Plenum den 7 mars 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 7 mars 2012 kl. 13.00

mars

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel

Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)

Remiss. 19

2    Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)

Remiss. 19

3    Upphandling av miljövänliga fordon

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)

Remiss. 22

4    Tvärvillkorsövervakning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)

Första behandling. 25

5    Små eldrivna fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)

Första behandling. 30

6    Produktion av genetiskt modifierade växter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

För kännedom.. 49

7    Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter

Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)

8    Trygg Föglötrafik

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2011-2012)

Plenum slutar 49

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten John Hilander anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av utbildning i akutsjukvård. Lagtingsledamoten Göte Winé anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av vård av sjukt barn. Vidare anhåller lagtingsledamoten Wille Valve om ledighet från plenum 14.03.2012 på grund av deltagande i möte i Finlands delegation i Nordiska rådet. Beviljas.

Remiss

1        Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel

Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannen har hört talmanskonferensen och förslår att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag kommer att redogöra för landskapsregeringens yttrande i nämnda ärendet. Från lagtinget har vi fått möjlighet att berätta vad landskapsregeringen och landskapet i stort gör i förhållande till den framställningen som har kommit från Finland. Det gäller Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.

Man kan inledningsvis konstatera att det materiella i denna konvention och kanske det viktigaste gäller bestämmelserna i artikel 6 i konventionen om åtgärder för att motverka efterfrågan och möjligheten att kunna stänga en inrättning som har använts för att genomföra människohandel och lagen som ändrar det som gäller människohandelsbrott. Det här är en straffpåföljd av människohandel, man skulle få näringsförbud. Eftersom det är en straffpåföljd så är det också finsk behörighet. Det är inte någonting som vi själva har behörighet på, men den lagen kommer att bli gällande även här på Åland. Möjligheten att idka näring är vår egen behörighet. Men eftersom det här är en straffpåföljd så lyder det under finsk lagstiftning. Även om vi skulle ha synpunkter på det så kommer det ändå att bli gällande. Till den delen har vi egentligen inte så hemskt mycket att anföra.

Med anledning av möjligheter som ges vad beträffar ett yttrande i fråga om människohandel så säger vi också på vilket sätt vi hanterar de här frågorna i landskapet.

Jag har själv fått förmånen att fördjupa mina kunskaper vad beträffar människohandel genom det arbete som jag har deltagit i som lagtingsledamot i BSPC. Där har jag verkligen fått en insikt i den här problematiken. Med anledning av det har vi nu också tagit olika mått och steg i den här frågan i landskapsregeringen. Jag har en vision om att under det här året också kunna hålla ett seminarium angående människohandel just för att fördjupa kunskaperna, att sprida informationen så att många fler än bara en liten kärna på Åland får den här kunskapen. Kunskap är makt. När vi vet vad de här frågorna rör sig om så tror jag vi också blir bättre på att både se och att kunna åtgärda följderna.

Det finns många här på Åland som genom sina frivilliga föreningar också har engagerat sig i de här frågorna. Både PAF och Emmaus har haft ett gemensamt projekt i Vilnius där man har gjort en insamling för ett skyddshem. Till det har också många företag och privatpersoner runt om i landskapet engagerat sig och skänkt medel.

Fredsinstitutet på Åland har alldeles särskilt engagerat sig i den här frågan när det gäller det förebyggande arbetet. Man har haft ett projekt tillsammans med ett resurscenter för kvinnor i Lettland. Man har genom Center Baltic Interreg 4 projekt och landskapsregeringen fått medel för att penetrera detta med att utmana könsroller för att motverka sexslaveri. Man har alldeles nyligen kommit med en rapport om tjej- och killgruppsmeteodens effekter. Det här ämnar jag att föra ut som en modell, som det goda exemplet, i de möten och träffar som jag har med människor som arbetar med människohandel. Jag tycker att vi ska exportera den här produkten.

Det finns en rapport som man kan ladda ner från Fredsinstitutets hemsida. Jag har också på min bänk exemplar så den som är intresserad kan komma och hämta. Om det inte räcker så har Fredsinstitutet flera. Den här rapporten är väldigt bra att läsa. Det görs ett bra förebyggande arbete på Åland som jag tycker att vi ska vara stolta över och också berätta om. 

Det här är också ett gränslöst problem. Från åländsk sida har man insikt och erfarenhet att man behöver jobba över gränserna. Polis, tull och gränsbevakning är förstås väldigt viktiga aktörer.

Det gäller att arbeta både regionalt, nationellt och internationellt. Det gäller att ha kontakter och bilda nätverk. Den delen är av betydelse för Åland, att vi blir bättre på det och att vi också lär oss att se när det finns orsak att agera och reagera.

Det här är det som vi har sagt ifrån landskapsregeringens sida. Vi kommer imorgon i landskapsregeringens plenum att ta beslut om vad vi anser om propositionen som kommer. Men detta lämnar vi nu till lagtinget. Vi är förstås också beredd att komma till lagutskottet för att debattera det här vidare. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det här är verkligen en hemskt stor och viktig fråga. Vi ska på alla upptänkliga sätt motverka att människohandel sker mellan olika länder. Vi har ju förstås ett gemensamt intresse med andra länder att samarbeta på olika sätt.

Det är också väldigt viktigt att fundera på hur stor den här problematiken specifikt är för Ålands del. Vi talar ofta om att vi är ett transitland. Till den delen stämmer det genom att det är många färjor som passerar förbi Åland. Men då går det ofta Åland förbi. Det skulle vara intressant att höra om ministern har någon uppfattning om kartläggningen av problematiken på Åland. 

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det har varit väldigt svårt att få fram någon form av statistik eller uppgifter. Det har in begärts både från tullen, gränsbevakningen, polisen, rederierna, andra möjliga intressenter och även från sådana som skulle veta någonting om det här. Men det är väldigt svårt att få in fakta. Eftersom det här inte har varit en särskilt stor fråga på Åland så tror jag därför det är bra att vi ska bli bättre på att kunna se och upptäcka det här och att lära oss att börja föra statistik.

Det är bra att vi debatterar det här ämnet i lagtinget. Det är också ett sätt att föra ut den här informationen via media. Men det har varit svårt att få in ren fakta.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Det stämmer, som ministern säger, att det är ett gränsöverskridande problem och att man måste samarbeta över gränserna. Det finns redan ett ganska omfattande samarbete mellan polis och tull och mellan Finland och Sverige särskilt. Jag vet att vi i förra regeringen granskade det här när polismästaren från Sverige besökte Åland. Vi hade också upp det här på samrådsdelegation för beredskapsärenden. Vi försökte titta på hur stor den här problematiken är. Vi kunde konstatera att det också finns ett bra samarbete inom Åland redan. Det är viktigt att man fortsätter och blir ännu bättre på att samarbeta. Information är viktig. Sedan borde man egentligen lägga sin energi på samarbetet med de omkringliggande regionerna på EU-nivå inom Norden.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Samarbete är väldigt viktigt och det försökte jag påpeka i mitt anförande. Det här är gränsöverskridande och man måste arbeta både regionalt, nationellt och internationellt. Det är viktigt att nätverken fungerar tillsammans. Jag hoppas att vi också ska kunna bli bättre på det. Jag tycker att det här fungerar idag. Det finns ett nätverk redan, det finns en struktur och det gäller att vi alla blir bättre på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Minister Lindholm redogjorde för att det kommer att bli ett informationstillfälle i de här frågorna. Det var bra. Jag förstod att det var vinklat så att möjligheten skulle ges, att det är därför som man har informationstillfälle i samband med det här ärendet. Men som jag läser konventionen så står det i kapitel 2 att varje part ska vidta åtgärder som upplysning och informationskampanjer. På ett sätt så tror att det är någonting som man måste göra, att det inte bara är på grund av att möjlighet ges i samband med det här. Det finns med i konventionen eller har förstått det fel när jag läser konventionen?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nej, det är bra att det finns i konventionen. Det ger mig både en morot och piska för att också lyfta den här frågan, som är en hjärtefråga bland många andra, på den politiska agendan. Det här har jag haft på min att-göra-lista. Jag hoppas att vi ska ha möjlighet under det här året att bjuda in människor som kan de här frågorna och som kan berätta hur det fungerar ute internationellt men också nationellt så att vi blir upplysta och får informationen. Vi ska helt enkelt fördjupa vår kompetens i den här frågan. Jag ser att det finns en sak som man säger i konventionen, vilket är helt i enlighet med den tanke som jag också själv har haft. Men det är bra att man säger det i konventionen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag vill inledningsvis konstatera att ändringen i lagtingsordningen om behandlingen av den här typen av framställningar på det internationellt rättsliga området har utfallit väl.

Det yttrande som landskapregeringen ger är i det här fallet bra. Det tar sikte på väsentligheter, det är klart och redigt och det är inte bara en lakonisk redovisning för att det här betyder si och så för vår lagstiftning. Det kommer visserligen på slutet en sådan upplysning. Landskapsregeringens yttrande innehåller konkreta tilltag som följer av att denna konvention träder ikraft också på Åland och det är det som lagtinget nu har att ta ställning till. Inte om konventionens innehåll utan om den ska bli gällande som lag i landskapslagstiftningen. Det föreslår presidenten, det föreslår landskapsregeringen och jag är övertygad om att lag- och kulturutskottet aldrig skulle komma på tanken att föreslå någonting annat. Gud nåde det utskott som föreslår att det här inte skulle vara gällande i vår rättsordning.

Fru talman! Jag har i en helt annan egenskap och i andra forum haft med den här frågan att göra sedan slutet på 1980-talet. Det framgår i beskrivningen av framställningen att beredningen av detta ärende med inspiration från FN:s motsvarande verksamhet inleddes då. Det kanske kan vara värt att notera att beredningen av denna konvention inleddes redan innan Berlinmuren föll där världen var uppdelad åtminstone i duopol. Vi hade fortfarande det kalla kriget gällande på vår kontinent och ändå såg man spår av den här typen av kriminalitet.

Om vi går tillbaka till mitten av 1989 så bestod dåvarande EG av 12 medlemmar och Europarådet bestod av 23 medlemmar. Idag har EU 27 medlemmar och Europarådet 46 medlemmar. Allt detta har lett till en internationalisering av tillvaron i Europa på en nivå som vi får gå till romarriket för att kunna jämföra med.

Rörligheten på vår kontinent, inte bara för människor utanför många andra aktiviteter, uppvisar nu en helt annan bild än vad som gällde på 80-talet. Ändå har den här konventionsprocessen gått vidare. För egen del är jag väldigt glad över att också vi befinner oss där vi befinner oss. Det framgår här att bland de nordiska länderna så kommer Finland sist av geopolitiska skäl i och för sig, men ganska sent i det här sammanhanget, vilket är olyckligt. Det här är ändå en konvention som signerades för fem, sex kanske sju år sedan redan. Det har tagit lite tid. Det redovisas i framställningen varför.

Då går jag till innehållet i det hela. Det handlar om att bekämpa en internationell verksamhet, människohandel. En vidrig syssla som tyvärr inte heller den är godkänd i historien, förr kallades det slaveri. Nu är det människohandel där stora penningsummor är involverade. Det är en mycket motbjudande verksamhet. Den har så internationella drag globalt men också inom EU med de öppna gränserna att det är helt nödvändigt med internationell moteld. Internationell verksamhet kan bara bekämpas med internationella motåtgärder.

Vi ser i konventionen, vilket framgick av ministerns förtjänstfulla presentation, att motåtgärderna är indelade i förebyggande och motverkande och över alltihop ett massivt robust informationsarbete. Jag för min del vill nog säga att de förebyggande åtgärderna, såsom alltid, är oerhört viktiga enligt devisen att problem löser man bäst genom att förhindra att de uppkommer. Vi vet naturligtvis att man inte alltid lyckas med det. Ett ytterligare slag för de förebyggande upplysande verksamheterna, som ministern anvisade, är utan vidare på plats.

Det vara på sin plats att lag- och kulturutskottet också funderar på konkreta åtgärder på punkten om vad vi ytterligare kan göra inom vår juristriktion för att förstärka de förebyggande insatserna och vilka krav och vilken upplysningsverksamhet som vi kan åstadkomma och hur vi ska få ut den. När det då ändå inte lyckas så måste man ju ta till de repressiva åtgärderna. De redovisas ingående i konventionen. De är bra, de är också robusta och de är kraftfulla. Låt mig bara peka på en väsentlig omständighet; alla brott under den här konventionen lyder under allmänt åtal. Det är alltså slut med att man säger; ”ja, jag anmäler mig men sedan tar jag tillbaka anmälan”. Det får inte förekomma. Det är lite i stil med vad vi har diskuterat många gånger tidigare här i kammaren; den eviga problematiska gränsdragningen mellan målsägarebrott och brott som lyder under allmänt åtal.

När vi diskuterar det här i fortsättningen ska vi vara klara med att vi diskuterar ett åklagarbrott. Det är, enligt min mening, väldigt bra och helt nödvändigt.

Det internationella samarbetet återkommer sedan i slutet av konventionen. Där har vissa förbättringar och förändringar vidtagits från den tid som jag var med i den processen, nämligen övervakningsmekanismerna är rätt så avancerade här. En expertkommitté som heter Greta, det namnet kan vi lägga på minnet. Allt ska förkortas nuförtiden och den här kommittéen heter det svenskklingande namnet Greta, vilket är mycket bra. De har betydande befogenheter som ska se till att parterna till konventionen, också Åland, följer det man lovar att följa. Sedan finns det en annan nivå, en partskommitté som under lyder Europarådets ministerkommitté så där kanske vi inte har så mycket inflytande.

Flera av oss här i salen har erfarenhet av sådana här internationella övervakningsarrangemang och de är utan vidare värda att satsa på. Jag har för egen del varit medlem i ett sådant. Kollegan vtm Roger Jansson har aktivt och framgångsrikt medverkat bl.a. i sådana här verksamheter om övervakning på det internationella planet. Det är också någonting som vi ska vänja oss vid att kommer att gälla också vår verksamhet här i lagtinget.

Med dessa kommentarer tillönskar jag utskottet lycka till. Det blir inte något särskilt svårt jobb. Det är ett positivt jobb för en oerhört viktig sak som ska göras här. Det kan breddas och det bör breddas i linje med vad ministern nämnde. Jag tror att vi här i lagtinget också kan uppbåda en kunskap på det här området där vi alla kan försöka bidra till att både förstärka den förebyggande verksamheten och öka upplysningen kring konventionen. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Man brukar säga att eget beröm luktar illa. Jag måste ändå tacka ltl Gunnar Jansson för ett nytt intressant anförande, inte minst ur ett genusperspektiv. Det är bara kvinnor på talarlistan i den här frågan.

Det var ett intressant anförande både historiskt men också tyngdpunkterna som ltl Gunnar Jansson väljer att ta fram. Tack för ett bra anförande!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag har inte något att bidra i sak till det sagda. Jag konstaterar att talarlistan ingalunda är stängd ännu. Det finns utrymme för ytterligare inlägg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är ganska många i raden av liknande dokument som vi här i lagtinget under de senaste åren har fått ta ställning till.  Det är en intressant utveckling av den internationella regleringen av människohandel där man aktivt försöker åstadkomma förbättringar.

Om man ser på verkligheten så kan man dock bli ganska pessimistisk över vilken nytta de här dokumenten de facto har. Människohandel uppkommer ju på grund av främst ojämlikhet och ojämställdhet mellan könen.

Den här konventionen gäller all form av människohandel, både män, kvinnor och barn. Vad gäller män är det oftast frågan om att exploatera arbetskraft. I stora delar av världen exploateras kvinnor som arbetskraft, speciellt i sådana länder där man inte har utvecklat barnomsorg och äldreomsorg så är det kvinnor från fattiga länder som jobbar under orimliga förhållanden, ofta utan arbetstillstånd och papper. De kan inte ens resa hem eller offentligen agera som självständiga individer. Det är en stor verksamhet och en stor exploatering av andra människor som försiggår dagligdags.

Den allra värsta formen är ändå den sexuella exploateringen som på något vis tog fart i och med att det kalla kriget upphörde.

Att Åland är transiteringsland har vi hört flera gånger. Det är svårt att dokumentera det och det skulle vara förödande för dem som bedriver den här verksamheten så de är säkert ganska skickliga om de ska tjäna pengar.

Kvinnor och barn som används i sexuellt syfte av ekonomiska skäl är ännu mera lukrativa än både narkotika och vapen för de kan säljas flera gånger till flera olika länder. Efterfrågan förefaller inte alls ifrågasättas i de flesta länder. Det är till och med rätt så vanligt att barns och kvinnors kroppar är tillgängliga i stora delar av världen, bara man kan betala och bland behöver man inte det heller.   

Den här konventionen är säkert bra på sitt sätt. Det sägs här i inledningen att den inte har några som helst rättsliga konsekvenser. Vi behöver inte vidta några nationella åtgärder.

Det som är positivt är det som inryms under § 6; att man ändå försöker lägga tyngdpunkten på upplysning, på attityder och på förebyggande arbete. Där har väl Åland hunnit ganska långt. Vi har till och med erfarenheter och modeller som vi kan ge vidare. Det är bra.

Vad gäller gränskontroll, tull och polis så har det arbetet pågått länge och utvecklas säkert hela tiden. Men för att komma åt roten till det onda, som ltl Gunnar Jansson var inne på, så handlar det om efterfrågan. Om inte efterfrågan minskar så fortsätter det. Det är framförallt ett manligt ansvar, synen på kvinnor och barn som objekt för manligt sexuellt utnyttjande. Det är påfallande att det är väldigt sällan i debatter som män stiger upp och kritiserar det här beteendet utan det blir tyst i salen. Det är kanske det största hindret för att få till stånd förändringar. Det ska på något vis förändras utan att det märks.

I den här konventionen är det något luddigt vad som är prostitution och vad som är människohandel. Den finska lagen om prostitution gör ju den skillnaden att prostitution är helt lovlig men det är kriminaliserat att sexuellt utnyttja en person, en kvinna eller ett barn som är utsatt för människohandel. I praktiken är det säkert ganska svårt att göra den där skillnaden.

Det grundläggande problemet kvarstår. Är prostitution en näringsverksamhet som ska fungera? Där är de europeiska länderna väldigt olika. För några veckor sedan visade Feministakademin en dokumentär om världens största bordell i Berlin där 200 kvinnor jobbar dygnet runt, året om. Efterfrågan är stabil och inkomsterna är enorma. Det är för att man för inte så hemskt länge sedan legitimerade prostitutionen i Tyskland.

Sverige är kanske det enda land som verkligen har tagit konsekvenserna av jämställdheten och konstaterat att man inte kan köpa en annan människas kropp. Argumentet brukar vara att det är en affär mellan två likställda parter. Jag undrar hur likställda flickorna från Litauen och Ukraina är med männen i Holland, Frankrike, Finland och överallt där de säljer sina kroppar?

Det är problematiskt att prostitution fortsättningsvis ska vara legitimt i vissa länder, det har att göra med nationell lagstiftning. Prostitution är i stort sett legitimerad fortsättningsvis men sedan när det är fråga om människohandel så då ska man inte få köpa sex av den personen.

Fru talman! Jag tycker att man ska godkänna det här. Jag skulle uppskatta om lagtingets starka manliga dominans på något sätt uttryckte någonting om manlig sexualitet. Hur omfattande får den vara? Ska man få köpa kvinnor och barn? Är prostitution bra? Prostitutionen går till och med in i BNP, det höjer tillväxten i många länder. Sist och slutligen är det tillväxt som det rör sig om.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För att citera ltl Gunnar Jansson, människohandel är en vidrig verksamhet och i förlängningen det som ltl Barbro Sundback också lyfte upp, prostitution. Människohandeln har också flera olika dimensioner. Prostitution och handel av kvinnor och barn är ändå den största delen.

Vi lyfter ofta upp att Åland är ett transitland för människohandel. Man kan fundera kring om Åland faktiskt är ett transitland eftersom väldigt lite av verksamheten egentligen kommer i land på Åland. Färjor går förbi Åland och på färjorna transporteras människor som är föremål för den här verksamheten. Men den problematiken kommer väldigt lite i land på Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är väl det som är definitionen på transitland enligt mig. Men det är inte heller lovligt att tillåta transitering i form av människohandel. Problemet är kanske på det viset väldigt specifikt för Åland. Det är väldigt svårt att upptäcka. Eftersom inte heller myndigheterna har riktigt klara uppgifter så är det ett komplicerat fall. Det är efterfrågan som också gör att det blir transiteringar av offren.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det handlar verkligen om gränsöverskridande verksamhet där Ålands gräns egentligen inte passeras när man inte kliver i land. Det är uttryckligen så att färjan tar i land.  I samarbetet som finns redan idag mellan polis, tull och gränsbevakning finns Åland visserligen med. Man har också bidragit väldigt mycket till det här arbetet. Jag tycker att det är viktigt att också ställa sig frågan; hur stor är problematiken inom våra landskapsgränser och hur mycket handlar det om en verksamhet som går förbi oss?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag kan inte låta bli att begära replik eftersom bollen var kastad till den manliga delen. Jag har inte begärt ordet för att uttala mig i den här frågan för att jag tycker att den är självklar.

Jag kan inte på något sätt acceptera prostitution, slavhandel eller människohandel eller vad det än må vara som pågår. Det är min personliga åsikt och jag tror att jag talar för alla manliga här. Inte är det någon som har någon acceptans för detta i den här salen åtminstone.

Jag tycker inte om när ltl Barbro Sundback påstår att för att man inte deltar i debatten så accepterar man det. Jag har inte gett något medgivande till en sådan handel. Jag är helt emot det. Infallsvinkeln i debatten och insinuation om att vi ska acceptera en sådan här typ av verksamhet är helt felaktig, bara för att man inte deltar i debatten. Jag ställer mig helt bakom landskapsregeringens skrivelse. Jag behöver inte säga något mera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag började mitt inlägg med att säga att det kommer sådana konventioner titt som tätt och det är bra.

Men själva problemet minskar inte i världen, det till och med ökar. Det är män som exploaterar kvinnor och barn sexuellt, inte på Åland kanske i någon större omfattning, det vet jag inte. Det har att göra med vår syn på sexualitet och där är inte män och kvinnor jämställda, långt ifrån. Se över hela världen hur mönstret ser ut. Det är ju därför som det förekommer en sorts affärsverksamhet inom det här området. Det är män som köper sex. Det är väl inte någon nyhet för någon här i salen.

Ltl Brage Eklund, replik

Så kan det vara. Jag har inte den bilden att jag kan säga till hundra procent att det bara är män som köper sex. Det finns säkert variabler i detta också. Jag, som man, ställer mig inte bakom den typen av handel. Jag tycker att det inte är acceptabelt och det står jag för. Jag tycker inte om att man nästan blir lite beskylld för att acceptera detta för att man inte deltar i debatten. Det har jag svårt att acceptera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är inte mitt syfte att såra någon. Jag skulle önska att jag fick männens förklaring till att det ser ut så här i världen. Vad beror det på att så många män köper så mycket sex över hela världen? Det är en stor business!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Vad gäller lagsystematiken i konventionen så vill jag nog säga att den är tydligare än vad kollegan Sundback här gjorde gällande. Det sägs uttryckligen; ”varje medlemsland ska vidta de lagstiftningsåtgärder som krävs för att definitionen av människohandel ska överensstämma med konventionen”. Det finns i artikel 4 en synnerligen uttömmande definition på vad som är människohandel. Sedan vill jag göra reklam för följande moment som är ganska avgörande och framträdande i den här systematiken. Det sägs så här; ”samtycke från ett offer för människohandel till sådant syfte som artikeln innehåller saknar betydelse om något av de medel som anges där har kommit till användning”. Nog försöker åtminstone konventionen vara tydlig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det börjar bli som bibelstunder. Jag kan kasta fram artikel 2, sista meningen; ”sättande i kraft av konventionen nationellt förutsätter dock inga lagstiftnings- eller andra åtgärder”.

Vad gäller detta med prostitution så är det väldigt tveksamt vad skillnaden är och vad som inte är på papperet. Man kan formulera mycket på papperet men vad jag pratar är praktiken. De här problemen fortsätter att växa. Konventionen ska vi ha, men det räcker inte! Det krävs att vi ändrar förhållanden mellan män och kvinnor framförallt sexuellt, ekonomiskt och maktinflytande och även att jämlikheten mellan länderna ökar i ekonomiskt hänseende framförallt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Den målsättningen är god och kan säkert omfattas av alla. Det går ju utanför vad den här konventionen vill komma åt till den delen som ltl Sundback nämnde det hela. Jag instämmer i det som är en målsättning för all verksamhet i samhället att motverka oönskat beteende. Emellertid visar forskningen att lagarnas möjlighet att påverka beteenden är ganska begränsade de facto, tyvärr. Det krävs helt andra metoder som börjar från barndom, skolan osv. Men målsättningen omfattar jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är precis det som jag har försökt säga hela tiden. Ltl Gunnar Jansson och jag är helt överens.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carita Nylund

Fru talman! Jag kommer att beröra de punkter som redan har diskuterats här, konventionens artikel 6 och artikel 12. Artikel 6 handlar om förebyggande av människohandel och artikel 12 om hjälp till brottsoffer.

Den 3 maj 2005 antogs en mycket viktig konvention om bekämpande av människohandel. I augusti 2008 undertecknade Finland konventionen och nu fyra år senare ligger den på vårt bord. Det kan tyckas vara en långsam färd över vattnet, men det är bra att den kommer nu. Vi kan konstatera att landskapsregeringen gav ett utlåtande 2010 som ser ganska likadant ut som dagens yttrande.

Obunden samling är glada att vi i lagtinget får chansen att diskutera det här. Det är precis som ltl Sundback säger, det är bra att det kommer konventioner men problemen växer. Vi ser inte att trenden har vänt på något sätt inom det här området.

I mina ögon är det här en av de viktigaste konventionerna Europarådet har åstadkommit, då den behandlar något så grundläggande som människans rätt till frihet, jämställdhet och kvinnors och ibland också mäns rätt till sin egen kropp. Det är grundläggande saker.

Människohandeln i Europa handlar i huvudsak om handel av människor till hushållstjänster, fabriksarbete och för kvinnor i stor utsträckning till sexslaveri, även barn och män i viss utsträckning.

Kommentaren på Facebook, där allting händer nuförtiden, i den här frågan var att visst kan vi debattera det här men vi kan i princip inte göra någonting. Kommentorn använde lite kraftigare uttryck som jag inte vågar använda här i talarstolen.

Jag är av en helt annan åsikt. I den här frågan har Åland varit föregångare i ett speciellt projekt. Det gäller spridningen av tjej- och killgruppskonceptet till länder där antalet traffickingoffer är stort.  Det kommer tragiska berättelser om ungdomar som fallit offer för trafficking både från öst och väst och få saker berör oss så mycket som när barn och unga far så fruktansvärt illa.

Den 15 december 2011  höll det åländsk-lettiska projektet ”Utmana könsroller för att motverka sexslaveri” sin slutkonferens på Åland.  Ålands fredsinstitut har drivit projektet tillsammans med Resurscenter för kvinnor, Marta, i Lettland mellan 2009 och 2011.  Jag var själv en del av det här projektet och brinner väldigt mycket för det projektet. Det är ett förebyggande projekt som syftar till att utmana könsnormer för att främja jämställdhet och förebygga alla former av könsrelaterat våld, inklusive sexslaveri. Projektet har i huvudsak bestått av tre delar: Tjej- och killgruppsverksamhet, forskning om tjej- och killgruppsmetoden samt informations- och påverkansarbete. Den här forskningsbiten är jätteintressant. Metodiken har funnits i nästan 20 år men det har gjorts väldigt lite forskning på det.

Om det var någon som tvivlade på att ltl Sundback vet vad hon pratade om så kan jag nämna att redan 2005 var ltl Sundback och Mia Hanström till FN och presenterade tjej- och killgruppsmetoden. Det här arbetet antogs som ett s.k. Statement, ett officiellt FN-dokument. Det är ganska fantastiskt att en metod som har utvecklats på Åland har fått den statusen.

Inom det här projektet deltog 29 kill- och tjejgrupper och sammanlagt 230 ungdomar i Lettland och på Åland.

 Detta koncept är ett lysande exempel på en konkret åtgärd som vi kan sprida till fler EU-länder och som direkt påverkar utsatta flickors och pojkars situation. Obunden samling framhåller vikten av att Åland fortsätter att jobba med detta och med liknande projekt.

Man kan konstatera att det här är ett globalt problem. Det finns i länder som inte är med i EU, t.ex. Vitryssland, där det här problemet förekommer. Visst behöver man också jobba globalt med det här.

Det finns andra former av människohandel som bör tittas på. I konventionens artikel 4 definieras människohandel bl.a. med bedrägeri, vilseledande och maktmissbruk av en persons utsatta belägenhet.  Där kanske man kan lägga in de prostituerade som ligger i gränslandet, är det frivilligt eller påtvingat?

 Under dessa definitioner ryms dels den grupp ungdomar som tar tillfället i akt för att åka utomlands för att arbeta t.ex. som Au-pair. Vi måste titta på hur deras arbetsförhållanden fungerar. Det kanske fungerar bra, jag vet inte, men den biten får vi inte glömma bort.

Redan 1337 avskaffades träldom i Sverige, som vi då tillhörde, och slaveriet förekom i några svenska kolonier, men sedan dess har det varit olagligt. Ändå förekommer människohandel och slavliknande levnadsförhållanden fortfarande även i vår del av världen.

Jag anser att det här är en väldigt viktig konvention, men vi måste kunna omsätta den också i praktiken. Det får inte bli en konvention som ligger på en hylla och som ingen gör någonting åt. Vi anser att det är jätteviktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet mot trafficking. Vi är duktiga på att arbeta mot trafficking på Åland redan. Vi får inte glömma bort det trots att vi står inför en ekonomisk kris och inbesparingar. Tack.

Wille Valve, replik

Tack, ltl Nylund. Det är precis som ledamoten säger. På Åland finns ett stort kunnande, som vi inte ska underskatta, angående arbetet att motverka sexslaveri med tjejgruppsmetoden, inte minst inom Ålands fredsinstitut

För övrigt kan jag upplysa ltl Sundback att det var jag som översatte den manualen under min tid vid fredsinstitutet.

I övrigt instämmer jag med talaren och kan notera att vi även har en viss skyldighet att bedriva informationsverksamhet enligt den här konventionen som vi står i beråd att godkänna eller förkasta efter vederbörlig utskottsbehandling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det var en viktig analys som ltl Carita Nylund gjorde om hur vi jobbar praktiskt med en konvention som kan tyckas lite högtravande. Det är precis det som det handlar om; hur vi i praktiken handlar i vårt vardagliga liv. Det handlar ju också om vad man själv handlar och köper. Det handlar om vilka varor man handlar. Köper man billiga varor som man kan anta att är framtagna i andra delar av världen under slavliknande förhållanden? Det handlar också om hur vi beter oss när vi själva är på semesterresa. Det finns mycket att fundera över. Det är bra att konventionen kommer till debatt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman, bästa lagtingskollegor! Upprepa, upprepa och återupprepa så kanske det händer någonting, har jag fått lära mig. Det är helt klart att socialdemokraterna stöder den här konventionen och kräver att det ska bli en lag även här på Åland.

Varje år säljs och köps mellan 600 000 och 800 000 människor över nationsgränserna. Mångdubbelt fler faller offer för människohandel inom det egna landet. Mörkertalet är stort samtidigt som beräkningar visar på en kraftig ökning de senaste åren. Idag är handeln med människor den tredje största formen av organiserad brottslighet, efter handeln med narkotika och vapen.

Fru talman! Vi debatterar landskapsregeringens yttrande angående Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Konventionens syfte är att med respekt för jämställdheten förebygga och bekämpa all människohandel både nationell och gränsöverskridande. Det är frågan om att trygga de mänskliga rättigheterna för dessa offer, samt att garantera att människohandelsbrott undersöks och åtalas effektivt.

Fru talman! Människohandel, eller trafficking, brukar definieras som att offret har tvingats, lurats eller hotats i syfte att utnyttjas på olika sätt. Trafficking har stora konsekvenser som kan delas in i tre olika områden.

För det första, dels tar människohandeln ifrån en individ hennes grundläggande rätt att vara fri och själv bestämma över sitt liv. Förs det andra, dels ger det inkomster och bränsle åt den organiserade brottsligheten och för det tredje innebär dessutom människohandeln en global hälsorisk.

De flesta offren för trafficking är kvinnor och barn. Kvinnor och flickor säljs oftast till prostitution men också till tvångsgiftermål och hushållsarbete eller som billig arbetskraft. Offren för människohandel utsätts ofta för fruktansvärda övergrepp. De befinner sig i en mycket utsatt situation, ofta utan pass eller kontakter i ett land där de inte kan reglerna eller språket. Därför har de svårt att värja sig eller göra något åt sin situation om de misshandlas, våldtas, hotas eller torteras. De fysiska och psykiska skadorna blir ofta allvarliga och tar lång tid att återhämta sig ifrån.

Fru talman! Handeln sker främst i två riktningar, från landsbygd till stad och från fattigare delar av världen till de rikare delarna. Till Västeuropa kommer varje år mellan 120 000 och 500 000 kvinnor och barn.

Rikskriminalen i Sverige räknar med att mellan 400 och 600 kvinnor och barn varje år kan vara föremål för människohandel, alltså i vårt eget grannland. Då handlar det först och främst om trafficking för sexindustrin. De flesta offren för människohandeln i Sverige kommer från Ryssland eller från de baltiska länderna.

Eftersom en människa, till skillnad från till exempel narkotika, kan säljas om och om igen är människohandel en mycket lönsam verksamhet. FN beräknar att de kriminella grupperna som ägnar sig åt människohandel varje år drar in omkring 5 miljarder euro. Eftersom människohandel är ett problem över nationsgränserna är internationellt samarbete och Ålands del mycket viktigt för att kunna göra något åt problemet.

Vtm Eriksson lyfte fram Åland som transitland och om det egentligen är ett problem på Åland. Såsom jag ser det så sker också trafficking via internet och internet finns i varje hushåll idag. Här borde införandet av barnporrsfilter vara en metod som också kunde förstöra hallickens verksamhet. Här kunde polisen tillsammans med internetleverantörer se över hur det här kan lösas. Ett samarbete kunde utvecklas så att internetleverantörerna skulle få bättre möjlighet att avgöra när det är frågan om koppleri och människohandel. Då kan vi agera snabbt för att få bort sidorna från nätet så fort som möjligt.

Det arbete som fredsinstitutet och andra gör tycker jag vi ska fortsätta att stöda.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta fram § 27, där landskapsregeringen uppdrag blir att sprida kunskap och att aktivt arbeta med värderingar och attityder i förebyggande syfte för att kunna ta hand om eventuella offer. Här har Åland en stor roll. Det gäller alltså tullen, sjöbevakningen, polisen och kommunernas sociala myndigheter som tillsammans ska kunna åtgärda det. Det här stöder socialdemokraterna helt och hållet. Det är fullständigt i linje med vår politik.  Vi är mycket tacksamma över att regeringen framhåller att konventionen implementeras och att innehållet ska levas upp till. Tack.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! En neutral lyssnare som hör på den här debatten kan tro att nu ändras världen och nu vänder den situation som vi har inom prostitution och trafficking.

Vi som har varit med länge, och säkert ni andra också, vet att det här är ett problem som har behandlats länge. Jag ska återkomma till det.

Under hela efterkrigstiden har det varit på det här sättet. Det här är inte någon nyhet utan det är en komplettering av tidigare gällande regler.

Personligen tar jag illa upp. Jag tar avstånd ifrån det som ltl Barbro Sundback försökte göra här igen; att kollektivt skuldbelägga alla män, hälften av jordens befolkning, för någonting som i de flesta länder är kriminellt, långtifrån i alla länder, men som vi här i Norden länge har varit överens om att inte är acceptabelt. På de enkla grunderna skuldbelägger man alla dessa män; Roger Jansson, Roger Nordlund, Roger Slotte och de övriga här, Martti Ahtisaari, Jan Eliasson, Barack Obama. Är det alltså rimligt? Det är ungefär som om jag skulle fråga ltl Sundback om vad orsaken är till att den och den kvinnan föregår sig på sitt eget barn, tar livet av sitt eget barn eller annat som kvinnor gör. Att kollektivt skuldbelägga andra människor är inte acceptabelt. Jag har många gånger tagit illa upp för den här typen av retorik och nu gör jag det igen. Enskilt skuldbeläggande är rätt. De som gör fel och de som har felaktiga åsikter bör man skuldbelägga, men knappast dem som är oskyldiga.

Alla mentalt friska människor motsätter sig människohandel. Så kanske det inte alltid har varit, men kanske de inte har varit mentalt friska i alla fall fast de har trott det.

Prostitution är en annan sak som man också gärna skulle vilja säga att alla mentalt friska människor motsätter sig. Men det kan man inte göra eftersom flera västeuropeiska länder tillåter prostitution. Det blir för grovt att uttrycka sig på det sättet när det gäller prostitution. Människohandel däremot bör man motsätta sig.

Prostitution inom äktenskapet motsätter sig egentligen ingen inom den offentliga debatten, annat än att vi har en lagstiftning idag som medför att vi kan döma övergrepp inom äktenskapet. Men prostitution inom äktenskapet är fullt tillåtet. Värsta formen av människoutnyttjande är den som riktar sig mot barn, pojkar och flickor.

Jag såg igår i svenska nyheterna en ny form av barnutnyttjande, som jag inte har reflekterat över tidigare. Den organiserade brottsligheten använder sig av barn som torpeder. Vi har sett det förut i världen att man skickar ut barn som ficktjuvar osv. Men här gällde det att hålla vapen i förvar eller att hålla narkotika i förvar. Man utnyttjar oskyldiga barn och gav dem 50 eller 100 kronor för det. Det pågår i våra skandinaviska länder, tillsammans med mycket annat.

Fru talman! Europarådets konvention om bekämpande av människohandel trädde i kraft den 1 januari 2008. Här är jag på samma linje som ltl Sundback. Vi har ett 40-tal sådana konventioner från tidigare. Som ltl Gunnar Jansson var inne på så har vi Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet med mera, som särskilt drabbar kvinnor och barn med mera. Från 1997 har vi Europarådets parlamentariska församlings konvention om handel med kvinnor och påtvingad prostitution i Europarådets medlemsstater. Ni kan läsa det här själva, jag kunde fortsätta länge att räkna upp. Det viktiga är vad det har resulterat i. Vad har det här resulterat i? I och med Berlinmurens fall, att vi öppnade gränserna mot öst och att vi fick en insyn i vad som händer runt om i både Öst- och Västeuropa mera än vad vi hade tidigare så ser vi en enorm brottslighet och ett enormt utnyttjande av svagare människor. Det är ett ständigt brytande mot de mänskliga rättigheterna som vi särskilt i västvärlden har varit överens om sedan 1950-talet i form av konventioner.

Tack vare besluten i Europarådet har man försökt att komma åt det här. Delvis har man naturligtvis lyckats men i huvudsak har man misslyckats. Den här situationen accelererar i stället för att gå åt andra hållet.

Kära vänner, vi är små i det här sammanhanget och vi famlar på något sätt i mörkret. Vi vet inte vad vi ska göra. Vi blir naturligtvis väldigt upprörda över det vi ser och hör. Särskilt blir jag upprörd för att jag vet att mörkertalet är så stort. Mörkertalet finns på Åland också och det är inte obetydligt. Var och en får rapporter från olika håll, från skola, daghem, rättsvårdande instanser och psykologer osv. Vi får allihop sådana signaler från olika håll. Vi vet att mörkertalet gör att det är mycket större problem än vad vi vet. Nog har vi att ta tag i sannerligen. Huruvida den här konventionen kommer att förbättra situationen på Åland, i Sverige, runt Östersjön råder ett stort frågetecken. Det är naturligtvis ändå viktigt att vi vidtar de här åtgärderna.

Från moderaternas sida har vi tänkt att detaljbehandlingen i utskottet ska ge ytterligare svar, sätta in Åland i konventionssammanhang och skapa ett underlag för oss att diskutera den situation vi har i landskapet när ärendet kommer tillbaka från utskottet. Vi vet också att utskottet inte kan klarera de här mörkertalen som vi har. Inte kan utskottet göra hemskt mycket åt den gränsöverskridande brottsligheten inom hela det breda människohandelsområde som vi här har att hantera. 

Jag hör inte till dem som har något som helst intresse av att ta partipolitiska poäng i sådana här frågor. Det här är vårt stora gemensamma ansvar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag vill ta ltl Sundback i försvar. Ltl Sundback har ägnat hela politiska värv åt att just bekämpa människohandel. Jag tyckte inte Sundback pratade om skuld. Sundback pratade om ansvar. Det nämnde också vtm Jansson i sitt anförande. Det handlar om ansvar och det handlar om att se problemen.

Det är också att göra det lite för lätt för sig att prata om att man inte är mentalt frisk. Vi kan också konstatera att så fort Europaparlamentet flyttar till Strasbourg eller det är fotbolls-EM så grasserar prostitutionen. Vi vet också att det är vi själva, vi nordbor, som åker förhållandevis ofta på kryssningsfärjorna. Vi vet att många nordbor far till Asien på semesterresor och där grasserar också prostitutionen.  Jag välkomnar att vi tar ett gemensamt ansvar i de här frågorna och att alla börjar prata om dem.

Vtm Roger Jansson, replik

Kommer den här konventionen och på vilket sätt i så fall att förhindra prostitution i samband med fotbolls-EM?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kanske är ett steg på vägen. Det kanske är ett steg på vägen att fundera på hur vi uppfostrar våra pojkar och flickor och hur vi har tjej- och killgrupper Åland så att det blir helt otänkbart för en ålänning att köpa sex när man far på semesterresa till Thailand. 

Sedan har jag inte en lika nattsvart syn som vtm Jansson. Det kom siffror i dagarna som visar att fattigdomen i världen har halverats på 25 år. Där har vi också en väsentlig sak. Fattigdom går hand i hand med människohandel och prostitution. Det finns ljusglimtar. Vi kan ju inte bara ge upp.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det finns väl ingenting i mitt anförande som säger att jag har en total nattsvart syn och inte tror att vi ska arbeta med de här frågorna. Jag räknade upp hur det internationella samfundet där vi till stora delar har varit med både nationellt och i vissa sammanhang från åländsk sida för att arbeta med de här frågorna. Jag sade också i mitt anförande att jag fortfarande menar att vi sannerligen ska göra det. Vi måste öka våra insatser. Jag vill inte ha sådant satt i min mun att jag har givit upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag blev upprörd över ett uttalande från vicetalmannen. Vicetalmannen jämförde mordet på ett eget barn och att det sker under depression med män som utnyttjar sexuella tjänster. Anser vtm Jansson att alla män som utnyttjar prostituerade antingen är deprimerade eller inte är mentalt friska?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Roger Jansson för ett anförande. Det uppskattade jag väldigt mycket. Jag är glad för att jag fick stöd att jag inte är ute efter att skuldbelägga någon.

Det är de facto så att det är en stor genusskillnad i den här frågan. Det handlar ju om människohandel. Det handlar om näringsförbud. Det handlar om ekonomi där man försöker förhindra eller reglera försäljning av mänsklig arbetskraft eller människors kroppar.

Det finns faktiskt i artikel 4 om utnyttjande och man nämner också prostitution. Jag förstår inte skillnaden i den här kommissionen. Jag är glad om vtm Jansson kan förklara det. Jag menar att det finns ett samband mellan manlig efterfrågan på sexuella tjänster och den här verksamheten. Hur skulle den annars uppkomma?

Talmannen

Tiden är ute! 

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Som förälder till både flickor och pojke och som tillsammans med kvinnor är ansvarig för uppfostran och sannerligen i min roll som politiker så ser jag att vi alla har ansvaret att göra vår värld bättre och rättvisare. Och att följa de etiska reglerna som vi är uppfostrade med i luthersk anda och följa de konventioner som politiker över oss har bestämt att vi ska följa och följa den lagstiftning som finns. Där är vi män och kvinnor på samma startlinje. Vi har samma ansvar och samma uppgift. Den uppgiften har jag tagit på allvar genom åren och vill fortsätta med. Jag vill inte bli kollektivt uthängd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är inte så hemskt intresserad av vtm Roger Janssons privatliv utan mera om hans tankar vad gäller manlig sexuell efterfrågan på den internationella marknaden. Om vi lite kunde distansera oss och se på det här problemet mera objektivt? Det är ju därför den här regleringen kommer till. Den här verksamheten är så kolossalt stor. Jag menar att det finns ett samband mellan de värderingar som råder både formellt och informellt om manlig sexualitet och den enorma efterfrågan inom prostitutionen men också inom verksamheten med människohandel. Annars skulle ju inte verksamheten finnas. Mitt enkla bud är att män ska sluta upp med den här efterfrågan då försvinner ju problemet.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag uppfattar mig blott som en representant för normal manlig sexualdrift och kan inte uttala mig om någonting annat, tyvärr. Den i sig innebär knappast särskilda problem för vårt samhälle. Däremot kan den innebära problem för enskilda människor, definitivt.

Det ärende vi har att behandla här idag är inte av den arten som ltl Sundback efterfrågar att jag ska ge svar på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carita Nylund, replik

Tack, fru talman! Jag såg att de flesta män började vrida på sig lite i stolarna när Barbro Sundback ifrågasatte männens sexualitet. Det är glädjande att lagtingets manliga ledamöter är sådana goda förebilder. Jag utgår förstås ifrån att man är det. Sedan måste vi också komma ihåg att det som en självklart för oss inte är det för alla andra. Det är ett faktum att det är män som står för största delen av sexköpen. Jag tror att det som ltl Sundback är ute efter är att vi ska diskutera varför det är så. Inte är det någon som tror att de manliga ledamöterna i lagtinget är skurkar och bovar.

Sedan måste jag hålla med ltl Katrin Sjögren att man fick en liten uppgiven känsla av vtm Roger Janssons uttalade. Jag hoppas att du inte ser så dystert på framtiden som det verkade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag bad om en replik när jag såg att vicetalmannen skulle konfronteras med fyra kvinnliga ledamöters syn på männens sexualitet. Det visade sig att det inte fanns något direkt behov av att begära replik annat att jag får uttrycka tacksamhet för att vicetalmannen tog på sig rollen att tala för de manliga ledamöternas vägnar. Varför många män i denna sal tiger när de här frågorna kommer upp är väl att vi känner väl någon sorts kollektiv skuld omedvetet. Vi vet att det är männen, precis som ltl Sundback säger, som begår de här övergreppen mot andra människor.

 Vi har en värld där vi har vi pedofiler och vi har en katolsk kyrka som har ämbetsmän som lagt det i system att missbruka andra kroppar. Det är en konstig värld vi lever i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Tack, fru talman! Jag blir verkligen illa till mods av att höra att männen blir kollektivt skuldbelagda, på det sätt som ltl Sundback gjorde inledningsvis, för att inte vi inte deltar i debatten idag. Vi har remissdebatt idag, sedan har vi debatt efter utskottsbehandlingen.

Det här är en viktig fråga. Det är en fråga som män och kvinnor borde stå enade mot och tillsammans bekämpa människohandel. Att konfrontativt ställa män och kvinnor mot varandra på det sätt som nämnda ledamot gjorde tidigare gynnar ingen och inte denna sak. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det kanske känns att jag på det sättet provocerar men jag upplever faktiskt att kvinnor överallt aktivt jobbar emot de här frågorna. Men det manliga stödet är verkligen svagt. Ju högre upp man kommer i toppen desto svagare blir det.

Vad jag skulle vilja höra är manlig analys av problematiken. Kvinnorna vet ju vad de vill. De har sympati med alla offer och alla kvinnor som utsätts för detta. Varenda en av oss kan känna det i kroppen. 

Wille Valve, replik

Om ändamålet är att i högre grad involvera männen i kampen mot människohandel så tror jag inte att stigmatisering av männen som grupp är rätt väg.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu, ltl Wille Valve, är det inte att sätta ansvaret på mig. Det har jag tagit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Äntligen livlig debatt, men jag kan inte sitta i den här salen och acceptera att ltl Harry Jansson skyller på katolska kyrkan. Nu är det så att jag råkar själv vara katolik och jag representerar 200 katoliker här på Åland. Betyder det att vi alla köper sex, utnyttjar våra barn osv? Det är en konstig människosyn måste jag säga. Det är hemskt enkelt att vända ryggen och skuldbelägga någon annan instans.

Katolska kyrkan består av en miljard anhängare. Det är en av de största organisationerna i världen. Det är klart att det finns rötägg även där. Men vi har lyft fram det, vi försöker vara transparenta och vi arbetar hårt mot dessa saker.

Det finns lutheraner i Norden och många av de invånarna utnyttjar dessa tjänster. Jag hör aldrig att det är lutherska kyrkans fel, så där var du på fel. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, bästa ltl Sara Kemetter, jag är glad att jag med min lilla replik lyckades symbolisera den kollektiva skuldkänsla som din egen partikollega lyckades göra vad gäller ifrågavarande konvention. På samma sätt kan man generalisera.

Varför jag nämnde pedofiler och katolska kyrka är för att det är väl de mest groteska händelser som vi har i vår omvärld som man har lagt i system. Vi kan nästan varje vecka ta del av nya pedofilnätverk som avslöjas, inte minst vad gäller katolska kyrkan. Det visar sig att en kyrka, en gemenskap som ska värna om medborgarna, i decennier har tystat ner och till och med köpt sin tystnad för att inte skada den egna kyrkans status. Det är en märklig värld vi lever i!

Talmannen

Härefter återgår vi till konventionen. Nu har alla fått svara.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är klart att det finns rötägg. Vi behöver bara lyfta fram fotbollen och alla tränare. Där existerar et också pedofili och annat. Det är fel att lyfta fram en så här stor instans i en sådan här diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

2        Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)

Efter att ha hört talmanskonferensen föreslår talmannen att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Upphandling av miljövänliga fordon

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)

Efter att ha hört talmanskonferensen föreslår talmannen att också detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Jag vill presentera en framställning som medför att kraven i lagstiftningen om offentlig upphandling skärps.

”Ett slag i luften” kommenterade Ålands Radio den här framställningen när den blev offentlig i januari. Ett slag för bättre luftkvalitet menar EU. Utsläppen av skadliga luftföroreningar måste undvikas, förebyggas eller minskas. Det här är ett sätt att göra det på.

Förslaget hänger samman med nya EU-regler om upphandling av miljövänliga fordon och innebär att upphandlande myndigheter, då man köper eller leasar fordon eller då man ämnar köpa trafiktjänster, ska ta i beaktande den energi- och miljöpåverkan som är kopplad till driften av ett fordon under hela dess användningstid. Energi- och miljöpåverkan kan ges ett värde i pengar som tas med vid utvärderingen av olika anbud. Det här förslaget gäller upphandlingar över EU-tröskelvärdet, dvs. 200 000 euro.

Vilka berörs av detta? Det är myndigheter som vår egen förvaltning eller t.ex. Mariehamns stad. Vi har talat med staden och de framför att detta förslag inte innebär någon förändring för dem eftersom de redan har detta med i sin miljöpolicy och lätt också hanteras i en ny framtagen upphandlingsmall som staden har tagit fram. Det är inte ofta som upphandling av nya fordon utförs, vare sig av vår egen förvaltning eller av kommunerna.

För landskapsförvaltningen och trafikavdelningen i första hand så finns en miljöpolicy också med i budgetdirektiven sedan 2010 fram tills idag. Där har vi haft med att landskapsregeringen vid upphandling ska sträva efter att upphandla miljöanpassade varor och tjänster. Beträffande vägtransportfordon bör man använda upphandlingsverktyg för rena och energieffektiva fordon. Ordet "bör" kommer nu att bytas ut mot det lilla ordet "ska".

Kriterierna gäller inte längre endast den billigaste prislappen utan också kvalitet, tekniska fördelar, estetik, funktion, miljöegenskaper och driftkostnader med mera kan tas med i beaktandet. Det är alltså helheten.

Vi är i tidsbrist med implementeringen av detta direktiv. En formell underrättelse har lämnats till regeringen från EU-kommissionen. Det innebär att vi i brådskande ordning inte bara bör utan ska se till att vederbörliga lagändringar kommer på plats. Vi är inte ensamma om att vara sena. I riket trädde denna lag i kraft för en dryg månad sedan.

Jag hoppas dock att finans- och näringsutskottet behandlar den här lagframställningen i prioriterad ordning just med tanke på att tidsfristen har löpt ut. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag tycker att det är positivt att Åland också kan inhandla miljövänliga fordon. Nu nämndes EU-tröskelvärdet på 200 000. Det är i så fall flera elbilar som behöver köpas in för att kunna komma över den summan.

Jag har inte hittat hur man ska kunna räkna på den ekonomiska nyttan. Det är svårt att veta. Driften av en elbil består ju av ett batteri som är uppladdningsbart och har en viss livslängd. Det kommer att vara en avvägningsfråga. Vad kommer priset för ett nytt batteri att vara om fem eller tio år när det behöver bytas ut? Har man haft de här tankarna?

Minister Carina Aaltonen, replik

Nej, vi har inte haft det till diskussion beträffande elbilar. Man måste köpa in ganska många elbilar på en gång för att de ska omfattas av det här direktivet.

Närmare bestämmelser om hur man ska beräkna miljökostnaderna ska utfärdas genom en förordning av kommunikationsministeriet. Den förordningen har jag ännu inte tagit del av. Men det är kanske någonting som utskottet kan titta på.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag sitter själv med i finans- och näringsutskottet. Vi har möjlighet att titta på de här bitarna närmare.

Jag fick information att man i Estland har börjat en utbyggnad av elnät för elbilar. De har satsat väldigt stort på det. Vi kan säkert även därifrån inhämta information om hur de har tänkt i den här frågan.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det skulle vara ganska viktigt att vi också kommer i gång på Åland med elstolpar och laddningsbara punkter och gärna på väldigt attraktiva parkeringsplatsen, till exempel vid shoppingcenter som byggs eller i centrala Mariehamn. Det här är någonting som man på kommunal nivå också kan driva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte föra in landskapsregeringens roll i det här sammanhanget. När man en gång tar ett sådant här lagförslag så vill jag hänvisa till en motion som vi hade angående klimatvänlig fordonspark för landskapsregeringen. Den tjänstemannen som mycket föredömligt jobbade med de här frågorna slutade och projektet att göra en fordonsplan kom av sig. Det var en utbytesplan och man skulle eventuellt införskaffa elbilar. Hur ser det ut med den frågan? Är det någonting som man tänker ta upp och jobba med? Det ligger också lite i linje med det här tänkandet.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det här ligger på infrastrukturminister Thörnroos bord. Naturligtvis så fortsätter samma linje som man tidigare har haft i den här frågan. Jag misstänker att vi har sådana tider framför oss så att det inte handlar om att införskaffa så väldigt mycket fordon överhuvudtaget till förvaltningen. Man gör vi det så är det tänkt att man då ska följa den här planen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Man behöver inte heller köpa nya fordon. Det kan också gälla att man använder egen bil och att man ser över reglerna när bilen används och hela den biten. Det kanske man också skulle titta på i miljösammanhang. Sedan kunde man titta lite närmare om det här är en miljöfråga. Det kanske skulle vara en miljöhandläggare, som har kunskap inom det området, som också kikade lite på det här, att man samarbetar och inte drar för skarpa gränser i sådana här frågor.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det stämmer. Miljöfrågorna spänner över alla avdelningar där har också alla ett ansvar att minska till exempel på bilkörning. Så är det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag tycker för min del att det inte är ett slag i luften, som något media tydligen har sagt, när man inför lagstiftning med målsättning att minska utsläppen också i fordonsparken. Det är det inte. Det är oerhört viktiga saker av miljömässigt orsaker. Men också av det faktum att om man kvarstår en fordonspark som förbrukar fossila bränslen så kommer det att bli en stor ekonomisk fråga i förlängningen. Jag för min del är övertygad om att vi bara har sett början av vad de fossila bränslena kommer att kosta framöver.

Lagstiftning i rätt riktning är aldrig ett slag i luften. Sedan är det förstås en besvikelse att det här gäller bara inköp över EU:s tröskelvärden. Det är en annan historia som vi inte behöver ta upp nu, behovet av upphandlingslagstiftning också under EU:s tröskelvärden.

Det här kommer att påverka kommunerna också och förmodligen Mariehamns stad. Det är ju bra i större upphandlingar. För landskapsregeringens del så finns ju, precis som ministern här sade, mycket av det här reglerat i interna dokument redan. Dels verkställighetsdokumenten i samband med budgetar ända sedan 2010, 2011 och 2012 samt också i den upphandlingshandbok med det nya gröna avsnittet som framställdes för något år sedan.

Liberalerna tycker att det är att gå i rätt riktning att ändå lagfästa det här så att allting jobbar för att det går i rätt riktning i miljöfrågor.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Tvärvillkorsövervakning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)

Efter att ha hört talmanskonferensen föreslår talmannen att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Den här lagframställningen är ingen kioskvältare precis. Men innehållet är viktigt. Tvärvillkorsövervakning behövs för att garantera att de jordbruksstöd som betalas ut också i verkligheten minskar jordbrukets miljöbelastning och för att försäkra oss om att trygga och säkra livsmedelsprodukter produceras och att inte djur far illa.

Alla vi har nytta av att jordbrukarna följer stödvillkoren. Eftersom så stor del av jordbrukets omsättning består av stöd och bidrag är kraven på att medlen används på bästa sätt också höga.

Målet med tvärvillkoren är att vi ska få en renare miljö med större biologisk mångfald, att djuren som föds upp behandlas väl och att vi får renare livsmedel. Ett syfte är också att säkerställa att åkrarna brukas och sköts enligt god jordbrukshävd och också att åkrar som tas ur produktion hålls i gott skick.

I praktiken handlar just den här framställningen om att flytta över en del arbete från ÅMHM till landskapets jordbruksbyrå för att på så sätt förhoppningsvis minska på en del administration och att de som berörs, jordbrukarna, kan få färre besök av kontrollanter. Det berör cirka en procent jordbrukare som årligen väljs ut för att tillsynas så att man följer de 18 direktiv som tillsammans kallas för tvärvillkor. Vi gör detta genom att foga till en ny 27a § i lagen om miljöskydd och en ny § 1 under kapitel 8 i vattenlagen.

Tvärvillkoren är en förutsättning för erhållande av direkta stöd samt för programperioden 2007-2013 få miljöstöd och kompensationsbidrag. Tvärvillkoren övervakas idag av ÅMHM, miljöbyrån, jordbruksbyrån och statens ämbetsverk som bland annat har hand om registreringen av djur och urvalet av de drygt en procent av gårdarna som ska tillsynas.

För närvarande har läget inte varit helt tillfredsställande när det gäller vilken myndighet som ska ansvara för tillsynen över bland annat grundvattendirektivet, nitratdirektivet samt slamdirektivet. Regeringen har nu för avsikt att föra tillbaka övervakningsansvaret för dessa tre direktiv till jordbruksbyrån. Redan innan ÅMHM bildades hade jordbruksbyrån hand om övervakningen av alla direktiv och just dessa tre, grundvatten-, nitrat- och slamdirektiven passar bättre in hos jordbruksbyrån än hos miljömyndigheten eftersom jordbruksbyrån redan idag övervakar drygt 5 procent av de gårdar som beviljats kompensationsbidrag. Vi menar att man borde kunna utföra dessa övervakningar samtidigt. På så sätt sparar man både tid och resurser hos den jordbrukare som valts ut för kontroll men också hos myndigheten.

Jordbruksbyrån har redan idag hand om foderdirektivet och direktivet som rör växtskyddsmedel.

Konsekvenser? Ja, vi ser en total ekonomisk vinst genom att göra dessa administrativa förändringar. I tid kan det handla om en dryg veckas merarbete på jordbruksbyrån och motsvarande minskning hos ÅMHM.

För mig som miljöminister är det viktigaste att tvärvillkoren följs och att de följs upp och att det här sköts på ett bra sätt.

Om man då som jordbrukare försummar att följa tvärvillkoren kan det och ska det få ekonomiska konsekvenser. De påföljder som bestäms på basis av försummelserna beror på hur omfattande och allvarlig försummelsen var, hur länge den varade och hur många gånger den upprepades och hur avsiktlig den var. Påföljden av försummelsen är en 1-5 procentig minskning av alla direkta stöd som helt finansieras av EU samt av miljöstöd och kompensationsbidrag som jordbrukaren erhåller för programperioden 2007-2013. Påföljden är i regel tre procent. Om försummelsen varit upprepad är påföljden i allmänhet trefaldig. När försummelsen anses vara avsiktlig, kan påföljden vara 15-100 procent, men i regel är påföljden 20 procent vid avsiktliga fall. Vid mycket allvarliga försummelser kan jordbrukaren stängas ute från stödsystemet i ett eller flera år.

Jag har ingen statistik över hur de åländska jordbrukarna sköter sig, men min uppfattning är att det är relativt ovanligt med avdrag för försummelser.

Vill man veta mer om tvärvillkoren och hur de ska följas så kommer det snart ut en guide, en handledning som informerar jordbrukarna om hur man ska göra för att på bästa sätt följa och uppfylla dessa 18 olika direktiv och vi har anpassat guiden till den åländska lagstiftningen. Det här är någonting som borde ha funnits redan tidigare, men nu är det alltså på gång.

Jag vill avsluta med att konstatera att vi inte har analyserat de miljömässiga konsekvenserna i den här lagframställningen.  Men hela lagframställningen bygger ju på att skydda miljön från förorening, att förbättra djurhållningen och se till att vattenkvaliteten inte försämras. Visst hajade jag till lite när jag insåg att vi inte hade med de miljömässiga konsekvenserna för det här lagförslaget.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Tvärvillkoren som stipulerar vilka regler jordbrukarna måste följa för att få jordbruksstöd är omfattande. Det handlar både om EU-lagstiftning och om egen lagstiftning som måste följas.

Av lagförslaget framgår tydligt hur många olika lagstiftningsområden som måste beaktas. Förändringen i lagstiftningen innebär att delar av tillsynen av tvärvillkoren flyttas från ÅMHM till landskapsregeringen.

I en av vågskålen har vi byråkrati och merarbete för jordbrukarna. Men det handlar om skattepengar, därför är det viktigt att det här övervakas. I andra vågskålen har vi konsumenterna, konsumenternas makt och konsumenternas rätt till information. Vi vet att det dagligdags rapporteras om missförhållanden i unionen. Det handlar om djurskydd, djurtransporter, ren mat fri från smittor och rent vatten. Det är alltså ofrånkomligt att ha fungerande tvärvillkor.

Det handlar om att effektivisera och göra det lite mindre byråkratiskt. Det är tre enheter, tre myndigheter som är inblandade idag, som vi hörde av miljöministern. Det är ÅMHM, landskapsregeringen och statens ämbetsverk. 

Överlag ska tillsyn vara 1/3 kontrollerade och 2/3 stödjande.

Under förra mandatperioden hade jag en ingående diskussion med en jordbrukare om tillsynen. När hans verksamhets synades kom alla tre myndigheter samtidigt. Han upplevde det som mycket positivt. Han kunde ställa frågor och föra diskussion. Han behövde bara avsätta några timmar för den omfattande kontrollen vid ett tillfälle i stället för att försöka pussla ihop tre olika tillfällen vid tre olika tidpunkter.

Som miljöministern påpekade så tror jag att det här kan ha positiva inverkan på miljön. Det blir effektivare. Det är en och samma myndighet som ska övervaka flera frågor. Därmed är det lättare att ha ett helhetstänkande och få en helhetssyn av frågorna. Jag tror att det kan ha en liten positiv inverkan på miljön. I och med att arbetet också effektiviseras så kanske det finns utrymme för tillsyn av flera jordbrukare.

Liberalerna har varit med initialt i lagberedningen. Lagen var nästan färdig när vi avgick. Vi tillstyrker förslaget om tvärvillkorsövervakning. Tack. 

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag tackar för stödet för den här lagframställningen.

Jag vill också komma med ett påpekande, även om vi nu försöker föra samman administrationen och minska på byråkratin så kommer det nog inte att innebära flera gårdar kommer att kontrolleras, eftersom det står i lagstiftningen att ungefär en procent av gårdarna ska kontrolleras varje år. Även om vi frigör utrymme hos våra myndigheter så kommer det inte att innebära mera kontroller av gårdarna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Om jag förstår saken rätt så är en procent minimum, en procent måste vi uppfylla. Visst, det handlar fortfarande om väldigt mycket skattepengar. Jag hoppas att man ska kunna få möjlighet till mera tillsyn.

Den unga jordbrukare som jag pratade med under den förra mandatperioden upplevde det som positivt. Han kände ett stöd i sin verksamhet och kunde diskutera och ställa frågor. Man behöver inte heller se tillsynen som någonting väldigt negativt. Som sagt var, 1/3 kontrollerande och 2/3 stödjande.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Just biten 2/3 stödjande försöker vi sikta in oss på nu så att vi får fram en handbok som kan förklara ingående hur man ska tolka dessa 18 direktiv och vad en jordbrukare ska tänka på för att uppfylla tvärvillkoren. Jag tycker att det är en viktig del som vi nu får på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Första behandling

5        Små eldrivna fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, fru talman! Värderade kollegor, ”en sak ska ni ha klar för er, fordon som kan framföras på andra sätt än dragna av hästar kommer aldrig att färdas på jordens yta.” Jaja, högre hastighet än 20 km/h, Vad blir härnäst? Ska vi flyga till månen också?”

Jag tar mig friheten, fru talman, att börja presentationen av finans- och näringsutskottets betänkande kring lagförslaget om små eldrivna fordon med en kort historisk tillbakablick. För det är inte första gången som lagstiftare haft att göra med nya situationer när det gäller trafik och transporter. Knappast sista heller. Förändringarna i vår vardag tenderar att komma allt oftare i takt med allt påhittigare uppfinnare. Och som bekant går entreprenörerna alltid steget före lagstiftarna enligt ungefär samma princip som att barn inte alltid ska göra som föräldrarna säger. De ska göra mer och bättre. Bland annat därför är det i det här fallet mer framåt inriktat att säga ja till lagförslaget än att säga nej.

Utskottet har alltså behandlat förslaget till ny lag beträffande små eldrivna fordon. I praktiken innebär förslaget att en cykel inte längre bara är en cykel, sådan vi betraktat den hittills. En cykel blir också, såvitt förslaget godkänns, ett så kallat batteridrivet balansfordon med gyroteknik. Detta kan möjligen förorsaka höjda ögonbryn i den dagliga trafikbilden och troligen skapa vissa förvecklingar i förhållande till andra trafikanter, åtminstone till en början. Det kan också skapa förutsättningar för en ny form av upplevelser längs med våra vackra åländska vägar och väl utbyggda cykelvägar. Mot bakgrund av den hårda konkurrens från omvärlden som turist-Åland har att tampas med, är nya idéer hjärtligt välkomna!

Är det alltså möjligt att ge utrymme för dessa nya farkoster i den åländska trafikbilden? Är det rimligt att mot bakgrund av den snabba handläggningen av detta lagförslag göra det redan denna sommar eller ska vi vänta tills lagstiftarna i Finland hinner se över den mer övergripande lagstiftningen? Dessa nya fordon täcks nämligen inte in i den finländska lag som vi på Åland använder som blankettlag. Det kan man tycka är en brist. I Sverige och i många andra länder är till exempel dessa nya balansfordon tillåtna i trafiken. I Sverige definieras de som cyklar.

Utskottet har enhälligt ansett att fördelarna med lagförslaget uppväger nackdelarna, särskilt efter vissa huvudsakligen kosmetiska förändringar i lagtexten. Vi måste dock påpeka att beredningen av lagförslaget lämnar en del att önska. Ålands polismyndighet fick väldigt lite tid på sig att komma med sina synpunkter och till exempel landskapets trafiksäkerhetskonsulent hördes inte alls i beredningen. Utskottet har dock förutom de båda även hört såväl försäkringsbolag som handikapprörelsen och en representant för Södermalmspolisen i Stockholm.

När det gäller den eventuella nyttan för rörelsehindrade är den kanske inte viktigast av allt även om det inte kan uteslutas att så kallade batteridrivna balansfordon med gyroteknik även kan underlätta vardagen för dem. Tekniken med vilken fordonen framförs kräver dock god balans och huvudsakligen fungerande fysik.

När det gäller polisens förhållande till fordonet, alltså cykeln, kan det säkert finnas utmaningar, men också möjligheter. Till exempel Södermalmspolisen står i beråd att införskaffa de aktuella fordonen och ser stor potential i att använda dem i samband med patrullering. Själv kan jag tycka att det vore underbart att se poliser i nya åländska uniformer patrullera på stadens gator med hjälp av detta fordon. Så skapar man en unik profil som kan bära långt. Det aktuella fordonet är dessutom långt ifrån ovanligt hos ordningsmakten på andra ställen i vår värld.

Avslutningsvis. Möjligheten att klassa dessa batteridrivna balansfordon med gyroteknik som en cykel gör det möjligt att redan till sommarens turistsäsong erbjuda våra besökare, och nyfikna ålänningar såklart, en ny upplevelse. Det är bra och nödvändigt. Det kan finnas utmaningar som vi i utskottet inte kunnat förutse men vi är övertygade om att de är hanterliga. När det gäller säkerheten ska den så kallade cykeln betraktas som just en cykel med allt vad det innebär i form av belysning, reflexer och annat. Själva framförandet av fordonet är dock troligen till sin natur betydligt säkrare än att cykla på en så kallad traditionell velociped.

Med hänvisning till det sagda och med några smärre förändringar i lagtexten föreslår finans- och näringsutskottet att lagförslag nr 8/2011-2012 kan antas. Tack för ordet.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar ltl Peterssons åsikt i det här ärendet att det är en bra sak. Man kan säga att det är lite av en kul grej.

I anförandet reflekterade jag över att det var intressant att man också koncentrerade sig ganska mycket på de funktionshindrade, vilket noterades också tidigare i samband med remissen. Det brukar i allmänhet inte vara så attraktivt. Men jag noterade det.

Jag begärde replik för att ltl Pettersson var inne på detta med balans. Det här är nu bara en sakfråga men i betänkandet står om användningsmöjligheter angående rullstolsbundna, att man kan anpassa fordonen till rullstolsburna. Jag skulle vilja ha lite närmare förklaring till det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Vi får väl säga att vi inte fäste väldigt stort avseende vid just anpassningen till handikappade. Men vi hörde handikappförbundet som berättade att det finns firmor idag som anpassar dessa gyrodrivna balansfordon till handikappade. Mer detaljer än så är jag rädd för att jag inte kan belysa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ber att få tacka utskottets ordförande och hela utskottet för ett väl genomfört värv. Jag ser att ni har haft många höranden. Jag har förstått att ni verkligen har satt er in i sakfrågorna.

Landskapsregeringen tar till sig av den kritik som fanns i ordförandes anförande. Det är inte okej angående frågeställningarna kring polisens höranden i sak. Den kritiken tar vi med oss. Jag kan garantera att det inte kommer att ske igen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår i sitt lagförslag nr 8/2011-2012 att fordonslagen 19 § 1 mom. på Åland får en liberalare tolkning av begreppet ”cykel”, genom att inkludera eldrivna balansfordon, på vardagsspråk kallat Segway, i begreppet cykel eller velociped som här nämndes.

I Sverige ändrades lagen om trafikdefinitioner redan den 1 oktober 2010, där ordet cykel fick en vidare definition i samband med Segways.

I Finland saknas fortfarande en dylik definition av cykel i lagstiftningen. Man kan ju fråga sig varför vi inte på Åland definierar Segway som moped, då det ändå är fråga om ett eldrivet fordon? Svaret är enkelt: Fordonet i sig uppfyller inte de tekniska kraven i landskapsförordningen om fordonsdefinitioner för moped. Så vill vi ha detta fordon ut i den åländska trafiken är den enda möjligheten att klassa förflyttningsfordonet som ”cykel”, vilket själva lagförslaget går ut på.

Genom att denna fordonstyp inte uppfyller de tekniska kraven som ställs på moped kan Segway därför inte heller försäkras eller registreras.

Jag vill också uppmärksamma er på att på Åland är det inget krav på att använda cykelhjälm och därför behöver inte de som kör Segway här göra det heller. I Finland är det lag på att alla måste använda cykelhjälm och i Sverige får inte Segway framföras utan hjälm om man är under 15 år.  Även tillverkaren av balansfordon rekommenderar användande av hjälm, vilket vi på Åland också behöver uppmuntra till eller eventuellt lagstifta i ett senare skede att exempelvis indela cykeln i olika kategorier såsom i Sverige.

Vi bör också komma ihåg att den nu föreslagna klassificeringen av detta eldrivna fordon innebär att trafikbrottslagen för landskapet Åland 4 § rattfylleri och 5 § grov rattfylleri inte går att tillämpa vid framförandet av detta eldrivna fordon som vi i folkmun kallar Segway.

Jag hade också i mitt anförande tänkt framföra lite kritik till landskapsregeringen, men jag avstår för det var i princip samma ord som ltl Pettersson nämnde och vi fick redan en förklaring på det.

Om ändringen av fordonslagen antas kommer detta motordrivna fordon att klassas som cykel på Åland, vilket innebär för den som framför fordonet en frihet under ansvar bland övriga i trafiken.

Inom fotbollen gäller för domarna devisen ”hellre fria än fälla” om man är osäker på om spelaren verkligen är offside eller inte. Ingen av oss i denna sal kan idag med säkerhet veta vad denna ändring av fordonslagen kommer att få för konsekvenser vad gäller trafiksäkerheten på Åland.

Vi har erfarit att det för tillfället finns 5-6 Segways på Åland. Vi har erfarit att polisen i Stockholm har sett en Segway i trafiken sedan lagen tillkom i oktober 2010.

Därför tycker vi från liberalerna att spelet kan gå vidare med denna ändring av fordonslagens 19 § 1 mom. Men om trafiksäkerheten blir lidande förutsätter vi från liberalernas sida att vi flaggar av för offside och ser över lagstiftningen igen. Tack, fru Talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är vissa saker som jag också reagerade mot när det gäller den här lagstiftningen. Man kan inte vara emot allt och förbjuda allt som är roligt. Hjälmtvånget tycker jag är intressant. Tycker ltl Asumaa att det borde vara hjälmtvång för samtliga här på Åland, att alla i trafiken borde ha hjälm? Jag har tidigare, när jag var i opposition, motionerat för det här. Jag tycker att det är helt okej med den formuleringen som man har Finland, man har skjutit in ”i allmänhet” vilket betyder att det inte går att bötfälla. Den som kör Segway utan hjälm i Finland kan inte heller bötfällas utan det är bara en markering.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller hjälm så har vi den lagstiftning som vi har på Åland idag. Att bära hjälm är aldrig till skada. Säkert skulle det underlätta för alla. Kanske klassificering av cykeln hellre skulle vara på sin plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! På något sätt tycker jag att det här ärendets proportioner inte är rimliga till effekten av den här lagstiftningen. Det finns många som har framställt det här som någon stor turistinsats och näringslivsinsats. Det återstår väl att se. Vi har sett vattencyklar och alla möjliga fordon som skulle användas inom turistnäringen. De har väl förekommit en sommar och sedan har de försvunnit mer eller mindre. De enda cyklarna som år ut och år in troget används av besökare är vanliga tvåhjuliga cyklar som tydligen är väldigt populära och ganska oslagbara. 

Det som jag genuint har tyckt ganska illa om i den här beredningen är att de som har pratat för det här har ganska friskt har använt sig av personer med funktionsnedsättningar och personer med olika sjukdomar. Regeringen talar om att det finns en nytta med dessa fordon för personer med funktionshinder och att det skulle vara ett alternativ till rullstol eller färdtjänst. Jag tycker närmast det är övertramp. Sedan har man talat om; ”på sikt kan hemvårdens insatser möjligen minska något eftersom behovet av hjälp för personer som har svårt att förflytta sig kan bli mindre.” Det här skulle vara i stället för färdtjänst. Här i staden skulle vi se mängder av äldre personer som snurrar runt på Segways och både hemtjänsten skulle bli billigare och allt skulle ställas till rätta med den här apparaten. Jag hade hoppats att finans- och näringsutskottet något skulle ha sansat sig, men här drivs på ännu mera in absurdum. De har erfarit att fordonen skulle gynna personer som har svårt att gå långa sträckor och personer som har problem med andning vid fysisk ansträngning, t.ex. personer med astma och lungsjuka. Har man frågat en enda människa med de här problemen om de överhuvudtaget har reflekterat över att skaffa sig en Segway? Sedan kommer det mera om funktionshindrade och att man skulle ha möjlighet att använda den här fordonstypen. De har erfarit att Segways kan anpassas till rullstolsbundna. Jag tycker att det har gått för långt i det här ärendet. Inte har jag någonting emot själva saken, men det är lite som att ändamålet helgar medlen. Det hade nog räckt med sakliga påståenden att det finns ett intresse att använda de här inom näringslivet, framförallt inom turistbranschen. Det borde väl ha räckt, tycker jag. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag håller med om det här. Döm om liberalernas förvåning då vi i utskottet kunde konstatera att landskapsregeringen inte har hört någon av de här parterna innan man formulerade sig på det sättet som man gjorde i lagförslaget.

Utskottet har däremot hört parterna inför varenda skrivning som finns här. Vi har faktiskt kunnat konstatera under hörande att människor med andningsproblem i viss mån möjligen ibland kan ha nytta av det här fordonet. Vi har enbart skrivit det som de sakkunniga har sagt. Vi har gjort bedömningen utifrån hörandena. Vi kunde konstatera att landskapsregeringen hade gjort bedömningen utifrån sin egen kunskap i landskapsregeringens plenisal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag avstår och håller med ltl Perämaa i hans förklaringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Som ett delvis svar på det här så har vi faktiskt hört handikappförbundet. Det finns alltså fördelar för vissa funktionshindrade grupper. Om man har astma kan man ta sig fram lite lättare om man har en Segway att åka på. Det förstår man nog också om man tänker efter lite grann. Vi fått ta del av sakkunniga att det också finns möjligheter för strokedrabbade och för rullstolsburna. Det finns ett företag i Sverige som heter Hedemora Anpassning. Vi har sett bilder på hur fordonen ser ut, man har en stol på en Segway. Det fungerar alldeles utmärkt. Flera har faktiskt fått möjlighet att utnyttja det här fordonet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Under remissdebatten var det nästan en liten halleluja stämning. Det var nog en hafsig framställning. Det är ju ltl Sundbacks egen regering som har lämnat fram den. Det var skönt att höra lite kritik.

Ltl Barbro Sundback, replik

Efter att ha läst det här betänkandet så tänkte jag att detta ändå inte skulle vara huvudtyngdpunkten i betänkandet. För mig känns det lite som att man utnyttjar svaga grupper. Det borde ha räckt hela vägen och där tycker jag att vi alla bär ett ansvar. 

Det här med hemtjänsten har utskottet ändå avstått från att närmare utreda och det är jag väldigt tacksam för.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?  Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

6        Produktion av genetiskt modifierade växter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Tack, fru talman! Den tidigare landskapsregeringens lagförslag till lagtinget om produktion av genetiskt modifierade växter, populärt kallat GMO-lagen, väckte mycket debatt och diskussion när den debatterades senaste höst här i lagtinget. Social- och miljöutskottet har haft ett drygt arbete att behandla lagförslaget, dels med tanke på lagförslagets innehåll och dess svårighetsgrad och ganska många tekniska justeringar.

Nu har vi som man säger kommit till vägs ände och utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som föreslås i betänkandet som bl.a. innebär att skyddsavstånden till biodlingar, naturskyddsområden och Natura 2000-områden utökas och att biodlare ska ha rätt till ersättning för skada som orsakats till följd av genetiskt modifierade grödor.

Till betänkandet har utskottsmedlemmen Torsten Sundblom bifogat en reservation som han själv ges möjlighet att senare presentera.

Utskottet konstaterar bl.a. i den allmänna motiveringen att med genetisk modifiering avses att levande organismen arvsmassa förändras och förändringen har vanligen uppstått genom att en främmande gen introduceras i organismen. Den nya genen leder till produktion av ett protein som sedan kan leda till att växten får en förändrad egenskap. Den genetisk förändrade organismen kallas en GMO. När GMO odlas kommersiellt finns en potentiell risk för att GMO sprids, dvs. genspridning. När en främmande art, population eller genotyp sprids kan detta leda till ekologiska och genetiska förändringar i naturen. Konsekvenserna och riskerna som är förknippade med genspridning beror på många faktorer, såsom vilken art det är fråga om och ekosystemets känslighet. Följderna är därför svåra att beräkna och förutse. Generellt kan sägas att spridning av främmande arter och gener kan leda till förlust av genetisk variation, sänkt överlevnads- och reproduktionsförmåga och i vissa fall utdöenden. Det är också möjligt att nya gener resulterar i tidigare inte observerade ekologiska effekter. Inom jordbruket kan genspridningen orsaka genetisk nedsmutsning av konventionella eller ekologiska odlingar, vilket medför praktiska och ekonomiska problem för jordbrukare som inte vill eller får ha inblandning av GMO i sin skörd. Utskottet konstaterar att föreliggande lagförslags huvudsakliga syfte är att reglera under vilka förutsättningar GMO får odlas i landskapet så att GMO inte sprids. Andra bestämmelser i lagförslaget avser att reglera hur en skada ska ersättas när försiktighetsåtgärderna varit otillräckliga.

I samhällsdebatten har det förekommit krav på att bl.a. förbjuda GMO-odling, men utskottet noterar att det inte idag är möjligt utan landskapet är tillsvidare skyldig att följa EU- beslut. Det lagförslag som nu behandlas baseras på en rekommendation som Europeiska kommissionen antog 2010 med riktlinjer för utarbetandet av nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor.

Eftersom det idag saknas bestämmelser om förutsättningarna för odling av GMO-grödor finns det enligt lag inte några hinder mot att inleda odling av GMO-grödor i landskapet. En GMO-odling behöver inte anmälas till vare sig landskapsregeringen eller till jordbrukare som odlar på angränsande marker. Mot den bakgrunden anser utskottet att det finns ett behov att anta den föreslagna lagstiftningen.

Den föreslagna lagen ska tillämpas på all odling av godkända GMO-sorter, oavsett var odlingen bedrivs och om den bedrivs i näringsverksamhet eller son hobbyodling. En verksamhetsidkare är enligt lagförslaget en fysisk eller juridisk person som i sin näringsverksamhet eller annars odlar genetiskt modifierat växtmaterial. Enligt förslaget omfattas odling på åker, annan mark eller växthusareal, en gårds driftscentrum och i området i omedelbar anslutning till dessa. Lagens bestämmelser om t.ex. anmälan och skyddsavstånd ska därför tillämpas vid all odling av genetiskt modifierat växtmaterial.

Fru talman! Just skyddsavstånd till andra odlingar har varit en fråga som engagerat allmänhet och framförallt odlare och biodlare. Till biodlarna återkommer jag lite senare i mitt anförande.

Utskottet stöder landskapsregeringens förslag om olika avstånd mellan en GMO-odling och en konventionell odling respektive en GMO-odling och en ekologisk odling. Om en produkt innehåller mindre än 0,9 procent genmodifierat växtmaterial behöver inte produkten märkas som genmodifierad. Motsvarande är inte tillåtet för ekologiskodling där nolltolerans gäller. Mot denna bakgrund anser utskottet att ett större skyddsavstånd till ekologiska odlingar är motiverat. Det är också motiverat att ersätta en ekologisk odlare för inkomstbortfall när spridning eller inblandning i dennas odling lett till att åkerskiften under viss tid inte kan användas för ekologisk odling.

Utskottet föreslår att skyddsavståndet mellan en GMO-odling och ett naturskyddsområde höjs från 2 000 meter till 3 000 meter. Detta efter att ha inhämtat uppgifter från Naturvårdsverket som härrör från en omfattande forskning som bedrivs om genmanipulerad raps.

Utskottet har på olika sätt erfarit att bland biodlarna finn en stark oro för odling av GMO. Det har framförts att bin kan bli skadade av genetiskt modifierade växter, särskilt GMO-växter som gjorts resistenta mot insekter. Bland biodlarna finns det också en oro för att pollen från GMO-växter skulle kunna orsaka problem med honungen. Om man betänker att biodlingen som sådan har stor ekonomisk betydelse för näringar som frukt och bärodling är det viktigt att värna och skydda biodlarnäringen från bl.a. kontakten med GMO-växter. Utskottet har också tagit del av riksdagens miljöutskotts utlåtande till jord- och skogsbruksutskottet om regeringens proposition med förslag till lag om produktion av genetiskt modifierade växter. I utlåtandet framgår att det inte får förekomma genetiskt modifierade grödor i närheten av biodlingar enligt gällande regler om ekologisk odling i Finland.

När det gäller de skyddsavstånd som landskapsregeringen föreslår har utskottet erfarit att de är otillräckliga. Aktuell forskning från 2000-talet och lokal erfarenhet visar att bin kan färdas betydligt längre sträckor i sitt sökande efter nektar än de skyddsavstånd som nu föreslås. Utskottet har tagit del av forskningsartiklar från bl.a. universitet i Sheffield i Storbritannien i vilka det kartläggs hur långt som bin kan färdas i sökande efter föda. I den aktuella undersökningen flög vissa bin upp till 9 500 meter från bikupan. Även i landskapet har binas förmåga att förflytta sig dokumenterats. En biodlare har uppmätt att en bisvärm vid ett tillfälle förflyttade sig 7 000 meter. I allmänhet förflyttar sig bina inom en radie om 1000 meter från bikupan. 

Med hänvisning till det som framkommit anser utskottet att ett skyddsavstånd om 3 000 meter mellan en GMO-odling och ett bisamhälle är ett minimum som inte bör underskridas. Landskapsregeringens förslag var 2 000 meter, vilket utskottet ansåg vara för kort sträcka.

I sammanhanget har också betonats att biodlarna aktivt arbetat för att få Åland erkänt som ett varroafritt område. Det är sedan tidigare känt att landskapet tillsammans med Australien tillhör de få områden i världen där varroakvalster inte förekommer. Ett kvalster som parasiterar på bin. Ett varroafritt Åland skulle medföra att biodlarna förutom honung skulle kunna bedriva avel och exportera bin. Myndigheter är inkopplade och har ör avsikt avser att ansöka hos Europeiska kommissionen om att landskapet ska beviljas ställning som varroafritt område.

Slutligen föreslår utskottet några ändringsförslag för att skydda biodlingen på Åland. Lagförslaget föreslås kompletterad med att verksamhetsidkare som avser att odla GMO-grödor bör vara skyldiga att meddela biodlare och biodlarnas intresseorganisation före en GMO-odling inleds. Ytterligare föreslås att biodlare ska vara berättigad till ersättning för skada till följd av att skyddsavstånd eller att andra skyddsbestämmelser inte följts.

Fru talman! Slutligen vill jag anföra en rättelse. Under rubriken: Ärendets behandling har ett namn från ett hörande fallit bort. Utskottet har hört professor Ingemar Fries vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag ber att få det antecknat till protokollet. Tack, fru Talman.

Talmannen

Den anförda rättelsen är antecknad.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Den här lagen har framförallt kommit till för att det finns en stor oro för GMO. Jag var själv med och tog fram lagen.

Utskottet har gjort ett jättebra arbete. Jag har inget att anföra mot det som utskottsordförande här har framfört. Jag håller med om allt.

Men jag har en fråga som jag är lite orolig för. Det gäller ändringen av skyddsavstånden. När det här bereddes och när vi diskuterade det i den förra landskapsregeringen så fanns den här gränsen. Hur långt vågar vi gå för att den ska klara av en notering och då stannade vi på 2 000 meter. Nu har gränsen höjts med 50 procent. Då måste man kunna grunda det på väldigt bra vetenskaplig forskning. Ordförande berättade lite om det. Jag vill att ordförande utvecklar det lite till så att vi inte missar alltihop bara på grund av en sådan sak. Därför satt vi 2 000 meter även om jag jättegärna skulle ha velat sätta 5 kilometer.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Det här är en fråga som utskottet har diskuterat väldigt mycket. Det som man utgick ifrån, och som det bland annat fanns önskemål om, var 5 000 meter. Det förekom mycket i diskussionen. Utskottet har haft en lång ingående diskussion om skyddsavståndet, vilket säkert också de övriga utskottsmedlemmarna kan intyga. Det är som ltl Eliasson säger, det innebär naturligtvis ett risktagande att förlänga skyddsavståndet till 3 000 meter. Från den forskning och information som vi har fått så tycker vi att det finns motiv för att kunna förlänga det till 3 000 meter.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag vet att ni har diskuterat det väldigt ingående och av ni har hört många. Jag hoppas att ni är inne på rätt spår. Jag vill sätta upp ett varningens finger för att man inte går och tappar hela lagen så att den inte godkänns, bara för att man har gjort det här. Som lagen är utformad idag, med 2 000 meter, så innebär det ett bra medel för att uppfylla de mål som vi har när vi inte får förbjuda det. Men jag hoppas att utskottet har rätt. Jag motsätter mig inte det, men jag ville framföra det här.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag har egentligen inte så mycket mera att anföra än det som jag har sagt tidigare. Jag tycker ändå det är viktigt att lagtinget, när det gäller en sådan här viktig fråga som berör våra medborgare, faktiskt också tillvaratar de intressen som de facto finns i det här fallet. Det kan också vetenskapligt påvisas att så är fallet. Att det sedan också förkommer en diskussion i Europa även om totalförbud av GMO gör ju också att man stärks ytterligare i de här tankarna att man faktiskt behöver skapa goda förutsättningar för att undvika GMO.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! I social- och miljöutskottets betänkande finns ett utlåtande från finans- och näringsutskottet gällande ett ekonomiskt perspektiv. Ett enhälligt finans- och näringsutskott föreslår i sitt utlåtande bl.a. att social- och miljöutskottet överväger ett civilrättsligt ersättningssystem utan landskapets inblandning i ersättningsfrågan. Hur kommer det sig att social- och miljöutskottet inte överhuvudtaget har beaktat vad finans- och näringsutskottet har skrivit i sitt utlåtande gällande den här ersättningsfrågan?

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Som framgår i betänkandet så finns det också en reservation av Torsten Sundblom i det här ärendet som rör ltl Asumaas inlägg. Vi har diskuterat det här. I paragrafen om ersättning skriver man att man kan, man behöver inte, men landskapet kan inta budgetmedel för det här. Majoritetens uppfattning är att om man tar bort den här paragrafen angående ersättning så försvinner rättsskyddet och det blir mycket mer otryggt för näringsidkarna.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Då är tolkningen den att landskapet kan ersätta men behöver inte ersätta eventuell skada.

Ltl Christian Beijar, replik

Ja, så kan man uppfatta tolkningen. Det viktiga i det här sammanhanget är att man får ett lagstöd i lagen för att om möjligt, om man anser det nödvändigt, också kunna betala ut ersättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Min fråga gäller också kapitel 6, ersättning för skada där ett rättsligt förhållande mellan verksamhetsidkare och grannar regleras på det sätt som utskottet nu föreslår att ska bli lagstiftning. Det rättsområdet gäller huvudsakligen det som i juridiken kallas för obligationsrätt. Det är en angelägenhet där riksdagen har behörighet. Om man igen diskuterar det i termer av att det handlar om rätt till skadestånd för en odlare gentemot landskapet så kan det hända att man håller sig inom behörighetsgränserna. I likhet med kollegan Eliasson är jag också lite oroad för den här typen av lagstiftning. Har utskottet överhuvudtaget filosoferat över den här frågan? Är man inom behörigheten nu eller borde man ha följt finans- och näringsutskottets förslag om en strikt civilrättslig reglering?

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Om jag inte missminner mig så har inte utskottet diskuterats huruvida det går ut över behörigheten. Det har vi inte diskuterat. Vi upplever att de här personerna, som det är frågan om, också skulle ha samma rätt till ersättning såsom jordbrukare har rätt till skördeskadeersättning. Det finns ju också stipulerat i lagstiftningen. Därför tycker vi att det skulle vara viktigt att få in att man har motsvarande stöd också i den här lagen för att eventuellt kunna betala ut ersättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka utskottet och utskottets ordförande för ett verkligt gediget arbete beträffande den här lagframställningen.

När vi debatterade GMO-lagen i november så hörde jag till dem som yrkade på ett utökat skyddsavstånd i synnerhet beträffande avstånden mellan bisamhällen och GMO-odlingar. Jag är glad över att man i utskottet har hörsammat det här önskemålet och att man har utökat avståndet till 3 000 meter. Det är en förbättring som jag ser det. 3 000 meter torde också vara det skyddsavstånd som användes i EU-domen mellan Karl Heinz Bablok och Bayern den 6 september 2011 eller 10 000 kvadratkilometer. Jag ser att det här är ett mycket bra framsteg och jag hoppas på en fin fortsättning för den här lagframställningen.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag får på social- och miljöutskottets vägnar tacka för de ampla lovorden från social- och miljöministern.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag ser utskottets betänkande som ett klart ställningstagande dels från den förra regeringen, från den nuvarande regeringen men också från ett samlat parlament, som kvarstår vid sin linje att GMO-grödor inte ska odlas på Åland. Det här betänkandet stärker den uppfattningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Social- och miljöutskottet har då inte beaktat finans- och näringsutskottet utlåtande, precis som här tidigare sades. Finans- och näringsutskottet har förstås gjort en näringspolitisk bedömning och en ekonomiskpolitisk bedömning när man har sagt att man ska stå som mellanhand för att kunna ersätta jordbrukare och aktörer som kan hamna i tvist med varandra. Normalsituationen i samhället är0 att landskapet inte står emellan och betalar om två parter är i tvist med varandra. Det kostar rimligtvis förvaltningen att stå som mellanhand. Det kostar pengar som man eventuellt betalar ut men det ska också beredas och hanteras. Någon bedömning av det här torde väl ändå social- och miljöutskottet ha gjort och diskuterat i varje fall. Det krävs nog ett lite precisare svar till varför man överhuvudtaget inte har beaktat finans- och näringsutskottets goda utlåtande.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Perämaa säger att det ena och det andra krävs. Man har naturligtvis rätt att tycka så. Det som vi har diskuterat i utskottet är ju närmast frågan om rättsskydd, rättsskydd för att få möjlighet till ersättning. Det är det som vi har utgått ifrån. Sedan har vi inte kunnat beräkna eventuella kostnader. Som jag tidigare har betonat så skriver vi att det är frågan om att kunna, landskapsregeringen måste inte betala ut ersättning, men man kan göra det. Vi anser också att det är viktigt att de berörda har ett sådant rättsskydd så att de har möjlighet att få ersättning om man gör den bedömningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag förstår inte helheten här. Ligger inte själva rättsskyddet i att vi stiftar en lag som förbjuder någon att sprida de här grödorna på det här sättet? Det är väl det som är själva rättsskyddet, det blir olagligt. Normalt hanteras sedan sådana frågor av de rättsvårdande instanserna, tingsrätt, hovrätt osv. Hur kan det vara ett rättsskydd att landskapet ska gå emellan och förhandsförskottera eventuella skadestånd mellan två parter? Inte finns det ju några andra befolkningsgrupper som jag känner till där man aktivt går in för nu i modern tid att landskapet ska sköta om ersättandet i tvister mellan parter.

Vad gäller skördeersättningarna, som nämndes här tidigare, så försöker vi backa ifrån det mer och mer. Numera ges inte direktersättningar utom möjligen lån, som en kvarleva från forntiden.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Vi har i utskottet gjort den här bedömningen. Den baserar sig bl.a. på förslaget som den tidigare regeringen kom med och som ltl Perämaa också ingick i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! I utskottsbehandlingen föreslog jag att 30 § och 31 § skulle strykas sig i lagförslaget, men jag fick inte något stöd. Därför har jag lämnat en reservation till utskottets betänkande om GMO-lagen. Orsaken framgår av texten i reservationen: ”De i lagförslaget ingående 30-31 §§ där villkoren för landskapets ersättningsansvar 30 § och landskapets regressrätt 31 § normeras kan ge upphov till budgetutgifter och kan behöva personella resurser som är svåra att förutse.

Med beaktandet av att landskapets budgetutgifter nödvändigt måste komma i balans med inkomsterna är det inte ansvarsfullt att genom lagstiftning göra landskapet till mellanhand vid rättsliga tvister som resultatet blir enligt 30 § i denna lag”.

Om någon som odlar GMO-grödor orsakar skada på grannens odlingar genom att iaktta gällande lagar då ska en ersättningstvist redas upp mellan parterna. Enligt 30 § blir det landskapet som ska träda emellan och förskottera ersättningen i väntan på ett domslutsutslag och sedan använda regressrätten enligt § 31. Jag ruskar på huvudet. En domstolsprocess brukar ofta ta tid. Jag anser att det är ett frågetecken om landskapet kommer att få tillbaka de ersättningar som utbetalas.

Det senaste året har det varit mycket prat om inbesparingar och regeringen flaggar för att tilläggsbudgeten kommer att innehålla besparingsåtgärder.

När ärendet enligt 30-31 §§ kommer på landskapsförvaltningens bord krävs det arbetstid av någon tjänsteman och det skapar som vi alla vet kostnader.

I ljuset av sparkraven och utlåtandet från finans- och näringsutskottet, som dessutom var enhälligt, så är jag något förvånad att utskottet inte stödde förslaget att ta bort 30 §. Det skulle ha varit en bra början för att ange kursen inför framtiden. Samhället ska inte träda emellan och förskottera ersättningskrav.

Jag tror inte att det kommer att odlas GMO-grödor inom den närmaste framtiden. Nej, det blir knappast aktuellt. Men hur är situationen efter 10 eller 15 år? Det är svårt att förutspå. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen följer med utvecklingen på området.

Lagen är till sitt innehåll sådan att den försvårar möjligheterna att odla GMO-grödor. Det är mycket beroende på att de åländska markerna är splittrade på många ägare. Därför kan knappast någon uppfylla säkerhetsavståndet som lagen föreskriver utan att avtala om odlingen med grannen.

Utskottet föreslår här också en ändring i skyddsavståndet för biodlingarna, att det ska utökas från 2 000 till 3 000 meter. För det föreslagna utvidgade skyddsavståndet finns starka argument. Bina kan flyga långa sträckor, upp till 9 500 meter som det står här, men i enstaka fall finns det uppgifter på längre.

Uppgifterna på att GMO-raps kan sprida gener till nära besläktade vilda arter tycker jag också är ett argument i att utöka skyddsavståndet. Vad händer när de korsas med åkersenap och våra gula blommor som är allmänt förekommande landskapet?

Fru talman! Liberalerna kommer i detaljbehandlingen att föreslå att 30-31 §§ stryks i lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter och förkastas. Det är helt i enlighet med reservationens kläm. Till övriga delar stöder liberalerna detta betänkande. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Precis som ltl Sundblom var inne på så handlar det mycket om 30 § i kapitel 6. Jag satt själv med i finansutskottet där vi behandlade ett utlåtande. I utlåtandet tar vi upp möjligheten med att landskapsregeringen kan gå in som en mellanhand. Det avgörande ordet för mig och för obunden samling var andra ordet i den meningen där det står; landskapsregeringen kan. Det står inte ska. Precis som det var frågan om tidigare här i debatten så är det för oss en väldigt stor skillnad om man använder ordet kan eller om man använder ordet ska. Använder man ordet kan så lämnar man utrymme för landskapsregeringen att agera om behov uppstår.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag rekommenderar att läsa sista meningen, andra stycket under ersättningsansvar i finans- och näringsutskottets utlåtande.

Ltl Mika Nordberg, replik

En orsak till varför den här lagparagrafen finns ur obunden samlings synvinkel handlar om att t.ex. om en aktör vill ta in GMO-grödor på Åland så drabbas kanske en liten företagare, en odlare som odlar ekologiskt eller något annat. Den lilla odlarens möjligheter att driva en rättsprocess gentemot ett stort bolag, som oftast företräder dessa GMO-produkter, är väldigt begränsad.  Det är en rättsäkerhet och trygghet i att landskapsregeringen i detta fall kan företräda den lilla aktören och på det viset skydda den åländska faunan från GMO-odling så länge det behovet finns.  

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Fortfarande, slutet på meningen; ”ersättningssystem utan landskapets inblandning i ersättningsfrågan” så har utskottet, som ltl Nordberg är medlem och viceordförande i, skrivit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Även socialdemokraterna vill påpeka att det står ordet kan. Som juristerna säkert har informerat oss så betyder det att man inte måste och att budgetdisciplin ska råda. För oss är det också frågan om ett rättsskydd. Utskottet har fått information om att det är mycket svårt att försäkra sig via försäkringsbolag gentemot det här.

Hur kan liberalerna stöda att de här paragraferna tas bort med tanke på att eko-odlare, biodlare och andra små aktörer, som har det ekonomiskt tufft och inte kan försäkra sig gentemot det här, ska ha möjlighet och ekonomiska resurser att vidta rättsliga åtgärder. Vi upplever att det är frågan om att skydda de svaga.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Utslaget i domstolsprocess innebär oftast att den förlorande partnern får betala den andras rättegångskostnader. Det troliga är att den som har odlat och spridit GMO får betala. Då ska inte landskapet sitta som mellanhand. 

Ltl Sara Kemetter, replik

Precis, och därför ska den här paragrafen finnas kvar så att man vågar gå in i en rättsprocess och få stöd av landskapet som sedan får sina pengar tillbaka.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det här påminner mycket om både hängsle och livrem och blöjbyxor med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det rör sig framförallt om en eko-odlare blir drabbad. Då går inte det här över på något år eller någon månad. Problematiken kvarstår antagligen under flera år och det gör det omöjligt för eko-odlaren att få sin försörjning och sin utkomst. Jag tycker att det är en konsekvens av den här lagstiftningen som lagstiftaren ska ta ett visst ansvar för.

Ltl Torsten Sundblom lägger inte märke till att det finns både regressrätt och en prövningsrätt. Dessutom är det precis som han säger; ganska osannolikt att det ska hända. Det är ganska mycket konstruktion i det här. Frågan är principen, ska vi ta med och ta ansvar också om det drabbar någon när vi skapar en sådan här lagstiftning? Det säger vi ja till.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Även om det blir ett odlingsbortfall eller ett bortfall för att kunna bruka markerna en längre tid så det ska ju också domstolen i ett utslag ta hänsyn till.  Jag anser att vi inte ska ha den här typen av lagstiftning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det finns ju inte några garantier för vad en självständig oberoende domstol besluter i den här frågan. Ltl Sundblom kan inte veta någonting om i vilken mån skadestånd utbetalas. Frågan är om liberalerna beredda att också ta ansvar i den här frågan eller ska det skjutas över helt och hållet på parterna?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag noterar att ltl Sundback anser att landskapet hela tiden ska betala alla skador som sker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Vi noterar även ltl Johan Hilanders närvaro.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, finans- och näringsutskottet fick till uppgift att komma med ett utlåtande över detta GMO-lagförslag som syftar till att skapa en samexistens mellan traditionell odling och så kallade genmodifierade grödor. Det hör inte till det enklaste. Och man måste fråga sig om det hela inte egentligen är en icke-fråga än så länge. Eller åtminstone en fråga som har bäring långt utanför landskapets egna gränser. Varför ska man stoppa något som ingen idag vill börja med?

Hur som helst kom vi fram till att lagförslaget bottnar i önskemål från ekologiska och konventionella odlare som är oroliga för vad genmanipulerade grödor kan ställa till med i framtiden. Det är förståeligt mot bakgrund av de larmrapporter vi nås av i form av monsterogräs och andra biverkningar som GMO lastas för. Men är verkligheten faktiskt så enkel? Gör de stora GMO-odlarna så fel? Är GMO-odlad majs, potatis och raps faktiskt hälsovådlig? Även om GMO kan bidra till att vi slipper dagens bekämpningsmedel som är långt ifrån ofarligt? Det finns inget enkelt svar. Världen är delad liksom EU. Där ändå GMO idag är strikt reglerat. Ungern, Polen, och Grekland har till exempel sagt nej. Andra EU-länder är splittrade. Några har sagt ja. Mycket tyder på att det är samexistens som kan vara framtiden. Det är svårt att vara entydigt för eller emot, som så ofta när man hanterar utveckling och framtid.

Vill man dra ett möjligen avlägset exempel från historien kan man ta Marie Curies kamp i början av 1900-talet mot såväl okunskap som fördomar. Jag återkommer till det.

Finans- och näringsutskottet konstaterar att även om ingen i dag visat intresse för GMO-odlingar på Åland kan det absolut inte uteslutas att någon har för avsikt att göra det någon gång. Den åländska chipsfabriken är exempelvis idag en av Nordens absolut viktigaste snacksproducenter och en stor arbetsgivare. Hur hanterar vi den dagen då deras konsumenter kräver genetiskt manipulerade produkter framför konventionellt odlade potatis? Den dagen kommer inte, hävdar kritikerna. Hur kan man vara säker på det? Frågar vi oss i utskottet.

Utskottet ställde också frågan om detta lagförslag inte riskerar att ställa till det för privatpersoner som köper prydnadsväxter från utlandet. Vi har blivit försäkrade att förslaget enbart omfattar kommersiella odlingar. Vi är heller inte fullständigt övertygade om klokheten och rättvisan i de olika skyddszoner och tidpunkter som nämns i lagförslaget. Det kan bli stora problem att få lagen EU-godkänd om alltför många begränsningar förs in i lagtexten. Blir ändringarna för stora måste man fråga sig om det inte rentav är bättre att först klarera lagen med EU och sedan lagstifta. För GMO är egentligen ingen lokal åländsk företeelse. Det kan handla om något mycket större än vad självstyrelsen har krafter att hantera. GMO-odling är inte heller idag reglerad i Finland.

GMO-frågan är internationell och den väcker känslor. Till exempel ser USA än så länge positivt på GMO-odling. Liksom med säkerhet många andra länder i den så kallade tredje världen. Då måste vi i EU fråga oss; är det rätt att släppa utvecklingen dit? Borde man inte snarare göra det själv, så grundligt som bara vi européer tror att vi mäktar med. För en dag kan det gå med GMO som det sist och slutligen gick för Marie Curie. Svårt sjuk, till följd av allt arbete med radium och polonium, kunde hon på sin dödsbädd blicka tillbaka på två Nobelpris för sitt från början livsfarliga arbete. Idag tror jag ingen klandrar henne för att vara kvinnan som lärde oss hantera radioaktiviteten och bota sjukdomar.

Jag vet att exemplet är långsökt men jag tror inte vi idag helt kallt ska avfärda GMO som livsfarligt. Som mänskligheten alltid har gjort ska vi hantera riskerna och bit för bit lära oss hantera dem. Det kallas för utveckling och har hittills alltid lett framåt på sätt eller annat. Motsatsen kan lätt bli avveckling.

Mot denna bakgrund kan den föreslagna samexistenslagen, rätt hanterad, vara ett steg på väg. Tack för ordet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det är en var och ens rätt att ha sin åsikt i den här saken. Vi ska respektera varandras åsikter. Jag tycker att det var en överdrift att påstå att någon skulle ha sagt att det här är livsfarligt. Hela debatten har handlat om att det råder en stor ovisshet om konsekvenserna av genmanipulering. Det är därför som man vill ha försiktighetsprincipen. Jag tycker inte att man kan klassas för att vara utvecklingsfientlig eller något annat på grund av det. Det är helt enkelt en försiktighetsåtgärd som jag tycker att är starkt motiverad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag vill ha ett klargörande; är ltl Pettersson för GMO-odling på Åland? 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tror jag avslutade ganska tydligt med att en samexistenslag rätt hanterad kan vara svaret på frågan. Det är för tidigt att säga om man ska vara för eller emot något som man vet alldeles för lite om. Jag tror att det är fel att vara väldigt mycket emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är ju precis det som vi har att ta ställning till här och nu och hur det ser ut i dagsläget. Lagtinget, den här landskapsregeringen och tidigare landskapsregering har varit eniga om att vi ska ha försiktighetsprincipen. Vi vet inte vad som händer i framtiden men vi vet att i dagsläget är GMO-grödor stora monokulturer som man odlar på stora, stora fält. På Åland har vi små åkrar, varierat jordbruk med grönsaker, säd, vall, frukter och bär och vi har också en fantastisk bistam med en fantastisk honung. Vi har lite försökt att vara på vågens framkant och skydda vårt eget jordbruk. Vad som händer om tio år kan ingen sia om. Det som vi har gjort är att skydda det vi producerar idag och som vi anser att är väldigt kvalitativt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det var belysande när finans- och näringsutskottet ordförande presenterade sina tankar. Jag är tacksam för det. Jag ställer i stort sett samma frågeställning till mig själv och kanske till ordförande Pettersson som jag gjorde till det behandlande utskottets ordförande. Meningen i andra stycket, under ersättningsansvar, som lyder: ”I sammanhanget föreslår utskottet att social- och miljöutskottet överväger ett rent civilrättsligt ersättningssystem utan landskapet inblandning i ersättningsfrågan”. Hade då också utskottets ordförande tankar om inte bara det materiella innehållet utan också den formella behörigheten för lagtinget att lagstifta på detta sätt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Inom utskottet resonerade vi rätt mycket kring den frågan. När det gäller ersättningen för olika övertramp som möjligen kommer att ske så är utskottet tveksamt till landskapets inblandning. Utskottet hade nog föredragit ett civilrättsligt ersättningssystem. Det kan kanske bli ostadigt om man börjar koppla det till landskapsbudgeten med efterföljande regressrätt. Finans- och näringsutskottets slutsatser var att vi ändå har ett välutbyggt rättssystem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Vi är inte ensamma på Åland om oron vad gäller GMO. Därför är den här mycket speciella lagstiftningen framtagen redan av den förra regeringen. Jag tycker att vi nästan parlamentariskt har kunnat enas kring det här.

Produktion av genetiskt modifierade grödor är mycket debatterad. Det finns både för- och nackdelar. Genmodifierade grödor skulle kunna göras resistenta mot angrepp från skadedjur, något som skulle innebära att en mindre mängd miljögifter används. Men samtidigt kan grödorna konstrueras så att de blir beroende av andra ämnen och tillsatser för att växa. Grödor kan också modifieras så att de innehåller högre halter av nyttiga ämnen. Man har bland annat tagit fram ”det gyllene riset”. Riset har fått en gen som gör att det bildar rikligt med A-vitamin. Tanken med riset är att det ska få en praktisk användning i länder där undernäring råder. Många hävdar dock att sådana här produkter enbart tas fram för att gynna stora företag som gör vinster om deras framtagna produkter kommer till stor användning. Andra hävdar att GMO kan lösa hungerkriser och matbrist.

Den delade åsikten lär leda till en fortsatt debatt inom Europa. Allmänt är EU-ländernas åsikter om GMO förhållandevis restriktiva i förhållande till exempelvis USA, som leder utvecklingen. 

Här på Åland anser vi socialdemokrater att man bör använda sig av försiktighetsprincipen för livsmedel vars ursprung, beståndsdelar och effekt vi inte riktigt känner till.

Fru talman! Socialdemokraterna anser att det kan vara svårt att överskåda de långsiktiga konsekvenserna GMO-grödor har på miljön och samhället. Det finns tveksamheter kring hur GMO kommer att fungera med andra, naturliga organismer i ekosystemet och om det i så fall kan leda till minskade populationer eller förlust av arter.

Det finns en skepsis kring de ekonomiska fördelarna kring grödan. Vem eller vilka tjänar till exempel på ”det gyllene riset”? Är det endast några multinationella företag som gynnas av produktionen.

Fru talman! Även EU-kommission har genom åren visat stor välvilja mot GMO-industrin. Kommissionens välvilja står i kontrast mot konsumenternas och böndernas inställning. GMO-odlingar har ökat men endast marginellt. EU-kommissionen har underkänt nationella förbud mot enskilda GMO-grödor men har inte lyckats förmå länderna – Österrike, Ungern, Polen, Grekland, Bulgarien och, sedan hösten 2007, Frankrike – att ändra sig. Under tiden har över 200 regioner i hela Europa uttryckt en vilja att förbli GMO-fria och ett nätverk av 43 regioner kämpar aktivt för rätten till ett jordbruk utan GMO-grödor. Nätverket arbetar också med att säkra tillgången på icke-GMO i djurfoder. Vi är alltså inte ensamma.

Fru talman! Efter tio år på marknaden är det bara en GMO-produkt, Monsantos Bt-majs som odlas kommersiellt, och det i stort sett endast i Spanien där det odlas 70 000 hektar och i Frankrike 20 000 hektar. Odling i någon större skala började först år 2007. I slutet av året beslöt den franska regeringen att odlingen skulle upphöra till dess att riskerna med resistens-bildning bland skadeinsekter hade utretts. Den 25 oktober 2007 förklarade President Nicolas Sarkozy: “Sanningen är, att vi har våra dubier beträffande fördelarna med den aktuella insektavvisande GMO. Sanningen är, att vi inte är övertygad om möjligheten att kontrollera GMO spridning; sanningen är, att vi ifrågasätter de förmenta fördelarna med GMO för vare sig människors hälsa eller miljön”.

Fru talman! Samma vecka som Sarkozy uttalade sig lade Stavros Dimas, kommissionär med ansvar för miljön, ett förslag på att inte godkänna två nya sorters GMO-majs. Det var första gången ett avvisande förslag väckts i kommissionen.

En trängd GMO-industri har tagit till skrämseltaktik. Europas motsträviga bönder varnas för att de kan stå utan foder till sina djur. Man målar upp en förestående masslakt av tamdjur i hela EU. För att undvika denna katastrof måste EU, enligt principen ”blunda och svälja”, och acceptera kontaminering från icke-tillåtna GM-grödor och skyndsamt godkänna import av GMO-majs och sojabönor.

Argumenten tycks ha påverkat vissa kommissionärer fastän DG, jordbrukets egen analys från 2007 konstaterar, att hotet om foderbrist är starkt överdrivet.

Industrins senaste giv är att försöka framhålla GMO-grödor som råmaterialet för biobränslen. Men de modifieringar som industrin satsat på hittills erbjuder inte någon som helst fördel jämfört med icke-GMO grödor medan GMO:s miljönackdelar kvarstår. Kampen har inte stagnerat. Så sent som den 23 februari 2012 kunde man läsa i Helsingin Sanomat att Frankrike och Finland fortsättningsvis försöker hitta en lösning för att förbjuda GMO-grödor inom sina regioner.

Fru talman! Som medlem i social- och miljöutskottet är jag väl medveten om att vi inte kan förbjuda GMO-odling på Åland. Det hör inte till vår behörighet. Jag avser dock att landskapsregeringen gjort rätt när man föreslår att anta en lag som skiftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga isotoper samt att förebygga skador som inblandning kan orsaka, och på detta sätt omöjliggöra odlingen av GMO-grödor på Åland.

Fru talman! Vi är på rätt väg. Det är viktigt för oss alla ålänningar och för socialdemokraterna att Åland förblir rent från GMO. Vi har här en unik möjlighet att profilera oss inom de ekologiska näringarna, eventuellt en framtidsbransch. Vi kan inte tillåta att vår flora blir kontaminerad. Det gäller att vara steget före och inte ge efter. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med. Det skulle vara bra om vi kunde hålla Åland fritt från GMO. Det är inte bra om vi inte tar den här lagen. Det är bättre att vi tar den här lagen där förhållandet blir klart så kan vi undvika att ingen tar in något och sprider det. Vi är helt eniga i den frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det känns jättebra, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carita Nylund, replik

Tack, fru talman! Jag understöder ltl Kemetters kloka tankegångar. Ltl Kemetter nämnde kemiföretaget Monsanto. Man ska också komma ihåg att tanken bakom företaget inte är att rädda världen. Det ligger pengar i det här. Montsanto står för 90 procent av GMO-odling. Man gör det under förespegling att man ska göra något åt världssvälten. Man ska ha i åtanke att Monsanto har de flesta patenten på GMO-produkter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, ltl Nylund, det var precis det som jag också ville lyfta fram som en del av mitt anförande. Ska faktiskt Åland nu förbinda sig att köpa grödor från två eller ett stort multinationellt företag som försöker göra business i hela världen? Man måste hela tiden köpa och man förbinder sig i avtal. Tack för det påpekandet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Jag är mycket tillfreds med det betänkandet som vi har tagit fram. Vi har arbetat långt utöver det vi tänkte från början. Det är ett intressant ämne som berör väldigt många.

Exemplet med Curie som togs upp här var mycket lämpligt och bra. GMO- är ju lite som radioaktivitet. Det syns inte och man märker inget av det. Det kanske inte heller är direkt skadligt i sig. GMO är egentligen inget gift och man kan inte direkt påvisa att det är skadligt. I och för sig syns det om man får svarta nejlikor och annat som är manipulerat, men normalt märker man inte av manipulationen. Det var ett ganska bra exempel på det här.

Det finns många argument för och emot GMO. Oavsett vem som gör upp den här listan så varierar den lite. Det finns en uppsjö av det här. Det vanligaste är att man kan skydda mot insekter, bakterier, mögel och svampsporer. Det är tänkt att växten ska bli nyttigare än vad den var i sitt ursprung. Man ska få fram en bättre växt och man försöker gå en genväg för att mätta folk. Motiven bakom dessa kanske är kommersiella, men det är väldigt få som bara jobbar ideellt om man ska göra stora framsteg. Man kan tro att det kan göras stora framsteg här för att det också finns pengar bakom det.

Det är inte bara att man kan skydda den genmanipulerade maten mot insekter utan den kan bli mycket bättre. Det gyllene riset innehåller bl.a. A-vitamin.

Sedan kan man anpassa den genmanipulerade maten efter vissa områden.  I norra Sverige odlas Florapotatisen väldigt mycket för den sorten går att odla långt norrut. 

Vi har lämnat bort en del i frågan om läkemedelsbranschen. Där har man kommit så långt idag så att man inte kan backa. Nu har det kommit ett får som producerar ett protein som gör att blödarsjuka direkt kan få medicin från mjölken av dessa får. Det är väldigt mycket som talar för det här.

Tittar man på det negativa så har vi dessa växter som kan klara sig utan att besprutas men som ganska snabbt blir resistenta. Ogräs i närheten bygger upp en resistens mot växtskyddsmedlen, blir väldigt potenta och det händer mycket negativt runt det här.

Detta med att gener kommer in i andra växter är ju ett väldigt stort problem. T.ex. Åkersenapen, man gör en växt giftig för att vissa skadedjur inte ska kunna komma. Giftet sprids vidare till andra växter och det tar också livet av bina. I Amerika minskar bisamhällena radikalt och man tror att det kan bero på det här.

Ett stort problem är att grödan görs steril idag. Det ligger i de stora företagens intressen att hela tiden sälja nya frön och att man måste hämta utsäde från dem. Därför vill man ha sterila växter som man släpper ut till odlarna. Det här kan också sprida sig bland övriga odlingar på sikt. Om många år kanske alla våra växter blir sterila just p.g.a. att den här genen får en spridning. Det finns mycket farhågor kring det här.

Det förekommer också moraliska problemen kring genmanipulation. Det handlar inte alla gånger bara om växter. I bakgrunden har vi däggdjur och även människor. Man har klonat djur redan idag. Det är ju teoretiskt möjligt att klona människor.

Om man vill kontrollera spridning så går det inte att göra det, vilket man är helt på det klara med.

Det största problemet idag är att det är några stora företag som äger det här. Monsanto driver det här väldigt hårt. Oavsett vilka argument man har för GMO så finns det i dagens läge också argument mot GMO. Därför är det bra att vi i utskottet har försökt se till att om vi ska ha samexistens så ska vi se till att de som odlar GMO-produkter verkligen få göra det på sin egen mark utan att det kontamineras med andra.

På Åland är det ganska klart och tydligt, oavsett vem man pratar med, att man ska använda försiktighetsprincipen när det gäller livsmedel och grödor vars ursprung, beståndsdelar och effekter vi inte riktigt känner till. Det är ju tydligt vad en genetisk manipulerad gröda är.

Av dem som vi har hört i utskottet från livsmedelsklustret så är de ganska tydliga med att man överhuvudtaget inte vill förknippas med GMO. Man köper in GMO-fria produkter och livsmedel idag. Men man har vissa farhågor; marginalen blir allt mindre i de företag som jobbar internationellt. Den dagen kan komma emot när det blir svårt. Om man överhuvudtaget ska finnas kvar så kanske man måste köpa den billigaste produkten som finns på marknaden. När det gäller stärkelse så pratar man om GMO-produkter, det kan vara ett problem.

Ett annat problem när det gäller växtskydd och framstegen som görs inom det området, GMO får fotfäste i kringliggande regioner, det kan vara så att de växtskyddsmedel som ska användas inom den konventionella odlingen inte kommer att tas fram. Vi får inte längre växtskyddsmedel utan vi blir hänvisade till de gamla som kanske är lite smutsigare.

Tittar man allmänt på detta med GMO så finns det inte något hot just nu mot Åland och mot Norden.

Företaget BASF tog tillbaka Amflorapotatisen från Europa, det odlades en hel del av den i Sverige. Jag var själv förvånad över omfattningen av den här odlingen. Amflorapotatisen odlades på försöksodlingar på 24 olika platser bl.a. i Skara, Linköping, Boden och Haparanda. Det var mer än vad man har kunnat tänka sig.

Om man tittar på försöksodlingen som finns i Sverige idag så finns det försöksodlingar av GMO-produkter i Kristianstad, Halmstad, Laholm, Staffanstorp och Svedala, så det är lite utspritt på olika ställen. Det rör sig om potatis, korn, äppelodlingar och hybridasp och raps. Man har fortsättningsvis en viss försöksodling. Men i och med att Amflorapotatisen försvann så var det en sådan tydlig signal från dessa företag att de har ingenting att hämta i Europa.

Hur ser det ut i Europa? Ja, GMO-produkter odlades faktiskt på 114 000 hektar under år 2011. Det var huvudsakligen majssorten 810 som är godkänd. I Spanien odlar man på 97 000 av 114 000 hektar, där är det ganska fritt, man har väldigt små skyddsavstånd och man blandar det här kors och tvärs. Man är väldigt nonchalant i Spanien angående GMO-grödor.

 Portugal, Tjeckien och Polen odlar också lite GMO-grödor. Det kan låta mycket men det understiger en promille av den odlingsbara arealen just nu. Det är ganska uppenbart för GMO-företagen att Europa har blivit en GMO-öken, det är väldigt svårt att få produkterna att etablera sig och växa här. Produkterna får hålla sig i Amerika, i Sydamerika och åt det hållet.

Ser man på Europas reglering av det här så har man tydligen gått in för att det ska vara samexistens. De lagstiftningar som vi har måste överensstämma med EG:s lagstiftning. För att man i Slovenien skulle få miljöstöd så fick man inte odla GMO-produkter. Man ansågs inte berättigad till miljöstöd då, men man fick backa på den punkten. Det var att gå för långt. De måste ändra sin lagstiftning på uppmaning av EU och ta bort det. Nu kan man också få miljöstöd om man odlar GMO-potatis på rätt sätt.

Man rekommenderar i utlåtandet som är kraft från år 2003, 556/EG, ”att åtgärder för samexistens inte bör vara mer långtgående än vad som är nödvändiga för att säkerställa att tillgängligheten för att spåra GMO håller sig under det tröskelvärdet som har fastställts i förordningen”. Man kan inte göra avstånden hur stora som helst och gå hur långt som helst. Vi tycker att vi i utskottet har gått så långt som man kan gå i de här frågorna. Det finns också många som är väldigt besvikna som trodde att det skulle komma lagstiftning som mycket tydligare skulle förbjuda GMO-odling. Jag vill bestämt påtala att det ska finnas en viss nivå på hur man går framåt. Sedan är det en annan sak hur man jobbar internationellt via nordiska kanaler och via EU-kanaler för att helt och hållet försöka förbjuda GMO-odling i Europa just nu.

När det gäller GMO så kanske det kan vara som radioaktivitet, man bör ha klart för sig vad det är vi jobbar med och hur vi ska hantera det. När det gäller kärnkraftverk så har vi sett katastrofala effekter runt om i världen när man inte har kontroll på en ny produkt eller ett nytt fenomen som dyker upp i samhället. Jag tycker att vi verkligen behöver hålla tillbaka så mycket som möjligt.

Vi hade en mycket bra presentation av vår ordförande. Jag vill än en gång förtydliga att diskussionen som förekom i utskottet var att den här lagstiftningen berör endast godkända produkter. Om det saluförs andra produkter eller att någon får tag i en GMO-produkt så är det en helt annan lagstiftning som kommer in. Det här gäller bara de godkända produkter som man använder för odling.

Man trodde att det bara var jordbrukare som odlar de här produkterna som har ett visst anmälningsförfarande. Men så fort någon odlar GMO-produkter så ska det vara ett anmälningsförfarande, även om det är en hem-trädgård. Det är viktigt.

Det som var nytt och som skrämde mig ganska mycket och hela utskottet var detta med rapsen och dess förmåga att blanda sig med åkersenap, så att generna kommer ut i vår egen natur. Man kan klona sig. Detta är ytterligare farligt. Hur pass farliga blir de här produkterna för bina? Honungen blir i och för sig inte förstörd men den blir kontaminerad med pollen som har GMO i sig och det blir en helt annan produkt.

Angående binas långa flygavstånd så var jag lite skeptisk till det här. Jag har själv haft biodling och det var inte speciellt långt mellan mina äppelodlingar där jag hade bina. Man måste ha dubbla samhällen. Men det är väldigt tydligt och klart, i den dokumentationen som vi fick, att bin kan flyga extremt långa sträckor.  Tar det slut på maten på Åland, som är ett ö-samhälle, inom ett område så kan bina förflytta sig väldigt långa sträckor för att få mat. I utskottet kanske vi borde ha lyft fram den biten lite mera.

Jag tycker överlag att vi har gått så långt som vi har kunnat med den här lagstiftningen. Dessa skyddsavstånd som vi använder nu är berättigade i de här sammanhangen.

Ltl Wille Valve, replik

Jag vill tacka ltl Mattsson för en gedigen genomgång av problemen kring GMO.

Med anledning av det som ltl Mattsson just anförande så skulle jag vilja rikta en from förhoppning till landskapsregeringen om att man följer den GMO-lagstiftningen och förordningen som är på kommande. Som ltl Eliasson mycket väl vet har det varit en långkörare. Jag tror för egen del att vi kan räkna med en ketchupeffekt; när väl förändringen kommer så kommer den att vara radikal. Det kommer att innehålla möjligheter att förbjuda GMO regionalt eller så finns det absolut inte någon sådan möjlighet. Men det kommer förr eller senare. Det danska ordförandeskapet har tagit det som sin målsättning att hamra fram en kompromiss.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, det var en bra kommentar. Social- och miljöutskottet har för närvarande gått absolut så långt som vi kan komma i den här frågan. Det är upp till landskapsregeringen och andra kanaler att jobba med frågan om man ska ha Åland helt GMO-fritt. Det är helt klart och tydligt att vi inte kan göra ett sådant betänkande som har en sådan inriktning, då är vi helt på fel. Vi ska en samexistenslagstiftning, vilket är tillåtet enligt lagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag är lika som ltl Mattsson oroad för att rapsen ska korsas med vild åkersenap. Vad händer sedan om de växterna breder ut sig? Då har vi ju GMO fritt här på Åland och flyttar sig hur som helst. Det här är oroande och det var ett av de starkare argumenten för att utöka avstånden till 3 000 meter. Kanske man skulle kunna ha haft ännu längre? Men man måste ju välja en gräns och se hur långt det går att komma och få det godkänt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att det här är ett helt oreglerat område som vi har gått in på. Vi har inte någon lagstiftning, utan det här är en ny lagstiftning som kommer. Det finns ingenting som hindrar att man kompletterar lagen på ett annat sätt och hittar andra vägar framåt.

Det är mycket möjligt att det här kan vara någonting som är väldigt bra för mänskligheten och bra för framtiden. Men vi har gott om tid att anpassa vår lagstiftning när den dagen kommer. Vi är helt överens i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det har varit en väldigt lång, intressant och givande diskussion.

Med anledning av det som ltl Wille Valvet tog upp i en replik så debatteras GMO inte bara på Åland just nu. På fredag den 9 mars kommer hela GMO-frågan att få ett väldigt avgörande skede. Jag tänkte bara kort nämna om bakgrunden.

Redan i juli 2010 presenterade kommissionens ett förslag till en EU-förordning som skulle ge medlemsstaterna möjligheter att begränsa eller förbjöd GMO-odling inom sina territorier, även fast den aktuella grödan har blivit EU-godkänd. Jag tror att man har för avsikt att gå vissa medlemsstater till mötes som vill begränsa odlingen av GMO. Man hoppas att de länderna å andra sidan skulle rösta för att godkänna GMO-odling när riskvärderingen har gjorts att det skulle vara säkert för människor, djur och miljö. Man ville öppna upp det här. Kommissionen anförde att det här förslaget ligger helt i linje med subsidiaritetsprincipen; att medlemsstaterna själva, under vissa förutsättningar, skulle få bestämma om man vill tillåta GMO eller inte.

Det blir intressant vad som kommer att hända på miljöministerrådet den 9 mars. Kommer man att tillåta att subsidiaritetsprincipen följs och kan man tillåta att medlemsstaterna ges möjlighet att förbjuda GMO på vissa delar av sitt område? Vad som kommer att hända med vårt lagförslag beror mycket på det här. Hur kommer vårt lagförslag att tas emot i EU och i riket? Jag tycker att vi själva ska få bestämma hur vi vill ha det på Åland. Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att det här kompromissförslaget går igenom i Danmark. Det här är en fråga som är minst lika viktig för mig och för miljörörelsens nästan 3 000 människor på Åland, som har skrivit namnupprop för att förbjuda GMO på Åland, som frågan om snuset och sjöfågeljakten är för andra personer. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var bra att ministern hade ett anförande och diskuterade de här frågorna. Jag förutsätter att vi kommer att få en väldigt bra beredning av det här. Vi har tidigare i social- och miljöutskottet arbetat med de här frågorna och ministern har alltid varit en resonlig, bra och öppen person utom när det gäller GMO. Det har varit väldigt svart-vitt och ett väldigt kraftigt ställningstagande mot det här. Jag förutsätter att vi kommer att få en bra beredning och att man verkligen tittar på de frågorna internationellt också.

Minister Carina Aaltonen, replik

Från regeringen följer vi noga med vad som händer just nu. Vi har också tjänstemän på plats i Bryssel som informerar oss kontinuerligt om var direktivet ligger just nu och om de förändringar som föreslås. Vi följer nog noga med frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, fru talman! Tack till alla inblandade för en synnerligen intressant genmodifierad debatt under dagen. Jag konstaterar, i alla fall i mitt eget fall, att jag fortfarande är lite förvirrad men kanske på en betydligt högre nivå.

Jag skulle vilja föreslå att det här ärendet bordläggs till nästa plenum.

Talmannen

Begärs ordet? En bordläggning behöver understöd.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Petterssons förslag om bordläggning och bordläggningstid.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Jörgen Pettersson, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum, måndagen den 12 mars. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 12 mars.

För kännedom

7        Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter

Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. sänt ärendet till landskapsregeringen för yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

8        Trygg Föglötrafik

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2011-2012)

En skriftlig fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 12.03.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil