett för- och nackdelar och tagit fram material för den här diskussionen. Det är klart att det finns orättvisor i alla system. Jag är säker på att den parlamentariska kommittén har kommit till bästa resultatet och då stöder vi socialdemokrater det förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn

Herr talman! Det har stundvis varit en intressant, framåtsyftande och givande debatt här idag. Det är viktigt att diskutera den här typen av grundläggande frågor för självstyrelsen.

Den parlamentariska kommittén under den förra perioden gjorde det väldigt ingående. Vi fick fram ett antal olika punkter som borde åtgärdas för att vi ska ha en självstyrelse, med rättigheter och skyldigheter för våra medborgare, som är anpassade för dagens Åland.

Nu måste man också börja verkställa de här åtgärderna. Det har gått många år, en tidigare regering och 2 1/2 år och vi har nu hållit på i snart ett år. En av de här frågorna ligger väldigt nära en lösning. Det gäller den som har diskuterats här idag, hur de studerande ska ha möjlighet att behålla hembygdsrätten utan att bli bestraffade för att de studerar.

Man dramatiserar femårsgränsen väldigt hårt. Jag tror att det beror på hur vi själva uttrycker oss. Vi pratar om att vi tappar hembygdsrätten och att vi får tillbaka hembygdsrätten. När man säger att man tappar hembygdsrätten så sänder man en signal till de studerande om att man blir bortskuffad från det åländska samhället. Därför tror jag på tankegången som vi bl.a. förde fram här under valrörelsen, att prata mer om att man har en vilande hembygdsrätt under en period.

För att det här ska fungera så måste vi ha ett hembygdsrättsregister som man kan lita på och som fungerar. Under sommaren har regeringen vidtagit mått och steg för att få registret uppdaterat. Nu gäller det bara att se till att man får det här systemet att fungera så att det ger varningar när man håller på att bli av med hembygdsrätten, så att man kan reagera på det och fundera på var man befinner sig i livet just nu vad som kommer att hända. Det kan finnas eventuella fel och då kan man rätta till det om man får den här förvarningen.

Ett av de största problemen i dagsläget är att det är många som kanske inte ens tänker på att det här har hänt. Det är också ganska många som inte ens har haft de lagenliga rättigheterna som de borde ha.

I ett register som man bli införd i antingen genom att man föds här eller att man har varit boende här i fem år, så när man flyttar ut kan man få en situation där klockan börjar ticka för dem som normalt sett flyttar bort för att jobba. När man kommer tillbaka hem så meddelar man bara väldigt kort att man är hemma på nytt, stadigvarande, och omedelbart skrivs man in som aktiv i registret på nytt. På det sättet har vi fått en situation där man inte tappar hembygdsrätten.

När det då gäller de studerande så tycker jag och den parlamentariska kommittén där vi hade representant med, att det här borde man spinna vidare på. Att hitta en lösning på hur man definierar en studerande. När man då tittar i annan lagstiftning, t.ex. i studiestödslagstiftningen, så står det där att den som studerar ska inte betraktas som stadigvarande borta från Åland. Genom att omdefiniera, som minister Lindholm sade, vad som är att betrakta som borta från Åland och stadigvarande när det gäller studeranden så kommer det här att fungera på ett ganska bra sätt. Jag tycker inte ens att det borde vara en speciellt lång process för att åstadkomma det här.

Jobbar man med att faktiskt försöka söka lösningar på det som man har varit inne på så finns de också oftast där. Det kräver också att man gör ett väldigt gediget och grundläggande arbete så att man ser att det här kommer att fungera.

Med dessa två åtgärder; att få ett register som fungerar och genom att prata på ett annat sätt när det gäller dem som flyttar bort för arbete, så får vi totalt sett ett öppnare åländskt samhälle. Ett samhälle som skickar signaler om hur det egentligen är. I dagsläget är det faktiskt inte så hemskt svårt att få tillbaka sin hembygdsrätt. Men när vi står här och pratar om att man tappar hembygdsrätten och om man hela tiden belyser besvären då blir det till slut en sanning. Vi kan framförallt se till att istället belysa det här ur en positiv synvinkel, då har vi löst väldigt mycket av de problem som vi har diskuterat här idag. Tack, herr talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Debatten börjar mer och mer påminna om en remissdebatt. Det är ju inte riktigt fråga om det nu. Jag tackar minister Ehn för ett konstruktivt inlägg.

Jag vill lägga till en sådan här tanke; studier har egentligen aldrig ansetts innebära byte av hemort. Så var det inte enligt gammal mantalsskrivning, inte enligt hemortssystemen och inte enligt kommunmedlemskap heller. Så långt är vi överens. Men, man måste ju också i så fall hantera studerande som väljer att byta hemort. Det förhållandet att man studerar ändrar inte som sådant på hemorten, men en studerande har naturligtvis full grundlagsenlig frihet att själv bestämma sin hemort och den situationen ska också hanteras. Jag vill bara med det här säga att frågan inte riktigt är alldeles så där enkel i varje fall att man kopplar det till studiestödsregistret, enligt min mening.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! För det första så tror jag att jag befinner mig i en remissdebatt. Det är en motion som ska remitteras. Jag tror att det är en remissdebatt, därför kanske det liknar en sådan också.

Det finns naturligtvis en del knoppigheter kvar. Jag ser egentligen inte att det där är speciellt svårt heller. Redan idag är det på det sättet att om man studerar till exempel i Sverige i en viss ort så måste man skriva sig stadigvarande på den orten. Men däremot när det gäller begreppet stadigvarande bosatt på Åland i sammanhanget studiestöd så betraktar studiestödslagstiftningen den här personen som tillfälligt borta från Åland. Annars skulle man få problem att också få studiestöd under den här tiden. Det heter i grunden att man under två år ska ha varit skriven på Åland för att vara berättigad till studiestöd. Det finns ingen koppling till vare sig medborgarskap eller hembygdsrätt.

Lösningarna finns här och de är inte speciellt svåra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Jag ska inte bli långrandig i den här debatten för den har varit ganska omfattande. Det har pratats ganska ingående vad var och en tycker.

Ålands Framtid står bakom den parlamentariska kommitténs betänkande. Vi haft en egen representant i kommittén. Vi står fortfarande bakom betänkande. Jag tycker att det är ett bra arbete och det borde ligga till grund för ett längre tidsperspektiv än en mandatperiod. Kommittén har ändå gjort ett så pass grundläggande arbete.

När det gäller jordförvärv, hembygdsrätten och näringsrätt så är det väldigt viktigt, om man går in för förändringar, att man ska veta att det är grunden till vår självstyrelse. Det är väldigt svårt att gå tillbaka till det som man har haft om man en gång har förändrat. Därför ska man gå i en försiktig takt och inte rusa i väg för att man ska vara till belåtenhet för någon av väljargrupp för att man ropar på att man har blivit fel behandlade. Det är ändå ett skydd för vår självstyrelse.

Minister Lindholm gjorde en väldigt bra presentation när det gäller det nya lagförslaget och vad som ligger till grund för det. Många av de tankarna stöder vi.

Det borde vara en självklarhet att ett hembygdsrättsregister skulle finnas. Jag välkomnar det i lagförslaget. Studiestödsregistret borde ligga till grund för när man börjar studera, eftersom det duger för finska staten så borde det duga för oss.

Det var korta ordalag. Många andra kloka ord har sagts här. Jag tänker inte replikera och kommentera. Jag ser fram emot att få ta del av lagförslagen när det kommer. Tack.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

8        Kortrutt i skärgården

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 2/2011-2012)

Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen 03.09.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.09.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil