Plenum den 8 april 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ss


Plenum den 8 april 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Remiss. 2

1    Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Remiss. 2

2    Energideklaration för byggnader

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2012-2013)

Andra behandling. 22

3    Ny polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2012-2013)

Andra behandling. 51

4    Plantmaterial och skydd för växters sundhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2012-2013)

Första behandling. 52

5    Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2012-2013)

Enda behandling efter bordläggning. 56

6    Självstyrelsens kärnområden

Landskapsregeringens svar (S 2/2012-2013-s)

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 2/2012-2013)

Föredras. 56

7    Förstärkning av rättssäkerheten i förvaltningen

Landskapsregeringens svar

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 7/2012-2013)

Föredras. 56

8    Avräkningsgrunden

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 10/2012-2013)

För kännedom.. 59

9    Kanslikommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2012

Kanslikommissionens berättelse (BB 1/2012-2013)

Plenum slutar 59

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Petri Carlsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Karl-Johan Fogelström anhåller om ledighet från dagens plenum samt från plenum 15.04.2013 på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Wille Valve anhåller om ledighet från plenum 10.04.2013 på grund av deltagande i Nordiska rådets temasession. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen har idag beslutat att val av en landskapsrevisor förrättas vid plenum 10.04.2013. Ett i 10 § landskapslagen om landskapsrevisionen avsett utlåtande från kanslikommissionen över de sökande till tjänsten som landskapsrevisor delas idag ut på ledamöternas bord.

Talmanskonferensen har vidare beslutat att till skillnad från vad som fastställts i årsplanen kommer lagtinget att sammanträda den 27 maj – 7 juni 2013.

Remiss

1        Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

2        Energideklaration för byggnader

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2012-2013)

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Fru talman! Bästa ledamöter. Jag får på landskapsregeringens vägnar presentera LF 13/2012-2013 Energideklaration för byggnader.

Inledningsvis, den här lagframställningen kanske kan te sig som ett byggnadstekniskt lagförslag, men i min värld och i landskapsregeringens så handlar det här om miljö. Vi vet att inom den europeiska unionen så svarar 40 procent av den sammanlagda energianvändningen kommer från byggnader. Vi vet också att ska vi nå våra miljömål från Kyoto-avtalet det s.k. 20, 20, 20 d.v.s. att vi till år 2020 ska ha minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent. Jämfört med år 1990 och där utöver öka antalet förnyelsebar energi till 20 procent, så måste vi ta till alla medel för att nå det målet.

EU-kommissionen har tagit fram en handlingsplan där man också konstaterar att det finns betydande möjligheter till kostnadseffektiva energibesparingar inom bygg- och fastighetsförvaltningen. Men man säger också, vilket är väldigt förnuftigt, tycker jag. Kraven bör ställas med sikte på att uppnå den kostnadsoptimala balansen mellan gjorda investeringar och inbesparade energikostnaden under hela byggnadens livscykel. Jag tycker att det andas sunt förnuft och det är ett välkommet inslag från europeiska unionen.

Bästa ledamöter, vad är då syftet med lagframställningen? Ja, vi skriver att syftet är att uppfylla miljöskyddskrav samt att naturresurser ska användas varsamt och rationellt. Vidare skriver vi att den ökade energieffektiviteten i byggnader sammanhänger med de paket av åtgärder som krävs. Återigen för att vi ska nå Kyoto-protokollets målsättningar och nerbringa koldioxid utsläppen.

I den här framställningen väljer man att ta fasta på tre olika saker. Jag kommer att tala om energiprestanda, energideklaration och energiexpert. Avslutningsvis kommer jag att tala om varför landskapsregeringen har valt att rikta sig mot Sverige istället för Finland, som kanske för många skulle varit det naturliga och det första alternativet.

 

Energiprestanda är sist och slutligen ganska enkelt för en lekman. Det är den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden. D.v.s. det är den mängd energi som behövs för att vi ska kunna leva och bo och ha en god inomhusluft. Det är viktigt och det är också viktigt när man som köpare av en lägenhet eller av ett hus, vet hur mycket energi det faktiskt går åt för att nå ett gott inomhusklimat. Vi talar om en energideklaration. En energideklaration är egentligen ett certifikat, ett protokoll som talar om att för att ha en god inomhusluft och inomhusmiljö, så krävs det så här mycket energi.

Energideklarationen ska också visa på byggnadens möjligheter att bli jämförbara med andra byggnader av motsvarande karaktär. Det kan vara viktigt när man står inför beråd att köpa eller investera i en lägenhet eller byggnad.  

För att det här ska gå korrekt och schysst till, så kommer en oberoende energiexpert att granska byggnaden och skriva ut det här certifikatet. Kraven på hur den här personen ska vara finns definierat, men vi skriver att enligt den här lagen och den bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen ska personen vara oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare. Personen ska också ha särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljöer.

Det här är tre viktiga centrala begrepp som återfinns i landskapslagen. Det som också kan noteras är att det här ansvaret ligger på ägaren av fastigheten eller lägenheten. Det är ägaren som ska se till att det finns en energideklarationsblankett. Sen finns det ju självklart en mängd undantag när man inte behöver ha det. Undantagen finns uppräknade i § 10. Det rör fritidsbosättning, ekonomibyggnader, byggnader som har skyddats enligt plan- och bygglagen. Här finns också undantag kyrkor eller andra av regionsamfund ägda byggnader etc.

Det man då kan fråga sig här och nu och de frågor som jag redan har fått, det är varför vi överger Finland och vänder oss mot Sverige eller är det så att vi inte överger Finland och vad gör ni egentligen. Där skriver vi i vår framställning att till följd av den europeiska unionens direktiv om energiprestanda är ett ökat behov av att närmare avgränsa och reglera begrepp och beräkningssätt för energiprestanda. Hur ett energicertifikat ska upprättas ansluter till bestämmelser om konstruktionskrav vid byggande. En utgångspunkt för hur det ska ske finns i landskapets byggbestämmelser. Det följaktligen ändamålsenligt att bestämmelser om energiprestanda i huvudsak ansluter till de rikssvenska bestämmelserna om det här.

Bästa lagting! När lagtinget på hösten 2007 före valet som då förrättades gick in för de svenska byggbestämmelserna och kopplade dem till vår nya lagstiftning, plan- och bygglagen så valde man väg. Vad vi har gjort nu från landskapsregeringens sida, det är att vi har följd i färg när vi kopplar energideklarationen till de svenska bestämmelserna. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag hittar ingenting i landskapsregeringens framställning att man skulle haft det på remiss. Man konstaterar att i förslagets verkningar att det kommer att medföra merkostnader. Jag kan inte hitta att man har haft det på remiss. Stämmer det?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman och tack för det påpekandet ltl Katrin Sjögren! Det var ett misstag från min sida att inte påtala att ärendet har varit på remiss till samtliga åländska kommuner och också till intresseföreningen EMIL. Jag har inte listan här framför mig, men jag ska del göra det vid ett senare tillfälle.  

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ju bra, för det står ingenting i remissutlåtandena heller. En annan sak som man kan fästa uppmärksamhet vid när det gäller förslagets verkningar är ju faktiskt också kostnader. Det står att det kommer medföra kostnader att inrätta ett register tillsammans med boverket. Det kommer också att medföra kostnader för att få tillgång till finska befolkningsregistercentralens uppgifter. Finns det överhuvudtaget ingen kostnadsberäkning eller antagande av vad det kan röra sig om för summor?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte här och nu exakt precisera summorna, men jag vet att den analys som lagberedningen och ansvarig tjänsteman har gjort, har givit vid handen att det blir billigare att använda sig av boverkets system. Det har också bekräftats i de direkta diskussioner som har förts med boverkets representanter. Det blir billigare att ansluta till deras system, än att skapa ett eget. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är närmaste en jämförelse som är mellan de olika länderna, Finland och Sverige. Det är trots allt så att förra gången vi tog den här energicertifieringen så hade den nya plan- och bygglagen redan trätt i kraft, men man valde ändå Finland. Tack vare att det var ett ändamålsenligare tillämpningssystem som fanns då och man gjorde jämförelse mellan de här ganska tydligt. Jag saknar den jämförelsen i framställningen och där är också någonting som jag också lyfter fram i de här sociala lagstiftningarna, att det skulle vara bra här i lagtinget att vi också fick ta ställning till en jämförelse åtminstone lite ditåt, vad som har gjort det ena eller det andra. För det är ett ganska stort kliv som man tar när man byter från den ena till den andra. Varför har man egentligen gjort det och hur ser det ut på finska sidan när det gäller det här? Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Direktivet öppnar ju delvis för nya möjligheter. Eftersom man tidigare bara vad gäller energideklarationen haft möjlighet att utföra inspektioner och inte kunnat ta en rådgivande verksamhet.

I direktiven jämställs nu rådgivning och inspektion tillika. Inledningsvis så förde vi ett resonemang kring speciellt vad gäller luftkonditioneringssystemen. Om vi borde vid bli vid det finska systemet, men de kommer att ha en ny lag som träder i kraft den 1.6.2013 som påminner väldigt mycket om det svenska. Därför valde vi fortsättningsvis den svenska. På det mer övergripande planet så delar jag ltl Mattssons synpunkter på att man borde få fram en bättre jämförelse material mellan länderna eftersom vi är landet mitt emellan och tittar åt båda håll.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det sista i svarsrepliken så gjorde egentligen att jag inte hade behövt ta en replik till, för min fråga var egentligen inställningen till det här, att borde man inte ha en jämförelse och jag är tillfreds med att vi är överens i den frågan. Det finns säkert en anledning till varför det inte fanns med den här gången.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag ville först säga att jag är väldigt nöjd med den här lagframställningen och verkligen går i anda med vad vi i Ålands Framtid tycker att är bra. Sen till min fråga. Det står att det ska bli ett registersystem, som medför tillsyningsuppgifter. Ministern nämnde också att man inte ska vara ihop kopplad med myndigheterna. D.v.s. att landskapsregeringen inte ska ta ansvar. Vilken myndighet är det som får det här övervakande tillsyningsuppgifterna? Är det ÅMHM eller är det miljöbyrån eller hur är det tänkt riktigt?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag kanske var något otydlig där. Vad landskapsregeringen avser att göra, det är att sammankoppla fastighetsregistret mot Sverige och boverkets regelverk. Landskapsregeringen kommer att vara tillsynsmyndigheten inledningsvis. Däremot är det inte sagt att det är landskapsregeringen själv inom den allmänna förvaltningen som ska föra det här registret, utan det kan delegeras till en annan myndighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Minister Thörnroos nämnde om det s.k. energideklarationsregistret, det är väl det samma som certifikatregistret i riket. Om man säger att man ska köpa en tjänst av boverket i Sverige, för nu handlar det inte om att köpa ett system utan nu handlar det om att köpa en tjänst och då blir frågorna följande. Hur har man tänkt från landskapsregeringens sida, då all data kommer att lagras hos Boverket i Sverige, att man ska överföra all den hanteringen av det självstyrda Ålands behörighet på boverket i Sverige? För att hantera det och underhålla systemet. Det genom att man inte köper systemet utan bara tjänsten av dem. Sen vill man också koppla rikets befolkningsregister till ett system i ett svenskt system. Har man utrett hur riket ser på saken, att befolkningsregistret kopplas till ett svenskt system?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Det är kanske en fråga av mer teknisk natur, som jag inte i detalj kan svara på. Man har från avdelningens sida, både från lagberedningen och från ansvarig tjänsteman, tittat på de här möjligheterna och man vid blir att det är möjligt att ta fastighetsregistrets uppgifter och sammanföra dem med det här köpet tjänsten från Boverket. Det även inom ramen för det gällande regelverk som finns beträffande datasäkerhet och personuppgiftsinformation etc. Det är det bästa svar jag kan ge här och nu. Jag får uppmana ledamoten att försöka få del av hörande i social- och miljöutskottet och då få kompletterande uppgifter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Gällande det här lagförslaget. Om man ser det med miljöglasögon, så då kan man konstatera att det måste vara positivt för miljön. Med energideklaration så kommer troligen alla att vara uppmärksamma på hur mycket energi man använder för sina fastigheter och det tror jag att kommer att ha en god effekt. Men sedan kommer en del frågetecken. Först det här som kom i replikskiftet här tidigare, att vad det här kan innebära, det här som står på sidan 12 i den här framställningen, bland förslagets verkningar. Vilka kostnader kommer det här att innebära, det här att köpa tjänster eller system från svenska Boverket? Samt vilka bekymmer som kan uppstå när man delat och blandat finska befolkningsregistret med svenska Boverkets system? Vad innebär det? Finns det några behörighetstolkningar, som kan komma att påverka det här? Det bör utskottet fundera över.

 Sen gäller det också de här kostnaderna för fastigheter och näringslivet. Utskottet behöver fundera över det och hur det är och hur det blir. Man måste höra någon där.

Sedan till en sak till. Monteringsfärdiga hus som säljs utav flera försäljare här på Åland. Vi lever mellan två länder, mellan Finland och Sverige. Vi har då försäljare, som säljer monteringsfärdiga hus både från Finland och från Sverige. Vad kommer det här att innebära för dem? Blir det någon konkurrens här de facto för någon? Det behöver man nog tänka igenom lite också, tror jag. För det är inte helt klart vad jag har läst i det här förslaget.

Sedan så om vi går till svenska Boverkets regler, som ju för snart 6 år sedan togs in i den åländska plan- och bygglagen, så måste jag säga att om ni har läst på text-tv, om vad Sixten Korkman skrev om beredningen utav de här skatteförslagen som har varit nu på tapeten. Skatteförslagen, där regeringen i Helsingfors måste backa. Så man måste nog höra lobbyisterna från alla håll och inte bara från ett håll när det gäller den här inblandningen med svenska Boverkets regler i förhållande till finsk lagstiftning. Så det är ett litet bekymmer. Men det finns starka lobbyister som är för att det ska vara så här. Vägen är ju vald. Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman och tack ltl Torsten Sundblom! Vad gäller det ekonomiska utfallet och kostnaderna för systemet, så tillstår jag gärna att det fortsättningsvis finns en öppning där. Men det är oberoende vilken metod vi använder och vem som för i registret, så är det förknippat med kostnader och det är ju vi alla medvetna om.

Sedan så vill jag också säga att vad gäller förslaget så har vi lagt oss på miniminivå, d.v.s. det exakta samma nivå som Sverige har valt. De har vid ett tillfälle gått över miniminivån och där ligger vi fortsättningsvis kvar på miniminivån. Jag tycker också att vi ska komma ihåg att Finland och Sverige är väldigt nära och nästan kopior av varandra, vad gäller miljö och byggnationer, så att det borde finnas goda möjligheter att få det här systemet att funktionera fast vi har ena foten i Finland och andra i Sverige. Det är främst av språkkunskaper som vi har valt att vända oss mot Sverige.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nu blir det ju så om förslaget går igenom att det här remitteras till social- och miljöutskottet och där kommer jag att vara med, så jag kommer att ställa frågor om de här sakerna. Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag vill åter igen beklaga att det inte fanns med en lista på var det här har varit på remiss, så att jag vill tillställa det till lagtinget en samlingslista var det har varit på remiss och utlåtande därifrån, så att alla har möjlighet att ta del av det och inte bara utskottets medlemmar. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman, bästa lagtingskollegor! Hör vingslagen. De historiska vingslagen, som just nu i det här, slår över Ålands lagting när vi för andra gången i historien sätter i kraft författningar som möjliggör ikraft sättande av svenska bestämmelser för att det åländska samhället ska fungera just på det svenska språket. Det här är något som vi kommer att måsta göra många gånger framledes när svenska språket minskar i Finland. När det är svårt för branschen att få utbildning, support och kunna utvecklas på svenska. Det är en viktig sak och det innebär också en rad utmaningar. Några har redan nämnts här. Det är viktigt att vi här i Ålands lagting inser det, att det krävs lite extra arbete när man gör så här. Men att man tar sig an de här utmaningarna och löser problemen. Det finns också vissa bekymmer med grundläggande regelverk i byggnadsbestämmelserna, men det är bara att ta tag i dem och se till att det fungerar från landskapsregeringens sida.

Det är inget alternativ att gå tillbaka till Finlands byggnadsbestämmelsesamling, som vi alla vet att har klara språkliga problem med när det gäller tillämpningsanvisningar och framförallt när det gäller utbildning för branschen, som till stora delar tyvärr inte finns på svenska språket. Finns det, så är utbudet betydligt sämre jämfört med att kunna rikta sig till Sverige och använda deras regelverk.

Så med det vill jag säga, att obunden samling givetvis stödjer den tanken och den metodiken för att organisera det här. När det sen gäller själva framställning, så helst skulle man ju se att man slipper den här byråkratin, som det här kommer att innebära. Men byråkrati som innebär en konkret nytta, som gör att vi uppnår någonting som vi vill uppnå, så är motiverat. Här måste man vara ärlig och säga. Det här kommer att innebära massvis med byråkrati för fastighetsägare och det kommer innebära kostnader för dem, men det kommer att tjäna sitt syfte så att marknaden blir medveten om byggnaders energiförbrukning. Det kommer att bli ett instrument på fastighetsmarknaden, där man kan konkurrera med energieffektivitet. Mitt hus som jag säljer är A-klassat medans ditt är C-klassat. Mitt är alltså bättre. Det kommer att göra att de byggnader som är energismarta ökar i värde och de som är dumma minskar i värde. Enkelt beskrivet. Det kommer att bli en viktig del av fastighetsmarknaden och ett naturligt instrument, som reglerar bort energi dåliga och ineffektiva byggnader och fastigheter. Det här är ändamål som vi gärna vill befrämja och om utskottet vill bekanta sig särskilt med någonting så kunde man tillse att om bestämmelser som verkligen gör avsedd nytta och att den byråkrati man skapar verkligen gör avsedd nytta. Då är det motiverat. Inte annars.

Sen finns det i detalj t.ex. undantagsparagrafer. Nu känner inte jag till, utan jag bara antar, eftersom ministern sade att det här är en minimi nivå, som man är förpliktad att införa. Det kanske är bra att hålla sig på den. Så vi är nöjda med hur man har gjort det här, även om vi i grunden som sagt bekymrar oss över nya pålagor och ny byråkrati. Men så länge det leder till nytta, så är vi med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Det hör inte till vardagen, men idag måste jag bocka för minister Thörnroos, som kommer in med det här. Det här är en väldigt trevlig framställning. Jag håller med det som minister Thörnroos säger att det här är mera miljö än byggnadslagstiftning. Det hade vi också en diskussion om i talmanskonferensen. Jag ska inte gå in på vad andra sade där, men själv tycker jag att trots att det här är miljölagstiftning så är det ändå viktigt att man får det ihop med plan- och byggnadslagstiftningen. Nu råkar det bli så att det hamnar i social- och miljöutskottet den här gången. Jag tror att det är väldigt väsentligt att man kan hålla ihop helheten. Så det är något att tänka på framöver.

Jag tror att minister Thörnroos nämnde EU:s 2020 mål, d.v.s. deras målsättning att minska luftföroreningarna och 20 procent minskning av energiförbrukningen. Det är en viktig del i det här för att uppnå det här målet. Så jag håller med det miljölagstiftning, som sagt var. Jag tyckte också att det var en bra presentation, men det kanske var onödigt att ställa en retorisk fråga som att varför vi överger Finland. Det uppstår då väldigt mycket känslor i onödan. Det är väl ganska naturligt att vi har valt att vända oss till Sverige pga. att vi får ett regelverk på vårt eget språk. Det är så pass enkelt. Vi överger inte någon för den sakens skull, utan man har en pragmatisk syn.

Nu hamnar det här, sent om sida till social- och miljöutskottet därför ska jag inte vara så kategorisk. Jag har lärt mig att det kan komma upp frågor som man inte har tänkt på i utskottsbehandlingen, men när man från regeringen säger att landskapsregeringen bedömer att svenska bestämmelser väl tillgodoser det krav som gäller enligt Europa parlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda, så är det ju givetvis så. Då kan det vara intressant att dra sig till minnes den ofantliga debatt när vi hade plötsligt den förra landskapsregeringen stående i spagat. Man hade för det första i plan- och bygglagstiftningen det svenska Boverkets regler i botten och så valde man det spåret att man ska ha det finska regelverket när det gäller energiprestanda. Det ledde ju faktiskt till att det var ännu värre än vad det var från första början. D.v.s. aktörer inom den åländska byggnadssektorn måste kunna både det svenska och det finska regelverket, för att få ihop helheten. Motivet för att man valde det finska regelverket då var att det var så otroligt mycket mera krångligt i Sverige och man har gått mycket utöver EU-direktivet. Men det är intressant att man från landskapsregeringens sida har gjort en ordentlig genomgång. Det jag kan utläsa, så är att det svenska regelverket går ut över EU:s direktiv, så är det att på en synlig och framträdande plats ska energiprestanda finnas synlig på en framträdande plats i offentliga myndigheters lokaler, men också i lokaler som ofta besöks av allmänheten. Det är det sista som är utöver EU-direktivet. Där tycker jag landskapsregeringen har valt en väldigt praktisk tillämpning, när man skriver att det ska finnas i byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten. Det tycker jag är väldigt praktisk tillämpning.

Det finns två skilda vägar att gå, när det gäller att implementera EU-direktivet. Det är att man väljer den väg, som man har gjort på den finska sidan, att man har inspektioner i stället för rådgivning eller att göra som man har gjort på svenska sidan att man istället har rådgivning. Det tror jag är ett bra val om man ska lyckas uppnå de mål som lagtingsman Sundman väldigt förtjänstfullt beskrev.

När det gäller det här registersystemet, så säger man att landskapsregeringen bedömer också att det fungerande svenska energideklarationsregistret uppfyller rimliga krav på ett brukarvänligt system. Således ska landskapet som registeransvarig köpa en tjänst med registersystem och systemunderhåll av Boverket. Det är närmare en kostnad för en sådan lösning och kan inte närmare fastställas, men det anses dock bli lägre än om det här skapas och drivs i landskapets egen regi. Här vill jag inte heller uttrycka mig kategoriskt men jag tycker att den här frågan är väldigt intressant. Det ger mer svar på än vad man ger i den här framställningen. Så i och med att det kommer till det utskottet där jag sitter med så kommer jag också att ställa frågor om det här. Jag tror faktiskt att det kan finnas möjligheter att man kan bygga upp det här betydligt enklare och mera kostnadseffektivt om man gör något eget. Det sagt mot den bakgrunden att jag inte förstås har hela bilden klar för mig ännu. Men jag hoppas att man kan förbereda sig från landskapsregeringens sida på den här typen av frågor.

Den sista frågan. Jag har i remissen också försökt få till ett bättre hörande i utskottet är att när det sägs för fastighetsägare och näring medför förslaget en merkostnad, då en oberoende expert ska anlitas. Då ska byggnadsenergiprestanda visas i kommersiella medel i samman med försäljning och uthyrning. Här vore det bra om man kunde få en uppfattning vad det är för typ av merkostnader vi pratar om. Jag vill inte säga att jag är kritisk till de här kostnaderna. Det här är ett av få direktiv som man har kommit i kontakt med som faktiskt kan tillföra någonting positivt. Det är väl lite väl hårddraget sagt, men jag inser nyttan med den här och jag inser mervärdet i det. Men samtidigt kan det ju leda till kostnader för fastighetsägare och den här frågan tror jag att vi i utskottet får ta och titta lite mer på.

Men ännu en gång, minister Thörnroos. Tack, för den här framställningen. Jag bugar mig.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det riktas en del kritik emot landskapsregeringen när man valde den finska linjen under förra gången när det här presenterades och där får vi också ta till oss från social- och miljöutskottet, som fördjupade oss ganska mycket i den här frågan. Vi gick in i det med öppna ögon och analyserade var det finns för- och nackdelar. Man kan inte bara vara besatt av att allting i Finland är dåligt och att allting i Sverige är bra. Utan vi konstaterade i det här fallet att svenskarna har gjort ett mycket krångligt tillämpningssystem och finnarna har gjort det väldigt lätt för sig. Nästan kanske för lätt. Men det var av den anledning vi tog det. Några större språkproblem, som inte gick att åtgärda såg vi inte i det sammanhanget heller. Då tycker jag att man borde när man gör en analys, att man inte analyserar nuvarande svenska lagstiftning med dåvarande finsk. Utan att man ligger i tid. För den var lite orättvis den där om man går och tittar på hur det ser ut just nu. Det var det jag efterlyste. Jag vet inte hur ser ut, om man överväger det här. Men däremot så vill jag framhålla att från utskottets sida så var det absolut det klokaste för Ålands befolkning, att ta det finska alternativet just då. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hade inte den uppfattningen då och jag har inte den uppfattningen nu heller. Men jag vill ändå säga att jag tror att själva sakfrågan och sakfrågorna vinner väldigt mycket på om man kan undvika de här minorna med att man är emot Finland och för Sverige och vice versa. Utan att vi rent sakligt tittar på vad är det bästa för Åland. Då måste det bästa för Åland vara att man har ett regelverk, som faktiskt svensktalande människor begriper. Det måste ju vara det bästa för Åland. Jag kan inte förstå det på något annat sätt.

Det jag vet nu. Det är mycket möjligt att man ifrån Sverige helt plötsligt har dragit ner ganska mycket på den byråkratin man har haft tidigare. Jag tror faktiskt inte att det är så, men det kan vara möjligt. Men tittar man nu, så är det enda man har utöver EU-direktivet så är de facto att det s.k. energicertifikatet ska finnas på en väl synlig plats på offentliga lokaler som besöks av folk och inte bara sådana som hör till offentliga myndigheter.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Naturligtvis är det kanske så att Finland har gjort en annan tillämpning utav direktivet. Därför är de mer jämbördiga, det är de, det handlar om. Jag vill ännu en gång understryka, att när man kunde göra ett disponent intyg och göra väldigt mycket enklare, så fastighetsägarna sparade kanske 1500 euro vid försäljning av en lägenhet osv. Så som vi såg det just då så hade ganska stor betydelse. I och för sig så kanske sysselsättningen blir lidande om man tar den typen av lagstiftning, men det var en mycket enklare mindre byråkratisk lagstiftning och vi såg inte något större problem med svenska språket. Eller vi kunde inte analysera något sådant. Därför tyckte vi bra om det finska. Men sen om man från Ålands Framtid har den analysen och kan påtala någonting konkret där de här problemen fanns så då är det en annan sak. Men vi såg dem inte. Däremot har det blivit enormt byråkratiskt i förhållande till som vi haft så här långt. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Ärade kollega Mattsson, som jag sade så hade jag inte den uppfattningen då och jag har inte den uppfattningen nu. Men vi kommer båda att få bekanta oss med det här ärendet. Samtidigt vet vi båda två att av olika orsaker som jag inte ids gå in på här, så är det inte så alldeles lätt att få fram fakta på ett bra sätt i social- och miljöutskottet nuförtiden. Det är också ett bekymmer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man täcks väl nästan knappt ställa de här frågorna i dagsläget i lagtinget, men för liberalernas sida så är det relevanta frågor. Hur ska det fungera i praktiken? Vad blir det att kosta? Det vill vi att utskottet ska titta på. Det är på det viset också att när det gäller register, att ska man ha nya register så blir det alltid en merkostnad. Det som ltl Anders Eriksson var inne på om just den saken, men frågan är om det blir merkostnader att dels ha ett register mot Sverige och svenska Boverket, men sen också att vara beroende av finska befolkningsregistercentralen. Blir det ännu mer kostnader? Vi vill att man tar reda på det i social- och miljöutskottet?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har precis samma uppfattning när det gäller det och det sade jag också i min replik, att det framgår ju inte vad det blir att kosta för en t.ex. fastighetsägare. Sen när det gäller det här med register, så det är klart att det är viktigt att man ifrån utskottets sida kan redogöra för hur det ska fungera och vad kommer det att kosta. Det som jag många gånger har blivit förvånad över är att när man väljer det spåret att vi gör precis likadant som man gör i Finland, då är det aldrig någon som frågar vad det kostar utan då går det per automatik. Där tror jag faktiskt att vi måste se lite mera objektivt på saker och ting. Så här är finska regelverket och det här kostar det. Kan vi göra det på ett annat sätt? Men den typen av analyser gör vi väldigt sällan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en analys, som jag kraftigt vill protestera mot och som jag överhuvudtaget inte känner igen mig i. Man tar alltid reda på vad allt kostar och vad är smidigast. Kan vi använda system som finns sedan förut, som finns österut, västerut och vad fungerar bäst för Åland och vad blir smidigast, effektivast och billigast? Så det där stämmer överhuvudtaget inte. Jag tror inte att man har ändrat arbetssätt i landskapsförvaltningen nu. Så jag känner inte alls igen den där diskussionen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag känner inte igen ärade kollegan Sjögren just nu. Vi har ju sida vid sida stått flera gånger och ställt repliken under de här sista 1,5 åren att vi inte kan utläsa vad de ekonomiska konsekvenserna är av framställningarna, så nu måste det vara mer känslor än förnuft som styr den här debatten och det förstår jag inte riktigt varför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja anknyta till inledningen av ltl Erikssons anförande vad gäller plan- och bygglagen. Så behandlades den ju i social- och miljöutskottet och då under ltl Åke Mattssons ordförandeskap den perioden. Så jag tycker att det är ganska naturligt nu att även den här framställningen går till social- och miljöutskottet. Det är ju också så att det här är ju delvis följd i färg av att plan- och bygglagen och Boverkets byggbestämmelsesamling har gjorts aktiv här på Åland.

Sen kan jag också ta till mig av kritiken att vi behöver förbättra de interna rutinerna kring Boverkets byggbestämmelsesamling, men det är kanske en annan historia. Landskapsregeringens målsättning är ett smart, smidigt och enkelt administrationssystem. Vi tror att det är den här gången på den svenska sidan och därför har vi valt oss dit.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag faktiskt utdelat någon kritik överhuvudtaget när det gäller Boverkets regler, så jag vet inte om ministern åtminstone när det gäller mitt vidkommande behöver ta till sig över det. Men hon kan ta sig till berömmet som jag delar ut istället. Sen när det gäller plan- och bygglagen, så tittar man i arbetsordningen och tittar man i lagtingsordningen så ska de här ärendena behandlas i finans- och näringsutskottet. För mitt vidkommande försöker jag inte knuffa arbete ifrån mig bara för att jag är med i social- och miljöutskottet, utan jag vill att helheten ska behandlas på samma ställe. Då vill jag också att när det kommer ändringar om plan- och bygglagstiftning framöver, att det också behandlas i social- och miljöutskottet. Men problemet är att lagtingsordningen och arbetsordningen säger någonting annat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Först när det gäller behandlingsordningen, så är det riktigt att de här frågorna tidigare under tidigare lagtingsordningen och arbetsordningen behandlats i social- och miljöutskottet, som hette detsamma förra reformen. Men i samband med den ändring av lagtings- och arbetsordningen i det här fallet, som är gjord efter det, så har nu de här frågorna hänförts till finans- och näringsutskottet. Alldeles tydligt, men genom att talmanskonferensen idag har gjort lite knut på sig själv, pga. ojämn arbetsbelastning här bl.a. mellan utskotten, så stöder vi också förslaget om att det ska remitteras till social- och miljöutskottet. Vilket är lite i strid med det regelverk som vi har. Men pga. av arbetsbelastningen kan det vara motiverat.

Det här är alltså en byggnadslagstiftning. Miljölagstiftning finns i många lagar, men för det så ska de inte behandlas i ett miljöutskott. Utan det ska behandlas i ett behörigt utskott, som regel. Men vi stöder social- och miljöutskottet, som utskott för det här.

Jag vill fru minister, anföra några synpunkter på vissa brister i beredningen av det här lagförslaget, som jag är personligen lite ovan med att man saknar en redogörelse för i en framställning.

Den här lagframställningen får man uppfattningen, att ska vara någon slags nyhet. Men som känt, så är det ju inte det. Utan under den förra perioden så tog vi landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda i Ålands författningssamling lag nr 2008:106. Den här lagen föreslås nu upphävd i den nya lagens 26 §.

I behandlingen då så bestämdes inte i lagtinget huruvida de svenska bestämmelserna skulle användas eller de finska bestämmelserna. Utan man tog den finska lagen som blankettlag, men man gav en förordningsfullmakt i 4 § till landskapsregeringen, som gav dem en full frihet att utforma regelverket som man ville. Då hade vi inte någon landskapsförordning till behandlingar i lagtinget eller till information från förra landskapsregeringen, utan den tog landskapsregeringen sedan efteråt.

Jag hörde till dem som blev överraskade över att man så tydligt i den hänvisade till Finlands byggbestämmelsesamling del D 5. Det gjorde man inom landskapsregeringen. Lagtinget var inte inblandat i det.

Nu föreslås att den här lagen från 2008 ska upphävas, men i den här framställningen finns nu med till vår information en ny förordning. Men ingenstans i texten, i motiveringarna eller i samband med texten i den här förordningen anges att den här gamla landskapsförordningen från 2008 ska upphävas. Ett resonemang om det här borde naturligtvis ha funnits med i framställningen. Liksom det här resonemanget kring 2008 års lagstiftning och de ställningstagande som lagtinget tog då och som landskapsregeringen där efter tog när det gäller förordningen och dess innehåll. Det saknas här och jag är lite överraskad över att det inte är på det sättet.

Det som är nytt i det här sammanhanget är att landskapsregeringen nu väljer att föreslå en alldeles egen lag om byggnaders energiprestanda genom energideklaration. Orsaken till det är delvis nya huvudbestämmelser. Kompletterande EU-bestämmelser. Jämfört vad som fanns 2008. Det är verkligt nytt att direkt i lagen hänvisar till Boverket. Vilket enligt speciell lagstiftnings teknik förvånar oss på det sättet att man hänvisar direkt till en bestämmelse på lägre nivå i vår lag. Man hänvisar alltså till 4 § punkten 5 ”Referensvärden vid byggnaden räknade i enlighet med bestämmelserna i svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd 2007/4 om energideklaration.”  

Utskottet behöver föra en diskussion med landskapsregeringen om det här är rimligt, att man i lagen tar in en sådan bestämmelse på relativt låg nivå i den svenska lagstiftningshierarkin.

Jag tycker att det skulle ha räckt det som man föreslår i det sammanhanget i förordningsförslaget. Där man har en särskild paragraf, 8 § om tillämpningen av svenska Boverkets föreskrifter. Det är rätt nivå att ha i en förordning. När de svenska föreskrifterna och allmänna råden i det här sammanhanget förändras, så gör man det i förordningen då naturligtvis. Det vore en rimligare lagstiftningsteknik.

Om ministern har några kommentarer redan nu, så är det bra. Men det kan naturligtvis göras i utskottet sedan.

Ytterligare har vi hos moderaterna diskuterat en jämförelse med övriga Norden har det varit bra, men det saknas det här som ministern var inne på i sin presentation. Normalt brukar man när det gäller den här typen av lagreglering så brukar man ha sådana jämförelser. Det finns egentligen inte heller någon förklaring varför man byter väg nu från de finska bestämmelserna till de svenska bestämmelserna. Det finns ingen text om varför osv. Utskottet kanske kan biträda oss med en sådan text.

Jag vill från moderaternas sida deklarera att vi stöder fullt landskapsregeringens förslag i det här fallet. Men hade naturligtvis gärna sett en text om motiven.

Avslutningsvis fru talman, så har man under förslagets verkningar en redovisning över det här. När det gäller 2008 års lag och då när det blev så att de finska bestämmelserna skulle användas, så fanns det i lagförslaget från landskapsregeringen en uttrycklig redogörelse över de ekonomiska konsekvenserna. Det fanns i framställningen och det är i regel att det finns i framställningen. Det fanns även då, så att den informationen är bra att komma ihåg. Men nu när det står om förslagets verkningar, så är det kanske viktigaste borta. Det står att ”förslaget bedöms inte få väsentliga organisatoriska och ekonomiska verkningar för landskapets organisation”. Och det är riktigt. Det här berör landskapet väldigt lite.

De som berörs är kommunerna och byggnadsinspektionerna. De berördes visserligen av den gamla lagen också, men nu blir det förändring då när man går in för Boverkets bestämmelser och då är det dem som huvudsakligen berörs. Vi har hört signaler om att de inte gillar den här typen av omlägg och inte överhuvudtaget plan- och bygglagens möjligheter att använda sig av de svenska byggbestämmelserna. Det här samtidigt som vi diskuterar i ett annat sammanhang samhällsservicereformen, en förändring utav byggnadsinspektionens verksamhet i landskapet. Så har vi alltså från 16 kommuner idag en ganska stor kritik mot det här systemet i sin helhet. Men det finns ingenting nämnt i motiveringarna om kommunerna. Det är kanske skäl att utskottet tittar på det. Eftersom det är ett dagligt problem vi har att hantera. Kommunernas byggnadsinspektioner är inte så positivt inställda till oss här i lagtinget om jag säger så, i den här frågan. Kanske det är skäl att motivera sig också gentemot kommunerna i det här sammanhanget. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett intressant resonemang, som vtm Roger Jansson förde här och jag har egentligen två frågeställningar, som jag gärna vill diskutera. Det var ju så att det här lagförslaget ska remitteras till social- och miljöutskottet och inte till finans- och näringsutskottet och orsaken är som det fördes fram här att det är pga. olika arbetsbördor osv. Det kan man ju se från olika håll. Vi har haft det som princip i social- och miljöutskottet att vi analyserar de här lagförslagen ur miljösynvinkel. Ur miljösynvinkel är det här ingen problematik alls. Men när jag själv har läst igenom det här och funderade, så är egentligen alla mina frågor av ekonomisk art. Alltså vad kostar det att upprätthålla sådana här energideklarationer? Måste fastighetsägaren genomföra energibesparande åtgärder osv.

Jag undrar hur vtm Jansson ser på det här resonemanget, att det är social- och miljöutskottet som ska analysera det.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag ser på det på det sättet, att det inte sker några stora förändringar. Energicertifikat ska uppgöras redan idag enligt den lag vi har idag från 2008, som trädde i kraft 1 januari 2009 och nu kommer det att bli en administrativ förändring om innehållet i de här energideklarationerna och genom EU:s bestämmelser så har det något utökats också de här kraven. Så redan idag finns kostnader för byggarna och för kommunerna. De kommer inte särskilt att utökas. Det är på marginalerna. När det gäller miljökraven, kommer de inte heller att ändras särskilt mycket, utan det är relativt lika som det är idag redan. Så där är det också förändringar i marginalen. Så ur bägge de här synpunkterna är det inte så stora förändringar och därför borde det inte vara så bekymmersamt för utskottet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson nämner att det här inte berör landskapet eller sade att det berör landskapet väldigt lite. När jag själv har analyserat det här baserat på bl.a. ltl Danne Sundmans resonemang, att det här kommer att leda till större kostnader för fastighetsägarna och det kommer att leda till A och B villor osv. Då undrar jag då, enligt mig åtminstone, att då borde landskapet eventuellt vara involverat i det här. Speciellt när kommunerna kan få stora kostnader. Någon form av stödåtgärder osv. Vi såg ju här också i omställningsbudgeten förslag till PAF-medel om man hittar energieffektiva lösningar osv. i samband med kommande byggprojekt.

Så jag är av lite annan åsikt. Jag tror nog att det här kommer att beröra landskapet.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag upplever den här repliken som intressant ur en synpunkt, som jag inte berörde i mitt anförande. Det är att sedan 2008 så borde landskapsregeringen och dess byggnadsbyrå ha utfärdat anvisningar för hur man skulle tolka den här lagstiftningen. Både lagen och förordningen. Det har man inte gjort och därför har det blivit problem i kommunerna. Vi har inte kanske just 16 olika uppfattningar i kommunerna, men vi har olika uppfattningar om det här. Jag är bekymmersam faktiskt för byggarna särskilt, att man inte har riktigt vetat vad som gäller i de olika kommunerna. Så där borde landskapets byggnadsbyrå ha givit ut direktiv, så att det ska behandlas lika i hela landskapet. Den uppgiften kommer också efter det här, att den nya lagstiftningen träder i kraft och den nya förordningen. Det jobbet måste göras helt enkelt. Annars blir det lite vilda västern.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack, ledamoten för en insiktsfull redogörelse. Jag delar ledamotens synpunkt på att en förklaringstext hade varit motiverad. Ett klarare och tydligare budskap om varför vi nu kopplar oss närmare Sverige. Det är också korrekt vad gäller det som sades här i ett replikskifte att anvisningar hittills har saknats. Det är också någonting som vi inom citationstecken får på köpet när vi vänder oss mot Sverige. Men sen så skulle jag vilja tillstå att det här inte kommer att påverka kommunerna i princip alls. Ingen kommun har heller i remissutlåtande om fem kommuner som har valt att svara, har påtalat om ekonomiska kostnader. Utan det är fastighetsägaren i princip som kommer att måste betala för att få det här certifikatet utfärdat. Sen så får vi se hur exakt det ekonomiska utfallet blir vad gäller landskapsregeringens andel.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det gläder mig naturligtvis oerhört, att det finns den här uppfattningen om att det inte påverkar kommunerna. Men jag vet naturligtvis att kommunernas byggnadsinspektioner nu måste sättas in i det svenska Boverkets regelverk för de här deklarationerna. Dem måste kunna det för att dem ska kunna kontrollera att de anmälningar och blanketter som kommer in är korrekta. Sen kan man diskutera hur mycket byråkrati det blir till för kommunerna, men det är klart att det blir. Det blir ett antal timmar för varje ansökan som måste läggas ner på det här och som skiljer sig från det som gäller idag, när man använt de här uppenbarligen finska blanketterna.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Den uppfattning jag har är inte riktigt detsamma, som vtm Jansson. Därför att när du lämnar in en bygglovsansökan eller senast i samband med ibruktagande av fastigheten, då ska den som är ansvarig för bygget lämna in en deklaration i samband med nybyggnation, som talar om att så här har vi valt att energiförsörja vårt hus. Så jag tycker inte att det här kan bli något merarbete för byggnadsnämnderna och deras tekniker eftersom det är en oberoende person som ska utfärda intyget. Det ska ju inte kommunernas egna tjänstemän göra.

Vtm Roger Jansson, replik

Ja, fru talman! Det kan väl vi i stort sett vara eniga om att vi får hoppas att det inte blir några problem. Utan vi utgår väl båda ifrån att det är professionella firmor som kommer att göra det här. I de fall det inte är det så faller det ett större ansvar på byggnadsinspektionen att se till att det är väl gjort. Det ska naturligtvis göras även när det är professionella firmor som lämnar in de här energideklarationsblanketterna. Men då är det ju lättare då genom att sakkunskaperna funnits där. När det inte är så, så blir det lite extra arbete.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Jag har kommit i kontakt med den här typen av lagstiftning tidigare 2008 när vi hade den i social- och miljöutskottet. Vi gjorde en rejäl analys av det. I samband med det så fanns det också med att det var på kommande den här förändrade EU-lagstiftningen och det fanns också i tankarna att vi kanske skulle växla ben och att vi skulle gå över till den svenska sidan. Fast det just då inte fanns så mycket som talade för det. Det fanns inte så mycket fördelar att ha Boverkets bestämmelser. Men det är bra att man går framåt på det här området och att man tittar på energicertifieringen. För det är någonting som tar mer och mer energi i Europa. Om man tittar på hur det ser ut här i Norden så år 1950 behövde vi 20 kvm per person till bostadsyta. Idag är vi uppe i 50 kvm boyta per person. Det är också andra faktorer som spelar roll när man tittar på energianvändningen. Se bara på olika personer. Bostadsytan tar en ganska stor del men olika personer kräver olika energi. Så det kanske inledningsvis går att fördjupa sig med den här framställningen. Man borde ta ett helhetsgrepp om det här.

Om man tittar på en analys som gjorts i Sverige, att vissa individer såsom t.ex. pensionärer som åker kollektivt och bor i mindre lägenheter, klarar sig på ungefär 15000 kilowatt per år. Medan någon som har en stor bil och har stor lägenhet osv har det i princip tio dubbla energianvändande i sin livsföring. Så bostaden har en stor betydelse, men helheten har också betydelse i de här sammanhangen.

Oavsett var vi sparar energi, så är den sparade energin den absolut mest miljövänliga energin som man kan komma åt överhuvudtaget för att minska på utsläppen.

Vi, moderater står bakom valet utav Sverige, att vi tar Boverkets bestämmelser, fast man kanske har fått ett annat intryck här i min replikväxling tidigare. Men som sagt så står vi bakom det här, men för den skull så skulle vi gärna ha sett att det varit tydligare analys hur man kommit fram till det här och vad är det som har gjort övervägande att det föll åt det här hållet den här gången och inte tidigare.

Tittar man på Boverkets bestämmelser så är det inte problemfritt som vi har idag. Det är också någonting som framkommer från dem som jobbar med de här frågorna, att Boverket har inte klara frågor på allt när det gäller byggande. När det gäller t.ex. renoveringar så finns det inte klara direktiv hur man gör med det. Hur ritningarna ska se ut är också oklart när det gäller bestämmelserna där, att de har felaktiga hänvisningar. Eldstäder är också en sak. Behörighet för dem som utför renoveringarna eller byggande, finns det också oklarheter kring och hur ritningarna ser ut osv. Med t.ex. hissar finns det ingenting, så att man behöver titta på hela den här lagstiftningen kanske på sikt. Det får vi återkomma kanske till i ett senare skede. Jag vill bara lyfta fram att det verkar att Boverkets bestämmelser skulle fungera fullt ut idag, men det finns tillämpningsproblem där.  Också det att man inte uppdaterar förordningen, utan vi har väldigt gamla varianter utav Boverkets bestämmelser idag, som ställer till kanske inte direkt problem, men lite irritation ute på arbetsfältet. Det här är ingenting som jag har läst mig till, utan det är sådant som jag har hört att man har sagt.

Vad har det för problem? Om man får t.ex. en energideklaration, där man ser att den nya bostaden jag har köpt, har dåliga energivärden på olika sätt. Vad händer då? Naturligtvis vill man få bostaden i skick. Man kanske skaffar en annan uppvärmning med eldstäder t.ex. så det är viktigt att det fungerar. Men någonting som blivit allt större problem är behörigheten när man renoverar gamla hus, t.ex. tilläggsisolerar att man kan förstöra innemiljön fullständigt och att det blir risk för mögelhus osv. om man inte ser till att luftcirkulationen är på rätt sätt. Man kanske isolerar bort den värmen som man tidigare behövde ha i husgrunden osv. Det finns flera exempel ute i landskapet bara under senare tid, där man måste riva bort yttertak och göra om det pga. att man har tilläggsisolerat på fel sätt.  Här är det kanske också en sådan sak som man går vidare med den här lagstiftningen lite längre fram och tittar på dem om man behöver ha någon form av anmälan när man ska tilläggsisolera osv. Byggnadslov, ritningar och sådant borde inte vara några problem med.

Sen har vi också det här vad gäller våtrum, att man ska ha behörighet för att anlägga våtrum för att försäkringar ska gälla. Frågan är om man skulle fundera lite kring det om man behöver ha nu är det jag igen som kommer med lagar och förbud och det ena och det andra och vill reglera, men det ställer till mycket problem om vem som helst kan tilläggsisolera och göra vad man vill. Så det behöver man också se över längre fram.

I övrigt så tycker jag att det är en bra lagstiftning och jag ställer mig bakom den. Vi ska titta lite närmare på det här i utskottet och vi har tidigare berört den här förskriftsamlingen då att man hänvisar direkt till lagstiftningen och det känns inte riktigt bra. Tittar man vidare på hur man ska komma åt problemen, det hade vi också en skrivning om när vi tog den här lagstiftningen förra gången, så det är flödesmätare i husen. För sist och slutligen så är det avloppsvattnet som rinner ut ur huset, som är en väldigt stor del av uppvärmningskostnaden. Det visar också när man ser på siffror, att det går otroligt mycket mera energi till varmvatten eller till energi överhuvudtaget till lägenheter mot dem som bor i villor och det här är inte bra. För behöver man inte betala för den energin överhuvudtaget och beakta den annat än kollektivt så är det ett problem, som man kanske borde se på.

Vad vi då kom fram till från utskottets sida och som säkert även gäller idag, så det ligger inte i husägarnas intresse att sätta in den här typen av mätare. För dem kommer inte att belastas av kostnaderna, men däremot så blir det en betydligt större byråkrati för dem att läsa av de här och när man t.ex. ska ta in hyror. Så man borde hitta på något från landskapets sida att komma vidare med det här.

Jag tror inte att det blir något större problem när det gäller det här som man var tidigare inne på, om man importerar hus från Finland och Sverige. De är väldigt lika varandra och över lag så måste man säga när det gäller energin, så är vi väldigt bra i klassen. Det brukar vi vara i många sammanhang, men framförallt när det gäller energiprestanda på de bostäder vi har. Vi är otroligt bra och ligger bäst i klassen i Europa, så det är ingenting som kommer att drabba oss speciellt hårt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Ja, fru talman! Det tycker jag och hela den socialdemokratiska lagtingsgruppen är bra att regeringen kommer med det här förslaget och vi omfattar det. Vi hoppas att det kan behandlas i snabb ordning.

Den här diskussionen om till vilket utskott det ska. Det kanske kan vara intressant för någon, men jag tror att jag förbigår den med tystnad. Det här ärendet klarar sig säkert bra i social- och miljöutskottet också.

När man tittar på de direktiv som regeringen utgår ifrån och som ska implementeras, så finns det några saker som jag tycker att är värda att fundera över. Nu är det nytt, att när man bygger nya byggnader så ska det också finnas utredningar tillgängliga högeffektiva alternativa energisystem för alla nya byggnader. Det är ganska stora krav som ställs på byggare och fastighetsägare. Det där är säkert intressant för många, men hur det där ska implementeras det tycker jag att utskottet ska granska.

Det som sen också är en nyhet i direktivet är det att energiprestanda ska också omfatta byggnader, som genomgår renovering. Det har ju inte gällt förut. Det som också är intressant i det här begreppet nära-noll-energi byggnader som finns i artikel nr nio. Man säger att vid utgången av år 2018, vilket ju inte är så hemskt långt in i framtiden, ska nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter vara nära-noll-energi byggnader. Det blir aktuellt för åtminstone polishuset och för den här nya geriatriska kliniken. Ibland får man kanske lite den känslan att lagstiftaren själv inte följer alla bestämmelser så strikt.

Jag tror att det är viktigt att man i utskottet tittar på vilka rutiner landskapsregeringen har för byggande av sina fastigheter. Vilka energideklarationer har utfärdats och på vilket sätt har man beaktat den här lagstiftningen. Och hur kommer man att göra i framtiden. En byggnad som intresserar mig alldeles särskilt, det är lagtinget. Vad har det gjorts för energicertifieringar här? Var finns de uppgifterna att tillgå? Nu är det ju också tänkt att lagtinget ska byggas om i en nära framtid. Så att det borde väl då innebära att lagtinget blir ett nära-noll-energi byggnad. Det är ofta lite så att den här lagstiftningen är någonting utanför den här salen som ska förverkligas. Men jag tror att det kan vara väldigt nyttigt för social- och miljöutskottet, att försöka granska den här lagstiftningen eller det här förslaget utgående hur det fungerar i lagtinget och vilka är planerna med att göra det här till en nära-noll-energi byggnad. Det är också någonting som utskottet kan fundera på. Det här ligger kanske mera inom finans- och näringsutskottet. Jag hade spänt mig på att dem skulle få det här, men det finns ingenting som hindrar att utskottet efterhör ett utlåtande. Det är frågan om alla renoveringar. Eftersom nu dem också kommer att beröras av den här lagstiftningen. Visserligen så ska det vara krav på ett visst kvadratermått, men i alla fall som princip så borde ju lagting och regering vara den som går i spetsen för den här utvecklingen. För jag antar att alla tycker att det här är en viktig sak. I och med de här lagregleringarna så åstadkommer ju faktiskt förändringar. Det är inte frivilligt, utan det är obligatoriskt. Det står alltså på sidan 10: ”I byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten, ska en sammanfattning av ett energicertifikat visas en för allmänheten väl synlig och framträdande plats. Det här gäller byggnader med en golvarea över 500 kvm.” Så lagtinget omfattas av den här lagstiftningen.

Det finns många detaljer i det här förslaget, som jag tycker att utskottet kan närmare titta på. De här energideklarationerna ska användas i 10 år. Ett jämt och bra tal. Men vad händer sedan? Kan de förlängas eller ska de förnyas? Det där tycker jag är intressant. För det är en hel del byråkrati med den här lagstiftningen. Det talas också om det här registret och hur det ska skötas. Jag har inte fattat om det här registret ska upprätthållas av landskapsregeringen. Det talas om någon sorts valideringskontrollorgan, men det känns som lite främmande för våra förhållanden. Så att det där är två sådana där byråkratiska synvinklar, som jag gärna hoppas att utskottet tittar närmare på.

När jag nu talar om lagtingsutrymmet eller hela lagtinget, så är det den här luftkonditioneringen. Den berörs ju också av den här lagstiftningen. Jag är väl den som har varit mest här i den här luftkonditioneringen och den har aldrig känts som att den fungerar.  Om den är på är det för kallt, om den är av är det för varmt och blir för dåligt och så där har det alltid varit. Sen när man brakar på under helgerna och det har varit jätte fin luft här när ingen människa har varit här. Så det kan vara ett tillfälle att igen titta på det här systemet. Ibland säger man att det inte finns människor som har kompetens på Åland, att sköta de här anläggningarna. Det vet jag inte, men någonting är det som inte fungerar som det ska, tycker jag. Det är ett tillfälle att utnyttja det här sammanhanget.

Sen fru talman, tycker jag att det har förts en alldeles på tok för överdriven diskussion om närmandet till Sverige och fjärmande från Finland, med de här byggbestämmelserna. Jag tror nog att Åland ligger kvar exakt där det har legat i tusentals år efter det här betänkandet också. Så för socialdemokraterna är det faktiskt av helt underordnad betydelse om vi använder Boverkets allmänna normer och råd eller Finlands byggbestämmelser. Det centrala är väl att det ska fungera. Det är helt en praktisk fråga och man behöver inte göra det till en varken historisk eller självstyrelsepolitisk händelse av någon större dignitet. Tack!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var det här alternativa värmesystemet som man skulle redovisa för som jag reagerade och jag tänkte ta en replik. Som jag ser det så är det för djupare frågeställning. Så det är bra att man tittar över annat alternativ av uppvärmning för att energicertifieringen efter den finska modellen var i alla fall hur mycket energi det gick åt att värma upp huset och inte vilken sorts energi man använde. Man hade fjärrvärme, värmepumpar eller andra alternativ eller om man hade direkt el. Nu får man också en tankeställare att man vidgar den här. Jag tror att det är ganska bra att man stannar till, för det är ett stort bygge och det är väldigt centralt med energianvändningen i landskapet och hela Europa hur man värmer upp husen. Man får tänka en gång till när man måste komma med den här redovisningen, att var problemet ligger så att säga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, inte är jag på något sätt emot alternativa uppvärmningsmetoder, men jag tycker att om man ålägger fastighetsägarna att visa på en sådan här energideklaration som innehåller dem prestanda som en norm, så borde det för mig räcka. Det borde räcka att hålla på och upprätthålla en massa andra alternativ. Det kan jag inte riktigt förstå meningen med utgående från fastighetsägarens synvinkel, utan man har väl då redan bestämt sig för om man vill ha fjärrvärme eller om man inte vill ha det eller om man vill ha något annat. Det att bara för att det är ett slags allmänt eller miljöintresse, så tycker jag att är lite i överkant.

Ltl Åke Mattsson, replik

Ja, tack fru talman! Jag ser väl saken på ett annat sätt när det gäller den här, för det är ju inte fastighetsägaren som sitter och gör den här energicertifieringen utan det är en oberoende konsult som gör det i samråd med fastighetsägaren, att man får se på det här en gång till. Jag tror att det är bra att man har det i bakfickan. Jag tror inte att det är ett stort problem för de här konsulterna att man analyserar kring det här huset. Man kan ha flera olika alternativ om man har en schablon som man kommer fram till ganska snabbt, men det viktiga är att fastighetsägaren har klart för sig vid t.ex. fönsterbyte, att hur stor skillnad det är i investeringskostnader att byta fönster och sätta nya energivänliga sådana, som släpper in värmen men inte ut osv. Det finns en mängd sådana faktorer och vad är det sista på marknaden. Då gäller det för den här energicertifieraren, att han bara följer den normen som är från början. Han måste också tänka till ett varv till. Jag ser bara fördelar med det här och inte några nackdelar alls. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman och tack ltl Barbro Sundback! Vi är helt ense. Jag ber att få citera ur EU:s papper artikel 11 punkt 5: ” Med förbehåll för nationella bestämmelser ska medlemsstaterna uppmuntra de offentliga myndigheterna, att beakta den ledande roll som det bör spela när det gäller byggnadernas energiprestanda bl.a. genom att genomföra rekommendationerna i energicertifikat som utfärdas för byggnader”.

D.v.s. vi, som utöver offentlig makt, ska se till att vi också informerar och verkligen tar vårt ansvar och inte bara påför för andra nya åtaganden.

Sen skulle jag säga avslutningsvis, att vad gäller alternativa energikällor som ska redovisas för fastighetsägaren, så ser jag det mer som ett expertutlåtande från en person som visar på alternativa möjligheter, som man kanske själv inte har tänkt ut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja tack, för den kommentaren. När det gäller artikel 11, så undrar jag då med anledning av det om minister Thörnroos har någon uppfattning om landskapet själv följer den här lagstiftningen och har genomfört det mer konsekvent hittills.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Min uppfattning är att landskapet har stora förbättringsmöjligheter, som behöver åtgärdas vad gäller att följa sin egen lagstiftning. Vi har definitivt inte varit bäst i klassen. Utan vi har ett stort utrymme och vi behöver ta tag i det och visa ansvarskänsla mot miljön och mot våra medborgare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Nu är jag här för andra gången. Det var några saker jag tänkte säga i en replik, men jag gör det här istället. Jag själv är att betrakta som insnöad i det här. Jag har studerat energiteknik och varit intresserad av den här frågan länge osv. Jag begärde ordet när jag hörde ltl Sundback, för det är ju så man ska se på det, vad den konkreta nyttan blir av det här och hur står det till med alla offentliga byggnader, som vi själva bestämmer över i kommunerna och här i landskapet. Man kan väl säga så här att jag dessutom är också insnöad på det viset att jag har ett radhus som är klimat neutralt och det är Ålands enda drivet med solvärme och vindkraftdrivna bergsvärmepumpar osv men man noterar ju en väldig konservatism i branschen. Det finns undantag. Jag har sagt det här tidigare i ett ärende. Det finns bra undantag. Sådana som tänker nytt, men branschen som sådan om man nu får dra alla över samma kam, så är väldigt konservativ och det finns alltid en skepsisism mot ny teknik och alla utvecklingsskeden går väldigt långsamt här på Åland.

Det som är bra med det här lagförslaget är att man synliggör det här. Man berättar åt allmänheten och åt sig själv som fastighetsägare att så här illa är det och här finns alternativen. Det kanske inte riktigt hör till saken, men jag tyckte att det var ett bra exempel som ltl Sundback tog upp det här med lagtinget. Det är bara att titta upp i taket, så har ni en massa lampor som jag tror är 150 watt var. De kunde vara 15 watt var om de var LED-lampor och vi skulle få samma t o m bättre och lämpligare belysning för vårt arbete här i lagtinget. Det är bara en detalj, men vi motionerade från obunden samling förut, att lagtingets hela tak skulle förses med solfångare och solceller så att lagtinget skulle bli energineutralt. Det är dit vi kommer nu när vi sätter i kraft de här piskorna på vår egen rygg så att säga och också andra offentliga byggnader. Men jag tror som sagt att den verkliga nyttan med den här lagstiftningen, det är att man verkligen synliggör och verkligen sätter till pappers och inte bara hur det är. Utan också tvingas att se på alternativ och kommer på tanken att varför man inte ska byta då och gör upp en kalkyl. Oftast är det så att de här driftskalkylerna som görs visar att det är lönsamhet från första dagen att byta energisystem. Sen är man ju fast i olika förutsättningar. Här i Mariehamn är man fast i fjärrvärme och då är man fast i vad som kommer i början av rören. I Mariehamn eldar man fortfarande med en fjärdedel tung brännolja men och andra sidan så är tre fjärdedelar flis och biovärme. Förnyelsebar flis eller pellets. Så det är ett stort steg på vägen jämfört med att elda med bara olja.

Men lagtinget kan ju ändå gå i bräschen och blir det första parlamentshuset som blir helt självförsörjande på energi. Det ser jag framemot att se sådana initiativ. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Andra behandling

3        Ny polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2012-2013)

Först tillåts diskussion i ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Ärade lagting! Fru talman! Förra veckan tog jag del av debatten och diskussionerna kring polislagen. Jag gjorde det lite hemifrån från sjuksängen och förundrade mig verkligen över hur debatten blev en språkpolitisk debatt snarare än en diskussion om själva polislagen.

När den här regeringen tillträdde för ett och ett halvt år sedan, så fann vi att polisen var i behov av några konkreta saker. Man ville ha en ny lagstiftning, som skulle vara modern och överskådlig. Man ville ha en lagstiftning som skulle möjliggöra för polisen att ombilda sig och skapa en ny effektiv polisorganisation och man behövde ett nytt polishus.

Nu är alla de här tre delarna under arbete. Lagen är klar. Ett omfattande lagpaket har gått till lagtinget för diskussion och har behandlats här. Polisens organisation har omformats under ledning av en kraftfull ny polismästare och ett polishus är under arbete. Alltså det har skett en verklig stor och positiv förändring vad gäller polisens förutsättningar att utvecklas och stärkas som organisation.

Så därför tänkte jag att det var synd att inte fokus i diskussionen blev om dessa positiva stora och betydelsefulla förändringar för polisen och dess utveckling. Utan om språket och den kommande polisstyrelsens arbete framförallt då det moment i lagen som handlar om att polisstyrelsen också har ett uppdrag att tillse att verksamheten fungerar på svenska.

Det som var egentligen nytt med den här skrivningen. Alltså när den här lagen togs fram så gjordes det ju förstås genom diskussioner i landskapsregeringen. Vi talade om den här polisstyrelsens roll. Polisdelegationen försvann och istället kom en polisstyrelse. Syftet med det var att öka den demokratiska insynen och det medborgerliga inflytandet. Vi diskuterade också språkmomentet. Var det nödvändigt att skriva in det i lag eller som naturligtvis gäller självstyrelselagen alla myndigheter på Åland. Verksamhetsspråket är svenska. Så är det och så har det varit sedan tidernas begynnelse.

Vi kom ändå fram till det att den här praxisen har ändrat lite från tid och annan, beroende på hur diskussionen har gått och vad de politiska diskussionerna har handlat om. Bl.a. vet jag att det nämndes här i diskussionen att när barnomsorgslagen togs fram 1995-1996, då skrev man in också att verksamhetsspråket är svenska där. I lagtingsordningen står det också att verksamhetsspråket vid lagtinget är svenska. Vi ansåg att eftersom polisens verksamhet och polisens lagstiftning är så bred och att den egentligen till en liten del är åländsk behörighet och resten är finländsk behörighet. Polisen är en verksamhet som har en väldigt komplex situation kring naturligtvis det klara och tydliga stadgandena om ämbetsspråk och verksamhetsspråk men samtidigt en verklighet där det här till alla delar är svårt att leva upp till. Så därför tog vi in och enades om en deklaratorisk politisk ställningstagande kring att det är viktigt att polisen också fungerar på svenska. Det här är ju en språkpolitisk diskussion, som vi har generellt. Vi jobbar med det i förvaltningen att ständigt påpeka att skrivelser och annat ska tillställas landskapet på svenska. Vi hävdar hela tiden vår rätt att få material och annat på svenska, vad gäller alla myndigheter. Så det finns ett behov att man tar den här diskussionen och för den också inom polisens arbete. Särskilt viktigt är det ju att de som är anställda inom åländsk polis kan känna trygghet och säkerhet i sitt utförande av sitt ämbete, att de känner att de behärskar det till fullo och att språket inte är ett problem. Precis samma trygghet som en finskspråkig polis kan känna säkerhet i sitt arbete för man har till alla delar förstått verksamheten på finska.

Så den här diskussionen upplever jag i alla fall från min horisont att fick förra veckan en väldigt märklig riktning med lite märkliga tolkningar kring vad som var meningen med det här. Jag måste säga att jag inte alls förstod problemet. Lagstiftningen är fullt logisk. Det påpekande som finns i polisstyrelsens uppdrag är också fullt logisk. Nu gäller det att se hur det här utvecklas och hur polisstyrelsen kommer i gång med sitt arbete. Det som däremot kanske behövs är en mer principiell diskussion kring åländsk landskapslagstiftning. När, hur och på vilket sätt skrivs det in i våra lagar kring verksamhetsspråket och när behövs det inte. En sådan diskussion tycker jag mycket väl att man kan hålla och jag kan inleda en sådan diskussion t.ex. i språkrådet, som jag nu leder. Tack för det!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag kommer i mitt anförande att gå närmare in på de här frågeställningarna i den här viktiga lagstiftningen. Lantrådet nämnde att den här språkbestämmelsen är deklaratorisk. Jag skulle hemskt gärna vilja veta att med stöd av vilken juridisk doktrin det här kan röra om deklaratorisk bestämmelse. D.v.s. där en myndighet ska se till att någon handlar på ett visst sätt. Jag känner inte till någon sådan i varje fall.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, den kan betraktas som deklaratorisk i och med det att självstyrelselagen reglerar det här. Det förekommer egentligen inte att ske någon större förändring. Det är detsamma status som råder. Självstyrelselagen hävdar att ämbetsspråket är svenska och verksamhetsspråket är svenska. Sedan är det viktigt inom polisen att eftersom det är en sådan verksamhet där finska register och annat är en del av verkligheten. Så det här är ett politiskt ställningstagande, där man särskilt behöver ägna den här frågan uppmärksamhet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Nu talar jag inte alls om självstyrelselagen, utan jag talar om utformningen av § 1 c i polismyndighetslagen punkt 8, som säger att polisstyrelsen ska se till att verksamheten i myndigheten till alla delar fungerar på svenska.

Alltså enligt vilken doktrin är det man ska se till en deklaration?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det här är ju en politiskt ställningstagande där vi har diskuterat frågan. Vi anser att det är viktigt att språkdiskussionen förs inom alla myndigheter även inom polisens verksamhet, där behörighetsfördelningen är som den är och verksamheten i vardagen ser ut som den gör. Så därför är det viktigt att polisstyrelsen också har det här särskilda uppdraget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här frågan blev stor, därför att för liberalernas del så är de stadganden som finns i självstyrelselagen, det som ska styra allt ämbetsspråk inom alla myndigheter. Inom landskapet och under lydande myndigheter. Det som man gör från landskapsregeringens och också nu från lagtingets sida är att man sätter på en underlydande myndighets styrelse att tillse att verksamhetsspråket är svenska. Det är landskapsregeringens övergripande ansvar att övervaka och se till att alla myndigheter för sin verksamhet på svenska. Det här är ju faktiskt inte en deklaratorisk skrivning, utan det är uttryckligen en uppgift för styrelsen i en underlydande myndighet. Vi tycker att man undergräver självstyrelselagen med den här åtgärden.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, vi förde som sagt den diskussionen också i landskapsregeringen innan vi antog den här bestämmelsen. Men det faktum är att självstyrelselagen gäller. Den gäller alla myndigheter precis som vtm Eriksson säger. Men vi tyckte ändå det fanns behov av det här. Så som man tyckte när man gjorde barnomsorgslagen. Då fanns det också en kontext som gjorde att det fanns intresse av att påtala det. Det finns också i lagtingsordningen. Det kanske också finns i andra landskapslagar.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns i andra lagar deklaratoriska skrivningar. Men det här är ju inte en deklaratorisk skrivning, utan det här är uttryckligen en uppgift till en underlydande myndighets styrelse, att man ska sköta övervakandet av att språket är svenska. Det som egentligen borde vara landskapsregeringens skyldighet som övervakande myndighet. Det blir samtidigt väldigt konstigt också. Då borde man ju öppna alla lagar. Alla underlydande myndigheter där det finns styrelser och sätta in exakt samma skrivning i ÅHS t.ex. borde styrelsen tillse och ÅMHM osv. Det är en helt annan sak än det deklaratoriska som man tog in i barnomsorgslagen på 90-talet. Vilket vi också då i och för sig ifrågasatte.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har väldigt svårt att förstå vad som är problemet med det här. Det är alltså landskapsregeringens skyldighet och rättighet att övervaka språkbestämmelserna. De kvarstår. Det vi har däremot gjort är att peka på polisstyrelsen här, som är tillsatt för att öka medborgarnas insyn och den demokratiska insynen i polisens verksamhet och som kan hålla ögonen på den här saken. Eftersom vi ser det angeläget att också i huset och nära verksamheter hitta strategier för hur man långsiktigt kan trygga verksamheten på svenska, så att alla kan känna sig bekväma och säkra i att utöva sitt yrke och att man också arbetar med utbildningsfrågan, vilket vi naturligtvis också påpekat från landskapsregeringens sida. Men det finns absolut inget hinder, att även polisstyrelsen har den här uppgiften.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är ingen hemlighet, att jag var den som i regeringsgruppen var emot det här, för jag tyckte att den var väldigt onödig paragraf på det sättet, att det har varit en debatt tidigare. Man kan inte bortse från det här som var i oktober, att centern tveksamma till Ristolas utnämning röstade inom centern att de är tveksamma till att polismästaren Teijo Ristola värnar om åländska självstyrelsen, det svenska språket och åländskheten. Då kanske det är lite onödigt att man har en nonchalans skrivning. Man borde ha filat väldigt hårt på det här och sett till att det ska vara på ett sätt. Så därför ifrågasätter jag varför man ifrågasätter att det blev debatt när man bad om det. Men däremot så är vi helt överens om att den här skrivningen inte är till för att tillrättavisa polismästaren. Utan det här är uteslutande till för att hjälpa myndigheten i kontakt med riket, när det gäller utbildning, dataregister osv. Men till varför det skulle bli en debatt, så det var nog ganska självklart. Tack!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan inte gå in i de resonemang, som ltl Åke Mattsson förde fram. Det får de partier som det här riktar sig till i så fall bemöta. Utan jag skulle hävda att det inte är kvartalslagstiftning som vi lägger fram, utan det här är ny polislag för landskapet Åland. Dess bärkraft och dess giltighet är förhoppningsvis långsiktig och det här är nog ingenting som är på det viset kopplat till dags politiska frågor.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Anledningen till att jag begärde replik, var det att man ifrågasatte varför det blev en språkpolitisk debatt och istället fokus inte kom på de centrala viktiga frågorna. Det ville jag ge en förklaring till, att varför det var underbyggt redan från början att det här skulle bli en språkpolitisk debatt i och med att det här fanns med. Det är det som är det centrala. Men jag ville ändå för att det ska vara tydligt i det här replikskiftet, att jag ger mitt fulla stöd till regeringen för den här paragrafen och jag hoppas att den tillämpas på det sätt som både lantrådet och jag vill att det ska tillämpas. Då kommer det inte att bli ett problem. För det här är inte frågan om att man ska tillrättavisa varken någon polisledning eller övriga poliser, utan det här är ett helt annat verktyg på en helt annan nivå av betydligt större betydelse, än var debatten hamnade på. Men det finns en förklaring till varför det gick snett redan från början. Tack!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det här är en principiell fråga. Där vi alla måste hjälpa till att se till att våra myndigheter kan fungera på svenska. Sen finns det en pragmatism och en verklighet där man alltid måste hantera situationen med sunt förnuft. Det finns ingenting som lagstiftar mot den saken, tack och lov. Däremot tycker jag att det är synd, att debatten inte handlade om den faktiskt progressiva och positiva utveckling som finns inom hela polisväsendet, i och med det att vi har en ny polislag som har varit mycket efterfrågad och efterlängtad och som ger utrymme för en ny organisation. Ett nytt polishus är på kommande, vilket ger den här verksamheten verkligt goda möjligheter att fungera på ett optimalt och bra sätt. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Jag börjar först med att konstatera att det är väl, att lantrådet har återfått sin hälsa och sina krafter. Det kan ha berott på mina bristfälliga färdigheter att förklara vad jag menade i förra veckan. Jag hoppas inte att det beror på åhörarens sjukdom, att den var så svår. Jag var väldigt noggrann med att säga för det första, som gammal polisman så välkomnar jag den här lagstiftningen. Det är en s.k. folklag. Berör alla människor i vårt samhälle dagligen. Folklagar kännetecknas av exakthet och många gånger en stor detaljrikedom. Därför just för att de gäller så många och i så många olika situationer. Liberala-gruppen och jag välkomnar lagstiftningen. Det sade jag, tyvärr uppenbarligen luddigt.

Syftet med den här typen av lagstiftning är ju också som jag nämnde, tudelad. Det preventiva och repressiva. Det preventiva för att blått sin existens och med kunniga utövare av lagen genom medborgarna. Det är rättsskydd och den service som ju polisen ger. Det repressiva ifall något går galet så att säga, så att det ska finnas utvägar ur problem och man tar lärdom av svårigheter för framtiden. Allt det här är gott och väl i, får vi säga i den här ytterst detaljrika polislagen. Jag som har följt det här nu i snart femtio års tid märker hur man från reform till reform utökas antalet paragrafer och blir regleringen mer och mer detaljerad. Det baserar sig på respekten för mänskliga rättigheter, grundlagen och självstyrelselagen och så ska det vara. Men det finns också en gräns med för hur mycket man kan belasta paragrafer.

Den här lagen är en bra balans och det är en god lag. Det måste vi säga. Den kommer att kräva översyn undan för undan. Alla folklagar lever med folkets och är därför i behov av en kontinuerlig översyn. Så långt är allt gott och väl. Jag är den första att beklaga, att en punkt i en paragraf i det här lagpaketet på åtta lagförslag skymmer sikten.

Det är också beklagligt att vi liberaler misstänkliggörs för att vilja ont. Vi vill gott. Vi vill inte något ont med det här. Men vi vill peka på det som håller på enligt vår mening gå snett.

För det första, lagtingsordningen som det hänvisades till i första behandlingen, säger i § 3 ”Lagtingets verksamhets språk är svenska”.  Något så deklaratoriskt som någonting kunde vara. Det står inte att lagtingsdirektören ska tillse att lagtingets verksamhet i alla skeden fungerar på svenska. Däremot ger lagtingsordningen talmannen alla möjligheter att lugga t.ex. mig om jag använder något annat språk än svenska, här eller i lagtingsarbetet. Det här är en typiska deklaratoriska bestämmelsen, att någonting förhåller sig på ett visst sätt. Sen sköter både uppfostran, utbildningen och moral resten i de allra flesta fall. Så är det också i barnomsorgslagstiftningen, som har tillkommit i enkel ordning. Det här är deklaratoriska föreskrifter.

Men som jag sade här i två replikskiften, att vi har inte att göra med en deklaratorisk föreskrift där behandlingen går vilse. De som tror att det här är en deklaratorisk föreskrift, har fel. Det kan jag beskriva mycket enkelt. Under första behandlingen ställdes också en fråga att vad händer om man bryter mot den här bestämmelsen. Vem ska göra vad? Just det. Vi har att göra med en tvingande bestämmelse, som säger att en myndighet ska uppträda på ett visst sätt. Tillse att osv. Det här är de mest vanliga kriterierna för s.k. underlåtens brott. Någon har underlåtit att tillse, att det som paragrafen föreskriver har uppfyllts. Då har vi att göra med underlåtenshet brott och de som hemfaller åt det är medlemmarna i det myndighet som ska handla på det här sättet och tillse att det och det utförs. Så kan man göra med tvingande föreskrifter. Det kan man inte göra med deklaratoriska bestämmelser.

Så därför är det här en principiellt viktig fråga. Enligt självstyrelselagen utövas självstyrelseförvaltning av landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter. Jag tror inte att medan vi hade landskapsstyrelse, som skötte all landskapsförvaltning, att någon ens hade kommit på tanken att ta in en så här tvingande bestämmelse, som skulle säga att sen ska landskapsstyrelsen, som det kallades på den tiden, se till att all verksamhet i den utförs på svenska. Jag kan inte tänka mig att man överhuvudtaget på den tiden, när landskapsregeringen befann sig på en generell nivå och hanterade förvaltnings ärenden, huvudsakligen under självstyrelsen, att man skulle ha tagit in någonting i den stilen. Däremot kunde man mycket väl tänka sig en bestämmelse, som säger att ämbetsspråket i landskapsstyrelsen är svenska. Det är självklart om man vill upplysa om någonting, så gör man på det sättet. Men att ta in en förpliktelse, det kan jag inte föreställa mig att man skulle ha gjort då.

Nu har det kommit många styrelser, som vi vet. Vi har styrelse för flera myndigheter, som nämndes här tidigare. Man kan tillägga gymnasieskolan och Ålands Högskola åtminstone. I konsekvensens namn, när dem utövar offentlig makt som myndighet på landskapsregeringens vägnar. Samma bestämmelse borde ju där också intas. Det här blir inte logiskt och bra. Det här illustrerar det som jag kallar för lagstiftningens reflexiva verksamhet. Hur ska de myndigheter agera som utövar offentlig makt under självstyrelselagen men inte har den här bestämmelsen? Naturligtvis handlar det om självstyrelselagen. Sedan undrar man varför vi ska klara oss med självstyrelselagen när t.ex. polismyndigheten behöver en sådan här tvingande bestämmelse. Det här är inte att förleda fokus, utan det här är nu försök till systematisk diskussion och det gläder mig att lantrådet var inne på samma tankar, d.v.s. att det är mycket möjligt att man behöver föra ett strukturellt resonemang och ha en genomlysning av de här systemen. Vad behöver landskapsregeringen på sin nivå i fråga om språkvärnet och vad behöver underlydande myndigheter på sin nivå? Men att plocka in sådana här saker och möjligen t o m laborera med olika typer av lagstiftning. Det är inte bra. Det är definitivt inte bra. Man behöver först bestämma sig för nivån, vad landskapsregeringen ska underlyda och därefter vilken typ av normering ska det vara. Ska det vara deklaratoriskt, ska det vara tvingande? Men jag avråder ifrån att man blandar det här hur som helst. 

Herr talman! I syfte för att bereda regeringen möjlighet till en sådan här genomgång och återkomma med stabilare paragrafer och som gäller mer generellt och på rätta nivåer. Men också för att se över polisstyrelsens uppgifter t.ex. i fråga om övervakningsverksamheten i samhället i största allmänhet. Så aviserar jag nu, att jag kommer att föreslå att lagförslag nr 2 förkastas.

Det betyder att polisstyrelsens införande ifall lagtinget godkänner en sådan åtgärd, skjuts fram att alarmcentralen påverkas. Men så här vid en snabbgenomgång av lagsystematiken här så tror jag att övriga justeringsåtgärder kan vidtas av justeringsutskottet. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Jansson vidhåller att lagen om verksamhetsspråket i barnomsorgslagen är rent deklaratorisk, att den inte behöver alls kommunala myndigheter. Jag skulle vilja veta vilken doktrin ltl Jansson lutar sig mot. Det står nämligen i barnomsorgslagen, att verksamheten bedrivs under kommunal ledning. Vilken doktrin är det här då, att den plötsligt inte har någon tillämpningsgrund utan den bara finns där?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Svaret på den frågan gav jag redan vid förra replikskiftet i onsdags självstyrelselagen § 36, som slår fast landskapet Ålands språkliga regim under självstyrelsesystemet och det förhållande som vi känner till, att kommunerna kan i hög utsträckning bestämma sin egen språkpolicy.

Ltl Barbro Sundback, replik

Men är det inte så ändå, att den här lagen ska följas av barnomsorgen i kommunerna och tjänstemännen i kommunerna, dem ska inte överhuvudtaget lägga sig i det. Utan det är några myndigheter över dem, som ska kontrollera eventuellt att man följer självstyrelselagens två paragrafer. Hur ska det i praktiken fungera, enligt ltl Gunnar Jansson?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Svaret på den frågan är just det jag nämnde med preventiv förvaltningsskydd, d.v.s. regler som fungerar om med sin blotta existens gör att det mesta fungerar hyggligt och tjänsteinnehavare speciellt inom kommunerna i det här fallet, som följer de här reglerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Begreppet deklaratorisk, så används också av lagberedningen i de allmänna motiveringarna och detalj motiveringarna på sidan 39, där man skriver att ”trots att ämbetsspråket i landskapsförvaltningen är svenska enligt självstyrelselagen, finner landskapsregeringen det ändamålsenligt att i beskrivningen av styrelsens uppgifter inte ha en deklaratorisk bestämmelse om att styrelsen ska se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska”.

Vi menar att skulle den inte vara deklaratorisk bestämmelse, så är deklaratorisk för den syftar tillbaka på en annan rättsakt, d.v.s. i det här fallet då självstyrelselagen. Om inte det redan fanns i självstyrelselagen, så skulle den då inte heller kallas deklaratorisk.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Också den här diskussionen utfördes delvis i förra veckan och det var just den här självständigheten som lantrådet hänvisade till, som vi föreslog en ändring av § 1 c, som just skulle tas in i självstyrelselagens allmänna norm, som grund för språkbruket i polismyndigheten. Vi föreslog också att den här bestämmelsen skulle strykas, som vi nu diskuterade, d.v.s. 1 c § 8 punkten. Därför att den inte är deklaratorisk fast det står så i motiveringarna. Den andra varianten som vi diskuterade i gruppen var att punkt 8 skulle konstatera det som uppenbarligen är avsikten, att ämbetsspråket i Ålands polismyndighet är svenska. Det är så vi resonerar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det här blir nu en diskussion om vad som är deklaratoriskt och inte deklaratoriskt, men det är då också landskapsregeringens lagberedning som i så fall, om ltl Jansson har rätt i det här fallet, måste ta en diskussion. Men jag tycker fortsättningsvis att det här fungerar precis som det är upplagt och jag skulle snarare vilja iså fall veta vad den politiska diskussionen handlar om och vart man verkligen vill komma med de här frågeställningarna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Ja, tack talman! Med risk för att jag inte klarar av det på en minut. Vi vill att självstyrelselagens bestämmelser ska följas generellt, där det finns behov av detaljreglering. Där ska det gälla myndigheter under landskapsregering på ett enhetligt sätt, som följer självstyrelselagen. D.v.s. så som vi har hört i annan lagstiftning och som förekommer i annan lagstiftning, att man inte ska utfärda ett påbud om att nu ska polisstyrelsen handla på ett visst sätt. Utan istället en norm som säger i det här fallet, att ämbetsspråket i Ålands polismyndighet är svenska.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det här ärendet har diskuterats fram och tillbaka några gånger, så jag ska försöka författa mig lite kort. Lantrådet ifrågasätter att den här debatten har tagit en märklig vändning och blivit mer av en språkpolitisk debatt, men lantrådet som inte var närvarande förra gången kanske ändå har förstått att det var hennes egen minister som drog igång den debatten och diskuterade bl.a. behovet av att anlita tolk för polismästaren osv. Så det kan man fråga sig om den här frågan är befogad i och med att det var regeringens egen ansvariga minister som drog igång den här debatten.

Men lyfter vi blicken lite så är det ju ändå solklart och det måste vi alla vara överens om, att polismyndighetlagens § 1 c punkt 8 så ändrar ju inte på förhållanden om polismästaren kan eller behöver prata svenska eller finska och kontakten mellan åländska och finska myndigheter. Det är solklart att språket i de kontakterna ska vara svenska. Det kan vi som tur är inte ändra på med hjälp av en polismyndighetslag utan det är deklarera självstyrelselagen. Däremot så tycker jag att det är bra att man tydliggör ansvaret i den här frågan, att man säger uttryckligen att det är styrelsen som har ansvaret att se till att verksamhetsspråket ska vara svenska till alla delar. För vi har ju sett att den här ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, polismästaren och polisstyrelsen är otydlig och därför är det på sin plats att man i § 1 c som har rubriken ”Styrelsens ansvar och uppgifter” säger att det här är styrelsens ansvarsområde. Det är styrelsens uppgift att se till att verksamhetsspråket är svenska till alla dess delar.

Det är väl inte mer än rätt, att man gör ett sådant tydliggörande i en annars otydlig ansvarsfördelning. Det är bra, tycker vi i Ålands Framtid. Och som ltl Åke Mattsson påpekade, så grunden till den här språkdebatten lades när landskapsregeringen förhastat tillsatte en polismästare, utan att uppenbarligen vara riktigt överens i frågan. Åtminstone på basen av de mediala utspel, som gjordes senare.

Vi från Ålands Framtids sida skrev en insändare, att det här förmodligen är bara mediala utspel från centerns sida, att vi får se om det föranleder några mera åtgärder. Där fick vi svar på tal, att så var det från centerns sida. Endast mediala utspel.

En polismästare som själv tycks uppleva att han måste anlita tolk i kontakterna med finska myndigheter, gör att man börjar lite fundera på den här språkparagrafen. Det faktiskt behövs och det kan vara bra för styrelsen, som stöd för polismästaren i de här frågorna berätta vad som faktiskt gäller. Det kan ju aldrig ankomma på en åländsk myndighet, att anlita tolk om man från finskt håll inte kan tillmötesgå polismästarens krav på svenska, att man inte kan få fram en person som kan prata svenska eller på ett annat sätt se till att kommunikationen kan fungera på svenska. Så det kan ju aldrig vara polismästarens roll i det här fallet, utan det är givetvis den finska myndighetens uppgift att se till att man kan svara på svenska i andra änden. Det kan aldrig vara polismästarens uppgift, att anlita tolk. Så jag tycker att vi ska försöka se vad lagstiftningen säger och läsa den som den är fortsättningsvis. För inte har vi ändrat på det förhållandet med den här polislagen och polismyndighetslagen.

Så för att hjälpa polismästaren och polisstyrelsen i sitt fortsatta arbete, så tycker vi också som vi tidigare fört fram att man borde tydliggöra att landshövdingen inte ska ha någon roll i den framtida polisstyrelsen. Därför så aviserar jag att i enlighet med min reservation, så vill vi i Ålands Framtid att utskottet finner det därför angeläget att den nya styrelsen tar initiativ till att landshövdingen närvarar vid sammanträden där frågor av gemensamt intresse behandlas. Under rubriken styrelsen för polismyndigheten i lag- och kulturutskottets betänkandes motiveringar stryks. Det kommer vi att föra till omröstning.

Så vi önskar den nya polisstyrelsen lycka till. Det finns en del utmaningar, vilka vi har sett av debatten, men det fås ses som positivt att det finns saker att arbeta med. Vi hoppas att man sätter ett tydligt fokus på språkfrågorna och får det att fungera för det finner vi synnerligen centralt i den här frågan och speciellt en sådan myndighet, som både handhar åländsk behörighet och faktiskt till en majoritet finskt behörighet. Där kontakterna givetvis med finska myndigheter är viktig. Då gäller det också att den kommunikationen fungerar på rätt språk. Tack!

Ltl Carita Nylund, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är jätte bra att ltl Axel Jonsson lyfter den här frågan om att det faktiskt inte är polismästaren som behöver tolk, utan det är personen i den andra ändan som ska se till att ha tolk om man inte förstår svenska. Det är mycket viktigt. Rätt ska vara rätt. Det är absolut inte minister Lindholm, som har pratat om tolk. Det framgår tydligt av protokollet om man läser de stenografiska protokollen, att varken i sitt anförande eller i någon replik framkommer det att hon skulle ha pratat om någon tolk, utan det är polismästarens egen uppfattning. Det vill jag vara tydlig med att säga, att så är det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är möjligt att vi kan stå här och strida om ord, men det som jag ville få fram var ju att det var faktiskt landskapsregeringens egen minister, som initierade förra veckan när vi diskuterade det här ärendet. Den språkdebatt, som sedan har utvecklats i medier och så vidare, så därför var det lite förvånande när man fick höra att debatten har tagit en märklig vändning. Det var det jag ville lyfta fram från min sida. Men jag är glad att vi är överens i den frågan, att det inte kan vara polismästarens roll att anlita tolk och det tycker jag är viktigt att tydliggöra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag delar ltl Jonssons uppfattning om att det gick snett och att det blev den här debatten. Där får majoriteten se sig i spegeln. Det har varit stöd för polismästaren, det har varit tolk som inte är en sak för plenum, men som har debatterats i media. Det har blivit slutsnackat på finska och i debatten när liberalerna lade fram sitt förslag, så var det väldigt mycket skam och skuld och man skulle sälja sin mamma och sådana här saker. Tonen i debatten får majoriteten ta helt eget ansvar för.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, jag delar den uppfattningen. Även om jag tycker att språkpolitiken givetvis ska diskuteras här i salen. Men att den har tagit en överdriven dimension, så det tycks vi vara överens om. Jag tycker också att jag respekterar liberalerna för det synsätt man har, att självstyrelselagen borde räcka i det här fallet. Vilket egentligen konkret har varit det förslaget som man har lyft fram. Jag vill förtydliga det ansvar som styrelsen får, att man faktiskt säger att det är styrelsens ansvar i de här frågorna. Det är det vi borde diskutera. Om det är ändamåls enligt att ha en sådan här punkt eller inte. Där är vi helt överens liberalerna och jag, att debatten borde handla om kring det förslaget och inte om en allmän språkpolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Jonsson i det om att när vi diskuterade om den här 8 punkten och styrelsen är ansvarsfrågan. Det är någonting som helt har kommit bort ifrån debatten. Det har blivit en mer språkpolitisk debatt. Det som jag däremot tycker är beklagligt är ltl Jonssons och som jag också tycker lite från Ålands Framtid återkommande, att man lägger in sådant som har stått i media om att personer har sagt i lagtingssalen. Jag tycker att man ska låta det i alla fall vara det som sägs i lagtingssalen, att man håller det och inte helt enkelt drar populistiska uttalanden från media och för det vidare här i salen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag ber om ursäkt om det är så att ltl Winé uppfattar att jag har citerat något fel. Det var inte mitt syfte. Men oberoende av det, så har vi diskuterat den här språkfrågan ingående och vad jag ville lyfta fram, var inte vad någon person eller ledamöter här i salen har sagt. Utan att diskussionen och debatten tog den oförutsägbara vändning som den tog, som jag fick framfört från vissa håll, att det lika mycket berodde på regeringspartierna själva, som var ivriga påhejare av den här debatten. Vilket jag tycker är på sin plats. För det är klart att när vi ser att det finns språkproblem inom polismyndigheten, att vi får diskutera de sakerna här i salen. Det är väl inte mer än rätt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det jag menar med det i min tidigare replik, så är det här trots allt att inte är det som ltl Jonsson sade i sitt anförande, att det är ministern som har lyft upp det här med tolk i lagtingssalen. Vad jag har förstått, för jag var inte här förra onsdagen, men jag försökte följa med debatten genom internet så gott jag kunde. Jag hörde ingenting om det. Sen fick vi höra här i en tidigare replik, att inte sades det. Samma sak är det med det här med tillsättandet av polismästare. Hur mycket har det sagts här och hur mycket har det diskuterats, det är egentligen skriverier som ltl Jonsson tar upp. Inte ska vi låta media på det sättet styra alltför mycket debatter här. Vi måste ta reda på fakta innan vi går in i salen och börjar diskutera.

Ltl Axel Jonsson, replik

Till den här senare delen delar jag inte alls ltl Winés uppfattning. Om det största partiet här i salen går ut i media och säger och kritiserar tillsättandet av polismästaren. Så nog är det en sak för lagtinget, att diskutera. Absolut. Jag skäms inte att stå här i salen och diskutera det. Oberoende om någon har sagt det i salen tidigare eller inte. Går ett parti ut till media och deklarerar och gör sådana mediala utspel, så tycker jag att det är mer än befogat när vi faktiskt diskuterar ett ärende som nära anknyter till det utspelet. Jag står för det och jag tycker att det är absolut relevant i den här debatten. Sen om ltl Winé har en annan uppfattning, så får det stå för honom.

Talmannen

Påminner om rubriken och innehållet för dagens debatt.

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, herr talman! Jag måste också hålla med ltl Jonsson om att startpunkten för den ganska vildvuxna språkdebatt som har förts nu i några dagar, det ansvarar majoritetspartierna för. Nu är det ifrågasatt om huruvida ministern har sagt att det är lämpligt med tolk för polismästaren. Om hon har sagt det här i salen eller någon annanstans. Men det är i varje fall den allmänna uppfattningen, att det åtminstone inte motsätts av ministern. Men det är ett faktum att lantrådets eget parti och lagtingsgrupp, den socialdemokratiska gruppen, sade här i salen, att det är slutsnackat på finska nu i polishuset. Så det har i varje fall sagts här. Så startpunkterna och utgångspunkterna för debatten har varit de här uttalandena. Det är lite synd, men varför inte. Språkpolitik ska också diskuteras.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det var bra, att talmannen påminde oss om vad vi håller på att diskutera nämligen polislagen eller flera polislagar, som föreslås att vi ska sätta i kraft. Bl.a. en ändring av landskapslagen om polismyndighet, där vi omorganiserar och tillsätter en styrelse, vars uppgifter man räknar upp i § 1 c och där den 8:e punkten har föranlett lite mer diskussioner än de andra.

Jag vill börja med att säga att jag tycker i princip som lantrådet, att även om det här är en viktig diskussion och en viktig dimension, så får det inte kasta sin skugga över allt det goda som det nu görs för och med Ålands polismyndighet och de stora steg som tas i utvecklingen av den. Som jag sade i mitt anförande tidigare, vilket jag också kommer att upprepa delvis från det att det här är en väldigt viktig verksamhet och någonting som vi är stolta över att ha inom självstyrelsen. Då ska man komma ihåg, att även om det är till stor del riks behörighet, som den här myndigheten verkar under, så är myndigheten 100 procent åländsk. Förvaltningen är överenskommelse förordning så att själva myndigheten är 100 procent åländsk.

Till den här sakfrågan då. Om den här bestämmelsen i § 1 C punkten 8 där det står att polisstyrelsen dessutom ska se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska. För det första vill jag säga åt liberalerna, att komma hit och föra någon sorts avancerat juridiskt resonemang och försöka påstå att det här är direkt skadlig paragraf. Det är fullkomligt befängt, om ni ursäktar. Det här handlar ju från liberalernas sida bara om att försöka nu få profiterat den diskussion som förs ute i samhället, istället för att som jag sade tidigare, ta ansvar och förklara även åt dem som är lite skeptiska till självstyrelsen Ålands status, att det är någonting som vi alla måste slå vakt om. Som jag sade, ”En duktig affärsman säger man ibland att han eller hon kunde t o m sälja sin morsa”, det är faktiskt lite sälja morsan över det här.

Ta ansvar och för ut istället hur viktigt det är att det här ska fungera på svenska och inte försöka omkullkasta och t o m föreslå förkastande. Det är fullt tillåtet. Varsågoda, men jag ska med stolthet rösta emot det förkastandet, det vill jag säga. Jag kommer varje gång när liberalerna gör något sådant här, fiskar i grumliga vatten påpeka det. Kom ihåg det. Men det är som sagt samtidigt fullt tillåtet.

Sen när det gäller polismyndighetens språkproblem, så vill jag för det första beklaga den absurda debatt som har uppstått, som ju saknar både rim och reson tyvärr. Men så är det ofta. Det har jag sett under min tid i åländsk politik, att så blir det ofta med språkdebatter. De blir svart-vita och det är antingen för eller mot och om det sen baserar på fakta eller vad det baserar sig på, det struntar man i, utan det är känslor. Det är också fullt förklarligt. Det här sitter väldigt nära människors känslor. Modersmål och identitet. Det är väldigt känsliga saker och det ser man också i den här debatten.

Så att jag är lite som en skärgårdsbo när det stormar, att man ser till att man håller sig på ett sådant ställe där stormen inte drabbar en direkt. Men jag kan också gå ut om jag måste och nu går jag ut i den när jag begärde ordet igen. I samma ärende, i Ålands lagting. Det ska man klara av som skärgårdsbo, att vid behov gå ut i stormen.

Till saken. När det gäller språket inom polismyndigheten, så har jag haft tillfälle att bekanta mig i detalj med den situationen under vilken polismyndigheten verkar avseende språket i myndigheten och jag kan bara rekommendera alla lagtingsgrupper eller enskilda lagtingsledamöter som är intresserade, att besöka Ålands polismyndighet och be att få se hur verkligheten är, så förstår man på ett helt annat sätt än att stå här i Ålands lagting och bara anta hur det är och hur det borde vara osv.

Det är på ett sådant sätt när det gäller för det första då den man som fått ta emot kritik nämligen polismästaren Teijo Ristola. Hans enda problem är egentligen att han är ärlig. Han säger precis som det är och en polisman ska ju vara ärlig. En polismyndighet ska ju vara ärlig. Hur ska vi då bemöta det? Jag tycker att vi ska bemöta det med ärlighet. Vi ska vara ärliga och säga: ”Vi har inte skött om Ålands polismyndighet så att den kan fungera på svenska”. Och nu måste den en gång för alla, när det kommit upp till ytan, redas upp. Det är polisstyrelsens viktigaste uppgift. Därför den här 8:e punkten i den här extra paragrafen. Nu reder vi upp det och ser till att polisen kan fungera på svenska. Så att Teijo Ristolas efterträdare, när han går i pension, kan fungera på svenska. Det skulle kunna vara en ålänning som inte kan finska. Det skulle t o m kunna vara en rikssvensk som inte kan finska. Då mina vänner, då blir det aktuellt med den här tolken som har valsat runt i debatten. Om man inte reder upp det här. Nu behövs det ingen tolk, för Teijo Ristola kan finska, vilket tydligt har framgått i tidningarna.

Varför behövs finska användas? Herr talman, jag ber att få reda ut lite i polismyndighetens verklighet. För det första så har man ett antal, närmare 50-tal register som man använder i sin verksamhet, som är verktyg för polisens arbete. De här registren är, de allra flesta, enspråkigt finska. Några som är nya är tvåspråkiga och supporten kring de här registren är till stor del på finska. Likaså uppföljning, utbildning osv. är enbart på finska. Med några undantag som finns på svenska. Det gör att ett utav polisens allra centralaste verktyg, som man använder i sin verksamhet dagligen och de allra flesta en gång i veckan. Det gränssnittet man helt enkelt ser är finskspråkigt och den support man får, utbildning osv är finskspråkigt. Det här är ju inte Ålands polismyndighets fel. Det är inte heller landskapsregeringens fel, utan det är motpartens fel, som inte erbjuder service på svenska. Man ska komma ihåg, att här måste man gå tillbaka till Ålands överenskommelse och titta vem som har lovat, att det ska fungera på svenska. Nämligen finska staten. Sen måste det brytas ner till rätt nivå i statens organisation.

Det här är ett jätte stort problem och man förstår, att när polismyndigheten ställs inför den här verkligheten, så kan man inte välja, att inte prata och säga att det är bara svenska som gäller. Då kan man inte göra sitt jobb. Hur ska en polisman då göra? Vägra göra sitt jobb och utsätt folk för livsfara kanske? Med hänvisning till att det måste gå på svenska. Vilken konflikt det blir och vilken kris den polismannen upplever sen när han eller hon får kritik för det här i tidningen, att han eller hon har gjort det bästa av situationen. Det måste man förstå.

Sen finns det ett annat stort problem och det får delvis sin lösning nu med den här nya lagstiftningen. Nämligen alla de tillämpningsdirektiv som är någonstans kring 500 stycken. Olika anvisningar osv som polismyndigheten verkar under. De allra flesta är översatta men det finns behov av tilläggsinformation att lära sig kring de frågor om hur man ska göra och hur vi ska tolka det här, fast det redan är uttolkat. Också där måste vi skapa ett skal runt myndigheten där vi själva kan hjälpa eller se till att det finns hjälp på svenska. Där finns också klara exempel att man måste ta till finska språket för att få den hjälp, som man behöver för att utöva polisyrket. Återigen ställs man inför det att göra sitt jobb eller att göra sitt jobb på svenska. Tyvärr återigen är det inte polismyndighetens fel eller självstyrelsens fel, utan det är motpartens, som inte fungerar på svenska och inte kan ha sin självstyrelse innanför sina gränser på det sättet som det står i Ålands överenskommelse.

Sen finns det också en rad andra språkliga omständigheter där polisen har klara problem. Ta t.ex. IT-support och sådana saker, där man verkligen har varit pragmatisk och försökt lösa det också från motpartens sida, det ska sägas, att man har organiserat sig och försökt plocka fram dem personer som kan svenska osv. Behjälpligt sköter man det här inom myndigheten praktiskt genom att någon som kan finska översätter och skickar ut till dem som behöver ha det översatt. Men det är ju inte Ålands polismyndighets uppgift. Våra resurser här ska inte gå till det. Utan återigen Ålands överenskommelse stipulerar att det är någon annans ansvar.

Så när jag sade att jag upplever att polisen lider av identitetskris, så är det just det här. Man vill ju göra rätt. Man vill vara ärlig och man vill göra korrekt och så är man satt i en sådan här kontext och kan inte göra det på svenska. Så förstå nu Ålands polismyndighets problem och alla verkande poliser från polismästare och neråt, när man är satt i en sådan här verklighet och den kritik som kommer, som alltid blir väldigt förenklad och svartvitt osv.

Jag förstår till fullo, att man reagerar väldigt starkt på det från polismyndigheten. Men vi ska komma ihåg återigen för att knyta ihop det här nu. Så som jag sade. Man ska kunna bli polis på svenska. Man ska kunna vara polis på svenska. Utvecklas som polis på svenska och man ska kunna bli polismästare på svenska. Så är det inte idag, herr talman. Tack!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi pratar om språket och jag skulle vilja påminna om språkbruket här i lagtinget. Jag tycker att det är lite grovt, det språkbruk som ltl Sundman använder sig av, att sälja sin morsa och fiska i grundligt vatten. Det är grovt. Jag efterlyser också respekt för att vi kan ha olika åsikter i den salen, när vi behandlar gemensamma ärenden. Liberalerna har ända sedan remissen påtalat, att vi inte tycker om det här stadgandet. Vi tycker att det är på fel nivå och vi förbehåller oss den rätten, att få fortsätta att tycka det, utan att bli åthutad av ltl Sundman.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, herr talman! Det är bara att säga varsågod och ha den här åsikten. Varsågoda och för den här politiken. Men räkna med min kritik och den kommer att vara rätt så syrlig och rätt så spetsig eftersom jag upplever det så, att man inte är medveten om de verkliga problemen och vilka krafter och åtgärder som behövs. Utan man vill profitera på den debatt som förs ute i samhället och försöka få sympatier. Jag tycker det är tråkigt. För som jag sade i mitt anförande tidigare, så tycker jag att det är viktigt att vi alla tar det här ansvaret och för självstyrelsen vidare. Det är så den lever och inte tack vare några paragrafer, utan det är oss och vårt agerande här som är det viktiga.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Man kan var kritisk på lite olika sätt ltl Sundman och man behöver inte ta till ett så grovt språk. Det tycker jag definitivt inte. Liberalerna har verkligen genom årens topp och barrikaderna för att Ålands självstyrelse ska bemötas på svenska från riksmyndigheterna och det måste man fortsätta att jobba med. Stenhårt på alla nivåer. Men dem som ska tillse det och övervaka det, det är Ålands landskapsregering i kraft av det som skrivs i självstyrelselagen. Det är viktigt att understryka, att självstyrelselagen ligger över oss alla och över all verksamhet i landskapet och därför ska också det gälla också för polismyndigheten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det här fråntar inte självstyrelselagen dess verkan och det fråntar inte landskapsregeringen dess uppgifter eller någon annan, när det gäller att övervaka och se till att självstyrelsen fungerar på svenska. Det påminner och stipulerar att det här blir en utav styrelsens uppgifter, att ta tag i de här problemen. Så om man skulle känna till dem från liberalernas sida, så skulle man förstå att vi står här. Det verkar som att liberalerna borde göra det här besöket, som jag rekommenderade och ta del av den verklighet som polismyndigheterna lever under idag. Gör det så kanske att man får en annan syn. Sen är det så att jag förbehåller mig också att vara kritisk och t o m ibland osakligt kritisk när jag ser osaklig politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Osaklig var ordet, sade Bill. Ltl Danne Sundman fortsätter att vara odemokratisk, demagogisk och har förutfattade meningar. Så sent som i höstas på sen sommaren, så var liberala lagtingsgruppen till polishuset och ville se mycket klar och tydlig uppfattning. Lag- och kulturutskottet har också varit på studiebesök till polisen, så att vi har också en ganska klar uppfattning vad som är bekymmer. Men vi ser ju att alltihop styrs av självstyrelselagen och vi vill inte undergräva vars självstyrelselag stipulerar och det tänker vi fortsätta hävda. Precis som vi har gjort lång tid tillbaka.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Beträffande majoriteten i utskottet, så tog man i alla fall intryck av det besök man gjorde då om man är för att den här bestämmelsen ska vara kvar. Vilket jag tycker är bra. Om man känner till den mångfasetterade språkproblematiken, som polismyndigheten har så behöver det nog ges en uppgift åt någon att lösa den. Vilket det ju nu gör i den här lagstiftningen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Är det praktiska problem som ska dem naturligtvis lösas. Det är inget snack om den saken. Men varken när liberala lagtingsgruppen var dit eller lag- och kulturutskottet så var det här en stor fråga, att det var ett stort problem. Man kan bli, man kan vara polisman och man kan t o m vara polismästare om man är ålänning. Vi har nyligen haft Finlands första kvinnliga polismästare, så det är ju inte sant det som ltl Sundman säger.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, på tal om osaklig. Nu herr talman blev jag anklagad för lögn mitt i allt, ”Det är inte sant det som ltl Sundman säger” sade ltl Sjögren. Jag tror inte att man har sett på det här språkproblemet med de ögon som jag har sett när jag har begärt att få se det verkligen. Begär att få se de saker jag räknat upp här, så får ni med egna ögon se hur myndighetens språkkontext är utformad. Det är bara att begära. Jag är övertygad om att man gärna visar åt lagtingsledamöterna hur illa ställt det är. Men om man inte frågar om det så kanske man i vanlig ordning, vilket också sker i vår egen förvaltning tyvärr, enligt ÅSUB:s intervjuer i språkundersökningen förut. Döljer det här och låtsas som att det regnar och att kejsaren har fina kläder. Jag tycker inte att det är bra. Jag tycker att man ska vara ärlig och man ska vara som polismästare är. Man ska vara ärlig och lyfta upp problemen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Juridisk analys. Det ska man inte syssla med när man håller på med lagstiftning, säger ltl Sundman och ifrågasätter det, att en så viktig del av det vi sysslar med, det är någonting som man ska lämna bort. Speciellt i sådana här frågor som ltl Sundman själv uppfattar vara viktiga för sig själv och för det obundna partiet, då ska man inte ta in några sådana oväsentligheter. Sen vad det gäller den politiska åsikten, så förbehåller sig ltl Danne Sundman, att de obundna och han själv ska få ha den rätta och sanna åsikten. Vi har en annan uppfattning om det här. Vi har en åsikt och vi analyserar juridiskt. Vi vill ha lagar som är lätt ortliga, sakliga och som går att använda i praktisk tillämpning. Det är därför vi ställer de här frågorna och vi vill ha klara svar. På tal om grumligt vatten, så är det den obundna ministern som har grumlat till vattnet i den här frågan, när hon inte har kunnat svara på de konkreta frågor som vi har ställt i den här frågan.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag hörde till dem som var närvarande under hela debatten och nog upplevde jag det som att man fick svar på de frågor som man ställde, men man kanske inte riktigt lyssnade på de svaren. Om man lyssnar på de svaren som man fick, så kommer man fram till att det här är helt okej att ha en sådan här bestämmelse. Nu försöker man med juridik dölja den politik man avser föra. Det är det som är problemet. Det behåller jag mig rätten att påpeka när man gör så. Jag har stort intresse av juridik, men i det här fallet så är det inte ett juridiskt problem att ålägga styrelsen den här uppgiften.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har den uppgiften att den är det. Det skiner igenom i det obundna tankesättet, att man med politik genom att man deklarerar och säger en politisk åsikt, så kan man rubba en tydlig juridisk skrift och en lagparagraf i det här fallet. Men så är det inte. Det som står skrivet i lagparagrafen, det ska följas. Tolkningen av det görs av domstol eventuellt i, om det så krävs, men man kan inte politiskt på förhand tolka och bestämma att en tydlig lagparagraf inte skulle ha någon verkan.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag måste säga att jag inte riktigt förstår. Om man inte har resonemanget klart för sig så är det bättre att man avstår från replik. Det här handlar inte om att rubba. Rubba betyder att man flyttar någonting. Det här handlar om att man gör det i polisstyrelsen, som det står i självstyrelselagen. Ser till att ämbetsspråket är svenska i förvaltningen och man ger styrelsen den uppgiften, mot bakgrund av att det finns ett stort problem. Det är absolut inte några konstigheter. Det är bara för liberalerna att erkänna att det gick lite snett och så lägger man ner det här förslaget att förkasta den lagen. Lagen som ju är jätte bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte att jag kanske inte ska gå in på den här frågan så mycket under den här debatten, men jag hamnade dit i alla fall nu. Det var den här diskussionen att man borde besöka polishuset och i detalj veta hur det fungerar. Jag måste säga att under mina 28 år som polis, så största problemet jag hade där var att jag inte fick poliserna att prata finska. Det var ett stort problem också för mig personligen, som utredare i och med att jag inte kan ett ord finska själv. Jag kan inte förhöra på finska. De som var tvåspråkiga, så begärde man hövligen, att kan du hjälpa mig att tolka och det var med långa tänder, som man fick konstapeln att ställa upp och de hjälpte till. För det fanns i nästan alla utredningar någon som åberopade att jag har finska som modersmål och att jag pratar bara finska. I den här debatten så är det lite olyckligt också att man hela tiden pratar om att det absolut inte till varje pris får pratas finska. Jag tror inte att det är så bra det heller. Utan man måste ha nyans i debatten. Jag ville också föra in det här med tanke på de poliser som ställer upp och tolkar, för det är många som gör det i och med att de är tvåspråkiga. Så jag vill att man i något sammanhang ger ett erkännande till dem också, att det här inte handlar om den typen av frågor utan det här handlar om helt andra frågor.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är som jag sade i mitt anförande, så försiggår det mycket tolkning idag. Man sköter det här praktiskt och försöker få det att fungera inom myndigheten. Också sådan tolkning, som man inte borde vara ålagd att göra. Det borde komma på svenska. Sen när det gäller förundersökning i ett fall där en finskmedborgare ska använda finska inför domstol, då är det någonting helt annat. Då är det fullt tillåtet. Tvärtom är det någonting som man har rätt till, så man ska inte blanda ihop det här. Jag säger inte heller det att de polismän som tolkar för att lösa situationen gör något fel. Utan om man måste prioritera med att göra sitt jobb eller vägra att göra det, så givetvis prioriterar de rätt. Men det är vi som måste förse dem med en svenskspråkig kontext, så att de inte behöver göra det här. Det är vårt ansvar och det ansvaret kan vi distribuera till finska staten, som i Ålands överenskommelse tagit på sig det att se till att det fungerar på svenska på Åland.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var inte riktat som direkt kritik mot ltl Sundman, men kanske att man skulle lyfta in den här biten, att man har både damer och herrar som är tvåspråkiga och med förtjänst och ställer upp och tolkar, fast det kanske inte är inom deras område så kommer de in från vanliga uppdrag och får ett merarbete tack vare att de är tvåspråkiga. Det borde också lyftas fram att det inte är de det här handlar om, utan att vi också som politiker är tillfreds med att man jobbar på det här sättet. Vi måste också framhålla att man ska fortsätta med det och ställa sina tjänster till befogande. Tack!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ja, givetvis så länge som det behövs för att polisarbete ska fungera. Men vi borde inte lämna det här där hän, utan vi borde lösa problemet, så att de här polisernas tjänstetid kan användas till polisarbete och inte till översättning. Som de facto görs till en viss del idag i Ålands polismyndighet. Det är ju så att det de översätter ska redan finnas på svenska när dem tar del av det. Då kan de som sagt använda sin tid till något annat. Men man ska inte anklaga dem för att göra fel, när de bara försöker få det att fungera utgående från den verklighet de befinner sig i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Idag på vårt gruppmöte, så försökte jag komma ihåg hur den här liberala lagstiftningsdoktrinen var ifråga om det här med verksamhetsspråket och ämbetsspråket. Men jag kunde faktiskt inte dra mig till minnes riktigt logiken bakom resonemanget. Bara det att liberalerna ansåg det på något sätt både lagvidrigt och icke önskvärt, att polisstyrelsen skulle ha ett uppdrag att övervaka att polisen verkade på svenska. Nu har vi fått repetition idag och det var intressant att lyssna och försöka förstå den här liberala positionen. Man om jag förstår liberalerna rätt, så menar man då att vi skriver in i en underordnad lag eller i en landskapslag, att verksamhetsspråket är svenska inom den här myndigheten och att dess styrelse ska övervaka det. Att det på något vis skulle undergräva självstyrelselagens språkbestämmelser. Då är det lite konstigt att titta tillbaks. Under senaste diskussionen så ifrågasatte vtm Viveka Eriksson mina uppgifter om att liberalerna i samband med den första barnomsorgslagen faktiskt aktivt har föreslagit just det här med verksamhetsspråket på svenska. Det var lite skrattretande när jag såg att det var bara socialdemokraterna som i samband med den första barnomsorgslagen tyckte att man skulle hålla sig till självstyrelselagen, att det inte behövdes någon stadganden om verksamhetsspråket.

Det gick som det gick. Liberalerna hade ett eget förslag, men majoritetens förslag vann den gången och det står nu i den första barnomsorgslagen, att verksamhetsspråket ska vara svenska i alla kommunala daghem och alla daghem som är finansierade med offentliga medel.

Sen i den här nyaste barnomsorgslagen, som tillkom under förra regeringen och som hade en liberal minister så står det då om att svenskan är verksamhetsspråket inom barnomsorgen och liknande som i den första. Sedan tar man upp att verksamheten ska stöda barn med annat modersmål än svenska och ge alla barn en god grund för sin kulturella och språkliga identitet. Det här sista är ett resultat av ökad integration. Det blev aldrig någon diskussion om det här heller, för det fanns väl inte något konkret fall. I alla fall så slank det igenom här i lagtinget utan större diskussioner. Men här finns det också språkpolitisk dynamik att diskutera. Eftersom den paragraf som man vill hänvisa i det här sammanhanget är § 40 om undervisningsspråket i skolor som är finansierade med allmänna medel och det är ju inte barnomsorgen. Man har sedan blandat ihop förskola och förundervisning. Men förskola är ett begrepp i Sverige för dagis.

Så att den där doktrinen har jag lite svårt att se, att den är så där väldigt genomförd. Men oberoende av det så har vi nu en uppfattning, som säger att vi skulle bra kunna skriva, om jag förstår ltl Gunnar Jansson rätt, i den här 8 punkten att ämbetsspråket är svenska. Så uttryckte sig ltl Gunnar Jansson här, men om det då var en felsegling, så då förstår jag ännu mindre. Men det skulle vara en hel nullitet att skriva in det, eftersom det står ju klart och tydligt i självstyrelselagen.

Som jag uppfattar det, så finns det alltså behov. Åtminstone har det funnits i flera lagar. I barnomsorgslagen och t.ex. i lagtingsordningen. Vilket jag var storligen förvånad över, men det gick igenom. Att vi ibland ska skriva ut det här att verksamhetsspråket är svenska. Det spelar väl inte så stor roll i det här sammanhanget, om man tänker principiellt om det är deklaratoriskt eller tvingande. Det att man överhuvudtaget, alla partier här har varit med och godkänt att det i en del lagar ska stå att verksamhetsspråket är svenska. Däremot inte i andra. Det visar ju att vi inte har en gemensam principiell uppfattning om hur vår lagstiftning ska se ut i det här avseendet. Jag tycker att lantrådet sade en viktig sak, d.v.s. att just den här principen, när man ska i landskapslag ange särskilt att verksamhetsspråket är svenska. Det kan man väl ta upp som en diskussion i det här språkrådet och man bör ju i regeringen tillsammans med lagberedningen slå fast vissa grundläggande principer för hur vi ska göra framåt. För det här är ganska destruktiv och dålig diskussion, som vi ju ser i media har återgett sedan på många känslosamma och spekulativa sätt.

Jag tror att en förklaring till att man ska börja skriva in det här i högre grad, det är att vi lever i allt mera integrerat samhälle. Förr hade vi ungefär ålänningar, finlandssvenskar och finnar som bodde på Åland. Som hade lite olika språkliga färdigheter. Idag är det många språkliga färdigheter som Åland har och som kommer att utbilda sig inom polisen. Vi har en befolkning också, som behöver bemötas med olika språk i olika sammanhang.

Jag tycker inte heller att det är något problem med det här om den är deklaratorisk eller inte. Det är klart att om vi skriver ut en bestämmelse i en landskapslag, som vi vill att på något sätt ska ge avtryck i verkligheten och att den ska följas. Om den är deklaratorisk och man menar att den inte behöver följas, så då är det ju väldigt tråkigt. Om den i juridisk bemärkelse inte direkt måste följas. Det månne vara en sak, men som politisk verklighet, så bör den ju ha konsekvenser. Vad är det då som är farligt, dåligt eller på något sätt destruktivt, att den kommande polisstyrelsen skulle ha ett ansvar för att verksamheten inom polisen sker på svenska. Jag tror att man undandrar sig sitt politiska ansvar när man säger att ”nej, men det där får regeringen sköta om”. De ska övervaka och ha tillsyn. Hur har det gått med alla de näringstillstånd, som regeringen har beviljat för företag, som har byggprojekt på Åland? Där det uttryckligen står i beslutet, att verksamhetsspråket är svenska. Hur många uppföljningar har regeringar under åren gjort? Knappast några.

Jag tror att det där verkligen är, att undergräva självstyrelsen. Om man inte låter det ske någon utveckling på det här området.

Så herr talman, om det ska komma något bra ur den här diskussionen, så skulle min uppfattning vara det att det här blir normerande. Man överväger att t.ex. i ÅHS-lagen skriva in en motsvarande bestämmelse, Ålands gymnasium osv och sedan behöver man utveckla någon slags praxis eller anvisningar eller vad man vill kalla det. Hur man ska följa det här inom de olika myndigheterna. Det råder nämligen ganska stor osäkerhet. En finsktalande sjuksköterska på ÅHS. Får hon tala finska med sina kollegor? Får hon tala finska med finska patienter? Får hon prata finska med anhöriga till en patient, som inte kan svenska? Den här typen av språklig otrygghet råder faktiskt inom våra myndigheter. Inte bara hos polisen. Men speciellt kanske inom ÅHS och polisen, som har mycket kontakt med allmänheten.

ÅMHM är väl mest den tjänstemannaorganisation som inte har på samma sätt känslig information eller personliga diskussioner med sina kunder. Ålands gymnasium är väl ganska klart en helt svenskspråkig miljö. Men vad gäller t.ex. ÅHS, så skulle inte jag tycka att det är var till någon nackdel att vi fick en motsvarande bestämmelse i Ålands hälso- och sjukvårdslagstiftning. Så jag tycker att man ska se på det här mera som en utveckling av vårt språkskydd. För samtidigt som man säger att det blir bara mera finskt från Finland, blir hotet bara större och då behöver vi utveckla vårt språkskydd så att det kan möta de här svårigheterna på flera nivåer inom organisationen. Inte bara att några ministrar ska fara över till Helsingfors några gånger per år och inskärpa att det blir rättning i leden. Det måste dem fortsätta med och jag tror att ansvariga tjänstemän måste jobba med den här frågan.

Fru talman! Det handlar som jag ser det inte om någon tolk till polismästaren, utan det handlar om hurdan lagstiftning vi ska ha framöver när det gäller just språket inom våra myndigheter. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag måste först ta avstånd, att jämföra polisverksamheten i landskapet Åland med ett tillfälligt näringstillstånd. Jag har aldrig hört på maken, måste jag säga. Men sen om det var en felsägning eller vad det var kollegan Barbro Sundback sade att det står i lagen att verksamhetsspråket i polismyndigheten är svenska. Det är det inte gör. Det var det vi föreslog i vårt ändringsförslag till paragraf 1 c ifrågavarande lag, men det föll ju det förslaget. Så nu står det enbart att polisstyrelsen ska se till att det och det uppfylls.

Vill man ha en sådan kategorisk bestämmelse, så är det väl okej. Jag tycker inte att man ska ha det den dag man inför ett enhetligt system i övriga myndigheter. Man skulle tänka en gång till på innebörden i vad man skriver, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag jämför ju inte näringstillstånd med polisverksamheten. Jag trodde faktiskt mer om ltl Gunnar Jansson i det avseendet. Vad jag sade var att om man överför hela övervaknings- och tillsynsansvaret på regeringen i allt som gäller svenska språket inom de åländska myndigheterna eller i andra sammanhang, så då fungerar det inte i praktiken. Det är det de här tillfälliga näringstillstånden ett bra exempel på. Då har man kommit fram till att ja, de ska få näringstillstånd men de får inte prata finska på arbetsplatserna. Så om man lägger till en sådan här sväng. Men det har ju aldrig övervakats. Det är verkligen deklaratoriskt det.

Det tycker inte jag är varken någon bra lagstiftning eller bra språkpolitik.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag inskränker mig enbart till det sistnämnda och konstaterar att vi liberaler har ganska gott samvete till den delen. Vi har hela tiden sagt att vad dem som har ett tillfälligt näringstillstånd gör i sitt jobb, det är deras yrkesheder som styr det. Men däremot i deras verksamhet utåt mot åländska samhället och övriga sociala partners, det är där som svenskaspråket ska tillämpas. Jag är rädd att vi talar om olika saker här.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag vet inte om vi talar om olika saker. Däremot så försöker ltl Gunnar Jansson och liberalerna göra det här till en juridisk fråga. Men vad vill man? På vilket sätt vill liberalerna stärka svenskans ställning inom våra egna myndigheter? Det har vi inte hört mycket om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi kommer väldigt mycket på sidan om, men när vi pratar om mycket annan lagstiftning. Men det är ofrånkomligt. Också jag har gått igenom den barnomsorgslagstiftning som togs fram på 90-talet. Jag har lite annan historiebeskrivning än ltl Sundback.

Det som jag däremot faktiskt håller med ltl Sundback om, så är att det som måste bli följden av den här diskussionen, det är att landskapsregeringen nu går in och tittar mer principiellt på den här frågan. Tittar på annan lagstiftning som kan jämföras med den här som vi har gjort flera gånger om. Att t.ex. i ÅHS står det ingenting om vad styrelsen ska tillse och att man också överväger att man håller de här språkstadgandena på mer deklaratorisk nivå, som man t.ex. gör i utbildningslagen. I både gymnasielagen och grundskolelagen, så står det att undervisningsspråket är svenska.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var intressant det där att vtm Viveka Eriksson har en annan historiebeskrivning av barnomsorgslagen. Det finns ju klart dokumenterat i reservationer osv. Så att det där utrymmet vill jag iså fall höra mera om. Men det är historia. När man talar om sin starka enhetliga linje, så hade jag väl nog haft vissa turer i alla fall i långdansen. Men det är historia.

Vi ska se över lagstiftningen tycker jag inom de landskaps myndigheter, som vi har. För att få enhetliga stadganden om hur man kan förstärka språkskyddet inom myndigheterna och hur det ansvaret ska fördelas. Det tycker jag man ska se den här lagstiftningen som ett startskott för.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Det vi har vänt oss mot är att lyfter i en lag in och det blir mer som en pekpinne just till polismyndigheten. Att där minsann måste man gå in och peka med hela handen, när man inte har gjort det i annan lagstiftning. Det har vi hela tiden hävdat, att den här lagstiftningen ju måste vara på grönt, så att det gäller lika för alla.

Nu blev det en väldigt stark debatt om det här med att man pekar ut. Det tycker vi inte heller om i den här debatten, att man särskilt pekar ut polismyndigheten och polismästaren. Det var samma debatt som var på 90-talet, när vi diskuterade barnomsorgen. Då pekade man ut, att det var ett dagis och man ville ha språkduschar. Då ville man peka ut det. Det vände vi oss mot då också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag beklagar vtm Viveka Eriksson, men sådana villkor tycker jag inte kan ha någon större betydelse för hur vi lagstiftar, utan det måste nog drivas av mera allmän giltiga principer. Man kan ju också se det här som att man lyfter upp och fram just språkfrågan inom offentlig förvaltning med polisen och det är början på ett nytt arbete för att förbättra svenskaspråkets ställning inom myndigheterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! För vår del har det varit orsak att acceptera den här lösningen som föreslås i den här lagstiftningen när det gäller polisen av två skäl. Dels för att polisen är så central inom självstyrelsesystemet och det andra är att den lyder långt under finskt lagstiftning och därmed är i behov av att hantera ganska mycket finsktext, som inte alla gånger heller finns på svenska.

Men sen när det gäller övriga myndigheter så kunde man överväga att använda sig av den modell som har använts inom ÅHS. Där ÅHS har tagit en språkpolicy först på ett par A4:or så att de anställda ska kunna veta hur de ska agera och sedan har tagits in i reglementet. Under ett särskilt kapitel om språket. Det är en modell som för andra underlydande myndigheter till landskapsregeringen möjligen kunde användas.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det där som nämns om ÅHS, det är möjligen gångbart. Men jag tycker att i en sådan här central fråga så borde landskapsregeringen och lagstiftning vara grunden för lägre författningar såsom reglementen och sådant. För om alla ska göra egna sådana styrdokument, så är det risk för att det blir olika behandling. Det handlar ändå om så centrala frågor, som folks modersmål och det är väldigt känsligt. Så att min modell skulle vara den att det ska lagstiftas i respektive lag skilt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tror inte att vi kommer att dela den uppfattningen. Eftersom självstyrelselagen är klar på den punkten när det gäller vår verksamhet inom ramen för landskapsregeringens ansvarsområde, att hantera de frågorna. Så att det ska normalt räcka det. Men i polisen bedömde vi att uppräkningen av styrelsens uppgifter var en separat fråga, där man väl kunde formulera sig så som landskapsregeringen har föreslagit. Men nog mer som ett undantags exempel, just p.g.a. av de här orsakerna som vi har funnit att gäller särskilt för den åländska polismyndigheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är en viktig diskussion det här. Jag tycker ändå att moderaterna har en väldigt icke principiell hållning. Att man inte kan utgå ifrån hur stor myndigheten är och hur mycket den eventuellt har att göra med fastlandet och finskan. Utan för att få enhetlighet och lika behandling, så är det säkert till fördel att ha lagreglering och att det finns centrala direktiv som utgår ifrån landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! När jag stod här för en vecka sedan, så diskuterade vi åländska polislagen. Det blev en hel del i medierna efter det. Det som jag tycker är speciellt är att allt som har fått fokus just nu är språket. Styrelsen med men framförallt språket. Man brukar säga i media, att makten är stor. Det kan man definitivt se i den här debatten. Skulle det inte ha blivit så otroligt framhävt eller skulle det inte blivit rubriksättningar efter debatten om att det är slutsnackat. I onsdags var jag hemma med sjukt barn, men följde ändå med debatten så gott jag kunde och de ord vi hörde mest från den liberala bänken var om ordet slutsnackat. Det var otroligt vad energi man ville lägga på de orden. Jag står för det att jag nämnde, att det är slutsnackat i en replik. Jag hade ett anförande som var om det svenska språket och hur viktigt det är att vi har svenskaspråket med kontakterna och framförallt med myndigheterna i riket. Det lades inte fram på samma sätt. Man märker det. Samma sak nyligen i ltl Axel Jonssons anförande om tolk till polismästaren. Det är också någonting som har kommit fram i media, men roligt att dra fram för man kan ju i alla fall sänka någon då. Så att det här har blivit en tråkig debatt. För det har blivit mer sänka-skepp över det hela. Vem ska man sänka nu? Vem ska göra det här? Det intressanta med det här är att det inte finns en reservation från liberalerna eller från utskottet. Utan det här är någonting som har kommit fram i debatten. Jag satt och funderade att kom det månne fram efter att media lyfte fram det här. Jag vet inte. För jag kommer inte ihåg. Jag skyller inte på någon.

Men i alla fall, fru talman! Även idag har det pratats om slutsnackat. Ltl Mats Perämaa sade att det sades då att nu är det slutsnackat på finska i polishuset. Citerar man mig, så citera gärna rätt. Jag har inte nämnt polishuset. Jag vill poängtera att det var i en replik från ltl Åke Mattsson som undrade om det är slutsnackat på finska. Det tycker jag att det ska vara i kontakter med myndigheter när vi ska informationen och när det är officiellt. Jag sade också i mitt anförande efter att ltl Gunnar Jansson hade i tidigare anförande frågat om hur man gör till en turist. Om man möter en finskspråkig turist och polismannen kan finska. Givetvis ska man kunna bemöta denne på finska. Men snälla ni, det går ju inte att lagstifta om sunt förnuft. Så det här är intressant.

Jag ville under debatten lyfta fram att vi har en åländsk polis, som vi ska vara stolta över och vi ska värna om det svenska språket. Efter det här kan jag säga att jag har fått en hel del ryggdunkningar och jag har fått ännu mer kritik efter mitt uttalande, men det intressanta med de här ryggdunkningarna är från åländska poliser. Åländska poliser som känner att det kan vara tufft att vara i polishuset. T.ex. att dataregistren i polishuset lär vara på finska. Därför har vi 8:e punkten i paragrafen, att vi ska jobba för att verksamhetsspråket är på svenska och att det är styrelsen som har det ansvaret. Så att styrelsen sen inte kan säga att det här ligger på ministernivå. Det här får ministern ta tag i. Nu är det klart och tydligt, vem som har ansvaret. Så uppfattade jag det här och så uppfattade vi det här när vi jobbade med det här i utskottet.

Varför sade jag det här? Vad är mina tankar kring det här? Möjlighet för alla att kunna klättra inom hierarkin oberoende om vad man har för språkkunskaper. En av dem viktigaste sakerna som jag tycker är att vi fortsättningsvis har tillgång till den svenska polisutbildningen i Finland. Att vi säkerställer det.

Sen bästa lagtingskollegor. Låt oss ha olika åsikter och visa respekt för varandra. Men nog måste vi kanske ibland fundera på vad man själv vill än att vi håller på att sänker-skepp här. För att ta citat från media om t.ex. det här med tolk och stå sedan här i salen och säga det, så tycker jag inte är ett värdigt ett lagting.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill gärna friska upp ltl Göte Winés minne. Det var så att liberalerna tog upp den här frågan i remissdebatten och också under utskottsbehandlingen, så föreslog jag att den här 8:e punkten ska strykas. Men jag var helt ensam. Sen reserverade jag mig inte, men vi har ju fört frågan från första början.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman och tack, ltl Katrin Sjögren för påminnandet. Som sagt, så kommer jag inte ihåg just den här punkten i remissdebatten och jag hade inte heller gjort några anteckningar från remissdebatten.

Jag kommer också ihåg i den här utskottsbehandlingen vad som lades fram där, men det får jag inte säga. Så det var bra, att ltl Sjögren sade det. Men jag tycker att det ändå är konstigt, att en sådan här viktig fråga som nu har debatterats många timmar och som det har varit riktigt hårda starka ord från liberalernas sida, inte då var värd en reservation i utskottsbehandlingen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalernas förslag framhölls när betänkandet debatterades väldigt sakligt och lugnt. Men sedan tog den här debatten en ända som ingen på något vis kunde förutse och då fanns det fogat att göra vissa markeringar från liberalernas sida.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ja, det var väl så antagligen att det var så fogligt och så lugnt, att jag inte uppfattade i debatten. Jag tycker dock ändå att man kanske behöver fundera på vem det var som lyfte upp det här ännu mer i debatten sedan.

Regeringspartierna har i alla fall fått ganska stark kritik i tidigare repliker om att det p.g.a. av att man har 8:e punkten med i den här paragrafen, som gör att det här har uppstått.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det stämmer att jag i remissdebatten pekade på den här punkten. Närmast pga. dess innehåll. Så nog om det. Vad sen gäller polismannen i västra hamnen som jag hade som exempel, det är taget direkt ur levande livet. Nu på 90-talet när jag jobbade ganska mycket i Frankrike, så var det lag i Frankrike på till skydd för franska språket, frankofoni kallas det, att man inte fick andra språk än franska. Så jag testade där någon gång mellan 1995-1996 och frågade på franska, vad händer den här poliskonstapeln om jag frågar efter adressen till Ensemble National på annat än franska? Femtusen franc i böter var svaret. Jag frågade på engelska och han svarade på franska. Så det här är en del av levande livet i vår kära union.

Ltl Göte Winé, replik

Jag träffade en pensionerad polis här som kom fram och diskuterade det här och han sade att givetvis förstod han varenda en, att det ni debatterar där är om lagar och framförallt om kontakt till riket. Självklart är det de. Inte har vi hum om vad mycket man besvarar en turist eller pratar i allmänhet om privat, det har vi ingenting med att göra, sade han. Så därigenom så tycker jag att det är hur man vill göra det. Även om det varit lugn och saklig debatt, så tycker jag kanske ibland att man vill göra en höna av en fjäder.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag ville också bibehålla lugnet på det sättet att försäkra mig om att när det i den här punkten står verksamheten till alla delar inte betyder vad den säger. Det är polisverksamhet att besvara en turist i västra hamnen. Men här går sunda förnuftet före punktens innehåll. Det är jag helt överens om. Därför så har jag varit en anhängare av en skrivning, som bättre ska motsvara verkligheten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vad skönt ltl Gunnar Jansson, att vi äntligen till slut har lite samma åsikter att sunda förnuftet går före. Jag tycker att man drar så drastiskt till att man vill ta bort hela andra paragrafen om jag förstod ltl Gunnar Jansson rätt. För när man ändå har koll på det här och när vi vet att det här kommer att fungera i praktiken, men vi sitter här nu och försöker vända ord och då blir det svårt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är skönt att höra att vi är i stort sams i det här att det centrala är att språket utåt mellan myndigheten och övriga myndigheter i riket är det som det här huvudsakligen handlar om. Att man ska tillgodogöra register och annat på svenska. Däremot om man pratar något annat språk över en kopp kaffe är kanske inte det mest centrala i den här lagstiftningen, utan vi har annat att syssla med här. Men det är också det här som jag var inne på tidigare, som kanske var ett missförstånd när det gäller det här med tolkning. Jag tror ltl Winé och jag många gånger suttit i polishuset och diskuterat saker och ting och vi vet vilka svårigheter vi har, vi som är enbart svenskspråkiga. När man kommer på jobb på morgonen och vet att det sitter fem personer i cellerna som är hämtade från färjorna och alla pratar finska och ingen i personalen kan finska, utan man måste gå ner till ordningspolisen med mössan vackert i handen och fråga om någon kan komma och hjälpa mig. Där är det viktigt att dem poliserna känner att de har ett visst stöd också politiskt, att man ställer upp i de sammanhangen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Är det verkligen så att polisen funderar på vad politikerna säger om det här? Säger dem inte först vad säger chefen? Nog tycker jag att det måste finnas sådana diskussioner inom polishuset, så att man löser det här där. Jag tror att det där ändå löses. Jag hörde i ett tidigare replikskifte, att ltl Åke Mattsson inte fick någon från ordningssidan att komma och hjälpa med tolkningen och översättningen. Jag tänkte då att kan det vara personmotsättningar mer än politisken? Det var lite skämtsamt. Men det jag menar med det här är att nog tror jag att om man jobbar för polisens bästa, så då hjälper man varandra. Annars rör det sig mer om att man måste börja diskutera hur man kan få polisen att jobba gemensamt än att vi sitter och diskuterar lagen. Då kanske vi behöver diskutera mera budgeten och personalutbildning osv.

Ltl Åke Mattsson, replik

Det är en ganska central fråga, att man utgår ifrån att man jobbar på ett sådant område som man inte ska göra annars. Har man rätt att tvinga dem här om det är en polisiär fråga? Kan polismästaren alltså tvinga en annan polis att gå in och tolka på finska överhuvudtaget eller är det så att ingen polis överhuvudtaget behöver tolka mera, att man ska ta tolkhjälp utifrån, att man får anställa tolkar till förhören? För de facto så måste förhören hållas och man har begränsad tid enligt förundersökningslagen och polislagen som man kan hålla personen häktad. Då gäller det att få de här förhören gjorda så snabbt som möjligt, om det är flera personer där och man ska säkra olika utredningstaktiska skäl. Så det är ingenting som man bara slätar över, att det här är fråga om personkemi, utan det är ganska central fråga vid polismyndigheten. I och med att man inte får premieras på något sätt för att man ställer upp och tolkar och sätter sin tjänstetid till det här. Tack!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi har ett jätte stort tillit till den åländska polisen. Det är viktigt att verksamheten fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Jag hoppas inte att polismästaren måste ta till tvång och tvinga personer. Jag hoppas att man kan föra en saklig och funktionell dialog om vad som är bäst för polisen, och vad som är bäst för de häktade och vad är bäst för att få det avklarat på bästa möjliga sätt. Nu sitter vi nämligen här och söker efter problemen. Istället för att se möjligheterna. Vi måste i alla fall se att de är vuxna människor som jobbar som poliser och som har gått en lång utbildning och har en yrkesstolthet. Vi får inte glömma bort det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Polislagarna, samlade volym utgörs av ungefär 700-800 sidor propositionstext betänkande och ganska tunga och komplexa frågor som polisens maktbefogenheter gentemot medborgarna, täckoperationer, styrelsens befogenheter osv. I den nya lagen om polismyndighet finns tio ord som har antagit ganska stora proportioner i vår debatt. Paragraf 1 c punkt 8 som specificerar att en av den nya polisstyrelsens uppgifter är att se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska.

Språk är viktigt, men det är också ganska lätt att debattera och ha en åsikt om. Jag tillåter mig den personliga reflektionen att tänk om vi hade riktat vår samlade hjärnkapacitet mot någon annan av frågeställningarna i de här 700-800 sidors dokument med ganska komplexa frågeställningar, delad behörighet, tvångsmedel osv.

Vi moderater vill påminna om att den nya bestämmelsen 1 c punkt 8, helt enkelt handlar om att polisstyrelsen får ett tillsynsansvar för att verksamheten fungerar på svenska. Varken mer eller mindre. För dem bestämmelser som reglerar ämbetsspråket på Åland finns redan, så som det har konstaterats i debatten i självstyrelselagens § 36 och § 38. Samma regler gäller som tidigare. Verksamhetsspråket, det officiella skriftväxlings språket och umgängesspråket med ålandsmyndighet är svenska. I officiella sammanhang ska finska myndigheter förhandla och korrespondera med ålandspolismyndighet på svenska. Sen vad man använder för språk i inofficiella sammanhang är var och ens ensak.

Varför? I bestämmelsen om nya lagen om polismyndighet har tillkommit eftersom polismyndigheten verkar i en miljö med språkligt tryck från helfinska system, anvisningar och delvis finsk rekryteringsbas. Den här punkten är tänkt som ett stöd för polisen i kampen för mer svensk utbildning, mer svenska system och för att tillse att ålandspolismyndighet fungerar enligt självstyrelselagens språkbestämmelser.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack för det, kollegan Valve. Så här tänkte vi och i det här fallet jag när jag skrev förslaget till ändrat lydelse. Med innehållet: ”styrelsen biträder polismästaren i myndighetens verksamhet enligt föreskrifterna i självstyrelselagen för Åland och i utvecklande av verksamheten mot de mål som lagtinget och landskapsregeringen satt upp för verksamheten”. Så här anser vi att det ska vara. Självstyrelselagen har företräde och talar för sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs först förslaget till polislag för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs därefter förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Såsom jag aviserade under den allmänna diskussionen föreslår jag att lagförslaget nr 2 förkastas.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Gunnar Jansson understödd av vtm Viveka Eriksson föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för att lagförslaget ska antas röstar JA och den som röstar för ltl Gunnar Jansson förslag att lagförslaget ska förkastas röstar NEJ.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs därefter förslaget till landskapslag om ändring av räddningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 och 10 § landskapslagen om behandling av berusade för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs därefter förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om ordningsvakter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 3 § förvaltningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter 95 för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

 Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår att meningen ”Utskottet finner därför angeläget att den nya styrelsen tar initiativ till att landshövdingen närvarar vid sammanträden, där frågor av gemensamt intresse behandlas” under rubriken styrelsen för polismyndigheten i betänkandets motiveringar stryks.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag begär att få understöda ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, föreslagit att meningen ”Utskottet finner det därför angeläget att den nya styrelsen tar initiativ till att landshövdingen närvarar vid sammanträden där frågor av gemensamt intresse behandlas.” stryks i enlighet med ltl Axel Jonssons reservation till betänkandet.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som röstar för lag- och kulturutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt betänkandet.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Plantmaterial och skydd för växters sundhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2012-2013)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion? Ingen diskussion.

Först föreläggs förslaget till Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om plantmaterial för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om skydd för växters sundhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till  landskapslag om ändring av 3 § och 6 § landskapslagen om tillämpning i landskapet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

5        Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det råder som bekant skakiga tider i vår värld. Alla stater runtom oss kämpar för att inkomsterna ska räcka till utgifterna. Vi gör det, Finland gör det och resten av Europas stater gör det. Ekvationen är inte enkel. Samtidigt som samhällskassan måste räcka till den välfärd vi vant oss vid är det livsviktigt att företagen kan fortsätta utvecklas och skapa arbetsplatser och vinster. Framtiden finns i den privata sektorn och i arbetsplatserna. Så ser utmaningen ut på Åland, i Finland och i resten världen. Läget är skarpt och ekvationen långt ifrån enkel. Inte minst illustreras det av den lag vi i dag har att behandla.

Finans- och näringsutskottet har berett den av landskapsregeringen föreslagna lagen ”Ändringar i samfundsbeskattningen 2013-2016”. Det är en så kallad blankettlag i två delar vilka redan trätt i kraft i Finland. Dels införs nya avdragsmöjligheter i statsbeskattningen för att stimulera produktiva investeringar och forsknings- och utvecklingsverksamhet. Dels innebär förslaget en smärre kommunalskattehöjning för företag under åren 2013, 2014 och 2015. Från och med år 2016 sänks skatten, enligt förslaget, tillbaka till en nivå lägre än i dag. Totalt sett fick de åländska kommunerna elva miljoner i skatter från samfund år 2010. Sedan dess har nivån sjunkit och för år 2012 räknar man med 6,75 miljoner euro i samfundsskatter till kommunerna. Detta förslag betyder att inkomsterna för kommunerna för 2013 bör stiga till strax över sju miljoner euro och att samfundsbeskattningen är lika hög som i Finland eller 24,5 procent.

Hur oförutsägbart det ekonomiska läget är i dag illustreras nästan övertydligt av det faktum att Finlands regering samtidigt som vi i utskottet hanterade denna lag kom med helt nya förslag till ramlagar som både sänker företagsskatten och förändrar avskrivningsmöjligheterna. Detta drabbar såklart också Åland. Inte nog med det. Som vi har kunnat följa i debatten väckte förslaget till dividendbeskattning i ramlagen sådana protester att förslaget med stor sannolikhet måste göras om. Det väcker såklart frågan hur vi på Åland ska kunna hantera frågorna när inte ens finansministeriet med dess väldiga resurser till alla delar klarar av det. Ändå måste vi försöka. Framtiden kommer med stor säkerhet att kräva åtgärder som hittills inte varit självklara. Genom att själva göra analyser kring vad det självstyrda Åland är bäst förtjänt av kan vi behålla initiativet till att själva fortsätta skapa vår egen lycka, baserad på våra egna behov.

I behandlingen av denna lag som i sig inte innehåller några dramatiska förändringar har finans- och näringsutskottet försökt höja blicken något ovanför det dagspolitiska. Vi ser i denna lag på nytt att det som är bra för Finland inte med nödvändighet är bra för Åland. Avskrivningarna i detta lagförslag känns mer anpassade för stor industri än små tjänsteföretag. Enligt vad utskottet erfarit är det extremt få åländska företag som berörs vilket naturligtvis är synd. Även på Åland måste vi göra allt vad vi kan för att företagen ska må bra och fortsätta skapa vinster och arbetsplatser. Detta lagförslag sätter på sätt och vis fokus på denna strukturella skillnad som föreligger mellan Åland och Finland. Av det skälet ser utskottet gärna att landskapsregeringen i fortsättningen och om möjligheterna finns gör en analys av hur ny skattelagstiftning slår i Finland respektive på Åland. Gärna tillsammans med näringslivet vars två organisationer noga följer utvecklingen i såväl Finland som på Åland. Vi har i utskottsarbetet inte gått så långt att vi föreslår avvikande beskattning som någon slags norm men vi vill inte heller att möjligheten utesluts. Nya tider kräver nya åtgärder, inte minst inom det ekonomiska området. Vi har som bekant en viss egen behörighet på skatteområdet men vi har hittills valt att inte utnyttja den i någon större utsträckning. Vi är från utskottets sida väl medvetna om att detta kräver resurser men anser också att det sannolikt är mycket värdefullt inför framtiden och de statsfinansiella utmaningar som väntar.

Fru talman! Med hänvisning till det sagda föreslår utskottet att lagförslagen i framställan nummer 10/2012-2013 godkänns med följande kläm vilken jag måste anföra en liten rättelse till i förslaget. Den ska lyda så här: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.” Tack.

Talmannen

Den anförda rättelsen är antecknad.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Min lagtingskollega Tony Asumaa brukar ofta använda fotbollstermer när han beskriver politiska initiativ och jag ska göra detsamma. Jag bedömer att landskapsregeringen har gjort ett hattrick i mål, ett självmål dessvärre i beredningen av det här lagförslaget. Jag ska försöka motivera med varför jag hävdar det här.

Ett, att det är en retroaktiv lagstiftning. Precis som utskottsordförande Jörgen Pettersson sade, så leder det här strikt juridiskt till en skattehöjning retroaktivt för åländska företag. Den finländska lagstiftningen som det här grundar sig på, trädde i kraft 1 januari 2013 och i och med att det här träder i kraft senare så sker det då en skattehöjning. Lagförslaget i Finland är inte en förändring av skatteprocenten i sig utan det är bara en omfördelning mellan skattetagarnas, staten och de finländska kommunerna och i och med att vi har behörighet över den kommunala delen av samfundsskatten, så det vi gör i praktiken är att vi höjer skatten på den kommunala delen av samfundsskatten här på Åland. Retroaktiv skattelagstiftning är inte uttryckligen förbjudet. Det har prövats i högsta domstolen, men det är absolut ingenting som man kan förespråka för. Det sätter skattetagarna och speciellt skattebetalarna i en besvärlig sits. Man utsätts för en förändrad skattelagstiftning i efterhand.

Det andra självmålet är det faktum att landskapsregeringen inte har hört näringslivet överhuvudtaget innan man har lagt det här förslaget här i lagtinget. Det blev fullständigt klart under hörandena att kommunerna i och för sig hade blivit hörda, som gagnas av det här förslaget men skattebetalarna har inte fått ha en åsikt om det här. Det är förstås illa. Skattelagstiftning ska ju precis som all annan lagstiftning ska ju grunda sig på ett samarbete med de som det berörs. Förslaget ska komma efter diskussion om möjligheter för någon som påverkats av att ha sin åsikt om lagen.

Näringslivet är oerhört viktigt för oss ålänningar, för landskapet, för lagtinget och därför är det ett svaghetstecken. Det är illa om jag säger det på ren svenska, att inte näringslivet hördes i den här frågan.

Tredje självmålet kopplar vi delvis ihop med det här och kanske beror på det andra självmålet. Landskapsregeringen har inte haft en klar bild eller egentligen ingen bild alls av hur det här lagförslaget slår för våra skattebetalare, d.v.s. näringslivet. Man har inte kunnat bedöma och ha en åsikt om hur många företag som berörs av dem skattelättnader som finns inbakta i det här paketet. Det finns vissa avdragsmöjligheter här, men precis som utskottsordförande Jörgen Pettersson sade, så är det rätt uppenbart att de här skattelättnaderna närmast kommer att gynna vissa industrigrenar i Finland. Men det är knappast troligt att fler än något enstaka åländskt företag om ens alls, kommer att kunna dra fördelar av det här.

Möjligheten att dra fördelar av det här försvåras av de facto av att den här lagstiftningen kommer så pass sent. Företagen i fråga har inte hunnit förbereda sig för eventuella utnyttjanden av skatteförmåner.

Varför är det så viktigt att vi blir bättre på att hantera skattelagstiftning? För den liberala delen och för min del så sade vi redan när landskapsregeringen under förra mandatperioden förde till lagtinget en framställning om kommunalskatteavdragen. Det är viktigt att vi bygger upp en kompetens i landskapsregeringen för att bli bättre på att hantera skattelagstiftning. Våra ambitioner om att i framtiden kunna ha en större behörighet över våra skattefrågor, måste enligt vår uppfattning föregås av ett seriöst arbete här på Åland i lagtinget, i skattefrågor som berör den behörighet som vi redan har. Det är knappast trovärdigt att begära mer innan vi ens hanterar det som vi har på ett seriöst sätt.

Sen lite förtydligande om det som jag sade om förhållandet mellan hur en sådan här framställning slår i riket mot hur det slår här på Åland. Det är viktigt att vi också bildas oss en uppfattning just i sådana här fall när Finlands regering föreslår skatteåtgärder som gynnar finländskt företagande, då måste vi kunna göra en jämförelse med hur de här förslagen slår på åländskt näringsliv. Det här speciellt med tanke på de resultat som Alec Aalto arbetsgruppen kom fram till, som en möjlig lösning för våra behörighetsambitioner i skattefrågor. När Alec Aalto uttryckte det att kanske att den framtida lösningen kunde vara den att Finlands regering stiftar lagar, riksdagen stiftar skattelagar, medan vi uppbär de skatter som genereras här.

Jag tycker personligen att det inte är en bra utveckling, så därför är det viktigt att vi nu när sådana här framställningar kommer till behandling, att vi kan bedöma om de skatteförslag som kommer och som är framtagna för att vara gynnsamma för Finland, bedöma om de är lika gynnsamma också för Åland. Det här för att vi ska kunna vara kunniga i den argumentation som berör skattebehörighetsfrågor framöver i diskussion med Finlands regering. Så lite kritik om beredningen av det här ärendet. I grunden är vi med och vi liberaler kommer att omfatta det här förslaget.

Tillslut en hälsning till vicelantrådet. Vicelantrådet ska nämligen imorgon under ett seminarium prata om skattebehörighetsfrågor under ett seminarium tillsammans med förutnämnda representanter för Finland i den arbetsgruppen som har arbetat med de här frågorna. Jag hoppas att vicelantrådet kan visa lite större aktivitet i debatten imorgon än vad landskapsregeringen har visat vid framtagandet av det här lagförslaget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaas anförande var kanske beskrivande för hans sätt att se på politik. Det handlade tydligen om att göra mål på varandra. Man gör mål och man gör självmål osv. Där skiljer sig vår syn på politik dramatiskt. För mitt sätt att se på politik är att vi bygger ett samhälle tillsammans allihop, som ska bli så bra som möjligt. Där vi alla bidrar oberoende om vi sitter i landskapsregeringen, i lagtinget, i majoritet eller i opposition. Det skulle ha varit trevligt och mer konstruktivt om ltl Perämaa skulle ha sagt på vilket sätt man skulle ha gjort förändringar i den här framställningen som mer skulle ha tillfredställt ltl Perämaa och hans åsikter, än att bara ge en allmän generell kritik av beredningen och tjänstemännen, vilket förvånar mig med tanke på att om någon så borde f d finansministern Perämaa veta vilket tidspress och tryck man jobbar under för att få fram den här framställningen i någorlunda tid. Det känns lite för mycket nedgörande och för lite uppbyggande.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ingen som helst kritik mot de tjänstemän som jobbar med den här frågan. Kritiken riktar sig mot den politiska landskapsregeringen. En bra början skulle ha varit att vicelantrådet tillika finansministern ansvarig för det här området, skulle ha sett till att näringslivet skulle ha kontaktats i den här frågan, så att man kunde ha fört en diskussion med hur näringslivet ser på en sådan här skatteframställning. Det kanske skulle ha lett till samma resultat ändå, men det är av yttersta vikt att landskapsregeringen pratar också med näringslivet då när man bereder lagstiftningar. Det må hända att jag är kritisk, men för varje lagstiftningsförslag som vicelantrådet och landskapsregeringen för hit till salen där man inte bryr sig om att prata med dem som berörs så då kommer vi att upprepa kritiken.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa har naturligtvis rätt i det att man bör prata med dem som berörs av lagstiftningen, så långt som möjligt. I det här fallet, så fanns det en väldigt stor tidspress för att få fram det här som ltl Perämaa sade, så är det redan nu retroaktiv lagstiftning. Så att vi kände att vi behövde skynda på för att få fram det.   

Om man upptar en diskussion med någon part så måste man också vara beredd att kanske ändra sig och göra förändringar. I det här fallet så skulle det i sådana fall leda till att vi skulle ha fått en avvikelse och då är det mer en principiell fråga, som kräver faktiskt en hel del tid och arbete både från tjänstemän och också politiker för att kunna ta de besluten. Det är mycket möjligt att det kan bli så i framtiden och jag hoppas och arbetar för att det ska bli det, men nu var det faktiskt att vi tog det här av en kopia av rikslagstiftningen. Då är frågan att hur mycket arbete ska man lägga ner på det i sådana fall eller ska man lägga ner på sådant som har någon verklig betydelse.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Med tanke på det jag sade så är det synnerligen viktigt att man skapar en kompetens vid finansavdelningen för att kunna bedöma skatteförslags verkliga effekter på samhället för att man ska kunna skapa sig en situation att verkligen ta fram egna skatteförslag och utnyttja i första hand den behörighet man har för att på det viset bli trovärdig i eventuella anspråk på utökad skattebehörighet.

Så även om det är tidspress just i det här fallet och vi har omfattat just det här förslaget, så finns det en positiv grundmening i det vad vi här säger i det att låt dem skapa resurser och kunskaper på det här området. Först då blir vi trovärdiga, när vi vill ha mera behörighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling efter bordläggning

6        Självstyrelsens kärnområden

Landskapsregeringens svar (S 2/2012-2013-s)

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 2/2012-2013)

Ärendet avförs från dagen lista och upptas senare.

Föredras

7        Förstärkning av rättssäkerheten i förvaltningen

Landskapsregeringens svar

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 7/2012-2013)

Ärendet avförs från dagen lista och upptas vid plenum 10.04.2013.

Föredras

8        Avräkningsgrunden

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 10/2012-2013)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av vicelantrådet Roger Nordlund. Ordet ges först till ltl Mats Perämaa.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Landskapsregeringen har inte lyckats övertyga rikets regering om en ändring av avräkningsgrunden i enlighet med självstyrelselagens 47 § utan frågan ska nu, enligt ett pressmeddelande, kopplas ihop med arbetet för en ny självstyrelselag. Självstyrelselagen anger att ändringar i avräkningsgrunden ska göras genom rikslag vilket innebär att ändring först kan ske när initiativ om detta har väckts i riksdagen.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att åstadkomma en ändring av avräkningsgrunden i enlighet med den justeringsgrund som anges i självstyrelselagen?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärande ledamöter, jag tycker det är bra att ltl Perämaa ställde den här frågan så vi fick en möjlighet att informera och diskutera om det här i lagtinget. Därför att den här frågan egentligen har varit aktuell enda sedan vi fick det här nya systemet 1 januari 1993, att man ska kunna ändra på den här avräkningsgrunden och på det sättet på en högre klumpsumma.

Under årens lopp så har det pågått diskussioner från och till och det har gjorts ekonomiska utredningar, men man har inte kommit till någon konkret diskussion med finansministeriet. Nu under den här regeringens första år, så tillsattes det en gemensam arbetsgrupp med finansministeriet i juni 2012, med representanter från finansministeriet och även två representanter från landskapsregeringens finansavdelning. Med syfte att utreda behovet av att ändra avräkningsgrunden för Åland.

Det arbetet pågick enda till början på det här året och det resulterade i ett betänkande. Ett betänkande som i sig är väldigt belysande och bra pedagogiskt uppbyggt för den som är intresserad av att sätta sig in i de här frågorna.

Kontenten av det här arbetet är den att under årens lopp har det funnits ganska stora divigenser och det har också tidigare utredningar bl.a. som revisorerna har gjort, kunnat peka på. Men ser man idag så visar det sig att de här, för det har skett förändringar åt bägge hållen. Både till vår fördel, till Ålands fördel och också till vår nackdel bl.a. genom nettobudgetering, fondering, EU-medlemskapet och säkert en del andra också såsom fastighetsförvaltningen osv.

Så kontenten av det hela är den att man inte riktigt kunde komma överens. Inte ens i den här arbetsgruppen. Våra representanter ansåg att det finns fog för en liten justering av avräkningsbeloppet, men man från statens sida inte var beredda att göra det i det här läget. Utan man ville hellre skjuta det till den här större självstyrelselagsrevisions projektet.

Vi har från Ålands sida inte accepterat det här tillvägagångssättet därför att vi anser fortsättningsvis, att man ska följa självstyrelselagen och enligt den så borde det ske en viss justering också när det är små men tillräckligt stora för att det ska bli en förändring av procenttalet och det anser vi att det föreligger i dagsläget.

Vad vi kunde komma överens om är att det finns en möjlighet att föra det här ärendet till ålandsdelegationen. Om vi ser vad vi har framför oss nu, vi kommer dels att följa upp det här arbetet med ytterligare kontakter med finansministeriet för att försöka få igång en process i den här riktningen. Vi kommer att understöda den processen med att ha ett samråd med finans- och näringsutskottet här i lagtinget och vi kommer också troligen att vända oss till ålandsdelegationen beroende på hur våra fortsatta diskussioner med finansministeriet utvecklar sig. Den här arbetsgruppen har pekat på att den möjligheten finns, så då kan det vara så att vi kan få ytterligare tydlighet i juridiken när vi vänder oss till ålandsdelegationen. Så det är den fortsatta vägen framåt.

Fru talman! Det finns ändå två saker som jag vill lyfta fram i det här betänkandet, som jag tycker att har lite burit fram. Dels så lyfte den här arbetsgruppen fram det att skattegottgörelsen som sådan, det instrumentet finns det fogat se över om det kan göras bredare så att det bättre motsvarar den ekonomiska utvecklingen på Åland. Så det är en sak vi kan ta fasta på från åländsk sida.

Den andra saken som man också här i arbetsgruppen lyfte fram är att befolkningsutvecklingen har varit relativt sätt bättre på Åland än vad det är i övriga riket och även om befolkningsutvecklingen som sådan inte är någonting som ska ligga till grund för klumpsummans och avräkningens uträknande, så konstaterar man ändå att det finns anledning att ändå överväga det i den fortsatta diskussionen kring de här sakerna.

Så de två sakerna, skattegottgörelsen och befolkningsutvecklingen är två saker som ytterligare talar till vår fördel utöver de här så att säga direkta förändringarna i det ekonomiska systemet. Så ser situationen ut och vi kommer att arbeta seriöst och konstruktivt vidare med den här frågan.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ingen ska påstå att det är en lätt och självklar att ordna en ändring av avräkningsgrunden. Så enkelt är det inte. Självstyrelselagen är dessvärre skriven så att det krävs politisk överenskommelse. Det krävs lagstiftning på rikshåll för att ändra på avräkningsgrunden. Det krävs politiska överenskommelser för att man ska kunna nå i mål.

Jag har en del frågor. Jag kan ta en del frågor i mitt andra anförande här. Jag förstår inte riktigt kopplingen till ålandsdelegationen. Det blir första delfrågan och jag begär vicelantrådet precisera det. Självstyrelselagen säger ju att riket och åländska representanter i landskapsregeringen kan begära utlåtande av ålandsdelegationen. Men frågan är rätt tydlig annars på hur ändringar av avräkningsgrunden ska ske. Frågan är om ålandsdelegationen kommer att kunna konstatera någonting annat än vad självstyrelselagen säger om ändring av avräkningsgrunden.

Sen som andra delfråga, så kunde den vara rent ekonomisk. Vicelantrådet sade att arbetsgruppen hade diskuterat sådana förändringar i budgeteringssystem som har varit oss till nackdel och till fördel. Tidigare så bedömde landskapsrevisorerna att vi hade tappat ungefär 100 miljoner euro genom åren. Hur ligger den här bedömningen just nu?

Som en tredje delfråga. Har landskapsregeringen meddelat Finlands regering tydligt och klart att vi inte nöjer oss med att den här frågan hänförs till kommande självstyrelselagsrevision utan att vi vill jobba för ändring av avräkningsgrunden ska kunna ske utifrån nuvarande självstyrelselag.

Vicelantrådet Roger Nordlund

På frågan vad gäller ålandsdelegationen så finns det både en politisk och en juridisk dimension kan man säga. Historiskt så har ålandsdelegationen haft en stark position när det gäller det gamla systemet och att vara domare mellan staten och självstyrelsen när det gäller de ekonomiska realiteterna. Det andra är den juridiska och där finns det ju de facto tydligen tolkningsutrymme i den självstyrelselag som vi har och eftersom man har inte kunnat komma överens mellan finansministeriet i Helsingfors och våra representanter i den här arbetsgruppen. Det är de här sakerna som man då kan förtydliga. Om man sen kan göra det tillräckligt, det kan jag inte svara på idag, men jag hoppas det i varje fall.

Nuläget är sådant att ungefär 7 miljoner euro är till vår fördel i dagsläget och att avräkningen skulle vara 0,46 istället för 0,45. Sen så är det så att det finns mycket spilld mjölk under resans gång om vi tittar under 90-talet och 2000-talet, men jag tror inte att vi kan göra något åt det idag. Men så ser situationen ut ungefär det senaste året man haft i jämförelse. Där finns naturligtvis olika bedömningar. Stater tycker att vissa saker ska vara på ena sidan och landskapet tycket annorlunda.

Sedan fru talman, när det gäller att vi inte är nöjda med att man enbart tar det med i det här nya självstyrelselagsprojektet. Jag tror inte att man kan vara mycket tydligare än vi var i den frågan på aftonskolan.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Helt kort bara. Jag önskar vicelantrådet och landskapsregeringen lycka till i den här frågan. Tack!

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9        Kanslikommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2012

Kanslikommissionens berättelse (BB 1/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 10.04.2013.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.04.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil