Plenum den 7 januari 2009 kl. 13.00

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum onsdagen den 7 januari 2009 kl. 13.00

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

26 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltla, Ulla-Britt Dahl, Olof Erland, Margaret Lundberg och Folke Sjölund på grund av sjukdom. Ltla Ulla-Britt Dahl och Margaret Lundberg anhåller om ledighet även den 9 januari på grund av sjukdom. Beviljas.

Bordläggning ärende 1

Lagutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Republiken Montenegro samt Bosnien och Hercegovina å andra sidan samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen. (RP 5/2008-2009).

Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 12 januari 2009.

Första behandling ärende 2

Lagutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående bifall till förordningen om ikraftträdande av ändringar av bilaga III till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö. (RP 3/2008-2009).

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum måndagen den 12 januari 2009.

Första behandling ärende 3

Lagutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående förordning om bifall till utkast till förordning om sättande i kraft av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. (RP 2/2008-2009).

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats. Diskussion. Ingen diskussion.

Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom ärende 4

Ltl Barbro Sundbacks finansmotion angående tillägg till Allmän motivering. (FM 69/2008-2009).

Finansmotionen kommer att upptas till behandling i anslutning till nästa ärende på föredragningslistan.

Remiss ärende 5

Landskapsregeringens framställning med förslag till andra tilläggsbudget för år 2008. (FR 12/2008-2009). /Fu/

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman! Landskapsregeringen överlämnar härmed en framställning till andra tilläggsbudget för år 2008. Än så länge följer vi beprövad praxis så att vi levererar någonting som i folkmun kallas för "städarbudgeten" där man knyter ihop säcken. Vi gör överväganden om att i samband med finansförvaltningslagen ändra på den här principen. Den här diskussionen här vi haft här i salen flera gånger så att man skulle frångå det här konceptet och kanske hellre diskutera ett bokslut för landskapet. Själv skulle jag föredra den modellen. När man diskuterar ett bokslut kan man diskutera helheten medan det lätt blir så att när man diskuterar "städarbudget" då diskuterar man bara vissa enskilda moment. Det är också svårt att se på vilket sätt det gagnar parlamentet att man diskuterar någonting som redan är förverkligat. Det blir bara en form av sifferexercis. Därför skulle det vara bättre att diskutera helheten och hela bokslutet. Detta är någonting som vi överväger att införa som ett nytt sätt att arbeta på i samband med finansförvaltningslagen.

Under allmänna motiveringarna har vi skrivit några ord om det rådande ekonomiska läget globalt och här på Åland. Vi har skrivit ganska kortfattat för att det här är den budget som knyter ihop säcken för det år som passerade vid årsskiftet. Vi vill ändå ge en bild av att och uppmärksamma det arbete som går i landskapsregeringen nu att anpassa kommande budgetar till våra intäkter men att också diskutera och föreslå olika åtgärder för att föra Åland på ett så bra sätt som möjligt genom den lågkonjunktur som kommer.

Samtidigt vill landskapsregeringen medverka till att inte för mycket sprida oro om en förestundande kris. Vi har färska siffror från AMS gällande statistiken för arbetslösa och idag kan vi ännu inte se att det har skett någon vändning till det sämre, inte på något dramatiskt sätt. Vi har dagsfärska siffror. Läget är fortfarande bra. Som jag ser det blir en finanskris en allvarlig lågkonjunktur först den dagen då det leder till att väldigt många människor blir utan arbete. Men vi har fortfarande en väldigt god situation på Åland. Vi har väldigt låg arbetslöshet. Det är t.o.m. snarare den vägen, eftersom vi har en ökande arbetslöshet i vår omgivning, att det är personer t.o.m. ålänningar som har arbetat speciellt i Sverige som söker sig till Åland för att få arbete här. Ändå måste man komma ihåg att en något ökad arbetslöshet kommer vi säkert att få men vi är inte där ännu. Därför är det inte läge för krisåtgärder ännu. Krisåtgärder skall man ta till i den situationen när man har kris.

Vi kommer att säkerställa oss och analysera alla de verktyg vi har. Det finns en hel del verktyg för att motverka en lågkonjunktur. Speciellt har vi stora möjligheter att stimulera vår egen byggverksamhet här på Åland och det kommer vi att göra, förutom det som föreslås i ordinarie budget för 2009 så kommer vi att ta fasta på det tänkandet och visa på det i första tilläggsbudget för år 2009. Därutöver diskuterar vi många olika aktiviteter och tänkbara åtgärder för att vi skall klara av den ekonomiska situationen så bra som möjligt.

Sedan till några detaljer i detta förslag. Det finns inte så stora överraskningar i det här förslaget. Utgångspunkten har varit den, att om det krävs tilläggsanslag till någon del så skall man kunna visa på inbesparingar på andra områden inom samma kapitel och det har vi visat på att så har skett i de flesta fall. En sak som jag också vill nämna är, att när lagtinget tog den ordinariebudgeten för 2008 hade man inte budgeterat för de lönekostnadsökningar som kollektivavtalsrörelsen ledde till. Jag hade kunskap om att det skulle leda till kostnadsökningar på cirka 5 miljoner euro och så blev det också. I första tilläggsbudget för år 2008 budgeterar vi 2 miljoner euro till för ÅHS eftersom vi bedömde att den kostnadsökningen klarar man inte av inom befintliga ramar. Däremot sade jag ur talarstolen att vi skall försöka klara av de övriga löneökningskostnaderna inom befintliga ramar och det har vi till stora delar lyckats klara av men inte helt fullt ut. I några punkter krävs det vissa tilläggsanslag men inte alls i närheten av de tre miljoner som de facto var prislappen på kostnadsökningen för löneökningen som kvarstod då.

För skärgårdstrafiken och kollektivtrafiken äskar vi om tilläggsanslag. Bränslepriserna har vi diskuterat i många sammanhang. Bränslepriserna gick steg väldigt mycket under år 2008 men har sjunkit igen väldigt mycket. Det här kan man beskriva genom det faktum att vi i budgetförslaget för 2009, som vi under hösten lämnade till lagtinget, budgeterade vi för ett bränslepris, åtminstone inledningsvis bedömde vi att det skulle vara 68 cent per liter på årsnivå. Nu ligger kostnaden enligt utsago från trafikavdelningen på under 50 cent per liter. Det betyder sammantaget om den här prisbilden håller att förverkligandet av verksamhet där oljepriset spelar roll, kommer att kunna förverkligas till en lägre kostnad om cirka 1,5 miljoner euro än vi hade förväntat oss då när vi lade budgetförslaget.

Vi har en kostnadsökning för vård utanför Åland. Det har varit och är ett klart ställningstagande att vi skall ge en bra vård åt våra vårdbehövande och vi skall ge en vård på svenska. Kostnadsexpansionen kommer vi att vara tvungna att diskutera i många sammanhang och även här i salen framöver.

Sedan har vi, som jag ser det, ett litet bekymmer gällande intäktssidan till ÅHS. Det antogs en lagstiftning om att för klinikfärdiga patienter skulle kostnadsersättningen ändras för deras del så att kommunerna skulle stå för en större del av de patienterna som inte mera var i behov av sjukvård. Det har inte skett. Man har inte fakturerat kommunerna fullt ut i enlighet med den lagstiftning och den tanke som man hade med den lagstiftningen. Det här betyder att intäkter på flera hundratusen euro inte har kommit till landskapskassan utan det är ofakturerat. Knappast kommer man att kunna fakturera detta retroaktivt heller eftersom grunden för en fakturering är det att en läkare har konstaterat om en patient är klinkfärdig eller inte. Jag vill ändå säga att det viktigaste här är att vi ger en god vård. Sedan får vi diskutera vem som skall betala för den. Detta är inte på något sätt ett ställningstagande, jag säger bara att vi skall ge en bra vård. Det skall vi absolut.

Vi hade ett mindre anslag, som kopplar ihop med 200-års minne av händelserna år 1808-1809. Det finns ett äskande om tilläggsanslag om 9 000 euro till de 17 000 euro som var budgeterade. Detta är procentuellt en väldigt stor ökning. Men vi vill säga att det mycket uppskattade prinsessbesöket från Sverige bidrog till den här kostnadsökningen. Besöket var hur bra som helst och det uppmärksammades på många håll men det är ändå förklaringen. Det besöket har kostnadsförts på detta moment. Därför ter sig ökningsbehovet inte så stort som man kanske först kan tycka.

Herr talman! Jag tror att detta får räcka som presentation.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jag har ett anförande på gång men jag har lite frågor till lantrådet och trafikministern men i det här sammanhanget vill jag uppta en frågeställning med finansministern som gäller diskussionen om budgetförfarande framöver som här är på sidan 1 i förslaget till tilläggsbudgeten diskuteras. Finansministern tog upp detta också i sin presentation att man skulle ändra på det. Det betyder att man inte skulle komma med den här typen av städarbudget i fortsättningen. Det låter i och för sig bra det resonemang som finansministern förde men det innebär att lagtingets kontroll av budgetdisciplinen, förvaltningens budgetdisciplin kommer att försämras inkluderande hela landskapsregeringen. Det är ändå lagtingets budget. Det är viktigt att lagtinget tillsammans med revisorerna följer upp i efterhand men även i real tid hur landskapsregeringen har med sin budget och det faller bort enligt det här resonemanget.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Jag är inte så säker på det där ändå. Jag tror att man i samband med att man diskuterar ett bokslut, vilket ändå blir något senare i tiden, har lagtinget helhetsbilden då och kan göra bedömningar på ett bättre sätt hur anslagen skall fördelas och får också en bild av hur landskapsregeringen har kunnat förverkliga den budget som lagtinget har fattat beslut om. I samband med en städarbudget får man bara en bild av de få moment där man har gjort överskridningar och kanske också underskridningar men man får inte helhetsbilden. Det här är saker som bör diskuteras och det är en av orsakerna till att vi, herr talman har valt att lyfta upp den här frågan och nämna den. Det är en intressant diskussion där hela budgetprocessen och ekonomisk uppföljning för hela landskapsregeringen och också för lagtinget. Allra senast i samband med finansförvaltningslagen får vi diskutera den här saken ytterligare.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Det är bra att det här aviseras nu i samband med arbetet med att bereda en ny finansförvaltningslag. Då är det skäl för alla att fundera hur man vill ha det. En gyllene medelväg skulle vara det bästa i det här sammanhanget. I den här tilläggsbudgeten har vi nämligen flera större överskridningar där det är nya politiska ställningstaganden som delvis skall till medan huvuddelen av anslagen är städaranslag och det kunde definitivt lämnas till bokslutet. Men jag tror inte att allting som finns i den här eller tidigare andra eller tredje tilläggsbudget är sådant som man enbart kan lämna till bokslutet. Det kommer ju att debatteras först ett halvt år senare när året har gått till ända.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! De facto har året nu också gått till ända så det går inte att påverka verksamheten. Det blir något senare då. Om vi målar upp en sådan bild att vi skulle diskutera det i samband med bokslut i stället för i en städarbudget så får det inte bli ett skäl till att en landskapsregering, vilken som helst, inför nya politiska målsättningar och saker i verksamheten för att sedan låta det komma upp i ett bokslut. Så får det absolut inte vara. Sådana saker skall på ett eller annat sätt diskuteras i lagtinget. Därvidlag tror jag att vi är väldigt överens.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Jag hade önskat att finansministern hade varit mera framåtsiktande när det gäller det ekonomiska läget och haft mera konkreta förslag på hur vi skall upprätthålla den ekonomiska tillväxten i det åländska samhället men han väljer fortsättningsvis att inte säga någonting, närmast följa utvecklingen. Det känns för mig lite främmande när vi nu har kommit så här långt och ser att allting tyder på att det åländska samhället också drabbas och har drabbats eller menar minister Perämaa fortfarande inte alls har påverkats av den ekonomiska nedgången i vår omvärld.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Givetvis har vi påverkats. Om inte annat ser man det tydligt med vårt ekonomiska system och inkomstbilden till landskapet. Där syns det tydligt. Dess bättre har inte påverkan på människors möjligheter att förvärvsarbeta påverkats särdeles mycket ännu. För mig så blir en finanskris och en lågkonjunktur allvarlig först den dagen vi börjar få mycket arbetslösa. Det är tecknet. Krisåtgärder tar man till vid en kris. Jag vill säga det att vi jobbar väldigt mycket med den här frågan och håller på och konkretiserar saker. Vid lämpliga tillfällen kommer vi att föra fram de åtgärder vi tänker ta till men det är inte läge att göra det i samband med en tilläggsbudget för det året som har varit.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Nej, kanske inte i själva tilläggsbudgeten men det finns i alla fall en skrivning som tyder på att regeringen har varit angelägen att för lagtinget visa på att man jobbar med det, som det heter nu för tiden. Jag tycker att det oroande att ministern tycker att vi får en kris i vår ekonomi först när det börjar bli många människor arbetslösa. Jag uppfattar inte situationen som sådan. Om företagen inte nyanställer, om det inte är samma aktivitet som tidigare utan den går ner och klumpsumman minskar så nog är det dags att komma med mera konkreta åtgärder hur man skall motverka den här utvecklingen. Annars blir vår ekonomi bara något slag av komplettering till allting som går nedåt och då är det kanske för sent.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Vi jobbar med dessa frågor utgående ifrån egentligen tre huvudrubriker. De är: hur skall vi kunna medverkan till att företag skall kunna anställa flera? Det är prioritet nummer ett. Prioritet nummer två är: hur vi skall kunna bibehålla de arbetsplatser vi har ute i samhället? Där kommer det offentliga in i viss mån. Jag hoppas att det offentliga inte skall behöva minska på personalen så att det påverkar lågkonjunkturen i negativ riktning. För det tredje: vad kan vi göra för att vidareutbilda sådana personer som med säkerhet kommer att bli arbetslösa? Vi har väldigt synliga målsättningar. Vi har ett väldigt klart arbete utifrån arbetslinjen. Vi gör allt vad vi kan och kommer att göra allt vad vi kan för att hålla människor i arbete. Vi kommer att presentera dessa förslag i lämplig tid och i den mån de kostar pengar kommer lagtinget att få ta ställning till dem i vår.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman! Min fråga gäller principer för finanshanteringen. Det handlar om momentet 43.25.62 där tilläggsbudgeten aviserar en utökad utgift för hushållens uppvärmningssystem. Jag har fått mig berättat att landskapsregeringen har beslutat att stödet som utgavs under år 2008 upphörde på sista november, men problemet som jag ser det är att landskapsregeringen tydligen har fattat detta beslut retroaktivt. Alltså efter den 30 november har man beslutat att sökandena inte kan komma ifråga för det system som lagtinget har beslutat tillämpa för år 2008. Det här handlar om både förvaltningsrätt och budgeteringsprinciper.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Tyvärr kan jag inte ge något svar på den frågan huruvida det ligger till på det sättet med beslutet så det måste jag få återkomma till eller någon av oss. Avsikten med äskandet av det här anslaget var ändå det att vi skulle kunna hantera de ansökningar som har kommit in under år 2008 och få ett, om vi kallar det, snyggt avslut på den perioden av stöd som vi alla hade enats om, för att avsluta det vid årsskiftet. Jag tror att ledamoten Eriksson som har hand om dessa frågor i detalj, kan ge svar på den här frågan.

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman! Tack för svaret och jag hoppas att finansutskottet diskuterar den här frågan sett ur principiell synvinkel. Det vill säga kan förvaltningsapparaten retroaktivt besluta att individer som söker inte kommer ifråga, i och med att de inte har inkommit med sin ansökan före en viss datum som inte var känd för sökanden på förhand? Detta handlar om förvaltningsprinciper och med tanke på att vi har en färsk förvaltningslag så är det intressant att få dessa frågeställningar belysta. Kan faktiskt landskapsregeringen agera på det sättet att man ger en del hushåll sämre förutsättningar än andra under ett löpande budget år om inte lagtinget uttryckligen har beslutat så? Det är mera en vägkost för utskottet att fundera på. Var upphör landskapsregeringen möjlighet att tolka budgeten? Tack!

Ltl Jan Salmén, replik:

Herr talman! Finansminister Perämaa pratar om hälso- och sjukvården och talade om de klinikfärdiga patienterna som man inte har debiterat kommunerna för. Han nämnde att det var några hundratusen som det handlade om. Min uppfattning är att ÅHS inte skulle ha behövt något tilläggsanslag för det rör sig om nästan en miljon euro för fjolåret som är utebliven inkomst för landskapet. Jag tycker att det är lite tokigt att dessa pengar har överförts till vissa kommuner och inte enligt någon ordentlig principfördelning av dessa pengar. Jag hoppas att landskapet nu, som det står, skall se över och följa upp att den här lagen följs. Det är glädjande att det skrivs in här.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Vi skall inte tvista om hur stor den här summan är här. Jag sade något hundratal tusen. Jag har fått de siffrorna från min avdelning att det kan röra sig om mellan 300 000-400 000 euro totalt. Det här är mycket pengar oberoende och det är därför vi har skrivit den här meningen nu under momentet, att vi avser att följa upp vilka åtgärder ÅHS vidtar för att följa lagen. ÅHS har ansett och uttryckt det på det sättet att det finns tveksamheter i lagen, att den går att tolka på olika sätt, men för mig är nog andemeningen helt klar. Det skall inte leda till att man inte gör någonting överhuvudtaget. Det finns skäl att ta tag i den här frågan, absolut.

Ltl Jan Salmén, replik:

Herr talman! Ja, som finansministern sade går det inte att rätta till för år 2008. Man kan inte ta betalat retroaktivt men det borde så fort som möjligt rättas till för det här året, att man får in de här summorna. Jag tycker att det vore bra att finansutskottet tittar på hur detta förfarande har gått till att inte debitera kommunerna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Jag har en liten fundering angående moment 45.54.01 vattenförsörjning och vattenvård. Det har talats mycket från landskapsregeringens sida om musselodling när vi har diskuterat vattenvård. Min fundering gäller, att vi har kunnat läsa i tidningen att fiskodlingen på Kumlinge, Snäckö kommer att läggas ned och där har det också bedrivits musselodling. Vad har det för betydelse för det projektet som nämns under det ovannämnda momentet?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Man skall inte diskutera enskilda personer och företag här, men eftersom jag precis som hela landskapsregeringen är väldigt intresserad av den här frågan eftersom det kan ha en avgörande betydelse för nettoutsläppen av fosfor och kväve på Åland, så tog jag mig friheten att helt privat diskutera med personen ifråga. Det finns ingenting som utesluter att inte den kunskap som finns så här långt med att experimentera med musselodling inte kan finnas till förfogande framöver också, fastän inte fiskodlingen finns där.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Jag måste få ställa en fråga då eftersom jag inte vet vad det är för olika projekt angående musselodling som speciellt landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren har talat om. Är det enbart Torbjörn Engmans musselodling man har talat om eller finns det flera runt om på Åland som vi har byggt det här resonemanget och argumenten runt?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Det finns åtminstone ett experiment till. Men nu är det synnerligen ointressant vem som bedriver musselodling och var det bedrivs. Det är det kanske inte i alla fall, man måste ju ha dem på rätta ställen förstås. Huvudsaken är att vi skapar oss en kunskap. Huvudsaken är att vi reder ut om det här är praktiskt genomförbart på ett ekonomisk försvarbart sätt och att musslorna kan komma till gagn så att de kan stå för en del av kostnaden för själva skördandet och odlandet av musslor. Jag tror väldigt mycket på det här och de förstudier som har gjorts har sagt att vi kunde komma att odla så mycket musslor här att det skulle kunna stå för tre gånger den utsläppsmängd av kväve och fosfor vi har totalt sätt. Netto skulle vi ta upp mera fosfor och kväve här på Åland än vad som släpps ut. Det har en oerhört stor potential. Den kunskap som finns i projekten så här långt skall vi utnyttja så mycket som möjligt.

Ltl Gun Carlson:

Herr talman! När vi ser på förslaget till andra tilläggsbudget för år 2008, d.v.s. det år vi har lämnat bakom oss nu så är det som vi har hört flera gånger redan, en städarbudget och det är vi vana vid. Det man i början på detta inleder med är försvagningen av konjunkturerna och det skärpa ekonomiska läget. Det jag skulle ha önskat att man skulle ha haft med i det här stycket är nog en skrivning om att det här skall komma till lagtinget till vårsessionen. Man skriver inte när och hur den här omstruktureringen för 2009 års budget skall ske men jag uppmanar nu landskapsregeringen, även om de inte lyssnar att se till att det här kommer till vårsessionen i mars. Det står nämligen inte någonting om det att omstruktureringen av 2009 års budget skall synas i en kommande tilläggsbudget som skall föreläggas lagtinget till vårsessionen och det betyder mars. Det kunde ha varit nedskrivet här. Jag tror att det är väldigt viktigt. Detta diskuterades också i finansutskottet när finansutskottets enhälliga förslag presenterades och fick stort stöd i lagtinget.

Det som är positivt är att finansförvaltningslagen kommer. Det som redan utspann sig i ett replikskifte här om att det blir risk att lagtinget inte mera hänger med när det blir överskridningar i budget om man fortsätter på den här inslagna linjen som landskapsregeringen avser, d.v.s. att det endast är bokslutet som skall diskuteras. Centern har ingenting emot att man diskuterar det på detta sätt men jag tror att det är väldigt viktigt att man tänker igenom detta noga så att lagtinget finner att det blir tillräckligt väl beskrivet. Man kan fundera på samma sätt som vi hörde att ltl Roger Jansson gjorde, att det blir en brist.

Jag går tillbaka lite till 2009 så är det viktigt, och det vill centern trycka på att, landskapsregeringen bör uppmanas att följa upp omstruktureringen och också ger ut ordentliga, tydliga verkställighets föreskrifter till alla berörda enheter så att man inte verkställer för tidigt innan man har omstruktureringen klar. Det hoppas och tror vi från centern att man gör, men jag ville ändå nämna det.

När det gäller de olika enskilda momenten så har centern inte någonting att invända mot det som står här, men jag vill också, liksom vi hörde i en replik här, erinra om att ÅHS:s tillämpningen av 13 § i ÅHS lagen borde ses över. Det är viktigt att man kommer ihåg, att klinikfärdighetsstämpeln som man skall kunna lägga på patienter för att utreda betalningsansvaret, att det inte handlar om att sänka eller förändra vårdkvaliteten för någon patient. Till saken hör ändå, och jag förstår att man har dragit på det för det är väldigt svårt att fastställa klinikfärdighetsstatusen eftersom många äldre med många olika multipla sjukdomar förändrar väldigt snabbt sina tillstånd. Man kan vara frisk på morgonen och vara sjuk på kvällen igen. Jag har en viss förståelse för ÅHS men för det vill jag uppmana finansutskottet att studera den här tillämpningen.

Ltl Camilla Gunell:

Herr talman! Regeringen har överlämnat sin städbudget för 2008 och vi förstår nu, den allra sista som lagtinget skall ta emot i den här formen. Det verkar helt "okey" för min del. Däremot finns det lite funderingar redan i allmänna motiveringens andra kapitel där jag stöter på vissa oklarheter. Men eftersom minister Perämaa är på plats här idag så kanske han kan förklara. Det står så här, "att landskapsregeringen har med anledning av förändringarna i läget inlett övervägandena kring hur budgeten för 2009 bör omstruktureras och budgetförslaget för år 2010 utformas så att man dels kan åstadkomma besparingar dels åstadkomma väl avvägda stimulansåtgärder för att motverka nedgången i samhällsekonomin."

Det står beträffande förändringarna i det ekonomiska läget, att man har inlett överväganden. Man kan inte anklaga minister Perämaa för att ha för bråttom i den här frågan. Det verkar som om arbetet går mycket, mycket långsamt framåt. Jag skulle vilja i likhet med ledamoten Carlson att med den här snigeltakten så blir det nog svårt att få till stånd det som ett enigt finansutskott och ett enigt lagting efterlyste till första tilläggsbudgeten i mars. Jag tycker också, med respekt för lagtinget, att man inte bör hänvisa till det allmänna ekonomiska läget som gör att man är tvungen att titta över budgeten för 2009 igen utan det är faktiskt också betänkandet som finansutskottet lade fram i december och som enhälligt godtogs.

Minister Perämaa ger en väldigt kortfattad lägesanalys över situationen i samhället just nu. Jag tycker att det hade varit bra om vi hade kunnat få en lite mera djuplodande syn på hur vårt samhälle mår ekonomiskt för tillfället. Man bara refererar till att ingen större skillnad ses nu i arbetslöshetssiffrorna och jag tycker att det blir lite ytligt. Hotbilden måste ändå sägas vara densamma idag i januari såsom den var när lagtinget diskuterade frågan i december. Annars tycker jag att det vore bra om landskapsregeringen och Perämaa kunde ge lagtinget en ny analys över hur man uppfattar situationen idag. Man borde också fundera över en strategi. Finns det en analys borde man ha en strategi och då skulle vi gärna vilja veta förstås här i lagtinget, hur den strategin ser ut. I samma mening talar man om dessa välavvägda stimulansåtgärder. Men man kan av den här meningen tro att dessa stimulansåtgärder skall komma först i budgeten för 2010. Är det så vi skall läsa det som står här? Om det är så, så borde det inte vara i överensstämmelse med det som finansutskottet sa, nämligen att budgeten för 2009 skall omarbetas och kostnaderna anpassas till intäkterna. Där var det 10 miljoner som hade minskat från det läget som rådde när man lade budgeten för år 2009. Hur blir det då med stimulansåtgärderna? Avser man komma med någonting i mars såsom finansutskottet sade eller är det här någonting som man har skjutit fram till 2010? Kanske minister Perämaa kan klargöra det här läget.

Man blir inte heller mindre oroad när man på basen av den här städbudgeten kan konstatera att landskapets utgifter nu är uppe i 340 miljoner. Man blir också lite tveksam till om det faktiskt finns 10 miljoner i överskott. Det som han redan har fört över till 2009 budget. Det kanske också minister Perämaa kan svara på annars får finansutskottet ta en närmare titt på den frågan? Det vore viktigt för lagtinget att i den här situationen få veta om regeringen nu jobbar i den riktning som lagtinget så entydigt angav i samband med debatten i december eller om det är någon ny färdriktning på gång?

Minister Perämaa väljer att tala om krisåtgärder i stället för det man skriver här, stimulansåtgärder. Jag tror att krisåtgärd är någonting man sätter in i en situation när det redan är för sent. Stimulansåtgärd är någonting man har för att förebygga att vi inte skall hamna i kris. Jag tror inte att lagtinget har efterlyst krisåtgärder utan snarare stimulansåtgärder. Det vore bra om lagtinget kunde få delta eller ha en dialog med landskapsregeringen kring stimulansåtgärder. I andra parlament har regeringarna redan debatterat dessa. Jag tycker också att det vore värdefullt om man kunde få lite mera information om vad det är man har på agendan. Nu nämnde minister Perämaa mycket kortfattat några saker, men jag tror att det vore viktigt och värdefullt att ha en dialog med lagtinget så att vi är samma stora enighet som rådde i december och också framöver kan möta krisen och dess utmaningar.

För att bredda basen om stimulansåtgärder har socialdemokraterna lagt ett tilläggsförslag till den allmänna motiveringen. Frågan vi borde besvara är alltså, hur kan vi göra nödvändiga insatser för framtiden samtidigt som vi också stimulerar samhället just nu, alltså bygga för långsiktiga behov? Göra det nu för att klara den nedgång under åren som kommer.

Vi har några konkreta förslag. Beträffande äldreomsorgen är det hög tid att agera. Alla blir äldre i alla kommuner. Vi behöver en betydligt bättre infrastruktur för äldreomsorgen i ett helhetsperspektiv för hela Åland. Det är med viss oro man tänker på hur små kommuner med minskande skatteintäkter skall kunna klara av utmaningen att rusta tillräckligt för att klara ansvaret för de äldre. Vi behöver förbättra möjligheterna för de äldre att bo hemma med serviceåtgärder som hemtjänst, hemsjukvård, servicesedlar o.s.v. Vi behöver särskilda boenden av olika slag. Landskapsregeringen behöver tänka i helheter och inte bara kommunvis. En annan åtgärd som skulle lyfta är cykelvägar. Bygga flera runt hela Åland. En helhetssatsning som verkligen kan säga att Åland är ett cykelparadis och att vi har trygga lösningar för gång och cykel. Även andra turistiska satsningar finns att plocka fram. Besökarcentrumet i Bomarsund kan köras igång. Likaväl som man behöver lösa frågan om Kastelholms kungsgård som ännu en vinter står och ruggar och fryser. Genom IT lösningar kan vi spara pengar på sikt. IT är ett hjälpmedel som faktiskt kan vara till nytta i nästan alla verksamheter. Vi är långt ifrån på vågens framkant när det gäller IT lösningar på Åland. Man kan öka produktiviteten genom goda IT lösningar. Man kan spara offentliga medel genom att samarbeta över gränserna. Så satsa nu på gemensamma, moderna, effektiva, administrativa lösningar för hela offentliga Åland. Låt kommuner och landskap och alla underlydande myndigheter gå samman i system som underlättar. Inrätta det gemensamma drätselkontoret där alla offentliga transaktioner hanteras alltifrån räkningar till löneutbetalningar. Vi i behöver en gemensam IT strategi.

Förnyelsebar energi, vindkraft är superbt för Åland. Jag tror vi kommer att känna stor stolthet över Åland som vindkraftsnation. Det finns innovationer att jobba med inom miljöteknikområdet. Samla och mobilisera kraft och kör igång. Frågan om värmepumpar som har kommit upp igen, behöver man fundera över en gång till. Det verkar vara en metod till konvertering som många människor faller för. Kanske landskapsregeringen kunde överväga att ha den kvar. Det är nämligen också en bra stimulansåtgärd.

Höj företagens konkurrenskraft inom tjänsteproduktion och service. Utbilda mer. Alla kan bli bättre på det de håller på med och de flesta tycker om att få ny kunskap och känna sig säkrare i sina arbetsuppgifter. Skillnaden till det som minister Perämaa menade, nämligen att ge dem som blir arbetslösa en utbildning, så höjs kompetensen generellt. Eftersom företagen bromsar in så kan man under den tiden i stället öka konkurrenskraften genom utbildning. Bristen på kompetens är för övrigt ett stort problem för flera av våra framtidsföretag. Så gå tillsammans med företagen. Gör en gemensam kompetensförsörjningsstrategi. Utbildningssektorn behöver krafttag för att komma ikapp med tiden och vuxenutbildningen måste till.

Vi har också problem med en avtagande köpkraft. Åland är 9 procent dyrare vad gäller matpriser än i riket. Ändå har priserna ökat mycket i riket. Ändå är vi 9 procent dyrare här. Vi behöver fortsätta ansträngningarna för de grupper som har det ekonomiskt tufft. I sämre tider drabbas de ännu mera. Konkreta stöd till barnfamiljer, ensamförsörjare, pensionärer, personer med funktionshinder och alla som lever på gränsen för vad som är möjligt behöver hjälp. Självstyrelsen skall vara bra för alla. Idag är den inte tillräckligt bra för alla.

En sista sak som jag vill ta upp är självstyrelsens utveckling som vi alla så gärna vill diskutera men ganska få vill diskutera den ekonomiska utvecklingen. Jag tycker att vi måste våga diskutera klumpsumman som system och våga ifrågasätta om det är det allra bästa, det enda rätta för Åland nu och i all evighet. Det allra sämsta är när världen förändras är att vänta och se. Socialdemokraterna är inte beredda att kasta ett välbeprövat system över bord om alternativet är social otrygghet och en dröm om ett skatteparadis. Däremot är vi inte heller vettskrämda av tanken att ta frågan om skattebehörigheten och ansvaret för Ålands intäkter till debatt. Vi har alla anledning i det här skedet att inte ha alltför färdiga slutgiltiga åsikter, men vi har också en skyldighet för Ålands ekonomi och välfärd i ett långsiktigt perspektiv och därför måste vi kunna diskutera frågan. Den ekonomiska självstyrelsen är som vi ser det, nästa viktiga bit att diskutera när det gäller utvecklingen av Ålands självstyrelse. (Talmannen: Det har gått tretton minuter.) Jag slutar just. Från tanke till handling i den här frågan är vägen mycket lång. Det är också en fråga som kräver en lång mognadsprocess. Det är en fråga där många är skeptiska, särskilt med tanke på hur Åland skall klara kompetensmässigt en så stor och viktig uppgift. Men vi får återkomma med det minister Perämaa vi väntar på ditt meddelande i skattefrågan.

Slutgiltigt vill jag säga att kristid är också utveckling. Det är i svårare tider vi kan tänka om och vi kan ta den här tiden tillvara på ett konstruktivt sätt. Lagtinget var eniga i december om finansutskottets betänkande och jag hoppas att vi också kan vara eniga om att den här tiden av lågkonjunktur kan vara en positiv förändring för Åland också om vi är offensiva och modiga. Tack!

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Ledamoten kan vara säker och trygg i det att vi arbetar stenhårt med starkt fokus på att vi skall klara av att hantera lågkonjunkturen på ett bra sätt här på Åland. Vi skall försöka skapa den situationen att den går så obemärkt som det kan vara möjligt förbi oss. Vi vill absolut inte medverka till att förstärka kriskänslan. Det här är mycket psykologi också. Den som målar upp en kris, vilket jag uppfattar att delvis ledamoten Gunell har gjort i samband med dessa debatter, medverkar också till att man skapar själva krisen. Det är bara sju, åtta arbetsdagar sedan lagtinget tog ordinarie budgeten och sedan dess har vi börjat arbetet mot tilläggsbudgeten denna vår. Vi kommer att presentera många konkreta åtgärder vilka vi har under bredning som bäst men vi måste också ha en prislapp. Jag skulle vilja att ledamoten Gunell ger en prislapp på socialdemokraternas förslag om cykelvägar runt hela Åland.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Ja, herr minister Perämaa det kanske behöver klargöras i den här meningen. Det var den som ställde frågor för mig här i inledningarna i allmänna motiveringarna. När man kan tro att de stimulansåtgärder man planerar är satta att komma först i budgeten för år 2010. Men nu får jag det alltså klart att regeringen är inne på samma linje som också finansutskottet och lagtinget var i december, att detta skall komma i mars och det tycker jag är en riktig väg att gå. Sedan låter lite som att det är jag som har skapat finanskrisen och några andra som har talat om den. Jag tog upp den här frågan redan i december. Jag tror inte det blir värre av att vi talar om det. Jag tycker att landskapsregeringen strategi att inte tala om det skapar större oro för att ingen vet vad som pågår och vad man planerar och vad man riktigt vill. Det är viktigt för oss att veta.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Det är självklart viktigt att vi kommunicerar med det åländska samhället för att skapa lugn och ro i den här situationen. Men jag är helt säker på det att om man gång på gång går ut och väcker diskussion och lite accentuerar den och lyfter upp den så kan det för sin del leda till att folk är lite försiktigare med sina medel och det leder till att pengarna inte cirkulerar i samhället. Det här är psykologi vilket som. Vi kommer att presentera konkreta förslag. Vissa saker går med de verktyg vi har. Det kommer att ske under våren fram till tilläggsbudgeten och sedan också mot nästa ordinarie budget. Vi kommer att väga in kostnaderna för alla de sakerna, till det som också finansutskottet sade, att vi har en begränsad intäktsbild också. Men stimulans är oerhört viktigt men vi skall inte själva skapa kriser.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att ledamot Perämaa vill kommunicera med det åländska samhället men jag tycker också att det är viktigt att kommunicera med lagtinget. Man har haft som devis att vi lyssnar och man har åkt omkring och lyssnat på alla möjliga men det allra viktigaste är ändå att lyssna på den debatt som förs här. Jag håller inte med om att det är vi i lagtinget som skapar krisen. Vi kan förhålla oss till den på olika sätt. Minister Perämaas sätt att förhålla sig till den har varit att prata om den så lite som möjligt. Mitt sätt att förhålla mig till den är att prata om den så att vi kan komma till goda lösningar tillsammans.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman! Jo, ledamot Gunell det är alltid bra att prata om sådana här svåra saker. Det är inte fel på det. Jag kan i stort hålla med om allt som ledamot Gunell sade och jag känner också igen det mesta från våra diskussioner i finansutskottet i samband med budgetbehandlingen före jul. Men den här debatten kommer vi att få ta i mars när landskapsregeringen kommer fram med sin tilläggsbudget. Däremot sade ledamot Gunell inte så mycket om tilläggsbudgeten som vi diskuterar idag och det kanske skall uppfattas p det sättet att hon tycker att den är "okey".

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Det är precis som när vi jobbade i finansutskottet med budgeten. Ekonomiska läget är så angeläget just nu att den stora bilden i stort överskuggar de olika små momenten. Nu är det inte så små alla gånger i den här budgeten heller men jag kanske får anledning att återkomma till underliggande frågor i detta ärende.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Fungerar tidtagningen nu på det nya året? (Talmannen: vi skall göra vårt bästa.) Jag vänder mig nu till finansutskottet och landskapsregeringen med en del synpunkter och frågor i anledning av tilläggsbudgeten för år 2008. Landskapsregeringen lämnade den här till lagtinget två månader efter att ordinariebudget för 2009 inlämnats och under den tiden har landskapsregeringen också lärt sig att vi har en nedgång i 0,45 systemet, finansieringssystemet för landskapet. Vi har också en skenande global finanskris, som lyckligtvis börjar stoppa upp nu, men som har varit stor. Landskapsregeringen väljer att inte kommentera varken det ena eller det andra. Det kan vara lite förvånande. Vi står inför att av landskapets finanser, i förtid alltför snabbt, tömma kassan och de inbesparingar som är gjorda tidigare som är avsedda för dåliga tider. Att tömma landskapets inbesparingar i förtid genom att inte i tillräcklig tid ta de strukturella förändringar som man behöver göra för landskapets ekonomi. Landskapet talar om, för år 2009 och 2010 omstrukturering av budgeten och att åstadkomma besparingar. Fortsättningsvis är det strukturella förändringar som skulle vara det viktiga och som diskuterades i finansutskottet i samband med ordinarie budgeten för 2009. Om detta säger man ingenting utan man talar om omstrukturering av budgeten och besparingar. Vi behöver naturligtvis få ett program för den naturliga avgången. Det är inte frågan om att avskedanden och minskning av personalen på det sättet utan att använda sig av den naturliga avgångens möjligheter. Det är ett väldigt svårt arbete som landskapsregeringen har sig förelagt där ifrån ett enhälligt lagting. Vi har också ett behov, som särskilt finansministern själv har framhållit i olika sammanhang att utreda hur man kan konkurrensutsätta en större del av den offentliga sektorn eller landskapets regi. Vi har den fråga svåra frågan om alldeles orimligt ojämlika löner inom landskapsförvaltningen som jag återkommer till lite senare i en fråga till lantrådet.

Däremot kan man säga att det är ganska bra när man talar om det som sker utanför landskapsförvaltningen i samhället. Att landskapsregeringen talar om väl avvägda stimulansåtgärder. Det är ett klokt uttryckssätt eftersom andra krafter gör ganska mycket för att förbättra situationen utanför landskapsförvaltningen och den offentliga förvaltningen. Vi har en kraftig sänkning av ränteläget med över två procentenheter på ganska kort tid beroende på var man har sina lån bundna. Har man dem inte väldigt långt bundna till 12 månaders euribor så får man ganska snabbt del av den räntenedgång som nu är på gång och som stimulerar vårt näringsliv inte minst. Vi har en kraftig sänkning av bränslepriserna som också verkar i en väldigt positiv riktning. Vi ser att vi ännu inte på Åland har drabbats av någon arbetslöshet eller uppsägningar. Trots att nog vårt näringsliv, till skillnad från vad näringsministern yttrade under fjolårets slut att vi inte är så påverkade av den globala krisen men det är klart att vi är det. Våra exportföretag som är många och huvudsakligen sysslar med tjänsteförsändelser, där sjöfarten är den främsta, drabbas naturligtvis. Man har förhoppningsvis goda möjligheter att övervintra de svårigheter som är på kommande och jag tror personligen att de inte är så hemskt långvariga, jämfört med tidigare globala kriser, eftersom det nu finns väldigt många nya aktörer såsom stora delar av Asien, stora delar av Syd Amerika som inte tidigare har varit med och motverkat de nedgångar som har varit. Förhoppningsvis skall vi redan under 2009 se ljus i tunneln. Därför är väl avvägda stimulansåtgärder ett gott uttryckssätt. De bör vara väl avvägda.

Ledamoten Gunell tog upp här, som är naturligt i ett sådan här sammanhang när klumpsumman minskar, självstyrelsens ekonomiska utveckling och jag vill hänvisa till att lagtinget har ett förslag liggande i lagutskottet för behandling om en ramlag för självstyrelsen. Det bryr man sig inte om att behandla. Ingen tycks ens veta om att den finns i lagutskottet till behandling. När man läser tidningarna och hör på radion och inte minst hör de politiska diskussionerna sägs det att den självstyrelsepolitiska utvecklingsdebatten har somnat. Det är klart att den somnar om man inte behandlar de ärende som man har här i lagtingets utskott som berör just dessa viktiga frågor.

Herr talman! Så över till några detaljer i budgeten med särskild adress till finansutskottet. Den första är på sidan 23 Nationella investeringsbidrag-golfbanan där jag gläder mig åt att om man flyttar moment nu helt korrekt från landskapsregeringens sida för satsningen på en golfbana, vidmakthålls skrivningen om en hög kvalitativ golfbana. En högkvalitativ golfbana har betytt mycket genom hela den här resan, en bana av bättre kvalitet än vad vi har i Kastelholm idag. Det behövs en bana av högre klass för att locka ytterligare mera penningstarka kunder hit till den åländska turismen och betydligt öka frekvensen på det sättet. Man kan anlägga en bana av högre klass på många ställen här i landskapet men av praktiska skäl visar de sig sedan inte vara så många. Därför är lokaliseringen viktig. Det viktiga är här att man vidhåller synpunkten på en högklassig golfbana.

På sidan 24 Utgifter för avbytarservice inom lantbruket stiger den summan ytterligare med 8 procent som pålägg till tidigare stegringar. Det är klart att man så småningom måste börja diskutera och jag hoppas att finansutskottet har styrka till det, att varför skall en näring som dessutom är krympande ha den här typen av förmåner och skall de vara så här stora? Man kan säkert inte ta bort det snabbt men däremot bör man diskutera när man har de här stora stödformerna till jordbruket som man har och som man bör fortsätta att ha men kanske inte till alla delar i den storleksordning som är. Man bör kunna diskutera varje punkt och få en förnuftig helhetsstödform för lantbruket. Då är frågan om detta inte börjar bli lite föråldrat och lite väl tilltaget jämfört särskilt med andra näringar som inte har den här möjligheten alls när det gäller ensamföretagare. Det är bekymmersamt. Vi återkommer för övrigt till politiska frågor i andra sammanhang.

De två sista sakerna jag tänkte ta upp är på sidan 26 och 27. På sidan 26 är det understöd till kollektivtrafiken och där kära vänner är det så att vi betalar till ett nedåt gående resande på våra bussar. Nu säger man att man har en tillfällig uppgång och därför måste man ha mera pengar. Det låter konstigt när det har varit en nedåtgående trend hittills medan subventionen har varit väldigt kraftigt uppgående. År 2005 var den 1,1 miljon, tre år senare 1,8 miljoner, alltså en extrem höjning på några få år. Det betalar man för 300 000 passagerare per år. Vad blir det per passagerare? Varje person som stiger på en buss på landsbygden eller på en buss till landsbygden så betalar vi skattebetalare 6 euro för. 6 euro för varje passagerare som stiger på en buss. Det är otroligt. Man pratar om gratis buss i staden, det här är en mycket större subvention per passagerare än vad vi har i staden. Jag noterar herr talman och har inte långt kvar på mitt anförande, alltså.

(Från salen: skratt)

Samtidigt som man har en 6 euros subvention per varje passagerare i det ögonblick den stiger på har man en motverkande politik genom att öka antalet bussresenärer genom det reseavdrag landskapsregeringarna har tillämpat och fortsätter att tillämpa, som befrämjar en person per bil att åka till och från arbetet i staden. Det är klart att man i stället borde ha något slag av samåkningsbidrag när det gäller biltrafiken för att få upp antalet busspassagerare så att subventionen skulle vara mindre än den nu är. Det här är ett problem som trafikministern bör göra någonting åt. Jag ser fram emot hans kommentarer i denna debatt också. Avslutningsvis sjötrafiken som behöver ytterligare mera pengar, 1,16 miljoner. Det närmar sig 10 procents påslag på sjötrafikens verksamhetsutgifter. Man hänvisar till oljepriserna. Det har gått ner igen nu så det blir en positivare utveckling framöver till den delen, men sedan säger man att av tillägget avser 106 000 euro ökade personalkostnader på grund av högre avtalsenliga löner än vad som beaktas i grundbudgeten. 112 tjänster inom sjötrafiken kostar 9,1 miljoner euro. Det är 6 770 euro i mån per person. Inom ÅHS har vi 894 tjänster som kostar 48,6 miljoner per år. Det är per månad 4 530 euro. De anställda i sjötrafiken kostar alltså 49 procent mera eller får ut än vad den som kvalitativa hälso- och sjukvården kostar per person och månad. Det är en skillnad på 2 240 euro per person och månad. Det är en månadslön. Det är obegripligt detta. Och varför inte min landskapsstyrelse och andra landskapsregeringar har kunnat göra någonting åt detta börjar bli obegripligt. Från Frisinnad samverkan ställer vi därför en stor förhoppning till den arbetsvärdering som nu skall börja och här kommer min fråga till lantrådet. Vi har läst på tidningen att man avser att inleda arbetsvärdering inom landskapsförvaltningen under 2009 ganska snart för att få utjämningen och rättvisan mellan yrkesgrupper korrigerad. Särskilt är det en genusaspekt i det här som är väldigt väsentlig. Min frågeställning till lantrådet är, eftersom jag inte har fått besked av trafikministern, han har undvikit att besvara mig i samband med en trevlig radiodebatt vi hade, när kommer den här arbetsvärderingen att inledas också inom skärgårdstrafiken? Sker den samtidigt som på övriga delar av landskapsförvaltningen eller kommer man återigen att behandla skärgårdstrafiken på ett avvikande sätt för att säkerställa att särskilt manliga arbetssektorer skall fortsätta att ha betydligt mera betalt än vad kvinnliga arbetssektorer har? Tack!

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Det är noterbart att ltl Roger Jansson och jag nu tydligen har kommit till samma situation som jag hade i november. Jag har faktiskt färsk statisk som när det gäller arbetslösheten som är en av de viktigaste indikatorerna på hur arbetsmarknaden mår på Åland. Det är faktiskt så att per den sista december hade vi färre antal arbetslösa än i december 2007. Det betyder att arbetslösheten har sjunkit men vi har samma årsgenomsnitt, 2,1 procent. Antalet lediga platser är högre sista december 2008 än de var i december 2007. Det är också intressant att notera. När det gäller en högklassig golfbana så tycker jag det är rättskrivet det som är. Men där pågår också en utveckling och uppbyggnad och restauration av den befintliga golfbanan i Kastelholm till att bli det den en gång var.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Det är fantastiskt hur väl vårt näringsliv fungerar. Att man ännu inte, trots att man både österut och västerut särskilt västerut har drabbats hårt av den globala nedgången nu har behövt märka det inom det åländska näringslivet. Men det betyder inte att vi inte har hotbilder och jag säger som så att man måste analysera varje bransch separat för sig och där det eventuellt behövs sätt in välavvägda stimulansåtgärder. Det är klart att det är ganska bekymmersamt nu genom den situation som uppstår i och med utflaggningsvågen när det gäller Åland. Vi har alldeles uppenbart redan utflaggningar genomförda på Viking Line och Eckerölinjen och en mycket stor planerad utflaggning som det bara är en tidsfråga när vi får offentliggjord. Det är den här typen av näringspolitik som man måste ägna sig åt.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Regeringen håller på att verkligen ta fram indikatorerna som behövs för att man i god tid skall kunna se detta och vi kommer att ha ett nära samarbete med AMS, ÅSUB och näringslivet. Det är under lupp så att säga. Vi har också beredskap att göra åtgärder i den riktningen. Sedan en sak som ltl Roger Jansson var inne på i sitt anförande var avbytarverksamheten och visst är det ett stort problem när det sker så här kraftiga ökningar. Vi har en lagstiftning som vi inte kan bryta emot och det är den vi följer. Problemet är nu att vi har haft flera stödtagare än beräknat än som upptogs i grundbudgeten och väldigt många sjukskrivningar. Detta är stora problem som vi har att brottas med.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jo, det var en ledare i dagens Ålandstidning som tog upp den här frågan om näringsavdelningens föråldrade strukturer och i dem finns 72 tjänster för primärnäringarna av vilka avbytarna är en stor del. Det är ett föråldrat system och därför bör lagstiftningen ses över så det blir någorlunda jämställt mellan enskilda företagare och när det gäller den här typen av bistånd från skattebetalarnas sida. Det är viktigt att mjölkbönderna och deras medhjälpare kan ha sammanhållna semestrar men det finns många sätt att lösa det på med samarbete mellan gårdar o.s.v. Lika viktigt är det att enskilda företagare inom serviceindustrin här på Åland också kan ha sammanhållna semestrar, vilket de idag inte kan.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Det är glädjande att höra ltl Roger Jansson diskutera konjunkturpolitik och den omfattning som resonemanget visar till vår skrivning om att det måste vara väl avvägda stimulansåtgärder. Det uppfattar jag som att Frisinnad samverkan ltl Roger Jansson har samma bild som jag att Åland och det offentliga inte kan lösa exakta alla problem i en lågkonjunktur och en finanskris. Det är oss övermäktigt. Därför måste vi rikta in åtgärderna där de verkligen behövs. Arbetet med att bedöma olika branschers behov håller på och schemaläggs som bäst. Vi skall träffa branschvisa representanter för att se var åtgärderna verkligen behövs. Vi kommer att träffa bankdirektörerna igen o.s.v. för att få de indikatorer som AMS och ÅSUB har presenterat oss. Detta är kärnan i det hela att vi använder de resurser vi har rätt och det är för tidigt att presentera dem här idag, som andra partier har krävt.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! När det gäller det som händer ute i samhället och som är ganska lyckligt att konstatera att det fungerar fortsättningsvis rätt bra. Vi är ganska överens om att man bör skynda långsamt när det gäller att vidta åtgärder till den delen så att det inte blir ett "bidragsutpytsande" som jag har nämnt i andra sammanhang. Men för finansministern är det den stora uppgiften nu att beakta de minskande inkomsterna som landskapet har och behovet av att ytterligare stärka det privat näringslivets andel utav den arbetande befolkningen så att vi kan producera ännu mera på Åland än vi gör idag och se till att samhällets resurser är så slimmade som möjligt att det ges den här möjligheten att skapa en större produktion sammantaget i det åländska samhället. Om det ser vi ingenting annat än en kort skrivning på en rad att man avser att göra. Här står ingenting om strukturförändringar inom offentlig sektor.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Det beror på hur man läser detta. Avsikten var inte att så mycket måla upp samma situation på nytt i den här städarbudgeten som vi gjorde i resurs- och behovsplanen bara någon vecka tidigare. Men jag håller helt med. Det är den stora utmaningen att vi skall förvalta vår ekonomi och generera och ge service på det sättet vi beskrev i resurs- och behovsplanen där vi via naturlig avgång med färre personer skall lyckas producera väldigt mycket. Där är den stora utmaningen. Det är flera ordinarie budgetar som kommer nu där vi skall visa på den här förändringen. Till vissa delar skall vi spara pengar till tilläggsbudget för 2009 men omstruktureringen är den stora utmaningen. Det är det arbetet regeringen har satt igång.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! För Frisinnad samverkans del är vi beredda att stå till landskapsregeringens disposition för att biträda i det här svåra arbetet som landskapsregeringen nu har när man skall se över strukturerna och tiden är kort fram till mars när det här enligt lagtingets enhälliga beslut skall presenteras. Jag hoppas att vi kan ha en dialog under den tiden också och lite veta vad landskapsregeringen avser att lägga fram till mars så att vi också kan vara med och påverka det i positiv riktning. Då kanske det kan få ett bättre mottagande i mars än det får ifall att landskapsregeringen gör för lite, gör fel saker eller inte beaktar helheten tillräckligt.

TALMANNEN: Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman! Jag har förståelse för att lagtinget har behov av att diskutera ekonomin med siktet framåt och inte tillbaka, som den här tilläggsbudgeten handlar om. Det har redan sagts att detta är en städarbudget för år 2008 och då tycker jag också att det är viktigt att understryka det. Det handlar faktiskt om budgetåret 2008. Alla framåtsyftande visioner, åtgärder, de konkreta åtgärdsförslagen kommer vi att återkomma med till lagtinget i lite olika former. Jag har också en stor sympati för diskussionen som har kommit både från socialdemokraterna och Frisinnad samverkan att man under arbetets gång borde ha en dialog med grupperna i lagtinget. Vi har lagt upp ett arbete i landskapsregeringen och kommit en bit på väg. Vi har satt igång våra olika delar för att ta fram olika åtgärdsförslag som handlar om den långsiktiga ekonomiska stimuleringen av den åländska ekonomin. Det betyder att vi jobbar på näringsavdelningen, vi jobbar på finansavdelningen, AMS är med i arbetet, ÅSUB är med i arbetet, utbildningsavdelningen är med i arbetet. Vi kommer också att utvidga det här i en dialog med näringslivet i lite olika former som också har beskrivits av mina kolleger i landskapsregeringen. Arbetet är igång. Det finns en plan för hur vi skall lägga upp detta. I det finns också ett behov av att ha en dialog med grupperna i lagtinget alldeles klar. Det kan vi återkomma till. Det är viktigt att också skilja på, ltl Roger Jansson var inne både den privata ekonomin alltså på samhällsekonomin i stort men också den offentliga ekonomin där han också nämnde de olika strukturella förändringar som behövs till och där talade han om en plan för naturlig avgång när det gäller personalförsörjningen i framtiden. Detta är ett arbete som vi gör genom att vi tar fram en personalförsörjningsplan. Under hösten redan har man satt igång och börjat kartlägga läget idag och tittar på hur man, när det kommer olika pensionsavgångar och andra avgångar, på olika sätt hanterar de frågorna och också ser på behovet av olika verksamheter. Men där delar jag ltl Roger Janssons syn att detta är ett långsiktigt arbete. Man kan inte göra det akut och direkt.

Beträffande diskussionen om kris- och näringsstimulerande åtgärder och det som ledamot Mats Perämaa beskrev var att just nu i detta läge ser arbetsmarknadssituationen ganska bra ut på Åland. Vi har brist på arbetskraft. Däremot kan det finnas en svårighet att det är arbetsbrist inom en sektor medan det kan finnas behov av arbetskraft inom en annan bransch. Där gäller det också att matcha ihop de här två olika behoven. Det är en åtgärd som AMS jobbar med. De har sitt program som de följer och som är igångsatt och fungerar väl.

Det som håller på och sker med hela den världsomspännande ekonomin, som vi också kan ser från tidigare kriser, är att så småningom hinner också krisen upp det åländska samhället. Då skall vi ha en beredskap, inte bara en beredskap utan vi skall ha just precis det här som har sagts i debatten, att vara med från det offentliga och medverka till att förebygga att inte den krisen blir så djup och motverka den. Där kommer de sysselsättningsbefrämjande åtgärderna in och stimulansen till näringslivet för att stärka näringslivet. Det jag ville säga är att vi verkligen är på gång men det kommer inte fram av den här tilläggsbudgeten av den orsaken att detta är en städbudget för år 2008.

Sedan hade ltl Roger Jansson en fråga om arbetsvärdering och vi har alltså haft en grupp som jobbar med att ta fram system för arbetsvärdering. Tanken har varit den att man faktiskt skall använda samma instrument för olika delar. Det är inte en alldeles enkel process så jag kan inte ge några löften här idag. Däremot har avsikten varit den att man faktiskt också skall ha det här genusperspektivet. Där skall man, dels mellan olika branscher men också så att kvinnodominerade och mansdominerade yrkeskategorier också skall kunna jämställas. Den aspekten finns med. Det är inte en alldeles enkel fråga och det tror jag att ltl Roger Jansson tidigare var inne på att någon landskapsstyrelse som leddes av honom som hade problem med någon fråga. Arbetsvärderingsdiskussionen var också uppe under ltl Roger Janssons tid som lantråd. Det har varit en långvarig och ganska svårt fråga att hitta en lösning på men vi försöker verkligen lösa det här. Men ett klart löfte hur vi skall lyckas under det här året, det kan jag inte säga.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Jag tycker att det är välkommet att landskapsregeringen nu deltar i den här debatten om den ekonomiska situationen. Lantrådet har tidigare varit ganska osynligt i dessa frågor och jag tycker att det är viktig att hon nu är här och lyssnar och att hon också diskuterar den här frågan med oss. Men det som blir oklart är hur man uppfattar situationen, det ekonomiska läget på Åland och i omvärlden i dag. Är det förebygga man vill göra? Är det motverka man vill göra? Är det kris man skall arbeta med? Är det stimulans man skall jobba för? Det finns igen som jag uppfattar det, strategi för hur man skall hantera läget. Därför efterlyser jag lite mera information om hur man uppfattar läget idag? Vad är det man vill åstadkomma och i och med att det finns skrivningar i allmänna motiveringarna om stimulansåtgärder så det ger lagtinget ett tillfälle idag att prata om dessa frågor? Därför gör vi det.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Jag har på inget sätt kritiserat lagtinget för att man diskuterar detta. Tvärtom säger jag att jag förstår att man vill diskutera detta. Därav säger jag också att landskapsregeringen kommer att ha, under det fortsatta arbetet, en dialog och kontakt med grupperna i lagtinget. Att alla är med att vi tillsammans nu försöker göra det bästa möjliga av den situation och de situationer som troligtvis kommer att uppstå framöver. Finansansvariga har idag gett en bild över läget och idag ser arbetsmarknaden bra ut men vi vet att krisen troligtvis hinner upp det åländska samhället. Därför jobbar vi med förebyggande åtgärder som innebär att stimulera samhällsekonomin, se till att näringslivet är aktivt och se till att hjulen inte slutar rulla på Åland. Därför är det väldigt viktigt hurudan bild vi ger att man inte förstärker människors agerande. En ekonomisk kris beror också mycket på hur enskilda människor agerar. Hur man slutar handla, hur man slutar bygga, hur man slutar köpa bilar och lägenheter. Där har också vi en roll som politiker att stärka och se till att hjulen fortsättningsvis rullar.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Det svar vi har fått här i lagtinget upprepade gånger är att landskapsregeringen jobbar med olika saker. Vi får väldigt lite information om vad man jobbar med och vad man vill åstadkomma. Vilka strategier är det och i vilken omfattning skall de sättas i kraft? Där har jag efterlyst mer information. Problemet på arbetsmarknaden känner vi till och att det finns matchningsproblematik. Den fanns före krisen och den finns förmodligen efter också. Där kom vi nu idag med ett förslag kring en kompetensförsörjningsplan eller strategi för hela Åland. Där har framtidsbranscherna ett jätteproblem att hitta tillräcklig kompetens.

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman! Vi kommer att diskutera med lagtinget om de olika åtgärderna men igen, det här är alltså en tilläggsbudget som handlar om 2008 en städarbudget. Därav har vi inte gjort djuplodande analyser i den här tilläggsbudgeten som lades 18 december. Alltså vi tog den innan lagtinget hade klubbat årets budget. Där kom lagtinget med sitt beslut. I det fortsatta arbetet har vi byggt en del på vad lagtinget har sagt, självklart, men jag vill också understryka att vi drog igång det här jobbet redan under lagtingets beredning av budgeten eftersom vi hade följt den ekonomiska utvecklingen. Alla känner till att den ekonomiska utvecklingen eskalerade under hösten. Det fanns anledning att redan i slutet på hösten ta itu med dessa frågor. Vi kommer att återkomma med mera diskussionsunderlag för lagtinget.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Det är naturligt att vi här i lagtinget tar varje tillfälle i akt, för de är sannerligen inte många under året och särskilt när det har uppstått en sådan här bekymmersam situation med den globala ekonomin och även landskapets ekonomi, att diskutera framåt riktade ekonomiska åtgärder. Det är ganska naturligt att vi gör på det sättet. Arbetsvärderingen har intresserat mig i 15 år och jag är väldigt glad för att den skall komma igång. Men med tanke på siffrorna jag har presenterat, att det är en anställd i medeltal inom ÅHS med högkvalitativ verksamhet, med hög utbildning i allmänhet med 24 timmars service jämfört med skärgårdstrafikens 16 timmars service per dygn ungefär så kostar skärgårdstrafiken 2 240 euro mera per anställd. Då måste arbetsvärderingen när den startar i ÅHS, vilket den kommer att göra också göras inom den här mansdominerade sektorn att man får ut ett verkligt värde. Därför är det viktigt att jag får besked av lantrådet när det inleds.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Jag kan inte lova att vi under år 2009 kan gå igenom alla branscher eftersom det här är ett jättestort jobb. Precis som ltl Roger Jansson känner till. Däremot vet jag, nu är det finansansvariga som har ansvar för avtalsfrågorna, att man tittar och funderar på hur man skall jobba vidare med de sjöanställda. Den politiska intentionen har självklart varit och är att man skall gå igenom alla branscher med ett arbetsvärderingssystem och att det skall vara jämställdhet mellan olika branscher.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Det är beslut fattat i landskapsregeringen också i samförstånd med ÅHS styrelse att det inom ÅHS skall göras en arbetsvärdering som startar under 2009 och det är jättebra. Min frågeställning är, kommer den här andra stora och tunga branschen inom landskapet, skärgårdstrafiken att göras samtidigt eller kan det möjligen vara så att landskapsregeringen har beslutat att arbetsvärderingen inte skall göras, utan man skjuter den på framtiden av olika skäl som det i så fall vore intressant att få redovisade?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Det har fattats ett aktivt beslut att man skall gå vidare med ÅHS. Men man skall också gå vidare med alla andra branscher med landskapsanställda. Det finns en särskild grupp som jobbar och ser över de här frågorna inom förvaltningen. Men att det skulle ha fattats ett aktivt beslut att man inte skall involvera sjöanställda det känner jag inte till. Däremot så vill jag igen understryka att det är ett väldigt stort arbete, att det kan vara väldigt svårt att gå igenom alla branscherna på ett år. Detta är också ett arbete som man måste ta långsiktigt. Man måste börja någonstans sedan får man ta en bit i taget.

Ltl Jörgen Strand, replik:

Herr talman! Precis som ltl Roger Jansson och vår grupp så omfattar jag det att vara beredd att vänta på åtgärderna när det gäller omstrukturering till första tilläggsbudgeten i mars. Däremot tycker jag att allting är ganska diffust när man talar om att det här skall ske genom naturlig avgång. Min övertygelse efter fyra år i landskapsregeringen, och jag var också med när liberalerna hoppade av när vi skulle göra en omstrukturering, att det inte kan ske genom naturlig avgång om man inte politiskt vågar säga vilka uppgifter vi skall sluta att göra till exempel skogbruk, plogning i egen regi, projektering, kanske försöksverksamhet eller någonting annat. Kommer landskapsregeringen att verkligen visa på de områden som man skall sluta med i samband med första tilläggsbudget eller blir det samma diffusa upplägg som i resurs- och behovsplanen? Det är min fråga och den viktig för mig och Frisinnad samverkan.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Personalförsörjningsplanen kommer inte att kunna vara klar den 1 mars och personalförsörjningsplanen är mer långsiktig och den kommer man att utarbeta under året. En alldeles klar bild över vilka verksamheter i mars har jag svårt att föreställa mig. Däremot är syftet med personalförsörjningsplanen att man skall kunna ta det stegvis och ett sätt som är med hänsyn taget till de människor som finns inom förvaltningen. Därför måste man göra det här arbetet på lång sikt. Ledamoten Strand är inne på landskapets egen ekonomi medan diskussionen också mycket handlar om samhällsekonomin. Det är egentligen två olika delar vi diskuterar. Det är landskapets budget som minskar samtidigt som behoven finns kvar. En annan fråga är de diskussioner vi har haft om stimulansåtgärder till samhällsekonomin.

Ltl Jörgen Strand, replik:

Herr talman! Egentligen vet jag inte vad lantrådet sade. Det var å ena sidan och å andra sidan. Min övertygelse är fortfarande att det inte hjälper med personalförsörjningsplaner eller naturlig avgång om man inte vågar säga inom vilka områden skall vi sluta med den här verksamheten. Sedan tekniskt får man ta det genom naturlig avgång för att fasa ut det. Det är en annan sak. Sedan tror jag, att vågar man inte politiskt säga vilka områden man skall sluta med, så ställer man till en jätte-oro hos alla. Det är min erfarenhet från min tid i landskapsregeringen. Det var därför vi tidigt vågade säga, i den landskapsregeringen jag ingick att det här skall vi fasa ned och det här skall vi fasa ut. Men då hoppade liberalerna av. Så nu skulle det vara intressant att höra på vilket sätt man tänker göra eftersom man då sade att den landskapsregeringen gjorde på fel sätt? Kommer man att våga säga vilka områden som man skall avsluta inom den offentliga verksamheten för att skapa resurser till stimulansåtgärder som kanske behövs i framtiden.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Vi har redan i budgeten sagt att under det här året kommer vi att se över strukturerna. Det betyder att det här året sträcker sig längre än till 1 mars. Man kan inte till 1 mars komma med en färdig personalförsörjningsplan, färdiga förslag på att man skall skära bort vissa bitar. Det blir antagligen en budgetfråga för nästa år.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Diskussionens fokus är svår att följa. Finansministern säger en sak och lantrådet lite en annan sak. Men det de säger gemensamt är att det jobbas på dessa frågor. Vi har hört det här om hur regeringen jobbar med det ena och det andra och de jobbar med första tilläggsbudgeten och vi blev utlovade en hel del där. Det kom ingenting på hösten. Vi skulle få en personal- och resursplan den kom inte. Vi fick småningom en budget som det inte blev riktigt någonting av. Vi fick en personal- och resursplan som det absolut ingenting blev av. Personalförsörjningsplanen har utlovats och den kommer nu tydligen i budgeten för år 2010. Jag tycker att det är dags för lantrådet att börja tala klarspråk. Hur skall strategin se ut för att vi skall få stimulansåtgärderna klarlagda?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Jag tror att finansansvariga sade att det har åtta arbetsdagar sedan lagtinget klubbade budgeten. Tycker ledamoten Sundback att vi på åtta dagar skulle ha levererat allting det som man efterlyste. Samtidigt är det så att vi kommer att leverera en tilläggsbudget den 1 mars där det kommer att finnas riktlinjer. Men att vi skulle ha allting klart till 1 mars det är ganska orimligt. Därför att personalförsörjningsplanen som hela tiden har utlovats att skall utarbetas under året skall ligga till grund för de åtgärder som man skall vidta långsiktigt. Då är vi tillbaka i diskussion om den offentliga ekonomin och landskapets budget inte om samhällsekonomin. J

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Det må vara att det är åtta dagar sedan budgeten slogs fast men problematiken är minsann inte ny. Jag kan ta fram mitt anförande från mars 2008 där vi redan tog fram den begynnande finanskrisen och de konsekvenser man kan börja tänka att skall börja drabba Åland också. Att ännu idag vara rädd för att öppet diskutera frågan och komma med konkreta förslag för hur vi skall förhålla oss till situationen. Det är att föra strutspolitik. Regeringen har det största ansvaret för den ekonomiska politiken. Det är regeringens skyldighet att tala om för lagtinget, för Ålands folk, för företagen, för fackföreningsrörelsen vad tänker man göra? Vi vill inte höra mera om processer och utredningar utan vad vill man vidta för åtgärder? Det är inget trolleri som kan ske. Åtgärder görs på andra håll. Det är välkänt hur sådana här situationer i stort sett kan handläggas.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Igen! Det vi diskuterar idag är alltså den sista tilläggsbudgeten för 2008. Det tycker jag att man skall komma ihåg. Detta är en städarbudget och landskapsregeringen kommer att återkomma till lagtinget med en massa olika konkreta förslag. I budgetdiskussionen och i betänkandet från finansutskottet efterlystes en tilläggsbudget till 1 mars. Nu står ledamoten Sundback och andra här och säger att vi borde ha haft det klart till andra tilläggsbudget för 2008. Det är helt orimligt.

TALMANNEN: Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman! Med tanke på lantrådets anförande blir man lite betänksam inför framtiden. Tittar vi på de allmänna motiveringarna som finns här så säger landskapsregeringen att man konstaterar att försvagningen av konjunkturerna och det skärpta ekonomiska läget för landskapet accentuerats sedan landskapsregeringen överlämnade sitt förslag till budget för år 2009. Verkligheten var nog den att från oppositionens sida var vi ganska tydliga och pekade på vart utvecklingen var på väg redan då. Vi lyckades få till stånd en förändring i finansutskottet och det var bra. Vidare säger landskapsregeringen att man har inlett överväganden kring hur budgeten för år 2009 bör omstruktureras. Precis det som finansutskottet efterlyste. Sedan säger man vidare att det nu föreliggande förslaget till tilläggsbudget har uppgjorts i enlighet med, under många år, tillämpad praxis. Detta har nu finansminister Perämaa förtvivlat försökt förklara ett detta är en sak och framtiden är en annan sak. Jag konstaterar att den värderade finansministern ibland argumenterar hit och ibland argumenterar han dit.

När jag höll mitt anförande under remissdebatten så både finansministern och näringsministern talade om hur väl rustade vi var och hur lite lågkonjunkturen berörde Åland och vi hade ingen fordonsindustri och allt var frid och fröjd. Men samtidigt som vi debatterade finansutskottets betänkande så sade finansminister Perämaa att han är säker på att Åland kommer att drabbas hårt. Det var det budskap han gav då. Jag skrev ned det ordagrant men idag pratade finansminister Perämaa om att han inte ser någon försämring. Vi har en väldigt god situation, sade han ordagrant. Men det är så i lågkonjunkturen att det alltid har varit en eftersläpning när det gäller Åland. Finansminister Perämaa säger att det inte är läge för krisåtgärder och man förstår emellan raderna att man skall invänta en stor arbetslöshet innan man gör någonting. Lantrådet pratade också i den partiledardebatt vi hade i radion hela tiden om AMS åtgärder. Lantrådet pratade också nu om sysselsättningsfrämjande åtgärder, alltså någonting som man skall göra när en stor arbetslöshet har inträffat. Det här vill jag igen hävda att är att ha fel fokus. Man bör ha fokus på att underlätta för företagande genom att minska byråkrati, genom att minska skattegränsen, genom produktutveckling, genom att stimulera export o.s.v.

Jag är glad ändå eftersom Gun Carlson sin vana trogen, styrde upp saker och ting och sade att det kommer någonting i mars. Det som finansutskottet efterlyste. Jag tycker att finansutskottet gjorde ett bra arbete. Man var på rätt spår. Den här tilläggsbudgeten bör man också, även om det är en städarbudget för 2008, så kan vi inte neka att det hör till en planet medan framtiden hör till en annan planet, utan jag förväntar mig att finansutskottet följer upp resonemanget när man behandlar den här tilläggsbudgeten. Det måste komma någonting i mars annars är det hög tid herr talman, för byte av besättning i landskapsregeringen.

Jag hade tre detaljfrågor som jag tänkte ta upp och den första var redan min värderade kollega Harry Jansson inne på i ett replikskifte och det gäller understöd för investeringar i uppvärmningssystem. Jag vill minnas att motivet till att man tar bort understödet är att det har blivit så populärt. Man har vissa åtgärder för att utvecklingen skall gå i en viss riktning men blir det för populärt då slutar man. Det är klart att följdfrågan är naturlig. Blir det för populärt att köpa miljöbil, då försvinner miljöbilspremien om man följer det resonemanget rakt av. Det här är ingen bra miljöpolitik och framförallt skapar det en stor osäkerhet hos medborgarna. Är det här ett stöd som den här landskapsregeringen kommer att ha i två veckor, två månader eller sex månader? Det bästa är att agera snabbt om det skall hända någonting. Det som är det mest märkliga med det här stödet för värmepumpar är bl.a. att det upphörde att gälla den 30 november 2008 men beslutet tog man den 23 december, tre veckor efter. Sittande talman brukar inte kommentera detta men man brukar tala om god förvaltningssed. Jag måste säga att detta inte är god förvaltningssed. Detta skulle jag speciellt vilja att finansutskottet tittade på. Detta skapar en väldig oro hos bland den åländska befolkningen. Kan man överhuvudtaget lita på de stimulansåtgärder som den här landskapsregeringen skapar eller är det bara kortsiktiga dagsländor?

Man sade i den allmänna motiveringen, vilket jag tycker är intressant att ta fasta på när det gäller tilläggsbudgeten att tilläggsanslag under momenten skall i första hand täckas genom minskat anslag under samma kapitel. Det har följts upp ganska bra utan när det gäller ÅHS där det inte finns några minskningar överhuvudtaget. Ökningarna beträffande verksamhetsutgifterna motiveras som vanligt med kostnaderna för främst vård utanför Åland. Där finns det en klar politisk beställning att man skall kunna få vård på sitt eget språk. Det vore intressant att få reda på om detta verkligen är någonting som följs upp eller motiverar man alltid främst med detta. Är det verkligen enbart där som kostnaderna kommer? Om man tar 620 000 i merkostnad då måste man också inom ÅHS stora budget visa på motsvarande inbesparingar någon annanstans.

Den sista saken jag vill ta upp, så att jag klarar av att h a lite korta anföranden, är just detta med nationella investeringsbidrag. Där säger landskapsregeringen att 30 procent för anläggande av en högkvalitativ golfbana skall man kunna ställa upp med. Jag tycker att det är bra. Det är inte fråga om annat. Det som den tidigare landskapsregeringen jobbade på, det vill säga en 100 procentigt samhällsfinansierad golfbana var helt befängt och därför gick det aldrig att genomföra det. Man jag hade ändå önskat att landskapsregeringen skulle ha varit lite mera konkret och pekat på vad man ville åstadkomma. Man får uppfattningen nu att man anslår medel och så sitter man och väntar. Den som följer med i pressen vet att det ena regeringspartiet vill bygga i Ämnäs-Godby och det andra regeringspartiet vill bygga ute i Kastelholm. Detta skapar ganska mycket frågor. De frågorna hade det varit bra om landskapsregeringen skulle ha svarat på. Tack herr talman!

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! I mitt anförande och repliker därefter har jag nu idag, i likhet med den debatt som vi hade då när lagtinget antog ordinarie budgeten, sades det att vi fortfarande inte hade nått ett dramatiskt läge här. Vi har det fortfarande ganska bra. Men jag har också sagt precis som ledamoten Eriksson sade, att vi kommer att drabbas av lågkonjunkturen vi också. Det tror jag att vi kommer att göra. Men att säga att vi är i en kris så länge som vi inte är i en kris, det är inte bra heller. Det skyndar på processen. Jag sade också här i en replikväxling idag att vi jobbar på arbetslinje, hur vi skall kunna utveckla arbetsplatserna inom den privata sektorn och bibehålla de arbetsplatserna. Det är det centrala som jag ser det. När det gäller företagsamhet och avbyråkratisering så jobbar vi parallellt med företagsamhetens år vilket jag tror att kommer att vara en bra sak. Det är väldigt bra om människor är företagsamma på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Det sistnämnda är så sant så. Jag sade i mitt anförande att finansminister Mats Perämaa förklara förtvivlat vad man egentligen jobbar med. Vi har nu hört att man jobbar men problemet är att vi i lagtinget skulle vilja veta lite mera konkret, vad man riktigt gör? Det är klart att man inte skall prata om att det är ett dramatiskt läge och att det är något krisläge. Men jag försöker fastän landskapsregeringen säger, att inse att det inte är sant, när man pratar om att man har en väldigt god situation, såsom man pratade om för en och halv månad sedan och att Åland knappast skulle beröras av den finansiella nedgången. Vi kommer definitivt att beröras och vi kommer i sedvanlig ordning att beröras med en eftersläpning. Jag tycker att man sitter för passiv och väntar på att arbetslöshetssiffrorna skall stiga. Man måste vidta åtgärder före det. Det är inte något dramatiskt läge eller krisläge i dag men vi kan inte vänta tills det blir det och sedan börja göra någonting. Nu finns det resurser att göra någonting.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Ltl Anders Eriksson brukar sällan prata fast sig men nu tycker jag nästan att ledamoten Eriksson har gjort det. Här upprepas det att jag skulle ha sagt att det inte är någon större fara för Åland vi har det bra och att jag inte skulle ha insett problemet. Samtidigt som ltl Anders Eriksson i sitt huvudanförande sade, att jag hade sagt att vi kommer att drabbas av lågkonjunkturen. Den här debatten om vem som sade, och när man sade, är ganska meningslös. Men däremot är det viktigt att vi slipar verktygen som vi har i vår verktygsbox gällande stimulansåtgärderna och det håller vi på och gör och vi kommer att använda oss av verktygen när vi bedömer att läget är det korrekta. Att lägga ut allt här på bordet idag skulle för sin del bara bidra till en krisstämning. Det är för tidigt att vidta krisåtgärder innan de behövs.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Jag håller inte riktigt med när finansminister Mats Perämaa säger att det är ganska meningslöst att diskutera vem som sade vad då eller då. Jag kan förstå att finansminister Mats Perämaa inte är roade av en sådan diskussion men vi bör ändå tänka på att det är finansministern i Ålands landskapsregering som uttalar sig och då anser jag, och jag tror flera med mig att det är ganska viktigt att man ger tydliga och enhälliga signaler. Att man inte ena veckan säger att det inte är något större problem, att allt är frid och fröjd och helt plötsligt talar man om att Åland kommer att drabbas hårt och nu igen ett par veckor senare då har vi en väldigt god situation. Det är det här jag menar apropå att prata fast sig själv. Det blir så otydliga signaler. Medborgarna har svårt att veta vad landskapsregeringen vill göra. Jag förstår att landskapsregeringen har svårt att förklara det. Den här debatten har visat att man inte vet vad man skall göra. Det är inte bra.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Ltl Anders Eriksson med flera har idag ifrågasatt det här momentet 43.25.62 understöd för investeringar i uppvärmningssystem. Avsikten med hela det här momentet som ni känner till från tidigare debatt är att landskapsregeringen nu vill främja införandet av ny miljövänlig teknik i det åländska samhället. Detta moment strävar till att alla medborgare skall behandlas på ett likadant sätt. Från 30 november ändrades regelverket. Tanken med det här momentet är att de som har lämnat in sina ansökningar före 30 november skall behandlas på ett likartat sätt. Själva tekniken är helt i enlighet med energistrategin för landskapet Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Ja, visst var tanken att införa ny teknik. Men jag tycker inte om den motivering man har haft för att sluta med detta, är att det har blivit så populärt. Jag vet att de tjänstemän som jobbar med det här har varit emot det från första början och det är antagligen därför man slutar med det nu. Men ändå tycker kansliminister Roger Eriksson att alla medborgare behandlas på lika sätt, som han sade, om man de facto tar ett beslut den 23 december ifjol retroaktivt. Jag har kontrollerat att man tog beslutet där den här stödformen upphör att gälla den 30 november, alltså tre veckor tidigare, utan att det har annonserats ut eller kungjorts på något sätt. Det är mycket, mycket dålig förvaltning.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Det är riktigt att regelverket ändrades från 30 november. Avsikten var, för att man skulle få det här klart före årsskiftet att ansökningarna skulle inlämnas före den 30 november. Det har varit klart. Därefter blir det ett nytt regelverk som togs den här nämnda dagen. Alla har varit införstådda med att det kommer att ske så här. Tanken har varit att det inte skall gå som i kommunalförvaltningen när t.ex. pengarna är slut är allt slut som momentet strävar till. Här är det tvärtom. De medborgare som har lämnat in sina ansökningar före ansökningstidens utgång skall ha rätt till dessa pengar. Det är själva kungstanken.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Mig veterligen har man inte på ett tydligt sätt gått ut med information utan detta presenterades som någonting som skulle gälla tillsvidare för att införa ny teknik. När det gäller värmepumpar är det någonting som har visat sig vara väldigt populärt och också bra när det gäller att spara energi. Med tanke på att man ofta från regeringens sida utan att man följer upp det så noga alla gånger, pratar om en hållbar utveckling, så är detta någonting som går i den riktningen. Jag hoppas att finansutskottet speciellt kan titta på detta. Det kan inte vara en tillfällighet att det ringer en hel del människor till mig och ltl Harry Jansson och är rent ut sagt förtörnade över hur detta har hanterats. Nog måste också övriga ha fått signaler. Det här inte skötts på ett bra sätt och det hoppas jag att finansutskottet tittar på.

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Herr talman! Jag tycker att vi har haft, åtminstone ett försök till intressant debatt och diskussion här i salen idag. Det är klart att ekonomin överskuggar det mesta för dagen. Det är också en tilläggsbudget vi diskuterar så det kan inte vara någon särskilt stor överraskning för landskapsregeringen att man också ville ha en mer framåt syftande diskussion. Det är helt riktigt att det kanske är åtta arbetsdagar sedan lagtinget klubbade budgeten. Men man sade också då från landskapsregeringens sida, redan när vi presenterade våra finansmotioner från oppositionen, att detta är inte är några nyheter för oss, det här känner vi till och skrivningarna är redan gjorda. Men man visste också då när man skrev sin resurs- och behovsplan att den inte var aktuell mera för dagen. Med det resonemanget har man haft en mycket längre tid än endast åtta arbetsdagar att fundera på för strategierna framledes.

Många har ställt frågor, få svar har blivit givna. Man jobbar på det säger man från landskapsregeringens sida. Om det är så att man på allvar jobbar med dessa frågor och nu säkert en månad har haft kända fakta, är det inga problem att presentera fakta. Men det kan man inte göra. Det är det som vi, som inte är med där runt grytan i landskapsregeringen undrar och känner oss lite oroade över. Är det så att man faktiskt har tagit det här till sig på allvar? Är det så att man faktiskt har strategier? Det skulle ha varit lugnande om man skulle ha fått de beskeden. I stället för att vi skulle ha fått svar uppstår det fler frågor och mer oro i stället. Vi vet att de senaste veckorna har vi fått besked via media att Optinova, Ab Skogen och April Kommunikation permitterar människor. Det är drygt 60 personer det rör sig om. Deras vardag är inte åtminstone för mig mindre värd än någon annans vardag. Det är den här diskussionen jag tycker att vi politiker faktiskt har ett ansvar att ta till oss och ta den på största yttersta allvar. Det skulle ha varit bra om vi skulle ha fått mera svar på de frågor som berättigat har ställts här i salen idag. Som sagt, det kan inte ha varit någon överraskning att man skulle komma till den här debatten idag i och med att vi har fått lov att diskutera budgetfrågor.

Ekonomin överskuggar det mesta i den här debatten. En sak som jag också tycker är viktig och som har en stor del att göra beträffande ekonomin är miljön. Det var egentligen därför jag begärde ordet för att jag ville fortsätta diskussionen som vi redan inledde i ett replikskifte, finansansvariga Perämaa och jag, tidigare idag. Det har sagts många gånger här i salen från landskapsregeringens sida under de senaste månaderna, att man har olika vattenvårdsprojekt på gång. Vi vet att vi har ett vattenvårdsprogram i botten som sedan ledde till ett miljöhandlingsprogram som visar på att vi skall ha reducerade utsläpp med 50 procent 2011. Det fanns två projekt. Nu vet vi att det projektet som startades i Brändö för 2-3 år sedan och som skulle ha fiskodling i slutna kassa är avslutat eftersom det misslyckades och fortsätter inte. Vi har inget projekt eller försök beträffande fiskodling i slutna kassar. Nu kunde vi läsa i tidningen, om jag förstod det rätt, att det projektet vi har haft på Åland beträffande musselodling också nu kommer att läggas ned. Så bägge framåtsyftande vattenvårdsprojekten är "case closed". Vi har inga sådan mera för dagen. Vi har kompetensen men det som också skulle vara viktigt är att vi hade projekten. Att vi vet att vi kommer att kunna leva upp till det miljöhandlingsprogrammet som man antog här i lagtinget. Alla var inte med på det tåget men det fanns en majoritet som antog vattenvårdsprogrammet eller utsläppsrätterna som skulle reduceras med 50 procent. Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att få den här informationen till lagtinget. Hur ser det ut för dagen? Vad har vi för projekt som säger och som möjliggör att vi faktiskt kommer att nå upp till det här? Detta är, anser jag, en väldigt viktig ekonomisk fråga också. Har vi inte en god vattenkvalitet så har vi heller ingen turism och inte blomstrande ekonomi, vare sig vi sedan har kriser eller inte. Detta hoppas jag att finansutskottet kan, eftersom det finns ett specifikt moment för det här i tilläggsbudgeten, också kan penetrera och komma till lagtinget och tala om hur det fungerar idag och var vi står i den här frågan. Detta är en fråga som alla partier, åtminstone när det gäller att skriva fina affischer och plakat inför valen, är väldigt angelägna om. Men det tycks inte vara så väldigt angeläget däremellan sedan. Jag tycker att det nu skall upp till bevis. Var står vi idag i den här miljöfrågan?

Ltl Torbjörn Eliasson:

Herr talman! Jag håller med i stort allt som vtm Gun-Mari Lindholm säger och det är viktigt att vi tar vara på tiden och diskuterar den här allvarliga situationen med ekonomin. Jag tänker mig ändå att det finansutskottet skall behandla nu är trots allt tilläggsbudget nr 2 för år 2008 medan landskapsregeringen sitter och arbetar på tilläggsbudgeten för 2009 som kommer i mars, om två månader. Då kommer vi på nytt att få ta upp den här framåt syftande diskussionen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Jo, talman det kommer vi sannerligen att få göra eftersom vi också har fått olika signaler ifrån landskapsregeringens sida idag. Jag tycker att finansansvariga visar på en helt annan förståelse för lagtingets diskussion och det man sade inför budgetklubbningen här i december medan lantrådet däremot, åtminstone som jag uppfattade det idag har en helt annan inställning och där hon säger att man skall ha hela året på sig för att presentera det här. Det måste gå att göra det tidigare. Men till moment 45.54.01 beträffande vattenvården hoppas jag också att finansutskottet skall ta till sig och presentera hur landet ligger till just idag, vad beträffar det här momentet.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman! Jag tog den här repliken bara för att jag vill känna att det är klart att lagtinget inte förväntar sig att finansutskottet nu vid behandlingen av den här s.k. städarbudgeten för 2008, skall börja arbeta med framåt syftande frågor i 2009 utan det kommer sedan i mars. Det är viktigt att vi håller isär dessa saker.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Det begärde åtminstone inte jag i mitt anförande att finansutskottet skulle göra, men däremot så anser jag att det skulle ha varit på sin plats att man ifrån landskapsregeringens sida hade kunnat utveckla dessa frågor på ett helt annat sätt och gett svar på alla våra frågor, vilket man inte har kunnat prestera idag tyvärr.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Finansutskottets ordförande sade i en replik ungefär det som jag tänkte säga. Lagtinget, som jag uppfattade det, var väldigt tydligt beträffande den punkten när man tog ordinarie budgeten att nu skall landskapsregeringen jobba med frågorna. Man skall fundera på stimulansåtgärder. Man skall inleda arbetet med att omstrukturera den offentliga förvaltningen så att vi på sikt kan sköta uppgifterna med något mindre personal, alltså inleda det långsiktiga arbetet och jobba med dessa frågor. Jag tycker att vi jobbar jättebra med de frågorna. Men sedan helt i motsats till det, ställs några arbetsdagar senare, krav på att det arbetet redan borde vara gjort. Nog skall väl lagtinget också kunna stå fast vid det man har beställt om och inte sådana här signaler. Det känns som om det viktigaste är att man nu får prata om dessa saker på något vis och så något slag av rökridå eller vad man skall kalla det. Vi har precis satt igång det och inser allvaret. Vi jobbar stenhårt med frågan och vi har stora utmaningar och det arbetet pågår och skall göras.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Det är inga rökridåer vi försöker plantera ut utan det är snarare det att man försöker skingra röken. Jag tror att detta är, som jag sade, att vi vet redan för dagen att det är drygt 60 personer som kommer att bli permitterade. De har fått beskedet redan. Deras situation är inte mindre värd än vad vår situation är som står här och pratar om den. Det är det jag menar att skulle vara väldigt viktigt, finns det om man har jobbat på det och jobbar på det, att vi skulle få lite mera del av det. Man kanske gör detta men man kunde ha talat om åt vilket håll man gör det så hade inte den här växlingen blivit på detta sätt. Nu upplever vi att landskapsregeringen inte är på banan vad beträffar dessa frågor eftersom man inte kan ge svar på dem. Det kan inte vara särskilt svårt för landskapsregeringen att tolka in.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Därvidlag tycks vi vara väldigt eniga om att det är behovet av att se till att så många ålänningar som möjligt har ett arbete och kan försörja sig själv. Det är kärnan i det hela och det budskapet har vi fört fram. Det är utifrån det vi utför vårt arbete och bereder våra åtgärder. Sedan lite grann om musselodlingen. Den har inte på något sätt lagts på is. Förstudien är avslutad och den visade på positiva resultat. Musslorna växer jättebra i Östersjön. Nu äskar vi om anslag för att kunna använda EU pengar för att gå vidare för att se om man kan ha en storskalig odling. Det gäller att se om det finns kommersiella möjligheter att använda den skördade, odlade musslan som produkt t.ex. som gödsel i jordbruket. Detta är steget vidare. Det är absolut inte så att vi lägger ned detta. Det här oerhört intressant.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Nu finns det ingen möjlighet för ett svar på min fortsatta fråga men näringsansvariga Jan-Erik Mattsson kan kanske ta den i stället. Finns det någon för dagen som är intresserad av att driva det här projektet vidare. Vi vet att det fungerar men finns det någon för dagen som är intresserad? Det måste finnas någon människa som är intresserad av att driva det här projektet vidare. Vi vet att det fungerar men det måste finnas någon som tar sig an det här projektet. Det måste förstås skötas och drivas av någon. Det skulle vara väldigt intressant att få ta del av den informationen.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Först när det gäller frågeställningarna kring musselodling och odling i slutna kassar, så beträffande odling i slutna kassar så pågick försöksverksamhet som hade projektägare som avslutade sitt projekt med en redogörelse och en slutdokumentation. Huruvida det kommer att fortsätta känner jag inte till. Det som är väsentligt är att det finns medel och beredskap i vårt fiskeriprogram för att fortsättningsvis stöda detta. Det som saknas är en projektägare.

När det gäller musselodling finns det en projektägare. Men där är frågeställningen vad man skall göra med musslorna när de här skördats? Det är den viktigaste frågeställningen nu för att göra detta lönsamt. Det är inte bara att odla och äta upp dem eftersom de inte är av den kvaliteten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Det finns som sagt var en hel del frågor och jag hoppas att finansutskottet kan höra någon som kan de här frågorna så att vi får detta presenterat för oss i lagtinget. Jag tycker det är angeläget eftersom man har väldigt mycket fokuserat på musselodlingen när det gäller vattenvården. Vi har kommit till den här diskussionen på nytt och på nytt och ifrån landskapsregeringen har man alltid sagt att vi har musselodlingen och den tror vi mycket på och på något sätt den som löser den Gordiska knuten. Jag förstår att det är svårt att hitta en ny projektägare för att återigen odla i slutna kassar eftersom detta inte på något sätt gick att genomföra. Man blev också återbetalningsskyldig i det här projektet enligt media.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Det handlade inte om någon återbetalningsskyldighet, tvärtom blev det slutresultat även för detta. Alla de kostnader som hade ansökts om att få stöd för, godkändes inte och så är det inte alltid. När det gäller musselodlingar finns det fortsättningsvis en mycket hög beredskap att delta. Men som jag sade tidigare, det är en väldigt viktig del i en musselodling att man också kan ta vara på den produkt man odlar. Man kan inte slänga dem på en soptipp, tycker jag.

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Herr talman! Efter den här replikväxlingen kan vi konstatera att det är mycket mer att önska. Och det är mycket mera som måste till ännu för att vi skall komma till det som miljöhandlingsprogrammet säger. En reduktion på 50 procent. Vi har lång väg att gå dit ännu. Vi behöver mera kreativitet och mera nytänkande beträffande vattenvården innan det är för sent.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Jag kunde inte låta bli ett anförande trots dagens sena timme med anledning av ltl Roger Janssons välberättigade fråga om avbytarverksamheten och kostnaden för den samt relateringen till dagens ledare i Tidningen Åland.

Jag tänkte färska upp minnet och konstatera att lantbrukets effekter och det man åstadkommer på Åland är ganska väsentligt. Vi kan titta på arbetslöshetskurvan som jag har fått mig tilldelad. Den börjar 1988 med en arbetslöshet under 2 procent. Den kulminerade år 1994 med en arbetslöshet på 13 procent i Eckerö som var värst i klassen. Arbetslösheten låg i medeltal på 9 procent på Åland 1994.

Det var ungefär samtidigt som strukturomvandlingen av jordbruket på Åland med EU:s benägna vilja startades upp. Man kan se i det senaste statistikmeddelandet för arbetsmarknaden på Åland att det var just då de stora förändringarna började uppstå. Med de strukturomvandlingar som jordbruket och annat underkastades. Det intressanta är när man läser med mina ögon att jordbrukarna har minskat rätt mycket i antal men man omsätter och producerar ungefär lika mycket eller till och med lite mera nu. Man står för hela 50 procent för tillverkningsindustrin med sina produkter. Utöver detta sysselsätter jordbruket och livsmedelsindustrin direkt och indirekt även väldigt många inom andra branscher. Framförallt inom handel och transport. Det torde vara så att varje jordbrukare sysselsätter tre andra entreprenörer eller anställda. Det jag vill peka på att jordbruket och det man sysslar med där kan kallas för ett kluster. Ett populärt ord när det gäller sjöfarten men även jordbruket har ett kluster med stor sysselsättningseffekt och där avbytarverksamheten utgör en av grunderna för detta. Ändå skall vi titta på den verksamheten och andra, men jag vill behålla nivån på sysselsättningseffekten och penningomsättningen i den här frågan.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! När det gäller jordbrukets utveckling är det nog skäl att ha ett mycket längre historiskt perspektiv än ledamoten Mattsson hade här. Jag som har detaljstuderat dessa frågor under flera årtionden så noterar att nedgången inom jordbrukssysselsättningen började efter andra världskriget. Största nedgången hade vi under 1970-talet, sammantaget under ett decennium så var största nedgången då. EU-medlemskapet gav i sig inget särskilt stort dropp men nedgången fortsatte i alla fall när det gällde sysselsättningen. Vi känner alla till värdet av primärnäringarna på Åland och den industriverksamhet det resulterar i och ingen ifrågasätter det. Däremot måste man kunna diskutera de strukturer man har i stödpolitiken också inom jordbruket, inte sant minister Mattsson? Det är mycket väsentligt eftersom det är så stor del av samhällets resurser som används för det. Då måste man se vad som är absolut nödvändigt och vad är mindre nödvändigt och vad kan man klara sig utan och vad kan man omstrukturera? Just avbytarverksamheten är en reminissens från före EU medlemskapet när jordbruksorganisationerna förhandlade med staten om stöd, då kom det här in. Nu är frågan, skall det se ut så här i framtiden också?

TALMANNEN: Tiden är ute.

 Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Nej, det kommer knappast att se ut så här i fortsättningen. Till den delen har jag sagt att jag är beredd att diskutera och vi har en diskussion om det mesta av detta. Men jag vill påstå att den jordbruksproduktion och den livsmedelsframställning vi har på Åland har mycket, mycket högre sysselsättningsgrad än det familjejordbruk, självförsörjningsjordbruk vi hade efter kriget och kanske ända fram till 1970-talet. Vi producerade enbart råvaror åt andra. Vi hade nästan ingenting annat än råvaruproduktion och där har vi haft en strukturomvandling som är väldigt stor. Tänk vad Chipsen har betytt på Åland. Skall vi stanna den utvecklingen på Åland? Vi skall se till att vi inte rycker bort någonting som förstör helheten. Det är det väsentligaste att vi inte förstör helheten. Men strukturomvandlingar kommer vi alltid att ha.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! När det gäller avbytarverksamheten påverkar den enbart ÅCA och dess verksamhet. Naturligtvis även i viss mån slakteriverksamheten, men obetydligt där vi bara har Dahlmans kvar. Det är för mjölkproduktionen den finns och vi måste diskutera den saken separat. När det gäller jordbrukets totalekonomiska effekter i landskapet så undervärderar jag inte det. Jag vet vad det är och hur värdefullt det är. Men det finns också många andra branscher som är lika duktiga utan att få något stöd. Varje försäkringstjänsteman generar i tre eller fyra tjänster på Åland. Samma sak för varje banktjänsteman för att inte tala om varje rederitjänsteman som är mångdubbelt flera. Inte ger vi dessa motsvarande stöd till dem utan de klarar sig själva. Jordbruket klarar sig inte självt i den EU verksamhet vi lever om vi skall kunna sälja våra produkter och förädla dem. För det måste man kunna diskutera stödsystem och där är vi tydligen överens.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! När det gäller sysselsättningseffekten av olika tjänster tror jag vi kan ha en annan diskussion. Jag tror inte den är fullt ut lika stor för varje jordbrukare. Antalet jordbrukare är idag väsentligt mycket lägre men producerar mera än vad de gjorde tidigare. Det måste man ha effekt av. Man är effektivare man använder andra metoder. Det är väsentligt. Till den delen jordbruket också har väldigt stor betydelse, är det öppna landskapet. Det vill ingen av oss bli av med. Jag är, som jag har sagt tidigare, öppen för den här diskussionen. Det är precis som ltl Roger Jansson säger att idag är det en ganska stor skillnad mellan att vara köttproducent och mjölkproducent och det får vi titta på.

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman! Det avbytarsystem vi har kostar ungefär 1 miljon euro 2008 med den här tilläggsbudgeten. Jag har många gånger varit kritisk till hur olika man behandlar olika näringsidkare. Vissa näringsgrupper får sin semester ersatt av skattebetalarna och vi behöver, som framkom i föregående replikskifte, inse att vi behöver göra en strukturell förändring på detta. Framför allt hoppas jag att det i kommande budget i mars, om bara några månader, finns med den här strukturella förändringen. Det är inte klokt att exempelvis en mjölkbonde har lika mycket avbytarsystem som en köttbonde. Precis det som jag reflekterade över i förra replikskiftet. Det är ett typexempel på vad man kunde börja med att dra ned antalet avbytare så att det i första hand är hjälp till mjölkbönderna som kanske har betydligt mycket tyngre arbetssituation än köttbönderna. Det är en strukturell förändring som går åt rätt håll i stället för att bara fortsätta på samma system som man har gjort under de senaste tio åren.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Vad som kommer i tilläggsbudgeten i mars kan jag inte uttala mig om nu men bedömningar i den här riktningen kommer att göras. Vi måste titta och vända på alla stenar. Det är klart att tittar man på detta rent konkret så visst är det skillnader men den lagstiftning vi har ser inte den skillnaden, känner inte till den skillnaden idag. En sak är helt säker vi har ingen ny lagstiftning till mars.

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Detta har diskuterats i många år i det här lagtinget och vi har haft samma diskussion varje gång att detta är en gammal överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter från förr i världen som har blivit lagstiftning och den går inte att ändra på och så har det fortsatt. Jag hoppas verkligen att den här omstruktureringen sätts igång. Har vi inte den lagstiftning som behövs får minister Mattsson sätta sig ned och börja förbereda den lagen och se över detta. Det är inte sunt att det finns 17-20 personer som ersätter någon när den skall ha semester eller är sjukledig. Det har inget annat företag på Åland heller. I andra små företag på Åland som jag känner till jobbar de lika mycket som jordbrukare gör, och de anser att detta inte är ett sunt sätt att använda deras skattepengar på. Så bara den här omstruktureringsprocessen kommer igång är jag nöjd. Men att det bara fortsätter år efter år och så får vi höra att det här är lagstiftnings om inte går att ändra på och så finns det med igen om ett år i nästa tilläggsbudget nya pengar för avbytarsystemet. Det vill jag komma bort ifrån. Det är dags att verkligen sätta förändringshjulen i rullning.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Huruvida det är sunt, tycker jag att jag var inne på i mitt anförande. Avbytarsystemet är en del av vårtfungerande jordbruksmodell som EU de facto har lagt på oss. Vi får göra den bedömningen om vi vågar rycka undan och förstöra någonting med beaktande av den risk det är att man kan rasera hela alltihopa. Men ett övervägande det skall vi göra.

TALMANNEN: Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman! Den här diskussionen om tilläggsbudgeten tycker jag att inte har ingett förtroende för vår regering och för landskapsmajoriteten när det gäller att hantera den ekonomiska situationen i landskapet. Man har slingrat sig på olika sätt och inte önskat diskutera konkreta stimulansåtgärder trots att man själv i sin tilläggsbudget i 2 mom. med samma konstaterar "att det allmänna läget kräver att man åstadkommer delvis besparingar och stimulansåtgärder för att motverka nedgången i samhällsekonomin och upprätthålla en fortsatt god sysselsättningsnivå." Det uppfattar jag som att regeringen redan har gjort en analys. Att hoten är sådana att man nu måste göra både inbesparingar och komma med stimulansåtgärder. Det har vi tagit fasta på med en motion som jag står som första undertecknare på, så har vi utvecklat dessa tankar om stimulansåtgärder. När vi sedan tar upp det till diskussion här i kammaren, slår regeringens representanter ut med händerna och säger att de jobbar stenhårt med detta och skall komma med någonting i mars som vi ännu inte vet vad det rör sig om. Det har också varit oklart om det är frågan om stimulansåtgärder, om det är krisåtgärder eller om man skall vänta till budgeten 2010?

Med andra ord herr talman, tycker jag inte att jag är nöjd med det svar som vi har fått från regeringen. Har man en gång konstaterat att det krävs stimulansåtgärder för att upprätthålla en fortsatt god sysselsättningsnivå så måste man väl i rimlighetens namn ha haft något slag av konkreta tankar i huvudet vad det kunde röra sig om. Annars verkar det som om man har antagit några klyschor och tycker att det är bra med det. Det som gör mig ännu mera betänksam är att man inte i första stycket hänvisar till finansutskottets betänkande. Det är i alla fall på lagtingets förtroende som regeringen sitter och det betänkandet har omfattats av lagtinget i sin helhet, alltså också av regeringspartierna. När vi har försökt diskutera den här frågan har vi fått uttalanden om psykologi och det är intressant. Psykologin är tydligen den i regeringen att man inte skall tala om dessa problem. Då finns de inte eller åtminstone, om man inte talar om dem så förblir de mindre än om man skulle tala om dem. Tanken är att om man benämner dem vid ett namn så blir de plötsligt större och tenderar t.o.m. av sin egen kraft att växa.

Herr talman! Jag tror inte på den psykologin. Det finns andra teorier inom psykologin. Några berömda s.k. försvarsmekanismer som fungerar delvis på individplanet men också kollektivt. De är av olika art men de har det gemensamt att de träder i kraft när individen eller kollektivet utsätts för ett hot. Det är väl det vi står inför nu. Ett hot mot vår ekonomi och vår välfärd. Då tenderar människor att reagera på olika sätt. En väldigt vanlig reaktion är att man förnekar hotet. Man säger att det inte kan vara sant. Det är inte så farligt som det förefaller vara. Om inte det räcker brukar man tala om förträngning eller bortträngning. Det vill säga jag slutar att tänka på det här. Jag tänker på någonting annat i stället. Då tror man eller det känns som om problemet skulle försvinna. Så tycker jag att vår regering reagerar nu. Den som inte är rädd för hotet den vågar benämna det vid sitt rätta namn och det är också så att de som känner av detta hot vill veta vad de ansvariga tänker göra för att hotet skall om inte försvinna så i alla fall att skadeverkningarna skall bli så små som möjligt. Den här amatörpsykologin som man håller på med i regeringen tycker jag att man omedelbart skall sluta med i stället skall man syssla med politik. Man har det största ansvaret för ålänningarnas välfärd, man har ansvar för full sysselsättning men man har också ansvar för att de åländska företagen skall kunna fortsätta konkurrera och ha tillväxt i ekonomin. På något annat sätt kan vi motverka att sysselsättningen går ner och företagens lönsamhet minskar. Men herr talman, till det tänker jag återkomma fredagen den 7 januari och föreslår därmed att ärendet bordläggs till den dagen.

TALMANNEN: Jag utgår ifrån att ltl Barbro Sundback måndagen. Fredagen har vi bokat för drogdebatten genom en överenskommelse i talmanskonferensen.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Jag tycker nog att vi skall fortsätta den här diskussionen fredagen den 9 januari.

TALMANNEN: Om det är förslaget får vi ta det till behandling.

Begäres ordet?

Vtm Gunnar Jansson, replik:

Herr talman! Jag föreslår att ärende bordläggs till måndagen den 12 januari.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Herr talman! Jag stöder vicetalman Janssons förslag om bordläggning till måndagen den 12 januari.

TALMANNEN: Förslag om bordläggning har kommit, vilket innebär att ärendet kommer att bordläggas. Däremot finns det två förslag om tidpunkten. Det ena är fredagen den 9 januari och den andra är måndagen den 12 januari. Kan lagtinget enas om måndagen den 12 januari, eller krävs det en omröstning?

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Jag tycker att denna fråga är Ålands viktigaste fråga för dagen och bör debatteras på fredagen.

TALMANNEN: Det kommer att fordras en omröstning.

Talmannen föreslår följande omröstningsproposition. De som röstar för bordläggning till fredagen den 9 januari röstar ja. De som röstar för bordläggning till måndagen den 12 januari röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

(Från salen: Ja.)

Då ber jag ja rösterna resa sig. Tack!

Jag ber nej rösterna resa sig. Tack!

Majoritet för nej. Talmannen röstar också nej.

Ärendet är därmed bordlagt och bordläggningstiden är till måndagen den 12 januari.

Föredras ärende 6

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Fredrik Karlströms enkla fråga om signalkvaliteten i digital-tv sändarna. (EF 5/2008-2009).

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman! Jag har ställt följande enkla fråga till landskapsregeringen och den lyder som följer: Landskapsregeringen har bekostat de digitala TV-sändarna i Smedsböle och ända sedan de tagits i bruk har det medfört problem för väldigt många TV-licensbetalare att få en acceptabel bild samt fungerande textning i sin TV-mottagare. Enligt en insändare i massmedia ifrån stationschefen vid Smedsböle ligger felet ute vid sändaren men när en uppdatering eller förbättring skall ske ger han inte svara på. Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att se till att de som betalar en årlig avgift för TV innehav skall tillförsäkras en acceptabel bild i sin TV-ruta?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson:

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag är rostig i rösten. Det är förkylningstiderna som gör sig gällande även här.

Landskapsregeringen bedriver inte rundradioverksamhet utan det gör bolaget Ålands Radio och TV Ab. Landskapet äger visserligen aktierna men bör och skall inte ta del i bolagets verksamhet som leds av styrelsen och redaktionschefen.

Landskapets inflytande skall främst utövas via förvaltningsrådet som är den förmedlande länken mellan lagting/landskapsregering och bolagets styrelse. Förvaltningsrådets medlemmar utses av lagtingsgrupperna och mandattiden sammanfaller med lagtingets mandatperiod. Också den lagtingsgrupp som frågeställaren företräder torde vara representerad i förvaltningsrådet så det hade varit naturligt att utnyttja den kanalen i första hand för att få klarhet i frågan. Men det ligger givetvis i hela landskapets intresse att de program som Ålands Radio och TV återsänder kan ses av alla. Enligt det mediapolitiska programmet ingår i bolagets public service uppdrag, att mediet skall nå alla lyssnare/tittare på lika villkor.

Landskapsregeringen har erfarit att Ålands Radio och TV började ta över programmen från Stockholm och Helsingfors via fiberförbindelse för att programmen skall förändras så litet som möjligt på vägen. Mottagningen av televisionsprogram från Sverige har sedan dess varit problemfria. Det som har ställt till problem är billig mottagarutrustning hos privatpersoner och kabelbolag. Det har märkts främst genom att textningen fallit bort i tv-program från Finland i vissa mottagare. I Sverige har man bett konsumenterna i sådana fall att skaffa bättre utrustning. I Finland har man genom omprogrammering försökt lösa problemen. Sändarna i Smedsböle omprogrammeras kontinuerligt för att alla typer av mottagare skall kunna ta emot signalerna likvärdigt. En omprogrammering kräver expertkunskap och kostar vid varje tillfälle några tusen euro. Och som svar på ledamot Karlström fråga kan jag säga att en sådan omprogrammering är inbokad i början av januari. Går det bra får vi besked i morgon om när det kan ske och hoppeligen nästa vecka, men i alla fall inom januari månad.

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman! Kansliministern svar innehöll till största delen information om hur systemet för Ålands radio och tv fungerar. Det känner vi väl till här i lagtinget. Däremot tycker jag inte att han riktigt svarar på min fråga. Jag frågade vad landskapsregeringen tänker göra för att se till att ålänningarna får lika villkor så att de kan ta del av tv-utbudet som kommer via de digitala tv-sändarna? Landskapsregeringen, alltså skattebetalarna har nämligen finansierat dessa digital-tv-sändare och det gjorde man i början av det här seklet och sedan dess har det varit problem med bild och text från dessa digital-tv-sändare. Kansliministern hänvisar till att tv-tittaren har för billig mottagare och sålunda fungerar det dåligt. Samma mottagare ger enligt uppgift en väldigt bra och perfekt bild i Finland. Sålunda måste felet vara i sändaren i Smedsböle. I svaret får vi också veta att man skall uppdatera och omprogrammera sändaren nu i januari och att det behövs expertkompetens till detta. Frågan jag ställer mig är, varför har det inte gjorts tidigare? Ni kräver att alla tv-tittare skall betala en tv-licens då är det väl inte heller för mycket begärt att bilden och textningen skall vara acceptabel och fungera. Landskapsregeringens svar är alltså att man inte tänker göra någonting utan fortsättningsvis förlita sig på att Ålands radio och tv skall åtgärda problemen även om man inte har lyckats med det på alla dessa år.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Den här landskapsregeringen har absolut den viljan att alla åländska tv-tittare skall ha en god och acceptabel bild både från fastlandet och från Sverige. Problemen nu för tiden är närmast att textningen har fallit bort från tv-sändningar från Finland. När vi har kontrollerat upp detta med teknikerna, som jag just anförde baserar sig utlåtandet mycket på deras utsago. Det visade sig att vid de stora idrottshändelserna vid OS-sändningarna i somras så ändrade man bitströmmen från satelliten och det ledde till problem även på fastlandet. Där gjorde man en omprogrammering på den fastländska sidan som redde ut problemen på de flesta håll. På Åland har det visat sig att den här omprogrammeringen inte riktigt har fungerat så vi måste göra en ny omprogrammering här på Åland. Detta var på hösten ifjol och nu har vi den förhoppningen att omprogrammeringen också skall åtgärda problemen här på Åland.

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman! Det här har varit ett problem ända sedan digital tv-sändarna införskaffades och det var i början på det här seklet. Jag anser det helt vara landskapsregeringens rätt och skyldighet att agera i dessa frågor som den 100 procentiga aktieägare i det bolag som skall se till att det fungerar. Särskilt med beaktande av att det är landskapsregeringen och skattebetalarna som till 100 procent finansierat dessa sändare. Jag tycker att man inte bara kan förlita sig till information från teknikerna utan man måste också ställa större krav och verkligen se till att alla ålänningarna får textningen att fungera lika för alla, som det är fråga om i det här fallet, eftersom alla måste betala massa tv-licensavgift.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Till den delen håller jag med ledamot Karlström. Det är klart att alla skall ha en godtagbar och acceptabel bild på sina tv-mottagare och finansieringsdelen är vi också överens om. Till min kännedom har kommit under hösten, att textningen föll bort på flera ställen under OS i Peking. Problemen med sämre kvalitet på kabel-tv och digitalmottagare har kommit närmast från svenska sidan. Då har man gjort den bedömningen som jag just redogjorde för. Vi hoppas och tror att det skall gå med omprogrammeringen eftersom det lyckades på den fastländska sidan. Om det är så att detta inte räcker till då måste vi ta vårt ansvar och hitta på andra tekniska lösningar. Vi måste ta det här försöket först och se hur det fungerar. Den här omprogrammeringen kostar cirka 4 000 euro och borde inte vara så stor operation. Sedan kan jag, herr talman, avslutningsvis nämna att den här frågan togs upp på landskapsregeringens kommunrunda senaste gång vi var där så vi har informerat oss om detta och tagit den på allvar.

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling ärende

Kulturutskottets betänkande nr 1/2008-2009 om minneslund på Prästö. (HM 57/2007-2008).

Först tillåts diskussionen och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Ltl Johan Ehn:

Herr talman! Kulturutskottet har haft att behandla ledamoten Danne Sundmans motion nr 57/2007-2008 och det gäller minneslund på Prästö. Det här ärendet är en riktig långkörare. När utskottet började titta närmare på det här ärendet kom vi fram till att 20 år inte ens räcker i tid för ärendet som sådant utan det här har resonerats, diskuterats, stötts och blötts under många olika landskapsregeringar och också i lagtinget vid ett flertal tillfällen. Det vi nu har kunnat ta del av är att man har kommit en bra bit på vägen. En grovplanering av området är gjord och detaljplaneringen räknar man med att kunna färdigställa under år 2009 och det innanför ramen för den budget som lagtinget tidigare fastställde. Detaljplaneringen har ansetts behövlig från landskapsregeringens sida för att komma vidare med det som motionären har föreslagit att landskapet skall färdigställa vägen och ser till att röja det här området. Detaljplaneringen skulle bli klar under 2009. Efter att ha hört det här och då förstått att det blir svårt att göra någonting före detaljplaneringen är klar, har utskottet beslutat att föreslå för lagtinget att vi positivt skulle förkasta den här. Det är så nära ett godkännande man kan komma eftersom vi också skriver att vi förutsätter att landskapsregeringen i 2010 års budget kommer att ta upp medel för att klara av att bygga vägen fram till det här området som gör att man kan börja använda sig av det.
Kostnaderna för detta är någonstans i spannet mellan 20 000-25 000 euro enligt de uppgifter utskottet har kunnat inhämta här och nu. I den beredning som har gjorts tidigare i ärendet har det funnits med ett minnesmonument som skulle ligga på en kostnad om 110 000 euro. Från utskottet har vi tyckt att detta är en väldigt, väldigt stor kostnad i förhållande till det man i övrigt har diskuterat att använda området till. Vi har konstaterat i vårt betänkande att vi hoppas att landskapsregeringen kan verkställa det här ärendet utan att behöva knyta det till minnesmonumentet. Vi kanske inte anser att det är läge, just nu utgående från den ekonomiska situation landskapet befinner sig i, och riktigt lämpligt att lägga den här typen av pengar på ett monument. Vi har också fört resonemang om att detta kunde vara någonting för föreningen som finns engagerad i detta, att föra resonemang med eventuella andra finansiärer att vara med och skapa någon typ av minnesmärke på det här området. Vi föreslår från kulturutskottets sida att lagtinget skulle förkasta motionen men att betänkandets motivering bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack herr talman!

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Enligt lagtingsordningen är motioner ett instrument för demokratin och ledamöterna här i salen att kunna framställa frågor som sedan skall utredas av utskotten. Detta är nu den andra motionen på ett år som kommer från ett utskott och jag gratulerar kulturutskottet till den insatsen. Jag ville ta tillfället i akt och efterhöra huruvida utskottet avser att fortsätta med att behandla de motioner man har liggande och enligt vilka principer man avser att följa. Detta är en fråga för lagtinget och lagtingets ledning och lagtinget i sin helhet att ha en någorlunda ensartad inställning i. Är det lika bra att vi ur lagtingsordningen stryker möjligheter till motioner eftersom de inte behandlas av de flesta specialutskotten? Det vore intressant att höra hur man har resonerat i kulturutskottet.

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman! Kulturutskottet är ett utskott som har haft relativt sätt lite framställningar på sitt bord och vi har försökt att behandla motioner utgående från det. Jag tror att det här är den andra motionen som vi har lyckats få igenom men jag kan inte dra mig till minnes vilken den första var. Men jag tror att vi fick igenom en ganska snabbt efter att motionerna hade remissbehandlats här. Vår målsättning i kulturutskottet är, utgående från att vi inte har en hög arbetsbelastning, att kunna behandla de kvarvarande motionerna inom en så snar framtid som möjligt. För egen del är jag beredd att när som helst sätta mig ned och börja jobba med dessa saker. Det är sedan en fråga för utskottet att tillsammans komma överens om en tid som passar för de flesta i utskottet. För egen del är jag beredd att jobba och jag tycker också att det viktigt att man behandlar motionerna, annars hamnar vi i den situationen att de blir noll och ingenting värda och det tycker jag inte att det borde bli i ett parlament.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jag såg att talmannen skrapade sig i huvudet huruvida detta var en vederbörlig diskussion, men jag anser att det är det eftersom det är så ovanligt att vi får motioner behandlade i utskotten och för att ladda lagtinget. Därför var det väsentligt att efterhöra utskottets principiella inställning. Den inställningen var mycket glädjande om hela utskottet har den uppfattningen, åtminstone majoriteten så att vi kan få en sådan behandling. Det är social- och miljöutskottet och kulturutskottet som nu har visat att man är beredd att beakta de principer för demokrati som finns inskrivna i lagtingsordningen, medan de övriga specialutskotten inte har gjort det. Möjligen har näringsutskottet också har haft ett sådant fall.

TALMANNEN: Talmannen skrapade sig i huvudet för att dra sig till minnes den diskussion vi hade i talmanskonferensen om samma ämne för några dagar sedan.

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att lyfta den här frågan mera principiellt och att den också borde lyftas, precis som talmannen var inne på, på ett mera övergripande plan för hela lagtinget. Jag tror också att lagtinget som sådant borde ta sig en ordentlig funderare kring hur detta skall göras i framtiden för de allra flesta motioner går tyvärr samma väg till mötes. Det vill säga, de behandlas i en remissdebatt och sedan händer ingenting mera med dem. Man kan ställa sig frågan om det här är ett bra instrument såsom det är utformat nu eller om det skulle behöva tittas över. Jag ser det som en möjlighet att kunna göra det i ett läge när vi också skall diskutera lagtingsordningen här så småningom.

Ltl Danne Sundman:

Herr talman! Man vill inte höra att tiden är ute när man diskuterar begravningsplatser. Därför är det bra att ha sju minuter i stället för en. Skämt åsido. Jag vill börja med att tacka kulturutskottet för den positiva behandlingen av den här frågan som jag har lyft upp. Den har lyfts tidigare och det är några entusiaster som har jobbat länge för den här saken och det gläder mig att utskottet nu är mycket tydligt när man säger att landskapsregeringen skall föreslå detta för lagtinget i nästa års budget. I finanskristider blir det än mindre pengar att använda för dessa ändamål men detta torde kvalificera för att budgeteras när det har funderats på så länge. I likhet med utskottet anser jag att det man bör göra är att bygga vägen och sedan får man upplåta byggandet av monumentet till andra krafter och finansiärer.

Jag vill också delvis haka på den diskussionen som var om motionsbehandling. Detta är ett lyckat exempel. Men vi har alltför få sådana och det borde absolut behandlas flera motioner i utskotten. När jag var kulturutskottets ordförande förra perioden behandlade vi alla motioner förutom några som vi inte hann med p.g.a. att de kom sista året. Men annars behandlade vi alla, även om behandlingen är kort. Detta har varit en väldigt ambitiös behandling men de borde behandlas. Det borde vara en sådan kutym här i lagtinget. Det handlar ytterst om politisk hygien och de demokratiska rättigheterna som också oppositionsledamöterna har. Jag hoppas att den diskussionen kan föras vidare.

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman! Inledningsvis håller jag med ledamot Danne Sundman om att det är bra att det här initiativet har tagits och att man har gått framåt med den här motionen. Jag kan inte låta oppositionen vara helt oemotsagd heller när det gäller motionerna att det verkar som om det inte skulle hända någonting och att de blir kastade i luften. Trots allt blir det en debatt och man får tillfälle att framföra sina synpunkter här i plenisalen. Inte är de totalt värdelösa. Massmedia belyser dem och man får lyfta dem i salen. Helt bortkastat är det inte även om man inte hinner behandla dem i utskotten. I social- och miljöutskottet har vi väldigt små förutsättningar att hinna med alla de motioner som kommer. Det kommer inte att gå, det måste vi erkänna ganska omgående.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är säkert så att alla utskott inte kan behandla alla motioner men man kunde kanske välja ut några och åtminstone försöka behandla dem som är av allmänt intresse eller som oppositionspartierna vill att utskotten skall behandla. Man kunde kanske välja ut några och försöka behandla dem som är av allmänt intresse eller som oppositionspartierna själva vill att skall behandlas. Man kunde be om att få en prioritering. Att göra som idag, att inte behandla alls det tycker jag är för långt åt andra hållet. Jag förstår arbetsbördan särskilt i social- och miljöutskottet och lagutskottet har väldigt stor arbetsbörda. Detta är någonting man borde fundera på när man tittar på lagtingsordningen att omfördela arbetsbördan mellan utskotten. Särskilt när det gäller sådana frågor som är lite tolkningsbara så borde man ha en möjlighet med vissa typer av dokument som t.ex. motioner att dela dem mellan utskotten.

TALMANNEN: Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar.

I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad.  

Ärendet är slutbehandlat.

 

För kännedom

 

Ltl Harry Janssons enkla fråga om tryggande av Ålands särställning vid översyn av Finlands grundlag. (EF 6/2008-2009).

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 5 januari 2009.

Nästa plenum hålls fredagen den 9 januari kl.09.30.

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 16.02.)

 

 

Originalfil