Plenum den 7 december 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 7 december 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

Remiss. 2

2    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

Remiss efter bordläggning. 3

3    Godkännande av Parisavtalet

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017

För kännedom.. 15

4    Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

5    Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet

Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

6    Bassamfundslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

7    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

8    Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017

9    Erkännande av yrkeskvalifikationer

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017

10  Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016

11  Sämre service för nya ålänningar

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2016-2017

Plenum slutar 16

 

Plenum börjar

Upprop. 30 ledamöter närvarande.

Remiss

1        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Framför oss har vi godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar. Vad är det? 

Ja, det här handlar om en ändring av 1998 års protokoll som avser en uppdatering av protokollets förteckning över nya substanser och i den anges stängare gränsvärden för utsläpp. Ändringarna berör främst storindustriell verksamhet som inte finns på Åland. På mycket lång sikt kan ändringarna påverka åländsk lagstiftning men då via de förteckningar över nya substanser som införs i EU-rätten. Tack för ordet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

2        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Tack, talman! Det är samma problematik och samma mekanik som i föregående ärende. Förvisso handlar det om två olika protokoll men det är till en och samma konvention nämligen 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen har åtta olika protokoll knutet till sig och två av dessa har vi framför oss idag.

De undertecknades samtidigt, den 24 juni 1998 i Århus. Man kan nog med fog kalla dem för systerprotokoll.

Ändringen i protokollet till konventionen som vi nu behandlar innehåller flexiblare övergångsbestämmelser för de nya parter som önskar ansluta sig till det, liksom även strängare gränsvärden för utsläpp som till övervägande natur är tekniska. Tack för ordet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss efter bordläggning

3        Godkännande av Parisavtalet

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017

Ärendet bordlades vid plenum den 23 november 2016 då talmannen meddelade att förslaget är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Centern välkomnar Parisavtalet. Vi tillskyndar också att det ska vinna kraft på Åland.

Under den förra mandatperioden hade vi många ärenden och diskussioner om avtal, som kom för bl.a. komplettering till lagtinget, där själva grundavtalet aldrig hade förts till Ålands lagting för godkännande. Vi hade också ett liknande ärende som detta, där ärendet helt enkelt hade förts för godkännande till Finland men man hade missat att ärendet också borde ha förts till Ålands lagting för godkännande.

Vi redde upp samtliga situationer. Men vi vet att vi fortsättningsvis har ”en skokartong” med avtal som borde städas upp och gås igenom för att få dem ikraft och vara i balans mellan Åland och Finland för att alla avtal ska gälla även på Åland.

Trots energi och arbete som lades ner för att få dessa avtal att fungera på ett formellt riktigt sätt mellan Åland och Finland så var det otroligt beklämmande att konstatera att Parisavtalet har godkänts och lämnats in till FN från finländsk sida men man har glömt bort att lämna det till Ålands lagting för godkännande. Avtalet kom sedan efteråt till oss.

Vi tycker att det är så viktigt att vi får avtalet godkänt så vi kommer inte på något sätt att obstruera eller bråka om den saken, utan vi vill tillskynda på bästa möjliga sätt.

Vi uppmanar landskapsregeringen att vara uppmärksamma på att avtalen också måste föras parallellt till Ålands lagting och framförallt notera och reagera så fort man får en sådan här framställning till sig, ifall det skulle hända en gång till. Vi hoppas att det här nu var alldeles sista gången. Tack, herr talman.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman!  Ålands Framtid föreslog den här bordläggningen under en sen timme när ärendet diskuterades förra gången. Vi ville ha en ordentlig genomgripande diskussion här i Ålands lagting om vi verkligen bara ska rycka på axlarna åt det beteende från Helsingfors som vi har fått uppleva under det senaste året, inte minst under klimatpolitikens område. Man hade en tydlig och stark överenskommelse på att satsa att faktiskt i verkligheten få till en förändring på minskade utsläpp. Det kunde ha gjort att Åland till över 60 procent hade varit självförsörjande på grön energi och det om någonting hade varit en konkret åtgärd för klimatet och ett mycket gott exempel för både Åland och Finland att visa upp för omvärlden.

Vi vet alla att Helsingfors valde att ignorera att man i Ålands lagting och i Finlands riksdag hade stiftat varsin lag som banade väg för att gå vidare med en överenskommelse som man hade.

Nu, ungefär ett halvår senare, kommer man med en begäran till Ålands lagting om att vi ska godkänna Parisavtalet som har som huvudfokus att minska utsläppen i världen.

Vi från Ålands Framtid menar att man inte borde godkänna det här avtalet före man har fått till en ordentlig diskussion med den finska staten om hur man faktiskt ska förverkliga det här avtalet. Hur ska vi på Åland kunna fortsätta med en aktiv klimatpolitik om vi inte kan lita på gemensamma åtaganden och gemensamma satsningar som vi går in för att göra för att göra någonting åt klimatet?  Om vi på Åland godkänner det här avtalet idag eller inom kort så kommer det inte att innebära en enda konkret åtgärd för klimatet. Det är ju det som räknas sist och slutligen och inte de fina avtal som skrivs i Paris eller behandlas i Marrakech.

För klimatets skull så borde vi inte ge upp diskussionen och ge upp ambitionerna om att få till satsningar på grön energi. Det är ju det som vi har gjort under året om vi ska vara riktigt ärliga, vi accepterade de beslut som fattades i Helsingfors. Vi har gått in för lite egna åtgärder, men vi har ju gett upp den diskussionen, speciellt om vi i lagtinget skickar igenom Parisavtalet utan att mera än rycka på axlarna och vara lite irriterade.

Vi borde ta varje möjlighet att sända en tydlig signal till Helsingfors om att vi inte tolererar en sådan här hantering av självstyrelsen. Inte minst mot bakgrund av att självstyrelsen är satt under ganska stor press från många andra håll så är det viktigt att vi tar varje tillfälle och faktiskt lyfter de här frågorna och visar att det får konsekvenser om man behandlar Åland på det sätt som man har gjort under det senaste året.

Sammanfattningsvis, herr talman, så föreslår vi att man håller det här ärendet i social- och miljöutskottet tills man fått till en diskussion med Finland om att få satsningar igen på det här området för att göra något konkret för klimatet och inte bara diskutera klimatet i de här internationella avtalssammanhangen. Det internationella arbetet är förstås viktigt, men det internationella klimatarbetet står inte och faller med Ålands anslutning till det här avtalet. Det internationella klimatarbetet står framförallt och faller med att man får konkreta åtgärder på plats och fyller det här avtalet med innehåll. Det borde vi ha fokus på också här på Åland, att få fram konkreta åtgärder för klimatet och inte slå oss på bröstet för att vi godkänner Parisavtalet för det gör faktiskt ingenting för klimatet.

Håll det här avtalet i utskottet tillsvidare, det är vår rekommendation från Ålands Framtid.

Vi välkomnar en debatt om detta och hoppas att Ålands lagting ändå ska stå upp för en aktiv klimatpolitik och försöka sätta press på Helsingfors att leverera enligt intentionerna i Parisavtalet och det man har åtagit sig gentemot omvärlden att göra.

Här har vi en möjlighet, diskutera den och ta den diskussion på allvar i utskottet! Fundera på vilka åtgärder vi kan ta till! Det här är ett inspel från Ålands Framtid för att inte bara rycka på axlarna och gå vidare i en så pass viktig fråga för Åland.

När man dessutom i samband med det här avtalet skickar signalen till Ålands lagting att det är bråttom att få det här avtalet på plats, men samtidigt åker till New York och ratificerar avtalet utan att ens informera lagtinget och landskapsregeringen om saken, då tycker jag att det visar svart på vitt vilken inställning dagens regering i Helsingfors har mot självstyrelsen och Åland.

Om inte ens vi i ett sådant här ärende kan markera mot Helsingfors, ja då är frågan; vem ska då göra det och när ska det göras? Tack, herr talman.

Minister Wille Valve

Talman! Framför oss har Parisavtalet. Som redan har konstaterats i remissdebatten ska lagtinget säga ja eller nej till den finländska ikraftträdande lagen.

Låt oss säga det från första början; Finland ratificerade Parisavtalet den 14 november och det är inte att okej att göra så mot lagtinget och det kommer att påtalas från självstyrelsens sida. Den stora frågan är förstås; varför? Jag har inte den informationen att jag kan ge ett uttömmande svar på den frågan. Jag kan bara spekulera. Jag gissar att det har ett samband med klimatmötet i Marrakech där verkställandet av Parisavtalet skulle utarbetas och antagligen, sannolikt fanns det en önskan om att få avtalet i kraft före det.

Regeringspropositionen är ganska intressant. Generellt så brukar finska regeringspropositioner vara ganska återhållsamma och lakoniska, men på sidan 13 kan vi läsa att Parisavtalet är ”ett betydande omvälvande beslut i historien av klimatförhandlingar ”. Avtalet är mänsklighetens samlade svar på klimathotet. Det är så här långt som vi människor på den här planeten har kommit, vi har lyckats komma överens så här långt och det är det som är stort med det här avtalet.

Om vi på allvar argumenterar för att vi borde stoppa Parisavtalet för att skämma ut Finland, såsom nämndes tidigare i debatten, så innebär det i sig en viss politisk värdering. Värderingen är ju då att klimatarbetet överlag och Parisavtalet specifikt kan användas som politiskt slagträ, för det har inget stort värde, det är mera värde i att skämma ut Finland vilket landskapsregeringen sannerligen inte samtycker till just nu. Orsaken till detta är att vi har absolut ingen internationell goodwill att hämta genom att rösta ner eller försvåra Parisavtalet eller klimatarbetet. Det passar inte ihop med hållbarhetsagenda, det passar inte ihop med vår image och det passar inte ihop med hela vårt hållbarhetsarbete som ett enigt lagting har slutit upp bakom.

Landskapsregeringen bedömer det som ytterst osannolikt att vi skulle lyckas generera sympatier genom att stoppa Parisavtalet i det internationella samfundet. Eller ja, vi kan säga som så att det finns vissa kretsar som blir glada om vi stoppa Parisavtalet, men det är kanske inte just de kretsarna som vår självstyrelse vill förenas med.

Ltl Ingrid Johansson sade tidigare i vår remissdebatt; ”gränsen för anständighet går vid att godkänna Parisavtalet”. Hon har fullkomligt rätt! Tack för ordet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Herr talman! Det är ju anmärkningsvärt att ministern står här i talarstolen och försöker motivera och förklara varför den finska regeringen inte har skickat det här förslaget till Ålands lagting i tid och inte inväntat Ålands lagtings åsikt. Det kan jag tycka att är lite märkligt i sammanhanget.

 Varför ska vi godkänna Parisavtalet? Propositionen lämnades redan i oktober till Finlands riksdag, men man skickade den först i november till Ålands lagting, om jag har förstått det rätt. Samtidigt ratificerade Finland avtalet utan att invänta lagtingets åsikt så som är brukligt. Varför ska vi ta ett sådant agerande i försvar?

Sedan vill jag bara understryka att Ålands Framtid inte har föreslagit att vi skulle säga nej till avtalet och inte någon annan heller här i salen tror jag. Däremot måste vi kunna ställa krav på att vi också måste fylla avtalet med åtgärder för att vi ska kunna det godkänna det. Har regeringen tillsammans med den finska regeringen i Helsingfors någon plan om hur man ska kunna förverkliga det här avtalet rent konkret? Har ministern någon sådan plan att presentera för lagtinget?

Minister Wille Valve, replik

Vad gäller ltl Jonssons första fråga så må den finska regeringen svara för sig själv och även försvara sig själv. Det är inte landskapsregeringens sak att stå här och försvara den finska regeringen och det kommer vi inte heller att göra, vilket antyddes i mitt tidigare anförande.

Landskapsregeringen ställer sig skeptisk till att ta Parisavtalet som gisslan i en eller annan form med tanke på vad det betyder för klimatarbetet och med tanke på de som landskapsregeringen har satt upp som mål i sitt hållbarhetsarbete.

Vi ser samtidigt, vilket vi också beskriver i vårt brev till lagtinget, att konsekvenserna på Åland kommer med en ganska stor fördröjning. I likhet med de två tidigare ärendena så kommer de att komma via EU- direktiv och verkställas därigenom också på Åland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man backar bandet lite och tänker tillbaka på vilken tydlig vision vi hade här i Ålands lagting och på Åland bara så sent som för ett år sedan när vi faktiskt kunde ha minskat våra utsläpp när vi gick in för åtgärderna i vindkraften tillsammans med Finlands regering.

Delar inte ministern den uppfattningen att när vi står här ett år senare och fundera på hur vi ska fylla Parisavtalet med innehåll så har vi betydligt, betydligt mindre kött på benen. Vore det inte motiverat att få till stånd en diskussion med regeringen i Helsingfors om hur vi ska lyckas göra något konkret för klimatet och inte bara invänta direktiv från Bryssel och EU som ministern räknade upp?

Minister Wille Valve, replik

Personligen tycker jag att det blir lite av en tragikomisk koppling att koppla ihop Parisavtalet med vindkraftsdebatten som vi hade för ett år sedan. Personligen tror jag inte att det gagnar Ålands sak att peta mera i de här såren från ett år sedan.

För tillfället har landskapsregeringen ganska stora utmaningar alltifrån sotereformen till klumpsumman och självstyrelselagsrevisionen. Jag ser att föga fruktbart kan komma ut av att vi fortsätter att hålla liv i den diskussionen, om vi inte har ett tydligt mål med den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Som ni säkert hörde i socialdemokraternas gruppanförande i tidigare debatt här före bordläggningen så stöder vi Parisavtalet. Vi hoppas att avtalet så fort som möjligt kan träda ikraft även på Åland.

Det är viktigt att känna till att det här avtalet är rättsligt bindande. Avtalet anses vara mycket betydande och ett omvälvande beslut just i den internationella klimatpolitiken.

Värdet i avtalet är just hållbar utveckling och minskning av fattigdom, två värdeområden som vårt parti värnar högt och vill arbeta även globalt för.

Avtalet verkställs enligt principerna i klimatkonventionen i ljuset av de nationella förhållandena.

Att nu gå i polemik såsom Ålands Framtid gör gentemot just det här avtalet är för socialdemokraterna ett mycket märkligt sätt att arbeta. Vi rekommenderar att Ålands Framtids ordförande kanske hittar nya personer som handleder ledamoten. Sådana här former av utpressningsmetoder är inte rätt. Om man är emot det arbete och det samarbete man har med riket så är inte det här rätt forum att föra den debatten. Det finns andra politikområden där man säkert kan hitta större enighet. Men i den här frågan tror jag att det är svårt, åtminstone för mitt parti men säkert också för många andra partier, att kunna stöda ett sådant här tankesätt.

Vi anser att Parisavtalet och dess innehåll går starkt ihop med hållbar utveckling som vi alla enigt har ställt oss bakom. Hela den här debatten sätter också Åland i en mycket pinsam situation. Vi har varit med om ett historiskt möte, vår miljöminister åkte till Paris när själva avtalet skrevs och vi alla var ganska lyriska. Vi har skrivit insändare, alla var ganska engagerade och tyckte att det här var fantastiskt. Nu när avtalet ska gå genom lagtinget så för vi en debatt på alldeles fel nivå, tycker jag.

Ni som följer med internationella medier vet att den kommande amerikanska presidenten Donald Trump också har skapat ganska mycket debatt genom att på höga poster tillsätta ledande personer som inte tror på klimathotet fast vi internationellt har enas kring det. Att på något sätt hamna i samma diskussion och på samma bana som den diskussionen tycker jag att är fel väg att gå för Ålands lagting. Jag hoppas att vi kan hitta andra saker att debattera framöver.

Parisavtalet förbinder oss parter att uppnå målen med utsläppsminskning. Det stämmer att Finland har svikit oss när det gäller vindkraftsstödet. Tidigare har här förts en debatt om att de riktiga miljösatsningarna kanske är inom solenergin. Debatten borde handla om att godkänna det här avtalet, att hitta nya innovativa lösningar och hur vi ska kunna implementera dem på ett ännu bättre sätt.

För vårt parti är också minskningen av fattigdom viktig. Ju större inkomstklyftor det finns i ett samhälle desto svårare är det att kunna följa hållbarhetsmålen. Därför är social hållbarhet ett av de viktigaste målen att arbeta med först. Om hela din tid går åt till att förtjäna så mycket pengar att du kan försörja din familj och ha mat på bordet då hinner du inte ens tänka och inte ens ha råd att tänka på miljön och det som är runt dig. För att du ska kunna göra det så behöver du verkligen också ha en social hållbar utveckling. Utskottet kunde, om de har möjlighet, titta lite närmare på hur vi på Åland kan jobba med social hållbarhet. Har vi små inkomstskillnader och en ganska god och lycklig befolkning så kommer även miljömålen att kunna uppnås mycket snabbare.

Men detta sagt så godkänner vi att det här avtalet träder ikraft så fort som möjligt. Jag hoppas att vi kan föra en mer konstruktiv debatt framöver. Tack.

Ltl Tony Wikström

Herr talman! I Ålands Radios senaste väljarenkät rasade partiet Ålands Framtid från valsiffrorna 7,4 % till 1,3 %. I ljuset av det är det inte så konstigt att partiledaren Axel Jonsson griper varje halmstrå han kan hitta. Men att försöka förhala Parisavtalet för att skämma ut Finland är något av det pinsammaste som skådats inom åländsk politik. Bordläggningen är totalt felriktad, sorglig och får en att leta efter en skämskudde.

Javisst – Finland har godkänt klimatavtalet utan att invänta detsamma från Åland. Javisst – Åland har all rätt att uttrycka sin besvikelse över det uteblivna vindkraftsstödet, vilket även har gjorts.

Men det är helt fel att använda sig av Parisavtalet, som miljöprofessorn Johans Rockström har beskrivit som mänsklighetens sista chans, som utpressningsmetod.

Glädjande nog har lagtinget redan enhälligt slagit fast att Åland ska vara hållbart 2051. Det innebär enligt Parisavtalet att utsläppen av växthusgaser ska ha minskats med 40-70 % jämfört med år 2010. Och hjulen är i rullning.

Ett gott exempel är nätverket bärkraft som är en fantastisk kraftsamling som stakar ut vägen mot ett hållbart Åland. Även nästa år fortsätter projektet och blir mer och mer konkret.

Jag vill ge ett litet tips till Ålands Framtid. Vi står just nu inför självstyrelsens hittills största utmaning.  Sotereformen undergräver totalt vår självstyrelse och nu behöver Åland tala med en tydlig och stark röst. Trots det mycket allvarliga läget är det för dock för tidigt för prat om att kapa trossarna. Men just nu behövs sannerligen politiker som brinner för det åländska och noga följer med utvecklingen.

Så, på ren åländska, sluta jåla och låt oss arbeta tillsammans med de verkligt viktiga frågorna för Åland bästa.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet rör klimatavtalet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar för den sista uppmaningen.

Om man tittar på de här internationella avtalen så är det ingalunda första gången som det har förts diskussioner här i Ålands lagting om att vi skulle ställa krav för att vara med och godkänna internationella avtal. Det är ju hela poängen med att vi diskuterar de här avtalen i lagtinget. Lagtinget ska godkänna dem, vi ska ha möjlighet att fundera om det är ett avtal vi tycker om och om det är ett avtal vi har möjlighet att vara med och uppfylla. Mot bakgrund av detta har vi lyft den här frågan i Ålands lagting för att lagtinget ska ställa sig frågan; kommer vi att göra någonting konkret för att uppfylla det här avtalet? Det är ganska svårt att nå de ambitiösa klimatmålen utan satsningen på vindkraften som vi hade som vårt huvudspår för bara ett år sedan. Mot den bakgrunden är det en berättigad fråga.

Att stå här och kalla det för löjlig politik det anstår inte en lagtingsledamot, tycker jag. Nog måste ju vi här i Ålands lagting kunna diskutera alternativa åtgärder för att faktiskt nå framgång med Helsingfors. Delar inte ltl Wikström den uppfattningen?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Javisst har lagtinget tidigare också på djupet diskuterat olika internationella avtal och de ska diskuteras.

Men när det gäller Parisavtalet så råder det nog en fullständig konsensus att nu behöver vi agera snabbt, enat och ge en tydlig signal hur framtiden ska se ut.

Jag noterar också att när Ålands Framtid har kommunicerat via tidningarnas insändare och talar för styrelsen så står inte Peggy och Anders Eriksson med som undertecknare.

Talmannen

Ltl Wikström, personer som inte är närvarande i salen ska inte nämnas i anföranden och repliker som ges här. Dessutom ska repliken rikta sig till en annan replik i detta sammanhang.

Ltl Tony Wikström, replik

Noterat. Jag ber om ursäkt för det.

Jag tycker inte att lagtinget på något sätt har agerat undfallande eller mjäkigt i den här situationen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad gäller vindkraften och behandlingen av Åland så beaktade man inte att Åland finns överhuvudtaget och man ratificerade avtalet ändå.

Går vi tillbaka i historien så när det gäller t.ex. Lissabonföredraget så hade vi en liknande en diskussion om vi skulle godkänna Lissabonfördraget eller inte utan att vi skulle få en parlamentsplats och annat. Jag tror att lagtinget skrev sex eller sju gånger att detta var ett omistligt krav, vi måste få en parlamentsplats för att vi ska kunna godkänna nästa EU-fördrag. Vad har detta lett till i dagsläget? Ingenting! Det här visar att någon gång måste vi också kunna markera mot Helsingfors i handling och inte bara genom fina och allvarliga skrivningar i betänkanden som förmodligen ingen på andra sidan Skiftet läser. Vi vill initiera en sådan diskussion i lagtinget och det är synd att socialdemokraterna inte tar den på större allvar.

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Vi socialdemokrater tar detta på allra högsta allvar och därför ställer vi oss förstås bakom Parisavtalet.

Jag noterar ltl Axel Jonsson är väldigt smart och en skicklig retoriker men hans budskap den här gången riktas helt snett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Tony Wikström. Jag delar ltl Wikströms syn när det gäller att miljöarbetet är viktigt och att det finns en samsyn här i Ålands lagting om att vi ska driva det arbete vidare.

Däremot är jag lite nyfiken på den formidabla attacken på Ålands Framtid. Jag kommer inte att försvara Ålands Framtid närmare. Jag tycker att det är lite intressant, rent substantiellt kring miljöarbete har vi en enighet, men ltl Wikström är nu så irriterad på Ålands Framtid när de ifrågasätter varför Finland återigen inte har respekterat självstyrelselagen och behörighetsfördelningen som finns mellan Åland och Finland. Istället har Finland igen valt att helt bortse från vad självstyrelselagen säger, de har valt att ratificera och också deponera instrumentet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Irritationen kommer sig inte av kritiken mot Finland angående hur det har skett, vilket också sades från talarstolen, men att Ålands Framtid valde att, på ett populistiskt sätt, bordlägga det här ärendet eftersom de ville skapa publicitet kring den här frågan och ge strålkastarljus till sitt eget parti, som jag upplevde det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Men det är ändå svårt att bortse från fakta. Om man ser det ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv så har Finland igen valt att negligera Ålands behörighet. Finland har valt att färdigställa ett arbete och man har också valt att informera omvärlden om att nu står hela Finland bakom detta, trots att Finland vet att de borde ha frågat efter ålänningarnas syn på saken. Och nu vet vi också att det har funnits tid för det, men ändå har Finland valt att negligera det. Är inte det ändå lite intressant ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv?  

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Visst är det så. Man ska med kraftfulla ordalag lyfta upp detta i kontakter med riket och ifrån talarstolen här. Men att göra det på det sättet som gjordes under senaste plenum anser jag att är helt fel och det riktar fel ljus på Åland och på självstyrelsen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter, framför oss har vi ett ärende som de flesta trodde skulle gå som ett rutinärende. Ltl Jonsson har tagit fram detta som ett möjligt protestämne på ett mycket förtjänstfullt sätt, med risk för att jag får samma ord som ltl Jonsson fick, men jag är van så det är inget problem.

Jag har själv lite svårt att följa med i svängarna här i lagtinget. Här talar vi om det här som ett miljöavtal. Jag ser det kanske inte enbart som det, vilket jag tror att ltl Jonsson också sade här.

Som jag har hört från annat håll så klagar ju de flesta på relationerna mellan Åland och riket för tillfället. Relationerna verkar vara mera frostbitna än vad årstiden medger. Hur tar de sig i uttryck? Ibland har man använt ord som jag kanske tycker att inte hör hemma hos en parlamentariker, men det här är ett annat sätt att reagera.

Nyligen hade vi här en förändring av lagen om vattenfarkoster. Då ville alla av någon orsak markera mot fastlandet och regeringen, kanske speciellt mot det nya partiet sannfinländarna i regeringen, genom att försöka ändra registreringen av farkoster, trots att de flesta väl ändå insåg att vi inte kunde påverka. Det var bara ett slag i luften eller käpp i hjulet, som jag sade.

Herr talman! I det här fallet så kan vi faktiskt kanske få till stånd en dialog genom att bromsa upp den här processen. Situationen är liknande men ändå annorlunda.

Speciellt med behandlingen av lagen kring registreringen var att samma dag så var regeringen till Helsingfors för att försöka få till stånd bättre relationer. Den ena handen gör det ena och den andra handen gör det andra.

Vi har talat om sotereformen som, bl.a. om den genomförs som nu är tänkt, kommer att påverka kommunalbeskattningen i hög grad, vilket alla är väldigt bekymrade över.

En annan dag hade vi en lag här som gällde förändringar i kommunalbeskattningen där jag blev synnerligen förvånad att ingen överhuvudtaget tog upp någon skattepolitisk diskussion. Då skulle allt, på tiondelen när, gå exakt såsom reglerna var i Helsingfors och allting ändras. Så ibland vill man markera, ibland vill man inte markera och frågan är när och hur man gör det.

Herr talman! Jag vill nog upprepa de argument som ltl Jonsson tog upp. Jag ser inte det här avtalet som en miljöfråga utan det gäller just den här hanteringen från den finska sidan.

Fördelen med en markering att försöka bromsa den här processen är att det här faktiskt inte påverkar medborgarna på ett enda sätt. Vi kan fortfarande ha precis den miljöpolitik vi vill. Om vi vill bygga ut vindkraften eller inte så det diskuterar vi oberoende av om vi ratificerar det här avtalet eller inte. Vi kan fortfarande ha olika åsikter om det, jag har mina och ni har era åsikter och den diskussionen pågår. Om vi riktigt ska vara ärliga så även om vi ratificerar det här avtalet så kan vi fortfarande diskutera vindkraften mer eller mindre. Det påverkar inte politiken, utan det är helt enkelt en markering mot den finska regeringens hantering.

Jag understöder detta. Det är, som sagt var, inte miljön vi diskuterar utan det gäller hanteringen av avtalet Åland-riket. Tack, herr talman.

Ltl Brage Eklund

Mina tankar kring detta rör mycket det som min kollega Axel Jonsson tog upp. Det gäller också lite bemötande av ltl Tony Wikström, som tycks vara väldigt orolig för opinionsundersökningar som har gjorts och att Ålands Framtid har väldigt lågt stöd. De här mätningarna är inte på något vis representativa under det första året. När socialdemokraterna förr har förlorat lite i opinionsmätningarna har de sagt att mätningarna inte var representativa. Med detta var detta bemött.

Jag är lite förvånad över de här verbala uttrycken som används här i lagtinget. Man använder ord som ”sluta jåla” och annat. Det är märkligt att man inte kan föra en debatt och ha olika åsikter utan att man ska nedvärdera motpartern. Mig veterligen så tror jag inte att Ålands Framtid någon gång under dessa år har nedvärderat Ålands socialdemokrater för att de har en annan åsikt. Jag respekterar åsikterna men jag delar dem inte och för den skull använder jag inte raljerande ord i mitt anförande.

När det gäller Parisavtalet som ärendet handlar om så precis som föregående talare sade så hindrar det inte att Åland uppfyller mer än Parisavtalet om vi vill satsa på miljön. Det finns inget som hindrar att Åland gör det ännu bättre än vad Parisavtalet säger. Det är ju en markering gentemot hur vi återigen blir behandlade av Finland när det gäller självstyrelsen.

Som det alltid har varit tidigare när det gäller de här olika avtalen så har vi ställt krav men ändå har vi godkänt avtalen. Vi har inte vågat stå upp mot den finska regeringen när det gäller de här utlåtandena. Vi har förlorat varje gång. Vad har vi fått? Jag kan inte se att vi har fått något mera. Vi har egentligen förlorat. Vindkraftsstödet är ett bra exempel och överenskomna avtal blir det ingenting av. Oberoende så har vi här på Åland möjlighet att bygga upp en sådan politik så att vi klarar av våra hållbarhetsmål, ett hållbart Åland år 2051, det finns inget som hindrar det.

Det skulle vara intressant att få reda på vad regeringen tänker göra för att uppnå de här målen. Vi vet att vindkraftsstöden inte kommer att bli som de var tänkta och det är kanske nedrustning på gång. Vad är regeringens alternativ att uppnå detta? Det har regeringen inte presenterat ännu och det skulle vara intressant att veta. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag uppskattar ltl Eklunds och Ålands Framtids avsikt med att faktiskt lyfta självstyrelsen och vikten av att vi också står på oss. Det tycker jag att är bra.

När det gäller att bromsa upp klimatavtalet så förstår jag inte riktigt vitsen med det. Det förutsätter att vi också har någonting att förhandla om med Finland, att vi säger att vi inte klarar av att uppfylla det här om inte vi förhandlar med Finland. Vi har ju redan åtagit oss ett större ansvar, vi ska ju uppfylla klimatavtalet med råge genom det beslut vi tog om ett hållbart Åland. Vi har ju ändå en skyldighet gentemot vårt eget beslut att leverera de åtgärderna och det som vi ska för att uppfylla det som också finns i Parisavtalet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ja, landskapsregeringen borde presentera för lagtinget hur vi ska uppnå de här målen.  Vi kommer väl att skrota ner vindkraften om vi inte får en långsiktig lösning. Nu har vi ett produktionsstöd som håller liv i vindkraften två-tre år framåt. Hur ska landskapsregeringen uppnå det här hållbarhetsmålet och vad tänker de satsa på? Vi har inte sett resultat av det ännu. Jag förväntar mig att regeringen kommer med ett förslag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ja, det förväntar jag mig också och det gäller oavsett Parisavtalet eftersom vi redan har tagit ett beslut om ett hållbart Åland 2051 som med råge uppfyller det. De åtgärderna bör ju komma ändå. Jag ser inte vitsen med att fördröja Parisavtalet.

När det gäller t.ex. båtskatten som har nämnts så där tycker vi på ett direkt olika sätt och det är riktat direkt bara mot Finlands riksdag och regering. När det gäller Parisavtalet så är det bredare riktat och det är något som vi redan tänker uppfylla. Man måste välja sina strider lite. Jag tycker att den här striden om klimatavtalet kanske vi inte behöver ta nu. Vi riktar hårdare och tuffare när vi har någonting riktigt bra och konkret att köra på.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att vi ser det på olika sätt. Jag tycker att det vid alla tillfällen finns en möjlighet att markera att Åland blev fel behandlat i samband med olika överenskommelser och avtal som ska undertecknas. Åland ska ge sitt medgivande men vi blir inte hörda på det sätt som självstyrelselagen säger och då måste vi markera på något vis. Det här är ett sätt att markera, vi kan fördröja överenskommelsen på det viset. Avtalet är ju godkänt redan, Finland har skickat in, men det blir möjligtvis tillfälligt en vit fläck där Åland finns. Men det hindrar ändå inte att vi har hållbarhetsmålen klara för oss, vilket ltl Carlsson sade. Det hindrar inte att vi inte jobbar för de målen ändå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Det är beklagligt att ltl Eklund tar illa vid sig när jag använde uttrycket ”jåla” som jag tänkte var ett åländskt färgstarkt uttryck. Men det går bra bit att byta ut det ordet mot att obstruera eller föra en pseudodebatt eller liknande.

Jag tror att det här är ett ämne som väcker mycket känslor eftersom det är vår generations kanske viktigaste fråga och viktigaste avtal. Att då använda det som ett slagträ och en utpressningsmetod gör åtminstone mig rätt rasande och det kan märkas i mitt ordval.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det är väl det som är skillnad mellan ltl Tony Wikström och mig. Jag vågar stå på mig, jag backar inte hela tiden. Ltl Wikström är mera eftergiven och tycker att skriver vi under här så ordnar det sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Vi står i beråd att godkänna Parisavtalet, en av Finlands två jurisdiktioner. Nu har avtalet hamnat här, i det ena av Finlands parlament. Det andra parlamentet har redan bestämt sig för att man ska gå in för det här.

Vi har sett det här förfaringssättet också tidigare. Jag tänker särskilt på Lissabonfördraget som kom hit när Finland egentligen hade ratificerat det och fört det till Rom och vi skulle göra det i efterhand. Vi hade ungefär en liknande situation, diskussion och debatt här då. På något sätt tycker jag ändå att det här borde någon har lärt sig att så här kan man inte göra.

Sakinnehållet i det här avtalet tror jag inte att vi har så väldigt mycket att anföra om. Vi på Åland har ju nämligen en hållbarhetsstrategi som är långt mera kommen än vad själva Parisavtalet innehåller. Vi kan väl säga att om vi inte är bäst så är vi i alla fall näst bäst i den här klassen.

Det hållbarhetsdokumentet som regeringen och lagtinget här på Åland har tagit fram vinner också terräng ute bland andra.

Vi har egentligen en debatt idag om den formella biten. Vi tycker att det har gått till på ett felaktigt sätt. Jag är den första att säga det. Jag tycker också det var fel i Lissabonfördraget. Det här är fel! Det är absolut inte rätt att komma med avtalen när man redan i det andra parlamentet har godkänt det och dessutom skickat iväg det. Till den delen ger jag all rätt till Ålands Framtid som på ett förtjänstfullt sätt också sätter den här frågan på agendan idag.

I motsats till kanske någon här så tycker jag inte att man ska knyta näven i fickan och bara gå med på allting för att man vill vara till lags. Det har vi för länge sedan sett att inte lönar sig. Den vägen lönar det sig inte att gå.

Bara för att man diskuterar och debatterar den formella biten så tycker jag inte heller att det är att skapa publicitet. Tvärtom, det är därför som vi sitter här. Det är vi som ska värna självstyrelsen och det tycker jag att vi gör när vi lyfter den här frågan.

Eftersom det här är skyndsamt och vi alltid också är i den situationen att vi får det sent så betyder det att vi också måste producera ett svar härifrån inom en snar framtid.

Jag har uppfattat att vi har ingenting emot själva innehållet. Tvärtom, vi har redan gjort vår hemläxa, men den formella biten är vi inte nöjda med. Kunde ett sätt vara att enas om, när vi har ratificerat det här avtalet för vår del och godkänt det, att t.ex. talmannen kunde skicka med ett följebrev eller kanske rentav fara med det här dokumentet till Helsingfors och göra lite publicitet runt detta? Detta för att skapa just det som vi är missnöjda med, att man beter sig inte på det här sättet mot självstyrelsen.

Alternativt att man skriver under ett avtal tillsammans från parlamentets sida, partiledarna alternativt gruppledarna och talmannen. Detta för att vi inte ska bli överkörda. Jag tycker att det skulle vara väsentligt. Jag vill föra in detta i debatten och ni kan också ta det med till utskottet. På vilket sätt ska vi värna och markera självstyrelsen? Det är därför som vi sitter här idag och i framtiden. Tack.

Minister Wille Valve

Tack talman! Jag vill avslutningsvis säga att det är klart att vi kan stoppa, förhala och försvåra Parisavtalet. Vi kan förhala avtalet tills det föredras inför statsrådet den 8 eller den 14 december. Vi i självstyrelsen har makt att stoppa avtal och den makten måste utöva på ett ansvarsfullt sätt och på ett förtroendeingivande sätt gentemot mot vår omvärld. Det handlar också, såsom ltl Carlsson var inne på i sitt inlägg, att vi bör vara väldigt noga med när vi börjar stoppa avtal när vi tar en fight. Det bör rimligtvis helst vara en fight som kan höja vår lilla självstyrelses profil och kanske skapa sympatier.

Med all respekt, ett regionalt vindkraftsstöd är inte en sådan fråga och det blir inte en sådan fråga genom att vi kopplar ihop den med Parisavtalet och det blir definitivt inte en fråga just nu.

Jag vill också lyfta fram att det finns andra sätt att uppnå målen i artikel 2 i Parisavtalet än med vindkraft. Det finns andra förnyelsebara energiformer. Det behöver överhuvudtaget inte handla om förnyelsebar energi. Den som har läst igenom landskapsregeringens agenda för hållbarhet kan notera att på sidan 14 diskuteras bl.a. hur man kan avverka skogarna på ett sådant sätt att det binder mera koldioxid och hur livsmedelsproduktionen kan göras på ett sådant sätt att vi släpper ut mindre koldioxid.

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka ltl Lindholm för förslaget. Jag tror att det är viktigt att vi, det offentliga Åland, självstyrelsen markerar gentemot detta förfarande, som vi tyvärr också har sett i andra sammanhang. Tack för ordet.

Ltl Tage Silander

Herr talman! När det gäller det formella så ska vi självklart på olika och lämpliga sätt påtala det som vi tycker är en felaktig behandling.

När det gäller själva innehållet i Parisavtalet så har det knappast varit ifrågasatt på något sätt om Åland vill följa med eller inte. Vi kan se detta i landskapsregeringens yttrande som gjordes för några veckor sedan till miljöministeriet den 8 mars 2016 angående undertecknandet av Parisavtalet. Landskapsregeringen skriver; ”Landskapsregeringen ställer sig positivt till Finlands undertecknande av Parisavtalet”. Därmed inte sagt att man har uppfyllt allt det man ska göra, men vi har åtminstone signalerat väldigt tydligt att vi är med på det tåget. Tack, herr talman.

Ltl Harry Jansson

Talman! Det är väl lite symptomatiskt med tillståndet i republiken Finland att vi den här gången på självstyrda Åland måste ägna oss åt den formella sidan av hanteringen av relationerna mellan riksdag och lagting.

Nog är det lite upprörande att man får propositionen till riksdagen i oktober och det dröjer minst tre veckor innan det överhuvudtaget kommer till Åland. Det här är upprörande och på lämpligt sätt måste vi fundera på hur vi ska göra. Jag överlåter det gärna åt talmannen, vicetalmännen och presidiet att fundera på om lagtinget ska agera. Jag tycker att det är naturligt att de är presidiet som agerar i vårt namn.

Jag ger beröm åt ltl Lindholm som mycket bra beskrev det som har varit. För att alla ska förstå så har man t.o.m. på senare tid, modern tid ändrat självstyrelselagen utan att lagtinget på förhand har varit informerad.

Det brister överallt i statsmaskineriet när det gäller hanteringen av Åland. Ändå, när det gäller den här typen av internationella EU-ärenden, så finns det en mycket väl utarbetad handbok om handläggandet och hur juristerna inom ministerierna ska hantera Åland på ett korrekt sätt. Det är förbluffande att det ska vara så otroligt svårt att få vardagen att fungera. Man känner att den här väggen är lite svår att komma över när vi får ägna tid och energi åt den här typen av sidospår istället för att fokusera på mänsklighetens, i detta nu, viktigaste avtal, dvs. ett avtal som minskar utsläppen i vår miljö.

Det är sorgligt, herr talman, att vi måste ägna åt oss fel saker hela tiden. Det här visar att vi behöver en modernisering av självstyrelsesystemet, men samtidigt också en statsmakt som tar Åland på lite större allvar. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

För kännedom

4        Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 12.12.2016.

5        Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet

Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 12.12.2016.

6        Bassamfundslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 12.12.2016.

7        Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 12.12.2016.

8        Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 12.12.2016.

9        Erkännande av yrkeskvalifikationer

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 14.12.2016.

10      Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 14.12.2016.

11      Sämre service för nya ålänningar

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 2/2016-2017

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum 12.12.2016 hålls klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil