Plenum den 6 mars 2012 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 6 mars 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)

Remiss. 9

2    Anmälan av radio- och TV-verksamhet samt beställ-TV

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2012-2013)

Remiss. 11

3    Ett ramverk för införande av intelligenta vägtrafiksystem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2012-2013)

Remiss. 19

4    Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2012-2013)

Föredras. 27

5    Åtgärder för bättre siktförhållanden

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 3/2012-2013)

För kännedom.. 30

6    Godkännande av avtalet med Jamaica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 10/2012-2013)

7    Godkännande av avtalet med Tadzjikistan för att undvika dubbelbeskattning

Republikens presidents framställning (RP 11/2012-2013)

8    Ltl Petri Carlssons anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 1/2012-2013)

9    Jordförvärvstillstånd

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 5/2012-2013)

Plenum slutar 30

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Remiss

1        Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Lagtinget har den 7 januari 2013 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över Finlands regerings proposition om godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet.

  Den här konventionen föreslås ersätta 2003 års nordiska konvention om social trygghet och den bygger på EG-bestämmelser om samordning av socialförsäkringssystemen för personer som rör sig inom unionens gränser. I och med att nya EG-förordningar har trätt i kraft på det här området så måste man också ändra den nordiska konventionen.

I den här nya konventionen har man även gjort ändringar för att hantera problem som kan uppstå för personer som rör sig mellan de nordiska länderna, s.k. gränshindersproblem inom området för den sociala tryggheten.

Den nordiska konventionen om social trygghet kommer att gälla, när den har ratificerats, för de nordiska länderna och de självstyrande områdena; Sverige, Finland, Åland, Norge, Island, Danmark, Färöarna och Grönland. För Ålands del så kommer den här konventionen att träda ikraft 30 dagar efter det att Finlands regering har meddelat det danska utrikesministeriet att Ålands lagting har meddelat att konventionen ska gälla för Åland.

I huvudsak kan man säga att konventionen innebär att EU:s samordningsregler blir tillämpliga också på tredje lands medborgare som rör sig mellan de nordiska länderna. En överenskommelse mellan länderna gör att man avstår från krav på återbetalning sinsemellan och kostnader för bl.a. sjukvård, rehabilitering samt ersättningar för kostnader för hemresa i samband med sjukdom för tillfälle vistelse.

Beträffande anpassningarna som har gjorts för att lösa gränshinder kan jag bl.a. nämna bestämmelser om förenklad hantering om var en person ska anses vara bosatt. Personer som arbetar och är försäkrade i ett nordiskt land men bosatt i ett annat kan få rehabilitering i bosättningslandet.

En viktig allmän uppmaning som ges i artikel 14 är att myndigheterna i de nordiska länderna ska samarbeta i konkreta ärenden och sträva efter att så långt som möjligt lösa situationen till fördel för den enskilde.

Det är också viktigt att nämna att socialförsäkringarna i Norden har många likheter men de skiljer sig åt i flera avseenden till följd av att utformningen av socialförsäkringssystemen är nationella ansvarsområden. Att systemen ser olika ut är i sig inget gränshinder men däremot så uppstår gränshinder när samordning av de nationella systemen inte fungerar tillfredsställande. Det finns idag begränsade möjligheter att ta fram gemensamma nordiska bestämmelser för att undanröja gränshinder inom Norden eftersom den nordiska konventionen bygger på EU:s regelverk. Men trots det har konventionen stor betydelse när det gäller att hindra uppkomsten av gränshinder på socialförsäkringsområdet.

Artikel 8 i förordningen medger nämligen att två eller flera medlemsländer vid behov kan ingå konventioner med varandra, som bygger på förordningens principer och anda.  Det innebär att den nordiska konventionen ändå kan innehålla kompletterande bestämmelser som ger en mer enhetligt tillämpning inom Norden.

Eftersom den här nya konventionens bestämmelser till stor del gäller socialförsäkringen som på Åland är riksbehörighet så väljer landskapsregeringen i sitt yttrande att lyfta fram de områden där vi har egen lagstiftningsbehörighet.

Här går jag helt kort in på de artiklar som rör Åland.

Konventionens artikel 7 gäller en person som är bosatt i ett nordiskt land och har rätt till vårdförmåner där och som under tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land får vårdförmåner. I det fallet svarar vistelselandet för merutgifter för hemresa. Det här gäller merutgifter som uppkommer genom att personen till följd av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än han eller hon annars skulle ha använt. Det här omfattar inte personer som får tillåtelse att resa till ett annat nordiskt land för att där få nödvändig behandling.

 Konventionens artikel 10 handlar om femårsregeln. Den som tidigare har arbetat i ett nordiskt land, och som inom fem år återvänder dit, har rätt till dagpenningsförmåner vid arbetslöshet utan att på nytt ha uppföljt de krav för rätt till förmåner som gäller enligt förordningen. Det här gäller också egen företagare.

Konventionens artikel 12 är helt ny och syftar till att lösa problem som har att göra med sjukskrivning och återgång till arbetet för personer som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat. Bestämmelsen i punkt 1 innebär att en person som är försäkrad genom arbete i ett nordiskt land och bosatt i ett annat ska ha rätt till arbetslivsinriktad rehabilitering i bosättningslandet efter initiativ från den behöriga staten och efter samråd med de behöriga institutionerna. Målsättningen här är också att undanröja gränshinder när det gäller åtgärder som behövs för att underlätta och främja återgången till arbetet för en person som är i rehabilitering. Rehabilitering är ett delat ansvar. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar ÅHS för här på Åland, men i övrigt så är det FPA.

I det nordiska samarbetet så är frågor som rör gränshinder prioriterade frågor. Det är också frågor som många åländska politiker lyfter i olika nordiska sammanhang.  Flera delar av den här konventionen har till syfte att underlätta den administrativa hanteringen av ärenden för personer som rör sig mellan länderna i Norden och för att undvika uppkomsten av gränshinder.

Det här får positiva konsekvenser för den fria rörligheten av personer inom Norden. Förhoppningsvis blir det också lite lättare för myndigheter att samarbeta i konkreta ärenden så att inte människor faller mellan stolarna. 

Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att konventionen inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Genomförandet av konventionen kommer inte att föranleda lagändringar.  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag konstaterar att presentationen var kompetent och att detta system med yttrande från regeringen är ett bra system.

Ministern hänvisar till artikel 14 om samarbete mellan länderna, regionerna och landskapen och sedan till artiklar enligt vilka lagtinget har behörighet.

 Jag vill peka på artikel 13 som kanske är den mest centrala. Det är artikeln som ger administrativ behörighet för landskapsregeringen att ingå avtal och samarbeten med andra behöriga administrativa organ i konventionsområdet. Har landskapsregeringen tänkt utvidga detta som i sig också skulle utvidga självstyrelsens behörighet internationellt ganska mycket?

Minister Carina Aaltonen, replik

Den här artikeln som ltl Gunnar Jansson lyfte fram har vi inte desto mera berört i vårt yttrande från landskapregeringen. Men vi kunde se över huruvida den artikeln förenklar eller försvårar ett vidare samarbete framöver med andra nordiska länder. Speciellt när det gäller hälso- och sjukvården har vi redan ganska många olika avtal med andra institutioner och myndigheter.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! När vi alltid nu och då bedömer självstyrelselagens räckvidd på det internationella området så talar vi ofta om lagstiftning och konventionsslut. Men som vi känner till, och som framgick av ministerns replik här, så har ju landskapsregeringen redan betydande internationella administrativa befogenheter och behörigheter. Jag menar att just den här artikeln är inbjudan till ett sådant internationellt samarbete som säkerligen kunde vara fruktbart i det här avseendet och bana väg också för annat samarbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve

Fru talman!  Vi behandlar idag en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet som är en av de viktigaste plattformarna för extern samarbete i detta hus. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Höybråten har uttalat sig så här om trygghetskonventionen: ”Ikke minst er Trygdekonvensjonen er noe som sikrer borgerne i Norden rettigheter og likebehandling.”

Detta ämnesområde hör till välfärdsstatens ”allra heligaste”, som, i viss utsträckning, är föremål för nationell chauvinism – för ingen kan ju ordna välfärdssamhället bättre och förnuftigare än vi. Eller hur? Ett sådant tankesätt kan lätt skapa gränshinder både på internationellt och på kommunalt plan.

EG-rättens förordningar och tillämpningsförordningar gör detta till ett dynamiskt område med mycket förändringar. I själva konventionstexten finns både positiva saker och sådant som vi moderater vill höja ett litet varningens finger för.

Det vi gillar är framförallt den generösa inställning som tonar fram i artiklarna 11 och 12, 2 moment där det står att institutioner så långt som möjligt ska lösa situationen till fördel för den enskilde. Man ska inte straffas med byråkrati för att man överskrider en nordisk gräns, bildar familj med en danska eller hittar arbete i Sverige – det ska uppmuntras.

Vad gäller specifikt 1 momentet i artikel 11 är det min uppfattning att detta är en kodifiering av redan existerande praxis i åtminstone mellan Sverige och Finland – på Åland torde det vara främst sjömän som berörs och kompenseras. Principen är den att föräldraförmånerna betalas till fullt belopp, oberoende av storleken på de övriga förmånerna. Denna praxis samordnas nu i och med denna konvention. 

Intressant att notera är också skyldigheten för myndigheter att samarbeta i artikel 12 och 14, 2.mom: I gränsöverskridande situationer ska myndigheterna samarbeta för att lösa situationen, så långt som möjligt till förmån för den enskilde.

Sedan till en klassisk åländsk fråga. Mycket i denna konvention är finländsk behörighet: familjeförhållanden, arbetsrätt, personliga friheter, men inte allt, precis som ministern påpekade. Vem ersätter kostnaderna för hemresa vid sjukdom enligt artikel 7? Vistelselandet.  Ja, men är det ÅHS eller FPA? Medborgaren får inte sväva i ovisshet om detta. Ett färdigt svar torde finnas, eftersom denna bestämmelse fanns redan i föregångaren till denna konvention från 1982. Detta kan vara något för lag- och kulturutskottet att studera lite närmare.

I ett bredare perspektiv är det glädjande att notera att EG-rätten och de nordiska konventionerna börjat gå hand i hand såsom landskapsregeringen konstaterar i sitt utlåtande. Att man löser nordiska problem genom gemensam implementering av EU-förordningar. Det är också positivt att ambitionen med denna konvention tydligt är att minska på gränshindren och göra det så enkelt som möjligt för dem, vars vardag finns i flera nordiska länder.

Avslutningsvis kan vi notera att Åland seglat upp som ett eget land i artikel 1 under definitionen. Detta är inte ännu ett 100 procent vedertaget i nordiska kretsar. Men vem vet om framtiden?

Moderata lagtingsgruppen stöder att lagtinget ger sitt bifall till denna konvention remitteras till social- och miljöutskottet.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Mycket av det som jag tänkte säga har redan blivit sagt. Jag kan ju också komma med lite upprepningar men jag tycker att minister Carina Aaltonen höll en väldigt innehållsrik presentation av den här konventionen.

Rent allmänt kan man väl säga att konventionen om social trygghet möjliggör att samarbete fortsätter att utvecklas och att konventionen har betydelse för undanröjande av gränshinder. Ingen har väl egentligen någonting negativt att säga om den här konventionen. Jag tycker att det innebär ett mer solidariskt norden när det gäller den sociala tryggheten.

Jag kommer i egenskap av ordförande i social- och miljöutskottet att behandla den här konventionen. Jag antar att den i stort sett kommer att få en positiv behandling.

Det som bl.a. har framgått av presentationen är att bestämmelserna om förenklad hantering av beslut om var en person kan anses vara bosatt förenklas. Och att vid konflikt om vilken lagstiftning som ska ge tillämpas på en person så anses personen vara bosatt i det nordiska land där han eller hon är folkbokförd om inga särskilda skäl föranleder detta.

Beträffande rehabilitering så ska gränsarbetare kunna få rehabilitering i bosättningslandet. Satsning på rehabilitering prioriteras allt mer i de nordiska länderna till fördel för den enskilda personen och nationen. 

Ytterligare en ny bestämmelse som innebär en allmän uppmaning om att myndigheterna i de nordiska länderna ska samarbeta i konkreta ärenden och sträva efter att så långt som möjligt lösa situationen till fördel för den enskilde.

Fru talman! Under diskussionen har ltl Gunnar Jansson också talat om artikel 13 i den här konventionen. Vi kommer från utskottet att titta på denna artikel. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Systemet med att vi får ett yttrande från landskapsregeringen när det gäller presidentframställningar är bra. Jag har tidigare varit kritisk och tycker att man har ägnat sina yttranden lite väl mycket teknikaliteter istället för att gå in på det politiska innehållet. Jag tycker tyvärr att det är lite så också den här gången. Det är absolut bra med teknikaliteter och att reda ut vad som hör till oss och vad som hör till riket när det gäller självstyrelselagen.  Vi vet att det här är ett område som mycket går in varandra.  Men det vore också intressant om landskapsregeringen mera hade analyserat hur det här riktigt berör ålänningarna i sin vardag.

Rätta mig gärna om jag har fel men om jag har förstått det rätt så i den konvention som ska ersättas så där var det så att nordiska medborgare och även tredjelandsmedborgare som bott i annat nordiskt land blev införsäkrade direkt när de flyttade till Åland. Det ledde till att de fick sjukkostnadsersättning, föräldrapenning, bostadsbidrag, barnbidrag osv. Det här är ju förstås bra för vi vill ha ett öppet samhälle och vi vill ha en lyckad integration, t.ex. för svenskar som flyttar hit och söker jobb eller om man hittar kärleken. Då var det i stort sett att ta del av de här förmånerna ifrån den första dagen. Det hänvisas till förordning nr 987 från 2009 och till förordning 883 från 2004, dvs. EU-förordningarna. Det sägs; ”de här båda förordningarna tillämpas inom EU från och med den 1 maj 2010” och det är ju sant. Efter det har jag förstått att även nordiska medborgare har räknats som EU-medborgare. Det gäller att man ska ha fast arbete, två års arbete eller att familjemedlem ska vara försäkrad för att man ska få de här förmånerna så som man fick tidigare. När jag läste den här texten så blir det lite oklart. För det första sägs; ”konventionen ersätter den tidigare konventionen från 2003”. Därför är min första fråga: Leder den här konventionen till att man har den situation som man hade före den 1 maj 2010 eller inte? För det finns sådant som talar för att det kan vara på det sättet och det finns sådant som talar för att inte är på det sättet om man läser landskapsregeringens yttrande. Det sägs bland annat längst ner i det fjärde stycke; ”landskapsregeringen omfattade förslaget då det främst handlar om en anpassning av konventionen till de regler som annars gäller på EU-området”, dvs. när landskapsregeringen hänvisar till det tidigare utlåtande som man har gett när det gäller det här ärendet. Är det en anpassning till de regler som gäller inom området? Vi vet att EU-förordningen är det som gäller, då blir det inte en tillbakagång till situationen som var före den 1 maj 2010.

Sedan sägs det i sista stycket på första sidan; ”eftersom icke förvärvsaktiva numera omfattas av EU-bestämmelserna om samordning av social trygghet får den nordiska konventionen en minskad betydelse.” Jag läser det på det sättet att det regelverk som gäller idag, dvs. att man måste ha ett fast arbete, skulle inte gälla mera, om jag tittar specifikt på den meningen. Jag har också möjligheter, i likhet med ltl Beijer, att titta mera noggrant på det här i social- och miljöutskottet. Det skulle vara intressant att höra hur landskapsregeringen har sett på de här direkta förändringarna som den här konventionen kan medföra.

Flera talare har varit inne på konventionens artikel 12. Den är helt ny och syftet med bestämmelsen är att en gränsgångare inte ska ställas helt utanför möjligheten till rehabiliteringen. Ltl Valve och jag har i olika sammanhang kommit i kontakt med hur tokigt det kan gå i vissa fall när man inte får rehabilitering i det land man bor. Problemen torde kanske vara lite större när Danmark är inblandat än när det är andra nordiska länder inblandade. För Danmark har ett undantag från EU-förordningarna. Jag har hört om fall där svårt sjuka har fått åka tåg upp till 100-200 kilometer för att få rehabilitering i det land där man har skadat sig och inte i det land där man bor. Jag har förstått att konventionens artikel 12, den nya, skulle råda bot på det, vilket jag tycker att är väldigt bra.

I den sista meningen, som vicelantrådet Nordlund och minister Aaltonen har skrivit under, sägs det så här; ”genomförandet av konventionen kommer inte att föranleda lagändringar”. Det skulle vara intressant att få reda på mera, på basen av vad kan man säga det ifrån landskapsregeringens sida?

Vi vet att det är väldigt många åländska ungdomar som studerar i Sverige. Hur blir det när den nya konventionen träder i kraft? Blir de försäkrade här, såsom det är nu eller blir de försäkrade i Sverige enligt den nya konventionen? Det kan ha ganska stor betydelse för många åländska ungdomar. Det vore intressant att höra om landskapsregeringen har tittat på den biten.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det var många frågor som ltl Anders Eriksson ställde. Det är klokast att reda ut de här frågeställningarna under utskottsbehandlingen, där också ltl Eriksson är med.

När vi säger att det inte kommer att föranleda mera lagändringar så beror det på att vi inte har behörighet när det gäller socialförsäkringslagen. Det är ju riksbehörighet till stor del. De punkter som vi har tagit upp och redogjort för kommer ju inte att innebära lagändringar i dagsläget i alla fall. Det blir mera FPA som tar över, t.ex. när det gäller sjuktransporter för nordiska medborgare som insjuknar på Åland och kanske behöver hemtransport till sitt eget land. Det blir kostnadsöverföring och istället för att ÅHS betalar sådana kostnader så blir det en kostnad för FPA.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det var ett bra svar. Läser man sista meningen på det sättet; ”genomförandet av konventionen kommer inte att föranleda lagändringar inom åländsk behörighet” så är förstås korrekt. Jag förstår att det är svårt för landskapsregeringen att uttala sig om någonting som man inte har behörighet över.

När det gäller det som jag tog upp först, såsom jag har uppfattat det, före 1 maj 2010 så hade t.ex. en svensk som flyttade hit möjlighet att från första dag införsäkra sig. Men efter att de här EU-förordningarna trädde ikraft så gällde inte det mera, utan då var man jämställd med övriga EU-medborgare vilket ledde till att man måste ha ett fast arbete eller ha jobbat här i två år för att bli införsäkrad. Är den uppfattningen rätt, att den förändringen skedde då? Kommer man att återgå till situationen före den 1 maj 2010 när den här nya konventionen träder i kraft? Det tycker jag att är en ganska intressant principiell fråga att få reda på.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag ber att få återkomma till den frågan under utskottsbehandlingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag vill från liberalernas lagtingsgrupps vägnar uttala stöd för ikraftträdande av denna konvention, dvs. att lagtinget bifaller till den. Jag ska säga varför.

För det första, den representerar det som kallades för vadmalsnordism när jag var mera aktiv i nordiskt sammanhang på 1970-talet och det är längesen. Det var en term som man med förtjusning använde, när vi i Norden redan då kände oss som en enda familj. Vi behandlade dagliga människonära angelägenheter. Det var den svenska författaren Per Anders Fogelström som uppfann termen vadmalsnordism. Det är en ganska trevlig term som är lätt att komma ihåg och den beskriver väl fenomenet.

Denna sociala trygghet som vi nu hanterar under konventionen är ju ytterst angelägen i Norden. Naturligtvis är den en angelägen för alla människor, med tanke på den mänskliga digniteten, dvs. förmågan att vara människa.

Man brukar i det här sammanhanget indela social trygghet i två grupper. Det ena är frågan om rätten till social trygghet och det är numera en EU-angelägenhet i stor utsträckning, därför att rätten till social trygghet sammanhänger med den kanske allra viktigaste friheten; den fria rörligheten. Att man rör på sig inom Norden i det här fallet, inom unionen i andra sammanhang, ska inte i sig kunna inverka menligt på ens rättigheter. Den andra avdelningen är den sociala trygghetens innehåll och det är en strikt nationell angelägenhet, i vårt fall under landskapslagstiftning naturligtvis. De här två faktorerna håller man åtskilt. Visst känner vi ju till att EU utvecklar betydande aktivitet för att utöka sin behörighet inom socialskyddets område vad gäller dess materiella innehåll, men det är ett projekt som inte går särskilt bra. Vi har ju nämligen våra speciella strukturer här i Norden och de ska vi slå vakt om. Jag ska strax säga varför.

Tillgång till social trygghet är egentligen en förutsättning för alla andra grundläggande fri- och rättigheter. Det är inte särskilt lätt att utöva de kanske mera förfinade grundläggande fri- och rättigheterna om ens sociala situation är sådan att det bara inte går. Den sociala tryggheten är så oerhört grundläggande. Det är förmodligen också därför som vi har våra speciella, ofta kommunala, lösningar i Norden och de har visat sig vara framgångsrika. Enligt alla kända mätinstrument så är det nordiska systemet tryggt, hyfsat jämlikt utan att inverka på konkurrenskraften. Tvärtom, de nordiska ländernas internationella konkurrenskraft är ju i många avseenden på topp i en global jämförelse, vilket i sin tur i många sammanhang får tillskrivas den sociala tryggheten som möjliggör genomförande av de övriga grundläggande fri- och rättigheterna.

Vi är ju också i Norden för att minska gränshinder, främja fri rörlighet och det här är ju ytterst ett uttryck för det. Som flera talare här har nämnt så ska man kunna röra sig fritt utan att det i sig ska inverka på de nämnda fri- och rättigheterna, som jag antydde.

Artiklarna 12,13, 14 är centrala, det är sant. Jag tror att det är där som man använder den, åtminstone för mig, nya termen som kollegan Anders Eriksson också nämnde; gränsgångare. Jag tror inte att det är riktigt det som man avser. Det är troligen gränsövergångare man avser, men jag är lite osäker på den här punkten. Den fria rörligheten kommer till uttryck i dessa artiklar och, som en följd av det, behovet av ett nära samarbete.

Då kommer jag till där jag började. Åland är ju ett gränsland, enligt artikel 1 ett nordiskt land, jag håller helt med kollegan Valve. Av hänsyn till vår geografiska position, vår rörlighet och alla de sociala strukturer som vi känner till gör jag att vi är särskilt betjänta av att dessa artiklar tillämpas fullt ut på det mesta tänkbara smidiga sätt, inte minst för våra studerande, som kollegan Anders Eriksson nämnde.

 Jag tror att artikel 13 är intressant. Självstyrelsens kapitel 9 och 9a möjliggör administrativt internationellt samarbete för landskapsregeringen på områden där vi har behörighet. Som en följd av det är ju Ålands landskapsregering den enda behöriga myndighet som kan hantera den här typen av frågor. Därför ser jag nog gärna fram emot att också artikel 13 används precis så som den är skriven för den ger betydande möjligheter till innovationer. De möjligheterna är ungefär så stora som man gör dem, dvs. hur mycket man företar sig. I de diskussioner som vi nu har fört länge bl.a. i självstyrelsepolitiska nämnden om gränslandet Åland, närheten till Sverige och behovet av en Ålandshavskommission med mera, så är det naturligtvis en möjlighet. Som jag ser det kunde tillämpningen av artikel 13 vara ett verksamt verktyg i ljuset av hur denna konvention är uppbyggd. Tack, fru talman.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Jansson kom med ett intressant inlägg. Jag fäste mig vid det sista som han sade om artikel 13. Det skulle vara intressant att få ett klargörande när han säger att artikel 13 ger betydande möjligheter till innovationer. Jag är intresserad av om ltl Jansson närmare kunde precisera vad han avser med innovationer.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, jag avser skillnaden mellan lagstiftningsbehörigheten enligt självstyrelselagens kapitel 9 och 9a. I folkrätten i ärenden under lagtingets behörighet ska landskapsregeringen beredas tillfälle att medverka i förhandlingar och kan ta initiativ i vissa situationer. Sedan när produkten så småningom är färdig så kommer den till lagtinget för att sättas i kraft eller inte sättas i kraft. Det här är ett lagbundet förfarande som vi väl känner till. Administrativa avtal har inte varit särskilt vanliga. Vi hörde här i en replik att det förekommer mellan myndigheter. Jag tror att just för att främja tillämpningen av den här typen av konvention, vadmalnordismen, kan det väl finnas utrymme för innovationer och administrativa avtal med myndigheter i andra länder för att visa att det är vi som är behöriga i Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

2        Anmälan av radio- och TV-verksamhet samt beställ-TV

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Bästa ledamöter, jag får på landskapsregeringens vägnar presentera lagförslag 8/2012-2013, anmälan av radio och TV-verksamhet samt beställ-TV.

Historiken kring den här framställningen är lite intressant så jag inleder med det. Den 1 december 2011 trädde landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet ikraft. Den lagen baserade sig också på ett EU-direktiv 2010/ 13 som är ett direktiv om audiovisuella mediatjänster allmänt kallat AV-direktivet, vilket i sin tur bygger på ett tidigare direktiv som kallas TV-direktivet. Det är en helt vedertagen praxis och princip.

Efter att vår lagstiftning hade trätt i kraft den 1 december 2011 så notifierades den till Bryssel. I sedvanlig ordning granskade kommissionen huruvida direktivet hade implementerats korrekt. Det fanns en del frågetecken ungefär ett tiotal så kallade öppna frågor. Det var vid den tidpunkten när EU införlivande ett nytt samarbetsforum mellan länder respektive kommissioner som heter pilotprojekt. Pilot är det engelska ordet för lots. Man ska tillsammans lotsa sig igenom lagstiftningen. Orsaken till att man gör det här, och man har påtalat det här från EU, är att man på ett tidigt stadium vill finna lösningar på olika problem för att undvika överträdelseförfaranden.

Lagberedningen har på ett förtjänstfullt sätt arbetat under 2012. Av de 10 frågeställningar som fanns så blev det en frågeställning kvar. Den frågan är: Strider implementeringen av EU-direktivet i vår lagstiftning mot den fria rörligheten av audiovisuella tjänster? Kommissionen vidblir att så är fallet och säger; ”ni har möjlighet att ändra det här, alternativt kommer vi med pekpinnar” vilket i sin tur resulterar i bötesförfarande så småningom.

Därför valde landskapsregeringen att ändra lagstiftningsparagraferna nummer 3 och 4. Vad är det som EU-kommissionen lite irriterar sig på? Ja, i vår lagstiftning skriver vi; ”den som ska bedriva radio- eller televisionsverksamhet eller på annat sätt tillhandahålla beställ-TV skall anmäla till program nämnden innan verksamheten inleds.” Det är just detta som blev knäckfrågan, vi påtalar att man ska anmäla det innan verksamheten inleds. Vi har helt enkelt ändrat paragrafen så att de lyder som följer; ”den som bedriver radio- eller televisionsverksamhet skall anmäla det.” Vi har också utvecklat det lite vidare i 4 § så att vi förutom landskapsregeringen också har lagt till programnämnden.

Innan presentationen fick jag frågan om det här var frågan om Re-TV, om det är detta som vi lagstiftar om nu? Svaret på den frågan är nej. Om man vill försvenska det till mera talspråk angående det som EU-direktivet säger så har det att göra med inspelade TV-program som lagras i en katalog på en webbsida, vilket ger användaren möjlighet att själv bestämma när programmen ska ses. En tydligare beskrivning finns i artikel 1 G. För åländska mått så har vi bara ett TV-bolag som har den här tjänsten i dagsläget och det är TV 24. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Justeringen av landskapslagen om radio- och televisionsverksamheten är det inte så mycket att orda om. Som ministern sade så de som bedriver radio- och tv-verksamhet som inte kräver tillstånd ska anmäla sig till programnämnden. Kraven som funnits på förhandsanmälan ska slopas helt och hållet. Förändringarna i lagstiftningen är påkallade av kommissionen.

Intressant är det nya förfaringssättet med pilotprojektet, att man försöker ha en aktiv dialog med medlemmarna istället för att slå klubban i bordet och konstatera överträdelseförfarande.

Inte så mycket utrymme för politik således. Liberalerna omfattar förslaget. Men det skulle finnas både ett starkt behov och en nödvändighet med lite politisk vilja och aktion i mediapolitiken. Från liberalernas sida vill vi ha besked om hur vi långsiktigt ska finansiera public service, om vi ska dela upp distribution och produktion, vilka investeringar som ska göras och en revidering av det mediapolitiska programmet. Det är väldigt lite sprakande i den landskapsregeringska etern. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner om att vi behandlar den här framställningen och inte allmän public service. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3        Ett ramverk för införande av intelligenta vägtrafiksystem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag har fått förmånen att presentera lagförslaget om ett ramverk för införande av intelligenta trafiksystem. ”Ett system som i sig inte är intelligent”. Det var ett citat från direktivet.

Vad vill landskapsregeringen göra? Bästa ledamöter, låt mig ge er en liten tillbakablick. Kommissionen skrev ett brev den 1 oktober med ett motiverat yttrande angående implementeringen av Europaparlamentets och rådets direktiv om ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområden och för gränssnitt mot andra transportbolag.

Den här formella underrättelsen skickades den 22 mars till Finland angående försenad implementering av direktivet. Ålands landskapsregering svarade på utrikesministeriets remiss angående den formella underrättelsen. Vi påtalade att landskapsregeringen redan den 4 maj 2012 notifierat direktivet. I notifieringen framgick att direktivet berör rättsområde vägtrafik som enligt 18 § 21 punkten i självstyrelselagen för Åland hör till landskapets behörighet. I vår notifiering skrev vi; ”landskapet Åland anser att det för närvarande inte krävs någon lagstiftningsåtgärd p.g.a. direktivet.” Även riket ansåg i sitt svar på den formella underrättelsen att nationella genomförandeåtgärder inte var nödvändiga.

Kommissionen delade inte den uppfattningen, utan skriver istället att man vill uppmärksamma Finland på de ekonomiska sanktioner som domstolen kan ålägga i enlighet med artikel 260 punkt 3 i föredragen om Europaunionens funktionssätt.

Kort sammanfattning; vår bedömning från landskapsregeringens sida var inledningsvis att detta direktiv inte behöver implementeras på Åland. Även riket gjorde samma bedömning. Tyvärr hade kommissionen en annan tolkning av det hela och därför inleddes en lagstiftningsprocess.

Intelligenta transportsystem har av Europaparlamentet och rådet beskrivits som ”avancerade tillämpningar som utan att i sig vara intelligenta”. ”De syftar till att i att tillhandahålla innovativa tjänster med avseende på olika transportslag och trafikledning som möjliggör för olika användare att vara bättre informerade och därigenom kunna nyttja transportnätet på ett säkrare, mera samordnat och smartare sätt”. Jag tror att vi alla delar den visionen men abstraktionsnivån i direktivet är ändå så pass hög att det är svårt att tro att en verkställighet ska kunna ske på Åland.

Till följd av det motiverade yttrande så har landskapsregeringen givit det förslaget att vi implementerar ITS-direktivet men att vi söker en enkel lösning. En enkel lösning i det här fallet vore en blankettlagstiftning av det nya kapitlet i vägtrafiklagen i riket och att det görs tillämpligt på Åland genom en särskild blankettlag.

Jag vill vara tydlig med att detta är en enkel lösning. Detta är ett måste från EU att implementera. Landskapsregeringens bedömning är att detta direktiv aldrig kommer att få någon funktion för gemene ålänning. Däremot är vägtrafiklagen, som är vår egen behörighet, oerhört viktig. Vi ska nu inte sammanblanda detta tvång av EU-direktiv med vår egen lagstiftning, utan vi tar helt enkelt den enkla vägen. Jag är mycket tydligt med det. Vi tar den enkla vägen, vi tar en blankettlagstiftning. Enda orsaken till att vi genomför detta nu är hoten om böter som ligger över oss. Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Kan vi nu, fru minister, med anledning av den här intelligenta framställningen förvänta oss att få ett snabbt intelligent bokningssystem för skärgårdstrafiken oss förelagt?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag måste dessvärre upplysa vtm Roger Jansson om att skärgårdstrafikens bokningssystem nog inte ingår i det som EU-direktivet avser med intelligenta trafiksystem. Men jag delar däremot vicetalmannens vision om ett mera funktionell bokningssystem för skärgårdstrafiken.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att vi ska hålla oss till det som framställningen handlar om. Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att ministern sade att det här knappast skulle gälla på Åland. När jag tittade på framställningen så funderar jag lite, kan ministern nämna någonting som eventuellt skulle kunna beröra Åland? Hur är det t.ex. med samordningen av kollektivtrafiken och våra färjförbindelser från Åland och skärgårdstrafiken? Kan det beröra den biten?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Nej, jag vidblir det som landskapsregeringen sade i sitt första utlåtande. Det finns ingenting i det direktivet, som vi implementerar på Åland, som på något sätt och vis skulle kunna ha en faktisk betydelse.

En samkoordinering av busstrafiken och färjetrafiken finns inte med i de här punkterna. Det här är på det mera övergripande planet. Abstraktionsnivån är ändå så pass hög och vi ska även komma ihåg att Finland och även Sverige, om jag är rätt informerad, valde inledningsvis att inte implementera direktivet för att man inte kunde få ner det till den egna nationella nivån.

Ltl Torsten Sundblom, replik

För att få det tydligt så framhåller ministern att det här egentligen är mera storskaligt, övergripande och där har vi det mesta under kontroll redan tidigare.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag delar ltl Torsten Sundbloms analys av att det är på det övergripande stora planet. Bedömningen är att vi inte på Åland någonsin, och knappast i riket Finland heller, kommer upp till så stor storslagna planer som EU här avser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Bästa kollegor, landskapsregeringen skriver i det här lagförslaget att ITS-direktivet reglerar angelägenheter som inte torde ha någon större betydelse för det åländska samhället. Det verkar nog också vara så, åtminstone inom närtid. Jag tror dock att det här med intelligenta trafiksystem är ganska svårgripbart för många, men en del klarhet får man när man läser kommunikationsutskottets betänkande från Finlands riksdag, där det bland annat står detta: ”Intelligenta transportsystem, elektronisk kommunikation och ofta även system som utnyttjar positionering utnyttjar realtidsinformation om trafiken och trafikförhållandena. Intelligenta trafiktjänster kan ge trafikanterna information om t.ex. störningar i trafiken samt tidtabeller och rutter eller ge möjlighet till elektroniska system för betalning av biljetter. Med hjälp av intelligent trafik kan man höja förmedlingskapaciteten och göra trafiken smidigare och säkrare, effektivisera logistiken och bidra till att utsläppsmålen för trafiken nås. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid att intelligenta transportsystem kunde innebära en möjlighet att sänka de höga kostnaderna för transporter och övrig logistik i Finland. Den framtida intelligenta trafiken kommer sannolikt att vara en integrerad del av fordonet och hela trafiksystemet, osynlig för användaren.

Utskottet anser att intelligenta transportsystem utgör ett centralt element i utvecklingen av ett fungerande, övergripande trafiksystem. Utskottet anser att väl övervägda insatser - även om resurserna är små - inom produktutveckling och införande av intelligenta transportsystem kan ge ett kraftigt genomslag. Det är viktigt att den nytta som tekniken och de intelligenta transportsystemen ger hela trafiksystemet och trafikanterna kan utnyttjas effektivt. Likaså gäller det att utnyttja de nya affärsmöjligheterna inom denna framväxande sektor. Det förutsätter att Finland agerar i tid och aktivt främjar utvecklingen och införandet av intelligenta transportsystem.”

Jag tror att den finska regeringen kommer att verka aktivt och snabbt inom det här området där potentialen är enorm. Med tanke på Nokias kräftgång och den kompetens som har frigjorts och den kompetens som för övrigt finns i Finland inom IT-sektorn är ett nog så stort motiv. Ett annat starkt motiv är potentialen inom sektorn där omsättningen inom kommunikations- och trafiksektorn är otroligt många miljarder euro. Möjligheterna är enorma.

Jag ska ta ett exempel med ett projekt med deltagande företag från Finland, Luxemburg och Sydkorea, där TEKES varit med som finansiär. Projektet heter WiSafeCar och startade år 2009 och slutfördes i maj år 2012. Där utvecklade man både system och tjänster inom ITS-området. Med WiSafeCar-lösningen samlade de in data både genom sensorer i bilar och genom sensorer utefter vägarna. Kommunikation skedde också mellan bilen och meteorologiska institutet så att systemet tog in både hur väder och trafiklag har sett ut såväl som prognoser för väder och väglag i närtid. Samtidigt kommunicerades information med vägtrafikcentralen från sensorerna så att de bland annat kan sätta in rätt resurser på rätt ställen, t.ex. punktinsatser för halkbekämpning o.s.v. Projektet har i praktiken visat att man kan minska olyckor markant och att man kan utnyttja trafiknätet och resurser mycket effektivare. Nu är tydligen många biltillverkare med fullt ut och WiSafeCar kommer att finnas ute på marknaden redan år 2014. Det tycker jag är intressant och visar på en del av potentialen.

Men om vi sätter siktet mycket högre. Vad sägs om robotstyrda förarlösa bilar på trafikerade vägar? Det låter som framtiden, men händer redan nu! Jag tänker förstås på till exempel den förarlösa Google-bilen. Man hävdar till och med att en förarlös bil numer är säkrare i trafiken än en bil med förare. En robotstyrd bil ska också minska bränsleförbrukningen kraftigt och möjliggöra för fler funktionshindrade att framföra en bil, t.ex. blinda. Jag såg nyligen en video där en blind man satt på förarplatsen och åkte runt i Google-bilen. Delstaten Nevada i USA tillåter redan robotstyrda bilar i trafiken.

Fru talman! Vi är naturligtvis ljusår efter här på hemmaplan, men utvecklingen går snabbt så vi kommer säkert att i någon mån påverkas här också framöver av intelligenta trafiksystem. Framförallt tror jag att vi kommer att påverkas när Finland sätter igång med satsningarna på området. Jag gissar att till exempel fordonsskatterna kommer att omfördelas kraftigt inom en snar framtid. Mindre skatt på nybilsinköp och mer skatt på förbrukning är nog modellen som riksdagen kommer att gå in för. Inom ITS-området kan det också eventuellt finnas möjligheter för åländska innovationer och lösningar. Ta betalsystem inom IT-området till exempel. Här har vi nog en hel del kompetens på Åland. Det är inte omöjligt att man kunde utveckla betalsystem inom ITS-området i framtiden på Åland. Möjligheterna är många och potentialen är hög. Det ska bli spännande att se vad framtiden för med sig, men jag håller med landskapsregeringen om att det här lagförslaget inte påverkar oss särskilt mycket, åtminstone inte i nuläget. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för det anförande ltl Carlsson. Det gav ett påläst och gott intryck. Det ger en bild av att det som den här framställningen handlar om på sikt åtminstone, om inte möjligen direkt, kommer att påverka också Åland. Det bör rimligen påverka och ska helst också beröra Åland.

Därför tycker att den tidigare frågan som ställdes här av en representant från den moderata lagtingsgruppen var fullt relevant gällande bokningen i skärgårdstrafiken och också biljettförsäljningssystemet i skärgårdstrafiken. Jag är också övertygad om att vi kommer att beröras av detta.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Potentialen är nog enorm inom området för innovationer. Just det här lagförslaget specifikt, ITS- direktivet, och tillämpningen här på Åland kanske inte berör oss direkt i nuläget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var verkligen ett intressant anförande som ltl Petri Carlsson höll här. Jag förstår inte riktigt vad det har med själva lagförslaget att göra. Det skulle vara intressant att höra hur ledamoten har tänkt kring sitt anförande och kring det verkliga ärendet. Eftersom vare sig Finland eller Sverige implementerar det här så är det väl knappast någonting för Åland. Pratar vi egentligen om rätt sak?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Själva ITS-systemet tar ju upp intelligenta trafiksystem. Man har också tittat på det i riksdagen och man ser att det finns en enorm potential. På det sättet tycker jag att det hör till ämnet genom att fundera kring hur intelligenta trafiksystem kan påverka Åland i framtiden och om det finns möjligheter för åländska företag i framtiden och det tror jag att det kan finnas.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett intressant resonemang och det är klart att man kan visionera men jag tycker att vi ska försök att hålla oss till lagförslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag tänker i likhet med ltl Petri Carlsson brodera ut mitt anförande lite och beskriva vad den här tekniken och det här direktivet kan ge för möjligheter i framtiden.

Man kan tycka att det här är ingenting för Åland och av det är väldigt abstrakt. Ja, det är det, det är svårt att förstå sig på. Man kan bemöta det med en gäspning och bara göra som det förutsäger.

Men tvärtom, det här är synnerligen intressant och relevant för en sjöfartsberoende ö som Åland, med alla möjligheter som den här tekniken ger.

Det här direktivet sätter fokus genom att vissa saker måste finnas på plats i infrastrukturen för att man ska kunna använda den här tekniken i hela Europa. Jag tror att ganska snart kommer abstraktionsnivån att sänkas. Jag kan redan bidra till det i mitt anförande.

Från obunden samlings sida har jag under tidernas gång kommit med många sådana här initiativ. Jag kan nämna t.ex. variabla hastighetsbegränsningar som är en sådan teknik som redan finns ute i världen. Det baserar sig på att ett system känner till vissa förhållanden, trafikflöden och ändrar hastighetsbegränsningar på en digital skyllt. Jag har själv flera gånger fört fram tanken på ett nytt kollektivtrafiksystem som intelligent kombinerar dagens kollektivtrafik med så kallad beställnings- och anropsstyrd kollektivtrafik där man skräddarsyr linjerna dagligen efter behovet. Man sätter också in alla bilars lediga säten och sammanför dem med personer som vill samåka och har ett betalsystem med mikrobetalningar. Allt detta är ITS-tillämpningar som delvis kräver den här infrastrukturen som direktivet förespråkar.

En annan mera konkret motion, som jag hade i stadsfullmäktige tror jag, är att ha bumpers som kommer upp om fordonet närmar sig med en viss hastighet, annars finns det inte bumpers. Det systemet finns nuförtiden också runt om i världen. Man har funderat på detta i Mariehamn.

Om man ser på Ålands infrastruktur så har vi inte några tåg, vi har inte några stora Europavägar med flera filer åt varje håll och hundratusentals fordon. Däremot har vi ett speciellt vägnät som är småskaligt men ändå relativt sett högt belastat, särskilt när man närmar sig Mariehamn och även i Mariehamn. Framförallt är vi belastade av många trafikolyckor per capita och per fordon. Det här trafiksäkerhetsproblemet har man runt om i Europa. Den här vägtypen och den här trafiktypen är vanlig särskilt i de östeuropeiska länderna där vägnätet inte är så utvecklat ännu. Det finns intressanta paralleller att göra där.

Sedan har vi också vår skärgårdstrafik som var på tal här i en replikrunda. Skärgårdstrafiken är relativt sett ett komplicerat trafiklogistiskt system även om det är små fartyg och korta sträckor. Även om man kör mellan stranden och vassen så vet vi att stora företag har gått på pumpen när det gäller att konstruera ett bokningssystem.

Summa summarum, om man lägger ihop det här med den sjöfartskunskap vi har och den kunskap inom logistik som rederierna har så har vi mycket kunnande om det här som vi kunde förfina och exportera i tillämpningar. Det var en professor i Åbo som kallade oss ålänningar för världsmästare i logistik och det borde man ju kunna slå mynt av.

Ålands högskola kunde titta på det här, inte bara på logistiken utan just på de här ITS-tillämpningarna och blanda sig i de nätverk som finns. Det finns till exempel internationella ITS-forskningsskolan i Sverige som samlar flera universitets specialister inom det här området. Där kanske det finns någonting för Åland att haka på.

Generellt så handlar vår logistiska kunskap främst om sjöfarten och särskilt om passagerarsjöfarten, hur man på en väldigt kort stund får tusentals människor att gå i land och nya tusentals människor ombord. Hur man städar, bunkrar nya råvaror och dukar upp i restauranger och ser till att allting funkar. Logistikrutiner som kunskapsområde kan lätt också tillämpas på andra områden. Man borde försöka slå mynt av det här. Åland kunde vara försöksområde för vissa sådana här tillämpningar. Man kunde utöka tjänstesektorn med till sjöfarten anknutna företag som sysslar med det här. Vi har våra rederier, vi har posten och vi har de andra transportbolagen. Här finns det mycket intressanta möjligheter.

Jag ska ge några exempel. Om vi gör en resa in i framtiden där den här tekniken är på plats i våra fordon och längs våra vägar. Det kan t.ex. vara så att det i en bil finns en rådjursdetektor som varnar när det är rådjur på gång. Hur kan den göra det? Ja, delvis så vet fordonet att nu rör den sig på en vägsträcka där det är vanligt att det förekommer viltövergångar. Det kanske också är så att när vägen har byggts så har det satts upp detektorer som känner av när vilt närmar sig vägen. Det kanske till och med är så att innan man vet ordet av så har bilen själv bromsat och rådjuret passerar mycket riktigt framför bilen. Bilen visste om det före man själv hann reagera. Det är inte något hokus pokus, det är ITS-teknik.

Du kör bil och man befinner sig på Åland i vårt klimat, det är runt noll grader och bilen säger till att på den vägsträckan man befinner sig så är det snart halt. Varför vet bilen det? Ja, för att det har passerat andra fordon samma dag som har tipsat en databas att här var det halt, och det var lite konstigt för det brukar inte vara halt här, så man varnar alla andra fordon. Du får sedan veta att det är halt i den här kurvan och då kör du saktare.

En tredje tillämpning är; du sätter dig i ditt fordon och låter fordonet själv sköta körningen på det viset att det här fordonet känner till den här vägsträckan som du ska färdas och kan köra den så snålt som möjligt, ekodriving. Du ger bara förutsättningar hur länge det ska ta och så kör fordonet på snålast möjliga sätt. Det finns en massa tillämpningar inom ITS för att få effektivare transporter. När man kör bil använder ungefär 50 procent för mycket bränsle för att man inte kan dimensionera bilkörningen.

Det var bara några små exempel som jag så här snabbt kom att tänka på när man ser vilka möjligheter tekniken ger. Då kan alla sätta ihop det här med åländskt entreprenörskap och de möjligheter vi har så finns det möjligheter att slå mynt.

Jag vill dock nämna en sak som man kan se som en nackdel med en sådan här teknik, liknande system och liknande direktiv. Det gäller den personliga integriteten. Om det nu ska vara i det här fallet, som det är i andra fall, att alla individer, alla fordon, alla positioner och hastigheter ska rapporteras till en databas i Bryssel, vilket det kanske blir på sikt, så vet vi att så länge det är i goda händer och i goda syften så är det inga problem. Men om det kommer i fel händer och om det används i fel syfte så är det ytterligare en utökning av ”storebror ser dig faktorn” och det kan man nog bekymra sig över i de här fallen. Sedan kanske vi måste gå vidare och implementera något av § 5b, system. Det är ofta så att man öppnar upp, det verkar väldigt oskyldigt och sedan urartar det lätt. När lagtingsledamöterna får sina arvoden, så är det en sepa-betalning. Den registreras i Bryssel och före den har registrerats där så kan man inte få pengarna till sitt konto. Bästa ledamöter, i Bryssel känner de till vad ni har i arvode, när ni får det och precis vart det betalas osv. Det är också helt oskyldigt bara det inte kommer i fel händer och används i fel syfte. Här kan man se mycket spöken, men man behöver inte göra det heller om man inte vill. Det gäller att ha det klart för sig att man lätt kan övervaka var en bil befinner sig och vad den sysslar med, på gott och ont.

Om utskottet finner tid och kan prioritera det här så tycker jag att utskottet skulle bekanta sig lite med de här möjligheterna och utgående ifrån mitt anförande lite se kopplingar till möjligheter som Åland kan ta del av. Tack.

Talmannen

Talmannen vill ytterligare en gång påminna om den framställning som vi har framför oss och de paragrafer som föreslås ändras och gränssnittet till dem.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Likt ltl Carlsson så har även ltl Sundman mycket intressanta idéer kring innovationsprojekt och kommande visioner. Jag tycker att det har varit intressant att lyssna på. Jag blir jätte konfunderad nu när jag sitter i salen efter att ha förberett mig inför de här anförandena och lyssnat på ministern. Lägger ledamoten någon form av ändringsförslag? Vad är målsättningen? Vad ska utskottet se på i ärendet?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Beträffande mitt anförande så handlade det om det som nämns i § 5b som vi sätter ikraft genom den här lagstiftningen. Vi ger ju landskapsregeringen omfattande fullmakter att utfärda detaljerade bestämmelser i likhet med det som Finlands riksdag har gjort med stadsrådet, t.ex. om optimal användning av vägtrafik och resedata, hur man får använda det och koppling av fordon till trafikinfrastrukturen, vilket jag nämnde i mitt anförande.

 Jag föreslår inte några ändringar, men jag tycker att det är så pass intressant och det skapar möjligheter för Ålands näringsliv. Det passar bra att det kommer till finans- och näringsutskottet. Om utskottet finner tid så tycker jag att man kunde bekanta sig med de här möjligheterna. Det är absolut relevant både det som jag säger och det som sades här tidigare när det gäller den lagstiftning som vi nu sätter ikraft.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Sundman, för det klargörandet. Jag kanske har satt mig lite dåligt in i ärendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ledamoten för ett intressant anförande.

 Jag skulle ändå vilja tillstå att stora delar av de innovationsprojekt som ledamoten lyfte fram mycket väl kan förverkligas utan att ramdirektivet vare sig behöver ligga till grund eller behöver finnas med.

Det här ramverket strävar till att få hela Europa integrerat, all trafikinformation. Jag ser att vi får svårigheter här på Åland både vad gäller klassificeringen av våra vägar på ett helt annat vis och sedan att få den här samordningen gjord. Jag kan också ifrågasätta om det är nödvändigt. Det här ramverket är inte något hinder för de många goda innovationsförslag som ledamoten lyfte fram.

Sedan vill jag också påtala att vi från åländsk sida också har en begränsad behörighet vad gäller både konstruktion av bilar och en del annat som ledamoten tog upp.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vi har inte en begränsad behörighet, men vi har begränsat oss själva genom att ge bort den i en överenskommelseförordning. Vi har ju hela behörigheten när det gäller fordonskonstruktion och utrustning, men vi har gett allt tillbaka till Finland och samtidigt begär vi ytterligare självstyrelse. Nå, det är en bisak i sammanhanget.

Jag ser inte hinder, jag ser möjligheter. Med anledning av att det här nu implementeras i Europa så ser jag möjligheter.

Däremot kan jag hålla med ministern om att det kan komma framtida hinder i form av krav på nybyggnation av vägar. Då ska det inte bara asfalteras och sättas upp vägmärken utan det ska också vara en betydande teknisk infrastruktur som vägleder bilar osv. och då kan det bli kostnader.

Sådana här direktiv verkar oskyldiga och abstrakta och man tror att det inte blir några följder för Åland, men sedan mitt i allt kommer det en ändring av direktivet med åtföljande kostnader. Man måste vara beredd att inse att man har öppnat Pandoras box, vilket har hänt förr i EU-sammanhang.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska förstå ledamotens inlägg nu. Ska jag förstå det som så att vi i landskapsregeringen inte längre vill ha en blankettlagstiftning, även om jag de facto fått information om att ärendet skulle beredas på det viset? Ska jag se det här som ett förslag från obunden samling att vi ska införliva det här i vår egen vägtrafiklag? Jag känner mig lite tveksam nu faktiskt.

 Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Infrastrukturminister kan vara lugn. När det gäller behörighetsåterföringen så talade jag om bestämmelserna om fordonskonstruktion och utrustning, inte om den här framställningen. Det är nämligen så att vi har vi fullständig behörighet när det gäller fordonskonstruktion och utrustning, men av praktiska skäl så har vi lämnat den ifrån oss i överenskommelseförordning och genom att vi också satt andra författningar ikraft. Det kanske kommer en tid när man måste fundera på det, ta tillbaka självstyrelse och det är ju enkelt gjort i så fall, men det är för att inte behöva satsa resurser på sådana saker. Det är likadant med det här fallet, man måste inte satsa resurser på det här och ha det i egen lagstiftning och egna bestämmelser, utan man kan sätta det här ikraft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Föreliggande framställning nr 10, ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016 innehåller ett antal lagförslag som berör dels temporära skattelättnader för företag och dels justering av procentsatsen när det gäller fördelning mellan de olika skattetagarna.

Fru talman! När det gäller de här två lagarna om skattelättnader så handlar det om avskrivningarna för företag när det gäller produktiva investeringar för skatteåret 2013-2015.  Där höjs avskrivningsprocenten från 7 till 14 procent för byggnader och från 25 till 50 procent för maskiner och inventarier och det här handlar om produktiva anläggningar. De här avskrivningarna kan göras högst två skatteår i följd.

Fru talman! Sedan handlar det om att företag ska få göra avdrag för forskning och utveckling. Man får göra avdrag på högst 400 000 och minst 15 000 euro och det ska sättas i relation till den lönesumma som finns inom de aktiebolagen.

De här åtgärderna handlar om att på något sätt stimulera företagare och näringsliv och göra det intressantare att dels investera och dels satsa i forskning och utveckling här i landet eftersom det är väldigt viktigt för att vi ska ha ett näringsliv som fungerar och producerar både skattekraft och arbetsplatser.

Fru talman! Sedan finns det några framställningar som också hanterar fördelningen av skatten mellan de olika skattetagarna. De syftar till att göra det likvärdigt för kommunerna här i landskapet på samma sätt som staten. Trots att man gör förändringar av skatteprocenten så ska ändå fördelningen till kommunerna både i Finland och, enligt det här förslaget, på Åland vara på samma nivå som tidigare.

Fru talman! Det är mycket teknik och det är många olika procenter som nämns. Samtidigt kan man säga att det är en anpassning till den skattepolitik som förs här i landet som helhet. Då kan man vara kritisk och säga; varför för ni inte en egen skattepolitik när det framförallt gäller näringslivet? Men, totalt sett tycker jag ändå att det här är sådana förslag som främjar näringslivets utveckling.

Den här framställningen har varit på remiss till Ålands kommunförbund och till Mariehamns stad. Vi har nu börjat tillämpa förfaringssättet att kommunförbundet ger utlåtande från de kommuner som är medlemmar och staden, som inte är medlem, får ge ett eget utlåtande. Förslaget har godkänts och man tycker att det kan föras vidare. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Vicelantrådet, detta är en motiverad och bra framställning. Men varje gång vi får den här typen av framställningar i kommunalbeskattningsfrågor till lagtinget så ställer vi oss frågan; på vilket sätt utnyttjar vi vår egen behörighet? Det gör vi nu inte specifikt i det här fallet. Jag vill ändå att vicelantrådet säger något om hur landskapsregeringen i samband med den här framställningen har resonerat i det sammanhanget. Kunde man ha särskilda åländska avvikelser? Varför inte, i så fall? Hur skulle den processen avses framskrida?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag sade i mitt inledningsanförande så är det här en anpassning efter de förändringar som har gjorts i riket. Det görs därför att det ska vara enklare för företagen att ha likadan lagstiftning, samma procenter och samtidigt också för vår egen fördelning mellan stat och kommun, för oss landskapet och kommunerna. 

När det gäller de temporära skattelättnaderna så tycker jag att de konkreta förslagen främjar företagandet så man kan omfatta och sympatisera med dem. Därför har jag som politiker inte några problem att föreslå dem, speciellt i dessa tider som vi lever i nu när vi behöver främja näringslivsutvecklingen.

Fru talman! När det gäller den stora frågan som vtm Jansson ställde så tycker jag absolut att vi ska kunna föra en egen skattepolitik, men det kräver sin egen mässa, vi behöver ha en egen beredning. Det som ligger här är en anpassningsframställning.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag delar vicelantrådets inställning i den här specifika frågan. Den argumentation som han för är alldeles riktig. Det här är en god sak också för våra företagare och därför finns det inte någon orsak att här göra några avvikelser.

Jag förstår också av svaret att landskapsregeringen i samband med den här framställningen även har diskuterat den här bredare och större frågan. Har vicelantrådet några synpunkter på när den frågan kommer att anhängiggöras mera praktiskt? Vi i vårt parti har också diskuterat den frågan i samband med den här framställningen. Vi är naturligtvis intresserade av att veta när mera underlagsmaterial kommer från landskapsregeringen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man ska vara ärlig, jag kan säga att vi inte har fört någon större diskussion kring den större frågan i samband med den här framställningen.

Den ekonomiska politiken är på vår agenda i samband med självstyrelselagsutvecklingen. Utredningen om avräkningsgrunden och rapporten från den kommittén visar att vi har en väldigt lång väg att vandra när det gäller att Åland eventuellt ska få en förändring av avräkningsgrunden och när det gäller att kunna föra en egen skattepolitik, det som kallas för statsskatterna.

Vi kommer att medverka i aftonskolan och så småningom får vi en tidtabell för det arbetet. Det ger anledning för oss att skapa någonting under tiden fram till att man kommer till det. Vi måste utnyttja den behörigheten inom kommunalskatteområdet som vi har här på Åland så att vi kan göra det bästa möjliga med de instrument som vi redan har i vår hand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet nämnde att de tillfälliga skattelagarna ska stimulera till utveckling och investering och det är helt riktigt.

Avskrivningarna sägs gälla industriella produktionsmässiga investeringar. Vad menas med industriella produktionsmässiga investeringar? Vilka branscher i så fall kan göra de här avskrivningarna? Kan vicelantrådet redogöra för exakt vilka branscher de här avskrivningarna kommer att gälla. Eller gäller det alla branscher på Åland?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan inte svara på om det gäller alla branscher. Jag kan mycket väl tänka mig att det t.ex. inom chipskoncernen kan finns den typen av verksamhet och vi har Optinova där det finns en typ av industriell tillverkning och produktion. Där måste man rimligen kunna använda sig av den här typen av lagstiftning i den mån man gör investeringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den liberala gruppen kan inte riktigt ge beredningen av det här ärendet godkänt, speciellt med tanke på att det inte finns en analys av vilka branscher i det åländska näringslivet som påverkas av de här skattelättnaderna när det gäller innovationsdelen och investeringsdelen. Den finländska regeringen har ju bedömt att det har gått bra för Finland, men den åländska regeringen har inte gjort en analys utgående från vår näringslivsstruktur och hur vi påverkas. Det här är ju speciellt viktigt nu när diskussionen med rikets regering pågår om en eventuell reform av det ekonomiska systemet. Det finns olika förslag, bl.a. att Åland möjligen kunde få tillbaka de skatter som uppbärs här på Åland, men att Finland skulle sätta skattelagstiftningen. När Finlands regering fattar nya skattebeslut är det väsentligt att vi alltid bedömer hur det påverkar det åländska näringslivet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Sanningen ska sägas, det har inte gjorts någon större analys av det. Det här handlar i grund och botten om att de åländska företagen ska ha likartade förmåner som företagen i riket. Det följer den linje som vi hittills i de här frågorna har fört genom historien.

Ltl Perämaa, på samma sätt som jag svarade vtm Jansson, vi har orsak att tillsammans här så småningom forma en egen skattepolitik och kanske också en egen politik när det gäller näringsskatterna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill hävda att det finns orsak för finans- och näringsutskottet att redan i behandlingen av den här framställningen bedöma om effekterna av de här skattelättnaderna för företagen är genomgående positiva, som helhet här på Åland med vår näringslivsstruktur, som skattelättnaderna i Finland är. Enligt gamla traditioner vill man speciellt inte ha högre skatter på Åland än vad man har på rikshåll. Den analysen har inte gjorts. Landskapsregeringen har inte heller hört Ålands näringsliv i de här frågorna. Man har nog hört kommunerna om den kommunala finansieringen. Speciellt med tanke på att just skattefrågan och behörighetsfrågan är på tapeten nu, de ska diskuteras nu under mötet i Helsingfors i aftonskolan, så vill vi från den liberala gruppen säga att det är väsentligt att alltid analysera skatteförslag ännu bättre.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt hållet med ltl Perämaa. Man bör analysera dem så noga som möjligt.

Här har det handlat om att vi på Åland inte ska ge våra företag en sämre situation än i riket. Sedan kommer man till nästa fråga; har vi en möjlighet att ge dem en bättre situation? Det är svårt att säga med tanke på vår ekonomiska situation i landskapsbudgeten just nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Som framkommit så tar riket i bruk tillfälliga skatteincitament för företag i syfte att påskynda både tillväxt och sysselsättning.

Den ena av de här tillfälliga lagarna kan göra att man kan fördubbla avskrivningsrätten för industriella produktionsmässiga investeringar. Syftet är att utöka investeringarna inom dessa branscher. Regeringen i riket har främst velat att investeringarna ska ske exempelvis i skogs- och metallindustrin, där den här avskrivningsrätten kommer att gälla.

Tillväxtinriktad produktionsutveckling stöds också med en tillfällig lag där företag ges rätt att göra avdrag på löner för forskning och utvecklingsverksamhet, direkt relaterat till löner.

De här ändringarna i rikets näringsskattelag träder ikraft här på Åland per automatik genom att vi inte har den skattebehörigheten.

Vad gäller behörigheten inom kommunalskatten och nämnda skattelättnader inom kommunalskatten så där har vi egen behörighet. Här föreslår landskapsregeringen att detta antas såsom blankettlagar, just för att justera upp samfundsskatten och för att också matcha samfundsskatten i riket på 24,5 procent. Här använder man skatteinstrumentet för att höja skatten.

Enligt lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar för skatteåret 2013-2015 så har en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet rätt att i beskattningen göra dessa avskrivningar på anskaffningsutgifterna på sådana byggnader som används som fabrik eller verkstad. Även för sådana maskiner och anläggningar som används i dessa fabriker eller verkstäder kan avskrivningsprocenten uppgå ända till 50 procent.

De som lämnas utanför lagens tillämpningsområde enligt skattestyrelsen är alla serviceföretag, allt lantbruk, rederierna och företag som bedriver finansieringsverksamhet.

Som jag och den liberala lagtingsgruppen kan se så kan inte det här ha någon större effekt på skattelättnader för våra företag genom att Åland i princip har alla de branscher som jag just räknade upp. En marginell andel av våra företag, tyvärr, kan få nytta av dessa skattelättnader. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan utreda lite djupare vilken effekten blir för Åland och för de åländska företagen. Jag är rädd för att effekten kommer att bli hyfsad marginell.

Enligt den senaste statistiken så har vi 2 350 företag på Åland. Av dessa är 190 verksamma inom branschen industri som lättnaderna gäller. Det betyder att teoretiskt kan 8 procent av de åländska företagen ha en teoretisk chans att utnyttja skattelättnaderna. Vad gäller investeringarna så kommer den effekten att förbli minimal.  

Vad gäller den regionala placeringen av dessa 190 företag som eventuellt kan få skattelättnader i form av fördubblade avskrivningar så finns 100 av dem i Mariehamn och Jomala. Rent regionalpolitiskt har det tyvärr inte heller någon effekt för företag som eventuellt skulle kunna dra nytta av det här.

Vad gäller den tillfälliga lagen där företagen ges rätt att göra tilläggsavdrag på löner för forsknings- och utvecklingsverksamhet så har bara aktiebolag och andelslag rätt att göra detta tilläggsavdrag som baserar sig på de löner de har utbetalt till sina arbetstagare för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Tilläggsavdrag beviljas inte om det avdragbara beloppet under skatteåret är mindre än 15 000 euro.

Nästan 90 procent av de åländska företagen är enmansföretag eller fåmansföretag med annan bolagsform än aktiebolag. Även den här skattlättnadstypen kommer tyvärr heller inte att falla gynnsamt ut för våra företag.

Fru talman! Landskapsregeringen skriver i sitt lagförslag att de tillfälliga skattelättnaderna som ovan beskrivits har ekonomiska effekter på både företag och kommuner, vilket är helt riktigt. För de flesta åländska företag så betyder det att de kommer att betala mera skatt genom att kommunalskattesatsen för samfund höjs fram till år 2016, där den då kommer att minska till en lägre nivå, och genom att man inte kan använda de här avdragen medför det att man inte får den kompensation som man i riket har tänkt att man ska få. Tyvärr blir vi på sidan om där.

Det är positivt att kommunerna får mera pengar av det här. Det är kommunerna som är de stora vinnarna. Det var väl det som var tanken av regeringen Katainen, att man skulle se till att kommunerna skulle få lite starkare kassa och det lyckas man ju med. Men om inte hjulen rullar i kommunerna så betyder det att samfundsskatterna inte heller rullar in.

Samfundsskattens storlek kommer inte att bero på de tillfälliga skattelättnaderna, utan vår samfundsskatt kommer att bero på konjunkturen och på den näringslivspolitik landskapet ämnar driva fram till år 2016 och hur man framöver använder skatteinstrumentet inom kommunalbeskattningen. Nu kunde man ha använt det och haft en något lägre total samfundsskatt, men istället föredrar man nu att justera upp skatten bara för att matcha riket. Här måste vi vara lika, fast vi oftast vill vara olika. Här hade funnits ett bra tillfälle att vara lite olika och på det viset gynna det lokala näringslivet, för ingen kommer i åtnjutande av de här skattelättnaderna.

Vi behöver ha upp produktionen och sysselsättningen i landskapet. Därför är det här skatteinstrumentet av största vikt. Den senaste statistiken från ÅSUB visar på en arbetslöshet på 4,1 procent, vilket är den högsta arbetslösheten på Åland sedan 1998. Tack, fru talman!

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kanske det här ändå var ett litet onödigt negativt anförande för liberalernas del. Kanske det också bygger på missförstånd eftersom Asumaa sade att det gäller metall- och skogsindustrin och att det därför är väldigt marginellt på Åland. Men det är ju inte riktigt, utan det gäller all industriell produktion. Av Ålands BNP kommer ungefär 10 procent från vår småindustri. Där inkluderas sådana förädlingsföretag som ÅCA, Dahlmans, Chipsters, Chips och sedan alla traditionella småindustriföretag.

I Finland är varuproduktionen endast 20 procent av Finlands BNP. Den är numera bara dubbelt större. Så visst har det här betydelse för Åland om företagen är intresserade att använda det. Däremot är det mycket få företag som sysslar med den forskningsverksamhet som här ger möjlighet till förmåner. Det är egentligen bara Chips skulle jag tro.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson är sin vana trogen och påstår att alla andra har fel och han har rätt. Vad gäller tolkningen av vilka branscher detta gäller så härrör sig mitt anförande faktiskt från skattestyrelsens tolkning av vissa branscher. Jag hänvisar vtm Jansson att också läsa skattestyrelsens tolkning av vilka branscher det gäller så får vi båda klarhet i vilka branscher det gäller. Jag påstår att min tolkning är rätt genom att den är den samma som skattestyrelsens tolkning.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är kanske skäl för kollegan Asumaa, ifall han hänvisar till skattestyrelsen, att klart redogöra för hur skattestyrelsen har valt att tolka riksdagens proposition, riksdagens lagbeslut, i Finlands författningssamling nr 699/2012 på ett annat sätt än vad som står i själva lagen. Det är inte möjligt. I lagen hänvisas till att de här skrivningarna kan göras i de verksamheter som anges i 3§ och 4§ i denna lag och där finns inte den här begränsningen gjord.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Genom att inte branscherna är uppräknade i 3§ och 4§ så måste alltid de här lagarna tolkas och det har de gjorts. Jag kan med glädje också dela med mig av den information och visa var den finns på nätet så kan vi båda läsa det tillsammans så kanske vi kommer överens om vilka branscher det gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag måste faktiskt hålla med tidigare replikant vtm Roger Jansson att det nog var mycket pessimism som ltl Asumaa nu målar fram. Det står ju faktiskt klart och tydligt att efter 2016 och framåt blir avdragen och skattelättnaderna lägre. Företagen får ju förmåner.

Ledamoten nämnde också att 190 företag berörs. Så som jag ser det gäller många bäckar små, kan vi underlätta för näringslivet så är det här endast positivt. I min värld är 190 företag ganska många.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! 190 företag har branschkod industri. Läser vi skattestyrelsens tolkning av branscher det här kommer att gälla så kanske det handlar om ett eller två företag på Åland, vilket kanske är den rätta siffran. Därför kanske det inte är pessimism men realism i frågan. Vi ska heller inte vara optimister och tro att alla våra företag kommer att få skattelättnader i form av avskrivningar och avdrag för forskning och utveckling. I första ögonblicket kan det här verka vara positivt och man kan tro att det gäller alla branscher på Åland. Rederibranschen som reparerar och bygger fartyg skulle kanske också kunna ha stor nytta av det här, men de är uteslutna.  Därför den sunda realismen som kanske tolkas av någon som pessimism.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är aldrig fel att var realist. Det här gäller samfundsbeskattning och att lättnader från 2016 och framåt skulle bli något lägre. Vi vet ju aldrig vilka företag som intresserar sig av Åland och är intresserad av att komma hit. Om vi inte har sådana här förmåner men de finns i riket så är vi absolut i en sämre dager. Det är nog viktigt att vi implementerar det här.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Kemetter pratar om 2016 och framåt. Vad gäller skatten för bolag så kommer den fortfarande att vara 24,5 procent. Kemetter menar säkert att skattesatsen inom kommunalbeskattningen kommer att sjunka för företagen, vilket händer 2016 och gör att kommuner kommer att få mindre samfundsskatt. Man kan ju tolka vad som är bra och vad som är dåligt. Ltl Kemetter vill ju gärna att det här sker. Framförallt Mariehamn, med stor industri, kommer att tappa mycket pengar. ”Det som man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna.”

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Det här lagförslaget gäller en anpassning till rikets bestämmelser för berörda åländska företag så att åländska företag i det här fallet inte ska få sämre villkor.

Jag tycker att ltl Asumaa tar upp en debatt om kommunalbeskattningen av företagen på Åland i sin helhet. Jag tycker att det inte riktigt ryms in under den här debatten. Det är en annan bredare debatt. Mycket av det som ltl Asumaa sade är säkert relevant men det är en annan typ av debatt än den vi har nu. Det som framfördes skjuter delvis på sidan av målet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström säger att det är en annan debatt. Jag tog i mitt anförande upp två olika saker. Visst blir det en annan debatt, det första var avskrivningar och forskning och utvecklingsdelen som implementeras på Åland som i riket. Men som sades i anförandet så kommer det här att beröra ett fåtal företag på Åland.

Vad gäller sämre villkor så om man ser på lagframställningen så ser man att kommunalskattesatserna höjs för samfunden. Det är inte på det viset att vi skulle ha sämre villkor utan det gör villkoren sämre. Det är väl säkert så som Fogelström menade att tolkningen skulle vara och inte att vi inte kan ha sämre villkor för företag. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Idag har vi inte diskuterat själva procentsatserna och det finns väl en anledning till det. Det är inte så enkelt om man vill ha avvikelser i procentsatserna ifrån det förslag som har lämnats av Finlands riksdag. Det är en blankettlagstiftning som har varit på tal att anta.

Jag kommer ihåg från tidigare behandling i liknande ärenden i finansutskottet att frågan har kommit upp om det överhuvudtaget är möjligt att ha avvikande procentsats. Många gånger kan industrierna vara olika, det har vi hört här idag. Från finskt håll vill man t.ex. stimulera gruvindustrin, vi har inte så väldigt mycket gruvindustri på Åland, och vi kanske istället skulle vilja ha en viss stimulans när det gäller turismen. Frågan är om det finns utrymme i det system som skattemyndigheterna idag tillhandahåller att ha avvikande systems? Vi har ju de facto en egen behörighet när det gäller kommunskattesatserna. Det har även varit på tal att vi skulle börja använda behörigheten som vi har. Vi har även haft diskussioner på gång om egen beskattning och även beskattningsbiten i samband med ramlagen och nu tar vi upp avräkningsgrunder och annat. Det oaktat så finns det en behörighet på det här, det är ju därför vi behandlar hela det här lagförslaget idag. Förslaget är en blankettlagstiftning. Den springande punkten är t.ex. när det gäller avvikelser.  Om vi de facto skulle finna en sådan politisk enighet att vi vill ha en avvikelse, är det överhuvudtaget praktiskt möjligt och genomförbart?

På sidan 5 står det om ändringar i samband med införande av rundradioskatten. I stycket längs ner står det: ”lagen om rundradioskatt tillämpas inte på personer eller samfund som har sin hemort på Åland, men den ändrade fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna påverkar skattesatserna för samfund och samfällda förmåner i landskapet.” Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att det skulle finnas teknik som gör det möjligt att hantera avvikelser. Jag vill från obunden samlings sida uppmana finans- och näringsutskottet att titta på det här och i sitt betänkande komma med en kommentar om det är möjligt för Åland att ha avvikande procentsatser med nuvarande system. Vad kostar det i så fall och vad krävs för att skattemyndigheterna skulle kunna erbjuda det? Vi lever under 2013, det finns datasystem idag när det gäller banker och allt annat som man kan göra digitalt, så jag tror inte att det skulle vara omöjligt att ha en teknik som skulle kunna hantera avvikelser. Har jag förstått saken rätt så enligt tidigare information som vi har fått från skattemyndigheterna så är det inte så rysligt enkelt att ha avvikande skattesatser. Det är kanske därför som vi oftast har exakt likadan. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

5        Åtgärder för bättre siktförhållanden

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 3/2012-2013)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Veronica Thörnroos.

Ltl Anders Eriksson

Åtgärder som kan förbättra siktförhållandena speciellt vintertid är viktiga för trafiksäkerheten. Kantmarkeringsstolpar förbättrar sikten avsevärt och åtminstone samtliga huvudvägar bör med det snaraste förses med sådana markeringsstolpar. På huvudväg 4,Getavägen, är t.ex. avsnittet norrut efter Kroklunds vägskäl utan kantmarkeringsstolpar.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Varför har inte landskapsregeringen tillsett att det finns kantmarkeringsstolpar längs med samtliga huvudvägar?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack ltl Anders Eriksson för frågan. Jag tycker det är bra att det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet ges allt högre prioritet och även att det resulterar i en skriftlig fråga. Det är saker som berör den enskilde ålänningen i dess egen vardag. Det är viktigt att det också finns tid och tanke att diskutera sådant här i Ålands lagting.

Vad gäller kantmarkeringsstolpar så redan på 80-talet, då man började bygga om våra huvudvägar från 6 till 8 meters vägar, beslöt man att kantmarkeringsstolpar skulle börja uppsättas efter hand på de nya vägetapperna som blev färdiga. Första stället där man satte upp kantmarkeringsstolpar var faktiskt längs nya Godbyvägen. Det blev en positiv respons på det och man har därför fortsatt med kantmarkeringsstolpar.

Varför har vi inte kantmarkeringsstolpar över hela Åland om de är bra och inte alltför dyra att sätta ner i marken? Ja, det beror egentligen på två olika saker. Den första anledningen är att kantmarkeringsstolparna ger en förbättrad visuell ledning, vilket indirekt leder till högre hastigheter och det vill man inte ha på smala och krokiga vägar.

Det mest pragmatiska svaret som jag kan ge och som bygger på den information som jag har fått från avdelningen är att stolparna ska sättas ner en meter utanför vägbanekanten. Det är i praktiken omöjligt att göra det på de gamla smala vägarna eftersom de saknar både vägren och grus längs kanten där man ska placera dessa stolpar. Då kan man väl tycka att man kan sätta stolparna ner i diket i så fall, det kan väl inte vara hela världen? Det är säkert fullt möjligt. Men stolparna ska, enligt vägmärkesförordningen, placeras med en höjd av 1,05 ovanför markytan. Stolparna är till sin beskaffenhet 1,80 cm vilket föranleder att de inte kan stå i diket för det finns inte tillräckligt mycket material som blir under jord och som ger stöd åt stolpen. Därför har man ännu inte satt ut kantmarkeringsstolpar längs den så kallade Godbyvägen. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Det nämndes två orsaker till att man inte har satt upp kantmarkeringsstolparna, det sista har jag förståelse för, de tekniska problemen. Det första att det skulle leda till högra hastigheter har jag lite svårt att ta till mig. 

Däremot trodde jag att jag skulle få svaret att det kostar pengar och det är klart att det också kostar pengar. Det var det svaret jag räknade med i de här svåra ekonomiska tiderna, men det nämnde inte ministern någonting alls om.

Sådana här kantmarkeringsstolpar har cirka 10 års hållbarhet och de kostar ungefär 10 gånger mer än vad en plogpinne kostar att sätta upp. Det har visat sig att där man har kantmarkeringsstolpar så sätter man inte plogpinnar utan kantmarkeringsstolparna fungerar som det istället. Plogpinnar ska sättas upp och de ska tas ner, de ska sorteras och en stor del av dem förstörs. Jag tror faktiskt att det här skulle bli en billigare lösning och framförallt bättre.

Speciellt folk från Geta och norra Finström, som har fört det här på tal med mig, märker en oerhörd skillnad när de svänger av i Kroklunds vägskäl. Man känner sig med en gång mycket otryggare när man har mycket svårare siktförhållanden.

De tekniska problemen går ju faktiskt att lösa. Det beror ju helt och hållet på vilken typ av pinnar man har. Vi har så kallade halvmånestolpar nu, men det finns också sådana som har formen av ett helrör och de kan man faktiskt också sätta ner i dikesbotten. Har man tittat på det här i ett ekonomiskt perspektiv? Jag tror faktiskt att man skulle få betydligt bättre sikt och det skulle inte behöva bli dyrare.  

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack igen ltl Anders Eriksson för relevanta frågeställningar. Om jag personligen skulle tycka till så skulle jag också tycka att vi borde ha kantmarkeringsstolpar precis över hela Åland. Tyvärr är det så att avdelningen emellanåt envisas med faktaunderlag. Det gör att man avråder från att sätta ut kantmarkeringsstolpar av de anledningar som jag nämnde. För det första för att den typen som har använts tidigare helt enkelt inte finns tillgängliga så att man kan sätta ner dem i ett dike. För det andra för att man har fakta som visar att i och med att siktförhållanden uppfattas som bättre så ökar också hastigheten, det finns verifierat och det vill man inte tillstå att skulle vara lämpligt över hela vårt vägnät.

Rent ekonomiskt har man inte heller från avdelningens sida påtalat att det skulle finnas en ekonomisk vinning i att använda permanenta stolpar. Stolparna måste placeras ganska långt från vägens kant, för annars kan man inte kantslå vägrenarna under den tiden av året som det är aktuellt.

Ltl Anders Eriksson

När det gäller det sistnämnda så tror jag att man nu ändå lyfter upp stolparna när man slår vägrenarna. Så det tror jag faktiskt inte är ett motiv. Jag har inte heller hört att det skulle leda till högre hastigheter. Jag har forskat en del i det här och det har jag aldrig hört tidigare, därmed inte sagt att det absolut inte stämmer men jag har inte hört det som något motiv.

Däremot sägs det att det ska vara bredare stödremsor på sidorna av vägarna, man vill gärna ha åtminstone en meter och det beror också på hur pass branta slänterna är. Men är det slankare slänter runt vägarna så fungerar det också.

Sist och slutligen hoppas jag att ministern kan ta den här diskussionen till sig. För de som färdas på vägar där det är kantstolpar och där det inte är kantstolpar upplever att kantstolparna är till väldigt stor hjälp. I och med att jag har blivit uppmärksamgjord på det här så har jag ju själv tittat speciellt noga och kommit underfund med att kantstolparna faktiskt är väldigt bra. Det har visat sig att det tar ungefär 5 minuter att sätta upp en sådan här stolpe, 720 meter klarar man av på en timme. Så väldigt kostsamt behöver det heller inte vara sist och slutligen.

Min avslutande fråga när det gäller detta storpolitiska ärende: Kan ministern tänka sig att man överhuvudtaget kan föra ett resonemang om man kan ha en annan typ av stolpar? Det finns faktiskt stolpar, s.k. runda stolpar, som har en annan höjd än 1.80 som halvmånestolparna som används nu har.  Kan ministern titta på det här? Hon sade att om hon skulle få tycka till så skulle hon vilja ha det på det här sättet. Jag kan bara tycka till, men ministern kan både tycka till och verkställa och det hoppas jag att hon gör.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag är öppen för dialog och jag är öppen för nytänkande. Jag tar det som har sagts här i debatten med mig till avdelningen. Jag förväntar från mina tjänstemän ett kort PM baserat på fakta och därefter tar jag ställning till det.  

Talmannen

 Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

6        Godkännande av avtalet med Jamaica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 10/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2013.

7        Godkännande av avtalet med Tadzjikistan för att undvika dubbelbeskattning

Republikens presidents framställning (RP 11/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2013.

8        Ltl Petri Carlssons anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 1/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 11.03.2013.

9        Jordförvärvstillstånd

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 5/2012-2013)

Svaret på frågan meddelas senare.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 11.03.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil