Plenum den 8 mars 2017 kl. 13.00

 

 Ålands lagting

 PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 8 mars 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Ändrade bestämmelser om ordningsbot

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

Remiss. 12

2    Godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Landskapsregeringens yttrande RP 3/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 3/2016-2017

Remiss. 14

3    Godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 5/2016-2017

Remiss. 14

4    Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 6/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017

Remiss. 14

5    Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 7/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017

Remiss. 22

6    Genomförande av Inspire-direktivet

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2016-2017

Remiss. 25

7    Ändring av barnomsorgslagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2016-2017

För kännedom.. 39

8    Självstyrelsens överlevnad

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål S 1/2016-2017

9    Värdering av det åländska gymnasiebetyget

Ltl Britt Lundbergs m.fl. spörsmål S 2/2016-2017

10  Den åländska drogsituationen

Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 4/2016-2017

11  Rättsosäkerheten vid offentlig upphandling

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 5/2016-2017

Plenum slutar 39

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Första behandling

1        Ändrade bestämmelser om ordningsbot

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Före vinteruppehållet hanterade lag- och kulturutskottet landskapsregeringens förslag, ett lagpaket, som berör ändrade bestämmelser om ordningsbot. Det kan tyckas vara ett i sig omfattande paket, men det är dock mera små justeringar här och där.

Som så många gånger förr så är det förändringar i finsk lagstiftning som föranleder behov av att se över lagstiftningen här.

Som ni alla kommer ihåg från debatten januari så handlar det om att få ordningsboten som enda straffpåföljd för att vi ska kunna använda det här rättskipningsinstrumentet i vår lagstiftning. Vi har ju gått på vissa minor när det gäller den här typen av lagstiftning.

När det gäller nivån på de framtida bötesbeloppen så har utskottet diskuterat höjningen, förslaget om att likställa den åländska ordningsboten rakt av med den finska. Vi har diskuterat detta. Vi har kommit fram till att utskottet enhälligt kan acceptera landskapsregeringens förslag.

Från utskottets sida finns det dock en markering i betänkandet om eventuella kostnader i händelse av att Åland skulle avvika från det finska systemet. Vi vill påstå att summorna i framtiden inte ska föranleda extra kostnader för Åland.

I betänkandet föreslås också en smärre teknisk förändring till följd av att man inte uppvisar körkort etc. Det ska också beaktas i lagstiftningen så att det blir en påföljd även där om 40 euro till följd av försummelse från körkortsinnehavaren.

I övrigt tillstyrker lag- och kulturutskottet landskapsregeringens förslag. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är klart att dagar som denna och tider som dessa så känns det lite märkligt att vi från åländsk sida går fram med ett lagförslag där vi ålägger ålänningarna högre böter som ska gå direkt till den finska staten.

Med detta vill jag inleda och lite diskutera det faktum att vi har ett läge där vi egentligen bekostar polismyndigheten som driver in de här böterna, åtminstone större delen av dem, samtidigt som böterna går direkt till staten. Det är ju lite märkligt egentligen, för polisen sköter ju till stora delar finsk rikslagstiftning. En del av lagstiftningen är vår egen, ordningslagstiftning och trafikövervakningen, men en stor del är sådant som baserar sig på finsk lagstiftning, straffrätten till exempel och det som ankommer på den men vi betalar och står för notan. Samtidigt har vi böter, speciellt ordningsboten, som baserar sig på åländsk lagstiftning. Vi sköter detta och drar in böter men skickar dem direkt till den finska staten. Det kan tyckas lite märkligt.

Går man tillbaka till när den nuvarande självstyrelselagen skrevs, så ägnade jag förmiddagen åt att studera vad man skrev i detaljmotiveringarna just kring böter och förändringarna där vad gäller straffen. Tidigare fanns det inte någon möjlighet till exempel för lagtinget att utdöma fängelsestraff. Det infördes med nuvarande självstyrelselag och då förtydligade man det och gav lagtinget den möjligheten. Man skriver tydligt att beläggandet av bötesstraff är vår behörighet. Däremot har man gjort den tolkningen att böterna handlar om verkställighet av straff och därför skulle det vara riksbehörighet att böterna ska betalas till staten.

Jag tror att man skulle stå här i talarstolen och ljuga om man sade att det var väldigt klart skrivet och att det är väldigt lätt att förstå hur lagstiftarna har tänkt kring detta när man tittar på nuvarande självstyrelselag.

Jag menar det finns goda motiv till att man kan tolka självstyrelselagen så att böterna kunde betalas till landskapet, inte minst mot bakgrund av att det faktiskt är vi som sköter det, att ordningsböterna baserar sig på åländsk lagstiftning.

Det är ganska intressant, jag fick ett lagförslag på remiss här som ännu inte har presenterats för lagtinget, och där föreslår landskapsregeringen att man ska ändra parkeringsböterna så att de tillfaller landskapet istället för staten. Man gör en ganska enkel förändring. Man skriver helt enkelt in i paragrafen som gäller lagen om parkeringsbot att parkeringsboten tillfaller landskapet istället för att parkeringsboten tillfaller staten.

Men det vill jag väcka en diskussion här i lagtinget. Borde vi inte försöka göra samma sak med ordningsböterna?  Vi har goda argument för det. Självstyrelselagen är inte så tydlig på den här punkten. Egentligen är det gammal praxis och gammal vana som gör att vi betalar böterna till staten. Samtidigt står vi faktiskt för merparten av kostnaderna för att dra in de här böterna. Böter är också till för att förebygga brott mot de lagar vi faktiskt tar här i lagtinget, åtminstone om man tittar på ordningsboten.

Det här är någonting som jag vill att vi diskuterar i lagtinget. Jag tycker att lagtinget åtminstone borde testa frågan och argumentera för en förändring på det här området. Det känns ju faktiskt inte bra att vi nu behandlar ett lagförslag där vi för på ålänningarna högre böter som ska tillfalla en stat som uppenbarligen inte har något större intresse av att vara med och utveckla Åland i dessa dagar. Vi borde också titta på den här möjligheten när vi har vi den på bordet.

Det skulle vara intressant att få redogjort för om utskottet har diskuterat detta eller om det finns någon här i salen som har någonting att tillföra vad gäller historiebeskrivningen och bakgrunden till dagens självstyrelselag. Finns det en politisk vilja här i lagtinget att faktiskt få till en sådan här förändring? Det finns en möjlighet om vi driver frågan. Men finns det inget intresse och vi tycker att det är bra att ålänningarna betalar sina ordningsböter till staten då är det klart att vi inte ska göra någonting.

Vi från Ålands Framtid är tydliga med att vi vill ha en förändring på det här området. Det finns goda juridiska och praktiska skäl till det. Tack, herr talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Axel Jonsson lyfte en fråga som är inaktuell när det gäller det här lagförslaget. Det här lagförslaget behandlar inte frågan om vart intäkterna ska gå. Det är inte huvudfokus eller motivet till varför man gör förändringen.

Det handlar ju om att vi ska signalera kraftigt att lag och ordning ska upprätthållas, det ska vara kännbart och det ska vara allmänpreventivt för att förhindra att brott begås framöver. Det är detta som den här lagen handlar om och inte vart intäkterna ska gå.

Jag undrar om det ltl Axel Jonssons och Ålands Framtids politik att använda böterna som ett instrument för att få mera intäkter till det offentliga? Jag uppfattade anförandet på det sättet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag förstår att det inte är det som är bakgrunden till det här lagförslaget. Jag delar givetvis synen om att böterna, för att de ska ha någon effekt, måste vara på en rimlig nivå. Det är inte det som jag motsätter mig.

När jag studerade hur det förhåller sig i dagsläget så såg jag att det inte finns någon reglering vare sig i vår egen lag eller i det rikslag som man hänvisar till som säger att böterna ska betalas till staten och det finns ingenting i självstyrelselagen som direkt säger att böterna ska tillfalla staten.

Nog vore det väl märkligt om vi från lagtinget inte skulle ifrågasätta detta och försöka driva frågan om att böterna framöver skulle gå till oss. Det är ju faktiskt vi som har kostnaderna för att dra in böterna, åtminstone större delen av dem. Ordningsböterna är också kopplade så tydligt till den åländska lagstiftningen. Det är dessa intressen som vi lagstiftar om här som vi försöker skydda med böter och då är det väl märkligt att vi betalar dem till den finska staten. Delar inte ltl Petri Carlsson den åsikten?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är väldigt intressant diskussion som vi kanske kunde ta i ett annat forum och i ett annat sammanhang. I det här fallet så är det inte det som är motivet för en förändring.

Som jag sade så handlar det om en kraftig signal. Vi vill att lag och ordning ska upprätthållas. Intäktskällorna för det offentliga ska inte primärt vara böter, vilket jag uppfattar att ltl Jonsson lite hade som huvudfokus i hela sitt anförande. Fokus var på vart pengarna går och inte vad det här lagförslaget handlar om, att faktiskt få till allmänpreventivt och kännbara böter för att man ska följa lag och ordning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej, jag har absolut inte någon sådan åsikt att vi ska finansiera vårt samhälle med böter. Men oavsett kan vi inte bortse från det faktum att böterna faktiskt tillfaller någon och blir en intäkt för någon. För min del och för Ålands Framtids del så är det självklart att de böter som rör åländsk lagstiftning också ska tillfalla Åland. Ur ett självstyrelsesystematiskt perspektiv så har jag väldigt svårt att se att man ens skulle kunna komma till någon annan slutsats.

Nu har vi faktiskt möjlighet, i och med det här lagförslaget, när det ligger på lagtingets bord och därför lyfte jag frågan. Det är här som vi har möjlighet att reglera det om det är så att vi vill gå in för det här. Men saknar man den politiska viljan då är det självklart väldigt svårt att få till stånd en förändring. Viljan finns hos oss och jag hoppas att den också finns hos ltl Petri Carlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Enligt den senaste forskningen som statsrådets utredning och forskningsverksamhet har gett ut visade att fortkörningsfallen faktiskt har minskat efter att riket höjde ordningsboten. Det är väl det som är hela tanken med det här. Begår man ett brott så ska det nog kännas att man bryter mot lagen, en bot ska ge en verkan och därför har vi också delvis en progressivitet. Beroende på vad man tjänar så får man också lite högre böter.

Jag vet, som polisstyrelsens ordförande, att det finns en direkt önskan från polisen att det ska vara rättvist. Man ska inte kunna komma till Åland och bryta mot lagen och så tycker man att det är så billigt här så att man kan göra lite vad som helst.

Socialdemokraterna stöder det här förslaget. Vi tycker att det är bra förslag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Som ltl Kemetter säkert noterade så var jag inte kritisk mot nivån på böterna. Jag tycker att det finns goda motiv för att man höjer böterna. Däremot ställer jag mig skeptisk till att vi höjer böterna och skickar dem direkt till den finska staten. Skulle man lösa den delen och se till att böterna framöver tillfaller Åland och det åländska samhället, vi som har kostnaderna, vi som antar lagstiftningen som anknyter till de här böterna, då skulle vi förbättra det här lagförslaget i nuläget. Det är väl ändå därför vi står i den här salen idag och har en debatt för att försöka få ett så bra lagförslag som möjligt och en så bra helhet som möjligt.

Vi har ingen skild åsikt vad gäller förhöjningen av beloppen, men böterna borde tillfalla Åland och inte den finska staten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi har delad behörighet när det gäller polisverksamheten på Åland och precis som ledamoten säger så går pengarna till riket. Det här kan man arbeta med i den nya självstyrelselagen. Jag förstår att ledamoten jobbar med residualprincipen, vilken man har fått igenom och framöver kunde man eventuellt tänka sig att jobba med det om det är så att lagtinget vill. Jag tycker att det är en diskussion som är lite långt framme.

Jag tycker att det var en ganska dålig jämförelse såsom ledamoten gjorde i debatten när det gäller om parkeringsböter i Mariehamns stad borde tillfalla landskapet framom staden. Parkeringsboten i Mariehamn är ändå en frivillig avgift som kommun kan eller har rätt att driva in. Man kan ju också välja att få parkera fritt. Det finns också privata bolag som har rätt att driva in parkeringsböter, t.ex. på ÅHS och andra ställen. För mig var det en ganska dålig jämförelse.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att ltl Kemetter skulle förstå finessen i jämförelsen om hon tog del av det här remissutkastet. Det handlar inte om parkeringsböter i Mariehamns stad, utan det handlar om ändring av landskapslagen om parkeringsbot. Förmodligen tänker man på samma sätt som vi från Ålands Framtids sida har tänkt nu. Man ändrar helt enkelt en paragraf som säger att parkeringsböter på landskapsvägar tillfaller landskapet och inte staten. Varför skulle vi inte kunna använda samma tankesätt vad gäller ordningsböterna?  Läget är inte klart juridiskt men vi har goda argument. Självstyrelselagen är inte klar på den punkten och då borde vi väl i Ålands lagting också kunna diskutera den här möjligheten. Vi klagar ofta på att grundlagsutskottet tolkar självstyrelselagen och att vi inte har någonting att säga till om, men försöker vi inte själva få till en tolkning till vår fördel så då kan vi definitivt vara säkra på att ingen annan heller kommer att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Vart böterna ska tillfalla är en fråga som inte ska diskuteras i lagtinget här och nu, för den här lagframställningen berör inte den här frågan. Ltl Jonsson tog upp den här frågan och den diskussionen bör kanske tas i Ålandskommittén där jag vet att ltl Jonsson har säte och talerätt.

Jag har några kommentarer. Kostnader för indrivningen av böter, Åland har inga utgifter. Vi stiftar lagar ja, de går till rättsskyddscentralen och det är de som sköter det praktiska sakerna och det är en jättestor apparat. Om jag förstod rätt så skulle de böter som kommer från åländsk lagstiftning gå till oss, och de böter som kommer från riksbehörighet skulle gå till riket.

Jag kan ta upp ett praktiskt exempel. Vi har en dom på en person som gjort sig skyldig till rattfylleri, misshandel och inbrott. Det blir ett fängelsestraff och kanske 70 dagsböter. Man kan inte dela upp de här dagsböterna och se vilka som tillfaller vilken brottsrubricering, dvs. rikets eller landskapets. Den administrationen blir oöverkomlig.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns säkert utmaningar och det finns säkert flera juridiska aspekter på det här. Men finns det överhuvudtaget ingen vilja från åländsk sida att göra att göra det här då är det klart vi ska låta bli.

Jag menar nog dock, till skillnad från ltl Roger Eriksson, att visst har vi kostnader för att dra in ordningsböterna. Det är vi som bekostar hela polismyndigheten. Det är polisen som gör hela det praktiska arbetet ute på fältet och sedan finns det också kostnader på statens sida. Jag hävdar nog att vi har stora kostnader för att följa upp den här lagstiftningen. Det är trots all vår egen polismyndighet som sköter det. Delar inte ltl Eriksson den uppfattningen?

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Till den delen som polisen utför böter, ja. Andra myndigheter gör det också, t.ex. tingsrätten dömer ut dagsböter. Som jag nyss nämnde kan det vara olika rubriceringar, olika kriminaliseringar och där bakas allting ihop. Om man tittar på summorna som berör dagsbot och ordningsbot så är det ganska små summor i det stora hela. Att bygga upp en egen administration, motsvarighet till rikets rättsregistercentral, är inte ekonomiskt försvarbart på några punkter. Det är min erfarenhet och absoluta uppfattning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan ta trafikböterna för fortkörning som ett exempel som baserar sig på vår egen lagstiftning. Jag tror knappast att de har undgått någon vilka summor som det kan handla om i vissa fall beroende på att de är kopplade till inkomsterna.

Det är klart att det inte är svartvitt. Jag tycker ändå att vi måste ta möjligheten när vi har ett sådant här lagförslag på lagtingets bord, speciellt när landskapsregeringen också tycks jobba med det här tankesättet vad gäller andra förslag. Det vore väl märkligt om inte vi i Ålands lagting också kunde ha det perspektivet när vi nu har ett lagförslag som gäller ordningsböter som baserar sig på vår egen lagstiftning. Jag tycker att det närmast är en plikt för lagtinget att fundera över.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Jag vill tacka ltl Axel Jonsson för att han tar upp den här frågan. Jag berörde den också utskottsbehandlingen när jag frågade hur mycket pengar som kommer in. Jag fick inte något svar av landskapsregeringen.

Ltl Petri Carlsson sade att vi vill ha kännbara straff. Det är nys. Det här visar hur liten känsla det finns förs självstyrelsen överhuvudtaget i landskapet idag.

Det här lagförslaget är bara en blankettlagstiftning för att göra det enkelt. Rätta mig om jag har fel, ltl Roger Eriksson, detta gör man för att man ska göra lika som i riket. Exakt lika! Det blir bara problem om vi gör det annorlunda. Det här är bara en stämpellagstiftning som allt annat. Antingen tar vi sådana här rikslagar eller annars följer vi EU till punkt och pricka. Här sitter vi 30 lagtingsledamöter och egentligen bara stämplar. Det är det som det är frågan om. Inte fanns det någon vilja från landskapsregeringens sida att ha kännbara straff, absolut inte! Det är bara det att vi vill följa med vad man gör i riket. Det är så som vi behandlar vår behörighet. Detta är faktum, ltl Petri Carlsson.

Det finns inte någon självstyrelsepolitisk vilja i lagförslaget. Säg var det finns en självstyrelsepolitiskt vilja i det här?

Just den frågan som ltl Axel Jonsson tog upp här har diskuterats många gånger. Varför ser vi inte till att vi får pengarna hit precis som lotterilagstiftningen? Vi följde inte den, men vi får en viss summa till landskapet av lotteriskatten. Det sker inte enligt de regler som borde ha gjorts, men vi får det tack vare att dåvarande landskapsstyrelseledamot Lasse Wiklöf fick igenom det i riksdagen. Det följer inte lagen, men man kom till en politisk kompromiss. Det är så det funkar.

Men här finns ju inte viljan från någon att göra det. Vi upprätthåller polismyndigheten med våra pengar. Det är ju så det funkar.

Här behöver vi funderar på om det finns någon självstyrelsepolitisk vilja, eller fortsätter den nedgående spiralen för självstyrelsen? Det bör alla fundera på med beaktande av vad som händer och inte bara när det gäller den här lagstiftningen.

Att säga som ltl Roger Eriksson att vi inte ska få diskutera det här, men visst har den här delen att göra med ordningsboten och därför tillåter talmannen att den här diskussionen får föras. Diskussioner har förts i många sammanhang tidigare, men det har inte lösts. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Jag har egentligen bara en fråga till ltl Häggblom. Efterlyser han självstyrelsevilja i denna fråga där en samordning av ordningsbotsbeloppen med de finländska de facto sparar Åland pengar eftersom det blir för oss förmånligare att ta ett system där de digitala upp börssystemen är de samma? Vilket uttryck borde självstyrelseviljan ta sig på Åland? Vilken skulle vara en bättre nivåsättning av ordningsböterna på Åland som skulle åstadkomma en avskräckande effekt, som ltl Kemetter redogjorde för, där ordningsbot har haft precis den effekten som är avsedd, dvs. att folk inte kör för snabbt?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! Avskräckande aspekter eller inte, det finns ingen utredning i landskapet till den delen. Jag har en annan uppfattning. Jag tror inte det spelar någon roll var boten ligger.

Minister Nina Fellman, replik

Men jag undrar ändå eftersom ltl Häggblom efterlyser en självstyrelsevilja i denna fråga, hur skulle den uttrycka sig? Vilket är förslaget? På vilket sätt skulle vi förändra ordningsbotssystemet så att det skulle vara bättre än detta förslag som det finns forskning på i Finland? De förändringar som man har gjort i Finland har haft den avsedda effekten.

Det är en sak vad ltl Häggblom tycker, men här har vi statens forskningsråd som har kommit fram till den slutsatsen att fortkörningen har sjunkit med över en procent.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det finns olika aspekter på varför fortkörningen har minskat i riket. Det beror också på att ekonomin i Finland har gått ner, färre kör bil. Man har också en beskattning på bensinen som medför att många har kört bil mindre i Finland. Det finns också utredningar på det. Det finns alltid aspekter att lägga in. Att göra en utredning på Åland är ganska svårt till den delen.

I utskottet har landskapsregeringen inte kunnat svara på hur mycket pengar det kommer in i landskapet. Det finns ingen utredning överhuvudtaget i landskapet över det här. Här ställde man frågor till mig, men jag har inte de utredningsmöjligheterna. Vilka utredningsmöjligheter hade landskapet när de förde in körförbud på ett år som det inte finns någon grund för alls i det nordiska rättssystemet? Åbo hovrätt smällde faktiskt självstyrelsen på fingrarna här för en tid sedan.

§Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ja, bästa kollegor, här har utskottet bemödat sig om att få ihop ett enigt betänkande och så har vi en debatt efter istället.

 Jag tycker att det är en intressant principiell frågeställning som kollegan Axel Jonsson väcker. Men jag tycker att det är synd att det kommer i det här skedet. Jag som utskottsordförande hade gärna fört en lite djupare diskussion om det här. Vi hade säkert, även om hade tagit tid, också kunnat få svar av landskapsregeringen vilka belopp som det de facto handlar om på årsbasis när det gäller de åländska böterna.

På basen av den information som jag själv har fått via polismyndigheterna och andra så är det inte frågan om några våldsamma belopp. Jag tror inte att det skulle vara en intäktskälla som vi kunde bygga det åländska samhället på, utan det är mera den principiella frågeställningen.

Här finns kopplingen till ett större spektrum där vi hittar kostnader, som lagutskottets viceordförande Roger Eriksson var inne på, som vi då är med och får betalt av andra, dvs. finska staten.

När jag personligen på 1990-talet intresserade mig för exakt samma frågeställning som ltl Jonsson så fick jag svaret att vi på Åland ska vara glada över det systemet vi har, att vi nöjer oss med att böterna, ordningsboten i det här fallet, går till rättsskyddscentralen med tanke på de totala kostnaderna för att hantera förundersökningar etc. som är kopplade till straffsystemet. Det skulle visserligen vara intressant att idag få bekräftat att det är ett system som är till gagn för Åland.

Herr talman! Jag vill beröra några av de inlägg som har nämnts här och som jag lite reagerade på. Ltl Kemetter antydde att det här skulle vara någon sorts rättvisesystem. Fallet är väl tvärtom eller hur? En åländsk miljonär betalar samma ordningsbot som den fattigaste ålänning om man begår samma förseelse. Sett ur socialdemokratisk synvinkel så är det faktiskt ett orättvist system ur den aspekten. Jag kunde inte låta bli att kommentera den sidan. Egentligen är det detta som är svagheten med hela det här. Om vi verkligen tror att det här har effekt, som ltl Häggblom påpekade, så borde det också vara en förmögenhetsavgränsning i hela systemet för att få respektive individ att i högre grad köra rätt etc.

Det andra som jag reagerade på var vice ordförande i utskottet Roger Eriksson som kopplade in ordningsboten i domstolsväsendet. Vice ordförande Eriksson har rätt i att ordningsboten kan bli en fråga för domstolarna, men då är det uttryckligen på basen av beloppet från en tingsrätt eller, om det blir fortsatt behandling, från en hovrätt. Så det är på basen av vad en polisman har gjort, på basen av vad en gränsbevakningsman har gjort, på basen av en tullmyndighetsperson har gjort och på basen av vad någonting händer inom jakt och fiske. Det är ju en avgränsad förseelse som hanteras som enskilt.

Att det skulle vara svårt att, i fortsättningen av en sådan process, identifiera vad som faktiskt skulle vara en åländsk inkomst så den svårigheten finns inte.

När det gäller typen av brott som vice ordförande Eriksson här pratade om, så hanteras de på ett annat sätt via strafflag och annat.

Ordningsboten är ju en exekutiv omedelbar åtgärd som utförs på plats, på bedömning av en enskild tjänsteman punkt slut.

Sedan några ord till. Utskottet har bemödat sig om att säkerställa att det finska systemet, som hela ordningsbotssystemet bygger på, fungerar på svenska. Vi vet ju att det är ett ständigt bekymmer.

Inledningsvis i öppningsanförande sade jag att vi från lag- och kulturutskottet vill nog gärna att den här diskussionen bör påbörjas omedelbart från landskapsregeringens sida, inte bara i det här fallet utan överlag. Åland ska inte kunna föras på extra utgifter i händelse av att vi avviker från det som är finsk norm på olika områden. Det här är en viktig självstyrelsepolitisk principfråga som jag hoppas att hela salen kan omfatta.

Till sist, eftersom det här nu kommer i efterhand, så har ltl Axel Jonsson möjlighet att lämna en kläm där vi skulle uppmana landskapsregeringen att återkomma med en redogörelse för de frågeställningar som ledamoten har aktualiserat. Tack, talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har också tidigare lite kort bekantat mig med den här frågan och försökt diskutera den med insatta. Jag har också fått svaret att vi ska vara nöjda, att det här handlar om verkställighet av straff och att vi inte ska bry oss om det. Men åtminstone det brukar få mig att fundera ett varv till, speciellt när budskapet kommer från den finska staten att vi bara ska vara nöjda och nöja oss med det system vi har. Det är samma retorik som används mot oss vad gäller klumpsumman idag och den debatten.

Det är klart att vi också måste se på de här möjligheterna. Oavsett om det innebär stora pengar eller inte så handlar om en principfråga, precis som ltl Harry Jansson sade. Jag tror att det är viktigt.

Det är många ålänningar som stör sig på att här har vi en åländsk trafiklag där vi själva bestämmer innehållet till stor del och åker man fast för fortkörningsböter så betalas de till den finska staten. Nog hade det känts betydligt bättre om böterna hade gått till det åländska samhället och pengarna åtminstone hade stannat här. Nog borde vi gemensamt ha en sådan ambition här i lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag beklagar att vi går lite utanför ämnet här kanske. Det är ju trots allt principiellt intressant det som ltl Axel Jonsson har lyft. Jag kan bara rekommendera igen att om man vill få en fortsättning på det här medelbart så måste lagtinget via en kläm begära att landskapsregeringen återkommer.

Det är som ledamoten själv antydde, vi står här och gissar vad det handlar om i praktiken. Vad handlar det om i stort, dvs. den kostnadsmassa som även Åland är med och finansierar på ett lite indirekt sätt men som är till nytta för Åland som helhet, tror vi?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant, det kan man säkert göra. Orsaken till att det här väcktes sent nu var det ett remissförslag som vi fick på bordet och i våra brevlådor här för en tid sedan. Där visar landskapsregeringen åtminstone en liten svag gnista av självstyrelsepolitisk progressivitet när man tänker ändra parkeringsboten så att den tillfaller landskapet istället för staten. Det var detta som fick mig att reagera och som fick mig att lyfta frågan också i den här debatten när vi har ett ärende på lagtingets bord.

Jag hoppas att landskapsregeringen i samband med det kan föra lite mera fylligt resonemang om den här större principiella frågan och ge oss ett bättre underlag för en bättre debatt framöver. Jag hoppas att ministern hörde det sista. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Om man inte väljer att lägga en kläm så är det ett utmärkt tillfälle att igen aktualisera det. Då är landskapsregeringens ansvariga minister Nina Fellman medveten om att den här frågeställningen kommer och då kan vi också få en lite mer fördjupad diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Harry Jansson valde att direkt nämna mig sitt anförande och då tycker jag att det är rimligt att jag svarar på det.

Jag tror att ledamoten har missförstått mig när jag använde begreppet rättvist. Jag sade uttryckligen att det ska vara rättvist mellan Finland och Åland. Det är inte så att finländarna ska komma och begå ordningsbotsbrott på Åland och då få betala lägre kostnader än vad vi ska göra när vi åker till Finland. Det här är ändå frågan om ganska lindriga brott. Det är en liten summa, den höjs från 20 euro 40 euro för t.ex. ett brott för att uträtta sina behov på gatan. När det gäller själva dagsboten så är vi ju alla medvetna om att den är progressiv.

Efter ledamotens resonemang är min fråga; är centern inne för progressivitet i ordningsboten?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för frågan ltl Kemetter. Det är väl inte aktuellt. Jag ville bara påpeka att ordningsbotssystemet idag inte bygger på rättvisa om vi ser på hur det normalt hanteras straffrättsligt på dvs. när olika böter annars är aktuella som straffpåföljd. Därmed avviker ordningsboten men det är uttryckligen för att det är en exekutiv snabb åtgärd som ska kunna verkställas av en myndighetsperson på vissa särskilt utvalda områden.

Dess effekter kan vi säkert orda om, men i och med att utskottet tycker att det här är ett bra förslag från landskapsregeringen så har vi ställt oss bakom det hela.

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Socialdemokraternas ledamöter och jag själv också har noga läst igenom de här lagförslagen och är mycket medvetna om skillnaden mellan ordningsbot och dagsbot.

Min fråga kvarstår kring ledamotens resonemang i sitt anförande. Är centern inne för en progressivitet i ordningsboten för att få det mera rättvist enligt eget resonemang?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Den frågeställningen har inte diskuterats utan enbart från min sida lyfts fram som en rättviseaspekt i det här. För min del är det i alla fall inte aktuellt att driva den frågan vidare politiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Diskussionen har kanske kommit lite vid sidan om landskapsregeringens förslag.

Jag har ett par kommentarer. Ltl Jansson påstod att jag inte känner till eller blandar ihop ordningsbot och dagsbot. Systemet är mycket bekant för mig. Jag har jobbat med det dagligen. Orsaken till att jag tog upp det här var att ltl Jonsson tidigare pratade om bötesbelopp och därför gjorde jag distinktionen mellan de här två systemen. Det är riktigt som ordförande framförde att ordningsboten är ett snabbt förfarande som har ett eget liv.

Jag anser också att man ska komma ihåg att ordningsbot gäller för förseelse, ganska lindriga kriminaliserade gärningar t.ex. att cykla utan lykta och sådana saker. Då är en snabb process och relativt låga belopp ganska effektivt jämfört med dagsbotsbelopp, för då ska man beakta personens inkomster, avdrag och tillägg beroende på ekonomisk situation och det är en mycket mera komplicerad process.

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig att vi är överens om gränsdragningen mellan ordningsbot och dagsbot och därmed kanske det inte är så komplicerat vad gäller intäktsfördelningen av just ordningsbotssystemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 69 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 29 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 7 § landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

2        Godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Landskapsregeringens yttrande RP 3/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 3/2016-2017

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Lagtinget ska idag behandla en kvartett av avtal mellan Finland och därmed Åland och fyra olika länder.

Det första ärendet rör regeringsproposition till riksdagen om godkännande av avtal med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden.

Det finns ett tidigare avtal som har byggts upp kring OECD:s modellavtal. OECD är en organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling. Numera har OECD tagit fram ett modernare modellavtal och det här nya avtalet grundar sig på det. Det är frågan om en modernisering.

Landskapsregeringen begär lagtingets bifall till denna proposition.

Ltl Sara Kemetter

Herr talman! Bästa lagting, det var under 1960-talet som många mindre nationer och territorier runt om i världen upptäckt den möjligheten med att skapa frihandelszoner med låg och obefintlig skatt. Det var också under 1960-talet som begreppet skatteparadis myntades. Anledningen till tillägget ”paradis” var att många av länderna och territorierna var belägna på tropiska breddgrader.

Ett skatteparadis är ett land eller ett helt eller delvis suveränt territorium med strikta regler för banksekretess samt mycket förmånliga skattenivåer. Vissa skatteparadis har skattenivåer på bara någon procent. Att banksekretessen är strikt betyder att bankerna i skatteparadisen inte lämnar ifrån sig någon information överhuvudtaget avseende vem som står som ägare till ett bankkonto. I många fall finns inga namn över huvud taget registrerade för bankkontot, därav den klassiska benämningen nummerkonto.

Den som idag vill undanhålla skatt har således inte särskilt många alternativ. Det är inte olagligt att ha bankkonton i banker som har sin hemvist i skatteparadis. Det som är olagligt är att undanhålla vinster från beskattning.

Det är därför som vi med glädje vi socialdemokrater stöder landskapsregeringens yttrande om avtal med Förenta Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden, möjligheten att få information så att man kan få bukt på just skatteparadis.

Finland men även Sverige är ett land som ligger i framkant när det gäller att identifiera skatteparadis och skriva avtal om informationsutbyte. Det här är just ett sådant avtal.

Fram till 2012 har sammanlagt 37 avtal träffats. Det gäller bland annat de mest klassiska skatteparadisen Caymanöarna, Bermuda, Liechtenstein osv. Det här är nu ett avtal.

I OECD:s rapport från 2010 om skatteparadis som i princip inte har något avtal med något land nämns bara sju territorier kvar. Vi är alltså på god väg. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 5/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det andra avtalet berör regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning. Det har inte funnits något avtal med Turkmenistan sedan tidigare. Avtalet är utformat enlighet med OECD:s modellavtal.

Landskapsregeringen yrkar på bifall av lagtinget. För övrigt finns detaljer i färdiga yttrandet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 6/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det tredje avtalet berör propositionen till riksdagen om godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt. Det gamla avtalet är föråldrat och behöver moderniseras. Samma syfte ska här uppnås som har sagts här tidigare.

Landskapsregeringen yrkar på bifall. För övrigt finns detaljerna i yttrandet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande RP 7/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det fjärde avtalet berör propositionen till riksdagen om godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffade inkomster.

Här, som i de tidigare fallen, har vi samma syfte. Här finns i botten ett avtal från 1970 som inte uppfyller dagens situation och hur människor ser på beskattning av personers inkomster.

Jag kommer att ägna några minuter att beskriva att just i det här fallet så har man sett att frågor som berör sådana här avtal kan ha ett verkligt intresse i vårt samhälle. Det här fallet visar att människor också blir upprörda om andra människor kan, utgående ifrån situationer i andra länder, undvika beskattning.

På rikshåll försiggick en ganska livlig debatt för ungefär ett år sedan. De stora kvällstidningarna lyfte på löpsedlarna upp det faktum att tidigare och numera pensionerade börsbolagsdirektörer kunde flytta till Portugal för att därmed kunna lyfta sina pensionsförmåner, som hade arrangerats av deras företag, helt skattefritt. Samtidigt kunde personerna ifråga också skattefritt lyfta hyresintäkter från deras ägobostäder i hemlandet Finland.

Dåvarande finansminister Alexander Stubb tog tag i den här saken och satte igång processen, även om det var protester, och det har lett till det här avtalet nu som ska reglera de här sakerna. Debatten och diskussionen i Finland var livlig.

För kanske ett halvt år sedan, mitt minne kan missta sig lite, så råkade jag se TV-program från Sverige, ett program från public service. Ett av de undersökande journalistiska teamen gjorde motsvarande undersökningar av situationen i Sverige och precis samma sak förelåg. Människor, ofta förmögna personer, kunde lyfta sina pensionsförmåner skattefritt i Portugal. I programmet framgick att de kunde lyfta sina förmåner där skattefritt under några år för att sedan kanske flytta tillbaka till Sverige och kunna avnjuta den svenska välfärden utan att ha betalat skatt på sin pension.

Reglerna har varit så här, lagarna är så här och de människor som har kunnat dra nytta av de här förmånerna till sin fördel har inte begått något brott överhuvudtaget.

Det är klart att detta väckte debatt i Finland och i Sverige. Programledarna och journalisterna ställde den svenska finansministern inte till svars men visade tydligt att kravet fanns, så som de uppfattade det, från den svenska befolkningen att Sverige också skulle vidta motsvarande åtgärder som i Finland. Vad jag förstår av det löftet som gavs av finansministern så kommer Sverige att gå in för att försöka införa motsvarande avtal med Portugal.

De här avtalen är oftast torra och torftiga, men ibland så berör de människor väldigt mycket.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det är några saker som jag vill kommentera. Man ska inte lita på allt som man läser i tidningarna.

Om det är så att man flyttar utomlands och behåller den bostad som man har bott i stadigvarande så godkänner inte skattemyndigheterna att man flyttar utan man bor kvar. Det är en omöjlighet det som finansministern har läst tidningen.

Det andra, om man flyttar från Sverige till Portugal och under vissa omständigheter inte betalar skatt i Sverige eftersom man bor i Portugal, så om man flyttar tillbaka så betalar man skatt igen till Sverige. Man kanske har betalat skatt i Sverige fram till dess att man blev pensionär. Den kungliga avundsjukan finns i Sverige och motsvarande här. Men det var faktiskt felaktigheter som stod i tidningen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I fall jag har fått felaktig information från public service TV från Sverige och då får jag rätta mig så fall.

I huvudsak går det här avtalet ut på att undvika kringgående av skatt från pensionsinkomster om man bor i Portugal och när det gäller hyresintäkter. Sen kan det finnas detaljer som på något vis gör att det ibland blir beskattat ändå.

Min mening med att lyfta det här var att ibland är de här avtalen sådana som berör människor på riktigt. Det väcker en samhällsdebatt och människor vill att saker och ting ska skötas rätt och riktigt.

Jag vill återigen säga att ingen har begått något fel. Sådana här saker ska regleras via avtal och lagar. Nu är det här ett steg i rätt riktning enligt landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström

Herr talman! År 2009 ändrade Portugal sina skatteregler och gjorde det möjligt för bland annat ålänningar att bosätta sig i landet som en s.k. icke tillfälligt bosatt. Dessa personer, under förutsättning att de vistas mer än halva året i Portugal, behöver inte betala någon skatt alls på sin tjänstepension från privat sektor, vare sig i Finland eller i Portugal.

Det nya avtalet utvidgar Finlands beskattningsrätt och Finland får möjlighet att beskatta även andra pensioner som betalas från Finland till Portugal. I dessa situationer är det undantagsvis källstatens uppgift att se till att dubbelbeskattning inte uppstår.

Om en person bor i Portugal men pensionen betalas från Finland, dras alltså den skatt som betalas i Portugal av från skatten som tas ut i Finland. Man har kommit överens om en övergångsperiod på tre år men om ingen skatt uppbärs i hemvistlandet blir avtalet gällande direkt, dvs. rörande tjänstepension från privat sektor.

Även inkomster från hyresinkomster och vinst från försäljning av aktielägenheter skattas framöver i Finland, från att tidigare varit en i princip skattefri inkomst för personer som bosatt sig i Portugal.

De som valt att bosätta sig i Portugal då? Ska en skugga falla på dem? Nja, rätt långt är det en fråga om ens egen moral, etik och vilja att vara en rakryggad samhällsmedborgare. Någon som gjort sin plikt och senare kan kräva sin rätt.

Är det okej att under 5 års tid lyfta all sin tjänstepension, skattefritt, för att senare vid eventuell sjukdom flytta hem och utnyttja välfärden? Tja, det var inte olagligt. Det finns därtill en hel bransch av konsulter, föreläsare och rådgivare som lär ut de förmånligaste knepen. Men är det moraliskt och solidariskt?

Trivs man i landet ska man förstås vara fri att slå ner bopålarna där, för kortare eller längre tid. Men flyttar man bara av ekonomiska skäl, för att undgå att betala skatt, så ska man nog ta sig en ordentlig titt i spegeln och känna efter om det känns rätt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag dock påpeka att detta inte rör sig om några olagligheter eller hemliga portugisiska konton. Det kan knappt räknas som kryphål. Så här har reglerna sett ut och nu ändras de för att systemet ska bli mer rättvist och solidariskt. Jag och den socialdemokratiska gruppen stöder det här nya avtalet helhjärtat. Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Som jag noterade i det förra replikskiftet så finns det många felaktigheter som har skrivits i tidningarna, bl.a. det som ltl Wikström sade, att man inte betalar någon skatt, att man deklarerar i Portugal och man flyttar som pensionär.

Man deklarera självfallet i Portugal om man pensionär. Skillnaden är att Portugal, det år som ltl Wikström talade om, bestämde att under de första åren som pensionär om man flyttar tillbaka eller flyttar till Portugal så behöver man inte betala skatt. Men så småningom kommer man att göra det. Regeln grundades faktiskt därför att portugiserna ville få tillbaka personer som hade flyttat bort från Portugal. Detta gjorde de genom att säga; ”okej ni kommer hit och under tio år behöver ni inte betala skatt”. Men EU godkände inte det, för det måste gälla samtliga EU-medborgare. Det är därifrån som regeln har kommit och det har missuppfattats på andra håll.

Ltl Tony Wikström, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare i mitt anförande så är det en hel bransch det här. Det finns gott om kryphål och duktiga advokater som kan visa vilka investeringar man kan göra, t.ex. att köpa en bostad för mer än halv miljon så då slipper man undan skatten. Man kan också ta ut sin tjänstepension mycket, mycket snabbare under 5 år istället för 25 år och sedan glatt ta hem vinsten till Åland eller Sverige efter det.

Men som sagt de här kryphålen täpps till i alla fall från Finlands sida nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, vi har igen valet mellan att vara gummistämpel eller att diskutera lite. Jag väljer att diskutera lite eftersom det här är en sak som jag har läst en hel del om.

Jag trodde att vi skulle ta upp de här tre ärenden som en klump så jag har faktiskt förberett mig på det sättet, men jag börjar helt enkelt med Portugal.

Jag tänkte ta upp några principer som här verkar vara så självklara och som jag kanske inte riktigt håller med om.

I alla officiella sammanhang så talas det om fri rörlighet för varor, tjänster och personer inom EU. Det har vi hört hur många gånger som helst. Denna rörlighet ger då indirekt effekter på beskattningen av de personer som rör på sig.

En huvudregel inom personbeskattningen är ju att man betalar skatt där man är ”skattskriven” som det står i skriften. Det finns andra begrepp nu.

I landskapsregeringens yttrande kan vi läsa följande: ”Enligt artikel 18 i det nuvarande avtalet beskattas pensioner och andra liknande vederlag, med anledning av tidigare anställning endast i pensionstagarens hemviststat så att de pensioner med anledning av tidigare anställning på den privata sektorn som betalas från Finland till personer bosatta i Portugal beskattas endast i Portugal.”

Och detta följer ju allmän praxis. Men sedan skriver man i yttrandet: ”Enligt artikel 17 i det nya avtalet kan en avtalslutande stat beskatta pension och annan förmån, som kan betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i denna stat eller en allmän ordning för annan social trygghet som gäller denna stat, och livränta som härrör från denna stat osv.

Det avslutas: Finland kan således (i framtiden) beskatta de pensioner som den privata sektorn utbetalar från Finland till personer bosatta i Portugal.”  Det var det som finansministern nämnde.

Landskapsregeringen skriver, kopierat från Finlands regering: ”Det nya avtalet är i linje med Finlands skattepolitik.” Är det verkligen så eller är det en klyscha?

 Fru talman! Jag anser personligen att detta avtal strider både emot allmän rättspraxis och moral, även om vissa andra har en annan åsikt.

Jag kan ta ett exempel för att förtydliga detta. Om ltl Silander väljer att flytta exempelvis till Geta för att bo där stadigvarande så kommer han självfallet att erlägga sin skatt enligt de regler som gäller i Geta, och han erlägger skatten i Geta. Och detta även om han jobbar i Mariehamn och eventuellt har ett hus i Mariehamn där han har bott tidigare. Det är reglerna om man flyttar inom Finland, de är entydiga och allmänt accepterade att det är på det sättet. Flyttar man till Geta så betalar man skatt i Geta. Det finns några i stadsfullmäktige som har en liten annan åsikt om det här med flyttande, men det är en annan sak och vi ska inte ta in den diskussionen.

Om ledamot Silander däremot flyttar utomlands så kan han, som jag nämnde i en replik, beskattas i det land han flyttar till, men det kräver bl.a. att man måste sälja det hus som man har bott tidigare i. Man kan inte ha ett stadigvarande hus kvar i det land man flyttar ifrån. Men om han, som sagt var, flyttar från Mariehamn till Geta så kan han behålla ett hus i staden och ändå byta skatteort.

Detta förslag, som vi snart ska diskutera i finansutskottet, leder det till den situationen att en person som kanske flyttat ut från Åland för sex år sedan har mist sin hembygdsrätt och rösträtt men han ska fortfarande betala skatt till den kommun där han tidigare bodde och inte dit han bor nu. Är detta i linje med Finlands skattepolitik, vår rättspraxis och vår moral att betala skatt där man inte längre har rösträtt och där man inte längre bor?

Fru talman! Men kanske ännu värre är om ltl Igge Holmbergs bekanta käpphäst skulle förverkligas, att Åland ska vara en kommun, då kommer det att bli en ännu märkligare situation. Rimligen kommer då den enda kommunen på Åland att heta Mariehamn. Då kommer alltså exempelvis en utflyttad saltvikare, aj nej, det var ju ett dåligt exempel för en saltvikare flyttar ju aldrig, men låt oss ta en kökarsbo för de rör ju på sig. Det betyder att denne utflyttade kökarsbo som bosätter sig i Portugal och har blivit av med sin hembygdsrätt och rösträtt osv. kommer att betala sin skatt till Mariehamn även om han kanske aldrig någonsin ens har bott i Mariehamn. Det är kontentan av det här förslaget som ska gå enligt praxis.

Så om man flyttar till Frankrike för att jobba så kommer man att betala skatt i Frankrike, men om man som pensionär flyttar från Kökar till Portugal så kan man enligt detta avtal i framtiden kanske betala skatt till Mariehamn. Detta är inte förenligt med rätt moral enligt i Åländsk Demokrati.

Av dessa orsaker så föreslår jag här och kommer att framföra samma åsikter i finansutskottet att vi förkastar detta förlag.

Fru talman! Då vi tidigare här behandlade det s.k. Parisavtalet i detta parlament så framförde Ålands Framtid ett finurligt alternativ att vi skulle vägra att godkänna avtalet, för att på så sätt visa vårt missnöje till att den finska regeringen än en gång hade glömt bort att föra avtalet till Ålands lagting.

Vad jag har förstått så har det här kommit ganska sent till lagtinget. Frågan är om vi kanske skulle göra en likadan markering här? Här går det inte att säga att det här är så stort och att det här påverkar hur mycket som helst. Det påverkar förmodligen ingen överhuvudtaget. Det är ett sätt att demonstrera lite. Men vi ska inte behöva kalla det för konstitutionell kris för den skull.

Sedan när det gäller Turkmenistan och Sri Lanka så från lagen så framkommer det nog att det skulle vara samma regler. Finansministern nämnde inte att det var exakt samma regler, men vi kanske kan ta upp det i finansutskottet.

Speciellt när det gäller Portugal så strider det här, som jag ser det, mot principen att fritt kunna röra sig i Europa och beskattas där man bor. Tack, fru talman.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag bryr mig inte om ltl Toivonens skattesmitande, Portugal eller vad som helst, men när han sätter ord i min mun som jag inte har sagt så måste jag svara.

Min käpphäst är inte en kommun och allra minst en kommun som heter Mariehamn. Jag är välvilligt inställd till att minska antalet kommuner, men jag har ännu inte bestämt mig om jag vill ha två, tre, fyra eller fem kommuner. Vi får se vad vi kommer fram till.

Jag tycker att det är lite symptomatiskt att det är helt okej för ltl Toivonen att godkänna samarbetsavtalen med Turkmenistan och med de andra länderna men inte med Portugal. Det är någonting som är fel!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag beklagar om jag i misstag nämnde ltl Igge Holmberg när jag menade ltl John Holmberg.

Det är så som jag sade i början, jag trodde vi skulle sambehandla de här tre ärendena och därför så lade jag fram argumentet i slutet och det var orsaken till den andra frågan.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har gett sitt yttrande och det är det som gäller.

 Jag blev ändå så pass intresserad av det som framfördes här av ltl Toivonen så att jag vill ställa en kompletterande fråga. Anser ledamoten och partiet som ledamoten företräder att det är på sin plats och korrekt att man kan tjäna ihop till en privat tjänstepension som kan vara omfattande och efter att man går i pension kan man flytta till Portugal och under några år lyfta hela tjänstepensionen skattefritt för att sedan flytta tillbaka till Finland eller Åland för att sedan dra nytta av välfärden? Välfärden kostar ju pengar, sjukvård kostar pengar. Om man inte har varit med och betalat detta via skatten så då ska någon annan betala. Vem är det då som ska betala för den välfärden?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Ja, för det första så betyder det att om man flyttar till Portugal så utnyttjar man sjukvården där och inte i Finland. Den som går i person har väl rimligen betalat skatt under ett antal år före det också.

Helt orimligt är det inte att ha principen att betala skatt där man bor.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag preciserar mig ytterligare. Det nuvarande systemet möjliggör att man i samband med pensioneringen flyttar till Portugal och då lyfter man hela den samlade tjänstepensionen skattefritt över på sitt bankkonto under några år. Man kan ju lyfta en tjänstepension snabbare än under de år som man fortsättningsvis lever och då har man fått de pengarna skattefritt. Sedan flyttar man tillbaka till Åland och kanske vårdas på ÅHS och det kostar mycket pengar. Vi har problem med underskotten här och någon ska betala för sjukvården. Man betalar inte själv via skatten och avgifterna är ganska låga. Vem ska då betala sjukvården för denna person?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde så är grunden Portugals skattesystem. Portugal vill ha pensionär, de säger; ”flyttar ni till Portugal så behöver ni inte betala skatt under tio år”. Det är ju Portugal som har problem. Pensionärerna kommer dit och utnyttjar sjukvård osv. men Portugal får inte någon skatt överhuvudtaget och de vill inte ens ha den skatten, de vill ha folk där som ska konsumera.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag hann inte begära replik på ltl Stephan Toivonens anförande så jag begärde anförande.

Jag blev faktiskt lite förvånad, egentligen till och med lite illa berörd när det gäller skattesmitarna. Vi ska se till att vi få till stånd avtal där man inte smiter från skatten. Det är en viktig sak för hela EU. Jag har suttit med i finansutskottet tidigare och jag har aldrig varit med om den här diskussionen som ltl Toivonen nu förde fram.

I det här fallet så är det nästan så att jag undrar om vi borde utreda ltl Stephan Toivonens jäv. Är han jävig i den här frågan? Det här är nästan i princip direkt personlig vinning som gäller ledamoten. Jag tycker att det är synnerligen allvarligt att ltl Toivonen lyfte den här frågan. Vi har ju jävsregler som gäller också lagtinget. Det gäller direkt personlig ekonomisk vinning om jag har förstått saken rätt. Kanske det inte går att tillämpa på detta, jag vet inte, det är tveksamt. Men det är synnerligen anmärkningsvärt att ltl Toivonen lyfte detta.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson förde ett intressent resonemang. Tidigare i mitt anförande i samband med ärendena kring Förenade Arabemiraten tog jag upp just detta med skatteparadis men också hur man kan smita från skatter.

EU anser att det är oerhört viktig med fri rörlighet men att vi gemensamt också tar solidariskt ansvar för att invånarna ska undgå det här.

Idag är det fortfarande inte olagligt att ha bankkonton i banker som har hemvist i sådana här länder, men däremot är det moraliskt intressant att diskutera, precis som ledamoten förde fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson hade intressanta synpunkter.

När det gäller om man flyttar och vart man ska betala så tycks Mariehamn ha samma princip. Flyttar man bort ifrån Mariehamn så ska man fortfarande helst betala skatt till Mariehamn annars är man skattesmitare. Det tycks vara samma principer, flyttar man till Portugal eller till Frankrike så är man skattesmitare. Där man bor där ska man betala skatt så som jag ser det.

När det gäller jäv och frågan om pension och om jag fortsätter så torde den pensionen alltid beskattas i Finland eftersom reglerna redan är på det sättet. Det gäller den privata sektorn, så jag är inte jävig.

Ltl Petri Carlsson, replik

Här i landet har vi lagen om beskattningskommun som gäller. Det är klart att i grunden ligger hemkommunen, men det är fortfarande lagen om beskattningskommun som gäller. Det kan vara någon annan än din egen hemkommun, så är det. Det är de facto detta som styr var man beskattas.

Om det inte är jäv så är det så att ltl Toivonen uppenbarligen både har vistats i Portugal och här, vilket han själv inte haft några hemligheter kring. Därför anser jag att det är ytterst anmärkningsvärt att ltl Toivonen i just det här ärendet när det gäller dubbelbeskattningsavtal med Portugal lyfte fram problem och att han avser att rösta för ett förkastade när han inte har gjort det i något annat dubbelbeskattningsärende här. Det är ytterst anmärkningsvärt. Jag tycker att det gränsar till jäv i alla fall.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Dubbelbeskattningsavtal är egentligen, som jag ser det, en lite felaktig benämning. Idén är ju att man inte ska beskattas på två ställen. Man går igenom under vilka omständigheter man ska beskattas i ett land och under vilka omständigheter man ska beskattas i ett annat land. Principen är att där man bor så där betalar man skatt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det finns tillfällen när jag var funderar vad vi egentligen diskuterar här i Ålands lagting. Det här är ett sådant tillfälle.

Vi diskuterade i samband med självstyrelselagsrevisionen att vi ska ta över mera beskattning, vi ska hålla oss professionellt till det och vi ska vara ansvarstagande.

Den här diskussionen som har försiggått de senaste fem minuterna är ett direkt personligt påhopp på en av våra kollegor i lagtinget, ltl Stephan Toivonen. Jag försvarar inte Stephan Toivonens agerande, jag har egentligen inte några åsikter om det. Däremot är jag helt övertygad om att Stephan Toivonen har följt de lagar och förordningar som finns.

Det som jag tror att har initierat den här diskussionen är delar av de polisanmälningar och de spänningsfält som finns mellan vissa partier och det parti som Stephan Toivonen representerar.

Därför vädjar jag till alla här i Ålands lagting att vi inte agerar på det här viset, utan vi försöker höja tonen och vara värdiga ett parlament.

Jag är medveten om att detta är ett avsteg från huvudrubriken. Jag ber om ursäkt, talman. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Genomförande av Inspire-direktivet

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, Åland har i flera repriser kämpat för att få Inspire-direktivet implementerat i vår lagstiftning på rätt sätt och i tillräcklig grad. Vi hoppas nu att med den här framställningen så ska det arbetet vara slutfört.

Det handlar om EU:s direktiv om geografisk information och att skapa en rättslig ram för hur geografisk information ska regleras och hur den får spridas och användas och särskilt över elektroniska kommunikationsmedel.

Det här gäller geografisk redan insamlad information. Det är inte ett påbud om ytterligare insamlingar. Det är helt enkelt hur man får och ska använda den. Det gäller de datamängder som innehas av myndigheter och här på Åland är det landskapsregeringen.

Direktivet talar om rumslig information. Redan när landskapsregeringen gav den första lagen i det här ärendet 2011 så valde man istället för ”rumslig” att använda ordet ”geografisk” för att få en bättre förståelse om direktivets innehåll.

Informationen som landskapet redan innehar handlar om: Datamängder om vägtrafiknät, avrinningsområden och vattenförekomster, skyddsområden och objekt, statistiska enheter, allmännyttiga och offentliga tjänster, anläggningar för miljöövervakning, vattenbruksanläggningar, områden med särskild reglering, havsområden, naturtyper och biotoper, arters utbredning samt energiresurser.

 Syftet med infrastrukturen är att allmänheten ska ges bättre tillgång till geografisk information via elektroniska kommunikationsmedel, till exempel internet, samt att myndigheterna på ett effektivare sätt ska kunna dela data med varandra.

Förslaget är blankettlagstiftning. Syftet med det är att under tidigare lagstiftningsförsök där vi också hade en talan väckt gentemot Finland för att direktivet inte var tillräckligt implementerat i landskapet så kan man konstaterat att den lag som antogs under 2011 bereddes under ganska brådskande former. Därför har det i efterhand visat sig att lagstiftningen inte till alla delar uppfyllde kommissionens krav när det gällde direktivets uppfyllnad.

Syftet, ända sedan det här blev aktualiserat, var ändå att landskapet skulle samarbeta med lantmäteriverket i så hög grad som möjligt och att landskapets geografiska datamängder ska ingå i Finlands geoportal, kartfönstret, som är en möjlighet för var och att inhämta geografisk information.

Det finns också i direktivet en bestämmelse om att varje medlemsstat ska ha en kontaktpunkt. Den kontaktpunkten för hela rikets del är jord- och skogsbruksministeriet.

Den här lagframställningen innebär inte i så stor grad några ekonomiska konsekvenser. Den anses vara positiv för miljön genom att den ger en ökad tillgång för myndigheterna och för allmänheten när det gäller datainformation som berör miljön, speciellt när man fattar beslut som har miljörelaterade karaktär eller beaktar miljön när det gäller planering och beslutsfattande.

Vid sidan av det här kanske någon har läst i dagens tidningar att Åland också nu börjar vara i mål när det gäller vår egen databas, den s.k. GIS databasen, som har varit under byggnad under många, många år. Den är faktiskt en väldigt god källa till viktig information och kan användas av alla som är intresserade av att gå in och titta på sina egna marker, t.ex. när det gäller vilka särskilda växter det finns, om det finns olika borrhål, ledningsdragningar eller om det finns särskilda skyddsvärda, fornlämningar eller annat. Den här informationen är väldigt bra särskilt för den kommunala sektorn och planeringen så att man undviker informationsmissar. Det blir enklare för kommuntekniker, byggnadsinspektörer och tjänstemän att kommunicera med det här i botten. Man kan undvika att misstag sker.

Fru talman! Jag tror att det var en tillräcklig presentation av ärendet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för presentationen vicelantrådet. Om jag uppfattade saken rätt nu som lämnar vi alltså vår egen lagstiftning i den blå boken och tar en blankettlagstiftning från den finska sidan. Jag vill gärna ha ett förtydligande där.

Min primära fråga är egentligen: Varför har detta beretts som ett tjänstemannaförslag? Har inte ärendet varit på remiss till t.ex. lantmäteriet eller till kommunernas nämnder? Det är ju ändå frågor som berör dem ganska väsentligt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag uppfattade nog att det har varit på en tjänstemannaremiss, men jag har kanske missat det. Saken är väl den att det i sak inte är några nämnvärda större förändringar än den lag som jag tror att vtm Thörnroos själv lade fram 2011, om jag inte minns fel.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack vicelantrådet. Just därför frågar jag. Det skulle ha varit intressant att veta var vi har brustit när det gäller det förslag som fördes till lagtinget och också godkändes här. Var fanns problematiken med implementeringen av EU-direktivet? Det framkommer inte i den lagframställning som nu ligger på bordet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, som jag uppfattade det så är det nog på detaljnivå som problemen finns när det gäller varför man inte har uppfattat att landskapet till fullo har implementerat direktivet.

Med en blankettlag så är vi nu på den säkra sidan. Det här är en lagstiftning som kanske inte har den allra största självstyrelsepolitiska betydelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Tack, talman! Som gammal tjänsteman inom infrastruktursektorn är det här en oerhört intressant fråga tycker jag.

Mitt andra anförande här i lagtinget handlade just detta. Då sade jag så här: ”I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och mediadistribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.”

Det är bra att vi ytterligare en gång för möjligheten att diskutera bredden av infrastruktur, att det inte bara handlar om vägar och skärgårdstrafik.

Inspire-direktivet visar just detta och skapar samordning av informationen. Det är en otroligt spännande värld att gå in databasar och se vilken ny information man kan samla av den befintliga. Användning av geodata skapar nya möjligheter både för planering men också för verksamheter.

Med hjälp av geodata kan vi koppla samman vattenkvalité, avrinningsområden, jordbruk och avlopp – en god kunskapsbas för att förstå vilka åtgärder vi behöver ta för att förbättra möjligheterna för att vidta rätt åtgärder. Att inte alla drabbas av området kring en vik utan faktiskt där det har betydelse.

Vi kan också koppla samman befolkningsdata med geodata och på så sätt bygga smarta kollektivrutter eller hemtjänstområden på ett helt nytt och mycket smartare sätt.

Det är bra att den nya GIS-databasen är uppe. Jag konstaterar att ett förverkligande av Inspire-direktivet kommer att göra gott för Åland och särskilt underlätta i den kommunala planeringen.

Den liberala gruppen stöder arbetet.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Även den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder genomförandet av Inspire-direktivet.

I och med Inspire-direktivet är nu geodatamängder tillgängliga i alla EU-länder i en enhetlig form. Genomförandet av direktivet effektiverar användningen av rumslig information, ökar myndigheternas samarbete och skapar förutsättningar för utvecklingen av mångsidiga medborgartjänster. Det är väldigt positivt.

Det ger också åt oss en ny infrastruktur för hela den Europeiska unionens geografiska information. Det förenhetligar tillgängligheten av den offentliga förvaltningens geodatamängder och – tjänster.

Myndigheter som förvaltar geografisk information ska utarbeta metadata med avseende på datamängder och tjänster och lägga in dessa i söktjänsten. Det ska vara lätt för invånarna att få ihop informationen.

Användningen av metadata ska vara avgiftsfri, vilket är viktigt för socialdemokraterna och den är också avgiftsfri i riket. Också andra producenter av geografisk information kan publicera deras metadata i söktjänsten. Lantmäteriverket sköter söktjänsten.

Det är viktigt att kommunerna är med och skapar den här rumsliga datamängden som omfattas av Inspire-direktivet.

Inspire gäller geografisk information som finns i digitalt format och förutsätter inte till insamling av ny information. När det gäller kommunerna är det intressant att notera att det omfattar ganska många punkter: Guidekarta-adresskarta, fastighetsregister, detaljplan, byggnader, generalplan, förorenade markområden, områden med översvämningsrisk, ställen för mätning av luftkvalitet, byggförbud och områden i behov av planering.

Här igen ser vi att det är bra med kanske färre kommuner som ska börja göra ett sådant här stort arbete.

Socialdemokraterna ber utskottet att redogöra i första hand om vem som bär ansvaret för den här informationen och hur det ska byggas upp, att det klargörs tydligt. Vilka instanser berörs, hur ska man jobba tillsammans med kommunerna? Kommer det att ge mera kostnader? Enligt rikets hemsida ska vara kostnadsneutralt. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

7        Ändring av barnomsorgslagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Tack, talman! ”If it ain’t broke, don’t fix it” är ett uttalande som brukar tillskrivas USA:s president Carters budgetansvariga Thomas Bertram Lance. Det är också ett uttalande som väl beskriver landskapsregeringens förhållningssätt till barnomsorgsväsendet på Åland.

Barnomsorgen handlar per definition om flera perspektiv: Är vårdnadshavarens rättigheter, barnträdgårdslärarnas arbetsvillkor det viktiga eller är det barnets rätt som ska vara det centrala och som vi i vårt regeringsprogram entydigt står upp för? Svaret har alltid varit och kommer att vara att detta är en balansakt. Ett för starkt betonande av någons rättigheter leder i praktiken till orimliga konsekvenser, det är därför ett område där en permanent normkonflikt råder. Och det är helt i sin ordning. 

Lagförslaget vi har framför oss har varit på remiss under tiden 14 april-16 maj 2016. Synpunkter har inkommit från 11 av 18 remissorgan.

I det lagförslag vi lägger fram idag föreslår vi ingen ändring i bestämmelserna om verksamheternas personaldimensionering, som kommer att vara den samma som på 80-talet, trots att öppettiderna för daghemmen har ökat.  De ändringar som föreslås är främst av förtydligande slag.

Vi inför ökade befogenheter för kommunerna att flexibelt anpassa fördelningen av personal inom barnomsorgen. Det var för hårt skrivet i lagen tidigare och förhindrade t.ex. att sätta ihop större grupper utan barnträdgårdslärare, vilket föranledde anmärkningar från ÅMHM. Vi föreslår nu ett mera elastiskt system.

Vi föreslår också ett tydligare mandat för verksamhetsföreståndaren, 9 §, vilket innebär att daghemmet kan göra en prioritering. Men, såsom tydligt framgår i 16 § ”Barnomsorg ska i möjligaste mån ordnas i den verksamhetsform som barnets vårdnadshavare önskar”.

Kommunerna kan ges tydligt möjlighet styra tider då barnen vistas i barnomsorgen, men grunden är att barnomsorg ska ordnas så i den verksamhetsform som barnets vårdnadshavare önskar.

Vi skapar flexibilitet genom att minska storleken på barngruppen genom att den som är arbetssökande har rätt till 25 timmar barnomsorg, vilket motsvarar nivån i Sverige.

Den som har sysselsättningsplan hos AMS, dvs. aktivt söker arbete, får den tid som hen behöver. Denna åtgärd kan inte bara ses som en socialpolitisk åtgärd, den är också i viss mån näringspolitisk. Om du aktivt söker arbete och har en sysselsättningsplan från AMS får du den tid du behöver. Om du är arbetslös men inte söker arbete är rätten inskränkt till 25 timmar. Det är viktigt att samhället på alla sätt uppmuntrar till att söka arbete.

Också här är barnets perspektiv centralt. För att uttrycka det lite mera jordnära: Om du är arbetslös och inte vill söka arbete kan det vara en bra idé att ha mer gemensam tid barnen.

Den s.k. högsta avgiften och inkomstgränserna indexjusteras i lagförslaget med anledning av penningvärdesförsämringen, vilket landskapsregeringen bedömer som skäligt.

Vi anpassar lagstiftningen till FN-konventionen om funktionshinder, specifikt 4 §, i och med att vi utvecklar definitionen av barn i behov av särskilt stöd.

Vi har samma behörighetskrav som tidigare, men tydligare disposition i 9 § och 9a §.  

Med tanke på barnets rätt är rätten till barnomsorgsplatsen per definition viktig. Med tanke på barnets bästa ska inte barnet ryckas upp ur sin kända barngrupp, på den grund att vårdnadshavares rätt till barnomsorg för sitt barn förändras.

Slutligen, talman täpper vi till en ”lucka” som har funnits i barnomsorgslagstiftningen. Det handlar om undanröjande av otydlighet kring ersättning för barn i gruppfamiljedaghem. De ska ersättas till 90 procent ”Av kommunens kostnader för likartad verksamhet”.  Nytt är att förfarandet klargörs nu för de fall då det inte finns ”likartad verksamhet i kommunen”.

Hur ser då framtiden för Ålands barnomsorg ut? Den minnesgode minns att vi budgeten för 2017 har beskrivit att barnomsorgen avses flytta in under utbildningssektorn under denna mandatperiod. Detta är den stora förändringen som vi jobbar med, inom revisionen av grundskolelagen där också tjänstemän med ansvar för barnomsorgen ingår. Landskapsregeringen bedömer att detta är en naturlig utveckling. I övriga Norden har detta redan skett och samma omständigheter talar för det också på Åland.

Talman! Barnen är vår framtid och det är i den här sektorn som grunden läggs för trygga barn som blir trygga samhällsmedborgare. Barn som känner sig stabila behöver inte ta droger för att livet ska kännas bra och mobbar inte och förtrycker varandra.

Trots de relativt små förändringar vi föreslår så är barnomsorgen i sig självt stor. Barnomsorg är livet. Tack, talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag har en liten fråga till ministern. Hur blir det med behörighetskraven? Det är ofrånkomligt att det händer någon gång när man lediganslår platser att man inte får sökanden som har den rätta utbildningen. Hur blir det framöver när det gäller den frågan?

Minister Wille Valve, replik

Det torde vara så att behörighetskraven är oförändrade, men jag ska kolla upp det och jag återkommer till ledamoten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack för det. Jag hoppas att vi får veta det till utskottsbehandlingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, vi har fått ett förslag på ändringar i vår barnomsorgslag på vårt bord. Tack för informativ presentation minister Valve.

Åländska vårdnadshavare och föräldrar ger barnomsorgen ett riktigt högt betyg enligt en rapport från ÅSUB 2010. Låt oss fortsätta så!

Det är viktigt att det här blir bra. Riktigt bra! Lagar som rör barn behöver ha ett tydligt barnperspektiv. Nu när social- och miljöutskottet ska närmare tar sig an och fördjupar sig i lagförslaget är barnperspektivet särskilt viktigt att komma ihåg. Vi ska komma ihåg att vi lagstiftar om en miniminivå.

Ett exempel på att man tagit ett barnperspektiv är då man förtydligat och klargjort lagen för barn med funktionsvariationer. Det är riktigt bra inkludering.

Avsikten med lagförslaget är att förtydliga och inte så mycket i sak ändra i lagen, alltså förslaget bygger på gällande bestämmelser. Man vill även minska administrationen för kommunerna och det kan väl ingen vara negativ till.

Det är viktigt att social- och miljöutskottet försäkrar sig om att det verkligen blir så att det inte finns någon risk att administrationen istället ökar. Det gäller att vara resurssmart, vilket även framkommer eller påpekas i lagförslaget.

Kommunerna anser att den nuvarande lagen är kostnadsdrivande, vilket är en av orsakerna till de här föreslagna förändringarna.

Det är några saker jag hoppas utskottet vill se närmare på. Jag vill att social- och miljöutskottet funderar på situationen för barn till separerade föräldrar och att det säkert tryggas att barnet får tillgång till dagvård eller fritidshemsvård i den mängd som den förälder – som barnet just då bor hos– behöver.

Lagförslaget vill förtydliga hur och när assistenter räknas in i personaldimensioneringen. Jag har förstått att det i praktiken kan vara skillnad på gruppassistenter och personliga assistenter. Hur och när räknas dessa olika assistenter in i personaldimensioneringen? Kommer det här faktiskt tydligt fram i lagförslaget? Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Bästa ledamöter, en sänkning av barnomsorgsavgifterna innebar i Sverige att barnafödandet ökade med knappt fem procent. Forskningen visade att det gällde främst yngre, deltidsarbetande kvinnor som fött fler barn till följd av de sänkta avgifterna. Det här är positiva nyheter för nativiteten. På Åland har vi en låg barnomsorgsavgift jämför med t.ex. Finland. Det är ytterligare en orsak att flytta till Åland.

Ökningen var störst för de familjer som inte hade några barn sedan tidigare. Bland familjer som redan hade barn är det främst sannolikheten att skaffa ett tredje barn som har påverkats. Eftersom de flesta familjer i Sverige skaffar två barn tyder det ökade antalet tredje barn på att det faktiskt är den totala fruktsamheten som har ökat och därmed kan låga avgifter ha långsiktiga effekter på barnafödandet.

PWC:s senaste rapport visat att om 15 år är hälften av befolkningen i Mariehamn pensionärer. Som politiker får man väl kavla upp ärmarna och börja driva nästa valrörelse med fokus på pensionärerna. Skämt åsido. Men ska vi ha en levande och bärkraftig kommun så måste vi också ha barn.

Allt sedan Gary Becker lade fram sin revolutionerande teori om vad som styr efterfrågan på barn har ekonomiska modeller analyserat hur kostnaden för barn påverkar barnafödandet. Tanken är att föräldrars vilja att skaffa barn delvis beror på vad det kostar att ha barn. Dessa kostnader kan delas upp i två typer; dels kostnaden för kläder, mat, utbildning osv. och dels den inkomst som familjen förlorar när en förälder är hemma med barn istället för att arbeta. I de fall föräldrarna arbetar måste familjen även betala för att någon ska ta hand om barnen under arbetstiden. På Åland nyttjar föräldrar framförallt kommunal barnomsorg. I ljuset av detta är det tänkbart att barnafödandet påverkas av barnomsorgsavgifter. Kraftigt subventionerade barnomsorgsavgifter skulle också kunna var en fördel och också en delförklaring till varför Sverige inte har drabbats av de fallande födelsetal som drabbat stora delar av övriga Europa.

Man kan, bästa ledamöter, konstatera att den bästa metoden att stöda nativiteten är en övergripande genomtänkt avgiftspolitik. Man brukar räkna med att ett barn kostar mer än 150 000 euro fram till sin 19-årsdag. I den beräkningen antas bland annat att båda föräldrarna är föräldralediga i sex månader var. Låga avgifter stöder barnfamiljen bättre än t.ex. en procentenhet lägre kommunalskatt. En god välfärdspolitik satsar på både tidiga insatser och låga avgifter vore en fördel om vi ska få Åland att växa.

Nu föreslår landskapsregeringen en höjning av maxtaxan med 10 euro från 230 euro till 240 euro. Denna höjning stöder socialdemokraterna. Däremot uppmanar vi kommunpolitikerna att analysera och diskutera ett totalgrepp om avgiftspolitiken i sin kommun. Det är kanske smartare att göra som i Mariehamn där man utnyttjat möjligheten att inte ta ut maxtaxan, utan man lägger taxan i staden på max 200 euro i månaden. Med det här tillägget så stöder socialdemokraterna ändringen i barnomsorgslagen. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ltl Kemetter från ett intressant anförande. Jag utgår ifrån att det är den socialdemokratiska gruppens gruppanförande som vi nu tog del av.

Till största delen, som jag uppfattade det, så gick anförandet ut på att förklara att en avgiftshöjning många gånger kan påverka nativiteten negativt. Ledamoten sade att en förklaring till varför nativitetssiffrorna är höga i Sverige är för att barnomsorgsavgiften är noll. Ledamoten sade också att socialdemokraterna nu stöder förslaget. Jag blir lite tveksam till att man delvis säger att man inte vill ha avgifter men samtidigt stöder man en höjning.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Veronica Thörnroos för möjligheten att få klargöra ifall det har blivit missförstånd.

I den här salen är det klart att vi måste ge möjligheter för kommunerna att ta beslut om var taxorna ska ligga. Socialdemokraterna hoppas att man ska kunna föra en sådan avgiftspolitik i sina kommuner som skulle gynna nativitetet och att kommunerna kanske inte tar den möjligheten att plocka ut maxtaxan. 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill gärna också höra hur socialdemokraterna ställer sig till att arbetssökande, som hittills har haft möjlighet att ha barnet i heldagsvård, numera via den här lagstiftningen får tämligen begränsade rättigheter?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det ska ges möjlighet att jobba men också att använda barnomsorg. Det är ett viktigt sätt att kunna få kvinnor och män likvärdigt ut i arbete och även kunna påverka pensionerna. Det här är en problematisk fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagting, daghem kan vara en stor utjämnare i ett samhälle. Studier i Danmark har visat att när man faktiskt gör daghemmen till den del av livets pedagogik som de kan vara, dvs. ger dem tillräckligt med resurser för att uppfylla de uppgifter de har, så gör de att barn som kommer från hem med små resurser får sitt kulturella kapital inför skolan ändå.

I Danmark visade det sig att mer än 60 procent av barn från fattiga hem utan akademiska intressen gick vidare till akademiska karriärer och gjorde en så kallad klassresa tack vara daghemmens inverkan.

Det är rätt enkelt. Om dina föräldrar inte läser eller uppmuntrar dig att läsa så kommer du att komma till skolan och måste börja från början, med resultatet att du halkar efter vissa av dina klasskamrater och alltid kommer att vara det. Men om du istället gått i ett daghem där pedagogiken har fått tillfälle att blomstra så kommer du till skolan och kan redan konsten att lyssna på vuxna som läser, du kanske kan läsa lite och räkna lite själv. Det betyder att du har samma förutsättningar som de elever vars föräldrar har haft möjlighet, tid och intresse av att läsa med dig eller på annat sätt uppmuntra till ett kulturellt kapital som musik, konst, teater eller annat.

Varför nämner jag detta? Dels för att min syster har varit daghemsföreståndare i många år och jag vet den skillnad hon gjort i mångas liv. Dels för att man i lagförslaget öppet medger att man inte tänker bry sig om barnens bästa eftersom det kostar för mycket.

Inte nog med det. Man säger att tydligt: ”Det är ett kommunalt ansvar att genomföra barnomsorg så som lagstiftningen förutsätter. Barnomsorgens grundläggande mål formuleras i lagens 2 §.” Jag fortsätter.  ”Den dimensionering av personalresursen som nu föreslås skiljer sig inte från tidigare, vilket innebär att grundbemanningen ska vara densamma som på åttiotalet.” 

”Personalens arbetstid är ca 7 ½ timmar per dag, vilket sammantaget med daghemmens långa öppettider gör det omöjligt att garantera att lagens nuvarande skrivningar alltid uppfylls.”

     ”På grund av att det inte i nuläget bedöms finnas ekonomiskt utrymme att tvinga kommunerna att leva upp till nuvarande lags skrivningar har kraven mildrats något.”

”Detta kan inte anses till fullo motsvara barnets bästa. Det gynnar inte heller personalens arbetssituation, vilken ofta präglas av stress med ursprung i höga ljudnivåer samt ett krävande ansvar för barnets välmående och säkerhet.”

Så vi vet att det är ett krävande jobb. De flesta som jobbat 10-20 år inom barnomsorgen har tinnitus, för barn är mera högljudda än arbetsskyddet tillåter.

Vi vet att det är ett krävande jobb med tungt ansvar för barns säkerhet. Men vi kommer inte att bry oss om att ens i lagtexten kräva barnens eller personalens rättigheter för att det kan kosta för mycket för kommunerna. Trots att vi alltså inte kommer att kräva att servicen ska följa lagen men vi ska ändå höja avgifterna till denna service. Detta samtidigt som vi rakt ut skriver att samhället betalar för närmare 90 procent av all barnomsorg.

Herr talman! Jag har i vårt kommunfullmäktige argumenterat för att barnomsorgen borde vara helt avgiftsfri. Det finns två goda orsaker till detta. Den första har jag redan berört. Det är den pedagogiska aspekten i servicen. Jag vill helt enkelt inte leva i ett samhälle som inte består av utbildade tänkande individer. Daghem och bra barnomsorg ser tillsammans med en god grundskola att jag slipper göra det.

Den andra är mer samhällsekonomiskt. Jag har inga som helst problem med att betala skatt för att utbilda människor och för att ge dem dräglig arbetstillvaro.

Men framförallt, barnfamiljer är stora konsumenter. De sparar inte på hög, det köps kläder, leksaker och mat i mängder. Skulle man låta föräldrar med små inkomster och för all del de med större istället betala avgiften över skatten tillsammans med oss som inte har barn så skulle kostnaden för samhället bli 10-12 procent dyrare beroende på kommun man bor i, men samhällsekonomiskt skulle varje barnfamilj spendera 2 500 euro mer i året. Det skulle stöda affärslivet, restauranger och, vem vet, det kanske till och med räddat Smart park. Nå, det sista vet jag inte, men det är ett tankeexperiment lika gott som något annat.

Så genom att höja avgiften så går vi emot hela iden med att alla ska få barnomsorg, men framförallt så gör vi en samhällsekonomisk miss. Vi tar pengar som kunde generera omsättning och låser in dem i något alla står bakom ändå.

Som avslutning, åländsk barnomsorg håller hög klass och dess personal är god och välutbildad men i de flesta kommuner så håller man sig med minimi-besättning på daghemmen. Detta är vansinne. Om det finns något ställe vi kan spara in framtida kostnader så är det genom att satsa på barn i tidig ålder, men då kan vi inte ha en lag som säger att kommunerna borde följa den om det inte kostar för mycket eller ändra lagar så att det inte ska kosta så mycket.

Om lagtinget i sitt anammande av FN:s Barnkonvention säger att man ska se till barnets bästa så kan man inte i lagtext skriva; ”detta kan inte anses till fullo motsvara barnets bästa” och bara fortsätta som vanligt.

Den åländska barnomsorgen och framförallt barnen och personalen förtjänar bättre än så. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Holmberg för ett intressant anförande. Det finns mycket som man kan fundera kring i det anförandet.

Ledamoten inledde med att tala om barnomsorgen som en länk i livets skola, vilket det är och i högre grad också blir med tanke på den bredare reform som regeringen håller på med dvs. revideringen av grundskolelagen. Där utrycks också ibland vissa farhågor för att det blir en skolifiering av barnomsorgsverksamheten.

Ledamoten lyfte fram de punkter där det är mycket status quo. Det är samma grundbemanning som på 80-talet, trots att öppettiderna har ökat. De facto är det också samma nivå på den högsta avgiften eftersom det är frågan om en indexjustering som innebär att vi helt enkelt tacklar den penningsvärdesförsämring som har ägt rum sedan föregående gång som avgifterna fastställdes. Förändringarna är ju ytterligt små.

Vad slutligen gäller barnkonsekvensanalysen i barnomsorgslagen så innebär ju barnets perspektiv… Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag tänker inte säga så mycket. Jag håller med det som ministern pratade om.

Som en kollega sade tidigare så motsätter vi oss inte lagförslaget som sådant. Jag personligen anser att det är dumt att ha avgifter. Jag påminner om att det går att göra som vissa kommuner har gjort; sänka avgifterna eller ta bort dem helt.

Minister Wille Valve, replik

I en barnomsorgslag måste särskilt barnkonsekvensanalysen ges en stor betydelse. Den är tämligen genomgående. Ska man på allvar göra barnkonsekvensanalyser i barnrättskonventionens anda så leder det ibland till obekväma slutsatser. Vi måste vara brutalt ärliga. Vissa av våra beslut motsvarar inte alltid barnets bästa, vissa beslut motsvarar inte vårdnadshavarens bästa och då är det bättre att vi full ut skriver det när vi har farhågor kring det.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag har inga argument mot den saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Ltl Igge Holmberg stod här i talarstolen en liten stund före mig och sade bl.a. att lagförslaget är en samhällsekonomisk miss. Jag delar inte alls den analysen.

Jag tycker att landskapsregeringen har valt en ganska intressant väg. Med de här lagförslaget utökar man faktiskt kommunernas självbestämmanderätt. Vi utökar för kommunpolitikerna, de som bor närmast, de som är valda in i det kommunala att fatta beslut om det som rör barnens väl och ve i sin egen kommun. Det är ett utökat självbestämmande och jag stöder den delen. Det visar också att landskapsregeringen, åtminstone i det här fallet, har en stark tro på att kommunpolitikerna själva kan besluta.

Ur ett medborgarperspektiv är det också enklare, skulle jag tycka som förälder, att ringa och tala om, till den som jag har röstat på i kommunalvalet eller som sitter i styrelsen och som finns i min närhet, om jag tycker att de är bra eller dåliga beslut som man tar. Landskapsregeringen har alltså vidgat kommunernas möjligheter att själva påverka sin egen närmiljö och det tycker jag att är bra.

 Det finns ingenting in det här lagförslaget som säger att avgifterna måste ökas. Däremot skriver landskapsregeringen att intäkterna kan öka med 4 procent vilket uppskattats till ungefär 100 000 euro men det förutsätter förstås att alla höjer avgifterna.

I lagförslaget sägs ingenting om vilka eventuella inbesparingar som en kommun kan göra. Jag tycker att i en större kommun som har daghem med flera avdelningar att det kunde finnas inbesparingsmöjligheter, men det framgår inte av detta lagförslag.

Jag tycker att det är bra att det finns en tydlig delegering i lagförslaget om att det är den som ansvarige, daghemsföreståndaren, som kommer att få mandat från kommunen att besluta vad gäller en viss övertalighet av barn för vissa tider. Det är ju den som är närmast på plats som har lättast, i det småskaliga samhället, att söka lösningar på problem och har en bra överblick av situationen.

Jag tycker också det är bra, jag vill inte säga att man sänker det pedagogiska ansvaret inom dagvården men jag tycker att det mycket väl räcker med en examen på gymnasienivå för att under vissa tider vara tillsammans med barn som kanske sover eller som har egen lek.

Det som jag däremot har lite funderingar kring är hur den här lagstiftningen har kommit fram. Jag noterar ingenstans att det har varit någon remissrunda till berörda. Det är möjligt att det har varit det men det framgår inte av lagförslaget.

Lite intressant är att det är ÅMHM som via sin inspektionsrunda på dagvårdsinrättningar runt om på Åland har noterat att verkligheten och lagstiftningen inte riktigt stämmer överens och det har landskapsregeringen tagit fasta på.

Det som man kan tycka är lite sorgligt här och nu är att just de tjänsterna vid ÅMHM som har gjort det här arbetet har nu dragits in av landskapsregeringen av ekonomiska skäl, medan man avser att reviderar verksamhet där som jag har förstått tidigare i samband med budgetdiskussionen, men jag kan ha fel.

Avslutningsvis, talman, så stöder jag landskapsregeringen i dess strävan att öka kommunernas självbestämmande vad gäller närproducerad service. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack, vtm Thörnroos. Vtm Thörnroos lyfte inledningsvis stärkande av det kommunala självbestämmandet, och såtillvida är det följd i färg eftersom själva avgiftparagrafen i den åländska barnomsorgslagen alltid varit avreglerad i jämförelse med klientavgiftslagen som gäller i Finland till exempel. Här sätter vi bara golv och tak och sedan kan kommunerna styra hur de vill lägga upp det i sin kommun och vilka avgifter det ska vara.

Vtm Thörnroos frågade efter en ekonomisk konsekvensanalys. Den finns under punkt 6.1, Ekonomi, i sista stycket, vad det innebär för kommunerna. På makroplanet kan man säga att det är plus minus noll. Kommunernas möjliga intäkter från barnomsorgsavgifter höjs med 4 procent. Det kan tillföra cirka 100 000 euro, men då ska man beakta den tabell som finns i 22 §, de inkomstgränserna som finns där neutraliserar i praktiken den höjningen och utfallet varierar mellan de olika kommunerna. 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag hade funderingar om att en större kommun kanske har större möjlighet att ha flera barn inskrivna än vad man brukar ha. Jag såg inte i ekonomianalysen att man hade försökt uppskatta vad det eventuellt kunde betyda. Det är möjligt att det inte går att uppskatta. Så kan det vara, att det helt enkelt är en omöjlig siffra att få fram.

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Det är första steget är hyfsat enkelt att få fram. Det andra steget är sedan knepigt när man ska differentiera utfallet utgående från dagens 16 kommuner. Där går det inte riktigt att få fram uppgifter annat än att vi vet att det i princip blir plus minus noll. I de allra minsta kommunerna kan det variera just av den orsaken att det är så små tal som det är frågan om.

Lagen har varit ut på remissrunda såsom jag nämnde i mitt anförande. Den har gått till Mariehamns stads socialförvaltning, Ålands kommunförbund, AMS, De Utvecklingsstördas Väl, Landskapsregeringens utbildningsbyrå, ÅMHM, Facken- Akava Åland och Ålands barnträdgårdslärare, Pusselfamiljen samt Ålands barnträdgårdslärare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! För egen del anser jag, till skillnad från vtm Veronica Thörnroos, att avgiftsförändringen och framförallt höjningen av maxtaxan är ett dåligt förslag. Däremot av respekt för regeringssamarbetet så får jag accepterar det. Dessutom innebär detta en frivillighet, avgifterna måste inte höjas såsom vtm Thörnroos också konstaterade.

 Jag kommer att fortsätta att kämpa för att det i min hemkommun hålls en lägre maxtaxa än maxavgiften såsom det har gjorts hittills i staden.

Angående den utökade självbestämmanderätten som vtm Thörnroos lyfte fram, skulle vtm Thörnroos helst se att maxtaxan slopades helt och hållet? 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan inte erinra mig att jag i mitt anförande skulle ha uttalat mig varken positivt eller negativt kring själva avgiftshöjningen. Jag gjorde däremot ett konstaterande att det är upp till kommunerna huruvida de vill höja eller inte. Jag lade inte in en personlig värdering i det och därför kan jag inte heller stöda eller dementera det som ltl Petri Carlsson nu frågade. Jag gjorde bara ett kallt konstaterande att det här är ett vägval som landskapsregeringen har gjort. Min analys blev att det är kommunpolitikerna nu som får en lite större verktygslåda att hantera.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag noterade att vtm Thörnroos lyfte fram att det är positivt att man ökar självbestämmandet för kommunpolitikerna i och med att man förändrar avgiftsnivåerna i lagstiftningen. Då drar jag slutsatsen att vtm Thörnroos förespråkar en höjning av maxtaxan eftersom det ger ökat självbestämmande för kommunpolitikerna.

Jag undrar, om inte vtm Thörnroos vill av principiella skäl ta ställning till en höjning eller sänkning av avgiften, skulle det då vara att föredra att ta bort maxtaxan i lagstiftningen? Är det detta som vtm Thörnroos förespråkar av principiella skäl?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Av principiella skäl föredrar jag att replikskiftena kopplas till mitt huvudanförande.

När jag diskuterade ett ökat självbestämmande för kommunerna så avsåg jag hela paket med förslag från landskapsregeringen. Avgifterna är en del, men sedan finns också det som rör arbetssökande som nu har begränsad möjlighet, enligt lagförslaget, om kommunen så önskar. Samma sak när det gäller flexibiliteten och överskrivningar på daghemmen.

Min slutsats var inte det rent substantiella, utan jag konstaterade att det blir ett ökat självbestämmande för kommunpolitikerna och det tycker jag att är bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Jag ska förklara en sak för vtm Thörnroos för jag tror att hon missförstod. Jag menade inte att lagförslaget i sig var samhällsekonomiskt dåligt. Jag menade att det är avgifterna inom barnomsorgen som är det samhällsekonomiska misstaget.

Samhällsekonomiskt är det alltid bättre med ett skatteuttag än avgifter som alltid slår hårdare mot de minst bemedlade.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för det klargörandet. Jag delar inte synpunkten att en ökad allmän beskattning är bättre än punktavgifter men det kanske är en annan historia.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vtm Veronica Thörnroos lyfte fram utbildningsnivåerna på personalen inom barnomsorgen i sitt anförande. Jag tycker att det är ett intressant resonemang. Man måste komma ihåg att våra daghem inte är en förvaringsplats för våra barn bara för att föräldrarna ska kunna gå på jobb.

Daghemmen jobbar aktivt med tidiga insatser och pedagogiska metoder för att få våra 3-5 åringar att lättare lära sig läsa och räkna. Man jobbar bl.a. med att få bort inlärda reflexer, man jobbar mycket med rörelser bl.a. att krypa. Man jobbar med pussel, logiskt tänkande och problemlösning osv.

Man måste också vara ganska skicklig på att hantera grupper. Man kan tro att det inte förekommer mobbning bland små barn men det gör det också, så man måste också kunna hantera grupper och sådant beteende.

För att få jobba som barnträdgårdslärare i Finland är man uppe på kandidatnivå på universitet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag uppfattade inte ltl Kemetters frågeställning, men jag stöder helt resonemanget att tidiga insatser, goda pedagogiska metoder och små grupper osv. är det optimala vad gäller inlärning för barn.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, talman! Tack för det stödet. Det är jätteviktigt att vi har rätt utbildad personal som jobbar inom vår barnomsorg, att vi har barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare som jobbar med vissa barn, men också barnskötare som har vissa arbetsuppgifter.

Att man skulle låta någon som har gått en gymnasieutbildning att sköta barnträdgårdsläraruppdrag blir inte hållbart tror jag. Däremot borde man kanske se över hur man från en sociokantutbildning på gymnasiet har möjlighet att jobba inom barnomsorgen, men då ha helt andra uppgifter än barnträdgårdslärare och den personal som ska ta hand om barnen. Barnen ska få den bästa möjliga tiden när de är på dagis.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att en gymnasieskola ska sköta barnträdgårdslärarutbildningen eller att en gymnasieelev ska sköta det arbete som en barnträdgårdslärare gör. Däremot står det i lagförslaget som ltl Sara Kemetter står bakom att den möjligheten ska finnas under vissa tider på dygnet. Det här är inte ett lagförslag som jag har lagt fram. Det här förslaget har regeringen lagt fram och där ingår också socialdemokraterna. Jag för ett resonemang på hur jag ser på den här frågeställningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Den här lagframställningen har presenterats och lämnats av en av våra ministrar i regeringen. Det gör att vi har haft en väldigt god insyn i arbetet och utformandet av den här lagframställningen och vi har också varit väldigt aktiva i framtagandet. När framställningen har kommit så här långt så kan vi också självfallet stöda den och stå bakom den. 

Det är bra att man nu reder upp det som har varit frågetecken när det gäller personaldimensioneringen, i synnerhet t.ex. på morgnarna när det har varit närvårdare på plats och tagit emot barnen. Man har önskat, förstås enligt nu gällande lag, att det istället skulle vara en förskolärare som också tar emot barnen på morgonen.

Den som har arbetat inom den här verksamheten vet att det kan vara svårt att täcka hela dagen med att någon förskolelärare är på plats. Det är bra att man har ändrat det till den delen. Jag tror också att de som jobbar inom verksamheterna ser välkomnande på den här lagframställningen till den delen.

Det är också bra att man förtydligar när det gäller enskilda daghem och den ersättningen som man får från kommunen, dvs. 90 procent, och hur man räknar ut det också när det gäller barn under tre år.

Det finns inte många enskilda daghem som är verksamma på Åland, så det är bra att man förtydligar den här verksamhetens förutsättningar också till den delen in i lagen. Av erfarenhet vet jag att det ändå är ganska tufft att klara sig på 90 procent. Man säger att resten kan man ändå ta in genom avgifter. Men oftast i verksamheternas budgeter så är det ändå bara driftskostnaderna som räknas ut och inte kapitalkostnaderna, vilket det i motsats till ett enskilt daghem där också kapitalkostnaderna, investeringarna ska ingå. Så därför kommer det att bli väldigt dyrt ändå och svårt att driva ett enskilt daghem. Det kan man också se på antalet som finns runt om på Åland.

Avgiften och maxtaxan, att höja den från 230 euro till 240 euro, har vi diskuterat väldigt mycket i vår grupp. Vi har ändå kommit fram till att man höjer avgiften till 240 euro, alltså med 10 euro.

En annan viktigt faktor, som jag själv tycker, borde vara så att alla betalar någonting för att ha barn i barnomsorg. Skulle man ha barnen hemma så kostar det också. Det här är en service man får och man betalar också för den. Jag tycker inte att det är en framkomlig väg att ta det här över skattesedeln och därmed bjuda en del av invånarna på den här servicen. Det är bra att den som behöver den här typen av service betalar den också, och analogt med att man betalar en maxtaxa så borde man också kunna betala en minimitaxa.

Alldeles särskilt bra är utvecklandet av 16 §, Rättighetsgrunderna där det sägs man barnomsorg i möjligaste mån ska ordnas som vårdnadshavare önskar. Det är ändå det som är det centrala i den här lagframställningen och inom hela verksamheten. Verksamheten finns till för de föräldrar som arbetar, studerar eller är arbetssökande. När man inte själv kan vara hemma med sina barn har man möjlighet till den här servicen.

Jag vill också stöda det som ltl Pernilla Söderlund framförde i sitt anförande när det gällde frågeställningar som ska tas upp i utskottet. Det var bra påpekanden och de stöder jag. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag tänker inte desto mera orda om det här lagförslaget eftersom det inte brukar komma förändringar i regeringens förslag.

Jag reagerade på 9 § där man uttryckligen säger att en verksamhetsföreståndare ansvarar. Det avviker lite från vad man sedan säger i 26 § om ledningsansvar, det gäller i och för sig kommunerna.  Att man lägger ansvaret direkt på en föreståndare, det är nytt i lagstiftningen. Det är ju den som bedriver verksamheten som ska ansvara för den, det juridiska ansvaret. Jag hoppas att utskottet tittar på det.

Generellt kan man fundera om vi har förtroende för kommunerna? En sådan här lagstiftning ska egentligen medföra att vi vågar ge kommunerna vårt förtroende och när det gäller på vilken nivå avgifterna ska vara. Till den delen tycker jag att man är för sträng. Kommunerna anser att lagstiftningen är för sträng gentemot dem och att de borde ha friare händer. Jag hoppas att utskottet hör kommunförbundet. Har man beaktat kommunernas åsikter och krav? Har vi förtroende för kommunerna och de politiker som finns där? I den här församlingen är många både kommunpolitiker och lagtingspolitiker och vet att det många gånger har varit svårt och man har kanske har varit mer flexibel än man har velat.

Jag anser att lagtinget ska ha förtroende för de kommunalt valda och hur kommunen sköter barnomsorgen och även de privata. Jag har inte sett något problem till den delen. Jag tycker man kan luckra upp så mycket som möjligt och då skulle vi inte behöva ha någon diskussion om maxtaxa här i lagtinget. Det är upp till kommunerna och verksamhetsidkarna att bestämma det. Tack.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Jag kan delvis hålla med ltl Häggblom när han sade att man ska tro på kommunerna och kommunernas representanter. Inom den här verksamheten är ramen egentligen det som kommunpolitikerna ger som vägkost till verksamheten, man är inte med i den dagliga verksamheten. Kommunpolitikerna, fullmäktigen eller socialnämnderna, beroende på vilket nivå man har bestämt, så antar en läroplan för daghemsverksamheten och sedan förstås budgeten, men något annat har inte fullmäktige med den här verksamheten att göra.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Jag avsåg den ekonomiska biten för det är det som fullmäktige gör. Jag tycker att man ska ge fullmäktige de ramarna, precis som vi också i lagtinget vill ha större självbestämmande i vår ekonomi och våra intäkter eftersom kommunerna har beskattningsrätt. Dessa taxor är en del av beskattningsrätten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Häggblom för en skarpsynt iakttagelse. Det är precis så. Egentligen svarade ltl Häggblom på sin egen fråga i och med att det är en skillnad, för i 26 § beskrivs kommunens ledningsansvar medan 9 § handlar om det operativa ansvaret på dagvårdsplatser. Tack för påpekandet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Herr talman! Jag vill bara påvisa det här för det kan bli en konflikt mellan anställda i kommunen och nämnden. Man har sagt vilken dimension det ska vara och sedan kräver en föreståndare något annat. Om man vill undvika den konflikten så bör man titta på den här paragrafen för den är inte bra. Sedan har man också det juridiska ansvaret för det. Här har man satt ansvaret direkt på föreståndaren och då kommer föreståndaren att kräva relativt mera än vad man skulle göra annars.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Häggblom. Min personliga analys är nog att de här befogenheterna inte står i strid med varandra på något sätt. Men det kan förvisso vara bra om utskottet fördjupar sig i den frågan.

Det kan tilläggas att Ålands kommunförbund också har varit med i remissrundan när det gäller framtagandet av barnomsorgslagen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är bra att man nu retar ut den här lilla missen när det gäller personaldimensioneringen. Man se lite mer flexibelt på det. Jag håller med tidigare talare. Man ger det här till kommunerna och ser vad som är bäst.

Det var också en intressant debatt mellan vtm Thörnroos och ltl Kemetter.

Det nämndes om vi har förtroende för kommunerna. Ja, i den här frågan har vi det. Det är viktigt att se vad vi ger till kommunerna. Var är fullmakten? När vi pratar om lagstiftningen måste vi se ur barnens bästa.

När jag har lyssnat på debatten så har det pratats mycket om de vuxna. Man pratade om att verksamheten är för föräldrar. Jag ser att verksamheten är för barnen. Vi har barnomsorg för barnen, vi ska hjälpa dem och vikten ska vara där. I lagen saknar jag ett barnperspektiv. Jag hoppas att utskottet kan titta på barnperspektivet, för det saknar jag i framställningen och vi kunde ha haft detta. När vi debatterar det här ska vi tänka på barnen och barnens bästa. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

För kännedom

8        Självstyrelsens överlevnad

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål S 1/2016-2017

Ett meddelande om när landskapsregeringen ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen den 6 mars 2017.

9        Värdering av det åländska gymnasiebetyget

Ltl Britt Lundbergs m.fl. spörsmål S 2/2016-2017

Ett meddelande om när landskapsregeringen ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen den 7 mars 2017.

10      Den åländska drogsituationen

Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 4/2016-2017

11      Rättsosäkerheten vid offentlig upphandling

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 5/2016-2017

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 13 mars klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil