Plenum den 8 september 2004 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  8 september 2004 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Peter Grönlund, vtm Barbro Sundback och ltl Lasse Wiklöf).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vtm Barbro Sundback på grund av privata angelägenheter, ltl Peter Grönlund på grund av tjänsteåliggande och ltl Lasse Wiklöf på grund av annan orsak: förtroendeuppdrag. Beviljas.

 

Herr landshövdingen:

Ärade fru talman!

Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av 1) Cartagenaprotokollet om biosäkerhet till konventionen om biologisk mångfald, 2) Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll och 3) konventionen med stadga om Europaskolorna.

 

TALMANNEN: Tack herr landshövdingen! Lagtinget kommer i vederbörlig ordning att behandla republikens presidents framställningar.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 1:

 

Landskapsregeringens framställning angående anpassning av landskapslagstiftningen med anledning av det nya sjöfartsstödet. (FR 15/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Framställning nr 15 kan i sig ses som en liten enkel ändring av vår egen lagstiftning, men jag tror det ändå förtjänar sägas att det här är en del i det kanske viktigaste näringspolitiska beslutet som har fattats för Åland på många, många år. Det kanske förtjänar en viss eftertanke att det beslutet fattades i Helsingfors av regering och riksdag för vår viktigaste näring.

 

Det här är alltså ett förslag från landskapsregeringen att ett tillägg så att lagen om temporär befrielse från betalning av förskottsinnehållning som verkställas av sjöarbetsinkomst från vissa passagerarfartyg även skall tillämpas vid verkställande av förskottsinnehållning i landskapet. Ändringen behövs för att fullgöra det paket som man kom överens om i regeringens ekonomisk-politiska utskott år 2003.

 

Vi vet alla under vilken press vi här på Åland har levat under ett antal år: osäkerhet om vår viktigaste näring, vilka verksamhetsförutsättningarna skall bli och konkurrensförutsättningarna om vi skulle bibehålla våra passagerarkryssningsfartyg under finsk/åländsk flagg eller om det skulle bli svensk flagg. Jag har sagt det tidigare från den här talarstolen och jag understryker det igen, att det har varit den svåraste frågan som åtminstone jag har upplevt under min politiska tid att hantera med tanke på frågans tyngd och dignitet för det åländska samhället och samhällets möjligheter att klara sig.

 

Många goda krafter hjälpte till att det blev en lösning som sträcker sig framåt i tiden och som ger våra rederier jämförbara konkurrensvillkor med åtminstone Sverige. Jag vill här från talarstolen passa på att framföra ett stort tack till alla de krafter som har hjälpt till att få till stånd en sådan lösning. Det finns många som kunde nämnas, men jag tror att det som ändå förtjänar sägas här som var något av en förlösande handling i det här sammanhanget var de s.k. clusterutredningarna som visade på sjöfartens betydelse, inte bara på Åland utan de facto att den har stor betydelse också för landet som helhet, för Finland. På det sättet öppnar det ögonen också på många rikspolitiker och gjorde att det var möjligt att få ett positivt beslut i regeringen och i förlängningen i riksdagen.

 

De övriga rikslagarna som ligger till grund i paketet och som också föranleder den här framställningen har godkänts i Finlands riksdag i dag. Det man väntar på nu är att också kommissionen skall kunna godkänna paketet och sedan kommer lagarna att sättas i kraft med en riksförordning när beslutet kommer från EU.

 

Behandlingen i riksdagen föranledde naturligtvis också där diskussioner om sjöfarten och alla vet att fem år i den här branschen är en ganska kort tid, framför allt om man skall göra stora investeringar i den här branschen är det fråga om väldigt stora belopp. Därför ledde diskussionerna i riksdagen fram till att man godkände några uttalanden som kan vara intressanta för hela frågeställningen. Det var egentligen två uttalanden; det första var: ”Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att rederier som huvudsakligen bedriver utrikesfart får stöd från staten på lika villkor för verksamhet som uppfyller kraven i lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart.” Den andra punkten säger: ”Riksdagen förutsätter att regeringen utreder under hur lång tid man på lika villkor och utan snedvridning av konkurrensen kan säkerställa och stödja sjöfarten på Åland och på annat håll i Finland.” Det finns alltså en klart uttalad målsättning från Finlands riksdag att man skall också på lång sikt stödja sjöfarten i det här landet.

 

I samband med statsministerns besök här på Åland ägnade vi huvudparten av de diskussionerna kring just hur man skall kunna trygga sjöfarten på lång sikt här i landet och framför allt på Åland. Efter det har det tillsatts en arbetsgrupp av kommunikationsministeriet som har fått i uppdrag att arbeta med de långsiktiga frågeställningarna. Det är väldigt viktigt att man gör det redan nu, att man försöker inom det närmaste året komma fram till förslag som kan godkännas i regering och riksdag och som också vi här på Åland kan omfatta för att man skall kunna ge den långsiktiga trygghet som den här näringen såväl behöver. Jag har varit med under den här processen i ganska många år och ibland har det känts väldigt frustrerande, det vill jag säga, när man måste åka till Helsingfors, försöka förklara en hel del saker som vi tycker att är självklara här på Åland när det gäller vår viktigaste näring och dess enorma betydelse för vårt samhälle; det har varit svårt att få någon förståelse för det eftersom näringen haft och har en relativt liten betydelse i landet som helhet. Jag tycker mig ändå ha sett en förändring i inställningen härvidlag både hos ministeriet och hos regeringen och också nu hos riksdagen när det gäller att inse betydelsen för Åland men också för landet som helhet. Jag vill också säga att jag tycker att riksdagsman Roger Jansson har gjort och gör ett jättearbete; han har också ett engagemang i de här frågorna som är utöver det vanliga, och vi skall vara glad över att vi har det stödet i Finlands riksdag i dag.

 

Fru talman!

Det gäller nu för oss från åländsk sida att först få det här paketet i hamn och få alla pusselbitar som behövs för att det skall fungera 2005 och de fem kommande åren, men sedan också att vi verkligen ligger på när det gäller de långsiktiga lösningarna. Det vill jag påstå att vi faktiskt gör från landskapsregeringens sida tillsammans med riksdagsmannen och tillsammans med redarföreningen, och vi skall också försöka arbeta med facken på ett sådant sätt att vi på sikt skall kunna få en större samsyn också bland de parter som agerar inom den här sektorn. Om vi inte hittar ett långsiktigt samförstånd kan det bli förödande.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av landskapslagstiftningen med anledning av bolagsskattereformen. (FR 16/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand

Fru talman!

Det är fråga om en mycket liten ändring som landskapsregeringen föreslår i kommunalskattelagen för landskapet Åland. Skattesatsen för samfund höjs med 0,0003 procentenheter från 5,7275 till 5,7278. Samtidigt föreslås att blankettlagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävs.

 

Förslaget sammanhänger med den reform av företags- och kapitalbeskattningen som genomförts i Finland och som även omfattar landskapet. Syftet med reformen är huvudsakligen att få tillräckliga skatteintäkter under trycket av en ökande skattekonkurrens. Reformen innebär att samfundsskatten sänks från 29 till 26 procent samt att skattesatsen för kapitalinkomst sänks från 29 till 28 procent. Kommunerna kompenseras genom att deras andel höjs från 19,75 till 22,03. Förslaget är alltså neutralt för de kommunerna.

 

Den marginella förändring om 0,0003 procent som föreslås görs för att vi fortsättningsvis skall ha samma nivå som i riket och det har mycket att göra med den administration som finns kring det här, där vi köper tjänster. Med en avvikande skattesats skulle det kosta oss mera. Sedan finns det också ett intressant rättsfall på Gibraltar som vi följer med där unionen har tittat på om man kan ha en avvikande skatt inom nationalstaten. Det är intressant på det viset att om unionen säger slutgiltigt att man inte kan ha det är vi tvungna att ha samma skatt som i riket när det gäller samfundskatten. Vi följer alltså med den intressanta frågan.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det sades i presentationen att detta var en mycket liten sak. Ser man på framställningen och bara ser på de teknikaliteter som den innehåller är det förstås en liten sak, men tittar man på hela bolagsskattereformen är det allt annat än en liten sak. Jag tycker det vore intressant om man också i Ålands lagting diskuterar om det är ett bra eller ett dåligt förslag. Det är givetvis ett bra förslag att man sänker bolagsskatten med 3 procent, det är positivt för företagandet, men det finns också sådant som är synnerligen dåligt i förslaget.

 

Den sak jag tänker på ingår inte direkt i framställningen, men den är en del av bolagsskattereformen och det är förstås dubbelbeskattningen av dividenderna jag tänker på. Ur flera aspekter är det ett väldigt olyckligt förslag. För det första är risken överhängande att det kommer att strypa intresset för att spara i aktier, man kommer som kapitalplacerare att titta efter andra sparformer och då kanske någon ställer sig frågan: Varför är det negativt? Det är negativt på det sättet att det kommer att bli mycket, mycket svårare att få fram kapital för uppstartande av företag. Jag tycker att vi har en hel del hotbilder mot företagandet i landskapet, vi har en betydligt svagare entreprenörsanda hos ungdomarna än vad det har varit tidigare och detta kommer att leda till att det blir mycket svårare att få fram kapital. Tittar vi på de verkligt stora företag vi har för åländska förhållanden, Chips, Viking Line m.fl., är det klart att de har byggts upp just på grund av det har varit personer som har placerat sitt kapital i bolagen med hopp om att få avkastning på sitt kapital, och så har det varit hittills. Därför tycker jag att aktiesparande har varit en mycket bra form av sparande sett ur samhällets synvinkel, för det har lett till att stimulera företagandet.

 

Ser vi framåt är jag faktiskt ganska tveksam - om vi tar företag typ PSB – om den typen av företag kommer att kunna locka till sig kapital på samma sätt som de stora företag som vi har redan nu. Jag tycker att förslaget till dubbelbeskattning verkligen är av ondo. Här står vi igen! Jag håller med om att det är fråga om en mycket liten sak, om vi tittar på teknikaliteterna i den här framställningen, men det stora problemet är att reformen innehåller väldigt negativa aspekter för det åländska företagandet och det har vi, igen, ingen möjlighet att göra någonting åt. Jag vill säga, att det här är ingen kritik mot landskapsregeringen, när vicelantrådet ruskar på huvudet, utan det är situationen som sådan som jag tycker att är beklaglig.

 

Här har vi igen ett mycket, mycket tydligt exempel på vilka nackdelar vi har i det åländska samhället av att vi inte har en egen skattebehörighet. Det vill jag peka på och jag hoppas också att man i utskottet tittar på den här frågan i ett litet vidare perspektiv, för det är trots allt så viktigt för det åländska samhället att man inte bara tar det korta formuläret på basen av teknikaliteten som finns i framställningen utan för ett principiellt resonemang om hur man med skatteinstrumentet kunde stimulera företagandet. Det tror jag skulle ge mycket.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det var precis som ltl Anders Eriksson sade att jag avsåg teknikaliteten med ”liten ändring”. Till övriga delar instämmer jag i allt som ltl Anders Eriksson för fram. Vi har inte behörighet på dubbelbeskattningens område och kan inte rätta till det. Jag gick inte in på den stora reformen därför att det är just de frågorna vi håller på och jobbar med tillsammans med handelskammaren, också i andra utredningar, för att få ett underlag så att vi kan argumentera varför åländskt näringsliv behöver annorlunda beskattning. Jag har ingen annan synpunkt än ltl Anders Eriksson i dessa frågor, men vi jobbar som bäst med dem för att hitta argumenten för vårt näringsliv.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vill för tydlighetens skull upprepa att det var ingen kritik mot regeringen utan jag tycker att vi också här i lagtinget kan peka på vad vi tycker att är väsentligt från de olika partierna. Vi behöver inte alltid, åtminstone inte från Ålands Framtids sida, ha underlag, utredningar, vi skall återkomma, vi skall fundera, utan frågar hur ser Ålands lagting på bolagsskattereformen? Utöver det jag nämnde kommer den att ha ganska negativa effekter på företagandet, men det är också många gamla människor som har placerat sitt kapital i aktier och räknat med att här skulle man ha en god skattefri avkastning att leva på på ålderdomen - och nu kommer det en skattereform som slår undan benen totalt. Det finns många negativa aspekter. Än en gång, vicelantrådet Jörgen Strand, ingen kritik mot landskapsregeringen, men det är intressant om övriga lagtingspartier också deklarar vad man har för åsikt. Vad har t.ex. Frisinnad Samverkans ordförande för åsikt om fenomenet som sådant?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag tog det absolut inte som kritik, men jag ville förklara varför jag inte tog upp frågan. Jag har ingenting emot att lagtinget hittar en enhetlig linje i de här frågorna. Jag tror inte att Frisinnad Samverkans linje skiljer sig när det gäller skattefrågorna från Ålands Framtids; till den delen har jag absolut ingenting emot att utskottet fördjupar sig i de här frågorna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 3:

 

Kulturutskottets betänkande nr 2/2003-2004 angående ett besökarcentrum i Bomarsund. (HM 11/2003-2004).

 

Först tillåts diskussion, därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Bomarsund är intressant,  Bomarsund är mycket intressant. Långbergsöda får ursäkta, men man kan säga att Åland började i Bomarsund. Det Åland vi har och känner i dag föddes på många sätt när slaget om Bomarsund för 150 år sedan inträffade. Den säkerhetspolitiska status vi har med demilitarisering och neutralisering kommer sig från de uppgörelser som gjordes efter slaget om Bomarsund som, förutom de 150 åren, är så nära att man fortfarande nästan kunde känna krutröken – om inte annat kände man krutröken från det fyrverkeri som många bevittnade. Man kan med fog också påstå att händelserna i Bomarsund ledde till en speciell position för Åland som i kombination med annat kanske ingöt mod och hopp hos ålänningarna som sedan kämpade för i första hand återförening med moderlandet Sverige och senare för självstyrelsen. Vi har alltså mycket att härleda tillbaka till Bomarsund.

 

Mot bakgrund av detta, fru talman, har kulturutskottet behandlat motionen synnerligen grundligt. Vi har bl.a. gjort studiebesök till Bomarsund, bekantat oss med Bomarsundsområdet och vi har, som framgår av betänkandet, hört en rad olika Bomarsundskännare och det har varit mycket intressant.

 

Till saken, fru talman. Motionen föreslår att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om att ett besökscentrum förverkligas i Bomarsund under jubileumsåren 2004-2006 för att exponera de historiska och turistiska värden som området representerar. Utskottet delar, som sagt, motionärernas uppfattning om att Bomarsunds fästningsområde är betydande för Ålands historia och utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att åtgärder vidtas för att bättre synliggöra Bomarsunds fornminnesområde och dess betydelse för Åland.

 

I övrigt talar betänkandet mycket för sig självt. Jag vill nämna några saker. Kulturutskottet konstaterar att det för Bomarsunds fornminnesområde finns en av landskapsstyrelsen fastställd delgeneralplan från 1992 och planen, som utskottet har bekantat sig med, samlar alla de idéer och funderingar som har funnits kring Bomarsundsområdet. Enligt utskottets mening är planen lite föråldrad och samtidigt lite orealistisk. Det skulle vara bra att revidera den så att den blir modern och realistisk utgående från de funderingar vi har i dag. Det pågår också en inventering som Graham Robbins gör och när man har den klar är det kanske klokt att sätta igång en revidering av planen.

 

När det gäller besökscentrum är det väldigt viktigt att det finns en sådan funktion på Bomarsundsområdet så att man kan visa Bomarsund för besökare. Det har funnits många planer på besökscentrum, främst två, först det s.k. Bodiscoprojektet och nu senare att man skulle bygga ett riktigt torn på Prästö. Problemet med satsningarna är förstås kostnaden; båda är ungefär till priset av en allhall. Vi vet att vi inte har några pojkar med guldbyxor, eller flickor, utan det är vanliga byxor och då är det tight om pengar.

 

Kulturutskottet ställer sig på intet sätt främmande till sådana här satsningar, men då krävs det en annan finansiering än landskapets kassa. Med den entusiasm som i dag finns hos de personer som engagerar sig i Bomarsundsområdet är det fullt möjligt.

 

Hur som helst, så tycker kulturutskottet att tillsvidare och kanske också permanent, som vi konstaterar i vårt betänkande, borde man göra Telegrafen till ett besökscentrum. Den byggnaden har vi i kulturutskottet bekantat oss med och den tycker jag också utskottet att kan fungera som ett besökscentrum, åtminstone tills det kommer någonting annat.

 

Det finns mycket att visa upp i ett besökscentrum, särskilt från Bomarsund och man kan bara nämna den tredimensionella modellen, som har gjorts över Bomarsundsområdet som jag tror att har gjort att många har förstått omfattningen rent fysiskt av byggnaden, själva fästningsområdet. T.o.m. jag kan villigt erkänna att jag inte förstod riktigt hur stort det var förrän jag såg den tredimensionella modellen och såg att den är lika stor som det som man kallade Projekt –77, där vi befinner oss nu;  hela museet, självstyrelsegården, Arkipelag och parken här emellan skulle den ha täckt in och lite till. Det var en otrolig byggnad och när man får se rörliga bilder i ett besökscentrum tror jag att det ger liv åt ruinerna, både som man har sett dem före och som man ser dem efter när man har sett modellen. Därtill finns en rad olika utställningar. Man kan ha olika evenemang osv., det har vi sett också denna sommar när man har uppmärksammat slaget om Bomarsund. Jag tror att vi kallar det här i betänkandet för jubileumsåret, men det är kanske fel att jubilera över 1854; det är väl 2006 vi skall jubilera över 1856. Det var trots allt en tragisk händelse på många sätt när Bomarsundsslaget ägde rum, men det har gett oss det Åland vi har i dag, och det bör vi uppmärksamma.

 

Ltl Göte Winé:

Fru talman!

Min hemställningsmotion angående ett besökscentrum blev tråkigt nog förkastad. Är det någonting man har sett i sommar är det väl att Bomarsund drar folk när det händer någonting där. På Bomarsundsdagarna var det ca 5.000 inbetalda.

 

Varför vill jag ha ett besökscentrum där med dess fantastiska natur? Jag tycker att man i sommar har sett att Bomarsund är ett attraktivt besöksmål för både turister och även ålänningar. Det minsta vi bör göra är att ha en lokal som informerar om Ålands historia och framför allt att personal och anställda kan ge information och svara på frågor.

 

I ett svar som landskapsregeringen har gett till Sunds kommun står det:

- att landskapsregeringen konstaterar att det finns ett behov av olika anläggningar för att utveckla  

   området som besöksmål;

- att landskapsregeringen tidigare har angett att turismen skall ha hög attraktionskraft.

 

Hög attraktionskraft har väl Bomarsund, men det måste finnas mer informativt där. Just nu är det inte så mycket annat än lite ruiner och gräs. Förut kanske det fanns får där i alla fall som man kunde prata med!

 

Bomarsund skulle kunna vara en utflyktsplats för hela familjen med besökarcentrum, badstrand och varför inte ha en liten kulturhistorisk lekpark där för barnen så att även barnen tycker att det är kul där.

 

Även om jag har svårt att förstå att kulturutskottet förkastar mitt utomordentliga förslag vill jag samtidigt berömma utskottet för att de håller med mig om att åtgärder skall tas för att synliggöra Bomarsunds fornminnesområde och dess betydelse för Åland. Jättebra! Jag ser alltså fram emot att utskottets synpunkter tas på allvar och då ser jag fram emot det som kulturutskottet konstaterat att museibyråns projektledare för Bomarsundsområdet nu har till uppgift att göra en helhetsinventering av det som Bomarsundsområdet utgör.  Vidare står det att inventeringen skall vara slutförd under 2004. Det ser jag verkligen fram emot, om man följer den, för har vi inte gjort utredningar på det här stället! Själv tror jag att det görs inventeringar och utredningar bara för att skjuta upp när man verkligen skall ta beslut om att göra någonting åt stället.

 

Nu vill jag verkligen att det tas ett beslut om när man tänker förverkliga ett besökscentrum och att det görs en ekonomiplan vilka år man tänker förverkliga olika delar av Bomarsundsområdet. Om det inte kommer i nästa budget hoppas jag i alla fall att det skall göras någon sorts ekonomiplan.

 

Ltl Danne Sundman pratade om guldbyxor, och det vet jag, men om vi tittar på våra fasader vi har i dag så verkar det finnas guldbyxor!

 

Än en gång vill jag säga att från Bomarsundshåll har man inte pratat om några fashionabla fasader och att det skall vara jättefint här, utan det vi behöver är ett ändamålsenligt hus som är praktiskt och att man får rum med olika förevisningar. Jag håller med ltl Danne Sundman om att den tredimensionella modellen som Graham Robbins har gjort är jättefin, den är kanon – kanon passar bra i Bomarsund också!

 

Kulturutskottet nämner också att Telegrafen är ett temporärt besökscentrum i avvaktan på en mer långsiktig lösning.  Jag tror att det blev något fel sedan, för ltl Danne Sundman kom in på ”permanent”, men jag hoppas att jag hörde fel. Låt den inte bli för långsiktig utan att man hittar en bra lösning. Jag har själv varit till Telegrafen i sommar; den är inte så hemskt tokig, men det är en gammal fabrikslokal och hur går det med utvecklingsmöjligheterna där? Hur är det med parkeringsmöjligheter om man vill utöka området osv.? Hur är det trafiksäkerhetsmässigt mellan Bomarsund och Prästö om man skall först börja i besökscentret? Vi säger att det är i Telegrafen, du skall gå till Bomarsund; jag hoppas att man inte menar att vi skall ha fottrafikanter på bron för den är nog smal ändå och är man så bred som jag är så blir det trångt!

 

I stället borde vi utnytta det utrymme vi får i massmedia internationellt i samband med minnesåren och dra nytta av det när turisterna kommer och skall besöka Bomarsund. Vi vill väl ha våra turister fler än en gång till Åland. Då skall vi ge turisterna ett bra intryck och en bra service så att de pratar positivt om Åland som turistort. Vi pratar mycket om att satsa på turismen; då måste vi börja visa det också.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Kulturutskottet skriver i sitt betänkande att utskottet utesluter inte att Telegrafbyggnaden, från vilken erfarenheter kommer att utvinnas under sommaren 2004, även kan vara ett alternativ som ett permanent besökscentrum eller som en del av ett besökscentrum. När det gäller motionens behandling stämmer det att vi har förkastat den, men det är ett s.k. positivt förkastande, vilket är mycket ovanligt när det gäller motioner. Vi har som sagt engagerat oss i ärendet och håller med motionären till stora delar. Vi som är i regeringspartierna måste ta hänsyn till de ekonomiska realiteterna och därför ser vi gärna att man försöker utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Vi bringar alltså betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom. Det var de facto den sista dagen ”landskapsstyrelsen” fanns den 31 maj och ärendet går alltså vidare till landskapsregeringen. På kulturutskottets vägnar vill jag tacka för det beröm som motionären gav oss.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman! När det gäller ”permanent” ville kanske inte mina ögon fastna vid den raden eller så läste jag slarvigt. Jag funderar bara på regeringspartiernas ekonomiska prioriteringar. Det är väl fråga om hur man prioriterar olika saker. Jag tycker att Bomarsund är en viktig prioriering.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är vi i så fall ense om i lagtinget. Också regeringspartierna anser att Bomarsund är ett prioriterat område, särskilt nu med anledning av de uppmärksammade åren och därför vill vi också satsa på Bomarsund och tycker att man skall ha ett besökscentrum – därav det positiva bemötandet av motionen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag tycker att motionen är angelägen, men jag tycker att motionären är väl problemorienterad och negativ. Beslut om att uppmärksamma Bomarsund gjordes långt före både ltl Göte Winé och undertecknad fick förtroendet att sitta i lagtinget. Det visas av att en projektledare är anställd på museibyrån och dessutom en projektledare på kulturbyrån som är tillsatt att uppmärksamma jubileet. Dessutom upptog lagtinget i första tilläggsbudgeten i år en summa för att iordningställa kärnan till att uppmärksamma Bomarsund och göra ett besökscentrum i Telegrafen. Jag har här en sammanställning som en av guiderna har gjort som har varit verksam i Telegrafen; det finns mycket konstruktiv kritik och grundtonen till Telegrafen är väldigt positiv: det är ett vackert gammalt hus som har mycket stor potential. Det guiden har sammanfattat är att man måste se till de sanitära utrymmena, belysning, eluttag och ventilation samt skyltar, men framför allt gården. Alla förutsättningar finns alltså. Både projektledaren på museibyrån och på kulturbyrån har ställt sig till positiva till Telegrafen. Jag tror alltså att det finns möjlighet att utveckla Telegrafen och vidare därifrån.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Det kan hända att jag är problemorienterad och negativ. Det är väl för att jag kan se någon fara och begränsningar i utvecklingsmöjligheterna om vi gör Telegrafen till ett permanent besökscentrum. Jag håller inte med om att jag är problemorienterad och negativ, utan däremot är jag en visionär som försöker se möjligheterna längre fram, utvecklingsmöjligheterna. Kalla mig hellre drömmare!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag tycker mycket väl att vi kan börja på Telegrafen och så ser vi var vi hamnar någonstans. Jag har också deltagit i flera evenemang och jag har varit väldigt imponerad av själva miniatyrutställningen, av Bomarsundsseglingen med Albanus, av marknaden, så jag tycker att vi är på god väg och jag tycker att hela projektet andas positivism både från tjänstemän och från politiker.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag håller med om att Telegrafen är jättebra som ett tillfälligt ställe. När jag var på teaterstycket Djävulsdansen tyckte jag väl att det blev lite dåligt med luftkonditioneringen osv., men det är ingenting som jag ser som ett problem. Däremot är jag lite rädd för utvecklingsmöjligheter osv. med Telegrafen och skulle hellre se besökscentret i en finare natur som Bomarsundsområdet utgör. Det är ingenting som säger att jag är absolut allergisk, nej, definitivt inte och att jag ser bara problem med att ha Telegrafen, men jag tycker att skall man satsa så kanske det finns större möjligheter i Bomarsundsområdet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringen har gjort en hel del i den här frågan.  Ltl Katrin Sjögren redogjorde för en del och jag vet att min kollega utbildnings- och kulturansvarige Selander kommer att redogöra för den. Ltl Göte Winé hade många visioner och byggnader och mer personal och liknande. Det skulle vara mera trovärdigt om han kunde berätta och precisera varifrån man skall ta pengarna. Jag tar tacksamt emot de tips som ltl Göte Winé har hur vi, när vi brottas med underskott och liknande, ytterligare skall späda på offentliga sektorn med nya byggnader, underhåll och personal. Den biten tycker jag att man ofta glömmer bort, speciellt kanske från socialdemokraternas sida.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Det är väl regeringspartierna som skall säga varifrån pengarna skall tas. Jag tror inte vi behöver utöka med personal utan det gäller att omorganisera. Jag tror att det finns jättebra personal redan inom museibyrån osv. som kan utveckla, vara guider, informera osv. Man kan ha samarbete med privata.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Kan ltl Göte Winé fortsätta med att berätta vilka omorganiseringar han tänker på.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag tror att det finns personer på närmare håll som kan det bättre. Däremot hoppas jag att det skulle kunna komma ett beslut angående besökscentret.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Lars Selander:

Fru talman!

Jag tycker att vi från landskapsregeringen har jobbat på rätt så bra här under våren för att möjliggöra betydligt bättre utrymmen i samband med årets jubileum ute i Bomarsund. Självfallet var det glädjande att lagtinget beviljade omdisponeringen med medel så att vi kunde iordningställa Telegrafen för årets aktiviteter. Där har Sunds kommun, Bomarsundssällskapet, Mariehamnskvartetten och teaterföreningen varit verksamma och haft olika evenemang. Det har varit en väldigt fin respons på verksamheten under sommaren och området har besökts av väldigt många.

 

Under hösten kommer det att göras en utvärdering där alla aktörer kommer att träffas för att se hur man går vidare. Det är riktigt som har nämnts här att nuvarande arrangemang är provisoriskt. Det är inte möjligt att ha det året om, såsom det ser ut nu.

 

Det är också riktigt som har konstaterats i utskottets synpunkter att det finns ett byråprojekt inom museibyrån som heter Byråprojekt Bomarsund som inleddes ifjol och det löper under två år till, där man inventerar Bomarsundsområdet. Graham Robbins, som jobbar med projektet, har redan gjort ett otroligt fint arbete och har presenterat en hel del, men sedan gäller det att i byråprojektet också komma fram med förslag hur man skall vidareutveckla området. Detta är tyvärr ingenting som går att göra i en handvändning, för det är väldigt mycket som finns i Bomarsund, det är vi alla medvetna om. När det gäller den DVD-animation som har gjorts bör vi inte glömma bort att vi också har andra som har varit med i det arbetet, det är inte enbart Graham Robbins utan det är också teknologicentret, men den har varit väldigt uppskattad. Vi såg den på museibyrån i samband med kulturnatten och det var bra respons på den.

 

Vi kommer, som sagt, att jobba vidare och om vi med anledning av byråprojektet får anledning att revidera delgeneralplanen återkommer vi till den frågan. Men som det är just nu tycker jag att vi har tillmötesgått väldigt mycket de önskemål som har kommit från Sunds kommun och andra aktörer där ute i Bomarsundsområdet.

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det har aviserats att det eventuellt skulle komma ett meddelande om turismpolitiken under septembersessionen, så vi får kanske möjlighet att diskutera turismen i ett vidare perspektiv, men det är ändå en så pass viktig näring att det kanske inte skadar att mjukstarta lite. Tittar man på turismen och de inriktningar som vi har här på Åland när det gäller naturturism, upplevelseturism med golf och sportfiske, vad det nu kan vara, men även kultur- och historieturismen är någonting som är viktigt och om vi stannar upp vid den delen, som också motionen tar upp, så finns det ingenting, i ett europeiskt perspektiv, som väcker ett så stort intresse som just Bomarsundsområdet och Bomarsundsfästningen ute i Europa. Det finns speciella Krimsällskap som reser runt och besöker de platser som har varit väldigt centrala under den konflikten. Men när man kommer ut till Bomarsund är det de facto som ltl Göte Winé säger, att det finns nästan ingen information överhuvudtaget och det är beklagligt.

 

Museibyrån i alla ära, men jag tror att man borde ha lite mera näringslivsprägel på det här arbetet, ha mera turismexpertis inkopplade. Ser man på betänkandet, som jag för övrigt tycker att är bra, så sägs det så här: ”Beträffande ett besökarcentrum konstaterar utskottet att delegationen för Kastelholms och Bomarsunds fornminnesområden under många år utrett och låtit utreda besökarcentrumsproblematiken.” Det är diskussionen i ett nötskal. Det har utretts, precis som ltl Göte Winé sade, fullt tillräckligt.

 

Jag tänker inte börja säga landskapsregeringsledamoten utan vi måste nog börja kalla dem för det de är, dvs. ministrar och när det gäller det som minister Selander sade att man eventuellt får ta ställning till delgeneralplanen, så tror jag att man på sakliga grunder kan konstatera, i likhet med utskottet, att den planen är totalt orealistisk .Det är också en bidragande orsak till att när man har blåst upp det till någonting så här stort har det endast lett till handlingsförlamning, det har inte hänt någonting. Jag är enig med ltl Katrin Sjögren att telegrafbyggnaden är en intressant byggnad. Den kallades här för fabrikslokal. Det hänger ihop med att man helt enkelt från åländsk sida inte har förstått den kulturella betydelse som Bomarsundsområdet har; annars hade man inte dragit en väg rakt genom hela området så sent som för 40 år sedan, det tror jag aldrig skulle göras i dag åtminstone, så medvetenheten går framåt. Det är ingen fabrikslokal utan det är en intressant byggnad och det finns - exempel som minister Selander räknade upp – en hel del objekt som man redan kunde visa upp just i telegrafbyggnaden. Jag skulle vilja lämna den hälsningen till regeringen att försök ta och förverkliga det i en liten skala, låt de stora drömmarna bero, huvudsaken är att man får igång någonting. Som det är nu har de flesta som springer omkring där ingen aning om vad det är för område, och det är lite synd.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är mycket riktigt att det är viktigt som ltl Anders Eriksson påpekar att man bör få företag och det övriga näringslivet engagerat i Bomarsund och man borde också uppmuntra nya affärsidéer, nya företag kring Bomarsund. I kulturutskottet skriver vi: ”Utskottet vill även ta tillfället i akt att påpeka vikten av att Bomarsunds historia levandegörs så att det intresse som jubileumsåren visat sig kunna väcka tas tillvara på olika sätt.” Sedan skriver vi: ”Utskottet har här exempelvis i åtanke möjligheterna att engagera olika företag och föreningar i att skapa aktiviteter i form av ’äventyrsfylld kunskapsinhämtning’.” - ett ord som vi är speciellt stolta över i kulturutskottet, det finns motsvarande på engelska, men vi skriver det på svenska. Äventyrsfylld kunskapsinhämtning är ett affärskoncept som absolut skulle vara gångbart i Bomarsund och det skulle vara någonting för nya företagare och för befintliga turismföretagare att snappa upp.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Under min tid som minister i dåvarande Ålands landskapsstyrelse hade jag anledning att delta i planeringen av Bomarsundsområdet och vi från början inne på det som delgeneralplanen har lagt upp. Det handlade också mycket om det stora besökscentret som det också fanns planer och ritningar på, planer som skulle ha varit väldigt kostnadsdrivande, både investerings- och driftsmässigt. Så småningom kom vi till att så här kan man inte fortsätta, vi måste hitta på någonting annat. Parallellt med de här tankarna fanns också jubileumsåret som vi startade under den tiden. Alla de åtgärder som vi då diskuterade i landskapsstyrelsen och som vi också diskuterade i Bomarsundsgruppen handlade mycket om just hitta åtgärder som skulle synliggöra Bomarsund i akt och mening att skapa större intresse bland lokalbefolkningen och också bland turisterna, precis som man har efterlyst. Under planeringens gång startade vi just den inventering som har pratats om och som också kulturutskottet har diskuterat. Målet med inventeringen är att kunna ge vettig information om området, det är det första steget i inventeringen när den är avslutad, åtminstone var det då, jag vet inte om man har ändrat det nu.

 

Under tiden när vi planerade Bomarsundsåret, som mycket går hand i hand med besökscentret därför att intresset av Bomarsund är dubbelt, så fanns det väldigt många olyckskorpar som målade upp alla världens hotbilder hur det var helt omöjligt och det fanns inget intresse osv. Många av olyckskorparna kom sedermera med i arbetet och är nu entusiastiska för att allt blev så bra – jubileumsåret blev en succé, och det gläder mig väldigt mycket. Jag tycker att jag gärna här också vill tacka alla dragarna som faktiskt fullföljde många av mina intentioner, t.o.m. visioner som jag hade.

 

Kulturutskottet har gjort ett väldigt gott arbete. Jag tycker också att man har slutat på en väldigt realistisk nivå, dvs. man inser att landskapsregeringen bör lära sig att ta hand om de utrymmen som finns och utnyttja dem, och telegrafbyggnaden kommer att kunna användas som ett besökscentrum. Jag hoppas att man inte bara tänker sig detta som en temporär lösning utan att man funderar på en permanent lösning i telegrafbyggnaden, som hela tiden kan vara ett museum som visar Skarpansmodellen, där man kan se på den tredimensionella modellen och där man kan göra andra intressanta saker. Kulturutskottet är värd beröm för sitt arbete; motionen är intressant i sig och det är mycket viktigt i den, men jag tycker att kulturutskottet har beslutat realistiskt i den här frågan.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Ltl Gun Carlson hade jättebra argument och kom med jättefina saker. Jag måste hålla med om att det har varit otroligt bra med jubileumsåret i somras och det har varit jättefint i Bomarsundsområdet. Igen diskuterar man det stora besökscentret som var i delgeneralplanen och som skulle vara så stort och så jättefint. Delgeneralplanen var oerhört drömmande. Jag kände mig riktigt inne där eftersom jag sade att jag var en drömmare. Jag efterlyste ett praktiskt besökscentrum. Det jag funderar på i dagens läge är inget negativt. Jag är inte problemorienterad, utan det jag tänker på är: hur många kvadrat består Telegrafen av? Vi skall inte göra det för litet med tanke på att vi skall visa den tredimensionella modellen osv.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är väldigt positivt att det har kommit fram så mycket synpunkter i det här ärendet i debatten. Vad jag kan se kolliderar kulturutskottets utlåtande med motionen egentligen bara på ett enda ställe och det är det som handlar om huruvida Telegrafen skall vara tillräcklig för framtiden eller inte. Det diskuteras om det skall vara en temporär lösning eller om det skall vara en långsiktig lösning. På något sätt tycker jag att det kan vara en temporär lösning under några år, men jag tycker inte att de satsningar som landskapsregeringen hittills har gjort med 21.000 euro på Telegrafen på något vis står i proportion till den potential som Bomarsundsområdet har. På det sättet tror jag att vi är ganska överens på den här punkten. Det gäller bara att inte vara alltför förnöjsam med den temporära lösningen utan nog också satsa på de visioner som finns.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Diskussionen om telegrafbyggnaden skall vara temporär eller permanent är kanske för tidig. Den här sommaren har man prövat det på det här sättet och det har visat sig utfalla ganska väl. Man har satsat 21.000 euro som är ganska lite i den här bemärkelsen och naturligtvis måste man satsa mera om man skall tänka sig att ha det flerårigt. Precis som vi hörde av minister Selander är det också fråga om man kan använda det året runt eller om det bara är fråga om sommaranvändning, så här finns mycket att göra, men grundtanken som jag sade och som jag gärna vidhåller är att landskapsregeringen måste lära sig att använda befintliga utrymmen och försöka hitta användningsmöjligheter så att man inte bygger nytt och fint och välplanerat samtidigt som man lämnar fler och fler tomma hus efter sig. Vi har mycket att göra här och det här är ett första steg som jag ser positivt på. Om det sedan leder till att det blir en liten permanent del i Bomarsundsområdet eller om det blir någonting som kan byggas ut eller vad det blir, det får tiden utvisa.

 

Ltl Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det sista som ltl Gun Carlson framför instämmer jag till fullo i. Byggnaderna bör användas på bästa möjliga sätt. Däremot vill jag inte säga att det i fallet med Bomarsund bör vara den enda vägen att gå, utan det är som minister Selander sade här att byggnaden inte kan användas vintertid och det är väl som vi behöver komma till en bättre lösning. Jag tror att vi får anledning att återkomma till frågan i samband med turismdebatten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Harriet Lindeman

Fru talman!

Det tycks finnas många före detta ministrar här i salen och om var och en kommer upp och redogör för sina goda och dåliga saker så kan det bli riktigt intressant! Jag såg att lantrådet har lämnat salen; annars skulle det ha funnits möjlighet till ytterligare en redogörelse.

 

På min tid ärvde jag, kan man väl säga, Bodiscoutredningen, så jag hörde till visionärerna, till ”syndarna”, som planerade ett ganska stort Bodisco. Man flyttade och skulle göra en murliknande byggnad, den var väldigt vacker och skulle ha varit otroligt intressant. Det var under en period när man hade en vision om att bl.a. försöka förverkliga delgeneralplanen så långt det bara var möjligt. I dag kan man konstatera att det kanske var bra att vi inte då kunde göra det – var tid har sin sak. På något sätt tycker jag att under de år som jag har följt med har jag kunnat konstatera att Telegrafen på något har blivit återuppväckt. Man såg den inte med de ögonen för ungefär tio år sedan. Det var, precis som sades här, en fabriksbyggnad genom att den har använts under så lång tid för rörbetong och hela miljön var ganska nersliten, men i och med att bara fasaden rustades upp var det som om den steg fram på ett helt annat sätt. När man i dag far förbi där är det en intressant byggnad och en byggnad som jag tycker att vi absolut skall ta tillvara. Sommaren har visat att möjligheterna finns. Om man försöker vara realistisk skulle jag stöda de tankar som finns att se det i ett ganska långt perspektiv, för jag kan inte tro att vi har de ekonomiska möjligheterna inom en snar framtid att bygga någonting nytt, medan vi skulle ha möjlighet att göra någonting bra av Telegrafen, som i sig är en del av hela Bomarsundstiden osv. Det är en automatiskt intressant del i hela området. Jag håller med om att det finns en nackdel och det är att man måste förbi hela Bomarsundsområdet för att få s.a.s. starten och informationen om Bomarsund för att sedan återvända och gå i den miljön, men det är ändå så korta avstånd och man kan nog hitta lösningar på det.

 

När det gäller frågan om vinter och sommar vet vi att vi ändå i praktiken pratar om en sommarperiod med en tidig vår; vi har mycket skolutfärder och sådant som kommer under maj och vi kanske talar om en något förlängd sommarsäsong, men när det gäller vinterperioden tror jag ändå att vi är lite för optimistiska om vi tror att det blir en verklig året-runt-verksamhet. Redan en förlängning är ganska bra.

 

Det som också har hänt under åren och som vi måste ta vara på alla sätt är att nu finns det ett Bomarsundssällskap som är engagerade, entusiastiska och som vill jobba med det här, åtminstone på min tid upplevde jag att var det lite så här att det kom en beställning till landskapsstyrelsen och det var landskapsstyrelsen som förverkligade allting: så här vill vi ha det. Nu finns det ett engagerat Bomarsundssällskap som förhoppningsvis också på egen hand skall vilja driva och förverkliga olika projekt så att det blir ett levande centrum i Bomarsundsområdet, så att det inte är bara landskapsregeringen som skall förverkliga allting. Jag tycker att landskapsregeringen borde se över delgeneralplanen, som säkert i dag är lite förlegad, så att det ger möjligheter till aktiviteter, till att det lever, så att det inte upplevs som att en delgeneralplan eller olika landskapsregeringsbeslut förhindrar de möjligheterna. Tvärtom skall vi hjälpa till och uppmuntra så att Bomarsundsområdet blir ett levande besöksområde som uppskattas och som man förstår att uppskatta. Tidigare satsades det mycket pengar på Kastelholms slott i samband med renovering och tanken var hela tiden att när slottet var färdigt renoverat och det viktigaste var gjort där skulle man flytta över lite mera av resurserna på Bomarsundsområdet. Och det är det som håller på och händer nu, så jag hoppas det fortsätter. Starten har varit så bra i sommar.

 

Ltl Camilla Gunell:

Fru talman!

På grund av att det blev så mycket debatt önskar vi bordlägga ärendet och aviserar ett klämförslag till motionen. Jag föreslår alltså bordläggning till plenum den 13.9.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Jag skulle be att få understöda bordläggningsförslaget.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Camilla Gunell, understödd av ltl Carina Aaltonen, föreslagit att ärendet skulle bordläggas till plenum den 13.9. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 13.9.

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 14.15.  Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 14.10).

 

 

 

 

 

 

Originalfil