Plenum den 6 april 2009 kl. 13.00

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 6 april 2009 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Bordläggning. 2

1. Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

Andra behandling. 2

2. Lagutskottets betänkande nr 10/2008-2009 om godkännande av konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin och de därtill fogade tilläggsprotokollen om förbud mot kloning av människor och om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung samt med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i dessa som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 11 kap. 11 § och 47 kap. 3 § i strafflagen (RP 7/2008-2009)

Andra behandling. 2

3. Lagutskottets betänkande nr 11/2008-2009 om godkännande av de avtal om ändringar och nödvändiga kompenserande anpassningar, som i enlighet med artikel XXI i GATS-avtalet har ingåtts med Förenta Staterna m.fl. länder, respektive tullområden, med anledning av republiken Finlands m.fl. länders anslutning till Europeiska unionen (RP 8/2008-2009)

Föredras. 2

4. Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga om indragning av övergångsställen (EF 14/2008-2009)

Remiss. 5

5. Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en postnummerreform. (HM 3/2008-2009)

Remiss. 6

6. Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om ett Ålandskontor i Bryssel (HM 7/2008-2009)

Remiss. 7

7. Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om korrekt bild av Åland på Internet (HM 11/2008-2009)

Remiss. 16

8.Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Remiss. 16

9. Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en landskapsborgen för körkort (HM 47/2008-2009)

Remiss. 18

10.Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

För kännedom.. 19

Landskapsregeringens framställning om upphävande av landskapslagen om landskapet Ålands jämställdhetsdelegation (FR 13/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

Landskapsregeringens meddelande om utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland. (Meddelande nr 3/2008-2009)

Plenum slutar 19

 

 

 

 

Plenum börjar

Plenum börjar. Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Carina Aaltonen för uppdrag inom ramen för Emmaus International. Beviljas? Beviljas!

 

Bordläggning

1. Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 8 april 2009.

 

Andra behandling

2. Lagutskottets betänkande nr 10/2008-2009 om godkännande av konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin och de därtill fogade tilläggsprotokollen om förbud mot kloning av människor och om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung samt med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i dessa som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 11 kap. 11 § och 47 kap. 3 § i strafflagen (RP 7/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. De i presidentens framställning ingående lagförslagen föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

Lagförslagen är bifallna. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Andra behandling

3. Lagutskottets betänkande nr 11/2008-2009 om godkännande av de avtal om ändringar och nödvändiga kompenserande anpassningar, som i enlighet med artikel XXI i GATS-avtalet har ingåtts med Förenta Staterna m.fl. länder, respektive tullområden, med anledning av republiken Finlands m.fl. länders anslutning till Europeiska unionen (RP 8/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

 Lagförslaget är bifallet.

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Föredras

4. Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga om indragning av övergångsställen (EF 14/2008-2009)

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart  härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Danne Sundman.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Landskapsregeringen hade den 10 mars 2009 beslutat att dra in ett antal övergångsställen på södra Åland bl a två övergångställen längs Flakavägen i Lemland, vilka används frekvent av skolbarn. De är belägna mellan gång och cykelvägar mellan by centrum och bostadsområde och korsar landsvägen. Även ett övergångsgångställe i korsningen Käringssundsvägen, Eckerövägen som utgör en fortsättning på en trottoar som är högt frekventerat sommartid. Flera av övergångställena är angivna som del av detaljplaner eller fastställda i vägplaner, varför förfarandet med landskapsregeringens beslut att dra dessa verkar märkligt. Valet av övergångställena förefaller inte heller tillräckligt genomtänkt, dessutom har de aktuella kommunerna inte hörts i frågan.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen, ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Avser landskapsregeringen att ompröva beslutet om att dra in övergångställen på södra Åland?

 Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson

Herr talman! Landskapsregeringen har beslutat att dra in ett flertal övergångsställen på hela Åland. Första beslutet gäller västra och södra Åland. Vi kommer också att ta beslut att dra in övergångsställen på norra och östra Åland.

Anledning till indragningarna är trafiksäkerhetsskäl. All forskning visar att det är farligare att korsa en väg eller gata på ett obevakat övergångsställe, än att gå över där det saknar övergångsställe.

Man har konstaterat att det ger en falsk trygghet att korsa en väg på ett övergångsställe, då gångaren litar på att den annalkande bilisten stannar, när man går över vägen vilket bilisten inte alltid gör.

Man har också konstaterat att hastigheten ökar vid övergångsställena, då en del bilister inte vill stanna för den annalkande fotgängaren.

Övergångsställen vid skolvägar har ofta upplevts som en garanti för att skolvägen är säker. Så är det inte. Tvärtom så visar internationella undersökningar att det är dubbelt så stor olycksrisk vid korsande av vägar på övergångsställen.

Egentligen borde det vara så, vid alla övergångställen åtminstone längs skolvägen, att borde det finnas ett arrangemang där hastigheten skulle sänkas till 30 km/tim. 

Med detta skall man läsa att landskapsregeringen avser att stå fast vid sina tidigare beslut och avser också att fullfölja projektet på hela Åland. Om det skulle visa sig att det på någon enstaka plats varit ett felaktigt beslut så kommer landskapsregeringen att ompröva detta.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! En forskning som trafikminister Karlsson hänvisar till är ju inte entydig och beror på en rad omständigheter b la belastningen på de här övergångsställena och hur de är utformade. I landskapsregeringens beslut säger man att det handlar om övergångsställen som har mindre än 20 passage per dygn, det stämmer inte. I Lemland passerar redan i dag många fler än 20 individer. När det gäller Eckerö som nämns i frågan, är det sommartid väldigt högt frekventerat, och är en naturlig fortsättning på en trottoar med ett mycket märkligt avslut vid vägbanans kant.

De här tre övergångsställena borde man överväga att införa eftersom man har räknat med dem i detaljplaneringen. Vi har byggt en ny gång- och cykelväg i Lemland fram till det ena övergångsstället,  nu tar man bort den här övergången! Det baserar sig på felaktiga uppgifter i så fall, man tror att de här övergångsställena har under 20 passage per dag.

Min tilläggsfråga är: Det här är åtminstone, till två exempel, helt säkert en del av en vägplan, som har fastställts för gång- och cykelvägarna och vägarna som har byggts. Kan man bara ändra genom landskapsregeringens beslut på en vägplans innehåll? Borde inte en ny vägplan ställas ut?  Hur är juridiken?

 Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson

Herr talman! Ltl Sundman har fel, all forskning visar att det är farligare vid övergångsställen.

I Malmö har man gått in för att dra in väsentligt många övergångsställen. Man har gjort en undersökning där man konstaterat att vid 600 övergångsställen under en viss tid skedde 212 kollisionsolyckor med skadade fotgängare som följd. I ungefär 2500 korsningar, som saknar övergångsställen, har det under samma tid bara inträffat 35 kollisionsolyckor där fotgängare har skadas.

Visserligen så är väl frekvensen större vid övergångsställena men det visar ändå en tydlig bild och en bekräftelse på vad forskning har visat.

Det är en villfarelse, man tror att det är tryggt att korsa en väg på ett övergångställe, man går över fast det kommer bil, man räknar med att bilen ska stanna. Det gör man aldrig om man inte går på övergångsställen. Då väntar man tills bilen har passerat. Vi vet att bilisterna kan bländas av solen, man kan sitta i andra tankar, eller på annat sätt eller av misstag köra utan att stanna vid övergångsställen.

Mariehamns stad har dragit in ganska många övergångsställen den senast tiden pga olycksrisken i en stad. Då är det mycket värre på landsbygden.

Jag, och vi i landskapsregeringen kommer att fullfölja det här arbetet med att göra trafiken säkrare på Åland. Inte leva kvar med gamla villfarelser och tro att ett övergångställe är säkrare, för så är det inte. Man har trott så tidigare, men nu vet vi att det inte är så. Vi kommer nog att fortsätta, det kan finnas på någon enstaka plats, där man kanske av andra orsaker anser att det borde vara kvar. Men då borde man bygga fysiska hinder så att man är tvungen att sänka ner till 30 km/tim.

Vi gör det av trafiksäkerhetsskäl. Det är en av våra stora uppgifter här på Åland.

Ltl Danne Sundman   

Herr talman! Visst är det som trafikministern säger, om de här undersökningarna som har gjorts. Men det handlar om platser som inte har den karaktären som de här tre nämnda i frågan. Jag fick inget svara på det här med juridiken, huruvida man kan göra så här utan att ändra vägplanen? Nog är det väl en konstig politik om det är så att övergångsställen visar sig vara osäkra, tar man bara bort dem, så får barnen gå kors och tvärs över vägarna i stället. Man borde väl i samråd i kommunerna försöka göra de här övergångarna mer trafiksäkra med hastighetsnedbringande anordningar eller mer belysning eller i övrigt göra miljön så att man ser bättre osv. Det har man gjort vid många övergångsställen. Det är märkligt att man inte har hört de drabbade kommunerna. Då har man inte heller i kommunerna fått tillfälle att ta del av de här argumenten som landskapsregeringen har. Jag frågar trafikministern, varför har man inte hört kommunerna? Kommer man att föra en diskussion med de kommuner som vill diskutera de här indragningarna?

 Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson

Herr talman! För det första, juridiken huruvida det är vägplan eller inte vid övergångsställen, det kan jag inte svara på så här på rak arm.

För det andra, jag håller med om att i det här fallet borde vi först ha hört kommunerna och sedan har gjort åtgärderna. Det kan jag hålla med om, men det hade inte inverkat på vårt beslut ändå. Kommunerna har inte insett den här kunskapen och förstår inte att det egentligen är tvärtom mot vad man tror. Det är trafikfarligare med övergångsställen. Vi måste ta till oss de nya rönen, det som man trodde igår behöver inte vara sant idag. Vi måste vara lyhörda och följa med utvecklingen. Vi anser att vi har gjort ganska mycket, med b la broar, lätta trafiken kan gå under trafiken på många ställen runt Mariehamn. Vi har infört trafikhinder på många andra ställen. Det är alltid det här att göra det i paritet med biltrafiken. Det kan vara kontroversiellt, man tycker att det är för mycket hinder på vägarna. Det har Mariehamns stad fått uppleva ganska mycket. Det är en balansgång mellan lätta trafiken och att bilisterna ska komma fram på rimligt sätt. Jag anser att vi jobbar på ett sådant sätt så att vi får det så bra som möjligt enligt de senaste rönen, det är vår målsättning.

Dåtidens kunskap, som tydligen Danne Sundman besitter, är inte dagens kunskap.  

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Remiss

5. Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en postnummerreform. (HM 3/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! De åländska postnumren börjar samtliga med prefixet 22 som är en del av postnumren i Finland, en relik från forntiden, före Åland berikades med egen behörighet inom postväsendet. Det har alltid varit så sedan dess. För att markera det åländska postväsendets självständiga ställning, borde egna åländska postnummer införas. Samtidigt borde möjligheten för företagsvisa postnummer införas. Företag, myndigheter och andra som har behov av och intresse för ett eget postnummer, mot en avgift, skulle kunna beviljas ett eget postnummer. Det här är något som finns i flera europeiska länder, myndigheter och företag har egna postnummer. Det skulle främst användas av stora åländska företag, som dels har mycket post och dels vill ha det här som ett varumärke i sin adress. Det skulle inbringa lite intäkter, avgiften är, vad jag har förstått, ganska “furstlig” för att beviljas ett postnummer, det skulle den även kunna vara här.

Jag föreslår att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen att åtgärder vidtas för att genomföra en postnummerreform, så att landskapet får egna fristående postnummer samt att företagsvisa postnummer möjliggörs.

Talmannen:

Ingen replik är begärd. Begäres ordet?

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 Remiss

6. Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om ett Ålandskontor i Bryssel (HM 7/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! När det var dags för oss att börja skriva hemställningsmotioner började jag fundera på vad man skulle kunna åstadkomma politiskt som skulle ha betydelse för Åland? Mina tankar föll på vårt förhållande på Åland gentemot EU.

Mycket av vår vardag i lagtinget, när det gäller lagar och lagstiftning kommer via EU genom direktiv och förordningar. De påverkar många ålänningars vardag, väldigt mycket. Alla förespråkare för EU som tycker att EU är det bästa på jorden, som anser   att vi bör vara med i EU därför att vi ska påverka. Våra påverkningsmöjligheter, när det gäller EU arbetet, har varit ganska minimala. Våra ansträngningar har gått ganska långsamt. Vi har hört att man ska komma in i behandlingen i olika ärenden i så tidigt skede som möjligt, för att man ska kunna påverka, istället för att Ålands lagting blir en gummistämpel som får sätta EU:s direktiv till våra handlingar här på Åland.

Jag hade förmånen att vara med på några resor till Bryssel, här under året. Den senaste resan jag var med på besökte vi  ”House of Scottland”. Vad de har förstått i Scottland, och  även många företag också har förstått, att om man inte hörs och inte syns, då finns man inte. Det är något som vi på Åland skulle komma till rätta med genom att ha ett Ålandskontor i Bryssel precis som Åland har ett kontor i Helsingfors. Anledningen till Helsingfors kontorets tillkomst var att mycket av lagstiftningen tidigare skedde i Helsingfors. Den har nu flyttat ner till Bryssel. Därför tycker jag att det skulle vara av stor vikt att kunna ha två politiska lobbyister. Jag har förstått att lantbrukarnas organisation i Sverige har 40 lobbyister i Bryssel som talar för deras sak.

Herr talman! Jag läser här upp motionen: Med tanke på att de flesta beslut som rör ålänningars vardag i form av lagstiftning sker genom EU-direktiv och förordningar skulle det vara av största vikt att kunna påverka beslutsfattande i större utsträckning. Inom EU finns dels det formella beslutsfattandet, dels lobbyverksamheten. Den senare vägen definieras av många som den framgångsrika om man vill få tillstånd förändring och påverkan genom ökad förståelse för Ålands speciella förhållanden. För att ta del av de möjligheter som lobbyverksamheten ger i form av inflytande borde ett lobbykontor etableras i Bryssel. Tanken är att Ålandskontoret i Bryssel skulle vara bemannat av två politiska lobbyister tillsatta av partierna i lagtinget så att mandatperioden sammanfaller med lagtingets och så att en av dessa tillsätts av oppositionen och av regeringspartierna. Kontoret skulle vara avskilt från special rådgivaren i Bryssel men ha samarbete när det är befogat. Likaså skulle kontoret samarbeta med den av ålänningarna valda europaparlamentarikern och dess stab den dagen det möjliggörs. Täta kontakter med EU enheten och partikanslierna i Självstyrelsegården skulle förstås också vara en del av verksamheten. Kontoret skulle placeras strategiskt rätt och skulle givetvis bära den åländska flaggan på fasaden.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen att ett åländskt lobbykontor etableras i Bryssel.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Efter att ha hört Nordberg presentation skulle jag vilja att han redogör för kostnaderna för ett kontor, en budget. Vad kan det tänkas kosta?

Tanken att man skulle ha två politiska lobbyister, en hör till regeringen och en hör till oppositionen. Hur ska man jämka ihop de synpunkterna som de två har, så att Åland pratar med en röst?

Ltl Mika Nordberg, replik

Ja, första frågan vad gäller kostnaderna så beror det på många olika faktorer. Ska man hyra ett kontor på paradgatan eller ett som ligger lite avsides? Samma med lönenivån, det rimliga med EU arbetet och parlamentariker är att de har samma lönestruktur som hemmalandets parlament. Det finns information att tillgå när det gäller den saken.

När det gäller att föra Ålands talan med en röst, så tror jag det behövs två representanter för den ena kan vara engagerad i en fråga som den andra inte är engagerad i.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Remiss

7. Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om korrekt bild av Åland på Internet (HM 11/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Föregående talare sade att om man inte hörs och syns så finns man inte. Det är lite samma tema också nu när det handlar om en korrekt bild av Åland på Internet. Kanske vissa, som inte har satt sig in i det här, kan uppfatta att det är en enbart en symbolfråga eller vad handlar det om. Det finns dock ganska många praktiska olägenheter med den situation som råder idag. Jag återkommer till det.

Det är från Internet som västvärlden idag, den stora majoriteten i varje fall, hämtar sina kunskaper. Man pratar om Internet som världens största bibliotek, då är det viktigt att det biblioteket är korrekt, att det som läggs ut är korrekt.

I dag är det svårt att urskilja Åland som en egen region på Internet, trots att vi har egen domicil. Landskapet blir ofta att framstå som en vanlig del av Finland. Med konsekvensen att framför allt bilden av och kunskapen om Åland blir felaktig, det försämrar också möjligheten för ålänningar att få service på svenska på nätet.    

För att erbjuda språkservice på internationella webbplatser blir det allt vanligare med automatisk detektering, där man programmatiskt försöker lista ut vilket språk besökaren använder.  Detektering betyder att man använder ett program för att ta reda på olika inställningar; dvs det hela sker automatiskt utan att användaren/besökaren behöver göra något. Ett av de vanligaste sätten är att använda datorns IP-adress som är nummerserier vilka delas ut till olika Internetleverantörer. Man kan då via olika databaser få fram vilket land leverantören befinner sig i .

De IP-adresser som används på Åland kan alltså genom rätt registrering ange att språket är svenska, idag härrörs de flesta adresserna till Finland, vilket förstås leder till att språket blir finska.

I dag är det så, att väljer en användare landsval i webbformuläret, så i rullgardinslistorna med lista över länder saknas i regel Åland medan t.ex. Färöarna finns med, förstås. Enda kvarstående alternativet blir då Finland som i regel resulterar i att man får finskspråkig information.

Jag sade inledningsvis att det inte syns att Åland är en som egen domicil och det framkommer inte heller att Åland "existerar" i de här sammanhangen.

Datorernas operativsystem innehåller också landsspecifika inställningar som bestämmer måttenheter, tidszon och inte minst språk. Idag kan man i tex Windows, som är det mest använda, välja Färöarna men för oss ålänningar blir det Finland, med ovanstående problem som följd. Det intressanta är, att listor och IP adresser lagras centralt av olika företag/organisationer som sedan distribuerar dem antingen gratis, mot betalning eller som en del av deras programvara. Det här innebär att man kan påverka innehållet på ett ganska enkelt sätt, särskilt som inga myndigheter styr detta och dels för att alla är intresserade av få en så rättvisande information som möjligt. Här kan man jämföra med Wikipedia där man måste gå in aktivt och rätta de felaktigheter som finns.

Inom Ålands Framtid, var det vår medlem, Erik Schütten som påpekade detta. Han blir förvånad när han hela tiden ser de här felaktigheterna. Vi diskuterade att tillsätta en arbetsgrupp och börja gå igenom detta. Men det här är nog är en myndighetsuppgift, att tillse att informationen om Åland är korrekt oavsett om det är på Internet eller i andra sammanhang. Det är mot den bakgrunden jag har lagt den här motionen. Jag har även funderat på någon typ av projektanställning men det här är ju en fortlöpande verksamhet. Det är ingen heltidstjänst, men det krävs att någon håller det under uppsikt.

Jag har också undersökt om vår It enhet har jobbat med detta, med det ligger på sidan om deras arbetsuppgifter. Det är mera är informationsarbete än direkt datateknisk verksamhet.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren och jag, hade senaste fredag ett meningsutbyte om just vår It support enhet. De är väldigt duktiga på att se till att våra lite föråldrade datasystem fungerar. Deras arbetsuppgifter, det finns ingen utvecklingsenhet som kan gå igenom för att effektivisera, rationalisera eller förbättra samhällsservicen. Det hör inte i och för sig till den här motionen. Jag vill med det visa att det inte finns någon enhet som kan ta tag i det här, som jag ser det, vikiga arbetet. Det vore intressant att se hur resten av lagtinget ser på det, framförallt finansutskottets ordförande, dit motionen ska gå.

En informationsinsats krävs här, jag hoppas att man i finansutskottet går igenom det här på ett seriöst sätt, se på vilket sätt man kan få det här att fungera.

Det är ändå lätt från åländsk sida, trovärdigheten stärks av att vi idag har egen domän, AX och faktiskt existerar som en självständig region i Internetsammanhang.

     Det är lite typiskt att man på Åland först lyckats få en egen domän godkänd men sedan inte har en aning om vad man skall ha den till eller dra någon som helst nytta av den. Idag är AX domänen en ganska okänd domän ute på nätet, inte ens svenska Internetproffs vet så mycket om den. Det som man inte känner till blir man lite skeptisk till, inte heller de större företagen här på Åland använder  AX domänen fullt ut för att marknadsföra Åland och företaget.

Avslutningsvis, herr talman, vi förslår i klämmen att landskapsregeringen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att uppmärksamma Åland i de viktigaste Internet sammanhangen. Om en arbetsgrupp är det bästa eller inte, det låter jag vara osagt.

Vi föreslår också vidare, som en följd av det här, att lägga upp en strategi över hur åländska myndigheter i det dagliga arbetet skall använda och marknadsföra Åland på nätet.

Det här är mera en informationsinsats än en datateknisk insats, så hoppas jag att finansutskottet hör Gunnar Westerholm som sakkunnig men även Ronny Lundström från It enheten. Jag tror de båda skulle ha värdefull information.

Talmannen

Ingen replik är begärd.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är befriande att flera tar upp den här viktiga frågeställningen. När jag tidigare har pratat om de här frågorna, har det tyvärr varit för döva öron.

Hur AX domänen hanteras, hur vi inom självstyrelsesystemet hanterar vår kanske allra viktigaste symbol, när det gäller verklig betydelse. I klämmen sägs det att man ska lägga upp en strategi, för hur åländska myndigheter i det dagliga arbetet ska använda och marknadsföra Åland på nätet, även i Internet sammanhang. Det här motionerade jag om i fjol, jag förslog en ”cyber strategi” som skulle ta upp de här frågorna i ett samlat grepp.

Varför det här är viktigt, det berör motionären mycket förtjänstfullt i presentationen. Fördelen som att få vara egna på Internet, innebär att vi får en mycket större synlighet än vad vi annars skulle ha som liten region. Vi är en försvinnande liten del av EU och ännu mindre del av världen. Tack vare den toppdomän på Internet så tar vi plats bland dem som har det, ca 200 självständiga länder, det finns ett hundratal till, likvärdiga oss.

Ur PR synpunkt är det av största vikt att vi nyttjar den här möjligheten. Det är även som motionären tar upp mycket förtjänstfullt, en självstyrelsepolitisk fråga. Ålänningarna idag missar mycket med självstyrelsens syfte i o m att AX domänen och de IP nummerserier som ålänningarna använder, har finsk flagg. Det finns ett ställe på Internet som heter IP2 location.com, där man gå in och titta vad man har för flagg på sitt IP nummer. Gör man det från Ålands lagting, kommer det upp finsk flagg, gör man det från landskapsregeringen så kommer det faktiskt åländsk flagg. Lagtinget har finsk flagg och landskapsregeringen har åländsk flagg. Det står att man är i Helsinki i södra Finland. I landskapsregeringens serienummer står det att man är på Åland och Åland Islands och vädret är rätt och tiden är rätt osv. Det finns också stora problem med privata internet leverantörers flaggserier. Jag har diskuterat med leverantörer och de säger att de inte har möjlighet, det är så stort arbete för dem att gå igenom allt det här. Det är ingen som betalar för det, det här är nog myndighetsansvar, tycker dom. Det anser jag också, det är självstyrelsens ansvar att reda upp det här.

Lite annat, om man har tex beställt något på  Internet eller man ska fylla i adress, ska man ange land. I bästa fall finns Åland med som alternativ, men väldigt sällan. Men Färöarna och Grönland är alltid med och alla andra icke självständiga, självstyrande områden, men inte Åland. Där har utvecklingen gått lite framåt och lite bakåt. Den gick framåt när vi fick AX koden reserverad för oss i standarden, ISO3166, då började Åland dyka upp i listorna. Det har sedan visat sig att man inte använder standarden längre till alla delar. Man använder mer det som kallas IDD, telefonlandskodslistan. Där återigen, finns Grönland och Färöarna med, inte Åland.

Min motion, som finns i något utskott och värmer hyllan, om en egen telefonlandskod har visat sig blivit än mer viktig att så snabbt som möjligt behandla och godkänna för att vi måste få en egen telefonlandskod. Annars räknas vi hela tiden med i 358.

Hur känd är AX på Internet? Med tanke på hur länge den har funnits, är den väldigt okänd fortfarande. Precis som motionären sade, är kännedomen ganska dålig i vår närregion även av experter som borde känna till det. Man borde aktivt marknadsföra AX koden, som jag också tidigare påtalat. Precis som man marknadsförde Ålands flagga och som vi även har gjort med våra frimärken. Då blir den här symbolen mycket mera värd i praktiken.

Det finns många andra problem som borde tas upp i en strategi. Företaget Google hanterar Åland. Google har idag en sådan marknadsställning att det är viktigt att hur man som aktör på Internet behandlas av Google. Det lär ska vara så att Google favoriserar punkt.fi framom punkt.ax. Det kan vara tokigt att ha punkt AX domäner för att man kommer längre ned på sökning osv. Detaljer är viktiga för åländska företag och aktörer som ska använda punkt.ax. Det ligger även i vårt intresse att försöka få det rätt.

När det gäller andra centrala funktioner i Googles produktutbud, deras karttjänst tex, då är det stort moln över Åland och ortsnamnet är dessutom på finska, vilket är felaktigt. Där har vi många kommersiella möjligheter för turistnäring och våra företag som går om intet.

Alla de här bekymren sammantaget, om ni bara skulle förstå hur viktigt det är, man borde fort som attan få till en strategi, en arbetsgrupp för att lösa problemen. Vi har inte råd att låta den här utvecklingen gå oss ur händerna, vi borde agera så fort som möjligt. Jag rekommenderar utskotten, som har de här motionerna, att behandla dem i brådskande ordning inkl. den här.  

Vi har en myndighet, som åtminstone med lite kreativt tänkande, kunde påföras den här uppgiften. Det är datainspektionen, som kanske inte har det sagt i sin lagstiftning, men som kanske kunde styra det här arbetet och samordna det med extra tilläggsresurser. Även i de här kärva tiderna är det här en så viktig fråga att den behöver få ekonomiska resurser om det behövs, tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tyckte det var ett intressant anförande ltl Sundman höll. Det är riktigt att han och jag, tror jag vågar påstå, har drivit de här frågorna i många olika sammanhang. Jag blir lite förvånad att regeringspartiernas bänkar mer eller mindre är tomma och även finansutskottets medlemmar mer eller mindre lyser med sin frånvaro. Det är en viktig fråga, det är en praktisk dimension, det är inte bara en självstyrelsepolitisk dimension.

Det som ltl Sundman tog upp om en mera sammanhållen IT strategi, håller jag  med om. Jag håller även med om att den här motionen är enbart en del av en sammanhållen IT strategi, det är ändå en viktig del.

AX som toppdomän, jag har förstått att det är ca 250 registreringar som görs per år på Åland. Det är chefen för landskapets IT enhet som ska hålla i det på sidan om allt annat. Man har aldrig riktigt satsat något från landskapsregeringens sida när det gäller IT utvecklingen, kanske pga oförstånd.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman, jag tror inte de har förstått omfattningen och vikten av de här problemen. När det gäller registreringen av AX domäner, går den smidigt och problemfritt. Jag har själv registrerat ett tiotal AX domäner, servicen är ypperlig. Det finns inte resurser på IT enheten att ta tag i de här bekymren. Man kan möjligtvis uttala sig om vilka bekymmer det finns, och vad man borde göra men det dagliga support arbetet där måste gå före, annars blir det nog ”liv i luckan” om inte datorerna här i huset fungerar. Man borde skilja ut det här och lista problematiken, börja arbeta med lösningar. Vissa saker är enkla att lösa, det kan handla om enstaka telefonsamtal, andra är mera tidskrävande och omfattande och bör lösas strategiskt av landskapsregeringen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är lite beskrivande för den förvaltning vi har. Tittar man på IT support enheten, ingen skugga över dem, det gör sitt bästa med ett ganska hopplöst datasystem egentligen. När det gäller den här utvecklande biten som jag efterlyst många gånger, hur man kan effektivisera och underlätta arbetet, så finns det ingen strategi. Inte heller för de här frågorna som tas upp i motionen.

Det som ltl Sundman sade, om att det här arbetet kanske kunde skötas via datainspektionen, är något som jag inte har tänkt på tidigare. Kanske någon från  finansutskottet vill ha vänligheten att syna det kortet.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, herr talman! Det kan jag garantera att korten kommer att synas i finansutskottet. Det här är en motion som kommer dit och där har jag själv säte och stämma. Det ska vi försöka se till och knappast motsätter sig någon det.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag vill hålla med både huvudmotionären Anders Eriksson och det inlägg som ltl Danne Sundman hade, i allt vad de sagt. Den här motionen är synnerligen väsentlig, både ur praktisk, som ltl Anders Eriksson sade, och ur självstyrelseideologisk synpunkt. Det är riktigt som ltl Sundman sade att punkt AX är idag den mest betydelsefulla av våra utåtriktade symboler för de självstyrda Åland. Det är illa att man inte har orkat följa upp det gedigna arbetet som gjordes för att vi i tiden skulle få AX symbolen. Det är synd att det finns ett land som hette Albanien, att vi inte fick den mest korrekta symbolen.

Den insatsen, som förra kanslichefen Elisabeth Nauclér gjorde i det här sammanhanget, var faktiskt väldigt stor.

Orsaken till att jag begärde ordet, är det som liberalerna ofta brukar säga, vi ska använda och utveckla den självstyrelse vi har. Det här är ett sådant exempel och sannerligen är det ett sådant exempel som redan nämndes i fjolårets motionsflod. Det lämnades också in av ltl Sundman motion nr. 20 2007-2008, som har legat ett år den 4 april i lagutskottet. Lydandes att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om det IT politiska programmet uppdateras samt att en “cyber strategi” för Åland utarbetas. Den här motionen som vi behandlar idag ligger väldigt nära det ämnet också, det är en del utav det ämnet.

Den kanske allra viktigaste motionen ur symbol frågan tillsammans med användningen av punkt AX så är motion nr. 13 2007-2008.  Även den ligger i finansutskottet, som tydligen inte har börjat behandlat den ännu, eftersom ltl Sundman, som sitter med i finansutskottet inte kunde informera om det när motionen nämndes.

Den kanske allra viktigaste i närtid är telefonlandskod för Åland. Jag är kritisk till hur lagtingets utskott arbetar. Det här är viktiga självstyrelsepolitiska frågor, som man inte bryr sig om att behandla, trots att man har tid. Imorgon har vi i lagtinget utskotts dag. Vi har just blivit informerade om att utskotten inte sammanträder imorgon pga andra partipolitiska skäl. Det är ur lagtingsordningens synpunkt fullständigt oacceptabelt. Utskottsarbete ska gå före allt annat politiskt arbete. Det vet vi, och det bör fullföljas. Landskapsregeringen bör också beakta det. Då blir viktiga politiska frågor  långsammare behandlade, om de alls blir behandlade, eftersom man säger att man inte hinner. Det är inte många representanter från finansutskottet här. Jag tycker att man borde skämmas för att man inte har tagit upp de här motionerna, som finns från tidigare, till behandling.

Jag tar också tillfället i akt, herr talman, och ställer frågan till landskapsregeringen, Varför jobbar man inte med de här frågorna som finns i de här tre motionerna? Om AX domänen, om uppdatering av det IT politiska programmet utgående från de tankegångar som här har framförts i lagtinget, som säkert alla framstegsvänliga ålänningar och lagtingsledamöter, är överens om. Var ligger frågan om telefonlandskod för Åland? Det är bra det här med motioner, att man får dem behandlade i utskott, men det ger inte mycket politiskt reellt resultat. Utan det är i landskapsregeringen som de frågorna måste drivas om det ska bli något. Det tar länge i den här “cybervälden” vi lever i att gå via motioner, man fördröjer frågan med ett par år om inte landskapsregeringen jobbar. När det kommer bra initiativ i från oppositionen, så skall landskapsregeringen hugga direkt. Då klarar man också motionsbehandlingen snabbare i utskotten om det är skött redan på landskapsregeringen.

I den åländska partipolitiken, det här vanliga bröstvärnsbyggande, kommer förslaget från fel håll gör vi ingenting, sitter stilla i båten och självstyrelsen utvecklas inte särskilt mycket. Jag ställer den här frågan till landskapsregeringen vad har man åstadkommit hittills?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vill hålla med ltl Jansson att det är frustrerande att de här initiativen inte behandlas. Jag har själv vid ett tillfälle påpekat det här i finansutskottet. Jag kommer att ta upp det här till diskussion i finansutskottet, vi borde behandla de viktigaste motionerna. Det är som ltl Jansson säger, att det är landskapsregeringen som borde agera, så brukar det vara med motionerna. Man brukar få se dem förverkligas efter en tid. I de här frågorna har jag inte sett någon reaktion. Det är tråkigt för det här ä viktigt saker, man har inte förstått vikten av det här, tror. Man tror att det är svårt att genomföra, men till vissa delar är det enkla åtgärder, men det måste göras av behörig myndighet. Annars kan en privat person göra det här. Jag hoppas på en bättring och jag stöder ltl Jansson i hans strävan att det ska bli en bättre behandling av motionerna.  

Ltl Roger Jansson, replik    

Herr talman! Vi är av naturliga skäl överens. Det intressanta just nu är det svar som kan komma från landskapsregeringen i de här frågorna, hur pass sakenliga och framåtsyftande de är. Jag ser att näringsminister Mattsson som är närvarande, gratulerar till det, har begärt ordet. Uppenbarligen kommer vi att få ett svar men vad jag förstår är ju ändå de här ärendena på en annan ministers bord. Hoppas att vi sen kan få kompletteringar, från det hållet.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vad gäller då utskottsmöte, så kommer lagutskottet att mötas i morgon kl. 9 som planerat. Vi har inte fått annat besked, i o m att vi har kallat en hel del personer för hörande så utgår jag från att det ligger fast.

Jag delar helt ltl Janssons synpunkter på motionerna och lagutskottets hantering av oerhört angelägna motioner, där vi kan konstatera att oppositionens initiativ har hållits som en form av gisslan i lagutskottet. Man har motiverat avsaknaden av en bearbetning av motionerna i o m att vi har en presidentframställning, Lissabonfördraget, så händer inget med motionerna, till dess att det finns ett betänkande i de här större frågorna. Nu har saker och ting börjat lossna, vi har t o m så vi har kunnat upplysa lagtinget om att vi har börjat titta på ramlagsmotionen som ltl  Jansson har lagt fram.  

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik    

Herr talman! Ärenden berör huvudsakligen finansutskottet, där man valt att inte behandla motioner trots att man jobbar tillfälligt väldigt intensivt med budgeter. Däremellan har man inte så mycket ärenden, så man borde hinna. När man diskuterar finansutskottets behandling så är det också skäl att titta på övriga utskott.

Jag för min del är glad. Den här ganska kraftfulla kritiken, som levereras här i salen mot att utskottsmajoriteten inte bryr sig om det demokratiska instrument som lagtingsordningen innehåller, i form av initiativ från de 30 ledamöternas sida. Att den kritiken nu börjar ta skruv och alltmera motioner har börjat behandlats. Det är positivt.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Jag har med intresse följt debatten kring den här motionen och därmed också relaterat till den tidigare motionen från ltl Sundman.

När det gäller utskottsarbetet så blandar jag mig inte i det. Jag har tidigare hänvisat till att det finns någon form av tradition, och att den tydligen inte har förändrats. Nu förväntar man sig och framför åsikter att det borde ändras. Det kanske är rätt.

Till sakfrågan i den här Internetbilden av Åland, tycker jag att det är självklart att det här är en ny självstyrelsepolitisk fråga, den har en sådan dimension. Eftersom det är där det mesta avhandlas idag i ”cyberspace”. Allt mer finns i ”cyberspace” man får mer och mer information om att ”jag såg er ”eller ”jag såg det” på Internet. Det är självklart att båda de här frågorna tillsammans har en sådan vikt att de borde få en behandling av landskapsregeringen på förhand, före lagtinget har tagit ställning till det.

För min egen del, finns det en viss beredning, som handlar lite om det här trots att det påtalades att det här inte är mitt bord. Då vill jag säga att det här är en så stor fråga, det är självstyrelsepolitik i förlängningen, det som syns utanför Åland. Därför finns den nog eller borde finnas på alla minstrars bord, som intresse.

Vi måste vara medvetna om hur snabbt utvecklingen går i vår omvärld. Är det så att vi inte är med och fattar våra beslut för oss, så gör någon annan det, för vi gör ett aktivt val att inte fatta ett beslut. Det är också en form av ett beslut, som gör att vi blir på efterkälken. Beslut fattas hela tiden. Som flera har sett och noterat, så hade vi en väldigt bra föreläsare här som heter Chris Miller. Hans beskrivning om hur etervälden utvecklas, den är helt otrolig. Man behöver bara se den där filmen som några av ledamöterna har kunnat se. Varje gång man ser den, får man nya tankar över hur snabbt välden förändras. Då gäller det att vi förändras med den. Inte att vi förändras av den.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Om jag förstår näringsministerns anförande rätt så insåg han att det här var viktiga frågor. Visst är det helt sant som han säger, att om vi inte gör något så blir vi på efterkälken. Det som vi är intresserade av, från oppositionen sida, är vad landskapsregeringen gör. Eller varför inte landskapsregeringen gör något? Det är det som gör att vi blir på efterkälken. Jag har, i andra sammanhang, påpekat varför man inte använder IT för att effektivisera, förbättra, förändra, om jag använder näringsministerns ord. Varför gör man inte det? Det här är inte bara en självstyrelsepolitisk fråga, det är också en näringspolitisk fråga. Exempelvis folk i näringslivet ska kunna fylla i blanketter, vara i kontakt med landskapsmyndigheterna i tid som passar dem. Det här är arbetet, som så mycket annat, har gått i stå med den här landskapsregeringen. Det är vi bekymrade över, vad tänker man göra för att vi inte ska bli alltmera på efterkälken?

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När jag talar om vi så menar jag landskapsregeringen. Jag tycker det här är en fråga som landskapsregeringen definitivt skall jobba med. I den mån jag kan påverka det så skall jag göra det. I allra högsta grad är det en näringslivsfråga, som ltl Erikson sade. IT blir mer och mer, kanske helt övergripande inblandad i allt vad näringsliv och samhället sysslar med. Hela den offentliga miljön borde vara på samma nivå. Jag är den första att skriva under och stöda de tankegångarna. Jag vill också vara med och utveckla den offentliga förvaltningen i den riktningen.

Ltl Anders Eriksson, replik 

Allt det där låter riktigt bra, däremot känner man inte igen den värderande näringsministern när han är så blygsam och säger att i den mån han kan påverka. Han är en av sju ministrar, han har all möjlighet i välden att påverka. Får han inte liv i den ministern som är ansvarig för de här frågorna, så får han be lagtinget om hjälp. Vi kommer att hjälpa till.

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik 

Herr talman! Min blygsamhet förbjuder mig att vara yvigare i min ord föring.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren

Herr talman! Den som är ansvarig för de här frågorna i landskapsregeringen är finansansvariga Mats Perämaa.

Ett axplock ur 2009 års budget är att landskapsregeringen visst jobbar med dessa frågor. Det är meningen att man ska samordna förvaltningens IKT utveckling, gällande drift och kommunikation, och den allmänna utvecklingen när det gäller hela förvaltningen.

Målsättningen för 2009 är att utarbeta ett nytt IT politiskt program. Det finns klara besked i 2009 års budget att målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för att landskapsanställda ska kunna tillämpa distansarbete. Det har varit efterfrågat under flera år. Det pågår ett stort omfattande arbete med att få till stånd ett räkenskapsverk, som inte bara moderniserar förvaltningen, utan den effektiviserar den också.

Det här var ett axplock, men som vi alla vet, så är situationen extraordinär, efter att landskapsregeringen lade sin budget för 2009, så har vi startat om budgetprocessen. Det håller vi på med ända tills dags dato. Situationen är extra ordinär, men det här är också en viktig fråga, en viktig framtidsfråga, det håller jag helt och hållet med, tack.

Ltl Roger Jansson, replik    

Herr talman! Det var det sista som minister Sjögren sade, som jag studsade till på, den ekonomiska nedgången skulle försvåra den här typen av arbete. Jag antar att vi har oförändrat antal tjänstemän. Där här blir en fråga om politiska prioriteringar. Det är bra att det står i budgeten att man avser att göra det ena och det andra. Det intressanta är när? Det har gått en stor del av året redan. Vad kommer att hända under året? Hur kommer man att förfara när det gäller frågan om AX domänens vidareutveckling och korrigering i användningen på Internet? Samma gäller frågan om telefon landskoden, en väldigt intressant fråga.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Det är helt sant, prioriteringarna och de här 3 månaderna som har gått på 2009. har vi jobbat med tilläggsbudgeten och det svåra ekonomiska läget som landskapet befinner sig i. När det gäller de konkreta frågorna så ber jag att lagtingsledamot ställer de frågorna till finansansvariga vid tillfälle.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

När minister Sjögren sade att man skulle utarbeta ett IT program, så blir det ofta när man diskuterar i politiska sammanhang att man ska utarbeta ett program, utreda osv. Det är ett arbetssätt som inte är anpassat till det tempo som IT världen lever i.

När det gäller det som motionen tar upp, att man skulle slå fast en strategi, ha ett målmedvetet arbete för att tillse att AX får den rättmätiga uppmärksamhet den ska ha på Internet, det behöver man inte ha något program för, det behöver man inte utreda. Det kan man bara sätta igång.

Jag håller med ministern med att det är extraordinära tider, men just därför är det oerhört viktigt att få igång det här. Här kan man spara massor av pengar bara man har en fastslagen IT strategi, som jag har nämnt redan många gånger, som kan förbättra och effektivisera den offentliga förvaltningen.

Talmannen

Replikskifte är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Remiss

8.Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Eftersom huvudmotionären, har den stora lyckan att få vara i Paris idag, så förslår jag att motionen bordläggs till 29.4.2009.

Talmannen

Begäres ordet? Talmannen uppfattar tystnaden som att alla understöder förlaget om bordläggning. Ärendet är bordlagt.

 

Remiss

9. Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en landskapsborgen för körkort (HM 47/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag har lämnat in motion nr.47 som handlar om att man skulle utöka möjligheterna att ge landskapsborgen på samma sätt som man gör med studielån idag.

Trenden runt om oss, både i Sverige och i Finland, är att färre ungdomar tar förarexamen i samband med att de fyller 18 år. Så är det inte på Åland ännu men med tanke på de ekonomiska tider vi är på väg in i så kanske det blir ekonomiskt problematiskt för vissa att ev. i framtiden kunna ta körkort, som jag är anser är väldigt viktigt att ha. Många inflyttade har svårt att få jobb pga att de inte har körkort. För att motverka den här trenden på Åland så tycker jag att landskapsregeringen skulle vidta några åtgärder, som skulle öppna möjligheterna att vara flexibel, att kunna ge landskapsborgen om man inte själv har de ekonomiska förutsättningarna för att skaffa sig en förarexamen. Det ligger både i den enskildes och i samhällets intresse att så många människor som möjligt har körkort, och därmed kan vara tillgängliga att komma ut i arbetslivet.

Dagens arbetsmarknad ställer ofta ökade krav på den enskilda arbetstagarens rörlighet, varför många arbeten kräver att man har körkort. För att få fler unga och inflyttande att, inom rimlig tid, klara av sin förarutbildning tycker jag att landskapsregeringen skulle se över möjligheterna till särskilda körkortslån på samma sätt som man ger studielån. Det här skulle inbegripa att landskapsregeringen garanterar borgen för den som via bank tar lån för att finansiera sitt körkort. Modellen med körkortslån kan lämpligen gälla för den som tar sitt körkort innan 25 års ålder eller är nyligen inflyttad till Åland. Det ska inte innebära en kostnad för landskapsregeringen. Det ska vara förenat med tydliga villkor såsom att förarutbildningen skall klaras av inom rimlig tid och omfattas av tydliga återbetalningsvillkor.

Med det så hänvisar jag och önskar att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att möjligheter till landskapsborgen ges till personer under 25 år och nyligen inflyttade till Åland som avser att ta förarexamen.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack herr talman! Bra och intressant förslag av ltl Karlström. Det är alltid viktigt med sysselsättningsfrämjande åtgärder. I regeringens handlingsprogram finns det plan om att stifta en lag om social kreditgivning som skulle ge samma rätt till lån för befolkningen som i ltl Karlströms förslag. Dessa låns syfte är att hjälpa människor att klara av sin egen försörjning. Det kanske skulle ha samma verkan, tack.

Ltl Fredrik Karlström, replik

En kort fråga då även om man kanske inte ska ställa den i replik. I handlingsprogrammet är det meningen att låna från landskapsregeringen eller syftar det till att ge landskapsborgen, så att personerna kan låna från bank? Det är ganska stor skillnad.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Dessa lån ges normalt från socialkanslien, just i sysselsättandefrämjande syfte. Det är lån som kommunen ger och man betalar tillbaka det till kommunen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det viktiga för mig i det här fallet är att personerna kommer så snabbt som möjligt ut i arbetslivet. Det kan handlar om att inte har körkort, som krävs för att komma in i arbetslivet. Det viktiga är inte på vilket sätt det görs, utan att syftet uppfylls. Jag tycker bra att man kunde utöka systemet med studielån till att inbegripa även körkort som också är en sorts utbildning. Det kanske skulle vara det enklaste sättet, att inte behöva gå via de sociala myndigheterna. Man skulle se det här som ett sätt att vidareutbilda befolkningen, men se till att de betalar det själv och gör det så snabbt som möjligt så man kommer ut i arbetslivet.

Talmannen

Replikskifte är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Remiss

10.Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Dagens plenum tycker jag är en sorglig tillställning. Regeringen saknas i stort, förutom förstås regeringsledamot Katrin Sjögren, som direkt inte har ansvar för de motioner som nu tas upp och behandlas. Majoritetsblocket är i stort sett utsuddat, några tappra själar som sitter kvar här. Majoriteten består av oppositionen i lagtinget. Finansutskottet, vars motioner vi behandlar, är ytterst sparsamt representerade.

Herr talman! Vad är det för mening med det här plenum vi har? Jag kan inte se någon enda mening med det. Möjligen att vi står här och pratar och får någon rad i Tidningen Åland och Nya Åland. 

Mitt förtroende för den här regeringen, om det inte är slut, så är det väldigt nära. Ett lagting ska stifta lagar, ta budgetar, behandla meddelanden och andra frågor som regeringen lägger fram för lagtinget. Vi får ju ingenting, vi har en fråga om att jämställdhetsdelegationen ska dras in, och en fråga om var man får parkera sin cykel? Säkert kan det vara intressant för många som cyklar. Men vad är det för prioritering? Men är det detta som för dagen är huvudfrågorna för regeringen Viveka Eriksson? Då är det här lagtinget illa ute.

Sedan är det så, herr talman, att vi ombeds att stanna hemma första veckan i mars för att regeringen ska få tid på sig att komma med tilläggsbudgeten. Idag skriver ni den 6 april och vi har ännu inte sett röken av tilläggsbudgeten. Vi har suttit här i en månad, med en veckas uppskjutning och med ledigt en vecka för att vänta. Ingenting har vi hört, nu har vi vissa utsikter att få en budget, men den börjar vi diskutera den 17 april.

Herr talman! Det går för långsamt, det för ineffektivt. Det här är inte bra, det är dålig politik som förs i Ålands lagting just nu. Det beror på majoritetsblocket och den sittande regeringen, som inte förmår att leverera det som de enligt sitt eget handlingsprogram har ansvar för. Tiden går! Dag efter dag!

Talmannen

Talmannen önskar påminna om att ärendet är kompensation för skattebortfall.

Ltl Barbro Sundback

Den diskussionen är kopplad till det nordiska skatteavtalet, den är oerhört viktig. Den berör i första hand finansutskottet och finansministern. De är inte här, ska jag då stå och prata för oppositionen eller vem ska jag prata för? Gör det, får vi som svar här av majoritetsrepresentanterna.

Om det dessutom är så här talman, att utskotten nu inte heller ska sammanträda så som vi har kommit överens om, då blir det ännu mera meningslöst, att presentera motioner. Oppositionen förväntas komma med egna förlag. Det gör vi minsann. Vi kommer med motioner. Om de som ska behandla dem inte är här och tar emot det? Om de inte ska sammanträda för att behandla något? Så är det ju fullkomligt meningslöst att vi håller på det här sättet.

Jag har lagt ner arbete på den här motionen, både tankemöda och skriftligt har jag arbetat med den. Jag tror att den är viktig, jag tänker inte stå här och prata i luften. Jag föreslår att den bordläggs till den 20 april. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag understöder bordläggning, men jag vill också säga att det inte är ofta som ltl Barbro Sundback brukar bli känslosam, men jag förstår den här frustrationen till fullo. Jag har känt den själv länge, länge. Det är faktiskt läge för regeringspartierna att skärpa till sig.

Talmannen

Replikskifte är avslutat. Ltl Sundback har föreslagit bordläggning till 20.4.2009, understödd av ltl Anders Eriksson. Ärende är bordlagt till den 20.4.2009.

 

För kännedom

Landskapsregeringens framställning om upphävande av landskapslagen om landskapet Ålands jämställdhetsdelegation (FR 13/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

Ärendena upptas till behandling vid plenum onsdagen den 8 april 2009.

 

Landskapsregeringens meddelande om utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland. (Meddelande nr 3/2008-2009)

Ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 15 april 2009.

 

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 8 april 2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.20).

 

Originalfil