Plenum den 8 april 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 8 april 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Första behandling. 2

1    Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Första behandling. 26

2    Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

Första behandling. 27

3    Stöd för hållbart skogsbruk

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

Remiss. 37

4    Lotteriinspektionen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

Bordläggning. 45

5    Ändring av ministerförsäkran

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

Bordläggning. 45

6    Avbytarservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)

Bordläggning. 45

7    Ändring av blankettlagar om socialvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

För kännedom.. 45

8    Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Plenum slutar 46

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Torbjörn Eliasson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Meddelande

Enligt landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar 1 § tillsätter lagtinget en arvodeskommission för en mandattid om fyra år i enlighet med bestämmelserna om val av flera personer i lagtingets arbetsordning efter förslag från talmanskonferensen.

Valet av en arvodeskommission kommer att förrättas vid plenum måndagen 13.04.2015 och enligt arbetsordningens 92 § ska kandidatlistor därför vara inlämnade till lagtingets kansli senast fredag 10.04.2015 klockan 15.00. Antecknas.

Första behandling

1        Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har satt tid och kraft på körkortslagstiftningen. Lagstiftningen är komplex såtillvida att den innefattar utbildning, EU-lagstiftning, attityder samt både trafik- och rättsäkerhet.

Betänkandet är omfattande, faktiskt mer omfattande än vad betänkandet över budgeten brukar vara.

Lagstiftningen är krävande och komplex. Därför har vi i utskottet både fört principiella diskussioner och också penetrerat detaljer.

Först lite bakgrund. Den första reviderade körkortslagstiftningen överlämnades till lagtinget för drygt ett år sedan, i mars 2014. Syftet med revideringen av lagen var att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. Dessutom ingick i lagpaketet en ny landskapslag om trafikskolor samt några mindre ändringar av ett antal andra lagar. Utskottet inledde omedelbart sin behandling.

Landskapsregeringen tog tillbaka körkortslagen i december i fjol för att strax på nytt överlämna ett nytt reviderat förslag. Motiv för att ta tillbaka lag nummer ett var påpekanden från EU om implementering av körkortsdirektivet. Dessutom hade förslag och påpekanden inkommit från polisen och motorfordonsbyrån som krävde förändringar. Utskottet hade i samband med behandlingen av det första lagförslaget också påpekat oklarheter och otydligheter. Det tog sedan landskapsregeringen ad notam och gjorde förändringar i lagförslag nummer två.

Utskottet konstaterar att ett körkort är en form av samhällskontrakt. Den som uppfyller vissa krav får rätten att framföra ett motorfordon på våra allmänna vägar och om rätten missbrukas eller om villkoren inte längre uppfylls bryts kontraktet.

Talman! Först allmänt om lagförslaget. Det är utmärkt att säkerhet och trygghet är ledstjärnan för körkortslagstiftningen samtidigt är det viktigt att onödig byråkrati för dem som tar körkort undviks. För att målet med säkerhet och trygghet både för förarna själva och för medtrafikanterna ska uppnås är det viktigt att arbetet med attityder i trafiken inleds så tidigt som möjligt, vilket visar sig inte är helt lätt.

Meningen med den nya körkortslagen är att den ska fokusera mera på attityder och riskmedvetenhet, att ett inledande teoriprov eller en teorikurs ska införas redan när man ansöker om körkortstillstånd samt att en säkerhetsutbildning ska genomföras. Ytterligare är det meningen att förarexamen ska ändras för att fokusera på reflexion och självinsikt. Dessutom införs en anmälningsplikt för läkare som finner att en körkortshavare inte uppfyller de medicinska kraven för körkort samt också en möjlighet att använda alkolås.

Utskottet för ett resonemang kring farhågor med det föreslagna nya provbaserade systemet. Det nya upplägget liknar till flera delar det befintliga utbildningssystemet i Sverige. Ansvaret ligger på den enskilda att välja hur den kunskap som behövs för körkort ska inhämtas. Systemet har i Sverige lett till att utvecklingen gått mot provfokus, dvs. körkortstagarna inhämtar i allt högre grad den kunskap i det man tror kommer att tas upp i provet och många använder proven som en nivåindikator på var man befinner sig i förarutbildningsprocessen. Detta har inneburit ett ökat antal både kör- och teoriprov per elev. Provresultaten har också försämrats vilket lett till längre köer då allt fler blir underkända och omproven har ökat. Svenska studier och forskning visar hur svårt det är visar. Förarutbildningen är komplex och att individers motivation och beslutsfattande i trafiken påverkas av en rad fenomen som inte har med bilkörningen i sig att göra såsom personlighet, livsstil, kön, grupptillhörighet och grupptryck. Färsk kunskap om hjärnans mognadsprocess och neurofysiologisk forskning visar att utvecklingen hos unga tar längre tid än man tidigare trott och att ungdomar inte är så bra på att exempelvis kontrollera impulser och känslor, att reflektera över konsekvenser av sina handlingar eller att stå emot grupptryck, precis den stora befolkningsgruppen som vi ska utbilda och ta körkort.

Utskottet skriver vidare i sitt betänkande att eftersom det system som nu införs nu hos oss inte förutsätter utbildning med professionella trafiklärare anser utskottet att det finns skäl för landskapsregeringen att följa utvecklingen så att de farhågor som framförts inte besannas.”

Det nya system som införs tar sikte mer på de kunskaper som en körkortshavare ska inneha än på den utbildning som innehavaren ska ha genomgått. Ett provbaserat system är mycket beroende av hur proven utformas. Det är därför en stor utmaning att utforma en sådan examen där attityderna mäts.

I lagen finns ingående bestämmelser bland annat om förutsättningarna för att avlägga examen men i fråga om själva examen sägs inte mer än att provet ska visa att hen har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt krävs för körkortskategorin i fråga. I övrigt hänvisar landskapsregeringen till landskapsförordning. Det hade varit till en mycket stor fördel att reglera även förarexamen i lagen dels eftersom examen utgör en mycket väsentlig del i det föreslagna provbaserade körkortssystemet, dels med tanke på att lagen borde ge medborgarna en helhetsbild. Käpphästen om att medborgarnas rättigheter och skyldigheter ska regleras i lag.

En obligatorisk säkerhetsutbildning införs som syftar till att ge kunskap och insikt om hur alkohol, andra droger och trötthet kan påverka körförmågan men också svårigheterna med körning på halt underlag och i mörker.

Enligt utskottets mening bör säkerhetsutbildningen också innehålla träning i förutseende körning så att tillbud kan undvikas. Speciellt välkommet är säkerhetsutbildningen för mopeder och lätta fyrhjulingar eftersom det är viktigt att attitydarbetet inleds så tidigt som möjligt eftersom det visar sig att många unga och speciellt unga män är inblandade i trafikolyckor. Här föreslår utskottet att utbildningen även ska vara obligatorisk för traktorer.

Lag- och kulturutskottet har ett miljö- och jämställdhetstänk. Vi har ett helt avsnitt om ekologisk körstil, s.k. EcoDriving.

EcoDriving är en körteknik som kan ge avsevärt lägre bränsleförbrukning än det traditionella körsättet. Genom sparsam körning minskas bilismens miljöpåverkan samtidigt som bränslekostnaderna blir lägre och slitaget på bilarna mindre. Det är viktigt att EcoDriving introduceras så tidigt som möjligt i undervisningen så att det inte blir fråga om en ny körteknik som i ett senare skede läggs på den redan inövade traditionella körtekniken.

Här är det skäl att fästa uppmärksamheten vid att det vid utformandet av läroplanerna för handledarutbildningen bör beaktas att det kan finnas privata handledare som inte har förkunskaper i EcoDriving.

Talman! Lite om administration, dokument och flexibilitet. Från utskottets sida betonar vi vikten av att möjligheterna till kombinationskörkort inte ska minska utan det ska vara möjligt att för likartade kategorier att ansöka om ett gemensamt körkortstillstånd, att avlägga ett gemensamt teoriprov och avlägga hanteringsproven vid ett och samma tillfälle, smidigt och flexibelt. Ur medborgarnas synvinkel skulle det vara smidigast om trafikskolorna erbjuder olika utbildningspaket för dem som önskar ta fler körkort samtidigt samt att motorfordonsbyrån och polisen ser till att det är möjligt att samtidigt ta förarexamen för fler körkort.

Utskottet, som eftersträvar ett så enkelt system som möjligt, konstaterar att det i lagen införts ett antal dokument som ska medföras vid övningskörning: Körkortstillstånd, loggbok och handledartillstånd. Eftersom loggboken ska vara standardiserad bör möjligheten att föra in de båda tillstånden i loggboken utredas. På sikt bör det också givetvis vara möjligt även med elektroniska versioner av dokumenten.

I lagen införs en ny benämning, åländskt körkort. Möjligheterna att utforma egna körkort är dock delvis begränsade eftersom det i det tredje körkortsdirektivet anges att medlemsstaterna ska införa nationella körkort i enlighet med en gemenskapsmodell. Så långt det är möjligt, anser utskottet, bör Åland tydliggöras på de åländska körkorten på motsvarande sätt som i våra pass. Dessutom vill utskottet avskaffa ett gränshinder och föreslår att färöiska körkort ska jämställas med EES- och EU-körkort.

Lite reflektioner om balansen mellan lag och förordning. Vissa paragrafer har väl specifik detaljreglering, som exempel kan nämnas definitioner av totalvikt och precisering av lektionstider. Utskottet har valt att inte företa ett omfattande lagberedningsarbete men vi föreslår ändå vissa ändringar såsom detaljregleringen i lagen av skyltarna som reglerar övningskörning. De ska regleras i landskapsförordning. Till vissa delar en lagen väldigt detaljreglerad, t.ex. när det gäller skyltarna så stod det exakt hur de ska vara utformade enligt millimeter. Medan vi inte har reglering för vad som krävs för en förarexamen. Lagen haltar på det viset.

Körkort villkorat för alkolås. I lagen införs möjligheten till alkolås som innebär att vid ett körkortsingripande på grund av rattfylleri införs en möjlighet att ansöka om att få köra med alkolås under körförbudstiden. Alla åtgärder som syftar till att förhindra rattonykterhet välkomnas. Den allra bästa trafiksäkerhetsåtgärden vore att göra alkolås obligatoriskt i alla bilar, något som antagligen blir standard i framtiden. Att införa körkort villkorat för alkolås förknippas enligt utskottets mening med många frågeställningar av både trafiksäkerhets- och moralisk natur.

Å ena sidan uppställer körkortslagen hårda krav på att en person som ska ta körkort inte har ett alkoholmissbruk, speciellt drabbar de stenhårda kraven unga människor. Körkortstillstånd får utfärdas först efter en intygad avhållsamhetsperiod om sökanden under de senaste fem åren före ansökan har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri. Avhållsamhetsperioden måste stödas av ett läkarutlåtande och körkortstillståndet ges på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. 

Å andra sidan föreslås att den som är föremål för ett körkortsingripande på grund av rattfylleri ska kunna ges en rätt att köra med alkolås under en villkorstid trots att personen kan sägas ha brutit det samhällskontrakt som ingås när körkortet beviljas. Körkortsinnehavet ska i dessa fall vara villkorat av alkolås och ansökan får inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Det här regleras också genom att man ska ha läkarkontakt.

Utskottet har fört principiella, filosofiska och långa diskussion om fördelar och nackdelar med alkolås. Utskottet har även diskuterat lämpligheten i att det är polismyndigheten som beviljar alkolås och anser att ett domstolsbeslut kunde vara ett alternativ. Speciellt svår är frågeställningen när det gäller yrkeschaufförer som är beroende av körkort för sin försörjning men som samtidigt vistas mycket ute i trafiken och som därför kan utgöra en fara för sina medtrafikanter. Ett körkort villkorat för alkolås ska i teorin förhindra att chauffören framför fordon i berusat tillstånd men samtidigt visar erfarenheterna att det i praktiken inte är svårt att kringgå bestämmelserna ens för yrkesförare.

Det är viktigt att det finns en fungerande uppföljning av dem som beviljats alkolås. Utskottet anser att det bör få konsekvenser om alkolåsets minne visar på upprepade försök att starta bilen med alkohol i utandningsluften. En sådan konsekvens kan vara att det villkorade körkortet dras in eller att det vanliga körkortet inte återfås. Detta är extra viktigt om ett sådant körkort beviljats en person som har eller ligger i riskzonen för missbruk.

Mot bakgrund av den svåra problemställningen är det enligt utskottets åsikt extra viktigt att i samband med utvärderingen av lagen fästa uppmärksamheten vid utfallet av införandet av körkort villkorat för alkolås. Det är en mycket viktig sak att utvärdera.

Utskottet konstaterar att de s.k. mopedbilarna utgör en trafikfara inte minst för förare och passagerare som dessutom ofta är unga. Detta berörs inte alls i lagframställningen trots att syftet är ökad trafiksäkerhet. Utskottet vill att landskapsregeringen utreder möjliga alternativ till moppebilarna, t.ex. vanliga bilar med strypt motoreffekt. De här bilarna skulle ha en stabilare kaross, säkerhetsbälten och ofta krockkuddar och skulle därför vara ett klart bättre alternativ ur trafiksäkerhetssynvinkel. Ett annat alternativ vore att inte tillåta passagerare i mopedbilarna. Enligt statistik som utskottet har fått del av är cirka 10 procent av de som ådrar sig personskador i trafiken mopedister. Någon åtskillnad mellan mopeder och mopedbilar görs inte i statistiken.

Talman! Nu kommer jag in på kapitel jämställdhet och statistik. I lagförslaget konstateras att det är svårt att dra några slutsatser beträffande de eventuella konsekvenserna för jämställdheten mellan könen. Enligt ÅSUB:s statistik är könsfördelningen för körkort jämn, ungefär lika många kvinnor som män har körkort. Vad gäller trafikolyckorna är fördelningen inte lika jämn och männen är således överrepresenterade i fråga om olyckor.

Motorfordonsbyråns statistik gällande omhändertagna körkort är inte indelad enligt kön. Detsamma gäller statistiken för körförbud vilket gör det omöjligt att se tendenser eller dra slutsatser ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Statistiken gällande vägtrafikolyckor mellan åren 2000-2012 anger inte antal inblandade personer. Inte heller är den tillgängliga statistiken gällande dödade eller skadade personer i vägtrafikolyckor samt offrets trafikantgrupp är indelad enligt kön. Det är för dåligt! Det är faktiskt jätte dåligt!

Det är mycket viktigt att de nya datasystem som tas fram ger statistikuppgifter som är indelade enligt kön vilket ger underlag för t.ex. riktade åtgärder och att framtida lagstiftning inte baseras på allmänt tyckande.

Sedan lite resonemang kring ekonomiska konsekvenser.

De ekonomiska konsekvenserna är förvånande lite utredda och mycket grovt uppskattade. Det känns inte bra i dagens ekonomiskt hårt ansträngda verklighet. Vi har i utskottet haft svårt att få grepp om kostnaderna för den enskilde och för landskapsförvaltningen.

De ekonomiska konsekvenserna för medborgarna kan variera beroende på den enskildes val av utbildning. Det kan konstateras att det administrativa förnyandet av körkorten sannolikt kommer att öka kostnaderna. Kostnaden för säkerhetsutbildningen och handledarutbildningen uppskattas bli likvärdig med kostnaden för de obligatoriska momenten i dagens förarutbildning. Att installera ett alkolås leder till kostnader för den enskilde. Alkolåset gör dock att personen kan fortsätta köra och kan därmed behålla ett arbete som kräver körkort.

Utskottets förslag att EcoDriving så långt som möjligt ska vara den rådande körstilen kan leda till minskade bränslekostnader för den enskilda föraren. Om intentionen med säkrare biltrafik uppfylls minskar också såväl den enskildes som samhällets kostnader för trafikolyckor.

När det gäller kostnaderna för myndigheterna konstaterar landskapsregeringen att polisens behov av resurser kommer att öka. Fler körkort kommer att utfärdas pga. körkortens kortare administrativa giltighetstid. Ett datasystem för körkort villkorat av alkolås kommer att behöva byggas upp och hanteras. Även motorfordonsbyråns uppgifter kommer att öka i och med att det inledande teoriprovet och utvärderingen av förarutbildningen och förarexamen tillkommer. Därtill ska motorfordonsbyrån ansvara för handledarutbildningen. Kostnaden för att ta fram nya teori- och körprov tillkommer liksom kostnader relaterade till nya eller förändrade dataprogram. Arbetsbördan kommer även att öka för registersektionen med ansvar för kundtjänst, växel och körkorts- och fordonsregistret.

På basen av det som framkommit i samband med ärendets behandling befarar utskottet att landskapsregeringen har underskattat kostnaderna för de åtgärder som i ett övergångsskede måste vidtas för att lagen ska kunna sättas i kraft. Kostnaderna för uppstart av nya rutiner, dataprojekt och utbildningsprojekt är svåra att uppskatta men riskerar att bli stora. Lagförslaget förutsätter sannolikt ett nytt datateoriprogram och framtagandet av motsvarande program i riket kostar ca 700 000 euro. Arbetsmängden vid motorfordonsbyrån kommer också att öka betydligt. Bland annat bör resurserna för kundmottagningen bör ses över eftersom antalet kundbesök kommer att öka liksom arbetet med examen. Utskottet konstaterar att kostnader även uppkommer till följd av anskaffning av simulator och fortbildning för förarprövarna. De ökade kostnaderna kan i viss mån kompenseras med avgifter för tjänster vilket i sin tur ökar kostnaderna för medborgarna.

Slutligen om ikraftträdandet. Utskottet konstaterar att ett relativt stort antal åtgärder måste vidtas innan det föreslagna lagpaketet kan sättas i kraft. De förordningar som kompletterar körkortslagen på många väsentliga områden och som förutsätts vara i kraft vid lagpaketets ikraftträdande är redan under beredning men måste färdigställas. Landskapsregeringens avsikt är enligt lagförslaget att en särskild lag om förarprövare ska antas innan körkortslagen träder i kraft. Dessutom måste förarprövarna fortbildas och stöttas så att större fokus ställs på attityder när körproverna genomförs. Vidare återstår ett stort praktiskt arbete med programvaror, register och anskaffning av simulator liksom utformningen av körkortsprovet. Utskottet konstaterar att detta sannolikt blir en stor utmaning för landskapsregeringen mot bakgrund av att EU-direktivets implementering är synnerligen brådskande.

Utskottet betonar vikten av att den kunskap och erfarenhet som finns samlad hos trafikskolorna tas tillvara i samband med utformandet av förordningar, läroplaner och annat regelverk. Även kunskaper och erfarenheter som finns vid exempelvis försäkringsbolagen bör tas tillvara.

Den föreslagna nya körkortslagen är inte fullständig utan kommer att kompletteras med utförliga förordningar. Därför är det synnerligen viktigt att en utvärdering görs två till tre år efter lagpaketets ikraftträdande och utskottet förutsätter att landskapsregeringen då har beredskap att utifrån de vunna erfarenheterna föreslå förändringar i lagen.

Talman! Betänkande var omfattande. Vi har genomfört några omröstningar som dessvärre inte framkommer i betänkandet. I paragraferna 17, 20 och 24 röstade utskottet om detaljer, vilket utskottets medlemmar får redogöra mera för.

Ltl Axel Jonsson har också fört en reservation till betänkandet. Jag utgår från att ledamoten själv presenterar reservationen.

Jag ser fram en emot en aktiv debatt. Jag får redogöra i replikväxlingar och kanske ytterligare återkomma i ett till anförande om vissa detaljer. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte beröra det sistnämnda. Här i betänkandet redogjordes inte för flera omröstningar. Utskottets ordförande sade att det kommer flera anföranden. Kommer det inte någon rättelse så att vi får dokumenterat vilka omröstningar som har förekommit? Det vore värdefullt för debatten i första behandlingen så att vi vet hur omröstningen har gått i utskottet och att vi får det svart på vitt på papper. Är det någonting sådant på gång? Jag har hört det och det skulle vara värdefullt att vi har det dokumentet framför oss så att vi vet hur utskottsmedlemmarna har röstat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ska försöka redogöra för det om jag hinner i replikväxlingen annars måste jag begära ett till anförande.

Vi röstade i 17 §, inledande teoriprov. Beslutet tillkom efter omröstning som utföll 3-2 med en nedlagd röst. Beslutet biträddes av ordförande Katrin Sjögren samt ledamöterna Gun-Mari Lindholm och Åke Mattsson.

I 20 §, handledare för privat övningskörning, där tillkom beslutet efter omröstning, 3-2 och en avstod från att rösta. Beslutet biträddes av ordförande Katrin Sjögren samt ledamöterna Gun-Mari Lindholm och Axel Jonsson.

Även när det gäller säkerhetsutbildning och Ecodriving så röstades det, 3-1 och två avstod för att rösta. Beslutet biträddes av ordförande Katrin Sjögren samt ledamöterna Harry Jansson och Göte Winé.

Det var väldigt rumphugget. Exakt hur vi röstade finns i detaljmotiveringarna. Om lagtinget önskar kan återkomma i ett anförande med en redogörelse om hur vi röstade i detaljmotiveringarna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för redogörelsen. Jag hoppas att vi också får ut någon dokumentation på detta.

Det är lite olyckligt att utskottet går in och jobbar med lagberedning så här mycket. I de här dokumenten ser jag att man i flera paragrafer har gått in för ett nytt ord; ”hen” istället för han eller hon. När jag slår upp hen på Google så får jag upp bilder på hönor. Varför väljer utskottet att gå in för ett nytt ordval och ett nytt begrepp utan att man har haft en principiell diskussion om det? Jag tycker att man borde haft en diskussion om det. Jag tycker också att utskottsordförande argumenterade mot att använda ett sådant ord när hon säger att det är viktigt med den manliga och kvinnliga statistiken. Här väljer man att ta bort han eller hon. Varför gör utskottet det? Varför har vi inte haft en principiell diskussion om detta?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Lag- och kulturutskottet har haft en principiell diskussion. Ingen har motsatt sig till att vi använder uttrycket ”hen”. Det ordet är mycket praktiskt i lagstiftningssammanhang. Sedan kan man ha personliga aversioner mot ordet. Vi har fört en principiell diskussion. Om det här är en sak som lagtinget och lagtingsledamöterna fastnar på i det här omfattande principiella lagförslaget som har en stor påverkan på medborgarna så blir jag nog lite förvånad. Jag ser fram emot en mera konstruktiv debatt i övrigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för ett långt och innehållsrikt anförande. Jag tror bestämt att det är lättare för en blind att dirigera om trafiken på en motorväg än vad det är för Katrin Sjögren, i egenskap av liberal politiker, att se möjligheter i den lagstiftning som landskapsregeringen har lagt fram.

De ekonomiska analyser och de svårigheter som ordförande tar fram står inte landskapsregeringen bakom. Vår bedömning är att det här är en modern lagstiftning. Självklart krävs det en övergångstid när man byter system.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu är det så att jag står här som lag- och kulturutskottets ordförande. Jag har mandat av lag- och kulturutskottet att presentera betänkandet. Jag vet att det tog väldigt lång tid eftersom betänkandet är omfattande. Vi har jobbat mycket med det här lagförslaget. Det jag läste om de ekonomiska verkningarna är direkt citat ur betänkandet som samtliga partier står bakom. Vänligen ministern, läs igenom!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tackar för de vänliga orden. Som ltl Petri Carlsson så är jag också fundersam över att det i 20 § och 24 § i detaljmotiveringarna saknas hur omröstningarna har utfallit.

Jag skulle gärna ta del av ledamöternas tankegångar, som återfinns i de allmänna motiveringarna till betänkandet, om att alla bilar på Åland borde utrustas med ett alkolås.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som liberal ledamot och som oppositionspolitiker kan jag säga att det här sättet att lagbereda är under all kritik. Det är under all kritik! Det har tagit så länge eftersom det fanns en uppsjö av frågetecken. Om landskapsregeringen väljer att inte använda sig av den kunskap som finns, dels i de egna leden men också ute i samhället i form av trafikskolor och försäkringsbolag, så får man stå sitt kast.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska gå rakt på sak för det finns många viktiga delar i det här betänkandet som vi nu ska behandla. Jag kommer att dela in mitt anförande i två huvuddelar. Ena delen kommer att handla om hur jag har försökt driva på för enklare regler och mindre byråkrati, som vi här i salen i allmänhet tycker att är viktigt men som vi kanske glömmer bort lite för ofta.

Jag kommer också att diskutera hur jag vill bidra till att inga alkoholmissbrukare ska vara på de åländska vägarna.

När det för det första gäller enklare regler och mindre byråkrati har jag i min reservation skrivit ett förslag på att man inte skulle gå in för att införa två teoriprov i samband med körkortsutbildningen. Tanken med det inledande teoriprovet, som man ska göra före man börja övningsköra, är förvisso god. Man ska ge elever grundläggande kunskaper innan de ger sig ut på vägarna. Samtidigt åtgärdar det inte ett verkligt problem i dagsläget. Olycksstatistiken vid övningskörning är närmast obefintlig. Det handlar om några plåtskador under de senaste fem åren, om jag minns rätt. Tanken är förvisso god men det här är en onödig reglering som inte tillför något till det åländska samhället och förmodligen inte heller till utbildningen.

Åtminstone är min erfarenhet att handledare och bilskolor tar ansvar över en elev som inte vet var växelspaken sitter eller vet skillnad på pedalerna, så att man inte kör ut i rusningstrafiken i Mariehamn om det är på det viset. Ansvaret är viktigt att poängtera för handledarna och körskolelärarna.

Vi har dock gjort några förenklingar som jag har försökt driva på i utskottet. Det är att man fortsättningsvis ska få köra moped efter att man har tagit bilkörkort. I förslaget skulle man enbart få köra mopedbil och traktor med ett vanligt bilkörkort, men nu får man också köra moped och det tycker jag att är rimligt.

Vi i utskottet har diskuterat möjligheten att ta kombinationskörkort och vi har fått in en ganska stark skrivning om att regeringen måste genomföra detta. Om man till exempel vill kunna köra traktor, moped och mopedbil så ska man inte behöva åka in med traktor till motorfordonsbyrån och ha både mopedbilen och mopeden på flaket där bak för att kunna köra upp vid ett och samma tillfälle. Regeringen måste se till att ordna detta på ett praktiskt sätt både vad gäller hanteringsprov och teoriprov. Man ska inte göra det onödigt krångligt för den enskilda och t.ex. orsaka tre resor in till stan för en skärgårdsbo som vill kunna köra de här tre fordonen. En sådan klar beställning måste vi kunna leverera från den här salen, vilket också finns i utskottets betänkande.

I samband med våra höranden har vi hört farhågor för att man inte tillräckligt starkt försöker förhindra ”svarta trafikskolor” eller i klartext; handledare som tar betalt för att handleda elever, privatister. Handledarna har det som en inkomst vilket givetvis inte är syftet med den här lagstiftningen. Från regeringens sida gjordes det ett försök till reglering, man skulle endast få undervisa två elever samtidigt om man hade vissa släktband eller nära relationer. Den regleringen, att man ska reglera släktbanden på det viset fann vi lite omodern. Istället har vi infört en reglering som innebär att man maximalt får undervisa tre elever per kalenderår. Var och en förstår att man inte kan ha en inkomst på detta om man endast får undervisa tre elever per kalenderår. Tidigare kunde man, i teorin åtminstone, ha tolv elever per kalenderår om man undervisade en per månad. Det är också ett framsteg.

När vi hade debatten om Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets berättelse här i salen så bläddrade jag igenom gränshinderrådets rapport. Jag konstaterade att ett av de problem som togs upp var att färöiska körkort inte är giltiga på Åland eftersom man inte har skrivit på den nordiska körkortskonventionen en gång i tiden. I utskottet har vi beslutat att åtgärda detta. Vi definierar färöiskt körkort på samma sätt som ett EES-körkort. Det gränshindret har vi bidragit till att lösa i den här behandlingen och det tackar jag utskottet för att vi kunde göra.

Den andra delen gäller den nya regleringen av alkolås. Vi från Ålands Framtids sida vill inte bidra till att alkoholmissbrukare ska ut på de åländska vägarna.

I regeringens lagförslag ställer man vissa medicinska krav för att få alkolåset beviljat. Det är exakt de medicinska kraven som krävs för att få ta körkort men med undantag från alkoholmissbruk. Det här undantaget är inte motiverat tycker vi. Om man har ett fortlöpande alkoholmissbruk så tycker vi inte att man ska kunna få ett alkolås och köra på de åländska vägarna.

Orsaken till detta är mycket enkelt. Under utskottets hörande har det framkommit ganska tydligt att det ofta är den avgörande moroten för en alkoholmissbrukare att göra någonting åt sitt missbruk när man blir av med sitt körkort och att man får kämpa. Det är ofta ett kämpande att bli av med ett missbruk, komma ur det och få tillbaka sitt körkort. Vi tycker att det här är en viktig morot. Vi tycker inte att man ska tumma på den här principen vad gäller alkolåsen.

Grundprincipen i hela EU-direktivet är att alkoholmissbrukare inte ska ha körkort och inte heller bil med alkolås. Vi tycker att den principen är viktig att hålla fast vid.

Det blir lite dubbla budskap från den här salen när vissa menar att det är en omöjlighet att dricka en Stallhagen i parken men samtidigt är det helt okej att alkoholmissbrukarna ska få köra bara de har ett alkolås installerat i bilen.

Utskottsordförande stod nyligen här och konstaterade att även om man i teorin ser detta som ett skydd mot att man inte kör i fyllan så är det lätt att kringgå de här bestämmelserna i praktiken. Det är sant.

I landskapsregeringens lagförslag i de allmänna motiveringarna framkommer det att 51 procent av dem i Sverige som har fått alkolås, under den här första tiden som man har haft det, har avbrutit försöket på grund av upprepade antal misslyckande startförsök. 51 procent! Nästan hälften av dem som får alkolås provar alltså att blåsa i alkolåset vid upprepade tillfällen och klarar inte av att starta bilen. Men sedan vid ett senare tillfälle kör man i väg om man har blivit nykter. I Sverige innebär detta att man blir av med sitt alkolås, kan man inte sköta sig så blir man av med alkolåset. Men här på Åland vill man tillåta att det ska vara helt okej, man ska kunna köra ändå för har man ett alkolås då kan man ändå inte köra i fyllan. Är det så som resonemanget går? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på från dem som tycker att det här förslaget är bra.

Nej, vi borde ha ordning och reda i principerna och ställa samma krav på dem som ska få ett alkolås som på dem som ska få ett ordinarie körkort, det vore den här lagstiftningen värd.

Om man missköter sig, följs detta upp på något sätt i lagförslaget? Nej, det gör inte. Däremot måste man rapportera var 60:e dag till leverantören av alkolåset, i klartext en bilverkstad. Man måste fara in och avläsa alkolåset var 60:e dag. Men vad ska man göra med de här uppgifterna i praktiken om man inte har möjligheten att dra in körkortet som har ett alkolås knutet till sig? Det blir en konstig reglering. Det krävs att man ska läsa av uppgifterna men i praktiken kan man inte göra någonting med dem och det tycker vi att är lite märkligt.

Det här beror på att vi har försökt kombinera det finska systemet, där man egentligen inte bryr sig om man misslyckas med att starta alkolåset, med det svenska systemet där man är ganska strikt och kräver att man inte ska ha ett alkoholmissbruk och att man sköter sig under tiden när man har ett alkolås. Den här kompromissen har landat lite snett kan jag tycka. Det borde vi rätta till här i salen.

I min reservation finns förslag på hur detta kunde göras. Polisen kunde med de här uppgifterna begära in ett läkarutlåtande om man misstänker att det föreligger missbruk, vilket upprepade startförsök kan vara ett tecken på. Då borde man ha möjlighet att begära in ett läkarutlåtande för att få en säker bedömning på om det föreligger ett alkoholmissbruk eller inte. Föreligger det ett alkoholmissbruk då ska man också dra in alkolåset.

Jag avslutar med de orden, fru talman, och ser fram emot en spännande debatt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Axel Jonsson för ett intressant anförande.

Jag funderade lite kring 5 §, körkortskategorier. Ledamoten sade att utskottet har förändrat så att man också har möjlighet att köra moped om man har ett bilkörkort. I direktivets artikel 6.2 sägs de facto; ”alla kategorier ges behörighet att framföra fordon av kategori AM”, vilket framgår av 6.2 punkt d i direktivet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det skadar inte heller att i tabellen uppge vilka kategorier som ger behörighet, ett förtydligande av lagstiftningen. Det är uppenbart att om utskottet har missat den här regleringen i direktivet så kanske det också är på sin plats att man i vår egen lagstiftning upplyser medborgarna.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var ett gott initiativ av ltl Jonsson att påpeka att Färöarnas körkort bör jämställas med ett EES-körkort. I talspråk är det fullt möjligt men när det gäller lagstiftning är fortsättningsvis landskapsregeringens åsikt att det är ett sådant körkort som ska ha kod 70, dvs. ett körkort från ett tredje land, enligt körkortsdirektivet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har fått indikationer på att det här kan vara ett övergående problem. Vi tycker ändå att det är viktigt att åtgärda den här problematiken i dagsläget när vi ändå har en nordisk grupp som sitter och arbetar med gränshinderfrågor och lyfter upp dem. När vi då har en så konkret fråga på vårt bord så borde vi också visa uppskattning till det arbete som görs och åtgärda de problem som man lyfter upp. Jag tycker att det är bra att vi i utskottet genomförde den förändringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Axel Jonsson har bidragit på ett positivt sätt till lag- och kulturutskottets betänkande särskilt när det gäller det nordiska, vi tackar ledamoten för att han var observant.

När det gäller alkohollås så tycks vi inte förstå varandra. Tanken med alkohollås är ju att man trots en rattfylleridom ska kunna framföra ett fordon. Lagförslaget, som utskottsmajoriteten har gått in för, ger den här möjligheten. Man har konstaterat missbruk i form av alkohol, och det är därför man har fått en dom. Men nu skapar vi ett system som möjliggör att framföra ett fordon. Vi i majoriteten är övertygade om att det system som vi har byggt upp, paragraf för paragraf, gör det möjligt att inte den typen av farlig körning sker som ledamoten antydde.

Ltl Axel Jonsson, replik

Definitionen i 10 § vilka medicinska krav som ska uppfyllas för ett ordinarie körkort lyder; ”fortlöpande missbruk”, där man också syftar på alkoholmissbruk. Ett fortlöpande missbruk behöver inte vara att man åker fast för rattfylleri en gång. Principen från EU och grundprincipen i hela lagstiftningen är att alkoholmissbrukare inte ska vara på vägarna, så som nämns i 10 § i de medicinska krav som ställs på allt ifrån yrkeskörtillstånd till ordinarie körkort. Varför ska alkoholmissbruk vara undantaget vad gäller alkolås? Det kan jag inte förstå. Tvärtom, det är viktigt att sända signaler till dem som har ett alkoholmissbruk och åker fast att nu är det dags att göra någonting åt missbruket, då får man körkortet tillbaka och samhällets förtroende, inte på något annat sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Men bästa ledamoten, är inte tanken med hela konstruktionen med alkohollås att försöka stödja folk som har hamnat i den situationen. De har ett beroende som är svårt att hantera. Alkohollås har kommit till som ett alternativ mot att de tar vilken bil som helst och framför den i onyktert tillstånd i och med att det oftast är ett sådant desperat läge. Utskottsmajoriteten har gång på gång argumenterat för att vi har ett heltäckande system där polisen har möjlighet att agera.

Det finns uttryckligen lagförslag att man inte heller ska kunna manipulera mätningarna av alkolåsen. Alltid finns där bara att använda. Vi förstår inte ledamotens oro i det här fallet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Oro och oro, det är bara att läsa paragrafen där det står att man ska uppfylla de medicinska kraven men man behöver inte uppfylla kravet på att vara fri från alkoholmissbruk. Jag tycker inte att det är ett motiverat undantag i det här fallet. Det är grunden till min reservation i den här frågan. Jag kan förstå att man har politiska motiveringar bakom att även alkoholmissbrukare ska få möjlighet till alkolås för att man tror att det ska hjälpa dem i deras missbruk. Men jag tror att det är precis tvärtom, samhället måste sända den signal som vi har fått från våra höranden; att få tillbaka sitt körkort är en av de viktigaste morötterna för att faktiskt ta tag i sitt missbruk och göra sig av med det. Jag tror att det är en viktig signal att fortsättningsvis sända till dem som lider av ett alkoholmissbruk istället för att ge dem möjlighet att köra med ett alkolås.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är intressant att höra ltl Axel Jonsson. Tydligen måste jag ha varit borta från utskottet eller suttit och drömt om annat när vi hade höranden som pratade om morötter och vad de är.

En person som kör rattfull och inte har ett alkoholmissbruk, men den som kör berusad har väl egentligen ett alkoholmissbruk.

Ltl Axel Jonsson vill inte ha ett alkolås, det är väl mer ärligt att säga det. När man börjar titta på benämningen alkoholmissbruk så är rattfylleri ett av kriterierna.

Jag tycker att rätt ska vara rätt, det står ingenting i paragrafen om ”fortlöpande”, som ltl Axel Jonsson nämnde att flertal gånger. Det står alkoholmissbruk, men jag hittar inte ordet ”fortlöpande”.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är därför att ltl Göte Winé läser fel paragraf, han ska läsa 10 § och detaljmotiveringarna till 10 §. Där står det klart och tydligt att det är frågan om ett fortlöpande alkoholmissbruk.

Det betyder också att om man åker fast för rattfylleri en gång, en engångsföreteelse, så kan det inte vara frågan om ett fortlöpande missbruk. Om man däremot har ett fortlöpande missbruk, vilket framgår av leverproven i samband med att man ansöker om ett alkolås, då kommer man inte att få ett alkolås i sin bil, enligt mitt förslag.

Men enligt ltl Göte Winés och majoritetens förslag så kommer man att kunna få ett alkolås och det tycker inte vi att är rätt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag ser på 51 § där ltl Axel Jonsson vill göra förändringar.

Syftet från landskapsregeringen är att man har sett möjligheterna att alkolåset kan vända alkoholmissbruket och man vill ge dem en chans. Ltl Axel Jonsson vill inte ge personer som åker fast för rattfylleri en andra chans, vilket jag accepterar. Det är helt okej, men säg då att man är mot alkolåset, det är mera ärligt ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är uppenbart att ltl Göte Winé även borde läsa 51 § ordentligt för den paragrafen hänvisar till de medicinska kraven som räknas upp i 10 § där det tydligt framgår att det handlar om ett fortlöpande alkoholmissbruk. Läs ordentligt! Då kommer även ltl Göte Winé att förstå kopplingen i lagtexten. Det blir lite hyckleri när ltl Winé är så starkt kritisk till att man ska kunna dricka en öl i parken, men samtidigt tycker han att det är helt okej att alkoholmissbrukare ska få en andra chans och köra runt på de åländska vägarna bara man har ett alkolås i bilen. Ltl Winé säger själv att man lika bra kan ta grannens bil eller någon annans. Signalen från samhället måste vara tydlig. Har man ett alkoholmissbruk ska man inte befinna sig på de åländska vägarna före man har gjort sig av med missbruket. Så är systemet de facto uppbyggt i Sverige. Det är inte mina egna tankar och funderingar som ligger bakom det här. Det är en avvägning av olika system. I det här fallet tycker jag att det svenska systemet är bättre och tydligare och det systemet borde vi gå in för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänker fortsätta där ltl Winé slutade. Det man inte vet det ser man inte. Jag var en stark anhängare till ltl Axel Jonssons förslag inledningsvis. Jag tyckte att det verkade idiotiskt att man inte uttryckligen ska kräva att man ska vara nykter.

Jag råkade komma in på propositionen till det finska lagförslaget. Jag ser skillnaden mellan Finland och Sverige. I Sverige åker man ut efter andra blåsningen med promille, då är man borta ur systemet. Det är ganska många personer som försvinner. Jag har inte siffran nu men det kanske rör sig om 30 procent. En del av dem är ute i trafiken igen och man har problem med de här personerna.

I Finland får man i princip blåsa hur många gånger som helst. Sedan 2003 har det gjorts 40 000 blåsningar där det har varit 0,2 promille.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har siffran här framför mig. I Sverige är det 59 procent som fullföljer försöket med alkolås. Det betyder att 41 procent avbryter. Av dessa 41 procent avbryter 51 procent uteslutande på grund av upprepade misslyckade startförsök. Det är ändå en relativt hög andel. Det 20 procent totalt som slutar med alkolåset på grund av att de blåser för många gånger med promille. Jag tycker inte att den siffran talar för att vi ska gå in för det här förslaget, tvärtom. Vi borde strängera det här. Det här lagförslaget visar på att det är ganska många som kommer att köra med ett missbruk även om de har fått ett alkolås och det bekymrar mig.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det bekymrade mig också tills jag såg siffrorna. Det här visat sig att 90 procent av dem som har alkolås sköter sig, blir nyktra och kommer inte att återfalla i rattfylleri överhuvudtaget. Det är en väldigt hög och bra siffra. Det gäller att hålla dem kvar med alkolås så länge som möjligt så att man inte straffar dem. På det viset kör de inte i fyllan överhuvudtaget. Man styr in dem på rätt väg.

Av dessa 40 000 som blåste var det 12 000 som hade över 0,5 promille så att de skulle ha åkt fast för rattfylleri så man förhindrar en stor mängd rattfyllerister. Det finns en fördel med alkolås, man kastar inte ut dem.

Hela lagstiftningen behöver göras om för man är inte knuten till en viss bil här på Åland vilket man är i Sverige. I Sverige har man ansvar över sin bil. Det finns en ganska stor poäng i detta och det kan vara intressant att prova det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det var värdefulla synpunkter. Jag tror också att man måste jämföra system utifrån vad de är.

Vad gäller det sistnämnda att i Sverige är alkolåset knutet till en bil, så inser jag givetvis det. Därför har jag inte knutit det till de misslyckade upprepade startförsöken, utan istället till läkarutlåtanden som polisen kan begära in och där mycket tyder på att man har ett alkoholmissbruk Upprepade misslyckade startförsök kan vara en sådan indikator. Jag inser givetvis den problematiken och därför har jag skapat en annan lösning för hur man kunde hantera det här.

Vi har olika åsikter i den här frågan. Principen är viktig för mig, vi ska inte dalta med missbrukarna. Man ska få signalen; bli av med ditt missbruk så får du tillbaka ditt körkort!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Nu har vi äntligen körkortslagen ur utskottets händer. En sak kan man lugnt säga att den här frågan om körkort berör och väcker känslor.

Det har varit ett engagerat utskott, kanske nästan på gränsen till för engagerat ibland. Risken är att när man går in och gör för mycket förändringar så gör man förändringar som inte är tillräckligt underbyggda med fakta.

Och visst är det ju så som många säger och tycker att det här med körkort är en rättighet att få. Men som våra höranden sade så är det ingen rättighet utan ett samhällskontrakt, vilket utskottets ordförande nämnde i sitt anförande.

 Jag som medlem i lag- och kulturutskottet kan säga att vi nog kanske varit lite för ambitiösa och noggranna i utskottet. Jag upplever att det nu finns en misstänksamhet mot förvaltningen och förordningar att tjänstemän skulle göra det alltför hemskt om man lämnar ansvaret till dem.

Jag bakom betänkandet så jag ska väl inte kritisera det eller utskottet, men det var en reflektion som jag fick under arbetet med detta lagförslag.

Visst är det så att landskapsregeringen har underlättat i lagstiftningen om att ta körkort men även komplicerat i vissa fall.

När vi hade remissdebatten för över ett år sedan så sade jag att det är bra där man jobbat med trafiksäkerheten och tryggheten och det är väl där vi har komplicerat som vissa tycker.

Regeringen har lyssnat på utskottet. I det andra lagförslaget om körkortlagen så är mopedkörkortet nu uppdelat i ett körkort för två- och trehjulig moped och ett körkort för fyrhjulig moped och mopedbil. Detta var en av sakerna som utskottet hade synpunkter på kring det första lagförslaget som sedan regeringen drog tillbaka. För där var det ju ett körkort dvs. samma klass för två-, tre-, och fyrhjuliga mopeder. Här är det nu då skilda körprov. Vi kan ju konstatera att det är en stor skillnad på att köra en fyrhjulig moped jämfört med en tvåhjulig moped. Så det är ju för tryggheten och säkerheten.

Ser vi på helheten och på det politiska så är det i stort sett ett enat utskott som står bakom landskapsregeringens förslag. Visst är det ett antal paragrafer öppnade i betänkandet, men som jag ser det så ändrar vi inte så mycket i det politiska.

Tre omröstningar hade vi, men nästan mer på en detaljnivå som jag ser det.

Det ena var att om man hade det inledande teoriprovet så tog man bort den inledande kursen. I lagförslaget stod det att det skulle vara 4 lektioner i en trafikskola. Nu ville en majoritet i lagtinget att den som går kursen själv ska bestämma hur många lektioner man ska gå. Det här kommer att leda till svårigheter för trafikskolorna att planera dessa kurser.

Sedan om 24 § så tyckte jag att man bra kan ha sparsam körning med i säkerhetsutbildningen för då leds den av professionell och kunnig ledning. Här är det för mig en viktig sak att det görs och att man tänker på att det har en bra utbildare som verkligen trovärdigt kan förklara fördelar med sparsam körning samt lära ut det på ett pedagogiskt sätt. Så ska man ha det med i lagen så är det viktigt för mig att det görs rätt.

Fru talman! Vi har vänt på alla paragrafer och meningar både när det gäller att se på om det är förenklat och att man inte bekostar på säkerheten. Det är ju ur samma synsätt som regeringen sett på det.

Den stora diskussionen är väl då ledamot Axel Jonssons reservation och hans synsätt att vilja ändra i lagen om körkort villkorat för alkolås. Som jag sade i remissdebatten så är jag egentligen inte för alkolås, men jag förstår och stöder landskapsregeringens sätt att se fördelarna med alkolås och det accepterar jag. Syftet med alkolåset är att det ska hjälpa en att komma ur ett alkoholmissbruk.

Fru talman! I utskottsarbetet har det kommit en hel del synpunkter kring mopedbilarnas vara och icke vara. Man må ha synpunkter kring dem och man kan konstatera, som utskottet skriver i betänkandet, att det skulle ur trafiksäkerhetssynpunkt vara till fördel med ”vanliga bilar” med strypt motoreffekt. Detta är något man kan se på framledes. Idag finns det mopedbilar att köpa och då har man den möjligheten.

Avslutningsvis, fru talman, så är det en hel del arbete av förvaltningen som ska göras innan allt trillar på plats. En strukturerad ledning med samordning mellan landskapsregeringen, motorfordonsbyrån och polisen krävs. Även trafikskolorna behöver känna sig delaktiga i arbetet så en dialog där är nog önskvärd. 

Här är för mig de viktigaste frågorna som framkommit under arbetet detta lagförslag. Man kan väl säga att det är en stor kostym som en relativt liten förvaltning tagit på sig. Man vågar om man vill förändra för någonting bättre. Samtidigt kan det vara nyttigt att man efter att lagen varit i kraft två – tre år gör en utvärdering över detta lagförslag. Inte för att vara kritisk mot detta utan för att det är ett omfattande lagpaket där man kan behöva vissa justeringar. För som sagt det är politiskt vågat att göra så mycket förändringar som nu man har tagit på sig.

Jag ger nu förvaltningen en stor dos god arbetsglädje. Nu har vi gjort vårt här, nu är det allt annat kvar och det kommer att kosta en del pengar men framförallt en del arbetstid innan allt är på plats. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för ett balanserat anförande ltl Göte Winé. Jag är också uppriktigt glad för den respekt som ltl Göte Winé visar tjänstemännen och det arbete som de gör vid landskapets förvaltning. Tack för det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa ledamöter, tack för en intressant debatt så här långt. Jag håller helt med det som ltl Göte Winé sade. Få saker har väckt så mycket intressant och berört så många känsliga spröt som körkortslagstiftningen har gjort. Det är ett ganska stort arbete som den här landskapsregeringen har tagit på sig. Den här landskapsregeringen, under lantrådet Gunells ledning, är inte rädd för utmaningar och är inte heller rädd för att förändra och utveckla det åländska samhället.

Jag har egentligen bara en större frågeställning som jag riktar direkt till utskottets ordförande. Det gäller en formell underrättelse som landskapsregeringen fick tidigare. I den formella underrättelsen klagar man på att landskapet inte har tillräckligt tydliga skrivningar om kod 70. Man skriver så här: ” I sin skrivelse av den 8 oktober 2013 erkänner myndigheterna på Åland dvs. landskapsregeringen att ingen bestämmelse som kräver användning av kod 70 i dessa situationer är på plats. Men de anger att koden används när ett körkort ska utföras enligt de relevanta omständigheterna. Ändringen ska fastställas och den väntas träda ikraft den 1 januari 2015. Det här var en av anledningarna till att landskapsregeringen tog tillbaka det tidigare lagstiftningsförslaget.

Efter den formella underrättelsen har landskapsregeringen också fått ett motiverat yttrande där man fortsättningsvis påtalar, i enlighet med punkt 12 i bilagan till direktiven, att det ska ske i en form av harmonisering kod 70. Vad gäller Åland innehåller den åländska körkortslagen inga bestämmelser om detta. Landskapsregeringen skrev in det i sitt lagförslag i sista momentet i 65 §.

Utskottet har helt enkelt valt att plocka bort det momentet med hänvisning till ”utskottet föreslår att denna bestämmelse enligt vilket utbyten och förnyelser av körkortet ska registreras på det nya körkortet med en kod 70 som ska tas bort eftersom bestämmelsen är för detaljerad.”. Min fråga till utskottets ordförande: Hur ska jag i egenskap av ansvarig minister förklara detta inför EU? Det är ju exakt det som vi nu har ett motiverat yttrande om. Om det motiverade yttrandet inte verkställs kommer det att ge Åland böter i storleksordning 20 000 euro per dag. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Utskottets ordförande ska gärna försöka förklara hur hela utskottet har diskuterat och även landskapsregeringspartierna.

Vi har försökt titta på förordning och lag. Vi utgick från att hänvisningen till kod 70 kunde regleras i förordning.

Då måste vi se hur vi kan ordna upp det här. En sak är att vi föreslår skrivningar och tar det i detaljbehandlingen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack utskottets ordförande för det klargörandet. Från ett tidigare replikskifte erinrar jag mig att utskottets ordförande var ganska tydlig med att det här var en dålig lagstiftning. Jag säger inte det samma kring utskottets hantering av den. Jag säger däremot att det är viktigt att vi i detaljmotiveringen kan svara mot de krav som kommissionen ställer i sitt motiverade yttrande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Där har vi absolut samma ambitioner. Men, jag vill säga till ministern att mitt långa anförande var direkt ur betänkandet. Jag förde överhuvudtaget inte någon oppositionspolitik eller satte liberala anmärkningar i mitt anförande. Jag läste det som utskottet har tagit gemensamt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Med tanke på att replikeringen ska hänföra sig till huvudanförande, i det här fallet mitt som närmast har ägnat mig åt kod 70, så avstår jag från att kommentera det vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill börja med tacka ordförande för lag- och kulturutskottet som har dragit ett tungt och stort lass. Vi har kunnat enas runt det mesta. Det finns vissa detaljer, men de är ändå ganska små i förhållande till den stora lagframställning som vi till lag- och kulturutskottet fick till oss lite kuppartat.

Det här är en stor och omfattande lag. Det är en folklag, den ska vara lättläst och begriplig. Det ska tydligt ur lagen framkomma individens rättigheter och skyldigheter. Ur det perspektivet tyckte vi i utskottet att den varken var lättläst eller begriplig. Vi tyckte inte heller att individens rättigheter och skyldigheter framgick med all sin tydlighet.

Vi har med hårt arbete i lagutskottet försökt göra lagstiftningen så bra som den bara går att göra i den här utformningen.

I främsta rummet har vi satt säkerhetsutbildningen, vilket även landskapsregeringen har gjort, och det attitydarbete som behöver föregå innan man kommer ut på vägarna och börja köra, oavsett vilket fordon man kommer att föra fram.

Nuvarande säkerhetsutbildning inom alla olika kategorier tror vi kommer att vara positiv för trafiksäkerheten runtom oss. Det är nämligen inte på det viset att körkort är en mänsklig rättighet, som många människor tror, och när man har fått körkort så kan man föra fram fordon på lite olika sätt och ibland på bekostnad av trafiksäkerheten.

Det är bra att det redan i ett tidigt skede när man får sitt första körkort, oftast mopedkörkort, kommer en säkerhetsutbildning. Ett hanteringsprov kommer också att finnas med vilket är bra.

Vi har problematiserat och skrivit i vårt betänkande om möjligheten till ett kombinationskort, vilket ltl Axel Jonsson på ett föredömligt sätt här tidigare resonerade kring hur utskottet har tänkt.

Personligen har jag haft vissa dubier när det gäller mopedbilar. Jag hade hellre sett att vi hade kunnat enas om att slopa möjligheten till mopedbilar och istället gå in för att ha bilar med strypt motoreffekt. Då skulle man ha en säkrare kaross, man skulle ha trepunktsbälten och man har bilar utrustade med krockkuddar osv. Det här skulle vara bättre än dagens mopedbilar. De facto har olyckorna ändå gått ner men det har varit väldigt många och svåra olyckor med mopedbilar.

En sak som gläder mig alldeles extra är att vi nu också lagstiftar om möjligheten till alkolås. Det gläder mig alldeles särskilt av den anledningen att jag i mars för 12 år sedan, den 13 mars 2003, motionerade om möjligheten att få införande av alkolås som straffpåföljd. Ibland när man känner det lite hopplöst att något inte går att ändra så det tar sin tid men det går att få en viss förändring. Jag tror att detta är bra.

I utskottet har vi resonerat att det kanske hade varit bättre att domstolen skulle slå fast straffpåföljden och göra en bedömning av lämpligheten för den här personen. Idag måste man göra en ansökan hos polismyndigheten när det gäller alkolås. Jag anser att det skulle ha varit bättre att domstolen hade gjort den bedömningen.

Det finns mycket som vi har resonerat om. Vi har kanske haft lite olika åsikter som sköljt fram och tillbaka. Därför är det bra att vi har kunnat enas om klämmen; att man inom tre år utvärderar de nya körkortslagen och kommer vid behov till lagtinget med förslag till förändringar. Det finns mycket som ännu inte är riktigt fulländat. När man börjar praktisera den här lagstiftningen så kommer man säkert att möta på problem och hinder. Då måste man notera problemen, sedan påtala detta till landskapsregeringen och så får landskapsregeringen göra lagstiftningen mera begriplig i avseende att det ska vara en folklig lag, vilket jag inledde med.

Vi tycker att det är en ganska intressant viktigt petitess som ltl Petri Carlsson tog upp, att lagutskottet har inlett det här arbetet med att i lagstiftningen nämna ”hen” istället för han eller hon. Lagutskottet anser att det också är vår uppgift. Det är lag- och kulturutskottet som är den yttersta uttolkaren av lagstiftning på Åland. Lag- och kulturutskottet kan likställas med grundlagsutskottet i Finlands riksdag. Om det är någon som ska göra sådana här förändringar så är det just lag- och kulturutskottet. Tack, talman.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! I utskottets betänkande fastnade jag lite på stycket om mopedbilar. Förde man även ett resonemang angående möjligheten att ha ett system med körkort för sextonåringar? Under tidens gång tidigare här i lagtinget har körkort för sextonåringar diskuterats. På andra mera trafikerade ställen i världen än vad vi har här på Åland anser man att sextonåringar de facto kan framföra bilar. Det skulle ha varit en bra möjlighet att sextonåringar lokalt här på Åland får framföra bilar istället för dessa mopedbilar. Personligen anser jag att mopedbilarna är ett större problem på 90-vägar än vad de kanske är på 50-områden.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I samband med att vi pratade om mopedbilar kontra någon form av strypt motoreffekt hos vanliga bilar så förde vi ett sådant resonemang. Det fanns inte heller med i landskapsregeringens förslag, vi tangerade den tanken men vi ansåg att det var så långt utanför den kompetensen som den här lagframställningen ingick i. Vi resonerade, men vi hade ingen bestämd åsikt om detta.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Lindholm nämnde även ”hen”. Man har inte använt han eller hon utan använde ”hen” istället. Det här är den första lagen nu som vi tar i lagtinget där man aktivt gå in för att använda uttrycket ”hen”. I likhet med ltl Petri Carlsson så delar jag uppfattningen att det säkert kan finnas olika åsikter om vad som är rätt och fel.

Det är intressant att utskottet konstaterar att ÅSUBs statistik de facto inte är könsdelad. I vissa fall ska vi sudda ut könen och i andra fall vill man lyfta upp könen, så det är inte riktigt konsekvent.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, det stämmer att det är första gången som vi använder ”hen” så vi är lite banbrytande, precis så där som ett grundlagsutskott ska vara när det gäller lagstiftning. Vi har varit eniga om att det är bra att vi moderniserar vår lagstiftning under rådande förhållanden på samma sätt som man gör på andra ställen.

Vi ser nog inte att det har en direkt koppling att man har en könsbaserad statistik och hur man anger könen i lagstiftningen. Det har inte med varandra att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Bra talat, ltl Lindholm, om lag- och kulturutskottet och ”hen”. Det blir någon slags pseudodebatt.

För övrigt tycker jag att ltl Lindholm hade ett bra anförande. Jag vill också understryka att när jag gick in i det här arbetet var jag väldigt, väldigt skeptisk. Jag var faktiskt beredd att förkasta lagen, men vi kompromissade oss till och arbetade oss fram till att vi fick igenom lagstiftningen och det ska ledamöterna i lag- och kulturutskottet ha all erkänsla för.

Det känns lite orättvist från landskapsregeringens sida att man blir utpekad som någon slags bov när vi faktiskt verkligen har försökt jobba med det här lagförslaget som ursprungligen inte ens var vårt utan det var finans- och näringsutskottets ärende.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att det är precis så här som man borde arbeta med alla, om det bara är möjligt och att det inte är saker som man absolut inte kan omfatta för att det ligger någon ideologi bakom.

Vi har haft en god anda. Vi började egentligen från olika håll när vi tog oss an den här lagstiftningen. Resultatet har ändå, efter ett givande och tagande, blivit mycket bättre om man utgår ifrån det vi hade att börja med. Min uppfattning är att lagstiftningen inte var bra, men den har blivit bättre under arbetets gång.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis så var det. Vi kompromissade oss till att vi fick igenom ett förslag. Vi var också eniga om att det fortfarande finns många frågetecken. Därför är vi väldigt tydlig med att man ska göra en första utvärdering efter två år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag gratulerar lag- och kulturutskottets starka kvinnor för att driva igenom begreppet ”hen”. Jag var med på den tiden när vi bara hade ”han” i all lagstiftning. Då gjorde jag och den kvinnlig ordförande som då satt i lagutskottet det motsvarande, vi drev igenom ”han och hon”. Jag kommer inte ihåg kommentarerna men det skulle inte förvåna mig om det var ungefär samma som vi har hört här.

Införandet av ”hen” tar ju inte bort ojämställdheten i samhället, men det är ju väldigt praktiskt och det är helt könsneutralt. Kulturutskottet är modernt och jag gratulerar till framsteget.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tack för det berömmet ltl Sundback. Nu tenderar det att bli mer en jämställdhetsdiskussion. Jag skulle också önska att de manliga ledamöterna som har uttalat sig i den här frågan lite skeptiskt istället skulle vända det till att man försöker vara med och arbeta med jämställdhet. Då tror jag också att vi blir flera kvinnor här i lagtinget, det skulle vi behöva.

Det här är en sidodebatt men den är också väldigt nödvändig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag tänkte kort beröra att utskottet säger att det är omständigt och ålderdomligt att använda ”han eller hon” och istället går in för ordet ”hen”, hönkuppen som lag- och kulturutskottet har gått in för.

Den här frågan borde ha diskuterats mera principiellt så att vi alla skulle ha fått vara med i en sådan diskussion. Vi har inte fört några sådana diskussioner i lagtinget. Det här är en ändring som lag- och kulturutskottet gör utan att lagberedningen och vi övriga har fått vara med i diskussionen. Jag tycker att det är tråkigt när det framförallt handlar om att införa helt nya begrepp i lagtext. Det här är inte vanligt text utan det är lagtext som ska tolkas av domstolar. Jag tycker att det skulle ha förtjänat en bättre beredning och en mer fördjupad diskussion också bland oss övriga i lagtinget. Jag får återkomma till det senare kanske.

Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Jag tycker att vi borde ha fått ut det som jag har förstått att lag- och kulturutskottet har arbetat med under förmiddagen, dvs. en rättelse när det gäller vilka som har bistått olika beslut i omröstningarna. Alla lagtingsledamöter borde få den informationen utskickad så att vi får veta hur det är och kan fundera och reflektera över det. Det är värdefullt inför den fortsatta debatten. Jag föreslår att ärendet bordläggs. Jag riktar ett önskemål att vi får den här informationen utskickad till oss.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vill gärna ha ett förtydligande av ltl Petri Carlsson. Jag vet inte om jag hörde rätt? Inledningsvis talade ltl Carlsson om något som han kallade hönkuppen. Stämmer det?

Ltl Petri Carlsson, replik                           

Tack, fru talman! För mig betyder ordet ”hen” höna. Det är det engelska ordet hen. Jag kopplar ordet till höna. Jag kan inte se varför vi ska behöva använda ”hen” när vi redan har ord som man kan använda; dennes, personen osv. Det finns redan färdig ordvokabulär att använda. Varför ska vi införa ett nytt begrepp, på ett annat språk, som betyder någonting helt annat? Jag ser inte heller begreppet som en jämställdhetsfråga som löser jämställdheten, att man istället för att använda ”han och hon och dennes och personen” skulle börja använda det nya begreppet ”hen”. Jag tycker inte att det är ålderdomligt att använda ”han eller hon”.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är inte helt säker men jag har en bestämd känsla av att svenska akademins ordlista numera innehåller ordet ”hen”.

Det som ltl Petri Carlsson gör sig till tolk för är nog någon slags kränkning av både kön och det här parlamentet. Här förekommer inga kupper, här genomförs allting formellt på rätt sätt och alla här i salen har rätt att uttala sig om det här begreppet, lika som ltl Petri Carlsson. Man har rätt att komma med alternativa förslag. Det här sättet att uttrycka sig säger mera om Petri Carlsson än om jämställdhet och språkbruket vad gäller svenska språket.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det finns skäl att påpeka att det här är en fråga som borde ha beretts mera. Man borde ha fördjupat diskussionen. Om ordet ”hen” finns med i akademins ordlista så borde det ha framgått. Man borde haft en diskussion om det före man börjar använda det här begreppet. Den diskussionen har inte vi fått vara med och ta del av. Det är något som utskottet lite olyckligt har gjort nu när man har lagberett väldigt mycket här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man ska inte ta sig själv på så där jättestort allvar. Det kanske finns lite ideologi här bakgrunden. Ltl Carlsson är konservativ och lag- och kulturutskottet i sin helhet har varit framåtsyftande och liberalt.

När det gäller omröstningsförfarandet så beklagar jag att det inte stod i betänkande. Det var en miss från utskottets sida. Vi ska se till att ledamöterna får omröstningsförfarandet via mail. Det var en miss från vår sida i vårt betänkande. Det ska ledamöterna få, så jag understöder bordläggning.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman. Tack för stödet av bordläggning så att vi får ut den här informationen.

Jag tycker att jag själv kan beskriva hur jag är och vilken politisk inställning jag har. Jag tycker mera att jag har en modern politik. Vissa saker behöver man inte ändra för förändringens skull. Vi har också bra saker redan idag, vi behöver inte ha allt nytt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte har vi ju förändrat allting. Det var en liten del i det hela.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag kan hålla med om att det är en liten ändring, men det är ändå ett nytt begrepp som införs i lagtext och det tycker jag att är värt en diskussion.

Jag kanske återkommer efter den här bordläggningen till sakinnehållet i övrigt i körkortslagen när jag har sett hur omröstningarna har gått utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Inledningsvis vill jag understöda ltl Petri Carlssons förslag om bordläggning och bordläggningstiden.

När det gäller utskottsbetänkandet så understöder jag tidigare talare här. Vi har haft ett gediget och omfattande arbete. Det har varit mycket tankeverksamhet och studerande. Vi har hört många personer, flera av dem sitter på läktaren här, för att komma vidare och bilda oss en så bra uppfattning som möjligt. I just den här typen av lagstiftning är det viktigt att den fungerar också i praktiken ute på fältet.

Vi har också haft kontinuerligt samarbete med lagberedningen och ministern. Vi har diskuterat med dem åtskilliga gånger i utskottet. Ibland har det varit lite friktion, men många gånger har vi fått en samsyn och vi har kommit framåt. Båda sidor har fått backa på sina åsikter när vi har fått fakta på bordet.

Vi kan erfara att många problem inte kan förutses före lagen börjar tillämpas i praktiken, vilket alla är överens om. Därför ska den utvärderas efter en treårsperiod. Vi tror att det är ganska bra, det kommer att vara en hel del som man vill ändra på sedan.

Jag tänker i mitt anförande hålla mig främst till alkolås och alkohol i trafiken. Enligt undersökningar som har gjorts på fastlandssidan så är rattfylleri ett mycket stort problem för gemene man både som samhällsfenomen och som trafikant. Man kan konstatera att 38 människor dog förra året i rattfylleriolyckor av totalt 255 dödsoffer i trafiken.

Alkolåsen måste man se som en stor förbättring framförallt från 2007 eftersom andelen rattfyllerister har minskat radikalt.

Ofta är det rattfylleristen själv som orsakar sin egen död. Det är fem till tio civila personer varje år som förolyckas varje år. Fylleriet bakom ratten började minska betydligt 2007 och sedan dess har det statistikförda rattfylleriet gått ner. Framförallt har det grova rattfylleriet minskat på vägarna. Antalet bilister med 1,2 promille eller mer har nästan halverats från 15 000 fall år 2007 till drygt 8 000 fall förra året. Man pratar ofta mycket negativt om att man inte kommer till rätta med rattfylleriet. Här på Åland har vi inte riktigt samma siffra. I riket där man har infört alkolås ser man att det är någonting som hänt. Under 2014 var det 400 rattfyllerister färre än året före.

Enligt en analys har man kommit fram till att de som kör påverkade har minskat, men det finns en grupp som ökar och det är kvinnorna i trafiken. De senaste 20 år har den gruppen fördubblats från 6 procent till 12 procent även återfallen har blivit vanligare bland kvinnorna i förhållande till männen.

Drograttfylleriet har också fördubblats på tio år.

År 2005 startade man ett treårigt försök med övervakad körrätt för personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Tack vare de positiva erfarenheterna permanentades övervakad körrätt i juli 2008 i riket. Alkolåset begränsas inte till förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri, utan det kan användas på många olika sätt som ett generellt hjälpmedel för att förbättra trafiksäkerheten, exempelvis i yrkestrafiken. Till exempel har Transmar alkolås på alla sina bilar och de som kör skolbarn har också alkolås i sina bilar.

Det fina med alkolåsen är att man förebygger rattfylleribrottet. 90 procent av de som har alkolås slutar att köra i fyllan i och med att de har fått alkolås. Samtidigt kan man förhindra att barn och unga utsätts för tråkiga erfarenheter och ångest som berusade förare kan orsaka genom sitt beteende.

Alkolåset infördes i USA i mitten på 1980-talet. Den mäter alkoholhalten i förarens utandningsluft och hindrar i förekommande fall att fordonet startas, vilket är det centrala. Det är kopplat mellan startlåset och startmotorn så man kan inte avbryta en körning på det här sättet. Alkolåset består av två självständiga enheter; en centralenhet och en handenhet.

Centralenheten är kopplad till en liten dator som registrerar alla utandningsprov inklusive datum, klockslag och alkoholhalt. För att förhindra att föraren kringgår alkolåset och till exempel använder andra luftkällor kräver apparaten en särskild blåsningsteknik eller så kan det kombineras med ljudprov och fukt och temperatursensor för provet. Låset är mer sofistikerat än vad man kanske tror.

Alkolåset programmeras så att det slumpmässigt kräver utandningsprov under bilkörning. Detta påverkar inte själva bilen för föraren har då flera minuter på sig att blåsa och så kan man fortsätta om det är okej. Men om det har gått för lång tid så börjar bilen tuta oupphörligt. Man blir tvungen att stanna, man kan inte köra omkring med en tutande bil. På det sättet stoppar det körningen. Det har visat sig vara väldigt effektivt.

Det finns bara positiva erfarenheter av alkolås, de fungerar bra idag. Alkolåsen är det enda effektiva sättet att ingripa.

Statistiken på fastlandssidan fram till 2013 visar 40 000 blåsningar, det är sådana som har blåst, blivit stoppade och inte har kunnat köra vidare, och 12000 blåsningar har varit över 0,05 promille. Man kan säga att man har förhindrat 12 000 rattfyllerier. Det är en sanning med modifikation för man vet inte om personen tog en annan bil som stod på gården.

Skillnaden mellan Finland, Åland jämfört med Sverige är att i Sverige är rattfyllerikörningen direkt knutet till ett visst fordon och man är skyldig att hålla koll på det. Blåser man två gånger med för hög promille så förlorar man rätten att köra bil med alkolås. I Finland har man inte alkolåset knutet till en speciell bil. Det betyder att man kan ha sin egen personbil med ett godkänt alkolås och man kan också ha en taxibil eller lastbil som man kan köra med. Det räcker att det finns ett godkänt alkolås. Man kan även köra en hyrbil med godkänt alkolås. Hur det fungerar i praktiken är lite oklart ännu. Som lagstiftningen är formulerad så borde det gå.

I förundersökningarna i Finland har man konstaterat att väldigt många av dem som börjar blåsa och testa alkolåset efter ett tag håller sig nyktra och sköter sig. Man förutsätter att man får en bättre alkoholkultur.

Man kanske också skulle fundera på att de som har konstaterade alkoholproblem skulle skaffa ett alkolås innan de åker fast för rattfylleri för att för säkerhets skull förhindra rattfyllerikörning.

Det kan vara problem med EU-lagstiftningen. Enligt EU är det ganska klart och tydligt. ”Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förande som är beroende av alkohol eller inte i stånd från att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd”.

På Åland har man gett ut ett speciellt körkort som är uttryckligen är förbundet med alkolås, vilket man inte har gjort i Finland. Frågan är om man får problem med EU? Det får man titta på. Den formuleringen som finns i Finland kan fungera på ett bättre sätt. Detta om alkolås.

Jag stöder den här varianten. Det är bra att man försöker hålla rattfylleristerna från vägarna.

Lagstiftningen är många gånger synnerligen komplicerad när det gäller körkort och fordon. Jag tänker ta upp ett exempel, det gäller trafiktraktor, vem som får köra trafiktraktor och vad en trafiktraktor är.

Man ska ha ett C-körkort enligt den nya lagstiftningen för att köra en trafiktraktor. Det verkar självklart. Men när man börjar läsa lite närmare och tittar i den finska fordonslagen som är en blankettlag och gäller här på Åland så står där uttryckligen beskrivet vad en trafiktraktor är. ”Trafiktraktor: lastbärande traktorer med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för godstransport; en trafiktraktor är också en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton; som trafiktraktor anses dock inte en traktor som används för sådan transport som avses i 7 § i bränsleavgiftslagen.”

Tittar man i 7 § bränsleavgiftslagen så står det: ”En traktor som innehas av en gårdsbruksidkare eller gemensamt av flera gårdsbruksidkare får användas bränsleavgiftsfritt även för transporter som hänför sig till:

1) leverans för försäljning av virke från en gårdsbruksidkares egen lägenhet,

2) försäljning av jord- och stenmaterial från en gårdsbruksidkares egen lägenhet,

3) en gårdsbruksidkares egen trädgårdsodling eller pälsdjursuppfödning, även i det fall då verksamheten bedrivs som en särskild rörelse utanför jord- och skogsbruket, och

4) en gårdsbruksidkares privata hushåll”.

Förstår ni kopplingen som man kan få leta efter bara för att få reda på vad en trafiktraktor är? Det här betyder att på Åland får man med vanligt traktorkort köra en trafiktraktor om det är en jordbrukare som äger den.

I övrigt är det ett bra betänkande. Lagen är inte komplett. Det finns säkert fortsättningsvis felaktigheter och otydligheter i lagen. Jag tror att samtliga i utskottet är överens om att det har blivit en bättre lagstiftning än vad det var tidigare.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Petri Carlsson, understöder ltl Åke Mattsson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till lagtingets nästa plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till lagtingets nästa plenum.

På talarlistan finns ännu ltl Mika Nordberg som ges tillfälle att yttra sig.

Ltl Mika Nordberg

Tack, fru talman! Jag begärde ordet med anledning av att stöda en bordläggning men det är redan gjort.

Talmannen

Ärendet bordläggs således till lagtingets nästa plenum.

Första behandling

2        Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Detta betänkande handlar om hur vi beskattar våra företag och så kallade samfällda förmåner. Som bekant pågår ett arbete i Finland med att återskapa konkurrenskraften för hela landet. I det ingår att hålla så låga bolagsskatter som möjligt. Avsikten är att göra det intressant att driva företag och därmed skapa arbetsplatser. Tillväxt och välfärd och trygghet börjar med jobb.

Det här lagförslaget är ett resultat av beslut man tog i Finlands riksdag i december, i fjolårets elfte timme. Där beslöts att bolag ska beskattas med 20 procent medan samfällda förmåner ska betala 28 procent i skatt. Så blir det nu också på Åland om lagtinget går in för att anta de aktuella lagförslagen.

I utskottet har vi fört en diskussion om hur snabbt som är tillräckligt snabbt. Vi skriver april och i teorin står det först nu klart vilken skatt de åländska bolagen ska betala och vilka avdrag för investeringar som får göras. Det borde dock inte komma som någon överraskning att vi på Åland betalar i det stora hela lika hög skatt som man gör i Finland. I väntan på ett eget skattesystem är det så vi kommit överens om och avtal ska man hålla.

Då lagförslagen är antagna justeras kommunalskattesatserna så att åländska företag betalar lika mycket skatt som finländska. Det skapar transparens och framförhållning. Så har det också alltid varit. Vi vill ändå från utskottets sida understryka, vilket vi gjort många gånger, hur viktigt det är att ständigt hålla sig i en slags dialog med näringslivets representanter. Vi är på Åland inte fler än att vi kan jobba hyggligt tillsammans.

När det gäller innehållet i det ena förslaget, det om höjda avskrivningar för produktiva investeringar, är effekterna positiva för de som väljer att utnyttja möjligheten. Förmånligare investeringar är gynnsamt för näringslivet. Det är också bra att landskapsregeringen redogjort för vilka effekter förslagen kan få på Åland vilket framkommer i lagförslaget för den som är intresserad.

Mot den här bakgrunden är det ett enhälligt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslagen antas oförändrade.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.  

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013-2016 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Stöd för hållbart skogsbruk

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det är precis med skog som med annat samhällsbygge. Det gäller att i alla lägen tvinga sig själv att inta barnperspektivet. Genom att sköta om de små plantorna försäkrar man sig om att i framtiden kunna skörda de friska träden och förvandla dem till produktivt virke.

Det är innehållet i det lagförslag om hållbart skogsbruk som vi behandlat i finans- och näringsutskottet. Vi har i ett enigt betänkande ställt oss bakom lagförslaget men vi har också velat lyfta fram några viktiga frågor, inte minst mot bakgrund av det öppna hörande som utskottet ordnade med den samlade åländska skogsexpertisen och några markägare på plats.

Innan jag går in på utskottets betänkande är det viktigt att minnas att vi behandlar en näring som är mycket viktig för vårt åländska samhälle. Branschen sysselsätter i runda tal 100 personer och omsätter 25 miljoner euro per år. Det handlar alltså om en tillgång som rätt utnyttjad är viktig för hela Åland. Effekterna av skogens avkastning når alla; vi bygger hus, vi skapar värme, vi exporterar, förädlar och renoverar. Vid sidan av dessa handfasta fördelar är skogen dessutom en fantastisk resurs att vistas i. Här samsas jägare, bär- och svampplockare eller bara annars människor som liksom många av oss gillar doften av skog. Inget går som bekant upp mot fuktiga barr eller gröna mossor eller höstens första kantarellställe. Vi har alltså att göra med en resurs som på väldigt många plan gör oss glada, varma och lite rikare. Ändå är det en resurs som kunde utnyttjas i ännu större utsträckning. De åländska skogarna växer idag mycket snabbare än skogsägarna avverkar. Det beror på många saker men som så ofta stannar det vid pengarna. Införtjäningen är idag inte tillräckligt stor i förhållande till erforderliga arbetsinsatser. Avverkningen har i och för sig vuxit men borde vara mycket större.

Finans- och näringsutskottet har alltså insett skogens betydelse och hur viktigt det är att stärka verksamheten i skogen och skapa ett hållbart skogsbruk; minns plantorna jag inledde med. Rätt hanterade blir de åländska plantorna sågat virke som kan säljas till marknader utanför vårt landskap. Vi ser potential i en rätt hanterad åländsk skog. Sedan är frågan vad som är rätt och vad som är fel och när de skattepengar som satsas är tillräckliga. I det här fallet menar utskottet att de cirka 250 000 euro som förslaget handlar om är vad landskapskassan just nu klarar. Vi betonar ändå att landskapsregeringen bör hålla ett öga på helheten och vara beredd att justera där behov uppstår.

Vi förutsätter att nästa regering gör en utvärdering av de nu föreslagna skogsbruksåtgärderna och att man aldrig ska glömma de principer för hållbar utveckling som detta lagting slog fast i fjol somras. Med hjälp av skogen kan vi nå tillväxt på fler plan än rent ekonomiskt.

I arbetet med detta lagförslag har även behovet av en övergripande skogsplan förtydligats och utskottet vill att en sådan tas fram så snabbt det är praktiskt möjligt. Helheten är viktig, för Åland.

I landskapsregeringens lagförslag uttrycktes en förhoppning om att denna lag kunde antas som en så kallad budgetlag och därmed kunna träda ikraft omedelbart. Inom utskottet har vi förståelse för önskemålet men måste påpeka att lagstiftningen inte medger detta. Budgetlagar måste enligt landskapets finansförvaltningslag behandlas i direkt anslutning till budgeten. Därför måste detta lagförslag hanteras som vilken annan lagstiftning som helst. Enligt vad utskottet erfar ska det ändå inte behöva dröja mer än någon månad innan eventuella stöd kan betalas ut.

Avslutningsvis några ord om det öppna hörandet vilket var det första som finans- och näringsutskottet genomfört under denna mandatperiod. Jag menar att det var väldigt lyckat och jag tycker instrumentet kunde användas oftare, särskilt när det gäller frågor av större allmänintresse. Vi bygger vårt samhälle tillsammans och allt måste inte ske bakom lyckta dörrar. Jag uppfattade från det öppna hörandet att branschen fick säga sitt, att förvaltningen förklarade tydligt och att de åhörare som kom deltog i diskussionen. Sådant kan man egentligen aldrig få för mycket av.

Talman! Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet samt att anslutningsmotionen förkastas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets allmänna motiveringar.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett bra och enigt betänkande.

I remissen tog jag upp problematiken kring skötsel, röjning och skörd av våra skogar och ägarförhållandena samt att vi har en relativt stor andel dödsbon och arvringar som äger skog. Dessutom finns det en del investerare som kanske är mindre aktiva än lantbrukarna. Har utskottet överhuvudtaget diskuterat den problematiken? När det gäller att uttagandet från våra skogar så kan det i alla fall ha en viss betydelse. Angående det samarbetet, som utskottet talade om, som ska ske mellan landskapet och skogsägarna så ligger det en problematik i det också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det enkla svaret på den frågan är; nej, vi har inte gått in på går man ska uppmuntra privata skogsägare att göra ett större uttag från sina skogar. Vi har lyssnat till branschen och de har inte heller lyft detta som ett direkt problem. Det verkar snarare vara så att problemet med avsättningen är att man inte får ut ett tillräckligt högt pris.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vilka analyser har finansutskottet gjort ur två olika perspektiv som jag kommer att nämna: För det första, perspektivet avverkning i förhållande till nuvarande prisnivå? För det andra, den enskildes kapitalförvaltning och de olika stödnivåer som finns?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Vi har inte gått ner på den detaljnivån att vi skulle se hur mycket folk har på banken innan de väljer att avverka i sin skog. Vi har mest av allt försökt se det ur industrins synvinkel även om vi också har lyssnat på alla de organisationer som företräder skogsägare. Vi har egentligen inte uppfattat att detta är ett problem.

När det gäller avverkningen och till vilken prisnivå så bestäms det av världsmarknadspriser. Vi har uppfattat att Åland kan göra väldigt lite där. Det som man kan göra står man nu i beråd att göra i och med den planerade fusionen mellan de två stora aktörerna inom skogsbranschen.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! När det gäller perspektivet som jag nämnde om kapitalförvaltning så är skogen den enskilda skogsägarens kapital. Det var det jag menade i förhållande till de stödnivåer man har. Förvaltar man sitt kapital väl, dvs. skogen, så kanske man inte heller behöver ha de här olika stödnivåerna. Kapitalförvaltning är ju ett sätt att hantera sitt kapital.

Prisnivåerna, som man nu har fått när man har avverkat och sålt skog, har varit på den nivån så att människor inte har avverkat. Man har inte avverkat för att prisnivåerna har varit så låga. Jag tror inte att man kan kompensera den låga nivån med någon form av stöd.

Som ordförande i finans- och näringsutskottet nämnde så är man nu på rätt väg när man försöker få ner de olika kostnaderna i två olika bolag. Kostnaderna borde rimligtvis bli lägre i ett bolag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Utskottet skriver i första stycket på sidan 2: ”Syftet med lagen bör vara att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.” Med tanke på tidigare det replikskiftet så är det något som borde vara väldigt centralt. När man skriver att någonting bör vara på ett visst sätt så utgår man ifrån att det berörda utskottet ser till att det blir på det sättet man anser att det behöver vara. Men tittar man på lagtexten så finns där tyvärr ingen ändring. Tycker man att syftet ska vara på ett sätt så borde det ju ändras i den första paragrafen, portalparagrafen, den paragrafen som tar upp syftemålet. Det är någonting som inte riktig hänger ihop här. Vi kanske kan få en förklaring av ltl Pettersson?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för frågan ltl Eriksson. Skrivningen som ingår i den paragraf som står i lagtexten täcker också in önskemål om ökad aktivitet i skogen. Begreppet ”ökad aktivitet i skogen” är nog lite för yvigt för att kunna utgöra en lagparagraf. Ett sådant begrepp hör mera hemma i ett betänkande under en allmän motivering än vad det gör i en lagtext. Jag tror inte att en sådan text skulle ha passerat en beredning och det gjorde den inte heller i utskottet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är eniga på en punkt ltl Pettersson och jag. Jag håller med om att resonemanget är väldigt yvigt i den allmänna motiveringen. Jag ska återkomma i mitt anförande till hur man borde bygga upp en lagstiftning och på vilket sätt en lagstiftningsprocess ska gå till.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det förtjänar att sägas att i det förslag till paragraf som ltl Eriksson syftar på så vill man stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå mera sysselsättning på Åland. Det är sådant som faktiskt hör hemma i ett betänkande, det har vi lyft fram som viktigt och det är någonting som är rätt exakt också. Ska en text vara yvig så ska den vara i ett betänkande och inte i en lagtext. I en lagtext måste man vara lite tydligare med vad man avser och tydligheten i betänkandet är rätt långt ifrån de krav som man har rätt att ställa på lagtext.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Som ordförande sade så har vi ett enigt betänkande. Motionen som anknöt till lagförslaget angående ändringen i syfte i första paragrafen så kommer det in i de allmänna motiveringarna istället. Jag fick inte stöd för att man skulle ändra första paragrafens syfte utan utskottet kunde acceptera att man satte in det i allmänna motiveringarna.

Det är alltid något för aktiviteten i skogen är viktig för att man ska få avverkning att fungera och att man ska få privata skogsägarna att göra egna insatser.

Ltl Anders Eriksson kommer att beröra motionen när det gäller syftet så jag ids inte i detalj gå in på den.

I ett replikskifte nämndes uttag från skogarna och hur man ska kunna påverka och aktivera skogsägarna. Priserna har alltid en avgörande betydelse för aktivitet, det är obönhörligen så. Det finns en passivitet som följer med låga priser. Sedan finns det skogsägare som har skogen som sysselsättning, de ser skogens värde och de är alltid aktiva oberoende av priserna. Tillväxten är ungefär som när man sköter jordbruk t.ex. när man odlar lök eller någonting annat; ju mer man sköter om någonting desto mera växer det. Så fungerar skogen. Många skogsägare blir passiva när priserna är för låga. För skogsskötseln gör nog skogsplaner i ett längre tidsperspektiv den största ekonomiska nyttan i förlängningen.

Skogen är en naturresurs som vi kanske inte värdesätter tillräckligt. Om man sköter skogen är den en naturresurs som aldrig tar slut. Skogen är en av få naturresurser som om man sköter den på rätt sätt, som jag anser att man gör här i Norden och på Åland, aldrig kommer att ta slut i förhållande till andra naturresurser som man tar ur marken och som minskar i förlängningen och tar slut någon gång i framtiden.

Vi förbrukar 1 1/2 jordklot varje år i naturresurser, vi överförbrukar jordens naturresurser. När det gäller skogen så är det nästan andra vägen, åtminstone har vi en underavverkning i förhållande till tillväxten.

Tillväxten de senaste åren har ökat avsevärt mot tidigare. Vad det beror på kan man alltid spekulera kring. Jag personligen tror, och många experter med mig, att det som faller ner uppifrån, kväve med mera, medför att årstillväxten ökar.

Utskottet framhåller betydelsen av att landskapsregeringen utvärderar lagen under nästa mandatperiod och vid behov gör nödvändiga justeringar. Det borde vara ett naturligt beteende när man gör sådana förändringar i skogsbrukslagen. Det sker alltid förändringar, det kommer ny teknik och nya användningsområden av skogen och då bör man också följa med skogsbrukslagen och göra förändringar.

Vi påpekade också i de allmänna motiveringarna att man bör vara öppen, om ekonomin tillåter, att justera stöden som finns idag. Tidigare här i en replik frågades det varför skogsbruket behöver stöd och det kan man väl alltid ifrågasätta och ha åsikter om. Det finns olika åsikter om alla stöd.

Stöd är ett sätt för samhället att visa ett värde, vad skogen är värd. Man är med och stöder en näring när man ger stöd till röjning och markberedning. Det är ett sätt att visa för allmänheten att samhället visar ett värde för skogsbruket här på Åland.

Ordförande sade att skogsbruket sysselsätter 100 personer, har en total omsättning på 25 miljoner och vi ger ett stöd tillbaka till skogsägarna på 150 000-160 000 euro för insatser som röjningar och markberedningar. Inte kan man påstå att det är stora insatser.

Snart kommer vi att prata om stöd till vindkraften som är av helt andra proportioner. Det finns många andra stödformer där man många gånger ifrågasätter stöden. Personligen tycker jag att det här inte är en så stor insats från samhället för att visa värdet av ett aktivt skogsbruk och en industri.

Man talar om de här stöden och blandar in industrins investeringsstöd för att visa att samhället visst är med och stöder. Men det första stödet, det som vi pratar om i lagen, är ju för skogsvården, det andra stödet är för investeringar i industrin och det har inte med varandra att göra. De är beroende av varandra men de har inte att göra med varandra. Alla företag som tillverkar något för export idag har möjlighet att söka investeringsstöd.

Man hade kunnat förespråka att öka insatsen, ett högre belopp, när det gäller stöd, men vi var eniga i utskottet. I det här skedet, när ekonomin inte tillåter det, har vi inte åberopat ett högre stödbelopp. Men som jag sade här tidigare så bör man vara öppen att ompröva det när ekonomin tillåter det. Eftersom det ligger i en förordning så finns det möjlighet att ompröva det om man har den inställningen att man ska göra insatser för skogsägarna.

En lagstiftning om Skogsvårdsföreningen kommer. Jag har vid flera tillfällen tidigare efterlyst skogsprogrammet och utskottet påpekar detta igen. Personligen skulle jag ha velat se att de här två lagarna samt skogsprogrammet kunde ha haft en samkörning. Då hade man fått en mycket bättre uppföljning av hela skogsbruket och då hade man lyft alla problemfrågor samtidigt. Nu tar man upp en del av problemen, sedan kommer skogsvårdsföreningslagen och vi vet inte när skogsprogrammet kommer. Vi får hoppas att något har blivit bortlyft från skogsbruksbyrån så att de kan börja sätta lite energi på skogsprogrammet. Det är också ett sätt att visa för skogsägarna att landskapet går i spetsen, visar hur man aktivt ska sköta skogen och att man sätter värde på skogsbruket.

När det gäller stöd för uttag av energivirke så gör vi en liten markering här. Jag har varit med tidigare och försökt lyfta fram stöd till uttag av energivirke. Det fick inget stöd då i lagtinget och det fick inte ens stöd bland organisationerna. Jag har nog delvis tappat intresset för lyftande av stöd till uttag av energivirke. Jag tror att det idag inte finns möjligheter heller. Frågan är om ens Finland får det här notifierat? Finland brottats med att få sitt stödpaket notifierat och då har de redan haft ett befintligt system.

Jag slutar här så håller jag mig inom tiden, tack.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Eklund hade ett bra anförande. Vi är överens om att det finns olika skogsägare. Det finns skogsägare som sköter sin skog oavsett prisnivåer och annat och som följer sin skogsvårdsplan. Sedan finns det sådana skogsägare som enbart avverkar om priserna är de rätta.

Det skulle vara intressant att höra ltl Eklunds analys om den förestående fusionen av de här olika bolagen. Vilken betydelse kommer det i stort att ha för skogsavverkningen, prisnivåer och skogen som helhet?

Ltl Brage Eklund, replik

Det hör egentligen inte riktigt till lagframställningen men jag kan säga så mycket att jag inte skulle ha varit med och jobbat för det här i tre års tid om jag inte hade trott på det. Jag tror att det kommer att bli bra för skogsägarna. Man får ner kostnaderna, man rationaliserar och man blir effektivare på alla vis, uppsökande verksamhet med mera. Jag tror att det blir bra annars skulle jag aldrig ha jobbat för det här.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag ser att detta har med den här framställningen att göra eftersom det här är en lagstiftning som reglerar olika bidragsnivåer. Om man kan få betalt för sin vara så kan man ha lägre stödnivåer och på det sättet har det med den här framställningen att göra. Vi får hoppas att det går rätt väg.

Ltl Brage Eklund, replik

Där kanske vi skiljer oss åt lite när det gäller på vilket sätt vi ser. Stödnivåerna är så obefintliga redan och om man sänker dem så blir det egentligen ingenting kvar. Stödnivåerna idag är så ringa så det är inte några stora insatser från samhällets sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kollegan Brage Eklund uppehöll sig i början av sitt anförande vid frågan om vad som ska finnas i en paragraf och vad som kan normeras i motiveringarna. Frågan är väsentlig i det här sammanhanget. Vi talar om normer av olika effektivitet. Vi talar om subjektiva rättigheter där den normativa nivån är mycket hög och genomförs i domstol, de så kallade justitiella rättigheterna. Sedan har vi paragrafer och normer av mycket låg effekt och de kallas mera politiska målsättningar. Det är typiskt för lagstiftningen att politiska målsättningar kallas ofta syften och ingår, som i det här fallet, i första paragrafen i lagen som inte delar ut en rättighet eller en skyldighet utan säger varför man lagstiftar. Resonemanget var intressant. Här har vi ett fall där man närmar sig ett läge där man i en paragraf anger dess innehåll i motiveringen och det är lite tveksamt att göra det för det blir svårt att veta vad som gäller i tillämpningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har inte så mycket att tillägga. När det gäller syftet så försökte jag att i första paragrafen få in skrivningarna, i den form som vi hade i motionen. Jag fick inte det stödet som jag hade förväntat mig. Det står tydligt och klart att ”lagen bör vara att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.” Det borde ju vara det normala och grunden till normerna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag delar den uppfattningen. Enligt min mening så i det här lagförslaget i en paragraf som nummer ett som anger syftet med lagstiftningen så kan man bygga in politiska målsättningar om man vill. Det är fullt möjligt att göra det i lagstiftningen. Man behöver inte göra det, men jag menar att man kan göra det om man så önskar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utskottet gjorde ett gott jobb. Utskottet satte skogsnäringen på den politiska kartan, åtminstone för en dag, vid ordnandet av det öppna hörandet. Jag har förstått att det öppna hörandet var mycket uppskattat eftersom skogsägare och representanter från näringslivet fick ge sina synpunkter på vad som är viktigt för dem.

Vi hade tankar på att man eventuellt borde ha höjt stödramarna i någon mån för att ändå komma emot. Vi hörde talas om de bekymmer som näringen har. Vi ansåg det ändå rimligt och bra att vi kunde komma till ett positivt gemensamt betänkande i den här situationen. I den situationen det finns ekonomi för det så uppmanades landskapsregeringen att återigen se på stödnivåerna och därför kom vi till vårt ställningstagande.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar Mats Perämaas uppfattning och resonemang. Det fanns en vilja att eventuellt kunna höja beloppet. Men efter diskussioner kom vi fram till de här skrivningarna och vi var överens om att man justerar när möjligheten ges.

Jag delar också uppfattningen om att ett öppet hörande var ett bra initiativ. Jag tror till och med att det var Mats Perämaa som var huvudkomponent till ett öppet hörande. Jag får tacka för det initiativet. Jag tror att skogsägare och alla berörda parter var nöjda med att de fick komma till tals.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag höll ett långt inlägg i remissen av det här ärendet, jag ska inte upprepa det.

Jag hade också möjlighet att vara med på det öppna hörandet och jag tyckte att det var intressant. Det har sagts att näringen uppskattade det öppna hörandet och det är min uppfattning också. Det var uppskattat att man ordnade ett öppet hörande. Men, många som blir kallade på hörande tror att det man framför ska leda till någonting. Det fanns nog en uppfattning om att det öppna hörandet inte leder till nånting och det är man kanske inte alldeles glad över.

I det intressanta öppna hörandet fäste jag mig vid att en ledande person inom skogsindustrin sade att man först borde ha en vision, man borde ha en målsättning vad man vill och sedan ha stödlagstiftning.

I det här fallet gäller det EU:s stödordningar och det sammanföll ganska mycket med vad jag sade veckan tidigare i remissen, som vanligt blir man ifrån Ålands landskapsregerings sida att springa efter. Vi borde börja i den andra ändan och bestämma oss vad det är vi vill. Hur uppnår vi det vi vill och hur stöder vi det? Det normala är att man tillsätter en beredningsgrupp tillsammans med näringen, gärna med ansvarig minister som ordförande, och så utarbetar man en klar och tydlig vision vad det är man vill. Sedan lägger arbetsgruppen ett förslag, då har man en klar vision och sedan har man en lagtext med ett klart syfte.

Finansutskottets ordförande sade att anslutningsmotionen var för yvig. Jag hoppas att han hörde vad ltl Gunnar Jansson sade i ett tidigare replikskifte.

Tittar vi på 1 §, portalparagrafen, själva syftemålsparagrafen så sägs det så här i landskapsregeringens förslag: ”Syftet med denna lag är att på ett hållbart sätt främja skogarnas virkesproducerande förmåga och anpassning till ett förändrat klimat samtidigt som den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande ska beaktas.” Här kanske man kan prata om yvigt men det är en bedömningsfråga, det är ett väldigt allmänt syftemål.

I anslutningsmotionen, som Ålands Framtid har lämnat in, sägs för det första: ”Syftet med denna lag är att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå mera sysselsättning på Åland och ekonomisk tillväxt för den åländska skogsnäringen. Det är det primära i syftemålsparagrafen. Sedan fortsätter det: ”Skogens skötsel skall ske på ett hållbart sätt, med hänsyn till den biologiska mångfalden”. Det är det sekundära. Det är ganska klart och tydligt vad man vill. Om man jobbar så som man gjorde tidigare med lagstiftningsarbetet att man har en tydlig vision, man har en klar målsättning vad man vill och så arbetar man utgående ifrån det, då får man också förvaltningen att fungera. För att lyckas med det här så måste det finnas en politisk vilja, det måste finnas en politisk kunskap och det måste finnas ett politiskt intresse.

En sak som jag också fäste mig vid i samband med det öppna hörandet var när en person, som har en ganska god inblick i skogsnäringen, sade att man kan satsa 18 miljoner, de facto 78 miljoner om vi tittar på hela paketet, på vindkraft som kan sysselsätta någon ingenjör i Tyskland, men man kan inte satsa 150 000 euro till på en näring som omsätter 25 miljoner euro, hundratals arbetsplatser direkt och ännu flera indirekt. Det är klart att man kan säga som finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson att detta var det man bedömde att landskapskassan klarar av. Nog har jag ändå större förtroende för vår finansminister, inte ramlar landskapet riktigt omkull ännu för 150 000 euro i varje fall. I min värld är det en märklig politisk prioritering, men vi prioriterar alla olika.

Avslutningsvis, det blir lite som det brukar bli ifrån finansutskottets sida. Man har en väldigt positiv text, man t.o.m. pratar om att saker och ting bör vara på ett visst sätt. Sedan följer man inte upp det och då blir det lätt ett slag i luften. Det är vackra ord, det är positivt men verkställigheten uteblir och det är det bekymmersamma i det här fallet. Tack.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Anders Eriksson sade att de som var kallade till det öppnade hörandet skulle bli besvikna för att deras åsikter inte skulle finnas med i betänkandet. Jag kan inte hålla med om detta. Vi har ju verkligen tagit till oss och lyft fram att skogsbruksprogrammet borde förnyas samt att landskapsregeringen ska se över helheten, vilket var en av de viktigaste sakerna som lyftes av branschen vid det öppna hörandet. Anser ltl Eriksson fortfarande att det i betänkandet inte tas upp någonting konkret ifrån det öppna hörandet?

Ltl Anders Eriksson, replik

Som jag sade, det finns många positiva formuleringar i den allmänna motiveringen.

I ett tidigare ärende hade vi ett ganska stort resonemang om man skulle ha en kläm, om man skulle skicka betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom eller på vilket sätt man kunde påverka landskapsregeringen. Med det här är det facto en lagframställning, vill man någonting och skriver att det bör vara på ett visst sätt då måste man också se till att man i lagtexten följer upp det. Det blir lite haltande här. Man anser att det bör vara på ett sätt, man har alla möjligheter att se till att det också blir på det sättet, men det stannar när det gäller att gå från ord till handling.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Vad saknar ltl Eriksson som verkligen borde ha tryckts på i det här betänkandet?

Annette Holmberg-Jansson, replik

Synbarligen måste jag ha varit otydlig för jag tyckte att det framgick ganska tydligt. Utskottet skriver så här: ”Utskottet anser att syftet med lagen bör vara att stärka aktiviteten i de åländska skogarna och därmed uppnå ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.” Då ser man till att man i 1 § lägger in exakt den formuleringen som just tar upp syftemålet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Det är en fråga som jag, kanske milt sagt, är lite obekväm med beträffande det här lagförslaget om stöd för hållbart skogsbruk. Det gäller allmänhetens rätt till tillträde till skogsvägar som erhållit stöd. Den rätten har tagits bort som ett resultat av remissrundan.

Grunden för detta ligger i de så kallade de minimisreglerna, enligt vilka det är möjligt att bortse ifrån EU-bestämmelserna att allmänheten har tillträde till vägar som byggts med samhällsstöd. Detta avviker, enligt min mening, både principiellt och reellt från vår allemansrätt som är en värdefull uråldrig ordning som tryggar allmänhetens möjligheter att röra sig i skog och mark till exempel när det gäller bär- och svampplockning.

Det finns, om man målar någonting på vägen, således en risk för att det dyker upp förbudsskyltar på skogsvägar som fått stöd baserat på denna lag.

Jag framförde de här synpunkterna i finans- och näringsutskottet men fick inget gehör. Tyvärr var jag också på grund av sjukdom frånvarande från en del av hörandena, bland annat det öppna hörandet och därför vill jag ändå ta upp den här frågan i salen. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I den första remissen som gick ut så fanns det här alternativet med. Den nuvarande lagen har inte gett möjligheter till att utnyttja vägarna på det sättet som förslaget var i remissen. Mig veterligen har vi åtminstone inte i Eckerö ännu satt upp några skyltar och stoppat allmänheten att köra på vägarna. Det måste ju finnas någon sorts praxis och regler. Om man idag har ett väglag som bygger en väg och bekostar den och bara för att man får en viss procent som allmänt stöd för byggande så ska då allmänheten överlag ha möjlighet att köra på vägen hur mycket man vill? Jag förstår det inte. Det kanske överensstämmer med socialdemokratisk politik men inte med min politik i varje fall.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag tror att socialdemokraternas politik överensstämmer med allemansrätten. Det är någonting som vi är vana med.

Jag delar ltl Eklunds förhoppning om att vi ska slippa se de där skyltarna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att allemansrätten tillåter att använda fordon hur som helst på annans mark. Man ska nog använda benen. Man får gå precis hur man vill i skog och mark. Det finns begränsningar i allemansrätten. Man får inte köra med fordon hur som helst. Vi har lite olika åsikter ltl Fogelström och jag när det gäller utnyttjande av andras vägar. Ingen har blivit nekad, åtminstone inte i Eckerö ännu, att köra. Ni får väl komma dit och köra då om ni känner er lite förbisedda.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag håller med ltl Eklund. Inte betyder allemansrätten att man får bära sig åt hur som helst.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om stöd för hållbart skogsbruk för godkännande. Lagförslaget är godkänt.  Lagförslagets första behandling är avslutad.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

4        Lotteriinspektionen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Landskapsregeringen har idag förmånen att presentera lagförslaget om inrättandet av en lotteriinspektion, med därtill hörande ändring av lotterilagen som i korthet preciserar vad lotteriinspektionen ska inspektera.

Det upplägg vi har idag är inte tillfredsställande. Vi har en minister, finansministern, som med sina tjänstemän svarar för ägandestyrningen av Penningautomatföreningen, medan en annan minister, kansliministern och dennes tjänstemän, bedriver speltillsyn. Visserligen har utomstående granskare, såsom Centralkriminalpolisen, vid olika tillfällen konstaterat att det fungerar. Men det spelar strängt talat ingen roll, vilket jag kommer att återkomma till i detta anförande.

Med tanke på den stora betydelse spelverksamhet har för landskapet är det av yttersta vikt att all spelverksamhet på Åland bevakas av en aktör som kan upplevas som opartisk, sakkunnig och oberoende.

En annan viktig fråga, som behandlas på sidorna 10-12 i lagförslagets detaljmotivering, är stävjandet av spelmissbruk. Lagförslaget är ett led i det omfattande arbetet med att motverka de skadeverkningar spel kan ge upphov till, kännbara för såväl den enskilde individen som för det åländska samhället i stort. En av huvudåtgärderna i Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016 är att 18-års åldersgräns för penningspel införs i lag, vilket vi nu gör i lotterilagens nya paragraf 4a. På lång sikt är också lotteriinspektionen i sig själv ägnad att motverka spelmissbrukets skadeverkningar.

Låt oss återvända till detta med myndighetens oberoende. Som en röd tråd igenom hela lagförslaget löper frågan om tillräckligt oberoende. I remissrundan under sommaren 2014 väcktes den berättigade frågan om förslaget skapar en tillräckligt oberoende myndighet. Förslaget som låg sommaren 2014 var då att spelinspektionen och datainspektionen skulle samordnas till en myndighet för att uppnå effektivitet, synergier och andra samordningsvinster.

Dåvarande remissförslaget väckte kritik i ljuset av Europeiska unionens stadga om de grundläggande, art 8, mom. 3, ”Skydd av personuppgifter” som kort och gott lyder: ” En oberoende myndighet ska kontrollera att dessa regler efterlevs.”

I en efterföljande dialog med Finlands dataombudsman fick vi definitivt bekräftat att ett ännu större mått av oberoende efterfrågades specifikt för att undvika situationer där myndigheten övervakar sig själv dvs. datainspektionen övervakar lotteriinspektionen. Från sommaren 2014 har därför arbetshypotesen varit en separat, fristående lotteriinspektion. Detta är bakgrunden till att en separat lotteriinspektion nu föreslås inrättas.

På sida 9 i lagförslaget kan vi notera att den geografiska placeringen är fri. Den här myndigheten kan med fördel placeras på Brändö eller i vilken kommun som helst med bredband. Det finns inget lägre som talar för att den här myndigheten nödvändigtvis måste finnas i Mariehamn eller ens på fasta Åland.

Om vi gör en nordisk jämförelse, ser vi att Norska lotteri- og stiftelsetillsynet har sitt huvudkontor i Förde på Norges västkust, medan svenska spelinspektionen finns i Strängnäs.

Landskapsregeringen uppskattar ”uppstartskostnaden” till 200 000 euro och de årliga löpande kostnaderna till ungefär 120 000 euro. Detta är en approximativ kalkyl, med chefstjänst på A27 och därtill två anställda med A23 respektive A16.

Myndigheten har i praktiken minst en anställd, en myndighetschef som kan organisera spelinspektionen genom att antingen föreslå anställning av mer personal eller ingå avtal med certifieringsorgan, såsom beskrivs i paragraferna 5d- 5e, för att uppnå uppgiften. De olika metoderna för att nå målet beskrivs i den nya lotterilagsparagrafen 5c. 

Vad får vi då för dessa ”pängar”, utöver abstrakta saker som förstärkt trovärdighet? Kort svar: Proaktivt agerande.

Den mest markanta skillnaden gentemot dagsläget är att lotteriinspektionen nu i lag förutsätts arbeta preventivt ”genom att ta initiativ till nödvändiga förbättringar inom områdena i fråga”, 3§, och detta är bra.

Det proaktiva agerande som 3 § lotteriinspektionslagen förutsätter är en av grundbultarna i det förtroendebygge som den nya lotteriinspektionen innebär. Jag tror att vi i den här salen kan vara så pass ärliga och öppna att vi kan medge att den spelinspektion som landskapet bedrivit så här långt, oberoende av vem som suttit i regeringen, har varit av det reaktiva slaget. Det vill säga, vi har reagerat på misshälligheter och anmälningar och den delen har funkat, men, väldigt lite proaktiva, förbättrande anvisningar och råd har genom åren utfärdas.

Landskapsregeringen ändrar inte lagstiftningen kring monopol, licensiering eller PAFs ställning. Värt att notera är att utfärdande av speltillstånd fortsättningsvis finns kvar hos landskapsregeringens rättsserviceenhet, bl.a. eftersom det förutsätter ett stort mått av ändamålsenliga överväganden.

Talman! Det här lagförslaget är ett viktigt steg framåt för att för all penningspelverksamhet på Åland stärka rättssäkerheten och skapa en trovärdig tillsyn som kan anses uppfylla det krav på oberoende som en sådan tillsyn förutsätter. Tack för ordet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att det behövs en oberoende tillsynsmyndighet är helt klart. Det har vi för vår del uttalat många gånger ur den här talarstolen. Själva grundsyftet med lagstiftningen ställer vi oss helt och hållet bakom.

Vi hör också vad ministern säger om farhågorna att sammanföra denna funktion med datainspektionen. Vi vill ändå att utskottet ska titta närmare på den saken. Det pratades om pengar och det kostar en hel del pengar när man ska ha nya separata myndigheter för alla olika tänkbara ändamål.

Min fråga blir konkret, det är ju ett spelbolag som det är frågan om när det gäller tillsynen även om det också skulle vara ett förebyggande arbete. Vad ska två personer anställda av myndigheten riktigt utföra under dagarna när arbetsfältet ändå är såpass begränsat?

Minister Wille Valve, replik

Enligt lagen förutsätts bara en person och det är myndighetschefen. Vill myndighetscheferna anställa fler personer så sker det i enlighet med den uppdaterade tjänstemannalagen och på basis av behovsutredningar. Det är också möjligt att den tjänstemannen uppnår sitt mål genom att anlita ett certifieringsorgan i enlighet med vad som beskrivs i lotterilagen.

Val ska tjänstemännen göra på dagarna? Ja, det här handlar inte bara om PAF. Det handlar om all spelverksamhet som bedrivs på Åland, alla automater och Veikkaus som också faktiskt har verksamhet på Åland såsom ledamoten mycket väl känner till. Det handlar om att införa ett mått av proaktivitet som vi inte har haft tidigare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Proaktivitet och förebyggande arbete är också jättebra. I utskottet bör det tydliggöras vad dessa myndighetspersoner ska göra under dagarna. Som ministern beskrev det uppfattade jag att det fanns en sympatisk grundtanke i att en sådan här myndighet kunde befinna sig var som helst på Åland i sin fysiska placering bara man har tillgång till elektronisk kommunikation. Det betyder ju att fysisk närvaro där själva spelet utförs knappast behövs så väldigt många gånger. Det är ett skrivbordsarbete. Det känns som om upp till två personer som jobbar heltid ändå kommer att hinna utföra en hel del tillsyn under årets 365 dagar gånger två med tanke på den ändå relativt begränsade spelverksamhet vi har på Åland.

Minister Wille Valve, replik

Jag vill för egen del betona att det här framförallt handlar om att skapa en god speltillsyn, en speltillsyn värd namnet. Det skulle gärna vara ett föredöme i nordiska sammanhang, inte minst med tanke på den betydelse som både PAF men också annan spelverksamhet har för det åländska samhället idag.

Jag nämnde tidigare den fysiska placeringen. Det finns också väldigt tydligt beskrivet i lotterilagsändringarna vilken typ av inspektioner som den nya myndigheten kan företa både rent fysiska inspektioner men också övervakning av e-spel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Minister Valve pratar mycket om att myndighetspersonen ska utföra ett proaktivt preventivt arbete. Här står om bedömningen av nuläget, att myndigheten ska ha effektiva verktyg för att också motverka i synnerhet penningspel som är förenat med risk. Det står bland annat att den här myndighetspersonen ska motverka penningtvätt och spelmissbruk. På vilket sätt kan just den ena myndighetspersonen motverka penningtvätt och spelmissbruk inom spelbolag?

Minister Wille Valve, replik

Enkelt uttryckt; genom att företa de inspektioner och använda de fullmakter som finns i lotterilagsändningarna. Av dessa 200 000 euro som kommer att behövas som uppstartsavgift så kommer ungefär 80 000 euro att gå till införskaffandet av IT-utrustning. För den typen av övervakning och framförallt övervakning av elektroniskt spel kräver ganska sofistikerad IT-utrustning, men det är en engångskostnad.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag kan tänka mig att det är sofistikerad utrustning. Knappast kan landskapet bygga upp en sådan utrustning, men det återstår att se.

Minister Valve sade också att tillsynen över spelmissbruk kunde skötas genom att man köper in konsulttjänster av registrerade bolag som Ecogra eller andra och den vägen kunde man sköta tillsynen. Hur oberoende är det att köpa in tjänster från ett kommersiellt bolag som har det som business att ha certifikat inom spelmissbruk?

Minister Wille Valve, replik

I det senare fallet rör det sig om internationellt erkända respekterade bolag som redan idag anlitas av flera juristriktioner i Europa. Landskapsregeringen har velat hålla den här möjligheten öppen i fall chefen för lotteriinspektionen skulle bedöma att det här är det bästa sättet att uppnå syftet, då är det ett möjligt alternativ att göra så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Lagförslaget är nödvändigt, men är det ändamålsenligt? Här har vi det klassiska problemet med att framställningen heter lagförslag. Lagförslagen ingår i lagförslagen, det kan ju inte vara så. Jag är fortfarande en anhängare av den gamla terminologin framställning, som många talare de facto använder, också ministern gjorde det. Är lagförslagen som ingår i framställningen ändamålsenliga?

Jag ska anlägga synpunkter på tre omständigheter; frågan om en ytterligare myndighet, börjar vi inte har tillräckligt snart på Åland? Det var min första fråga till mig själv, den var retorisk. Den andra frågan handlar om lotterilagstiftningen som ingår i denna framställning. Det tredje som jag kommer att beröra är några lagtekniska omständigheter. Lagförslagen i framställningen är i flera stycken ganska originella. Första lagförslaget är ganska bra, men nummer två har jag frågetecken inför.

Först om myndigheten, det är inte meningen att vi i den här remissdebatten ska besvara frågan; har vi för lite myndigheter på Åland? Naturligtvis är det inte så. Det avgörande är den oberoende ställningen. Landskapsregeringen har då satsar allt på en häst. För att komma till en tillräckligt oberoende inspektion, övervakning eller tillsyn eller vad vi vill kalla det så krävs det en ny myndighet.

Liberalerna har tidigare drivit linjen om att det behövs en förstärkt tillsyn, precis som aktörerna i branschen själva har efterfrågat. Vi har ansett att vår polismyndighet är tillräckligt oberoende. Det här ska inte tolkas på det sättet att när landskapsregeringen föreslår en ny myndighet så är polismyndigheten opålitlig. Så ska det naturligtvis inte vara. Det redovisas ingenstans här varför polisen inte duger som tillsynsmyndighet av spelverksamheten. Så har man gjort i en del juristriktioner och andra länder har valt en annan modell.

Nu nämnde ministern till och med var inspektionerna i Sverige och Norge fysiskt befinner sig därför att de har valt en annan väg. Finland har valt den klassiska vägen; tillsynen på aktiviteter i samhället sköts av tillsynsmyndigheten, i det här fallet polisen. Jag hoppas att utskottet kan ägna frågan en studie varför inte vår polis duger som tillsynsmyndighet för spelverksamheten. Om man hittar goda motiv för det så vill jag invända mot att döma ut datainspektionen på de grunder ministern nämnde.

Spelverksamheten, och det framgår av framställningen, blir ju mer och mer teknikbaserad. Det är alldeles klart att vid den tid när lotterilagstiftningen tillkom på sextiotalet och penningautomatföreningen fick en monopolställning så såg inte spelverksamheten ut så som den gör idag. Nå, vad har hänt då? Vad eftersträvar landskapsregeringen att beskriva med teknisk utveckling? Ja, såvitt jag förstår så handlar det om den elektroniska utvecklingen i samhället dvs. spel med elektroniska hjälpmedel. Datainspektionens huvudsakliga verksamhet går ut på att hålla reda på och kanske också hålla efter den elektroniska trafiken och de system som elektroniken har skapat. Så även här skulle inte jag nöja mig enbart med att en datainspektör någonstans har sagt att det inte är bra med en sammanblandning här. Jag skulle gärna efterlysa en lite djupare bedömning.

Vad sedan gäller myndigheten som sådan så resonerar jag åtminstone med mig själv och i den liberala lagtingsgruppen att den omständigheten att nu denna nödvändiga förstärkning sker i lagstiftningen kan ju inte minska på kravet av laglydnad hos dem som idkar spelverksamhet. Det kan ju inte vara på det sättet att endast den omständigheten att det nu etableras en tillsynsmyndighet skulle minska på behovet av att spelaktörerna ska vara laglydiga. Det kan naturligtvis inte vara på det sättet. Spelaktörernas ansvar kommer att regleras och regleras i det tillstånd som ministern nämnde. Den laglydnaden måste ju alltid upprätthållas, oberoende av tillsyn så måste aktörerna vara laglydiga. Den utveckling som vi nu ser är nödvändig och önskvärd. Jag tror ändå att den i sig inte kommer att minska på spelaktörernas eget ansvar för vad de gör, för att lindra, förebygga och också förhoppningsvis lindra följderna av spelverksamheten. Det var om myndigheten som sådan.

Nu går jag över till lotterilagstiftningen. Som jag nämnde är vår lotterilagstiftning från 1966, den är med all respekt föråldrad.

I framställningen förbigår man, så vitt jag har kunnat upptäcka, hela den diskussion som förekom 2000-2001 vid reformeringen av lotterilagstiftningen i Finland och de juridiska omgångar som utfördes den gången. Jag var djupt inblandade i dem. Hela statsapparaten drog lärdom av det som då skedde. Riksdagen ville, på fullt allvar, lagstifta på lagtingets behörighetsområde, så kan man ju inte ha det.

Den lotterilagstiftning som blev resultatet i samband med den omgången är mycket omfattande. Jag skulle gärna se att också landskapslagstiftningen om lotterier skulle följa en sådan struktur.

Här är min invändning; lotterilagen har 8-9 paragrafer. Nu föreslås det 19 nya paragrafer till den lagen där alla bokstaveras på ett sätt som åtminstone inte underlättar min begränsade förmåga att läsa paragrafer. Varför i vida världen föreslår inte landskapsregeringen en total översyn också av lotterilagen som sådan när det föreslås inrättande av inspektion? Det är en grundläggande fråga vad gäller det förfarandet.

När det nu föreslås ändringar i lotterilagen så finner jag svårigheter att orientera t.ex. i dess olika benämningar i 5§. Vi har alltifrån 5a till 5m och det är ingen bra lagstiftningsteknik att förfara på det här sättet.

För tredje gången upprepar jag; varför inte renovera hela lotterilagstiftningen när man ändå är på gång? Det kan inte vara svårt att göra det. Har man författat 19 nya paragrafer så tror jag att man kunde ha inympat dem ganska enkelt i de 8 befintliga paragraferna på ett mera överskådligt och läsarvänligt sätt.

Slutligen finns det i lagförslaget några tekniska iakttagelser som jag också hoppas att utskott vill fördjupa sig i. Inspektionslagens 3 § är lite komplicerad. Den innehåller en social beställning på vad inspektionen ska göra i rent folkupplysande syfte och det är säkert bra. Jag hoppas att det fungerar. Det framgår inte riktigt i motiveringarna hur det är tänkt att fungera.

I moment 2: ”Lotteriinspektionen utfärdar även förordnanden i enlighet med vad som lagstiftning medger”. I motiveringen framgår det delvis vad man menar med förordnanden, men den termen brukar man förbehålla normer. Jag kan inte förstå att lotteriinspektionen skulle få fullmakt att utfärda normer. Utskottet får fundera på om det är en felskrivning eller om förordnanden här kan betyda någonting helt annat. Det blev öppet för mig.

Sedan 4 § i samma lag; jag tycker inte att den behövs. På lagnivå behöver man inte säga vem som ska prata med vem.

Den här typen av invändningar har jag haft. Jag hoppas att utskottet vill ge sig tid att fundera på dem.

Jag vill avsluta med att säga att detta är ett nödvändigt projekt. Jag och den liberala gruppen vill med alla medel hjälpa till för att resultatet ska vara ändamålsenligt. Tack, fru talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Jansson. Det var mycket saker i ert anförande.

Varför inte en helt ny lotterilag? Det korta svaret är att det har att göra med politiska realiteter. Hade vi tagit fram en helt ny lotterilag så hade vi hamnat in i en diskussion om monopollicensiering. Tittar vi på våra lotterilagar som finns i våra närområden idag så består de av väldigt hög detaljrikedom. I praktiken hade vi inte fått den här lagen klar om vi hade gått in för det. Vi gjorde en politisk bedömning att det viktigaste för Åland är att få spelinspektionen i skick.

Ltl Jansson nämnde också spelmissbruk. Jag är glad över att i och med de här två lagförslagen så realiserar vi samtliga målsättningar som vi satte upp i risk- och missbruksprogrammet för spel. Det införs i lag 18-års åldersgräns för pengaspel, spellagarna ses över och lotterilagen revideras. En ny tillsynsmyndighet skapas för att övervaka spelverksamheten och syftet är att separera tillsynen från ägaren.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Ja, jag förstår. Tidsfaktorn kan väl å ena sidan ha inverkat på möjligheterna att bereda ett lagförslag. Men vi skriver nu 2015 och det saknas inte förebilder runt omkring oss för hur man kunde ha gjort.

Jag förstår, jag förstår, valet i höst närmar sig och det här är en angelägen fråga. Det är antagligen inte så mycket att göra åt saken. Utskottet kan inte börja bereda lagen. Nu har vi det förslag som vi har. Jag kritiserar det av de skäl jag nämnde, men jag inser naturligtvis realiteter.

Minister Wille Valve, replik

Landskapsregeringen har nog inte haft valet i åtanke när det gäller det här förslaget. Snarare vore det ansvarslöst att inte lämna ett förslag om en spelinspektion under innevarande mandatperiod.

En sak som jag reagerade på i ltl Janssons anförande var tankegångarna kring ett samgående med datainspektionen. Det är anmärkningsvärt med tanke på att datainspektionen själv lyfter fram problematiken med självövervakning. Datainspektionen hamnar i vissa situationer att övervaka lotteriinspektionen, vilket kan vara djupt problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Mitt första val var polisen, åtminstone från synpunkten av tilltro till dess oväld. Jag fäste mig vid resonemanget i framställningens motivering om varför en gemensam verksamhet inte var möjlig. Jag noterade att det i stort sett berodde på datainspektionens egen invändning. Jag såg inte att landskapsregeringen skulle ha haft någon åsikt i ämnet. Remissen gav det som det gav, därför ligger förslaget som det gör och det kan vara ett sätt, såsom jag uppfattade det utifrån texten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag intresserar mig lite för det här resonemanget om att polisen skulle vara tillsynsmyndighet. Som jag förstår framställningen så förutsätter landskapslagen om lotterier att det finns en lotteriinspektion. Betyder det, enligt ltl Gunnar Jansson, att tidigare lagstiftning och regeringar helt har missuppfattat situationen? Den här lagen torde ha varit ikraft under den som ltl Gunnar Jansson var kanslichef. Det är lite förvånande att det nu plötsligt inte är relevant längre, utan det här kan på något vis gömmas in under polisens övriga arbetsuppgifter. Det känns lite nonchalant tycker jag.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det har hänt mycket i samhället sedan den tid jag var polischef och även därefter kanslichef. Nu har vi en polismyndighet, det hade vi inte tidigare. Som kanslichef minns jag väl att vi många gånger i förvaltningen, långt, långt före medlemskapet i EU, diskuterade förhållandet att man bör man skilja på den som beviljar tillstånd för en verksamhet och den som övervakar den, i synnerhet när den som både beviljar och övervakar får del av avkastningen. Det här är inget nytt för mig med tanke på min bakgrund. Själva samhällsutvecklingen har ju varit av sådan karaktär att polisen framförallt nu är en myndighet och därför användbar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Spelverksamhet och den här formen av penningspel är väl inte någonting som polisen utbildas i? De är väl inte specialister just på det här området? Polisen jobbar väl med fall där det gäller kriminell verksamhet. Det känns lite som något slags hoprafsat förslag. Vi har haft datainspektionen som är en myndighet som oberoende av landskapet ska övervaka att landskapets lagstiftning följs. Jag har lite svårt att se sambandet med polisen trots deras oväld. Jag skulle gärna höra om detta lite närmare. De kan väl ta över datainspektionen också, vad är det för problem jämfört med det här?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Polisen är en renodlad myndighet med en styrelse. De har länge varit en renodlad myndighet. Det är en polismyndighet under vars styrelse olika aktiviteter, efter lagstiftarens önskan, kan införas.

I riket gör polisstyrelsen det som vi här diskuterar att skulle falla på lotteriinspektionen. Det här är ett vägval.

Mina tankar utgick från presentationen där ministern, med rätta, poängterade behovet av en neutral oberoende tillsynsmyndighet. Då kom väl antagligen min bakgrund till synes i den meningen att jag anser att polisen är neutral och opartisk och därför lämpad för en sådan här uppgift.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Bordläggning

5        Ändring av ministerförsäkran

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.04.2015. Godkänt.

Bordläggning

6        Avbytarservice

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.04.2015. Godkänt.

Bordläggning

7        Ändring av blankettlagar om socialvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 13.04.2015. Godkänt.

För kännedom

8        Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 20.04.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 13.01.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil