Plenum den 7 november 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 7 november 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 2

1    Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

Första behandling. 3

2    Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem samt ny blankettlag om explosiva varor

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

Första behandling. 4

3    Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

Första behandling. 6

4    Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

Remiss. 21

5    Bassamfundslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

Enda behandling efter bordläggning. 21

6    Hälso- och sjukvården

Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

Föredras. 36

7    Ålands gymnasium och ledarskapet

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016

Föredras. 39

8    Sjukförsäkring för åländska studeranden

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016

För kännedom.. 41

9    Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

10  Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

11  Bristande säkerhet på linfärjor

Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 1/2016-2017

12  Misstroendeyrkande

Ltl Bert Häggblom m.fl. misstroendeyrkande om att lantrådet Katrin Sjögren inte längre har lagtingets förtroende MY 1/2016-2017

Plenum slutar 41

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från plenum den 14 november på grund av privata angelägenheter och från plenum den 23 november 2016 på grund av kommunalt förtroendeuppdrag. Antecknas.

Landshövdingen

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av dels statsrådets förordning om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar långlivade organiska föreningar och, dels, statsrådet förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller.

Talmannen

Herr landshövding! De överlämnade ärendena kommer att behandlas i sedvanlig ordning.

Första behandling

1        Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kollegor, lag- och kulturutskottet har handlagt landskapsregeringens förslag till hantering av kulturhistoriskt värdefulla föremål.

I korthet handlar det om en förnyelse av den skyddslag som har varit i kraft sedan 1980-talet. Inom EU görs nu en liten kraftsamling sedan 2014 att försöka få bättre styrning på det som kallas nationella skatter, dvs. att de inte ska föras bort ifrån EU:s territorium utan stanna kvar i respektive medlemsstat.

Nuförtiden är det vanligt att det är ett EU-direktiv som är grunden till att den här frågan är aktuell. Det finns ett akut lagstiftningsbehov och det har kommit ett motiverat yttrande från EU-kommissionen.

Det är klart att landskapsregeringen har passat på då att ändra också övrigt i lagstiftningen på ett sätt som utskottet tillstyrker.

I utskottet har vi noterat att det har förekommit en parallell behandling i riksdagen Helsingfors och vi har kunnat konstatera att den är fullföljd. Det betyder att ingenting hindrar att lagtinget, om så önskar, godkänner lagförslaget.

Intressant vid en kommande lagkontroll är om ordet exportlicens kommer att väcka någon form av frågeställning inom kontrollorganen framöver. Utskottet uppfattning är att landskapsregeringen mycket väl har motiverat varför lagförslaget kan anta den formen den har tagit. Det är faktiskt frågan om lagstiftning som ligger inom lagtingets behörighet.

Till sist, talman, det står ingenting om en överenskommelseförordning, att landskapsregeringar i framtiden skulle kunna göra någon form av förordning gällande hanteringen av den administrativa sidan av det här lagförslaget. Utskottet har helt enkelt konstatera att det blir säkert inte aktuellt. Under remissen fick vi också bekräftelse av minister Tony Asumaa att det inte är aktuellt att försöka skapa en överenskommelseförordning som gör att andra reglerar exporten av åländska nationella skatter.

Därmed, talman, återstår bara att vi från lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget utan ändringar. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skydd för kulturhistoriskt värdefulla föremål för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem samt ny blankettlag om explosiva varor

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Som framgår av lag- och kulturutskottets betänkande så har vi valt att sambehandla de två lagförslagen som handlar explosiva varor, explosiv utrustning i allmänhet.

Även här kan vi konstatera att det är frågan om EU-direktiv i botten. Man må tycka att det här är mycket byråkrati. Utskottet har naturligtvis noterat den allvarsamma tonen som finns i lagpaket. Det finns en önskan om att i möjligaste mån hålla reda på explosiva varor för att se till att de inte hamnar i fel händer. Återigen, är det terrorhotet som är aktuellt även i det här fallet.

De här två olika lagarna berör olika saker. Jag kanske inte behöver gå in så mycket på detaljerna.

Utskottet har noterat att landskapsregeringen skriver att det här inte borde förorsaka branschen, entreprenörer, importörer etc. alltför mycket omak. Utskottet har kunnat konstatera att det kan leda till att bl.a. importörer får en kostnadspost att hantera här eftersom det finns ett grundläggande krav på att via datasystem kunna spåra exklusiva varor, utrustning etc. och hur de hanteras framöver. Vår förhoppning är och vi skriver att landskapsregeringen ska medverka till att kostnadsutökningen för de berörda blir så skälig som möjlig. Vi kan bara hoppas att det inom branschen kommer att finnas datasystem som gör att man t.o.m. kan använda en annan databas än en egen för att hålla reda på i vilken mån ens explosiva föremål förs vidare till andra händer. Vi hoppas att landskapsregeringen kommer att följa med det här.

Som framgår av betänkandet så kommer det ytterligare lagstiftning, så kallad horisontella lagar som också kompletterar det här. Vi delar uppfattningen om att de här lagarna som är aktuella nu träder ikraft först när paketet som sådant är på bordet och träder i kraft till den delen på Åland.

Bästa kollegor, även här blir det en lagkontrollfråga där ordet standardisering än en gång kan ställa till det för oss som lagstiftare. Jag tror att vi denna gång dock kan ha goda förhoppningar om att lagstiftningen och dess karaktär är så specifik så att man med goda skäl, som landskapsregeringen har, kan hävda att det här är till övervägande del frågan om åländsk lagstiftning och ingenting som kontrollorganen har problem med. Jag hoppas att lagtinget som helhet är medvetna om risken att här kan vi få ett problem att hantera beroende på hur lagkontrollen utfaller.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömningar. Vi tror att det är bra att vi också får gråzonen inom självstyrelsesystemet prövat. Från lag- och kulturutskottet tillstyrker vi att lagförslagen i sin helhet antas i föreliggande form.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om överensstämmelse med kraven för utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om explosiva varors överensstämmelse med kraven för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag ”Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland”, och jag ska kort redogöra för utskottets syn på ärendet.

Bakgrunden är att EU har inrättat två fonder för programperioden 2014-2020, fonder som åländska intressenter genom den här lagstiftningsåtgärden nu ges möjlighet att ansöka om medel ifrån.

Den första fonden är ”Asyl-, migrations- och integrationsfonden”, en fond som framförallt riktar sig till myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer och som är tänkt att finansiellt stöda utvecklingen av EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik.

För åländskt vidkommande är det troligt att det största intresset för den här formen av finansiering kan finnas hos kommunerna gällande extra stöd för flyktingmottagning, samt inom ramen för de nationella målen dels gällande vidarebosättning, dels gällande integration. Upp till 75 procents stöd kan erhållas, vilket då innebär krav på 25 procents egenfinansiering.

Den andra fonden är ”Fonden för inre säkerhet” som handlar om de centrala målen i EU:s strategi för inre säkerhet, och som inriktar sig på åtgärder för att störa verksamhet som bedrivs av kriminella nätverk på internationell nivå, förebyggande av terrorism, gränsförvaltning med mera.

Fonden för inre säkerhet är indelad i två finansiella instrument där det första instrumentet handlar om EU:s yttre gränser och visering och där det andra instrumentet främst handlar om polissamarbete samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.

För åländskt vidkommande är troligen det senare instrumentet av större vikt och intresse då det omfattar ingredienser som bland annat stöd för bekämpande av narkotika- och människohandel.

För dessa fonder har ett nationellt program, och därtill ett genomförandeprogram, upprättats och godkänts. Landskapsregeringen har för sin del tagit del av och även omfattat innehållet med den brasklappen att all kommunikation för åländskt vidkommande ska ske på svenska.

För att åländska intressen överhuvudtaget ska kunna tilldelas medel ur fonderna har landskapsregeringen nu föreslagit att lagtinget antar det föreliggande lagförslaget. Initialt avser landskapsregeringen att sköta handläggningen av stöden, men avsikten är att överföra uppgifterna på inrikesministeriet genom en överenskommelseförordning. 

I behandlingen av ärendet har utskottet bekantat sig med det underliggande materialet och informationen gällande den nationella hanteringen av fonderna. Utskottet har även noterat att tyngdpunkten i lagförslagets motiveringar berör just detta. I samband därmed har utskottet uttryckt en önskan om en tydligare inriktning på lagförslagets möjliga inverkan på de åländska förhållandena.

Herr talman! Lagförslaget ger möjlighet till tilläggsfinansiering för åländska intressenter som avser att genomföra projekt och åtgärder som nämns i programmen. Det är därför viktigt att landskapsregeringen ser till att nödvändig information ges till dessa potentiella intressenter. Med beaktande av fondernas innehåll, och aktuella problemområden på Åland, uppmuntrar utskottet därtill direkt polismyndigheten att utreda möjliga finansieringsbara samarbetsformer med fokus på narkotika- och människohandel.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas oförändrat.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagting, landskapsregeringens lagförslag om förvaltning av inrikesfrågor för Åland ger möjlighet till att stärka bl.a. integration och humana åtgärder vilket idag behövs mer än någonsin, men även att via samarbetsprojekt bekämpa den kriminalitet som sker via drog- och människohandel. Ålands geografiska läge och betydelse som transitcentra i färjtrafiken på Östersjön har förutom ypperliga möjligheter till goda trafiklösningar för export och import till och från Åland även en baksida i form av potentiella kriminella transporter av varierande innehåll.

Vår polis, gränsbevakning och tull har redan idag ett gott kontaktnät internt på Åland, men även externt med bl.a. Sverige. Vi ser möjligheter i detta lagförslag att via samarbetsprojekt ytterligare ta upp kampen mot den kriminalitet som många gånger är resursstark och hänsynslös när det gäller att hitta lösningar för att utveckla sin kriminella handel.

För den som redan sitter i ett hav av arbete kan ett projekt av EU karaktär kännas främmande med tanke på den administrativa insats som krävs. Från den liberala sidan i finans- och näringsutskottet har vi förståelse för detta, men hoppas ändå att tanken med ytterligare merarbete inte avskräcker mer än den vinst som förmodligen sker via ett projekt. Här kan säkert minister Fellman och hennes avdelning vara en inspiratör för att katalysera projekt och överbrygga eventuella farhågor kring administrativt merarbete.

Överlag när det gäller EU finansierade projekt gör Ålands småskalighet och små strukturer att vi många gånger går miste om en hel del pengar som via diverse projekt kunde utveckla Åland. Något att tänka på i tider av kommunstruktur. Tack, herr talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ledamoten för de här tankarna. Inom alla våra myndigheter finns nu möjligheter att söka fondpengar för att ytterligare kunna utveckla.

Vad gäller polisen som ledamoten tog upp så vill jag replikera för att informera att just drogförebyggande arbete är ett av målen för Ålands polis för år 2017. Man har satt in extra insatser. Där kommer vi verkligen att skapa ett stort och starkt team som ska jobba förebyggande med den här målgruppen. Vi involverar tullen och sjöbevakningen med flera. Via sjöbevakningen har det nu kommit in en ny konstapel som gör ett oerhört fint arbete. Man ser resultat. Sedan har vi också ungdomspolisen. Att ytterligare kunna få in ett EU-projekt låter oerhört intressant.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Kemetter, det låter tryggt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Bästa lagtingskollegor, social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om en uppdaterad barnskyddslag och vi har under beredningen haft elva höranden som i sin vardag möter barn och unga. Dessa höranden har på många sätt har varit givande och belysande och flera av de frågeställningar som vi har haft i utskottet har klargjorts.

Vi berör följande områden i betänkandet som ni har på era bord: Det förebyggande barnskyddet, beaktandet av barn i service som riktar sig till vuxna, information och anvisningar, sekretess och slutligen ett gemensamt barnskydd för Åland.

Men först ett klargörande: Under perioden från det att rikets nya socialvårdslag trädde i kraft på Åland den 1 april 2015 till dess att lagen om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, den s.k. stopplagen, trädde i kraft den 1 juli 2015 saknades på Åland bestämmelser på lagnivå om förebyggande barnskydd. Sedan stopplagen trädde i kraft första juli 2015 och tillsvidare har bestämmelserna om förbyggande barnskydd i den lydelse barnskyddslagen hade den 31.3.2015 gällt på Åland.

I och med föreliggande lagförslag lagfästs bestämmelserna om barnskydd på ett mera lättillgängligt och tydligt sätt eftersom de nu tas in i blankettlagen. Det har således inte varit en laglös situation, men med detta förslag kommer bestämmelserna att bli mera tydliga och mera lättanvändbara för dem som behöver lagen i sin vardag i sitt dagliga värv.

Beträffande förebyggande barnskyddet så beskrivs de tjänster som kommuner eller landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård ska erbjuda i lagförslagets 4c-4g §. Barnskyddsarbetet ska omfatta sådan basservice som riktar sig till barn och familjer utan att de är klienter inom barnskyddet, så som det är idag. Det innebär att de offentliga myndigheterna ska sträva till att förebygga problem och gripa in i ett tidigt skede som möjligt genom att rikta olika serviceformer till barnfamiljer. Det förebyggande barnskyddet omfattar åtgärder och stöd som ges till exempel inom barnomsorg, mödra- och barnrådgivning, undervisning, elevvård, skolhälsovård och ungdomsarbete. Utskottet vill på nytt betona hur viktigt det är att fokus i barnskyddsarbetet ligger på förebyggande åtgärder och tidigt insatta stödtjänster. Vi välkomnar fler insatser, bättre metoder och mer samarbete på fältet. Ingen unge ska falla mellan stolarna. Alla ska få rätt till hjälp och stöd i tid.

Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna så ska enligt lagförslagets 4g § 1 mom. ett barns behov av vård och stöd utredas och barnet garanteras tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller får missbrukarvårds- eller mentalvårdstjänster eller andra socialvårds- eller hälso- och sjukvårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid, eller innan behövlig vård fås, fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad.

Motsvarande bestämmelse, med undantag av skyldigheten att utreda barnets behov av vård även innan den vuxna får behövlig vård, finns i 10 § i barnskyddslagen i den lydelse lagen hade före den 1 april 2015 och gäller således redan i landskapet. Nytt är däremot kravet i 4g § 2 mom. om att social- och hälsovårdsmyndigheterna vid behov ska hålla ett möte med barnet för att säkerställa att barnet får tillräcklig vård och tillräckligt stöd.

Utskottet finner det positivt att det tydligt klargörs att barnets behov av stöd vid behov, men understryker också vikten av att mötet ses som ett tillfälle för barnet att utgående från barnkonventionens bestämmelser få vara delaktigt i och uttrycka sin mening i en fråga som rör henne eller honom. Barnets behov av information om den rådande situationen borde också enligt utskottet beaktas, rätten till information. 

Information och anvisningar. De lagstiftningsområden som regleras i barnskyddslagen faller dels inom landskapets och dels inom rikets lagstiftningsbehörighet. Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att det är ändamålsenligt att använda sig av blankettlagstiftning på området. Den valda lagstiftningsmodellen innebär att ändringar i lagstiftningen automatiskt blir gällande i landskapet från den tidpunkt de träder i kraft i riket. Man behöver inte fundera på vad som gäller och inte gäller.

Utskottet har dessutom erfarit att den barnskyddshandbok som Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller på internet endast delvis är tillgänglig på svenska. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är särskilt viktigt att tillämpningsanvisningar till barnskyddslagstiftningen utarbetas samt att berörda myndigheter aktivt informeras om den gällande och uppdaterade barnskyddslagstiftningens innehåll och förpliktelser. Vi kan inte automatiskt förlita oss på att det kommer från Finland.

En annan fråga som lyftes under ärendets behandling var frågan om sekretess. I samband med ärendets behandling har det framkommit att det råder osäkerhet om tolkningen av 67 § 2 mom. i landskapslagen om gymnasieutbildning gällande tystnadsplikt och hantering av känslig information och huruvida bestämmelsen tillåter att anställda vid Ålands gymnasium kan lämna en orosanmälan till studerandehälsovårdens personal, som hör till Ålands hälso- och sjukvård, om iakttagelser rörande missbruk, misstänkt anorexi och liknande omständigheter. Utskottets bedömning är att ”lämna uppgifter till varandra och till andra organ inom landskapets förvaltning” medger att anställda vid Ålands gymnasium kan lämna orosanmälningar till studerandehälsovårdens personal, som hör till Ålands hälso- och sjukvård, fastän bestämmelsen inte uttryckligen, på samma sätt som i 39 § 2 mom. i grundskolelagen för landskapet Åland anger. Där sägs att information som är nödvändig för att en elevs skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt får lämnas till personal inom skolhälsovården eller annan personal.

Utskottet uppmanar dock landskapsregeringen att i tillämpningsanvisningar till Ålands gymnasium tydligt klargöra innebörden och omfattningen av undantaget från tystnadsplikten i 67 § 2 mom.

Avslutningsvis, herr talman, gemensamt barnskydd. Det som med all tydlighet har framkommit under vår behandling i utskottet är att barnskyddsärendenas komplexitet är en stor utmaning för socialvårdspersonalen. Det är många gånger mycket svåra frågor som ska hanteras och det är inte lätt att hantera dem ens i en större kommun, än mindre i en liten. Ett för hela Åland gemensamt barnskydd skulle vara till fördel för såväl personal som klienter. Idag samverkar kommunerna samverkar visserligen både inom barnskyddsjouren samt med stöd av olika samarbetsavtal men det är inte tillräckligt.

Utskottet delar bedömningen att ett för hela Åland gemensamt barnskydd skulle vara ändamålsenligt. En samordning medför att den kompetens som finns inom barnskyddet ytterligare stärks samt att möjligheterna att erbjuda en likvärdig behandling av medborgarna, oberoende av bosättningsort, skulle förbättras. Enligt utskottet så skulle en gemensam organisation på ett bättre sätt än idag främja integriteten och stärka anonymiteten för klienterna.

Utskottet stöder landskapsregeringens förslag till uppdaterad barnskyddslag. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack ordförande Aaltonen för ett sakligt och sak orienterat utlåtande från utskottet och också för ordförandes klargörande. Jag ska inte säga att det är sällan man blir glad när man läser ett utskottsbetänkande, men jag måste medge att jag blev lite glad här eftersom det också ryms in en del världsförbättring under kapitlet om sekretess.

Jag noterar också stödet för en samordning av kommunernas socialtjänst, specifikt för barnskyddet. Det var ett väldigt kraftigt ställningstagande. Jag kan informera om att år 2017 avser landskapsregeringen att sjösätta lagtexter i elektronisk och uppdaterad form. Det torde finnas en skrivning om det i budgeten också.

Att informationen delvis är tillgänglig på svenska är givetvis ett reellt problem som landskapsregeringen kommer att ta tag i, bland annat genom att informera kommunerna om innebörden av dessa nya lagändringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Tack minister Valve för att ytterligare klargöra saker och ting som utskottet har haft diskussioner om och funderingar kring.

Både när det gäller sekretessen men också när det gäller anvisningar så är det något som Åland bör jobba vidare med. Vi måste ta fram tillämpningsanvisningar dels för att Ålands lyceum ska kunna arbeta på ett ändamålsenligt sätt, men också för att man inte längre kan förlita sig på att vi får information till Åland på svenska när det gäller blankettlagstiftningen som är samma som i riket.

Minister Wille Valve, replik

I sammanhanget vill jag gärna lyfta fram tredje sektorns otroligt viktiga roll. Vi har ett väldigt bra samarbete med organisationen Rädda Barnen. Det är ett utvecklingsprojekt som är finansierat med PAF-medel. Det projektet handlar uttryckligen om att bidra till kunskap till fältet om barnskyddsarbetet och hur barnskyddslagen tillämpas i praktiken, specifikt anmälningsskyldighet, familjevård och intressebevakning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag vill tacka utskottsordförande och hela utskottet för ett bra arbete. Ni har lyft upp några punkter som jag tycker att är viktiga; tillämpningsdirektivet, sekretessen och även internet, åländsk lagstiftning och sedan gemensamt barnskydd. Alla dessa frågor omfattar jag.

Ett lagstiftningsarbete tar ofta inte slut när man har stiftat lagen och förordningarna, sedan kommer tillämpningsdirektiv och anvisningar och det är en fråga som är väldigt viktig. Tyvärr har vi på Åland haft lite problem med det. Inom våra egna lagstiftningsområden har vi inte alltid haft de här tillämpningsdirektiven. Vi har blankettlagstiftning och vi konstaterar att på rikssidan har man det inte alltid på svenska. Det återstår troligtvis för åländska myndigheter att själv utarbeta dessa tillämpningsdirektiv. Av erfarenhet kan jag säga att det är nästan svårare än att göra själva lagen, för här ska man gå in på djupet på små detaljer. Men det är också viktigt för tjänstemännen så att de ska kunna arbeta, för det är det här som styr det dagliga arbetet.

Jag omfattar också detta med sekretess. I det dagliga arbetet har jag sett att ibland vill myndigheterna gömma sig bakom sekretessen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack för det stödet ltl Roger Eriksson. Man måste också komma ihåg att nu har vi i och för sig en barnskyddslag, men det innebär ju inte att man bara ska läsa vad som står i lagen. Det finns ett stort kapitel om det förebyggande arbetet och det äger rum i kommunerna till stor del, inom skolan, barnomsorgen och ungdomsarbetet. Tidiga insatser och förebyggande insatser ska göras innan ett barn eller en ungdom blir en klient inom barnskyddet. Det är egentligen där som det viktigaste arbetet görs. Alla stödåtgärder som kan finnas kan inte stå med i en lag.

Ltl Roger Eriksson, replik

Nej, jag håller med ordförande Aaltonen. Det förebyggande arbetet, speciellt i barnskyddsärenden, är kanske det viktigaste man kan göra från socialförvaltningens och samhällets sida. Här kan man undvika stora kostnader för samhället. Om det går snett för en individ så kan det bli stora kostnader både för de sociala myndigheterna och för samhället. Det är viktigt att det blir rätt i ett tidigt skede. Det förebyggande arbetet i barnskyddet är det viktigaste.

Tidigare sade jag här att det finns en tendens att myndigheter gömmer sig bakom sekretessen. Det finns en tanke som säger; om ett ärende är sekretessbelagt och går över till en annan myndighet som också har tystnadsplikt så borde ärendet kunna transporterats från myndighet till myndighet och tystnadsplikten ska hållas. Det borde vara den ultimata situationen.

Avslutningsvis, herr talman, angående internet, som gammal lagtillämpare skulle det vara mycket önskvärt att Ålands lagsamling också skulle finnas på internet och även uppdaterad.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Vårt gemensamma mål måste ju vara att inte en enda unge ska falla mellan stolarna, att alla ska få rätt till hjälp och stöd i tid, att man ska våga se barnen och ungdomarna och våga ingripa. Sekretessen får heller inte vara ett hinder för att man inte gör någonting för att man inte vågar göra en orosanmälan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, talman!  Vi har i social- och miljöutskottet haft en viktig lag för uppdatering. Man kan verkligen bli eftertänksam och lite ledsen när man sitter och hör höranden inom området och någonstans inser att våra alla våra 16 kommuner ställer verkligen till det för våra barn.

Vi bor i ett underbart samhälle med en trygghet som många i dagsläget väljer att flytta till och det ska vi så klart vara stolta över, men jag anser inte att vi skall vara stolta över att våra barn på Åland ska ha turen att födas i rätt kommun om allt annat i deras liv far åt fanders.

I barnkonventionens andra paragraf kan man läsa: ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras”.

Jag ställde frågan i vårt utskott till flera av våra höranden om barnskyddet fungerar bra idag. Det svar jag fick då var att ett barnskydd på Åland vore det bästa. Min följdfråga då blev; kan vi inte göra det nu på en gång? De sade då att många tjänster ute i kommunerna skulle bli tjänster på 40-50 procent och då ännu svårare att tillsätta. Att hitta kompetent personal är ett stort bekymmer för våra kommuner idag.

Att idag vara socialarbetare i våra kommuner är oftast ett ensamt och utsatt jobb. Du ska fatta jobbiga och tuffa beslut och har ibland ingen att rådfråga bredvid dig. Jag ser som den största nyttan av ett gemensamt barnskydd att alla våra socialarbetare skulle få den stöttningen och hjälpen och de skulle inte behöva fatta beslut om någon de känner som gör att det kanske är svårare att vara neutral.

Att denna uppdatering av lagen nu görs är bra för det råder stor förvirring i kommunerna om vad som gäller.

Det finns också ett stort behov av en handbok på Åland, handboken på THL för barnskydd var tidigare på svenska, men nu, som det har nämnts, finns bara vissa delar på svenska. Minister Valve lugnade mig lite grann med att det tydligen är en uppdatering på gång.

Det är komplext och utmanande just nu för våra socialarbetare att vi har olika lagstiftning här och på fastlandet, så de känner att det inte är någon större nytta att gå utbildningar på fastlandet just nu. Det är ytterst viktigt att landskapsregeringen hittar tillfällen så att informationen kommer dem till gagn och att de ordnar utbildningstillfälle för alla.

Jag är orolig för hur personer inom polisen, fältarna, socialarbetare som ska ta hand om de som på något sätt kommit på glid eller faller igenom skyddsnätet ska få resurserna att fånga upp dem.

Jag vill ge ett exempel. Om Kalle från en landsortskommun är i stan med sina kompisar och dricker lite för mycket och någon hittar honom på en bänk och han mår allt annat än bra. Vad gör den personen klockan 22.00 en fredag kväll? Antagligen kontaktar man barnskyddsjouren som är tillgänglig när kommunernas socialkontor är stängda. Just den här kvällen när Kalle hittas är det en person från Mariehamn som jobbar jour och hon har aldrig träffat Kalle tidigare, hon har ingen kunskap heller om hur Kalles hemsituation ser ut eller om det är något annat som är jobbigt för Kalle. Socialarbetaren i kommunen är bortrest över dagen och kan inte nås på telefonen, och måste inte heller nås eftersom personen är ledig just då. Hur kan vi då garantera att Kalle får rätt hjälp? Vem vågar ta ansvar för Kalle? ”Barnens rätt har ingen klocka eller veckodag”.

Talman! Tyvärr är det idag så att vi i vissa fall har för mycket barnskydd, medan vi på andra sätt har för lite barnskydd. Risken finns att de som verkligen behöver barnskyddet inte får den hjälp de behöver.

Vi gör lättare en barnskyddsanmälan vid ofog, om barnen är vilda, aktiva eller inåtvända, barnskyddsanmälningar sker oftast då. Det är mycket svårare att göra en barnskyddsanmälan i andra fall, det vittnar flera om.

En annan sak jag förstått efter våra höranden är att det på Åland tidigare försvårats att man måste vara en klient för att få hjälp av barnskyddet, och att flera tackat nej till hjälp via barnskyddet. De har inte velat bli en klient inom barnskyddet, för även här kan vår litenhet vara ett bekymmer och det kan faktiskt bara bero på att de kan vara grannar med socialarbetaren eller liknande.

Jag anser att det är bra att vi nu förtydligar bestämmelser om förebyggande barnskydd i lagstiftningen, det vinner vi alla på men främst våra barn som hela denna lag handlar om. Det är bra att vi nu tydliggör genom 4g §. ”Ett barns behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller får missbrukarvårds eller mentalvårdstjänster eller andra socialvårds eller sjukvårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid eller innan behövlig vård fås, fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad”.

Det tangerar till stor grad det vi kan läsa i ÅHS lagens 48 § ”Barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvård eller psykiatrisk vård eller annan hälso- och sjukvård och hans eller hennes förmåga att svara för barnets vård och fostran anses försvagad. Så med dessa två tunga lagstiftningar skall vi verkligen hoppas att dessa barns behov till större del tas tillvara.

Det kan man även läsa i barnkonventionens artikel 12: ”Att barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet”.

Talman! Det som är viktigast är att lagstiftningen är brukarvänlig och att våra barn kan kännas sig trygga var de än bor på Åland.

Barnkonventionens tredje paragraf sammanfattar det hela bra: ”Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.”

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Annette Holmberg- Jansson för reflektionerna kring lagstiftningen. Jag stöder det som framkommer här, att barnens bästa ska vara i fokus och att kommunstrukturen inte ska vara ett hinder för barnens bästa.

Samtidigt vänder jag mig emot det som ledamoten framförde; ”att våra 16 kommunerna verkligen ställer till det”. Redan den förra landskapsregeringen var nogsamt medveten om problematiken. Det finns nu en lagstiftning om kommunernas socialtjänst som till stora delar kommer att hantera den problematik som ledamoten lyfte upp här.

Jag tror att det är viktigt att vi har systemet på plats. Vi kan inte förvänta oss att alla socialarbetare på Åland ska veta vad Kalle, Bertil eller Jonas vill. Det är systemet som måste fungera, inte individen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Absolut, KST kommer att lösa det här. Jag är dock lite för ivrig ibland och skulle gärna plocka ur barnskyddslagen direkt ur KST. Jag tycker att det tar för lång tid. Jag vill att det här sker nu. Jag inser dock att det inte fungerar på det sättet. Det framkom väldigt tydligt bland våra höranden att det här också var deras största önskan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, jag stöder ledamoten i att tålamod är en dygd. Det är tillräckligt komplicerat redan nu på det kommunala fältet eftersom den förra landskapsregeringen lade ett förslag om KST som delvis nu är inarbetat och processat, medan den nuvarande regeringen har en annan syn på hur kommunstrukturen och kanske också de olika områdena borde vara organiserade. Jag tror att vi alla vinner på att få KST på plats och sedan får vi jobba vidare.

Men vi har en stark samsyn i att de som är svagast här i samhället behöver försvaras. En kategori av dem som inte kan försvara sig själv är barnen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag håller med vtm Thörnroos, absolut. Vi ska alla värna om de som är svaga i samhället. Jag ser också fram emot när allt kommer att falla på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med om mycket av det som ltl Annette Holmberg-Jansson nämnde i sitt anförande. Här behöver vi lägga resurser, här behöver vi satsa. 

Mina egna tankar kring ett gemensamt barnskydd har faktiskt nu blivit myndigt. För lite drygt 18 år sedan, våren 1998, lyfte jag i min roll som fältarbetare upp en diskussion med dåvarande landskapsregering. Då var också Kalle i fokus. Hur ska vi hjälpa Kalle, på vilket sätt? Bekymret var att det fanns så många olika sätt som Kalle blev bemött, för olika kommuner hade olika tankesätt och olika prioriteringar.

Idag är kommunerna ålagda att vara nåbara samtliga vardagar enligt barnskyddslagen. Vi har egentligen kommit en bit på väg.

Talmannen

Tiden är ute!

 Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Absolut, ltl Winé, och det är ju vackert så. Men måste det ta så lång tid kan man tänka? Inga barn ska få fara illa. Vi ska alltid ha barnen i fokus. Den roll som ltl Winé hade då som fältare så det just i den sektorn; sektorn; polisen, fältare och socialarbetare som frustrationen finns. De måste hela tiden förhandla och diskutera med 16 olika kommuner, vilket ställer till det.

Ltl Göte Winé, replik

Egentligen är ltl Holmberg Jansson och jag helt överens om att det är här vi måste komma vidare. Men på vilket sätt ska vi angripa det? Det är lätt att man säger att kommunerna inte klarar av det eftersom de ska vara nåbara. Holmberg-Jansson nämnde i sitt anförande att om man är på resa så svarar ingen. Ja, vi måste svara i kommunerna. I Sund har vi till exempel ett avtal med Saltvik där vi samarbetar bra. Saltvik har vår backup för vi måste vara nåbara. Vi kan inte säga att vi inte har någon, utan vi ska hela tiden vara nåbara. Vi löser också jävsproblematiken, är det någon man känner så har man ett samarbete mellan kommunerna. Det är inte optimalt, men det funkar och vi är helt eniga om att vi måste gå vidare. Jag firar inte att vi har behövt vänta 18 år sedan jag lyfte upp den här diskussionen första gången.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är jättebra att man nu hittar lösningar på hur det här ska fungera. Jag har hört andra saker också när det inte fungerar alla gånger. Om Sund och Saltvik har hittat en lösning så är det ju toppen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att det är en bra debatt och jag stöder utskottets betänkande. Det är bra att man har tagit fokus på de här viktiga frågorna.

En sak som jag studsade lite till på var när ltl Holmberg-Jansson tog upp till killen Kalle som hade kommit till stan och hade druckit för mycket. För mig i alla fall var det väldigt konstigt att man skulle ringa till olika myndigheter. Hur har utskottet resonerat när det gäller att stärka föräldraskapet? Jag tror att varken KST eller en kommun avhjälper det här bekymret, utan det är nog föräldraskapet som ska stärkas i det här sammanhanget.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag håller absolut med ltl Lindholm i det fallet. Att stärka föräldraskapet är verkligen A och O. Under hörandena framkom att det har varit problem under vissa tillfällen, under sommaren, att få tag på vårdnadshavaren.  Kalle är i stan och behöver hjälp, det har varit problem med att jouren inte har kunskapen om situationen och man får inte tag på någon. Då blir man orolig. Vi har ett problem som vi måste lösa.

Jag tror att det var Astrid Lindgren som sade; ”genom kärlek, kärlek, kärlek så kommer det folkvett”. Vi ska absolut stärka föräldraskapet så att de kan ge massor av kärlek till sina barn.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Det skulle vara intressant att höra de diskussioner som utskottet förde med socialarbetarna om att kunna ge trygghet till barnen. Om det sviktar i föräldraskapet så behöver man ju stärka det och istället ha familjearbetare ute i kommunerna och en närhet till familjerna. Jag vill framföra att om föräldraskapet sviktar så tror jag inte att myndigheterna är de rätta personerna, istället ska kommunerna satsa på att det finns tillräckligt med resurser som kan stärka föräldrarna.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! I den här nya lagstiftningen som vi nu har finns tidiga insatser och tidigt stöd. Om man får en orosanmälan måste man inte nödvändigt göra den personen till en klient inom barnskyddet, som många är väldigt oroliga för. Istället kan man stötta och stöda familjer och det ger den här lagstiftningen en större möjlighet till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Tyvärr så kommer det alltid att finnas behov av barnskydd oavsett om man stärker föräldraskapet. Det är viktigt och det är en av de viktigaste aspekterna. I det här fallet håller jag med ltl Holmberg-Jansson om att dessa 16 kommuner utgör ett bekymmer. Det pekar på behovet av färre kommuner. I det här fallet, precis i likhet som i många andra fall, är behovet en enhet.

I det specifika fallet om barnskydd finns ju själva barnskyddsjouren redan i form av en gemensam enhet. Man har ett avtal tecknat mellan alla kommuner. Däremot är den underliggande strukturen, med själva barnskyddspersonalen under kontorstid, inte samlad fullt ännu och där ser jag också behovet och bristerna i att vi inte har det samlat. Det blir tyvärr, i vissa fall, en brist på kompetens eller kunskap.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är absolut en brist på kompetens eftersom det är svårt att rekrytera ute i kommunerna. Det kan även bli väldigt komplext pga. av litenheten.

Ltl Winé tog upp att Sund och Saltvik har ett bra samarbete när det gäller just jävsproblematik och det är ju bra och vackert så, men om allt skulle vara under ett och samma barnskydd så hade vi inte haft problematiken. Då hade alla handlingar varit på ett och samma ställe. Det hade inte varit svårt att se vilken hjälp Kalle behöver eller hur Kalles hemsituation ser ut. Det var detta som jag försökte lyfta i mitt anförande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det stämmer säkert i många fall när jouren blir inkopplad och det kopplas till de olika kommunerna och de har inte kännedom om alla fall. Vinsten finns där, absolut.

Jag delar fullt ut ledamotens analys och utskottets betänkande om att det behövs färre enheter på Åland och i det här fallet är det en enhet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Pernilla Söderlund

Herr talman! Bästa ledamöter, min första och tidigaste, och kanske många barns i allmänhet erfarenhet av barnskyddet, är nog Pippi Långstrump-filmernas Fru Pruzelius eller Prusseluskan som så gärna ville ha in Pippi på barnhemmet, vilket ni säkert minns.

Det är tur, att barnskyddet och dess lagstiftning utvecklats mycket sedan dess. Även mina egna erfarenheter av barnskyddet har förändrats och utökats.

Efter att utskottet har behandlat det nya lagförslaget så har vi fått flera och nya erfarenheter och kunskaper. Det blir nu bara ett begränsat antal paragrafer i barnskyddslagen som behöver bedömas ur behörighetssynpunkt.

Trots den ändå rätt så omfattande beredningen i föreliggande lagförslag är det inte så stora eller omvälvande förändringar som införs. Förebyggande och tidiga insatser utgörs även framöver den vanligaste och viktigaste åtgärden, vilket är bra eftersom ett bra förebyggande arbete sparar pengar, men inte minst förebygger ett personligt lidande.

I lagförslagets allmänna motivering, under rubriken Övriga konsekvenser står att läsa att lagförslaget har ju förstås inga kända konsekvenser för miljön, och då man vidare resonerar över lagförslagets konsekvenser för jämställdheten så konstaterar man att ”kvinnor i större utsträckning har ansvar för barnen”. Här skulle jag gärna ha sett en utveckling av det resonemanget i texten. Som det är nu så är det upp till läsaren att tolka själv. Jag skulle vilja att minister Valve ser på möjligheterna att få könsuppdelad statistik på det här området. För att utveckla ett barnskydd som är jämställt och jämlikt men även brukarvänligt så behövs det bra statistisk uppföljning. 

Utskottet har haft många intressanta höranden. Gemensamt för alla höranden var önskemål om ett gemensamt barnskydd på Åland. Många diskussioner blev det även kring tystnadsplikten, och vi har klargjort det bra i vårt betänkande, anser jag. Tystnadsplikten upplevs ibland som ett hinder i arbetet kring barn och ungdomar.

Även jag vill betona barnets rätt till stöd och information då en förälder är svårt sjuk. Att barnets rätt till information ska beaktas är i och för sig inget nytt, det finns också i 48 § i hälso- och sjukvårdslagen, men det kan vara bra att betona det eftersom det är helt i linje med barnkonventionen.

Avslutningsvis vill jag bara säga: It takes a village to raise a child. Alla behöver vi ha barns bästa för ögonen och vi måste förhindra att någon faller mellan stolarna! Vi vill alla det bästa för våra barn. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Söderlund för ett insiktsfullt anförande, särskilt uppskattats parallellen till Prusseluskan. Man kan konstatera att de barnhemsåtgärder som förespråkades av Prusseluskan i Astrid Lindgrens verk med tiden har nyanserats. Idag finns det flera olika grader av ingripanden som det offentliga kan göra. Ett av syftena med detta lagförslag är just att det inte ska gå inflation i de tyngre åtgärderna. Tack för den parallellen!

Vad gäller jämställdheten och den könsuppdelade statistiken, ja, vi bär med oss detta i det fortsatta reformarbetet med översynen av socialvårdslagarna. Det kan konstateras att i det här lagförslaget så är vi mycket följd i färg med utkomststödslagen och statistiken kommer att behandlas ungefär på samma sätt där. Det var en mycket god synpunkt som vi tar med oss in i det fortsatta reformarbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Det var ett intressant betänkande från social- och miljöutskottet. Utskottet skriver: ”Barnskyddet ska omfatta basservicen som riktar sig till barn och familjer. Serviceformer riktade till barnfamiljer ska sträva efter att förebygga problem och ingripa i ett tidigt. Det förebyggande barnskyddet omfattar åtgärder och stöd som ges till exempel inom barnomsorg, mödra- och barnrådgivning, undervisning, elevvård, skolhälsovård och ungdomsarbete.

Man skriver också om vikten av ett gemensamt barnskydd. Jag håller med, det är också min vision, det jobbar jag fortsättningsvis för.

Herr talman! När vi pratar om tidiga insatser, klarar våra skolor av att ge den hjälpen som barnen behöver idag?

Vi har många barn med särskilda behov. Får dessa barn i våra skolor i kommunerna det stöd som de behöver?

Man diskuterar att utveckla ungdomsarbete och att vi bör få en gemensam ungdomsgård så att ungdomar träffas. Men då säger man; varför ska de träffas, det finns ju datorer, de sitter ju bara framför sina datorer. Men sätter vi inte fram plattformar och ställen där ungdomar ska mötas rent fysiskt, så skapar vi ett samhälle där vi inte ger dem andra forum att mötas på än vid datorn.

Vi behöver också få våra unga idag att få kontakt med andra vuxna och föräldrar. Ungdomar ska inte utestängas från vuxenvärlden och bara umgås genom datorn.

Det här betänkandet gav mig en hel del tankar om vart vi är på väg. Vi beslutsfattare sitter framförallt i kommunerna men vi sitter också här. Det är i kommunerna som vi verkligen kan göra tidiga insatser. Det är ändå en investering för vår framtid.

Herr talman! Här kommer vi med en lag, men vi borde också komma med direktiv till kommunerna, t.ex. en handbok om tidiga insatser. Alla barn får inte den hjälpen och det stödet som de behöver idag. Men vad gör vi åt det? Ser vi på lagen t.ex. på 4d § och 4e § så är de viktiga, men klarar vi av att uppfylla dem?

Nu pratar vi om ett gemensamt barnskydd, men glöm inte våra unga som redan i skolan behöver få mera resurser. 4 f § i lagframställningen ger stöd för skolgången och man måste se till att det finns resurser.

Ska man behöva vänta tre till fyra månader på en eventuell utredning av en skolpsykolog? Jag anser att det inte finns tillräckligt med skolpsykologer på Åland idag. De täcker inte det behov vi har. Som barn ska man inte behöva vänta så länge om man behöver stödåtgärder. Tyvärr har vi den sanningen idag. Barn mår dåligt för att de inte får hjälp. Jag anser att idag klarar vi inte av i kommunerna att uppfylla 4d §.

Talman! Ett eller tre barnskydd, det är jätteviktigt att vi pratar om det. Men fortsättningsvis har vi lika många skoldistrikt och sedan har vi betydligt fler skolor där vi måste se till att vi klarar av att lyfta upp behoven. Varför pratar vi inte om dessa barn och deras behov? Vi måste investera i framtiden för att klara av och uppfylla de här paragraferna som finns i den här lagen. Tack.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Lagframställningen och betänkande är helt okej. Jag förenar mig mycket med tanken när det gäller barnens rätt och barnens skydd i samhället på olika sätt.

Debatten har lite handlat om en liten moderat plädering om KST, hur bra det är med KST och att man på det viset skulle uppfylla lagkraven mycket lättare om man hade KST.

Vi från oppositionen har sagt flera gånger att vi vill få ett förtydligande av regelverket för KST och det har tydligen inte kommit. I frågestunden den 13 september ställde Ålands Framtid en fråga till lantrådet: Har regeringen för avsikt att göra Åland till ett socialvårdsområde eller kommer man att godkänna kommunernas planer om man jobbar på som i dagsläget? Lantrådet lovade: ”Vi kommer att presentera ett meddelande inom oktober, i början av november, där vi kommer att ge klara och tydliga besked till kommunerna om vad som gäller och vad man ska jobba utefter.”

Om vi drar klockan tillbaka och tänker lite historiskt så jobbade åtminstone liberalerna, såväl som vi i Ålands Framtid, under den förra perioden för ett KST under landskapets huvudmannaskap där administratören skulle vara ÅHS. Här i debatten syftar man på att man borde ha ett KST och det skulle man uppfylla om man följde de intentionerna som vi hade då.

Nu ser man ute i media att det håller på att bildas flera olika KST. Man har ännu inte fått ett förtydligande ifrån landskapsregeringen om vad som kommer att gälla. Ibland har det varit två, ibland har det varit bara ett KST och ibland har det varit två-tre som har kunnat accepteras. Fortfarande har det inte kommit några klara riktlinjer. Nu borde det egentligen vara dags när man hör de här diskussionerna. Hur vill vi ha det egentligen?

Vi har varit inne för ett KST, under landskapets ansvar och ÅHS som administratör. Då får vi kompetent personal. Vi har personal på ett ställe som uppfyller de här intentionerna i lagskyddet, istället för att nu splittra upp KST i flera områden igen, för då blir det igen olika bedömningar som många kritiserar att nu sker i 16 kommuner, vilket är helt möjligt. Det är olika personer som tolkar lagen. Det skulle vara intressant att veta vad landskapsregeringen tänker göra och vad övriga tänker om KST. Dit som det är på väg nu så blir det ingenting, eller annars kommer det att ligga under omsorgsförbundets regi efter ett år och det har framkommit att ingen vill ha det på det viset för detta är en koloss på lerfötter. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Föremålet för diskussionen är väl egentligen barnskyddet. Talmannen må avbryta om det barkar i väg för mycket i min replik.

En utgångspunkt med arbetet med KST är att lagd lag ligger. Ett av de första beskeden som den här landskapsregeringen fick från kommunförbundet var att de kommer att leverera förslag inom den utsatta tiden. Där är bollen just nu. Det är nu som vi ska förverkliga KST på bästa möjliga sätt. Den avdelning som jag svarar för jobbar för högtryck på att leverera besked, svar och behövliga avgränsningar för att kunna förverkliga detta. Det är läget i korthet.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag vet att debatten handlar om barnskyddet. Men eftersom tidigare talare var inne på KST och bedyrade hur viktigt det var med ett KST, och helst ett och inte flera, så kunde jag inte låta bli att ta upp den här frågan.

Beskedet från landskapsregeringen om vilka regelverk som gäller för att uppfylla lagens intentioner har ju faktiskt inte kommit. Tidigare har besked givits att regelverk ska komma och vissa ministrar har sagt att det inte kommer att komma. Vi får väl se.

Minister Wille Valve, replik

Besked har levererats under resans gång och det kommer fortsättningsvis att levereras. Ju mer vi närmare oss hösten 2017 desto mera detaljerade kommer beskeden också att bli.

Avslutningsvis vill jag betona, egentligen samma sak som nämns i föreliggande betänkande indirekt, att behovet av en samordning av landskapets kommunala tjänster har på intet sätt försvunnit någonstans. Behovet finns fortsättningsvis där.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar absolut den uppfattningen. Vi har inte bestridit att inte behovet finns. Vi har eftersträvat ett KST och det är inte på gång nu. Vi från Ålands Framtid har förivrat ett KST, det känner ni till sig så jag behöver inte upprepa det, och då skulle man uppfylla kraven. Finansieringen har kunnat justeras med en sänkning av landskapsandelarna, det hade varit lättast. Nu håller man på att skapa olika administrationer för att uppfylla lagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Om det tillåts så tänker jag svara på ltl Brage Eklunds fråga. Det är precis så som ltl Brage Eklund refererade till. Ett spår för liberalerna under den förra mandatperioden var att få socialvården till ÅHS. Det var ett spår som inte lyckades. Det finns inte majoritet för det spåret längre, det har aldrig funnits majoritet för det spåret och det var ett spår som liberalerna hade.

Det vi har att förhålla oss till idag är KST-lagen som lades under förra mandatperioden. Vad jag har erfarit så var ursprungsplanerna att lägga en KST-lag om ett socialvårdsområde, men så blev inte fallet.

Kommunerna har idag möjligheter att ta initiativ och konstruera socialvårdsområden, KST-områden, som fungerar. Landskapsregeringen ska ta hänsyn till att det sedan blir en välfungerande helhet, så att ingen kommun hamnar utanför och alla ska ingå i socialvårdsområdena.

När det gäller det meddelande som jag tidigare sade att skulle komma i månadsskiftet oktober-november, så det har vi skjutit på och säger nu att det kommer i februari. Då har vi all fakta på bordet, den utredning som PVC gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Problemet med den lag som ligger, där lantrådet mycket riktigt konstaterade att det finns en möjlighet för kommunerna att komma med alternativa förslag, är att det ur lagen inte går att läsa hur många områden som tillåts, hur de ska se ut och vilka kriterier de ska uppfylla för att landskapsregeringen ska kunna godkänna det här beslutet. Man kan inte läsa ur lagen eller ur motiveringarna någonting om hur de här områdena ska se ut. Kommunerna efterfrågar vad den sittande landskapsregeringen kommer att nöja sig med. Så som lagen är nu så krävs det ett beslut, ett aktivt beslut, av landskapsregeringen om ungefär ett år från idag för att det här kommunala förslaget ska godkännas. Väljer man inte att fatta det beslutet då så blir det enda socialvårdsområdet och det är det som kommunerna ställer sig frågande till i dagsläget. Det var därför som vi tryckte på detta under frågestunden i september, att landskapsregeringen måste komma med ett svar. Februari är redan ganska sent med tanke på att det här beslutet ska fattas i oktober nästa år. Håller inte lantrådet med om det?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Samtidigt vet vi att det pågår processer. Vi har att leva med den lagstiftningen vi har, så är det. Det som landskapsregeringen har sagt och det som också står i lagstiftningen är att det ska vara en välfungerande helhet. Så står det i lagstiftningen.

Förra landskapsregeringen kunde tänka sig olika socialvårdsområden. Det som man inte kan tänka sig är ju att någon hamnar utanför, att någon kommun blir ensam. I och med KST-lagstiftningen lades bollen väldigt mycket på kommunerna. Vad jag kan förstå och den kritik som framförts bl.a. i media är att kommunerna är självstyrda och de vill ha makten över sin egen verksamhet. Så ser gällande KST-lag ut.

Ltl Axel Jonsson, replik

Lantrådet sade att ingen ska lämnas ensam. Så om Mariehamn kommer att lämnas ensamt så kommer inte landskapsregeringen att godkänna det? Det är den här typen av frågeställningar som uppstår. Det var därför som vi ställde frågan tidigare: Kommer landskapsregeringen att godkänna de förslag som kommunerna jobbar på i dagsläget eller kommer man att gå in för ett enda socialvårdsområde? Att säga att det ska vara en välfungerande helhet låter ju bra, men vad innebär det? Det här måste kommunerna få svar på. Kommunerna förtjänar ett svar på vad den nuvarande landskapsregeringen tycker i frågan. Den landskapsregering som lade fram det här förslaget och drev igenom det i lagtinget var ju faktiskt en annan landskapsregering. Med tanke på att fullmakten egentligen är helt vidöppen, man kan fatta vilket beslut som helst och det finns ingenting i lagen och inga kriterier som beskriver hur den här välfungerande helheten ska fungera, så är det ju upp till landskapsregeringen att fatta ett politiskt beslut med helt egna motiveringar. De motiveringarna borde ju kommunerna få ett tydligt besked på så fort som möjligt. Må vara i februari, men det är alldeles för sent enligt vårt sätt att se det.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Som sagt, vi vet att kommunerna jobbar med frågan och landskapsregeringen avgör i slutändan. Vi har inte kommit med en ny lagstiftning. Gällande KST-lag gäller. Landskapsregeringen har att förhålla sig till att se till att det blir funktionella helheter i de smala socialvårdsområdena.

Sedan har vi förstås också parallellprocesser. I lagtingssalen har vi också kunnat konstatera att trots att man har de smala socialvårdsområdena i ett eller flera KST-områden så har vi också hela äldreomsorgsbiten som också är en viktig pusselbit. Därför behöver vi fundera på hela kommunstrukturen.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Bassamfundslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att gällande bassamfundslagstiftning ändras så att rikslagstiftningen med samma rubrik görs tillämplig i landskapet, dvs. att vi skulle tillämpa blankettlagstiftningsmetoden.

Lagen är från 1995. Den motsvarande rikslagen har ändrats flera gånger sedan dess. Den åländska lagen har inte ändrat. Det finns brister i den nuvarande lagen i förhållande till unionslagstiftningen.

Ett bassamfund är ett utländskt samfund med på Åland skattskyldiga delägare, en eller flera.

Avsikten med den här förändringen är att ytterligare begränsa möjligheterna att kringgå beskattning genom att delägarna kan flytta över vinster från Åland till bassamfund på annan ort där skatterna är lägre.

Någon fördel finns det också i det här i förhållande till de skattskyldiga. Tidigare har det varit så att om bassamfundet har betalat förskottsskatt och den slutliga beskattningen sedan har lett till att skatt borde återbetalas så har det krävts en utredning av den skatteskyldiga. Nu ska detta ske mera automatiskt.

Denna lag kommer inte att gälla länder inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet och inte heller länder där beskattningsnivåerna är på samma nivå som hos oss. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Enda behandling efter bordläggning

6        Hälso- och sjukvården

Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

Först tillåts fortsatt diskussion under vilken det kan väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska skriftligen överlämnas till talmannen och därefter bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Ålänningarnas rätt till sjukvård är reglerad i landskapslagen om hälso- och sjukvård. Tittar man i lagen så är den ganska omfattande och säger ganska mycket. Läser man i 37 § får man ett begrepp vad det egentligen handlar om. Det står: ”Hälso- och sjukvårdens uppgift är att utföra undersökningar på patienterna, fastställa medicinska diagnoser och ge vård samt ge den medicinska rehabilitering som behövs”. Det står också; ”att man ska förebygga och bota sjukdomar samt ge lindring”. Det här betyder egentligen i praktiken att alla ålänningar ska få den sjukvård, bot och lindring som vetenskapen kan uppbåda.

Det finns olika skrifter som man går efter. Det finns God medicinsk praxis som läkarvetenskapen i Finland har gjort upp. Den finns tyvärr inte på svenska men man kan tydligen använda den ändå i möjligaste mån. Man får också en viss vägledning och hjälp från både Åbo och Uppsala, de sjukhus som man samarbetar med för att säkerställa sig om att man ger den vård som lagen och praxis kräver.

För att uppnå den vård som lagen säger så har vi, som vi alla vet, sjukvården i egen regi och man köper vård från både Åbo och Uppsala i ganska stor omfattning. För att uppfylla en lag så måste det också beviljas medel. Samma lagting som stiftar en lag måste också samtidigt bevilja medel för att man i praktiken ska kunna uppfylla den här lagen.

För detta år har det beviljats 89 miljoner brutto till sjukvården, vilket motsvarar 28 procent av den totala landskapsbudgeten. Ibland har 40 procents nämnts och då har man bara jämfört driftskostnaderna, de rena driftskostnaderna. I vår landskapsbudget finns det också överföringsutgifter där driftskostnaderna till största delen ingår. Det är mest rättvist att man jämför med den totala budgeten och då är det 28 procent som går till sjukvården, inklusive sjukvårdens avskrivningar.

Ett bättre begrepp om sjukvårdskostnaderna är höga eller låga på Åland är att jämföra förhållandet till bruttonationalprodukten, BNP. På Åland är det ungefär 9 procent av BNP, om man räknar ihop den offentliga och privata sjukvården, vilket är i paritet med de övriga nordiska länderna. Det är egentligen ganska fantastiskt när vi tänker på vår litenhet. Vårt BB kan t.ex. ta emot tre gånger flera födslar än idag, men BB måste ändå ha den personal de har, för det måste finnas en beredskap för svåra fall. Man kan inte alltid exakt säga när en födsel ska äga rum. Det kan vara lite liknande på andra avdelningar, det måste finnas en kompetens som ofta överstiger, och kanske också vida överstiger, behovet för den aktuella tiden. Man kan konstatera att vårt sjukhus är nog effektivt om vi jämför med andra sjukhus inom Norden.

I många västländer i Europa är kostnaderna 10 procent av BNP, USA har 15 procent. Vi ligger väl till när det gäller kostnaderna, de är inte överhöga fast de är höga förstås.

Herr talman! Hittills under alla år har lagtinget ökat anslagen. De har ansett att det har varit nödvändigt för att upprätthålla en sådan kvalitet på sjukvården som lagstiftningen kräver.

Det vi nu har upplevt det senaste året är ett litet systemskifte i tänket. Majoriteten, liberalerna, socialdemokraterna och moderaterna har beslutat om att minska anslagen för 2017 med 2 miljoner. De har också flaggat för fortsatta minskningar 2018 och 2019. Det är inte beslutat, men man har sagt att 20 miljoner ska ner till noll innan mandatperioden är slut. Ur de uttalanden som har gjorts kan man läsa att man ska fortsätta dra ner på kostnaderna för sjukvården.

Herr talman! Jag anser att det här betyder att dagens lagstiftning om ålänningarnas rätt till sjukvård blir svår att uppfylla, åtminstone för 2018 år 2019. Möjligtvis går det att uppfylla 2017.

Detta kan man påstå delvis beroende på dessa minskade anslag. Det andra som kommer emot är att vi har en ökande och framförallt åldrande befolkning som kräver mer sjukvård i framtiden, successivt mera och mera.

Kunskapen som läkarvetenskapen besitter ökar både vad gäller bot och bättring. Många undrar hur det kommer sig att den externa sjukvården är så dyr och blir allt dyrare. Det beror på att man kanske inte överlevde för fem år sedan, men idag kan man bota mångfalt och det görs bland expertisen både i Åbo och i Uppsala. Det här kostar pengar, mycket pengar!

Lite nu och då i många andra sammanhang och också i det här sammanhanget har man sagt att man ska effektivisera, man ska förbättra och man ska göra om. Jag vill påstå att det görs dagligen i ÅHS. Det effektiviseras, förbättras och det förändras i det dagliga arbetet.

Under senare tid har man gjort många stora förbättringar och förändringarbetet. Under prehospitalet har man 37 konkreta förslag som man implementerar och som delvis är implementerade och som kommer att fortsätta implementeras. Det här kostar faktiskt mera pengar än tidigare. Det är ingen ekonomisk lönsamhet för ÅHS budget, med det är en jättestor lönsamhet för dem som behöver hjälp och det har man varit beredd att satsa på. Mera pengar för detta betyder att man istället har behövt ta pengarna från någonting annat och ändå upprätthålla vad lagen säger.

Medicin, geriatriska och rehab har slagits ihop under senare tid. Det har införts dagkirurgi. Det har byggts en andra operationssal. Allt detta har betytt bättre ekonomi och en bättre vård.

Herr talman! Jag skulle kunna stå här och rabbla upp ännu mera sakar, men tiden medger det inte.

Till sist, regeringen har bra skrivningar i budgeten, jag går lite händelserna i förväg för vi ska inte diskutera budgeten nu. Regeringen skriver att man ska hålla ett seminarium våren 2017. Man inser problemen med att det måste till mera pengar i framtiden om man ska upprätthålla den sjukvård som läkarvetenskapen klarar av att göra. Exakt vad man menar med skrivningarna och seminariet vet jag inte, men antagligen att få en uppdatering och vägledning om hur man ska gå vidare.

Med detta, herr talman, skulle jag vilja drista mig till att föreslå att landskapsregeringen borde så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att under 2018 komma med ett förslag på vilken offentlig sjukvård vi ska ha på Åland och till vilka kostnader. Det kan mycket väl vara så att man måste titta över lagstiftningen och andra saker för att kunna få fortsatt bra sjukvård, men så att kostnaderna inte far iväg alldeles för mycket. Jag vet att sjukvården är det mest prioriterade bland ålänningarna. Sjukvården måste få kosta minst 9-10 procent av BNP för att vi ska kunna upprätthålla sjukvården i framtiden. Tack, herr talman.

Talmannen

Den rekommenderade talartiden överskreds med drygt 100 procent.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Karlsson för att balanserat inlägg i en mångfacetterad fråga. Jag uppskattar särskilt att ledamoten lyfte fram att organisationen ÅHS ju nog också tidigare har arbetat med effektivitet. Om man är sjukvårdsnörd och läser ÅHS gamla ledningsgruppsprotokoll och styrelsens gamla protokoll före den här regeringen tillträdde så ser man att det funderades på effektivitet även tidigare. Det är inte så att det gick från svart till vitt när vi tillträdde, utan det fanns en viss startsträcka före där man redan började fundera. Man var medveten om att det finns saker vi behöver göra.

Nu förverkligar vid flera av dessa idéer. Det förtjänar också att understrykas att exempelvis dagkirurgi, såsom den är avsedd att förverkligas, kommer att frigöra resurser till annat, vilket egentligen är själva essensen av effektiv och god vård.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har fördelen att få sitta med i ÅHS styrelse. Jag är djupt imponerad över ledningsgruppen, läkare och sköterskor som jobbar där. Man gör sitt bästa och man är verkligen skicklig på det man gör.

Minister Valve sade att det frigörs resurser när olika investeringar görs, bl.a. dagkirurgi, och det håller jag med om. Sedan är det alltid så att det kommer ny kunskap inom läkarvetenskapen som slukar de nya resurserna som frigörs. Det är bra att man gör det förstås, naturligtvis, med det blir liksom inte riktigt pengar över.

Minister Wille Valve, replik

Tack, talman! Jag använder den andra repliken till att kort kommentera detta med en parlamentarisk arbetsgrupp. För tydlighetens skull; något sådant är inte aktuellt, i alla fall inte under första halvan av 2017 för då kommer vi att fokusera på seminarierna och framtidens vård på Åland. Det kommer att bli en fantastisk möjlighet där man kan delta och vända och vrida på hur framtidens vård lämpligen kan se ut på våra holmar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag respekterar förstås det arbetssättet. Oberoende av vem som sitter i regeringen så tror jag att man borde ha en parlamentarisk arbetsgrupp för att vara överens över partigränserna vilken sjukvård man ska ha, på vilket sätt och kanske också ha någon form av prislapp, indikation. Det är jättesvårt för en regering att ändra någonting politiskt, skulle jag tro. Jag tror att man behöver ha en gemensam ståndpunkt i det här fallet. Sjukvården är så pass viktig för alla ålänningar, i och med det skulle också alla ålänningar indirekt få vara med och påverka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det som händer på ÅHS är att man minskar på antalet slutenvårdsplatser till förmån för mera platser inom dagvård. Satsningen på dagkirurgi är den mest tydliga satsningen.

Nu blir jag lite fundersam. Vill centern och Runar Karlsson att vi ska sänka måltavlan för beläggningsgraden? Det finns en måltavla med ett beläggningstal på 80 procent. Med satsningen på dagkirurgi kommer man att sänka behovet av dem som behöver sluten vård. Ska vi inte dra nytta av detta? Ska vi inte också dra en ekonomisk nytta av en sådan här utvecklingsprocess?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Naturligtvis, centern har ju varit med på alla de här förändringarna som har gjorts inom ÅHS de senaste fem-sex åren. Det står vi absolut bakom.

Sedan ligger det lite i sakens natur på Åland att det är få patienter på vissa avdelningar i förhållande till platserna. Så är det i och med att vi är ett litet sjukhus och det är ganska varierande. Som jag sade så t.ex. på BB kan man ha tre gånger flera födslar än vad man har idag. Det där ligger lite i sakens natur. Vi är garanterat med på all effektivisering och all förbättring men vi vill inte försämra sjukvården.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det är betryggande att ltl Karlsson konstaterar, lika som vi andra, att centern har varit med och stängt lungavdelningen, omstrukturerat hela den psykiatriska vården och varit med att göra satsningar där man riktar om vården från sluten vård till mera dagvård.

Det enda som jag konstaterar är att centern är i opposition och därför då mitt i allt kanske inte riktigt ställer sig lika positiv till effektiveringsarbetet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Centern har varit med sedan 1976 fram till förra året och byggt landskapet Åland, vilket vi inte skäms för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack, ltl Runar Karlsson för upplyftandet av de här viktiga frågorna och att man visar ett genuint intresse för bra sjukvård på Åland.

Däremot förstår jag inte varför man för en skrämselpropaganda och gör en så stor sak av att vi ska effektivera två procent av en sådan här enorm budget.

Precis som ledamoten sade tidigare så har ju centern suttit vid makten sedan 1976 och nog har det ju effektiverats under den perioden kan jag tänka mig, annars skulle vi nog se en helt annan sjukvård idag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Inte är det någon skrämselpropaganda. Sjukvården har ju effektiverats sedan långt tillbaka i tiden och den fortsätter att effektiveras. Men någonstans kommer man till en gräns. Pratar man med läkarkåren idag så är det nästan omöjligt att göra större besparingar utan att ta bort någon verksamhet, det vill vi inte ställa till med och det kan man antagligen inte göra heller enligt nuvarande lag. Man ska vara lite försiktig. Blir det för mycket neddragningar så finns det en risk, som nu senast, att 10-12 tjänster försvinner. Vi kan också få läkarflykt och en sjuksköterskeflykt om de börjar känna sig osäkra på sina arbetsplatser. Det skulle vara förödande. Idag är det jätte ont om kompetent arbetskraft, speciellt inom läkar- och sjuksköterskekåren.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Centern behöver inte vara orolig. Så länge som socialdemokraterna är med i det här regeringssamarbetet så kommer vi att värna om de här frågorna.

Socialdemokraterna har även lyft en diskussion där vi gärna skulle vilja se ett kostnadstak på ÅHS istället för olika inbesparingar, att man försöker hitta en jämn nivå dit man ska nå just för att kunna få långsiktiga inbesparings-, och effektiveringsmöjligheter. Det räcker alltså inte bara att höja avgifterna, vilket ledamoten alltid kommer med, utan man måste man börja se på effektivare lösningar och nya metoder som gör att vi kan få den bästa möjliga vården på Åland. Därför är just seminariet om framtidens sjukvård så oerhört viktig. Hur ska vi kunna få bra sjukvård på Åland, trots att vi bor på en ö, med de ekonomiska resurser vi har?

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, jag vet att socialdemokraterna och säkert alla partier här värnar om sjukvården mer eller mindre.

Som jag sade tidigare så 28 procent av landskapets totala budget är ju egentligen inte anmärkningsvärt högt med tanke på att det är sjukvård som alla ålänningar en dag behöver uppsöka och få hjälp. Jag tror nog att man t.o.m. kan lägga någon procent till på sjukvården på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagting, vill lyfta en av minister Valves röda trådar från förra veckans debatt, tråden kring förebyggande åtgärder. Jag betonade och berömde då i en kort replik betydelsen av förebyggande åtgärder när det gäller den allmänna folkhälsan. Ett arbete som bör pågå från start till mål, för den enskilde individen.

Idag finns det många fantastiskt bra projekt och insatser som bedrivs och som utvecklar vår såväl fysiska som psykiska folkhälsa. Insatser som bedrivs på projektnivå, av tredje sektorn eller offentliga instanser. Den ökade kunskapen kring de socioekonomiska effekterna för folkhälsan gör dessa projekt ännu viktigare. Förutom att vi har en stor snöboll framför oss i form av livsstilssjukdomar, utbrändhet har vi även ett utanförskap som sänder nödsignaler via fler och fler som inte riktigt hittar sin plats i dagens relativt tuffa vardag.

För att få ut maximal effekt av allt det arbete som redan görs och de ekonomiska insatser som satsas inom området folkhälsa skulle det vara bra att hitta ett gemensamt nätverk där alla inblandade vet vad övriga gör. Det är ingen självklarhet idag. Genom ett nätverk är chansen även större att specifik kunskap sipprar ner till fler. Att skapa en stark kedja och en struktur för alla åldrar, där stor tyngdpunkt behöver ligga på barn och ungdomar skapar vi starkare barn och får direkt effekt i skolvärlden, som i sin tur gör individen bättre rustad inför vuxenlivet.

Jag noterade för ett tag sedan i en jobbannons från en av våra matbutiker att en god fysik värdesattes med tanke på att arbetet innehöll lyft. Detta lyftes upp på ett sätt som jag inte noterat vid liknande arbeten. Det visar att även arbetsgivare ser vinster med att en anställd har en god grundfysik, något som idag av olika orsaker inte är en självklarhet och som på dagens arbetsmarknad exkluderar.

Herr talman! Jag vill avsluta med nya forskningsrön som ytterligare bekräftar betydelsen av det jag nu talat om. Allt mer forskning tyder på att träning, rörelser, kan göra så att vi blir gladare, får bättre minne, blir mer kreativa och att regelbunden träning till och med kan motverka ålderssymptom.

Fysisk aktivitet ökar hjärnans förändringsbenägenhet så att den kan bygga om kopplingar för att kunna utföra nya uppgifter, den blir alltså lite mer flexibel och kan bygga nya och starkare banor mellan hjärnans olika lober, precis som hos en yngre hjärna.

Hjärnan blir helt enkelt lite mer lik barnets formbara hjärna. Tydligast effekt har man sett på de viktiga kopplingarna mellan pannlob och tinninglob. Det finns till exempel studier som tyder på att barn som rör på sig, också blir duktigare på t.ex. matematik.

Genom att träna kroppen kan man även bli mindre stressad och öka sin koncentrationsförmåga. Forskare tror att det beror på att kroppen och hjärnan lär sig hantera stresshormoner som kortisol och att vi kan öka mängden av belöningshormonet dopamin.

Det som händer när man är ute och rör på sig eller är fysiskt aktiv rent allmänt är att hjärnan får mer blod, blodflödet ökar med ungefär 20 procent. På lång sikt händer väldigt mycket mer i hjärnan, så att den arbetar effektivare.

I en amerikansk studie följde forskare 20 000 äldre kvinnor under två decennier. Där såg man att de som var fysiskt aktiva hade bättre minne och koncentrationsförmåga.

Hjärnan krymper med åldrandet, men ju mer fysiskt aktiva som försökspersonerna var, desto långsammare krympte frontalloben, den del av hjärnan direkt bakom pannan som är sätet för våra mest avancerade mentala egenskaper. Förutom att man mår bättre av träning blir man mer kreativ, mer tolerant för stress och kanske även mer intelligent. Allt detta säger Anders Hansen, en väldigt duktig och omskriven läkare och psykiatriker. Han menar att också att till och med att personligheten kan förändras lite av regelbunden träning.

Anders Hansen skriver dessutom i en av sina böcker, ”Hälsa på recept” följande: ”Tänk dig att du har en tablett framför dig. Det är den mest avancerade medicin som världen skådat. Med ett och samma piller kan du drastiskt minska risken för en lång rad allvarliga sjukdomar, må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad. Ditt immunförsvar kommer att fungera bättre. Dessutom kommer du att leva längre. Ditt hjärta kommer att stärkas. Din hjärna och ditt minne kommer att fungera bättre. Det finns ett sådant piller – det heter fysisk aktivitet!”

Jag tror att det skulle vara väldigt inspirerande och värdefullt att bjuda in Anders Hansen till Åland för en föreläsning inom ämnet. Anders är för många en välkänd person och en föreläsning kunde bli ett bra avstamp för vårt förebyggande arbete.

Det förebyggande arbetet kan inte nog värderas när vi diskuterar framtidens folkhälsa och sjukvård, därför blev jag väldigt glad att minister Valve lyfte upp det via en av sina röda trådar. Tack, herr talman.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! I det spörsmål som vi lämnade den 21 september till Ålands lagting skrev vi bl.a. Sjukvårdspolitik bör vara långsiktig och i grunden bygga på hälsopolitiska målsättningar och avgöranden, nu verkar det vara finansministern som styr sjukvårdspolitiken. Efter att ha följt debatten tidigare här så kan vi konstatera att så är fallet, tyvärr.

I förra veckan hade jag förmånen att få diskutera med ledningen av Demensföreningen för att höra hur de ser på detta och vilka möjligheter de ser framledes. Det målades upp en icke smickrande bild av den nu sittande landskapsregeringen.

Demensföreningen berättade att vi i dagsläget har ungefär 200 patienter inskrivna vid minnesmottagningen. Demensföreningen gör idag hembesök hos ungefär 25 familjer och stöder dem i arbetet. Vi har årligen här på Åland ungefär 50 personer som insjuknar i minnessjukdomar. Demensförening hänvisade också till forskning som visar att det kan, observera, finnas ett samband mellan det stora antalet som insjuknar i borrelia här på Åland och Alzheimer. Huruvida det forskningsresultatet avspeglar verkligheten kan jag inte uttala mig om, men visst är det intressant. Det är en tråd att följa upp. 

Vi vet också att demenssjukdomar är den sjukdom som ökar allra mest och speciellt hos de äldre, inte bara här på Åland utan i hela välden, vilket jag tog upp förra gången när vi diskuterade det här.

Jag tycker att landskapsregeringen ska hålla i den offentliga ekonomin på ett smart och klokt sätt. Jag och det parti jag representerar är beredda att vara med och göra inbesparingar, men inte när man går in och börjar med den svagaste av alla grupper.

I maj, i samband tilläggsbudgeten, sade vi så här; 2 miljoner är för mycket att spara på Ålands hälso- och sjukvård. 2 miljoner är för mycket! Vi fick stöd av förtroendevalda, personal och anhöriga. Vi i centern sade att vi är beredda att spara 1 miljon under 2017, en nettoinbesparing på 1 miljon, delvis med höjda avgifter och delvis med det som jag lite vanvördigt nu kallar ”finlir”, för att man under 2017 ska kunna fundera på hur vi ska arbeta vidare speciellt nu med de demenssjuka som av olika anledningar har vårdats på en specialavdelning. Det har funnits ett behov av en specialavdelning. Det har funnits ett behov av att bygga upp en kompetens.

Nu är landskapsregeringen beredd att snipp, snapp snupp ta bort den här avdelningen. Man säger lite löst att det kan kompenseras genom att man höjer kompetensen hos den övriga personalen på sjukhuset. Vi säger att det ena inte utesluter det andra.

Fortsättningsvis har vi en from förhoppning om att landskapsregeringen ska tänka efter, mana sig själv att komma till besinning och låta avdelning 1 A där de demenssjuka vårdas få vara kvar under 2017.

Vi skriver så här i vårt spörsmål: ”Det är brukligt att utreda först och sedan fatta beslut. Således borde den tankesmedja som planeras kring den framtida sjukvården ha hållits innan en majoritet av styrelsen, på landskapsregeringens uppdrag, fattade in blanco beslut om nettoinbesparingar i miljonbeloppsklassen för de närmaste åren. Samtidigt estimerar befolkningstillväxten tillsammans med en allt äldre befolkning ett ökat behov av hälso-och sjukvårdstjänster”.

Med anledning av det som jag har framfört här så vill jag lägga ett klämförslag som lyder som följer: ”Att lagtinget för att långsiktigt trygga den åländska befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov uppmanar landskapsregeringen att mildra sparkravet på Ålands hälso- och sjukvård så att avdelning 1 A under 2017 kan fortsätta verka i enlighet med tidigare verksamhetsmål. Vidare bör landskapsregeringen under 2017 ta fram långsiktiga och vårdmässigt godtagbara lösningar för klienter och patienter med demenssjukdomar.”

Vi tror nämligen, vi också, att man kan effektivera och göra vården smartare även kring demenssjuka, men i så fall bör man föra en dialog med berörda, speciellt med personalen, anhöriga, tredje sektorn och med andra i vårdkedjan runt dessa patienter.

Detta är vad vi önskar, hoppas och tror att landskapsregeringen vill göra. Tack för ordet.

Minister Wille Valve, replik

Talman! För balansens skull så tror jag att det kan vara bra att påminna om några omständigheter. Det första är att alla patienter som fordrar sjukhusvård fortsättningsvis vårdas på ÅHS på grund av att ÅHS ändå har tillräcklig bäddavdelningskapacitet och med anledning av hur avdelningens beläggningssiffror ser ut.

Det andra som kan vara bra att minnas är att ÅHS under november månad ska utvärdera och ta fram en modell som tar demenspatienternas behov i beaktande då en del av dem vårdas utanför sjukhuset från och med 1.1.2017. Det här är alltså frågan om en detaljplan som kommer att presenteras för ledningsgruppen inom november månad och den kommer att omfatta också teambaserade arbetssätt.

Det här innebär att vi måste börja jobba på andra sätt. Det fordrar bättre kommunikation och samverkan mellan kommunala aktörer och ÅHS. Här blir projektet ”Äldres psykiska hälsa” väldigt viktigt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det som är problemet i landskapsregeringens icke genomtänkta handlingsplan är ju att man först avser att lägga ner en avdelning och sedan funderar man precis i slutskedet på hur man kan hantera processerna vidare.

Jag vill ge mitt stöd till den delen där minister Valve sade att man bör få till ett bättre samarbete mellan samtliga aktörer. Det stöder jag fullt ut. Men, att nu lägga ner en avdelning med specialkompetens och tro, för det är ju det man gör, att det kan kompenseras genom att höja utbildningsnivån hos övrig personal, det är tråkigt att höra ett sådant resonemang.

Minister Wille Valve, replik

Jag vill nog lite nyansera det som vicetalmannen framförde. Patienterna finns kvar, personalen finns kvar i organisationen och kunskapen bevaras därigenom. Demensvård fanns på ÅHS före organisationsförändringen, demensvård kommer att finnas efter, det kommer bara ta nya former.

Avslutningsvis tycker jag att det är lite osmakligt att vicetalmannen på detta sätt diskrediterar ett seriöst omsorgsfullt beredningsarbete som faktiskt har gjorts av ÅHS ledningsgrupp i första hand och även av ÅHS styrelsen. De har noga tänkt igenom vilket som påverkar den åländska vården minst av dessa alternativ som vi har framför oss. Hur kan vi genomföra omorganisationer som rentav leder till bättre vård och till att förstärka vårdkedjor? Det finns ett sådant beredningsarbete i grunden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag delar inte den analysen som minister Valve förde fram här, att det finns ett gediget material i grunden. Hur skulle det kunna finnas ett gediget material i grunden om man följer verksamheten via styrelseprotokollen? Det är de facto på det viset att det inte ens var ledningsgruppen som lade det här förslaget utan det kom inifrån organisationen. Där såg man säkert en möjlighet att knipsa bort en liten del. De som är allra svagast och minst, de är man beredda att plocka bort först. Varför kan man inte i så fall ha förlossningar runtom på Ålands hälso- och sjukvård, vilken avdelning som helst, om det är det resonemanget som ska hålla hela vägen. Det är barnsligt att tro att en svårt dement patient ska kunna vårdas på en öppen avdelning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag håller fullt och fast med om det som vtm Thörnroos lyfte fram när hon pratade om Demensföreningen och det viktiga arbete som de gör. Jag konstaterar också, lika som vicetalmannen, att det finns 200 patienter inskrivna på minnesmottagningen. Det är ju bra att varken minnesmottagningen eller Demensföreningen försvinner. Fortsättningsvis kommer personer med demens att fortsätta att vårdas på medicinkliniken vilket görs redan idag.

År 2012 togs det fram en väldig bra bok som jag rekommenderar vtm Thörnroos att läsa. Det heter ”Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom”. Där säger man så här: ”I flera olika undersökningar har man kommit fram till att den överlägset dyraste lösningen är att fortsätta med nuvarande servicestruktur inom äldreomsorgen där en stor del av resurserna sätts på åtgärder i den senare den av omsorgs- och vårdkedjan” Hur vill centern att demensvården ska utvecklas?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vi vill se ett brett samarbete mellan Demensföreningen, minnesmottagningen, specialsjukvården som i dagsläget finns vid ÅHS, mellan kommunerna och mellan övriga aktörer; hemvården, hemsjukvården. Detta vill vi se.

Vi vill gärna se i budgeten för 2017 en koordinator som går in och försöker samordnar och bättre effektiverar den verksamhet som finns. Visst kan verksamheten bli bättre. Jag har också sett skriften ”Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom”. Jag har läst den ganska noggrant. Det är klart att en institutionsplats kostar avsevärt mycket mera än en öppenvårdsplats. Målsättningen har alltid varit att försöka ha öppenvård, men det finns också patienter som behöver en låst avdelning för att kunna må optimalt i sin sjukdom.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det finns en låst avdelning vid ÅHS där utåt agerande demenspatienter vårdas idag och den kommer fortsättningsvis att finnas.

Jag konstaterade att vtm Thörnroos sade att centern vill det som regeringspartierna också vill. Jag tror att det kommer att komma fram många konstruktiva lösningar inom det PAF-projekt som nu planeras för de äldre. Det finns tankar om förbättring och samarbete i ökad utsträckning. Det finns skrivningar i regeringsprogrammet om samarbete med tredje sektorn. Vi pratar om stärkning av kompetens inom hela fältet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag noterar också att vi har en stor samsyn kring många av de här frågorna. Det är inget fel i det. Vi har lite olika roller här i Ålands lagting, men man måste ändå komma ihåg vad som är det viktiga för den enskilda människan.

Det som vi inte kan omfatta är att man tar bort ett av stödbenen i det här arbetet genom att helt enkelt föreslå att demensavdelningen, som är en specialavdelning vid ett specialsjukhus, ska läggas ner och låter därigenom kvartalsekonomin styra. Vi talar om 600 000 per årsbasis.

Det finns mycket annat, som vi kommer att tala om i budgeten, som mycket väl kan plockas bort medan man gör ett seriöst utredningsarbete och involverar också andra aktörer kring hur man kan komma vidare. Och hur man på ett effektivt men ändå humant och professionellt sätt kan sköta de demenssjuka.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag får tacka för en fin debatt kring detta spörsmål som vi reste ursprungligen av det skälet att vi tyckte att inbesparingarna på ÅHS var för stora i förhållande till det behov som finns.

Vi hade hoppats att vi skulle möta en ännu större förståelse än den vi har fått i salen. Man kunde ha inlett med lite mindre besparingar för att därmed efteråt kunna analysera vad man kunde göra ännu mera av, istället för att skjuta från höften.

Som svar har vi fått att för att säkra den åländska sjukvården ska man arrangera seminarier och man ska utvärdera organisationen när beslutet väl är fattat. Det tycker vi inte riktigt räcker till. I vanliga fall ordnar man seminarier och utvärderar förslag innan man fattar beslut.

Vi anser att samhällets absolut viktigaste uppgifter är att ta hand om de svagaste. Landskapsregeringen tycker, av allt att döma, annorlunda och ger sig på Sottunga bland kommunerna och demenssjuka i sjukvården.

Av det skälet vill jag gärna understöda vtm Thörnroos klämförslag. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag blir faktiskt lite nedstämd när jag hörde att ltl Pettersson sade att ÅHS ledningen och styrelsen har skjutit från höften. Min personliga uppfattning om ledningen vid ÅHS är att den är ytterst kompetent. Vi har en chefläkare som har ett stort medicinskt patos. Vi har en sjukhusdirektör som har stor erfarenhet av vårdbranschen som helhet på Åland. Den här ledningen har förordat det här förslaget. Styrelsen har, efter djupgående diskussioner med många inblandade, ansett att den här lösningen är helt acceptabel.

Jag tycker att det är sorgligt att centern skjuter på ledningen vid ÅHS på det här sättet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är på inget sätt riktat mot ledningen i ÅHS. Förutom en fantastisk kompetent sjukvårdsdirektör och sjukvårdschef finns där hundratals ytterst kompetenta medarbetare som är minst lika delaktiga i allt det som händer inom ÅHS.

Däremot ifrågasätter jag nog möjligen om kompetensen inom ÅHS styrelse faktiskt riktigt räcker till för att fatta de här besluten? Vi har i denna spörsmålsdebatt hört att det var styrelsen som fattade beslutet att stänga demensavdelningen. Jag ifrågasätter om de hade tillräckligt på fötterna för att fatta ett sådant beslut och sätta de allra svagaste i backen i jämförelse med hur det är idag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja, skräckpropaganda fortsätter från centerns håll. Det är ingen som kommer att sättas på backen. De som är i behov av sjukhusvård kommer fortsättningsvis att få den sjukhusvård som de är i behov av vid ÅHS.

Det är också främmande för mig att centern vill framföra hur en myndighet ska skötas. Är det inte de folkvalda i styrelsen som ska fatta besluten? Det är ju helt i vanlig ordning. En ledningsgrupp har lämnat fram ett förslag som styrelsen i det här fallet understödde och fattade beslut om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Igen, vi har att göra med en styrelse, för vår absolut viktigaste organisation-ÅHS, som i stort sett saknar kompetens om sjukvård. Mot den bakgrunden tror jag faktiskt att man kan säga att det här beslutet är lite taget från höften nog, i och med att de tillräckliga grundkunskaperna saknas i det här fallet. Det tycker jag att man hör allt oftare också från sjukvården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, talman! Jag vill ta fasta på det som ltl Pettersson sade inledningsvis. Jag vill också tacka för en i stora drag god debatt, även om kopplingen mellan Sottunga och det här spörsmålet förblir lite oklart.

Det som jag ställer mig lite skeptisk till är det som ledamoten just nämnde, han ifrågasatte om ÅHS styrelse har kompetens att fatta den här typen av beslut. Nå, har vi det då i den här salen? Nu har vtm Thörnroos lagt fram att avdelning 1 A ska fortsätta att verka enligt tidigare verksamhetsmål. Är det här rätt nivå? Är det rätt nivå för ett parlament att diskutera om vi borde ha en, två eller tre liknande avdelningar till? Eller finns det ett annat sätt att arbeta så som vi vanligtvis brukar jobba?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är kanske onödigt att gå in i en debatt om vad som är mest folkvalt. Det torde vara rätt ostridigt att alla som sitter i detta rum är folkvalda och det är man inte inom ÅHS styrelse. Däremot lyder man de order som kommer ifrån de folkvaldas organ. Här är det tydligt att sparkraven har varit för tuffa enligt vår mening. Den rätten måste man nog få ha faktiskt. Vi har sett att de återverkningar som detta, av allt att döma, kommer att få faktiskt slår mot de allra svagaste.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting, ålänningarna prioriterar hälso- och sjukvården högt, kanske högst har det framkommit i debatten. Det kan vi konstatera genom hur medlen är disponerade. ÅHS omsluter ungefär 40 procent av landskapets verksamhetsbudget, cirka 90 miljoner.

Landskapsregeringen har ett sparbeting, landskapet har röda siffror och därför valde landskapsregeringen att också inom ÅHS genom tydlighet och genom ramar att arbeta med effektivering och inbesparingar.

I motsats till tidigare talare så vill jag uttrycka mitt starka stöd för ÅHS styrelse. Jag tycker att det är en mycket kompetent styrelse som tar sin uppgift på största allvar. De har ett nytänkande och kommer fram med alternativa förslag. Det visar inte minst det arbete som man har gjort med avgifterna. Det är inte roligt alls att höja avgifter men man har lagt ett väldigt bra förslag som, i motsats mot vad som har kommit fram, värnar de mest utsatta med minst marginaler samt barnen och ungdomarna.

Jag tycker att det är ganska intressant att diskutera hälso- och sjukvårdspolitik eftersom det är en av mina specialgebit. Tittar man på utvecklingen i samhället så ser man tydliga och klara trender. Man kan konstatera att gamla sanningar inte längre gäller. Det gäller inte längre att man ska ha många vårddygn på sjukhus, att man ska ligga vecka efter vecka på sjukhus. Man ser också att långa sjukskrivningar är ödesdigen för individen. Man behöver rehabilitering och snabbt komma tillbaka till arbetslivet om man är i arbetsför ålder.

Även dessa trender ser vi inom ÅHS. Det har satsats på dagkirurgin. Man utför operationer där man kan gå hem samma dag. Man försöker omfamna digitaliseringen. Vi kunde konstatera att man nu inför e-recept. Man försöker ha fokus på patientcentrerad vård. Många sjukhus i Norden går in för vårdcoacher. De patienter som är svårast sjuka och har det tuffast får egna sjuksköterskor som tar ett helhetsgrepp om vården. 20 procent av patienterna tar ungefär 80 procent av resurserna inom hälso- och sjukvården.

Vi utvecklar också avancerad hemsjukvård och vi samarbetar med de privata. Jag tycker att ÅHS på många sätt är på god väg.

Förutom att ÅHS har spar- och effektiveringskrav på sig så satsas det väldigt mycket på ÅHS också. Här har nämnts att vi ska ha en tankesmedja, ett seminarium som ska inkludera personal, politiker, patienter och sakkunniga. Det här har jag under många, många år tyckt att ha varit viktigt, att man tar med personalen i hela arbetet med att forma framtidens vård.

Det satsas på projektet ”Äldres psykiska hälsa”. Man tittar också på demenspatienter, man diskutera kring demensteam och man ska titta på patientflöden.

När det gäller dementa patienter så har kommunerna också en avgörande betydelse för att vi ska ha en fullödig demensvård, inte minst avlastning för anhörigvårdare är en viktig och väsentlig del.

Vi har pratat om KST här. Vi kunde också konstatera att äldreomsorgen är utanför hela det projektet. Det skulle vara väldigt, väldigt viktigt att satsa på äldreomsorgen när man funderar kring kommunstrukturerna.

Äntligen kommer vi att satsa på en ny geriatrisk klinik. Vi kommer att satsa på en magnetröntgen, och kanske en av de viktigaste sakerna är också en satsning på personalpolitiken. Man ska fråga personalen, utreda och utvärdera hur man uppfattar ÅHS som arbetsgivare. Det är avgörande för en fungerande hälso- och sjukvård i framtiden att vi har personal, både sjuksköterskor och läkare.

Landskapsregeringen går också med full kraft vidare med arbetsvärderingsprojektet, även detta är väldigt viktigt ur ÅHS synvinkel.

Summa summarum, vården är absolut inte bortglömd, tvärtom, den är mycket högt prioriterad. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack lantrådet. Vi säger så här från centerns sida och från de övriga i oppositionen; vi stöder alla de goda tankar som landskapsregeringen har vad gäller rehabilitering, vad gäller dagkirurgi, vad gäller digitalisering, vad gäller e-recept såvida man kan få dem på svenska, vad gäller avancerad hemsjukvård, vad gäller att samverkan med de privata och vad gäller den geriatriska kliniken. Vi stöder allt det här.

Det som vi ifrågasätter är samma sak som Demensföreningen på Åland och det som förtroendemännen vid Ålands hälso- och sjukvård ifrågasätter, dvs. stängningen av demensavdelningen. Jag undrar, vad säger lantrådet till de anhöriga, till de demenssjukas anhöriga? De flesta demenssjuka som vårdas vid avdelningen tror jag inte har möjlighet att förstå vad man säger åt dem. Men vad säger lantrådet åt de anhöriga? De får det avsevärt mycket sämre medan det sätts resurser på annat.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Lantrådet säger till de anhöriga att vi kommer att göra en satsning på äldreomsorgen. Vi kommer att genomföra ett projekt om äldres psykiska ohälsa. Vi kommer att satsa på en ny geriatrisk klinik och vi kommer att göra det i nära dialog med demensföreningen. Vi kommer att uppmana de anhöriga att stå på sig och hävda sin rätt att få avlastning från kommunernas sida. Jag är helt säker på att vi kommer att ha ett fruktbart och bra samarbete med Demensföreningen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Men nog är det ju ett anmärkningsvärt märkvärdigt arbetssätt! Å ena sidan stänger man ner den specialavdelning som finns med den specialkompetens som där finns, som har upparbetats under flera år för att det har funnits svårigheter just med vården kring demenssjuka. Å andra sidan ska man med andra handen satsa på äldreomsorgen. Det är lite svårt faktiskt att få den röda tråden i det här resonemanget.

Samtidigt ska man också komma ihåg, tyvärr, att en stor del av de demenssjuka inte är i pensionsålder, utan de är yngre.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det verkar vara någon sorts grovt missförstånd i hela den här frågan. Det är precis som socialminister Valve sade, det är ju inte så att kompetensen försvinner ur huset. Det är absolut inte på det viset! Tvärtom, man har pratat om mobila demensteam, alltså att man inte behöver kuska runt dementa patienter från sitt boende in till sjukhusets akut och vidare in till en avdelning. Landskapsregeringen har sagt att kompetensen finns kvar. Vi skulle gärna se en geriatriker till i huset och vi skulle kunna ha mobila demensteam som besöker patienterna.

Slutligen, när det gäller riktlinjerna för demensvård så var det arbete som jag som social- och hälsovårdsminister satte igång, så jag är mycket välmedveten om vilka utmaningar det finns och vad vi behöver göra. Vi tänker tvärtom lyfta upp de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Tack lantrådet för de positiva orden om vårt samarbete mellan socialminister, avdelningen på landskapsregeringen, resten av regeringen och med er lantrådet i spetsen. Samarbetet fungerar otroligt bra.

Vi har förstås haft mycket diskussioner överlag allt från avgifter till annat men det är ingenting konstigt att man har en dialog emellan när det är tuffa och svåra beslut som ska tas.

För att lugna åhörare i salen så kan jag säga vi i styrelsen inte har någon medicinsk expertis. Mig veterligen så kan vi inte ha någon medicinsk expertis, det är inget krav. Vi förlitar oss på att ledningsgruppen bereder de olika ärendena. Sedan är det upp till oss att ta de tuffa politiska besluten.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan upprepa inför lagtinget att jag har stort förtroende för ordförande Annette Holmberg- Jansson. Jag vet att det finns en vilja, det finns en kraft och det finns dessutom en gedigen kunskap. Ordförande har mitt fulla förtroende.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! När det gäller det som mycket har varit upp till diskussion, som ministern Valve var inne på och även lantrådet, så sker det nu en utredning i huset. Man ser hur man ska lägga upp den fortsatta planen när det gäller de i huset som har demens. Precis som lantrådet var inne på så stannar kompetensen kvar i huset. Ingen kompetens försvinner bara för att avdelning 1 A läggs ner.

Jag uppskattar att vi har förtroende.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Jörgen Pettersson lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Att lagtinget för att långsiktigt trygga den åländska befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov uppmanar landskapsregeringen att mildra sparkravet på ÅHS så att avdelning 1 A under 2017 kan fortsätta verka i enlighet med tidigare verksamhetsmål. Vidare bör landskapsregeringen under 2017 ta fram långsiktiga och vårdmässigt godtagbara lösningar för klienter och patienter med demenssjukdomar.”

Enligt 42 § 4 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag.

Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum onsdagen den 9 november. Godkänt.

Förslaget är bordlagt till plenum onsdagen den 9 november 2016.

Föredras

7        Ålands gymnasium och ledarskapet

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Asumaa.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Ålands gymnasium är en myndighet som ska sköta den åländska vidareutbildningen efter grundskolan. Under sommaren har vi nåtts av beskedet att förvaltningschefen efter politisk inblandning valt att sluta och att myndigheten på nytt står utan långsiktig ledning.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad är landskapets strategi för att skapa stabilitet och framtidstro för Ålands gymnasium?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Tack ltl Jansson för den skriftliga frågan och tillfället att berätta lite mera om Ålands gymnasium.

Som vi vet så upprätthåller landskapsregeringen Ålands gymnasium för att bedriva allmänbildande utbildning, yrkesinriktad gymnasieutbildning och kompletterings- och vidareutbildning för unga och vuxna som genomgått grundskolan.

Landskapsregeringen har tillsatt en styrelse för att leda och utveckla utbildningen och de övriga verksamheterna som bedrivs i myndigheten Ålands gymnasium. I tillsättande av styrelse strävar landskapsregeringarna alltid efter att styrelsemedlemmarna representerar en bred och mångsidig sakkunskap dels inom utbildningens område och dels inom myndighetens område.

Landskapsregeringen jobbar kontinuerligt med Ålands gymnasiums framtida utveckling tillsammans med styrelsen, studerande och personal så att vi tillsammans nu och i framtiden kan ge den bästa möjliga utbildningen på gymnasienivå på Åland för våra studerande.

Styrelsen för Ålands gymnasium har det direkta och omedelbara ansvaret för den operativa verksamheten inom myndigheten Ålands Gymnasium och också vad gäller utvecklingen av myndigheten.

Den av landskapsregeringen tillsatta styrelsen för myndigheten Ålands gymnasium utser också tjänstemän i ledningen för Ålands gymnasium, så som förvaltningschef, rektorer, biträdande rektorer, ekonomichefer osv.

Förutom det operativa ansvaret och utvecklingsansvaret har styrelsen också ett tillsynsansvar för de interna besluten samt ett uppdrag att pröva om verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasieutbildningens allmänna mål.

Landskapsregeringen stöder styrelsen och tjänstemännen i deras arbete med att utveckla myndigheten och skolornas utbildning och undervisning. Regelbundna diskussioner förs kontinuerligt i konstruktiv anda kring hur vi tillsammans kan utveckla och bereda Ålands Gymnasium för de framtida utmaningarna så som exempelvis digitaliseringen medför.

Ålands gymnasium har under sina fem verksamhetsår utvecklats från en organisation med sex självständiga skolorganisationer till en myndighet med två skolor, Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum.

I framförallt Ålands yrkesgymnasium har de tidigare skolornas olika skol- och beslutskulturer synliggjorts. Ålands gymnasium har under åren arbetat målmedvetet mot ett förenhetligande i beslutsgången och en ökad trivsel bland lärare, personal och studerande.

Frågor som schemaläggning, periodisering, årsarbetstid, lärande i arbete och det senaste med införandet av kompetenspoäng är omfattande reformer som samtliga påverkat grunden för undervisningen och lärarnas arbetsförhållanden.

De största och viktigaste resurserna Ålands Gymnasium har är lärarna. Landskapsregeringen har därför speciellt understött lärarnas kompetensutveckling, bl.a. genom att finansiera pedagogiska studier för yrkeslärare och för speciallärare, ordna fortbildningar inom relevanta områden, tillfört extra medel för att utveckla pedagogiska lösningar och fastställa läroplansgrunder som stöder allas rätt till utbildning.

Landskapsregeringens mål är att utbildningen på Ålands gymnasium ska vara högkvalitativ, framtidsorienterad, och motsvara ungas och vuxnas behov av utbildning för framtida arbetsliv och för fortsatta studier.

För att nå en högkvalitativ utbildning förutsätts trivsel bland studerande, lärare och övrig personal samt stabilitet beträffande ekonomi, organisation, ledning och processer.

Det kan endast uppnås genom ett långsiktigt arbete där landskapsregeringens insats kompletterar styrelsens, ledningens, lärarnas, övriga personalens och studerandes insatser.

Landskapsregeringen har en stark framtidstro på Ålands gymnasium. Tillsammans med alla som jobbar för och i Ålands Gymnasium når vi de mål som framtiden ställer på oss alla. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag får tacka minister Asumaa för de inledande förklaringarna till hur gymnasiet fungerar enligt regelverket, enligt de styrdokument som ligger till grund för gymnasiets verksamhet.

Den här skriftliga frågan tar avstamp i en märklig utveckling inom gymnasiets väggar och i synnerhet inom styrelseutrymmet i Ålands gymnasium. Att en ny styrelse så tidigt i början av sin nya karriär, där flera saknar tillräcklig erfarenhet av skolvärlden, dristar sig till att börja kritisera den tidigare styrelsen och den sittande ledningen inom förvaltningen. Jag är mycket förvånad över den omognad som den nya styrelsen inom Ålands gymnasium visat till den här delen.

När man tar offentliga uppdrag ska man visa en viss ödmjukhet till en börja, man sätter sig in i saker och ting innan man börjar kritisera. Jag kan meddela att det är många av de tidigare aktiva inom Ålands gymnasiums styrelse som har tagit illa vid sig över det sätt som den här frågan har skötts på. På något vis har udden riktats mot den dåvarande förvaltningschefen, Anders Göransson.

Min tilläggsfråga till minister Asumaa är: Hur är det möjligt att man på det här sättet får driva bort en av Ålands mest kompetenta tjänstemän? Hur är det möjligt att man förhalar beslutsgången? Man ger ett sken av att en förvaltningschef saknar presidiets förtroende inom gymnasiestyrelsen. Det här är en frågeställning som många med mig är bekymrade över. Är det så här som vi ska behandla de offentliga anställda?

Talmannen

Före jag ger ordet till minister Asumaa vill talmannen påtala att vi ska vara försiktiga med att nämna personer vid namn som inte finns i salen och har möjlighet att försvara sig eller replikera.

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Som jag tidigare sade så har landskapsregeringen fullt förtroende för Ålands gymnasiums styrelse. Fullt förtroende! De vet exakt vad de gör. Vi har ett gott samarbete med Ålands gymnasiums styrelse och även med personalen där.

Att ltl Jansson säger att styrelsen är omogen och inkompetent, det må stå för honom själv. Vi ser inte sådana drag överhuvudtaget. Jag tycker att det är lite att nedvärdera andras kompetenser också.

Att Ålands gymnasiums styrelse skulle ha drivit ut någon förvaltningschef känner jag inte till. Det som jag känner till, som inte är operativ ansvarig, är att förvaltningschefen på eget initiativ har valt att säga upp sig och flytta från Åland. Det är det enda jag känner till.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Bästa minister Asumaa, de som åtar sig att sköta vårt offentliga värv får räkna med kritik om vi kan konstatera på goda grunder att man inte har skött sina skyldigheter. Det förvånar mig att ministern så enkelt avfärdar det som har utspelat sig inom gymnasiestyrelsens väggar till den här delen. Som jag sade tidigare så är det många med mig som delar den här uppfattningen.

När jag ser på vad som hänt så ser jag också att minister Asumaa har varit med. Från utbildningsavdelningen har man inte levererat tillräckligt snabbt svar på de frågeställningar som den dåvarande förvaltningschefen har ställt, bl.a. när det gäller strategin för framtiden.

Jag hoppas verkligen att ministern kan förneka en sak; att den dåvarande förvaltningschefen Göransson fick bristande förtroende på grund av IT-frågorna och det faktum att gymnasiet lyckades hålla sig utanför ÅDA samordningen. Jag hoppas verkligen att det inte faller tillbaka på honom, för han gjorde faktiskt gymnasiet en jättestor tjänst genom att aktivt gå emot landskapsregeringens tidigare besked om att ÅDA också skulle ta hand om gymnasiet.

Om man ser på den driftskostnaden och övrig utveckling som skulle ha varit följden av det så skulle det har varit förödande för gymnasiet om de skulle ha tvingats in i ÅDA samordningen, enligt min uppfattning. Jag hoppas verkligen att ministern kan säga att det inte handlar om detta.

Det är bara att konstatera att det fanns en förvaltningschef inom gymnasiet på den tiden som t.o.m. hade modet att ifrågasätta kompetensen inom ÅDA. Jag hoppas verkligen att man inte straffas på det här sättet för att man vågar tala om sanningen.

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Ministern kan här och nu säga att förvaltningschefen genom ett eget initiativ sade upp sig och det berodde inte alls på ÅDA.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

8        Sjukförsäkring för åländska studeranden

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016

Samma förfarande iakttas för denna fråga.

Svaret kommer att ges av minister Tony Asumaa.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Det här är en fråga som handlar om sjukförsäkring för åländska studeranden i Sverige.

Vid studier i Sverige är det av största vikt att åländska ungdomar har kvar sin sjukförsäkring via FPA. En bibehållen sjukförsäkring förutsätter ett meddelande till FPA inom ett år efter det att studierna påbörjats. Flera studerande har trots frågans uppmärksamhet missat nämnda anmälan.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att trygga åländska studerandens rätt till sjukförsäkring i de fall bristen på information medfört att ungdomar står utan rätt till ersättningar?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Rent generellt kan landskapsregeringen konstatera att alla personer som är permanent bosatta på Åland och i Finland omfattas av sociallagstiftningen, där bl.a. sjukförsäkringen ingår.

Vi kan också konstatera att landskapsregeringen inte innehar behörighet på just sjukförsäkringens område utan det handhas av FPA. Det är knappast heller det som ltl Jansson avser i sin fråga, utan frågan gäller närmast informationen till studerande som berörs av lagstiftningen vid en flytt för studier utomlands, om jag har uppfattat frågan korrekt.

Vad gäller vår underlydande myndighet Ålands gymnasium så har den en välutbyggd studiehandledning som informerar mycket väl om både studier på Åland och utanför Åland. I studiehandledningen får studerande även bekanta sig med andra studiemiljöer och de villkor som råder på de studieorter dit man eventuellt kommer att söka.

Noggrann information ges även om det som krävs kring olika typer av identitetshandlingar om en studerande söker sig utomlands, bl.a. om socialförsäkringen och FPA.

Presumtiva studerande som inte är inskrivna i Ålands gymnasium är hänvisade till egen aktivitet och eget ansvar för att hitta information, eftersom en direkt samhällsfinansierad vägledningsfunktion inför vidare studier utanför Åland saknas för de som inte är inskrivna i Ålands gymnasium.

Vad gäller övriga myndigheter så vet vi att AMS samlat all den information som de studerande behöver, för att trygga sin rätt till sjukförsäkring om de väljer att studera utomlands, på sin hemsida under adressen www.ams.ax. Här finns också information om socialförsäkringen och FPA. Det första de lyfter upp är att det är viktigt att ansöka om att ha kvar sin socialförsäkring på sidan.

Det vi också vet är att tidigare har AMS skickat med en blankett med information om exempelvis socialförsäkringen tillsammans med studiestödsbeslutet, men idag hänvisar man nu direkt till sin hemsida och adressen http://www.ams.ax/studerande/studera-sverige, där alla information finns samlat.

För att denna information ska gå fram så förutsätter det givetvis att den studerande ska känna till att de borde söka upp den här sidan.

Vi har nu erfarit att AMS ska föra in en rad på studiestödsbeslutet för att förtydliga detta ytterligare att den studerande ska tänka på att ansökan till FPA om de flyttar utomlands för att studera.

Det går alltid att informera bättre och det är bra om det finns en väckarklocka och påminnelse för de studerande.

Information om vad som gäller om en person åker till ett annat nordiskt land återfinns också på Nordiska ministerrådets hemsida. Där finns all information om att studera och arbeta i samt flytta till ett nordiskt land. Informationen är indelat landsvis. Även där finns anvisningar om hur man går tillväga i sjukförsäkringsfrågor.

Summa summarum så finns all information idag lättillgänglig på olika webbsidor, vad man behöver tänka på och hur man går tillväga om man planerar att studera utanför Åland. Det går alltid att informera bättre, mera men det finns givetvis också alltid ett eget ansvar i att ta reda på nödvändig information.  Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Tack minister Asumaa för ett mycket välformulerat svar. Egentligen har ministern redan gett det positiva besked som jag hoppades på, dvs. att AMS skulle återuppta sin servicefunktion till de studerande i samband med studiestödsbeslutet. Det är ju den vägen som jag tror att är det enda sättet att i alla fall nå nästan 100 procent. Kanske någon anser sig klara sig utan studiestöd, men de torde vara ytterst få. Om man är så välbeställd kanske man t.o.m. har råd att ta de smällar som man kan råka ut för ifall man saknar försäkringsskydd.

Det här är trots allt ett bekymmer. Jag hoppas att alla de som har hemort på Åland och befinner sig utomlands, i Sverige i det här fallet, att de förstår att de måste agera till den del de inte har gjort en anmälan. Det går tydligen på ett rätt krångligt sätt att på något vis återställa försäkringsskyddet. Men händer det då en olycka till exempel när man är på resa så har vi plötsligt inte ett privat försäkringsskydd för dessa ungdomar ifall de inte har ett grundläggande försäkringsskydd från hemorten. På det viset är det en allvarlig sak. Som sagt var, det går att reda upp det, men det kräver ett merarbete som nog tar för mycket tid bort ifrån studierna.

Jag välkomnar ministerns besked om att AMS här kan återuppta sin tradition att informera om det här på ett tydligt sätt. Jag tror att där det står om pengarna, där är den rätta platsen att informera om detta.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9        Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 09.11.2016.

10      Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 09.11.2016.

11      Bristande säkerhet på linfärjor

Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 1/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid ett senare plenum.

12      Misstroendeyrkande

Ltl Bert Häggblom m.fl. misstroendeyrkande om att lantrådet Katrin Sjögren inte längre har lagtingets förtroende MY 1/2016-2017

Yrkandet har idag delgetts lantrådet, som enligt 43 § arbetsordningen bereds tillfälle att inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs avge en förklaring inför lagtinget.

Talmannen uppmanar ledamöterna att med anledning av misstroendeyrkandet ha beredskap för ett plenum torsdagen den 10 november 2016. Antecknas.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 9 november 2016 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil