Plenum den 7 april 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 7 april 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

1   Godkännande av avtalet med Andorra om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 16/2009-2010)

Andra behandling. 2

2   Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)

Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)

Första behandling. 2

3   Religionskunskap i grundskolan

Kulturutskottets betänkande (KU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2009-2010)

Enda behandling. 3

4   Budgetens förverkligande

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

Enda behandling. 47

5   Bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2009

Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2009-2010)

Enda behandling. 48

6   Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1 - 31.12.2009

Ålands delegations i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2009-2010)

Föredras. 57

7   Hemligstämplande av Skarvenrapporten

Ltl Mika Nordbergs enkla fråga (EF 8/2009-2010)

Enda behandling. 57

8   Införandet av elektronisk röstning via Internet och lag om redovisning av valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 26/2009-2010)

Lagtingsledamoten Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2007-2008)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 29/2007-2008)

Enda behandling. 57

9   Utredning om Åland som eget kyrkoland

Kulturutskottets betänkande (KU 5/2009-2010)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 3/2007-2008)

Enda behandling. 57

10  Betygsvärdering

Kulturutskottets betänkande (KU 6/2009-2010)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 25/2007-2008)

Enda behandling. 57

11  Utryckningskörning med privat fordon

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2009-2010)

Enda behandling. 57

12  Sänkning av körkortsåldern

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 17/2009-2010)

Enda behandling. 57

13  Ungdomsparlament

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2009-2010)

Enda behandling. 57

14  Tilläggsexamen som eko-frisör

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)

Enda behandling. 57

15  Social och emotionell kompetens som skolämne

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

Plenum slutar. 58

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller Carina Aaltonen och Barbro Sundback för privata angelägenheter. Godkännes.

1      Godkännande av avtalet med Andorra om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 16/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Andra behandling

2      Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)

Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Ärendets andra behandling är avslutad.

Första behandling

3      Religionskunskap i grundskolan

Kulturutskottets betänkande (KU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2009-2010)

Först tillåts allmän diskussion.

Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. LO förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Som lagtinget ser så har kulturutskottet valt att gå på det korta formuläret vad gäller den här biten. Efter att ha hört diskussionen här i salen och efter att i utskottet ha hört vicelantrådet och tillhörande tjänstemän kunde vi konstatera att förslaget som sådant är bra. Det är ett steg åt rätt riktning att se till att sådant som man redan gör ute i våra skolor idag, också ska kunna göras på ett lagligt sätt.

Vad gäller diskussioner som utvidgar det som framställningen tog sig an, dvs. huruvida man i framtiden ska ha en annan typ av religionsundervisning, en som inte är knuten till samfund, den har utskottet inte i det här skedet valt att diskutera. Det är någonting som får komma i kommande framställningar.

Vårt förslag till lagtinget är alltså att man antar framställningen och de lagförslag som finns i den.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

4      Budgetens förverkligande

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

Diskussionen avbröts vid plenum den 31.3.2010. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen och har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag.

Fortsatt diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Den samlade oppositionen uttrycker stor oro. Oro för huruvida landskapsregeringen ska klara av att efterleva budget. Det är ett väldigt svårt läge, det är absolut ingen avundsvärd position som landskapsregeringen befinner sig i. Vi har alltså ett kärvt läge. Det är tuffa tag att verkställa budget, för vi satte väldigt hårda ramar för oss själva. Det är svårt, smärtsamt och obekvämt, vill jag påstå.

Det är svårt för att vi har satt väldigt hårda krav på oss själva, det som lagtinget också har omfattat. Det är väldigt många åtgärder som finns uppräknade i budget, vilket man flera gånger upprepade, rent konkreta saker, i debatten då den inleddes. Det är ett väldigt stort krav på de anställda för det är ändå så att lagting och landskapsregering anger politiska riktlinjer, sätter upp mål, säger vad vi vill ha, medan det är de anställda som ska verkställa och genomföra. Det är ett stort krav som vi ställer på de anställda, samtidigt som vi ger mindre resurser för att kunna göra allt detta omstruktureringsarbete som vi kräver.

Det är också smärtsamt för det är så väldigt många som blir berörda. Berörda av de inbesparingsåtgärder som landskapsregeringen vidtar med anledning av budget. Det är många berörda av människorna i samhället, som får, som man uppfattar, det sämre service. Det är många berörda i personalgrupperna eftersom det är många människor som drabbas när det blir omstruktureringar, det blir inbesparingar på tjänster. Det är också obekvämt för landskapsregeringen eftersom vi får kritik. Vi får kritik från alla håll när vi verkställer budget, vi får kritik, förstås, från anställda som kommer i kläm, vi får kritik från befolkningen som tycker att deras service blir försämrad, vi får kritik från oppositionen, från massmedia och så är landskapsregeringens roll. Så är det förstås, vi ska verkställa och vi ska göra det jobb som lagtinget har angivit för oss i enlighet med budget.

Det är också viktigt att komma ihåg att man måste se budgeten på två sätt, på kort sikt och på lång sikt. Det kortsiktiga är att 2010 är ett väldigt svårt år där inkomsterna har sjunkit så radikalt. Då handlar det om att göra extraordinära insatser, det som har kritiserats mycket, löneinbesparingarna och i vissa fall permitteringarna. Det handlar helt enkelt om att överleva den här väldigt svåra situationen som vi befinner oss i med minskade inkomster.

 Det som landskapsregeringen säger och det som är vårt mål, det är att ramarna ska hållas. Budgetdirektivet är klart för året 2010, det har gått ut budgetdirektiv till alla avdelningar och till underlydande myndigheter. Det handlar om att verkställa i enlighet och hålla sig inom de ramar som har angivits och det sker. På alla avdelningar, på underlydande myndigheter, i skolor, överallt, jobbar man i enlighet med de här ramarna. Idag står det om Ålands radio, nu börjar vi se följderna av deras ramar, vi vet diskussionen om ÅHS, vi ser följderna där.  Själv sitter jag med i ÅSUB:s direktion, där har vi också anpassat oss till den ram som har givits, det sker överallt och det genomförs i enlighet med de direktiv som har gått ut från landskapsregeringen. Vi verkställer i enlighet med budget.

Budgeten måste också ses på lång sikt. Det som alla har varit överens om att vi måste tas istånd med långsiktiga strukturförändringar. Det finns ett ganska stort antal konkreta åtgärder uppräknade i budget och det har landskapsregeringen dragit igång, för att börja verkställa. Det har gått tre månader av budgetåret och landskapsregeringen har dragit upp riktlinjer för än det ena och än det andra. Uppdraget till avdelningarna är väldigt klart, uppdraget till myndigheter och till ledamöterna är klart, man ska jobba i enlighet med det som budgeten anger.

De strukturförändringar som anges ska följas upp. Strategiskt forum som består av ledamöterna i landskapsregeringen och ledningsgruppen följer arbetet genom att vi har antagit en åtgärdsplan som hela tiden följs upp för att se till att man faktiskt fullföljer det som sägs.

Man ska också komma ihåg att man inte kan gå in och göra strukturändringar på kort sikt, det är ett långsiktigt arbete. Här handlar det om att människor ska vara involverade. Vi har infört samarbetsförfarande från årsskiftet, enskilda anställda, avdelningar, byråer ska vara införstådda med jobbet. Därav har vi också redan nu inlett arbetet inför 2011 års budgetramar på ett sådant sätt att vi har involverat alla avdelningar i det arbetet.

Många saker är färdiga, de är igång och de bereds. T ex under året dras flera tjänster in, en del är redan verkställt. Jag räknar upp några av de saker som räknades upp sist, styrning av underlydande myndighet frågades det efter. Strategiskt forum har granskat det svenska systemet, hur man gör där för att styra sina myndigheter. Vi funderar på att ta modell från deras system. Vi har satt igång en översyn av ÅHS’ regelverk, för hur man i framtiden politiskt ska styra ÅHS. Vi har satt igång en utvärdering av Ålands miljöhälsoskyddsmyndighet, för att se på organisationen och styrningen av densamma. Vi har satt igång ÅSUB, i direktionen diskuteras vilka olika styrinstrument som är lämpliga för en oberoende myndighet. Vi har en väldigt noggrann genomgång av den kommande gymnasieskolans ledningsstruktur för att vi vill lära oss av tidigare erfarenheter och, vill jag påstå, i vissa fall misstag. Gemensamma funktioner ska samordnas, slås samman, stödsystemen ses över för att slås samman. Upphandlingssystemen ska samordnas på ett eller annat sätt. Fastigheterna ska samordnas. Revisionsverksamheten, en översyn är igångsatt och lagstiftning kommer att följa. Socialvården, en utredning om klarläggande av socialvården är igångsatt.

Trots att det är väldigt hårda tider har vi också sett till att det finns medel för arbetsmarknadsåtgärder. Vi har befarat att de dåliga tiderna ännu mera kommer att drabba det åländska samhället. Ännu får vi någorlunda positiva signaler och dessutom får vi de positiva signalerna att de arbetsmarknadsåtgärder som landskapsregeringen har vidtagit faktiskt har lett till att arbetslöshetsgraden börjar vända nedåt. Idag har vi fått uppgifter om att ungdomsarbetslösheten har sjunkit från över nio procent till 7,5 procent från februari till mars, på en månad. Det är en hel del arbetsmarknadsåtgärder som har givit det resultatet.

Det jobbas på IT-systemet för att man ska utveckla. Det finns också massor av konkreta åtgärder inom de olika avdelningarna som är igångsatt, men, igen, när man gör strukturomändringar så tar det tid. Det involverar många människor, det kräver väldigt mycket och det gör man inte på tre månader. Frågan om när, i vilken tidsordning, de här olika åtgärderna kommer är ganska omöjlig att besvara eftersom de olika avdelningarna jobbar med sina projekt och vi kommer att beta av besluten vartefter som ledamöterna tar upp dem till landskapsregeringen för beslut.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det är bra att många saker är igångsatta, det tror jag på, men det som gör mig mest orolig när man läser alla protokoll är att de politiska besluten, som krävs för att genomföra detta slutligt, saknas. Samtidigt ser man att man politiskt tar en turlista som kostar en miljon mer än vad budgeten anger, oljepriset rasar i höjden, vi ser ingen igångsättning av privatiseringar när det gäller skärgårdstrafiken. I näringsutskottet konstaterar vi att avbytarlagen borde ha varit tagen ifjol, den har man överhuvudtaget inte sett i landskapsregeringens protokoll. Det betyder att man inte ens klarar årets budget. Stödsystemen inom skogsvården är politiska beslut, dem saknar vi från oppositionen. Jag tror att man har satt igång en massa jobb, på många olika plan, men de politiska besluten ser vi inte i de protokoll som landskapsregeringen levererar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Strand har erfarenhet från landskapsregeringsarbete och vet också att när man fattar beslut så finns det noggrann beredning i botten. Så är det med alla dessa frågor som räknades upp. Flera av frågorna har varit upp till politisk diskussion i överläggning, har stämts av för att stämma av att arbetet går vidare. Slutgiltiga beslut tar vi sedan när beredningen är klar.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jo, jag känner mycket väl till gången och jag kommer att stöda lantrådet om hon lyckas med dessa saker, men jag har också politiska vänner i olika partier och alla signaler pekar på att man inte kommer att lyckas politiskt. Den som lever får se. Lycka till med de politiska besluten!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Det är, som jag inledde med, en väldigt svår situation att genomföra så mycket åtgärder under ett år, vi har satt en enormt kärv ram på oss själva. Målet är att vi ska hålla budgetramen och att vi också ska ha kommit igång med väldigt mycket av de strukturändringar som man måste se på lite längre sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Spörsmålet är att följa upp hur det går att förverkliga budgeten och framför allt huruvida de mål som man har satt på sig själv är realistiska att verkligen kunna uppnå. Det har vi fått rätt dåligt med besked om här i salen hittills.

Jag begärde repliken för att lantrådet nämner personalen i förvaltningen och även i de kringliggande andra myndigheterna. Vi vet att de påverkas hårt idag av både omställningarna i organisationen, alla inbesparingar och även permitteringarna och det förefaller som om personalen inte mår så bra just nu. Jag undrar huruvida lantrådet har övervägt att göra någon slags personalenkät eller dylikt för att människor anonymt ska få tala om hur de upplever situationen. Kanske man kunde få förvaltningen med sig på ett annat sätt i det fortsatta arbetet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det görs regelbundet den typen av personalenkäter. Nu är jag inte riktigt säker på hur det ligger i tiden, men det kommer att göras i enlighet med de program vi har i personalklanen. När det gäller personalens mående stämmer det att det är kärvt. Det är kärvt på alla håll, vi har höga krav på många saker som ska göras samtidigt så vi är nödda och tvungna att också ha en kärv budget för det här året, vilket innebär att man också har mindre tid att jobba genom att man har den här löneinbesparingen satt på varje avdelning. Det gör att det är ett jättetufft jobb.

Vi har givit ett förslag till lagtinget och lagtinget har omfattat att det är så här vi ska jobba och då tycker jag också att det är rimligt att lagtinget stöttar upp och hjälper landskapsregeringen att se till att vi klarar det här tillsammans. När det gäller uppföljning, huruvida vi klarar av målen eller inte kommer vi förstås att återkomma till i tilläggsbudget, det har vi system för. Om det är saker som vi inte klarar av så kommer vi att redovisa det för lagtinget.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är ju därför vi följer upp frågan eftersom budgeten kommer från landskapsregeringen, det är landskapsregeringens förslag och nu undrar lagtinget om förslaget är realistiskt. Kommer vi att komma i mål med det som vi har antagit. Frågan om permitteringar får vi väl påminna oss om att det inte var någonting som vi tog enhälligt här i salen utan det får landskapsregeringen själva ta ansvar för. Situationen kring personalen och dessa särskilda omständigheter kanske skulle kräva i dagsläget en särskild strategi vad gäller personalpolitiken. Att resultatet av årens inbesparingar inte blir sådana att vi ser en flykt från landskapsregeringen och att landskapets anseende som arbetsplats också kraftigt försämras. Det är ingen långsiktigt bra strategi.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag håller med om det att det är väldigt viktigt med de olika personalpolitiska åtgärderna och att följa upp det här. Det lite märkligt, socialdemokraternas ordförande frågar oss nu om budgeten och målen där är realistiskt ställda, ändå är det inte mer än tre månader sedan som lagtinget och också socialdemokraterna var med och klubbade budgeten. Då måste de väl ha gjort den bedömningen att det var realistiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar lantrådet för resonemanget som vi hörde. Jag vill för min del ge lantrådet rätt i stort sett i hela resonemanget, men tidsfaktorn, bästa lantråd, är det som spörsmålet handlar om. Landskapsregeringen säger gång på gång att det bara har gått tre månader sedan beslutet togs. Nej, bästa lantråd, det här är landskapsregeringens förslag som började beredas i maj 2009, egentligen tidigare genom behovs- och resursplanen som man jobbade med redan 2008. Man har haft en väldigt lång tid på att göra beredningar för de förslag som man själv lade fram i november-december 2009. Hur kommer det sig att landskapsregeringen ger en bild av att man bara har haft tre månader på sig när man har haft ett år. Är det någonting som vi inte har förstått i oppositionen när det gäller tidsfaktorn i regerandet?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Också ledamoten Roger Jansson känner väl hur systemet fungerar. Självfallet finns det saker som redan är förberedda under hösten och efter att tilläggsbudgeten i fjol antogs sattes vissa åtgärder i gång. Sedan är det ändå så att tittar man på de stora frågorna så är det lagtinget som ytterst fattar dessa beslut. Man är inte igång och jobbar med många saker innan lagtingets klubba har fallit över budgeten. Det är väldigt väsentligt i vårt system att vi har en acceptans av parlamentet.

Jag vill igen understryka angående tidsfaktorn, att man borde fundera kort- och långsiktigt. Vi kommer att jobba i den riktningen att ramarna hålls, landskapets budget ska gå ihop, men samtidigt så har vi satt igång det här strukturförändrande arbetet som man måste se på flera års sikt. Det som vi drog igång med efter första tilläggsbudgeten i fjol börjar först nu ge någon effekt. Det är så det fungerar, det tar en väldigt lång tid när det handlar om strukturförändringar. Det berör människor, det berör servicefunktioner och det berör många människor. Då måste man ha den här framförhållningen och se det på längre tid.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag får det fortfarande inte att gå ihop med beredningen av budget. När man lade budgetförslaget till lagtinget hade man gjort en beredning av allt, strukturförändringar, besparingar och andra förändringar. Allting var berett. Nu säger man i april 2010 att man måste ges tid att bereda dessa förslag. Är det någonting man har missat i budgetarbetet, i budgetbyggnationen, när det gäller förberedelserna för sina egna förslag så att man helt enkelt kommer igång för sent och därmed har svårigheter att fullfölja den budget man själv har lagt inför lagtinget och som lagtinget sedan har godkänt?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ser lite annorlunda på budgetens roll. Budgeten är i sig en beredning av själva ärendet, budgeten är ett dokument som ska omfattas av lagtinget. Där anges målen, där anges riktningar, där anges vilka saker man ska gå in och göra ändringar i. Det har lagtinget klubbat i december.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Lantrådet säger med bestämd stämma att vi ska verkställa det som lagtinget besluter och det låter väldigt bra. Jag är tacksam för det uttalandet, men när man har drivit skyddsrumsfrågan, energicertifieringen mm, mm så har jag noterat att det inte stämmer riktigt. Det är ett bra uttalande, men det har inte stämt i praktiken. Lantrådet säger med lika bestämd stämma att ramarna ska hålla. Om man tänker på Skarven-problematiken och hur ramarna har hållit där blir man lite fundersam. I vilket fall som helst, det centrala, värderade fru lantråd, är att det här arbetet måste starta i tid. Lantrådet säger att det är ett väldigt, väldigt svårt läge, det är sant, det håller vi med och vi vill gärna hjälpa till för det svåra läget blir ju bara svårare om man inte får fart på arbetet. 2009 var ett förlorat år, vi känner en stor oro för att också 2010 ska bli det. Man måste starta upp, det måste finnas en tidtabell som man kan presentera för lagtinget, men har man ingen är det klart att man inte kan presentera den.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Oppositionen säger att man är orolig och mitt svar till oppositionen är att landskapsregeringen jobbar i den riktningen att vi ska efterleva budgeten. Det är de direktiv som har gått ut till alla avdelningar och underlydande myndigheter att man ska hålla sig inom ramarna. Det är det som är vår intention, det är det som är vårt mål. Vi gör allt vi kan för att det också ska efterlevas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Om jag tar som ett exempel när vi förra gången diskuterade frågan när trafikministern var upp och jag frågade om de detaljer som finns i budgeten under t ex sjötrafiken så vet vi, det är ändå ett litet samhälle och en liten förvaltning, att de besluten inte är uppstartade även om lantrådet säger att det är massor av konkreta åtgärder igångsatta på avdelningen. När jag frågar vad man kommer att göra om pengarna tar slut blir svaret att man kommer att lägga upp färjor, dvs. konsekvenserna blir oerhört dramatiska om man inte får igång processen. Det går inte att säga att det bara har gått tre månader och sedan slå sig till ro. Det håller inte, man skjuter bara problemen framför sig. Man måste kunna svara konkret på frågor, ge exempel på de konkreta åtgärderna som är på gång ute på avdelningarna och också kunna ge en tidsaxel. Det blir inte trovärdigt annars.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Budgeten sträcker sig över hela året. Landskapsregeringen kommer att jobba för att förverkliga budgeten under året. Vissa av de åtgärder som finns uppräknade i budgeten kommer dock inte att ge väldigt många inbesparingar det här året, för de kommer att ge inbesparingar på sikt. Ledamot Anders Eriksson nämner det här med sjötrafiken, privatisering och entreprenadanbud av sjötrafiken, det är klart att det är en sådan process som man inte gör i en handvändning. Det är igen ett långsiktigt arbete som kommer att bära effekt, om det bär effekt, på sikt, men inte en konkret effekt under det här året. Det är system man sätter i gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag upplever att lantrådet känner en viss irritation över oppositionens oro inför budgetförverkligandet för det här året. Jag hoppas att lantrådet kan ändra den inställningen och uppleva att oron från oppositionens också är ett sätt att ge lite mera tåga till landskapsregeringens arbete.

Det skulle också ha varit klädsamt om lantrådet hade nämnt, angående den information hon gav om ungdomsarbetslösheten, den som äras bör, alltså kommunernas insats beträffande arbetslösa ungdomar. Det är nämligen många kommuner, åtminstone Lemland, Mariehamn och Jomala som har bidragit till att den siffran har gått ner.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag skulle inte säga att jag är irriterad för jag tycker att oppositionens redskap att ställa ett spörsmål för att föra en diskussion är bara till fördel. Man kan debattera frågan och det är helt okey, men jag vill understryka att landskapsregeringen jobbar med frågorna och att oron kanske inte ska ses som att den inte är befogad, men jag säger att det är en svår situation. Det är väldigt bra att lagtinget vill vara med och tillsammans med landskapsregeringen bidra till att leva upp till budgeten. Det är viktigt.

När det gäller arbetslösa ungdomar stämmer det att flera kommuner också har bidragit till det, men det är också åtgärder som man har gjort tillsammans, mellan landskapet, arbetsmarknadsmyndigheten och kommunerna. Man har också satt igång ett system där man har praktikantplatser inom olika företag. Det finns många olika åtgärder som har bidragit till det här.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det är i alla fall värt att nämna att dessa tre kommuner tillsammans bereder 25-30 arbetslösa ungdomar möjlighet att komma ut i förvärvsarbete och också få en erforderlig arbetslivserfarenhet. Det är kommuner som också på många olika sätt måste se om sitt hus genom att landskapsregeringen inte har indexjusterat de landskapsandelar som man har blivit given.

Svår situation, säger lantrådet. Det har blivit ett mantra för landskapsregeringen. Det är lite underligt att man nu vaknar och ser att det är en svår situation. Det här har oppositionen och kanske också andra i majoriteten förstått, att det är en svår situation. Det är ingenting som gubben ur lådan, man vaknar en morgon och har insett. Vi har ställt frågor, men vi har fått väldigt lite svar, därav fortsätter vi att vara oroade inför det här året.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller arbetslösa ungdomarna finns ett samarbete mellan kommunerna, där också vår arbetsmarknadsmyndighet bidrar med en del av pengarna, har jag förstått, det är ett samarbete där man har olika projekt. Landskapsregeringen har sett oroligt på situation under längre än ett års tid. Vi vet att 2009 var ett svårt år, det har vi också sett på bokslutet där man kan se hur djupt inkomsterna har sjunkit. Man kan också se på bokslutet att utgifterna har sjunkit betydligt från 2008 till 2009. Det beror på att de åtgärder som redan under 2009 vidtogs i form av att vi lade en tilläggsbudget på vårsessionen. De åtgärderna har också bidragit till att utgifterna har sjunkit under 2009, betydligt. Med nu liggande budget är målet att ytterligare få ner de utgifterna.

 Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det har hittills varit en givande diskussion som det här spörsmålet har tvingat fram, om vi säger så. Det är bra att lagtinget har möjlighet att föra diskussioner om hur budgeten förverkligas och framför allt i det läge som det beskrivs. Jag och många med mig ställde rätt många frågor i debatten på onsdagen för en vecka sedan. Det är flera talare som har sagt det idag och jag måste också återigen upprepa att jag känner att jag fortfarande inte har fått de svar jag hade hoppats på från landskapsregeringens sida. Vi har hört från ett antal ministrar hur man jobbar med frågorna, några finns ännu kvar och jag hoppas att de också kommer upp och beskriver sina delar av budgeten. Vi har hört kansli-, finans- och trafikministrarna samt lantrådet beskriva en del av det här arbetet. Kvar finns ännu närings-, social- och utbildningsministrarna att höra. Det vore intressant att också se vad de gör på dessa områden.

Det som oroar mig mest är att man använder sig av en vokabulär kring arbetet, som visar på att man är betydligt kortare i arbetet med inbesparingar och strukturförändringar än vad jag hade vågat hoppas på. Man använder sig av att man funderar på saken, man gör översyner och man är i startgroparna. När vi studerar protokoll, hör den debatt som pågår ute i samhället, ser vi visserligen spår av inbesparingarna idag, ja, det gör vi, men däremot de strukturella förändringarna, som det gavs exempel på under föregående dag vi debatterade här, de ser vi fortfarande inte de politiska besluten på, att man verkligen menar allvar med att försöka genomföra.  Det i kombination med att lantrådet nu också säger att nu har budgetdirektiven för 2011 gått ut. För mig blir det en ekvation som är väldigt svår att få gå ihop att man, trots att man inte vet hur man kommer att göra med strukturförändringarna, ändå kan ge ut ramar för de kommande åren som håller sig inom det som man sade för budgeten 2010, där man lade upp linjerna för att strukturomvandling av vår förvaltning skulle vara grunden till hur man skulle klara ekonomin framåt.

Man får lätt känslan av diskussionen att landskapsregeringen beskriver situationen som svår, besvärlig och jobbig. Vi håller med, det tror jag att de flesta talare här i onsdags också gjorde sig till tolk för. Vi är alla medvetna om den saken, men jag tycker också att man borde se från landskapsregeringens sida att stödet finns i lagtinget för att göra dessa förändringar.

Det som jag börjar fundera på är hur regeringens egen förmåga att klara dessa bitar är. Är man politiskt överens om att göra dessa strukturförändringar, som man beskriver i budget och som man säger sig ha satt igång diskussionerna kring? Är det kanske där problemet ligger. Som det framkom i några replikskiften här tidigare så hade jag föreställt mig att om landskapsregeringen i november kommer till lagtinget med förslag om inom vilka områden som man ämnar göra större strukturförändringar i, så har man förberett det ganska långt, man vet vad regeringsunderlaget tycker och tänker, man vet vad man har stöd för att göra och man är ganska långt kommen i huvudinriktningen. De svar vi får nu är att man inte är klar på det, utan man har gett ett antal områden där man nu funderar på, ser över, utreder. Det måste göras, men jag hade trott, ärligt talat utgående från den debatt vi hade inför budgeten, att det var saker som var på gång. När vi kritiserade att man inte var tydligare sade man att man hade kommit betydligt längre i den debatten.

Vi från oppositionens sida och från frisinnad samverkans sida har hela tiden sagt att de åtgärder som finns för strukturella förändringar i budgeten står vi bakom. Vi kommer helhjärtat att stöda dem om det är så att det krävs flera beslut från lagtingets sida, men då måste man lägga dem på vårt bord. Tidsaspekten i det här fallet, där tror jag att man måste vrida på det och säga att det faktiskt inte har gått bara tre månader, budgetprocessen startade för ett år sedan, precis vid samma tidpunkt som föregående år, antar jag att landskapsregeringen gav ut budgetdirektiv till sina avdelningar. Då startade arbetet med just de frågor som vi nu diskuterar och ännu kan vi i oppositionen inte få några konkreta svar på de här frågorna. Det är oroande i den här situationen. Jag är rädd för att när vi ska diskutera budgeten i höst så är vi i samma situation som vi befann oss när vi skulle diskutera budgeten för innevarande år, dvs man säger att man inte har kommit längre än att man är i första steget. Besluten är inte tagna. Jag hoppas att jag har fel i den tankegången, att det här bygger på att landskapsregeringen, mellan de partier som nu finns där, inte kan komma överens om hur man ska göra, för det är i så fall rätt oroväckande. Tendenserna i den här debatten tyder på det, det är det som gör att man inte får fart på de här sakerna, man gömmer sig istället bakom utredningar och översyner.

Vi hoppas att vi under debattens gång nu faktiskt får ytterligare konkreta synpunkter och konkreta beskrivningar på vilket sätt landskapsregeringen har jobbat med de här sakerna. Annars befinner vi oss återigen inför samma situation som när vi diskuterade budgeten 2008 och när vi diskuterade tilläggsbudgeten under föregående år, 2009, dvs. vi står i startgroparna för att göra strukturförändringar. Besparingar görs nog, men strukturförändringarna, var är de? Där krävs de politiska besluten, där krävs vilja och där krävs engagemang för att få det att hända nu. Jag hoppas att vi kan få ytterligare tecken från landskapsregeringen på att just de här bitarna finns, genom att man presenterar konkret hur man jobbar med dessa frågor. Tack, herr talman!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det skulle vara intressant att höra lite mera konkret vad man kräver utöver ÅHS, ÅMHM, gymnasieutvecklingen, kommunerna, landskapsförvaltningen, utbildningssystemet, allt genomgår revidering och reformer, skärgårdstrafiken. Vad är det som ledamot Ehn tänker sig? Det här verkar mera som en allmän recension utan innehåll.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är just inom de nämnda områdena, ledamoten Erland, som jag skulle vilja se de konkreta politiska besluten. Vi har hört från ledamöterna, ministrarna och lantrådet att man jobbar med att göra någonting, men vad är det konkreta politiska målet? Var finns det konkreta politiska beslutet? När kommer vi att se att det här får resultat? Vi borde redan se de resultaten nu, men tyvärr ser inte jag dem i alla fall.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man tolkar det så att det arbete som bedrivs på de här områdena är okey, men slutmålet är någonting som ledamot Ehn har i sitt eget stilla sinne. Man kan säga att om man ser på bokslutet så ser man resultaten i de minskade omkostnader som finns på olika områden, utgifterna har gått ner ungefär till 2006 års nivå. Det är ganska stora ingrepp. Man ser inte resultaten om man tittar bort och vi har inte råd att ha politiker som tittar bort i dagens läge, man måste se framåt och försöka samverka för att nå resultat. Det är så det borde fungera.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Den här debatten borde visa på att se bort är det vi inte försöker göra utan vi vill vara med och försöka nå resultatet. Det är det som är det överordnade i den här diskussionen. Hur ska vi på lång sikt lyckas åstadkomma en ekonomi som är hållbar och som vi kan känna oss stolta över för att lämna över till kommande generation? Det är jag inte säker på att vi kommer att kunna göra nu.

När det gäller de åtgärder som är gjorda så vet jag att man i debatten senaste gång hänvisade till det bokslut som komma skall. Jag har inte hunnit analysera det desto mera, men jag vet att en stor del av de inbesparingar man har gjort har naturligtvis skett på investeringssidan, man har gått ner vad gäller investeringar. Det handlar också om att man har gjort vissa besparingar, rena besparingar i verksamheten. Jag ser dock inte spåret i den omfattning som jag skulle vilja ha, som skulle tyda på att man har gjort strukturella förändringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Liksom tidigare talare skulle jag önska att första undertecknare av spörsmålet skulle dra skägget ur brevlådan, lyfta katten på bordet och konkretisera frågeställningarna. Konkretisera frågeställningarna!

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det konkreta är ju det jag efterlyste från landskapsregeringen. Jag vill ha konkret vad man har gjort. Jag kan citera från anförandet från onsdagen förra veckan: ”Allt detta är konkreta förslag som i budgetdebatten fortfarande stöds av den frisinnade gruppen. Var är nu de konkreta åtgärderna? När kommer det att ske? Vilka åtgärder har vidtagits för att tona ner landskapets ansvar till fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten och Ålands försöksstation? Vilka åtgärder har vidtagits och när kommer vi att se resultat gällande bemanning och konkurrensutsättning av skärgårdsfärjornas tekniska drift? Hur tänker landskapsregeringen ta sig an frågan om kommunstrukturen och kommunernas framtida serviceproduktion?” De svar jag har fått är att man har satt i gång utredningar eller är på väg. Det är inte riktigt tillräckligt. Jag skulle vilja veta vad den politiska inriktningen är, det politiska svaret i det här sammanhanget.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Beträffande social- och miljöavdelningen har jag begärt ett anförande och där kan jag komma med datum när vi har vidtagit åtgärder. En konkret sak när det gäller strukturella förändringar är att titta på tjänstetablån, från 2009 till 2010 minskar tjänsterna med ungefär 70 st. Det är också en strukturell förändring.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag inledde senaste gång och jag inledde denna gång med att säga att det finns saker som den här landskapsregeringen har gjort och som är i positiv riktning, men jag beskriver nu de bitar som jag fortfarande är bekymrad över. Att man nu har minskat antalet anställda är bra, det stöds av oss, det är inte frågan om annat. Jag har sagt det nu och representanter från oss har sagt det vid budgetdebatten osv, men det finns ett antal frågor som fortfarande inte har de politiska svaren hur man tänker gå vidare. Man kan få den uppfattningen att man snarare försöker gömma sig bakom att man ser över och utreder. Det är inte rätt väg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den här diskussionen visar på skillnaden som förstås ska finnas mellan majoritetsblocket och oppositionen. Eftersom dessa block inte samarbetar med varandra så finns inte heller tilltron, som ska finnas när man bildar majoritet. Jag stod här för landskapsregeringens del förra onsdagen och refererade det skriftliga svaret på spörsmålet där vi sade att vi ska följa budgeten. Det avser vi att göra, men när inte tilltron finns hos ledamot Johan Ehn om att vi ska göra det så hamnar vi i en sådan här diskussion, gör ni det eller gör ni det inte. Det är helt onödigt för mig att räkna upp allting vad vi har sagt i budgeten, det står i den röda boken, det står exemplifierat. Vi har sagt att vi ska följa det vi har sagt, men fortfarande krävs det att man ska nämna sakerna på nytt. Vi borde alltså leverera en budget på nytt.

Ltl Johan Ehn, replik

Ja naturligtvis, herr talman, handlar det här om att det finns en viss spänning mellan regering och opposition. Det ska vi inte sticka under stol med, men minister Mats Perämaa, du kunde helt klart ge oss en betydligt större möjlighet att öka tilltron genom att ge de exempel, de konkreta exempel, på hur man har tagit stegen för att åstadkomma det som står i budgeten. Det är det jag försöker säga nu att de har vi inte sett av i den här debatten. Det kan mycket väl vara så att ni i regeringen har vidtagit dessa åtgärder, men hittills i debatten så kan jag inte säga att jag har fått speciellt många sådana exempel. Det gör att den oro jag hade när vi satte oss ned och diskuterade det här spörsmålet, den finns fortfarande kvar. Kanske till vissa delar har den oron stärkts utgående från vissa typer av svar jag har fått.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ökad tilltro och tillit mellan frisinnad samverkan och landskapsregeringen. Vi inbjöd frisinnad samverkan till budgetdiskussioner för ungefär tre-fyra månader sedan. Frisinnad samverkan fick ta del av viss dokumentation och har kunnat konstatera att en viss del av beslutsfattandet som sedan kom i budgeten härrör i viss mån från de diskussionerna, eftersom det fanns en gemensam syn till vissa delar i alla fall. Sedan valde frisinnad samverkan att hoppa av, de vill vara embryo till specialsamarbete för att nu några månader senare komma och visa sin besvikelse över att man inte har insyn i beslutsfattandet. Kanske det brister i tilltron lite från vår sida, från min sida också, till frisinnad samverkan just vad gäller det här agerandet.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi gjorde ett seriöst försök från båda håll att föra en diskussion kring budgeten från augusti förra året, men redan då visade det sig att samma oro som vi hade inledningsvis i de diskussionerna, blev det som blev resultatet av diskussionerna och som vi egentligen diskuterar här och nu, dvs. tidsaspekten. Vi ser lite annorlunda på hur mycket tid vi har på oss att göra saker och ting. Den gången påbörjade vi våra diskussioner i augusti. I slutet på oktober när landskapsregeringen just skulle börja lägga sitt förslag till budget hade vi fortfarande inte heller fått det som jag står här i talarstolen och säger nu, dvs. de konkreta förslagen till hur man skulle göra det här. Det som förklaring till varför vi i det skedet valde att stiga åt sidan. Skulle man nu, återigen, visa konkret hur man går vidare, finns mitt handslag på att frisinnad samverkan och dess lagtingsgrupp kommer att stöda de åtgärder som landskapsregeringen föreslår. Så lägg dem på vårt bord bara.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! När det gäller skrivningarna i budgeten är det tydligen bara avsiktsförklaringar, som man sedan konstaterar att ”ja, de var inte riktigt genomförbara”. Det verkar på något sätt som om avståndet mellan tanke och handling är för långt. Den ekonomiska krisen infann sig 2008. Alla förstod att när det gäller skatteintäkter och budget så finns det en eftersläpning. Det fanns möjlighet att vidta åtgärder tidigare. Nu säger man att man måste få mera tid. Som jag ser saken så har man haft tid, man har haft kännedom, men man har valt att skjuta fram problemen. Nu har vi 2010.

En fråga som jag har funderat på tidigare är angående PAF:s intäkter. Vi har läst i media att de har minskat från 30 miljoner till sex miljoner. Betyder det här att vi har en budget som kommer att minska med ytterligare åtta procent, eller 24 miljoner som saknas, eller är det så att det kommer att tas ur de medel som finns hos PAF? Det är intressant.

När det gäller Skarvensoppan vill jag lite poängtera den polisanmälan som har gjorts. Har man rent mjöl i påsen har man ingenting att frukta eller dölja. Är det så att man har någonting som man inte vill att ska komma upp till ytan så har man en större anledning att försöka hindra en polisutredning. Efter att ha tagit del av ansvariga ministrars och tjänstemäns uttalanden i media så uppstår det flera frågor än svar. Varför har det blivit på det här viset? Det är bra att CKP utreder det här grundligt även om det i självstyrelsefasaden är en spricka, att man måste ha hjälp utifrån för att ta itu med saker som borde kunna skötas här inne. Annars blir det som om den politiska makten har någon slags politisk immunitet när det gäller våra lagar, som ska gälla samtliga medborgare, även politiker som har suttit vid makten under en lång tid. I så fall börjar den åländska politiken likna den italienska.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag höll ett ganska långt anförande förra veckan, jag har det framför mig här, men fick ingen replik på det då så jag ska ta det en gång till för att se om det är någon som vaknar till liv. Med tanke på förra anförandet, som ltl Nordberg höll, så är det väl ingen som kommer att replikera idag heller även om det är lite känsligt.

Det jag vill ta lite mer fasta på idag är bl a tidsaspekten. Lantrådet säger att det bara har gått tre månader än så länge av det här budgetåret och på den tiden gör man inte några mirakel, men som vi har pratat om tidigare så inföll finanskrisen hösten 2008. Redan då insåg alla vi i den här salen och många före det också att det är stora förändringar på gång, någonting måste göras. Vi har pratat om strukturella förändringar sedan dess. Personligen tycker jag också att det är strukturella förändringar som måste till.

Vad är då en strukturell förändring? Ja, det handlar inte om inbesparing, det är ingen strukturell förändring. Strukturell förändring är när man upphör med något område man har sysslat med, när man prioriterar helt annorlunda. Min fråga till landskapsregeringen är vad man politiskt har tänkt sluta med? Minskar inkomsterna med 30 procent så kan man inte fortsätta med den verksamhet man har. Någonting måste man sluta med. Vi har hört både finansministern och lantrådet säga att man arbetar med, man utreder och man har satt igång funderingar på att inbespara här och man ska vidta vissa åtgärder där. Vilka konkreta områden måste man sluta med och på vilket sätt ska man få utgifts- och inkomstsidan att gå ihop?

Permitteringsverktyget, som jag inte anser att är ett vettigt arbetsredskap för att få budgeten långsiktigt att gå ihop, som man har igångsatt, tycker jag inte att var riktigt klokt. Permitteringsverktyget tillkommer i första hand för verkstadsindustrin när man har minskad orderingång så är det ett sätt att inte sparka folk utan tillfälligt att få dem att vara hemma och sålunda minska utgifterna, men hur fungerar det i en offentlig verksamhet? Det blir lite som när man var barn och kissade i sängen, då var det varmt och skönt en stund, men man fick ganska mycket bekymmer och problem efteråt att reda upp efter sig själv.

Det generella permitteringshotet leder inte bara till sämre stämning i förvaltningen utan det blir också svårare att rekrytera folk framöver. Det blir inte heller bättre med polisanmälningar och fastlåsningar av kontorsdörrar. Jag har svårt att se hur man kan skapa en attraktiv arbetsplats på ett ställe där man istället för att avsluta vissa verksamheter som man håller på med, fortsättningsvis försöka behålla alla människor med två veckor mindre lön. Det är inte en strukturell förändring, det är ett dåligt politiskt ledarskap. Permittering är ingen lösning och inget svar. Permitteringsverktyget som landskapsregeringen har fått i budgeten, som jag inte stödde och lämnade en reservation mot, och många med mig röstade för att det var fel sätt att bedriva strukturella förändringar på. Det är ingen lösning. Hur tänker man göra nästa år? Ska man permittera två veckor då också?

Tillbaka till att man har haft bara tre månader på sig. Man har inte haft bara tre månader, man har snart haft två år på sig. Exempelvis i budgeten står det att man ska driftsprivatisera vissa färjor. När man lade det förslaget var det inte sista december 2009 utan det förslaget hade man förmodligen tänkt igenom tidigare innan budgeten blev gällande, men hur ska man alltså genomföra det? Ja, det visar sig nu, trafikministern sade i onsdags att eventuellt lyckas man genomföra privatiseringen tre månader på en färja det här året. Man har haft tre månader på sig hittills och insett att man inte klarar av det, men man hade ju hela 2009 och lite av 2008 på sig att börja fundera i de här banorna och sätta bollen i rullning. Resultatet blev att man eventuellt lyckas driftsprivatisera en färja i oktober-december. Med den farten blir det ingen strukturell förändring som ger resultat i bokslutet på det sätt som vi i lagtinget eftersträvar.

Jag ställer mig också helt bakom det ltl Johan Ehn sade i sitt anförande. Det finns mycket mer som vi vill ha svar på. Det räcker inte med inbesparingar. Jag ger ett erkännande till landskapsregeringen att det har man sysslat med 2009-2010 eventuellt lite 2008 också, men det räcker inte närmelsevis. Strukturella förändringar måste till, man måste säga med vilken verksamhet man tänker sluta, vilka områden tänker man inte längre sköta gemensamt, vilka områden måste man helt enkelt sluta prioritera. Vi har inte tillräckligt mycket pengar för att göra allting som vi har gjort hittills. Det skulle jag vilja ha svar på. Kan jag få några av de svaren så slipper ni svara på de mera politiska kängorna jag gav i onsdags.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nej det känns inte konstruktivt det här. Hösten 2008 insåg alla i lagtinget effekten av den amerikanska bostadsmarknadens kollaps och vad det skulle ha för konsekvenser för Åland. Synd då att landskapsregeringen bestod av de mest imbecilla åländska politikerna. Vi hade förberett budgeten för 2009 under nästan hela 2008. Den klubbades i lagtinget och direkt när landskapsregeringen gick ut med direktiv för budgetförverkligande sade vi att två procent ska sparas direkt. Det har varit ett maratonlopp när det gäller budgetarbetet för den här landskapsregeringen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Nej, jag är medveten om det, man har gjort en två procents inbesparing, men det är ingen strukturell förändring. Det är det jag efterfrågar idag nästan två år senare, var är de politiska prioriteringarna från centern och liberalerna som sitter vid regeringsmakten? Vilka områden tänker man sluta sköta med våra gemensamma pengar? Vilka områden kommer man att säga att det här har vi inte längre råd att upprätthålla, eller tänker man fortsätta med allt som man gör idag? Bara man får ner kostnaderna lite och eventuellt får bort någon person till?  Man överför arbetsuppgiften på färre personer, men allting ska fortsättas med. Då är det ingen strukturell förändring, det är en inbesparing, men jag tror inte att det kommer att räcka. Jag har fortfarande inte fått något svar på vilka områden man tänker sluta prioritera, eller ska man prioritera alla områden fortsättningsvis? Det är det jag undrar, herr talman.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag har några kommentarer när det gäller permitteringar. Permitteringar är främst för industrin, men i all offentlig verksamhet finns det lag om permitteringar så nog förekommer det permitteringar på andra ställen än på Åland. Jag håller också med om att det inte är ett långsiktigt instrument man jobbar med, men på kort sikt medan man försöker komma fram till vilka strukturella förändringar man kan göra, så måste man för att få ner budgeten, ta till permitteringar.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det finns med permitteringsverktyget, som man har tagit i bruk, konsekvenser som säger att personalen mår dåligt, personalen kanske inte är lika effektiv som den kunde vara, det blir en sur matta liggande över stämningen. Har man lite fingertoppskänsla och rör sig i lokalerna i Självstyrelsegården och på andra områden som landskapsregeringen är huvudman för så ser man att stämningen inte är bra. Permitteringshotet och permitteringsverkställandet har gjort att personalpolitiken i stort sett är obefintlig. Vad är kostnaden för det? Vad är kostnaden för att inte i framtiden få kompetent personal som vill arbeta i en organisation som inte vågar ta de politiska drastiska besluten och lägga ner verksamheter och behålla de och ge lön till de människor som man verkligen behöver ha kvar. De vi inte har råd att upprätthålla måste vi avbryta.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Om jag inte minns fel med det här så gick det ut ett budskap att i första hand vidta frivilliga åtgärder och när man inte kunde det så var det permitteringsalternativet som fanns. Inom ÅHS valde man permitteringar framför frivilliga åtgärder. Det är klart att här ser man lite olika på permittering och permittering. Permittering är aldrig trevligt, det är inte trevligt vare sig för arbetsgivare eller för arbetstagare, det kan jag hålla med om, men ibland så måste man ta till det verktyget.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Permitteringsverktyget handlar om att man i den förvaltning man har så har man för många personer anställda, som man inte har råd att ge lön, men man vill fortsättningsvis, uppenbarligen, behålla så många som möjligt utan att ta det omaket att minska personalstyrkan. Ser man det på det sättet är permitteringsverktyget väldigt bra. Då kanske folk uppmanas att sluta, de känner att det här är ingen framtidsverksamhet som jag vill bedriva min yrkeskarriär i, jag letar mig kanske till den privata sektorn. Personalpolitiskt kan ingen komma och säga att det här är ett bra verktyg som man har dragit igång. Permitteringsverktyget är i första hand för tillverkningsindustrin. Det är alltså när orderingången minskar. När det blir lågkonjunktur blir det snarare tvärtom i den offentliga sektorn, orderingången ökar, det finns fler människor som får problem, det finns fler människor som måste tas om hand. Ska man då börja minska personalstyrkan och få den dåliga arbetsstämning som finns inom förvaltningen? Det blir en dubbel botten på det.

Talmannen

Tiden är ute. Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! När samhällsekonomin sviktar så är det bra att dela upp bördorna lite. I finansutskottet i höstas, där både ltl Karlström och jag satt, fick vi erfara att man från regeringens sida hade tagit initiativ till att försöka skjuta fram löneförhöjningarna. Det hade varit en bra sak att komma till en sådan uppgörelse, man hade kunnat skjuta fram beslutade löneförhöjningar, med t ex sex månader eller ett år. Då hade man kunnat dela ut detta så det inte hade drabbat så många, och vi hade sluppit permitteringsdebatten. Det hade varit väldigt bra gjort.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Nu är det så att landskapsregeringen är en part och fackföreningarna är den andra. Även om den ena parten vill på ett sätt så är det inte alltid att det blir så. Uppenbarligen blev det inte som ltl Torsten Sundblom ville gällande permitteringarna. Permitteringen gör, förutom den stora oro bland personalen om man inte vet vem och på vilket sätt man eventuellt kommer att bli permitterad, att det kan bli orättvisa mellan olika avdelningar. Vissa avdelningar kan klara sig tack vare att en ledande tjänsteman är föräldraledig och då kanske man inte behöver permittera resten av avdelningen, medan andra avdelningar drabbas oskäligt. Då blir det en orättvisa inom förvaltningen som skapar den sura mattan, stämningen, och den dåliga personalpolitiken som jag tycker att landskapsregeringen är ansvarig för.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jag är också medlem i ett fack och jag skulle ha varit glad om min fackrepresentant hade gått med på att skjuta fram löneförhöjningarna, för det hade varit en väldigt bra åtgärd för att undvika missämjan som annars uppstår.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det kommer tillbaka till en springande punkt och det är den strukturella förändringen igen. Vad landskapsregeringen måste göra är att de måste ta ett helhetsgrepp över vilka tjänster man har råd att fortlöpande upprätthålla och vilka man inte har de ekonomiska resurserna till, dessa måste man avskaffa. Det är en strukturell förändring. Förhandlingar mellan fackförbunden och landskapsregeringen går dit de går utan det är landskapsregeringen som ska säga att det är den här verksamheten vi ska ha, det är den här verksamheten vi ska bedriva, men den här verksamheten ska vi inte ha hand om mera. Då har man en strukturell förändring, en inbesparing är ingen strukturell förändring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi är tillbaka i ungefär samma replikväxling som jag hade med ltl Johan Ehn tidigare. Ltl Karlström frågar här gång på gång vilka strukturella åtgärder landskapsregeringen avser att genomföra. Till kännedom kan jag meddela att vi levererade en bok med röda pärmar i månadsskiftet oktober-november förra året där det står allt det här. Det står om Guttorp, naturbruksskolan, om konkurrensutsättning av färjtrafiken och om många andra saker. Det finns där, det är bara att läsa. Vi säger här att vi avser att genomföra det lagtinget har beslutat. Ska vi stå och upprepa det gång på gång att det står skrivet där och vi ska genomföra det. Vad blir bättre av att jag upprepar det gång efter annan.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Nej, jag håller fullständigt med finansministern om att ord har det funnits mycket av här i salen, men handling kanske vi efterfrågar mera. I den röda boken står det att man ska privatisera vissa delar av färjtrafiken. Trafikministern säger sedan att eventuellt blir det en färja tre månader, oktober, november och december. Vad spelar det för roll då att man i förra året i november har sagt att man ska göra det om man de facto inte lyckas. Det är väldigt enkelt. Jag säger som ltl Nordberg att är budgeten en viljeyttring och en åsiktsförklaring vad man önskar göra på det här sättet, men sedan kommer verkligheten emot och et är inte så lätt. Det är inte så roligt att göra dessa strukturella förändringar. Nej, det kan jag förstå, men vi kan inte heller få en verklighet där den röda boken är en åsiktsförklaring och en sorts viljeyttring från landskapsregeringen. Den måste efterföljas av en handling och det är den handlingen vi än så länge inte ser. Jag håller med om att det bara har gått tre månader, men det har gått betydligt fler månader sedan lågkonjunkturen 2008.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Då är vi tillbaka i en kalenderdiskussion igen, det bara går runt och runt. Jag ser inte lagtingets beslut som någon form av viljeyttring, som man hanterar hur som helst. Det väger givetvis oerhört tungt och det är det som styr vårt arbete i landskapsregeringen. Sedan är det så att även om de enskilda ledamöternas, som ansvarar för sina avdelningar, ambitioner är att saker och ting ska framskrida mer eller mindre snabbt så kan det komma vissa problem i tidsaspekten, men fortfarande finns grundbudskapet som landskapsregeringen har levererat. Vi ska förverkliga budgeten. När vi så har gjort kommer en hel del strukturella förändringar att ha genomförts. Saker och ting som egentligen borde ha startat under högkonjunkturen, men som ingen hade politisk styrka att genomföra då.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! De här är en väldigt bra debatt. Jag kan förstå att landskapsregeringspartierna tycker att den börjar bli seg och lång, jobbig och så, men för min egen del och jag tror också för hela den samlade oppositionen så är den en väldigt bra och belysande debatt. Sedan får man tolka det på sitt eget speciella sätt.

Senaste gång när vi diskuterade detta, före påsken, gjorde jag en jämförelse mellan ÅHS’ inbesparingar och alldeles särskilt skärgårdstrafikens inbesparingar. Nu ser jag att minister Thörnroos står inne i mediabåset, jag hoppas att hon kan komma ut så att journalisterna kan göra sitt och hon sitt. Jag tänker fortsätta göra jämförelsen mellan ÅHS och skärgårdstrafiken eftersom vi vet hur det här året ser ut, vi inte heller har fått bekräftat eller utfästelser på hur budgetförverkligandet för skärgårdstrafiken kommer att bli. Vi vet alla vad det står i budgetskrivningarna, vi vet att om de här försöken till strukturella förändringar ska kunna påbörjas så borde det vara utannonserat. Jag tänker på katamarantrafiken för skärgårdstrafiken. Då blir det förstås ett dilemma, om inte budgetförverkligandet blir till för 2010 hur kommer då arbetet för 2011 att se ut?

Som jag sade förra gången, inom ÅHS har man gjort strukturella, en del, och också väldigt kortsiktiga inbesparingar. Vi pratar om Övergårds, vi pratar om permitteringar som hoppeligen är en engångsföreteelse, vi pratar om beredskapen för skärgårdshälsovårdarna, höjda avgifter, färre tjänster, t ex indragna föräldrakurser. Det finns många små punktinsatser.

Med det i bagaget går vi in i budgetarbetet, som påbörjas nu inom den här månaden inför 2011 års verksamhet. Mycket av det som redan är igångsatt, de redan genomförda inbesparingarna, är engångsföreteelser, vi kan t ex inte dra in Övergårds flera gånger. Kan vi dra ner på beredskapen för skärgårdshälsovårdarna ännu mer? Vi vet att vi har fått brev, vi har fått en önskan om en uppvaktning från skärgårdskommunerna. Där skulle det vara intressant att höra vad de brändöbor som sitter med i Brändöstyrelsen eller i fullmäktige, tycker. Både minister Thörnroos och ltl Margaret Lundberg är med i den skrivelsen för att man inte ska dra ner beredskapen för skärgårdshälsovårdarna. Det finns säkert också inviter från Kumlinge, från de flesta skärgårdskommuner om att det här borde man inte göra, men vi vet att de är tänkta att genomföras. Kan vi dra ner ytterligare för att få ner ÅHS’ budget två miljoner euro till?

Det är här mitt dilemma kommer och jag tror de flesta av oss inser att det blir ett dilemma. Man vill inte, men det kommer ändå att bli på det sättet att sjukvården, kött och blod, ställs mot skärgårdstrafiken, skruvar och muttrar. Det kommer att bli på det sättet. Därför tycker jag att den här diskussionen är jättebra att vi redan nu för den så att vi får de signaler, som vi behöver för det fortsatta arbetet.

Inom ÅHS har vi lyckats förverkliga budgeten, både skrivningar och förverkligandet av den, men vi har också sett att inom andra avdelningar har man inte, som vi åtminstone med den kunskapen vi har, ens påbörjat det. Då blir förstås dilemmat hur vi ska hantera det, hur lojala till budgetdirektiven ska vi vara inom ÅHS? Vi vet att det kommer att bli frågan om stora strukturella förändringar, det blir inte bara enskilda föräldrakurser som kommer att ryka. De har ju förstås redan rykt och man kan inte ta bort dem en gång till, men det kommer att bli stora förändringar.

Det talas redan i media om att behöver vi ha en hälsocentral på norra Åland. Ja, vad tycker ni? Behöver vi ha den? De här är signaler som vi tar med oss från den här debatten, där man tittar ganska legärt på det arbete som har gjorts, som bör göras och som ska vara gjort inom det här året. Ska vi ta den här debatten med oss och applicera den på nästa års budgetarbete inom ÅHS, så vill jag säga att visar man inte på bättre förmåga inom de övriga avdelningarna, inom de övriga ansvarsområdena, då tänker inte jag, och det kan jag redan nu säga, vara med och medverka till att skära ner så drastiskt på hälso- och sjukvården.

Det finns en möjlighet nu, om man vill, att ta bort oppositionen från ÅHS’ styrelse. Det ska väl så småningom väljas en ny. Med den vetskapen om att jag inte kommer att medverka till det, så kan man redan nu ha betänkligheter. Med det som utgångsläge att vi har gjort vårt, men andra har inte gjort sitt, gör att det blir väldigt, väldigt svårt, för att inte säga jobbigt att förklara för någon att vi ska göra ytterligare nedskärningar. Vi kan inte höja avgifterna mera. Vi kan inte ta bort flera avdelningar, typ Övergårds. Vi kan göra strukturella förändringar, vi har en grupp som jobbar med det. Vi har olika enheter som säkert kan gå ner på sin beredskap, men kommer vi att komma så här långt under 2011? Tillåts det att vi från ÅHS också säger i likhet med lantrådet att ”strukturella förändringar är ett långsiktigt arbete och det gör man inte i all hast.” Vi kan ta det med i bagaget och kan tänkas lyckas med det under nästa mandatperiod, men då måste vi också få det med oss när vi går härifrån den här debatten och också i den fortsatta debatten som vi ska ha i ÅHS. För det som åtminstone minister Thörnroos kunde ge vid handen vid den debatten som vi hade före påsk, var att man inte hade lyckats, man hade alltså någon slags avsikt som inte var grundad, som inte var genomförbar utan istället kanske man lägger upp vissa färjor.

Är det här, bästa landskapsregering, en bra prioritering på de områden vi har. Är det bra politik och politiska prioriteringar. Jag önskar att ni uttalar er huruvida det är en bra prioritering att just för dagen så är det endast ÅHS som har levt upp till budgetförverkligandet.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Vtm Gun-Mari Lindholm hotar, i egenskap av medlem i ÅHS’ styrelse, att om inte andra avdelningar och enheter inom landskapsförvaltningen sparar, så kommer inte heller ÅHS att spara. Det är en konstig prioritering. Det är väl ändå så att den som är medlem i ÅHS’ styrelse har ett ansvar för hälso- och sjukvården på Åland och är inte där i egenskap av lagtingsledamot eller vicetalman. Nej, det som ÅHS’ styrelse bör fundera på är vilken vårdkvalitet som ska erbjudas Ålands folk, vad kan vi göra? Det har ingenting att göra med om trafikavdelningen sparar si eller så mycket eller om någon annan sparar. Vi måste vara sakliga, jag säger vi för att jag är ersättare i ÅHS styrelse, i övrigt är det fem ordinarie lagtingsledamöter som är ordinarie ledamöter i ÅHS’ styrelse. Nog blir man lite fundersam över resonemanget som vicetalman framför här.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jo, det är just det att ÅHS har tagit sitt ansvar, det är det jag vill få fram. Anser ltl Gun Carlson att hennes avdelningar, säger jag, alltså resten av landskapsregeringens ansvarsområden, har uppfyllt de budgetkrav som står i budgeten för 2010? Visst är det så att vi sitter där precis som lagtingsledamöter, vicetalman eller lantråd eller vad man än sitter där som, för det är en politiskt tillsatt styrelse. Vi ska göra de politiska prioriteringar utgående från de perspektiv, som vi anser att är ansvarsfullt.

 Om man vill kan man säga att det är ett hot, men det är en upplysning. Jag kommer inte att medverka till att göra sådana inbesparingar som har med sjukvården att göra, om det inte är någon annan som tänker uppfylla sina budgetförverkliganden.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det viktiga när det gäller Ålands hälso- och sjukvård är att man ger en relevant vård på det sätt som folk på Åland har rätt att kräva. Nu kanske det har blivit så att vi har skämt bort en stor del av Ålands befolkning, man får vad man vill, det kunde vi också läsa i tidningen och det är helt riktigt. Där tror jag att vi har det stora arbetet att göra. Man måste se till att man har en vårdkvalitet som motsvarar de verkliga behoven och som tillfredsställer de krav man kan och skall ställa på vården. Man måste komma ihåg att ge vård betyder oändliga möjligheter idag, det finns inget tak för hur mycket vård man kan ge, men däremot måste ledningen för Ålands hälso- och sjukvård kunna sätta taket för vad Ålands samhälle kan erbjuda för vård. Det är den stora skillnaden och det måste man komma ihåg.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jo, det är jätteviktigt att man bestämmer sig för vilken sjukvård man ska ha på Åland. Det håller man på med alla dagar inom ÅHS och att den är relevant. Vilken man vill ha, det är också väldigt individuellt. Jag påminner ltl Gun Carlson att vi ledamöter inklusive ltl Gun Carlson, ofta tar upp som extra ärenden där man kan visa på att man inte har fått den sjukvård man vill ha och att det ska ändras i den riktningen att man ska få en bättre sjukvård. I många fall betyder det också att det kostar mera.

Det finns mycket att göra inom ÅHS, det tror jag att vi är överens om, men att göra de politiska prioriteringarna mellan avdelningarna är också viktigt. Det är här diskussionen kommer att vara under hela budgetdiskussionen inför 2010, sjukvård ställs mot t ex trafikavdelningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Herr talman! Det som vi har protesterat emot i Brändö har kanske i huvudsak varit att man behandlar alla skärgårdskommuner lika. Jag kan förstå att tanken är god och att det är så man vill behandla människor, men skärgårdskommunerna är faktiskt väldigt olika och har väldigt olika behov.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jo, det tror jag att man kan vara överens om, att man kan ha olika system. T ex Kökar har under en ganska lång tid haft ett alldeles särskilt förfaringssätt när det gäller jourtider och arbetssätt. Tycker ltl Margaret Lundberg att det som föreslås är bra och att det dessutom eventuellt kan ändras och bli ännu mindre beredskap? Det är väl antagligen den diskussionen vi måste ha och på bekostnad naturligtvis av andra avdelningar, som inte håller sin budget.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Herr talman! Det är en väldigt svår situation, jag vet att vi behöver spara och jag tycker att man sparar in i väldigt mycket. Man måste ändå ha en grund till behoven och vad man behöver ifråga om hälso- och sjukvård. Frågan är också sedan hur mycket man sparar in, det kanske blir något annat konto som blir högre, t ex helikoptertransport eller annat. Jag tycker inte att det är bra, jag skulle inte vilja ha det, men jag ser inte heller vad vi har för möjligheter. Vi måste spara om vi ska klara vår ekonomi.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, det blir lite märkligt eftersom den kommunen, Brändö, som ltl Margaret Lundberg är väldigt aktivt med på politisk nivå och styr, faktiskt har varit den som har varit mest aktiv och mest av alla kommuner tagit kontakt med ÅHS, uppvaktat genom brev, uppvaktningar, gått ut i media för att man inte accepterar den nivå som nu är föreslagen, medan ledamot Lundberg nu, åtminstone uppfattar jag som, tycker att ”jo, jag förstår att det här måste göras”. Det blir lite svårt att förstå att vem hon egentligen representerar nu, men vi kanske kan fortsätta den diskussionen om hon begär ordet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Vtm Lindholm framförde, om jag uppfattade det rätt i ett tidigare replikskifte, den tanken att hon ska ta sitt ansvar för sparåtgärderna om det kan visa sig att andra avdelningar också gör det. Då kan jag med glädje upplysa vtm Lindholm om att vi på kansliavdelningen har genomfört stora strukturella förändringar, två enheter försvinner, administrativa enheten och enheten för polisärenden per 1.3 i år. Senare under året upphör räddningsenheten vid byggnadsbyrån. Det här innebär, herr talman, att sammanlagt nio tjänster har försvunnit, varav två utgör arbetsavtalsförhållanden. Med den färdkosten så utgår jag ifrån att vtm Lindholm fortsättningsvis kommer att ta sitt ansvar i ÅHS’ styrelse och de här besparingskraven.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jo, vi har tagit vårt ansvar i ÅHS’ styrelse och det tror jag också att man har gjort på kansliavdelningen. Den avdelning som jag har kritiserat mest i här är trafikavdelningen. Trafikavdelningen har inte ens lust att vara med och diskutera detta ärende. Jag vet inte hur man ska tolka det. Det finns också andra avdelningar, hur kommer tex utbildningsavdelningen att lyckas med sitt budgetförverkligande och hur kommer direktiv för 2011 att gå ut? Vi vet vad vi har fått för ramar till ÅHS och det blir tuffa tag. Därför anser jag att ska vi fortsätta visa på det ansvar, som vi hittills har tagit, måste också andra göra det.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag har knappast en sådan position att jag kan hota med att sätta mig ner med armarna i kors och att världen skulle bli bättre av det, men det har heller inte någon annan tror jag. Jag har faktiskt väldigt svårt att förstå den här diskussionen om ÅHS, att man sneglar på trafikavdelningen, gör vad andra gör, gör inte de så ska inte jag. I slutändan blir ingenting gjort. Skulle jag sitta i ÅHS’ styrelse skulle vårdetiken vara det viktiga. Vårdetiken, vad kan man göra för ålänningarnas hälsa och sjukvård. Det hoppas jag också styr landskapsregeringens arbete.

Herr talman! Senaste gång tog jag upp vad en budget egentligen är. Det är alltså en årsplan i siffror för vad man ska göra. Det betyder inte att när man lägger budgeten är allting klappat och klart, att man genomför det. Utbildningen genomförs på Åland, den genomförs på hösten, Guttorp kanske privatiseras eller ändras under våren, sommaren eller hösten, färjtrafiken privatiseras inte på några månader utan måste förberedas, man ska se på alternativa möjligheter och finansieringar. Årsbudgeten, handlingsplanen för året i siffror, är något man planerar att de olika avdelningarna ska utföra. Det andra är att man samtidigt i en budget lägger upp långsiktiga riktlinjer för hur man ska ändra det hela.

Jag skulle vilja peka på en sak som jag tycker är ganska betecknande och ställer den här diskussionen i en lite märklig dager. Vi diskuterar förlorade år, jag vet inte hur många gånger ltl Anders Eriksson har nämnt det, att ingenting händer, ingenting sker. Om man tar en siffra som är väsentlig i budgeten för 2009 och bokslutet för 2009 så har utgifterna minskat med 40 miljoner, 12-13 procent. Det är från affärsbokföringen, avskrivningarna är inte medräknade. Det är således i affärsbokföringen, såsom man gör en beräkning i ett företag, som man ser vad verksamhetskostnaderna och verksamhetsutgifterna är. Sedan är det en annan sak att inkomsterna har minskat väldigt mycket och det blir en förlust. Med bokslutet är vi nere på ungefär 2006 års nivå när det gäller utgifterna, också med tanke på att personalkostnaderna har ökat, ÅHS lönekostnader har ökat osv. Det är remarkabelt i sig, men också i förhållande till den här debatten, där budskapet är att ingenting sker, ingenting görs, vi får ingenting veta. Då har man lagt fram en sådan här tjock, jag tror att den är lite över 500 sidor, budgetbok, som säger att det här ska utföras under året. Under förra året är facit att man sparade in 40 miljoner och det är alltså både besparingar och strukturella ändringar inom verksamheten. (Från salen: Det vet vi inte) Vet vi inte? Jag har just sagt det, det är några sekunder sedan bara.

Bokslutet var uppe till debatt senaste gång och därför tar jag upp det till den del jag känner till siffrorna. Om ni inte tror på mig så är det bäst att titta också i den röda boken, den finns, jag såg den just här på ett bord. Där står det vad som ska göras.

Herr talman! Bokslutet visar på att det åländska samhället förändras. Vad betyder den här förändringen? Ja, det är en omfördelning mellan privat och offentlig sektor. Den är oerhört väsentlig, vi är inne i en fas där den offentliga sektorn ska få en nivå som ligger ungefär på den nivå som den låg på för några år sedan, 2003-2004. Vi ska alltså ner, utöver de 40 miljonerna på årskostnaderna, ungefär 10-20 miljoner till. Där får man se lite vad inkomsterna kommer att ge de närmaste åren, men mycket talar för att finska staten kommer att upprätthålla välfärdssamhället och ha en budget på ungefär 50 miljarder.

När man ser närmare på bokslutet finns det två saker som är en märkbar förändring. Den ena saken är från 2007, överföringsutgifterna när det gäller hälso- och sjukvården och utkomststödet ökade markant, dvs. landskapsandelarna till kommunerna är en väldigt stor förklaring till att landskapsbudgeten stiger och den andra saken är inköp av tjänster. Förmodligen är en del av det vård utom Åland. Dessa är märkbara och på det sättet intressanta för här måste man gå in och göra en analys. Det har gjorts inom ÅHS, åtminstone till den del jag känner till, det ser man på kostnaderna för tjänsterna i sig, men också fördelningen mellan Sverige och Finland.

Man kan diskutera de långsiktiga effekterna av t ex hjärtsamarbetet med Uppsala, som nu gör att man kan utföra operationer på Åland och som sparar kanske 100 000 på årsbasis. Där har vi ett dilemma med kortsiktiga besparingar, effektivisering och långsiktiga effekter.  När det gäller köp av tjänster har det visserligen gått ner de senaste åren. Det är en del av de här 40 miljonerna. Här är det viktigt att prioritera de stora frågorna, de stora linjerna.

Den stora frågan för oss i liberalerna att syssla med framöver är den kommunala strukturen, jag menar inte kommunal sammanslagning eller någonting sådant, om det ska vara tre, fem eller 16 kommuner, utan när det gäller de sociala andelarna. Ser man på kostnaderna per capita ute i de olika kommunerna är det väldigt stora skillnaderna. En del av de här skillnaderna beror på behovet av tjänster, utkomststöd, socialtjänster osv., men det är också väldigt mycket som beror på att vi har små kommuner där det blir en viss ineffektivitet. Vi har gjort ett överslag på det här och genom att samordna de speciella sociala tjänsterna, utkomststöden och liknande ganska omfattande systemen, kunde man spara 20-30 miljoner, men med bibehållen och till och med förbättrad service. Det här ser jag som en absolut primär, strukturell förändring, att ta diskussionen om kommunerna, inte sammanslagning utan samordning, samverkan. Sedan har vi diskussionen om en kommun ska sköta det, ska det vara på landskapsnivå, ska det vara någon annan organisation. Där finns de stora pengarna. När det gäller utbildning, hälso- och sjukvård finns det omorganisationsbesparingar, det kan man kalla strukturella effektiviseringsvinster. Samtidigt måste man ha det framför sig att våra ungdomar ska ha utbildning av hög klass och våra medborgare ska ha högsta möjliga kvalitet på hälso- och sjukvården. Där har vi målsättningarna för medborgarna å ena sidan med vår skyldighet att göra systemen bättre å andra sidan.

Det är alltså möjligt att få ner budgeten, få den i balans utan att någon egentligen ska behöva lida för det, men en omfördelning mellan privat och offentlig sektor måste det bli, från offentlig till privat. När det gäller hälso- och sjukvården finns det problem också där. Man måste garantera den offentliga vården på något sätt.

Talmannen

Tack för det. 9 minuter och 50 sekunder.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, det är naturligtvis klart att ltl Olof Erland försvarar till händer och tänder den förda politiken, men lite självkritik skulle nog inte skada. Han inleder sitt anförande med att säga att ”vårdetik skulle han arbeta för om han satt i ÅHS’ styrelse”. Jo, det gör vi, men de vackra orden hjälper inte endast när någon är sjuk. Det måste finnas människor som arbetar på golvet, annars finns det ingen vårdkvalitet, som är en grund för en god vårdetik.

Är det så att man inte har tillräckligt med medel att ha en god vårdkvalitet har man heller ingen vårdetik. Jag påminner igen om att liberalerna sade inför den här mandatperiodens valarbete ”hellre sjukskötare än skattebyråkrater”. Nu har man valt sida, man vill hellre ha skattebyråkrater och avstår ifrån sjukskötare.

Ltl Olof Erland, replik

Nej, herr talman, absolut inte. Sjukskötare ska det finnas, det är det som är vårdetik. Vårdetik ser jag som viktig för alla, det leder arbetet, det organiseras hur man gör insatserna. Det är en kompass för hela verksamheten som verkligen är viktig. Inte ska vi överta beskattningen på bekostnad av sjukvården. Det är skrämmande att ha någonting sådant.

När det gäller att jag försvarar med händer och tänder, ja, jag såg nog mera på framtiden. Jag försvarar inte dagens kommunstruktur även om det kan vara 16 kommuner kvar. Det behövs en samordning och den är möjlig och nödvändig på det sociala området. Vad jag försvarar är parlamentarismen och den budget som lagtinget har lagt och godkänt.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jo, vi är mycket medvetna om vad lagtinget genom sin majoritet har gått in för budgetskrivningar och nu vill vi veta konkret hur de är förverkligade. Vi vet att de är det inom vissa områden och på andra områden har man inte påbörjat arbetet. Så är det!

Det skulle vara intressant att veta, men nu har jag inte flera repliker längre så jag kommer att både fråga och svara, nämligen man prioriterar inte sjukskötare. Ledamot Olof Erland säger att ”jo, det är bra, det är klart att vi vill prioritera det”, men jag ska tala om för ledamot Olof Erland att med den budgeten vi har att förverkliga i år betyder det inskränkningar på sjukskötare, ungefär 50 stycken, och ännu flera nästa år, med den budgetram som är föreslagen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Budgetramen är tagen av lagtinget och hela lagtinget ska stå bakom en sådan budget. Sedan är det fritt fram att komma med alternativa förslag. Jag vet inte vad vtm Gun-Mari Lindholm har föreslagit för alternativ i ÅHS’ styrelse, det känner jag inte till. Det är så politiken måste föras, man tar ansvar för helheten och sedan försöker man påverka de delar man kan och har intresse för. Att sätta sig ner med armarna i kors och säga att om ingen annan gör någonting så gör inte jag någonting är inte bra, jag skulle för min del ta i ännu mer, för då skulle det verkligen behövas. Så illa är det inte i vårt samhälle att man sneglar på alla andra och ser vad de gör utan folk i allmänhet har både vårdetik och annan etik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det har varit en del diskussioner kring bokslutet. Tyvärr är det ett dokument som vi inte har sett utan vi har bara kunnat läsa om det i media, det finns inte heller på landskapsregeringens hemsida ännu så jag har svårt att uttala mig om vad orsakerna till det något bättre resultatet är. Det kan säkert vara såsom ltl Olof Erland säger, att det är en effekt av de inbesparingar som gjorts. Det är svårt för mig att gå in och varken bemöta eller hålla med om.

Däremot är det så att det vi har efterfrågat i den här debatten är framför allt en beskrivning över de strukturella förändringarna. Hur tänker man göra dem? Finns det kraft bakom dem? Är landskapsregeringen beredd att göra dem? Det känns många gånger i debatten nu att man inte har kraften att göra det, för politiskt är man inte riktigt överens om att man ska göra det. Det är ganska intressant, men det återstår att se under diskussionens gång om det är så det ser ut eller inte.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Var och en har ett parti i ryggen, man har sitt mandat. Om ledamot Ehn delar min analys, inte bara min utan många andras, att vi har reformmöjligheter som är väsentliga när det gäller den sociala delen av kommunstrukturerna, kan man göra insatser som skulle möjliggöra anställning av t ex flera sjukskötare. Det är frågan om en långsiktig reform, men den behöver inte ta så många år. Om ledamot Ehn är överens om det här så tuffar han på och hjälper till och då ökar styrkan för att vi ska få en förändring.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror att vi får svänga på resonemanget kring kommunerna. Jag tror att jag får hälsa ledamoten Olof Erland välkommen med på tåget att diskutera kommuner och kommunstrukturer. Jag tror att jag har stått längre i talarstolen och diskuterat behovet av den biten och samtidigt definitivt inte mötts av positiva hejarop när jag har försökt lyfta frågan. Många gånger har man tyckt att varför ska man diskutera den biten? Det är bra att även liberalerna vill diskutera. Det som är synd i ltl Olof Erlands anförande är att begränsa det till att det bara gäller den sociala biten, jag ser att vi behöver ha en genomlysning av hela den kommunala sektorn. Det är också synd om man går in och säger att man utesluter förändringar av nuvarande kommungränser och kommunstruktur på det sättet, då har man stängt dörren alldeles för tidigt. Vi från vårt partis sida har sagt att vi vill se över det här förutsättningslöst, det viktiga är serviceproduktionen, men vi stänger inte några dörrar för att det kan bli färre kommuner heller.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag hoppar gärna på ltl Ehns tåg bara jag först får reda på att det går åt rätt håll. Vi liberaler utesluter inte kommunsammanslagningar, men det är inte utgångspunkten utan det är servicen som är utgångspunkten. Jag tar upp den sociala delen för den är så märkbar i utvecklingen från landskapsnivå, landskapsandelarna ökade så väsentligt på det området. Jag har sett efter vad det kostar per capita i kommunerna. Det är ett stort spann, vad beror det på? Jo, olika behov, men också olika effektivitet, eller säg snarare ineffektivitet. Vi har rationaliseringsvinster att hämta och jag tycker att det är positivt om många kan ställa sig bakom det. Strukturförändringar behöver kraft och ltl Johan Ehn och jag ska visa vägen, åtminstone till tåget.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Henry Lindström

Herr talman! Nu över till något helt annat, som man brukar säga. Inte överraskande kommer jag att beröra det som rör näringsavdelningens område och i synnerhet jordbruket och livsmedelsklustret. Går man tillbaka i tiden så har näringsavdelningen sparat in ganska mycket. Jag har ju ett förflutet inte bara som jordbrukare utan även inom jordbruksbyrån som chef där. Redan på den tiden så sparade man ganska mycket medel de hårda tiderna. Om man tittar på jordbruket och EU-medlemskapet var det så att vi var på väg mot en avreglering av jordbruket där jordbrukarna fick det mesta på sina priser, men över en natt ändrades det radikalt när vi gick över till EU:s jordbrukspolitik för då skulle konsumenterna ha billig mat. Genom genomregleringen vi har idag i hela Europa ges stöd till hela EU:s jordbruk och så vill man att det ska vara. Är det så att man väljer att inte gå på det systemet, att ta bort stödet, tar vi också kål på jordbruket. Det stödsystem som finns inom EU passar inte alls in på det åländska jordbruket.

Genom systemet så går skattebetalarnas pengar till att konsumenterna ska ha billig mat. En annan del av stöden går för att gynna miljön. Det är en annan sak att konsumenterna inte alltid upplever att de får billig mat som en produkt av det, men det ska man söka någon annanstans än utgående från de priser som jordbrukarna får för sina produkter. Det här vill jag närmast lyfta och få ett framtidsperspektiv, vi kan inte skära alltför mycket i jordbruket om vi vill ha ett livskraftigt jordbruk framöver.

Vi har arbetsplatser både inom primärnäringarna och förädlingen, vi har arbetsplatser inte bara på landsbygden och skärgården utan även i staden när det gäller förädlingsleden och service, som betjänar lantbruket och livsmedelsklustret. Vi har indirekta arbetsplatser inom handel, transport, service och investeringar. Jordbrukssektorn är ytterligare komplicerad på det viset att vi har en delad behörighet mellan riket och Åland. Det är också så att det mesta av marknaden för jordbruket ligger på den finska marknaden. Ytterligare blir det här komplicerat i och med att vi har väldigt låga priser, t ex spannmålspriserna, som står för det mesta av arealerna, har nu gått i botten. För många andra verksamhetsområden inom jordbruket har vi bland de lägsta priserna i EU.

Herr talman! Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken anser jag att vi även framöver ska ge möjlighet för det åländska jordbruket att verka på någorlunda konkurrenskraftiga villkor jämfört med omkringliggande områden. Vi har de senaste åren gjort ganska stora satsningar både inom uppköpar- och förädlingsleden och även inom primärleden. Vi vet också att efterfrågan på närproducerat ökar och det är också viktigt att vi kan bevara det öppna landskapet, att vi inte får ett landskap som är helt igenvuxet och därmed inte tilltalar turisterna. Vad händer med alla arbetsplatser som försvinner om vi inte är med i den europeiska jordbrukspolitikens stödpolitik. Vad händer med alla arbetsplatser som hänger samman med förädling och uppköp av dessa produkter. Det är enormt många arbetsplatser, man har räknat att det rör sig om ca 1 500 arbetsplatser som det berör totalt.

Man har pratat om en avreglering av det europeiska jordbruket, men det senaste man har hört kring de här frågorna är att när det gäller EU:s framtida jordbrukspolitik är det omöjligt att göra en avreglering. Det kommer att finnas stöd framöver och man betonar också kollektiva nyttigheter, det öppna landskapet och den rollen, jordbruket som miljö.  Man säger, och det vill jag säga som avslutningsord, gott jordbruk är god miljö.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det känns som om den här landskapsregeringen har hållit på med ett oändligt långt budgetmaratonlopp. Det började som bekant i en rätt så brant uppförsbacke. Ett konkret maratonexempel är budgeten för 2009. Knappt hade klubbslaget fallit i lagtinget, bläcket torkat på budgettexten så gick landskapsregeringen in för att genom budgetförverkligandedirektivet göra inbesparingar om minst två procent. Landskapsregeringen har redogjort i resurs- och behovsplanen för att målsättningen att antalet landskapsanställda ska minska med ca 130 tjänster och arbetsförhållandena fram till 2020. Första tilläggsbudget för 2009 och budget 2010 innebär att målet uppnås betydligt tidigare. Skillnaden i antalet tjänster mellan 2009 och 2010 är ca 70 stycken. I en graf som togs fram i samband med budgetarbetet för 2010 beräknas landskapets tjänster minska med 170 personer fram till 2012. I resurs- och behovsplanen pratade vi om 2020. Det har inte precis varit upplyftande, men det har varit intressant. Att spara och renodla verksamheten, skala bort men att inte vara dumsnål är inte helt lätt. Politisk facit får vi först om några år.

Den samlade oppositionen har ställt ett spörsmål om budgetens förverkligande. Jag har förståelse och respekt för oron över den offentliga ekonomin samt för frustrationen när man inte har full insyn och omedelbar tillgång till information och fakta. Lantrådet redogjorde förtjänstfullt för det batteri av åtgärder som genomförs. Jag gör också den reflexionen att det är rena rama oppositionsjulafton. Vi sparar för lite, vi sparar för mycket, vi sparar och drar åt och in på fel områden. Ansvar, hur sexigt är det, vilka rubriker och vilka lovord för det med sig. Det är precis det vi försöker göra, att ta ansvar för att trygga kärnverksamheten i ett långsiktigt perspektiv.

När det gäller kortsiktiga direkta inbesparingar, snabbt åtdragande av svångremmen kan nämnas indexjusteringar till kommunerna, allmänna avdraget, inbesparingen på lönekostnaden. Det kan inte ha undgått någon att det genomförs kraftiga åtstramningar på trafik, radion, ÅMHM, polisen, ÅHS, ÅSUB, försöksstationen och högskolan. Konkreta strukturförändringar är indragningen av Guttorp, naturbruksskolan, läromedelscentralen och gymnasialstadiereformen.

Samtidigt, för att inte dra proppen ur samhällsekonomin, genomför landskapsregeringen direkta stimulansåtgärder, t ex sjöfartsmuséet, psykiatrins hus på sjukhusområdet, stöd för avloppsutbyggnad samt arbetsmarknadsåtgärder. När det gäller sociala reformer har landskapsregeringen försökt hålla ett helhetsgrepp. Å ena sidan ett reformbehov å andra sidan kommunernas ekonomi. Det saker som är lagda i vågskålen, lagstiftning om handikappservice, barnomsorg och pensionärsstöd, genomförs. En omfattande utredning om socialvårdens utveckling ska genomföras också under det här året.

Social- och miljöavdelningen genomgår en strukturell förändring. Antalet byråer minskas och därmed genomförs effektiveringar och inbesparingar. Miljömedicinska byrån och miljöbyrån har slagits ihop från och med den 1.3.2010 till en byrå. Befattningen som biträdande landskapsveterinär har dragits in från och med den 9.2.2010. Beträffande lagstiftningsarbetet har vi fått lagtingets godkännande att överföra lagstiftningsbehörighet på det miljömedicinska området till riket. Lagstiftningen inom området baserar sig i stor utsträckning på EU-lagstiftning och utrymme för egen avvikande lagstiftning är mycket begränsad. Åtgärden skulle ge betydande inbesparingsmöjligheter inom förvaltningen och den veterinära verksamheten i landskapet. Förutom biträdande landskapsveterinär dras också under 2009 och 2010 två tillfälliga utredartjänster in. En tjänst har dock inrättats på hela social- och miljöavdelningen och det är en byråchef på socialbyrån. Socialbyrån behöver förstärkas, den har under många, många år varit sorgligt eftersatt.

Herr talman! Hälso- och sjukvården är fortsatt ett högprioriterat område. En fokusering sätts på ett mera rationellt samutnyttjande av befintliga resurser inom organisationen, en modernisering och rationalisering av rutiner på olika nivåer och en fokusering på kvalitetsutveckling. När det gäller strukturella förändringar inom ÅHS finns det ett gediget arbete att göra och som inte skulle behöva resultera i indragning av tjänster. Det sade landskapsregeringen redan i första tilläggsbudgeten för 2009. Det fanns saker att göra så att man inte skulle behöva dra in vårdtjänster. Ser man på de strukturella förändringar och organisationsförändringar som man behöver göra, det omfattar också delvis fortsatta investeringar på sjukhusområdet, är det att koncentrera hela ÅHS verksamhet till norra staden, till sjukhusområdet.  Man håller på och bygger psykiatrins hus och i tur står också Gullåsen. Vi behöver bygga ett annex för intensiven och dialysen. Det skulle genomföra möjligheter att samutnyttja personal med akuten, det skulle också frigöra utrymmen vid operation så att ÅHS kunde börja med dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att man opererar polikliniskt över en dag. Det skulle inte bara vara ekonomiskt smart, det skulle också vara bättre ur patientsynvinkel. Det minskar infektionsrisken och patienterna behöver inte ligga inne på kirurgiska avdelningen.

Vård utom Åland är också satt under lupp. Där analyseras patientströmmarna och som remitterande part kan ÅHS långt styra vart den enskilda patienten, eller de definierade patientgrupperna remitteras, vilka tjänster man önskar köpa och för hur lång tid. Det här är en tjänst som är värd åtta miljoner euro. (Talmannen: 8 minuter.)

Helikopterverksamheten behöver det också tas ett helhetsgrepp på. Vi diskuterar med ÅHS att överföra helikopterverksamheten från hälso- och sjukvårdsbyrån till ÅHS. Skärgårdshelikoptern kostar i dagsläget 1,4 miljoner euro, det finns också helikopterverksamhet som köps upp av andra aktörer. Där behöver man ta ett helhetsgrepp och man har också diskuterat att ha en transportkoordinator för att inte helikoptrarna ska gå tomma utan man skulle samordna när patienter ska till Uppsala och tillbaka på ett mycket mera rationellt sätt. Fokus behöver också sättas på hemsjukvården, där tror jag att man måste sätta in stora insatser, dels genom avancerad hemsjukvård, vi ska inte vårda patienterna i lika hög utsträckning på sjukhuset, men också för äldreomsorgen. Hemsjukvården är extremt viktig när vi utvecklar äldreomsorgen.

Landskapsregeringen har också gjort upp ett hälsopolitiskt program där det förebyggande arbetet är i fokus. Det är inte en fråga bara för ÅHS utan för hela samhället och där kan vi långsiktigt, om vi är lyckosamma i vårt förebyggande arbete, "flappra ut" kostnadsökningarna på ÅHS. Det finns också flera interna administrativa saker som man arbetar med inom ÅHS, dels internt inom organisationen och från landskapsregeringens sida. Det är en total översyn av ÅHS regelverk och styrning. Balanserad styrport, som implementeras inom ÅHS, tar fokus på arbetstagaren, på patienten men också på ekonomin, att sköta enheterna, men också ha den ekonomiska biten i åtanke.

En personalförsörjningsplan är mycket viktig för ÅHS, att den upprättas. Det är viktigt så att helhetsbilden av pensionsavgångar, behovet av att tillsätta vakanser och att nyrekrytera personal med olika kompetenser klargörs. Det finns också saker att göra när det gäller brister på ÅHS. ÅHS är en stor konsument av både elektricitet, värme och vatten. Det visar inte minst när man byggde om köket, hur man sparade in på driften. Det finns många saker, det är bara att kavla upp ärmarna.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för ett intressant och mycket upplysande, engagerat anförande. Det var ett av de bättre vi har hört i den här debatten enligt mitt sätt att se. Det har i debatten också framskymtat att det har hänt saker just inom ministerns område. Det är bra, det som kanske har varit den stora farhågan är att det här kommer att rulla på, men däremot på de andra sidorna får man det inte att rulla och då är acceptansen för inbesparingarna svåra. Det är också därför vi har tryckt på när det gäller de övriga bitarna.

Det jag ändå fäster mig vid i ministerns anförande var att man formulerade sig så att indragningen av Guttorp var ett faktum. Har landskapsregeringen tagit ett sådant beslut att Guttorp ska indras? Det är i så fall någonting som har gått mig förbi. I så fall gör man någonting på övriga avdelningar också. Jag har då inte sett den biten.

Till sist, herr talman, det som gäller oppositionens julafton. Jag känner inte igen mig i beskrivningen. Jag pratar för frisinnad samverkan och vad jag kan dra mig till minnes så har varken jag eller någon annan från oss hört till dem som har fört in någonting nytt utan vi har mera talat för inbesparingar.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nu är jag icke en expert på näringsavdelningen, men Guttorp ingår i de planerade åtgärderna, en avveckling under en övergångsperiod. Jag känner också till de tjänster som ska dras in på näringsavdelningen, de är sju till antalet under det här året. Det är en avdelningsjurist, en skogsbruksingenjör, lantbruksavbytare, forskare, försöksbiträden och Arbeta och bo på AMS. Jag kan bara upprepa det som finansansvariga och lantrådet har sagt. Jag räknar med att budgeten förverkligas och lagtinget är landskapsregeringens uppdragsgivare.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var absolut inte min avsikt att ställa ministern till ansvar för någon annans område, men ministern själv valde att nämna det. Då är det som jag misstänkte att det är de skrivningar som finns i budgeten, som hon hänvisade till. Det som vi från oppositionens sida och från min sida i det här fallet har efterfrågat är när det konkreta beslutet tas om att göra de här åtgärderna. Det har vi fortfarande inte sett, till exempel vad gäller Guttorp, avbytarservicen osv., som jag har redogjort för i två anförande hittills.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag beklagar att näringsansvariga inte är här och kan svara mera konkret på frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker också att minister Sjögren hade ett bra anförande och visar vägen. Jag är glad för att ministern nämnde de investeringar som måste göras på sjukhuset och som medför effektiviseringar och andra förbättringar. Jag är också glad för att hon kommer med många åtgärder som inte i någon större grad betyder någon försämrad service utan håller ungefär samma servicegrad som finns idag. Jag hoppas att de andra avdelningarna följer minister Sjögrens arbetsmetodik och ser till att man effektiviserar. Jag vill kort säga att jag till fullo stöder ministerns arbete med att bibehålla den åländska sjukvården i det skick den är idag.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är absolut landskapsregeringens och min ambition och jag vet också i ÅHS’ styrelses ambition. Det finns saker att göra utan att försämra servicen. Det kan jag säga rätt ut.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Helt kort tycker jag att det är en bra inställning när man säger att det finns saker att göra, det finns alldeles för många som säger att det inte går. Jag tycker återigen att ministern tillsammans med ÅHS’ styrelse har gjort ett bra jobb. Jag läste också i tidningen vissa uttalanden från chefer som hade sunda åsikter. Jag tror att man ror i land det här och jag hoppas att det går bra. Som sagt, jag tycker att minister Sjögren har gjort ett bra jobb så här långt.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det känns tryggt att jag har ltl Runar Karlssons stöd fast han är lite vild.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Vi fortsätter en debatt som höll på en hel dag här före påsk. Vi begärde då från talarstolen att få höra de enskilda ministrarna eftersom finansministern, som var här uppe och höll det första anförandet, överförde, som vi uppfattade det, väldigt mycket ansvar till fackministrarna för att redogöra för vilka förändringar som är på gång inom de olika avdelningarna. Nu har vi fått höra några och jag vill också tacka minister Sjögren för hennes anförande.

Bokslutet för 2009 har varit upp till debatt här flera gånger och jag ställde frågan till finansminister Perämaa redan före påsken om han inte för oss oinvigda kunde berätta vilka huvudsakliga åtgärder man har gjort under 2009, som har lett till bokslutets resultat. Vi har inte fått några besked ännu och vi är här och väntar så det finns tillfälle.

Trots att minister Perämaa skjuter ifrån sig ansvaret för budgetförverkligandet till de andra ministrarna så vill jag ändå hävda att han är ansvarig för den ekonomiska utvecklingen. Det är han som ska stå till svars den dagen som nästa bokslut kommer och vi tittar tillsammans på debet och kredit.

För att komma till någon kärna i den här diskussionen skulle jag vilja veta vilka strukturella långsiktiga förändringar man ser från regeringen, och framför allt från finansministerns sida, som de allra viktigaste. Vilka är de förändringar som ska ge inbesparingar, de ekonomiska utfallen på lång sikt? Det vi fortfarande hör mycket talas om och man kommer hit och redogör för handlar om inbesparingar, alltså avhyvlingar av verksamheter. Det har man gjort. Nå, det går att göra ett år, men det går inte att göra i längden om man tänker ha kvar välfungerande verksamheter inom t ex Medis, högskolan, ÅSUB. Vad jag har hört är det ingen som har för avsikt att stänga igen dessa. Det är funktioner som vi behöver och man kan spara kanske ett år, möjligen två, men inte i längden utan att göra stora förändringar. Vi vet också att permitteringarna och de s k frivilliga åtgärderna, att man tar semesterpenningen av de anställda, också är en åtgärd som bara går att genomföra ett enskilt budgetår.

Den viktiga frågan är vilka de långsiktiga förändringarna är som gör att vi ser budgeteffekter 2011, 2012 och 2013. Det har sagts från regeringens sida att vi kommer att behöva krympa verksamheterna inte bara för en lågkonjunktur utan att det långsiktigt krävs en minskad offentlig förvaltning. Det har konstaterats här från talarstolen att långsiktiga förändringar tar tid, det vet vi, det har vi varit medvetna om i många år redan. Därför har vi också sagt flera gånger att det är viktigt när det gäller stora samhällsförändringar att man har en så bred majoritet som möjligt, för effekterna av dem ser vi först efter nästa val och då vet vi inte hur situationen ser ut här i lagtinget och i regeringen. Det är viktigt att göra breda överenskommelser och samförståndslösningar. Då är det inte kortsiktiga inbesparingar och permitteringar vi är intresserade av utan det är strukturförändringar, som ger budgeteffekter på sikt. Bl a förändringen som gjordes på museibyrån 2005 där tio tjänster indrogs, där såg man det ekonomiska utfallet fullt ut först 2007. Det betyder alltså att det tar tid att också rent konkret se det i budgeten.

Det viktiga är att vi får svar på frågorna vad det är man vill göra och vad förändringarna ska leda till. Vi kan stå här och repa upp allt som står i budgeten, men det är inte det som är meningen. Det som lantrådet kom fram till var att man gör utredningar, man gör översyner, man håller på med processer, men jag tror att det är viktigt att man får svar på vad de ska leda till och vilka förändringar det är som vi har att vänta. Jag tror också att oppositionen åtminstone förväntar sig att regeringen, i likhet med minister Katrin Sjögren, ska komma med svar och inte med nya frågor. Det är därför vi frågar för att vi ska få svar.

Näringsavdelningen är en av de avdelningar som ska spara relativt mycket. Vi fick höra att Guttorp är under avveckling och det är en helt ny information, det har inte alls hanterats på det sättet i budgetberedningen och inte heller i finansutskottet. Om det finns ny information där så hör vi den gärna, kanske från näringsministern. Likaså är det intressant att höra hur det går med försöksstationen. Med avbytarverksamheten kan vi redan konstatera att där är landskapsregeringen tvungen att komma med en tilläggsbudget. Det är att vänta och det har vi vetat redan en tid. Även med naturbruksskolan verkar det vara oklart vad som kommer att ske. Där har det kommit både bud och kontrabesked sedan budgeten hanterades. Efter att ha hört ltl Henry Lindströms anförande så undrar man om de här inbesparingarna vad gäller jordbruksområdet och primärnäringarna, är förankrade i hela regeringsblocket.

Jag vill också kort beröra vad budgetimplementeringen ändå ställer för krav på personalen, både inom centralförvaltningen som de externa enheterna. Jag tror att det är mycket viktigt att man från regeringens sida är väldigt tydlig med vilka förändringar som ska göras. Både inbesparingarna som sådana, de omställningsprocesser som är igångsatta och hela den här permitteringsruljangsen, som är både arbetsdryg, tung och svår för många, skapar en ganska negativ stämning i förvaltningen. Det är viktigt, tror jag, att landskapsregeringen tar till särskilda strategier för att hantera situationen bland personalen så att inte resultatet blir att många viktiga tjänstemän, som gör ett gott arbete, väljer att lämna förvaltningen i brist på en trivsam arbetssituation.

Mitt tips är, och jag tror att det skulle vara klokt av landskapsregeringen, att låta höra personalen genom en personalenkät. De bilder man får är att många är rädda för att uttrycka sin åsikt och säga sin uppriktiga mening hur man upplever situationen idag. Därför vore det kanske klokt att ta situationen på stort allvar och att försöka lyssna och hitta strategier. Att må bra och trivas på sin arbetsplats är helt en förutsättning för att kunna prestera bra på sitt jobb. Det behövs idag för att klara de utmaningar som finns. Den kraften behövs också om man ska kunna göra de förändringar som krävs. Tack, herr talman!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller bokslutet för 2009 kan man konstatera att det har haft en effekt när man har dragit ner konsumtionsutgifterna med två procent och också att man har dragit in tjänster under 2009. När det gäller omfattningen av ÅSUB, Medis och högskolan t ex, handlar det om att rätta mun efter matsäcken. Det finns sådana som påstår att vi aldrig kommer att uppnå de inkomstnivåer vi har haft och ändå vill ha kvar verksamheten, men med mindre medel. Så ser verkligheten ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jo, det är gjort, stort är gjort. Vi kan inte gå tillbaka. De inbesparingarna är beslutade om och kommer antagligen att fullföljas. Det vi mest är intresserade av att veta är de strukturella förändringar som på sikt ska få budgeteffekter. Det är det som vi alla är intresserade av att få diskutera mera och få klarhet i vilka de är, vart ska de leda och hur ska de förverkligas.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När det gäller strukturella förändringar är det väldigt lätt att ropa på dem. Tills vidare tycker jag att landskapsregeringen har tagit sitt ansvar när det gäller dem. Nästan alla strukturella förändringar, om man lyckas genomföra dem, precis som vi hörde av ltl Gunell, leder till uppsägningar av tjänster, alltså till arbetslöshet. Då är det viktigt att landskapsregeringen tar ett ansvar och inte nödvändigtvis skickar ut folk i arbetslöshet, det är ingen god ekonomi eller god personalpolitik. Det är utgångspunkten.

Ltl Gunell ställde några frågor som jag har några svar på. Till naturbruksskolan tar man inte in några elever i år, det är bestämt, däremot kommer det att hållas kurser och också en ettårig kurs för sådana som inte har funnit sina platser. Övriga kurser kommer man att kunna genomföra. Försöksstationen håller på att finna sina former i den minskande kostymen, det vet vi, det har vi fått information om. Guttorps avveckling är inte klar, där har man tillsatt en utredning med EU-pengar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ltl Carlson säger att det inte är regeringens avsikt att skicka ut folk i arbetslöshet. Det hoppas jag, samtidigt är det väldigt mycket det som beskrivs från talarstolen att det är det man har gjort, det som man hävdar att är ett viktigt arbete, nämligen alla tjänster som man har dragit in. Det där förstår jag inte riktigt. Strukturella förändringar är för mig inte direkt lika med att man skickar ut folk i arbetslöshet. Att förändra kan ske i positiv riktning, det behöver inte alltid vara att försämra, man kan hitta nya vägar, man kan hitta effektivare metoder, man kan öka produktiviteten i olika verksamheter och därmed komma till kloka, bra lösningar utan att behöva sätta folk i arbetslöshet, som ltl Carlson säger.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det var just nu från talarstolen vi hörde ledamot Gunell berätta om uppsägningarna på muséet. Jag har inte hört någon annan säga från talarstolen i den här debatten att man tänker säga upp folk. Det var bara det jag ville relatera till. Avsikten är naturligtvis inte att skicka ut folk i arbetslöshet, det är bra om vi är överens om det. Därför måste man hitta andra lösningar. Där är vi överens om att det finns andra möjligheter än att säga upp folk när man ska förändra. Man måste ändå alltid utgå från vilka samhällets verkliga behov av service är. Landskapet Åland ska ge invånarna den samhällsservice de har rätt att kräva, det utgår vi ifrån.

Det jag inte hann säga färdigt i förra repliken var att EU-utredningen, som nu enligt uppgift från ministern ska genomföras, är hur man ska tillfredsställa privata intressen och möjligheter när det gäller Guttorp fiskodling med beaktande av turismen och sportfisket med mera.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det viktiga är ju, och det är det jag frågar om, vilka de långsiktiga förändringarna är, som regeringen anser att är de viktigaste för att på sikt ge ett utfall i budgeten. Det har vi inte fått svar på ännu härifrån salen. Vad är det man ämnar göra inom trafik, inom gymnasieskolan osv. som ska ge en budgeteffekt och många andra stora områden som har varit under debatt. Den kopplingen har inte gjorts mellan förändring och budgeteffekt.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! ÅHS’ inbesparingar och ÅHS’ styrelses ansvar har debatterats mycket här och minister Sjögren har ganska klart redogjort för de inbesparingar som man har vidtagit via investeringar som görs osv. för att man ska komma till bättre resultat. Det som jag inte kan låta bli att kommentera är anförandena dels tidigare från ltl Gunell och idag från vtm Gun-Mari Lindholm när det gäller budgetramen. Ltl Gunell sade att man inte hade en budgetram när det gäller 2010, den var oklar. Den var egentligen aldrig oklar, budgetramen var 73 miljoner. Det man från oppositionens sida diskuterar var hur stor inbesparingen skulle behöva vara och inte vad ramen var.

Nu kan man kanske uppfatta ledamot Gunells och tillika vtm Lindholms anförande som att det nästan bara är oppositionen som tar ansvar för besparingarna inom ÅHS. Det vill jag påstå att så är det definitivt inte. Om jag minns rätt så hade man en reservation där man inte kunde ta ansvar för de konsekvenser som kunde bli med de inbesparingar som gjordes. Jag uppfattar det som så att man inte riktigt har tagit det ansvar man borde göra i styrelsen och som man också nu säger sig ha gjort.

Man ville i reservationen ha fram strukturella förändringar. Det har vi varit överens om allihop, det vill vi ha inom ÅHS, men det är en sak som tar tid. Den strukturella förändring som framfördes under den här budgeten var indragningen av Övergårds, men det ville man inte vara med om så den var också med i reservationen. Det är jättesvårt att veta vad oppositionen egentligen vill i det här. Vi får väl fortsätta diskussionen.

Den nya chefsläkaren som nu har kommit till ÅHS har väldigt sunda åsikter, han ser möjligheter inom ÅHS. Han har inte jobbat länge, han har bara varit några veckor, men ser ändå att man kan göra mycket inom ÅHS utan att försämra vården. När man diskuterar närmare ser han att ÅHS är bemannat på många avdelningar precis som om det var katastrof hela tiden. Jag tror att vi kan titta på det. Man har också långa inläggningstider på vissa avdelningar. Jämför man med i Sverige, där vår nya chefsläkare kommer ifrån, har man mycket kortare inläggningstider på vissa avdelningar och det fungerar jättebra. Jag tror att vi kan se fram med tillförsikt när det gäller ÅHS och de omstruktureringar som kan ske där. Vi ser att det kommer en ny ledning och man har bra och fina åsikter. Tack!

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad gäller oppositionens synpunkter på ÅHS och hur de har sparat drar jag inte riktigt samma slutsatser av debatten som ltl Dahl utan jag tycker att man har sagt att ÅHS gemensamt har gjort arbetet för att göra inbesparingar. Jag förstår inte riktigt varför ledamoten Dahl nu försöker få det till att vi där skulle vara oeniga.

När det gäller stängningen av Övergårds handlar det också om man skulle göra stängningen, vilket det säkert finns ett behov av. Man behöver också se till att man följer det som man har ingått som överenskommelser tidigare, t ex med kommunerna. Det fanns också andra förslag som lyftes upp, men som ledamoten Dahl inte var intresserad av, det handlar om hälsocentralen i Godby. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i att försöka lyfta fram vilka åtgärder vi inte är överens om utan nu borde vi sikta in oss på hur vi ska åstadkomma detta. När det gäller ÅHS har vi hittills varit rätt överens, men problemet är att det känns som att det är mest ÅHS som får spara.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Det beror på hur vi ser på hur vi är överens. Sätter man reservationer är man trots allt inte riktigt överens. Det som jag också uppfattar är att regeringsledamöterna inte gör någonting, landskapsregeringen gör ingenting, utan det är i princip de förslag som kommer från oppositionen som har förverkligats och som är det viktiga.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det jag förgäves har försökt få svar på är de andra områdena, vad man gör där. Vi fick just ett mycket bra anförande från minister Katrin Sjögren där man redogjorde för hur man hade gjort de här inbesparingarna inom bl a ÅHS och den sektorn. Däremot saknar jag den redogörelsen för t ex näringsavdelningen. Där ser jag inte att vi har fått de svar som vi behöver för att kunna vara nöjda med den här debatten. Det finns också andra frågor där vi är av den åsikten att man inte har gjort tillräckligt. Att nu säga att det handlar om att vi för fram de frågor som vi har fört fram som de enda inbesparingsmetoderna tycker jag är fel utan vi vill se att man faktiskt håller de ord man själv säger från landskapsregeringens sida och stödpartierna, dvs. att man satsar på vård, skola och omsorg och annat får stryka på foten.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Ja, jag tycker att det har upprepats ganska många gånger här i salen att landskapsregeringen har för avsikt att följa budgeten. Om sedan inte alla ministrar råkar kunna vara närvarande och svara på de frågor som har ställts så kanske man får återkomma till det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är inte helt korrekt när ledamoten Dahl säger att man från oppositionens sida har varit kritisk till besparingarna på ÅHS, man säger också att oppositionen har reserverat sig t o m i styrelsen mot förslag som har lagts. Det stämmer inte när det gäller Ålands framtid, jag har hela tiden uttalat mitt fulla stöd när det gäller sparförslagen på ÅHS, inklusive tvåveckors permittering. Jag har stött alla sparförslag som landskapsregeringen har lagt. Jag har efterlyst flera och är väldigt orolig för om man ser till att de sparbeslut vi har tagit blir förverkligade. Det är det jag har kritiserat och jag tycker inte att det är korrekt när ledamot Dahl drar hela oppositionen över samma kam.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Där har ledamot Anders Eriksson rätt, det är faktiskt inte hela oppositionen utan det är de som har representanter i ÅHS styrelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, det är helt riktigt att jag reserverade mig mot flera av de beslut som styrelsen gick in för, bl a motsade jag mig permitteringar även inom ÅHS och särskilt Övergårds stängning. Det var för att jag tycker att det var ett fel beslut. Ltl Olof Erland säger att vi ska tala om vårdetik i styrelsen och jag ansåg att det inte var ett bra beslut. Nu ligger många av de här patienterna på medicinavdelningen och kostar där istället. Jag vet inte riktigt vad den stora vinsten var med förändringen.

Det låter vackert att vi ska kunna spara inom vården utan att försämra vårdkvaliteten. Nå, jag tror inte så mycket på det. Tyvärr är effekterna av de flesta inbesparingar att det försämras, antingen på vårdkvaliteten eller på servicen i stort. Det måste man vara medveten om när man sätter ramarna för ÅHS.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! När det gäller indragningen av Övergårds tror jag definitivt inte att alla klienter ligger på medicin idag utan man har nog försökt placera in de allra flesta på Gullåsen. Det här förslaget kom ändå från Gullåsen och man ansåg att man kunde genomföra det. Därför tyckte vi att det var ett bra beslut. Det kom från Gullåsens enhet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, vi får fortsätta att samverka inom ÅHS’ styrelse, men jag garanterar inte att det inte blir fler reservationer på vägen. Vi ska försöka jobba så att man hittar långsiktiga förändringar och att man hittar ställen att spara som inte försämrar för patienterna. Det är inte någon enkel match och särskilt inte om man år efter år ska spara flera miljoner på den verksamheten. De flesta av de här inbesparingarna är som många har konstaterat, långsiktiga, det tar tid innan man får en budgeteffekt på dem.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag håller med ledamot Gunell att man ska fortsätta och försöka se till att man kan komma till långsiktiga besparingar, långsiktiga strukturella förändringar. Jag ser med tillförsikt fram emot dem för jag tror att vi har en ledning som kommer att klara av det inom ÅHS.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill fortsätta med den debatten som jag tidigare hade under dagen eftersom det antagligen missuppfattades till en del. Jag vill räta ut det missförståndet. Först vill jag till ltl Ulla-Britt Dahl säga att det är helt rätt att det fanns en reservation, vi var inte eniga inför det här årets budget i ÅHS’ styrelse. Där tyckte en minoritet att det inte var långsiktiga inbesparingar när det gällde Övergårds eller permitteringar. Det gjorde man de facto ändå, det är beslutat, det är genomfört, men vi ska komma ihåg att de inbesparingarna som har kommit till för det här året hjälper oss inte att göra lika stora inbesparingar för nästa år, som vi har kunnat genomföra för i år. Därför skrev vi också i vår reservation att man måste göra strukturella förändringar för att på sikt få ner kostnaderna. Jag har inte sagt att det var enbart oppositionen, jag har alltid talat om ÅHS’ styrelse. Sedan kanske man har uppfattat det på annat sätt.

Vad beträffar resonemanget som jag har fört här som ltl Gun Carlson upplevde som någon form av hot från min sida, om man inte så skulle någonting annat ske. Jag tror att det är just det här är kärnan för den debatten som kommer att komma, vare sig vi vill det eller inte. Det är bra om alla förbereder sig på den debatten. Alla de här olika enheterna och avdelningarna kommer att ställas mot varandra. Så kommer det att bli. Ska vi prioritera det här, eller ska vi prioritera det här? Vilket ska vi prioritera ner? Den här diskussionen hade vi inför 2010 års budget, men faktum är att vi inte har lyckats med den prioriteringen. Nu, i dagsläget, kan vi säga att de prioriteringar som vi då hade, alltså att man skulle prioritera hälso- och sjukvård, har blivit att man har prioriterat ner dem eftersom det är den största måluppfyllelsen i budgetarbetet, som hittills har uppnåtts.

Det här kommer att ställas på sin spets inför nästa år och kanske också inför 2012 års budget, behöver vi den här verksamheten mer än den här. Det är därför jag redan i det här skedet vill säga, därför att vi också sitter på politiska mandat i ÅHS’ styrelse, att vi har den enheten, den avdelningen, den verksamheten att se till i det skedet, men vi har också möjlighet att överblicka helheten. Det resonemanget förde vi redan inför det här budgetåret, alltså för 2010. Kanske vi kan ha en högre ram där därför att vi på ett annat område i den här salen kan prioritera ner andra områden.

Det är det arbetet jag nu efterlyser, att landskapsregeringen redan nu, när man ska ge ut sina ramar, kan se vilka som har gjort sin läxa. Det tycker jag vi har kommit överens om redan, vilka som har gjort den. Kanske man då skulle kunna bli ännu mer prioriterad. Kanske man inte behöver ta ner så mycket för man vet att den här verksamheten sköter det. De kommer att komma ner till sin budgetram, medan andra verksamheter inte ens har påbörjat, de skrivningar som vi tog här i salen är inte ens genomförbara. Inte praktiskt och inte juridiskt. Då kanske man har skäl att på den verksamheten, nu tänker jag på trafikavdelningen, ta ner ännu mera för att man inte har lyckats för det här året. Det tycker jag skulle vara ett bättre system. Jag hoppas att vi ska kunna vara överens om det i alla fall. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller ÅHS vet vi att det görs smärtsamma inbesparingar på vissa delar, men vi vet de facto inte om ÅHS kommer att hålla budgeten för 2010. ÅHS är en liten organisation, det behöver bara vara en allvarlig olycka med patienter som blir multitraumatiserade, som spräcker ÅHS’ budget. Det kan vara transplantationer, det är några ålänningar som lyckas få en ny njure eller kanske ett nytt hjärta, som också spräcker ÅHS’ budget. Så liten är marginalen ändå på ÅHS. Jag har tagit det som en viktig och stor uppgift att delta i styrelsens möten för att jag ska kunna hålla mig informerad och sedan delge resten av landskapsregeringen informationen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det har jag tidigare berömt minister Sjögren för, hon är väldigt flitigt med på mötena. Där har jag ingen anledning att ändra den uppfattningen. Budgeten bygger på kända fakta och enligt de nu kända fakta ser det ut att det ska gå vägen. Man har redan från första mötet när budgeten för 2010 blev känd, satt igång arbetet, man hade det redan förberett så man bara kunde iståndsätta och ta de beslut som behövdes. Det har man inte lyckats med inom andra verksamheter och avdelningar.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! ÅHS har sina ramar och styrelsen har gjort ett grundligt arbete, men kommer det på något vis försvårande eller speciella omständigheter så tar jag den informationen till landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Minister Veronica Thörnroos

Herr talman! Bästa ledamöter! Jag känner att mycket av det jag kommer att säga idag är en upprepning från den tidigare debatten, men jag ska ändå göra ett försök att närmare förtydliga vad vi gör på trafikavdelningen för att nå de mål som finns i budgeten. En förutsättning för att kunna separera, bolagisera och privatisera är att trafikavdelningens allmänna förvaltning indelas i byråer. Det beslutet tog lagtinget i tilläggsbudget 2009, trafikavdelningens allmänna byrå ska indelas i fyra olika byråer. Det arbetet pågår, det är igångsatt och det pågår. Det är delvis försenat, närmast beroende av att avdelningschefen för närvarande är vårdledig. Det är han som har varit den drivande kraften i det arbetet, men arbetet pågår.

Det troliga scenario är att det blir tre byråer som blir s k beställare och en byrå som blir en produktionsenhet. Produktionsenheten kommer att indelas i en sjöenhet, en projekteringsenhet, verkstaden och vägunderhållet. I inledningsskedet är det sannolika scenariot att det blir enheter för att sedermera kunna bolagiseras och efter bolagiseringen privatiseras.

Det förfaringssättet utesluter ändå inte att vi redan nu har inlett konkurrensutsättning av olika separata linjer. Jag börjar med linfärjorna. Det som är viktigt att känna till när det gäller linfärjor är att här talar vi om överlåtelse av rörelse. Det är den juridiska termen. Det betyder att om landskapsregeringen väljer att konkurrensutsätta en linfärja är det arbetstagarens rätt att välja huruvida han följer med till den nya arbetsgivaren och bibehåller sina gamla förmåner alternativt stannar kvar i landskapets tjänst. Stannar han kvar i landskapets tjänst finns det inte en uppsägningsgrund utan landskapet har då en skyldighet att se till att personen ifråga har arbete och har personen inte arbete har landskapet en skyldighet att se till att arbetstagaren åtminstone får lön.

Vi har här nu, som jag ser det, en ganska gynnsam situation, personalpolitiskt, därför att Simskälalinjen nämns i budgeten och där har vi nu inte full bemanning, vilket gör att EU-upphandlingen vad gäller Simskälalinjen, kommer att påbörjas de närmaste veckorna. Orsakerna till att den inte har påbörjats tidigare är två, det ena är klargörande av de juridiska aspekterna och det andra är tillgång till expertis för att kunna göra en EU-upphandling.

Landskapsregeringen kan inte, som juridisk person, göra en upphandling för att så att säga testa marknaden. Det låter sig inte göras varken juridiskt och det är definitivt inte heller personalpolitiskt rimligt, men med den kunskap vi har idag är det möjligt att konkurrensutsätta, driftsprivatisera, en linfärja och det kommer vi alltså att göra. Min förhoppning är att den ska verka i privat regi under hösten. Man kan undra varför det tar så länge? Ja, jag är inte speciellt tålmodig till min natur, det tror jag att de flesta känner till, men den här processen kan jag inte påverka, den går inte att få gjord snabbare. Det är min bedömning.

Om vi sedan går vidare till sjösidan så har det sedan jag kommit in i lagtinget 2003 varit tal om att vi ska konkurrensutsätta, driftsprivatisera, bolagisera etc. De facto har vi inte kommit speciellt långt. Det beror på flera olika saker. När man börjar sätta sig in i det här på djupet inser man att den juridiska problematiken kring de här frågeställningarna är ytterst avancerad. Vad vi vet idag som vi t ex inte visste för några månader sedan är att det finns ett EG-direktiv, 2001/23/EG, om att arbetstagarens rättigheter vid överlåtelse av rörelse inte tillämpas på sjögående fartyg. Det här har två jurister nu tittat på och jag har också bett om en second opinion från ytterligare en jurist. Det här skulle nämligen betyda att landskapsregeringen i princip kan säga upp alla sina sjöanställda, vilket jag och landskapsregeringen anser vore mycket oklokt, men det ger ju helt andra öppningar än vad tidigare juridisk information har givit vid handen. Därför är det min intention att denna höst kunna ha den första frigående färjan i privat regi.

Vad gäller personalen är det också landskapsregeringens samlade syn att personalen inte ska sägas upp utan personalen ska samlas i en personalpool, om det här projektet lever vidare och utvecklas som det är tänkt, och därefter med naturlig avgång sägas upp. Det är den verklighet som vi står inför.

När det gäller verkstaden så är det där vi har kommit allra längst. Där är det juridiska arbetet, som har pågått närmare ett år, klart och det är nu för landskapsregeringen, främst för trafikavdelningen, att lite titta på rutiner. Där har vi alltså klarat av separeringsfasen och kommer nu in i bolagiseringsfasen, men det tar tid. Det är jag den första att beklaga.

Ytterligare skulle jag vilja säga att när det gäller Ålandstrafiken har vi en skrivning i budgeten att vi ska konkurrensutsätta pakethanteringen. Vad vi gör nu är att vi inom april får in en rapport från Ålandstrafiken om hur stor del av deras tid som går åt till pakethantering, till biljetthantering och till bokning. Är det så att det visar sig att 40-50 procent av tiden går åt till pakethantering är det självklart att den ska konkurrensutsättas, i min värld åtminstone. Det är också en intention som landskapsregeringen har. Pakethanteringen är viktig, men jag tycker tillika som den process som har varit inom posten, att om man har möjlighet att lämna in ett paket alternativt hämta ut det sju dagar i vecka istället för fem dagar i veckan så är det en fördel för den enskilde. Inom april får vi svar på det och sedan går vi vidare med den processen, självklart.

När det gäller flytten av vägunderhållet till Godby fick jag ett besked av fullmäktigeordförande Åke Mattsson förra veckan att man har tagit ett beslut om att ändra byggnadsplanen så att det möjliggör en utveckling av vägstationsområdet i Godby. Vi måste naturligtvis ha det skriftligt dokumenterat från Finströms kommun innan vi kan aktivera det.

Fanns det flera frågor? Det som jag har gjort hittills och som jag tror också kan vara riktigt bra är t ex Gudingen. Vi har haft problem med att få någon arrendator till kaféet utan att landskapsregeringen ska betala dyra pengar för den verksamheten. Vad vi har gjort nu är att vi har upphandlat det väldigt kort, jag tror bestämt att anbuden gäller till sista oktober, att man får servicen till skärgårdsborna och till turisterna under sommaren. Under tiden förbereder vi en ny upphandling där vi har både kafédelen, bespisningsdelen till besättningen och också städningen som ett helt paket. Den upphandlingen förväntas träda i kraft inom några veckor, eller sättas ut på Hilmo och Ted om man så säger, och kommer då att börja gälla inom oktober, förhoppningsvis, under förutsättning att det finns privata intressenter som är villiga att göra det. Det jobbar vi vidare med.

Vad gäller bemanningsbiten så tittar vi på alla upptänkliga alternativ som finns för att få ner övertiden. Vi har begärt in och också fått svar från fartygen om vi har möjlighet att bygga om, bygga till, för att därigenom övergå till vaktgående system. Vi tittar på alternativen att ändra turlistorna, men det ska också ske i dialog med de största brukarna, dvs. kommunerna. Där ser vi goda möjligheter. Bara på norra linjen, som exempel, kan jag säga att förlänger vi turlistan mellan Enklinge och Hummelvik med tio minuter torde besättningen kunna ha sina lagstadgade lunchpauser utan att därmed behöva erhålla ersättning och därigenom kan vi minska mellan 40 000-50 000 på årsbasis. Det finns hur många saker som helst som vi arbetar med. Vi har också begärt och fått in konkreta förslag från fartygen om hur de tycker att vi ska spara, vad de tycker att vore ett bra förslag. Vi har fått in många rent konkreta förslag hur man kan göra.

Vi arbetar också med att få ett enhetslönesystem för befälhavarna i första hand för att därigenom stärka deras position som arbetsgivarrepresentant ute på fartygen. Det är också ett arbete som ska ske i samråd, i dialog, med dem det berör. Det är tyvärr den demokratiska processen som tar tid.

Det är vad vi har gjort hittills. Vi har också trots mycket kritik, drivit igenom isturlistor. Det fanns ingen beredskap för isturlistor närmast beroende på att det inte har funnits is på väldigt länge som har krävt speciella isturlistor. Det har vi drivit igenom för att därigenom kunna möjliggöra bättre framförhållning, att kunna hålla turlistorna och att spara bunker. Det är det som är viktigt. Inom sjötrafiken är det personalkostnaderna, övertiden och bunkern som är de stora utgifterna.

Jag tror att vi tillsammans, inte bara med landskapsregeringspartierna utan även med fartygen, besättningen där, med skärgårdskommunerna, med oppositionen och andra intressenter ska klara av att hålla de budgetramar som lagtinget har gett. Det är åtminstone min ambition. Tack!

Talmannen

Tolv minuter. Det var plus fem minuter.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag var lite ute ur salen så jag är inte riktigt säker på att jag uppfattade allting rätt, men gällde det linfärjorna och eventuellt privatisering? Att personalen kan välja vart de vill gå, om de vill stanna kvar eller inte? Sedan blev jag lite fundersam på fortsättningen, om personalen bestämmer sig för att stanna kvar inom landskapsregeringen så har ju landskapsregeringen en omplaceringsskyldighet, ja, men när arbetet försvinner blir det en uppsägningsgrund så de behöver inte vara anställda i landskapet i evighet om de inte har arbete.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ja, jag tackar för det. Det kanske inte är riktigt den syn som våra jurister har framfört, men ledamoten Ulla-Britt Dahl är välkommen med i diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Bara tiden lider verkar det som om vi får flera svar, det är bra att också minister Thörnroos har möjlighet att närvara vid debatten och kunna svara på de frågor som vi har ställt. Vi kan bara konstatera att de skrivningar som fanns i budgeten var inte riktigt juridiskt hållbara. Man hade skrivningar där man tycker att det borde ha varit kända fakta, som nu minister Thörnroos säger, men det borde ha varit det redan när man skrev budgeten. Jag hoppas innerligt att man ska lyckas hålla den budgeten som lagtinget har slagit fast och ramen för hela trafikavdelningen, alldeles särskilt vad gäller skärgårdstrafiken. Annars blir det ett dilemma att de här två, skärgårdstrafiken och sjukvården, kommer att ställas mot varandra. Det är inte bra för skärgårdstrafiken är också väldigt viktig för att hålla en levande skärgård.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jo, vi är helt överens. Jag vet också att i den uppställningen där man ställer skärgårdstrafiken gentemot sjukvården kan jag redan nu säga att det är skärgårdstrafiken som kommer att stå som förlorare, åtminstone i det korta perspektivet och troligtvis i det långa. Det är åtminstone min ambition, och det har jag sagt vid andra tillfällen, att när vi inleder arbetet med turlistorna här i april och för ett resonemang kring det tillsammans med skärgårdskommunerna och andra intressenter, så för jag också gärna en bred politisk dialog med oppositionen. Vad bedömer man som rimligt, vilken nivå ska vi ha skärgårdstrafiken på, åtminstone vad gäller turtätheten, att det finns en förutsägbarhet i det för dem som bor i skärgården. Det tycker jag är fullt rimligt och jag bjuder gärna in oppositionen till en sådan diskussion för att höra vad ni har att komma med där.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! För att uppnå strukturella, långsiktiga förändringar som har eventuella konsekvenser på de framtida budgeterna och storleken på de olika ramarna för olika verksamheter tycker jag att minister Thörnroos noga ska läsa det som finansutskottet skrev och det som lagtinget gick in för att man också ska titta på det som gäller kortrutter och möjlighet till att i sommar kunna köra med katamaraner. Vad vi har sett hittills har vi inte sett någon utannonsering av det och kanske inte heller något påbörjande av det arbetet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Speciellt när det gäller kortruttsutvecklingen kan man säga att den mer eller mindre stannade av i samband med att tunnelprojektet stötte på patrull. Nu tror jag att det också har fått sin lösning, om man så säger, jag ska inte gå händelserna i förväg, men jag tror det. Visst ska vi utveckla kortrutten, det är enda sättet att garantera en god skärgårdstrafik. Vad gäller kombi/katamaraner erkänner jag villigt att jag inte har hunnit hantera den biten i den utsträckning som det vore önskvärt. Det vill jag tillstå. Om det är någon tröst för vtm Gun-Mari Lindholm kan jag säga att jag just nu egentligen sitter, fast jag står här, i ett möte och diskuterar kombi/katamaraner med en person som har mycket goda kunskaper om sådana. Jag tror att det kommer att bli framtiden för skärgårdstrafiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! En viktig strukturell förändring när det gäller skärgårdstrafiken är ju kortrutt, som diskuterades i tidigare repliker. Ett viktigt projekt där är fast förbindelse till och från Föglö och indirekt också till och från Kökar, som är en kommun i kris. Nu sade ministern i ett tidigare repliksvar att det är en lösning på gång men kunde inte säga mer, för det skulle vara att gå händelserna i förväg. Det skulle vara intressant att veta vad lösningen består av, vad som händer med tunnelprojektet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Lösningen är kanske fel ord, men det är så att tunnelprojektet har gått i stå för det finns ett kraftigt motstånd från markägare i Lemland, jag lägger ingen värdering i det, å ena sidan och å andra sidan landskapsregeringen som vill driva frågan. Eftersom vi nu har fått kunskap i förra veckan att de som ska göra den här MKB-utredningen inte kommer att kunna slutföra den på grund av att de har lämnat bolaget, får vi se hur vi hanterar det, om vi ska slutföra projektet eller om vi inte ska göra det. Därmed inte sagt att vi inte ska utveckla kortruttssystemet, det ena utesluter inte det andra.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om herrarna som har varit konsulter har lämnat bolaget som landskapet har avtal med, är det en fråga som bolaget måste lösa. Det passar rätt bra för det som borde göras är att man borde backa MKBn och ta med det nya norra alternativet som man har nämnt i diskussionen. Det skulle vara ett betydligt bättre alternativ och för att möjliggöra att det kommer med som ett verkligt alternativ så måste man göra MKBn från början med det alternativet och också göra vissa undersökningar. Det är ett betydligt passligare alternativ utgående från befintlig infrastruktur och borde inte heller leda till någon större kostnad än det här södra alternativet totalt sett. Jag ber landskapsregeringen ta sitt förnuft till fånga och överväga att börja om från början med MKBn, även om det svider att ta ett steg tillbaka så kanske man måste göra det ibland för att komma framåt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Vad landskapsregeringen försöker göra nu är att verkställa det beslut som finansutskottet lade fram i sitt betänkande där finansutskottet uttryckligen pekar på vilket alternativ som skulle utredas och också varför. Det är det spåret man hitintills har arbetat efter, men jag delar helt ledamoten Danne Sundmans uppfattning att det kanske är läge att ta ett nytt avstamp. Det är ingenting som jag kan besluta här och nu utan det är en fråga som landskapsregeringen tillsammans ska diskutera sig fram vad man tycker att är lämpligast och vad man tycker att är förmånligast också ekonomiskt, men vi har absolut en samsyn i att kortruttssystemet måste utvecklas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill visa understöd när det gäller tanken om att se över möjligheten att slå ihop trakteringen på skärgårdsfärjorna och städning samt kaféunderhållet. Det är grunden för att en småföretagare ska kunna driva verksamheten året om, speciellt vintertid när kundunderlaget är minimalt. Det vill jag bara säga att jag understöder den tanken.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag tror mig veta att ltl Ehn skulle föreslå bordläggning till måndag av det här ärendet så jag kan göra det istället. Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen. Jag begärde ordet för att jag ville säga en annan sak. När det gäller tunneln till Föglö och Kökar, framför allt till Kökar, är det viktigt att man diskuterar ihop sig och inför tilläggsbudgeten kommer fram till att man ska göra om MKBn och utreda det nya norra alternativet. Det har tidigare förts fram här i lagtinget av ltl Nordberg för att möjliggöra projektet, som också på sikt sparar pengar och sparar ännu mera nu när trafiken har blivit betydligt dyrare i och med den nya färjan till Föglö. Jag hoppas att man kan diskutera ihop sig i regeringen. Vi får alla inse att de beslut vi tog på basen av finansutskottets beredning 2006 kanske var lite förhastat. Alternativen var inte tillräckligt utredda. Jag hoppas att man kan göra det.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Jo, ledamot Sundman, det har nog gått troll i hela historien och största felet är kanske att man inte har gjort allt grundligt från första början. En omstart skulle inte skada.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Man kan kanske kalla det troll, jag har själv sagt i debatten tidigare att vi kanske inte visste tillräckligt när vi tog beslutet, redan innan MKB och alla utredningar hade gjorts gick vi in för en viss sträckning. Det kanske var dumt, man borde ha haft flera alternativ i MKB-processen. Meningen med MKB-processen är att man ska skaffa sig kunskap för att kunna välja ett alternativ och då måste alternativen vara med för att man ska få veta om dem. Vad jag har förstått så finns det en förståelse för att göra det här.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Ursäkta att jag var frånvarande när min tur dök upp. Jag tycker att debatten som har varit överlag har varit bra. Det finns ytterligare frågor som inte har besvarats. En del har besvarats, vi har haft ett antal bra anföranden här i dag som har gett oss åtminstone en vägledning om vart vi är på väg. Om vi sedan är helt nöjda med det återstår att fundera lite kring.

Det som jag är lite förvånad över är att samtliga ministrar inte har valt att ta del av debatten. Vi har bland annat näringsavdelningen som helt och hållet har valt att inte delta. Jag tycker att det är lite synd. Det fanns ett antal frågor som borde få sina svar. Det skymta fram i en replikväxling mellan mig och minister Sjögren frågor kring Guttorp, vi vet fortfarande inte något mera än det som sedan har sagts från lagtingsbänkarna, men jag skulle gärna höra hur ministern ser på det arbetet. Försöksstationsarbetet, arbetet med avbytarverksamheten, framför allt, hur går det? Rollfördelning offentlig – privat osv.

Det vore väldigt intressant att få upp näringslivspolitiska frågorna i den här debatten. Väljer den näringspolitiskt ansvariga att inte göra det faller väl ansvaret i stor utsträckning på lantrådet och övriga ministrar att gå in i en sådan diskussion. Jag tycker att det är lite synd i det här läget att inte kunna föra den diskussionen, en hel del av de frågor som åtminstone jag ställde fanns inom det området.

Utgående från det och utgående från att vi har fått en del svar, men som jag för egen del inte har analyserat klart, kommer jag att föreslå att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 12.4 så att vi får en möjlighet att fundera på om vi från oppositionens sida behöver lägga ett klämförslag. Alltså jag understöder det lagda bordläggningsförslaget.

Talmannen

Talmannen uppfattar det som ett understöd för Danne Sundmans förslag.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Ja, så ska det vara. Så där går det när man inte är med hela tiden.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Danne Sundman understödd av ltl Johan Ehn föreslagit att ärendet bordläggs till måndagen den 12.4. Är vi eniga om det? Ärendet förklaras därmed bordlagt till måndagen den 12.4.

Enda behandling

5      Bibliotekskommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2009

Bibliotekskommissionens berättelse (BB 1/2009-2010)

Enligt 9 § reglementet för lagtingets bibliotek skall berättelse över bibliotekets verksamhet avges vid varje kalenderår. Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen till kännedom.

Diskussion.

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Denna berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för 2009 följer tidigare års upplägg och verksamheten redovisas enligt den rubrikindelning som nu har varit under en lång tid. Bibliotekskommissionen har elektroniskt behandlat berättelsen och godkänt den. Redovisningen av verksamheten anger förutom de tabeller som redovisar för siffror och grafer, också för bibliotekets kärnverksamhet. Kärnverksamheten är att försörja lagtingets ledamöter, förvaltning och allmänhet med i huvudsak nyinkommen litteratur, men också naturligtvis med bibliotekets övriga alster inom framför allt området samhällsvetenskap och juridik.

Inom tabellerna kan man notera på sidan 3, ifall man vill vara noggrann, att en liten felskrivning tycks förekomma. Statistiken för utlåningen omfattade år 2009 2 164 volymer varav 63 har förmedlats som fjärrlån, rätteligen bör det vara 68. Det är en liten parentes.

På sidan 2 finns det en liten nyhet. I lagtinget förekommer en diskussion sedan ganska länge, planerna går framåt, om att flytta lagtingsbiblioteket från femte våningen till entrén för att göra biblioteket mera lättillgängligt och kundvänligt. På sidan 2 anges det att till följd av den reformen pågår nu en utgallring av volymer. När man går till biblioteket nu kan man fynda de utgallrade volymerna, de står till fritt förfogande, det är bara att hämta. Det är naturligtvis inaktuellt material som inte längre behövs för biblioteket eller dubbletter av andra verk som finns där. Jag har själv erfarenhet av den verksamheten och den är framgångsrik. Jag tipsar om den möjligheten.

Längst ner på sidan 2 anges också det som verksamhetsberättelser brukar innehålla, dvs. gåvor. För det tack för gåvor som inkommit så innesluter vi också kommissionen och jag tror också att lagtinget kan uttala sitt tack för den verksamheten.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen till kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6      Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1 - 31.12.2009

Ålands delegations i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2009-2010)

Enligt 6 § LL om Ålands representation i Nordiska rådet skall Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet.

Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen till kännedom.

Diskussion.

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Herr talman! Först vill jag att talmannen antecknar en rättelse på första sidan, sista ordet i första kapitlet står det 2008 och det borde stå 2009. Hur många som än läser igenom pappren så lyckas det alltid bli små fel. Det här är väl nackdelen som datoriseringen har, man använder gamla mallar och så blir det inte riktigt rätt alla gånger.

Herr talman! Berättelsen över Ålands delegations i Nordiska rådet arbete följer samma linje som förut. Den åländska delegationen består som bekant av två ledamöter och två suppleanter samt hela landskapsregeringen med samarbetsministern i spetsen. Denna redovisning gäller i stort bara den parlamentariska delen av samarbetet. Landskapsregeringen redovisar för sitt arbete i sin årliga berättelse.

Eftersom Åland inte har en självständig plats i rådet är vi en del av den finska delegationen och har även möjlighet att delta i deras möten, vilket vi även gör i mån av möjlighet. Som en del i detta samarbete har Finlands delegation ett möte på Åland varje år. Vid dessa möten ordnas det alltid information om Ålands självstyrelse om aktuella och för vår del viktiga politiska frågeställningar. I fjol besöktes gränsbevakningen och delegationen fick information om vikten av gränsbevakningens verksamhet på Åland.

Såsom tidigare har Åland haft representation i två utskott, nämligen kultur- och utbildningsutskottet samt miljö- och naturresursutskottet. Vi har möjlighet att delta i presidiemöten om några för Ålands del viktiga ärenden upptas till behandling. Delegationens sekreterare deltar i sekretariatsmöten och håller medlemmarna ajour med ärenden som behandlas där. Önskvärt vore förstås att sekreteraren fick mera tid för sitt uppdrag som delegationssekreterare, särskilt eftersom delegationen har en uttalad vilja att aktivera verksamheten och även samordna samarbetet med landskapsregeringen så att kontakten rådet - ministerrådet på hemmaplan blir mer konkret. Därför har delegationsmötena nu ordnats så att flera av ministrarna kan närvara, inte bara samarbetsministern.

Den andra viktiga saken är förankringen i lagtinget och dess organ. Samma sak som jag tog upp redan i fjol. Inom hela rådsverksamheten försöker man aktivera de lokala parlamentens olika utskott i behandlingen av ärenden och detta är speciellt viktigt för t ex när Nordiska rådet ger samlade utlåtanden till EU. Detta skulle även ge möjlighet till flera att engagera sig i det nordiska samarbetet.

Herr talman! Av kritikerna kritiseras Nordiska rådet ofta att vara allt från kaffekalas till släktträff. Det finns saker i detta samarbete som kunde göras annorlunda och effektivare, det kan jag också skriva under. Dock måste jag säga att Åland har en enorm nytta av dessa träffar, kalla dem vad man vill, såväl i det officiella som i de inofficiella sammanhangen. I politiken är kontakten mellan människor viktig. Den är ovärderlig. Åland är inte så känt utanför våra gränser, våra problem är inte så kända som vi tror. Då är det viktigt att få berätta det personligen åt parlamentariker från olika områden i Norden.

Ett problem som verkligen fick en god lösning till slut var det åländska studerandenas möjligheter till svenska högskolestudier på samma villkor som de svenska studerande. Hur många inofficiella kontakter till stöd för det officiella togs kan inte ens räknas, men allt detta arbete gav resultat till sist, bara för att nämna ett ärende.

Den andra långköraren är litteraturpriset som nu också har fått sin lösning. Där var också de personliga kontakterna ovärderliga. Bland de initiativ som har varit aktuella för Ålands del är det Västnordiska rådets initiativ att Nordiska rådet inte mera skulle använda termen självstyrande områden utan istället använda stater, länder eller riken och länder. Bakgrunden är att Grönland och Färöarna inte uppfattar sig som ett område utan som ett land eller ett folk. Meningen är att rådet slutar använda begreppet självstyrande områden både i de officiella och inofficiella sammanhangen. Då uppstår frågan, vad ska Åland benämnas? Vi är inte ett rike, vi är inte ett land. För att få ett bredare grepp om detta har nu delegationen begärt utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden. I Nordiska rådet ligger detta ärende hos presidiet i väntan på svar från de nordiska länderna. Det är ett arbete som vi får fortsätta jobba med.

Herr talman! Redan i fjol redogjorde jag för arbetet att omarbeta den nordiska språkkonventionen. Arbetet fortsätter och Åland har gett utlåtande och godkännande vad konventionen beträffar. Kulturutskottet i rådet har utlåtit sig i ärendet och även påpekat att Ålands ställningstagande ska beaktas av ministerrådet. En ny remissrunda kommer att ske och så har vi möjlighet att understryka vår åsikt från självstyrelsepolitiska nämnden. Vår åsikt är att Åland måste beaktas i beslutsfattandet med de självstyrelsepolitiska grunderna och inte att Finland ensidigt kan besluta om Åland ska delta i den här konventionen eller inte.

Herr talman! Åland var värd för det samlade utskottsmötena i september. Mötet har fått positiv feedback från deltagarna och vi får ge ett stort tack till våra tjänstemän som var engagerade vid mötet. Tusen tack för det! Vi måste veta att varje extra möte vi drar hem även fordrar en enorm arbetsinsats från personalen. Vi lyckades även engagera president Matti Ahtisaari och ambassadör Torvald Stoltenberg för en debatt i ämnet ”Vad kan Norden bidra med internationell konflikthantering och fredsskapande arbete”. Som grund för diskussionen låg bl a den så kallade Stoltenberg-rapporten som presenterar 13 konkreta förslag hur nordisk inrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete kan utvecklas under de kommande åren. Diskussionen om rapporten fortsatte på sessionen i Stockholm. Eftersom jag själv inte deltog på Ålandsmötet eller Stockholmsmötet önskar jag att ledamöterna Johan Ehn eller Fredrik Karlström redogör för vad som hände där.

Fru talman! Från rådets sida har man även efterlyst ett samlat nordiskt försvarssystem. Båda representanter har noga fört fram vår ställning som demilitariserat och neutraliserat område. Detta faktum får inte glömmas bort i det nordiska samarbetet. Jag tror att vi får höra mera om detta.

Fru talman! Det lagliga praktiska arbetet med gränshinderproblematik sker kontinuerligt i hela Norden. Ministerrådet och Nordiska rådet har uttalat rekommendationer till sina regeringar att vid varje lagstiftningsåtgärd ska en konsekvensbedömning göras av de eventuella gränshinder som kan uppstå om ett enskilt land tar ny lagstiftning eller implementerar EU-direktiv vid olika tillfällen. Vi får inte skaffa nya gränshinder till hinder för fri rörlighet över landsgränserna.

Även miljöarbetet på Östersjöområdet är en kontinuerlig uppgift. En viktig fråga har varit fiskeriverksamheten i Östersjön som både en miljöfråga, men även en etisk fråga vad t ex dumpning av fisk beträffar. Här har miljöutskottet gett ett utlåtande till EU:s förnyade fiskeriprogram för att förbjuda dumpning, sätta kvoter och inte minst att övervaka kusterna.

Fru talman! Jag rekommenderar de ledamöter som är intresserade av de nordiska frågorna att kontinuerligt följa Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets sidor på nätet, adressen är www.norden.org. Där kan man följa med vad som sker på alla olika områden. Ledamöterna kan också om de vill ta kontakt med oss som sitter i rådet för vi kan också fördjupa oss mera i dessa ärenden. Det är ett bra sätt att bredda verksamheten. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Eklöw sade att det riktas mycket kritik mot Nordiska rådet, det jämförs med kaffekalas ibland. Det sista har jag inte hört, men jag har hört att det riktas mycket kritik. Jag håller helt och hållet med ltl Eklöw att Nordiska rådet är ett oerhört viktigt utrikespolitiskt fönster för Åland. Jag tycker också att det var en bra redogörelse som ledamoten höll. Det som fick mig lite att reflektera, jag har också en fråga om jag hinner med den, var det som ltl Eklöw nämnde om Färöarnas och Grönlands strävan att hela tiden flytta fram positionerna. Man vill kallas land, man vill kallas folk, medan hon ställde frågan vad Åland ska kallas. Orsaken till att vi måste fråga oss en sådan fråga är också ett gott svar på varför vår självstyrelseutveckling går så sakta framåt.

Ltl Eklöw sade att Finlands delegation i Nordiska rådet bjuds hit varje år och det känner jag till. Det brukar vara så vänner emellan att man blir bjuden och man bjuder tillbaka. Hur många gånger har den åländska delegationen varit bjuden till den finska delegationen på svarsvisit?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Det är inte direkt att den finländska delegationen bjuds hit utan ett möte läggs på Åland varje år. Ålands delegation har rätt att närvara vid Finlands delegations möte, som är ungefär en gång i månaden. Varför det inte blir så ofta att åka dit är att mötena är på onsdagsmorgnar kl. 8.00-8.30 Det går ett dygn att fara på ett möte som kanske varar 40-45 minuter. Ytterst sällan har vi tagit oss tid.

När det gäller Grönland och Färöarna, vi har skickat det till självstyrelsepolitiska nämnden så att vi tillsammans kan titta på vad Åland kan kallas i det här sammanhanget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är bra att frågan skickas till självstyrelsepolitiska nämnden, men vad jag vill peka på är att en grönländsk politiker och en politiker från Färöarna har detta sitter i ryggmärgen. De vet det här med en gång, de behöver inte ställa frågan om de ska kallas land eller folk. De känner att de är ett folk, att de är ett land. Därför har deras självstyrelseutveckling gått så långt som den har gått, medan vår har stått ganska stilla.

När det gäller att finländska delegationen i Nordiska rådet besöker Åland, jag har absolut ingenting emot det, om jag inte är helt på vilse så åtminstone tidigare har man bjudit ganska rikligt och haft ett fint värdskap från Ålands sida. Därför ställde jag frågan, på vilket sätt har man bjudit tillbaka när det gäller värdskapet?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Ännu om folk, det är klart att vi kan benämna oss Ålands folk i Helsingforsavtalet, men för mig låter det konstigt helt enkelt. Vi kan inte kalla oss riket heller. För den delen anser jag och det tänker jag föra fram i självstyrelsepolitiska nämnden, att man skulle kalla de självstyrande områdena för Färöarna, Grönland och Åland. De behöver inget epitet. Det skulle vara det klaraste tillvägagångssättet.

Inte vet jag om vi har blivit särskilt bjudna på något möte till Helsingfors, utom de ordinarie mötena. När de kommer hit försöker vi visa viktiga saker från självstyrelsen och därför blir de här en kväll och vi bjuder på middag. Inte är det desto mera storartade kalas som det ordnas.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jag tänkte peka på en sak när det gäller det viktiga gränshindersarbetet. Föreningen Nordens förbund har uppmärksamgjort Nordiska rådet på en ny källa till gränshinder. Det handlar om när EU-direktiv implementeras i den nationella lagstiftningen i Sverige, Finland och Danmark, då händer det ofta att direktiven implementeras på lite olika sätt. Det kan lätt hända att det på den grunden uppstår nya gränshinder. Det här är en koordineringsfråga som jag inte vet om har behandlats inom delegationen eller inom Nordiska rådet på något särskilt sätt. Det skulle vara intressant att veta om den har gjort det, i annat fall så är det en viktig koordinering mellan de delar av Norden som är medlemmar i EU.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Jag sade också i mitt anförande att vid EU-implementering är det viktigt att det inte görs vid olika tidpunkter. Vi hade de båda exemplen om läkarstuderanden som hamnade att jobba ett år extra när Finland implementerade EU-direktiven fortare än Sverige. Den här problematiken diskuteras hela tiden i Nordiska rådet. Det är på agendan.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Jag vill säga några ord om samarbetet i Nordiska rådet, som vi har förmånen att från Ålands lagting få delta i. Jag är rätt ny i det här arbetet och börjar nu efter att ha varit med vid två sessioner och också haft förmånen att kunna delta i något av utskottsmötena, se vad det finns för möjligheter med Nordiska rådet. Jag håller helt och hållet med delegationens ordförande när hon lyfter fram vikten av att se till att utnyttja detta på bästa möjliga sätt.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi borde fundera en hel del kring hur vi kan vara med och få bort den diskussion som ledamoten Raija-Liisa Eklöw var inne på, att Nordiska rådet är ett kafferep eller att man tycker att man inte får något gjort osv. Det pågår ständigt en diskussion i de övriga nordiska länderna kring detta och framför allt i tider när ekonomin är lite sämre och man börjar fundera på hur man ska lägga pengarna. För oss kanske Nordiska rådets samarbete som vi har är mycket, mycket viktigare än vad de övriga länderna uppfattar det. Det här är vår arena ut i världen, kanske tillsammans med något övrigt samarbete som lagtinget har, t ex parlamentariska östersjökommittésamarbetet. Det här är ändå det som hör till en av de viktiga frågorna.

Ska man få det att få ett berättigande också i framtiden så är arbetet att förankra och driva rätt frågor viktigt. Det har förts diskussioner under det senaste året i delegationen hur vi ska hitta möjligheten att förankra de nordiska frågorna mera i lagtinget. Som det känns just nu är det delegationen som diskuterar sinsemellan, där finns inte samtliga partier representerade utan det är de som för tillfället råkar sitta på platserna utgående från den fördelning som har gjorts sedan senaste val. Här behöver man hitta ett sätt där diskussionen skulle bli mycket bredare mellan samtliga parlamentariker i lagtinget och oss som har förmånen att på plats få delta i arbetet. Här krävs en del funderande och det passar kanske in i det arbete som görs med översynen av lagtingets arbetsordning osv.

Delegationen kommer också att fortsätta diskussionen under det kommande året. I det här sammanhanget är det kanske minst lika viktigt att poängtera det arbete som vi försöker göra nu, att koordinera det parlamentariska arbetet med regeringens arbete. Vi försöker hitta de frågor som är speciellt viktiga för Åland vid ett speciellt tillfälle för att kunna driva dem gemensamt. Ett exempel på det här, som kanske inte direkt hör till Nordiska rådet, men där vi ändå kunde utnyttja arenan Nordiska rådet, det var frågan om högskoletillträdet för ålänningar osv.

Fru talman, jag tänkte också säga några ord om sessionen. En av de frågor som diskuterades ganska livligt på sessionen var en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Det var ett område där Åland traditionellt sett inte har deltagit så hemskt mycket i diskussionerna, men vi påbörjade det redan då i det arbete som gjordes när vi hade de samlade utskottsmötena. Det man kan konstatera är att man verkar rätt enig bland de nordiska länderna att stärka samarbetet på ett eller annat sätt. Det finns på två plan, dels på det militära och dels på det civila planet. Det som är viktigt för Åland är faktiskt att titta lite närmare på det samarbete man gör på det civila planet, dvs. när det gäller räddningstjänster, oljeskydd och den typen av samarbete som man kunde tänka sig ha nytta av med tanke på vår position i Östersjön. Det är också viktigt att man i de försvarspolitiska diskussionerna har i åtanke Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning, att den inte glöms bort när man för den här typen av diskussioner. I betänkandet som Nordiska rådets presidium gav i den här frågan till Nordiska rådet så nämnde man specifikt att Ålands ställning hela tiden behöver lyftas fram i de här sammanhangen.

Fru talman! Till sist frågan som har väckts av Västnordiska rådet, det som gäller hur man ska beteckna de självstyrande områdena. Just innan sessionen fick vi frågan skickad också till oss från Västnordiska rådet för att vi skulle ha möjlighet att vara med i den diskussionen. Eftersom Raija-Liisa Eklöw var borta på sessionen fick jag möjlighet att delta i ett möte tillsammans med Västnordiska rådet och sedan med presidiet. Den diskussion som vi inledningsvis förde först i den åländska delegationen var att den här frågan behövde förankras bakåt i ledet och det har vi gjort genom att föra den vidare till självstyrelsepolitiska nämnden. Vi var också noggranna med att meddela både presidiet och Västnordiska rådet att det här var en diskussion som vi absolut ville vara med och föra. Vi tycker att den är intressant och att vi borde hitta en väg framåt just vad gäller den biten.

Ledamot Eklöw hade ett förslag på hur man kunde lösa den här biten. Ett annat förslag, som nämns i själva förslaget, är att man pratar om självstyrande länder, man håller kvar det här med självstyre, men lyfter bort ordet område och kallar det för land istället. Det finns också andra möjligheter som kunde vara, som jag ser det, möjliga i den här frågan.

Som sagt var, vi måste fundera mycket här hemma nu och delegationen tar, åtminstone från min sida, gärna emot förslag och idéer på hur vi ska fördjupa förankringsarbetet mellan delegationen och er som sitter i bänkarna här. Ni har säkert tankar och idéer på vad vi borde jobba med på det nordiska planet. Tack fru talman!

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Ja, som den andra ordinarie representanten för Ålands lagting i Nordiska rådet tänker jag be att få säga några ord också. Jag ställer mig givetvis bakom allt som ltl Raija-Liisa Eklöw och ltl Johan Ehn just framfört. Jag kan berätta om vad jag själv har gjort. I betänkandet som vi har lämnat kan man läsa om alla de anföranden som både Johan Ehn och undertecknad har framfört, det handlar om forskning och utbildning, bl a om utökat samarbete i de nordliga regionerna, lite avancerat kanske att gå in på i det här korta anförandet, men också om en arbetsgrupp som jag har varit med i och som heter ”Kultur och i skolan”, allting står här.

Det som jag framför allt vill prata om och som jag är intresserad av är upphovsrättsproblematiken som är ganska viktig i storsamarbetsområde inom de nordliga länderna. Jag höll ett anförande om det också och i positionen tog Nordiska rådet en deklaration om hur man ser på filhantering och illegal filöverföring. Läs gärna det där så kan vi kommentera det lite mera.

Vad jag också vill gå in på är hur viktigt nordiska rådet är för Åland. Det är viktigare för Åland och för de självstyrande områdena än för många av de fem stora länderna. Vi får ett otroligt stort utrymme med tanke på att vi bara är två personer, ibland med några ersättare. Åland nämns egentligen i alla frågor, man tar upp Åland på något sätt och vi har möjlighet att påverka inom många olika områden.

Jag skulle också vilja slå ett slag för det informella arbetet som sker och ganska många gånger, kanske inte är viktigare, men det kanske leder mer till resultat än som deklarationer och skrivningar som man gör. Ett exempel på det är det här med högskolan. Jag undrar om det hade gått lika enkelt om vi inte hade haft Nordiska rådet och positionerna i Nordiska rådet där vi kunde argumentera för och prata på ett vanligt sätt med de politiker som tar beslutet i Sverige. Ett annat exempel är möjligheten att få vara med och nominera i litteraturpriset. Skulle man bara ha gått de officiella vägarna och inte dragit i trådar på sidan om hade det kanske inte varit lika enkelt att få den möjligheten för Åland.

Det jag personligen brukar lyfta upp i de nordiska sammanhangen som kanske är en utopi och en vision, är den diskussion som bl a Gunnar Wetterberg, en samhällsdebattör i Sverige, har tagit upp. Diskussionen går ut på att man borde i större grad gå in för att införa en nordlig union, inte bara EU utan vi i Norden borde gå ihop och bli mer en röst utåt.

Vi är trots allt 25 miljoner människor i de fem länderna och de tre självstyrande områdena, vi har ett fantastiskt näringsliv, vi har enorma naturresurser, om man tänker på oljan, skogen och fisken. Vi har ett otroligt kulturutbud, vi är världsledande inom idrotten på många områden. Norden som en nordlig union skulle bli den tionde starkaste ekonomin i världen, före Ryssland och Brasilien. Om vi gick ihop och enade oss och försöka prata med en stämma skulle vi förmodligen ha en ganska stor position och plats i EU, vi skulle ta en stark plats i andra världs och internationella rådslag.

Det här är en diskussion som förs även om många inom de självstyrande områdena är mer för den än vad de fem länderna är. Diskussionen förs i Nordiska rådet, ibland kanske med glimten i ögat och skämtsamt, men i andra sammanhang lite mer officiellt. Det är ju faktiskt så att tillsammans skulle Norden bli en stor spelare på den internationella spelarenan.

Avslutningsvis vill jag bara säga att Nordiska rådet är otroligt viktigt för Åland och jag tror att det är viktigare för Åland än för de andra länderna som är med. Vi ska på alla sätt och vis fortsätta arbeta så mycket vi kan för att se till att de andra länderna inte får den majoritet, som finns i deras lokala parlament många gånger, som tycker att man borde lägga ner samarbetet. Det är viktigt att vi lyfter upp och sporrar. Det är också en viktig sak att vi bjuder hit dem och vi umgås med dem på ett trevligt sätt. Det är ett sätt för Åland att nå ut i Norden, men också kanske någon gång i framtiden, ut i världen.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Det sista som ltl Karlström tog upp, frågan om den nordliga unionen, det mera intensifierade nordiska samarbetet, är väldigt intressant. Gunnar Wetterbergs artikel var mycket tankeväckande och inspirerande på många sätt. Vi är båda aktiva inom Föreningen Norden-rörelsen, Fredrik Karlström och jag, och Föreningen Nordens förbundspresidium sammanträder ganska snart och kommer att diskutera just de här frågorna. Där handlar det ganska mycket om att se vilka möjligheter det skulle vara att samordna exempelvis utrikespolitiska strävanden, kanske gemensamma ekonomiskpolitiska strävanden, som gör att de nordiska länderna kunde samordna sig kring och kräva en plats i internationella ekonomiska samarbetet inom E20 t ex. Det finns väldigt mycket inspirerande och goda tankar här att spinna vidare på.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är alltid lika intressant att lyssna på den här rapporten från Nordiska rådet. Det är väldigt betecknande att alla är väldigt positiva som är med i arbetet och man betonar vikten av, särskilt ur ett åländskt perspektiv, att Ålands specifika vikt i det här sammanhanget är mycket stor och det är ett viktigt samarbete. Samtidigt verkar alla ha ett behov av att försvara samarbetet, det har ändå på något vis ett rykte om sig att det bara är papper och kalas osv. Båda bilderna är kanske ganska korrekta. Det som man samtidigt ofta efterlyser är att man borde tänka mer över hur vi ska föra fram vårt budskap och vilka frågor vi ska driva för att det ska ge mesta möjliga utdelning för Åland. Där har jag länge, länge tyckt att vi borde ha en sorts Norden-politik. Då är frågan vem, vilket organ i lagtinget eller på regeringssidan, ska se till att vi får en sådan politik och att den är koordinerad.

Jag kommer tillbaka till min tanke som jag fortfarande tycker att är relevant, att landskapsregeringen borde ha någon slags utrikesförvaltning och någon som verkligen jobbar heltid just med de här nordiska och europeiska frågorna. Samma sak är det här på lagtingets sida. Så länge självstyrelsepolitiska nämnden är vårt utrikesutskott kan man inte motionera eller initiera diskussioner från lagtingets sida, som man sedan kunde utveckla i ett utskott och den skulle sedan vara en del av vår utrikespolitik ifråga om nordiska frågor.

Det kanske börjar bli dags att göra någonting. Alla tankar om hur bra det skulle vara tyder på att det finns möjligheter, men så länge vi inte har ett fungerande och effektivt politiskt styrdokument för de här frågorna, blir det upp till var och en att engagera sig. Där är en del mer eller mindre intresserade och det blir resultat i vissa fall och i vissa inte, men frågorna är inte förankrade i någon politik som har omfattats av lagtinget. Jag menar inte att de är dåliga, men för kontinuitetens skull och för en hållbar nordisk politik så borde man försöka ha någon slags doktrin eller policydokument.

Jag tror att man får acceptera att det här arbetet aldrig kommer att ha något större mediaintresse utan det är så att så länge man inte är folkvald, så länge man inte har någon egentlig makt, utan det är trots allt ett sorts nätverk eller samarbetsorgan där det är upp till den goda viljan att nå resultat. Det är inte kravet på att bli återvald eller att synliggöra en viss politik som gör att arbetet drivs fram. Det är väl som många brukar säga att den som vill minst styr graden av integration. Jag tror faktiskt inte att det är realistiskt att tänka sig någon större gemensam utrikespolitik, som skulle basera sig i arbetet vare sig i ministerrådet eller i Nordiska rådet utan det kommer nog att ske inom EU-organ och andra organ.

Inte heller de olika ländernas politik i ekonomiska frågor kommer att vara de centrala inom nordiskt samarbete utan nog är det sådana frågor som rör nordbornas rörlighet inom de nordiska länderna som är centrala. Just att man får bort hindren, att folk kan jobba och bo och studera i de olika länderna och att det inte är besvärligt på något sätt. Där finns det nog med arbete att göra. Det tror jag att fortsättningsvis kommer att vara det nordiska samarbetets viktigaste uppgift. Där har Åland stora intressen att bevaka eftersom vi ligger i ett gränsområde och alltmer människor söker sig västerut för olika engagemang. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag håller i mångt och mycket med ltl Barbro Sundback när det gäller att vi borde komma vidare från att bara diskutera. Vi borde göra någonting när det gäller de här frågorna. Jag tror att ambitionen som nu finns i delegationen för Nordiska rådet i Ålands lagting gör att man kan komma ett steg vidare, men jag tror samtidigt att, för att man ska nå det som jag uppfattade att både ledamot Sundback och jag är inne för, det krävs att man funderar över hur man skapar doktrin-dokument och hur får man ett bollplank i lagtinget, att diskutera frågorna mer på ett vidare plan. När vi nu ser över lagtingsordningen och arbetsordningen så är det där som man har chansen att faktiskt föra in dessa bitar på ett djupare plan och få den här frågan löst en gång för alla. Vi kommer att försöka i delegationen också att göra vad vi kan med nuvarande möjligheter.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller också med ltl Barbro Sundback i mycket av det hon säger. Jag vill absolut inte få det att låta som något slags försvarstal, att man ska försöka försvara sina egna eller Ålands position i Nordiska rådet. Det är ett faktum, Åland får ett stort utrymme och vi tar oss stort utrymme också. Vad jag kan se är den viktigaste delen i det nordiska samarbetet att ledamöter från Åland är lite av ambassadörer för Åland inom de nordiska länderna. Vi lyfter upp åländska frågor och berättar att de finns. De konkreta slutsatserna på dokument, deklarationer och papper kanske inte är så betydelsefulla idag som de var vid den tiden man diskuterade passfrihet osv. För Ålands del är det otroligt mycket viktigare, som jag sade i anförandet, än för de andra fem länderna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det där är naturligtvis en viktig sak för Åland i alla de internationella organ där man ingår, att sprida kunskap och information om Åland. Det är viktigt att man driver frågor som engagerar också andra. Jag tycker, och det har vi väl tyckt länge, att Östersjön är den centrala frågan där Åland mycket, mycket kraftigare borde driva den saken i alla de här organen där vi är med. Det är så centralt för oss och det är så viktigt för andra länder och regioner i både Norden och Östersjöområdet. Där tycker jag att vi inte har något bra policydokument.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen inklusive rättelsen till kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

7      Hemligstämplande av Skarvenrapporten

Ltl Mika Nordbergs enkla fråga (EF 8/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

8      Införandet av elektronisk röstning via Internet och lag om redovisning av valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 26/2009-2010)

Lagtingsledamoten Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2007-2008)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 29/2007-2008)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

9      Utredning om Åland som eget kyrkoland

Kulturutskottets betänkande (KU 5/2009-2010)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 3/2007-2008)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

10     Betygsvärdering

Kulturutskottets betänkande (KU 6/2009-2010)

Vicetalman Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 25/2007-2008)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

11     Utryckningskörning med privat fordon

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

12     Sänkning av körkortsåldern

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 17/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

13     Ungdomsparlament

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

14     Tilläggsexamen som eko-frisör

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Enda behandling

15     Social och emotionell kompetens som skolämne

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls fredagen den 9 april 2010 kl. 09.30. Då hålls en frågestund. Plenum hålls samma dag, kl. 10.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.05).

Originalfil