Plenum den 8 januari 2007 kl. 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den 8 januari 2007 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

Föredras ärende nr 1:

 

Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2007. (V 3/2006-2007).

 

Enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ landskapslagen om landskapsrevisionen skall före finansårets ingång för finansåret 2007 väljas fyra landskapsrevisorer jämte två ersättare för dem. Inom föreskriven tid och i behörig ordning har till kansliet inlämnats endast en kandidatlista för valet Listan upptar följande namn:

 

Dipl.ekon. Magnus Lundberg, merkonom Eva Thörnroos, f.d. lantråd Sune Eriksson och företagsekonom Runa-Lisa Jansson. Dessutom föreslås som ersättare  företagare Leena Lindqvist och konsul Ralf Granlund.

 

Enligt 51 § i arbetsordningen tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Talmannen förklarar därför de på kandidatlistan upptagna fyra första kandidaterna valda till ordinarie landskapsrevisorer för finansåret 2007. Till ersättare för dem förklaras också de två följande kandidaterna upptagna på listan valda.

Antecknas.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 1:

 

Vtm Viveka Erikssons förslag till hemställningskläm med anledning av finansutskottets betänkande nr 4/2006-2007 om införande av ett allmänt avdrag vid kommunalbeskattningen. (FR 5/2006-2007).

 

Vid ärendets tredje behandling har vtm Viveka Eriksson, understödd av ltl Raija-Liisa Eklöw, föreslagit att lagtinget måtte godkänna en hemställningskläm av följande lydelse: ” ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utreder möjligheterna att kompensera församlingarna för det inkomstbortfall som blir följden av att det allmänna skatteavdraget införs.”

 

Detta kallas vtm Viveka Erikssons förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att vtm Viveka Erikssons hemställningskläm skall godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Ltl Sune Mattsson: Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

 

Vtm Viveka Eriksson: Talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begräts och understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna ltl Torbjörn Eliasson och ltl Carina Aaltonen att biträda vid omröstningen. Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.

Talmannen: ja, Gun Carlson: ja, Eliasson: ja, Eklöw: nej, Roger Eriksson:nej, Aaltonen: ja, Grönlund: ja, Jansson: ja, vtm Ehn: ja, Eklund: nej, Anders Eriksson:nej, Lindqvist: ja, Beijar: ja, Sjöblom: ja, vtm Viveka Eriksson: nej, Sune Mattsson:nej, Englund: ja, Jan-Erik Mattsson: ja, Lindström: ja, Erlandsson: ja, Thörnroos: ja, Åke Mattsson: nej, Perämaa: avstår, Sjögren: nej, Lagerberg: ja, Winé: ja, Karlström: nej, Lindholm: nej, Sundman: nej, Boman: nej.

 

Omröstningen har gett som resultat 17 ja-röster och 12 nej-röster medan 1 ledamot har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda omfattat utskottets förslag.

 

Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet slutbehandlat.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens framställning med förslag till tredje tilläggsbudget för 2006. (FR 7/2006-2007).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Värderade lagtingskolleger!

Så har då landskapsregeringen äntligen lagt fram sitt tredje förslag till tilläggsbudget för 2006. Som ni alla kan utläsa balanserar den ett netto på 6.328.000 euro. I och med den här tilläggsbudgeten, som vi föreslår att lagtinget skall anta, har vi under 2006 budgeterat sammanlagt 291.832.000 euro.

 

Generellt tror jag vi kan konstatera att vi hittills har haft ett tämligen stabilt grepp om vår landskapsekonomi. Men alla känner till att vi framöver har många stora och hittills också ofinansierade investeringar och vi har dessutom mycket kännbara nivåer vad gäller transfereringar till kommuner, hushåll och näringsliv framför oss.

 

Mot den bakgrunden tror jag fortsättningsvis det gäller att i görligaste mån hålla hårt om landskapets penningpung och vara inställd på prioriteringar vad gäller investeringarna och dess effekter på driftsutgifterna och att hela tiden försöka bemästra utvecklingen vad gäller konsumtionsutgifterna.

 

Som vi alla vet är Åland nu också inne i en mycket överhettad period på byggnadssidan. Jag menar att även självstyrelsen därför har orsak att också försöka påverka de kostnadsdrivande och inflatoriska effekterna.

 

Fru talman!

Tilläggsbudgetens inkomstsida ser hygglig ut. Vi tillför nu budgeten sammanlagt 5.613.000 euro i förstärkta avräkningsbelopp. Som vi har redogjort för erhåller vi nu drygt 887.000 euro till i avräkningspengar för staten för år 2005 och dessutom har Ålandsdelegationen för 2006 beviljat oss ett tilläggsförskott på 4.736.000 euro. Det här innebär att det totala förskottet för 2006 stiger till 180.846.000 euro. På inkomstsidan tillför vi nu dessutom ytterligare 500.000 euro till följd av att olika lån avkortats snabbare än beräknat och dessutom har vi ytterligare 610.000 euro på pluskontot till följd av att olika bidrag som beviljats olika stödtagare av olika skäl inte behövt betalas ut. För att balansera tilläggsbudgeten behövs ändå ett tilläggsanslag på 3.272.000 euro.

 

Fru talman!

Jag skall i korta ordalag gå igenom budgeten. Under kansliavdelningen kan lagtinget notera att det är bra fart på konverteringen mot alternativ och förnyelsebar energi vad gäller uppvärmningen av våra bostäder. Därför begär vi ytterligare 70.000 euro för investeringsstöd till uppvärmningssystem som främjar miljövården. Anslaget medför i sig ingen budgetökning eftersom det balanseras mot en minskning för anslaget om räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion där marginal finns.

 

20.000 euro föreslås i tillägg för ökade kostnader inom i huvudsak den lagstadgade företagshälsovården. Nettoläget blir dock minimalt, endast 4.000 euro, eftersom ersättningarna från Folkpensionsanstalten för just företagshälsovården ökar utöver de prognostiserade med 16.000 euro på inkomstsidan.

 

9.000 euro tilläggsbudgeteras för att klara en slutreglering mot kommunernas pensionsförsäkring för 2005, men motsvarande belopp utjämnas genom en minskning på samma summa för pensioner och familjepensioner. Vi har hela tiden försökt ta ut kostnadsökningarna för att hålla budgeten nere.

 

10.000 euro föreslås upptaget för att slutreglera kompensationen till de kommuner som förlorade på ny fördelningsnyckel vad gäller samfundsskatten för 2005. Den kompensationen stiger nu till ca 90.000 euro, alltså ett manko på 10.000 där.

 

Under social- och miljöavdelningens förvaltningsområde kan noteras att bostadsbidragskostnaderna stiger på grund av dels flera bidragstagare men också till följd av stigande kostnader vid handläggningen av bostadsbidragsärendena. Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten har antalet beslut om bostadsbidrag stigit med 144 stycken från år 2004 då antalet var 549 till 2005 då det uppgick till 693. Under 2006 har man också kunnat skönja en svag ökning. Tilläggsanslaget nu är 170.000 euro.

 

Under momentet 45.10.01 finns en kompletterande skrivning vad gäller ersättning till kommuner för stöd för vård av barn i hemmet beträffande sådana barn som bor i EU- eller i EES-länder samt i landet Schweiz, då barnet har rätt till förmåner från Åland i enlighet med Europarådets förordning om social trygghet. Några ytterligare anslag behövs dock inte tas upp utan här handlar det om inriktningen på motivskrivningarna.

 

Kostnaden för regleringsdammen i Vargsundsådran blev något högre än budgeterat och därför behövs 2.000 euro extra för att klara ut den här saken. Det kompenseras dock genom motsvarande reduktion av anslaget för allmän miljövård under 45.50.01.

 

Ålands hälso- och sjukvård anhåller om ett tilläggsanslag på 520.000 euro för centralsjukhusets om- och tillbyggnad vad gäller den nu färdigställda första etappen. Efter en mycket utförlig redogörelse och omfattande specifikationer från sjukhusledningens sida har landskapsregeringen för sin del tillstyrkt anslaget och hoppas att lagtinget också skall kunna bevilja beloppet. Kostnaderna för etappen steg till totalt 9.920.000 euro mot budgeterade 9,4 miljoner.

 

Fru talman!

Också under utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde finns smärre tilläggsanslag och omprioriteringar. Under moment 46.01.01 Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning föreslås ett tilläggsanslag på 29.000 euro, vilket dock kompenseras genom en minskning med 25.000 euro på museibyråns verksamhetsutgifter.

 

Beträffande museibyråns konto föreslår vi dessutom en omfördelning av 30.000 euro för inredning av Tosarby stenhus som året-runt-bostad. Vi menar att bostaden skall och bör hyras ut för privat bruk och vi föreslår det, även om vi vet att vissa restaureringsobjekt på vilka vi erhållit momsåterbäring de facto hamnar i vågskålen och vi måste betala tillbaka; det handlar om ca 20.000 euro, men det oaktat tror vi långsiktigt det är vettigt och riktigt att stenhuset nu kommer in i en ändamålsenlig och nyttig fåra. Trots momsåterbäringen menar vi nog att det är skäl att bostaden börjar tjäna sitt syfte.

 

Under momentet 46.09.59 Övrig kulturell verksamhet föreslås ett tillägg om 25.000 euro i huvudsak föranlett av att inspelningen av musikteatern Katrina blev dyrare än beräknat. Instrumentalmusikinspelningen ingick i första tilläggsbudgeten för 2006. Men det bör också noteras att även firandet av Bomarsunds 150 år blev dyrare än väntat. Tillägget balanseras dock upp i budgeten, dels genom sänkning av anslaget under moment 46.01.06 Integration och mångkulturellt främjande med 100.000 euro och dels genom sänkning av anslaget för nordiskt kulturutbyte under 46.09.05 med 15.000 euro.

 

Under momentet Övriga utgifter för biblioteksverksamheten föreslås ett tillägg på 10.000 euro därför att avtalsenliga kostnaderna för centralbiblioteket blivit något högre än vad som förutsatts.

 

Momentet 46.19.05 Yrkesinriktad vuxenutbildning behöver 25.000 euro i tilläggsanslag, men vi föreslår också här att det balanseras genom en sänkning med motsvarande belopp under moment 46.19.06 Sysselsättningsfrämjande utbildning; summorna tar ut varandra.

 

Under momentet 46.20.45 EU:s finansieringsandel målprogram 3, åtgärd 1 och 2, föreslår vi ett tillägg på 148.000 euro. Anslaget behövs därför att projekt som beviljas stöd inom målprogrammet nu slutförts och resterande bidrag återbokats som inkomst. Återbokningarna behövs för programmets fortsatta genomförande så att godkänd finansieringstabell matchar den aktuella kontosituationen. I det här skedet bör noteras att det enbart är EU:s finansieringsandel som berörs;  genom tillägget kan finansieringsramen i programmet utnyttjas enligt vår mening på ett bättre sätt.

 

Verksamhetsutgifterna för utbildningsfartyget Michael Sars måste kompletteras med 30.000 euro på grund av krav från myndigheterna vad gäller ombordinstallation av en s.k. MOB-båt med tillhörande krav. Men också det här tillägget neutraliseras genom att anslaget för sjömansskolans verksamhetsutgifter föreslås sänkta med lika mycket.

 

Ålands naturbruksskola föreslås få ett tillägg på 32.000 euro för ridskoleundervisning samt för kostnader för praktisk husdjursundervisning från privata ladugårdar senaste hösttermin.

 

När det gäller museibyråns verksamhetsintäkter som för 2006 budgeterats till 270.000 euro föreslås ett tilläggsanslag på 150.000 euro. Det här är sammanhänger med att regeringen beslutat godkänna en retroaktiv delfinansiering om totalt 233.200 euro för projektet i Bomarsund inom ramen för vårt mål 2-progrma. Programmet skall i sin helhet vara genomfört före utgången av april i år och avser kostnader för att bygga upp och förmedla kunskap om Bomarsund som ett intressant historiskt besöksmål. Som ni av framställningen ser kan 196.000 euro omgående betalas ut och resterande senare under år 2007.

 

Näringsavdelningens förvaltningsområde redovisar i denna tilläggsbudget betydande belopp, men det handlar närmast om olika projekteringar i tid och inte om tunga budgetbelastningar. Ser vi på den regionala utvecklingsfonden och landskapets andel i finansieringen för innovativa åtgärder begärs nu ett tillägg på 50.000 euro och för EU:s finansieringsandel 70.000 euro på grund av att olika projekt beviljats i snabbare takt än vad som var beräknat och motsvarande belopp kommer att kunna räknas hem under det år som kommer, alltså under 2007, så det är inga förluster i sig.

 

Däremot föreslås en bestående förändring i minskningen av anslaget på 44.000 euro under näringsavdelningens allmänna förvaltning.

 

Noteras bör också att momentet för investeringsstöd till lantbruket nu föreslås ändrat till reservationsanslag. Det är en viktig distinktion i det här sammanhanget.

 

När det gäller strukturprogrammet för fisket har finansieringsramarna väsentligt förändrats i det att medfinansieringen för fonden för fiskets utveckling minskats från 3.650.000 till 2.255.000 euro och Ålands medfinansiering därigenom reducerats från 4.430.000 till 3.230.000 euro. Mellanskillnaden som uppstår resulterar i kraftiga minskningar på flera moment. Sålunda minskas EU:s finansieringsandel för fiskets strukturprogram med 427.000 euro på inkomstsidan, landskapets finansieringsandel med 623.000 euro, liksom också moment 47.26.45 på utgiftssidan med 427.000 euro, alltså EU:s in och ut.

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde står i den här budgeten för kanske den största utgiftsbiten eller sammanlagt 3.120.000 euro. I den här tilläggsbudgeten måste vi revidera verksamhetsinkomsterna för sjötrafiken från budgeterade 740.000 till 700.000 euro, vilket ger ett tilläggsbehov på inkomstsidan om 40.000 euro. Kontot över driftsutgifterna för oljeskyddsberedskapen behöver 30.000 euro. Som vi alla minns hade vi en större oljeolycka i Jomala Dalkarby och dessutom behöver kollektivtrafiken ett tillskott på 35.000 euro. Motiven finns klart och entydigt redogjorda för i budgeten.

 

Sjötrafikens verksamhetsutgifter steg utöver budgeterat på grund av större bunkervolymer och högre priser och tilläggsbehovet nu är 415.000 euro.

 

Som vi alla minns var vägstationen i Kattby till salu i den tidigare budgeteringsprocessen, men nu föreslås att fastigheten inte säljs eftersom den i det här skedet ändå bedöms som strategisk och värdefull att bibehålla. Inkomsten av försäljningen föreslås utgå; minskning 94.000 euro.

 

Landskapsregeringen har överraskats över betydligt högre anbud än budgeterat för färjfästet i Harparnäs på Kökar. Betydande tilläggsresurser behövs för att kunna teckna kontrakt med lägsta anbudsgivaren. Jag tror att det här också, förutom att det naturligtvis fördyrar ute i skärgården, är en liten indikation på att vi lever i en litet överhettad period – det känns faktiskt så. Den befintliga trädykdalben vid Hummelviks färjläge i Vårdö är nu så dålig att den efter otaliga påkörningar inte längre fyller sin funktion. Även den befintliga äldre brokistan börjar ge vika och måste förstärkas och kostnaderna är betydande. Sammanlagt behövs nu i tilläggsbudget 1.140.000 euro för att klara ut arbetena vid Hummelvik och i Harparnäs, och läget bedöms närmast som akut.

 

Fru talman!

Den allra största frågan i den här tilläggsbudgeten gäller utredningen kring en eventuell tunnel från fasta Åland till Föglö, ett projekt som naturligtvis skulle optimera förutsättningarna för det som Ålands lagting så länge talat om, nämligen en skärgårdstrafik på verklig kortruttsnivå. Det kunde innebära, tror åtminstone jag, ett mycket stort framsteg för speciellt Föglö som utvecklingsområde, men det skulle också naturligtvis få en avsevärd nytta och underlätta också kommunikationerna för övriga skärgårdskommuner.

 

I belysning av landskapets många och stora förestående investeringar, som ännu delvis är ofinansierade och i medvetande om de överraskande stora tilläggsbudgetkostnaderna för sjötrafiken och färjfästinvesteringarna samt i belysning av lagtingets från många oppositionshåll framförda synpunkter om ännu större återhållsamhet i landskapsekonomin funderade jag själv länge över om tidpunkten var den rätta att nu i denna tilläggsbudget föra fram önskade 1,5 miljoner euro, varav 40 procent EU-finansiering, för förundersökningarna som måste till innan man ens seriöst kan börja räkna på ett dylikt tunnelprojekt. Jag och en enhällig landskapsregering kom ändå till den slutsatsen att eftersom lagtinget beslutade om den här utredningen i anslutning till det meddelande om plan för kortruttstrafiken i skärgården, som landskapsregeringen lagt fram och regeringen dessutom i budgeten för 2007 lovat att komma med denna undersökning i tilläggsbudget för 2006, så fann vi det för gott att ändå för hit det till lagtinget.

 

Nu ligger äskandet på 1,5 miljoner för utredningen här på lagtingets bord och parlamentet har naturligtvis beslutande i sin hand. I landskapsregeringen har vi varit eniga om att föra fram anslaget; däremot har en viss oenighet varit rådande om motivskrivningen. Det är ingen hemlighet att socialdemokraterna och Frisinnad Samverkans representanter i regeringen bedömt det angeläget att redan nu föra fram nödvändigheten av driftsfinansiering via tunnelavgifter som ett klart memento. Det är så att de i alla beräkningar finns med. Dessutom fann vi för gott att skriva in att om Föglö får en fast förbindelse anser vi också att det är lika med att Föglö blir en faståländsk kommun. Vilka eventuella konsekvenser detta kan få, det återstår att diskutera. Vi håller på och diskuterar en landskapsandelsreform; i det skedet blir det naturligtvis inga förändringar eftersom det inte finns någon tunnel, men i det framtida perspektivet tror jag ändå det är viktigt att ha det här med i bakhuvudet.

 

Vi har också från Frisinnad Samverkans och socialdemokraternas sida ansett att här finns den stora chansen. Vi vet att det är lite kontroversiellt, men vi vill ändå föra fram det, att just optimera förutsättningarna för kortruttstrafik genom att Föglö till den centrala punkten för hela skärgårdstrafiken. Vi vet att det finns känsliga inslag i den debatten, men eftersom tunnelavgifter skall vara med och finansiera driften på sikt tror vi att det är oerhört viktigt att optimera antalet resenärer genom tunneln för att den vägen också få tunnelavgifterna så låga det bara är möjligt. Vi ser att det är ekonomiskt klokt att resonera i de termerna; hur det sedan blir i utskottsbehandling och lagting återstår att se, men vi har ändå velat föra fram de här synpunkterna.

 

Fru talman!

Jag tror att det inte skulle skada om utskottet vid behandlingen också lite mera på djupet kunde höra nationalekonomen och trafikchefen Niklas Karlman i den här frågan. Han har, som ni alla känner till, ett ganska brett nationalekonomiskt utredningsmaterial kring den här tunneln och jag tror att det kunde vara bra om utskottet inför sitt betänkande ytterligare skulle fördjupa sig lite i detta.

Därmed, kära talman, överlämnar jag det här arbetet till lagtinget.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag kommer att återkomma till detaljerna i ”det här arbetet” som finansansvarige sade om förslaget till tilläggsbudget. Inledningsvis vill jag delvis hålla med finansansvarige när han sade att inkomstsidan ser bra ut och så är det. Vi har haft väldigt mycket intäkter. Det är sämre med utgiftssidan. Jag känner tyvärr igen den här retoriken. När vi behandlade ordinarie budget stod finansansvarige och sade på samma sätt, man måste kanske prioritera i framtiden, man måste skapa sig en bild av hur investeringarna påverkar driften, det finns en överhettning på byggnadsmarknaden osv. Men var finns förslagen som tar tag i de här frågorna? Det hjälper inte att stå och säga det här gång på gång utan man måste ta tag i frågorna – eller är det meningen att kommande landskapsregeringar skall göra detta?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Naturligtvis är det inte det, men det är precis som vi skrev i allmänna motiveringen till budgeten för 2007. Där står allt detta alldeles klart och mycket av det som skall omsättas nästa år och följande år kommer att bli föremål för prioriteringar och sådana diskussioner i landskapsregeringen, men vi är inte där ännu. Det gäller att vara på sin vakt så att inte det här får skena iväg ohejdat. Vi har ganska många investeringar, förutom de i budgeten lanserade investeringarna. Vi har tunneln – när den kan börja byggas återstår att se, om den byggs, om de akustiska och seismiska undersökningarna visar att det går. Vi har inom inte alltför avlägsen framtid en likströmskabel österut. Det är jättestora summor också i den, så vi har all orsak, förutom det som finns aktualiserat och lanserat i ordinarie budgeten, att vara på vår vakt och försöka styra det här så gott vi kan. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det räcker inte med retorik. Det måste finnas konkreta förslag om hur man skall gå tillväga. Jag är inte så särdeles orolig för att lagtinget är på sin vakt och lagtinget har i samband med ordinarie budget verkligen satt sig in i de här frågorna för att prioritera och diskutera hur utgiftssidan ser ut och har satt ner klacken i åtminstone vissa investeringsfrågor. Det hedrar lagtinget att man gör det här. Men jag tycker att den signalen kunde gå tillbaka till landskapsregeringen så att man fortsätter att agera i den riktningen.

 

Vad gäller kortrutt och tunneln hoppas jag också för min del att finansutskottet skall fördjupa sig i den här frågan så att vi skulle kunna hitta en enighet igen. Den enighet som fanns tidigare har landskapsregeringen splittrat. Vi måste ha en enighet om vi skall gå vidare i en så här stor infrastrukturell satsning.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Men vi måste också vara kloka och tänka begåvat så att vi också skapar tunnelförutsättningar som är mer kostnadseffektiva än den skärgårdstrafik vars kostnadsökningar så många här i parlamentet ständigt har kritiserat. Det gäller verkligen att tänka sig före innan man drar igång och lägga upp det på en vettig bog. Jag är tillskyndare av lösningar som är kostnadseffektivare än dem vi har i dag, men jag har svårt att vara tillskyndare av lösningar som ökar konsumtionsutgifterna långsiktigt, trots att det skulle föranleda också stora investeringar. Det är det här som är viktigt.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringen skriver att Föglö skall bli en knutpunkt för skärgårdstrafiken. Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf säger: ”Tunneln är en förutsättning för en skärgårdstrafik på verklig kortruttsnivå.” Kortruttsnivå för vem? Ursäkta, landskapsregeringsledamoten Wiklöf, vi som bor i norra skärgården uppskattar inte det här inslaget! Det är fullständigt absurt, det är plockat ur luften! Finns det några utredningar som ligger bakom det här eller är det en ad hoc-skrivning som har kommit till? Det vore intressant att veta. Samtidigt undrar jag också om tunneln skall avgiftsbeläggas; vad händer med landskapsfärjorna som tidigare har varit förlängda landskapsvägar? Skall vi också betala mera för dem? Samtidigt borde vi i så fall införa vägtullar över hela Åland. Är det det som socialdemokraterna vill!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag tackar för de vänliga orden! Jag vill nog ändå säga det att tunneläventyret eller tunnelprojektet, om vi skall förverkliga det, bygger på finansiering också av tunnelavgifter. Så är verkligheten. Jag har ingen orsak att stå här och försöka tala om någonting annat som inte är sant. Jag vill att alla skall veta vilka faktiska villkor som är medtagna i dessa sammanhang. Ju fler som åker genom tunneln desto lägre priser; Ju färre desto högre priser. Det finns en viss logik i det.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag betvivlar inte logiken som landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf för fram. Däremot påstår jag, att när kortrutten blir ett sämre alternativ så förstår inte jag varför man skall gå in för den. Däremot säger jag också att den tunnelutredning som gäller Föglötunneln skall göras så att vi verkligen har fakta framför oss: vad kostar det, är det möjligt att genomföra? Men det är fullständigt absurt att före utredningen är gjord helt kasta ur sig bara att all trafik från skärgården skall ledas över Föglö. Nej, tack, säger vi från Brändös sida och också från delar av Kumlinge!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Ja, jag hör att ltl Veronica Thörnroos har den uppfattningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

För oss i oppositionen är det intressant att följa majoritetspartierna när de inför öppen ridå reder ut begreppen. Senast handlade det om huruvida Föglö skall bli en knutpunkt och vad det egentligen handlar om. Igen får vi se hur landskapsregeringen i de allra största frågorna faktiskt inte kommer överens – det är uppenbart att landskapsregeringssamarbetet återigen krackelerar! Jag ställde mig frågande till momentet som handlar om integration och mångkulturellt befrämjande. Landskapsregeringen tar där bort 10.000 euro för att föra över till firandet av Bomarsund och demilitariseringen. Min förundran är att det måste ändå betyda att landskapsregeringen har brustit på något sätt, att man inte har genomfört åtgärder som man har tänkt sig att man skulle genomföra, eftersom vi också vet att här är ett område där det har funnits brister under året.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag skall inte i detalj gå in på det här därför att det tror jag att ledamoten Camilla Gunell så småningom kommer att göra.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Vi har under flera tillfällen här i lagtinget just diskuterat dessa frågeställningar. Liberalerna har haft enkla frågor, vi har ställt frågan i samband med årets budgetremiss och bakgrunden är ändå den att det har visat sig att undervisningen i svenska språket har haft brister och det är ju det som är det grundläggande. För den person som blir ny medborgare i det åländska samhället är grunderna i språket för att klara sig som samhällsmedborgare väldigt viktigt. Ändå har man från landskapsregeringshåll brustit i att hålla tillräckligt med kurser. Detta är ett stort problem och nu visar det sig också att man har strukit pengar från momentet.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag utgår från att de här pengarna har räckt trots att landskapsregeringen har ansträngt sig för att faktiskt just det svenska språket skall vara det allra mest väsentliga för människor som kommer till orten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När jag tog del av tilläggsbudgeten såg jag att anslagen för innovativa åtgärder och också för mål-3 har ökat precis på det sätt som finansminister Wiklöf sade, men det var en väldigt kortfattad motivering textmässigt. Nu förstår jag på finansminister Wiklöf att ökningarna beror på att projekten förverkligas snabbare än vad det är tänkt. Då vore det intressant för lagtinget att få reda på vilka projekt det är vi pratar om. En sak som gör mig mera betänksam är att det står: ”Därtill kan kostnader för tekniskt stöd avseende bl.a. lönekostnader och övriga administrativa kostnader påföras momentet.” Jag börjar bli orolig för att allt mer av EU-pengarna snart går till byråkrati och det hör man också från dem som söker stöd att byråkratin börjar bli övermäktig när det gäller EU-stöden, så det är också någonting som man borde titta på.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag skall inte föregripa näringsminister Strand för jag tror att han kommer att uppehålla sig kring den här frågeställningen i viss utsträckning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är sällan vi har förmånen att ha näringsminister Strand här så jag ställer ändå frågan till finansminister Wiklöf som har hand om medlen. Vilka projekt är det som det handlar om och är det rimligt att allt mera av dessa EU-stödpengar går till byråkrati och administration? Ta t.ex. de investeringsplaner som skall finnas – det avlönar bra många landskapstjänstemän vid det här laget! Ta t.ex. stöd för dräneringar, då skall det göras förarbeten för 50 euro per timme, som landskapstjänstemännen utför. Det blir en rundgång av pengar och allt mindre kommer ut till dem som har behöver ha stöden. Är det en bra utveckling finansminister Wiklöf?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman! Nej, lika litet som ltl Anders Eriksson tycker någon i landskapsregeringen om att ökad byråkrati skall finansieras om det bara kan undvikas, den saken är alldeles klar. Men när det gäller projekten var det den analysen som jag ville att näringsministern skulle få vägleda lagtinget och ltl Anders Eriksson om.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Tilläggsbudgeten är en mycket intressant läsning vad kortruttsinvesteringen beträffar. Det har också framkommit att sossarna och Frisinnad Samverkan inte är eniga med centern om att Föglö blir knutpunkt för skärgårdstrafiken. Är det då i klartext meningen att Långnäs, Lumparland och Hummelvik, Vårdö, helt skulle bli utanför? Hur kan man då motivera de satsningar som också i den här tilläggsbudgeten görs både för Hummelviks färjfäste och t.ex. de vägbyggen som nu håller på att färdigställas till Lumparland-Långnäs? Vi msåte vara mycket observanta och inte minst finansutskottet så att vi inte godkänner någonting.. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag har respekt för att det finns divergerande syn på de här frågeställningarna. Det är inte några enkla frågor, de är jättestora, de är genomgripande. Jag tillhör ett parti som tycker att om man kan gå maximalt fram för att förverkliga det vi kallar för kortrutt så skulle det vara en fördel. Så många år har vi pratat om det. Jag betonar än en gång, att hör trafikchefen som sakkunnig också i de här frågeställningarna. Jag tror att debatten vinner på det i stället för att jag skall lägga fram för det kommer ändå att stämplas som tendentiöst.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Liberalerna har talat för kortrutt så det är säkert inget problem, det är bara det att vi måste veta vad vi skriver under och bara en sådan skrivning som att Föglö blir knutpunkt för skärgårdstrafiken kan innefattas ganska mycket. Huvudsaken är att vi vet vad vi skriver under. Den redovisningen har vi väl inte fått ännu. Är det så att man tänker ta också den norra trafiken till Föglö? Det måste vi få veta i lagtinget.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Ingenting är hugget i sten ännu, det måste vi alla förstå. Det finns synpunkter på det här. De förs fram. Jag förväntar mig en jättedebatt kring de här frågorna i lagtinget – skam vore det väl annars. Det viktigt att de förs fram redan i undersökningsskedet, för om man skall undersöka någonting bör man ändå vara så seriös att tanken är att fullfölja det, att man inte bara gör det som någon slags skenmanöver. Vi har resonerat att vi skulle vilja vara med och optimera tunnelåkandet så mycket som möjligt därför att det skulle försvara tunnelbygget i ännu större utsträckning. Så har vi resonerat, men jag vet att det finns olika åsikter här. Jag respekterar de skillnader som finns och lagtinget kommer väl så småningom att fatta ett slutligt beslut.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det har kommit svar på en del av mina frågor, men det finns en sak som ännu återstår som kan vara intressant för jag tycker att 1,5 miljoner euro bara för att undersöka botten verkar vara väldigt mycket pengar. Hur mycket pengar uppskattar finansansvarige Wiklöf att hela projektet kommer att kosta i dag? Har man någon uppskattning nu var den summan ligger, är det 30 miljoner, är det 50-60 eller vad anser man?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Vi vet ungefär att den akustiska delen av bottenundersökningen belöper sig till ca 200.000 euro och den seismiska beräknas kosta ca 1,2-1,3 miljoner, någonstans där ligger kostnaderna och sammantaget uppskattningsvis runt 1,5 miljoner, för vilket vi också försöker tillskansa oss EU-pengar 40 procent. Det har vi inte 100 procent ännu men det är vår målsättning. Det finns utredningar om olika alternativ som vi vet. Det alternativ som finansutskottet och lagtinget har haft har legat i trakterna – ingen kan vara hundraprocentigt säker i det här sammanhanget – runt 40 miljoner. Så har det resonerats: ca 40 miljoner euro. Jag är ju fatalist så jag vet att inga bud håller i vår tid mera, det ser vi på allting som skall byggas eller förverkligas, så kostnadsbilden kommer säkert att se litet annorlunda ut den dag som bindande anbud skall in.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!  Man kan m.a.o. säga att betalar man ut den fulla summan är det mycket sannolikt att man också kommer att förverkliga tunneln. Man kan kanske i ett tidigt skede också komma underfund med att det inte går. Fullföljer man oavsett vad?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Är det så att dels den akustiska och dels den seismiska undersökningen, som är ganska omfattande, visar att det är sådana skiktningar – vi har olika bergarter också i våra trakter – att det är omöjligt att göra eller att det skulle vara särskilt försvårande eller oerhört fördyrande, så är det klart att det är någonting som gör att även Ålands lagting och landskapsregeringen får någonting att fundera över, misstänker jag. Men grundförutsättningen är att den här undersökningen visar att det går väl att göra en tunnel, det är då man sakligt kan föra frågan vidare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Som vi kunde höra när det gäller tilläggsbudgeten för 2006 – det som man också kallar städarbudget i många sammanhang – visar det sig att trenden med utökade anslag för avräkningsbeloppen fortsätter, dvs. inkomsterna fortsätter att komma till oss och det är naturligtvis glädjande. Det är dock också lika angeläget att man hela tiden har en kostnadseffektivitet med sig i alla åtgärder. Det gäller för landskapsregeringen att fortsättningsvis ta ansvar för den långsiktiga goda åländska ekonomin. Det ser bra ut också i det här tillägget och jag behöver inte desto mera upprepa det.

 

Centern har naturligtvis en åsikt om budgeten och i det mesta är vi helt och hållet av samma åsikt som landskapsregeringen. Vi har från centern inte några som helst ändringsförslag. Vi hörde också när det gällde vägstationen i Kattby, där man vill gå in och ändra lagtingets beslut om försäljning, att man vill använda stationen för eget bruk, vi fick det beskrivet av finansansvarige Wiklöf, och det tycker vi i centern att är bra för vägunderhållet på västra Åland. Det är positivt om man ändå utnyttjar de möjligheter man har när det gäller lokaliteter och möjligheter att förvara maskiner och komma snabbt ut på vägarna när det är snö osv.

 

Naturligtvis är den fråga som centern har funderat på kortruttsinvesteringarna. Jag vill erinra om att det råder en klar och tydlig beställning från finansutskottet så sent som i april ifjol då vi behandlade trafikplanen, dels behandlades den i finansutskottet, dels i lagtinget och lagtinget godkände helt och hållet det förslag som det eniga finansutskottet lade fram. Det handlar naturligtvis om tunneln  och utskottet gjorde i och för sig en mycket noggrann utredning om tunnelalternativ och möjligheterna och utskottet sade bl.a. ”att det nuvarande avgiftssystemet för skärgårdstrafiken bör bibehållas och årskortet för skärgårdsborna bör omfatta både tunnelgenomfart och bilplats på skärgårdsfärjorna”. Så här uttryckte sig utskottet i april och detta omfattades av hela lagtinget. Utskottet skrev också:

 

”Beträffande finansieringen av tunneln konstaterar utskottet att de lägre driftskostnaderna för tunneln jämfört med nuvarande kostnader för Föglötrafiken gör att investeringen (den planerade investeringen) finansieras genom inbesparingar. På samma sätt förutsätter utskottet att kortruttstrafiken på sikt kommer att leda till minskade driftsutgifter som därigenom finansierar nya färjfästen och nödvändiga anslutningsvägar.”

 

Finansutskottet fortsatte: ”Utskottet har vidare diskuterat frågan om en fast förbindelses konsekvenser för klassificeringen som skärgårdskommun enligt landskapsandelssystemet. Utskottet konstaterar att en förändring av denna status förutsätter lagändringar. Utskottet förutsätter att Föglö kommuns status i landskapsandelssystemet avgörs innan slutligt beslut fattas om en fast förbindelse eftersom en förändring skulle medföra stora ekonomiska konsekvenser för kommunen.”

 

Det är alltså så att utskottet diskuterade allt det här som vi nu har hört om, men utskottet ansåg i april att man skulle skjuta fram de här besluten tills man har ett beslut om ett eventuellt tunnelbyggande. Nu vill landskapsregeringen föregå detta och skriver, för att en tunnel skall vara ekonomiskt motiverad, att man skall planera kortruttssystemet så att Föglö blir knutpunkt för skärgårdstrafiken. Så nämner man tunnelavgifter osv.

 

Jag tycker att den här beställningen från lagtinget som kom i april – det är inte så hemskt länge sedan det var april 2006 – ännu håller därför att det är så att man kan inte fatta det slutgiltiga beslutet om en tunnel förrän man har utredningen och utredningen måste genomföras nu. För det första behöver vi få klarlagt att man verkligen kan bygga en trygg och säker tunnel eller, rättare sagt, man borde få klarlagt om man kan bygga en tunnel som är tillräckligt säker och trygg för dem som skall färdas i den. Det är den absolut första förutsättningen. Den andra förutsättningen är att man måste få klarlagt om det blir ekonomiskt försvarbart att bygga en tunnel. Sedan när man har svar på dessa båda frågor kan man börja diskutera huruvida man skall bygga eller inte och vid det laget, i det skedet, skall man diskutera eventuella andra frågor: Skall man förändra kortruttstrafiken på något speciellt sätt? Skall man införa tunnelavgifter? Det kanske man har anledning att fundera på i det skedet när man vet kostnaderna. Jag tycker också det är viktigt av ett annat skäl att vi får detta genomfört ganska snabbt och det är det att om det visar sig att det inte går att bygga en tunnel, att det inte är genomförbart, inte ekonomiskt försvarbart, kanske svårt att få den trygg och säker; då måste man inleda arbetet på att göra om kortruttstrafiken på ett annat sätt, då måste man ta itu med den planeringen.

 

Därför är det sista stycket i landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget helt och hållet irrelevant i dag, det hör inte hemma här i dag. Jag tycker att det här är någonting som man inte kan besluta nu, och det är inte bara min åsikt utan det är hela centerns åsikt.

    

Jag vill också erinra om att vi har en lag om skärgårdskommuner. Denna lag säger ingenting om att en fast förbindelse är ett krav eller ett hinder för att en kommun skall räknas till en skärgårdskommun. Det är helt och hållet landskapsregeringens beslut som kommer att avgöra det.

 

Tanken att man skulle ha Föglö som helt och hållet en knutpunkt för skärgårdstrafiken betyder nog i klartext att man anser att norra linjen kan läggas ner; finansutskottet sade också i betänkandet till trafikplanen att norra linjen skall bestå. Men det här visar också på en liten centraliseringsiver, att man vill ha ihop så mycket som möjligt och om då någon region i utkanterna blir lidande så gör det inte så mycket när man är för centraliseringar.

 

Centern säger att vi är klart för denna utredning. Vi ser många skäl till att den skall göras nu, men vi anser inte att det skall bindas till det som sista stycket i budgeten avser. Det ser vi som en helt irrelevant fråga i dag.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

När vi behandlade trafikprogrammet i lagtinget hade vi en väldigt stor samsyn om kortruttsfrågorna och det är precis som finansutskottets ordförande ltl Gun Carlson säger, att från lagtinget hade vi ett stark och enhällig beställning till landskapsregeringen, som dessvärre nu lite slås i spillror genom att man kommer med en sådan skrivning som man gör från landskapsregeringens sida. Från liberalernas håll sympatiserar vi väldigt mycket med det som ltl Gun Carlson säger, att den sista formuleringen under momentet egentligen är inaktuellt i det här skedet. Det här är frågor som kommer att hitta sin lösning under arbetets gång, inte i det här skedet .

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är precis så. Jag anser inte heller att det här behöver ventileras nu. Det här är frågor som måste diskuteras. Man måste säkert ta dem på allvar och lösningen på de här frågorna, dvs. Föglö som knutpunkt och tunnelavgifter m.m., kommer säkert att måsta diskuteras beroende på hur resultatet av utredningen blir. Blir det tydligt lönsamt, dvs. inte alltför dyrt, så kanske det är lättare att ta itu med frågorna; blir hela tunnelbygget jättedyrt kanske man måste reflektera över de här frågorna och då måste flera röster få komma till tals, skärgårdskommunerna själva måste också få säga någonting om detta när man kommer så långt.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag ser fram emot att finansutskottet får behandla detta. Jag antar att finansutskottet, såsom man skrev i april, kommer att omfatta sitt tidigare betänkande, så att det kommer tillbaka i en annan form när väl finansutskottet har lagt sin hand vid tilläggsbudgeten. En sak som oroar mig lite är varför det kommer in i det här skedet, att det verkar som om det ändå finns politiska strömningar som inte riktigt kommer upp till ytan, strömningar som kanske vill motarbeta tunnelalternativet, att det är någon form att försöka sätta locket på hela projektet. Det är förstås bara spekulationer om vad som kan ligga till grund för denna, lite konstiga formulering och som egentligen kommer i helt fel skede i beredningen.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Just det där har jag ingen kommentar till, men jag vill ändå erinra om att nu står jag här i talarstolen i egenskap av gruppordförande för centern, så jag för fram centerns åsikter, inte finansutskottets – det kommer sedan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Jag skall kommentera några punkter i detta förslag till tilläggsbudget. För det första ”Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården”. Vi understöder varmt att man använder medel för att genomföra det som nu har blivit väldigt populärt i samhället. Det ligger i tiden att man, för att alla invånare individuellt skall kunna dra sitt strå till stacken i fråga om klimatfrågan, vill bygga om sina uppvärmningssystem till att främja detta och det är positivt att vi har råd att hjälpa till. Vi liberaler har drivit denna fråga och anser att vi bidrog mycket till att vi kom tillbaka till det här systemet i samband med en tidigare budget. Det här är också aktuellt i den budget som har tagits för 2007.

 

Så lite om integrationspolitiken. Vtm Viveka Eriksson väckte frågan i en replik tidigare varför man minskar anslaget under 46.01.06 med 10.000 euro. Vi har drivit frågan om att man måste ha en god undervisning i svenska för inflyttare. Vi har drivit frågan om att man bör ha politiska eller sakkunniga arbetsgrupper för att fundera på de här frågorna och hitta lösningar på hur man skall ha en så bra integration som möjligt. Vi skulle alltså vilja ha tydligare svar på varför man anser att det inte behövs pengar nu. Det finns flera exempel på hur man kunde lösa de här sakerna. Det pågår en diskussion i samhället och finansutskottet hörde i samband med ordinarie budget sakkunniga i den här frågan; vi anser att det finns en hel del som man kunde göra. Ett problem som har nämnts ute i samhället är det system med hemvårdsstöd som vi har, vilket kan vara bra i sig, men det kan leda till att för inflyttades del om föräldrarna får hemsvårdsstöd att barnen kanske inte går i förskola, på dagis och lär sig svenska naturligt, så då kanske barnen kan vara i den situationen att de först vid skolåldern stöter på behovet av att kunna svenska. Det här är en liten detalj i det hela som jag ber att man kunde överväga i landskapsregeringen att fundera över för att kanske lösa det. Kommer man till skolan utan att kunna svenska finns det en risk att man t.o.m. kan bli mobbad om man inte har lärt sig språket tidigare. Vi måste se till att inflyttade, både barn och vuxna, lär sig svenska så tidigt som möjligt i samband med att de har flyttat hit. Detta som ett exempel. Men jag kanske får svar på det här.

 

Jag vill så kommentera skolfartyget med några ord. Vi har ingenting emot att man nu satsar på att köpa en MOB-båt och den kran som behövs. Vi vill att det noteras så att vi alla lägger märke till att vi för över ett år sedan i samband med budgeten för 2006 bad om ett anslag just för detta, men då sades det från landskapsregeringen att man skulle lösa frågan med sponsorering. Det har uppenbarligen inte lyckats men bättre sent än aldrig! Jag har vissa farhågor, men jag kanske har fel och jag ställer då frågan till ansvariga ledamoten att inte har väl fördröjningen lett till att inte skolfartyget har kunnat utnyttjas på det sätt som är avsett? Jag hoppas att så inte är fallet, men vi stöder denna satsning.

 

Så lite grand om stenhuset i Tosarby. Jag håller med om att det är bättre att man hyr ut huset, att man får någon som bor i huset så att det kommer till någon användning. Men vi måste alla här försöka dra lärdom av det. Nu visar det sig att för att man skall kunna hyra ut det hus som har renoverats för väldigt stora pengar så fordras det ytterligare 30.000 euro i investering för att det skall bli beboeligt plus att man förlorar 20.000 euro i momsåterbetalningar. Efter den massiva satsningen på renovering kostar det oss ytterligare 50.000 euro för att det skall kunna bli i ett sådant skick att det går att hyra ut. Någon lysande affär för landskapet blir det inte, men vi är många här som har varit delaktiga i besluten, så många av oss får väl också se sig i spegeln och försöka dra lärdom av detta framöver!

 

Till slut till kortruttsinvesteringen. Ltl Gun Carlson sade för centerns del mycket av det som jag tänkte säga. Jag tänkte också referera till finansutskottets betänkande om kortruttsmeddelandet. Finansutskottet gjorde ett digert beredningsarbete; vi var till Norge och studerade tunnlar, vi satte oss in i vilka effekter en tunnel kan ha på en liten skärgårdsregion och jag tror att vi alla i finansutskottet efter det besöket var mycket positivt inställda till just de effekterna en tunnel kan ha. Vi presenterade ett betänkande och där stod just om att avgifterna skall bibehållas som förut för skärgårdsbor, det skall vara ett årskort för att åka färja, för att åka tunnel. Det stod att norra linjen skall vara kvar och det stod också att frågan om Föglös status i landskapsandelssystemet skall lösas innan själva investeringen, inte i det här skedet. Detta betänkande står vi liberaler bakom fullt ut ännu; vi tycker precis som centerns gruppledare att det sista momentet i detta budgetförslag är irrelevant i detta skede och att det gott kan strykas. Vi kommer i finansutskottet att arbeta för att så kommer att göras. Sedan får beredningen för övrigt fortsätta, men beslut skall fattas i rätt tid. Vi gjorde ett digert arbete i finansutskottet, allihopa här i lagtinget, tycker jag, för att vi skulle nå en enighet i den här frågan. Nu har landskapsregeringen via en omröstning, kanske i stundens iver, under beslutsfattandet, lyckats så split i frågan. Det är klart att vi alla kanske vill profilera oss ibland i stora väsentliga frågor, men när det gäller så här pass viktiga strukturella satsningar måste vi ändå ta vårt ansvar och försöka hitta en enighet så att vi kan genomföra dem. Det är lätt att så split, det är lätt att sabotera stora projekt, det är svårare att  hitta en enighet som alla står bakom.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

För att börja från slutet har jag nog också meddelat i min grupp att jag har ingen anledning att tro att finansutskottet skulle ändra synpunkt när det gäller den här saken. Betänkandet är mindre än ett år gammalt sakernas ting har inte ändrat så mycket ännu.

 

Ltl Mats Perämaa tog upp frågan om integrationen och varför man minskar anslaget och det kom också upp i ett annat replikskifte. Jag har reagerat på det på det sättet att det handlar om 2006 års budget, och om pengarna inte har behövts under 2006 är det väl klart att man skall minska det anslaget, eftersom det kommer att finnas nya pengar 2007 till integration.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman! När det gäller integration torde det vara ett sådant anslag som kan användas under flera år, åtminstone under två år. Det är min uppfattning så därför kunde de här pengarna ha använts ännu åtminstone i början av detta år.

 

Vad gäller kortrutten så får jag bara säga att det hedrar ltl Anne-Helena Sjöblom att stå kvar vid tidigare ståndpunkt och det finns ingen anledning att kommentera det desto mera.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

När det gäller frågan om integrationspengarna kan användas i början av året så tror jag att det skulle hedra Ålands lagting och Ålands landskapsregering om man verkligen skulle få reda på de faktiska årliga kostnaderna för detta. Det skulle vara mycket bättre än att det finns dolda pengar för inflyttade att lära sig svenska.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Så är det säkert och det hedrar säkert landskapsregeringen om man klart kan berätta för lagtinget vilken form av integrationspolitik man vill föra nu och i framtiden .

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Frågan om integrationen tycker jag att landskapsregeringen vid upprepade tillfällen har visat att är mycket central och mycket viktig. Anledningen till att man nu kan minska med 10.000 euro på detta moment är att pengarna hade varit bokade för insatser på gymnasialstadiet men sedan av någon anledning återbokats, alltså inte behöver användas under 2006. Det finns nya pengar på detta moment för 2007. Anslaget för svenska undervisningen är dessutom rejält höjt i budgeten för 2007, vilket också ltl Mats Perämaa säkert känner till. Dessutom användes momentet för att göra ett seminarium som var ett startskott på landskapets integrationspolitik och det seminariet blev också billigare än vad man hade kalkylerat med.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det var en vänligt ställd fråga för min del varför man minskar anslaget och som en teknisk förklaring till det är förklaringen fullgod och jag omfattar den. Jag hoppas också då att landskapsregeringen kan lägga de ord jag sade under huvudanförandet till minnes om vissa exempel på hur t.ex. hemvårdsstödet kan påverka integrationen och att vi då tillsammans hittar lösningar framöver.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Vad gäller integrationspolitiken kommer det inom kort att tillsättas en tjänstemannakommitté som kommer att jobba med riktlinjerna för landskapets integrationspolitik ur både arbetsmarknadsmässig, språkinlärningssynvinkel, utbildningssynvinkel, social synvinkel osv. Den kommer också att ha en politisk referensgrupp. Vi menar att vi skall börja med det här arbetet, vi skall göra det grundligt och rejält så att vi i framtiden satsar pengarna på rätt sätt och att de finns där vi behöver dem. Det är mycket angeläget att man får god undervisning i svenska redan som barn och när man har flyttat till landskapet Åland.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Allt det här låter bra och det är också synnerligen viktigt att man så fort som möjligt kommer igång med arbetet så att vi hinner nå åtminstone några resultat under den här mandatperioden.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag håller med om att det är viktigt att följa upp ifall det skulle finnas ett samband mellan lyftande av hemvårdsstöd och att man sedan har bristande kunskaper i svenska språket när man har flyttat till Åland. Annars är det så på Åland att vi kan stoltsera med att vi har nära hundraprocentigt deltagande av barnen i den åländska förskolan. Det är väldigt viktigt att just de barn som inte har svenskan med sig från början deltar i förskolan. Jag har själv följt flera stycken barn och det är en oerhörd snabb utveckling när det gäller svenska språket när man går i dagis på Åland. Det här tror jag nog att alla de som jobbar med dem som flyttar till Åland är medvetna om och uppmuntrar till. Som sagt, jag tror också att både skolan och daghemmen kommer att vara väldigt på alerten när det gäller att se till att dessa barn finns i förskolan. Jag tror inte att det finns någon anledning till oro i det här fallet.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Nyttan med att man går i dagis och förskola som barn och lär sig språket den vägen är viktig och det var det jag ville komma fram till. Men vi har kunnat erfara, genom våra kontakter med inflyttade personer, delvis i samband med höranden i finansutskottet och delvis på sidan om det också, att det finns en viss tendens att inflyttade kanske håller barnen inom familjen så att barnen kanske når samhället först i skolåldern. Om man kan befara att det möjligen kan vara på det viset är det någonting som man på ett eller annat sätt skall lösa, det var bara det vi ville föra fram här.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Det verkar som om ltl Mats Perämaa i första hand stöder sig på antaganden. Om det visar sig att det skulle vara på det här sättet är det självklart viktigt att man uppmuntrar familjerna till att sätta sina barn i förskola för att de skall lära sig svenska språket.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är precis det som jag vill komma fram till. Det är inte antaganden utan det är reaktioner och vi har referenser ute i det åländska samhället, ute bland inflyttare. Vi vill nå just det här och vi uppmuntrar till att barnen skall gå på dagis och lära sig språket den vägen. Vi vill stötta det och det är därför vi ifrågasätter varför man minskar anslagen i integrationspolitiken när man kanske kunde använda pengarna för att bemöta den här lilla nackdelen som hemvårdsstödet just i det här fallet möjligen kan ha.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det var bra att ltl Mats Perämaa tog upp denna fråga. Jag hade själv tänkt ta upp den i mitt anförande, men nu slipper jag det! Jag stöder helt och hållet ltl Mats Perämaas, inte antagande, utan konstaterande, för det är på det här viset. Jag känner till fall där det är på det här viset. Men hur man skall komma åt det och hur finansutskottet skall göra för att komma åt problemet har jag ingen medicin för. I verkligheten fungerar det så här för jag är själv involverad i fall där det är på det här viset. Det inte alldeles enkelt att få barn som inte kan språk att gå in i en förskola eller ett dagis och känna sig trygga och säkra där utan hellre väljer man då att vara hemma med anhöriga och lyfta hemvårdsstödet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik: Avstår.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen har inte några ändringsförslag när det gäller förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2006, men jag kommer i mitt anförande att hålla mig till dagens ämne: kortruttsinvesteringarna. Jag tycker precis som vår finansminister Wiklöf att det är undersökningsskedet som olika frågeställningar skall föras fram. I socialdemokraterna är vi inte emot att någon utredning skall göras, men däremot tycker åtminstone jag, när man ser på kostnadsutvecklingen – när man började diskutera tunnelundersökning var den föreslagen att kosta 1 miljon euro, nu är vi uppe i 1,5 miljoner – att det är alldeles uppenbart att fortfarande utgår byggnadskostnadskalkyl från 40 miljoner euro. Det finns alltså skäl att anta att 40 miljoner euro är alltför lågt räknat. Min fråga till trafikministern är: Anser trafikministern att kostnadskalkylen på 40 miljoner euro är realistisk?

 

Utgår man från det tidigare resonemanget tycker jag åtminstone att landskapsregeringen har tagit sig an fortsättningen och funderingarna kring projektet just genom skrivningarna i tilläggsbudgeten för projektet. Det är alldeles uppenbart att när man börjar se över konsekvenserna och om man är ärlig börjar man bli ytterst tveksam till om det är realistiskt att genomföra projektet, men det får framtiden utvisa. Jag tycker ändå att det är skäl att redan i det här skedet lyfta upp frågan.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar är ytterst tveksam till om projektet kan genomföras. Jag delar den tveksamheten, men det är just därför som tunnelutredningen skall göras så att vi kan få ett klart besked om det är möjligt eller inte att göra bygget. Jag skulle vilja ha ett förtydligande från ltl Christian Beijar: Anser ltl Christian Beijar när man förlänger resvägen för enskilda individer, t.ex. från Brändö med 45 minuter per enkel resa, att det är en utveckling av ett kortruttssystem?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Det kommer också att bli en framtida diskussion om hur driften av en tunnel skall skötas på bästa ekonomiska sätt.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det är helt korrekt att vi måste, efter att vi har beslutat att vi skall bygga en tunnel, ta ställning till hur vi kan finansiera driften av den. Min frågeställning var: Anser ltl Christian Beijar att det är rätt och riktigt, när man talar om kortrutt, att man förlänger resvägen för enskilda med ca 45 minuter per enkelväg?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag tycker inte att man kan dela upp projektet i olika delar och försöka lösa dem var för sig utan man måste se till helheten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Ltl Christian Beijar säger att tunnelprojektet inte är realistiskt på grund av kostnader, men man måste sätta kostnaderna i relation till vad trafiken kostar i dag. Jag kommer att återkomma till detta i mitt anförande, men det skulle vara intressant att höra ltl Christian Beijars uppfattning om det är realistiskt att satsa på en skärgårdstrafik som i första hand betjänar en skärgårdskommun med ca 600 invånare. I dag satsar vi nästan 2,5 miljoner euro per år, och det är väldigt mycket pengar, men lagtinget har samstämmigt gått in för att göra det. Tar man en enkel miniräknare och räknar 2,5 gånger 30 t.ex. så blir det ganska mycket pengar. Det blir avsevärt mycket mer pengar än vad tunneln beräknas kosta både i investering och drift; det är så vi måste räkna. Visst skulle vi tveka i dag om vi befolkade Åland i dag och skulle ta ställning till en skärgårdstrafik som kostar 13 miljoner euro, visst skulle vi säkert fundera lite då! Det är den servicenivå vi har valt åt skärgårdsborna och vi vill alla satsa på skärgårdstrafiken. Men det skulle vara intressant att höra ett resonemang om driftskostnaderna. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag vill klargöra för ltl Danne Sundman, att jag har inte sagt att jag är emot en tunnel. Jag har sagt att när vi i det här skedet diskuterar den så behöver vi lyfta hela ärendet s.a.s. och ordentligt gå igenom det, framför allt för att det förefaller som om dessa 40 miljoner skulle vara väldigt lågt räknade. Om det kommer att kosta betydligt mycket mera och man betänker att man kan göra motsvarande satsningar på annat håll i skärgården, så kan det också betyda väldigt mycket för hela den åländska skärgården.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag är inte helt sker på att jag förstår resonemanget. Man måste tänka i de banorna att med hjälp av att investera bort driftskostnader får vi en totalkostnad som är lägre för skärgårdstrafiken. Det är det vi borde ha gjort för länge sedan. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att med den slant vi satsar – 13 miljoner euro – på skärgårdstrafiken varje år bygger man i princip tunnel mellan alla skärgårdsöar på sikt. Mera kortruttsprojekt, tunnlar, fasta förbindelser gör att vi slipper driftskostnader, så man kan inte bara bli rädd för prislappen när den en gång kommer, vilken jag också väntar på att få se efter undersökningen, utan man måste kunna tänka långsiktigt. Visst är det så som ltl Christian Beijar säger att man skall satsa pengar där det är klokast, men vi tror att en tunnel till Föglö är klok.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt att ha en levande skärgård. Men det vi diskuterar, ltl Danne Sundman, är just att investera bort driftskostnaderna: när är det s.a.s. realistiskt lönsamt att investera bort driftskostnaderna, de totala kostnadsinvesteringarna eller är det så att man påför ännu mera kostnader? Det är den diskussionen som jag tycker att vi behöver föra just nu.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar efterhörde min åsikt om 40 miljoner fortfarande är realistiskt för en tunnel till Föglö. Det var den summan som vi angav när vi överlämnade meddelandet till lagtinget för ett tag sedan; den siffran fick vi efter att vi hade varit i kontakt med ledande experter i Norge. Siffran på 40 miljoner torde vara realistisk, vad vi vet i dag. Det är det som undersökningen skall ta fram och också berätta lite mera om 40 miljoner är realistiskt eller om det blir billigare eller dyrare. Såvitt vi vet i dag är 40 miljoner en realistisk summa.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Det är intressant att höra just att kostnadsberäkningen utgår från experter från Norge. Det skulle vara intressant att höra vad trafikavdelningens tjänstemän som är s.a.s. vana med våra förhållanden skulle kunna ha för kostnadsberäkning.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

När jag inledde diskussionerna med trafikavdelningen kom vi snabbt på att varken jag eller de har den kompetens som behövs för att uppskatta kostnaderna för en tunnel som eventuellt skulle byggas till Föglö. Därför valde vi att köpa hit en av de ledande experterna i världen på tunnelbyggen, en norrman; vi diskuterade tillsammans med honom och han fick tillgång till lite kartmaterial osv. Utgående från det fick vi alltså en prislapp som jag vill minnas att t.o.m. var under 40 miljoner, men vi valde att ha siffran 40 för att inte skönmåla det. Jag tror inte att kompetensen hur man bygger en undervattenstunnel finns på trafikavdelningen utan den finns nog främst i Norge, måste jag säga, om man ser till var man har byggt bäst med tunnlar.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Om man utgår från att samma kompetens har beräknat den akustiska undersökningen så är den 50 procent dyrare i dag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn:

Fru talman!

Från den frisinnade gruppens sida har vi egentligen inte så mycket att tillägga till den tilläggsbudget som nu ligger. Vi har varit med och omfattat den i landskapsregeringen och står också bakom den här ute i lagtingets plenisal. Den diskussion som nu har utspunnit sig här som gäller skärgårdstrafiken och kortruttsinvesteringar är det väl ändå skäl att kort kommentera också från vår sida.

 

Vi har under ganska många år jobbat utgående från att vi från frisinnat håll har trott på att vi måste göra förändringar i hur strukturen på skärgårdstrafiken ser ut. Vi har i ett mycket tidigt skede för tiotals år sedan lyft fram förslaget med kortrutt och därför är det glädjande för oss att se att landskapsregeringen nu också fortsätter och jobbar med det som utgångspunkt.

 

Det som kanske har blivit mera aktuellt under den senaste tiden är det som gäller kortruttssystemet och hur man skulle kunna bygga upp det tillsammans med ett tunnelalternativ till Föglö. I det förslag till tilläggsbudget som nu ligger på bordet finns det förslaget med, man skall nu göra undersökningar för att se om det överhuvudtaget är möjligt att göra. I det skedet har vi också tyckt att innan man lägger iväg 1,2-1,5 miljoner som nu finns upptaget i budgeten, så bör man också ha funderat kring de kostnader som det här eventuellt kan medföra på längre sikt, dvs. hur får man driften att gå ihop. Precis som ltl Danne Sundman var inne på i ett replikskifte gäller det att se på den totala driftskostnaden, och där ingår också kostnaderna för avskrivningar för större investeringar och då gäller det att få en sådan investering som vi också kan räkna hem.

 

Från vår sida har vi konstaterat, när vi har bekantat oss med de investeringskalkyler som nu finns, att för att det här skall vara lönsamt eller för att vi skall klara av det inom nuvarande driftsram så krävs att man kan koncentrera trafiken, om en tunnel skall vara ett alternativ som faktiskt gör att vi kan få ekonomi i detta. Det som man måste lägga i den andra vågskålen är, som det också har utspunnit sig en debatt om här, hur lång tid det tar för de skärgårdsbor som nu skall ta sig från punkt a till punkt b, dvs. antingen utifrån skärgården in till fasta Åland eller tvärtom, och om det alltså är realistiskt utgående från den driftsekonomi man får.

 

Såsom vi har sett det så här långt är det på det sättet att tunneln, för att den skall kunna byggas, behöver det underlag som skulle fås genom att man gör Föglö till en knutpunkt för hela skärgårdstrafiken. Naturligtvis är det på det sättet att man måste ytterligare gå in och titta på den diskussion som har förts här kring tiderna, om det verkligen kommer att ta upp till 45 minuter längre om man gör på det här sättet. Men, som sagt, skall man få en ekonomisk hållbarhet i tunneln bör man också kunna räkna hem den vad gäller driften på lång sikt.

 

I övrigt har jag inga speciella kommentarer på liggande tilläggsbudget från den frisinnade gruppen.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tror att Frisinnad Samverkans ledamot och jag har en samsyn i en del av skärgårdsfrågorna. Det första gäller utgiftssidan där vi inte från lagtinget stillatigande kan se hur utgifterna accelerar år för år utan vi måste ta ett grepp om det hela. Från min egen sida vill jag gärna att vi gör en utredning förrän vi fattar ett beslut. Det brukar vara vanligt. Från Frisinnad Samverkans sida har man nu fattat beslutet först och valt att göra utredningen sedan.

 

När det gäller texten skulle jag önska ett förtydligande som jag själv inte har förstått. Det står: ”En förutsättning för att en tunnel skall vara ekonomiskt motiverad är att det planerade kortruttssystemet…” Jag känner personligen inte till någon planering, men kanske vtm Johan Ehn känner till detta bättre?

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Från den frisinnade gruppens sida läser vi texten på det sättet att det här är ett första steg – om man fattar beslut om att bygga en tunnel – att också bygga på för ett kortruttssystem. För att ett kortruttssystem, där vi inkluderar en tunnel mellan fasta Åland och Föglö, skall kunna fungera anser vi att det behövs, utgående från vad vi har sett från utredningar hitills, det underlag som hela skärgården kan ge vad gäller antalet fordon som skall ta sig igenom det här systemet. Det är grunden för att man skall få den ekonomi som är behövlig för att kunna ta den ökade kostnad på avskrivningar som en så här stor investering som en tunnel innebär. Vi föregår inte utredningen utan den utredning som finns är att om det skall gå att göra det utgående från de geologiska förutsättningarna.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tycker nog att vtm Johan Ehn och Frisinnad Samverkan går lite framåt här. Det står nämligen ingenstans att Föglö skall vara en knutpunkt, åtminstone inte i tidigare utredningar. Jag hänvisar till finansutskottets ordförande Gun Carlson, som på ett mycket beskrivande och tydligt sätt förklarade vad finansutskottet har arbetat fram och vad vi tillsammans i lagtinget tidigare har fattat beslut om. Samtidigt önskar jag ett förtydligande om vtm Johan Ehn anser att det är rimligt att ett kortruttsystem förlänger resvägen, enkelväg, med ca 45 minuter för en stor del av skärgårdsbefolkningen?

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Till den sista delen, som är kanske den mest väsentliga delen i diskussionen, så nämnde jag också i mitt huvudanförande att det här är någonting som man måste lägga i den ena vågskålen, alltså hur servicenivån upplevs från dem som nyttjar trafiken. I den andra vågskålen lägger man sedan det man skjuter in i pengar, alltså den kostnad man har för den service som man erbjuder. Jag har inte fakta på bordet att jag i dag kan säga att det kommer att ta 45 minuter längre, det är någonting som ltl Veronica Thörnroos har sagt här i salen. I de diskussioner som jag har deltagit i har den typen av siffror inte förekommer utan det har varit betydligt kortare tidsaspekt med. För mig är det inte rimligt att det tar 45 minuter längre, men däremot kanske en bättre servicenivå i övrigt på att ta sig fram och tillbaka också kan uppväga en någon förlängning av restiden. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det är ingen hemlighet att vi inte var överens om sista stycket under det aktuella momentet som vtm Johan Ehn nämner. En av orsakerna till det var den inkonsekvens som det stycket medför; dels nämner man tunnelavgift, som visserligen också var nämnt i meddelandet, men å andra sidan säger man att Föglö skall vara en faståländsk kommun. Det betyder att alla faståländska kommuner skall ha någon form av tunnel eller vägavgift. Det har hittills alltid varit så att de faståländska kommunerna har kört gratis, men en tunnel måste i alla fall betraktas som en landsväg. Det här var en inkonsekvens som vi inte tyckte att var gångbar och därför var vi inte alls inne för det där stycket.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det är bra att det också kommer fram i debatten varför man inte kunde svälja den skrivning som fanns här. Nu fick vi en förklaring från minister Runar Karlsson. För egen del tycker jag inte att det finns en motsägelse här. Det här är en enormt stor investering som man nu funderar på att göra. I den typen av investeringar måste man också vara beredd att titta på nya sätt att finansiera de investeringar som görs. Är det på ett sådant sätt att man kan skapa en väsentligt förbättrad situation så kanske man under vissa perioder också kan tänka sig att man inför den här typen av avgifter, t.ex. vid ett tunnelbygge. Detta är någonting som man också har praktiserat på många andra ställen runt omkring sig för att hitta en samhällsekonomiskt hållbar modell för att utveckla den service som samhället kan erbjuda.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Byggande av Färjsundsbron på sjuttiotalet och Marsundsbron för ett antal år sedan var också jättestora investeringar för landskapet och landskapets skattebetalare. Där är det heller ingen avgift i dag, men det visar som sagt på en inkonsekvens och därför kunde vi inte gå med på det.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Två reflektioner kring det. Visserligen var det fråga om stora investeringar, men den totala investeringsnivån torde ändå ha varit avsevärt mycket mindre för Marsundsbron än 40 miljoner euro. Jag har inte de siffrorna i huvudet, men den var definitivt inte av den kalibern. Vad man gjorde på sjuttiotalet när den andra investeringen var aktuell som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson är det så att sättet hur man väljer att finansiera olika typer av investeringar också har gått framåt under tid. Tittar vi omkring oss, så inte var det heller på den tiden vanligt att när man byggde broar och tunnlar att man då tog avgifter på andra ställen heller, men däremot har utvecklingen gått framåt i synen hur man ser på stora samhällsviktiga investeringar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Detta är den s.k. städarbudgeten och då kunde man tro att den innehåller bara skräp, men så är det absolut inte, den innehåller många behjärtansvärda saker. Jag skall uppehålla mig vid en av dem, nämligen kortruttsinvesteringar: tunnel till Föglö, där landskapsregeringen föreslår 1,5 miljoner för att göra undersökningen som jag inte skall ge mig in på att försöka uttala – för tidigare ledamöter har det inte gått så bra! Det handlar om att dels försöka undersöka topografin och dels försöka utreda huruvida berget under botten ser ut. Detta för att i möjligaste mån optimera kostnadsbilden för projektet. Jag har intresserat mig ganska mycket för tunnelbyggena och studerat dem en hel del. Det går inte att göra en tunnel utan en undersökning, för med de här undersökningarna väljer man också den lämpligaste tunnelvägen. Skulle man inte göra en undersökning skulle det kunna bli väldigt dyrt i andra ändan. Att kostnaden nu stiger från 1 miljon till 1,5 miljoner är nog ingen fara, enligt mitt sätt att se, för undersökningarna är som sagt viktiga.

 

Det här är alltså bra enligt vårt förmenande. Vi stöder, vilket inte kan vara helt obekant, en tunnel till Föglö. Vi ser den investeringen isolerat som meningsfull. Detta att man tar bort driftsutgifterna och också investeringsutgifter, för all del, för en färja, ms Knipan till och från Föglö,  detta i sig isolerat finansierar och motiverar tunnelbygget. Så ser vi det. Däremot är man dum om man inte sedan lyfter blicken ytterligare och ser: vad finns det för möjligheter? Föglö får fast anslutning och då kommer det in många andra frågor också. Det tycker jag man skall göra på sikt när man vet att det här kommer att bli verklighet. T.ex. pratar man om att det är en tunnel till Föglö, men det är lika mycket en tunnel till Kökar. För en kökarbo handlar resan till fasta Åland nu om kanske 45 minuter beroende på vart man far och hur fort färjan går. För en kökarbo skulle det innebära en otrolig förändring, man kunde åtminstone i teorin bo på Kökar och jobba i Mariehamn, åtminstone några dagar i veckan. För kökarborna och möjligheterna för Kökars framtid innebär det här minst lika mycket som för föglöborna. Ser man på tankarna, som det står i budgeten och som landskapsregeringen röstat om, att göra Föglö till en knutpunkt för skärgårdstrafiken vill jag säga att vi från Obunden Samling är preliminärt lite skeptiska, men inte kategoriskt avvisande. Det är nämligen så, som ni alla vet, att den frågan är väldigt känslig – ni som känner till historien när man tog bort Långnäs hamn och införde Hummelvik osv. Det finns många uppfattningar och skärgårdsborna åsikt är ingalunda enhällig. Det finns för- och nackdelar med flera olika alternativ. Vi upplever nog, i likhet med dem som är lite skeptiska till regeringens linje, att man kanske har funderat för lite för att i det här skedet göra en så här djärv förändring att ta bort norra linjen, att ta bort Hummelvik och leda all skärgårdstrafik via Föglö. Då tänker jag på sådana saker som – det vet jag inte säkert – att det kan innebära en längre restid, så det kanske man kan tåla om det är fråga om några minuter, om man får tätare turer och tätare möjligheter att göra resan så kanske det är motiverat. Men sedan skall man tänka på sådana saker som vägnätet i skärgården; det är inte anpassat för några större trafikmängder än vad som kommer i dag och bara vägnätet på Föglö så kanske inte tål den här belastningen osv. osv. Det finns många direkta och indirekta effekter och när man pratar om indirekta effekter skall man också tänka på norra Åland, min ursprungliga hembygd, där man nu storsatsar t.ex. i Bomarsund på att utveckla Bomarsundsområdet. Bomarsund blir en återvändsgränd om man tar bort norra linjen; i dag har man ett naturligt flöde av turister som säkert kunde utvecklas i och med norra linjen osv. Det är inte bara för skärgårdskommunerna det spelar roll, det spelar också roll för den delen av Åland.

 

Jag tror att eftersom man kan göra investeringen helt utgående från Föglötrafiken så kan man under tiden fortsätta utreda de här sakerna. Som sagt, vi är inte kategoriskt avvisande, men om man sätter upp fingret nu är vi preliminärt skeptiska. Det är en mycket stor förändring.

 

När det gäller frågan om faståländsk kommun, som man också har tillåtit sig att rösta om i regeringen, skulle jag vilja säga att åtminstone min personliga uppfattning är att om Föglö får en fast förbindelse så nog måste man på något vis kalla det för en faståländsk kommun, men vi kan alltid gräva ner oss i formuleringar och definitioner. Varför man motsätter sig det här eventuellt är för att landskapsandelarna förändras. Vi vet den diskussion som pågår om att förändra landskapsandelssystemet, så de här begreppen kanske för det första inte alls existerar i framtiden. För det andra så om man tar dagens system och helt gör Föglö till en s.k. faståländsk kommun så krävs det ungefär 120 invånare, enligt samma fördelning åldersmässig om i dag har det här kompenserats för Föglö. Jag tror att om Föglö får den här fasta förbindelsen kommer det att innebära att många väljer att flytta till Föglö, Föglös befolkning kommer att öka, det kommer att bli en väldigt exklusiv kommun att bo i. Jag tror alltså inte att det är något större problem och jag tror att fördelarna överväger nackdelarna, även om man säger att Föglö skall bli en faståländsk kommun. Det kan vara väldigt känsligt för en skärgårdsbo att få veta att nu kommer du att bli en fastålänning, det har med identitet att göra. Ni skall veta det att skärgårdsbor är väldigt känsliga, vi är i gemen väldigt noga med vår identitet och jag som är bördig från skärgården vet hur man tänker i de förhållandena. Det kan vara att man läser in olika formuleringar.

 

När det gäller själva tunneln har vi tidigare och jag personligen engagerat oss i det här projektet och det är mycket glädjande att det har kommit så här långt. Det står i motiveringen att när man har gjort undersökningen skall man komma tillbaka med ställningstagande till projektet och dess finansiering. Jag har vid upprepade tillfällen ställt frågan till regeringen utan att få svar om det som man kallar PPP-finansiering, Public Private Partnership på engelska, lite i strid med lagtingsordningens 44 §, alltså att man gör en deal med privata aktörer som finansierar tunneln helt eller delvis mot att de får vissa fördelar av det, får bygga den osv. Det här är ett användbart koncept som används på många ställen runtom i Norden där tunnelbyggen har förverkligats. Det skulle vara intressant att veta om man fortsättningsvis har för avsikt att få till ett sådant här. Det finns som ni vet mycket ledigt kapital på Åland som gärna investeras i goda projekt och det här skulle vara ett sådant projekt där man kunde få en långsiktig bra avkastning. Då är frågan: Har man de här tankarna kvar hos regeringen eller tänker man komma hit med en budget där det står 40 miljoner för tunnel till Föglö och så pang så bygger vi den helt själva i landskapets regi, i landskapets drift osv.?

Det här skulle vara intressant att få veta. Om svaret är att man inte har sådana här tankar kan jag redan komma till svaret på påståendet, att det borde man absolut ha, man borde absolut utreda detta. Samma expert som man har anlitat för de tekniska frågorna kan också de finansiella frågorna, kan ge exempel och modeller som kan passa för det här projektet.

 

Till sist om finansieringen. När det gäller tunnelavgifter så med bara den trafikmängd som i dag förekommer till Föglö på Föglölinjen räcker det till för att finansiera både investering och drift, men det är inte dumt om det kommer flera och kör i tunneln och betalar. Där vi kommer vi in på ytterligare en väldigt känslig fråga: Vad skall vi ha för avgifter i skärgårdstrafiken? Det finns de som tycker att vi skall vara helt utan, det finns de som tycker att det är bra som det är i dag och det finns också uppenbarligen sådana som tycker att det borde vara mera avgiftsfinansiering. Hur skall vi tolka tunneln? Är det landsväg eller är det motsvarande en färjförbindelse osv. Men redan med den avgiftsbild som finns i dag blir intäkterna avsevärda eftersom trafiken högst troligen åtminstone kommer att fördubblas bara med det underlag som finns i dag, det visar alla kända fall där man har försett även små samhällen med tunnel, fast förbindelse. Det är också en diskussion som vi måste ta under tiden så att vi åtminstone när tunneln öppnar vet vad det är för avgifter som skall upptas. Jag tror, som sagt, att den inkomst som kommer redan i dag med isolerat den trafik som går till och från Föglö räcker bra långt.

 

Med den frågeställningen att jag skulle vilja veta finansieringsmodellen stöder vi förstås anslaget och jag skall ta tillfället i akt att utnyttja min ersättarpost i finansutskottet att medverka i hörandet. Det skall bli intressant, om de personer hörs som finansminister Wiklöf uppmanade finansutskottet att höra.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman! Ltl Danne Sundman nämnde att man tar bort driftskostnader om man bygger tunneln. Inte är det väl så att tunneln heller är helt fri från driftskostnader. Vad jag har förstått så om vi bygger tunneln och går in för kortruttssystemet så blir det ändå en linje till. Hur mycket vinsten sedan egentligen är inte klart ännu. Att säga att tunneln tar bort i stort sett driftskostnaderna är egentligen bara att gå ut med falska förhoppningar.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är det inte eftersom driftskostnaden för i det här fallet en färja kommer helt bort, alltså ms Knipan. Till kommer givetvis driftskostnader för själva tunneln, underhåll och drift av tunneln, men de är avsevärt mycket lägre, ungefär en femtedel av färjans drift, så för den skillnaden finansierar man investeringen, det är det som är själva grejen. Att det fortsättningsvis förekommer utgifter för kortrutt, så det är klart att de färjor som skall gå till Kökar exempelvis fortsättningsvis finns kvar och där kanske man inte sparar så mycket, men där får man i stället mycket mer för pengarna, man får kortare rutt, därav namnet kortrutt och oftare trafik, vilket är en stor skillnad för en skärgårdsbo om man kan resa oftare och få större smidighet. Uppenbarligen har socialdemokraterna en god bild av det här för socialdemokraterna har föreslagit detta och då är det ju motiverat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag missade vad ltl Danne Sundman sade på grund av talmannen gjorde påpekande om tiden. Visst, vi har tittat på det här och vi vill definitivt att man synar detta ordentligt. Det här är ingenting som man bara drar till med och säger att det här kan vara jättekul, det här kör vi på, så här går vi vidare utan vi måste se vad vi kan göra med de flesta alternativen. Hur löser vi cykeltrafiken, hur gör vi med den tyngre trafiken? Vi måste se till helheten, ltl Danne Sundman och det är det vi vill göra, samtidigt som vi också vill se att det verkligen lönar sig, att vi inte bara drar till med någonting och sedan efteråt säger vi oj, det var inte bra i alla fall! Låt oss först se vad utredningen ger, om vi överhuvudtaget kan bygga en tunnel. Vi lär väl återkomma till den här debatten, får vi hoppas.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag blev inte avbruten av talmannen. Ändå förstod jag inte riktigt hur ltl Göte Winé menar när han säger att man inte skall dra till och föreslå något som inte är överväg. Det är just det man gör i landskapsregeringens majoriteten, utan att riktigt veta vad det innebär så drar man till med att Föglö skall bli knutpunkt för skärgårdstrafiken och vi hör här att man är ingalunda enig i regeringsleden utan det finns mycket stark och engagerad kritik mot detta. Jag håller med ltl Göte Winé att visst, innan vi gör så här stora förändringar, nog måste vi veta lite mera, åtminstone jag. Inte är jag någon expert på skärgårdstrafik, men jag tror inte att vi hit till lagtinget har fått sådan kunskapsbild att vi kan i dag ta ställning till att göra Föglö till knutpunkt för all skärgårdstrafik, såsom regeringsmajoriteten vill. Jag tycker att det blir lite märkligt när ltl Göte Winé säger så där fast han menar en annan sak.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Som ett litet inslag i finansieringsdiskussionen vill jag säga att jag omfattar det som ltl Danne Sundman för fram om driftskostnaden för ms Knipan osv. Därtill skall man lägga att nu står vi i beråd att satsa i en färja mellan Föglö och fasta Åland. Enligt uppgift kostar den färjan över 13 miljoner euro och den skall förnyas ca trettionde år medan en tunnel egentligen hur länge som helst kan vara tillgänglig för trafik, så måste väga in de återkommande investeringarna för färjor också. Jag kan bekräfta det som har förts fram här tidigare att om brändöborna skall åka över Föglö kommer det, med nuvarande struktur på norra linjen, att försämra deras trafiksituation oerhört mycket. Brändö måste knytas ihop med Kumlinge med fastförbindelse innan man ens kan tänka sig några sådana åtgärder.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är mot bakgrunden av just sådana frågeställningar som vi är försiktigt skeptiska till detta. Men om man utvecklar trafiken i övrigt så kanske det kan hända att i framtiden är det lämpligt att ha de här tankarna, men i dag är det för hastigt påkommet. Det tror jag att ltl Mats Perämaa och jag är överens om att det ena ger visserligen det andra, men att i det här skedet som villkor för den här investeringen ställa det här kravet, det tycker jag är för djärvt, det är fel att i det här skedet formulera sig så här som regeringsmajoriteten har gjort.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Allt detta stämmer. Det är så att det fordras ännu större investeringar på norra linjen för att just knyta ihop Brändö med Kumlinge med fast förbindelse än vad själva tunnelinvesteringen är till Föglö innan man kan säga eventuellt i framtiden att Föglö skulle vara knutpunkten. Man kan inte låsa sig vid det i dag, så jag tycker att det är bra att de obundna också tar ställning för att skrivningarna skall korrigeras i landskapsregeringens förslag.

 

Ännu om landskapsandelsreformen också Föglös status. Landskapsregeringen har lovat en landskapsandelsreform i april månad under våren och det är de verkliga behoven i kommunerna som man måste iaktta, inte huruvida man skall heta skärgårdskommun eller någon annan kommun. Reformen går ut på att man skall se på de verkliga behoven. Därför är det egentligen förlegat att i det här skedet av landskapsregeringen föreslå om någon skärgårdskommun skall heta skärgårdskommun eller inte.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller det som lagtinget har sagt om just kortruttsfunderingarna har vi alla godkänt det som finansutskottet kom fram till och den ändring som Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna nu gör är avsevärd. Det är en stor ändring i politiken jämfört med vad lagtinget sade genom finansutskottets betänkande och som finansutskottets ordförande tidigare redogjorde för. Det är lite märkligt vad det kan vara som man har kommit på som gör att man gör en så stor ändring politiskt sett. När det gäller just vad man kallar en kommun, så som jag sade i mitt anförande är det andra värden som skall ligga till grund för hur vi understöder kommunerna från landskapets sida än vilken etikett man har. Där håller jag helt med ltl Mats Perämaa.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Danne Sundman hade en fråga om vi tittat på privat finansering av tunneln. Så mycket kan jag berätta i alla fall att kontakter har tagits, arbetet pågår och vi skall jobba vidare för att se hur en sådan finansiering skulle kunna se ut och vad det i så fall skulle kosta kontra att finansiera det själva. Vår strävan är förstås att om det skall byggas en tunnel skall den byggas så förmånligt som möjligt för skattebetalarna på Åland.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det svaret lät riktigt bra, särskilt den sista meningen! När man från regeringens sida skall utreda vad det kostar och jämföra med vad det kostar att bygga det själv är det viktigt att komma ihåg att det också finns annat som kan sättas på pluskostnadssidan än bara pengar. Om man lyckas få ett koncept som tilltalar flera parter så kan det vara en stor fördel att ta det här sättet att finansiera. Det har visat sig också på annat håll, t.ex. tidsaspekten och sådana saker. Därför är jag nöjd med svaret att man diskuterar det här. Jag hoppas att man har det som ett verkligt alternativ när man kommer hit till lagtinget och redogör för det. Så länge det är vettigt stöder jag åtminstone den typen av finansiering, som vi kanske också borde ha i andra fall lite mera.

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Som jag sade måste vi göra det så förmånligt som möjligt. Man har försökt sig på det här på fastländska sidan genom att bygga vägar med privat finansiering. Det finns en del fall som inte riktigt har lockat mig, där det har visat sig att de har blivit ungefär 25 procent dyrare för skattebetalarna än det skulle ha blivit om man skulle ha byggt i egen regi, enligt de bedömningar de har gjort för det, men det finns säkert också projekt som visar att det är förmånligare. Vi skall förstås titta på det här och se om det är möjligt den dagen vi får klartecken att gå vidare.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är kanske så att de bästa exemplen inte finns österut utan de finns västerut i det här fallet. När  bara kan räkna den exakta summan vad det kostar och därmed räkna med att skattepengarna alltid är  de värda mera än sig själva också, de är värda en avkastning om man måste låna upp dem på marknaden. Så tänker man inte i andra fall, vilket är lite tråkigt för det finns inga gratisluncher, fast man kunde tro det ibland! När man tar ställning till det här konceptet skall man ta ställning till det med samma tänkande som man gör i de andra förekommande projekten i Norden som har lyckats med detta sätt att finansiera så tror jag det blir riktigt bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Några kommentarer om tilläggsbudgeten. Till först en rent allmän syn på budgeteringar och överskridningar. I tilläggsbudgeten vill man ha ett tilläggsanslag för ÅHS-byggnationen på 520.000 euro, för Harparnäskajen och Hummelvik, för tillsammans närmare 2 miljoner i tilläggsmedel bara på sådana saker. Jag har väldigt svårt att förstå och omfatta tillvägagångssättet när man sätter igång ett bygge och budgeterar. Man i princip skrämmer igång en byggnation av någonting genom att underbudgetera och i ett senare skede när bygget är påbörjat och alltihop kommer man med tilläggsanslag. Historien skulle nog visa, om jag skulle ha grävt lite mera, att detta är mera regel än undantag att det är på det viset när det gäller byggnationen i offentliga sammanhang. Som lagtingsman har jag mycket svårt att kunna ta ställning till ett projekt när man lägger fram i budgetsammanhang att kommer det verkligen att kosta 10 miljoner eller kommer det senare att skrämmas upp med en eller två miljoner till! Det är ju oftast så det slutar. Det  här är ett problem för ledamoten Lasse Wiklöf sade i sitt anförande, att i framtiden finns det många stora ofinansierade investeringar och här har vi just sådana investeringar så man skulle vilja ha lite mera verklighetsförankring i de budgeterade anslagen än att man bara sätter dit en summa och sedan byggs det på under tidens gång. Vi vet alla att man stoppar inte någonting som redan är påbörjat utan det färdigställs och man avslutar själva byggnationen. Skulle man i privata sammanhang budgetera så här dåligt så tror jag nästan att vederbörande ansvariga fick gå från sina poster, om de så sitter i en styrelse eller som ansvarig direktör i ett företag och gör sådana här dåliga kalkyler när det gäller investeringar. Då tror jag att det skulle vara tack och goodbye!

 

Jag vet inte om det beror på att underlaget är för dåligt när man budgeterar eller om kompetensen är för dålig eller vad det beror på eftersom man aldrig hamnar riktigt i närheten. Det finns en viss marginal på felkalkyleringar är förståeligt men det måste vara inom rimlighetens gränser, och det tycker inte jag att det är i dag. Jag återkommer senare i mitt anförande till Harparnäs och vägprojekten.

 

När det gäller tilläggsanslaget för Michael Sars måste man nästan dra lite på munnen när man tittar på vår finansmotion nr 18 ifjol, där vi exakt anhöll om 40.000 euro för att utrusta Michael Sars just man-överbord-båten, men då kunde det inte accepteras! Nu är frågeställningen, och jag tror att ltl Mats Perämaa tog upp samma sak, att det här har fördröjt möjligheten att utnyttja båten fullt ut som man har tänkt från början och man har förlorat intäkter. Ifjol fanns det intresse från sjöskolor från både Åbo och Visby, men kraven i fråga måste finnas. Här ser man igen att vi från Ålands Framtid och andra som förepråkat detta har varit lite före landskapsregeringen, men man kunde inte ta åt sig tankarna då som vi hade via en finansmotion utan det är enklast att förkasta den och sedan ett år efteråt kommer man med nya anslag i vanlig ordning och räknar hem det här som en väldigt bra idé som landskapsregeringen kommer med! Så är det ändå inte i verkligheten i det här fallet.

 

Under 48.20.20 Sjötrafiken – verksamhetsutgifter föreslås tillägg beroende på att bunkerkostnaderna delvis har ökat: ”dels av att bunkerpriset tidvis under året varit mycket högt vilket medfört extra kostnader för såväl den egna trafiken som den upphyrda trafiken samt extra kostnader för menförestrafik och inhyrt reservtonnage m.m.” Vad är m.m.? Borde det inte vara mera specificerat vad som ligger bakom? En fråga till är om den inhyrda trafiken. Jag tolkar det som att landskapet står för bunkerkostnaderna också för den inhyrda trafiken. Det är antagligen en överenskommelse, hoppas jag, att det fungerar så i anbudsförfrågan. När man motiverar anslagen borde det inte få stå ”m.m.” för m.m. kan omfatta väldigt mycket! Det borde vara lite mera specificerat vad det egentligen innebär.

 

Så har vi försäljning av fastighet och då kommer vi in på det som finansutskottets ordförande var inne på, nämligen Hammarlands vägstation. Ifjol diskuterade vi den och den skulle avyttras med tanke på att man skulle rationalisera och göra inbesparingar penningmässigt och få ett mera rationellt vägunderhåll. Nu har man ångrat sig och för in anslaget igen och tycker att den skall vara kvar. Enligt ltl Gun Carlsons motivering var det på grund av att det var ett bra garage och en bra mellanstation i samband med underhållsarbete. Det kan väl inte vara något nytt! Stationen har funnits där i snart 40 år, så var är framförhållningen? Har man inte några framförhållningsplaner när det gäller avyttringarna? Man ändrar sig från det ena året till det andra. Man måste ha en långsiktig tanke hur man tänkt sig med hela underhållssidan och vägtrafiken. Nu igen återinför man anslaget för att antagligen någon tycker att det borde vara kvar, men då undrar jag hur det går med rationaliseringsvinsterna och vad man vinner på detta. Det skulle vara intressant att veta. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson har taltur efter mig, så han kanske kan redogöra för det här bättre.

 

Under vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten kommer jag då in på Harparnäs och Hummelvik. Jag måste faktiskt läsa det som står under momentet ordagrant: ”Därtill föreslår landskapsregeringen ett tilläggsanslag om 357.000 euro för akuta åtgärder vid Hummelvik färjläge.” Igen: Har man ingen underhållsplan och följer upp hela tiden i vilket skick kajerna är? Jag tror att man skulle slippa ganska mycket av akuta åtgärder och väldigt hastiga budgetanslag om man hade en långsiktig plan där man hela tiden följde upp i vilket skick kajerna är, men det verkar inte fungera på det viset utan helt plötsligt kommer man på, att oj, då, nu håller hela kajen på och brakar ut till sjöss, nu måste vi hastigt göra något! Det är väldigt förvånande. Jag vet inte vem man skall skylla på, men på något vis får jag den uppfattningen att underhållssidan inte fungera samt uppföljningarna av i vilket skick färjfästena är. Det kan inte vara några överraskningar att Hummelviks färjläge börjar bli dåligt, för det var bland det första jag hörde när jag kom hit till lagtinget att det var dåligt, av skärgårdsborna. Det tycker jag att landskapsregeringen borde lyssna på också, för nog har väl de några representanter från skärgården också i landskapsregeringen.

 

Jag tänkte lite beröra kortruttsinvesteringarna och undersökningen av tunnel till Föglö. Det är många som har berört detta och alla vill väl och alla vill det bästa när det gäller projektet, men jag tycker att man för det första skulle börja i den ändan att man skulle fråga föglöborna om de vill ha en tunnel och är de beredda att bli eventuellt klassade som fastålänningar när det gäller stöd; då har man avverkat den biten och sedan går man vidare och gör den geologiska undersökningen, om de är beredda att eventuellt bli betraktade som en faståländsk kommun. Det är säkert som många har sagt att det är inte bara så att man kan säga det nu att de betraktas som faståländsk kommun, men jag tror att föglöborna har en viss förståelse för att man eventuellt kan bli en faståländsk kommun. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Det brukar inte fungera riktigt på det viset. Synergieffekterna av en sådan här investering, om det skulle gå i hamn, så blir att Föglö kommer att bli ett väldigt attraktivt bosättningsområde och de kommer att få väldigt många inflyttare, så skatteunderlaget kommer säkert att bli mer än vad det är nu och de kommer inte att känna av en eventuell klassificiering som en faståländsk kommun.

 

När det gäller Föglötunneln har jag varit en förespråkare för att det skall undersökas och göras geologiska undersökningar, det motionerade vi också om och det står vi fast vid, men just en sådan här praktisk del om Föglö faktiskt vill ha den skulle man undersöka först.

 

När det gäller kortruttstrafiken och vi diskuterade kortruttsmeddelandet i lagtinget förra gången berördes aldrig norra trafiken utan beslutet gick ut på att man skulle komma med ett helhetsmeddelande över skärgårdstrafiken, där norra trafiken och trafiken via Föglö skulle medtas så att lagtinget fick ett helhetsgrepp. Det saknas. Jag skall ärligt säga att jag är inte så bevandrad i skärgårdstrafiken och alla dess turer – kanske det är bara skärgårdsborna som kan behoven och turtätheten samt tidsvinster – men därför saknar jag meddelandet. Jag tror också att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson lovade att komma med detta meddelande till lagtinget, så det borde vara hopkopplat med hela paketet när man går in för att fatta ett slutligt beslut.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Brage Eklund undrar vem man skulle skylla på för att det inte fanns ngåon plan på renovering över byggande av färjfästen, och det är naturligtvis mig han skall skylla på, för det är jag som har det ansvaret och det tar jag på mig förstås. För övrigt kan jag konstatera att ltl Brage Eklund är mycket operativ när han talar om skärgårdstrafiken, han vill gärna ha reda på diverse kostnader. Sådant ger vi inte ut utan vi försöker föra fram den politiken härifrån. Han förundrar sig också över att man har påbörjat Hummelviks färjfäste och Harparnäs utan att det är finansierat. Jag kan meddela, att det inte är påbörjat.  Beträffande Harparnäs har vi begärt in anbud. Vi har fått in dem, vi vet prislappen och det är just därför vi kommer hit och begär pengar. Det andra är Hummelvik och som man har kört sönder med en färja och som vi inte har kunnat planera in att de skulle göra! Därför begär vi pengar för det. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

När det gäller färjfästena vet jag att de inte är påbörjade, men det jag är ute efter är att det skiljer så mycket mellan de kalkylerade utgifterna i förhållande till det verkliga anbudet. Vad kan det bero på? Är det några nya saker som har dykt upp i samband med detta? Att Hummelviks färjfäste är sönderkört stämmer, men det är ganska länge sedan och det är klart att sådana akuta grejer kan man inte kalkylera med. Jag frågade dock efter en långsiktig underhållsplan. Jag begärde att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson skulle upplysa om det.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Som jag sade om Harparnäs färjfäste var det så att det var delfinansierat i tidigare budget; sedan bjöd vi, som sagt, ut det och fick en ny prislapp, där vi presenterade för lagtinget att så här mycket kostar det. Sedan kan jag hålla med om att det delvis var underbudgeterat; det beror på att det överhettning i den här delen av Norden, Åland, Sydvästra Finland osv., så därför är prislappen rätt så hög och vi har svårt att t.o.m. få anbud, så det är en orsak. Som jag sade med Hummelvik är det en akut händelse och trots det kör man dagligen med färja dit, även i dag, så vill nu ltl Brage Eklund stryka dessa två moment, så är det fritt för honom att göra det och då bygger man det förstås inte!

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det var inte så jag menade och inte frågade heller utan jag var ute efter att det skiljer så mycket mellan de kalkylerade, budgeterade anslagen i förhållande till de anbud och de kostnader som uppstår. Jag har fått en viss förklaring på det av landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson. Det är kanske en viss överhettning, men det är förvånansvärt ändå vad det skiljer från budgeterade anslag till själva anbudet, så jag undrar om det inte också är en viss felkalkylering i själva utgångsläget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Det är inte bara landskapsregeringen som har bekymmer när det gäller att kostnadsberäkna för byggnation. Vi ser på kommunal nivå, vi har ett exempel utifrån Kökar som nästan fördubblades: en till- och ombyggnad av äldreomsorgen, otroligt dyrt! Men jag tror att förutom överhettningen beror det på den omständigheten att vid en viss tidpunkt bestämmer man ungefär och kostnadsberäknar vad det här skall kosta att bygga. Sedan går det flera år utan att anslagen är s.a.s. inflationsrelaterade. De är fasta och priserna stiger, man kommer aldrig att komma rätt. Det oaktat att man använder de bästa krafter som finns på orten för att hjälpa till med kostnadsberäkningarna, det använder kommunerna, det använder landskapet och det använder de privata. Jag tror att det handlar om att man inte har anslagen inflationsskyddade och tiden går och det är den största orsaken.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det kan nog vara på det viset som ledamoten Lasse Wiklöf säger, men om det blir en så lång tidsperiod mellan själva anslaget tills man verkställer så kanske man borde göra en uppdatering av behovet på nytt för att se om det verkligen håller eller om kostnaderna har stigit så att man får en närmare verklighetsbild av anslagsbehovet.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Ett faktum är dock att hur duktig man än är att kostnadsberäkna, hur mycket man än kan förutse att kostnaderna stiger, så får man ändå aldrig den slutliga prislappen förrän ett projekt har varit utbjudet och anbuden kommer in. Den senaste tiden har vi vid många tillfällen överraskats över hur höga de är. Jag tror att det just nu i stor utsträckning beror på att vi har en markant överhettad marknad på Åland.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Så är det säkert är därför är det viktigt att både kommuner och landskapsregering har en långsiktig plan på investeringarna så att man inte får överhettningen på byggmarknaden. När man i verkligheten får anbuden så skall byggkostnaderna åtminstone hålla sig inom anbuden och inte utöver det lödas på med tilläggsanslag. Det är där som det är viktigt för byggnadskommittéerna att hålla ihop bygget så att det verkligen håller sig inom anbudet.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Ltl Brage Eklund tar upp Michael Sars och MOB-båten och tycker att vi borde ha budgeterat redan i årets början 40.000 euro för den. Fördröjningen att pengarna kommer nu har inte förorsakat några inskränkningar i båtens verksamhet. Den har kunnat segla på dispens från sjöfartsverket hittills, eftersom båten var beställd redan i årets början och sedan har monterats efter att den har levererats. Däremot var det viktigt för mig att kunna utforska om det fanns möjligheter att kunna få in några medel från fonder, från sponsorer osv. för att delta i finansieringen. Michael Sars har redan nu kostat mycket, mycket mer än vad landskapet förespeglades då den inköptes.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det är möjligt att det är så att ledamoten Camilla Gunell har undersökt möjligheten till andra finansieringar, men jag ville åtminstone säga att ifjol redan visste vi om behovet när vi ställdes inför budgeten. Det kom inte på vårt initiativ utan vi kontaktade de ansvariga för Michael Sars och de påpekade då behovet för att kunna utnyttja, så nog måste ledamoten Camilla Gunell också känna till att man inte kunde verka enligt den utrustningen.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Det är riktigt att jag också kände till behovet av att få båten, och det var inte det enda som krävdes för att få Michael Sars i sådant skick att den är lämplig som skolfartyg. Det har krävts en hel del investeringar, sådana som landskapsregeringen inte var riktigt beredd på och därför har det varit viktigt för mig att pressa på det här, att hålla budgeten nere. Nu ser vi i stället en omfördelning av medel från sjömansskolans verksamhetsutgifter till Michael Sars; man har alltså sparat in på annat för att ha råd med MOB-båten, och det tycker jag var ett mer kostnadseffektivt förslag än att bara direkt ha gett ut 40.000 euro då ltl Brage Eklund ville det.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag förstår att inte ledamoten Camilla Gunell vill erkänna att vi hade rätt när det gällde budgeten, det är jag helt och hållet införstådd med, för landskapsregeringen har inte ännu godkänt en bra motion från oppositionen, så varför skulle de ta åt sig av det här! Jag vet att vi från Ålands Framtid var rätt ute och vi hade rätta tankar här – det konstaterar vi nu i anslagsbehovet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag vet inte vad ltl Brage Eklund riktigt avser om att höra föglöbornas åsikt om tunnelinvesteringen, är det en folkomröstning ltl Brage Eklund avser eller är det något annat uttalande? Så mycket vet jag att Föglö kommunfullmäktige enhälligt har gått in med en begäran. Det har skett redan för några år sedan till landskapsregeringen om att man ville att det här skall genomföras. Det är åtminstone de folkvaldas åsikt; man har enhälligt fört fram detta och mig veterligen har ingen efter det i fullmäktige i Föglö lyft upp frågan om att man borde ompröva beslutet och begäran på något sätt, så man får anta att det fortfarande gäller. På det viset har Föglö fått säga sitt. Men vad gäller statusen som framtida landskapsandelsfinansiering är det helt klart att där måste kommunen få vara med om diskussionen. Det som man nu skriver att statusen ändrar är fel sätt. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag känner till att Föglö har uttryckt sig på det viset. Frågan är om Föglö kommun hade ett helhetsgrepp om konsekvenserna. Jag ställde frågan på grund av den skrivning som finns i tilläggsbudgeten enligt vilken man skall klassas som en faståländsk kommun. Jag känner inte till hur diskussionerna gick när man fattade det beslutet, men det kanske skulle vara skäl att fråga Föglö kommun igen om man är medveten om konsekvenserna.

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringen borde ha gjort just det där innan man skrev in detta. Vi har vetat att man har varit oeniga om det och efter att ha tolkat diskussionen här tror jag nästan att inte samma skrivning finns kvar mera efter att lagtinget har slutbehandlat tilläggsbudgeten, åtminstone hoppas jag det.

 

Vad gäller utökningen av bunkerkostnaderna vill jag påminna om att det är just på grund av bunkerhöjningarna som vi vill genomföra kortruttstanken och göra investeringarna. Det finns en risk att oljepriserna kommer att stiga väldigt kraftigt, ännu kraftigare i framtiden, så det börjar bli bråttom att investera och få ner antalet timmar som färjorna körs genom att man har kortare rutter. Nu stiger de med 415.000 euro, vem vet hur mycket det stiger efter några år!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag håller med ltl Mats Perämaa om diskussionen om bunkerkostnaderna samt nödvändigheten att påskynda det på grund av kostnaderna stiger hela tiden. Vi är helt överens där.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Redan nu har det kablats ut bland åländsk media att regeringen strider om tilläggsbudgeten inför öppen ridå. Små nyheter blir också stora på Åland; det är inte så länge sedan som regeringen utan omröstning kom överens om en budget som var på 400 sidor. Nu har vi en tilläggsbudget på 21 sidor som vi är helt överens om, förutom fyra och en halv rad som vi har röstat om, så jag tycker inte att vi på de grunderna strider inför öppen ridå utan vi har olika åsikter om en liten sak som kanske blir verklighet om 6-7 år, så det är kanske att dra på lite höga växlar att säga att vi strider för öppen ridå om en stor och viktig sak när vi inte vet ens om den blir av.

 

Herr talman!

Jag skall i huvudsak koncentrera mig på den stora biten i tilläggsbudgeten och det är den planerade tunneln till Föglö. I alla valrörelser har i stort sett alla politiker varit överens om att skärgårdstrafikens ledstjärna bör vara att förkorta restiden från skärgården till fasta Åland och vice versa samt mellan skärgårdskommunerna. Denna ledstjärna har under många år lyst över detta stora åtagande.

 

Under många år har landskapet byggt samman holmar med broar och bankar så att skärgårdstrafiken totalt sett en betydligt kortare restid än vad den hade tidigare. En förkortning av restiden är av avgörande betydelse för skärgårdens överlevnad, dels för att färjpassen tenderar att bli bara dyrare och dyrare – precis som ltl Mats Perämaa nyss sade – dels för att pendling till arbetet blir allt vanligare även för dem som bor i skärgården.

 

Nu står vi i beråd att på ett avgörande sätt ge både Föglö och Kökar en framtidstro på ett helt avgörande sätt. En fast förbindelse medför att Föglö som bosättningsort kommer att kunna erbjuda fantastiska möjligheter. I ett enda slag kan man bosätta sig på Föglö med ett pendlingsavstånd om ca 30 minuter till Mariehamn mot dagens dryga timman. Tänk vilket erbjudande Föglö kan ge: bosätta sig i en fantastisk miljö invid i stort sett orörd natur och alldeles invid en strand, dessutom bara 30 minuter från sin arbetsplats. Då räknar jag förstås med att arbetsplatsen i detta fall skulle finnas inom Mariehamn; vi vet att det också finns arbetsplatser som är ännu närmare och vilket ger ännu större fördel.

 

Även för dem som är bosatta på Kökar kan pendling till fasta Åland vara gångbart. Mot dagens tre timmar till Mariehamn kan vi här halvera tiden till en och en halv timme, vilket internationellt sett är en kort tid, men för oss ålänningar är det i och för sig en ganska lång tid trots allt. Men då det allt oftare ges möjlighet att jobba fyra långa dagar i stället för fem vanliga dagar i veckan torde det också vara gångbart att pendla till sitt jobb även för dem som är bosatta på Kökar.

 

Det allra fantastiska med detta projekt är att vi kan visa att investeringen för en betydligt förbättrad kommunikation även betalar sig i euro och cent. Enligt våra beräkningar skall tunneln när den står klar 2010 kosta 40 miljoner plus ca 4 miljoner i vägar och eventuella broar, lite beroende på var tunneln blir. Totalkostnad alltså 44 miljoner inklusive just vägar och broar som behövs inte minst på Föglösidan men kanske också på faståländska sidan.

 

Om vi räknar med en avskrivningstid om 30 år och 4 procents ränta, alltså 4 procents avkastning på kapitalet, så får vi en årlig annuitetskostnad på 2.550.000 euro i kapitalkostnader, alltså avskrivningar och ränta rakt av i 30 år. Lägger vi dessutom till driftskostnader på tunneln på 450.000 euro, som vi angav i meddelandet, så blir totalsumman med en tunnel 3 miljoner per år. Med dagens volym beräknas färjtrafik år 2012 kosta 2,5 miljoner, sedan tillkommer kapitalkostnader på färja som man beräknar, utgående från den prislapp vi nu har fått på en ny färja, till ca 500.000 euro per år, således har vi samma kostnader: 3 miljoner för tunnel i totalkostnader för en tunnel per år och 3 miljoner för färjtrafik.

 

Som ni märker nämner jag inte alls här tunnelavgift i detta sammanhang i och med det, som jag sade i ett replikskifte, finns i budgeten en skrift av majoriteten där man nämner att Föglö skall vara en faståländsk kommun, och i och med att det är en faståländsk kommun skall det förstås inte vara någon vägavgift för den. Men om det trots det år 2012 skulle finnas ett lagting som skulle vara inne för en avgift så är det ekonomiskt då ännu mer lönsamt.

 

Herr talman!

Vi vet förstås att en avskrivningstid på 30 år är en mycket kort tid. I Norge pratar man om 80, kanske upp till 100 år, men säg att vi räknar på 50 år, så får vi en ännu förmånligare kostnadsbild av detta projekt.

 

Om grundundersökningen skulle ge vid handen att investeringskostnaderna skulle bli betydligt dyrare än 40 miljoner är det naturligtvis så att det blir en helt annan kalkyl, men den siffran skall debatteras igen i lagtinget innan man går vidare.

 

Ser man på det miljömässiga planet, som man inte alls har diskuterat hittills, så är det förstås så att psykiskt påverkar en tunnel miljön genom att man skall gå ner någonstans och upp någon annanstans. Men ser man för övrigt på utsläpp – man pratar i dag mycket om klimat, uppvärmning osv. – så är det faktiskt så att när man tittar på det här är en tunnel betydligt förmånligare för miljön än dagens färjtrafik. Dagens färjtrafik mellan Svinö och Degerby slukar 1,2 miljoner per år. Som vi sade i meddelandet räknar vi med en dubblerad biltrafik i tunneln; trots det halveras bränsleförbrukningen med biltrafik i stället för färjtrafik. I växthusgaser betyder det en minskning med 1.500 ton per år genom att ha en tunnel än att ha en färjtrafik. Detta om någonting i dessa dagar anser jag att förespråkar ett tunnelprojekt, förutom, som sagt, de ekonomiska bitarna och framför allt också förutom framkomlighetsbitarna.

 

Allt det här har jag för min del tagit åt mig, har också implementerat det i landskapsregeringen och allt det här har övertygat oss om att en tunnel är ett mycket gott alternativ. Ingen kan säga emot det här.  Framkommer det andra siffror på vägen eller här i talarstolen så måste vi förstås revidera vår uppfattning, men hittills har det inte framkommit några andra siffror utan, tvärtom, har det funnits siffror som har varit ännu mer fördelaktiga.

Med dessa ord, herr talman, anhåller landskapsregeringen om att lagtinget måtte antaga tilläggsbudgetens moment 48.30.78 om en summa av 1,5 miljoner euro så att vi en gång för alla får ett så tillförlitligt pris som möjligt för ett tunnelprojekt till Föglö.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

För vår del kommer vi att vara med och bifalla att anslaget skall tas med den reservationen att sista stycket, det som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson också pratade emot, skall tas bort för de sakerna skall inte bindas till konceptet i det här skedet, man riskerar bara att splittra mera än arbetet som har pågått om att bjuda en enighet. De ekonomiska kalkylerna har jag inte i detalj hunnit se igenom, men jag vill minnas att de motsvarar väldigt väl de beräkningar som vi själva har gjort. Det finns en stark ekonomisk nytta med att genomföra projektet, också med tanke på det som sades att bränslepriserna är på väg upp samt andra kostnader för den nuvarande färjtrafiken. En liten detalj; landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson sade ”beroende på var tunneln blir”. Var ämnar man nu göra undersökningen, på vilken av de tre tidigare nämnda platserna?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Utgående från finansutskottets och lagtingets beslut hade man två alternativ: det södra och det norra. Man skulle prioritera det södra och sedan skulle man också titta på det norra och utgående från det kommer vi att begära anbud i enlighet med finansutskottets beslut. Vi vet i dag inte exakt var den kan bli, den kan t.o.m. bli någonstans däremellan, men de två platserna skall vi prioritera. För övrigt till kostnaden som ltl Mats Perämaa inte har hunnit titta på kan jag informera om att jag har pratat med en åländsk bank och frågade att om vi lånar 40 miljoner på 30 år med 4 procents ränta vad blir den årliga kostnaden i annuitetsform och den var 2.550.000 euro, så det är oklanderligt. Jag har förstås förståelse för att man vill syna det ytterligare. Det tyder på att vi har ett brett stöd i den här frågan i lagtinget.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Som jag sade har jag ingen anledning att ifrågasätta siffrorna, det är säkert på det här sättet. Ändå lite om placeringen. Jag kommer inte ihåg och jag har faktiskt inte betänkandet här framför mig, men jag tror att finansutskottet ganska tydligt markerade det södra alternativet, att det var prioritet nummer ett. För att inte komplicera saken desto mera kanske det skulle vara ändamålsenligt att fokusera på det för jag kan inte bedöma det på ett annat sätt än att antingen gör man en undersökning som kostar en viss summa pengar, men skall man göra två undersökningar kostar det i det närmaste dubbelt så mycket i varje fall.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det är helt riktigt att vi har en anbudsförfrågan som ligger på bordet. Man väntar bara på lagtingets beslut. Det står helt i enlighet med finansutskottets beslut att vi begär anbud på södra alternativet, men sedan har vi en option på det norra så att vi har nog helt följt finansutskottets beslut i den här frågan, vad jag kan se.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När man hör trafikminister Runar Karlsson prata om tunnelprojektet till Föglö och kortruttssystemet så kan man lite få uppfattningen att alla skall så småningom pendla in till centralorten, t.o.m. kökarborna nämndes. Det finns en viss uppgivenhet när det gäller regionalpolitiken. Jag tror det är viktigt att man också jobbar för att folk får sin utkomst där de bor, i den mån det går. Därmed inte sagt att infrastruktur är väldigt viktigt, precis som Ålands Framtids gruppledare Brage Eklund sade, det är en stor nytta med det, det är inte fråga om annat. Det är fantastiska möjligheter för Föglö, sade trafikministern, men därför förstår jag inte att om man gör en sådan här investering skall man då tänka sig att standarden för Föglö, dvs. att man skall ha samma landskapsandelar, samma understöd även efter en investering på 30-40 miljoner? Jag får inte det resonemanget att gå ihop, men kanske ministern vill utveckla det lite?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vi kommer i dagarna att börja titta på ett nytt landskapsandelssystem som säkert kommer att bygga på lite andra premisser än dagens föråldrade system. Det är klart att om en kommun, vilken det än må vara, får mycket bättre bärkraft skall man förstås få mindre landskapsandelar i praktiken. Vad kan vara bättre än det om en kommun – Föglö eller någon annan kommun – helt plötsligt får andra förutsättningar att klara sig på mindre landskapsandelar, alltså klarar sig själv. Vad kan vara bättre och tryggare för den kommunen, då är den inte beroende av någon annan. Jag vet förstås vad ltl Anders Eriksson är ute efter och försöker höra sig för hur vi tänker göra, men det är alldeles för tidigt att säga. Det får vi se med det kommande landskapsandelssystemet.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tror inte att det är så lätt för minister Karlsson att förklara hur regeringen tänker göra i och med att regeringen inte själv vet det riktigt. Omröstningen tolkar jag på det sättet att man vill köra båda spår i sedvanlig ordning. Jag ser det på det sättet att gör man en investering på låt oss säga 40 miljoner euro, så någonting måste också samhället vinna på en sådan investering. Jag är helt övertygad om, fast vi ännu inte har sett helheten, att driftskostnader osv. kommer att gå ner, och det är bra, men nog understöder man tillväxten väldigt kraftigt med en sådan här investering på Föglö. Även om det alltså är för tidigt tror jag att det kan finnas en viss klokskap också i att flagga upp att man inte kan ha alla fördelar framöver – det är det som känns lite otydligt i det budskap som trafikminister Runar Karlsson för fram.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag vet inte om ltl Anders Eriksson hörde fullmäktiges ordförande i Föglö på radion när han fick samma fråga. Han uttalade sig som så  att visar det sig att en tunnel ger oss mycket mera bärkraft så nog kommer vi att klara av även mindre landskapsandelar. Ungefär så uttalade han sig. Det var ett sunt uttalande. Det är klart att en landskapsandelsform skall alltid ge mest åt de svaga och minst åt de starkaste. Får Föglö ett jättestort uppsving tack vare tunneln så får man antagligen lite mindre landskapsandelar eller lite mindre höjning om man säger så. Den här frågan är för tidigt väckt rent konkret, skulle jag säga, men så kan man svara på frågan och jag tror att vi alla är överens om den saken här i salen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag är fortfarande fundersam i fråga om undersökningen av sjöbotten. Det är väldigt stora pengar som man lägger ner på utredningen. Hur upphandlar man detta? Är det så att man köper ett paket och så genomför man det från början till slut eller är det så att man kan göra en sådan upphandling att man kan avbryta ganska tidigt vid sjöbottenundersökningen om det visar sig att det inte fungerar? Är man uppmärksam på den här biten? Det kan bli väldigt mycket om man i ett tidigt skede ser att det inte går, så hur kollar man upp det här?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag vet inte exakt hur ltl Åke Mattsson menade, men vi skall upphandla grundundersökningen i två skeden. Det är klart att om det i första skedet visar sig att det är omöjligt att bygga en tunnel, då lär man inte heller köpa det andra skedet, men visar det första skedet att det är gångbart, så fortsätter man förstås med det andra. När det är gjort har man ju fått en närmare prislapp på tunneln och då återkommer man till lagtinget och berättar att enligt de senaste uppgifterna skall en tunnel kosta 42 miljoner och inte 40 miljoner, skall vi gå vidare? Det är den frågan vi ställer lagtinget då.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är uppenbart att vi inte går vidare om det är så att det inte går att bygga en tunnel. Men det är snarare det här att när man börjar med skede två och ser att det inte finns förutsättningar, så bör man fullfölja det helt och hållet, att man har ett projekt och fortsätter med hela undersökningen fullt ut, trots att man kanske i ett ganska tidigt skede ser att det inte fungerar och att man kan dra sig ur det? Det är ett helt nytt område för mig, men inom andra områden går man in och köper ett färdigt paket och så måste man fullfölja det fast det är väldigt onödigt. Det som intresserar mig är om man är uppmärksam på upphandlingen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jo, det är klart att det inte är så rysligt vanligt för oss heller att bygga tunnlar på Åland! Därför har jag en känsla av att vi kommer att komma till lagtinget en gång för mycket än en gång för lite i den här frågan för att testa: kan vi gå vidare?  Det tror jag också är gångbart; i och med att det är fråga om ett så pass stort projekt, så blir det förmodligen så, i alla fall så länge jag har ansvaret kommer jag att jobba efter den tesen, att kom gärna en gång till, låt det ta lite längre tid än att man gör någonting som det inte skulle finnas sanktion för i lagtinget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Som tidigare framgått stöder vi också den akustiska undersökningen av sjöbotten även om den har blivit 50 procent dyrare än när vi första gången diskuterade den. Det som jag begärde replik på var

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons uttalande. Jag tror att han är för optimistisk när han tror att 2012 har tunneln uppgått till 44 miljoner inklusive anslutningsvägarna! Jag tror att de flesta av oss inser att det här är nog en siffra som inte är realistisk. Jag har en fråga. Det har tidigare varit diskussion om den lätta trafiken och lösningen av den. Skall den också lösas genom tunneln eller är det så att det också blir en färjförbindelse som servar den lätta trafiken?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Först till årstalen och kalkylerna. Vi tror fortfarande att de är relevanta; allting brukar ta längre tid och bli dyrare än man tror, det har vi varit vana vid, men det återstår att se. Den lätta trafiken har varit på tapeten många gånger och vi vet att det är knappast möjligt att cykla i en tunnel utan då blir det per automatik förstås så att i stället för att bussen nu stannar i Svinö kommer den att gå ända fram till Föglö förstås och då kommer man säkert att ha någon slags anordning för cyklar på de ordinarie turerna. Det kommer inte att bli någon extra färjlinje bara för den lätta trafiken. Det skulle definitivt förta kostnadsbesparingen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Jag har några funderingar om tilläggsbudgeten och även med tanke på det som har sagts här tidigare under dagen. Först skulle jag vilja ge en kommentar till punkten som heter Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Det här är ett anslag som vi i samband med ordinarie budget för 2007 var inne på och finansutskottet skrev där att man måste titta över regelsystemet för vilka anläggningar som skulle beviljas stöd. Nu kan jag inte se att det finns några skrivningar om modellen och regelsystemet för detta, men det här är förstås tilläggsanslag för 2006 och gäller inkomna ansökningar för 2006 som man vill komma till mötes, så jag utgår från att här kommer man att använda det regelsystem som har använts under 2006 tidigare. Det skulle ha varit på sin plats med en notering om det här, så jag tycker att finansutskottet kan göra en liten undersökning om stödet kommer samt vilka regler som kanske gäller vid utbetalning.

 

Det kunde också framgått hur mycket ansökningar som har kommit in under 2006, vad anslagsbehovet verkligen är. Jag tycker att det här är en mycket positiv sak att man har tagit en markering här, att nu vill man konvertera och gå över till biobränslen och andra icke-oljeberoende anläggningar, direkt verkande el osv. Det finns alltså skäl för finansutskottet att fråga hur stort stödbehovet egentligen är eftersom vi inte har fått något svar på den frågan här i dag. Jag har en aning om att det torde vara betydligt högre, vilket jag skulle ha varit en tillskyndare av.

 

Nästa punkt på agendan som jag vill kommentera är Museibyrån – verksamhetsutgifter. Det handlar om Tosarby stenhus i Sund. Jag stöder varmt tanken på att använda huset till någonting vettigt, t.ex. bostad och har erfarit att här finns kanske samma problematik som gällde vid försäljningen av husmodersskolan, att förändra verksamhetsändamålet till momspliktig verksamhet. Därför skulle jag gärna se att finansutskottet tar och gör en liten undersökning/frågestund om detta också: Hur har man gjort i t.ex. statens fastighetsbolag Senatsfastigheter Ab, som sysslar med momspliktig verksamhet i många av sina fastigheter? Vi borde antagligen kunna tillämpa samma modell eftersom det är samma skattmas som beskattar oss ännu. Med momsen är det så att vi har undandragit oss moms formellt sett genom att vi inte har behövt betala den när vi har använt den för eget ändamål, så inte är det någon förlust i sig att man får betala moms, utan det är bara ett ”systemfel”. Jag tycker att man kunde reda ut detta; alternativet skulle i så fall vara att man borde titta över alla landskapets fastigheter, som man sakta mak gör, och överföra de fastigheter som så småningom skall försäljas till ett fastighetsbolag där man sysslar med moms och hålla de andra som skall vara kvar i landskapets egen verksamhet utan moms.

 

Under 38.30.88 Försäljning av fastighet trodde jag att landskapsregeringen hade gjort en kullerbytta när man först har föreslagit att sälja någonting som många har efterlyst och lagtinget har rättfärdigat och sagt att det är okej, och det är vägstationen i Hammarland Kattby. Nu har vi fått förklarat att den behövs för eget ändamål, och det kan jag godta; jag tycker att servicen så länge landskapet tillhandahåller vägservice i form av plogbilar, väghyvlar, sandning osv., det som utgår därifrån är bättre, att bilarna utgår från sitt arbetsområde, så jag stöder att stationen behålls. Men jag skulle vilja ge en vägledning till finansutskottet även här att man borde ta och kolla upp om hela fastigheten som landskapet i dag använder behövs för verkstads- och garageändamål. Det finns nämligen en hel del sociala utrymmen i fastigheten som kunde konverteras till t.ex. bostäder.

 

Jag kommer också till det som dagens debatt mest har handlat om, nämligen kortruttsinvesteringar. Först skall jag göra en liten reflektion till landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons ställningstagande att tunneln av miljöskäl skulle förbättra avgasutsläppen så väsentligt att redan det skulle göra det ändamålsenligt att bygga en tunnel. Där delar jag inte hans uppfattning. Enligt min uppfattning är fartygstransporter de miljövänligaste som sker. Nu får någon rätta mig om jag skulle ha fel, men det här är nog min fasta övertygelse om att förbrukat bränsle per ton är det billigaste att transportera på havet och har de minsta miljöeffekterna. Dessutom har man också uppskattat att trafikvolymen skulle öka till väsentligt mycket högre volymer på Föglö med pendlingar osv. Av miljöskäl kan man alltså inte försvara tunneln.

 

När det gäller sista stycket i momentet har det uttalats åsikter om att skrivningen skall strykas och jag vill säga att jag är också en tillskyndare av att ett sådant starkt ställningstagande i det här skedet inte är aktuellt för min del. Vi behöver nog reda ut betydligt mera saker innan vi börjar bestämma att det här blir en knutpunkt för hela skärgården; det står inte att det är för hela skärgården, men uppfattningarna har varit att det här skulle bli en knutpunkt för hela skärgården och jag är inte en tillskyndare av det i det här läget. Det finns andra saker som är före och ett nytt lagting/en ny regering kan väl ändra detta. Att Föglö skulle betraktas som en faståländsk kommun är en hypotetisk fråga i och för sig. Det finns, som ltl Brage Eklund var inne på, ett exempel tidigare och det var när Eckerö fick sin bro 1960 och då blev Eckerö en faståländsk kommun med omedelbar verkan. Om det här är ett prejudikat som gäller i dag är det väl ingen som kan uttala sig om annat än att det är en hypotetisk fråga. Men jag tycker inte att vi i ett lagtingsbeslut i dagsläget skall bestämma att så är det. Vi har också den aviserade landskapsandelsreformen som ligger i ”brevlådan” och väntar på läsning och debatt och som kommer att klargöra en hel del av hur kommunerna kommer att ha det ställt i framtiden. Jag kommer inte att rösta för ett förslag där det här stycket finns med som en kläm.

 

Så till själva projektet. Jag har kunnat konstatera att när man läser tilläggsbudgeten och plockar fram finansutskottets betänkande nr 6/2005-2006 undertecknat den 18.4.2006, som lagtinget har omfattat, så verkar det först som om landskapsregeringen har glömt vad lagtinget har sagt. Det står inte ett ord i tilläggsbudgeten om betänkandet från finansutskottet som ett enigt lagting har omfattat.

Vi fick just höra av trafikminister Runar Karlsson att man har tänkt sig att använda sig av alternativ ett för placering och utredning av tunneln, dvs. om man läser vad finansutskottet skrev:

”Alternativ 1.

  • ny väg från Herrö vägskäl till Vessingsboda/Klubberget
  • vägtunnel under Ledfjärden mellan Vessingsboda och Bråttö
  • ny väg från Orrholm till Bråttö bygdeväg
  • ombyggnad av bygdevägen Bråttö – Gollands bro, Prästlandet.”

 

Det var det alternativ som finansutskottet och därmed också lagtinget ansåg vara det mest fördelaktiga. Det här tycker jag att kunde ha varit omnämnt. Det är inte alla, inte ens här i salen, som kommer ihåg vad finansutskottet och lagtinget beslöt den här tiden. Därför ville jag också lyfta det här på bordet. Det är alltså det alternativet vi har diskuterat i dag, inte något annat, fast man kunde förledas att tro att vägen och tunneln skall sluta i Degerby; det var ändå det dyraste alternativet som man ansåg att helt skulle förkastas som alternativ. Föglöborna får väl, som det framlades här, ta sig en funderare på om man vill ha en tunnel som kommer till Bråttö.

 

Så till själva verkställigheten. Jag stöder förslaget om undersökning och det är viktigt att man gör en upphandling som gör det möjligt, kanske t.o.m. att för lagtinget redogöra för vad steg ett innebär eller har kommit till för slutsatser, dvs. att man gör en upphandling av den akustiska undersökningen och sedan redogör för det på ett eller annat sätt: vad har man kommit fram till. Sedan är det då fråga om att göra bedömning. Vem skall göra den och vad leder den till? Det är kanske landskapsregeringens uppdrag att kunna göra en sådan bedömning, den är kanske mera av teknisk natur. Men nästa upphandling är det som kallas refraktionsseismisk undersökning, som kanske inte så värst många har förstått, men vi har fått en förklaring att det är en mycket dyrare undersökning som kan penetrera berget med ljud så att man vet vad som finns längre ner. Minsta avstånd från sjöbotten till tunnelns inre tak skall vara minst 30 meter, så man måste veta vad som finns ganska långt ner, hela vägen, mellan dessa två punkter. Om den visar sig vara sådan att man vill ha den, man kommer fram till en upphandling av själva bygget – projekteringen torde komma först i röret – så finns det nog tid för flera lagting att vara med och fatta de besluten, men jag tror att det är viktigt att påpeka att man bör följa den upphandlings- och processordning i det här ärendet som säkerställer att vi alla vet vad det handlar om.

 

Jag ställer mig lite frågande till hur det står till med trafiken under tiden som allt det här skall pågå. Vi vet att det i dagarna skall upphandlas en ny färja som kommer att vara mycket snabbare, åtminstone lite snabbare och korta av färjpasset, ta mera bilar och klara av det här. För min del skulle det vara helt utmärkt för jag tycker att det är en skön sjöresa att åka till Föglö, men jag tycker inte att man skulle vänta med alternativa åtgärder i väntan på beslut om tunneln utan man borde i enlighet med de trafikmeddelanden som finns parallellt planera och utvärdera: vad gör vi om det inte blir en tunnel, så att man inte står här 2012 och konstaterar, att det blev ingen tunnel, utan vi har samma gamla Föglöfärja kvar! Det här skulle jag vilja att finansutskottet skulle ta sig en funderare på; borde man inte åtminstone ha ett klart alternativ, det kan inte vara bra för den trafikminister eller den regering som om ett antal år konstaterar– som jag sade i ett annat sammanhang – att av den här fina kostymen blev det bara en fingertutt! Då blir nog inte vare sig föglöbor eller någon annan glad. Jag tycker att det finns sådana här saker som alternativa lösningar.

 

Så till avgifterna i tunneln. Jag vet att bland socialdemokraterna finns det åtminstone en, ltl Anne-Helena Sjöblom, som i alla tider har sagt att huvudvägarna – färjor och andra förbindelser ut till skärgården – borde vara avgiftsfria. Blir det här en huvudväg så torde den vara avgiftsfri, och det här går helt stick i stäv med vissa andra planer. Jag har i dagarna varit och köpt mitt årskort för färjtrafiken och för 92 euro per år får man åka hur många gånger man vill med åtminstone två bilar. Då torde det vara ganska enkelt att räkna ut vad tunnelintäkterna skall bli, för inte tänker man väl höja på priset så värst mycket? Vad är det man har kalkylerat med, skall var och en betala 92 euro per år nu när man pendlar i stället för att hela familjen i dag åker för samma pris?

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman! Några kommenterar. Det är helt riktigt att finansutskottet och lagtinget gick in för att tunneln skulle förverkligas, om undersökningarna så visar på det s.k. södra alternativet, alltså ganska långt från Degerby. Där har vi det kortaste sjöpasset och vi enades om att det är det billigaste alternativet. Det måste vara rimligt att man gör de bedömningarna ändå. Vi skall ändå komma ihåg att rent praktiskt kan en tunnelmynning inte finnas i Degerby. Tunneln skall ha 50 meter till sjöbotten med ett massivt berg emellan och när man kommer till stranden blir det en lutning på 7-8 procent och så kommer mynningen så småningom. Även om man skulle rikta mot Degerby skulle tunnelmynningen bli mellan 700 och 800 meter upp på land, så i Degerby kan tunnelmynningen aldrig bli.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är helt riktigt. Jag valde att inte läsa upp allt som finansutskottet skrev i sitt betänkande den här gången därför att då hade jag stått här en bra stund till, men det tyckte jag var onödigt utan det här var mera en uppmaning att kanske fler än jag skulle ha tittat på detaljerna. Det är helt riktigt som ltl Mats Perämaa säger. Dessutom är det så, om man kopplar ihop det med förslaget att Föglötunneln skulle bli knutpunkten för hela skärgården, även den norra, att det blir bra mycket längre också till Överö och därmed också till ltl Perämaas Kumlinge och ledamoten Thörnroos Brändö. Kopplar man ihop allt detta börjar det bli problem med knutpunkten. Knutpunkt kan det nog bli för södra skärgården, för så var det väl tänkt att man från Hastersboda sedan skulle fortsätta till Kökar. Jag har konstaterat i dag också att södra skärgården har dåligt med talesmän i lagtinget.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

En annan sak. Ltl Jan-Erik Mattsson förde fram frågan: Vad skall ske? Vad skall vi göra ifall det inte blir en tunnel? Jag tycker för min del, om vi pratar strikt Föglö, så har beslutet fattats om att man ändå skall förnya tonnaget. Bara vi får den nya färjan, inte särdeles just till Föglö, men en färja mellan Föglö och fasta Åland ger inte samma möjligheter att utveckla trafiken på samma goda sätt vidare till Kökar som en tunnel ger, så därför är det kanske inte så mycket fråga om vad vi skall göra för Föglötrafiken om vi inte får en tunnel. Däremot – det har finansutskottet också sagt – finns det många andra kortruttsprojekt som har förts fram som det finns önskemål och som också skulle ge effekterna med bränsleinbesparingar och driftsinbesparingar. Man borde med tanke på bunkerpriserna och höjningarna försöka genomföra och titta på alla projekten parallellt så att man inte bara fastnar i tunneldiskussionen.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det var i princip det som jag efterlyste, att man inte stannar av med den andra tänkta utvecklingen som har funnits med i trafikplanen och i det senaste meddelandet. Jag efterlyste att man inte får stoppa upp det här; i och för sig kan man väl säga att tilläggsbudgeten behöver inte innebära det, men fokus är väldigt starkt på tunneln. Det finns ju talare här i dag som har utgått från att det skall bli en tunnel oavsett i princip vad utredningarna visar. När det gäller farhågorna om budgetförslaget på 40 miljoner 2012 håller eller inte så  fast man har gjort grundundersökningar i Hallandsåsen så vet vi alla vad som hände där! Vad gör vi om någonting liknande händer med Föglötunneln. Vi får ta det som det kostar den dagen vi har inlett det arbetet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tänkte inte lägga mig i det, men just när det gäller miljövinsterna tycker jag att ltl Jan-Erik Mattsson gör en förenklad konstruktion av det hela. Visst är det så att fartygstrafik anses som det mest miljövänliga när det gäller transporter, men det gäller fullastade fartyg som är maxlastade som går med jämn fart osv.  Jag har själv åkt till Föglö med en färja som går i is med tre-fyra bilar fram och tillbaka, inte heller när jag har åkt någon morgon till Brändö med fyra-fem bilar i is, så det bullrar och spelar, då är de miljöovänliga. Jag har ingen orsak att försvara ledamoten Runar Karlsson, men hans uttalande var väl ett medeltal vad man kör. Det är ytterst få färjturer som går fulla och därför är miljövänliga.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Rent allmänt ansåg jag att fartygstransporter är de mest miljövänliga och det står jag fast vid. Jag tror fortfarande att miljön mår bäst av det. Men det värsta scenariot som ltl Sune Mattsson tar till nu är att vi under vissa tider på året skulle ha tre-fyra bilar i tunneln per halvtimme. Är trafikbelastningen så liten som ltl Sune Mattsson säger blir det definitivt ingen möjlighet att finansiera en tunnel med avgifter. Vi behöver inte en tunnel om trafikbelastningen är så låg som ltl Sune Mattsson säger. Sedan skall vi veta att bensinbilar släpper ut betydligt mera än en modern diesel.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag hävdar i alla fall att det är turer som går med halv beläggning osv. – det viskas här att många turer är fulla –  på vinterhalvåret. Även på Föglöfärjan, som vi diskuterar, är det inte alltid fullt. Det är precis som en buss som går från Långnäs till Mariehamn, om det är ltl Raija-Liisa och jag och ett par till som åker på den, så är det inget miljövänligt alternativ med en 50 personers buss den gången. Är den full så är den miljövänlig, precis likadant som färjorna.

 

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Vi är nog i sak helt överens. Jag utgick från att tunneln skall ha en trafikström som är så pass stor att den motsvarar fullsatta färjor som alternativ. Då anser jag att miljövinsten från en fullsatt färja till en fullsatt tunnel inte är rimlig som grund för att bygga en tunnel. Miljövinsten blir negativ. Det blir mera utsläpp med mera trafik, inte sant?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

I mina kalkyler om utsläpp kalkylerar jag med att vi vet att i dagens trafik transporterar man 100.000 fordon. Jag räknar med att tack vare tunneln skulle trafiken öka till 200.000 fordon per år, ändock skulle minskningen vara 1500 ton mindre koldioxid per år. Jag välkomnar ltl Jan-Erik Mattsson att motbevisa mig med hans beräkningar. De beräkningar jag har gjort är utgående från att 1 liter bränsle släpper ut 2,5 kilo koldioxid; sedan skiljer det lite mellan bensin och diesel, men det är inte så stor skillnad. Det kan röra sig om 10-20 procent, så i sammanhanget spelar det inte så stor roll. Jag vill upplysa ltl Jan-Erik Mattsson om att vi har begärt in anbud på en ny färja helt i enlighet med budgeten. Vi håller på och kontraktsförhandlar just nu, så vi hoppas att vi kan skriva kontrakt så småningom, om det är så att vi går iland med kontraktsförhandlingarna. Det är i enlighet med den budget som lagtinget har tagit.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller frågan om utsläpp från 100.000 eller 200.000 bilar är det hypotetiskt, men jag hoppas att trafikminister Runar Karlsson har upphandlat en ny färja med miljövänliga motorer i varje fall, för det finns det i dag.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Tyvärr, tyvärr, är det så att ännu har man inte uppfunnit koldioxidfria motorer ännu. De släpper ut vad de släpper ut, man har inte lyckats rena sådana, förutom om man skulle tvinga ner koldioxiden ner i berget, men det är ganska svårt med fordon som rör sig. Det går tyvärr inte att göra det. Det är  helt beroende på bränslemängden, ta två och en halv gånger bränslemängden så får man antalet kilo koldioxid, det är den krassa verkligheten.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag hoppas ändå att trafikavdelningen och minister Runar Karlsson har tänkt på när man inhandlade motorbestyckningen i den nya färjan att upphandla de modernaste, kanske något dyrare dieslar som finns som släpper ut bara hälften av de mängder som den nuvarande färjan gör. Vi fick en gång en väldigt bra beskrivning av Birka Paradise motorer i finansutskottet om vilka krav på utsläpp man hade på de nya motorerna, och den specifikationen tycker jag att trafikavdelningen borde ha haft på den nya färjans motorer också.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Henrik Lagerberg:

Fru talman, bästa lagting!

Tilläggsbudgeten engagerar och den engagerar mig också. Jag skall uppehålla mig vid två punkter som har berört mitt sinne. Det första gäller vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten under moment 48.30.77. Jag har faktiskt svårt att förstå varför byggkostnaden av Harparnäs färjfäste ökar med 78 procent på några år från ett anslag på 1,24 miljoner till nu 1,8 miljoner. Hur är det möjligt att det kan bli så här mycket dyrare? Är det cementen som har blivit dyrare eller vad är det? Om jag går till butiken och köper mjölk ena dagen och om några år har den stigit med 78 procent, så blir jag något förvånad. Jag tror att minister Runar Karlsson var inne på det här på något sätt när det gäller kostnadsförhöjningen.

 

I fråga om kortruttsinvesteringen skulle jag vilja hålla med minister Runar Karlsson i det som han har sagt vid något tillfälle, att byggandet av en tunnel består av en beslutskedja i fyra-fem led. Det skall var politiskt möjligt att stoppa eller gå vidare med projektet i varje led. Det är ett kontroversiellt och jättedyrt projekt. Det skall inte vara ett fullbordat faktum för någon. Det är jag böjd att hålla med trafikminister Runar Karlsson om.

 

1, 5 miljoner är mycket pengar till utredningskostnader. Jag har själv beslutat om att det skall göras för jag vill bilda mig en uppfattning om det är möjligt att bygga en tunnel till Föglö eller inte. Den här summan motsvarar 7,5 egnahemshus á 200.000 euro som vi har anslagit till tunnelundersökningar och förutsättningar för dem. Men när det handlar om byggnadskalkylen om 40 miljoner om byggandet av en tunnel mellan Föglö och fasta Åland så undrar jag vad den bygger på för fakta. Är det trafikavdelningen som har tagit fram dessa kostnader eller hur har dessa siffror tagits fram? Om man tänker på kostnadsförhöjningen i Harparnäsfallet, som var 78 procent på några år, så skulle det innebära att Föglötunneln med 78 procents kostnadsökning skulle kosta 71,2 miljoner euro. Ingen kan i dag säga var vi kommer att landa om vi skulle besluta oss för att bygga en tunnel till Föglö. Men vem skall finansiera tunneln? Vi har pratat om vägtunnelavgift och om man skulle slå ut det här på föglöborna, som är 603 stycken i dag, vad de skulle få betala i vägtunnelavgift för att finansiera tunneln, så skulle de få betala 118.000 euro per person – och det tror jag väl ändå inte är rimligt. På något sätt måste det finnas mera aktörer här som kommer att vara med och betala för tunneln. Hur skall man annars motivera en sådan här infrastrukturell satsning? Hur mycket nytt spirande liv får vi av skärgården med en sådan här satsning, att tunneln är ett livsvillkor för skärgårdens fortsatta existens? Finns det någon sådan utredning som påvisar att tunneln måste byggas för annars dör skärgården? Jag kan inte svara på den frågan, men frågeställningen kommer upp i mitt huvud och jag kan inte köpa ett tunnelbyggande rakt upp och ner.

 

Däremot har jag också varit lite kritisk mot att tunneln inte kommer att byggas med en evakueringstunnel utan den kommer bara att byggas som en tunnel. Vi har på senaste tiden upptäckt att det kan förekomma olycksrisker i tunnlar, t.ex. i Norge, att det är inte riskfritt med en tunnel, den kan rasa samman t.ex. Det här är också saker man måste reflektera över.

 

Jag är inte beredd att i dagens läge köpa ett tunnelbyggande, men jag är beredd att söka förutsättningarna för en tunnel och vad det skulle medföra för kostnader, om det överhuvudtaget är möjligt.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det var mycket åsikter och mycket påpekanden från ltl Lagerberg. En sak som kommer upp lite nu och då och som också ltl Lagerberg tog upp är – när man vill vara lite negativ till tunneln – det här med riskerna med en tunnel. Jag kan påpeka att varje år dör det 40.000 människor i trafiken i Europa. Inte slutar man bygga vägar för det! Jag är övertygad om att statistiskt sker det inte mera dödsolyckor i en tunnel än för övrigt – när det sker blir det förstås alltid rubriker, ungefär som när ett flygplan störtar, fast det är det säkraste framkomlingssättet man kan tänka sig. När det gäller kostnadsökningen vet vi att det inte är lätt. Badhuset i Mariehamn steg från 10 till 14 miljoner, 40 procent, sjöfartsmuseet har en kalkyl på 7 miljoner; det skall bli hemskt intressant att se när anbuden kommer på det hur många procent det är på det osv. osv. Det är inte så lätt att kalkylera alla gånger.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Naturligtvis kan vi diskutera runt omkring det här; svenskarna har sina bestämmelser för tunnelbyggen, norrmännen, islänningarna och färöingarna har sina bestämmelser. Man kan se lite olika på det här naturligtvis. När det gäller kostnaderna för tunneln tror jag att den kommer att stiga från 40 miljoner som det är beräknat till nu. Jag tror att mycket indikerar på det, om inte något revolutionerande händer när det gäller byggkostnadsutvecklingen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vi har nämnt en prislapp på 40 miljoner och jag måste påpeka att det är det penningvärde som gällde då vi lade fram meddelandet, så det är klart att om index stiger med 5 procent per år och vi får beslut här om tio år, så har den förstås stigit en del. Men vad vi vet i dag och vad vi har diskuterat med de norrmän som är kunniga i branschen så är 40 miljoner en relevant siffra, åtminstone i Norge. Det är möjligt att bergarten ser helt annorlunda ut här, men det är det vi skall få reda på och så får vi prislappen och så kommer vi tillbaka till lagtinget och berättar att så här är senaste prislappen. Det är möjligt att den är betydligt högre, men den kan också vara lägre. Det är just därför vi äskar om pengarna för att få reda på det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag får nästan be om ursäkt, men jag förstod inte riktigt poängen i ltl Lagerbergs anförande. Däremot fastnade jag för en detalj. Ltl Lagerberg uttryckte sig så här: vet vi om skärgården kommer att dö eller inte beroende på om vi bygger tunneln eller inte. Jag tycker att vi har kommit något längre i sättet att bedriva politik. Åtminstone vi liberaler vill utveckla samhället något tidigare än att någon region eller person riskerar att dö. Skulle vi driva hälsovårdspolitik på det viset så skulle det vara rentav förkastligt. Man kan inte ställa frågan så där: riskerar en region att dö? - om de inte gör det, så gör vi ingenting, men om de möjligen skulle dö, så gör vi någonting! Jag ber att ltl Lagerberg lite utvecklar sitt resonemang.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Om jag tittar på norra skärgården verkar inte den få någon direkt nytta av tunneln. Om jag har förstått saken rätt har man tänkt sig att fortsätta som vanligt att man åker till Hummelvik och fortsätter sitt eget liv som vanligt, men att den tvärgående linjen eventuellt skulle kunna gå till Överö från Kumlinge i fortsättningen, där skulle det bli en närmare kontakt. På något sätt känns det då som att det blir ett södra Ålands skärgårdsprojekt, medan norra Åland får leva sitt eget stillsamma liv som tidigare. På något sätt förvånar mig den här glädjen som norra Ålands skärgårdsrepresentanter ser i detta. Det är någonting som ni ser som inte jag ser.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Orsaken till det ligger i att vi vill utveckla hela skärgården. Vi är inte byapolitiker på det viset att vi bara sitter vid vår egen väntstuga i vår egen hamn och bara pekar på att nu skall vi bygga ut bara här, utan vi vill utveckla alltihopa, för skärgårdens bästa, för hela Ålands bästa. Men om man tittar på det kortruttsmeddelande och betänkande som landskapsregeringen, finansutskottet och lagting har slagit fast så finns det projekt för norra skärgården där också. Jag har tidigare i dag påpekat att man skall gå vidare med de sakerna också. Jag vill inte stoppa ett projekt i södra skärgården bara för att man eventuellt inte bygger ett likadant i norra skärgården just då vid det tillfället.

 

Vad gäller tunnlarnas säkerhet vill jag ännu säga att när finansutskottet var till Norge fick vi statistik på att det sker mindre trafikolyckor på vägarna inne i tunnlarna statistiskt sett än vad det sker på utsidan.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Ni vill titta på hela Ålands skärgårds framtid naturligtvis. Det vill jag också göra. Vad kommer härnäst? Som situationen har varit hittills har trafikförbindelserna mellan Föglö och fasta Åland varit ganska täta redan nu; färjan går ganska ofta om man jämför med färjan mellan Brändö och Hummelvik t.ex. Då förstärker man bara turtätheten genom en tunnel naturligtvis, man kan åka när man vill och det var det som ltl Mats Perämaa var inne på: att det skall vara som en landsväg, också ltl Veronica Thörnroos var inne på det, man skall kunna åka när som helst och var som helst, men det kan man fortfarande inte från Brändö.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det var ett intressant anförande som ltl Lagerberg höll. Personligen hade jag lite svårt att följa de filosofiska tankegångarna, men det är upp till var och en naturligtvis. Vi har en samsyn när det gäller kortruttsmeddelandet och det är det att också ltl Lagerberg är för att utredningen skall göras, om jag har förstått det rätt. Sedan har vi också en samsyn när det gäller tveksamheten till om kostnadskalkylen kommer att hålla, men det är någonting som vi får ta tag i i ett senare skede. Däremot förstår jag inte alls det resonemang hur mycket en föglöbo skulle betala för tunnel, visserligen ett rent hypotetiskt resonemang, men ändå. Nog är det ändå på det viset, ltl Lagerberg, att för infrastrukturella satsningar tar vi ett solidariskt ansvar!

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Jag skisserade bara lite om vi skulle fastna för en tunnelavgift hur det skulle slås ut på föglöborna i det här fallet. Man kan ju tänka sig alla möjliga andra lösningar när det gäller finansiering av tunneln. Men om man har tunnelavgiften som en baktanke för finansieringen så måste någon betala. Då är det väl antagligen de som bor i skärgården och de som besöker skärgården och turisterna, skulle jag kunna tänka mig.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Ltl Lagerberg talar om baktanke med tunnelavgifter. Jag vill vara riktigt tydlig här och säga att Åländsk Center har ingen baktanke om några tunnelavgifter. Jag tror nog att det är ledamoten Lagerbergs eget parti som har fört fram de tankegångarna i dagsläget.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Vi skissar på hur en så här jättestor infrastrukturell satsning skall bära sig ekonomiskt och det skall finnas ekonomiska motiveringar som håller under tid för en sådan här jättesatsning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

I tilläggsbudgeten för 2006 finns några moment som jag gärna skulle vilja beröra framför allt inom kultur- och utbildningsområdet, men också detta kortruttsresonemang. En väldigt bra nyhet som inte så många har noterat här under debatten i dag är det inkomstbelopp som finns under museibyrån på 150.000 euro. Totalt sett är det 233.000 euro. Det här är med anledning av att projektet Bomarsund under åren 2003-2006 har blivit ett EU-projekt och det betyder att man retroaktivt har kunnat använda EU-pengar som annars skulle ha betalats tillbaka till kommissionen. Det här är mycket bra: totalt 233.000 plus som gick att återrädda till landskapets kassa. Det är också bra på det sättet att det betyder att Bomarsund även framledes kunde vara ett bra EU-projekt och också föremål för EU-finansiering.

 

Landskapsregeringen jobbar förstås intensivt i enlighet med lagtingets mål och landskapsregeringens handlingsprogram att lyfta fram Bomarsund som besöksmål för en mera internationell publik. Med tanke på alla de investeringar som ligger framför och där ett besökscentrum i Bomarsund är ett av de investeringarna vore det naturligtvis till stor hjälp om delar av finansieringen kunde komma ur målprogrammen. Det här gäller inte bara byggandet av själva centret, som förstås kommer att kosta, utan även utställningar som ändå betyder en hel del kostnadsmässigt. Man har räknat på andra ställen där man har uppfört besökscentrum att 10-20 procent av byggkostnaderna är utställning.

 

Som ni hörde i samband med budgetremissen tidigare kostar ett förnyande av basutställningen i Ålands Museum ungefär 2 miljoner euro.

 

För att alltså kunna bygga en informativ utställning som berättar om Bomarsund behöver man också ha kunskap om platsen och vad som har skett där. Det betyder att det också vore fint om man kunde få igång forskningsprojekt på bredare bas; även det kunde vara föremål för EU-finansiering. Det här är en diskussion kring forskning som vi inledde redan i mars med Frankrike, Storbritannien och Ryssland, som förstås har intresse av den här händelsen, och det tycker jag att vore väldigt intressant att gå vidare med. Bomarsund är på det sättet ett spännande projekt eftersom det har ett väldigt starkt lokalt engagemang i Sund genom kommunens intresse och förstås Bomarsunds sällskapets arbete, men också ett internationellt intresse då Åland för ett ögonblick i tiden var centrum för ett av de storpolitiska händelserna. 2008 och 2009 uppmärksammas också 200 årsjubileet kring 1808-09 års krig då Sverige och Finland bröts loss från varandra och Åland blev en del av det ryska imperiet. Det var då allting började och jag tycker att det vore mycket bra om man fram till 2009 kunde förverkliga någonting av målen gällande Bomarsund. Det skulle vara en väldigt bra investering också för den åländska turismnäringen och för berättelsen om Bomarsund, även vad gäller ålänningarnas kunskap om skeendena där, både fästningens tillkomst, hur den sprängdes och förstördes, förstås också demilitariseringen och vad den har för betydelse för Åland i dag.

 

I tilläggsbudget berörs också jubileumsåret för Bomarsund, som var ett lyckat firande men som blev aningen dyrare än beräknat. Under momentet Övrig kulturell verksamhet finns också en inspelning av instrumentalmusiken till musikteatern Katrina. Det här var någonting som tillkännagavs lagtinget i samband med den första tilläggsbudgeten för i år och nu är musiken inspelad. Orsaken till att man såg ett behov av det här är att det finns mycket lite åländsk instrumentalmusik som kan användas för olika TV-program, marknadsföringsvideon osv. Samtidigt som inspelningen gjordes, under ledning av Jack Mattssons med Rigas Kammarmusiker, spelades också in en ny version av Ålänningens sång i ett nyskrivet arrangemang. Anledningen till att det behovet fanns var bl.a. för att jag själv vid olika idrottsevenemang märkte vilken lam version av Ålänningens sång som spelades då våra idrottare stod på prispallen. Nu finns det alltså en version som är mycket lämplig att spela vid olika idrottsevenemang och jag hoppas att den skall finnas med vid Ö-spelen i Rhodos i sommar och förstås sedan 2009 när Ö-spelen hålls här på Åland. Inspelningsmusiken till Katrina kommer också att användas som landskapsregeringens representationsgåva i samband med landskapsdagarna i Helsingfors.

 

Ett annat moment berör Tosarby stenhus som här också har nämnts. Det är ju så att sedan landskapsregeringen har gått igenom sitt fastighetsbestånd diskuteras förstås kontinuerligt brukningsområdena, också för de museala fastigheterna. Det visar sig vid en närmare titt på huset att under åren 1987-2006 har närmare 200.000 euro lagts ner på en restaurering av stenhuset i Tosarby. Detta har gjorts utan att man direkt har haft någon plan för husets användning och därför föreslår landskapsregeringen nu, trots de kostnader som föreligger, att huset blir ett bostadshus för privat uthyrning. För det krävs en investering på 30.000 euro för elinstallationer, köksinventarier, belysning, värme, vatten, brandstegar osv. Därtill har landskapsregeringen erfarit att det kan komma att betyda en mervärdesskatt om husets ändamål förändras från musealt hus till ett privat boningshus. Vi får vänta och se vad skattemyndigheten säger om detta, men vi är beredda på en kostnad på ungefär 20.000 euro.

 

Vi menar att huset mår bättre och att också de antikvariska värdena bevaras bättre om huset tas om hand på daglig bas. Det kommer naturligtvis att finnas regleringar för hyresgästen och därför är det befogat med en ganska måttlig hyresnivå. Man vet inte heller i dag hur uppvärmningskostnaderna kommer att se ut eftersom ingen har bott där, det är ett stenhus och det betyder att man måste lite pröva sig fram och se vad det kan bli i uppvärmningskostnader och därför går man inför ett provår.

Man har gjort en intresseanmälan via tidningarna och det finns ett intresse av att hyra huset.

 

Jag skulle också kort vilja beröra biblioteken på Åland, främst den del som landskapet direkt finansierar, centralbibliotekets funktioner, som här föreslås få 10.000 euro. Mariehamns bibliotek fungerar som centralbibliotek för hela Åland och de här funktionerna behöver utvecklas ytterligare, framför allt är det en omfattande digitalisering och inregistrering som kostar. Landskapsregeringen har förnyat sitt avtal med Mariehamns stadsbibliotek kring centralfunktionerna och det finns mycket där som man borde utveckla mera, bl.a. servicen vad gäller funktionshindrade för produktionen av talböcker för dem som inte kan läsa och också vad gäller transporter av böcker till sjuka och gamla så att de kan få hem läsning och ljudkasetter vid behov.

 

Momentet Integration och mångkulturellt befrämjande berördes också kort och det här är ett moment som jag inte för mitt liv i världen skulle ta några pengar från, om det inte var så att det faktiskt var möjligt, eftersom det här området är synnerligen högt prioriterat. Men det är nu så att det seminarium som planerades och kostnaderna skulle gå från det här kontot blev billigare än man hade tänkt; det var också så att pengarna var uppbokade av gymnasieskolor som sedan meddelade att de inte behövde dem i alla fall. Det här påverkar på intet sätt Medis-kurserna eller svenskundervisningen i övrigt för inflyttade och personer med behov av kurser i svenska.

 

Vad gäller svenska kurserna så kan man säga att pengarna i dagsläget inte är bekymret. Vi har budgeterat rätt rejält för det här ändamålet. Däremot så behöver vi titta närmare på dimensioneringen, vilken typ av undervisning, hur den skall vara uppbyggd, vilken typ av pedagogik, vilken lärarkompetens som behövs osv. osv., så den här frågan är inte så enkel så att man bara kan säga mera pengar utan pengarna finns, men den är komplex och behöver tas itu med på ett annat sätt.

 

Under momentet Nordiskt kulturutbyte föreslås också en minskning och det beror på att Nordens institut i dag är inhyst i IT-byn och där är hyran billigare än vad den har varit på andra platser där Nordens institut har funnits. Man kan konstatera att IT-byn inte kan erbjuda riktigt ändamålsenliga lokaler för institutets verksamhet och måste betraktas som en tillfälligt lösning. Nordens institut har under 2000-talet flyttat fyra gånger. Det här är inte bra för kontinuiteten och inte heller för människors medvetenhet om var institutet finns och vilka dess uppgifter är, nämligen att vara en länk mellan den åländska befolkningen och det nordiska kulturutbytet. Därför är det hög tid att nu långsiktigt försöka tillgodose Nordens instituts verksamhet och ge dem goda lokaler att verka i. Nordens institut finansieras bara till en viss del - och en mindre del – med åländska medel, det övriga kommer från Nordiska ministerrådet. Den omstrukturering som har gjorts under fjolåret och som fortsätter i år av det nordiska samarbetet betyder att institutet får ytterligare medel 2007 och även en ny tjänst. Det här är väldigt värdefullt eftersom inom kultursektorn finns väldigt få kvalificerade arbetsplatser. Här skulle då personalen öka från tre till fyra. Det betyder att utrymmena i IT-byn är för små på lång sikt.

 

Mitt förslag är alltså att landskapsregeringen nu diskuterar med Nordiska ministerrådet och efterhör deras vilja att investera i en långsiktigt lösning i lokaler för Nordens institut på Åland, i likhet med de stora investeringar som ministerrådet har gjort på Grönland och de nordiska husen på Färöarna och Island. Vi är det enda självstyrande området som hittills inte har kommit i åtnjutande av nordiska medel och därför tycker jag att det är värt ett försök.

 

Bio Savoys fastighet kunde vara ett intressant och lämpligt alternativ och den kunde, om priset är det rätta, köpas in och restaureras till moderna kontorsutrymmen för Nordens institut, men även för andra kulturföreningar som verkar på Åland och här då få till stånd ett aktivt kulturcentrum med möteslokaler och administrativa utrymmen för föreningarna som så länge har efterfrågats.

 

Likaså behövs någon typ av försäljning av biljetter, koordinering av evenemang, information om evenemang osv., typ den Luckan-verksamhet som finns i Åbo och Helsingfors. Biograf kunde man fortsättningsvis bedriva där, men med möjlighet att utnyttja lokalen mer mångsidigt än i dag. Savoyhuset är viktigt för filmfestivalen Vera, som lockar publik också under lågsäsong och det är väldigt viktigt att det vintertid finns en biograf i en småstad. Tomten invid Ålandsvägen kunde lämpligen användas – det här är en helt ny idé som jag inte har desto mera diskuterats, vare sig i landskapsregeringen eller någon annanstans – som lokaler för Ålands Radio och TV.  I dagsläget betalar landskapsregeringen ca 150.000 euro i året i hyra till ett privat företag för huset på Ålandsvägen. Den här kombinationen av kultur och media tycker jag kunde vara synnerligen intressant och någonting som är värt att sätta på agendan och börja diskutera.

 

Fartyget Michael Sars har redan berörts lite grand och här är det alltså en omfördelning av 30.000 euro från sjömansskolans verksamhetsutgifter till fartyget. Det är nu så att Michael Sars har visat sig vara en rätt kostsam investering hittills. I budgeten 2005 fanns 1 miljon för inköp av skolfartyg, man fann ett fartyg som var lämpligt i Norge och det påstods att 1 miljon euro skulle räcka till investeringen, både till inköp och till ombyggnationer. Därtill var det väldigt knapphändiga uppgifter inför inköpet kring de kommande driftsutgifterna. Skolfartyget Utö, som såldes för en bra inkomst, kostade ungefär 90.000 euro i driftsutgifter per år, medan Michael Sars kostar närmare 400.000 euro och som också var, kan man säga, en överraskning för landskapsregeringen. Därför var det viktigt för mig att man gjorde allt för att försöka hitta lösningar för att investera i MOB-båten på annat än att det direkt skulle komma pengar från landskapets kassa. Och det gör man nu då, man har sparat in på verksamheten vid sjömansskolan så att det nu finns ekonomiskt utrymme för att köpa båten.

 

Landskapsregeringen har också haft en kommitté som har jobbat med hur sjöutbildningen kunde utvecklas i framtiden, där sjösäkerhetscentret nu ges en mer central roll; de skulle framledes förfoga över sjöutbildningens hårdvaror, dvs. bassängerna, simulatorer och Michael Sars och som uppgift att se till att sjöutbildningarna både vid gymnasialstadiet och högskolan får nyttja de utrymmen de behöver, skolfartyg och simulatorer, men därutöver skulle man sälja ut den överkapacitet som finns. Där har det bl.a. nämnts oljebekämpning, som forskningsfartyg, som uthyrt till andra utbildningsanordnare och där finns det glädjande nog nu ett stort intresse från Gotland att använda det åländska skolfartyget, så jag hoppas på sikt att fartyget också skall kunna innebära inkomster för att det skall vara värt den investering som gjordes 2005.

 

Så vill jag kort säga någonting om kortrutten och som landskapsregeringen faktiskt hade en omröstning om. Det var nämligen så att i våras skulle en utredning av tunneln kosta 1 miljon euro, varav 40 procent skulle tas från mål 2-pengar. Då tyckte åtminstone jag att det var en rimlig kostnad. Man skall tänka på att 1,5 miljon för utredningen är mycket pengar och i skenet av att trafikavdelningen nu också kom med ytterligare äskanden för färjfästen samt att färjan till Föglö visade sig bli flera miljoner dyrare än beräknat, så måste nog jag säga för min del att mitt intresse för tunnelutredningen inte var så stort. Jag ansåg att situationen har förändrats betydligt. Viktigt är det, om man skall investera så här mycket i en utredning, att man lyfter fram alla de olika aspekter av ett kortruttssystem, vad det skulle kunna betyda om det förverkligas, vilka hinder och möjligheter som finns och vad det betyder för dem som nyttjar tunnel och trafiken i synnerhet på södra linjen samt också vad det skulle betyda för Föglö som kommun och som näringsregion. Vad skulle det betyda för Kökar och Sottunga, som skulle få en kortare väg till fasta Åland och sedan har vi förstås norra linjen och Hummelvik. Då tycker jag att man måste fråga sig, att kan en tunnelsatsning vara en fördel också för dem som bor i Brändö och Kumlinge? Kan en tunnel också försnabba och förkorta vägen från t.ex. Brändö till fasta Åland. Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att titta på: hur skulle det se ut om Föglö blev knutpunkten för all skärgårdstrafik?

 

Jag tycker man kan säga, med de skrivningar som finns i tilläggsbudgeten nu om att Föglö blir en knutpunkt för skärgårdstrafiken, att det blir den ju, den blir en knutpunkt för den södra delen av skärgårdstrafiken. Däremot tycker jag att man också måste titta på vad det kunde innebära om den blev en knutpunkt också för den norra linjen. Det är så att en tunnel av den här dimensioneringen är klart mer motiverad ju fler användare den har. Då tycker jag att man skulle titta på: hur skulle det se ut om man hade färjpass mellan Torsholma och Kumlinge, men man körde sedan bil över Kumlinge, eventuellt Seglinge och sedan därifrån hade ett färjpass från Kumlinge till Föglö och vilken typ av färjor man skulle ha på den rutten. Här tycker jag att man inte skall rädas att diskutera ganska visionärt så att det faktiskt kunde bli förbättringar för alla berörda.

 

Lagtinget har diskuterat frågan om Föglö som knutpunkt, Föglö som regioncentrum, redan 2000-2001 i det regionalpolitiska meddelande som landskapsregeringen då lämnade till lagtinget. Där skriver utskottet så här i sitt betänkande: ”Utskottet vill därför här som ett underlag för diskussion föra fram tanken på att genom en långsiktig strategi skapa ett för skärgården gemensamt och centralt beläget regioncentrum. Detta skulle bl.a. förutsätta ett nytänkande i fråga om planeringen av skärgårdstrafiken, som i dag primärt syftar till att underlätta kommunikationerna med Mariehamn.” Redan här var man inne på Föglö som ett regionalt centrum för hela skärgården, som en knutpunkt både kommunikationsmässigt och näringslivsmässigt, eftersom man här i meddelandet konstaterar att skärgårdskommunerna enskilt är för små enheter för att kunna orka med hela den här ansträngningen. Jag tycker att det här var ganska spännande att läsa i skenet av den debatt som håller vi i dag, och det kanske finns mera att hämta ur detta regionalpolitiska meddelande, som diskuterades och jobbades fram väldigt mycket åren 2000-2001.

 

Så till frågan om tunnelavgifter som har diskuterats. Jag tycker att det som har blivit oklart är det att i de kalkyler som har funnits är tunnelavgiften med. Det är inte om det skall eller inte skall vara avgift, utan 40 miljoner betyder tunnelavgifter för att finansieringen skall vara ekonomiskt försvarbar; annars har jag missförstått någonting av landskapsregeringens material. Där är avgifter en del av kostnaderna, både för investeringen och driften, så det tycker jag inte att man kan komma ifrån, det är ett faktum att det ligger med där i kalkylerna.

 

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är viktigt att ledamoten Camilla Gunell säger att visionen om Bio Savoy inte är någonting som finns i tilläggsbudgeten, det är ingenting som är förankrat överhuvudtaget i landskapsregeringen utan det är någonting som kommer upp från talarstolen nu. Personligen tycker jag att vi har just tagit beslut om kk-huset och samhället skall absolut inte dra på sig någon form av merkostnader i den frågan förrän vi ser hur den satsningen faller ut.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är riktigt att det är på överläggningslistan på torsdag för diskussion i landskapsregeringen. Men samtidigt har det varit viktigt för mig att konstatera, att i de investeringskalkyler som finns för de kommande åren är det väldigt svårt att hitta utrymme för en satsning som Bio Savoy, varken i stadens eller i landskapets budget. Därför har jag tyckt att det har varit ett alternativ att försöka söka Nordiska ministerrådets vilja att försöka lösa frågan tillsammans med oss, där Bio Savoy kunde vara ett alternativ. Däremot tror jag inte att landskapsregeringen skulle hindra mig från att försöka få hem lite nordiska pengar till Åland!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

I tidigare fall har det handlat om engångssummor för vissa delar av investeringar. När Lasse Selander var minister hade han upp detta också, men sedan står man där med byggnader och driftskostnader, underhållsbehov och liknande, så man skall vara mycket noga med vad man går in för när det gäller engångspengar från Nordiska ministerrådet.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Samtidigt är det både Strands och mitt ansvar att se till att institutet har verksamhetsutrymmen för det är precis det som avtalet mellan Ålands regering och Nordiska ministerrådet reglerar, nämligen att vi skall stå för lokaler och för en sekreterare. Det här är alltså ett sätt för mig att försöka lösa detta på ett långsiktigt sätt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det är mycket intressant att kulturansvariga Gunell tar upp ärendet att söka nordiska pengar för att hitta utrymmen för Nordens institut på Åland. Det här har diskuterats och om jag har förstått det rätt också utretts när man tänkte att Nordens Institut skulle ha varit en god placering i kk-huset. Det är verkligen konstigt att ledamoten Camilla Gunell har varit så emot byggandet av kk-huset, men nu försöker hon få nya byggnader, trots att det säkert är nordiska pengar men det är inte allt. Jag var mycket på den linjen när man planerade kk-huset att Nordens institut skulle ha varit en idealisk placering där, men det var man emot.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Ltl Raija-Liisa Eklöw kanske skulle ha vidhållit sin ståndpunkt där för nu står vi i den situationen att det här ännu måste åtgärdas på något sätt och kk-huset är inte längre aktuellt som ett utrymme för Nordens institut. Däremot är det på vårt ansvar att se till att det finns lokaliteter och det är det man nu måste försöka lösa på något sätt. Jag vet att minister Selander under sin tid också gjorde en framställan till ministerrådet som kom så långt som till ÄKK (ämbetsmannakommittén), som också handlade om nordiskt stöd för kk-huset. Tanken fanns alltså redan 2004, sedan lades den väl ner, men den prövades fram till ÄKK.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Jag står ännu för den tanken. Men då fick vi till svar att det inte gick att få loss nordiska pengar för detta, så inte tror jag att någon släppte tanken och då hade vi närmast för ögonen byggnaden både på Färöarna och på Grönland.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker för min del att det är värt ett försök och vad jag har förstått finns det också från liberalt håll ett visst intresse för fastigheten Bio Savoy, att den inte bara skall stå och förfalla utan att någon skall visa den en viss barmhärtighet och se till att dess värden kan bestå i någon form. Vem av oss som skall göra det och vem som skall stå för investeringen är väl inte klart i dag, men ett visst intresse för att rädda fastigheten har väl också kommit från liberalerna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det blir svårt att ta den här landskapsregeringen riktigt på allvar. Nu håller vi på med en s.k. städarbudget och så för kulturansvariga fram synpunkter och allmänpolitiska storsatsningstankar som inte överhuvudtaget nämns i städarbudgeten, och vicelantrådet måste gå upp och säga att det här har vi överhuvudtaget inte diskuterat. Det finns ingen samsyn. Hur skall man kunna säga att det här är trovärdigt!

 

Vad gäller biografen och Bio Savoy hade jag en hemställningsmotion i mars månad om att man på något vis skulle kunna skapa förutsättningar för biografverksamheten att finnas kvar – utan att nämna någonting. Då beskylldes jag av socialdemokraterna för att vilja socialisera verksamheten. Nu, ett knappt år senare, vill man köpa hela fastigheten från socialdemokraternas sida – någon liten trovärdighet!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag vidhåller nog att det är viktigt att biografverksamheten drivs i privat regi. Någon annan tanke har inte jag heller haft. Alla de moment som jag har tagit upp så finns i tilläggsbudgeten och det är nu resonemang kring de pengar som här finns. Vad jag förstår så stör det lite ltl Mats Perämaa att det är kanske lite för visionärt för att baseras på tilläggsbudget, men det tycker inte jag!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Visionär får man gärna vara i de rätta sammanhangen. Nu har vi presenterats tilläggsbudgeten av finansansvarige, också en socialdemokrat, sedan i nästsista anförandet, fyra timmar efter att vi började, kommer ledamoten Camilla Gunell fram med visionära önsketänkanden eller vad man skall säga, men i varje fall en fråga om ganska avancerade saker och stora investeringar. Och det här förs fram just före lagtinget skall sluta för dagen när de flesta har avlägsnat sig, så lite mera trovärdighet i hanterandet! Vi måste få en möjlighet att diskutera landskapsregeringens önskemål och synpunkter samt det man för fram, men speciellt bör det finnas mera trovärdighet när vi nu får höra här om att saken inte överhuvudtaget har diskuterats.

 

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

För det första kan jag inte veta var jag blir placerad på listan om tidpunkten är olämplig på grund av att klockan närmar sig fem, men jag tror kanske det är bra om ltl Mats Perämaa går hem och funderar i stället på det som här har framförts och så får vi säkert anledning att återkomma till nästan alla dessa punkter ännu i framtiden.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Som ordförande i finansutskottet blir jag nog också litet förvånad över att det kommer på det här sättet. Det gäller ett moment om nordiskt kulturutbyte där man kan ta pengar från det momenet för att sätta det till övrig kulturell verksamhet. Det är vad man egentligen gör. Nog känner jag också att hör det här verkligen till tilläggsbudgeten. Jag är inte säker på att jag i finansutskottet kommer att föreslå att vi gör någonting av visionerna – det  här är någonting helt nytt, som sagt. Det är riktigt att landskapsregeringen skall stå för lokalerna för Nordens institut ja, men det betyder inte att man har tänkt att man skall köpa in någon stor gammal biograf. Jag vet också att Nordiska rådet har tagit beslut om att man inte mera skall stöda de nordiska husen inom Norden. Det här är någonting nytt också, tror jag, när det kommer dit.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det som inte direkt berörs i momenten anser inte jag heller att finansutskottet på det sättet i det här skedet behöver fördjupa sig i. Det här är tankar som ytterligare behöver beredas och diskuteras, som sagt. Vad gäller de nordiska pengarna tycker jag att det är värt ett försök, det är ingen som vet på förhand hur det kunde lyckas. Men visst finns det en orättvisa i det att landskapet Åland är det enda självstyrande området som hittills inte har kommit i åtnjutande av sådana här summor. Man kan titta årligen i ministerrådets budget vilka enorma summor som går till husen på Färöarna och Grönland samt hur litet momentet är som tillkommer Åland. Nog tycker jag att det finns all anledning att försöka få upp beloppen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ledamoten Camilla Gunell nämnde Michael Sars och hon nämnde också att man har sparat in pengar för att kunna satsa på fartyget. Det skulle vara roligt att få veta veta om det påverkar själva undervisningen eller på något vis försämrar kvaliteten på den därför att man satsar pengar på Michael Sars genom inbesparingar.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag kan inte svara exakt, men jag tror att det även i sjömansskolans kassa fanns ett visst överskott för 2006. Däremot är inte all bokföring gjord, så vi kan inte se precis exakt vad som återstår. Jag tror inte att det i större grad har försämrat kvaliteten på undervisningen för någon.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag får hoppas att verkligheten är på det viset för annars tycker jag inte att man vinner någonting med att spara in på själva undervisningen för att utrusta Michael Sars så att den uppfyller kraven, utan i sådant fall måste nytt anslag in.

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Som jag sade tyckte jag att det var viktigt att man försökte på alla tänkbara sätt hitta finansiering för investeringen eftersom Michael Sars har visat sig bli rätt dyr för landskapet. Därför är det värt att den nu rustas upp så att den faktiskt kan användas, så att överkapaciteten kan säljas ut och att där finns en plattform för att också se lite intäkter på den här investeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det var ett intressant anförande som ledamoten Camilla Gunell höll. Men det som gör mig lite fundersam är när ledamoten Camilla Gunell säger att man bör utreda möjligheterna för att Föglö skall bli en knutpunkt för skärgården. Hallå! Först kommer beslutet och sedan kommer utredningen! Socialdemokraterna har ju i framställningen stött att Föglö skall bli en knutpunkt. Det verkar lite sentida att nu påtala att man skulle göra en utredning huruvida det är lämpligt. Jag vill också ge ett svar till ledamoten Camilla Gunell när hon undrar om brändöborna får kortare resväg om man åker via Kumlinge. Svaret på den frågan är nej! Det är fullständigt omöjligt på grund av vår geografi att få en kortare resväg till fasta Åland genom att köra över Kumlinge, sedan färjpass vidare och sedan över Föglö.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Bästa ledamot Thörnroos! Jag tycker att man i en sådan här fråga om en sådan här stor investering måste ha ett ganska långsiktigt perspektiv. Varken jag eller ltl Veronica Thörnroos kan säga hur det ser ut med skärgårdstrafiken efter 10-15 år. Jag tycker att det är det perspektivet man måste ha på en tunnel. Bara avskrivningstiden är väl 30 år. Jag menar, att det är ett väldigt långsiktigt perspektiv och mycket kan hända under den tiden. Det är ju för att lätta på kostnaderna för skärgårdstrafiken som man vill göra kortruttsinvesteringar. Jag tycker att man med fog kan säga det som står i tilläggsbudgetens text, att Föglö blir en knutpunkt för skärgårdstrafiken, åtminstone för södra linjen. Är det så att det finns fördelar, att man också kan förbättra, förkorta, för dem som bor i Kumlinge och Brändö så behöver man också väga in det alternativet att på lång sikt kunna knyta också dem samman så att skärgården skulle bli en helhet och en hel region. Som man redan var inne på 2000-2001 här i lagtinget så behöver skärgården sammantaget ett regioncentrum som är både för kommunikationer och näringsliv för att kunna bli starkare tillsammans.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag noterar att ledamoten Camilla Gunell och jag har en samsyn när det gäller skärgårdstrafikens fortsatta utveckling: vi skall ha en bra skärgårdstrafik och den skall vara kostnadseffektiv. Men sedan tror jag att vår samsyn tar slut. Jag noterar också här att ledamoten Camilla Gunell lite backar från skrivningen i framställningen genom att säga ”åtminstone för södra linjen” och sedan om det är möjligt också för norra. Den dagen norra linjen skall ha en tidsvinst  av att åka över Kumlinge och Föglö, den dagen skall landhöjningen ha verkat väldigt länge och det är bara en centimeter per 100 år, så det blir varken under ledamoten Camilla Gunells eller min livstid som brändö- och kumlingeborna får någon nytta av det, om man ser det tidsmässigt.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Man kan säkert påstå att saker och ting är tekniskt omöjliga, men det tror jag inte på så länge världen fortsätter att avancera och man får fram nya kommunikationsmetoder osv., så jag tycker att allt är möjligt. Eller menar ltl Veronica Thörnroos att vi skall bygga tunneln och ha allt annat kvar, trafiken i övrigt oförändrad!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Läser man meddelandet och hörde man på mitt anförande så konstaterar man att Kökartrafiken också skall gå via Föglö, så det är i så fall en bra konsekvens av tunneln.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Först hade jag tänkt svara på en fråga som ltl Anders Eriksson ställde mig när jag inte var närvarande; jag satt på mitt rum och jobbade men lyssnade på debatten. Ltl Brage Eklund kanske kan vidareförmedla. En fråga var vilka projekt som var inom ramen för innovativa åtgärder. Det var de tre projekt som redogjordes för i budgeten, det var designprojektet Ålandform, det var Nordiskt interaktiva media och det var Service och värdskap, ett projekt som företagarna driver tillsammans med turistförbundet och hotell- och restaurangskolan. I alla tre projekt finns det en mycket djup näringslivsförankring där näringslivet är med och det här är ett nollsummespel i förhållande till budgeterna 2006-2007. När det gällde frågan om byråkrati så är det ingen utökad byråkrati utan det är en omfördelning av pengar; vi använder EU-pengarna för den byråkrati som måste till i form av tekniskt stöd i stället för att ta pengarna från allmänna byrån. Jag hoppas detta räcker som svar.

 

När det gäller tilläggsbudgeten och den omdebatterade tunneln tänkte jag komma med några synpunkter. Jag och Frisinnad Samverkan har vi varit med på att göra en tunnelutredning om det kan vara ekonomiskt försvarbart  driftsmässigt och om det finns en realism i att man inom en rimlig tid skulle kunna ha pengar att investera i tunneln, som har kostnadsberäknats till 40 miljoner. Det är sant som det har tidigare sagts här att frågan har varit uppe i ett meddelande och man har tagit vissa ställningstaganden från lagtinget, men varför jag har tagit den ställning jag har gjort i tilläggsbudgeten är därför att de kalkyler som låg till grund för meddelandet är inte desamma som vi har fått från förvaltningen i dag. Vi har fått kalkyler från nationalekonomen, avdelningschefen Niklas Karlman; han har gjort en samhällsekonomisk nuvärdesanalys och den fanns inte som underlag för trafikmeddelandet utan det var andra beräkningar, kanske initierade trafikministern. Därmed har det också uppkommit en skiljelinje i synen på det här. I kalkylerna som finns när det gäller det samhällsekonomiska nuvärdet har man använt en vedertagen princip där alla investerings- och driftskostnader, avskrivningar, räknats om till nuvärde: vad är det som gäller i dag. Man kan inte som ledamoten Runar Karlsson säga – ursäkta Runar Karlsson – att titta vad är driftskostnaderna 2012 och så tar man investeringskostnaderna för tunneln utan man måste hålla sig till samma parametrar. Gör man det så visar kalkylerna att man måste ta ut avgifter, oberoende om man vill eller inte politiskt, på ca 1 miljon euro per år för att det skall vara försvarbart i förhållande till dagens drift. Det är detta som har gjort att vi har fått en skiljelinje. Är man beredd att ta denna merkostnad i drift på dels själva driften men också på avskrivningarna på kapitalet som krävs för tunneln, är man alltså  beredd att ta den miljonen, ja, då är det en helt annan sak och man ser andra vinster i och med att samhället kan utvecklas, man får bättre kommunikationer och liknande. Men detta har varit avgörande för mig och jag tycker att finansutskottet skall gå till botten med kalkylen som nationalekonomen Niklas Karlman har tagit fram, för den fanns inte till grund när man behandlade detta i lagtinget förra gången. Jag tror att det var det som finansansvarige Wiklöf menade när han sade att man skulle titta på det här och höra den här personen. Jag kollade också i betänkandet i anslutning till meddelandet och avdelningschefen hade inte hörts, däremot en annan tjänsteman på trafikavdelningen. Det är alltså viktigt att man går till botten med det här.

Kan man inte försvara bygget driftsmässigt så tycker jag att det är bortkastade pengar att göra utredningen.

 

Den andra biten är: finns det inom en rimlig tidsram möjlighet att investera 40 miljoner? Jag satt och lyssnade på mitt rum under debatten av finansutskottets betänkande om budgeten. Vi hade i år en nollbudget, ett litet, litet överskott. Vi vet att prognoserna för skattegottgörelsen minskar från 35 till 15-20 procent; vi har ett minus på 15 procent följande år. Vi har en avtalsrörelse som kostar lite pengar. Om ni noterade har vi skjutit fram i stort sett alla investeringar. Nya Föglöfärjan har vi kvar att finansiera med 5-6 miljoner. Vi hade 1 miljon till sjukhuset, som kanske kostar 17-18 miljoner i slutändan. För sjöfartsmuseet hade vi 120.000 euro för projektering; det har visat sig att det kanske kostar 12 miljoner euro. Vi har en ny basutställning. Vi kanske har en elkabel till Finland som kostar flera tiotals miljoner osv. Likadant när det gäller kommunerna har vi alla varit inne för att det skall ges mer pengar i någon form till dem.

 

När skall vi då ha råd med denna 40 miljoners investering? Kan någon berätta det för mig? Jag har inte hört några inbesparingsförslag vare sig på drift eller investeringar som skulle göra att vi inom en tioårsperiod skulle ha råd med denna 40 miljoners investering. Skall vi då sätta 1,5 miljoner euro i utredningspengar i dag? Jag är mycket fundersam, men jag kan vara med på det om vi kan visa på att det här är samhällsekonomiskt försvarbart långsiktigt. Men de kalkyler jag har fått i beredningen har inte visat det. Det här tycker jag är viktigt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det här blir alltmera en fars! Nu står vicelantrådet och ger omdömen, kanske inte omdömen, om trafikansvariges information och kunskaper samt det som han för fram. Vicelantrådet säger sig lita mera på trafikavdelningens chefs kalkyler och ställningstagande än vad vicelantrådet litar på trafikansvariges ställningstagande. Det är en intern konflikt här som förs fram här inför öppen ridå. Landskapsregeringen har på ett kanske avgörande sätt krackelerat i den här frågan. Ni bildar majoritet och tågordningen är att ni skall ge förslag och så tar lagtinget ställning till det. Nu ifrågasätter ni varandras ställningstaganden fullt ut och det här kommer inte att leda någonstans. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag förstår att det är jobbigt för ltl Mats Perämaa att höra sanningen, att driftskalkylerna som man tog i samband med trafikmeddelandet inte riktigt stämde. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson och jag har inte stuckit under stol med att vi har olika åsikter i den här frågan. Det är därför vi har röstat i den; det är helt legalt att rösta i en fråga om man har olika åsikt. Men jag tycker att finansutskottet skall gå till grunden med det här för det kostar 1 miljon i tunnelavgifter alternativt att vi måste ta det över skattsedeln när det gäller kapital- och driftskostnader, och det är det som är det viktiga.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jo, ni har röstat om det här och ni har angett det här i en skrivning med tre punkter där ni har en divergerande åsikt, men det har inte förts fram här tidigare att ni har olika syn på kalkylerna – uppenbarligen Frisinnad Samverkan, kanske socialdemokraterna  också – att ni inte tror på de kalkyler som trafikansvarige här har fört fram till landskapsregeringen för beslut. Finansutskottet kanske inte hade de senaste bedömningarna, men däremot bad finansutskottet trafikavdelningen i samband med behandlingen av kortruttsmeddelandet att göra beräkningar på vad tunneln skulle kosta, inte sådana här totalekonomiska saker. Problemet blir ändå det politiska: ni för fram ett förslag här där ni uppenbarligen har helt skilda åsikter. Det här att ni tror olika på kalkylerna är än mer allvarligt.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Återigen, vi har olika åsikter och därför för vi fram från majoriteten att det behövs tunnelavgifter om bygget skall vara samhällsekonomiskt försvarbart, men vill ltl Mats Perämaa sätta till 1 miljon i merkostnader på landskapets budget årligen, så står det honom fritt politiskt. Den här kalkylen är gjord av en nationalekonom utgående från nuvärdesprincipen, en vedertagen princip, där du måste värdera alla kostnader enligt dagens kostnader. Man kan inte ta driftskostnaden 2012, så på den andra biten ta investeringskostnaden 2007 och inte räkna räntor eller någonting på det här. Sätt er in i den här frågan ordentligt och analysera siffrorna, så tror jag att ni kommer till en annan slutsats än vad ni gjorde i samband med meddelandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

I mitt tidigare anförande i dag ifrågasatte jag trovärdigheten i kalkyler som offentliggörs i samband med det offentliga byggandet. Jag blir stärkt i min tro när jag hör debatten. Nu har vi två landskapsregeringsledamöter med två olika synsätt på kalkylerna och driften av tunneln. Det är tragiskt därför att det är antagligen ett sätt att skjuta tunnelfrågan i sank. Min betänksamhet när det gäller den offentliga sektorns kalkyleringar blir bara stärkt; man kan inte tro på dem. Det här är ett bekymmer för oss lagtingsmän när vi skall fastställa en budget och godkänna miljonbelopp på 10, 20 eller 40 miljoner – vad är egentligen den slutliga summan?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag tycker att de kalkyler som jag har framför mig är realistiskt uppbyggda. Jag tror på dem och personen i fråga är nationalekonom. Finansutskottet kan väl höra någon ytterligare ekonomiskt kunnig och kolla att metoden är vedertagen.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tror att finansutskottet har många timmars tänkande här om de skall komma fram med en trovärdig kalkyl och att jämka de två olika synsätten för att få en trovärdighet blir inte lätt! När två landskapsregeringsledamöter har olika synsätt, så hur skall finansutskottet få någon slags trovärdighet i detta! Det här är ett stort bekymmer också i framtiden när det kommer sådana här projekt: vad skall man egentligen tro på, ligger det någon hund begraven eller är det någon annan landskapsregeringsledamot som kanske har en annan åsikt men inte vågar framföra den? Jag måste ge min uppskattning åt ledamoten Strand för att han presenterar sitt synsätt, det tycker jag är helt rätt. Det är rättvist också gentemot lagtinget att vi får reda på hur ni har resonerat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Men ltl Brage Eklund var ju försiktigt positiv till denna jättestora investering. Det skulle vara intressant att höra hur ltl Brage Eklund har tänkt prioritera för att få råd med dessa 40 miljoner de närmaste åren!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Jag hör också till dem som tycker att man visst får ha olika åsikter i olika frågor och det är bra att man framför dem. Jag begär ordet därför att jag vill tillrättalägga vicelantrådet Jörgen Strand. Avdelningschefen Niklas Karlman var visst hörd i finansutskottet när det gällde den här frågan, fast då var han avdelningschef och inte nationalekonom!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

I så fall måste jag ha missat i betänkandet på nätet. Jag tittade på det i dag. Då tror jag inte det gällde den här kalkylen för det har kommit i landskapsregeringens behandling att det var en annan kalkyl som låg till grund för detta, den som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson var inne på här tidigare och som inte jag omfattar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Lite märkligt är det senaste utspelet av Jörgen Strand i den här frågan, det må jag säga. Projektet har varit uppe för presentation i lagtinget i ett meddelande, där jag presenterade min uträkning, hur jag såg på det. Jag fick ingen reaktion och det tog jag som att man tyckte att det var okej. Det är samma sak i tilläggsbudgeten. Då fanns också det här till grund. Vi har varit ense om i landskapsregeringen att föra fram 1,5 miljoner för projektet och nu börjar man tydligen vilja att lagtinget skall backa i den här frågan, vilket jag tycker att är lite sent från ledamoten Strands sida.

 

Det är så här att jag har också själv varit i kontakt med, kanske inte direkt med nationalekonomer, men jag har varit i kontakt med ekonomer från näringslivet och diskuterat just den här frågan. Jag vet att nuvärdesprincipen finns och jag har lagt fram mina kort på bordet, precis som jag har gjort för lagtinget här i dag, och frågat: Kan man resonera så här? Kan man räkna så här? Svaret har varit ja. Det har, som sagt, varit från ledande ekonomer inom näringslivet. Jag ids inte nämna dem vid namn, för det skall man inte göra. Utgående från det har jag presenterat här för lagtinget i dag att man kan säga att en färjdrift kostar lika mycket som en tunneldrift om man räknar in kapitalkostnaderna.

 

Jag vet att i nuvärdeskalkylen finns också exklusive och inklusive färja till Föglö. Räknar man med en ny färja till Föglö tror jag att man får lite andra siffror än ledamoten Strand har fått.

 

En annan sak är att jag också har räknat med en avskrivningstid om 30 år på tunneln. I Norge pratar man om 80 års avskrivningstid. Jag har medvetet lagt mig på en låg nivå bara för att jag inte vill skönmåla projektet på något sätt i världen. Räknar man däremot med 50 år, t.o.m. 80 år, så får man definitivt helt andra siffror, till förmån för en tunnel.

 

Jag för min del står fast vid det jag har sagt här och det jag har påstått. Jag har jobbat med det här projektet i gott och väl över ett år och försökt sätta mig in i det. Jag tycker att nu i debatten börja backa hela projektet på grund av att det finns någon nuvärdeskalkyl av en i och för sig duktig nationalekonomi verkar litet märkligt. Därför hoppas jag verkligen att lagtinget går vidare med projektet, beviljar oss 1,5 miljoner för att en gång för alla göra undersökningen och för att försöka förmå skärgården att överleva på sikt.

 

 

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

I den kalkyl som kräver tunnelavgifter på ungefär 1 miljon euro årligen är det normala avskrivningstider på en färja utgående från 10 miljoner. Det här vet vi att lite har justerats, ett par miljoner till, men på 30 års avskrivningstid är merkostnaden på 3 miljoner marginell. Fortfarande har vi olika syn när det gäller kalkylerna. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson laborerar med räntekostnaderna och har en ren finansieringskalkyl medan jag har en samhällsekonomisk kalkyl där man också beaktar tidsvinster i form av dem som reser till och från Föglö, vilket är till fördel för tunnelprojektet. Tar man bort den biten ur den samhällsekonomiska kalkylen så blir det ännu sämre siffror.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman! Räknar vi in samhällsekonomiska vinster för att bygga ut kommunikationerna på Åland är jag är övertygad om att det blir ännu större fördel med tunnel. Antagligen skulle det enligt Strands kalkyler inte heller vara lönsamt att bygga ut huvudvägarna till norra, västra och östra Åland i så fall!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman! Jag försöker vara saklig och jag har aldrig ifrågasatt att man bygger ut huvudvägarna. Tvärtom skulle jag vilja förbättra speciellt vägen till Eckerö. Men om landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson sätter tunnel och landsvägar ut till skärgården mot varandra och jag måste prioritera, så prioriterar jag vägen till Eckerö.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

I början av mitt anförande hade jag en fråga: ”Min fråga till trafikministern är att är denna kostnadskalkyl realistisk? Jag får en känsla av att vi lagtinget inte blir korrekt informerade om byggnadskostnadskalkylen om 40 miljoner.? Ju längre debatten går här desto mer börjar man fundera på om vi får en korrekt information om kostnadskalkylerna.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Om ltl Christian Beijar menar kostnadskalkylerna för investeringen av tunneln så har jag fört fram den siffra jag själv har erhållit från en av världens ledande experter på tunnelbyggen, en norrman som jag inte heller ids nämna vid namn, man skall inte göra det. Detta utgående från de tunnelbyggen som har gjorts i Norge. Som jag sade tidigare, det beror mycket på hur berget ser ut och då kan det bli dyrare. Det har t.o.m förekommit siffror som har varit lägre. Utgående från vad vi vet i dag är anser jag att 40 miljoner är relevant. Om någon i lagtinget har några andra siffror och grund för dem så tar jag gärna emot de synpunkterna.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

I debatten kom landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson in på avdelningens beräkningar och nu var det fråga om de norska beräkningarna, så det är lite oklart!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

I mott förra anförande meddelade jag i replikväxlingen att jag och avdelningen inte har sådana kunskaper att vi skulle kunna värdera vad det skulle kosta att bygga en sådan tunnel. Därför konsulterade vi en person från Norge, köpte helt enkelt hit honom och satt och diskuterade och han informerade sig geografiskt ungefär hur det såg ut samt gav sedan en prislapp på vad tunneln skulle kosta. Varken jag eller trafikavdelningen har tidigare byggt en tunnel; den senaste som byggdes var Färjsundstunneln och då jobbade varken jag eller någon annan på trafikavdelningen när den byggdes – den är av en annan dignitet också för den delen.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag sade i samband med trafikansvariges tidigare anförande att jag inte såg någon anledning att ifrågasätta de siffror som ledamoten då presenterade och jag ser ingen anledning till det nu helle. Nog har det förts fram andra siffror också, men jag tror ändå att om man vill nå ett visst syfte så går det att välja vilket sätt man vill själv för att presentera ett projekt för att man antingen skall få det att se positivt ut eller negativt ut. Det är bra att trafikansvarige här står upp för de tidigare anförda siffrorna. Finansansvarige och vicelantrådet har betonat att finansutskottet borde höra nationalekonomen och avdelningschefen, men jag skall göra mitt yttersta för att finansutskottet också skall höra den politiskt tillsatta chefen för detta, alltså trafikansvarige.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag tror att ltl Mats Perämaa och jag har ganska lika syn på projektet, och det är alltid bra att oppositionen kan vara med och hjälpa till för att föra samhället framåt. Angående detta att man kan på något vis skönmåla ett projekt för att få igenom det så har jag för min del, som jag har sagt tidigare, försökt vara så ärlig som möjligt, berätta exakt vilka siffror jag har använt och varit för; sedan får man tolka dem som man vill. De facto har jag använt en avskrivningstid på 30 år på en tunnel som man nämner 80 års avskrivningstid på. Då kan man väl inte i sin vildaste fantasi säga att jag har skönmålat projektet! De facto vet vi att dagens trafik kostar 3 miljoner euro per år inklusive kapitalkostnader. Det kan jag t.o.m. få en nationalekonom att gå ed på!  Räknar man då att en tunnel kostar 40 miljoner med en driftskostnad på 450.000 euro per år behöver man inte ens vara nationalekonom för att förstå att det är förmånligt!  (Från salen, vicelantrådet: pengarna är gratis).

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag vill inte på något vis antyda att trafikansvarige här skulle skönmåla kalkylerna för att nå sina ändamål utan det är närmast så att det är motparten som har framfört någonting annat här som ville skapa en så negativ bild av projektet som möjligt. Jag var orolig för att det fanns någonting sådant här i bakgrunden eftersom landskapsregeringen röstade om frågan, så jag var förberedd på att någonting sådant här skulle komma fram under debatten. Jag hoppas och jag kommer att göra mitt för att finansutskottet skall stå kvar vid tidigare ställningstagande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson sade att tidigare när han presenterade projektet fick han ingen reaktion – jag förstod att han menade lagtinget – på sina kalkyler. Men då hade vi inte ett ytterligare synsätt på kalkyler från en annan minister! Det är väldigt svårt för oss i lagtinget att veta vem som har rätt och fel här, så jag uppmanar finansutskottet att försöka att på något vis komma till samstämmighet för annars har jag väldigt svårt att i fortsättningen bilda mig en uppfattning om vad som är rätt och fel när det gäller Föglötunneln, både i investeringar, drift och alltihop. Finansutskottet har ett tungt arbete när det gäller att få en samsyn här.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vi lämnar detta förslag och jag har sagt i mitt anförande vad jag har sagt. Vi lämnar det med varm hand till lagtinget för att avgöra den här frågan.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag måste upprepa mig lite. När man lämnar över ett förslag ”med varm hand” och det finns två olika synsätt på hur man gör en kalkyl och kalkylerar på framtida investeringar och drift så är det ännu svårare för oss som lagtingsledamöter att bilda oss en uppfattning om vem det är som har rätt av två landskapsregeringsledamöter när man presenterar sitt synsätt på finansieringen av Föglötunneln. Därför har finansutskottet ett väldigt stort och tungt arbete framför sig.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag har som sagt jobbat med det här i ett år och jag har kommit fram till att jag har rätt, med de motiveringar jag gav i anförandet, dels ekonomi, framkomlighet och miljö.

 (Från salen: han är ödmjuk)

 

TALMANNEN:   Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 

Ärendena nr  4 och 5 avförs från dagordningen och upptas till enda behandling onsdagen den 10 januari.

 

Ärende nr 4:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. spörsmål om principer för lönesättning inom förvaltningen. (S 1/2006-2007). (Bordlagt 3.1.2007).

 

Ärende nr 5:

 

Landskapsregeringens meddelande om Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2007 och verksamhet år 2006. (M 1/2006-2007).

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 10 januari kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.44).

 

Originalfil