Plenum den 8 september 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 8 september 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Remiss. 2

1   Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

Remiss. 2

2   Förslag till lag om ändring av 59a § i självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning (RP 19/2009-2010)

Remiss. 17

3   Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

Remiss. 17

4   Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

Remiss. 17

5   Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

Remiss. 17

6   Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

Remiss. 17

7   Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

Remiss. 17

8   Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

Remiss. 17

9   Oljeutsläppsavgift

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

Remiss. 19

10  Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

Remiss. 19

11  Inspire-direktivet

Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

Remiss. 27

12  Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

Enda behandling efter bordläggning. 39

13  Alkolås och elektroniskt körkort

Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt

Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri 39

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

För kännedom... 54

14  Turismutveckling och turismstrategi

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

Plenum slutar. 54

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Remiss

1      Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Jag har bekantat mig lite med lagframställningen som gäller godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar.

Idag finns det väldigt många småföretagare, näringsidkare inom trafik, t.ex. lastbilar. Den här lagframställningen gäller framförallt dem. Faktum är att idag finns det inte något krav på färdskrivare av den gamla modellen som är av analog modell.

Det här lagförslaget som träder i kraft kräver att alltså en digital färdskrivare med all den utrustning som det kräver, vilket är en väldigt fördyrande kostnad för alla dessa småföretagare.

I själva förordningen står det att unionen dock inte är part i överenskommelsen. Det finns inte unionslagstiftning om att tillträda eller iaktta överenskommelsen.

Min uppmaning till lagutskottet är att de verkligen skulle sätta sig in i den åländska problematiken och förkasta själva lagförslaget i och med att lagen inte är praktisk genomförbar på åländska förhållanden med väldigt många småföretagare och korta transportsträckor. Det skulle vara en annan sak om vi skulle transportera gods emellan Paris och Hamburg, där man ligger ute på vägarna från morgon till kväll. Vi har inte sådana typer av körningar på Åland. 

Min uppmaning är att man verkligen tittar på det här och hör med småföretagare hur de skulle drabbas.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

2      Förslag till lag om ändring av 59a § i självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning (RP 19/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Republikens president har skickat en proposition om ändring av 59a§ självstyrelselagen. Det här är en del i det så kallade inflytandefrågorna som vi har diskuterat väldigt mycket och ingående här på Åland och alldeles särskilt här i Ålands lagting.

Vi hade egentligen fyra inflytandefrågor som vi ingående diskuterade och som vi har förhandlat med landets regering om att det måste bli bättre för Åland att göra sin röst hörd i EU-processen. En av dessa delar var subsidaritetskontrollen.

Subsidaritetskontrollen tillkom av Lissabonfördraget. Subsidaritetskontrollen är de nationella parlamentens möjligheter att i ett tidigt skede reagera på kommissionens förslag om huruvida kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Systemet bygger på att nationella parlament måste göra gemensam sak. Det är flera av de nationella parlamenten som måste förena sig i en protest för att det ska väcka gehör inom kommissionen. Det är en ganska stor och omfattande process.

För självstyrelsen och för lagtinget har varit väldigt att också Ålands lagting ska vara med i det här arbetet. Att Ålands lagting, så som vi ser det som ett nationellt parlament, också ska ha möjligheten att reagera och agera om det kommer ett förslag från kommissionen som inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

När vi förhandlade med landets regering om de olika inflytandefrågorna så antog regeringen ett principdokument. I det principdokumentet skrevs det in att subsidiaritetskontrollen också ska införas i självstyrelselagen. Det alltså det förslag som presidenten nu har skickat hit. Motsvarande lag ligger samtidigt nu också i riksdagen.

Själva texten i paragrafen är processad och diskuterad. Den är diskuterad mellan landskapsregeringen och justitieministeriet. Den är diskuterade mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden och avsänd under arbetets gång.

Landskapsregeringen är nu nöjd med det här förslaget efter att också ha hört nämnden och fått klartecken. Det som vi ser som ett framsteg, efter många och ingående diskussioner, är att man har lyft in i texten följande; ”lagtinget kan i frågor som hör till landskapets behörighet vill ge riksdagen ett motiverat yttrande”. Det är också en förstärkning, det är inte endast en åsikt, det är faktiskt ett motiverat yttrande. Det är också det som subsidaritetskontrollsprotokollet tar fasta på, att länderna kan ge sina motiverade yttranden om man finner att ett förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Det här är en ganska omfattande process. Det betyder för lagtingets del att man behöver dra upp praktiska riktlinjer för hur man ska hantera de här ärendena, vilket kanske redan har gjorts. Det kan som sagt bli en hel del merarbete.

Man måste också ha klart för sig hur man samarbetar med riksdagen eftersom det är i samarbete med riksdagen som detta ska skötas. Riksdagen har gjort ändringar i sin arbetsordning för att anpassa arbetet i riksdagen där också Ålands medverkan finns intagen. Tack, herr talman.

Vtm Gunnar Jansson

Tack, herr talman! På den liberala lagtingsgruppens vägnar är det lätt att ta vid där lantrådet slutade. Överhuvudtaget är det väl att regeringen medverkar vid remissbehandlingen av presidentframställningar, inte minst i den här typen av framställningar. Vi har ju en lång rad presidentframställningar på dagens agenda.

Bakomliggande processen i framställningen förstärker sanningshalten i den gamla politiska doktrinen om att minns sedan. I politik får man inte makt, makten tar man sig.

Den här processen bakom framställningen, innefattande regeringens proposition, utgör också ett bra exempel på samverkan mellan landskapsregering och lagtingets organ i självstyrelsepolitiska frågor, självstyrelsepolitiska nämnden. Det är ju inte någon hemlighet att nämndens ställningstaganden och råd till vår regering har påverkat innehållet i § 59a, såsom den är skriven i propositionen. "Lagtinget kan i frågor som hör till landskapets behörighet delge riksdagen ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till lagstiftningsakt för Europeiska Unionen är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Lagtingets ståndpunkt skall tillställas Europeiska Unionens institutioner". Varför det då? Ja, om man går till avsnitt 2 i motiveringarna i de föreslagna ändringarna på sidan 3 så ser vi kärnan i resonemanget, som jag ser det. "Avsikten med förslaget är att förtydliga den statsförfattningsrättsliga grunden för samverkan mellan riksdagen och Ålands lagting. Denna samverkan ska ge lagtinget bättre insyn i EU:s lagstiftningsprocess och garantera att lagtingets ståndpunkter föreligger och är kända för riksdagen när den behandlar frågor som gäller subsidiaritetskontrollen." Detta är ett krångligt ord men vi vet alla vad det betyder. En lyssnare kan kanske ha lite svårt att orientera sig. Subsidaritetskontroll är ju kontroll av respekt för närhetsprincipen. Texten fortsätter; " även för den händelse riksdagen och lagtinget skulle ha olika uppfattningar om förslaget till rättsakt ska lagtingets ståndpunkt framgå av Finland ställningstaganden, som tillställs EU:s institutioner." Det här är alltså någonting som återfinns i sista meningen i paragrafen.

Här kan man också lägga märke till den konstitutionella ordning som råder i vårt rättssystem. En bestämmelse av grundlagsnatur är som sådan tillämplig. Den behöver inte någon materialisering, tolkning eller förklaring. Om det inte finns någonting annat än själva grundlagen så ska den som sådan tillämpas. Det här blir gällande rätt, om riksdagen antar lagen och lagtinget fattar ett motsvarande beslut. Då har vi åter en gång slagit fast den hävd vunna och fortfarande viktiga princip som återfinns på föregående sida, i sista stycket före avsnitt 2. Det är också värt att citera; "Ålands lagting har enligt Finlands grundlag och enligt behörighetsfördelning i självstyrelselagen för Åland lagstiftning behörighet inom de områden som anges i självstyrelselagen. På dessa områden företräds den åländska befolkningen av Ålands lagting." Där kunde man kanske tillägga "enligt självstyrelselagen", men det är självklart. "Landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagens. Lagtinget och riksdagen utövar sålunda lagstiftningsmakt inom sina behörighetsområden parallellt och oberoende av varandra". Det är en klar och tydlig text. Den liberala lagtingsgruppen är för den här ändringen. Vi gillar sättet varpå den har beretts. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När detta var upp till diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden diskuterade man då någonting om tidsaspekten när det gäller samordningen mellan riksdagsarbetet och lagtingsarbetet? Jag vet att det var uppe för länge sedan när jag var med nämnden. Hur ser man på möjligheten att kunna fatta nödvändiga beslut samtidigt som riksdagen processar. Vad händer om det råkar vara sommaruppehåll eller någonting sådant?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ja, det diskuterades ingående, därför att själva kommunikationen med EU-kommissionen är bunden vid en viss tid, ett visst antal veckor. Därför är det väldigt viktigt för att det här ska fungera sålunda att det i lagtinget finns motsvarande beredskap som i riksdagen. Att också under uppehåll ha jour, ett organ, sannolikt självstyrelsepolitiska nämnden, som på lagtingets vägnar utövar denna kontroll.

Riksdagen stora utskott har jour, vilket jag har erfarenhet av. Det är helt nödvändigt för att det här ska fungera, just på grund av de tidsbestämmelser som omger hela kontrollförfarandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! För egen del är jag övertygad om att vi på vårt bord har en fråga som är mera av principiell formell karaktär än ett ärende som kommer att ha någon praktisk betydelse för detta parlament. Vi måste naturligtvis se till att vi har de formella strukturerna i skick.

När det gäller den praktiska hanteringen, förväntar sig vicetalmannen att lagutskottet också ska en åsikt om hur vi i praktiken ska klara av att handlägga denna typ av ärenden? Vi kommer att bli ytterst få, vilket gjorda undersökningar visar bland annat i Sveriges riksdag. De ärenden där man ifrågasätter kommissionens agerande är ytterst få. Trots det bör vi ha en struktur så att vi klarar av ärendena. Förväntar sig vicetalman att vi även ska gå in på de frågeställningarna?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Ja, jag förväntar mig att lagutskottet också hanterar den här frågan med det allvar och den tyngd som den förtjänar.

Just nu pågår en översyn av lagtingsordningen och lagtingets arbetsordning. Jag ser det som uppenbart att vi behöver rycka in handläggningsregler i dessa grundläggande akter, lagtingsordningen och arbetsordningen, vad gäller hanteringen av den här typen av frågor. Det är viktiga saker. Det är mycket viktiga lagstiftningsfrågor i EU.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Subsidaritetskontrollen var en av fyra punkter som diskuterades inför det beslutet till bifall eller inte till Lissabonfördraget.

Det är säkert känt för alla här i huset och också för många i samhället att vi var väldigt tveksamma. Vi var också negativa att gå med på ett bifall till Lissabonfördraget utan att inflytandefrågorna är i hamn, även när det gäller den här frågan.

När vi fick ta del av förslaget som fanns i självstyrelsepolitiska nämnden, så var vi också tveksamma till den texten. På mitt förslag gick självstyrelsepolitiska nämnden in för att man skulle frångå den då tilltänkta skrivningen att man skulle ges möjlighet från Ålands lagting att ge sin ståndpunkt.

Min argumentation och mitt motiv, vid tillfället när lagtinget hade samråd med landskapsregeringen, att ändra det till att man skulle få ge ett motiverat yttrande var att man ska ha samma terminologi eftersom det är två beslutade organ som bestämmer dessa saker på samma nivå. Därför ska man också ha samma terminologi så att inte vårt parlament blir degraderat. Därför är det viktigt att det här är på samma nivå och att man använder samma terminologi.

Jag är väldigt glad att hela självstyrelsepolitiska nämnden gick in för det. Och att det också har fortsatt i den här lagframställningen, som lyder på det här sättet. Man har ju i det tredje stycket föreslagen lydelse, vilket jag tycker att är viktigt att finns med. På de områden där Ålands lagting har suverän lagstiftningsrätt där ska det automatisk komma till Åland.

Det är också väldigt viktigt att lagutskottet ger ett förslag på hur man i lagtinget ska hantera dessa ärenden. Det gäller både översättning, "early warning" och hela apparaten med subsidaritetskontrollen.

Vi har inte någon ifrån vår sida i lagutskottet. Men så här långt är vi nöjda med den framställning som nu ligger. Vi förväntar oss också att lagutskottet kommer med förslag på hur man i fortsättningen ska hantera dessa ärenden inom lagtingets struktur. Tack.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! I ett läge där självstyrelsepolitiska nämndens ordförande, sittande talman inte kan ta till orda, så kan jag bara bekräfta på nämndens vägnar att precis så här gick det till som vtm Gun-Mari Lindholm redovisade.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack för det. Jag är väldigt glad att nämnden gick in för det här. När jag gick på mötet så var jag ganska övertygad om jag skulle bli ensam. Man brukar ibland inte sätta ner foten i självstyrelsepolitiska ärenden när det verkligen skulle gälla att vara på vågens framkant. I andra sammanhang säger man att man är det. Men när det verkligen gäller då drar man sig ofta tillbaka. Men jag är glad för att vi kunde enas om den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Som flera redan har sagt så är det här är en av de fyra klassiska inflytandefrågorna som vi har debatterat mycket i den här salen. Lantrådet sade att det här var väldigt viktigt. Jag har hela tiden sagt att när det gäller subsidaritetskontrollen så är det den minst viktiga frågan av de fyra inflytandefrågorna. Vi vet att vi har talerätten delvis löst. Vi vet att vi inte har någonting när det gäller de viktiga frågorna om EU-parlamentsplatsen och deltagande i ministerrådsarbetet. Nu har vi den här framställningen om subsidaritetskontrollen. Varför kommer man då så långt till mötes ifrån rikssidan när det inte går när det gäller de frågor som vi skulle ha lite nytta av? Den naturliga förklaringen är ju att det här inte har så stor betydelse.

Jag är väldigt tveksam till om resurserna kommer att räcka till att följa upp det här? Att reagera före EU-handlingar blir en rättsakt. Vi har det svårt att klara av EU-hanteringen redan när det har blivit en rättsakt. Jag är nog ganska tveksam till det här. Erfarenheter har visat att det här instrumentet används ganska lite av de stora nationalstaterna, som ju de facto har helt andra resurser än vad vi har.

Jag vill göra en liten utvikning. Det här visar hur tungrott vårt nuvarande självstyrelsesystem är. För att det här ska kunna träda ikraft så måste det behandlas av två riksdagar. Vi måste ha ett val emellan och det måste behandlas av lagtinget med kvalificerad majoritet. Vi ska ha klart för oss att det är bra att vi har detta tungrodda system för annars kanske vi hade blivit av med självstyrelsen för länge sedan. Samtidigt visar det på att om man vill göra en mindre förändring så är det precis samma process. Det leder till en oerhörd stelhet, enligt mitt synsätt.

Vtm Gunnar Jansson citerade det sista stycket på sidan 2 före punkt 2, han sade att den texten är klar och tydlig och att det gillades av liberalerna. Texten är mycket bra. Det sägs att landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagens. Det skriver man själv här i en presidentframställning.

Om man tittar lite längre ner i texten i punkt 2 så ser man att när det gäller subsidaritetskontrollen så ska Ålands lagting kopplas, notera kopplas till den subsidiaritetskontroll som riksdagen utövar. Det finns inte något mera snack om oberoende lagstiftningsbehörighet på den åländska sidan när det kommer till konkreta åtgärder. Det tycker jag att man kan notera i lagutskottet när man tittar på det här.

Herr talman! Till sist det som jag är lite förvånad över att inte någon har tagit upp. Ser vi på 59a § så är den i stort sett identisk med hur den har varit tidigare. Det tilläggs att man nu har möjlighet att ge ett motiverat yttrande, som nämndes av bland annat lantrådet.

Ser vi på texten så står det i första meningen; "landskapregeringen har rätt att delta i beredningen vid statsrådet av Finlands ställningstagande till beslut som fattas inom EU". Går vi längre ner så ser vi att " landskapregeringen ska också på begäran ges tillfälle att delta i Finlands delegations arbete med frågor, som enligt denna lag hör till landskapets behörighet, utreds inom EU." Det här är ju bra men det finns ett litet, litet problem. Det vet vi alla som sitter i det här rummet, allt arbete i båda instanserna sker på finska.

Jag vill rikta en uppmaning till lagutskottet att man tittar på den här problematiken. Vi kan inte bara sopa det under mattan och låtsas att det inte existerar. Det betyder att åländska politiker och åländska tjänstemän måste bryta mot självstyrelselagens anda och mening för att de ska kunna ta del i det här arbetet. Jag hoppas att alla är medvetna om hur pass illa det är. Det betyder att hela självstyrelsesystemet inte fungerar när det gäller de här frågorna. Det betyder också att de ursprungslöften som Finland gav för att få överhöghet över Åland fungerar inte, dvs att Åland ska fungera på svenska. 

Vtm Gunnar Jansson sade att makt får man inte, makt tar man sig. Jag hoppas verkligen att lagutskottet tar sig lite makt och synar den problematiken riktigt på allvar och förhoppningsvis kommer med ett förslag på hur Åland ska kunna sköta sina EU-frågor på vårt eget språk i framtiden, med den här kopplingen av, apropå att landskapets lagstiftningsbehörighet är helt oberoende.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! En detalj i det i övrigt förtjänstfulla anförande av kollegan Anders Erikssons anförande. En ändring av grundlagen är tungrodd om man använder den metod som talaren nämnde. Själva ikraftträdelsebestämmelsen utesluter inte alls den snabba handläggning som grundlagen medger, dvs brådskande förklarande med femsjättedels majoritet och därefter godkännande med tvåtredjedels majoritet. Jag förmodar, med erfarenhet i ämnet, att riksdagen väljer det snabbare förfarande nu. Frågan är politiskt ganska odramatisk.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är en detalj, vtm Jansson. Det håller jag med om. Jag har inte jag någon brådska med det här ärendet. Jag tror inte det kommer att ha så stor betydelse i praktiken. Vi lämnar detaljerna.

Svenskans vara eller icke vara är långt ifrån en detalj för mig. Hur ser vicetalmannen på den frågan? Hur ser man på det ifrån landskapsregeringens sida? Ska vi inte så småningom börja ”sätta katten på bordet”, som sittande talman brukar säga. Det här fungerar ju inte i praktiken, inte på svenska i varje fall.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Eftersom replik inte få innehålla fråga så kan jag naturligtvis inte besvara en omvänd fråga.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ska inte fråga utan bara konstatera att så kan man också slippa svara på en fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ända sedan EU:s tillkomst har ju organisationen kritiserats för att den är toppstyrd. Det är centralstyrning, särskilt den demokratiska kontrollen, via parlamenten, inte är tillräcklig. Det är ett överstatligt samarbete på regeringsnivå. Man har kritiserat det demokratiska underskottet under EU:s tid. I samband med Lissabonavtalet vidtogs en rad åtgärder för att minska på det demokratiska underskottet. En sådan åtgärd var till exempel att åstadkomma folkomröstningar om det var 1 miljon människor som tecknar under en namninsamling. EU-medborgarna skulle kunna få mera inflytande direkt över unionen.

Ett annat sätt att öka demokratin var att man införde subsidaritetskontrollen så att de nationella parlamenten skulle kunna påverka lagförslagen redan innan kommissionen lämnade dem.

Vi har många gånger hört här att vi inte har haft något inflytande över tillkomsten av lagförslagen. Detta skulle då skapa sådana förutsättningar. Det är det som är avsikten med subsidaritetskontrollen, ge de nationella parlamenten både inflytande och ansvar över unionens lagstiftning.

Om man då står här och säger att det här bara är formaliteter och det här ska vi inte utnyttja, då är man aktivt med och cementerar det demokratiska underskottet. Att stå här och säga att vi inte ska utnyttja det här är ju att konstatera att det var ett alldeles onödigt arbete som vi gjorde för att öka vårt inflytande via Finlands riksdag. Jag har svårt att förstå logiken i det prat som vissa ledamöter här för.

Om man lever i grunden på att vara med EU så är alla reformer, också de som kanske skulle bidra till att öka demokratin, dåliga. Om allt är dåligt som kommer från EU, om man har den inställningen, då är det risk för att man kastar ut i barnet med badvattnet.

Jag kan hålla med om att det är väldigt oklart hur lagtinget och regeringen ska använda sig av subsidaritetskontrollen.

Om vi utgår ifrån att det här är någonting som vi aktivt ska använda oss av och inte bara för att det är viktigt för att vi i ett tidigt skede ska försöka påverka lagstiftningen, eftersom vi så ofta tycker att kommissionen går för långt i sin detaljstyrning. Då är detta sättet för oss att motverka en sådan fortsatt politik. Vi har också det ansvaret. Hur ska det då ske i praktiken? Det kräver just resurser. Det kräver resurser på lagtingets kansli, det kräver kompetens och det kräver politiskt arbete. Det betyder obevekligen att lagtingsledamöterna kanske inte kan ha så korta arbetstider som man hittills har vant sig vid. Det kräver mer arbete. Allt är ju beroende av hur den här ordningen i praktiken ska genomföras.

Tillsvidare har inte det system som vi har nu, lagtingets parlamentariska kontroll, av olika lagförslag från EU fungerat. Man kanske borde ta in detta i ett större sammanhang. Men, oberoende av detta, när vi nu har det här instrumentet att påverka så ska vi utnyttja det. Vi måste nu se framåt och inte älta hur det var när vi hade debatten om de fyra inflytandefrågorna.

De partier som inte vill utnyttja detta de må väl sitta passiva när vi granskar lagförslagen. För min del tycker jag att man inte kan sitta här och gnälla över att kommissionen går för långt i detaljstyrningar om man inte bryr sig om att på förhand påpeka att det här är en överskridning av subsidiaritetsprincipen. Ansvar och inflytande måste kopplas i den här frågan. Då blir vi mera integrerade i EU-arbetet.

Om vi nu tänker oss hypotetiskt att lagtinget har ett fungerande system för att utföra subsidaritetskontrollen och så tycker vi att ett förslag går för långt, att inte EU ska blanda sig i det, det här är vår behörighet och det här vill vi sköta själva. Då ska vi naturligtvis ge uttryck för detta och Finland ska då beakta detta i sitt ställningstagande. Men vad händer sedan? Vi har en del människor som har till uppdrag att sköta åländska intressen i EU. Men för mig verkar det oklart hur dessa personer agerar i enlighet till den politik som bedrivs på Åland. Vi har representation i Finlands delegation i Bryssel. Vi har representation i regionkommittén. Nu har vi också har ett visst politiskt inflytande via EU-politikern Kalle Haglunds åländska assistent. Minister Alexander Stubb lovade att vi skulle kunna ha en åländsk tjänsteman i det kommande EU:s utrikesministerium. Det börjar finnas en hel del ålänningar på plats i Bryssel. Men på vems uppdrag jobbar de? Vem är det som dagligen ser till att de drar åt samma håll? Vi har ingen EU-minister, som jag länge har talat för. Det skulle vara någon som samordnar insatserna. Om lagtinget säger att det här förslaget går för långt, det här är vi emot och det här vill vi inte ha, då ska den frågan härifrån lagtinget drivas vidare av regeringen till att alla tänkbara personer som har möjligheter att påverka i Bryssel. Vi kanske måste ha en egen delegation av något slag på plats i Bryssel för att samordna arbetet.

Herr talman! Det här är inte att ta Lissabonavtalet på allvar. Det är inte heller att ta sitt parlamentariska på allvar om man nu konstaterar, när vi får den här möjligheten att ta ställning till lagförslagen, att det här inte är någonting värt, det är bara en formalitet och det här ska vi inte bry oss om. Jag har den exakt motsatta uppfattningen. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller kollegan Sundbacks allmänna synpunkter om bristande intresse hos lagtingsledamöterna i de viktiga i EU-frågorna så håller jag i stort sett med. Det är just så och det får vi lite skämmas för.

Däremot när det nu gäller sakfrågan så var jag för några år sedan nere i Berlin på Bundesrat. Tyskland är ju en federation med åtskilliga delstater. Bundesrat är parlamentet för delstaterna. De har gjort en utredning, angående hur många förslag för ett år, ca 2000 EU-lagstiftningar, som skulle vara intressanta för delstaterna ur subsidiaritets synpunkt. De kom fram till att det var fyra eller fem av 2000, 2- 21/2 promille. Jag tror inte att det blir så väldigt stor belastning på lagtinget i den här frågan så att vi behöver diskutera arbetstider och annat i sammanhanget.

I de frågor som kommer så måste vi naturligtvis vara engagerade.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är möjligt att det inte är så många ärenden som är i relevans för Åland och Ålands befolkning. Men, det är arbete att söka en nål i en höstack. Att kunna kartlägga och hitta de förslag som är av stor betydelse för Åland. Det bristande intresset tror jag beror på att vi har en dålig organisation och struktur när det gäller att ta ställning till de olika rättsakter som kommissionen producerar. Vi får ju listor som delas ut månatligen, men därvid stannar det. Det finns en viss variation mellan utskotten. Det är inte bra att det är på det sättet. För att vara heltäckande borde ju alla utskott ha system som fungerar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vi ska ju inte strunta i subsidiaritetsprincipen. Bästa ltl Sundback, vi måste inse våra begränsningar. Jag hoppas att vi i lagutskottet kan ha hörande från Stockholm och Helsingfors som är parlamentariskt ansvariga, så ledamoten får en uppfattning om vilket merarbete den här principen skapar i det praktiska livet. I synnerhet för utskottsansvariga tjänstemän. Den ringa nyttan av principen kontra merarbetet det medför, det är där som vi måste vara ytterst försiktiga i och med att vi ansvarar för det här lagtingets möjligheter att fungera i praktiken.

I motsats till ltl Sundback vill jag säga att det är ju när vi ser embryot till en lagstiftningsakt som vi ska agera. Det är ju därför som vi har tjänstemännen, som ledamoten räknar upp, på plats i Bryssel. För att de ska följa med processen och påverka varje steg.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vet inte om vi pratar om samma sak? Subsidaritetskontrollen kommer in i ett väldigt tidigt skede och det är ju därför man har den. Om det finns tillräckligt många medlemsländer som protesterar och säger att det här lagförslaget överskrider subsidiaritetsprincipen så måste ju kommissionen göra någonting nytt. Det är ju hela det demokratiska underskottet att man regionalt eller nationellt tycker att man inte har tillräckligt med inflytande över den överstatliga regleringen. När man nu får ett sådant instrument så måste man ju utnyttja det. Tyvärr tror jag att vi inte kan få så hemskt mycket nytta av att jämföra oss med Sverige och Finland. Vi måste tänka själva. Det är jag beredd att göra.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det här utan att förringa ledamotens insyn i hur EU-arbetet fungerar. Låt mig ta ett enkelt exempel. I måndags hade vi, på våra bord här i plenisalen, tre listor med EU-initiativ som kommissionen aviserar att man kommer att jobba med. I dessa listor hittar vi bland annat snusfrågan och sjöfarten. Det är klart att det är våra tjänstemän i Bryssel, tillsammans med EU-enheten inom landskapsregeringen, som ska följa med processen, och inte göra en insats när lagstiftningsakten är klar om några månader för att se om kommissionen har agerat inom ramen för sina befogenheter. Det är nu, när man vet att man ens har tankarna i kommissionen, som vår EU-enhet och Brysselrepresentanter ska agera. Det arbete som läggs ner ibland annat i Stockholm måste vi ta till vara. Det ger hela helheten, sedan kan vi självständigt göra en tolkning av vår behörighet, vilket vi själva klarar av.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den åländska problematiken är att det kommer för sent in i alla processer vad gäller EU. Det betyder att vi måste vara med ända från början och följa upp det hela. Men, det saknas politisk struktur för att politiskt styra det här. Man kan inte tänka sig att några tjänstemän nere i Bryssel tänker; det här vill nog lagtinget säkert att jag ska göra någonting åt. De är där på uppdrag av landskapsregeringen, eller hur de nu är tillsatta. Vi har inte någon EU-politik. Vi har något slags administrativ system, där man tycker att tjänstemännen ska sköta en stor del av de politiska bedömningarna. Det är lite som i kommunen, det är tjänstemännen som ska sköta arbetet och sedan kommer man in och fattar beslut eller bordlägger. Men det här funkar inte så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Vi pratar också väldigt ofta och väldigt mycket om kanalerna. Inflytandeprocessen och inflytandefrågorna handlar om att vi ska ha kanaler att kunna påverka i olika skeden i beredningen av EU-frågorna. Det finns alla möjligheter, både för oss i landskapsregeringen och för lagtinget att diskutera substantiella frågorna. Till den delen håller jag inte med ltl Sundback om att vi inte har en politisk organisation. Vi har kanaler för olika sätt att påverka. Vi har ett system för hur vi jobbar. Själva stommen i vårt arbete är det meddelandet som lagtinget årligen får. Jag tycker ändå att vi har blivit lite bättre på att prioritera de viktiga frågorna, vilket vi har varit rörande eniga om här i lagtinget, mellan lagtinget och landskapsregeringen. Vi måste bli bättre på att prioritera, vi måste bli bättre på att välja de viktiga frågorna, där vi med våra begränsade resurser tar kamp och strid för de åländska frågorna.

Meddelandet tar upp ett femtontal frågor. Vi har det systemet i landskapsregeringen att när det kommer en grönbok eller ett annat ärende så kan man gå till lagtinget med samrådsförfarande eller informationsärende och på så sätt få den parlamentariska förankringen. Det finns också möjlighet för lagtingets utskott att begära in ministrar och tjänstemän för att diskutera EU-frågorna. Vi har de här möjligheterna. Vi måste också greppa de möjligheterna och ta tillvara dem.

Jag tycker att vi har tagit steg vidare. Jag tycker att vi också tillsammans ytterligare kan ta steg vidare och faktiskt diskutera de substantiella frågorna.

Ltl Harry Jansson var inne på sjöfart, snus, vårjakt och jag kan nämna tio frågor som vår representant i Bryssel har absolut daglig kontroll över. Hon följer varje sak som sker inom de viktiga frågor, som vi har prioriterat.

Vi har mycket arbete att göra och det finns många saker ännu att ta tag i. Jag tycker ändå att vi är på gång. Vi har system för det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att det var en administrativ byråkratiskt processbeskrivning. Men det gör inte politiken mera effektiv. Det här anförandet hade egentligen ingenting med subsidaritetskontrollen att göra. Det var liksom en gammal diskussion.

Vilka fem nya frågor har lantrådet på sin EU-politiska lista? Vad är aktuellt? Vad är det som man driver?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag svarade upp på den diskussion som ltl Sundback förde in oss i; huruvida det finns någon politisk diskussion i de här frågorna. Jag pekade på att det visst finns det. Subsidaritetskontrollen är ytterligare en kanal som vi kan använda för att försöka påverka. Vi står för innehållet. Det finns alla möjligheter att föra de här politiska diskussionerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har inte kritiserat att det inte finns kanaler. Jag har framhållit att det saknas en sammanhållen daglig EU-politik. Nämn nya frågor, som EU initierar, som möjligen kommer att beröra Åland? Jag är säker på att inte någon i regeringen har någonting sådant att komma med. Det är tokigt. Vi kommer aldrig att vara i tid om man inte redan nu vet vad man ska ta tag i.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns en sammanhållen EU-politik som årligen debatteras i lagtinget via vårt EU-meddelande. Där finns frågor som är aktuella. Lagtinget har också möjligheter att dra upp politiska riktlinjer för hur vi ska jobba vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen önskar påminna om att ärendet handlar om presidentframställningen om självstyrelselagens 59a §.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hoppas att den påminnelsen inte gällde mig, för det var den jag tänkte prata om.

När det gäller det sistnämnda replikskiftet så kan jag hålla med när det gäller EU-frågorna och subsidaritetskontrollen att prioritering är A och O. Jag håller helt med lantrådet. Annars kommer vi att drunkna i EU-hanteringen. Det gäller att prioritera väldigt noggrant.

När det gäller att delta i beredningen av EU-frågorna på den finska sidan så vet vi att den sker på finska. Jag har själv flera gånger varit med på möten för snart tio år sedan. Jag vet att det bara blir värre och värre. Varför säger inte lantrådet någonting om den frågan? Det verkar som om man inte vill diskutera det. Vi har ett stort problem här. Hur tänker man tackla det ifrån landskapsregeringens sida? Hur ser man riktigt på detta?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Den frågan debatterade vi nog ganska ingående när vi hade meddelandet sist. Då pratade vi just om ministerrådsarbetet, som är landskapsregeringens kontakter till regeringen. Vi har problem med svenska språket och att hantera det. Vi sköter det genom översättningar och tolktjänster.

När det gäller subsidaritetskontrollen så kommer förstås samma problematik att finnas där. Men det är samma sak, kontakterna till riksdagen måste skötas via översättning och tolktjänster.

Kommissionens förslag som kommer hit ska komma på svenska till Ålands lagting. Då hanterar man det i Ålands lagting på svenska, man ger sitt motiverade yttrande till riksdagen på svenska. Har man muntliga kontakter så sköter man dem på svenska. Man får då ta åt till tolktjänster om det inte går på någonting annat sätt.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den här problematiken, översättningar i all ära, men man får höra från den finska sidan att det inte finns resurser och inte tid. Är det då vi från åländsk sida som ska stå för översättningen för att det ska fungera? Då pratar vi om beredningsmaterial. När det gäller subsidaritetskontrollen ska vi in i processen väldigt tidigt, när det inte finns färdiga dokument. När det gäller de officiella handlingarna så kommer presidentframställningar och annat tillsvidare på svenska. Men problemet är när vi ska ta del i arbetet bakom, när vi ska ta del i statsrådsberedningen och när vi ska ta del i den finska delegationen, så som det sägs att vi har möjlighet att göra i 59a §. Där klarar vi oss inte mera på det svenska språket, vilket vi måste våga lyfta upp.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Det är definitivt inte någon som är rädd, åtminstone inte jag, att lyfta upp den här problematiken. Det gör jag ofta och regelbundet.

När det gäller subsidaritetskontrollen så är jag övertygad om att lagtinget kommer att hitta ett bra arbetssätt gentemot riksdagen, och att man kommer att sköta det arbetet på svenska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag kommer att behandla den här frågan i lagutskottet, tillsammans med övriga utskottsmedlemmar.

Den här sista frågan är lite intressant tycker jag. Den kan vara bra som en inledning till det som jag tänkte säga, Ålands position i förhållande till EU. Situationen förändras ju även om det kanske inte är så mycket.

Om jag har förstått saken rätt så kommer kommissionens förslag att samlas i en databas. Den databasen kommer att finnas på de språk som EU använder, dvs både svenska och finska. Vi kommer nu in i ett sådant skede att det är därifrån som vi ska agera. Vi ska agera genom att delge riksdagen våra motiverade synpunkter. I de andra inflytandekanalerna är det ju frågan om gemensam beredning och då har vi språkproblematiken. Vi ska ta upp det här i lagutskottet som en särskild sak.

Jag noterade Anders Eriksson ordval när det gäller hans syn på den här frågan. Han sade att vi ska ”koppla upp” oss till riksdagen. Min åländska ryggmärg reagerade lite på det. Vi ska väl koppla upp oss till vår befolkning i första hand. Regleringen till riksdagen är en annan sak. När det gäller den praktiska hanteringen, om vi ska vara uppkopplade och så vidare, kan man diskutera. När det t.ex. gäller regeringspropositioner så har vi en parallell beredning. Där kan man säga att vi är uppkopplade av tvingande skäl.

När det gäller subsidaritetskontrollen får vi ett nytt administrativt system som vi ska hantera på ett smart sätt. Idag får vi månadslistorna, för egen del får jag dem elektroniskt, vilket betyder att man kan söka. Man kan gå till EUR-lex. och söka till exempel på sjöfart, tobak eller snus. Då finner man väldigt lite i denna höstack, väldigt få nålar. Det är ju det som är problemet, det finns massor av frågor. Vi har endast några få.

Jag tycker det är en felaktig bild att vi inte följer med i EU-processen. Det gör ju alla tjänstemän. Snusfrågan har varit problematisk, men just för att vi var tidigt ute och försökte styra åt vårt håll så kunde vi hålla snusförsäljningen, som inbringar stora inkomster, kvar i åtta år. Ltl Gun Carlson, som var med i den tiden i social- och miljöutskottet, vet att utskottet kämpade mot landskapsregeringen som sade att vi inte kan göra det här. Och vi sade att vi ska göra det, vi ska försöka. Så är det ofta i politiken.

Herr talman! Jag ser problematiken att vi har två block av frågor. Det ena är det formella. Många här har frågat om vi kommer med anvisningar om hur man ska bygga upp de administrativa systemen. Det är klart att vi kommer att titta på det. Det är en sak. De administrativa systemen kan fungera bättre när vi har en databas för alternativa förslag och det finns en anvisning om hur man ska gå tillväga via riksdagen. Vi ska alltså delge riksdagen våra synpunkter.

I och med detta har vi en annan sak, Ålands position i EU överhuvudtaget. Bakgrunden är att vi från början hade ett EES-avtal, då var och kopplingen till EU mycket minimal. Det var en förvaltningsprocess där vi kunde delta. Vår koppling var till Finland, indirekt till EU via Finland.

När vi fick EU-anslutning då kom det vissa frågor som gjorde att våra kanaler till EU tog ett steg framåt genom vår representation i Finlands representation. Där vi har en tjänsteman som har tämligen vidsträckta befogenheter när det gäller Coreper osv.

Efter detta fick vi 9 kap. i självstyrelselagen där beredningen finns med, genomförandet 59b finns med, föredragsbrott i 59c och nu har vi 59d på bordet. Vi har alltså inte haft någon direkt koppling till rådsprocessen tidigare. Vi har procedurförankringar i själva bearbetandet. Vi kan delta i rådsmötena i Finlands delegation, ibland till och med vid det så kallade bordet i det inre rummet. Där finns språkproblematiken men också möjligheterna.

När det gäller domstolen så har vi faktiskt gjort ett framsteg. Vi har en koppling som man kan sammanfatta med egen talan, dvs Åland har i och med detta blivit en institution, en sorts mini institution, genom att vi är en region som för vår egen talan. Det är en positionsförflyttning framåt.

Sedan har vi också i 59c § detta med Ålands nationella ansvar. Det är en ganska intressant formulering, tycker jag, att vi har ett nationellt ansvar. Finland har ansvar gentemot domstolen men Åland har en särskild roll. Vi har alltså en liten fot inne i den dörren, som kanske inte är så positiv. Det handlade bara om när foten kommer i klämdöden, fördragsbrott där vi själva ska betala. Stämningen var den i lagtinget att vi ska stå för våra egna fel. Vi har också fått det inskrivet att det ska vara i proportion till betalningsförmåga.

Ett öppet fält, ett svart hål är parlamentsprocessen. Några av er var här i lagtinget 1996-1997, i april. Då var liberalerna mycket, mycket kritiska till förhandlingarna om EU-fördraget. Amsterdamfördraget ställde hela EU-processen på en helt annan bog. Istället för rådsprocessen och regeringarna fick parlamentet en stark ställning. Där tappade vi demokrati. Vi fick ett underskott som egentligen har funnits med hela tiden.

Nu har vi, för första gången, fått en liten tråd från EU till parlamentet lagtinget. Lagtinget är vår grund. Befolkningen på Åland representeras enbart av lagtinget i våra behörighetsfrågor. Vi har ett parlament här och ett parlament i riket. Ur det perspektivet är det att vi ska delge våra synpunkter till riksdagen inte en så stark tråd, men det är i alla fall en tråd.

Nästa steg i utvecklingen är att Åland ska betraktas i formell mening, såsom det också står i vissa protokoll till Lissabonfördraget, som ett nationellt parlament, dvs erkänt parlament.

En sak till som vi fick i december förra året, en deklaration om Ålands internationella status i Coreper, högsta tänkbara EU-nivå.

Om man går tillbaka till 1993 och tittar på EES-processen och EU-processen så har vi gjort framsteg. Det är ju så. Precis som i jordförvärvslagen så sätter man inte önskemålen på bordet och tror att man ska få allt på en gång. Steg för steg har vi nu kommit fram till att vi är en del av Europas parlamentariska system när det gäller subsidaritetskontrollen, dvs möjligheten för ett parlament att säga till EU-kommissionen när de går för långt. Här vill vi göra vår röst hörd. Här har vi tagit aktivt del av era förslag och vi tycker inte om dem. Den möjligheten har vi inte haft tidigare. Nu ska vi sätta möjligheten i system. Det är lagutskottets uppgift att bedöma den här lagen och, så långt resurserna medger, se på de praktiska tillämpningarna och de administrativa systemen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Möjligtvis uppfattade jag det lite felaktigt att ltl Olof Erland ironiserade när han sade att jag pratade om att vi var uppkopplade till riksdagen. Jag tror det är bra om lagutskottets ordförande läser framställningen där det faktiskt står ordagrant; ” när den ovan nämnda ändringen av riksdagens ordning behandlades i riksdagens grundlagsutskott konstaterar utskottet att det på grund av omnämnande i fördragets subsidaritetskontroll av samråd med det regionala parlamentet som har lagstiftande befogenheter samt på grund av Ålands självstyrelsestatus är motiverat att Ålands lagting kopplas till den subsidaritetskontroll som riksdagen utövar.” Det står i flera stycken här om hur landskapets lagstiftningsbehörighet är oberoende av riksdagen. Men sedan när vi kommer till de praktiska lösningarna så är vi kopplade till, vilket är ordagrant i presidentframställningen. Det är ingenting som jag har kokat ihop, ltl Olof Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tror inte att jag sade någonting som var avsiktligt ironiserat i det här anförandet. Jag reagerade spontant på att när man kopplar upp sig så tar man sin apparat och kopplar in sig hos någon annan. När det gäller ltl Anders Eriksson så kan det vara en övertolkning. Jag är personligen inte riktigt nöjd med att vi har ett parlament där vi delger riksdagen, vilket jag har sagt i från allra första början. Min strävan, som jag också avslutade mitt anförande med, är att vi ska bli ett nationellt parlament. Då kopplar vi inte upp oss till riksdagen, då begär vi att vi ska samordna våra kopplingar med riksdagen på lika villkor i våra behörighetsfrågor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu börjar det ju låta någonting, lagutskottets ordförande. Där är vi helt eniga. Jag noterade ändå att i ltl Erland ganska långa anförande sades inte ett ord om den problematiken som vi har när vi är ihopkopplad med ett parlament som har ett annat språk än vi. När vi ska vara med i beredningen, när vi ska vara med i delegationen så sker det på finska. Jag hoppas verkligen att man ifrån lagutskottets sida kan titta på den här problematiken och inte bara sopa den under mattan, såsom ltl Erland gjorde i sitt anförande nyss. 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag måste verkligen protestera. Jag noterade också att ltl Eriksson var ute när jag sade; i och med subsidaritetskontrollen så får vi en bättre språkhantering. Kommissionens förslag ska in i en databas på EU:s språk, där ingår också svenska. Det sade jag faktiskt, även om mitt anförande var långt så sade jag också detta. Det kan jag plocka fram. Det är ju så jag tänker också. Om jag skulle ha sagt någonting annat så får jag fundera på att ha skrivna anföranden. Det är precis så som det är. Subsidaritetskontrollen kan vi sköta på vårt språk. Det kan vi också göra med månadslistorna, EUR-lex. och så vidare. Beredningsfrågan i rådet är en språkproblematik som fortfarande är lika besvärlig. Subsidaritetskontrollen ger möjligheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

3      Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

4      Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

5        Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

6      Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

7      Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

8        Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

9      Oljeutsläppsavgift

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Lagstiftningen om oljeutsläppsavgifter är, som alla vet, relativt ny. I augusti 2008 överlämnade landskapsregeringen en framställning om en oljeutsläppsläppsavgift. Avgiften föreslogs införd genom ändringar i landskapslagen om bekämpande av oljeskador och gjordes tillämplig hos oss genom lagen om förhindrande av miljöföroreningar från fartyg. Lagtinget omfattade i januari 2009 framställningen. Lagen trädde ikraft från och med den 1 januari 2010. Samtidigt, från och med samma dag upphävdes lagen om förhindrande av miljöföroreningar från fartyg i riket och ersattes av en ny miljöskyddslag för sjötrafik. Regeringens proposition i ärendet överlämnades till riksdagen den 13 november 2009, antogs av presidenten den 29 december 2009 och trädde ikraft den och den 1 januari 2010. Raskt marscherat!

Bestämmelserna om oljeutsläppsavgift i den nya rikslagens 3 kap. överensstämmer i sak med dem som finns i 2a kap. i den tidigare rikslagen. För att skapa översiktlighet och klarhet om regelverkets tillämpning är det ändamålsenligt att de nya riksbestämmelserna blir tillämpliga i landskapet. Då kan ändringar i regelverket bli tillämpliga från det att de träder i kraft i riket, vilket skapar rättsäkerhet i och med att framtida eventuella oklarheter vid gränsbevakningsväsendets tillämpning av regelverket undviks. Vi behöver således ändra anvisningarna. Förslaget innebär ingen ändring i sak.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag skulle med anledning av den här presentationen vilja få ett klargörande. Det var en väldigt märklig process. I och med att rikslagen, som man stödde sig på när man kom med den här framställningen 2008, föreföll samma dag som landskapslagen skulle träda i kraft, så betyder det att vi fortfarande lever oreglerat tillstånd i fråga om oljeutsläppen. Har vi inte har någon fungerande lag på Åland mellan 2008 och 2010? Lagen har inte kunnat tillämpas, är det som man ska uppfatta det?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Lagen har tillämpats. Vi inför nu att förändringar per automatik tillämpas när ändringar görs i rikslagen. Lagen har tillämpats.

Ltl Barbro Sundback, replik

För tydlighetens skull, var inte den åländska landskapslagen kopplad till lagen om miljöföroreningar eller vad den nu hette? Det är ju konstigt om den kan vara i kraft om den stödde sig på en lag som inte fanns?

Minister Katrin Sjögren, replik

Lagen har tillämpats sjöbevakningen, det vet jag med bestämdhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

10     Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

11     Inspire-direktivet

Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att en landskapslag om en infrastruktur för geografisk information stiftas. Genom förslaget genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i EU, det så kallade Inspire-direktivet. 

Jag ska försöka att redogöra för lagtinget vad andan och meningen är med direktivet och framställningen. Både direktiv och framställning är inte helt lättläst pga en del fikonspråk, om uttrycket tillåts.

Syftet med infrastrukturen för geografisk information är att allmänheten ska ges bättre tillgång, bättre tillgänglighet till rumslig information via elektroniska kommunikationsmedel till exempel Internet, samt att myndigheterna på ett effektivare sätt ska kunna dela data med varandra. Direktivets bestämmelser innebär inte att en särskild insamling av rumslig information ska göras. Bestämmelserna grundas på medlemsstaternas aktuella infrastrukturer och befintlig rumslig information.

Lagen anger en skyldighet för myndigheter som innehar geografiska datamängder att göra dessa tillgängliga för andra myndigheter och för allmänheten i ett datanät. Förslaget innebär inte någon skyldighet att samla in nya uppgifter men kvalitetssäkrar den geografiska informationen och de uppgifter som redan finns t.ex. Natura 2000-områden, fornminnen, kartmaterial och vattenområden.

Landskapsregeringen föreslår att lagen inte tillämpas på datamängder som innehas av kommuner, i enlighet med den möjlighet till undantag som finns i direktivet och med hänvisning till att lagstiftningen beretts under brådskande former, och att tid därför inte har funnits att involvera kommunerna i beredningen.

Behörigheten mellan Åland och Finland är delad. Varken geografisk information eller delning av den nämns särskilt i självstyrelselagens bestämmelser om landskapets och rikets lagstiftningsbehörighet. Beroende på vilka element i direktivet som betonas kan dess bestämmelser delas upp på olika sätt i frågor som faller inom landskapets respektive rikets lagstiftningsbehörighet. Landskapet har behörighet att lagstifta t.ex. om myndigheter som lyder under landskapsregeringen, kommunernas förvaltning, byggnads- och planväsendet, natur- och miljövård, friluftsliv och vattenrätt, fornminnen och skydd av kulturhistoriska byggnader och föremål, jord- och skogsbruk, rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter, vägar och kanaler, vägtrafik, båttrafik och farleder för den lokala sjötrafiken samt statistik om förhållandena i landskapet.

Riket har lagstiftningsbehörighet när det gäller statsmyndigheternas verksamhet, upphovsrätt, farleder för handelssjöfarten, luftfart, fastighetsbildning och fastighetsregistrering, mineralfyndigheter och gruvdrift, standardisering samt statistik för rikets behov.

Inspire-direktivets tillämpningsområde avgränsas egentligen av de olika områden (teman) som anges. Inom många av områdena är det emellertid svårt att dra en skarp gräns mellan landskapets och rikets behörighet. Exempelvis när det gäller ortofoto, eller geografiska meteorologiska förhållanden måste slutsatsen bli att lagstiftningsbehörigheten avgörs av syftet med den information som samlas in.

För närvarande finns ingen landskapslagstiftning specifikt om geografisk information. Däremot finns insamlade uppgifter som utgör geografisk information och som motsvarar definitionen av geografiska datamängder. De datamängder som berörs innehas av landskapsregeringen och finns i första hand inom miljövårdsområdet. Inom vattenvården har landskapsregeringen i samband med rapporteringen av vattendirektivet tagit fram kartor som visar olika belastningskällor i landskapet och hur vattnen har typindelats och klassificerats. Detta gäller såväl ytvatten, (kust och hav, sjöar liksom dricksvattentäkter) som grundvatten. När det gäller naturvård finns uppgifter om naturskyddsområden, Natura 2000-områden, särskilt skyddsvärda biotoper enligt landskapslagen om naturvård, biotoper med höga naturvärden, förekomstplatser för särskilt skyddsvärda och fridlysta växter och djur samt rödlistade växt- och djurarter.

Det finns också geografisk data inom näringsavdelningens verksamhetsområde t.ex. rekryteringshabitat och lekplatser från fiskeribyrån, skogsbruksplanerade områden, skogsbilvägar och nyckelbiotoper från skogsbruksbyrån. Dessutom finns inventeringar av vilt vid skogsbruksbyrån. Trafikavdelningen upprätthåller en vägdatabas.

Inspire-direktivet skulle genomföras i medlemsstaterna senast den 15 maj 2009. Den 29 juli 2010 väcktes talan mot Finland vid EU-domstolen för överträdelse av medlemsförpliktelserna med hänvisning till att Inspire-direktivet inte har notifierats när det gäller landskapet Åland.

I början av juni gjordes en delnotifiering som främst rörde de bestämmelser i direktivet som hör till rikets behörighet. Samtidigt meddelade landskapet att den lagstiftning som genomför direktivet förhoppningsvis ska kunna träda i kraft i december 2010. Till saken hör att Sverige inte heller har implementerat inspire-direktivet.

Direktivet kräver att varje medlemsstat ska ha en kontaktpunkt mot kommissionen, i riket har jord- och skogsbruksministeriet utsetts till kontaktpunkt. Det här innebär att landskapet sannolikt inte kan ha en egen kontaktpunkt.

I riket har lantmäteriverket utsetts till den myndighet som ska upprätthålla den söktjänst som anges i direktivet. Redan idag rapporteras i viss utsträckning uppgifter från landskapets myndigheter till lantmäteriverket. Samtidigt sker också till exempel rapporteringen till EU enligt vattendirektivet i samarbete med riket. Uppgifterna finns inmatade i databasen Hertta och kartor finns bland annat i WISE (water information system for Europe). Trafikavdelningen rapporterar också enligt avtal viss vägdata till den finska nationella vägdatabasen Digiroad.

Landskapsregeringen anser att landskapet inte bör skapa en egen söktjänst för geografisk information, utan föreslår i stället att de geografiska datamängder som myndigheter i landskapet förvaltar och som omfattas av direktivet i den mån det är möjligt ska anslutas till lantmäteriverkets söktjänst.

Förslaget har ekonomiska konsekvenser för de myndigheter som förvaltar geografisk information som omfattas av lagens tillämpningsområde, vilket i det här skedet torde begränsa sig till landskapsförvaltningen.

Hur ser det ut i dagsläget? Genom utvecklingen av landskapsregeringens geografiska informationssystem är en del av arbetet redan påbörjat. Systemet för digital hantering av geografiskt relaterad information har använts och utvecklats inom landskapsförvaltningen sedan slutet av 1990-talet. För närvarande har det drygt trettio aktiva användare fördelat på jordbruksbyrån, skogsbruksbyrån, museibyrån, miljöbyrån, fiskeribyrån, byggnadsbyrån och trafikavdelningen.

Tillgängligheten på data har förbättrats och förenklats betydligt sedan systemet togs i bruk och det utvecklas kontinuerligt. Ursprungligen sköttes systemet av en projektledare men numera finns en tjänst som GIS-ingenjör inrättad på kansliavdelningen. 

Det krävs sannolikt ökade resurser när det gäller direktivets krav på att göra de befintliga datamängderna interoperabla, att datasystemen och data mängden blir kompatibla med varandra. Och sedan hålla dem uppdaterade, samt att utarbeta och uppdatera metadata för dem och för de tjänster som sammanhänger med dem.

Det är svårt att uppskatta de verkliga kostnaderna. Landskapsregeringen konstaterar att det dels är frågan om en initialkostnad för att bygga upp strukturen och sedan fortsättningsvis löpande kostnader för att sköta den. Kostnaderna skulle öka avsevärt om landskapet skulle välja att skapa och driva en egen söktjänst för geografisk information. Enligt förslaget ska dock landskapet i så stor utsträckning som möjligt ansluta sig till lantmäteriverkets söktjänst.

Samtidigt innebär förslaget också ökad tillgång för andra myndigheter och för allmänheten till de geografiska datamängder som innehas av landskapsförvaltningen. När det gäller myndigheternas tillgång till datamängder har det betydelse främst vid planering och beslutsfattande inom miljöområdet. Bättre tillgång till information kan förväntas förbättra kvaliteten på miljörelaterade beslut och generellt även beaktande av miljöfrågor vid planering och beslutsfattande. Förslaget bedöms därför vara positivt för miljön.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för en gedigen presentation. Jag är glad för att kommunerna är exkluderade från det här centralistiska förslaget när det gäller deras geografiska information som stadsplaner och byggnadsplaner.

När det gäller landskapets geografiska information finns det oklarheter. I riket kommer man att ha jord- och skogsbruksministeriet som gemensam kontaktpunkt. Landskapsregeringen tror inte att Åland kan ha en egen kontaktpunkt eftersom EU kräver en kontaktpunkt för medlemsstaterna. Det finns en viss oklarhet i hur det ska fungera i praktiken.

Men det viktigaste är kanske söktjänsten som landskapsregeringen konstaterar att man inte ska skapa en egen. Man avser att i så stor utsträckning som möjligt ansluta sig till Lantmäteriverkets söktjänst. Det redan är oklart. Man får hoppas att lagutskottet tittar på det. Här har vi dels kostnadsproblemet outrett och sedan också självstyrelseproblematiken.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller Inspire-direktivet så framgår det ur framställningen att det är i sin linda. Det kommer att komma direktiv från kommissionen om hur man ska handlägga de här frågorna. Man kommer att få direktiv hur man ska bygga upp verksamheten. Hela systemet är i sin linda. Det finns frågor som det inte finns svar på idag.

Landskapsregeringen har tagit en alldeles egen aktiv roll genom att man har jobbat med de här frågorna sedan 90-talet och gjort datainformationen tillgänglig. Att vi sedan samarbetar och utnyttjar de strukturer som finns tycker jag är en självklarhet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Min uppfattning är också att i stort sett all geografisk information som landskapet har är datoriserad. På det sättet kan den också delas med andra. Här är det alltså fråga om att rikets myndigheter skulle bli central i förhållande till resten av världen, Europa i första hand, när det gäller den här informationen. Huruvida det rimmar med våra intressen tycker jag att man bör överväga ifrån åländsk sida. Vi har försökt att bli ett eget statistikland och i många andra sammanhang har vi försökt utmärka självstyrelsen som självständig i förhållandet till riket. Här känner jag att man är på väg i en annan riktning samt att det medför betydande kostnader utöver detta.

Minister Katrin Sjögren, replik

Det fina i kråksången med Inspire-direktivet är att det finns information på olika poster i landskapets förvaltningssystem i länderna i Europa. Man vill göra de här interoperatibla, kompatibla med varandra för att vi ska kunna möta klimatförändringar och översvämningar. Jag håller inte med beskrivningen att vi skulle ha gett avkall på självstyrelsen. Det finns ju också en praktikalitet i alla självstyrelsefrågor och vad förvaltningen klarar av och vad vi har för ekonomiska resurser. Det är absolut inte några problem att bygga upp egna system helt och hållet, med då ska det finns resurser, vilket jag upplever att vi inte har i dagsläget.

Framställningen tar upp ett annat jättebra samarbete som vi har med fastlandet, Hertta systemet. Där matar vi in information om vår vattenkvalité och vårt grundvatten. Det finns fördelar att höra till ett annat system. För den skull ska man inte ge avkall för sin rätt att ha avvikande åsikter eller driva frågor, absolut inte.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! När man läser den här framställningen så kan man se det på flera olika sätt. Om man inte är konspiratorisk så kan man tycka att det här är jättebra att alla får del av all tillgänglig information och det är lätt och smidigt för myndigheter att ta del av och utbyta information osv.

Är man däremot lite konspiratorisk så är det ganska mycket ”storebror ser dig” varning över det här direktivet. Genom det här direktivets förverkligande får ju EU-kommissionen tillgång till all information om allting när det gäller rumslig information i hela Europeiska gemenskapen. Det behöver inte vara dåligt, men vi har ju sett hur den kolossen kan löpa amok i andra fall. Då är det inte bra om man har tillgång till all information.

Likaså måste man fråga sig vad det här gör för säkerhetspolitiken i Europa när all information finns tillgänglig? Det kanske inte rör det demilitariserade Åland men det är säkert en utmaning på andra håll, när man på det här visset avslöjar allting. Ska man sedan angripa Europa och föra krig här så är det lätt att titta i databasen och så vet man allting.

Också för en privatperson och för privatpersoners integritet kan det här möjliggöra kränkningar eftersom information, som annars är rätt så privat, kan komma till allas kännedom. Då kan det finnas onda krafter som utnyttjar det på ett felaktigt sätt. Det finns alltid två sidor av ett öppenhetsmynt. Jag är alltid misstänksam när öppenheten går ända ner till EU-kommissionen.

Om man antar den här icke konspiratoriska linjen och tycker att det här är bra, så är det nog lite märkligt att inte kommunerna är med, eftersom det är mycket väsentlig information som kommer från kommunerna. I replikrundan nämndes alla planer, planbestämmelser och kommunalteknik som kommunerna känner till. Det är nog en väsentlig del av den information som man i praktiken behöver ha, också när det gäller målen som Inspire-direktivet ställer upp. Det är kanske lite märkligt. Där upplever jag hur otillgänglig den informationen är jämfört med den information som man får via lantmäteriverket. Där skulle jag önska få veta varför man har exkluderat kommunerna? Det är kanske en kostnadsfråga. Det finns ett behov av att mera offentliggöra den geografiskt rumsliga information som kommunerna sitter på. En delfråga till detta är att i den nya plan- och bygglagen så behöll man instrumentet kommunöversikt. Många kommuner har fortfarande inte gjort sin kommunöversikt. Det skulle vara intressant att veta av landskapsregeringen hur många kommunöversikter man har fått in eftersom det ska sammanställas sedan av landskapsregeringen. Jag kan redan svara på det; det är väldigt få. Vad tänker landskapsregeringen göra för att få kommunerna att göra kommunöversikterna? Det är kanske lite utanför ämnet med det är relevant på det viset att den informationen omfattas av andan och meningen i Inspire-direktivet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Till övriga delar kan jag hålla med ltl Sundman. Men när det gäller hans vilja till centralisering både till EU-kommission och i det här fallet till finska fastlandet och den kommunala geografiska informationen så vill jag med bestämdhet framhålla att jag motsätter mig varje sådan tanke.

I Mariehamn har vi det mesta på vår hemsida i våra egna databaser. Det är fritt fram för vem som helst i världen att när som helst gå in och läsa detta. Det finns möjligen orsak att sätta in ytterligare när det gäller den kommunaltekniska sidan, det är säkert sådant som är på gång. Om övriga kommuner inte vill följa samma princip som staden, då kan jag förstå att det föreligger ett problem. Men jag ser inte varför inte övriga kommuner skulle kunna ha sin detaljplanering på sina hemsidor? Därmed är informationen tillgänglig för hela världen. Räcker inte det ltl Sundman?

Ltl Danne Sundman, replik

Som jag sade i mitt anförande så får jag en ryggmärgskänsla om varför man ska centralisera på det här viset, varför ska EU-kommissionen veta varenda lite detalj? ”Storebror ser dig” inslaget är väldigt starkt i den här framställningen. Det ser inte jag någon nytta med.

Däremot ser jag nytta med det om allmänheten har tillgång till varandras information. Det är närmast så jag tänker mig nyttan med det här direktivet. Sedan kommer det delvis nästan lite obehagliga följder av att man gör informationen så här pass tillgänglig. För alla goda krafter är det inte någon skillnad. Men det finns också onda krafter i vårt samhälle. Man kan som sagt också vara konspiratorisk när det gäller följden av det här direktivet. Men inte är jag för centralisering, tvärtom tycker jag att det viktiga är att all data finns som metadata så att man fritt kan bearbeta den och ta del av den, myndigheter emellan här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag delar till viss del den analys som ltl Sundman har när det gäller ”storebror ser dig”.

I lagstiftningen skriver vi också att när interoperabla geografiskt datamängder utarbetas och hanteras ska landskapslagen om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen, landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och annan lag tillämpas. Tillsynsmyndighet över detta är datainspektionen. Man har också haft det här perspektivet med sig.

Får jag enögt titta på den här lagen, bara med mitt miljö-öga, så ser jag stora vinster för miljön i Inspire-direktivet.

Den här sidan av myntet som ltl Sundman tar upp finns absolut också. Jag återkommer till kommunerna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis så som ministern säger. När det gäller att dela geografiskt data så för det första kan det användas på felaktigt sätt, fast man övervakar och följer alla de här uppräknade lagarna. Det kan också användas på ett kreativt sätt där myndigheter, tack vare att man har all information, hittar på nya sätt att övervaka medborgarna. Det förenklar utökad byråkrati. Det förenklar möjligheterna att hitta på olika begränsningar som kan vara kontraproduktivt. Där är ju byråkratin som en stat i staten och förverkligar sig själv. Det kan man också oroa sig för. Man kan också oroa sig för när det är felaktig geografisk information, där verkligheten inte stämmer överens med kartan. Det har jag själv råkat ut för. För myndigheten är det kartan som gäller och det är ju aldrig bra.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller informationen så tror jag ändå att hela EU-perspektivet och det åländska perspektivet på informationsmängden är blygsam. Vi har nätet, vi har satellitövervakning och vi har GPS. Vill man mana fram de onda makterna så finns all information redan idag tillgänglig när som helst. Det är bara att söka på rätt ställe.

När det gäller kommunerna så skriver landskapsregeringen i framställningen att vi hade så bråttom att vi inte hann inkludera kommunerna. Som jag också sade i min presentation så är det här arbetet bara i sin linda. Sedan när det avancerar så får man ha en dialog i miljöns tjänst med kommunerna, för det finns nyttig information hos kommunerna också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka minister Sjögren för en väldigt bra presentation. Man fick en hel del att tänka på. Det som kunde ha understrukits är syftet med den här lagstiftningen. Syftet är ju att ge allmänheten bättre tillgång till geografisk information via elektroniska kommunikationsmedel. Syftet är speciellt att göra det möjligt för folkliga miljörörelser att aktivt få fakta för sitt politiska arbete. Detta måste man hålla i minne när man dessutom får veta att det gäller offentlig information som redan finns. Att sedan skapa en sådan här diskussion om onda makter, konspiration och allt möjligt tyder på lite för lite tilltro till människor utanför landskapet. Det går nog för långt att börja spekulera i att det här är farligt. Det är nämligen väl känt att den andra härskartekniken handlar just om undanhållandet av information. Det är nog en demokrati som är betydligt värre än presentera offentlig information så att den är tillgänglig och begriplig för allmänheten. Jag vill för min del helt ta avstånd från den antidemokratiska diskussionen.

Det var ganska länge sedan, kanske i slutet av 90-talet, som regionalplaneringen och regionalförvaltningen försvann i från Åland. Det fick många konsekvenser. Den här verksamheten hade en viktig funktion, att kontinuerligt samla på sig en hel del av den information som också ingår i det här förslaget, information om samhällsutvecklingen. Ingenting annat har kommit i stället. Jag tror att det är en stor brist i vårt samhälle att det inte finns någon institution som kontinuerligt på motsvarande sätt kan föra in och presentera data om vår samhällsutveckling. Jag antar att den informationsinsamlingen var betydligt mera omfattande än detta. Det här är eventuellt något smalare.

Vi kan säga att vi har problem till exempel inom MISE, jag vet inte om det löser sig av det här. Men, bara att veta hur många sommarhus det finns på Åland, det kan inte någon säga i dag, vare sig kommunal- eller landskapsmyndigheten. Vi vet att det i vissa kommuner finns otroligt många fritidshus. Kökar har dubbelt flera fritidshus än fastbebodda hus.

Men i det här fallet är det i första hand fråga om information som ska vara värdefull när man diskuterar miljöpolitiken.

I vilken mån man ska involvera kommunerna är lite svårt att ta ställning till nu, tycker jag. Jag tycker att landskapsregeringen gör ett klokt val att ta ett steg i taget, så får man ser vart det leder.

Däremot så måste jag hålla med ltl Roger Jansson att det inte känns riktigt rätt informationen, som ska vara till för den åländska allmänheten i första hand, ska man hitta under lantmäteriet i Helsingfors.

Å andra sidan är det inte alltid till Ålands förtjänst att den informationen som rör Åland bara finns på Åland. Mitt förslag är att man ska ha dessa söktjänster både på landskapets hemsida och eventuellt på lantmäteriets hemsida. Det är både och inte antingen eller, som man borde reflekterar över.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Lagutskottet kommer också att gå in på detaljerna i implementeringen av det här EU-direktivet. Det var två saker av mer filosofiskt karaktär, som jag tänkte ta upp.

Ltl Roger Jansson sade att det här är centralisering. Det här blir lite oklart. Jag ser centralisering som en maktutövning där man har någon central punkt som bestämmer. Här är det mera frågan om standardisering, för att man ska kunna samordna de system som redan finns, som miljöminister kallade kvalitetssäkring. Man behöver komma överens om att vi lägger upp det på samma sätt. Vi gör dem kompatibla. Ett annat ord som användes här var interoperatibla, dvs att man kan arbeta med dem tillsammans. I EU och i världen är gränserna inte givna geografiskt, regionalt eller på annat sätt, utan de berör varandra. Att detta sedan skulle kunna användas för några skumma syften är väl naturligtvis möjligt. Det kan väl en vanlig Ålands karta användas för. Om man ska planera rån eller någonting sådant så tar man fram kartan. I politiken är det också det vanligaste instrumentet som finns, enligt att en del politiska ideologier. Paasikivi sade alltid att all politik börjar med kartan, med geografin. Det ligger mycket i detta. Det här är också naturligtvis politik. När man standardiserar så möjliggör man.

Tar vi nu den här åländska aspekten så använder vi latinska bokstäver och arabiska siffror samma så många, många andra använder, inte är det särskilt centraliserat. Vem bedömer detta som oåländskt? Jag tyckte att minister Sjögren uttryckte det här ganska väl när hon sade att det är en praktikalitet i Självstyrelsefrågor, vilket det handlar om.

Om vi ställer oss utanför det här direktivet så bryter vi mot överenskommelser inom EU att implementera det här direktivet. Vi drar oss också undan från möjligheterna att samverka med andra, göra våra informations- och datasystem tillgängliga och ta del av andra informationssystem.

Det är inte bara jag som har letat febrilt i champagnedistriktet var den åländska champagnen kan komma ifrån. Den som vill vara konspiratorisk kan mycket väl vara det med dagens teknik.

Det pågår en diskussion när det gäller Googles GPR:s system angående hur långt de ska få gå in i hus och hem och filma personer. Man gör avtal med personer att de får vara på vilket Google, men en del kräver att man ska sudda ut ansiktet. En del säger att de först måste få duscha och byta kläder osv.

Dagens värld är så att vem som helst som har resurser och kanske makt kan gå in och titta på vad som helst.

Jag uppfattar det här som ett väldigt oskyldigt tekniskt administrativt system för att utnyttja sådana datamängder och metoder som redan finns.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet. 

Remiss

12     Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapets vattenlagstiftning ändras. Vattenlagen behöver kompletteras och förtydligas beträffande både vattendirektivet och marindirektivet dessutom behöver översvämningsdirektivet implementeras. Framställningen är till stora delar av teknisk natur och reglerar landskapsregeringens arbete med att förbättra vattenmiljön och förebygga översvämningar.

Syftet med vattendirektivet är att komma tillrätta med problem relaterade till försurning, övergödning och miljögifter. Målet med vattendirektivet är att nå en god vattenkvalitet till år 2015. Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler där bland annat tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering ingår. Den aktuella framställningen innehåller definitioner, vattenkvalité och vattenklassificering, övervakning, kvalitetsmål, åtgärdsprogram och samordning. Här vill jag visa för lagtinget, om det tillåts.

Herr talman! Jag måste förklara, det var lite mitt fel, jag fick inte tag i en sticka. Jag måste ta det här stenålderssättet med overhead-projektor. Det här är en viktig del i vatten åtgärdsprogrammet. Åland har som övriga EU länder klassificerat allt sitt vatten, alltså vilken kvalitet vattnet har på Åland.

Framställningen innehåller även bestämmelser som harmoniserar lagstiftningen rörande förvaltningen av vattenresurserna, marindirektivet. Detta direktiv fastställer de gemensamma principer som medlemsländerna ska hålla sig till när de utarbetar sina egna strategier för att uppnå en god ekologisk nivå i de marina vattenområden som de ansvarar för. Dessa egna strategier ska utarbetas i samarbete med övriga medlemsländer och tredjeländer. Syftet med strategierna är att ge garantier för att de europeiska marina ekosystemen skyddas och återställs, samt att se till att de ekonomiska verksamheterna som är knutna till havsmiljön blir hållbara.

Framställningen innehåller också bestämmelser som motverkar och i görligaste mån förhindrar de skadliga effekter som kan uppstå till följd av översvämningar t.ex. skador på kulturarvet, infrastrukturen och miljön.

Globalt sett är översvämningar en av de stora naturkatastrofer som årligen orsakar flest dödsoffer och störst ekonomisk skada, tysta katastrofer som har svårt att nå ut och få hjälp av världssamfundet. Vi vet alla hur situationen ser ut i Pakistan. I Norden är vi förskonade från sådana stora översvämningskatastrofer och dödsfall i samband med översvämningar är mycket sällsynta. De materiella skadorna och kostnaderna för samhället till följd av översvämningar är dock betydande.

När det sedan gäller landskapet är riskerna inte stora men de finns. Det förekommer då och då extrema nederbördsmängder, oftast lokalt, som förorsakar översvämningar med skador på vägar, åkermark med växande grödor samt på fastigheter. Erosion och utläckage av näringsämnen i sjöar och hav är som störst vid extrema nederbördsmängder. Klimatförändringen kommer att öka riskerna för sådana extrema situationer. I och med klimatförändringen kommer riskerna för översvämning p.g.a. förhöjd havsvattennivå att öka. Nettoeffekten av landhöjningen kommer så småningom att minska. Översvämningar på grund av högt vattenstånd i havet kommer att bli allt vanligare. På lång sikt kommer troligen landhöjningen helt att avstanna och på ännu längre sikt kommer troligen havet åter täcka låglänta områden.

På kort sikt är de mest konkreta riskerna att låglänt åkermark och lågt belägna fastigheter drabbas. En allvarlig risk är att våra viktigaste vattentäkter kan drabbas av inflöde av saltvatten.

Syftet med översvämningsdirektivet är att upprätta en ram för bedömning och hantering av översvämningsrisker i syfte att minska de ogynnsamma följderna för människors hälsa, miljön, kulturarvet och de ekonomiska skadorna i samband med översvämningar.

I arbetet ingår i huvudsak att göra en preliminär bedömning av översvämningsrisker, ta fram kartor över översvämnings hotade områden, slå fast planer för hantering av översvämningsrisker samt att samordna genomförandet med vattendirektivet inklusive att ge information till och samråda med allmänheten.

Det finns en nära koppling mellan översvämningsdirektivet och vattendirektivet. De åtgärder som stadgas i översvämningsdirektivet kommer att samordnas med genomförandet av åtgärderna i vattendirektivet. Ett samordnat genomförande kommer att ske i Europa som helhet.

Det finns en risk för motstridiga intressen i förhållande till vattenvården, i och med att principen om att förlänga tiden för avrinning och därigenom minska belastningen av näringsämnen är viktig inom vattenvården, medan det för att motverka risken för översvämning är nödvändigt att ha ett snabbt vattenflöde vid extrema nederbörder. Detta är något som behöver beaktas vid genomförandet. Först kartlägga, sedan ta fram planer, ett förebyggande arbete som är ekonomiskt mycket klokt.

När det gäller de ekonomiska och administrativa konsekvenserna kommer lagförslaget att innebära ett merarbete för miljöförvaltningen. Arbetet kommer till så stor del som möjligt att samordnas med arbetet som görs utgående från vattendirektivet, men marindirektivet ställer omfattande krav på internationell samordning inom Östersjöområdet vilket inte vattendirektivet ställer på samma sätt. Någon omstrukturering av förvaltningen krävs inte med anledning av implementeringen. När det gäller översvämningsdirektivet kan konstateras att uppbyggnaden och underhållet av systemet innebär vissa kostnader, exempelvis för att säkerställa tillräckligt stora vägtrummor och dikesutlopp, samt att bygga tillräckliga skyddsvallar mot vattentäkter. Den samhälleliga vinsten som helhet är dock stor. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var intressant att ta del av anförandet. Angående ändringarna av vattenlagen så var jag själv med när den åländska vattenlagen utarbetades. Vi hade fristående konsulter och vi lade ner oerhört mycket jobb på att få en fungerande vattenlag. I det här fallet är det EU-direktiv som orsakar att ändringar är aktuellt.

När det gäller översvämningsdirektivet och problematiken runt det så kanske det inte känns som det allra viktigaste när vi pratar om vattenskyddsfrågor. Det är värnandet om Östersjön som är det viktiga.

Har man ifrån landskapsregeringens sida diskuterat att ändra vattenlagen utgående ifrån de behov som vi har här? Eller är det fullt upp att hinna med EU-direktiven?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ingalunda! Trots att vi har direktiv som storebror så har vi under flera år arbetat med egna förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för det åländska vattnet. De tillämpar vi nu och jobbar efter. Vi gör omfattande saker inom landskapsförvaltningen. Det kommer att bli förändringar. Det tas också upp här att vi kommer att skriva förordningar. Vi håller t.ex. på att se över fiskodlingsförordningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det inte någon kritik eller ironi i från min sida. Åtgärdsplanerna är givetvis bra och också de andra miljöåtgärderna som man vidtar.

Vattenlagen är så pass ny i sin uppbyggnad och det var mycket problem att få den att fungera i början. Nu har utvecklingen gått ganska långt. Jag hoppas att man ifrån landskapsregeringens sida arbetar kraftfullt för att värna Östersjön. Har man kommit fram till att det är någonting i vattenlagen som borde ändras som inte möjliggör de åtgärder man vill vidta? Har vattenlagen på något sätt någon felaktig uppbyggnad? Det var mot den bakgrunden som jag ställde den här frågan. Jag uppfattar den här framställningen enbart beroende på att man måste implementera vissa EU-direktiv.

Minister Katrin Sjögren, replik

Den stora implementeringen i lagen är implementeringen av översvämningsdirektivet, som ska gå hand i hand med vattendirektivet. Till viss del innehåller också framställningen kompletteringar av det marina direktivet. Det som vi gör nu, som jag kanske inte har varit tillräckligt tydligt med uppenbarligen, är att vi lagfäster det här. Vi lagfäster det här programmet. Vi åtar oss från EU:s sida att leva upp till god vattenkvalitet. Det ska bli grönt och blått över hela Åland! Här finns nyckeln, det lagfäster vi nu. Vi lagfäster klassificering av vattnet, vi lagfäster att vi ska rapportera till Bryssel, vi lagfäster att vi ska göra mätningar och förbättra den åländska vattenkvaliteten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Efter den här presentationen uppfattar jag lagförslaget vara mera tekniskt administrativt. Något som skulle leda till att Östersjön blir renare eller de inre vikarnas vatten blir renare på Åland genom den här lagstiftningen. Om det är att stadfästa de här åtgärdsprogrammen och förvaltningsplanen så var ju det aktuellt redan före valet 2007.

Det är ett arbete som har fortsatt och det är bra. Men blir det några förändringar för miljön? Ministern sade att vi skulle ha en bättre vattenmiljö 2015. Blir det så med det här lagförslaget? Jag antar att det måste till ytterligare konkreta åtgärder, speciellt begränsningar i utsläppen från jordbruk och fiskodlingarna. Det kan väl inte vara så att det fortsätter i samma takt som nu att vattnet automatiskt skulle bli renare jämfört med idag fram till 2015?

Jag har inte haft tid att läsa det här. För oss är Östersjön och vattendragen runt om Åland den viktigaste miljöfrågan. Jag vill bordlägga det här ärendet. Jag föreslår att det bordläggs till fredagen den 17 september.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Också för landskapsregeringen, för lagtinget och för mig personligen är Östersjöfrågan den viktigaste miljöfrågan.

Det är synd att man inte har prioriterat framställningen och man bordlägger.

Jag ska be att få återkomma i ett anförande och redogöra för hur vi praktiskt jobbar med Östersjöfrågan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag förstår inte ministerns upprördhet och "försurning" om man får uttrycka det så. Jag ställer nu lite frågor i anledning av framställningen.

Vi har hört många löften, under årens lopp, om hur vattenkvaliteten ska bli bättre. Tillsvidare har det kanske inte skett någon större förändring. Punktvis kan det nog ha skett förändringar t.ex. i Svibyviken eller i hamnen här i Sviby, vilket är bra. I det stora hela ser det inte hoppfullt ut, vilket BSPC-konferensen visade samt världsnaturorganisationens rapport. Jag hörde den ledande tjänstemannen uttala sig väldigt tveksamt till att det skulle bli bättre år 2015.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström

Fru talman! Det gäller framställningen om skydd av havsmiljön och motverkande av översvämningar. Direktivet syftar till att slå vakt om den marina miljön och förhindra skadliga effekter till följd av översvämningar.

Som nämns berör detta det så kallade vattendirektivet, marindirektivet och översvämningsdirektivet. För att förverkliga och implementera dessa direktiv föreslås förändringar av vattenlagen.

I framställningen konstateras att lagstiftningsåtgärderna, som hänför sig till vattendirektivet, är närmast av teknisk natur. Gällande översvämningsdirektivet är det mera av principiell karaktär.

I egenskap av medlem av social- och miljöutskottet anser jag att det är angeläget fördjupa sig i ett antal frågor.

I lagstiftningen aviserar man förordningar i olika paragrafer som bl.a. gäller övervakning, bedömningar, klassificering av vattenkvaliteten och miljökvaliteten, kvalitetsmål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan.

Då det gäller de ekonomiska konsekvenserna har man i framställningen närmast berört de förvaltningsmässiga konsekvenserna.

Centern anser att det är angeläget att de avsedda förordningarna vare sig påför näringslivet högre kostnader eller ställer krav som omöjliggör pågående verksamheter. Det är också viktigt att förordningarna inte avsevärt ökar kostnaderna inom förvaltningen. Vi har hört av ministerns anförande att det kommer att bli vissa ökningar av förvaltningskostnader. Det får inte bli för höga kostnader.

Vis av erfarenhet från tidigare lagstiftningar med förordningsfullmakter har följden ofta varit att man har påfört kostnader som avsevärt påverkar näringsidkarna.

Det som förbryllar mig en del, och som jag tycker att är ganska viktig att påpeka, är att EU:s vattendirektiv har en väldigt högt ambitionsnivå. Man pratar att man ska ha vattenområden med en sådan status som i princip orörda områden. Nu sätter man höga kvalitetsmål som ska vara uppnådda fram till 2015. Sedan kan man ändå tänka sig att undanta områden som inte behöver uppfylla de här stränga kraven, t.ex. för kraftproduktion eller för transportleder.

Det kan vara viktigt att vi här funderar lite kring de skrivningarna, att man dels ställer höga krav som alla ska uppfyllas. Men, utgående från vad man har sagt i direktivet så kan man ändå undanta områden.

Här på Åland har vi dels våra egna näringsområden där det finns utsläpp av näringsämnen. Så fort man har en mänsklig aktivitet sker det utsläpp. Ändå har vi gjort väldigt mycket som har minskat på dessa näringsutsläpp t.ex. på. jordbruksområdet. Sedan finns det kvar av gamla synder. Det finns verksamheter som har bedrivits då det var helt andra miljökrav. Det kan t.ex. finnas områden där det har varit pälsdjursfarmar och liknande. Vi har även avloppsanläggningar som kanske fortfarande läcker ut näringsämnen.

Jag vill påstå att i nuvarande verksamhet har man bra kontroll på den verksamhet som man bedriver. Vi har infört ett krav på gödselvårdsanläggningar som tidigare har belastat våra vattendrag och som vi fortfarande ser följderna av.

Den atmosfäriska depositionen glöms ofta bort i de här debatterna. Vi får också in en hel del näringsämnen från övriga områden med vattenströmmar. Vi har en väldigt omfattande flygtrafik som går rätt över Åland. Jag har tidigare sagt att även om vi skulle ta bort hela jordbruket när det gäller fosfor så står det för bara tre procent av den totala belastningen på Åland. Det finns saker som man behöver titta på i detta. En del av dessa saker kommer vi att titta på i social- och miljöutskottet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ltl Henry Lindströms anförande andas väldigt mycket rädsla för att det ska göras inskränkningar som skulle drabba jordbruket. Det finns en stor diskrepans mellan det som regeringen för fram och säger att det här dokumentet lagfäster vi nu, nu lagfäster vi programmet och åtgärderna för en bättre havsmiljö, och Ltl Henry Lindström talar om förändringar av bara teknisk natur. Vad är det som gäller här? Är detta ett stort steg framåt eller är det närmast ett litet steg av teknisk natur?

Det skulle vara viktigt att ltl Lindström, som företräder centerpartiet, kunde komma med några förslag om hur man skulle förbättra vattentillståndet i Östersjön och utsläppen från jordbruket. Utsläppen som kommer de finska jordbruken belastar trots allt Skärgårdshavet ändå upp till 70 procent.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Till den senaste delen gällande utsläppen från jordbruk, så är det ju inte det åländska jordbruket som står för belastningen, 70 procents utsläpp till Skärgårdshavet. Det handlar väldigt mycket om det finländska jordbruket men det strömmar även från de områden av Östersjön där man inte har ordnat med gödselvårdsanläggningar på samma sätt som vi har i det åländska jordbruket.

Jag vill lyfta upp dessa frågor därför att man inte av framställningen kan utläsa vad som kommer att komma i förordningarna, vilket jag tycker att är en brist. Det får inte belasta på ett sådant sätt så att det blir oskäligt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker att den tiden är förbi när vi ska fortsätta att skylla på andra länder och diffusa utsläpp uppifrån himlen. Vi vet helt klart att det är det åländska jordbruket som belastar det åländska vattnet. Jag tycker att det är dags att ta ansvar när det gäller de frågorna.

Eftersom ltl Lindström har stor kunskap om jordbruket så vore det inte bättre att istället föra fram konstruktiva förslag här om hur vi tillsammans ska komma tillrätta med det här och ändå ha ett livskraftigt jordbruk på Åland.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! De åtgärderna har tagits sedan långt tillbaka i tiden. Det är bara det att vi inte ser de fulla effekterna av det. Vi hade tider, före EU-medlemskapet, där vi använder mycket av de sammansatta gödselmedlen som hade höga fosforhalten. De gödselmedlen använder vi inte idag, det har man inte råd med. Men, genom att vi använde dem så lagrade vi in väldigt hög fosforhalter i marken som nu efter hand läcker ut.

Jag tycker att jordbruket har tagit och tar ett stort ansvar genom de jordbruksmetoder man använder idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Inte ska vi stoppa jordbruket, men det finns massor med saker att göra. När det gäller kontakter med producentförbundet, som jag har haft som miljöminister, så har de varit mycket, mycket positiva. Stora delar av landsbygdsutvecklingsprogrammet innehåller miljöåtgärder.

Det finns nu ett våtmarksprojekt, vi har pengar för våtmarker. Producentförbundet har sagt att de vill ha våtmarker i alla åländska kommuner.

Vi har infört system med extra breda skyddszoner.

En sak som jag tror väldigt mycket på är riktad rådgivning. Erfarenheten visar att om man vågar tänka nytt så kan man också göra ekonomiska vinster som jordbrukare med att tänka lite mera miljöinriktat. Kom med i arbetet, med din stora kunskap ltl Henry Lindström, så tror att vi ska få god vattenkvalitet på Åland.

Ltl Henry Lindström, replik

Talman! Jag anser att det inte finns motsättningar. Jag vill ändå lyfta upp de här frågorna. När det gäller tidigare lagstiftningsområden har det tyvärr tidigare påförts väldigt höga avgifter till jordbruket. I och med att det inte framgår hur förordningarna kommer att utformas så vill jag ändå lyfta upp de här frågorna i det här skedet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är rätt och riktigt. När landskapsregeringen levererar förordningar brukar vi göra det i ett samarbete. Framställningarna brukar gå på remiss. Jag vill igen lyfta fram de stora ekonomiska vinsterna som finns för jordbruket. Tänk lite mera miljö- och klimatsmart. Det finns studier på hur man kan nå framgång med att tänka lite mera miljö- och klimat smart inom jordbruket. Det finns en hel del att göra. Vi behöver ltl Henry Lindströms kunskap.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Det är ju så, fast många kanske inte tror det, att det är jordbruket som är de största betjänarna av att vi har en väldigt god miljö. Kan man uppnå både en god miljö och en god ekonomi så ställer jag gärna upp och hjälper till i det här arbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Innan vi går vidare så har bordläggning begärts. Är det någon som vill uttala sig om bordläggningstiden?

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag har fått information från högsta nivå att den 17 september kanske inte är en så lämplig dag. Den 20 september skulle däremot passa presidiet bättre. Jag föreslår den 20 september istället.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om bordläggning till den 20 september.

Talmannen

Ärendet är bordlagt till måndagen den 20 september.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Om det är tillåtet så tar jag mitt anförande från platsen för att spara lite tid.

Från frisinnad samverkans sida tycker även vi att det här är ett viktigt ärende. Vi stöder därför den här bordläggningen för att mera i detalj hinna med att studera innehållet i den här frågan.

Det som minister Sjögren framförde det lät bra. Vi hoppas att det är en grund för att kunna jobba med de här frågorna ännu mer intensivt än vad man hittills har kunnat göra under den perioden.

Vi tycker från vår sida att vi under förra perioden hade mera fart vad gäller de här frågorna. Det är bra att det här nu kommer. Vi hoppas att man ska kunna komma vidare.

Däremot blir man något konfunderad när man hör ltl Henry Lindströms anförande. Man skulle nästan tro att centern återigen sitter i opposition. Jag trodde att man hade "palavrat" genom de förslag som här läggs på bordet. Här kommer alltså grundläggande frågor om innehållet i den framställning som kommer från en regering som centerns stöder. Det är rätt intressant och häpnadsväckande att vi har det på det sättet. Om vi ska få det här systemet att fungera på ett bra sätt så hoppas jag att det finns redan från början ett grundmurat stöd för de framställningar som läggs, annars kommer den här parlamentariska situationen om möjligt bli ännu värre än vad vi har i dagsläget.

Jag ser fram emot att få fortsätta den här diskussionen den 20 september.

Minister Katrin Sjögren

Fru talman! Jag ska väldigt gärna redogöra för lagtinget hur landskapsregeringen jobbar med vattenfrågorna. Jag sparar det till den 20 september.

Jag vill ta avstånd från att man inte har jobbat med de här frågorna. Det finns ett arbete som är gjort som skiljer sig från de förvisso radikala siffrorna som fanns i ett miljöhandlingsprogram. Jag blev lite förvånad, nästan lite chockad, att det miljöarbetet inte det miljöarbetet var mer konkretiserat.

Jag ser fram emot att redogöra för lagtinget hur landskapsregeringen jobbar med vattenfrågorna och hur vi jobbar med tvärsektoriellt med de frågorna. Det sparar jag, om det tillåts fru talman, till den 20 september.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi får gå tillbaka till det stenografiska protokollet. Jag tror inte jag sade att det inte hade jobbats. Jag sade att vi inte var nöjda med takten och omfattningen. Vi tryckte på under förra perioden att få till stånd konkreta åtgärder. Jag delar inte ministerns åsikter om att det saknades konkreta förslag i det tidigare handlingsprogrammet, snarare tvärtom. Där satt man upp ganska tydliga mål för vart man ville. Åtgärderna skulle sedan konkretiseras under arbetets gång. Tyvärr hann vi inte under den perioden göra det klart. Det fanns redan då ett visst motstånd, bland annat från minister Sjögrens parti just då. Också regeringskumpanerna, centern, hade synpunkter på hurdana mål man skulle sätta för fiskodlingen.

Jag tror att det här kan vara avstampen för att återigen kanske kunna höja ribban tillsammans.

Jag tycker lite synd om minister Sjögren för att hon inte har sina landskapsregeringspartier bakom sig till fullo. Det tycker jag är synd, för det skulle en sådan här framställning verkligen behöva.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag tror absolut att jag regeringspartierna bakom mig.

Jag ska, som sagt var, återkomma till att presentera det som vi jobbar med och hur vi verkar. Debatten vinner inte på det heller, men var fanns lagstiftningen och var fanns handlingsplanen? Det fanns inte någonting sådant.

Jag vill också säga och sätta sordin på den konstruktiva andan som finns; kan man skylla på oppositionen under förra mandatperioden, eller?

Ltl Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Jag ska också be att närmare få återkomma i debatten den 20 september, angående de konkreta åtgärderna som då föreslogs. Jag kanske också funderar lite vidare kring varför saker och ting inte går i den fart som vi hade önskat.

När jag säger att jag tycker synd om minister Sjögren, när man inte har hela sin regering bakom sig, så gör jag det efter att ha hört ltl Lindström här i plenisalen idag. Han hade ganska grundläggande frågor om vilka nivåer man ska lägga i det här arbetet. Jag tycker att det inte är den lättaste uppgiften som ministern har att föra det här arbetet vidare. Vi ifrån frisinnad samverkans sida, och jag antar också stora delar av den övriga oppositionen, är beredda att gå in och hjälpa till med de här frågorna också.

Jag hör också till dem som ska försöka hålla mig ifrån att kommentera det som hände under förra perioden. Jag ska istället i fortsättningen koncentrera mig på det som vi nu har framför oss. Kanske vi kan ha en sådan överenskommelse både ministern och jag?

Minister Katrin Sjögren, replik

Det låter bra det. Ltl Ehn behöver inte alls tycka synd av mig. Vi har avancerat i de här frågorna. Men det ska jag inte sticka under stol med att det är ett hårt arbete, det är ett jättehårt arbete. Skulle man arbeta med miljöfrågorna brett över hela landskapsförvaltningen, kommunerna och allmänheten så skulle det vara väldigt lätt. Miljöfrågorna borde implementeras i all verksamhet.

Jag ska redogöra för lagtinget hur vi jobbar med de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag hoppas att vi den 20 september ska på basen av den här framställningen kunna ha en ganska bred och kraftfull debatt om vattenvården. Det inte är någon idé att regering efter regering skriver program. Man måste verkligen lägga prestigen åt sidan i de här frågorna och ta till vara arbetet som tidigare regeringar har gjort för att gå vidare. Man ska inte säga; att det där är ingenting värt, nu ska vi göra om allting. Den som lider mest är Östersjön.

Jag hoppas att minister Sjögren i den diskussionen också kan förklara vattenåtgärdsprogrammet och varför man har valt att sänka ambitionsnivåerna så pass mycket vad gäller utsläppen, särskilt av fosfor, jämfört med andra regioner och i relation till den tidigare ambitionsnivån. Det vore väldigt intressant att höra varför vi ska ha sämre ambitionsnivå här än på andra håll.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Ingalunda har vi sänkt ambitionsnivåer. Vi har lagfäst att vi ska ha en god kvalitet på vårt vatten. Det innebär att det handlar om vetenskap. God kvalitet klassificeras av hur mycket alger det i vattnet, hur mycket klorofyll det finns. Vi åligger oss att göra det genom att implementera åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanerna i lagstiftning.

EU får mycket kritik, men på miljöområdet fungerar det väl. Om vi inte kan presentera en bra vattenkvalitet så kommer det att kosta.

Ltl Camilla Gunell, replik

I vattenvårdsprogrammet har man ju inte sagt vilka krav man har till exempel när det gäller fosforutsläppen. När ska landskapsregeringen ta beslut om det? Det blir väl i någon förordning som man skjuter framför sig. Det skulle vara viktigt att regeringen i det här skedet, efter tre år vid makten, kommer med besked om hur man ska klara av de här frågorna rent konkret.

Om HELCOMS minskningskrav för egentliga Östersjön är 64 procent fram till 2016, så varför ska den åländska målsättningen med fosforutsläppen bara vara 57 procent till 2021? Det är mycket lägre och framskjutet i tiden.

Minister Katrin Sjögren, replik

Om vi når en vetenskapligt god vattenkvalitet, en vattenkvalitet som betraktas som god i hela EU, spelar det exakt någon roll om det är så att fiskodlingen minskar 80 procent eller om den minskar 50 procent? Spelar det någon roll om jordbruket, som det stod i miljöhandlingsprogrammet, skulle minska 20 procent i stället kunde minska 50 procent med de här effekterna, om vi trots allt uppnår god vattenkvalitet?

 I miljöarbetet och i miljöpolitiken har man hållit på att stånga sig blodig och försökt ha en retorik om vem som är mest miljövänlig. Det som vi presenterar är vetenskaplig fakta och en målsättning som vi lagfäster i den åländska vattenlagen. Vi ska leverera en god vattenkvalitet. Man behöver uppdatera sin kunskap i de här frågorna. Jag hoppas att vi får en väldigt konstruktiv diskussion den 20 september.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag tillhör dem som i många år har jobbat för vattenmiljön och för miljön överhuvudtaget. Jag kan också konstatera att det råder delade meningar i vissa partier, kanske i alla partier, om hur detta ska gå till. Jag förbehåller mig rätten att tala för mig och hur jag tycker att man borde gå tillväga.

För det första vill jag stöda minister Sjögren i hennes framställning. Hon kämpar väl för miljön. Jag var tidigare här i somras lite kritisk till musselodlingen och till den delen man sade att det var bra för miljön. Då tyckte jag att man kunde ha varit lite mera konkret och tydlig.

Nu har man kommit med en framställning där man hänvisar till bakgrundsfakta och hur man ska gå tillväga för att råda bot på och förbättra vår vattenmiljö.

Jag vill också klart och tydligt säga att jag tycker också att både socialdemokraterna och frisinnad samverkan har en bra miljöprofil i de här frågorna. Jag stöder också dem, trots att jag inte tillhör oppositionen.

Det här är en så viktig sak för hela Åland, liksom jordförvärvsfrågorna, så här måste det vara ett brett samarbete. Det måste vara slut på det här tjafsande och stridande bara för sakens skull. Vi måste någon gång börja jobba för hela Åland i de här större frågorna. Sedan kan vi strida i de mindre frågorna som inte är så viktiga.

Jag har själv, herr talman, jobbat mycket konstruktivt i mitt förra förvärv med vatten och rening av vatten. Inom kommunerna håller man mycket på med avloppsrening och rening av dricksvatten. Jag har själv sett hur man silar mygg och sväljer elefanter. Därför är det viktigt att vi tar tag i de största utsläppen, fiskodlingarna. Och att vi också tar tag i jordbruksutsläppen som också är en väsentlig del. Samma sak med bosättningen, där har visserligen tidigare regeringar tagit beslut om att sanera enskilda avloppsanläggningar. Här är vi en bit på väg som kommer att förbättra miljön.

Man har kopplat upp en stor del av landsbygdens avlopp till Mariehamns reningsverk. Mariehamns stad ska ha en eloge för att de har varit ytterst samarbetsvillig. Man förbättrar vikarna på landsbygden.

Det här är ett jobb som måste fortgå. Katrin Sjögrens framställning pekar på detta.

Herr talman! Östersjön, som vi bor mitt i, är världens mest nedsmutsade hav. Det vore nog konstigt om inte vi här på alla sätt skulle försöka göra så att Östersjön blir renare. Det handlar framförallt om miljön men också om ekonomi. Vem vill vistas i våra vatten om vi har "algsoppor" som vi har för det mesta på somrarna. Därför handlar det också om ekonomin.

Ännu värre är det med vårt dricksvatten. Jag är själv ordförande i ett vattenbolag i Saltvik. Jag ser hur insjöarna år för år blir sämre, trots att det vidtas åtgärder. När man diskuterar med de jordbrukare som gränsar till bland annat insjön som vi tar vatten ifrån, så är man välvilligt inställd. Man gör frivilliga åtgärder bara man sätter sig ner och diskutera och blir kompenserad för den lidna skadan. Viljan finns. Vi måste också här alla hjälpas åt.

Krävs det ekonomiska åtgärder så måste det sättas in förstås. Dricksvatten vill vi ha. Den dagen som det kommer gult vatten ur kranarna så kommer vi nog att bli påskällda om varför vi inte har gjort någonting. Det är inte för tidigt att göra någonting. Det är antagligen lite för sent. Men bättre sent än aldrig.

Herr talman! Det är billigare att förebygga än att sanera. Så är det också med våra insjöar.

Jag stöder den här framställningen. Jag hoppas verkligen att minister Sjögren kommer att nå fram till sin målsättning att förbättra vattenkvaliteten.

Miljöhandlingsprogrammet har kritiserats att det var skarpt. Programmet togs ett år före denna regering tillträdde år 2006. De var frisinnad samverkan, socialdemokraterna och centern som satt i regeringen. Där var man ytterst tydlig hur detta skulle minskas. Jag hoppas att det här är ett steg i implementeringen av det handlingsprogrammet, vilket man kan säga.

Till sist, herr talman, har jag ett konkret förslag som skulle kunna göra någonting märkbart för Östersjön, utan att det kostar oss en enda cent. De beramade champagneflaskorna och kanske också ölflaskorna, så nettoinkomsterna kommer att bli en ansenlig summa, om man hanterar flaskorna på rätt sätt. Man kanske säljer ut en del och man kanske på annat sätt ser till att man får en del inkomster ifrån dem. Man skulle bilda en fond där avkastningen oavkortat skulle gå till förbättringar av Östersjöns miljö, till rent konkreta åtgärder, inte forskning och sådant. Det skulle vara ersättning för konkreta åtgärder. Det här skulle, som sagt var, inte kosta oss en enda cent. Det här skulle för en gångs skull vara en konkret åtgärd för Östersjön. Det var ett konkret förslag. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gäller blåmusslor så har jag förstått att ltl Karlsson har varit negativ till det. Jag tycker att man ska framhävda vikten av experiment och försök. Nu har man kommit fram till att blåmusslor innehåller proteiner som kan användas till ett mycket miljövänligt rostskyddsmedel. Jag vet inte vad ltl Karlsson har för bil, men de bilar jag har haft de har haft har haft en tendens att rosta. Jag tror på blåmusslor.

Ltl Runar Karlsson, replik

På talman! Skulle jag ha en sådan bil och skulle vi ha sådana mackar i Kroklund så skulle jag naturligtvis tanka det. Om nu ltl Erland har läst min insändare ordentligt så har jag sagt att jag inte är emot projektet som sådant. Jag är emot att man framhärdar och säger att det är ett miljöprojekt som renar Östersjön från fosfor. Det stämmer inte riktigt. Det här projektet som nu man har Kumlinge renar 40 kilo fosfor per år ungefär. Vi släpper ut 50 000 kilo, samt att det är stora mängder som ska skördas. Jag tycker inte att det är riktigt relevant.

Däremot tycker jag att den här framställningen kan göra mera för Östersjön miljö, åtminstone på sikt.

Ltl Olof Erland, replik

När det gäller omfattningen av musselprojektet så är det ju ett försök. Kan man hitta mekanismer som gör den här reningen och kan man samtidigt hitta användning för blåmusslor så är det oberoende ett steg framåt. Det kan misslyckas men det också lyckas. Så är ju världens utveckling. Man gör försök och man prövar. Jag tycker inte att det är ointressant att man kan göra rostskyddsmedel och använda det som en råvara som är mycket mera miljövänlig än dagens medel. Snacka om miljöförstöring där har vi oljor, bränsle, bilar och flyg som hela tiden pumpar omkring ämnen som är skadliga både för människor, djur och för vatten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag stöder helt ltl Erlands åsikter i det här fallet. Det är en liten annan åsikt än vad som har sagts förut, inte av Erland men av andra. Jag stöder helt Erlands åsikter i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till den 20 september.

 

 

Enda behandling efter bordläggning

13     Alkolås och elektroniskt körkort

Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt

Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

        Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Ärendet bordlades 3.6.2010.

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill inledningsvis föreslå för lagtinget att lagtinget antar klämmen i hemställningsmotion nr 30/2007-2008. Klämmen lyder som följer; "att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en ändring av vägtrafiklagstiftningen införs som möjliggör för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet."

Jag håller alltså inte med lagutskottet i sitt betänkande där de skriver; "enligt utskottets mening är ett införande av alkolås förenat med relativt stora kostnader eftersom ett tvång till alkolås måste förenas med ett behandlingsprogram för att vara långsiktigt verkningsfullt. Dessutom konstaterar utskottet att det finns vissa möjligheter att tekniskt kringgå låset bland annat genom att någon annan person hjälper till att starta bilen." Åtminstone enligt den information som jag har när det gäller alkolås så måste man utföra ett nytt blåsprov för att kunna fortsätta färden. Den här skrivningen kanske inte riktigt är i enlighet med nuvarande tekniska möjligheter.

Är det så att vi faktiskt tillsammans vill göra någonting åt rattfylleriet så är jag övertygad om att det här är en bra åtgärd. Det är inte mellan 0,2 och 0,5 som de flesta rattonyktra finns. Som vi också kan läsa i media så är det största bekymret, och där de flesta olyckorna händer, så är vid grövre rattfylleri. Man skulle då kunna dömas till ett alkolås för att kunna köra fordonet. Det skulle hjälpa till att få ned rattonykterheten.

Priset på ett alkolås ligger runt 1000-1500 euro. Tänker man på att kostnader för en rattonykter som åker fast på nytt och på nytt och på nytt igen så kostar det också. Det kostar den personen och det kostar samhället. Här är installationen en engångsföreteelse och en engångskostnad.

Jag hoppas verkligen att vi skulle kunna gå in för detta. Det här är relativt sett en enkel åtgärd för att få ned återfallsrattonykterheten.

Finlands regering har också föreslagit en lag som skulle träda i kraft från augusti 2011. Där säger man att det ska bli obligatoriskt med alkolås vid skol- och dagiskörningar. Det tillåts att köra fem dagar med ett ersättande fordon, utan alkolås, om man måste ha sin bil på reparation. Detta har tagits väl emot. Förmodligen kommer man att införa detta.

Vi har egen lagstiftning på området. Det brukar ibland vara lättare om man också på annat håll tänker på detta, vilket man nu också har tänkt på, på annat håll. Vi vet effekterna av det. Det här är ingenting som vi själva har hittat på, utan det är egentligen att ta efter någon annan.

Jag föreslår att man godkänner den här klämmen och att vi kan enas om att landskapsregeringen får i uppgift att införa alkolås i vår vägtrafiklag. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag var lite ouppmärksam. Hur var det med rattfyllerigränsen? Är vtm Lindholm för en sänkning till 0,2 eller är det oväsentligt om man sänker från 0,5 till 0,2? Jag skulle gärna vilja ha ett klargörande där.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

I det stora hela så tror jag att det inte har så stor betydelse generellt, och kanske inte heller i det långa loppet. Men, jag tror att det har en betydelse vad beträffar attityden. Det är inte mellan 0,2 och 0,5 som vi ser problem. Vi kanske mera försöker göra det till att problemen finns där. Vi ser att problemen finns i de högre promillehalterna. Idag är det ju mer vanligt att man har 1,5, 2,5 än 0,4 eller 0,6 när man åker fast. Jag tror att en framtida omröstning här i salen kommer att visa var jag står i den frågan. Det är viktigt vad beträffar en konsekvens av attitydförändringarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag vill också avisera en omröstning så att klämmen till motion nr 36/2007-2008 godkänns. Den lyder; ”att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en ändring i trafiklagstiftningen införs så att den nuvarande promillegränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille”.

En av orsakerna till varför jag ville att det här ärendet skulle bordläggas då, den 3 juni, var att lagtinget och regeringen skulle kunna ta del av den rapport som en arbetsgrupp vid trafikministeriet lade fram den 3 juni, samma dag som vi diskuterade det här ärendet i lagtinget. Nu finns den rapporten, dock på finska, att hämta på trafikministeriets hemsida.

Trafikministeriets arbetsgrupp skulle dels se på och dels utvärdera på vilka olika sätt man skulle kunna förbättra trafiksäkerheten bland unga förare och bilister. Bakgrunden är att utvecklingen bland de unga förarna i åldersgruppen 15-24 år så har antalet skadade och dödade inte minskat, trots att säkerheten i vägtrafiken långsamt har förbättrats. Man säger också att antalet mopedolyckor nästan har fördubblats under de senaste fem åren. Jag skulle tro att det ser ungefär likadant ut hos oss.

Alkohol finns med i bilden vid ungefär var fjärde dödsolycka i Finland och ungefär i var sjätte olycka där någon har skadats. I rapporten sägs också att alkoholens andel i olyckorna har ökat. Ska man låta den här trenden fortsätta då? Nej, det ska man verkligen inte!

Ett av många förslag, från trafikministeriets arbetsgrupp, är att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2. Jag talade med en tjänsteman på ministeriet idag, som sade att han tror inte att detta är det allenarådande, det är inte det stora problemet, precis som Vtm Lindholm sade här idag, men det skulle på sikt förändra attityden till att dricka och köra. Det skulle styra folks beteende i annan riktning än idag.

Vi vet alla här i lagtinget att man kan dricka betydligt mer än ett glas öl eller ett glas vin till middagen och sedan sätta sig bakom ratten. Så är det.

I Finland vill en majoritet av befolkningen idag sänka promillegränsen. Jag skulle gärna vilja se en färsk pejling på hur ålänningarna ställer sig till en sänkning. Men min magkänsla säger mig att en majoritet av ålänningarna föredrar en lägre gräns. Om man nu sedan själv gör som man säger kanske är en annan sak. Jag tror att det är oerhört mycket mera skamfullt att åka fast för rattfylleri än att åka fast för fortkörning. Att åka fast för rattfylleri är verkligen någonting som inte är bra. Om gränsen är så att man kan dricka nästan hur mycket som helst, och man ändå inte åker fast, så då finns det ett för stort utrymme där.

Det finns mycket matnyttigt för trafikministern och hennes avdelning att hämta i den här rapporten. Det handlar inte bara om att sänka promillegränsen. Det handlar om olika reformer av körkortsutbildningen, examen för mopedkörning, trafikfostran i skolundervisningen och ett införande av obligatoriskt alkolås för dem som åker fast för rattfylleri samt alkolås för skol- och dagisskjutsar. Säkert finns det också andra åtgärder som skulle kunna förbättra trafiksäkerheten också på Åland.

När vi debatterade detta i juni, kommenterade lagutskottets ordförande Olof Erland mitt anförande. Han sade att det var ett sociologiskt intressant fenomen att det i huvudsak är män som kör i fyllan. Om det är ett sociologiskt intressant fenomen eller inte vill jag låta vara osagt. Jag anser att det är tragiskt, trist och bedrövligt att cirka åtta, nio av tio rattfyllerister är män. Precis som när det handlar om mäns våld mot kvinnor så borde detta idag i allra högsta grad vara ett problem för män. I synnerhet för lagstiftande-, samhällsengagerande och samhällsutvecklande män, de borde ta tag i detta och försöka åtgärda det.

Just vi lagtingsledamöter är, i och med vårt ämbete, goda förebilder för andra samhällsmedborgare. Därför borde vi, och i synnerhet ni, värderade manliga kollegor, precis som ltl Roger Jansson gjorde senast, sjunga ut och ta ställning till alla åtgärder som kan förhindra att det finns berusade förare som framför fordon på våra vägar. Det är vår och er skyldighet.

Senast vi debatterade trafiksäkerheten tog flera ledamöter upp gränsen för roderfylleri som idag är alltför hög i relation till utvecklingen av både storlek och hastighet för moderna båtar. Från socialdemokraternas sida välkomnar vi en översyn och sänkning även här.

Det har gått tre månader sedan vår senaste debatt. Vad har regeringen och vad har trafikministern gjort under den här tiden? Vi vet att det fanns en tydlig och klar beställning för att sänka promillegränsen både till lands och till havs, samt införande av alkolås, som dåvarande trafikministern Runar Karlsson lämnade in till lagberedningen. Vi vet att det idag finns ett stöd, i stort sett i alla partier, för en sänkning av promillegränsen. Det som vi inte riktigt vet är vad trafikministern och regeringen vill? Hur ser tidtabellen ut? Vilka andra trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder jobbar man med på trafikavdelningen? Vad väntar vi på egentligen?

Kanske Centerns lagtingsgrupp har information om statusen på det här ärendet? Tack, herr talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Till det sista kan jag inte svara på. Vi måste höra trafikministern när hon kommer tillbaka från sin resa.

Jag tänkte komplettera en detalj. Ltl Aaltonen hade mycket sakliga inlägg. Det en sak som är värt att notera angående vad som har hänt runt omkring oss. När man sänkte från 0,5 till 0,2 i Sverige inträffade det märkliga att alkoholhalten i blodet sänktes hos alla bilister, även hos dem som kanske förut hade 1,7, de låg nu på 1,4. Syndromet blev att hela skalan sänktes. Om man sänker från 0,5 till 0,2 så kommer det också ha en positiv inverkan på de grovt rattfulla. Det hände i Sverige. Man var också rädd för att byråkratin skulle öka, men den minskade faktiskt, enligt trafiksäkerhetsverket i Sverige, som jag har pratat med. Det medförde ett sådant syndrom som man kanske inte riktigt hade förväntat sig.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack för den kompletteringen. Man märker också på bekanta i Sverige, att de säger; nej tack jag kör, när det gäller middagsbjudningar. När man kör så är det inte frågan om att dricka något glas vin som man lätt kan göra här hos oss. Jag tror att hela attityden till alkohol och bilkörning skulle förändras om vi skulle få en sänkning.

När det gäller trafikministeriet i Finland så är de mycket väl medvetna om dessa rön från Sverige. De vill också se en förändring i Finland. Den tjänsteman som jag talade med sade att med den här regeringen i Finland så blir det inte någon sänkning under den här mandatperioden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det kanske inte blir någon sänkning just nu i Finland, Men med all säkerhet inom 2-3 år så har man 0,2 i Finland. Det skulle förvåna mig annars. Det skulle vara märkligt att både Sverige och Finland har 0,2 och vi har 0,5. Det ger inte riktigt bra signaler, om hur man kan bete sig på Åland, åt de bilister som kommer från Sverige och Finland. Vi måste nog tänka på detta med promillegränsen, det är helt klart. Vi får återkomma till det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag är i alla fall glad att det finns någon i centerpartiet som stöder en sänkning till 0,2.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen önskar informera att vi ämnar sluta ca kl. 17. 00 idag. Eventuella omröstningar kommer att ske inkommande måndag.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Då var vi här igen och diskuterar det här ärendet som vi hade en ganska livlig diskussion om för några månader sedan. Först vill jag säga att jag understöder vtm Gun-Maris klämförslag.

Jag tycker fortfarande att vi silar mygg och svälja elefanter när det gäller alkoholdebatten om 0,2 och 0,5. Problemet är inte det. Problemet är dem som gång på gång, återigen åker fast med 1,2, 2,0, 2,2 och 2,6 promille och som vi läser om i dagstidningarna lite nu och då.

Jag har en motion, nr 56, som går ut på att man ska komma åt problemet, som tar bort de grova rattfylleristerna från våra vägar.

Ltl Carina Aaltonen säger att alkoholen är inblandad i en av sex trafikolyckor. Det är säkert så. Tittar man närmare på de trafikolyckorna som alkoholen är inblandad i så är inte halterna under 0,5 promille, utan det är betydligt högre promillehalter. Problemen ligger inte upp till 0,5 promille, vilket vi har statistik på. De poliser som jag har pratat med, här på Åland, har informerat mig om att de inte har tagit fast en enda person som har blåst under 0,5 och som har orsakat en trafikolycka. Det finns säkert orsaker till det också. Bekymret är att vi vill med vårt politiska samvete försöka visa att vi verkligen har gjort någonting, visa att vi verkligen gör någonting så då drar vi till med att sänka från 0,5 till 0,2 även fast problemet inte ligger där. Det är jag lite emot. Den principiella lagstiftningsmakten som parlamentet har så åtgärder man ett problem med fel sorts verktyg i det här fallet.

Vi har de facto inte ett problem mellan 0,2 och 0,5. Orsaken är att vi som inte kör bil och dricker alkohol, inte kör bil oavsett om det är 0,2 eller 0,5. Det spelar liksom inte någon roll. Problemet ligger inte där.

Min motion säger att man ska ta bilen av dem som kör grovt rattfylla. Lagutskottet skriver att frågan är komplicerad ur behörighetssynpunkt eftersom äganderätten berörs. Jag tycker inte att det är så komplicerat. När någon begår ett jaktbrott kan myndigheterna beslagta både bil, bragd och båt. Man får nästan simma i land. Så hårt tar myndigheterna och samhället ett jaktbrott. Om man gång på gång kör grovt rattfull på våra vägar så får man behålla sitt vapen som man kör omkring med. Jag tycker att vi ska göra någonting åt det. Gör vi det så kommer vi att komma åt det största problemet. Vi få bort för chaufförerna i trafiken som orsakar de flesta alkoholrelaterade olyckorna.

Den som har druckit en öl kommer fortfarande att behöva kalkylera om man kan köra, eftersom gränsen är 0,2. Kan jag köra om jag har druckit två öl för två timmar sedan? Vi har vi liksom åstadkommit? Den som kör, han kör ändå, oavsett om det är 0,2 eller 0,5.  Som jag sade förra gången i debatten så skulle vi ha 0,0. Man säger då att det är svårt för det kan vara mediciner och man kan ha ätit någonting osv. Men om vi inte accepterar alkohol i blodet så ska vi väl ha 0,0? Man får väl blåsa i ett blåsprov och vänta då tills man har 0,0, om det är det som vi verkligen vill åt, att man inte ska ha alkohol i blodet när man kör bil. Enligt Carina Aaltonen förslag får man uppenbarligen ha 0,2 men inte 0,5. Inte någon av oss kör med alkohol i blodet i alla fall, men det vet jag inte, det kanske ni gör? Men det ska man inte göra. Jag förespråkar inte det heller.

Jag tycker att man silar mygg och sväljer elefanter när man sätter all kraft på att sänka från 0,5 till 0,2 istället för att verkligen ta i med hårdhandskarna där problemen verkligen finns. Problem gäller dem som kör grovt rattfylla och har över 1,0 och upp till 2,7 promille.

Mitt förslag är att man ska göra något åt det. Man ska inte sikta in lagstiftningsresurserna och polisens resurser på att titta på mellanstraffläge, som lagutskottet förespråkar. Att mellan 0,2 och 0,5 ska man få ett straff men det är inte riktigt straff som är riktigt allvarligt, fast det är allvarligt ändå. Det är inte någon som riktigt vet vad detta kommer att betyda. Det kommer att bli ännu mera jobb för polisen. Det kommer också att sätta en rattfylleristämpel på den som blåser 0,21 promille. En person som inte är berusad eller påverkad, men har 0,21 promille när han åker fast i blåskontrollen, ska alltså få lämna bilen och gå hem och bli stämplad som rattfull.

Är det verkligen vi vill med den här lagstiftningen för att komma åt problemen med alkohol i trafiken? Det känns jättebra om man är politiker och döva sitt samvete med att lämna ett sådant förslag och rösta för 0,2 promille. Då kan man när valet kommer om ett år säga; titta på mig, jag röstade i alla fall för 0,2 promille. Jag jobbar hårt för att motverka drogproblematiken på Åland. Men det gör man inte, för man kommer förmodligen att rösta emot min motion, som verkligen skulle göra en skillnad. Ta bort dem som är grovt rattfulla och som återkommande kör grovt rattfulla. 

Lagutskottet resonerade att man kan låna eller hyra den bil. Ja, men ta den bilen också då. Jag kan garantera att om det är någon som har åkt fast för rattfylla, grovt och återkommande, och blivit av med sin bil så kommer väldigt få personer att låna ut sin bil till den personen. Jag har svårt att se vem som skulle göra det, om man vet att risken är att bilen beslagtas. Jag ser inte att uthyrningsfirmor, som hyr ut bilar till personer som gång på gång har blivit av med körkortet och blivit av med bilen, skulle göra det. Åland är så pass litet så biluthyrningsfirmorna har nog ganska bra koll på situationen. Det är fortfarande personens ansvar. Vill vi komma åt problemen ska vi sätta in resurserna där, anser jag.

Annars blir detta som ett förbud som ni nyligen instiftade där det ska vara förbjudet att dela på en flaska vin i en park i Mariehamn. Det är inte ett förbud som verkligen går ut på att bekämpa alkoholproblematiken. Vi sätter ett förbud för vanliga människor som sköter sig. De som inte klarar av att sköta sig gör vi inte så mycket åt. Vad resulterar detta i om vi tittar hur det var i somras? Ja, folk satt och drack öl i parkerna i alla fall, utan att ställa till bekymmer. Hade polisen resurser att sätta kraft på detta? Nej, det hade de inte. Det blir alltså en lagstiftning som egentligen inte leder till någonting. Det är en lagstiftning för att dölja lagstiftarens eget samvete.

Jag förespråkar istället strängare straff för dem som kör grovt rattfulla. Ta bilen av dem. Jag kommer att föreslå min kläm som då ska röstas om på måndag som lyder; ”att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att åtgärder vidtas att lagen ändras så att fordonet kan förverkas som påföljd av rattfylleri”. Jag vill inte heller höra att det är komplicerat ur ägandesynpunkt, att äganderätten berörs. Kan vi ta båtar, bragd och redskap från den person som begår ett jaktbrott, så kan vi ta bilen, mordvapnet, av någon som återkommande kör grovt rattfull.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Vi kanske inte ska fördjupa oss så mycket i den här diskussionen. Vi hade en ganska intensiv diskussion tidigare. Vi har helt olika åsikter i detta. Jag vill ändå inte låta ltl Karlström stå helt emot sagd.

Det här med att ta bilen är väl också att kasta sten i glashus om man anklagar oss, som har en annan inställning när det gäller 0,2 promille, att vi det för att det ska se häftig ut. Det här, som ltl Karlström förespråkar, är ju en sådan grej som man tycker att är väldigt häftigt, att man visar att man tar bilarna av dem. Dels vill jag hävda att man har rätt att konfiskera bilen redan idag. Behövs det en lagändring överhuvudtaget? Eller är det inte fullt möjligt att göra det i så fall?

Sedan har vi kostnaderna på en bil idag. Man har en sämre bil för att man vet att man kan åka fast för rattfyller osv. Det har väldigt marginell effekt. Jag upplever att man är en machokille som kommer med häftiga förslag.

När det gäller gränsen mellan 0,2 och 0,5 så är det en tydlig inställning, man kan ta 0,1 eller 0,05 om det passar bättre. Kroppen är konstruerad så att det blir en viss alkohol i olika sammanhang. Man kan ta bort den marginalen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Om man blåser 0,21 promille, ltl Åke Mattsson, så är man inte rattfull. Man är inte så pass vinglig i benen att man inte kan framföra en bil. Jag säger inte att man ska dricka alkohol och köra, men det är inte ett problem. Uppenbarligen har det inte skett olyckor på Åland med folk som blåser 0,21 promille, enligt de poliser som jag har pratat med. Ltl Åke Mattsson har säkert egna erfarenheter och får rätta mig om jag har fel. Det är inte där som problemet ligger.

Sedan stämmer det att man ifrån domstolssidan redan idag kan beslagta en bil. Men det görs aldrig. Även personer som har kört åtta gånger grovt rattfulla får behålla sin bil. Jag tycker att det är helt fel. Därför borde vi gå inför en lagändring som säger att bilen ska beslagtas vid återkommande grovt rattfylleri vid tredje gången eller kanske redan vid andra gången. Jag tycker att en gång är ingen gång, men andra gången ska bilen beslagtas. Det är inte någonting häftigt i det. Det häftiga skulle vara att få bort dem från vägarna. Det är de som förorsakar trafikolyckorna och farorna på vägarna, vilket inte de som blåser 0,21 är.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är väl ingen här som har hävdat att de som blåser 0,21 förorsakar jättestora trafikproblem. Det gäller attityden. Det är ungefär samma sak som när drogförespråkarna anser att cannabis är okej att använda i olika sammanhang. En narkotikapolis sade; anledningen till att man pratar i de här termerna är att man vill utnyttja de själv. Varför ska vi ha 0,5? Varför ska man ha en sådan gräns överhuvudtaget? Är det för att man vill köra i fyllan och tycker att det är okej att folk kör påverkade? Vid 0,5 är åtminstone jag rejält påverkad. Varför ska vi tillåta en sådan gräns? Tycker ltl Karlström att det är bra? Är det för att turisterna ska köra i fyllan?

En alkoholist som har druckit sig till 0,5 promille har väldigt svårt att sluta dricka. Han fortsätter tills han har 2,5 promille och är så omtöcknad så att han sätter sig i bilen och kör iväg. Det är där som problemet ligger.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Om problemet är han som har 0,5 promille och fortsätter att dricka, ja, det är ju han som har blåst mer än 0,5 som är problemet och som orsakar trafikolyckorna. Han ska åka fast. Vi ska sätta mer polisresurser på att få flera blåskontroller på våra vägar, det håller jag fullständigt med om. Orsaken till varför jag tycker att vi inte ska ändra från 0,5 till 0,2 är att man i stort sett i hela Europa har 0,5 promille gräns, man har till och med högre gräns på vissa ställen. EU rekommenderar att gränsen ska vara 0,5. Allting ska ju vara så lika i Europa nuförtiden. Jag förstår inte att vi ska skilja oss just i detta ärende. Jag förmodar väl att det kommer ett direktiv sedan som säger att alla ska ha 0,5 i alla fall.

Ltl Åke Mattsson säger att det är en attitydfråga. Han säger att om man sänker från 0,5 till 0,2 så kommer det att bli mindre alkohol i trafiken, för man ändrar attityder. Jag är inte så säker på att det är så, om man tittar på hur det blev med förbudet att dricka vin i parkerna. Uppenbarligen drack folk vin i parkerna i alla fall. Polisen hade inte resurser att följa upp det. Det betyder också att polisen förmodligen kanske ska sätta mera resurser på att jaga dem i parken än att jaga dem som blåser mer än 0,5.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tror på många åtgärder att förändra attityderna till att dricka och köra. Jag tycker att det är lite väl vulgärt av ltl Karlström att påstå att detta skulle vara någon slags valpropaganda.

Mitt mål är att få bort alla rattfyllerister från vägarna, de har ingenting där att göra. Jag lovar att om jag skulle ha 0,49 promille alkohol i blodet så skulle jag inte vara någon vidare bra chaufför. Ltl Karlström kanske är det på grund av sin kroppshydda och vana att dricka alkohol. Jag tror att de flesta som dricker väldigt sällan förlorar sin körförmåga redan vid 0,3-0,4 promille. Att sänka till 0,2 promille är inte någon frihetsförlust. Det är bara sunt förnuft.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Det är detta som är själva pudelns kärna. Vare sig Carina Aaltonen eller jag skulle köra bil om vi blåste 0,49. Vi skulle knappast köra bil om vi blåste 0,25. Vi kanske inte kör bil om vi blåser 0,15. Vi är inte problemen idag. De flesta människor på Åland är likadana. Det är ett fåtal människor på Åland som har problem, dricker för mycket och kör bil och orsakar trafikolyckor. Det är dem som jag tycker att vi ska lagstifta emot. Nu begränsar vi för alla ålänningar, ett problem som inte finns p.g.a. det är några som inte klarar av att bedöma när man kan köra bil. Den personen som blåser 0,49, 0,51, eller 0,3 han kommer att köra bil ändå även om vi sänker till 0,2. Det är jag helt övertygad om. Alltså blir det här en lagstiftningsåtgärd, som jag tidigare sade, för att döma lagstiftarens samvete. Man vågar inte ta tag i den riktiga problematiken, när det gäller de som kör grovt rattfulla, och genomföra mitt förslag i min motion, ta bort bilen från dem. Då gör man verkligen skillnad på våra vägar.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det finns tre grupper som åker fast i poliskontroller. Det är bilister som kör då och då med alkohol i blodet och chansar att ta sig hem. Det är medelålders män som är alkoholiserade, som har en hög promillehalt i blodet, och som upprepade gånger åker fast. Det är dem som ltl Karlström vill åt. Men sedan har vi den tredje gruppen; unga män som kör i berusat tillstånd. Hur vill ltl Karlström stävjar ungdomsrattfylleriet? Det gäller de killar som är mellan 15-24 år och som kanske inte har hunnit utveckla någon alkoholism.

 Att bli knarkare eller drogberoende kan gå väldigt snabbt. Men att utveckla alkoholism tar tid. Det kan ta tiotals år. Jag värnar också om den här gruppen, unga killar som är under 25 år.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Om du minns den här debatten som vi hade för tre månader sedan, så talade vi om vad som händer i Sverige. Man sänkte från 0,5 till 0,2. Enligt den undersökningen, som jag hänvisade till då, hade alkoholrelaterade olyckor ökat mera i Sverige än i någon annanstans i Europa. Orsaken till detta var att man på andra ställen i Europa hade satsat ganska hårt på informationskampanjer och man hade inte bara litat på motorförarnas helnykterhetsförbund skulle propagera för att man inte ska dricka alkohol och köra bil. Man hade med samhällsinsatser gått in och verkligen berättat hur tokigt det är. Man skapade en attitydförändring genom information. I de andra länderna har det resulterat i att ungdomsrattfylleri har minskat. I Sverige har det ökat. Man trodde att man i Sverige gjorde tillräckligt när man sänkte från 0,5 till 0,2. Sedan gjorde man ingenting mera. Det är liksom inget argument i sig, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ltl Karlström nämner Sverige. Jag kan konstatera att det knappast finns något land i världen som har varit så framgångsrik i sitt trafiksäkerhetsarbete som Sverige. Att hänvisa till att man misslyckats där äger inte sin grund, vill jag påstå.

Frågan med att förverka bilen till staten eller landskapet, låter sympatiskt i och för sig. Problemet är att vi har en grundlag som förhindrar det. Domstolsväsendet i Finland har konstaterat att det är först efter sjunde eller åttonde gången som man kan förverka bilen till staten. Då är det förenligt med grundlagen, enligt en formulering som man har beaktat i domstolen. Vi kan inte, inom vår lagstiftningsbehörighet, lagstifta om att förverka bilen till staten. Tyvärr är det så.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Inte någonstans står det i den finska grundlagen att man får köra sju-åtta gånger grovt rattfull innan bilen beslagtas. Tingsrätten kan, om de vill, beslagta en bil idag.

Om vi verkligen vill visa att vi vill ändra attityderna så tycker jag att man verkligen skulle visa det med krafttag att det inte accepteras ifrån lagstiftarens sida. Man får inte alls köra grovt rattfull. Om man gör det en gång så kanske inte bilen försvinner, men kör man två gånger så kanske bilen försvinner nästa gång.

Jag tycker att vi med krafttag kan visa att vi inte tolererar rattfylleri på våra vägar. Det är min inställning till min motion.

Angående utredningen ifrån Sverige, jag ska leta fram den utredningen, den visade helt klart att efter att man sänkte från 0,5 till 0,2 så har Sverige varit det land i Europa som har haft mest alkoholrelaterade olyckor per. Det har stigit kraftigare i Sverige än i något annat land. Jag tror mycket att det har att göra med att man tror att man gör någonting och så gör man ingenting mera. Man borde satsa mycket mera resurser på konkret information och attitydförändringar.

Talmannen

Tiden är ute!

 Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Man måste ju se till helheten, vilket man har gjort i Sverige. Man kan inte bara ta ut den biten, då kanske man får konstiga siffror.

Angående att förverka bilen till staten så finns det domstolsutslag där man har konstaterat när man kan förverka bilen. Det är bara att gå in och titta. Det var inte så hemskt länge sedan i tidningen om detta.

Sedan finns det ett problem till som man i och för sig kan testa; vår behörighet att ha strängare strafflagstiftningen än vad man har i riket. Där finns det också en begränsning. Vi kan ha avvikande, men vi kan inte har väsentligt avvikande. Vi har lärt oss här i salen att det ibland är värt att testa vår behörighet. Ibland kan behörigheten vara mer vidsträckt än vad vi tror. Det kanske är värt att pröva. Vi hoppas ju att landskapsregeringen undersöker om det är möjligt när de ser på detta.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag vill inte leva i ett sådant land som ger klartecken att köra grovt rattfull med 2 promille sju-åtta gånger innan vi tar bilen av dem. Det är klart att det måste gå att ändra. Kan man ta båten, bragderna och andra produkter om man bryter mot den jaktlagen så är det i alla fall landskapsregeringens skyldighet att ta upp detta med Finlands regering och se till att det blir en grundlagsändring, om det är som ltl Karlsson påstår. Jag säger att det inte står i Finlands grundlag att man får åka fast sju-åtta gånger grovt rattfull innan bilen beslagtas. Jag tycker att vi ska arbeta för att man ska få ta bilen. Man får då en säkrare konkret trafikmiljö på Åland. De som orsakar trafikolyckorna försvinner. Kan de inte framföra en bil, eftersom de inte har någon bil, det är hårt att säga det jag vet det, men ta bilen av dem! Då gör man en radikal skillnad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Detta med att ta bilen tycker jag att är väldigt speciellt. Straffet blir olika beroende på hur dyr bilen är. Om man har en 500 euros bil så blir inte straffet så hårt om man tar bilen av rattfylleristen. Om man har en 20000 euros bil så blir det ett dyrare straff. Eller kanske jag har förstått fel? Man kan ju köpa en ny bil.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Givetvis får man dagsböter också så den ekonomiska skillnaden kommer att tas bort. Det viktiga är inte att straffa den personen som kör grovt rattfull. Det viktiga är att ta bort om vapnet och verktyget som han kör på våra vägar med. Då spelade ingen roll för mig om det är en 20000 euros bil eller en 200 euros bil om jag blir påkörd av den. Kan jag få bort den bilen från vägen så är detta målsättningen med den här motionen.

Dagsböterna straffar nog personen ekonomiskt. Sedan ska bilen bort från vägen. Det är inte rattfylleristen som jag vi straffar. Jag vill få bort bilen från vägen.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Jag tror nog att rattfylleristen köper en ny bil. Om man blir utan bil så skaffar personen en ny bil. Vore det inte effektivare att, som Finlands regering har funderat, installera alkolås i alla bilar? Då kan ju inte någon köra full. Finlands regering funderar på att det ska bli så i framtiden.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Om rattfylleristen köper en ny bil, då tar vi den bilen också då. Är det så, som det har varit de flesta gånger, att man blir dömd sju-åtta gånger för grovt rattfylleri, ja, då tar vi sju-åtta bilar då. Varenda gång bilen försvinner blir det en trafikfara mindre på vägarna. Till slut kanske den här personen inser att det är ohållbart och han kan inte köpa en ny bil varenda gång landskapet tar bilen. Det går inte att förbjuda dem att köpa bilar, men vi kan ta bilen av dem om de gång på gång kör grovt rattfulla. Till slut brukar nog plånboken tala om att det är ohållbart.

Sedan om det ska vara alkolås, visst, det kommer säkert att bli så. Inom fem år kommer säkert alla moderna bilar att vara utrustade med alkolås, vilket är jättebra. Det skulle inte förvåna mig om det kommer ett lagförslag från liberalerna som säger att också alla gamla bilar ska tvångsinstalleras med alkolås. Eftersom tydligen alla ska drabbas för att det finns några som missbrukar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! En utgångspunkt ifrån lagtingets betänkande är att det här i salen finns olika åsikter om alla tre motionerna. Däremot tror jag inte att det finns någon som inte har viljan att göra någonting åt alkoholproblematiken i vägtrafiken och också i sjötrafiken. En ännu hetare potatis kanske sjötrafiken är. Jag läste häromdagen en rubrik i Dagens Nyheter om sjörattfylleriet där båtar över en viss längd och motorstyrka hade 0,2 promilles gräns. Det stod att från och med den 1 juni ska den som har en stor och kraftig båt vara nykter. Meningen var nog att det gäller när man kör båten förstås. Men det visar i alla fall att man går ganska långt.

Det intressanta är att lagutskottet, när vi behandlade det här, tog vi del av svenska och finska utredningar. Utredningarna går i den riktningen att gränsen är 0,2, vilket vi var helt medvetna om. Det var vi, fast vi var av den här sociologiska kategorin män, precis som t.ex. Runar Karlsson och Åke Mattsson, vi tillhör väl de konstiga männen som månar om trafiksäkerheten. Det är väl ändå ett sociologiskt fenomen att pojkar vill mecka, skruva, hålla på med bilar, köra bilar och de kör onyktra. En tredje del av de unga som omkommer i bilolyckor i Sverige är unga män. Det är ett problem att tänka på.

Nu behandlar jag inte sjötrafiken. Det väsentliga, när det gäller de här frågorna med 0,2 promille i Sverige, det är ju inte att man tar hand om de grova rattfylleristerna, utan det är en attityd som påverkar människor på alla nivåer. Det är liksom ett annat tänkesätt.

Jag hörde på ett radioprogram om en ägare till en stor muskelbåt, som sade att det var för hemskt när man kommer ut på sjön och ställer sig vid ratten att man inte får ta starköl. Ja, är det verkligen hemskt? Jag förmodar att många som har varit på sjön inte något emot det, men skulle det vara en katastrof för någon att inse att här har vi ett kraftpaket. Många har inte sjövana som ålänningar. Första pricken har vi här och här tar vi första starkölen, sedan har vi nästa prick och där tar vi nästa starköl. Attityden är påtvingad av lagstiftaren, vilket man kan tycka illa om. I slutändan är det ändå en effekt av det här som förhoppningsvis är positiv.

Vi i utskottet har erfarit att landskapsregeringen har en framställning. Trafikavdelningen har haft en arbetsgrupp och gjort en framställning. Jag tycker för min del att det i utskottet och här i salen finns olika nyanser när det gäller nivån och vad den har för effekt. Ltl Fredrik Karlström tycker att det ska vara noll, vilket kanske leder till tekniska eller andra problem. Det är en respektabel åsikt. Andra tycker att det ska vara 0,5 och att det är onödigt att utöka restriktionerna.

Lagutskottet har fastnat för att man ska överväga att ha en gräns på 0,2 promille. Man skulle överväga att kalla skillnaden mellan 0,5 och 0,2 för förseelse, med lite annorlunda straffbestämmelser. Vi har velat att det här ska beredas genom en lag. I den lagen ska man se på helheten. Man kanske ska ta in detta med sjöfylleri, ta in detta med straffbestämmelserna och ta in detta med vilken gräns det ska vara frågan om. Det är väl 0,5 och 0,2 som är huvudspåret, vad jag har förstått.

I lagutskottet som har jämkat ihop viljorna, med en reservation också, så har diskussionen varit att vi nog anser att man ska göra någonting. Landskapsregeringen har beredskap att komma med någonting. Det beskedet tycker jag att vi här ska ge till landskapsregeringen så att de förmedlar vidare till vederbörande att det förväntas ett ställningstagande, en helhetssyn. Vad det sedan är kanske inte är så viktigt i det här skedet. Lagtinget får ärendet i sin hand.

När det gäller alkolås så bordlade vid detta i juni. Om jag minns rätt så var det ganska mycket diskussion om utredningar och vad som är på gång osv. Jag har följt med detta med alkolås och har personligen en öppen attityd.

När det gäller skolskjutsar så finns det inne i vår lagstiftning, i förordningen, att man ska ha alkolås från och med 2012. Den tiden har man satt av tekniska skäl och att utvecklingen framskrider. Landskapsregeringen kanske också bör överväga om man vill införa alkolås tidigare? Vill man nu utvidga detta med skolskjutsarna till någonting annat? Då kommer det också överväganden emot.

När det gäller EU så kan man inte kräva alkolås på alla nya bilar för att det skulle betraktas som ett handelshinder. Det har jag tagit del av någonstans. Jag kan inte gå i god för att det stämmer helt hållet, men det finns en hel del regelverk som ska stämma. Jag har flera gånger varit med om att åka i en sådan buss där det inte har fungerat och då ber man någon annan blåsa. Det har till och med stått i någon artikel i tidningen att så gör man. Sedan finns det ju också en massa kontrollmekanismer med tidsintervaller osv. Där tror jag, precis som Vtm Lindholm, att detta kommer i en eller annan form, om det inte gör det nu.

Sedan när det gäller förverkande av bilen så var utskottet ganska klar i sin uppfattning. Det kan vara så att det fungerar, vilket man då borde utreda mera. Grundlagskomplikationerna är en annan sak, kombinerat med nolltolerans osv. Man ska ju vända på alla stenar.

Nu står vi in för en reform hoppas jag. Det har landskapsregeringen mer eller mindre utlovat. Om den reformen blir marginell eller större får vi väl se. Några promille tycker jag nog man ska kunna klämma fram när det gäller skärpningen av straffet.

När man följer med den här frågan så är det egentligen ganska skrämmande när man är ute på vägarna. Man vet att det är väldigt många som kör berusade på vägarna.

Herr talman! Utskottet lade mycket vikt vid, när det gäller alkolås och när det gäller promillegränser, vikten av att få in en annan attityd när det gäller körande och drickande. Det är en sak.

Det andra gäller vid grovt återupprepat rattfylleri, där det verkligen är ett problem med medicinska, kemiska och sociala dimensioner, då måste man oberoende om man har alkolås, tar bilen eller någonting annat, få den här uppbackande behandlingen. Det finns system för det. Det fungerar. Om det fungerar bra vet jag inte. Det är i alla fall någonting som man samtidigt ska ha med när man ändrar på promillegränserna. Man måste lära sig mera, ta del av Sverige och Finland och bygga ut behandlingssystemet. Tack.

Talmannen

Talmannen vill meddela att efter dessa replikskiften avbryter behandlingen av det här ärendet och återupptar den måndagen den 20 september.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det var därför jag begärde replik för att jag insåg att jag inte kommer att hinna med anförande idag. Eftersom det har frågats efter centerns åsikter så vill jag ändå säga att idag på centerns gruppmöte så beslöt vi enhälligt att vi stöder lagutskottets betänkande. Vi anser att det är klokt av lagutskottet, man har behandlat motionerna positivt och tagit till sig budskapet, men man har ändå valt att hålla sig till en helhetslösning. Det omfattar centern, så att det blir klart för alla här.

Ltl Olof Erland, replik

I lagutskottet var vi två liberala män och två centerrepresentanter. Vi utkristalliserade inte någon oenighet. Vi enades om att detta kunde vara vägkost till landskapsregeringen. Av den här debatten har väl alla förstått att det inte är så enkelt att bara välja. Det är en helhetssyn som landskapsregeringen ska ha när de kommer med en framställning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag skulle vilja att lagutskottets ordförande, Olof Erland, skulle utveckla lite tankar kring på vad han tycker att polisen ska prioritera framöver. Ska man prioritera lagbrott som går ut på att folk dricker en flaska vin i parken? Det har ni nyligen lagstiftat om att är förbjudet. Ska man prioritera dem som eventuellt kör med 0,21 promille och sätta straffåtgärderna på detta? Eller borde man prioritera de grovt rattfulla och försöka få fast de personerna? Jag tycker att det är ganska självklart vad man borde sätta polisernas resurser på. Uppenbarligen vet både ltl Olof Erland och jag att polisens resurser är begränsade. Om man då ska välja något av dessa tre, vilka tycker ltl Olof Erland att man ska sätta mera resurser på? Behövs det verkligen en lagstiftning som säger att de ska sätta någon resurs på att sätta fast folk mellan 0,21 och 0,49?

Ltl Olof Erland, replik

Lagutskottet gjorde ett studiebesök till polisen och vi diskuterade många frågor. Av det kan man dra den slutsatsen att det är knappt med resurser. Vill vi verkligen göra någonting åt trafiken, inklusive rattonykterheten, så behövs det mer resurser.

När det gäller detta att dricka vin i parkerna så kan jag förstå att polisen inte är ute och gör raider i parkerna. Men, det är alltid frågan om när det gäller den moderna yrkesmässiga polisen att de samarbetar med hälso- och sjukvården. De samarbetar kanske med företagen. Inom turismen föreställer jag mig att man kan säga till turisterna att Åland är ett ganska hårt reglerat samhälle när det gäller trafik och offentliga platser. Man ska få vara ifred, man ska inte behöva se gäng som sitter och dricker och på vägarna ska man veta att man är säker.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Om polisen tar fast någon, efter att den här eventuella lagändringen går igenom med 0,2 promille, så kommer polisen att behöva sätta ännu mera resurser på det. Det handlar inte bara om att ta fast en person vid trafikkontrollplatsen. Det är efterföljande förhör. Det kommer att ta betydligt många fler arbetstimmar av vår poliskår för att få fast personer som blåser 0,21, personer, som förmodligen inte har alkoholproblem inte behöver rehabilitering via den sociala sektorn i landskapet. Men resurser ska sättas på dessa lagbrytare. Det tycker jag att är fel. Sätt resurserna på dem som är återkommande grovt rattfulla. Det är mitt svar på det hela. Jag tycker att man går in i fel karusell om man sätter resurserna på dem som blåser 0,2 eller 0,21 promille.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kan bara överföra de här synpunkterna till landskapsregeringen som ska göra en helhetsbedömning. Har man 0,2 promille så måste man se hur man ska göra med övervakningen för att det ska ha effekt.

Detta med att Åland är ett samhälle som har ordning på trafiken och på människorna i större utsträckning är också en positiv signal. Det är absolut inte någon här som föreslår att man ska hindra turister att komma till Åland och dricka världens äldsta champagne på restaurangerna och gärna överskrida promillegränsen, det är en sida av det hela. Men, att vi i det offentliga rummet och i trafiken har regler som överensstämmer, i stort sätt med svenska och finska regler som gör Åland till ett säkrare samhälle för både turister och medborgare, är en målsättning med det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! I Finland har trafikministeriets arbetsgrupp föreslagit att man ska införa alkolås som ett obligatorium för nya förare, redan vid det första fallet av rattfylleri. Det här andas lite dubbelmoral. Jag tycker att det inte ska spela någon roll om man är ung eller gammal. Efter ett visst antal fall borde alkolås installeras. Jag delar ltl Olof Erlands uppfattning att det är skrämmande att det finns berusade förare på vägarna. Jag har i mitt tidigare arbete som reseledare åkt buss med chaufförer som definitivt inte skulle ha klarat av att få igång sitt fordon trots att det sitter 40-50 personer bakom chauffören. Jag tycker nog att utvecklingen att förbättra trafiksäkerheten med alkolås är en bra positiv utveckling.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag är själv intresserad av den lösningen. Debatten i Sverige har väldigt mycket gått ut på att man ger möjlighet att köra istället för ett straff. Det kan ge ojämlik behandling. Man har funderat på hur lång tid ska man tvingas ha alkolås. Signalen till landskapsregeringen är att i förordningen har man obligatoriskt alkolås för yrkeschaufförer när det gäller skolskjutsar, visserligen med en tidsfrist, och att man utifrån detta kan göra bedömningen att man kanske ska införa alkolås för nydömda chaufförer. Men man kan inte kräva att nya bilar ska ha alkolås. Det är handelshinder.

Ltl Carina Aaltonen, replik

På något sätt känns det ändå som om utskottet har tagit ganska lätt på det här. Man säger att det finns möjligheter att tekniskt kringgå alkolåset och att låta någon annan person hjälpa till osv. Jag tycker ändå att man kunde ha godkänt den här motionen och givit landskapsregeringen i uppdrag att utreda det vidare, liksom jag även tycker att man borde ha gjort med sänkningen av promillegränsen. Det verkar ändå som det finns ett stöd i regeringen att sänka promillegränsen. Det finns ett lagstiftningsarbete på gång hos lagberedningen. Vad väntar vi på? Var är tidtabellen?

Ltl Olof Erland, replik

Jag förstår det där resonemanget helt och hållet. I lagutskottet har vi tagit de här motionerna på allvar. Vi har också varit beroende av tjänstemän och sakkunskap. Min egen attityd, jag kan inte prata för utskottet, är att alkolås är intressant. Man ska följa med utvecklingen. Jag ser att alla de här frågorna kräver lagstiftning. Det är frågan om inskränkningar, det är frågan om påföljder och det är frågan om straff. Därför behöver man ha en lagberedning som en helhet.

Jag har sagt, så skarpt som jag kan säga utan att höja rösten, att landskapsregeringen förväntas komma med en framställning. Då får vi alla ta ställning till det. Det ska vara lagframställning. För mig betyder det att man har funderat igenom, man ska helst vara eniga om det som man för fram och politiskt backa upp det och man ska försöka se på polisens resurser hur man följer upp lagstiftningen. Jag tror att vi är på rätt och nykter väg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Behandlingen av ärendet avbryts nu och återupptas måndagen den 20 september. De som finns på talarlistan kvarstår.

För kännedom

14     Turismutveckling och turismstrategi

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

Meddelande om när landskapsregeringens svar på spörsmålet avges eller om att svar inte avges av landskapsregeringen kommer att lämnas senare. Svaret skall dock avges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades av talmannen till landskapsregeringen 6.9.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 13 september kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.53).

 

Originalfil