Plenum den 8 september 2014

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 8 september 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Strategi för hållbar utveckling

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

Andra behandling. 2

2    Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2013-2014)

Första behandling. 2

3    Korrigering av vallagen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2013-2014)

Enda behandling. 3

4    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2013-2014)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 7/2013-2014)

Remiss. 3

5    Landskapsregeringens berättelse för 2013

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2013-2014)

Föredras. 35

6    Ojämlik lönesättning

Landskapsregeringens svar

Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 3/2013-2014)

Föredras. 38

7    Avräkningsgrunden

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 4/2013-2014)

För kännedom.. 41

8    Befrielse från utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2013-2014)

9    Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

Plenum slutar 41

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Gunnar Jansson anhåller om ledighet från plenum 10.09.2014 på grund av en uppvaktning i riksdagen. Beviljas.

Bordläggning

1        Strategi för hållbar utveckling

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 10 september 2014. Godkänt.

Andra behandling

2        Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2013-2014)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion, efter det föreläggs lagförslaget för antagande och slutligen föreläggs betänkandets kläm för antagande i enda behandling.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Föreläggs slutligen betänkandets kläm för antagande i enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt klämmen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Korrigering av vallagen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat en framställning om korrigeringar i vallagstiftningen. Detta gjorde vi på försommaren.

Lagen har inget materiellt politiskt innehåll utan det är formalia och man rättar upp felaktiga hänvisningar. Därför har lag- och kulturutskottet haft en kort behandling. Vi föreslår att lagtinget antar förslaget utan ändringar. Det är meningen att lagen ska träda ikraft den 1 januari 2015 så att den kan tillämpas vid nästa lagtings- och kommunalval.

Minister Wille Valve

Fru talman! Jag vill passa på att tacka lag- och kulturutskottet för ett ypperligt samarbete och ta tillfället i akt att informera om att imorgon går startskottet för den materiella, mera djuplodande diskussionen om förnyelse av vallagstiftningen inför valet 2019. Jag avser att imorgon tillsätta en arbetsgrupp och en politisk referensgrupp för översyn av vallagstiftningen. Arbetsgruppen kommer att kunna höra och anlita expertis, beställa utredningar och företa studiebesök. Senast den 1 december 2015 ska arbetsgruppen avge en rapport som belyser det angivna uppdraget och frågeställningarna. Tack för ordet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om  ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

4        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2013-2014)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 7/2013-2014)

Remiss

5        Landskapsregeringens berättelse för 2013

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att en gemensam diskussion tillåts i de båda ärendena. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Talmanskonferensen föreslår vidare att landskapsregeringens berättelse ska remitteras till finans- och näringsutskottet.

Först tillåts diskussion och därefter fattar lagtinget beslut om remiss till ett utskott samt om klämmen i finans- och näringsutskottets betänkande.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag har det stora nöjet att presentera ett enigt betänkande från finans- och näringsutskottet. Det handlar om ett av utskottets favoritämnen, ekonomi i allmänhet och revision i synnerhet. Som bekant har vi inom landskapet Åland numera och sedan bara ett år tillbaka en självständig Landskapsrevision som yrkesmässigt och systematiskt ska granska inte bara hela Ålands finanser utan också enskilda avdelningar. I den aktuella specialrevisionen har Ålands gymnasium och Ålands hälso- och sjukvård kontrollerats.

Revisorerna påpekar att kostnaderna för Ålands gymnasium stigit på ett vad som kallas iögonenfallande sätt. Det är nog ett riktigt påpekande men dessvärre inte så mycket vi kan göra något åt. Avtal ska hållas och det viktigaste är att förvaltningen i form av landskapsregeringen på allvar tar till sig resultatet av revisionen och arbetar för att det ursprungliga målet ska uppnås, helst bättre skola för samma pengar. Det är våra elever och lärare värda.

Vi har i behandlingen erfarit att det nya avtalet, enligt revisorernas granskning, resulterade i att Ålands gymnasium måste anställa fler lärare för att klara av alla kurser och studieveckor som ingår i den schemalagda undervisningen. Många lärare fick färre undervisningstimmar till högre lön. Kring detta kan man tycka mycket men det har utskottet valt att inte gå in på mer i detalj i sitt betänkande.

När det gäller ÅHS har Landskapsrevisionen låtit granska en rad olika områden, till exempel lagerhållningen, fakturering, kassa och kundreskontrarutiner, granskning av budgetprocessen samt andra system för uppföljning och kontroll. Precis sådant som krävs för att ha ordning på för att skapa förutsägbarhet och långsiktigt underlag i organisationsbygge.

Sammantaget menar vi från finans- och näringsutskottet att Landskapsrevisionen har startat bra och utför ett synnerligen viktigt arbete. Vår enda invändning är behandlingen av de olika rapporterna vilket vi tycker ska förenklas så att den huvudsakliga behandlingen sker på vårvintern istället för i spridda skurar över hela året. Vi har annat än dåtiden att hantera, till exempel framtiden. Vårt förslag kring hur detta ska göras framgår tydligt i vårt betänkande.

Med anledning av detta föreslår ett enigt finans- och näringsutskott att lagtinget antecknar sig vårt betänkande till kännedom och fortsätter arbetet med att använda insikterna från Landskapsrevisionen i arbetet med att skapa ett samhälle där siffrorna speglar verkligheten och verkligheten baseras på fakta. Tack.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa ledamöter, på agendan idag finns också årsberättelsen för 2013. Jag vill gärna tala lite grann om det budgetåret, de saker som då har gjorts och som kanske nu ännu mera präglar vår tillvaro i landskapsregeringen med det omfattande förändringsarbetet som är bäst pågår.

Omställning var landskapsregeringens ledord och har varit det under hela mandatperioden. Under 2013 arbetades det hårt med många reformprocesser som formaliserats till lagframställningar, konkreta arbetsprogram och förslag.

Fram tills idag, lagtingsåret 2013-2014, har 63 lagframställningar, 8 budgetförslag, 14 meddelanden och 4 berättelser getts av landskapsregeringen till lagtinget.

Budgeten och regeringens arbete kan sammanfattas som en kombination av reformer och en finanspolitik som både varit stabiliserande och stimulerande.

Näringspolitiken har varit tillväxtorienterad och sysselsättningen i samhället har fortsättningsvis hållits på en hög nivå.

Den ekonomiska situationen i världen präglades under 2013 av fortsatt instabilitet. Trots det har vi klarat ekonomin över förväntan och gör ett positivt resultat i affärsbokföringen. Vi har fortfarande ett stort ackumulerat budgetunderskott och reserverna har minskat, men tack vare strävsamhet och sparsamhet har vi ändå lyckats väl. Jag är tacksam för hur omställningsarbetet skötts av personalen inom förvaltningen. Trots att många anställda inom landskapet redan jobbar mer än tillräckligt har ingen backat för nya utmaningar och tillsammans lyckas vi finna nya, goda lösningar.

Åland fortsätter att växa med en ökande befolkning. Förutsättningarna för en välfungerande integration av utländska medborgare som flyttar till Åland tog ett stort och viktigt steg under 2013 med den integrationslag som då trädde ikraft.

Tillsammans med landskapsregeringens program för främjande av integration utgör den en bra bas för juridiska ramar och politiska målsättningar för integrationen. En del kompletterande utredningsarbete på området har gjorts under 2013. Det krävdes också möten och diskussioner i Helsingfors på många olika plan och även ett ministermöte med ansvarig minister för integrationsfrågor, Lauri Ihalainen, i slutet av december för att få riksmyndigheterna och regeringen att agera positivt när det gäller mottagandet av flyktingar på Åland. Just nu torde riksdagen behandla de framställningar som regeringen har gett dem för att kunna skapa möjligheter att Åland kan ta emot flyktingar igen.

Den nya landskapsrevisionen inledde sin verksamhet under 2013 efter att lagstiftningen hade utfärdats och trätt ikraft den 1 juli. Till den nya myndigheten överfördes de ekonomiska resurserna som tidigare stått till förfogande för de förtroendevalda landskapsrevisorerna vid lagtinget och den tidigare byrån för intern revision vid landskapsregeringen.

Under 2013 utfärdades även en helt ny polislag, en mycket stor framställning och ett omfattande lagpaket, där polisens befogenheter blev mera exakt och heltäckande och reglerade så att enskilda människors rättigheter beaktas på ett bättre sätt än tidigare. I lagen förstärktes också den demokratiska insynen genom att en polisstyrelse samtidigt infördes.

Samhällsservicereformen tog också under året många viktiga steg framåt. Det är ett utvecklingsprojekt med målet att trygga basservicen för den åländska befolkningen på lång sikt. Bland annat stakades flera viktiga områden ut i det meddelande som gick till lagtinget i maj om samhällsservicereformen och den digitala agendan.  

Landskapet har haft en klar linje i sin politik när det gäller förändringarna av förvaltningen. Under den här tiden har vi jobbat för att centralförvaltningen ska minskas och att serviceproduktion av olika slag ska flyttas ut ur centralförvaltningen som ska fokusera på kärnuppgifterna.

Vi kan konstatera att ombudsmannamyndigheten redan har påbörjat sin gemensamma verksamhet där fyra till fem personer omfattas av den.

Vi har också en avbytarlag under behandling här i lagtinget, många människor har under åren varit anställda och efter 2015 övergår de i privat regi.

Många tillsynsuppgifter har flyttat från landskapsförvaltningen till miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.

När ÅDA, Ålands digitala agenda, nu bildar ett bolag, landskapsregeringen tillsammans med Mariehamns stad, ÅHS, kommunförbundet och högskolan så betyder det att de 10 som nu jobbar med IT-förvaltning i landskapsförvaltningen förflyttas till det bolag som etableras för 2015. Även IT-personalen från de övriga aktörerna samlokaliseras så fort man har en egen lokal. Detta är för att skapa en kostnadseffektiv IT-hantering, utveckling av IT-tjänster och e-tjänster till förmån för våra medborgare och till hög kvalitet.

En annan utvecklingsprocess som jag också gärna vill nämna i sammanhanget är fastighetsverket som under 2015 föreslås fungera ”in house” inom landskapsförvaltningen vid en fastighetsbyrå under finansavdelningen. När den sedan från 1.1.2016 blir ett affärsverk, ett fastighetsverk, så kommer det att beröra ett fyrtiotal personer vid landskapets förvaltning, vid de olika avdelningarna och skolorna samt 10 personer vid ÅHS som då sammanförs i ett affärsverk.

Förändringar inom sjötrafiken omfattar ungefär 100 personer i landskapet som, efter att privatiseringsprocesserna är slutförda, övergår i privat rederiverksamhet.

Jag vill med detta påpeka att 2013 var ett strävsamt arbetsår som nu under 2014 och 2015 resulterar i konkret förändringsarbete som ger genomgripande förändringar av den förvaltning som vi har lärt känna.

År 2013 var också ett mycket utåtriktat år för landskapsregeringen med många besök och möten. Kontakterna till Finlands regering med många ministrar var tät. I berättelsen på sidan 27 kan man läsa om alla ministerbesök som gjordes till Åland från både Finland och Sverige men också om möten som hölls mellan åländska och finländska ministrar i Helsingfors. Här beskrivs också många andra kontakter som har hållits i diverse olika internationella forum.

Arbetet med Ålands internationella status och Ålandsexemplet var mycket aktivt under 2013.  Ålandsexemplet var aktuellt både i London och i Reykjavik.

Jag vill med denna presentation av landskapsregeringens berättelse för 2013 också tacka personalen vid förvaltningen, lagtinget och alla andra samarbetsparter som gjorde 2013 både aktivt, arbetsamt och framgångsrikt för landskapet Åland.

Vad rör effektivitetsrevisionen, som ltl Pettersson också tog upp och har behandlats i finansutskottet, så kan jag bara generellt säga att det som har påtalats från revisorernas sida gällande ÅHS tror jag att kommer att få goda lösningar genom att ekonomisystemen för landskapet och ÅHS som bäst håller på att implementeras. Vi kommer att få ett mycket överskådligt och bra system när det kommer på plats med en gemensam ekonomiadministration och gemensam ekonomimodell. Vi kommer också att få se de första stegen för en ny budgetstruktur i budgeten för 2015. Det här är reformer som nu också sker samtidigt. Likaså kommer många frågor att förbättras i samband med att den digitala agendan också inkluderar Ålands hälso- och sjukvård. Där kan man vinna mycket genom att digitalisera och få enhetliga strukturer.

När det gäller gymnasieskolan så har det funnits barnsjukdomar sedan förändringsarbeten har gjorts. Mycket har naturligtvis blivit bättre. Jag tycker ändå jag måste säga att där finns fortsättningsvis utmaningar när det gäller schemaläggning och annat som fortfarande måste förbättras och arbetsprocesserna måste fortgå. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi säger återigen att det är vanskligt att behandla två principer och blanda ihop dem gällande redovisningen av ekonomin. Vi budgeterar enligt budgetuppföljningsprincipen, men landskapsregeringen väljer att återigen ange resultatet med affärsbokföringsprinciper. Detta medför att det är väldigt svårt för någon människa att överhuvudtaget förstå vad som egentligen är det rätta.

De olika systemen periodiserar och aktiverar kostnaderna på olika sätt och därför följer de inte exakt varandra genom lågkonjunkturer och högkonjunkturer även om en viss tendens är liknande i båda systemen. Det här bör man passa sig för. Vi bör ha samma budgeteringssystem och samma redovisningssystem som vi öppet beskriver för befolkningen.

Sedan ber jag lantrådet att kommentera ett ställningstagande, ett uttalande i Tidningen Åland senaste lördag. Lantrådet sade i en artikel så här; ”det är svårt att få ekonomin i balans, men siffermässigt går det att ordna”. Kan lantrådet förklara uttalandet?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vad jag vet så nämnde jag inte den frågan överhuvudtaget nu i den här presentationen, så det kanske vi kan återkomma till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman, jag kan återkomma till frågan redan i denna andra replik. Lantrådet beskrev i och för sig många andra saker till många delar på ett beskrivande sätt, men när lantrådet uttalar sig för landskapsregeringens arbete i offentligheten så väcker det ju ett visst intresse här i lagtinget också. Jag ber att lantrådet möjligen kunde ha överseende med att inte lantrådet själv nämnde den här artikeln i sitt anförande och ändå beskriva vad meningen är med ett sådant uttalande. Man säger att man inte får ekonomin i balans men siffermässigt går det att ordna. Jag menar att frågan är intressant.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi kanske kan beröra frågan på detta sätt. Ett enskilt budgetår säger sällan allt om landskapets ekonomi och huruvida den är i balans eller inte. Ett enskilt budgetår berättar mycket lite om den saken. Däremot har vi pratat onödigt mycket om det ackumulerade underskottet eftersom det inte är kopplat till några skulder i landskapet. Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om det ackumulerade ogjorda underskottet när det gäller åtgärder. Landskapsregeringens har framförallt lyft, vilket kommer att aktualiseras i tilläggsbudgeten som blir klar i morgon, hur mycket arbete vi fortfarande har att göra. Jag tycker att vi ska fokusera vår diskussion på hur vi möter morgondagens utmaningar. Hur får vi pengarna att räcka till, framförallt till allt vi har framför oss att investera och reinvestera i?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Lantrådet sade att den ekonomiska politiken som förts har både har varit stimulerande och stabiliserande och att affärsbokföringen visar ett positivt resultat och det stämmer ju i siffror, för det står på sidan 245. Vi bör komma ihåg att där ingår tömningen av utjämningsfonden på 6,47 miljoner. Utan utjämningsfonden hade den affärsbokföringsmässiga siffran varit minus 3,7 miljoner, bara som en liten komplettering.

Vad gäller de ogjorda arbetena så är det precis det som det ackumulerande underskottet beskriver. Det ackumulerade underskottet var 2013 värt 39 miljoner. Men vad är ogjort och borde ännu finansieras? Så där har vi svaret på vad som ännu inte har gjorts. Det saknas 39 miljoner som ännu inte borde finansieras.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Ibland när man börjar läsa en bok så märker man att den var så spännande så att man måste bläddra till slutet för att se hur det slutar. Så gjorde jag med den här och då kom jag till bilaga 16, revisionsberättelsen. Jag tycker att den är väldigt intressant i den här boken.

Det var ett verksamhetsår där jag själv ingick i regeringen så jag har någorlunda koll på vad som hände, men det är ändå väldigt intressant att också läsa det i textform.

Jag vill alldeles särskilt fästa uppmärksamhet vid att storleken av överföringen från pensionsfonden bör noga analyseras. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man tar fasta på det, så att man inte tar ut för mycket att det tär på själva pensionsfonden. Vi har en pensionsansvarsskuld som ska räcka i många år och som kulminerar först efter flera år ännu, så detta bör vi handskas med och analysera väldigt vördsamt.

Jag har märkt att en del är väldigt intresserade av siffror, medan andra är väldigt intresserade av själva innehållet. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant om man istället kunde föra samman de här båda världarna. Det är ju det som man har försökt göra. På kansliavdelningen försökte vi skriva verksamhetsplan och målformuleringar så att målen också kunde vara mätbara. I ljuset av budgetmedel skulle man kunna föra ihop dessa. Man tyckte att mallen var väldigt svårarbetad och detaljrik. Det skulle vara väldigt viktigt att landskapsregeringen kunde föra samman detta så att man faktiskt fick mätbara välformulerade verksamhetsmål som då i relation till budgetmedel kunde stå i paritet med varandra och på det viset kunde man också lättare läsa både verksamhetsberättelsen och bokslutet. Jag hoppas att landskapsregeringen jobbar vidare med detta.  

Politik är att vilja någonting och det ska framgå också i målformuleringarna att man har en politisk styrning. Sedan är det andra som ska kontrollera att det faktiskt har följts hela vägen.

Själva texten är väldigt välformulerad. Det är bra att man talar om målen och att man också talar om vad som är förverkligat, nu är inte budgetsiffrorna med, vilket jag tycker att de ska vara. Mycket av det som vi tog oss an när landskapsregeringens bildades, de olika reformerna och strukturella organisatoriska förändringar, har satts igång under de första åren och flera är förverkligade. Jag tänker på ombudsmannamyndigheten och vi har revisionsmyndigheten. Men det finns också projekt som är igångsparkade men som är angeläget att de också rors i land under den här mandatperioden. Jag är lite oroad över information som ges från olika håll när det gäller t.ex. KST, jag hoppas verkligen att den intuitionen, som vi hade när vi började arbetet att skylten ska hänga uppe 1.1.2016, fortfarande kvarstår. Och att man utöver detta kan börja fundera på om det är skäl att titta på äldreomsorgen. Vi har en angelägenhet att också diskutera den verksamheten.

Det framkom under en annan diskussion när vi pratar om namnbyte på kansliavdelningen, att det skulle bli regeringskansli, om det är nödvändigt att fortsättningsvis ha en kansliminister. Kunde man inte ta bort kansliministern helt hållet? Med alldeles särskilt de glasögon läste jag det som står under ärendenas behandling i den här boken. Man kan konstatera att under 2013 har flest ärenden hanterats på kansliavdelningen, över 400 ärenden på enskild föredragning och 57 plenifördragningar. Kansliministern har haft de flesta ärenden av alla ministrar. Jag tror inte att det är möjligt att sudda ut den ministern ifrån landskapsregeringen i ljuset av den här informationen. Många av de frågorna är också väldigt svårhanterliga eftersom de ligger på konstitutionell grund. Jag hoppas att även den diskussionen kan ta en annan vändning med den här informationen. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan om uttagen från pensionsfonden är viktig. Det är frågan om jättemycket pengar och det är frågan om tidigare och nuvarande anställdas trygghet i pensionssystemet även om lagen tryggar utbetalningarna ändå. Men finansiering för det behövs ju också. Jag tror att det skulle vara skäl för landskapsregeringen att noga fundera på de principer och dokument som reglerar hur man ska placera fondens tillgångar. Jag tror att den frågan kanske skulle vara ännu viktigare än frågan om uttagen. Pensionsfonden har över 300 miljoner euro till sitt förfogande idag. Varje skillnad i procent i avkastning betyder 3 miljoner euro. Jag har själv suttit som finansminister och jag frågar mig om en finansminister ska sitta som ordförande för pensionsfondens styrelse vid sidan av allt det andra som man har att göra? Det finns skäl att noga överväga de här sakerna.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag tror att det är väldigt viktig att erfarenheten som man själv bär med sig och när det gäller nya roller kan tänka sig hur det i framtiden kan se ut. Liberalerna har möjlighet att föra den diskussionen i finans- och näringsutskottet. Jag tror att det är väldigt bra att man faktiskt funderar. Bara för att det har sett ut på ett visst sätt tidigare så behöver det inte betyda att det är det enda saliggörande.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vid sidan av en styrelse, som nog innehåller kompetenser på det här området, så finns det vid finansavdelningen en heltidsanställd person som håller ihop det här paketet. Sedan anlitar man förstås många fondförvaltare vid sidan om. Men som jag sade, en procentsenhetsskillnad kan betyda 3 miljoner så det finns faktiskt möjlighet att försöka göra saker och ting bättre. Fokus på placeringarna är i väldigt hög grad på Norden och på Europa. Man har ansett att det är tryggt att placera så, men avkastningsmässigt och kanske riskmässigt också idag kan det hända att det här inte är fullkomligt rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Mitt anförande berör effektivitetsrevisionen. Vi är väldigt nöjda med hur arbetet har kommit igång efter många år av förändringsarbete för att skapa en oberoende revision till skillnad mot den tidigare politiska revisionen som vi hade. Vi tycker att revisionen har gjort ett väldigt gott arbete vid granskning av vissa delområden vid ÅHS och kanske framförallt det som skedde i och med reformen av gymnasieskolan.

Efter det noggranna revisionsarbetet kan vi bara konstatera att landskapsregeringen har sagt att man ska genomföra de förändringar som revisionen påtalar. Man har noterat vad som behöver göras bättre. Vi har inte någon kritik att uttala just i det här skedet. Vi har en god revision, många påpekanden men vi kommer givetvis att bevaka att landskapsregeringen försöker åtgärda de saker som revisionen påpekar att är bristfälliga.

Det sades i revisionen att avtalet var kostsamt. Sedan har vi kunnat notera att arbetsgivarsidan inte till alla delar har kunnat utnyttja avtalet så kostnadseffektivt som möjligt. Det är som det är. Landskapsregeringen valde också att inte säga upp de temporära avtal som togs för ett år först, utan man valde att fortsätta med det avtalet som man har. Nu gäller det att se till att verksamheterna kan bli kostnadseffektiva och att arbetsgivaren utnyttjar möjligheterna i avtalet för att få en så god verksamhet som möjligt. Som lantrådet sade så finns det vissa barnsjukdomar ännu. Det finns fortfarande brister i schemaläggningen vid gymnasieskolan, i synnerhet till denna del kommer vi för vår del att ge landskapsregeringen en viss tid att åtgärda de sista bristerna i det, men om vi inte ser att så sker så får vi uppmärksamma frågan på nytt. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Budget i balans och ekonomi i balans nämndes av ltl Perämaa tidigare. När man diskuterar det så pratar ltl Perämaa om budget i balans. Jag ser hellre ekonomin i balans. Då tittar man inte på budgeten utan då borde man titta på bokslut. Det är bokslutet som har facit. Vad har hänt då? Då tittar man alltid på resultatet före fonderingar och reserveringar, det är ju det som är intressant. Ltl Perämaa satt senast i regeringen 2011 och det är det som han måste ta ansvar för, där hade man över 16 miljoner minus. Sedan kom 2012, det första året som den här landskapsregeringen måste ta ansvar för, och då var det minus 8,8 miljoner. Det har sedan sjunkit till 3,7 miljoner och nu budgeterar man för plus 4,4 miljoner. Så det är på väg åt rätt håll. Att prata om det ackumulerade underskottet är begrepp som inte använts på många andra ställen. Det är ett ganska märkligt sätt att resonera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Det här, om något, var vid sidan av anförande i varje fall. Jag begärde just att lantrådet skulle svara på en fråga lite vid sidan av anförandet så jag kan svara på det här också. Frågan om ackumulerat underskott är egentligen inte alls oväsentlig. I omvärlden är svaret på en sådan fråga närmast hur stor lånebörda ett land har. Ofta anges det i förhållande till BNP och det kan man förstås välja. Ett ackumulerat underskott har vi hanterat med vår likviditet än så länge, men till slut så blir det en lånebörda som är enkel att beskriva. I Finland kommer man att placera 100 miljarder euro efter det år som har gått. Att beskriva landskapets ekonomi utan att beskriva hur ekonomin har gått åren före blir väldigt bristfälligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag kan hålla med om att det finns en vikt av att titta på ackumulerat underskott, med det är ju mera för att tala om riktningen om vart man är på väg. Från när räknar man ackumulerat underskott och är det relevant att räkna från det? Har vi inte haft en ekonomi före 1993? Hur har det sett ut fram till nu? Det här blir jättesvårt. Det bästa vore om man får förändra hela budgeterings- och bokslutssystemet till att använda oss av affärsbokföringens principer. Tittar man på dem som vi redan har nu så måste man se båda sidor av det här. Jag tycker att oppositionen bara pekar på en sida och det är det ackumulerade underskottet, för det hittar man och det är fel. Men man säger inte att vi har minskat på personalsidan. Det resultatet som man ska titta på i affärsbokföringen ser bättre ut än tidigare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ekonomi är fantastiskt på det viset, det grundar sig på siffror och man kan visa upp det som man själv tycker är intressant ur en väldigt omfattande bokslutssammanställning.

Tanken på att gå in för ett budgeteringssystem och ett redovisningssystem, bokslut enligt affärsbokföringsprincipen, den är intressant. Jag motsätter mig inte den tanken. Men man kan i varje fall inte budgetera enligt en princip för att sedan då välja att redovisa enligt en annan princip när det kanske passar bättre just då. Jag har inte alls nekat till att vi under förra mandatperioden gjorde stora underskott också. Vi får komma ihåg att klumpsumman då var nere i 176 miljoner som lägst, medan den nu är rekordhög på någonstans mellan 210-220 miljoner. Så situationen är det viset helt annorlunda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag ska börja anförandet med att kommentera lite landskapsregeringens berättelse.

Detta är en analys över vad regeringen rott iland under 2013. Det är, som ltl Gun-Mari Lindholm sade, intressant att analysera vad som förverkligats och vilken väg man nu behöver välja för att uppnå nästa mål. Jag måste säga att den socialdemokratiska gruppen är mycket imponerad av vad vi tillsammans kan åstadkomma under tydlig och strukturerad ledning. Nu ser vi resultatet av den förändringspolitik som utlovades under valrörelsen 2011.

Vi känner alla till den tuffa ekonomiska tid som varit, det har inte varit lätt att sitta med i den här regeringen och tuffa beslut har tagits, men även vad vi har framför oss. Den finländska ekonomin växer inte i år, men under senare hälften av nästa år tar den ekonomiska utvecklingen en svag vändning mot det bättre. Positivt är att vi fortfarande har inflyttning till Åland. Arbetslöshetssiffrorna har inte ännu spårat iväg så det är positivt för Åland, men skrämmande när man följer med riket och Sverige.

 Finansministeriet i Finland spår också att Finlands ekonomiska utveckling, i samband med det budgetförslag som ges nu mitt i september, kommer också att få konkreta siffror att vara lite mera positiva. Samtidigt får vi läsa om Krisen i Ukraina, EU:s sanktioner mot Ryssland osv.

Den offentliga skulden, statens och kommunernas gemensamma skuld, kommer nästa år att stiga över EU:s smärtgräns på 60 procent. Finska statens totala skuld uppgår till närmare 100 miljarder euro. Här på Åland kan vi verkligen tacka regeringen och även tidigare regeringar för att vi inte har tagit lån till vår drift. Det behöver upprepas så att ålänningarna verkligen förstår hur otroligt viktigt det här är. Trots ett ackumulerat underskott så har vi inte lånat pengar. Vi är inte skyldiga någon någonting. Känn efter kära vänner på känslan av att vara skuldfri! För snart kommer kanske den situationen att ändra sig.

Fakta är att vår affärsbokföring visar en verksamhet i balans. Vi ser en klar positiv trend. Vi gör oss av med mindre än vad vi får in. Regeringen har brutit trenden. Däremot är vi socialdemokrater oroliga över att vår likviditet inte är i balans snarare i obalans. Vi behöver omgående politiskt diskutera våra kommande infrastrukturella investeringar. För ska alla drömmar förverkligas så måste vi uppta lån och det är inga små lån som behövs. Denna verklighet är ett område som vi socialdemokrater anser bör debatteras intensivare. Vi behöver se på helheten och på det totala investeringsbehovet. Då först kan vi analysera och diskutera vad som ska prioriteras. Inte bara lova vad som helst i tidningarna, utan att ha gjort en helhetsanalys.

Regeringen har varit aktiv, 24 lagförlag har kommit på lagtingets bord flera av vilka är stora samhällförändrande lagar. Även reformerna har tagit fart. Intressant blir att följa arbetet med ÅDA, kommunernas socialtjänst, skapande av ett affärsverk samt hur det nya servicecentret utvecklas. Dessa enorma projekt är en del av ett reformarbete och är någonting nytt på Åland. Vi är på framkanten igen. Det är visionsarbete.

Avslutningsvis vill jag nämna två punkter; ÅHS och gymnasieskolan. ÅHS har debatterats mycket under åren, men så lugnt som det är nu har det sällan varit. Detta kan vi socialdemokrater endast se som ett tecken på ledarskap inom förvaltningen och i styrelsen. Snart har även ÅHS samma ekonomisystem och budgetstruktur som landskapet. Det är reformer som sker parallellt och här kan vi också vinna mycket med digitalisering.

 Gymnasieskolan har en viktig funktion och många barnsjukdomar har under processens gång lyfts fram. Mycket är löst men barnet har ännu feber. Vi socialdemokrater är bekymrade över att läget ännu inte är helt lugnt. Det har blivit bättre, men problemen med schemaläggningen är inte lösta. Problemet föreligger vara hur man ska hantera periodiseringar och HUT-programmet. Systemet är för komplext. Det finns för många faktorer att ta hänsyn till. Dessutom saknas det fortfarande rutiner och underlag för bra schemaläggning. Erbjuder vi idag för många utbildningar? Låser HUT-systemet för många lärare? Små grupper och unika lösningar är dyra men åtminstone jag anser att bra utbildning ska få kunna kosta. Det är också en diskussion som vi måste föra. Ska vi ta lån för att skapa stora investeringar? Ska vi inte också satsa på framtiden och satsa på de ungdomar som ändå ska fortsätta att bygga upp det här samhället?

Viktigt för socialdemokraterna är att det erbjuds möjlighet att avlägga studentexamen parallellt med en yrkesexamen, men eftersom vi har så många linjer och så få elever så försvåras helheten och priset går upp.

När vi analyserar helheten och försöker sänka febern hos barnet så är det viktigt för oss socialdemokrater att statusen på yrkesutbildningen lyfts på den nivå den är berättigad. Det är viktiga yrken i vårt samhälle och ytterligare så behövs det en beredskap att möta elever i behöv av särskilt stöd. Inte bara i gymnasieskolan utan redan genom tidiga insatser. Det här är också projekt som jag gärna skulle se att vi skulle jobba vidare med tillsammans. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Med risk för att det blir mycket siffror men affärsbokföringen, budgetuppföljningen är ju olika såtillvida att affärsbokföringen periodiserar investeringar också. Det här kan innebära att man här går in för att man ska satsa på en dyr bro eller någonting och följande år kanske det inte ger någon effekt i själv affärsbokföringen eftersom det kommer att förverkligas någon gång längre fram. De investeringar som har gjorts i det här tas via avskrivningar in i affärsbokföringen. Det krävs ju en finansieringskalkyl vid sidan av den för att kunna se vilket lånebehov som finns. Därför är det lite vanskligt att ljuga över affärsbokföringen i den här situationen när vi ska göra stora investeringar. Budgetuppföljningen tar kostnaden mera direkt. Precis som ltl Kemetter sade, så kanske en affärsbokföring kan visa ett hyggligt resultat, men ändå kan vi få likviditetsproblem och skuldsättningsproblem vid sidan av det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är det här som jag vill att vi öppet ska börja diskutera tillsammans och det lyfte också revisorerna fram här i slutet av rapporten. ”Används alla anslag som beviljats i budgeten de senaste åren måste denna summa finansieras med lån eller på något annat sätt. Hittills har ingen upplåning behövts eftersom anslaget utnyttjas senare än det budgetår det beviljas.”

Får vi ordning i ekonomin så ser vi verkligen att regeringen har lyckats spara och de har också lyckats hitta nya lösningar för att effektivera. Men, kära vänner, vi kommer säkert inte att slippa undan att låna. Vi måste gemensamt diskutera hur vi ska prioritera och vad som är viktigt. För vi kan säkert inte belåna det åländska folket så att allting som vi vill förverkligas.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lån för investeringar speciellt sådana som har effekt på driftbudgeten på sikt, som sparar in sig, så har vi länge varit medvetna om att man hamnar förmodligen där för att alls kunna motsvara de förväntningar som har byggts upp via kortruttsmeddelandet och det finns behov av andra satsningar också. Så det ska man inte vara främmande för. Man vill inte låna pengar för driften. Så till den delen tycks socialdemokraterna och liberalerna ha samma åsikter. Den dagen närmar sig då likviditeten börjar bli alltför ansträngd för att kunna förlita sig till den. Om man inte väljer, som i budgeten för 2014, att lyfta in en pott av PAF-pengar ytterligare, vilket just nu fungerar som den likviditet som vi lever av idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan till vissa delar tycka att det var lite vågat av ltl Sara Kemetter att påstå att läget är lugnt i ÅHS. Vi har en hel yrkeskategori, tehyiter, som inte är nöjda med sin lönesättning. Liberalerna vet att psykiatrin och neurologin önskar sig ökade resurser. Frågar man ute i det åländska samhället så är det många som fortfarande väntar på tandvård.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Katrin Sjögren tar upp det här. Jag är jättestolt över hur långt vi faktiskt har kommit med tandvården med tanke på vad det står i regeringsprogrammet. I förra veckans tidningar kunde man läsa två stora uppslag där småbarnen får sina mjölktänder räknade. Det är en stor framgång för hela Åland. Det gäller bara att jobba vidare på det här sättet och kämpa med att få åldersgränserna höjda mer och mer. Vi vet alla att om vi har dåliga tänder så mår ingen av oss riktigt bra. Tack för den repliken.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är mycket bra att undersökningarna kommer igång igen. Det har varit en paus här på några år. Samtliga har haft den ambitionen att det ska fungera, att man skulle kunna undersöka barn och utvidga undersökningarna till äldre. Samtidigt kan vi läsa i landskapsregeringens berättelse att man har problem, man vill ha politiska riktlinjer hur man ska utveckla tandvården. Under social- och miljöavdelningen står det att man inte får det. Så det finns nog en hel del arbete för den politiska landskapsregeringen att göra när det gäller tandvården.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi är i starten av det här arbetet. Ingenting är ännu riktigt slutfört. Det är många projekt på gång. Jag är jätteglad att vi har kommit så här långt. Jag hoppas att vi tar ännu ett kliv vidare före vi går in i nästa valperiod.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tänkte närmast beröra effektivitetsrevisionen och det betänkande som vi i finansutskottet har behandlat. Jag har varit med under behandlingen, men var tyvärr inte närvarande under själva klubbningen. Jag omfattar ju utskottets betänkande.

Jag vill ändå beröra några frågor och utveckla dem lite mera än texten i betänkandet. Det är närmast gymnasiereformen.

Först vill jag ge beröm till den nya revisionsmyndigheten som har gjort ett bra arbete när det gäller revisionen över ÅHS och Ålands gymnasium. Det är ett noggrant arbete och många av de frågeställningar som vi inom Ålands framtid har ställt oss tidigare får vi svar på här. Man kan klart och tydligt se att en stor del av de ökade kostnaderna beror på lönekostnaderna. I samband med starten av hela reformen hade man inte gjort tillräcklig noggrann planering och noggranna förstudier på själva igångsättandet, på grund av detta blev det ganska höga inkörningskostnader. Som revisionen visar har man fått en stagnation på kostnaderna och det är bra. Men det visar också att när man går in i nya reformer och förändringar så bör man ha torrt på fötterna och vara noga insatt i vad det innebär när det gäller löneavtal, löneförhandlingar och vad det kommer att kosta i slutändan. Det har man inte gjort här.

Ordförande sade att revision är historia. Så är det. Det är alltid en granskning av det som har varit. Men man måste också kunna ta lärdom av det som man gör fel.

Utskottet skriver: "Utskottet förutsätter att landskapsregeringen vidtar åtgärder med anledning av Lanskapsrevisionens granskning för att säkerställa att verksamheten bedrivs så kostnadseffektivt och ändamålsenligt som möjligt.” Jag hoppas att landskapsregeringen tar åt sig av det för annars kommer vi aldrig till rätta med någonting om man inte tar åt sig av det som revisorerna anser att man kan förändra. Totalt rör det sig om ökade kostnader på 2 miljoner för hela reformen. Jag hoppas att man med bra arbete framledes kan komma på rätt här och få de bristfälliga schemaläggningarna på rätt.

Jag har ett barnbarn som idag går i gymnasiet, i yrkesskolan. På det viset är jag lite insatt i hur schemaläggningen fungerar. Jag tycker inte det är bra om man har en lektionstid på en timme på morgonen och en timme på eftermiddagen. Mitt på dagen vet de inte vad de ska göra. Bor man ute i Hammarland så far man inte hem fram och tillbaka. Det måste kunna gå att förändra. Jag vet inte vad det beror på. Jag är inte insatt och kunnig i sådant här men jag tycker att det verkar märkligt.

Så mycket mera tänker jag inte beröra. Jag tycker att myndigheten har gjort ett väldigt bra arbete. Jag hoppas att landskapsregeringen tar åt sig av det här. Jag vill i varje fall citera ett påpekande här i revisionsrapporten. ”Ingen i Ålands gymnasiums i ledning har medverkat vid framtagningen av avtalet och man var därför inte insatt i avtalets detaljbestämmelser. Från arbetstagarna hade lärare vid Ålands gymnasium deltagit i förhandlingarna om avtalet. När avtalet skulle börja tillämpas inom den nya organisationen hade lärarna bättre kunskap än ledningen och följaktligen en starkare position.” Här har vi egentligen grunden till de ökade kostnaderna.

Med de här orden så tackar jag för mig. Jag hoppas att man tar åt sig av det som revisionen har sagt.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag ska ge med anledning av de här två ärendena prata om två saker. Först det ärende som gäller enda behandlingen gällande revisionen och sedan det som vi har för remiss till utskott och då tänkte jag enbart tala om vad som är ekonomi i balans i självstyrelsens förvaltning. Tydligen slarvar man mycket med ekonomiska uttryck. Det gäller inte bara kollegan Perämaa och Asumaa utan det är alla andra som talar om ackumulerande budgetunderskott i den ekonomiska debatten i landskapet som jag har synpunkter på. Jag vill gärna förklara hur jag ser på den frågan så som varande, visserligen gammal men i alla fall, redovisningsekonom.

Först om revisionen. Revisionen var bra tidigare med den led av resursproblem, hade för dåliga resurser. Nu när vi har avskaffat de av lagtinget politiska valda landskapsrevisorerna, som hade många fördelar oftast, så får vi hoppas att det ska fungera bättre framöver. Åtminstone har vi lagt till mera tjänstemannaresurser till landskapsrevisionen.

Man kan konstatera att den nya lagstiftningen som vi tog blev extremt byråkratisk. Det fodras fyra sorters rapporter till lagtinget under året. Förr hade vi bara en årsrevision. Dels har vi den samlade rapporten i februari om effektivitetsrevisionerna under året, dels har vi de löpande effektivitetsrevisionerna som kan vara 3 eller 33 under ett år, vi vet inte alls hur stora bitar de tar. Nu hade de tagit två stora bitar och då blev det inte så många under 2013. I samband med landskapets årsberättelse kommer då den årliga revisionen som blir en bilaga, bilaga 16 i innevarande verksamhetsberättelse. Det var den tredje. Den fjärde är sedan att revisionsbyrån ska lämnas sin berättelse över sin verksamhet till lagtinget i september.

Under utskottets synpunkter i betänkande så störs man av den här mångfalden av byråkratin och föreslår att vi kunde ha en sammanhållen behandling, gärna under våren står det. Nå, det är inte möjligt utan det blir väl under försommaren eller ibland till och med i början på hösten eftersom bokslutet ändå inte blir färdigt före medlet eller senare delen av våren.

Däremot är utskottet tydligt med att sedan kan det förekomma effektivitetsrevisioner under året som är av den arten att de behöver behandlas i plenum. Mitt förslag är att finans- och näringsutskottet skulle få den uppgiften att göra bedömning av effektivitetsrevisionerna under året, om någon av dem är av sådant innehåll och sådan tyngd att det kunde vara särskild plenibehandling. Då skulle det vara ett avsteg från principen som utskottet är tydlig med att man skulle ha revisionsbehandlingar en gång per år.

Sedan över till det följande ärende som vi har till remiss. Jag vill tala om vad som är ekonomi i balans i självstyrelseförvaltningen. På sidan 55 i berättelsen som står det tyvärr så här och det är liksom öppet mål för alla som vill kritisera. Det ackumulerade budgetunderskottet uppgår i bokslutet till närmare 39,6 miljoner euro vilket är en ökning med knappt 9,9 miljoner euro från året före. Med beaktande av att den s.k. utjämningsfonden minskades med över 6,4 miljoner euro var skillnaden mellan budgetutgifter och budgetinkomster under år 2013 totalt ca -16,3 miljoner euro.” Det här är helt hållet ett teoretiskt resonemang och det baserar sig på den redovisningsprincip som vi har haft i självstyrelseförvaltningen sedan 50-talet. Många av oss har velat ha en förändring på detta. Nu är det på gång, nu blir det en sådan förändring. Men fortfarande dras vi med den här föråldrade redovisningsprincipen och budgeteringsprincipen där driftskostnader likställs med investeringskostnader, när man talar om dessa budgetresultat och budgetunderskott. Jag tror inte att det finns något land i världen som talar om ackumulerade budgetunderskott. Däremot talar alla om budgeterade underskott i den mån man skapar underskott flera år i följd och det är en väldig skillnad.

Det är alltså inte sant det här resonemanget som förs om de ackumulerade budgetunderskotten. Det är ingen verklig ekonomisk beskrivning. Investeringarna belastar budgeten men sedan gör man dessutom överföringar mellan åren som alltså inte belastar budgeten på samma sätt utan det är precis tvärtom, motsatt effekt. Vi borde lämna diskussionerna om de ackumulerade budgetunderskotten och även om budgetunderskotten egentligen eftersom de blir så felaktiga.

Vad är då den närmaste vetenskapen som vi kan hitta i redovisningarna? Nå, det är samma princip som följs inom affärsvärlden, samma princip som numera följs inom kommunerna, men som inte följs inom landskapet. Men i 20 år nu så har varje berättelse innehållit de så kallade affärsboksluten. Där gör man en korrekt kalkyl över situationen. Därför har vi bakåt i tiden god information.

På sidan 215-216 i verksamhetsberättelsen finns detta; affärsbokslut, dess resultaträkning och före det dess balansräkning. I bokslutsboken finns det på sidan 7-8. Sedan finns det också ett starkt försök av revisionsbyrån i bilaga 16 i verksamhetsberättelsen över årsrevisionen. Men det innehåller också en allvarlig brist som jag just ska återkomma till.

Intressant är att se på sidan 91 i bokslutslutboken, på den tabell som finns däröver åren 1998-2013. Den ger en ganska klar bild, särskilt på slutet här, att det är någonting fel i snacket om ackumulerade budgetunderskott och budgetunderskott. Kurvorna följer ju någorlunda varandra ända till 2010 när det börjar bli enorma differenser. Åren 2012 och 2013 är det nästan orimliga differenser. Det är ju för att det här systemet är så galet. Har vi anslag för investeringar som vi sedan inte kan använda utan skjuter dem mellan åren så blir det våldsamma underskott i den här typen av redovisning, men inte i en korrekt resultatredovisning.

Därför ska jag nu visa en bild på hur det korrigerade affärsresultatet är för självstyrelsen under de här åren.

Här har jag då exkluderat, som ltl Carlsson tidigare här var inne på, det som är fel att man redovisar resultat efter uttag ur det som man kallar utjämningsfonden. De är borta här, så det här är de verkliga resultaten före man plockar någonting ur fonderna. Vi ser att det var kraftiga överskott under åren 2005-2008. Före det var det kraftiga överskott åren 1995-2000. Det är de perioderna som vi har kraftiga överskott, däremellan har det varit underskott. Vi ser att under åren 2009-2010 och 2011 särskilt, efter den här kraftiga nedgången av klumpsumman, så blev det ytterst dåliga resultat och vi förlorade 70 miljoner då i förlustresultat. Tyvärr lider också den här redovisningen av ett allvarligt fel av det skälet att man har använt uttagen ur pensionsfonden och pensionspremien som balansmedel för resultaten. Men jag har inte brytt mig om att justera det, för det hade blivit för invecklat. Jag har inte heller tagit in inflationsjusteringarna i den här bilden. Det här är rimligen det som man kan säga om landskapets resultat. Så här se det ut. Då har vi en ekonomi i balans under de blåa åren och så har vi en ekonomi i kraftig obalans under de röda åren. Men jag tror mig veta att år 014 kommer det att vara blå stapel igen. Det är det som vi har att förhålla oss till. Det säger ingenting om likviditeten, den är en annan fråga. Det är klart att vi ska fortsätta att budgetera även för investeringar som vi kanske inte alltid hinner göras omedelbart. Men när det gäller resultatredovisningen så måste man använda sig av det här tänkandet och belasta resultaten med investeringskostnaden, alltså avskrivningar och räntor. Det hoppas jag nu att ska bli fallet i landskapets redovisning precis som i kommunerna och i företagen

Jag har en bild till.

Det har sagts att man inte klarar av att minska sina på löpande driftskostnader i landskapsförvaltningen. Det kan vi också läsa i bokslutet på de här sidorna som jag har angivit i resultaträkningen, men det går även att läsa i den här budgetutfallsredovisningen.

När det gäller verksamhetskostnaderna, alltså inte överföringskostnader utan den egna verksamhetens kostnader, så kan vi se hur de steg från 2004 till 2008. Sedan var det en nedgång 2009 och 2010 och år 2010 berodde det på två skäl. Det var ett periodiseringsfel som hade gjorts på ÅHS de tidigare åren och som korrigerades det året och sedan var det en permittering som genomfördes. Det resulterade sedan att det blev en kraftig ökning av de här kostnaderna sista året 2011 under föregående regering. Man kan säga att det blev någon form av normal nivå då. Den nogsamma läsaren ser att sedan dess har kostnaderna gått ner. En sanering av landskapsekonomin pågår. Sedan hur framgångsrikt det blir under den här regeringens period återstår att se när vi får bokslutet för 2015. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för ett mycket klargörande inlägg från vtm Jansson. Jag vill egentligen bara komma med ett påpekande och det gäller tidpunkten för när man ska ha den gemensamma debatten kring revisionen. Nu ligger det ju ofta i betraktarens ögon när vårvintern är här och när sommaren vidtar. Men skälet till att vi bestämde oss för att ha debatten på vårvintern var nog att enligt den nya finansförvaltningslagen ska bokslutet vara klart den sista februari. Därmed så menar vi att det finns gott om tid för att ha det så tidigt på året som är görligt möjligt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack för den kompletteringen. Vi har faktiskt alla orsak, landskapsregeringen och lagtinget, att arbeta för att det här ska lyckas, så att vi under sessionen som är i slutet av maj och i början på juni klarar av den här biten. Det blir lite sent att göra det nu september. Vi är överens på den punkten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson använde bilder i sin presentation. Om jag inte missminner mig så gjorde jag likadant och även Karl-Johan Fogelström. Då var vtm Jansson lite arg och tyckte att det inte var värdigt ett parlament, men nu verkar det vara så. Men det är historia så det är väl fritt fram igen nu då att visa grafer.  Det här var bara en liten parentes med ett humorinslag.

Nu har vi fått presenterat vicetalmannens grafer och siffror. Ser vi till dem så verkar den åländska ekonomin vara under kontroll och frid och fröjd. Det betyder att ingenting behöver göras framöver. Eller hur ska vi tolka det här? För mig blev det lite halv oklart, fast kanske någon annan tyckte att det var ganska klart.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! När det gäller grafer så har jag vänt mig mot att fira ner en stor vit duk och skymma bort konstverket. Jag har i kanslikommissionen föreslagit att vi skulle använda oss av de här, och det gjorde kollegan Asumaa senast. Så vi är nöjda med det. Och det gjorde jag också nu.

Frid och fröjd i ekonomin? Nej, sannerligen inte! Det är ytterst svårt att få inkomsterna att räcka till för de önskade kostnaderna, för de kostnaderna som vi vill ha, särskilt när det gäller kapitalkostnader, investeringar, så att vi kan täcka avskrivningar och räntor. Kanske ännu inte räntor men avskrivningar åtminstone, men man bör också räkna räntor. Vi har stora bekymmer att genomföra de satsningar som vi vill göra. Det måste vi fortsätta att jobba stenhårt med. Men driftskostnaderna har vi på något sätt i alla fall under de här åren lyckats få lite pli på.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Att så är fallet kan vi väl hålla med om.

Vad gäller affärsbokföringen eller budgetuppföljningen det kvittar, det är ändå samma, det är ändå pengarna som räknas. Det är debet och kredit som gäller. Går man över till affärsbokföring så anser jag personligen att det är otroligt viktigt att få relevanta nyckeltal. En sådan budgetmotion gick faktiskt igenom här för några år sedan. Enda nyckeltalen vi har hittat nu i bokslutet 2013 är på sidan 11; Quick ratio och Current ratio. Vi kan se på betalningsförmågan att de redan går hyfsat rätt ner.

Som vtm Jansson sade, kanske det snart knackas på bankens dörr ifall vi ska klara av investeringarna, åtminstone om vi börjar läsa nyckeltalen att de går rätt ner, åt fel håll.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Nyckeltalen blir negativa med det budgetsystem vi har nu, det inkluderar i budgeterna för stora investeringar så att man inte klarar av likviditeten utan man äter på den hela tiden. Det kan också bero på att de löpande kostnaderna, driftkostnader och överföringar, är för stora men där har vi faktiskt lyckats sanera det någorlunda.

Ltl Asumaa säger att det är pengarna och det är debet och kredit som gäller. Ja! När det gäller en vetenskaplig redovisning av det ekonomiska resultatet så är det så. Därför säger jag; läs resultaten i affärsboksluten! Från 2015 blir det lättare när man lägger om systemet, men fram till 2014 måste man göra det. Och sluta prata om de teoretiska ackumulerade budgetunderskottet!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Jag kommer att beröra två områden, dels effektivitetsrevisionen men jag ska också tala lite om ekonomi i balans och det ackumulerade över- eller underskott som vtm Janson förtjänstfullt redogjorde för.

Finans- och näringsutskottet har avgivit sitt betänkande i anledning av Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2013.

Landskapsregeringen har inom lagstadgad tid angivit vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledning av Landskapsrevisionens iakttagelser. Effektivitetsrevisionen har därmed fungerat på avsett sätt.

Finans- och näringsutskottet framför i betänkandet att det inte är optimalt att lagtinget separat behandlar effektivitetsrevisionen och den ordinarie revisionsberättelsen. Det är mer rationellt med en sammanhållen behandling i lagtinget.

I särskilda fall kan Landskapsrevisionen ändå under året lämna rapporter med ett innehåll som Landskapsrevisionen bedömer ha sådan dignitet att de inte kan lämnas till senare i samband med årsrevisionen.

Landskapsrevisionen har själv och genom att anlita utomstående expertis genomfört en grundlig granskning av ÅHS (KPMG). Granskningen av Ålands gymnasium har Landskapsregeringen gjort själv, in house, så att säga.

Det mesta av det som tas upp i granskningarna uppfattar jag som motiverat och väl underbyggt. Det väsentliga är att, som landskapsregeringen också gjort, regeringen tar till sig och åtgärdar det man bedömer är riktigt och nödvändigt. Ett flertal av de punkter Landskapsrevisionen tar upp visar sig redan vara på gång och helt eller delvis åtgärdat. Detta är helt naturligt eftersom granskningen gäller kalenderåret 2013 och att vi nu är en bra bit in på år 2014. Exempel på detta är arbetet med att införa nytt ekonomisystem, affärsbokföring och nytt budgeteringssystem i anledning av detta, uppbyggnad av ett nytt och integrerat IT-system för hela förvaltningen tillsammans med ÅHS, Mariehamns stad, Högskolan och intresserade kommuner – det s.k. ÅDA. Fler exempel finns.

Landskapsrevisionen i dess nya form har haft en god start och fyller en viktig funktion dels för att kontrollera att saker och ting har gått till på ett lagligt och riktigt sätt och dels för att komma med påpekanden och rekommendationer för hur man kan utveckla och förbättra förvaltning och utveckling av landskapets verksamhet.

När det gäller ekonomi i balans så ansluter jag mig helt till det som vtm Roger Jansson och flera andra sagt här idag, att det man ska titta på affärsbokföringens underskott eller överskott. Det här har gjorts under en lång räcka av år. I den graf som visades här framgick tydligt att utvecklingen absolut är på väg i rätt riktning. Också om man beaktar ibruktagandet av utjämningsfondens sista del år 2013 så visade det ett underskott på 3,7 miljoner euro. Det är ungefär en procent av landskapsregeringens budget. Det är väldigt nära balans och riktningen är klar.

När det gäller det som liberalerna har lite svårt att få grepp om, det så kallade ackumulerade underskottet, så visades ett underskott på 39,6 miljoner. Landskapsrevisionen skriver i sin berättelse; ”används alla anslag som beviljats i budgeten det senaste året måste denna summa per 31.12.2013 finansieras med lån eller på något annat sätt. Hittills har ingen upplåning behövts eftersom anslag utnyttjas senare än det budgetår det beviljas. Detta gäller främst anslag för olika typer av investeringar. På grund av den omständigheten är landskapets likviditet fortsättningsvis god.”

Nu är det så med de här besluten att det faktiskt är lagtinget varje år som bestämmer vad som ska genomföras och vad som inte ska genomföras. Man kan bestämma i vilken grad det uppstår ett lånebehov eller inte. Vi behöver inte sätta oss på pottan om vi inte är jätte nödiga. Vi kan reglera det här. Vi ska ta det här underskottet för vad det är. Som ltl Kemetter sade, vi är inte skyldiga någon en enda cent. Det bestämmer lagtinget från år till år. Viktigt är hur vi betraktar investeringarna. Vi har långa listor på investeringsbehov. Vi har fått ett kortruttsmeddelande som innehåller, i min mening, svindlande summor. Det finns också investeringsbehov på andra håll i det åländska samhället. Man måste göra en rimlighetsbedömning här. Det måste vara balans mellan olika behov. Att man har tagit fram en utredning är inte ett grönt ljus för att allt som står i den utredningen ska genomföras nu eller senare.

Diskussionen kring prioritering av investeringar så att vi kan behålla inte bara det affärsmässiga resultatet i balans utan att vi också vara likviditeten som helst gör att vi inte behöver gå till banken, utan att vi reglerar detta själva. Den här uppgiften är för hela lagtinget.

Jag roade mig med att titta på siffrorna. Det är inte bara ltl Asumaa är en siffergubbe, jag är också det ibland måste jag erkänna, fast jag inte är lika flitig med graferna. Jag såg att verksamhetskostnaderna i senaste bokslutet faktiskt är lägre än vad verksamhetskostnaderna var 2008. Om vi inflationsjusterar det här så har vi de facto använt mindre pengar relativt sett än vad vi gjorde tidigare.

Herr talman! Det här var det som jag hade på hjärtat. Tack.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Nu blir det bokstäver och inga siffror.

Landskapsregeringens verksamhet är omfattande och tuffar sakta på framåt.  Det som salig May Flodin sade; politiker kommer och går men tjänstemän består. Jag vill ta upp tre olika viktiga saker.

För det första sjukskrivningarna som är oroande; 12 626 dagar eller drygt 13 sjukdagar per anställd. Det är faktiskt en ökning med nästan 30 procent från i fjol när det gäller sjukskrivningstal i landskapet. Det är allvarliga signaler. En del av ökningen kan förklaras av att sjukskrivningarna inom sjötrafiken ökade och en sådan här utveckling har landskapet Åland definitiv inte råd med. Absolut inte!

Landskapsförvaltningen måste vara modern, lyhörd och kompetent arbetsgivare. Det är en strid på kniven att attrahera nya arbetstagare. Självstyrelsen behöver kompetent och välutbildat folk.

Tittar man på siffrorna för medianlönerna i landskapet är det också ganska deprimerande och de talar sitt tydliga språk. Vi är mycket långt ifrån lika lön för likvärdigt arbete. Medianlönen är den lön som ligger i mitten av lönespannet. Den ger ofta en mer rättvisande bild av löneläget än medellönen som kan påverkas mycket av de högsta respektive de lägsta lönerna.

Kvinnornas medianlön i landskapet är 3 005 euro och männens 3 530 euro. Det är ganska stora siffror som också har konsekvenser på vilken pension man får och hur man klarar sig som ensamförsörjare.

För det andra några synpunkter på den politiska landskapsregeringens prioriteringar. Många lagtingsledamöter är medvetna om att förvaltningen är djupt underdimensionerad inom vissa områden. Vi har redan idag helt enkelt svårt att hinna med den självstyrelse och den behörighet vi har. Vi är alla överens om att lagtinget ska säga vad och inte hur. Men som ledamot är det allt svårare att bilda sig en uppfattning om helheten till exempel när det gäller inrättande och indragande av tjänster. Antalet anställda bör redovisas som årsarbeten, gärna som en bilaga till budgeten, vilket alla har varit eniga om. Samtidigt konstaterar man i landskapsregeringens berättelse att det låter sig inte göras. Vi har inte ett sådant system som kan redovisa årsarbeten.

Från liberalernas sida höjer vi på ögonbrynen när det gäller prioriteringarna. Man tillsätter tjänster, ökar bemanningen på trafikavdelningens allmänna byrå och man förstärker på motorfordonsbyrån. En ny lagstiftning om en ny energimyndighet är på gång och målet är att så småningom få flera anställningar. Hur mycket resurser och personal kommer den nya hembygdsrättslagstiftningen att kräva? Det finns många frågetecken.

För det tredje och sista några ord om integrationen. I den politiska översikten, signerat lantrådet, får den erforderligt utrymme. Det är bra att vi får rätsida på hur Åland kan ta emot flyktingar. Det är mycket bra att integrationslagen är på plats och så småningom kommer kommunerna med sina integrationsplaner. På den kommunala sidan går det tyvärr lite väl långsamt.

Landskapsregeringen har hittills inte heller fullföljt det man lovat för att vi ska få en heltäckande integration vilket var prioriterat.

Vi vet att språk och arbete för vuxna inflyttade är centralt för en bra integration. Landskapsregeringen har understrukit att man prioriterar revideringen av landskapslagarna om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och sysselsättningsfrämjande utbildning. En modernisering av den lagstiftningen skulle innebära att arbetssökande inflyttade kunde studera så kallade frivilliga studier, oftast i svenska. De kan man då stöda dem med arbetslöshetsförmåner. De frivilliga studierna ingår således indirekt som en del av de arbetskraftpolitiska åtgärderna. Hos oss idag kan en arbetssökande inte studera frivilliga studier, alltså studier i svenska, eftersom vi inte har ett sådant system. Vi kan helt enkelt inte stöda dem med arbetslöshetsförmåner. Det brådskar och det är en mycket väsentlig del för att vi ska få en heltäckande integration. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Katrin Sjögren. Det är mycket viktiga frågor som ledamoten lyfte fram. Jag tror att vi är ganska enade, framförallt vad gäller ojämlika löner. Det är en otroligt viktig fråga nu när jämställdhet och annat debatteras och diskuteras. Ska vi komma till skott med det här så behövs ju pengar. Det blir intressant att se vad som syns i kommande budgetar och om regeringen verkligen ger oss verktyg för att kunna skapa jämlika löner.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det finns nog en hel del saker som behöver göras före; arbetsvärdering, lönekartläggning och löneprogram. Det är ett gediget och långsiktigt arbete att få jämställda löner.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det handlar också om kvinnans roll i samhället. Många kvinnor väljer att vara hemma ganska länge med sina barn och då blir de efter i alla löneförhöjningar och utbildningspaket. Så det gäller också hur vi ser på kvinnans roll i yrkeslivet och hur viktigt den är. Jag citerar Jens Stoltenberg, han sade att kvinnornas arbete i Norge är mera värt än hela den norska oljefonden.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det. Det bästa sättet för kvinnor är att arbeta. Om man ser på medianlönerna i landskapet så har männen 500 euro mer i månaden än vad kvinnorna har. Det handlar förstås också om gamla strukturer som man behöver titta på och vad det är som samhället värderar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag vill först ge en eloge åt ltl Katrin Sjögren. Jag tycker att det var ett bra anförande. Det var politik istället för processer, metodik och former som det många gånger blir prat om. Det var ett politiskt innehåll och det tycker jag var intressant. Politik är onekligen en lite speciell bransch. Min kollega Eklund tog upp revisionsberättelsen så jag ska i stället ta upp landskapsregeringens berättelse och där borde det bli samma sak, oavsett vilka ögon som läser texten. Men jag noterade att man kunde uppfatta också den här texten på väldigt olika sätt. Det kanske är lite som moderaternas gruppledare Gun-Mari Lindholm sade, man ska inte bara prata siffror, man ska också prata innehåll. Det kan jag hålla med om. Men man ska inte heller bara prata innehåll och inte siffror utan båda sakerna hör ihop. Många gånger kanske man pratar utan vare sig siffror eller innehåll.

Ltl Kemetter sade att det här var ett bra dokument, man ser vad som har förverkligats. Men gör man faktiskt det? Kan man se att det har blivit fri tandvård? Kan man se att samhällsstrukturreformen är på plats? Kan man se att den digitala agendan är förverkligad? Riktigt ärligt, är det verkligen förverkligat? Så är det ju inte alls. Frågorna utreds och utreds.

Tar vi t.ex. kommunernas socialtjänst så inte ens huvudarkitekten ltl Sundback och ltl Runar Karlsson verkar ju stå bakom den dess mera.

Åva-Jurmo, som är ett aktuellt ärende, är en fråga som har utretts i 10-15 år, kanske rentav 20 år. Nu är man precis framme för att trycka på startknappen, ja då ska man diskutera det ytterligare ett varv med risk för att inte det heller blir någonting. Vad som riktigt har förverkligats och vad som inte har förverkligats tror jag att vi har lite olika åsikter om.

Jag vill ta upp två politikområden som jag tycker att är intressanta. På sidan 35 tas språkrådet upp. ”Språkrådet fungerar som landskapsregeringens referensgrupp i språkärenden och leds av lantrådet. Nuvarande språkråd tillsattes i december 2012 och påbörjade sitt arbete under 2013”. Jag ska inte läsa upp allt men det sägs att protokollen finns tillgängliga på landskapets hemsida, vilket jag förstås är väl medveten om. Det sägs att man har hållit 6 möten och man har diskuterat nationalspråksstrategin.

Jag hörde till dem, och det sade jag också i den här salen, som uppskattade att lantrådet tog ledningen för språkrådet. Det signalerade åtminstone åt mig att lantrådet tyckte att det var viktigt att vi kan bevara vårt svenska språk också framöver.

Tittar vi på vad som har hänt nu så har det enbart varit två möten under 2014. Det sista mötet var den 3 mars och då diskuterade man enbart det som hände på finska sidan. Man skulle ha språkrättsrådet Tammenmaa hit och man funderade på att få hit JO Jääskeläinen, vilket är intressant för JO har definitivt en roll när det gäller att få Åland att fungera på svenska.

Tittar man på de förtjänstfulla rapporter som språkrådet lade fram förut så är det noll, det kommer inga rapporter mera, det förekommer inte ens möten. Tyvärr har det helt och hållet stannat upp. Det bekymrar mig väldigt mycket när man hör att socialdemokraternas gruppledare säger att nu förverkligas det minsann saker och ting.

Frågor som berör ålänningarna i sin vardag, t.ex. hur ska vi kunna få svenska bruksanvisningar när vi hör till det finska handelsområdet? Hur ska vi kunna få svenska kollektivavtal i god tid? Hur ska vi få hem våra ungdomar som studerar i Sverige och som inte får plats på den åländska arbetsmarknaden på grund av språkkrav finska? Den typen av frågor, värderade lantråd, borde man diskutera i språkrådet. Nu händer det tyvärr inte speciellt mycket och det beklagar jag.

Det finns ett stort ointresse för vårt svenska språk, ett ointresse som jag inte riktigt vet vad beror på. Troligtvis säger jag för mycket igen, men jag har förstått att självstyrelsepolitiska nämnden två gånger har tänkt ta diskussion med språkrådet. Men av olika orsaker vill man synbarligen inte ha den diskussionen mera, antagligen för att hålla lantrådet bakom ryggen. Jag vet inte annars var det beror på. För mig är det här är enormt viktiga politiska frågor. Jag vet att lantrådet Camilla Gunell har haft en annan uppfattning och det respekterar jag, men att centern och också moderaterna stillatigande håller med, det bekymrar mig jättemycket.

Den andra frågan som jag vill ta upp är att lantrådet sade att näringspolitiken har varit tillväxtfokuserad. Det låter väldigt bra. Men har det faktiskt hänt någonting i verkligheten när det handlar om tillväxtorienterad näringspolitik? Tänker man på att EU-stöden till näringslivet, som tidigare kom i form av företagsstöd, ska bli allt mera riskkapital, vilket näringslivet absolut inte vill. Tänker man på strypning av LBU-medlen eller var hittar vi den tillväxtfokuserade näringspolitiken?

I skrivningarna på sidan 122 finns det ett mål för näringspolitiken. ”Det övergripande målet för näringspolitiken är att skapa förutsättningar för en hög ekonomisk tillväxt genom att entreprenörer och företag startar nya och utvecklar befintliga företag.” Det här är ett väldigt bra och ambitiöst mål som jag tror att de flesta kunde sluta upp bakom, åtminstone gör vi det från Ålands Framtid.

Följande rubrik är ”Förverkligat” och då kommer vi in på en väldigt abstrakt nivå. Det pratas om ökat antal hållbara arbetsplatser i skärgård och landsbygd. Man ska ha en breddning av näringsstrukturen i landskapet och ökad tillväxt i form av fler företag osv. Men det finns ingenting konkret överhuvudtaget hur man tänker driva detta mål man har inom näringspolitiken.

Avslutningsvis, herr talman, har man en berättelse över landskapsregeringens arbete då borde man faktiskt också kunna utläsa vad som har förverkligats på riktigt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl Eriksson tar upp den mycket viktiga språkfrågan och försöker visa på någon skillnad mellan lantrådet och de övriga partierna i landskapsregeringen. Jag vill ge en lite mera rättvis bild över hur verkligheten ser ut. Jag har upplevt ganska många perioder i Ålands landskapsregering. Jag kan informera ltl Eriksson och alla andra som är intresserade att det har aldrig funnits en sådan vakenhet i landskapsförvaltningen som det finns nu när det gäller att bevaka det svenska språket och reagera när det finns överträdelser. Under den här perioden har det spridit sig en uppfattning som säkert har påbörjats tidigare. Det är faktiskt vår viktigaste uppgift att bevaka det svenska språket och att språket mellan landskapet och staten ska vara svenska. Nuvarande lantråd har bidragit till den uppfattningen. Jag tycker att vi alla ska vara stolta över att vi faktiskt försvarar vårt svenska språk tillsammans.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag känner lite igen vicelantrådet Roger Nordlund när han säger att det här är mycket viktiga frågor. För mig är det mycket viktiga frågor. Jag har inte försökt visa på att det finns någon skillnad mellan lantrådet och övriga partier i landskapsregeringen. Precis tvärtom, jag konstaterade att tidigare i den parlamentariska språkkommittén, som finansministern Roger Nordlund själv ledde under sin tid som lantråd, då fanns det en väldigt stark skillnad. Socialdemokraterna ville inte jobba på samma sätt för det svenska språket som övriga partier ville göra, medan jag nu faktiskt inte ser någon skillnad på partier bakom landskapsregeringen och det gör mig lite bekymrad.

Avslutningsvis, i den här repliken, bäste vän Roger Nordlund, svenska språket är enormt viktigt för mig också i verkligheten.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Där har vi absolut en gemensam ståndpunkt ltl Eriksson och jag. Det är kanske en av orsakerna till att vi är aktiva politiker fortfarande. Jag tycker ändå att det har skett en ganska stor förändring under de åren som jag har varit med i politiken. Från att det har varit några politiker som profilerat och starkt drivit det svenska språket och ställning så har det idag blivit någonting som hela förvaltningen står upp för. Det är ganska naturligt egentligen för i vår förvaltning idag sitter på de flesta tjänster åländska ungdomar som är utbildade i Sverige. Då blir det ganska naturligt att man faktiskt står upp för det svenska språket för man kan inte finska såsom man kanske kunde för 25-30 år sedan i förvaltningen. Det har blivit en helt ny situation. Det här är en av de absolut största frågorna som man sedan måste ta hand om i Ålandskommittén och lösa. Här finns annars grogrunden till en spricka mellan statsmakten och självstyrelsen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den sprickan upptäckte jag redan i mitten på nittiotalet, så det är heller ingen nyhet.

Det som vicelantrådet Roger Nordlund sade är intressant, att det finns en helt annan vaksamhet nu inom förvaltningen. Han sade att det har skett en stor förändring. Jag hoppas att vicelantrådet kan begära ordet och berätta lite mera konkret var de förändringarna har skett och på vilket sätt. Inte är jag ju precis kalvad i skogen, nog vet jag fortfarande lite vad som händer i Ålands landskapsregerings förvaltning. Jag har inte sett den här förändringen, men jag har heller inte sett allt och det är väl helt naturligt att vicelantrådet vet mera vad som händer i förvaltningen än vad jag vet. Men om det är en sådan stark vaksamhet nu, konkretisera det gärna mera för det är ett verkligt intressant uttalande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Det är något förvånande, men kanske ändå inte, att det från Anders Eriksson kommer kritik mot språkrådet. Det är precis som Anders Eriksson själv konstaterade inledningsvis, språkfrågorna är mycket viktiga för landskapsregeringen. Därför tyckte vi också att det är lantrådets roll att leda språkrådet och göra det på ett bra sätt. Man måste komma ihåg att språkfrågorna som är självstyrelsens grundfundament, ansvaret för dessa kan inte föras till något organ som står under landskapsregeringen. Det är alltid landskapsregeringen och dess ledamöter som bär det yttersta ansvaret för det svenska språkets ställning, dess utveckling och styrka i landskapet. Det ansvaret har vi, tar vi och gör vårt bästa.

Språkrådet är en referensgrupp till landskapsregeringen. Det betyder att landskapsregeringen använder sig av språkrådet när vi vill diskutera frågor. I språkrådet sitter representanter för staten, kommunerna, utbildningssektorn, vårdsektorn och landskapsförvaltningen. Dit för vi frågor när vill inventera och diskutera ett område, pröva en idé eller en tanke.

På nästa möte, som hålls den 16 september, kommer vi att diskutera en språkpolicy för landskapsregeringens förvaltning och vi för den frågan till språkrådet för diskussion. Det är inte antalet möten i språkrådet som ger något slags kännetecken för hur väl landskapsregeringen sköter frågan. Det är precis som vicelantrådet sade; förvaltningen idag har en klar uppfattning om hur de ska agera i språkfrågor. Det betyder att social- och miljöavdelningen driver frågor om Pharma Fennica på svenska. Det betyder att kansliavdelningen driver frågor om fortbildning för poliser och räddningsväsendet om att få anvisningar inom polisväsendet på svenska. Frågorna hör hemma i förvaltningen på olika punkter. Frågorna sköts där och det finns en stark mekanism att så fort det kommer något på finska hävda självstyrelsens rätt att få dessa dokument på svenska. Vi har en bra språkpolitik i landskapsregeringen och språkrådet är en referensgrupp.

I april hade vi Corinna Tammenmaa här och diskuterade nationalspråksstrategin. Även om jag vet att man från Ålands Framtids sida vill ringakta frågan om finska och svenska språkets ställning i landet som helhet så är det ingenting som landskapsregeringen ringaktar. Vi tycker att det är mycket viktigt att staten fungerar på två språk så att vi kan fortsätta att fungera som ett självstyrt område inom republikens gränser. Det betyder att det måste finnas service på svenska inom vård, skola och inom statsförvaltning och myndigheter så att den svenska befolkningens behov kan tillgodoses.

Vi kommer att fortsätta arbeta i språkrådet trots att vi nu har haft ett byte på sekreterarposten och därför kom in i en liten skarv här på vårkanten. Vi kommer att köra igång igen den 16 september. Precis som här sades så kommer JO att besöka landskapet i höst, den 9 december.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack fru lantrådet. Jag tyckte att det var ett intressant anförande och klargörande på många sätt.

Jag kommer så väl ihåg när det första gången offentliggjordes att lantrådet skulle leda språkrådet. Jag pekade då på problematiken om vilken nivå lantrådet ska hålla när hon är i språkrådet, en referensgrupp till landskapsregeringen. Men jag stödde det ändå, jag tyckte det var bra. Jag tolkade det som att lantrådet verkligen ville lägga politiskt tyngd bakom det här viktiga arbetet. Därför blir jag bekymrad när jag ser att det inte kommer några rapporter längre. Man har inte några möten dess mera. Det är klart att det inte är antalet möten som är avgörande, men nog visar det ju ändå om det är någon sorts aktivitet eller inte, speciellt när protokollen är offentliga.

Tittar man i den parlamentariska kommitténs betänkande så var det någonting helt annat som man tänkte sig när det handlade om språkrådet. Det var inte alls meningen att det skulle bli någon vilande instans.

Vi ringaktar definitivt inte nationalspråksstrategin, men vi tror att det blev övermäktigt för Åland om vi ska lösa språkproblematiken i Finland. Men vi bör fokusera på det åländska problemet.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Om man ska göra någon slags revision över arbetet för att främja det svenska språket på Åland så måste man nog titta bredare än bara på språkrådets verksamhet. Språkrådet är en referensgrupp och lantrådet för fram diskussionsteman och ämnen i språkrådet för att få de belysta ur olika sakkunniga synvinklar. Det är fortfarande landskapsregeringen som helhet, med hela dess förvaltning och underlydande myndigheter, som för språkpolitiken tillsammans. I så fall måste man titta över hela förvaltningen och vilka mått och steg man har tagit på de olika avdelningarna för att främja språkfrågor. Språkarbetet är idag integrerat i all verksamhet i landskapet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hade väldigt stora förväntningar på det som majoriteten kom fram till i den parlamentariska språkkommittén. Då skulle inte språkrådet bli någon vilande referensgrupp. Det fanns till och med ett annat namn som jag inte kommer ihåg. Man tänkte sig att det skulle vara instans som faktiskt skulle vara språkpolitisk spjutspets och som eventuellt skulle kunna få lagstadgade formar. Så pass mycket djup hade man i diskussionerna då.

Igen, värderade fru lantråd, nog är det svenska språket, åtminstone på den politiska nivån, lite satt på undantag just nu och det bekymrar mig.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag hävdar att Anders Eriksson har helt fel i sin analys om att det här är på något undantag. Det är det absolut inte. Vill man bilda någon typ av aktivistgrupp för språkfrågor då kanske man ska göra det någon annanstans. Språkrådet som en referensgrupp för landskapsregeringen finns ju till för landskapsregeringens behov. Vill man ha aktivistgrupper så hör de inte hemma där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart är det bra att man jobbar med de här frågorna i landskapsförvaltningen, det ska man också göra. Problemet är att språkfrågan begränsar sig inte bara till det som händer och sker i landskapsförvaltningens vardag. Det finns i massvis med frågor utanför som berör ålänningarna i sitt arbetsliv och i sin vardag. Även de frågorna är viktiga och något som man behöver jobba med aktivt politiskt och hitta alternativa lösningar. Det var precis det som om språkrådet gjorde för några år sedan. År 2008 och 2009 presenterade språkrådet ganska intressanta rapporter där man dels fördjupade sig i kollektivavtalsfrågan, språket i sjukvården och språket i handeln. Man kom också med intressanta lösningar och förslag. Vi från Ålands Framtid tycker att här arbetet saknas i dagens språkråd. Vi behöver hela tiden ha en levande diskussion om hur vi tacklar ålänningarnas språkliga vardag och de problem som finns utanför landskapsförvaltningen. Det kanske egentligen är den viktigaste biten om vi ser till språkfrågan och dess natur.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är klart att det kring språket finns mycket frågor som ska lösas på olika plan och i olika sammanhang. Frågan om arbetsmarknaden som jag vet att man alltid från Ålands Framtid har framhållit att den för fokuserad på kunskaper i finska. Vi från landskapets sida har sagt att det är det privata näringslivet som anställer de kompetenser som de kräver och behöver. Vi går inte in och reglerar det från samhällets och landskapets sida. Sedan finns det naturligtvis konsumentfrågor och vi har också system för hur man tar upp olika konsumentkritiska frågor.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart ska vi inte gå in och reglera vem näringslivet anställer. Däremot måste vi hela tiden diskutera vad som är orsaken till att man frågar efter finskakunskaper i näringslivet. En del av den orsaken är helt klart den kontakt som krävs med finska myndigheter i dagsläget och de problem som kommer av att vi faktiskt tillhör landet Finland. Hur vi smidigast hanterar den situationen borde väl också vara en fråga för språkrådet. Där kommer vi ner på en konkret nivå. Där hittar vi konkreta frågeställningar som man behöver hitta nya lösningar och förslag på i takt med att Finland blir alltmer finskspråkigt. Om inte språkrådet och vi på den politiska nivån ska syssla med det här så då är frågan vem som ska göra det och hur man ska göra det. Ett språkråd som diskuterar förvaltningens problem är visserligen lovvärt men man behöver utveckla språkrådets roll att se till hela det åländska samhället och hela den språkliga verkligheten.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Hur handeln och näringslivet ska fungera sinsemellan är ju ett väldigt stort och komplext problem som naturligtvis är svårt för finska staten och Ålands landskapsregering att reglera. Det som vi har sett, bland annat med den utredning som generalkonsulatet var med och tog fram här för något år sedan, är ju att handelsströmmarna lite håller på förändras. Landskapsregeringen anser att handelsströmmarna och hur de går inte ligger i våra händer att besluta om. Näringslivet och handlarna själva bestämmer själva hur de upprätthåller tidigare handelskontakter men kanske i allt högre grad också etablerar kontaktar västerut idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, herr talman! Jag vill stämma in i lantrådets glädje över att vi har fått en ny integrationslag. Vi ska komma ihåg att om man ser Åland i ett lite större sammanhang så är hela Åland, inklusive Mariehamn, egentligen en skärgårdsregion. Utveckling i världen går mot en allt snabbare urbanisering. Att vi öppnar upp alla vägar för att få hit flera nya ålänningar är väldigt viktigt för allas vår framtid. Därför är integrationslagen och den kommande mottagningen av flyktingar en sak som jag är säker på att kommer att bli positivt för hela det åländska samhället.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag kan inte missa tillfället att när det gäller landskapsregeringens berättelse för år 2013 lyfta fram några av de frågor som på riktigt gör skillnad i livet vi lever. Detta ska handla om vad våra beslut i detta lagting och verkställt av Ålands landskapsregering har gjort i den vardag där folk vanligen vistas.

Jag har idag hört er prata om begreppen ekonomi och sparsamhet och budgetering och underskott och överskott och tillväxtsiffror och affärsbokföring och så vidare. Till och med mina av arbetet i finans- och näringsutskottet synnerligen vana öron börjar få nog. Ja, tillvaron styrs av pengar men glöm aldrig att det finns andra värden som också är viktiga. Jag har förmånen att allt som oftast stå här i denna stol och prata ekonomi och finanser. Det ska jag inte göra nu. Jag vill peka på några saker som vi aldrig någonsin borde glömma i denna sal. Landskapsregeringens berättelse är en synnerligen bra grund för det fortsatta arbetet, men då gäller det att se bokstäverna lika tydligt som siffrorna. Det har jag försökt göra!

Över hela Europa pågår ett ständigt arbete med att ställa om från fossila bränslen till hållbar energi. Det är vi rätt duktiga på i vårt landskap. Det framgår till exempel att det under fjolåret beviljades långt över 100 stöd till installerad solvärme på Åland. Dessa anläggningar producerade över 500 MWh vilket kanske inte är så mycket men det är också 500 procent mer än för bara några år sedan och ett litet steg måste alltid vara det första.

Jag noterar vidare från berättelsen att det som sätter färg och fläkt på alla samhällen är i gott skick. Inom den allmänna kulturverksamheten är det full fart överallt och gränserna flyttas allt medan vi står här och pratar. Pommern och Ålands sjöfartsmuseum är just nu juvelerna i museikronan. Så småningom är jag säker på att Ålands museum också kommer tillbaka i full kraft efter renoveringen. Ett modernt samhälle kännetecknas inte bara av visioner utan också av dess förmåga att sköta om sin historia och framförallt berätta om den för andra. Ålands allra största tredje sektor, idrotten, är likaså vid gott mod både när det gäller spets och bredd och allt däremellan. Arrangemangen avlöser varandra och betraktade som förebilder finns det få som är bättre lämpade än våra hårt arbetande idrottskvinnor och – män. Nu ska inte landskapsregeringen gå in och peta så väldigt mycket i detaljerna men jag tycker det är väldigt viktigt att ständigt och alltid lyfta fram och applådera det arbete som dessa två och alla andra tredje sektorer gör varje dag året om eller 24/7 som det numera heter. Föreningarna finns i vardagen och där finns också folket.

Från kultur och idrott till bilar. Inte för att jag vill utan för att det är nödvändigt. Jag begriper inte hur antalet bilar, bussar etcetera i landskapet ständigt kan stiga. Från år 2011 till i fjol steg mängden fordon med nästan 3 000 till 42 386 stycken. Det är för mig obegripligt hur så mycket plåt och plast kan samlas på en liten ö som dessutom gör anspråk på att vara en grön ö i ett blått hav. Med anledning av uppgifterna i berättelsen vill jag gärna att någon minister tar reda på detta och försöker förklara varför det sker samtidigt som vi från detta hus och förvaltning strävar mot bättre utnyttjandegrad av samtliga offentligt ägda fordon.

Läget i Ukraina och världen inspirerar till följande lilla spaning. Ålands ställning som demilitariserat och neutraliserat område är unikt i världen och något som fler borde ta efter. Jag noterar att man i berättelsen redogör för antalet marina besök till Åland. Det ser bra ut. År 2000 kom våra vänner i flottan till vårt landskap vid 32 dokumenterade tillfällen. I fjol hade vi blott 18. Med militär närvaro är det ju faktiskt så att ju färre desto bättre. Alltid.

Det är inte så enkelt att bygga åsnebryggor mellan de olika avsnitten men en annan siffra som minskat och som är både bra och dålig är antal anställda inom förvaltningen. Det är bra för vår gemensamma skattekista om färre ska leva på den men det är självklart dåligt för de som drabbas. Inte desto mindre är det ett faktum att 948 personer arbetade vid den allmänna förvaltningen (alltså inte ÅHS-anställda) vid fjolårets utgång. Det är en minskning med 55 personer vilket också speglas i bokslutet, särskilt i framtida bokslut. Från antal anställda till lönesättning är steget inte väldigt och här tar jag avstamp i den jämställdhetsdebatt som förs ständigt men ändå för lite. Medianlönen i hela förvaltningen med skolor och polis och allt uppgår för män till 3 530 euro per månad. För kvinnor är motsvarande siffra 3 005 euro, alltså drygt 500 euro mindre per månad. Men! Inom den allmänna förvaltningen hittar vi det lysande undantaget, här tjänar kvinnor i medeltal också, enligt berättelsen, 3 005 euro per månad medan männen ligger på 2 850 euro. Det är dock enda förvaltningen där kvinnor i medeltal tjänar mer. Jag hoppas detta ska bli förebilden även för övriga avdelningar.

Viktigare än alla pengar i världen är den hälsa som vi får men tenderar att ta för dåligt hand om. Därför är jag glad över att se satsningarna på friskvård som sker i vår förvaltning. Subventionen uppgick i fjol till drygt 20 000 euro och jag är säker på att dessa pengar hör till de allra bäst investerade slantarna. Men! Jag noterar en liten minskning under fjolåret och ber lantrådet se till att folk inte bara sköter landskapets affärer utan också sköter om sig själva. Det vinner vi alla på.

Och eftersom vi diskuterar alldeles för lite jakt i denna församling tänkte jag med en timing som i dessa jakttider är i det närmaste perfekt kort och officiellt slå fast följande. Den åländska jägarkåren skjuter nuförtiden mindre än förr. Inte bara sjöfågel utan också fyrfota vilt. Det blev knappt 3 200 rådjur i fjol vilket är bara hälften av vad som föll för 20 år sedan. Det föll exakt 184 älgar i fjol att jämföra med 258 för 30 år sedan. Till detta finns det både rutiga och randiga förklaringar men det visar väldigt tydligt på att vi måste bli bättre på att ta hand om de vilt vi har. På vår väg mot ett hållbart samhälle utgör skörden av naturens överskott en väldigt viktig del.

Mina åsnebryggor blir allt rangligare men från rådjur och älgar går vi till havsörnar där populationen idag är större än kanske någonsin. Under fjolåret ringmärktes hela 110 ungar vilket utgör en fjärdedel av hela landets örnar. Denna utveckling ser ut att fortsätta då ju det levande livet förökas närmast exponentiellt. Om det är bra eller dåligt låter jag andra bedöma. Örnar är fantastiska varelser men de går också hårt åt mer fredliga arter vilket ju är själva vitsen med det livet. Det förefaller dock som om örnarna för en odelat positiv effekt med sig. De äter skarv och håller det beståndet nere.

Och på tal om skarvar ska jag avsluta denna min lilla ekonomilösa betraktelse med några ord om vår egen färjtrafik. Under fjolåret transporterade vi svindlande en miljon passagerare till och från våra skärgårdsöar. Det var något färre än året innan men ändå många. Det underliga är dock att medan antalet människor minskade så ökade antalet fordon med nästan 15 000. Kanske finns här någon koppling till mitt tidigare konstaterande att mängden fordon på Åland bara ökar och aldrig minskar.

Och allra, allra sist, talman. Det finns en noggrann sammanställning över alla linjer som landskapsregeringen sköter på sidan 244 i redogörelsen. De enda linjerna som visar plus är Töftölinjen, Björkölinjen, södra linjen och Ängösunds linjen. Övriga backar och mest av dem Åva-Jurmolinjen där antalet passagerare minskade med 9 procent och antal fordon med 8 procent. Det är fakta från ett enskilt år och behöver inte betyda så mycket men visst ger denna tabell stöd för vikten av att investera våra begränsade tillgångar så rätt som möjligt i framtidens skärgård.

Och eftersom så många andra pratat om det ackumulerade underskottet som finns eller inte finns, beroende på vem man frågar, vill jag också påminna om det ackumulerade överskott som Åland de facto är. Vi har mer fred, bättre skolor, finare kommunikationer, lokalare sjukvård, mindre arbetslöshet, närmare till jobbet och tusen andra fördelar som människor i andra regioner bara kan drömma om. Det kan vara bra att minnas när man pratar om läget igår, idag och i fortsättningen. Tack, talman.

Christian Beijar, replik

Herr talman! Ltl Jörgen Pettersson förvånas över mängden fordon som ökar hela tiden. Jag fick i alla fall uppfattningen att det inte var enbart till fördel. Att vi behöver utveckla kollektivtrafiken är en sak som socialdemokraterna hela tiden har påtalat. Jag hoppas att ledamoten i framtida diskussioner i stadspolitiken då också stöder tanken om en avgiftsfri kollektivtrafik i Mariehamn.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ltl Beijar som jag tror att har blandat ihop sina sitser lite möjligen. Det här är Ålands lagting, här diskuterar vi landskapets angelägenhet. Vad som händer i stan är nog en annan femma. Men trots det så är jag nog väldigt mycket för kollektivtrafik i Mariehamn. Jag är också av den åsikten att folk nog ska betala för sig själva. Det blir alltid bäst i sista ändan.

Christian Beijar, replik

Herr talman! Jag blandar inte ihop mina olika roller. Trafiken är rörlig och den rör sig bland 16 olika kommuner. Det var därför som jag i det sammanhanget speciellt tog upp Mariehamn. När det gäller kollektivtrafiken så tycker jag att det är väldigt viktigt för oss socialdemokrater om kollektivtrafiken skulle bli avgiftsfri i hela landskapet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag vill då bara påminna om att begreppet avgiftsfritt är ju synnerligen missvisande eftersom avgifter alltid betalas. Det är alltid någon som måste betala löner. Då är det bättre att den som nyttjar också betalar. På det viset når man en rättvisare fördelning när man det kommer till saker som att ta sig fram här i världen. I Mariehamn lever man faktiskt i den verkligheten att de längsta avstånden kanske är fem kilometer. Det är verkligen inte avstånd att tala om och det tror att man kan hantera genom att ha en utbyggd kollektivtrafik som var och en betalar för själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det var en intressant utveckling av revisionsberättelse, det rörde sig förstås inte så mycket om siffror. Ltl Pettersson nämnde andra värden än siffror och det var helt rätt.

Jag fastnade för vissa saker, t.ex. jämställdheten. Han nämnde en avdelning, som jag missade vilken, där lönerna var högre för damer än herrar.

Han nämnde att sköta om historien, Pommern, museet och bilarnas antal som har ökat, men rent konkret kom inte ltl Pettersson med något förslag om hur man skulle lösa de här problemen.

Jurmolinjen minskar. Jag vet inte hur jag ska tolka det, om ltl Pettersson tycker att man ska investera där. Det skulle vara tacksamt om han kunde utveckla och konkretisera det filosofiska utlägget lite mera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag kan kanske förstå om det blev lite för komplext för ltl Eklund som är mer van att vara ”hands on” i diskussionerna i utskottet. Jag tog mig uttryckligen friheten att först resonera kring siffrorna från effektivitetsrevisionen för att sedan gå in på att mera granska bokstäverna eftersom jag finner sådana minst lika intressanta som siffrorna. De områden som jag lyfte upp var sådana där jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det har gått bra i vissa fall och dåligt i andra fall.

Det finns siffror här också ifall bokstäverna är svåra att begripa och om ltl Eklund vill läsa mer kring löner till kvinnor och män så finns det på sidan 229. Men det övriga kan jag återkomma till efteråt.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag vet att siffrorna finns där. Ltl Pettersson representerar ett parti som har suttit i landskapsregeringen länge. Ojämställdheten i lönesättningen mellan kvinnor och män har ju funnits hur länge som helst. Nu helt plötsligt har man aktualiserat det här som något nytt. Det är ju ingenting nytt när det gäller ojämställdheten mellan lönesättningen. Man kan ifrågasätta varför det inte har gjorts någonting tidigare. Nu först lyfts det upp och då är det revolutionerande att man tänker ta tag i det. Jag tycker att det är en skam att man inte har tagit tag i detta tidigare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för det förtydligandet. Nu ställer jag mig inte till ltl Eklunds syn på saker och ting, att om det har varit på ett sätt alltid så ska det alltid fortsätta att vara så. Ledamoten menade att eftersom vi nu har skapat ett system som har fungerat väldigt länge så finns det inget skäl till att göra någonting åt det. Jag är faktiskt av motsatt uppfattning. Det viktiga är att konstatera vad som just nu är galet och härifrån försöka göra någonting åt det. Det är ju som bekant för sent att vakna tidigt när det gäller att ändra läget så som det var för tio år sedan. Men vi kan förändra det läget som är idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag hade inte tänkt begära ordet men min repliktid var slut och jag blev tvungen till det eftersom ltl Pettersson ville få det till att jag var emot att det skulle ske förändring. Det var inte så som jag sade.

Det här problemet har funnits hur länge som helst när det gäller ojämnställda löner mellan kvinnor och män. Centern har suttit 30 år i landskapsregeringen ihop med olika partier. Men hur har man jobbat fram det här? Det har ingenting hänt förrän nu under det senaste halvåret när det har aktualiserats lite mera. Jag är inte emot att det blir rätt. Det var inte så som jag sade. Jag bara ifrågasatte varför det inte har hänt tidigare. Det här är inget nytt problem. Då gäller det att rätta till det förstås, det är helt klart. Men jag är inte emot det som ltl Jörgen Pettersson ville få det till. Jämställdheten är en del.

Sedan finns det andra saker som man också nämner här; bilarnas antal. Vad har landskapsregeringen gjort åt det? Har man kommit på några åtgärder för att få folk att minska anskaffandet av bilar? Kollektivtrafiken nämndes här. Idag finns det elbilar. Man har utvecklat alla typer av möjligheter att hitta på andra sätt att åka. Man behöver inte åka kollektivt alla gånger men man kan spara på miljön ändå, men inte har landskapsregeringen uppmuntrat det heller.

Jag fick inte heller riktigt klart för mig vad ltl Pettersson ville med Jurmolinjen. Han sade att den minskade och man kunde tolka det som att han ifrågasatte om det är nödvändigt att satsa på Jurmotrafiken eftersom antalet människor minskar på Jurmo och antalet passagerare på den linjen minskar. Hur vill ltl Pettersson utveckla den linjen? Jag fick inte grepp om det heller. Centern har varit lite tudelad nu angående hur man ska göra med satsningen på Jurmolinjen. Det kan vara bra att få ett förtydligande.

Örnarna har ökat och det är positivt. Skarvarna ökar också och det är negativt. Vad man ska göra åt skarvarna? Det finns det heller inte något åtgärdsförslag på från landskapsregeringen. Idag jagas det på licens och skarvarnas antal ökar hur mycket som helst. Det skulle vara bra om det kom ett förslag på hur man kan tackla det också. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det anförande, ltl Eklund. Jag ska fatta mig väldigt gott. Det vi har att hantera idag är landskapsregeringens berättelse för 2013. Det är alltså inte ett bokslut men nog så nära man kan komma ett bokslut. Jag tycker att man ska använda de siffror som har varit för att dra slutsatser inför framtiden. Men, läget att dra slutsatser i framtiden är inte i samband med att man hanterar bokslutet. Det ska man göra i andra sammanhang. Av det skälet ville jag inte gå in på konkreta förslag, utan jag gjorde mina analyser av det som fanns i bokslutet. Om det framgick otydligt så ber om överseende. Jag ska försöka uttrycka mig enklare nästa gång.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! När man har en så här filosofisk utveckling av landskapsregeringens berättelse och visionerar runt den så kanske man kunde konkretisera vad man tänker göra eller vad man vill i framtiden. Nu är det här ganska öppet. Nåja, vi får ta det en annan gång.

 Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Framtiden har alltid varit öppen, alltid. Det här anförandet blev ändå rätt långt och där finns massvis med konkreta fakta som är viktiga att bära med sig i det fortsätta arbetet.

Här konstaterade jag att vi har blivit bättre på att ta fram solenergi. Här konstaterade jag att mängden fordon på Åland växte på ett sätt som inte är alldeles enkelt att begripa, sett i förhållande till befolkningstillväxten. Jag tog fram vikten av att man måste sträva mot mera jämställda löner av det skälet att ett samhälle inte ska behandla folk olika beroende på vilket kön de är. Jag lyfte fram skärgårdstrafiken och hur mycket folk som transporteras där. Allt som en del i bagaget för att man ska kunna bygga en framtid. Man kan inte blanda ihop allting hela tiden. Nu fick man fakta och enligt min uppfattning ett brett innehåll i mitt anförande. Med hjälp av det så ska vi kunna ta beslut i framtiden. Tack för uppmärksamheten.

Ltl Brage Eklund, replik

Det var inte jag som behövde visioner om den här berättelsen, utan det vara ltl Pettersson. Jag kunde inte låta bli att begära replik. Eftersom jag inte fick fram allt i min replik så måste jag fortsätta i ett anförande.

Jag fäste mig vid att ltl Pettersson räknade upp en massa saker som kommer att hända i framtiden och han visionerar runt det här. Men det var ingenting konkret. Det finns osäkerheter i det här. Man kan läsa ur ltl Petterssons anförande att det finns mycket osäkerheter i och med att man inte konkret visar på hur man tänker göra. Då tog jag delvis Jurmolinjen som ett exempel, vilken ltl Pettersson nämnde själv. Idag är det ganska osäkert vad det blir av den linjen eftersom centern inte vet om man ska satsa på den här linjen eller inte eller om man ska frysa den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Lagtinget går till beslut i ärende nr 4 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2013.

Kan lagtinget omfatta klämmen i finans- och näringsutskottets betänkande gällande effektivitetsrevisionen och besluta att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom. Klämmen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

Lagtinget går till beslut i ärende nr 5. Kan förslaget att remittera landskapsregeringens berättelse, som inkluderar bokslutet och revisionsberättelsen, till finans- och näringsutskottet godkännas? Godkänt. Berättelsen remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

6        Ojämlik lönesättning

Landskapsregeringens svar

Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 3/2013-2014)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av vicelantrådet Roger Nordlund.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Kommer landskapsregeringen att gå vidare med arbetsvärdering och tillskjuta medel som gör det möjligt att ta tag i den ojämlika lönesättningen inom landskapsregeringen verksamhetsområden?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Bästa vtm Viveka Eriksson, det är bra att den här frågan ställs nu eftersom det är en väldigt aktuell fråga i vårt samhälle. Det korta svaret på frågan är ja. Jag kunde kanske sluta där, men jag vill ändå ge lite mera kött på benen och hur vi tänker gå vidare.

Den här frågeställningen har varit synnerligen aktuell under de avtalsförhandlingar som har pågått under början på det här året och som slutade med ett avtal här på våren/försommaren där alla utom en organisation valde att skriva på. I tjänstemannakollektivavtalet som man skrev på så framgick det tydligt att det ska tillsättas arbetsgrupper som ska sätta igång med det här arbetet under hösten för att man ska komma i mål så småningom. Så långt gott och väl. 

Landskapsregeringen ger det här arbetet numera absolut högsta prioritet. Utan att jag vill avslöja alltför mycket så kommer vi, i den tilläggsbudget som läggs på bordet här hoppeligen på onsdagen, att tillföra mera ekonomiska resurser för att man ska kunna göra det här arbetet så seriöst och grundligt som möjligt och att man också ska komma framåt i en någorlunda snabb tidtabell.

För det andra kommer vi att anhängiggöra ett nytt moment, göra en löneutjämningsreservering som får bli som en första grundplåt som sedan ska kunna användas när det här arbetsvärderingsprojektet har kommit så långt att man kan se konkreta resultat. Då ska det också finnas ekonomiska resurser. Löneutjämningsreserveringen ska också kunna byggas på under budgetåret 2015 med den ordinarie budgeten. Vi måste alla vara så ärliga med varandra att ska vi komma vidare med det här projektet så måste vi också vara beredda att avsätta nödvändiga ekonomiska resurser för det.

Jag har uppfattat att den här regeringen och de partier som står bakom den, och jag tror att jag vågar tala för hela lagtinget, har den insikten nu att det här är inte och får inte vara en konjunkturfråga. Det här är en fråga som vi måste ta ett gemensamt ansvar för och lösa på ett konkret sätt som gör att alla kvinnor och män ska kunna känna sig lika mycket värderade i det åländska samhället.

Vtm Viveka Eriksson

Tack för det svaret vicelantrådet. Jag tycker att det är väldigt bra nu att landskapsregeringen tar tag i den här frågan ordentligt och faktisk kommer vidare och går in för arbetsvärderingssystemet. Precis som har sagts här i salen idag och även vicelantrådet sade det så är det en stor orättvisa att lönesättningen är så ojämställd som den är. Man brukar prata om 80 cent för kvinnan på mannens 1 euro. När man går vidare i pensionsåren så förstärks ytterligare den här diskrepansen. Då talar vi om 68 cent på mannens euro. Det är självklart att här måste vi ta steg vidare.

Det har konstaterats att landskapsregeringen är en väldigt stor arbetsgivare och har många olika grupper i sin personalstab och måste föregå med ett gott exempel. Det är inte lika lätt att komma åt lönesättningen allmänt i samhället. Det offentliga måste visa vägen. Vi vet alla att det här är en jättesvår process, många av oss har varit involverade och det finns ett naturligt motstånd att komma vidare. Dels är det förstås så att några får stå tillbaka och det vill man inte gärna och dels är det ett jättestort jobb som förvaltningen har att göra. Det griper in i system i det övergripande så att det blir mera arbetsinsatser.

Nu beskrev vicelantrådet lite hur man ska gå vidare. Man ska tillsätta arbetsgrupper. Jag skulle vilja höra lite mera konkret om de här stegen. Tänker man sätta igång med kartläggning så att man får en klar bild av hur olika gruppers lönesättning är? Och att man också efter kartläggningen börjar titta på de olika lönegruppernas läge. Det är bra att man lägger in ett nytt moment och att det blir en pott som man fyller på. Det måste vi göra. Sist och slutligen kommer det ändå till hårdvara. Det behövs pengar för att man ska kunna sjösätta det här systemet när man har hela bilden klar för sig.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Arbetet kommer att gå vidare på det sättet att dels kommer vi under den närmaste månaden att arrangera ett större seminarium där samtliga intressenter inom det här området kan delta. Vi ska också försöka få in så mycket ny kunskap som möjligt inom det här området. Vi vet alla att det är ett svårt och relativt komplicerat område som vi börjar arbeta med igen.

Samtidigt ska vi också ta tillvara allt det arbetet som har gjorts. Det här är inte någon ny fråga. Det har gjorts arbete under tiotals år tillbaka. Allt det goda arbetet som har gjorts ska vi ta tillvara så att man inte börjar på punkten noll. Vi ska börja på den punkten där senaste arbetet slutade så att vi snabbare ska kunna komma fram till ett bra resultat. Det finns värdefullt arbete som har gjorts.

Sedan är det också väldigt viktigt att vi får de fackliga organisationerna med i det här arbetet så att vi kan få största möjliga konsensus kring vad som behöver göras och vilka som ska vara de första viktiga och riktiga stegen i det här arbetet.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Ny kunskap, jag tror att det finns väldigt mycket kunskap om man bara samlar ihop och tittar på det samlade arbetet som faktiskt har genomförts av många tidigare landskapsregeringar. Så börja inte från ruta noll utan fortsätt där man lade ner arbetet på is senaste gång. Orsaken till att jag ställer den här frågan är att jag ser det som att lagtinget också ska vara en kyrkstöt på landskapsregeringen i olika viktiga frågor. Det har faktiskt gått tre år nu av den här landskapsregeringens mandatperiod. Man hade tydligt skrivet i sitt handlingsprogram att man skulle gå vidare med det. Man skulle kunna säga; ”lite sent vaknar syndaren”. Men då vill jag nog påstå att vi alla är lite syndare. Men i det här fallet borde landskapsregeringen ha kommit vidare. Det har också väckts röster från vicelantrådets parti, både partiordförande, gruppordförande har i olika sammanhang sagt att nästa period ska vi minsann jobba med jämlika löner. Jag anser att nuvarande landskapsregering ska komma vidare och det är bra att man går vidare.

Självklart kommer liberalerna väldigt noga att nagelfara de förslag som kommer hit. Vi efterlyser konkretisering, att man faktiskt går vidare och inte bara har något stormöte och samlar mera information. Man måste också komma vidare så att det börjar kännas ett resultat i kvinnornas plånbok så småningom, att vi faktiskt på allvar börjar ta tag i den orättvisa lönesättningen.

Jag önskar nu landskapsregeringen lycka till. Jag hoppas att ni nu ska komma en bra bit på väg i arbetet under det år som ni har kvar. Det arbetet som ni gör nu måste sedan nästa landskapsregering absolut ta tag i och fortsätta där ni slutar och fortsätta lägga pengar i potten så att vi har en ren möjlighet att nå resultat.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Det är precis som vicetalman Eriksson sade, vi kanske alla har lite svårt att se oss i spegeln i den här frågan med tanke på historien. Det har varit ett arbete som har satts igång och sedan har det lagts ner av ekonomiska orsaker. Den absolut viktigaste frågan för oss är att skapa trovärdighet gentemot våra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, att vi tänker fullfölja det här projektet i mål. Det finns två saker som är väldigt viktiga i det sammanhanget. Dels att vi faktiskt sätter pengar på bordet nu och det gör vi genom utjämningsreserveringen, vi tar fram riktiga pengar för det här ändamålet och dels att det ska finnas en så stor och bred konsensus politiskt som möjligt i den frågan, att vi alla ställer oss bakom och stöder det här arbetet. Vi kan göra det inledande arbetet, sätta igång det här och försöka nå resultat under den här perioden. Men projektet måste sedan fortsätta att drivas också under kommande perioder, under en längre tid. Det kommer att ta en viss tid före vi har uppnått balanspunkten.

Det här är absolut ett av våra viktigaste projekt. Vi ska göra allt som står i vår makt. Vi tänker inte börja från nollpunkten utan vi tänker gå vidare på det arbete som har gjorts tidigare och ta till vara allt gott som finns där.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

7        Avräkningsgrunden

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 4/2013-2014)

Samma förfarande gäller vid behandlingen av denna fråga och svaret kommer också här att ges av vicelantrådet Roger Nordlund.

Ltl Mats Perämaa

Tack, herr talman! Landskapsregeringen har inte lyckats övertyga rikets regering om en ändring av avräkningsgrunden i enlighet med självstyrelselagens 47 §. Landskapsregeringen har vi upprepade tillfällen angett att landskapsregeringen avser att inbegära ett utlåtande av Ålandsdelegationen rörande ändring av avräkningsgrunden.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: När avser landskapsregeringen inbegära ett utlåtande av Ålandsdelegationen i syfte att åstadkomma en ändring av avräkningsgrunden i enlighet med den justeringsgrund som anges i självstyrelselagen?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Till ltl Perämaa kan jag säga att de frågorna kommer inom en mycket kort framtid att överlämnas till Ålandsdelegationen. Just nu pågår ett intensivt arbete för att uppnå enighet kring vilka frågeställningar man ska ställa. Jag vill understryka ordet enighet. Kan finansministeriet och Ålands landskapsregering gå enigt fram till Ålandsdelegationen och ställa de här frågorna så finns det också en större sannolikhet att slutresultatet och det fortsatta arbetet kommer att vara mera konstruktivt och framgångsrikt.

I torsdags hade arbetsgruppen med våra två tjänstemän, Eriksson och Lindblom, tillsammans med Syrjönen och en annan tjänsteman från finansministeriet ett möte här i Mariehamn där man i stort sett blev eniga kring frågeställningarna, men man har ytterligare några saker att diskutera när det gäller motiveringarna. Vi är väldigt nära att kunna överlämna de här frågorna till Ålandsdelegationen för beredning.

Det har inte varit alldeles lätt att komma så här långt heller. Ltl Perämaa minns säkert en skrivelse till finansministeriet i det här ärendet, jag tror att det var en av de sista sakerna som han som finansminister och dåvarande lantrådet Eriksson skrev på. Det har alltid funnits en motvilja att ta tag i den frågan från finansministeriets sida. Det krävdes ganska mycket övertalningsförmåga ifrån nuvarande lantrådet Gunell gentemot dåvarande finansminister Urpilainen för att man skulle få till stånd den så kallade Santamäki-Vuori arbetsgruppen. Gruppen gjorde ett grundläggande arbete under 2012 och gav en rapport i början på 2013. Man konstaterade nog vissa grundläggande saker men samtidigt kunde man då inte vara eniga om att gå fram till Ålandsdelegationen och ställa frågorna.

Men efter ytterligare lite politiska diskussioner med ansvarig minister på finska sidan och även med nämnda Santamäki-Vuori, dåvarande statssekreterare, så lyckades vi komma fram till ett sådant resultat att man skulle gå fram i endräkt till Ålandsdelegationen för att få dess utlåtande kring de här frågeställningarna.

Man kan fråga sig varför det är så viktigt att få Ålandsdelegationens utlåtande kring de här frågeställningarna. Ja, det är viktigt därför att vi är två sidor och rikssidan anser sig ha ganska starka argument för sin sida. De förändringar som har skett i statsbokslutet talar till deras fördel och vi har ganska starka argument som vi ser det. Då behövs det ett skiljemannaorgan som Ålandsdelegationen de facto ska vara. På det här sättet ger vi också Ålandsdelegationen en roll i det här arbetet. Det är ett litet steg framåt att höja Ålandsdelegationen status, lite tillbaka till den situationen man var före det nya ekonomiska systemet trädde ikraft 1.1.1993. Det är också en ingrediens i det här arbetet.

Herr talman! Jag kan läsa upp de frågor som är aktuella att ställa till Ålandsdelegationen. Det kan vara intressant för ltl Perämaa och andra.

”Finansministeriet och Ålands landskapsregering begär högaktningsfullt att Ålandsdelegationen ger sitt utlåtande enligt 56 § i självstyrelselagen för Åland gällande följande frågor:

1)       Är de förändringar som vidtagits i statsbokslutet beträffande hanteringen av inkomster från statsbolag av sådan principiell natur att det rör grunderna för statsbokslutet på ett sätt som avses i 47 § 2 mom. självstyrelselagen?

2)      Är de förändringar som vidtagits i statsbokslutet beträffande hanteringen av inkomster från fonder utanför budgeten av sådan principiell natur att det rör grundarna för statsbokslutet åländska på ett sätt som avses i 47 § 2 mom. självstyrelselagen?”

Det är de här två frågorna som vi behöver få ett tydligt utlåtande ifrån Ålandsdelegationen. Vi hoppas naturligtvis att de ska stöda vår argumentation och statsmakten hoppas att Ålandsdelegationen stöder deras argumentation.

Herr talman! Vill man koka ner det här till två saker så handlar det om fonderna i Finland och det handlar om statens ägande. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Frågan om att föra det här ärendet till Ålandsdelegationen har diskuterats under en längre tid. Jag har själv tidigare ställt en skriftlig fråga, det gjorde jag vintern 2013 för 1 1/2 år sedan. Då initierades tanken att landskapsregeringen skulle föra frågan till Ålandsdelegation. Nu 1 1/2 år senare säger landskapsregeringen att det har pågått ett intensivt arbete för att möjligen föra ärendet inom en snar framtid till Ålandsdelegationen för utlåtande. Det är förstås svårt att vara negativ till att man begär in det här utlåtande eftersom det tycks vara den enda vägen framåt i den här frågan.

Det som bekymrar mig och oss speciellt mycket är att den här frågan ändå kommer att ha en stark politisk dimension. Jag tror knappast att frågan bara kan avgöras med ett ställningstagande från Ålandsdelegationen. Tvärtom, det finns en risk, nu har jag inte analyserat de här frågorna dess mera, men det som man avser att fråga av Ålandsdelegationen känns ju välbekanta. Det finns en risk att det blir en framgång men det finns naturligtvis en risk att det blir en tillbakagång i det svar som ges. Den allra största risken är väl att svaret är så pass allmänt tolkningsbart att var part ser sina fördelar eller ser att svaret motsvarar det som man har fört fram tidigare.

Den politiska dimensionen i detta är att för att det här ska gå vidare så krävs att landskapsregeringen kommer överens politiskt med ansvarig minister i Finlands regering, dvs. finansministern. Nu när vi är i början på september 2014 bekymrar det oss att vi nu för det till Ålandsdelegationen, men vi på rikshåll har vi bara 1/2 år kvar av den här mandatperioden. Vi har drygt 1 år här i lagtinget men ½ år litet drygt på rikshåll. Jag ser en uppenbar fara. De politiska ansträngningarna som har gjorts under denna mandatperiod i förhållande till finansminister Jutta Urpilainen och möjligen till finansminister Rinne så de kommer att gå till spillo så att vi sedan riskerar att hamna i samma utgångsläge som när arbetet startades upp.

En fråga i samband med detta; avser landskapsregeringen att forcera frågan via Ålandsdelegationens utlåtande så att beslut i den här frågan kunde fattas ännu av nuvarande finansminister i Finlands regering och under den här mandatperioden?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Jag tror att det med all tydlighet framgår att det här är en prioriterad fråga för landskapsregeringen och för vår ekonomi. Jag kan inte bestämma över Ålandsdelegations tidtabell. När väl frågorna kommer till Ålandsdelegationen så tror jag att de kommer att ta sig an dem med det snaraste.

En sak som är viktigt att framhålla i det här sammanhanget är att från rikssidan har man hela tiden försökt föra den här frågan vidare in i den stora översynen, förnyelsen av självstyrelsesystemet. Det var också tanken från arbetsgruppen Santamäki-Vuori på rikssidan.

Efter diskussionerna har vi kommit fram till att föra den här frågan till Ålandsdelegationen och då har vi ändå gett frågan ett eget liv och det liv som den de facto ska ha. Annars skulle det verkligen vara att skjuta frågan in i framtiden, fram till 2022 och en osäker framtid där. Som vi ser det så finns det goda argument till varför man redan tidigare borde ha ändrat det här och med det snaraste borde man ändra avräkningsgrunden.

Om vi får de här frågorna klara nu under september och får igång arbetet i Ålandsdelegationen så är jag nog ändå säker på att vi kommer att föra in det här i regeringsförhandlingarna för nästa regering i Finland. Den punkten bör diskuteras i det programmet. Det är alltid viktigt att man anhängiggör frågor där för att det sedan ska ske något konkret med de här sakerna.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Det finns inte så mycket mer att säga här nu. Det normala är väl kanske inte att en oppositionspolitiker önskar landskapsregeringen lycka till, men det här är ändå en så pass stor fråga. Det finns en viss besvikelse över att det har tagit 1 1/2 år sedan jag lämnade den förra skriftliga frågan och vi ännu inte har kommit längre. Vi har inte kommit till något konkret resultat. Vi har begärt ett utlåtande från Ålandsdelegationen. Trots det så upprepar jag det jag sade; jag önskar landskapsregeringen lycka till i den här frågan.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Tack för det. Angående att det har gått 1 1/2 år, men om vi själva hade gett frågan till Ålandsdelegationen så kunde vi ha gjort det omedelbart efter den förra arbetsgruppen. Men vi lägger ett stort värde i att vi får en samsyn mellan finansministeriet och landskapsregeringen så att den här frågan ska behandlas separat. Det tycker jag att är ett framsteg och det har vi uppnått i och med detta. Nu gäller det att se till att vi har en god argumentation så att vi också kan komma i mål med det här.

Ltl Perämaa nämnde ordet politik. Någonstans måste man också börja diskutera befolkningsrelationen och den finns inte med i nu gällande självstyrelselag som ett argument och varför vi ska göra det. Den är de facto kanske ändå sist och slutligen den största förändringen som talar till varför 0,45 borde förändras. Tack.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

8        Befrielse från utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 10 september 2014.

9        Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 15 september 2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 10.09.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil