Plenum den 8 juni 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 8 juni 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Talmanskonferensen. 1

Andra behandling. 2

1    Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)

Första behandling. 2

2    Ändringar av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Första behandling. 25

3    Energilagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU15/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

Bordläggning. 27

4    Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2014-2015)

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)

Bordläggning. 27

5    Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)

Bordläggning. 28

6    Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)

Bordläggning. 28

7    Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Bordläggning. 28

8    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU16/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)

Plenum slutar 28

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Danne Sundman anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av läkarbesök i Åbo. Beviljas.

Talmanskonferensen

Talmanskonferensen informerar att på onsdag den 10 juni klockan 12.45 arrangeras lantrådets upplysning, 15 minuter. Plenum börjar i vanlig ordning klockan 13.00.

En frågestund hålls den 12 juni klockan 09.30 och efter det plenum klockan 10.30.

Antecknas.

Andra behandling

1        Godkännande av överenskommelsen om social trygghet med Folkrepubliken Kinas regering

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2014-2015)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till lagförslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall. Talmannen påminner om att lagtingets beslut ska fattas med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Ändringar av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Utvärderingen av lagtingsordningen med påföljande förändring har behandlats i lag- och kulturutskottet och sedan dess pågår även en översyn av arbetsordningen vilken vi enligt planerna kommer att debattera och behandla i lagtinget på sensommaren.

Utskottet delar talmanskonferensens bedömning att erfarenheterna av den nya lagtingsordningen och arbetsordningen huvudsakligen är positiva men att det finns ett visst behov av ändringar.

Utskottet omfattar de av talmanskonferensen föreslagna ändringarna och tillför därtill vissa kompletteringar som bland annat rör justeringsutskottet, självstyrelsepolitiska nämndens roll, lagtingsgruppernas status och budgeteringen av affärsverk. Utskottet har fört en diskussion kring att ändra självstyrelsepolitiska nämndens status så att nämnden skulle bli ett utskott. I diskussionen om ändringen av nämndens status är att talmannen, som är ordförande för nämnden, bör ha en roll som står över de dagspolitiska frågorna.

Utskottet konstaterar att en ändring av nämndens status till utskott inte i sig skulle behöva innebära att nämnden och därmed talmannen skulle få ett vidgat ansvarsområde eftersom nämnden redan i dagsläget i praktiken fungerar som ett externpolitiskt utskott. Dock har utskottet valt att inte förändra nämndens status men föreslår en ändring av 31 § så att lagtinget ska kunna besluta att ett ärende som gäller lagtingets bifall till ikraftträdande av internationella förpliktelser ska kunna remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Utskottet, som konstaterar att nämnden föreslås få en utökad befogenhet i subsidiaritetsärenden, önskar vidare betona nämndens roll som ett aktivt EU-organ inom lagtinget. Såsom det vid ett flertal tidigare tillfällen har framhållits från nämndens sida är EU-frågorna inte en del av lagtingets dagliga arbete på ett sådant sätt som lagtinget skulle önska varför utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen i större utsträckning samråder med lagtinget i för Åland intressanta EU-ärenden samt att nämnden och lagtingets övriga organ tar en aktiv roll för att hålla sig uppdaterad i aktuella EU-ärenden.

Utskottet föreslår ingen ändring av antalet permanenta utskott, även där har diskussionen varit livlig och beslutet tillkom efter en omröstning.

Talmanskonferensen föreslår att justeringsutskottet inte längre ska vara obligatoriskt utan att det ska kunna tillsättas på förslag av talmannen. Här kommer det en förändring. Utskottet föreslår dock en ändring av paragrafen så att lagtinget alltid ska tillsätta ett justeringsutskott men att utskottet på förslag av talmanskonferensen ska kunna avskaffas. Utskottet vill på det här viset understryka vikten av den formella justeringen av lagtings beslut.

Utskottet föreslår en ändring av paragrafens andra moment så att lagtinget ska kunna besluta att ett ärende som gäller bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse ska kunna remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden istället för till ett utskott. Utskottet anser att en möjlighet att remittera internationella avtal till nämnden bör finnas exempelvis i fråga om EUs grundfördrag. I praktiken har det varit nämnden som berett dessa ärenden också tidigare men i form av ett utlåtande till de behöriga utskotten.

Vidare föreslår utskottet en ändring av inledningen till momentet så att bestämmelsen ska tillämpas på alla ärenden som rör lagtingets bifall till ikraftträdandet av internationella avtal, oavsett avsändaren.

Beträffande 53 § budgetens innehåll så fanns det under remissdebatten ett önskemål från landskapsregeringen och därför föreslår utskottet att det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. enligt vilket de allmänna grunderna för landskapets affärsverks verksamhet och ekonomi utfärdas genom landskapslag. Inkomstposter och anslag som gäller affärsverken tas in i budgeten endast till den del det anges i landskapslag och i samband med behandlingen av budgeten godkänner lagtinget de centrala målen för affärsverkens tjänster och övriga mål för verksamheten.

Utskottet förselår att lagtinget antar lagförslaget med de föreslagna ändringarna. Det finns dock två reservationer; en reservation gemensamt från mig och ltl Axel Jonsson och en reservation som ltl Axel Jonsson har undertecknat själv.

Talman! Jag ber att få redogöra för min reservation nu. 

Jag och ltl Jonsson har reserverat oss kring misstroendeyrkande. Det är en linje som liberalerna och Ålands Framtid har drivit ända sedan diskussionerna i talmanskonferensen. Reservationen är snarlik med den som lämnades in när liberalerna och Ålands Framtid reserverade sig i talmanskonferensen. Det gäller misstroendeyrkande.

Vi anser att ett misstroendeyrkande som endast kan riktas mot lantrådet och inte mot enskilda medlemmar av landskapsregeringen avviker från allmänt omfattade principer i parlamentariska styrelseskick.

Parlamentarism innebär att regeringen i alla situationer ska få folkrepresentationens förtroende. I de allra flesta parlamentariska styrelseskick förverkligas detta genom att ett misstroendeinstitut ingår i författningen. Detta är i regel utformat så att ett misstroendeyrkande kan riktas antingen mot regeringschefen/regeringen som helhet eller mot en enskild medlem av regeringen. Det är svårt att förstå dem som omfattar att man endast ska kunna rikta ett misstroende mot regeringschefen/regeringen.

Nuvarande reglering innebär att de enskilda ministrarna kan anses fria från individuellt politiskt ansvar och endast delar ett kollektivt ansvar med kollegerna i landskapsregeringen.

Jag tänker inte dess mera redogöra för reservationen. Men ju mera man funderar på den desto mera anmärkningsvärt blir det. Det är beklagligt att vi faktiskt inte lyckas resonera oss fram kring en enighet. Våra system är små och innefattar väldigt få personer.

Tittar man hur det fungerar t.ex. väster om oss så har man ett konstitutionsutskott. För några dagar sedan kom ett enigt konstitutionsutskott i Sverige med väldigt skarp kritik mot regeringen. Det var också över blockgränserna. Det var både regeringspartierna och oppositionen.

Man ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärenden vilket är en viktig del av kontrollmakten. Vi från liberalerna tycker att man förlorar detta och att självstyrelsesystemet blir lite stympat.

Vi vet också att makten för ministrarna är utvidgad. Man är föredragande i landskapsregeringen och arbetsmängden och arbetsbörda gör att man blir någon slags mellanting av en politiker och en tjänsteman. Vi vet också att ministrarna tar sig stort utrymme och förekommer ofta i media.

Vi ser också att det skulle ha funnits skäl att ha det här instrumentet i vissa ärenden, vissa frågor har varit på tapeten under det senaste året.

Från liberalernas sida beklagar vi igen att vi inte har kommit överens. Vi tycker att man ska kunna ifrågasätta enskilda ministrar. Så stor makt har landskapsregeringen att det är en naturlig del av demokratin. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Som en representant i arbetsgruppen för översyn av lagtingsordningen och arbetsordningen vill jag säga att diskussionen kring justeringsutskottet ändå har fått ett bra avslut i lag- och kulturutskottet. Justeringarna av lagtingets protokoll och framställningar är inte politik. Det är teknik och det är språk. Det är därför viktigt att justeringsutskottet inte betraktas som ett permanent utskott i lagtinget. En sådan förändring har utskottet accepterat och gått med på. Sedan hur man i praktiken genomfört justeringen är en annan fråga. 

Jag har en frågeställning till ordförande. När man har arbetsgrupper inom lagtinget som jobbar fram framställningen så är det ju inte samma som när landskapsregeringen kommer med framställningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Arbetsgruppen som har sett över lagtingsordningen och nu håller på att kämpa med arbetsordningen ska all erkänsla. Vi vet att det är ett gediget arbete. Har man en utskottsbehandling så måste man ju inte heller fungera som en gummistämpel. Beträffande justeringsutskottet så hade vi en lång diskussion kring det. Vi var helt eniga om att det inte är politik, men vi ansåg också att det var väldigt viktigt att man tar politiskt ansvar också för att expeditionen blir korrekt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Min replik beträffande arbetsgrupper som består av alla partier ska inte missförstås. Det är klart att det ska göras granskningar för det kan ju inträffa misstag. Den politiska bedömningen i det här fallet och i andra fall när vi gör lagstiftning inom lagtinget så är redan gjord. Den politiska bedömningen är förd till grupperna i demokratisk ordning och man har en bred enighet i de frågorna förutom där det finns reservationer eller avvikande åsikter i arbetsgrupperna. Det var närmast det som jag menade. Ska man då ta på sig en massa extra arbeten i utskotten för att gå igenom det som politiskt redan är avhandlat? Mitt svar är att det behövs ju inte.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det ligger säkert någonting i det. Men just i den här frågan beträffande justeringsutskottet så fanns det en enighet i utskottet att man ville göra en förstärkning med den här skrivningen. I allra högsta grad har vi godkänt det gedigna arbete som arbetsgruppen har gjort. De förändringar som vi har gjort kom under resans gång och det väcktes initiativ från landskapsregeringen. Till 95 procent har vi accepterat det jobb som arbetsgruppen har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Liberalerna syn på regeringen och dess förtroende i det parlamentariska systemet avviker nog från de principer som ligger till grund för den nya lagtingsordningen, dvs. att det är lantrådet som föreslår vilka som ska ingå i regeringen och talmannen som för fram förslaget till lagtinget. Syftet med detta var att stärka lantrådets eller premiärministerns ställning så att premiärministern ska kunna skapa en effektiv och regeringsduglig regering. Man kan säga att det är en VD-roll.

Om man skulle gå in för liberalernas förslag så skulle man öppna upp för en kraftig politisk underminering från oppositionens sida vad gäller enskilda ministrar och lantrådets roll. Jag undrar om det här är riktigt väl övervägt? Vad skulle man vinna i parlamentarisk styrka och effektivitet på det här?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller lantrådets roll så har lantrådet ett stort ansvar och det har vi förstärkt i den nya lagtingsordningen. Det som vi vill trycka på och påpeka är också de övriga ministrarnas ansvar. Som minister i Ålands landskapsregering har man ett stort ansvar. Ingalunda rör det sig om något slags allmänt tyckande från liberalerna. Vi har haft höranden med stor kunskap och lång erfarenhet av parlamentariskt arbete och de är eniga i vår analys att det här är ett system som lite stympar självstyrelsen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag kan inte ta ställning till det men jag skulle gärna vilja höra vilka sakkunniga man t.ex. har hört inom statskunskap i den här frågan.

I vår lagtingsordning vill man stärka lantrådets roll som en sorts ledare för regeringen. Det är en modern utveckling av systemet. Det skulle dessutom skapa onödig parlamentarisk oro om oppositionen skulle skjuta in sig på olika ministrar och kräva deras avgång på mer eller mindre tvivelaktiga grunder. Jag tror inte det är något bra förslag.

Sedan talas det om att ”graden av ministerstyre har under årens lopp utökats betydligt.” Det skulle vara väldigt bra om utskottsordförande kunde ge ett konkret exempel där ministerstyre har ökat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ett reellt exempel är att ministrarna blev föredragande i landskapsregeringen. När det gäller det praktiska planet kan vi bara läsa tidningarna. Det här handlar heller ingalunda om någon slags majoritet och opposition. Det är rätt och riktigt att kräva ansvar för maktutövning. Som minister har man ett ansvar. Vi vet också hur vårt lilla system fungerar när det gäller utrymme för klagomål eller misstroende. Det finns andra mekanismer som håller ihop en landskapsregering. Liberalerna är, tvärtom, inte det minsta rädd för att man ifrågasätter att man ska kunna redogöra för sin maktutövning. Antagligen sitter liberalerna i nästa landskapsregering och vi är inte rädda för ansvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Utskottsordförande Katrin Sjögren berörde förslaget till 21 §, justeringsutskott. Jag har problem med den paragrafen. Den normhierarkiska ordningen är grundlag, lag, förordning och beslut. Lagtingsordningen är ju en slags grundlag i vårt politiska system till kommet med tvåtredjedelsmajoritet. Om jag förstår utskottets förslag rätt så ska alltså någon med ett beslut kunna upphäva verkningarna av en grundlag eller lag av grundlagsnatur, en tvåtredjedelslag i självstyrelsesystemet. Originellt får jag säga, med all respekt. Dessutom motiveras inte åtgärden till den delen om paragrafen ska tolkas såsom den är skriven. Det här är inte bra enligt min mening.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som vi har skrivit och som vi tolkar det så står det; ”på förslag av talmanskonferensen.” Så det är på förslag av talmanskonferensen och det måste ändå godkännas av lagtinget.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Förvisso ja, men nog brukar man väl ändra lagar med lag? Man brukar ogärna ändra grundlagar på annat sätt än de har tillkommit. Effekterna av den här bestämmelsen kan ju leda till att någon besluter att upphäva ett beslut som lagtinget har fattat, sannolikt är det lagtinget för det är där som talmannen har förslagsrätt. Då uppstår frågan; ska ett sådant beslut då också fattas med tvåtredjedelsmajoritet eller räcker det med enkel majoritet? Det här var många frågor, men i en paragraf på lagtingsordningsnivå ska man inte uttrycka sig på det här sättet, tycker jag.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan bli mycket intressant att se lagstiftningskontrollen. Lag- och kulturutskottets intention har varit att man skulle vara eniga. Om talmanskonferensen föreslår för justeringsutskottets vara eller icke så är man enig i det. Det kan hända att vi har övertolkat situationen. Vi får väl se hur det går i lagstiftningskontrollen visavi den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag kommer att upprätthålla mig vid de två ämnen som berörs dels i min egen reservation och dels i den reservation som utskottsordförande Katrin Sjögren nyss presenterade angående möjlighet att rikta misstroendeyrkande mot en enskild minister och inte bara till hela landskapsregeringen.

Jag börjar med den reservation som går i linje med de förslag som vi tidigare har lagt i arbetsgruppen för den nya lagtingsordningen arbetsordningen och som också återfinns i lag- och kulturutskottets betänkande och i talmanskonferensen förslag. Den tar sikte på att avskaffa ersättarsystemet i lagtinget. Jag ska kort motivera hur vi i Ålands Framtid tänker.

Vi i lagtinget borde ha fokus på att stärka förståelsen för självstyrelsen och för våra politiker ute bland befolkningen. Det här är ett led i det arbetet. Det kunde vara ett förslag som skulle bidra i den riktningen.  Vi vill minska antalet politiker i lagtinget och i landskapsregeringen, vilket vi har föreslagit. Vi vill införa en begränsning i lagtinget på maximalt tre valperioder och ge de politiker som blir kvar höjda arvoden men också en ökad arbetsbelastning. Vi vill göra om lagtingsuppdraget till ett heltidsuppdrag samt förstärka regeringskansliet. Man skulle aktivera och involvera lagtinget ytterligare i regeringens arbete och delta mera i utarbetandet av policyn och annat politiskt arbete där det finns ett visst behov. Jag tror att vi kunde lyckas med att faktiskt skapa ett system som skapar större förtroende, ger bättre politiker och bättre förutsättningar för självstyrelsen att utveckla vårt kära Åland.

Precis i den linjen har vi valt att driva detta förslag hela vägen, att vi ska avskaffa ersättarsystemet i lagtinget. Vi tror att det här är ett av de viktigare sätten att faktiskt åstadkomma ett bättre förtroende för vår åländska befolkning, för självstyrelsen och för lagtinget och regeringen. Därför föreslår vi i enlighet med reservationen att 7 § i lagtingsordningen begränsas och att regleringen kring ersättarna tas bort ur paragrafen. Det betyder att man som invald i lagtinget, efter lagtingsvalet, har sin plats i lagtinget oberoende om man sitter i landskapsregeringen eller inte. Jag aviserar att vi kommer att föra detta till omröstning. 

Jag vill också understöda ltl Katrin Sjögrens förslag om att införa en möjlighet för lagtinget att rikta misstroende mot en enskild minister. Det vore en demokratisk vinst om ett visst antal lagtingsledamöter också kunde väcka diskussion om en enskild minister har skött uppdraget på bästa sätt och om man är lämplig och har lagtingets förtroende att fortsätta utföra sitt uppdrag. Ministeruppdraget är ändå ett viktigt uppdrag i det politiska system vi lever i. Lagtinget bör ha den möjligheten att också analysera en enskild ministers insatser och ställa sig frågan om man har förtroende för en enskild minister och inte bara hela landskapsregeringen. Om regeringen gör ett bra arbete är det ingen självklarhet att alla ministrar är skyldiga till detta. Det kan finnas stora variationer också inom en landskapsregering. Det är klart att man kan resonera att lagtinget indirekt har den här möjligheten genom att rikta misstroende mot hela regeringen och bygga upp det på vad en enskild minister har företagit sig. Men det vore ganska naturligt att man kunde begränsa ärendet till att handla om det och inte fälla hela landskapsregeringen på basen av att lagtinget egentligen vill visa sitt misstroende mot en enskild minister. Instrumentet finns i dagens lagtingsordning, men det kunde utvecklas ytterligare på detta sätt. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag blev lite fundersam att ltl Axel Jonsson vill slopa ersättarsystemet. Han vill ha bättre politiker. Då undrar jag om vi har dåliga politiker nu? Är det vi som sprider den bilden eller vem är det som säger det? Är det vi själva som uttalar det här i talarstolen med ltl Axel Jonsson eller vem är det som säger det? Jag har den uppfattningen att det är väldigt duktiga politiker som sitter i salen. Det är många som är ambitiösa och seriösa. Jag förstår inte riktigt detta att vi är så dåliga som ltl Jonsson vill framföra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det ska inte uppfattas som direkt kritik mot de politiker som det åländska folket har valt. Det skulle aldrig falla mig in att kritisera det åländska folkets val. Däremot så måste vi alltid ställa oss frågan; hur kan vi utveckla vårt demokratiska system? Hur kan vi se till att det ställs högre krav på våra politiker att göra ett gott arbete? Den utvecklingspotentialen bör vi alltid se. Vi bör alltid analysera var vi kan förbättra och förstärka dagens system. Vi måste väl alla vara överens om att en allmän ambition i det åländska samhället bör vara att få bättre politiker och att vi får till en utveckling av Åland. Vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda med situationen och känna att allting fungerar bra för så har det alltid gjort. Vi måste ställa oss frågan hur vi kan utveckla vårt demokratiska system och hur kan vi se till att vi får så bra politiker som möjligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med om att vi har säkert alla förbättringspotential, det gäller ju överallt. Jag ifrågasatte påståendet att slopandet av ersättarsystemet skulle leda till bättre politiker. Vi sprider lätt bilden av att vi är dåliga politiker om vi själva upprepar det här hela tiden. Jag tycker inte att det är så. Ersättarna vi har idag här i lagtinget är väldigt seriösa, duktiga och jobbar på. Det är viktigt att inte vi bidrar till att sprida bilden av att det skulle vara dåliga politiker här i Ålands lagting.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har inte nämnt att det skulle vara dåliga politiker i Ålands lagting, det vill jag understryka. Däremot måste man se de det paket som vi i Ålands Framtid har resonerat kring som en helhet. Ett färre antal politiker är lättare för den åländska befolkningen att granska. Det är klart att det är lättare att granska 30 politiker än 37 som vi har i dagsläget. Kan man också höja politikernas arvoden och öka arbetsbelastningen så tror jag också att det kunde skapa bättre politiker och ett bättre politiskt arbete. Ser man detta som en helhet så hoppas jag åtminstone att man har en viss förståelse för det här även från ltl Petri Carlssons sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Ärade kollega, jag märker att positionerna är desamma som när vi startade arbetet med lagtingsordningen. Jag har själv ingått i arbetsgruppen som gjorde det underliggande arbetet. Alla resonemang, motiveringar och argumentationer känner jag igen.

Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram det som vi är eniga om. Arbetsgruppen har mycket starkt markerat att vi ska försöka lyfta Ålands status så långt det bara är möjligt, genom att bl.a. använda begreppsparet Åland-Finland när det är möjligt. Det är någonting som lag- och kulturutskottet har anammat sedan en ganska lång tid tillbaka. Det är trevligt att hela utskottets tankegångar har förts vidare till arbetsgruppen via talmanskonferensen och nu enigt har antagits av lag- och kulturutskottet i denna form.

När det gäller sådant som det har funnits smärre avvikande synpunkter på så ska jag erkänna att centergruppen har diskuterat utskottens antal och därmed utskottens sammansättning dvs. antalet ledamöter, vilket vi har återkommit till många gånger, särskilt vår ltl Roger Slotte har drivit den frågan. Är den utskottsstruktur klok som vi påbörjade och intog i nuvarande lagtingsordning inför starten av denna lagtingsperiod 2011? Man kan ifrågasätta detta. Man kan naturligtvis kritisera storleken på utskotten och att sju ledamöter ska diskutera sig samman, medan en mindre sammansättning kunde leda till en mer avslappnad attityd istället för att det blir politik i alltför hög grad i vissa frågor.

Centergruppen har efter moget övervägande ansett att det här är det bästa, vi prövar det system vi har. Vi välkomnar självstyrelsepolitiska nämndens markering som delvis ett utskott i egentlig mening, att självstyrelsepolitiska nämnden också kan få en roll i löpande ärenden och att ärenden kan remitteras till nämnden när så är behövligt.

Jag tänker inte närmare gå in på justeringsutskottet. För oss som jobbar med de här frågorna blir det lätt nörderi. Vi hittar säkert en modell som vi kan få att fungera.

De stora skiljelinjerna som trots allt finns i detta är Lex Gunnar och kravet från Ålands Framtid att minska på antalet ledamöter i denna sal. Vi från centern har hela tiden sagt att det är ett dåligt förslag. Det är ett förslag som skulle leda till att parlamentet inte skulle fungera på ett ändamålsenligt sätt. Risken skulle vara att oppositionen skulle dominera utskotten. Detta för att 7 ledamöter från 30 skulle försvinna omedelbart från denna sal och börja ägna sig åt ministerpolitik och regeringsförvaltning. Det är vår huvudargumentation samt det som vi har sagt hela tiden; det är inte bra att försämra förankringen för detta parlament ute i de åländska bygderna. Det är redan många som anser att de inte har en sådan representation i detta lagting som deras storlek och utsatta läge skulle förutsätta. Vi skulle ytterligare försämra den sidan om vi minskar på antalet ledamöter.

När det gäller misstroendefrågan så har vi till alla delar antagit det synsätt som den nuvarande lagtingsordningen andas, dvs. att det är lantrådet som är nyckelfiguren i vårt parlamentariska system. Det är lantrådet som tar ett helhetsansvar för att ministären fungerar. Vi förutsätter att nuvarande och kommande lantråd kommer att ha den styrka som krävs att i särskilt utsatta lägen göra en ministerombildning vid behov.

Att fokusera allting på en enda minister skulle ändra förändra balansen, oftast i alla fall, på ett sätt så att hela ministärens existens skulle riskeras. Varför skapa ett extra instrument här som lätt kunde missbrukas i ett läge där ett misstroendeyrkande redan idag vid behov helt och hållet kan ta fasta på en enskild ministers brister. Det är fortsättningsvis lantrådet som bär huvudansvaret och ska kunna ha den styrka som krävs i varje enskild situation.

Avslutningsvis, fru talman, när det gäller konstitutionsutskottet så har jag ju suttit med i det här arbetet några år. Men det är första gången jag hör det resonemanget från vår ordförande Katrin Sjögren, att vi också borde hitta någon form av ansvarsorgan för ministrarnas göranden och låtanden. Det var intressant och det har helt gått mig förbi att den frågan kanske har diskuterats, men det är ju mycket i samhället som man inte känner till. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! I mitt anförande tog jag upp konstitutionsutskottet i Sverige. Det var ett exempel på hur man kan granska ministrarnas makt. Vi kan också konstatera att både i Finlands grundlag och i den svenska regeringsformen kan ett misstroendeyrkande riktas antingen mot regeringschefen, mot regeringen som helhet eller mot enskilda medlemmar. Så ser det ut både öster och väster om oss. Varför ska vi ha ett avvikande system? Vi förstår inte det här sammanhanget helt enkelt.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, bästa kollegan Katrin Sjögren, det är väl så att vi helt enkelt inte ser på samma sätt. Enkla faktum från centerns sida är att vi har vår småskalighet som också avspeglas i en rätt intim församling på 30 ledamöter som lever tillsammans dagligen. Vi lever tillsammans och lär känna varandra på helt annat sätt, på gott och ont, här än i parlamenten i Helsingfors och Stockholm. Medan våra kollegor i Helsingfors och i synnerhet i Stockholm inte ens känner hälften av sina kollegor i riksdagen. I en sådan atmosfär blir den typen av misstroendeinstrument rätt så odramatisk egentligen. I vår småskaliga miljö blir det oundvikligen personrelaterat på ett sätt som inte är uppbyggligt för fortsatta regeringssamverkan etc.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man kan också svänga på resonemanget. Man kan konstatera att väcker man ett misstroende mot hela regeringen och mot lantrådet så är det verkligen ett grovt artilleri när det kunde vara en enskild minister som har gått över sina maktbefogenheter och kanske haft ministerstyre. Jag tycker att man talar lite emot sig själv. Det handlar om grovt artilleri om man ger ett misstroende mot hela regeringen eller lantrådet istället för till en enskild minister. Det handlar nog om att avdramatisera lite. Den interna kritiken mot landskapsregeringen kan man höra runt kaffeborden och i korridorer men offentligt lyfts kritiken sällan.

Vi har diskuterat att det är grovt artilleri att ge misstroende åt lantrådet eller hela landskapsregeringen. Man har också ett ministeransvar.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Men bästa kollegan Sjögren, är det inte som så att en så pass exceptionell åtgärd eller försyndelse som ledamoten exemplifierade ändå skulle behöva leda till någon form av åtgärd? Ledamoten använde ordet ministerstyre som vi inte riktigt känner igen i våra förhållanden. Det antyder att vi har en politiker som går utöver det som är normalt. Är det ändå inte bättre att det är lantrådet som tar ett helhetsansvar? Det kommer sannolikt ändå, med tanke på intimiteten och småskaligheten som jag nämnde, att leda till någon form av regeringsombildning eftersom det är centrala aktörer som oftast berörs. Därför är det bättre att vi behåller dagens fokusering på lantrådet som ansvarig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Den parlamentariska principens portalparagraf i lagtingsordningen är 4 § som säger att ”regeringsmakten utövas av landskapsregeringen vars medlemmar skall åtnjuta lagtingets förtroende.” Den lösning som ingår i nuvarande 36 § var ju en övergångslösning i väntan på den totalreform av förhållande lagting-landskapsregering-ministrar- ministerstyre etc. som den förra utredningen beställde och som ingick i den lagmotion jag var första undertecknare för. Inför valet 2015 skulle det här en gång för alla redas upp och då skulle också 36 § skrivas i överensstämmelse med portalen i 4 §, dvs. att normal parlamentarisk ordning gäller. Nu blev det inte så här. Det finns en uppenbar konflikt nu mellan två paragrafer i samma lagtingsordning och den konflikten tycker jag att är ovärdig en demokrati.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa kollegan Gunnar Jansson, här ser vi olika på instrumentet misstroendeyrkande.

Nu får minister Ehn förlåta men om vi tar exempelvis affären med museet som var på tapeten i fjolåret så nog skulle det vara olyckligt att en minister i ett sådant fall skulle ställas till svars här när det de facto handlar om tekniskt underlag som inte håller granskningen när det är dags för att verkligen fullgöra ett projekt. Nog skulle det vara synnerligen olyckligt att i ett känsligt politiskt läge så skulle någon grupp vilja skapa oreda. Det är olyckligt om den typen av brister i tjänsteutövningen på ett annat plan än det politiska ska drabba enskilda ministrar. Det är den typen av olyckliga situationer som vi i alla fall från centerns sida vill komma bort ifrån.

Talmannen

Vi behöver vara lite försiktiga med vilka exempel vi tar upp.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Utmätande av ansvar har, så som allting i offentlig maktutövning, två sidor: Den preventiva sidan och den repressiva sidan. Det är klokt att hålla åtskillnad på dem och inte blanda ihop dem alltför mycket i varje fall. Blotta existensen av ett hot om risk för hur vi vill göra när det gäller utmätning av ansvar verkar alltid förebyggande. Var och en aktar sig för att hamna i den situationen, medan själva utmätningen en av ansvar är den repressiva delen. Vi behöver diskutera båda sidor av detta. Nu har vi bara den repressiva delen i vår lagstiftning och den står alldeles uppenbart i konflikt med 4 § och det bekymrar mig. Jag hoppas att det bekymrar kollegan Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, det är klart att det bekymrar mig. Från centerns sida är vi övertygade om att hotet med ett misstroende mot hela landskapsregeringen ska vara bryggan för att den typen av övriga åtgärder inte behövs.

Vi har ett system som uttryckligen bygger på att lantrådet som aktör har den regeringsmakt som en koalition ger. Det är ju talmannen som utnämner ministrarna. Nog skulle det vara märkligt sedan att vi i det läget plötsligt skulle gå förbi lagtinget och talmannen och börja med misstroende mot enskilda.

Vad gäller det omtalade museet så diskuterade vid den frågan i samband med remissen så jag tycker inte att det är utanför protokollet. Jag tycker inte att det är så farligt att ta upp praktiska exempel i vår närhet i vardagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson sade att man bör uppnå så bred representation som möjligt och på det viset försvarar han ersättarsystemet. Det fanns en gång en arbetsgrupp som kom med ett förslag om att man skulle skrota Lex Gunnar. Jag tror till och med att centern var enig om att man skulle ta bort det här systemet. Sedan stod inte de som var med i arbetsgruppen fast vid det och de fick inte förtroende av sina partier. På det viset blev det nedlagt.

När man pratar om rätt fördelning så blir det inte rätt om man går efter väljarnas önskemål. Nu är det de partier som sitter i regeringen som får sätta in ersättare. Skulle man gå efter rättvisan så borde det gå efter jämförelsetalet i resultatet av lagtingsvalet. Då är det en rättvis fördelning. Nu kan det komma in en ersättare som har 10-15 röster. Är det rättvist?

Ltl Harry Jansson, replik

Nu kommer vi kanske utanför ämnet. Nu kommer vi in på valsystemet och det faktum att vi saknar utjämningsmandat osv. Men det är inte riktigt det som det handlar om. Nu handlar det om att vi har ett fungerande system som tar hänsyn till ett partis totala röster och det ger möjlighet att plocka in ersättare i händelse av att partiet blir en del av regeringsmakten. Ministrarna försvinner in i förvaltningen och de täcks upp av att ersättarna fyller de tomma platserna som uppstår.

Som jag redan sade i mitt huvudanförande, det som Ålands Framtid vill ha skulle leda till ett parlament som skulle gå kräftgång eftersom vi skulle ha situationer där oppositionen skulle bli i helt avgörande ställning. I den typen av situationen skulle det verkligen kräva en samsyn som jag undrar om vi faktiskt skulle klara av.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror inte alls på det som ltl Jansson säger. Hela det här systemet byggde en gång i tiden på att man skulle gå ner till fem ledamöter i utskotten och minska utskotten. Regeringspartierna skulle därför fortfarande vidhålla makten. Inte är det detta som är bekymret. Det är någon inre tro om att det här är mera demokratiskt. Det systemet som vi föreslår innehåller mera demokrati än det som ltl Jansson representerar.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Men bästa ltl Eklund, vi har ett lagting med 30 ledamöter och 7 stycken försvinner till ministersidan. Regeringskonstellationen består kanske av 16 ledamöter, 16 minus 7 är 9 och 9 representanter för detta lagting ska klara av att täcka upp samtliga utskott, medan oppositionen i en sådan position har 14 ledamöter att använda. Hur skulle vi få det systemet att fungera i praktiken? Här har man inte tänkt riktigt klart från början. Det är tacksamt att säga att vi vill ha ett effektiverat politiskt arbete, vi vill ha bättre betalt men vi har också en helhet som vi har ansvar för.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Tack för en bra presentation av betänkandet från Katrin Sjögren. Reservationen får hon naturligtvis stå för själv.

Harry Janssons presentation av arbetsgruppen talar för sig själv, han har suttit med både i arbetsgruppen och i utskottet och behandlat det här ärendet så jag tänker inte gå in desto mera på det.

Moderaterna står enhälligt bakom detta. Vi hade inledningsvis vissa nyansskillnader när vi diskuterade misstroendet och justeringsutskottet. Vi tycker att det är en bra skrivning och det är helt okej att vi har pratat ihop oss.

Vi hade en omröstning i utskottet när det gällde 21 § som anger vilka permanenta utskott som ska finnas i lagtinget. Jag vill kanske inte göra någon direkt förändring i själva lagframställningen utan jag vill lösa upp paragrafen så att man i arbetsordningen kunde tillsätta utskotten. Idag finns lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet, social och miljöutskottet och det står uttryckligen att det är de utskotten så ska finnas. Jag skulle gärna ha sett att man hade haft ett enskilt lagutskott, kulturutskott, finansutskott, näringsutskott, socialutskott och miljöutskott. Man skulle dela upp utskotten i sex utskottsområden. I arbetsordningen hade man kunnat kombinera vilka utskott som ska höra ihop. Om man ser att det kommer att bli en väldigt lugn period för något utskott så kunde man kombinera med ett utskott som man vet att kommer att ha ganska mycket arbete. Man kunde också ha valt att ha fyra utskott och minska på antalet ledamöter. Jag har själv jobbat med både fem och sju ledamöter och jag tyckte att det var betydligt smidigare med fem ledamöter. Det är mera tungrott med sju ledamöter och det är lite trögare att komma framåt i beslutsordningen.

Det är ett problem idag att bli beslutsförda. Det är svårt att få ersättare. Med tre utskott så sitter utskotten nästan alltid på utskottstiden och den som är ersättare är redan upptagen av sitt ordinarie utskott. Det kunde bli en bättre dynamik och fokus på utskottets arbete om det hade funnits flera utskott.

Detta är en förklaring till anledningen varför jag tog detta till omröstning. Den här typen av förslag kom in ganska sent så jag har full förståelse för att jag inte fick fullt stöd för detta i min egen grupp. Här i salen har man också varit ganska reserverad när det gäller en sådan här förändring. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! I arbetsgruppen, lika som i talmanskonferensen, föreslogs i 21 § att lagtinget kan tillsätta ett justeringsutskott. Det är beroende av ett förvaltningsbeslut eller ett lagtingsbeslut, de tillkommer på ett bestämt sätt och kan ändras och upphävas på samma sätt. Men nu har 21 § undergått en ändring, som jag förstår, där det framgår att det ska tillsättas ett justeringsutskott. Då är det väl inte längre frågan om huruvida det ska finnas eller inte finnas. Här står det att justeringsutskottet ska finnas.

Ltl Åke Mattsson, replik

Jag tolkade också att det fanns en delegeringsfullmakt för talmanskonferensen att man kan komma med förslag om justeringsutskottet ska finnas eller inte. Nu har det framförts här i debatten frågan om det är grundlagsenligt eller inte. Det tänker jag inte ta ställning till här och nu. Det får man titta närmare på. I utskottet hade vi inte heller den diskussionen.

Mina tankar som jag framförde och som var till omröstning för vidare arbete så fanns inte justeringsutskottet med. Det har det passerat redan. I det skedet var det borta när jag presenterade vad vi hade omröstning om. Det var mera därför som jag hade det här anförandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Åke Mattsson. Jag tyckte att ledamoten föreslog en bra idé i utskottet. Flexibiliteten i lagtingsordningen hade varit värdefull även med tanke på att ministerportföljerna brukar ändras vid sammansättning av regeringar och då hade man kunnat anpassa utskotten efter det. Det var en god tanke. Om jag förstod ledamoten rätt så kommer det inte något förslag idag. Vi får ta detta med oss för framtiden och hoppas att det kanske blir en förändring längre fram.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Tack för stödet ltl Carlsson. Det är bra att det finns någon som uppskattar de här tankarna. Om en fråga är för sent väckt så ska man också ha respekt för det. Jag hade kanske kunnat komma tidigare med frågan och då kanske den hade fått en annan behandling. När frågan kom så här sent så har jag full respekt för att man inte behandlade den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lagtinget bryter nu för kaffepaus och återupptar arbetet efter den.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Man brukar säga om parlamentarism att det inte är ett perfekt system men det är det bästa vi känner till. Det finns lite variationer på de parlamentariska systemen. Vanligtvis balanseras parlamentets makt genom hur stark presidentiell makt man har i ett samhälle. I vårt system finns det ingen president. Det närmaste man kan komma presidenten är väl talmannen. Det har varit diskussion om talmannen skulle stå utanför parlamentet ännu mera än vad vi har i vårt system och att talmannen inte skulle ha rösträtt såsom det är i det finländska systemet. Om talmannen skulle ha en större representativ och extern politisk roll i vårt system och lite mindre av en presidentiell funktion då skulle man få en tredelning av makten; talmannen, parlamentet och regeringen.

Den diskussionen förde vi i den grupp som presterade 2011-års lagtingsordning och som gick i kraft 2013. Den diskussionen har sedan inte gått vidare. Det som har blivit kvar i den diskussionen via Ålands Framtid är väldigt mycket Lex Gunnar. Här har många argumenterat mot den förändringen på ett bra sätt, särskilt ltl Harry Jansson hade många viktiga synpunkter.

Jag tycker också att Ålands Framtid inte riktigt gör någon skillnad mellan demokrati och parlamentarism. Det är i alla fall inte samma sak. Parlamentarism är ju en sorts sätt att fatta beslut medan demokrati är ett vidare begrepp som handlar om representation men också om olika typer av beslutandeförfarande.

Intressant med det här betänkandet är frågan om misstroende och den reservation som utskottsordförande Katrin Sjögren står som första undertecknare till.

I vår lagtingsordning sker regeringsbildningen på det viset att när lantrådet har valts så utnämns övriga medlemmar i landskapsregeringen av talmannen i enlighet med förslag av den som valts till lantråd. Grunden bakom detta är att man vill ha ett effektivt regeringssamarbete. Lantrådet leder regeringen. Lantrådet Camilla Gunell har ju stått ganska klart över ministrarna och har haft en mycket mera samordnande roll än tidigare lantråd. Ofta har lantråden släppt ministrarna fria och kanske stått lite på sidan om i många frågor, men så tycker jag nog inte det har varit under den här perioden.

Det är lite asymmetriskt om man skulle säga att det är viktigt att ministrarnas förtroende kan prövas enskilt. Det är ganska symmetriskt att det är lantrådet som utsätts för kritik i fall hens ministrar inte åtnjuter förtroende. Det är en formsak hur man ställer misstroende. Även om misstroendet riktas till lantrådet så kan det ju till stora delar handla om ett ansvarsområde som en enskild minister har skyldighet att försvara. Det är klart att det i vår lagtingsordning också kunde finnas möjligheter att pröva en enskild ministers ansvar, vilket man har i andra system. I praktiken används det inte just något mera. Om ni tänker efter så under den här svenska Reinfeldtska perioden så var det många ministrar under den första regeringsbildningen som avgick. De prövades aldrig, de hade inte betalat skatt och hade svart hemhjälp och alla möjliga lite halvprivata saker som inte hade med deras regerande att göra utan med deras privata handel och vandel. Det skulle väl mera vara någon slags förebyggande effekt. I praktiken tror jag inte att det har någon större betydelse faktiskt.

Det som är mera kontroversiellt i den här reservationen är påståendena om ministerstyre, att det skulle ha ökat. I det finländska systemet har det blivit så att ministrarna fattar beslut på enskild föredragning i mycket högre grad än tidigare för att statsrådets arbetsbörda ska minska. Men det är ju inte ministerstyre. När utskottsordförande Sjögren nämnde att ministrarna i det nuvarande systemet har föredragande rätt så är det ju en gammal fråga. Jag trodde att liberalerna hade kommit över det traumat, men tydligen inte. Det finns säkert många tjänstemän som inte tyckte om det därför att de förlorade ju en del av sin makt. Ministerstyre betyder att en minister skulle gå in och besluta om förvaltningsärenden. När utskottsordförande kommer med så pass grava anklagelser utan att exemplifiera dem så faller hela den här reservationen i betydelse. Jag uppfattar inte att vi har ministerstyre. Tvärtom, det har minskat, tidigare fattade landskapsregeringen beslut om enskilda människors förmåner. Vi har också i det förvaltningsrättsliga systemet i allt högre grad frångått att man kan vända sig till regeringen för rättelseyrkande eller för rättslig prövning av underordnat myndighetsbeslut. Det ministerstyre som vi har haft har förändrats betydligt och blivit mycket mindre.

Den sektor där det finns mest förutsättningar för ministerstyre, och det här är ingen kritik till den nuvarande ministern, är inom trafikavdelningen. Där fastställer man på enskild föredragning tidtabeller och allt möjligt som är rena förvaltningsärenden. Man kan höra om beslut om att färjan ska gå någon lördag kväll för att det är något evenemang. Jag säger inte att det är ett dåligt beslut men det är ministerbeslut i mycket hög grad i frågor som egentligen borde skötas av tjänstemännen. Problemet är att man inte har gjort trafikavdelningens rederi till en underordnad myndighet utan det är direkt ministern som sköter det.

I övrigt har det blivit helt annorlunda. ÅHS är separat. Vi har ÅMHM, Ålands gymnasieskola och så har vi kommunerna som sköter stora delar av förvaltningen.

På den här punkten tycker jag att liberalerna inte har rätt. Det är ganska graverande att komma med en sådan här kritik utan att ha torrt på fötterna. Det sägs också; ”möjlighet att väcka misstroende mot enskild medlem markerar varje ministers ansvars som medlem i en kollektiv landskapsregering.” Jag tror nog att man idag måste utgå ifrån att varje regering som tillsätts på parlamentarisk grund av lagtinget har sina kollegiala lojaliteter. Det ligger knappast i någons intresse att spräcka regeringen om det inte är med tanke på något förestående val eller förtida val. Annars är nog lojaliteten mycket stark. Dessutom vill de flesta ministrar sitta sin tid ut. Det är inte lätt att få dem att lämna sin post. De flesta ministrar är mycket förtjust över den position de har. Det är ett tungt och svårt jobb men det är också belönade på många sätt och vis.

Fru talman! För socialdemokraternas del är resultatet av utskottets behandling bra. De här diskussionerna kommer att fortsätta. Det finns alltså inget perfekt system. Man kan göra på olika sätt. Jag som var med och tog fram det här arbetet tycker nog att det ändå har fungerat förhållandevis bra.

Ett bra tillägg var detta med självstyrelsepolitiska nämnden. Flera av er vet säkert att jag alltid har ansett att självstyrelsepolitiska nämnden ska vara huvudansvarig för behandlingen av alla EU-frågor i lagtinget. Detta har jag inte fått något stöd för. Ärendena skulle gå direkt till utskotten från regeringen, men det har inte fungerat. Det behövs ett utskott som har ett samlande ansvar och sedan kan olika ärenden behandlas i specialutskott. Det här är kanske första steget på en sådan utveckling. Det är ju alldeles naturligt eftersom det står i lagtingsordningen att självstyrelsepolitiska nämnden ska sköta ärenden som gäller Europeiska Unionen och andra extern politiska frågor. Nämnden borde bygga upp en erfarenhet och kunskap i de här frågorna för att det ska bli meningsfullt att jobba med dem. Nu får vi den här luntan om europeiska prioriteringar en gång i året. Det känns både ineffektivt och väldigt byråkratiska på något sätt. Det är lite politik och mycket skrivna texten, sida upp och sida ner. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! I den här den debatten har flera, bl.a. ltl Barbro Sundback och ltl Harry Jansson, hänvisat till olika parlamentariska kommittéer och arbetsgrupper. Sundback pratade om 2011 och 2013.

Första gången vi ville få till stånd en förändring när det gäller lagtingsordningen och arbetsordningen var i den parlamentariska arbetsgruppen som tillsattes den 1 december 2008 med Roger Nordlund som ordförande, Danne Sundman som viceordförande och ledamöterna Gunnar Jansson, Johan Ehn, Barbro Sundback och undertecknad.

Den är riktigt, som Sundback sade, att det fördes ett resonemang om talmannens roll, om den skulle vara mera fri och att det skulle vara en mer samlande kraft. Det talades också om ledande kraft.

Man kan kanske konstatera att utvecklingen inte har gått i den riktningen utan kanske till och med tvärtom. Vi har till och med talmannen inblandad i valkampanjer ibland, vilket jag tycker att är på sidan om det ämbetet, men det är en annan sak.

Om vi spinner vidare på det som ltl Sundback sade om talmannens tyngre roll så för 1 1/2 vecka sedan pratade jag länge med en veteranpolitiker. Han menade att det inte finns något tydligt ledarskap längre för åländsk politik, vilket man hör rätt många personer säga. Han hade en sådan tanke att man borde få talmannen direkt folkvald. Jag ställer mig tveksam till detta. Talmannen är ju mera ordförande för lagtinget och väljs följaktligen av lagtinget.

När det pratades om presidenten så blev jag att tänka på det resonemanget och att det är också något som man kanske kan tänka på.

I den parlamentariska gruppen från 1 december 2008 var målet att vitalisera lagtingsdebatten och också att förtydliga regelverket. Märkväl, samtliga partier var eniga om att Lex Gunnar skulle tas bort. Det nämndes att det var en relik före parlamentarismen. Ifall inte alla känner till det så den så kallade Lex Gunnar infördes år 1972, egentligen av ett enda syfte; att hindra maktkoncentration eller i klartext att stoppa Gunnar Häggblom. Det var ursprunget till den lagstiftningen. Samtliga partier var eniga om att ta bort Lex Gunnar i det betänkande som lämnades först.

Därför skissades det också på en helt ny utskottsstruktur. Jag kan hålla med om att utskottsstrukturen idag inte är den bästa. Det var meningen att det fortsättningsvis skulle vara fem ledamöter i utskotten. Stora utskottet togs bort. Ltl Gunnar Jansson, som brukar vara minnesgod, kommer säkert ihåg att jag hade mycket invändningar mot detta. Jag tyckte att möjligheten att granska ärenden en andra gång, knepiga politiska ärenden, var väldigt viktigt. Jag gick också med på det, vi bjöd alla till och vi kompromissade uttryckligen för att få en utskottsstruktur som skulle kunna fungera när Lex Gunnar togs bort.

Sedan visade det sig att detta synbarligen inte var riktigt förankrat i alla lagtingsgrupper. Mig veterligen är det första gången, förhoppningsvis sista gången, som ett parlamentarisk kommittébetänkande skickades på formell remiss. Själva tanken med en parlamentarisk kommitté är ju att alla partier ska vara företrädda och att man förankrar. Men betänkandet skickades på remiss till de olika lagtingsgrupperna. Då tittade de stora grupperna på varandra, det innebar att man tittade på vem som inte skulle vara där och detta var inte riktigt bra. Efter det gick allting i baklås. Jag har full förståelse för att man säkert kan se det här på ett annorlunda sätt om man själv är ersättare. Jag tyckte att det kom fram väldigt tydligt i ltl Harry Janssons anförande.

Fru talman! Men när man säger att det inte skulle fungera om vi inte är 30 personer i lagtinget plus 7 ministrar så stämmer det inte. Det är ju mest konstruerade motiv. Det är klart att ministrarna inte skulle sitta i utskotten, det var ursprungstankarna, men de ska vara på plats vid röstningarna.

Det kan vara intressant att titta på den utredningskommitté som jobbade så långt tillbaka som 2001 när man gjorde en utredning om parlamentarismen. Man pekade för det första på att ”utan Lex Gunnar så skulle det kunna bli svårigheter att besätta utskottsuppdragen” och det konstaterade vi också i vår parlamentariska grupp, som började jobba 2008, att så kommer det att bli och därför byggdes utskottsstrukturen om. 

Man sade för det andra; ”det kan också få som följd att sådana personer som inte har en plats i lagtinget skulle utses till medlemmar i landskapsregeringen för att inte dränera lagtingsgrupperna alltför mycket, vilket har både positiva och negativa verkningar”. Det kan man säkert ha olika åsikter om. Jag hör till dem som tror att det också kan ha positiva verkningar.

Man sade ytterligare i den utredningen; ”det är viktigt att landskapsstyrelseledamöterna är närvarande vid lagtingets plena eftersom den viktiga politiska debatten bör föras i lagtinget”. Titta bara i regeringsbänken! Just detta skulle också vara ett viktigt motiv för att ministrarna skulle hålla sin plats kvar i lagtinget. Man skulle veta att man måste vara på plats vid röstningarna.

Vi ifrån Ålands Framtid är helt övertygade om att det här skulle skapa betydligt mera dynamik än vad vi ser idag i åländsk politik. Nu behöver egentligen inte regeringspartierna bry sig desto mera för det finns så pass tung majoritet så det löser sig av sig själv.

Jag ska inte ge mig in på resonemanget om dåliga eller icke dåliga politiker. Det är väljarna som väljer. Däremot tror jag det kan vara bra om man har ett större utbud att välja ifrån. Dessa sju ersättare kostar ungefär 400 000 euro i året. Jag har sagt det tidigare, jag har blivit missförstådd och det har förstorats upp någonting helt otroligt, men utan att det överhuvudtaget skulle kosta någonting kunde man höja lönerna med den summan. Jag tror också att då skulle det finnas betydligt flera kandidater att välja emellan. Det är många, som har ansvarsfulla positioner ute i det privata näringslivet och till och med i offentlig sektor, som av ekonomiska orsaker tycker att det är inte värt att minska sin avlöning så pass mycket för att ta allt det fina berömmet man får genom att vara politiker. Det var ett ganska intressant resonemang i P1 i morse om avlöning inom politiken i USA men jag hamnar på sidan om så jag ska inte säga desto mera.

Så som det är nu så är säkert avlöningen bra. Det viktiga är att om man ska ha högre avlöning, om man ska locka flera och få mera dynamik så måste det också finnas någonting vettigt att göra här i lagtinget. Det ska finnas bra lagframställningar på bordet hela tiden så att det inte tar 3 1/2 år innan allt kommer. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Angående resonemanget att det skulle bli flera att välja på så tycker jag ändå att urvalet har varit ganska bra. På varje ledamot här inne går det väl 9-10 kandidater. Det har nästan varit 300 kandidater på 30 platser här i lagtinget. Jag skulle påstå att det har funnits ett ganska bra urval i valen. Jag vet inte om argumentet för att höja lönerna skulle vara att vi skulle få ett större urval. Det borde ju vara utgående ifrån ansvaret och det arbete man utför. Jag kan ha förståelse för den diskussionen.

Ledamoten har ett resonemang att det skulle spara pengar och det kan jag också förstå. Däremot måste man minnas att de pengarna i så fall kanske borde användas till att förstärka och hjälpa ministrarna som är ganska belastade.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller detta med ministrarna så på finsk sida, som det alltid hänvisas till och ofta kopieras, så där går man helt i annan riktning. Man tar i väldigt stor utsträckning bort statssekreterarna, men här diskuterar vi att ytterligare utöka skaran av förtroendevalda och det är jag tveksam till.

När det gäller bra urval eller inte så är jag ju en väldigt ödmjuk person och även om jag har plats här i lagtinget så är ingenting så bra så att det inte kan bli bättre.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vänder mig lite mot resonemanget som ltl Eriksson har om att vi skulle ha in ministrarna här och ta bort ersättarsystemet helt. I vilken jämförelse som helst så är vi ett relativt litet parlament med få deltagare. Den här tredelningen är väldigt viktig för mig; beslutande-, verkställande- och dömande makten. En stor del av parlamentet skulle då alltså vara verkställande makt som också skulle sitta här och lagstifta. Det blir ett bekymmer att en stor del av parlamentet samtidigt skulle vara lagstiftande som verkställande. På grund av detta så kan vi inte jämföra oss med andra. Vid ett parlament med flera hundra ledamöter kan jag förstå det, men just här så blir det väldigt bekymmersamt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är en stor anhängare av Montesquieus rättslära. Om man börjar prata om den dömande makten; var är den dömande makten här? I det här sammanhanget är det ju ändå den verkställande- och den lagstiftande församlingen vi pratar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag kan bekräfta kollegan Anders Erikssons beskrivning av 2008-års utredning om lagtingsordning och arbetsordning. Lagmotionen som ledde till denna lagtingsordning, och som jag var första undertecknare för, skrev jag på uttryckligen med den beställning som ingick i den motionen om att under innevarande lagtingsperiod, fram till valet 2015, skulle den översynen av lagtingsordningen företas som skulle slopa Lex Gunnar. Det är alltså inte mig som man nu talar om.

Jag kan också bekräfta att om utformningen av lagmotionen skulle ha blivit sådan som resultatet blev efter lagtingsbehandlingen så skulle jag inte ha skrivit på den motionen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter bra. Ändå ändrades paragrafen om valbarhet i lagmotionen, som kollegan Jansson hänvisade till. Det var ju inte detta som den parlamentariska kommittén i största endräkt kom överens om först, utan det var efter rundan till de olika partigrupperna som den blev som den blev.

Jag har faktiskt tappat räkningen på hur många arbetsgrupper och kommittéer som har varit tillsatta och som har hållit på att plockat med det här sedan grundarbetet gjordes.

När man pratar om vad som eventuellt har gått snett så hela ursprungstanken var att just Lex Gunnar skulle bort. Utskottsstrukturen och allt anpassades för det. Men efter remissrundan till lagtingsgrupperna så fördes det in att det inte var möjligt att ministrarna skulle behålla sina platser i lagtinget och därför har vi den här skevheten.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Så kan man uppfatta det hela. Motionen, som låg till grund för det som blev lagtingsordning, innehåll den beställning som sade att under den här perioden skulle det här systemet i grunden genomlysas med målet att den regering som bildas efter lagtingsvalet, nu i oktober 2015, ska göra det i ett läge där Lex Gunnar inte längre finns. Det var beställningen. Under lagtingsbehandlingen ändrades detta i dåvarande lagutskottet och sedan blev lagtingsbeslutet som det blev.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det blir mycket tillbakablick i tiden. Det är med en suck som man konstaterar att fastän man för en gångs skull uppnådde något som faktiskt skulle tillföra en förändring på riktigt och som skulle skapa lite mer dynamik så rann det ut i sanden på det här sättet som det gjorde.

Ålands Framtid må uppfattas som tjurskalliga och det ena med det andra men vi håller fast vid våra ursprungstankar. Problemet att vi står där vi står idag är att det blir så personligt. Man upplever att det här är min eller min gode väns suppleantplats som vi pratar om och då är det inte lika lätt att ta i den här frågan mera. Jag och vi ifrån Ålands Framtid tycker att det är synd. Vi är helt övertygade om att det här skulle vitalisera åländsk politik på ett sätt som skulle vara enormt nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting, jag glömde att avisera att jag driver reservationen till omröstning, dvs. att 36 § lyder så som det framgår i reservationen. Går det förslaget igenom så medför det vissa ändringar i 27 § bland annat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Man ska alltid vara noggrann i lagstiftning, i normgivningen i samhället. Det är ju regler som lagtinget bestämmer att alla ska följa i ett system där lagokunskap inte är någon ursäkt. Alla förutsätts känna till innehållet i alla lagar vilket naturligtvis är en chimär och fungerar inte.

Jag brukar göra mig till talesperson för lagar på den här nivån, tvåtredjedels lagar, varav vi inte har särskilt många i vårt system. Vi har inte fler än fem av den karaktären men det är möjligt att det snart blir en till. Det är lagar med en särskild parlamentarisk helgd, som det kallas, och lagtingsordningen är en av dem.

I remissdebatten uttryckte jag att lagtingsordningen är landskapets viktigaste politiska instrument. Lagtingsordningen är det närmaste en grundlag i självstyrelsesystemet som man kan komma. Man ska inte förledas tro att självstyrelselagen eller jordförvärvslagen är grundlagar i självstyrelsesystemet. Det finns de som vill hävda det, men man kan nog inte på allvar hävda det av den enkla anledningen att det är ju inte Ålands folks representation som har stiftat självstyrelselagen. Det är någon annan som har gjort det. Lagtinget har lämnat samtycke till dess innehåll och försökt påverka dess innehåll så långt som möjligt. Därför är lagtingsordningen, åtminstone enligt mitt sätt att tänka, en lag med särskilt helgd som man ska hantera med stor varsamhet. Då behövs här i kammaren tvåtredjedelsmajoritet för att vinna godkännande. Därför är jag väldigt emot att man testar gränser i lagtingsordningen. Man må väl testa gränser om man ska göra det, jag är också emot det, men ska man testa gränser så kanske man kan göra det i organisk lagstiftning och inte i en sådan här grundläggande lagstiftning som i detta fall.

Här ser jag två paragrafer som ger bekymmer. Bland dem återfinner vi inte 36 §, den är behandlad och avhandlad och den är som den är. Den innehåller en inbyggd konflikt i själva lagtingsordningen. Det är dålig lagstiftning men det är kanske inte en behörighetsöverskridning.

Däremot kollegor, 21 §, igen. Jag tror att det här visar på icke noggrann lagstiftning och kan innebära en behörighetsöverskridning. Paragrafen borde inte se ut så här. Jag kommer ändå inte att föreslå återremiss i denna sena timma av lagtingets session nu. Det har inte så stor betydelse för Ålands geografiska framtid.

I ljuset av vad jag tidigare brukar plädera för så ska vi så långt som möjligt redan nu i lagtinget uppträda som om vi skulle ha detta residuala system, att vi skulle ha en god fungerande preventiv kontroll i lagstiftningsordningen så att så lite som möjligt lämnas till efterhandskontrollen, till den repressiva kontrollen, som utövas av andra än oss själva. Vi ska själv vara så noggranna som bara möjligt. Då tycker jag att det blir problem när man skriver så som utskottet föreslår här i moment 3 i 21 §: ”Lagtinget ska även tillsätta ett justeringsutskott”. Ja, då ska det ske, annars är inte lagtinget sammansatt på behörigt sätt. Om man riktigt går långt så kan man säga att de beslut som fattas i ett sådant icke behörigt sammansatt lagting är ogiltiga. Man går inte så långt i en utövning på lagtingets nivå, men formellt kan man se det på det sättet att grejerna ska vara i skick för att människorna ska kunna lita på det och de ska kunna utöva sitt ombudsmannaskap på befolkningens vägnar.

Sedan på förslag av talmanskonferensen kan justeringsutskottet avskaffas. Jag nämnde mina farhågor i en replik. Om man nu, värderade kollegor, tänker efter vad det står här så betyder det alltså att lagtinget kan i ett ospecificerat beslut ändra på innebörden av lagtingsordningen. Man brukar hänvisa till en professor i Österrike Hans Kelsen som var mycket noggrann på den punkten att sådana här normhierarkiska överhopp gör man inte. Det tillåts enbart om det finns en delegeringsfullmakt men annars är ordningen grundlag, i det här fallet lagtingsordningen, lag, förordning beslut.

Detta innebär att på förslag av talmanskonferensen kan justeringsutskottet avskaffas. Alltså ett av lagtinget tillsatt utskott, vars existens bygger på lagtingsordningen, kunde då avskaffas kanske av en tillfällig majoritet i lagtinget, tvåtredjedelsmajoritet eller någon annan. Eftersom ingenting annat sägs så förmodar jag att en normal 50 procents regel gäller här. Med en enkel lagtingsmajoritet kan lagtinget sätta lagtingsordningen ur spel. Det ska inte gå till på det sättet. Jag säger det bara som en kuriosa i sammanhanget. Vi har ju lovat oss själva att försöka växa med uppgiften i ett nytt självstyrelsesystem och då kan det vara bra att försöka öva så gott det går.

Jag är en motståndare överhuvudtaget att i det här skedet av processen ge onödiga instrument i händerna på Ålandsdelegationen, högsta domstolen och republikens president, sådana som vi själva borde kunna hantera i den preventiva lagkontrollen.

Fru talman! Lite samma tema är det i 48 § där det bestäms om lagtingsgrupperna. Såsom det sägs är det ingenting nytt förutom meningen; ”lagtingsgrupperna har status som juridisk person.” Vi vet varför, lagtingsgrupperna är arbetsgivare i vissa fall. Det är skattemässigt nödvändigt att redovisa hur man använder skattebetalarnas pengar. Då ska man också kunna spåra användningen av dem, vem som använder dem och hur. Det finns ju av hävd i vår rättsordning en förväntan på att en arbetsgivare, om det inte är en fysisk person, ska vara FO, företagsorganiserad juridisk person. Så långt träffar paragrafen rätt. Lagtingsgrupperna har status som juridisk person, offentligrättsligt juridisk person, eftersom med detta tillkommer lagtingsgruppernas status genom beslut av en offentligrättslig institution, Ålands lagting. De är alltså inte föreningar såsom partier som är tillkomna genom privaträttsliga eller icke myndighets- eller lagtingsåtgärder, utan tillkomna genom beslut av människor.

En enkel utväg ur en sådan här situation följer faktiskt igen av lagtingsordningens hierarkiska nivå. Det borde, som jag ser det, ha skrivits i 48 § för att nå samma resultat men på en säkrare grund: ”Lagtingsgrupperna har status som juridisk person enligt vad som bestäms eller föreskrivs inom landskapslag.” Då skulle man ha lagförbehåll med och fullmakten osv. Då vet man att det är offentligrättsligt juridiska personer vars existens grundar sig på författningen, medan tekniska organisatoriska regelverk kommer i en landskapslag.

Då kan man antagligen invända att man inte hinner laga någon landskapslag eller vad man säger. I motiveringarna till paragrafen anförs att eftersom Finlands riksdag kan göra så här så kan Ålands lagting också göra det. För all del, men skillnaden är den att Finlands riksdag har bestämt om lagtingsgruppernas existens och verksamhet genom lag. Jag skulle gärna ha sett att samma sker här. Det här kan få vissa implikationer på behörighetsgången. Lagtinget kan utan vidare etablera offentligrättsliga juridiska personer. Det är inget problem. Däremot kan inte lagtinget lagstifta i ärenden under föreningsfriheten. Här rör vi oss på den första nivån och här är det, fru talman, lite samma som i 21 § att om det hade funnits tid så skulle ärendet ha vunnit på att gå tillbaka till utskottet. Men jag har förstått att det inte finns tid och då får man se vad som händer. Det är inte riktigt trevlig lagstiftning. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker att ltl Gunnar Janssons invändningar är allvarliga och ganska uppenbara. Detta har inte regeringen har föreslagit utan det är ju utskottet som kommer med ändringsförslagen.

Ett sätt för oss att hålla stilen är att vi återgår till framställningen på de här punkterna, det kan inte vara någon större prestigeförlust för lagtinget. Alla vet vi att ltl Gunnar Jansson har de bästa tänkbara insikterna i sådana här frågor.

Det var mycket å ena och å sidan. Det är väl med hänsyn till utskottet och den parlamentariska situationen som ltl Gunnar Jansson föreslår att ingenting ska göras även om man på hela hans inlägg och kroppsspråk förstår att det är mot hans övertygelse att vi lagstiftar på det sätt som utskottet föreslår.

Fru talman! Jag föreslår inför detaljbehandlingen att vi i 21 § och 48 § skulle omfatta framställningens förslag.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Barbro Sundbacks förslag.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Nu blev jag lite konfunderad. Jag förstår 21 §, där finns det en skillnad i sakfrågan om man ”ska” eller ”kan” tillsätta ett utskott. Där blir det en skillnad mellan framställningen och utskottets förslag. Det är ingen tröskelfråga för mig, men jag har lutat åt att ”kan” lät bra. För min del var landskapsregeringens framställning okej och jag kunde även tänka mig utskotten efter kompromiss.

Beträffande 48 § att lagtinget har status som juridisk person, det är väl det som man har ändrat om jag har förstått det rätt. Vad händer om vi inte går in för det som utskottet nu har föreslagit? Vad betyder det egentligen när det gäller redovisningen av ekonomiska medel osv.? Jag skulle vilja ha en förklaring så att jag förstår vad förslaget går ut på till den delen. Jag förstår fullständigt 21 §, men jag blev lite osäker på 48 § och vad man vill med den. Vad betyder det? Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Det är bra om vi ser lika på 21 §.

Vad gäller 48 § när lagtinget inrättar en juridisk person eller konstaterar att lagtingsgrupperna är juridiska personer så blir de skilda från partierna och en offentligrättslig ställning. Då skulle det, enligt min mening, vara mycket önskvärt att reglera lite i innehållet i dessa sätt att fungera. Det vill säga att grupperna uppfyller demokratiska krav, att de är berättigade att motta skattepengar som partistöd och framförallt hur användningen av dessa medel ska administreras och skötas. Det finns vissa antydningar i motiveringarna till det här, att de ska fungera som föreningar. Jag tror inte att de ska fungera som föreningar, de ska fungera som offentligrättsliga juridiska personer och framförallt vara underkastade kontroll av sin medelsanvändning som definitivt inte sedan längre får blandas ihop med partiets pengar. Den här typen av ordningsfrågor skulle jag gärna se att vann reglering i en landskapslagstiftning.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det sägs; ”närmare bestämmelser om lagtingsgrupperna kan intas i arbetsordningen.” Kan man inte ta detta där? Förändringen av 48 § är jag fortfarande lite konfunderad till eftersom jag anser att det är ganska bra att den regleringen kom in. Sedan finns det en öppning genom en form av delegering när man hanterar den i arbetsordningen. Kan inte det vara en bra väg?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det här blir ett replikskifte med frågor och svar och alla känner min inställning till det men jag ska försöka besvara ändå med talmannens tillstånd.

Ja, arbetsordningen har numera status av landskapslag även om den inte behandlas som en sådan. I lagtinget behandlas den som en landskapslag men den kontrolleras inte sedan. Jag säger att det är möjligt att det här kan klareras, men det bygger precis på vilka regler som man får in i arbetsordningen. Hänvisning till ”vad som därom stadgas i landskapslag” bygger på den respekt för hierarkiska normer som jag har; grundlag, lag och förordning osv. så att man inte hoppar från och till. Det handlar i sista ändan om vilken status arbetsordningen har. Men här är min kritik svalare än vad gäller 21 §. Här finns det en möjlighet att få det ordnat om det ordnas i arbetsordningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag föreslår att vi bordlägger ärendet till onsdagen.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Katrin Sjögrens förslag.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Katrin Sjögren, understödd av ltl Mika Nordberg, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum onsdagen den 10 juni. Önskar någon yttra sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till onsdagen den 10 juni.

Första behandling

3        Energilagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU15/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag har av finans- och näringsutskottet blivit uppmanad att presentera finans- och näringsutskottets betänkande nr 15 angående energilagstiftning.

Utskottet har bekantat sig närmare med det här lagförslaget. Vi kan konstatera att det grundar sig på en EU-förordning, 713-714 från 2009, som vill betrygga hushållens och konsumenternas säkerställande om energitillgång.

Landskapsregeringen har även skyldighet att se över distributionsföretagens prissättning. Man har kommit fram till att det behövs en lagstiftning till grund.

Det föreslås en blankettlag med vissa avvikelser. I utskottet har vi tittat på möjligheten att ha ett helt eget system för Åland istället för att ta del av rikets system. Vi konstaterade att det i viss mån skulle öka administrationen i landskapsregeringen. Vi tycker att det är en fördel att kunna ha synergieffekter av datasystem och annat som är uppbyggt för själva granskningen. Tanken är att distributionsbolagen ska uppgöra en plan över tillgången på kabelnät etc. för att titta på återinvesteringsbehov som sedan i sin tur påverkar prisbilden. 

I utskottet har vi även tagit del av åländska distributörers åsikter. De skulle i viss mån kanske önska sig en lättare form av kontrollsystem. De har framfört, vilket vi även har skrivit i betänkande, att det kan utöka kostnaderna för konsumenterna. Man säger att det är blir ett merarbete som åläggs på distributörerna.

Fru talman! Vi har konstaterat att det finns en väldigt mjuk anpassning till det här. Anpassningen är 15 år så det finns alla möjligheter att komma i takt när det gäller att uppgöra alla dessa planer.

Vi har även diskuterat avbrottstider. I Finland har de kortare avbrottstider än vad vi har på Åland. Vi kan konstatera att det är en viss skillnad mellan Finland och Åland. I Finland finns det olika elleverantörer som har ett vinstuttag som kan vara drivande för vissa av dessa bolag. På Åland har vi istället en form av andelslag. Det är användarna själva som är ägare av dessa distributionsbolag. Tittar man historiskt så har det fungerat väldigt bra på Åland. Man har även valt att återinvestera rätt mycket i distributionsnätet. Utifrån detta ser vi inte att det finns några större orsaker att vidta större ändringar i det.

Avslutningsvis, fru talman, det är främst språkliga och tekniska ändringar som vi från utskottet har valt att gå in och ändra.

Utskottet anser att lagtinget kan anta dessa två lagförslag såsom utskottet säger i sitt betänkande. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Även om man kan fråga sig hur många myndigheter det behövs på Åland så är den här lagstiftningen ändamålsenlig och behövlig, det är uppenbart. Vi har EU i bakgrunden som viceordförande Nordberg nämnde.

Jag har vissa svårigheter med 3 § moment 3 i andra lagförslaget. Nu kanske det inte är utskottet som riktigt bär ansvar för problemet, men en del i varje fall.” Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning ålägga myndigheten att sköta andra bestämda uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde.”  Jag säger först vad jag tror, det är att den här fullmakten går för långt. Vi har en bestämmelse i självstyrelselagens 21 § som ganska noggrant definierar fullmaktsförordningen. Man kan inte säga här att det kan vara värt att testa och se hur långt det går, för vi har vunnit en ganska fast praxis redan om hur långt 21 § går, nämligen ”andra tillsyns- och övervakningsuppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde”. Det är ganska mycket det. Jag vet inte riktigt om detta behandlades i utskottet, men det här är i varje fall problematiskt. Jag hoppas att viceordförande Mika Nordberg kan ge en uttömmande beskrivning på hur man har tänkt.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! På sidan 7 i utskottets betänkande står det ”lämpar sig för dess verksamhetsområde”. Vi lyfte detta i utskottet och tittade på att det var en fullmakt som är väldigt vid. 

Utskottet tog del av erfarenheten att lagstiftningen ändrar. Eftersom det här är en blankettlag så kan det komma nya övervakningsuppgifter som vi kanske inte känner till riktigt idag. Tanken från utskottets sida är att det är uppgifter när det gäller tillsyn och övervakning. Vår tolkning av detta gäller tillsyn och övervakning. Om det kommer en pålaga från Finlands eller EU:s sida så finns det utrymme för att även utvidga tillsynen och övervakningen inom detta. Jag förstår ltl Gunnar Janssons undran.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill passa på att rikta ett tack till finans- och näringsutskottet för det arbetet som de har gjort med den här lagstiftningen. Det har varit ett jättejobb ifrån landskapsregeringens sida, det har varit krångligt och det har varit svårt. Utskottet har i sitt arbete verkligen fördjupat sig i frågeställningarna. Jag ser det som ett otroligt gott samarbete mellan landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet. Jag vill härmed rikta ett tack till samtliga i utskottet.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vi har haft det här ärendet en längre tid och det har förekommit ett antal möten. Som utskottets viceordförande vill jag tacka både landskapsregeringen för att ha varit behjälplig i tilläggsfråga och utskottets övriga medlemmar. Det är inte alla gånger så enkelt att komma till ett enigt betänkande. Vi har ändå gjort det i den här frågan och vi får hoppas att det går vägen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. 

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet av lagen om certifiering och angivande av elens ursprung för godkännande. Lagförslaget är godkänt

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Bordläggning

4        Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2014-2015)

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2014-2015)

Bordläggning

5        Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)

Bordläggning

6        Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)

Bordläggning

7        Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Bordläggning

8        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU16/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 5/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att samtliga ärenden bordläggs till plenum 10.06.2015. Godkänt.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.06.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Talmannen önskar alla en trevlig självstyrelsedag!

Originalfil