Plenum den 9 april 2010 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 9 april 2010 kl. 09.30

Frågestund. 1

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2009-2010)

Frågestunden slutar. 13

 

Frågestund

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2009-2010)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Danne Sundman, Camilla Gunell, Roger Jansson, vicetalman Gun-Mari Lindholm, Barbro Sundback, Jörgen Strand, Mika Nordberg, Carina Aaltonen och Fredrik Karlström. 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag hade tänkt ställa min fråga till kansliministern men han är inte närvarande så jag ber att få ställa min fråga till lantrådet istället.

För över ett år sedan, den 2 april 2009, så blev den parlamentariska kommittén som funderade på jordförvärvs-, näringsrätt och hembygdsrättsfrågor klar med sitt arbete. Kommitténs arbete drog ut på tiden. Man ansåg att det var väldigt viktigt, det skulle prioriteras och det var bråttom att få till ändringar i de olika regelverken, allt från lagar till lägre stående författningar. Det har nu gått över ett år och i budgeten sägs att det ska ske under vårsessionen. Vårsessionen är snart till ända och vi har inte sett något utkast till ändringar och det har inte varit några remissrundor. Hur ska man hinna med detta under våren? Var ligger det här arbetet? När får vi ser de här förslagen?

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag kan inledningsvis beklaga, det har dragit ut onödigt långt på tiden efter att den parlamentariska kommittén kom med sitt betänkande. Jag vill understryka att den här landskapsregeringen ändå har tagit tag i den här frågan och därför tillsatte vi den parlamentariska kommitté som ltl Sundman hänvisar till.

Det som landskapsregeringen har jobbat med, efter att den parlamentariska kommittén kom med sitt betänkande, är att se över de principer som vi tillämpar och ta nya principer. Det föreligger nästan färdigt dokument för de nya principerna, vilket kommer att antas efter en ganska kort tid. De nya principerna kommer sedan att ligga till grund för nya givande i jordförvärvstillstånd. Så fort vi bara har lagberedningskrafter så kommer vi att gå in i viss lagstiftning som också behöver revideras. Det första steget har varit principerna. Det handlar om att sammanjämka de grundläggande elementen i självstyrelsen med ett sätt att ta tillvara nytänkande i samhället. Vi vill få in planeringsinstrument så att man inom planerade områden ändå kan fortsätta med verksamheter som har stor betydelse för besöksnäringen.

Ltl Danne Sundman

Talman! Kommittén inledde sitt arbete 22 april 2008, så det är snart två år sedan. Man kan inte ens med bästa välvilja påstå att detta har varit högprioriterat, när det har gått ett helt år efter att kommittén var klar. Kommittén var ganska tydlig i sina skrivningar och hade till uppgift att ta fram förslag på flera punkter.

När det gäller kommitténs betänkande så rör det också näringsrätten, inte bara jordförvärvsrätten, som lantrådet nämnde här. I kommittén rådde ju tyvärr inte fullständig enighet, däremot var det en kvalificerad majoritet här i lagtinget som stod bakom de skrivningar som kommittén tog. Hur avser man lösa det i regeringen? Ska man med ett minoritetsbeslut i regeringen komma hit med vissa ändringar och liberalerna är frånvarande från plenum? Eller ska man försöka prata ihop sig? Jag antar att det är, som vanligt, oenigheten mellan centern och liberalerna som gör att det här drar ut på tiden. Det är bara att beklaga. Hur gör man med de saker där man inte var enig i kommittén?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Landskapsregeringen har konstaterat att i betänkandet finns det väldigt många förslag på åtgärder. Det handlar om att, ändå med de begränsade resurser vi har, prioritera i vilken ordning vi ta de olika sakerna. Det som har varit det mest akuta och det viktigaste har varit att komma tillrätta med jag systemet med jordförvärvstillstånd och där har principer utarbetats. Det har varit komplicerat att jämka ihop de här två ytterligheterna, bevarande som finns i systemet i jordförvärvsfrågorna samtidigt som förnyelse och förändring i samhället också kräver att man ska kunna etablera t.ex. olika näringsverksamheter inom planerade områden. Då tänker jag särskilt på besöksnäringen.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! I lantrådets förra svar framgick att man ännu inte har påbörjat processen med lagstiftning. Det är nog en allvarlig brist eftersom det uppdagades i kommittén det faktum att förordningen som ligger till grund för beviljande av jordförvärvstillstånd saknar förhållningsfullmakt. Den får endast innehålla tekniska bestämmelser och inte några materiella bestämmelser. De bestämmelserna ska vara på lagnivå. Inom områdena näringsrätt och hembygdsrätt finns det saker som rör lagstiftning.

Vi har alltså fortfarande inte fått det hit till lagtinget. Vi kommer ju inte att få det under våren om inte lagberedningen är påbörjad, eftersom det är en ganska omständlig process, det ska sedan ut på remiss och sedan kan det komma hit till lagtinget. Det där blir tydligen först till hösten, vilket bara att beklaga.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Igen, den här landskapsregeringen har tagit tag i frågan. Vi vill komma tillrätta med problemen. Därför har den parlamentariska kommittén tillsatts, därför har vi utarbetat de nya principerna, därför kommer vi också att gå vidare med lagstiftningsarbetet och därför har vi också haft kontakter med regeringen i Helsingfors när det gäller kravet på finskt medborgarskap för åländsk hembygdsrätt. I kommittén som ska jobba med ändringar av självstyrelselagen finns vissa saker som ska lyftas upp som också kommer fram i det här betänkandet. Det är många delar i det här betänkandet. Landskapsregeringen arbetar med de här frågorna i tur och ordning och i enlighet med de resurser som vi har. Vi har väldigt begränsade lagberedningsresurser, vi har ett omfattande lagstiftningsprogram. Det får man respektera. Vi får lov att respekterar det i landskapsregeringen och lagtinget måste också respekterar det.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till näringsminister Jan-Erik Mattsson.

I gårdagens tidning går näringsminister Mattsson ut och säger att han spår en lång strejk i skärgårdstrafiken med anledning av de förändringar som landskapsregeringen vill göra i bl.a. avtalen. Jag undrar på vilka grunder som näringsministern kommer med ett sådant uttalande? Är det så att ett varsel redan föreligger? Eller har man inlett förhandlingarna med fackförbunden?

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Det var en ren spekulation av mig om hur man på sikt ska komma tillrätta med de höga bemanningskostnaderna inom skärgårdstrafiken.

Ltl Camilla Gunell

Det var en spekulation, säger minister Mattsson. Är det klokt av minister Mattsson att i det här skedet spekulera i den här frågan? Vi vet alla att det här handlar om avtalsförhandlingar och ganska känsliga sådana. Kan det inte t.o.m. vara så att den här typen av uttalande väcker oro bland anställda, skärgårdsbor och företag, framförallt bland turistföretagare som är beroende av att trafiken fungerar, eftersom ministern påstår att strejken skulle infalla under högsäsongen.

Minister Jan-Erik Mattsson

Fortsättningsvis, herr talman, så är det en ren spekulation ifrån min sida huruvida man skulle komma tillrätta med de dyra avtal vi har i skärgårdstrafiken.

Ltl Camilla Gunell

Anser ministern att det är klokt att gå ut och spekulera i den här typen av frågor, när det handlar om förhandlingar, som jag har förstått att inte ens har inletts ännu, utan de ligger och väntar på diskussioner? Är det så klokt att man föregriper förhandlingarna och går ut och konstaterar och förutspår att det blir den här typen av åtgärder?

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Huruvida det var klokt av mig att svara på en ren och konkret fråga det får någon annan avgöra. Det har varit en spekulation ifrån min sida på en ren konkret fråga hur man skall få ner kostnaderna i skärgårdstrafiken.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Roger Jansson.

Ltl Roger Jansson

Talman! Jag önskar tilltala fru lantrådet.

En regerings handlingsprogram är kittet som gör att regerandet kan hållas möjligast effektivt. Vi kan säga att vi har ett annorlunda förhållande idag jämfört med november 2007 när nuvarande regering bildades och nuvarande handlingsprogram skrevs. Vi kan t.ex. se att kittet på något sätt har torkat till vissa delar. För att få samarbetet att fungera i en regering så måste handlingsprogrammet vara up to date. I landskapsregeringens eget handlingsprogram på sidan 4 har landskapsregeringen skrivit; ”efter halvtid av mandatperioden kommer en utvärdering av handlingsprogrammet att genomföras. Eventuella ändringar i strategier och mål föreläggs lagtinget i ett meddelande.” Hur är statusen på detta?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Den här frågan har vi tidigare diskuterat någon gång i lagtinget. Jag har vid alla de tillfällen konstaterat att det är mycket troligt att det inte blir någon halvtidsutvärdering i lagtinget via ett meddelande. Däremot har regeringspartierna, ledamöterna och ministrarna, vid halvtid gått igenom det tillsammans med deras funktionsgrupper i lagtingsgrupper. Vi har ett sådant system att lagtingsgrupperna följer sina ministrar inom olika områden och där har man gått igenom handlingsprogrammet och sett vilka behov som finns när det gäller att skriva upp eller skriva ned i det ekonomiska läget som vi befinner oss i.

Den ekonomi som vi fick en ta hand om, förhålla oss till och de begränsade resurser som vi har att hantera handlingsprogrammet inom, gör att vi inte kommer att kunna uppfylla handlingsprogrammet till alla delar. Men, när vi har gått igenom handlingsprogrammet kan vi ändå se att väldigt mycket av de åtgärder som vi ville sätta igång är genomförda. Många saker är igångsatta och det finns ganska få saker som vi kommer att lyfta bort sist och slutligen.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Både ekonomin och löftet i handlingsprogrammet om att offentligt redogöra för förändringar i regerandet talar för att det skulle erfordras en offentlighet i regeringens handläggning av de olika politiska frågorna som finns upptagna i handlingsprogrammet. Att i slutna rum sitta och göra de här förändringarna kan inte anses förenligt med en normal demokrati. På något sätt måste det redogöras för allmänheten och för lagtinget. Det kan knappast göras på annat sätt än i ett meddelande, som landskapsregeringen själv har föreslagit. Hur förklarar lantrådet den här modellen med detta hemlighetsmakeri?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det är definitivt inget hemlighetsmakeri. Landskapsregeringen har, under de år vi suttit vid regeringsställning, regelbundet fört olika budgetar till lagtinget. I budgeten skriver vi vilka avsikter vi har när det gäller att följa upp vårt handlingsprogram. I budgetsammanhang har det funnits en offentlig diskussion om vilken riktning regeringen ska ta under budgetåret. Det har vi tyckt att ha varit tillräckligt, då har lagtinget haft möjlighet att debattera den förda politiken och allmänheten har haft möjlighet att följa den debatten.

Ltl Roger Jansson

Talman! Handlingsprogrammet gäller trots det. Om beslut strider mot handlingsprogrammet så bör man överväga att ändra programmet. Men det är inte det som är det viktiga.

När jag gick igenom handlingsprogrammet igår så konstaterade jag att det var många tiotals frågor som fortfarande är öppna och som antagligen, på grund av den ekonomiska krisen, inte har kunnat fullföljas. Då vore det ju rimligt att man till allmänheten skulle redogöra för att man inte kommer att kunna fullfölja handlingsprogrammet till den här delen på grund av den ekonomiska krisen.

Det finns också andra frågor än ekonomiska frågor. Landskapsregeringen skriver under lantrådets ansvarsområde; ”de omotiverade löneskillnaderna mellan kvinnor och män är ett stort problem. Arbetsvärderingsprojekt med ett tydligt i jämställdhetsperspektiv påbörjas i förvaltningen.” Jag har förstått att landskapsregeringen när det gäller de största problemen som finns i löneskillnader i landskapet mellan viss teknisk personal vid sjötrafiken och hälso- och sjukvården så har man exkluderat dem från arbetsvärderingen.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Ltl Roger Jansson lyfter upp en fråga där landskapsregeringen faktiskt har satt igång arbetet och jobbat ganska långt. Vi har haft en särskild projektanställd för detta. Vi har haft en referensgrupp som har jobbat med arbetsvärderingssystemet. Vi har kommit ganska långt i den processen. Nästa steg blir att också gå in i löneförhandlingar och justera löner. Just i det här skedet så kan man inte göra det när ekonomin ser ut som den gör. Men i enlighet med handlingsprogrammet har vi jobbat eftersom vi har byggt upp ett system för hur vi i framtiden ska hantera de här frågorna.

Sedan vill jag understryka och påstå att bl.a. under den tid ltl Roger Jansson var lantråd så fanns det också ett handlingsprogram. Jag är säker på att inte heller varenda en punkt i det handlingsprogrammet uppfylldes. Det är klart att det finns väldigt mycket ambitioner i ett handlingsprogram och man kanske inte når ända fram med alla frågor.

Talmannen

Nästa fråga ställs av vtm Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag önskar ställa min fråga till lantrådet.

Eftersom hon är landskapsregeringens politiska ledare önskar jag att hon bringar ljus över den här frågan: Vilken är landskapsregeringens tolkning av självstyrelselagen deklaratoriska stadganden om ålänningars rätt till jämförbara med Finland sociala förmåner?

Varför frågar jag det här? Det är med anledning av ministern Jan-Erik Mattssons uttalande i media om jordbrukarnas rätt till avbytarservice på liknande nivå som i Finland. Däremot har minister Sjögren tidigare, i samband med barnomsorgslagen subjektiva rätt, hänvisat att samtliga förmåner ska sättas ihop vid en jämförelse. Därför bör nu lantrådet bringa ljus över det här.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Vad jag har förstått så håller lagtingets utskott också på att bringa ljus över här frågan just med anledning av barnomsorgslagen. Jag har förstått att både social- och miljöutskottet har rett ut det och man har också hört lagutskottet. Lagutskottet är väl ett utskott som många gånger brukar bringa ljus över svåra konstitutionella frågor.

Landskapsregeringen och särskilt min syn på detta är nog den syn som ltl Sjögren gav ord till. Man måste titta på helheten. I många fall har Åland betydligt bättre förmåner och i vissa fall har vi kanske inte, exakt bokstavstolkning, samma förmåner. Man måste titta på helheten, det är min syn på det.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är lantrådets ministrar som gör dessa uttalanden i media. Jag kan tänka mig att människor som läser det här har trott att man talar med en tunga och man har en gemensam syn vad beträffar garantilagen eftersom man har hävdat den när det gäller föräldrarnas subjektiva rätta till barnomsorg.

Vi har däremot, ifrån vår grupps sida, talat om någon form av övergångsbestämmelser i barnomsorgen. Att de barn, som nu redan är i barnomsorg medan den här lagen är gällande, också kommer att erbjudas barnomsorgsplats under den tid som man är i barnomsorg. Att lagen ska komma att gälla endast de barn som föds efter det att lagframställningen har gått igenom. Hur ser lantrådet på den saken?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Då är vi inne på barnomsorgslagen. De här övergångsbestämmelserna är en sak som jag antar att social- och miljöutskottet tittar på om det överhuvudtaget är möjligt. Vi snuddade vid tanken när vi höll att bereda den här lagframställningen och vi såg vissa problem i att ha ett sådant här tillvägagångssätt. Var drar man sedan gränsen? Jag förutsätter att social- och miljöutskottet, som nu hör personer och noga överväger, kommer att fundera också på den här frågan. När det här ärendet debatterades i lagtinget så fanns det en hel del ledamöter som gav sitt stöd till de här tankarna. Det kanske kan vara ett sätt att komma vidare.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag tycker att lantrådet försöker slingra sig ur sitt politiska ansvar. Det här har landskapsregeringen lämnat ifrån sig. Landskapsregeringens ministrar uttalar sig olika. Lagberedningsarbetet ligger under landskapsregeringens ansvarsområde, under lantrådets ansvarsområde. Jag tycker inte att det är särskilt klädsamt att försöka skuffa det här i famnen på lagtinget.

I det här sammanhanget kan man ifrågasätta ministrarnas uttalanden vad beträffar budgetens förverkligande, eftersom minister Jan-Erik Mattsson i samma artikel säger att man kommer att sträva till att utöka avbytarservicen på Åland i motsats till skrivningarna i budgeten. Då har vi en annan hjärtefråga; hemvårdsstödet, där man har sagt att man inte kan göra det. Men i frågan om avbytarservicen går man utöver budget och uttalar sig att man kommer att utöka servicen.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Nu vet jag inte vilken fråga jag till slut ska svara på eftersom det blev många olika bisatser här. Jag vill understryka att lantrådet och landskapsregeringen försöker nog inte slingra sig ur sitt ansvar. Vi har givit en lag om barnomsorg där vi har gjort bedömningar. Men vi är också så lyhörda att vi lyssnar till lagtinget om lagtinget kommer fram till att vissa ändringar behöver göras när det t.ex. gäller övergångsbestämmelser i barnomsorgslagen. Landskapsregeringen kommer förstås att verkställa det i enlighet med det som lagtinget säger. Det är självklart att vi lyssnar på den debatten. Men vår lagframställning innehåller inte några övergångsbestämmelser, den saken är ju helt solklar.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Även jag vill ställa min fråga till lantrådet.

I en rättstat är det mycket viktigt för medborgarna, när de vänder sig till förvaltningen, att de får svar på sina ansökningar och frågor. I fjol i oktober framkom det i offentligheten att det inom landskapsförvaltningen fanns hundratals handlingar som inte hade besvarats av förvaltningens ansvariga tjänstemän. Detta minskar kraftigt medborgarnas tilltro till landskapsregeringen och dess förmåga att sköta sina uppgifter. Enligt den lagstiftning vi har från 2008 ska man få svar inom tre månader efter att man har lämnat in en handling. Nu skulle jag önska att lantrådet redogjorde för dagssituationen i den här viktiga principfrågan.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Landskapsregeringen och landskapsförvaltningen ska följa den lagstiftning som är regelverk för vår verksamhet. Så gäller också förvaltningslagen som stadgar om tre månaders tid. Det har funnits brister i det här. Det som skedde, när det här blev väldigt uppmärksammat, var på grund av att det finns ett system i vår förvaltning där man regelbundet följer upp ärenden. Ser man då att det finns brister så tar man tag i det direkt. Det var också det som skedde då. Vi har en ständig återuppföljning.

Ltl Barbro Sundback

Jag vet inte riktigt vad jag ska dra för slutsats av det svaret. Jag hade nog förväntat mig lite mera exakta uppgifter och fakta. Att regeringen avser att följa lagen utgår jag ifrån. Det behöver vi inte få oss påskrivna på näsan. Jag har själv lämnat in en förfrågan till landskapsläkaren vid hälso- och sjukvårdsbyrån den 2 november 2009. Det handlar om en principfråga som jag tycker att är väldigt viktig, dvs om ÅHS styrelses beslut att begränsa medborgarnas rätt att gå till den allmänna tandvården där jag undrar om det beslutet är förenligt med vår lag om hälso- och sjukvård. I dag är det april, det har gått snart sex månader och jag har ännu inte fått svar. Vad ska jag nu göra?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Den politiska riktningen är väldigt klar. Från den politiska landskapsregeringen har vi antagit en lag. Vi har riktlinjer för hur det här arbetet ska skötas. Det förs regelbundna uppföljningar. Det finns brister som man hela tiden måste påtala. Jag kan beklaga att ltl Sundback har ett ärende där hon har fått vänta så länge. Det är ett fel som måste rättas till.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag vet inte om jag kan lita på det, men jag hoppas det. Det har också visat sig att just vid den här avdelningen har en rad handlingar förkommit, de har försvunnit. Tydligen har ingenting gjorts för att få den här tjänstemannen att fungerar enligt lagar och förordning. Jag tänker på alla andra medborgare som inte har samma möjlighet som jag att framföra min klagan i den här typen av ärenden, hur ska de göra? Jag tror inte riktigt på pratet om att man följer lagen förrän jag åtminstone har fått svar på min fråga. Det behövs nog ytterligare åtgärder, det är min bestämda uppfattning.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Igen, den politiska riktningen är helt klar. Vi har ett system som ska följas. Det är beklagligt att det händer missöden. Det är sådana saker som man tar i när de uppstår. När det gäller just detta så stämmer det inte att man inte har tagit i det. Man har också gjort vissa åtgärder när ltl Sundback hänvisar till en särskild.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Jörgen Strand.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansansvariga ministern.

Jag vill återgå till artikeln där näringsministern uttalar sig eftersom det egentligen berör finansministerns områden. Min fråga är tudelad.

I spörsmålet har både lantrådet och finansansvariga tydligt sagt att det är budgeten och de kommande ramarna, som vi har satt, som gäller. Medan i artikeln säger näringsministern att det är någonting annat som gäller vad beträffar avbytare, att det är centerns agenda. Det skulle vara bra om finansministern kan klargöra om det är beskedet som vi fick i spörsmålsdebatten eller om det är näringsministerns besked i media som gäller?

Den andra frågan gäller detta med att näringsministern spår lång strejk. Det skulle vara bra om finansministern, som har hand om avtalsfrågorna, också ger direktiv till sina förhandlare och tydligt klargör vad som gäller. Här finns något dunkelt motiv om att regeringspartierna är skärgårdspartier och därför skulle man på något sätt acceptera en strejk. Jag vet inte vad som gäller men kanske det går att reda ut den frågan?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det blir lite besynnerligt att vi, vid en så här pass högtidlig tillställning, diskuterar tidningsartiklar och för ett resonemang om vad som står i tidningarna. Det är en intressant situation. Men för att återgå till det som ändå var sakfrågorna i frågan, för det första, vad gäller uttalanden om avbytarservicen, när jag på uppdrag av landskapsregeringen svarar på ett ställt spörsmål i landskapsregeringen och svarar för den budget som vi har tagit gemensamt, då svarar jag för det som har beslutats om i regeringspartierna gemensamt, det som lagtinget har beslutat och det som hela kollegiet har satt sitt namn på.

Om sedan enskilda representanter för olika partier går ut och säger annat, då är det en partifråga, inte en landskapsregeringsfråga, även om det kan bli det i förlängningen. Jag har här talat för det som landskapsregeringen har satt namnet på pappret.

Vad gäller avtalsförhandlingar så är strejk resultat av ett misslyckande, som jag ser det. När landskapsregeringen går in i avtalsförhandlingar så har vi ett mål; att vi ska få ett avtal som båda parterna kan acceptera. Det kommer att vara utgångspunkten i de förhandlingar som landskapsregeringen ska föra.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Skulle det vara centern som uttalar sig som grupp så skulle jag kunna köpa det där resonemanget. Men här är det näringsministern som uttalar sig i landskapsregeringens namn till allmänheten som vi alla jobbar för. Då är det oklart för mig vad som gäller. Om jag förstod minister Perämaa så är det budgeten och de ramar som har tagits som gäller. Där var det klara besked.

Rätta mig om jag har fel, men jag uppfattade också att inte ligger någonting i det här utan det är ministerns egna spekulationer när det gäller strejkhotet. Det här har skapat en oro bland turistföretagare. Det berör inte bara skärgårdstrafiken utan det berör också den kommersiella sjöfarten. Det skulle vara mycket allvarligt för Åland om man efter en finanskris får en strejk och den näring berörs som mest behövs för Ålands framtida utveckling.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Som ansvarig finansminister säger jag återigen; det som vi har sagt i samband med budgetbehandlingen och det som vi har sagt i spörsmålssvaret har mitt namn under. Fram till att någonting annat är beslutet så är det absolut det som gäller. Ramarna ska hållas i budgeten. Vi har fortfarande en besvärlig ekonomisk situation. Om vi väsentligt börjar släppa i den ekonomiska politiken så står vi inför stora problem framöver.

Som jag sade här tidigare, en strejk är ett resultat av ett misslyckande. Vi vet alla att vi på det här området också behöver få ner våra kostnader. Det har vi också redogjort för i budgeten. Min utgångspunkt är givetvis inte att man utgår ifrån en strejk. Vi ska försöka nå den situationen att vi har acceptabla kostnader, utan att vi ska nå det som är ett misslyckande.

Ltl Jörgen Strand

Tack, herr talman! Jag tycker att det var bra och rejäla svar, särskilt detta med att kostnadsnivån är hög. Jag tror också att det finns ett ypperligt läge att förhandla just nu, utgående ifrån att den här gruppen också någon gång måste börja visa solidaritet med de människor som går arbetslösa och de andra som tar sitt ansvar när det gäller lönekostnader.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Avslutningsvis skulle jag vilja säga att den ekonomiska finansiella krisen som drabbat det offentliga Åland gör att vi är tvungen att fatta besvärliga beslut inom många områden. Landskapsregeringen gör sitt yttersta för att balansera de åtgärder som görs så att det ändå fördelas någorlunda jämnt i samhället. Vi prioriterar ändå vård, omsorg och skola. Jag upprepar igen att många tuffa beslut har vi tagit och blir tvungna att ta för att säkerställa att vi inte sitter i en skuldbörda som drabbar ålänningarna framöver och gör det betydligt besvärligare för kommande politiker.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Mika Nordberg.

Ltl Mika Nordberg

Talman!

Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till socialminister Katrin Sjögren.

Det har i media framkommit att antalet aborter totalt sett har minskat, vilket är glädjande. Däremot har aborterna bland ungdomarna ökat. När dessa ungdomar söker hjälp hos sjukvården, den information som de får angående alternativ t.ex. adoption och annat, är den informationen tillräcklig? Kan samhället idag erbjuda dem ett alternativ till abort?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Jag känner inte i detalj till exakt vilken information man ger inom hälso- och sjukvården. Jag vet att vi har mycket kompetenta barnmorskor, vi har en utmärkt fungerande preventivmedelsrådgivning och vi har duktiga skolhälsovårdare. Jag tror att man i dagsläget får bra information. Däremot skulle man kunna utveckla sexualundervisningen i skolorna. Där kommer också landskapsregeringen, genom utbildningsavdelningen, att införa hälsokunskap i skolorna, från höstterminen 2011, tror jag. Där tror jag att också det här blir en väsentlig del i ungdomars hälsa.

Ltl Mika Nordberg

Är detta någonting som ytterligare kräver ändring i lagstiftningen eller är det någonting som bara kan läggas in i studieprogrammet? Är det någonting som man kan förvänta sig att kommer ifrån landskapsregeringen eller behöver man lämna in motioner när det gäller detta?

Minister Katrin Sjögren

När det gäller hälsokunskap så är arbetet långt framskridet. Vi har haft kunniga lärare som har utarbetat material som för närvarande är på remiss. En väsentlig del i det här materialet är att försöka förebygga och motverka barns och ungdomars psykiska ohälsa. Det är ett arbete som är inne i slutskedet och det finns en tidpunkt för införandet av hälsokunskap i skolorna.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till finansminister Perämaa i egenskap som ansvarig för avtalsbyrån.

Finland är det enda land i EU där man permitterar lärare. Det har nu gjorts i tio små finländska kommuner. Nu blir Åland den första och enda region i EU där statsmakten ska permittera lärare. Det är alltså ett mycket ovanligt förfarande. Permitteringar av personal är aldrig lätt och det blir i synnerhet mycket komplicerat och svårt när det handlar om lärare där elever och ungdomar i förlängningen kommer att drabbas.

Nu ämnar landskapsregeringen ”snuttpermittera” gymnasieskolornas lärare några dagar här och några dagar där under höstterminen 2010. Är finansministern medveten om att ”snuttpermitteringarna” strider mot lagen efter prövning i Högsta domstolen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! När landskapsregeringen lade sitt budgetförslag för 2010 ingick det att man på varje lönemoment skulle spara motsvarande två veckors avlöning. Vi sade att alla tänkbara möjligheter till frivilliga åtgärder och annat som kan leda till inbesparingar ska utredas och utvärderas innan man i sista ändan om det blir nödvändigt, vilket inte var något mål, skulle genomföra permitteringar i enlighet med den lagstiftning som gäller. Nu har arbetet gått vidare i förverkligandet av budgeten. I många och stora delar kan man genomföra inbesparingar via frivilliga åtgärder. Det tycker jag att är oerhört bra, men det kvarstår fortfarande vissa delar.

Diskussioner har förts i ett beredningsskede mellan landskapsregeringen och skolorna. Vi är i det skedet att permitteringsplaner börjar finnas tillhanda, som senare möjligen, via samarbetsförhandlingar, kan resultera i beslut. Landskapsregeringen är inte i det skedet att vi har tagit ställning till de här frågorna och kunnat värdera förslagen i förhållande till lagstiftningen ännu.

Ltl Carina Aaltonen

Nu blir det så att det här är en frivillig åtgärd i vissa skolor, där man kanske inte har tillsatt en lärartjänst och på så sätt kan spara, medan det i andra skolor kommer att handla om tvång. Anser ministern att permitteringar av personal fortfarande är en skälig åtgärd? Är det värt pengarna i relation till all den oro, all den olust och minskad arbetsglädje och arbetsmoral som hotet om permitteringar skapar? Istället för att man skulle fokusera på utvecklingsarbetet är det permitteringsfrågan som tyvärr upptar mycket av gymnasielärarnas tankearbete just nu. Är detta värt pengarna? Är det möjligt att landskapsregeringen skulle kunna backa och ändra sig?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! En klok landskapsregering tar givetvis till sig information hela tiden och värderar saker i förhållande till den växande kunskapen. Permitteringsfrågan var en av de allra svåraste frågorna vi hade att ta ställning till i samband med att vi lade budgetförslaget. Man måste komma ihåg att budgetförslaget gjordes i en situation där det inte fanns någon som helst kunskap globalt heller om var finanskrisen kommer att bottna. Det vet man ännu inte med säkerhet idag, men idag ser det ändå något ljusare ut. Permitteringar är absolut ingen bra och trevlig sak, det säger sig självt. Det var ett av de svåraste besluten. Dessa värderingar, huruvida man värderar dem och om de fortsättningsvis är bra, är någonting som landskapsregeringen kommer att värdera och diskutera i samband med de exakta permitteringsplanerna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen

Om man nu i alla fall inte tänker backa i den här frågan så den kännedom jag har om detta så här långt, är att det handlar om ”snuttpermitteringar”, några dagar här och några dagar där. Skulle det inte vara mera rejält att permittera 12 dagar i rad så att de drabbade kan lyfta A-kassa och verkligen få minskad arbetstid. När den här ”snuttpermitteringen” föreslås då får lärarna nog sänkt lön men ingen A-kassa men de får nog behålla arbetsuppgifterna. Om det dessutom är lagstridigt så är det ju tveksamt. Men hur blir det nästa år? Ska man fortsätta med permitteringarna? Nu säger finansministern att man är ovan med systemet. Men om man nu får in ett system för detta, är det då också lätt att ta till det nästa år?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Bara för att man har ett system för hur man bereder permitteringar gör ju inte att det ändå är en lätt sak att genomföra det, för det drabbar individens försörjning i förlängningen. Den här landskapsregeringen har ansett att permitteringar ska vara en temporär åtgärd. Om ekonomin inte utvecklas i en sämre riktning, än vad den ser ut att utvecklas idag, så kommer vi att kvarstå vid det som vi har sagt här i lagtinget, att det ska vara en temporär åtgärd.

Hur exakt permitteringarna slår i förhållande till lagstiftning och i förhållande till verksamhet, den diskussionen har den politiska landskapsregeringen inte fört ännu. Det kommer i det skedet då permitteringsplanerna diskuteras. Men givetvis ska permitteringar följa lagen.

Talmannen

Nästa och sista frågan ges till ltl Fredrik Karlström.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag ber att näringsminister Mattsson entrar podiet.

Jag skulle vilja ha information om det projekt som hittills har kostat skattebetalarna, till dags dato, över 180 000 euro. Projektet skulle vara i full gång våren/sommaren 2008, men som idag fortfarande står oanvänt som ett monument över politiska hundra procent skattefinansierade misslyckanden.
Det jag vill ha mer information om är syreverket som står på Klintkajen. Jag vill ha information om varför det står där två år senare och det inte har hänt något? När kommer syreverket att vara i bruk och kommer man att utföra en revidering av det här projektet?

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Det är ju ett privatdrivet projekt. Det hade väl all vällovlighet när det sjösattes, om man säger så trots att det inte är sjösatt. Men det beviljades ju mycket riktigt 100 procent stöd för att syresätta bottenvatten eller pumpa upp syrefattigt bottenvatten och få det syresatt på ytan. Jag kan inte här och nu uttala mig om huruvida det här projektet kommer att lyckas. Projektet har haft en projektledare, en privat person som har drivit det. Av någon anledning har man inte fått projektet färdigt. Vi har beviljat en del mer pengar och förlängt projekttiden. Min förhoppning är att det ska kunna sjösättas och komma i funktion. Det är ju ett pilotprojekt, ett test att försöka få syrefattigt bottenvatten att komma upp till ytan och syresättas.

Ltl Fredrik Karlström

Håller näringsminister Mattsson med om att det här är ett typiskt exempel på när samhället går in och finansierar projekt till 100 procent, att det blir på det här sättet. Projekt som var budgeterat till 150 000 är idag 22 procent dyrare. Projektet är fortfarande inte i sjön. Vi kan troligtvis konstatera att om ett halvår eller ett år kan den här diskussionen föras igen och vi måste tillföra ännu mera medel för att få ett slutresultat på projektet. Det finns tjänstemän i förvaltningen som ägnar tid och resurser åt att följa upp, granska och kontrollera. Är det inte snart dags för landskapsregeringen att upphöra med projekt som skattefinansieras till 100 procent när man gång på gång ser hur det går och vad resultatet är?

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Ltl Karlström ställde frågan huruvida det här projektet kommer att revideras. Det är revisionsbyråns uppgift. Jag misstänker att det här är ett s.k. pilotprojekt så det kommer säkerligen att också revideras och få en revisionsrapport.

Huruvida vi ska finansiera pilotprojekt som detta, till 100 procent i framtiden, kanske jag inte ska uttala mig direkt om. Vi har ett vattenåtgärdsprogram på fiskeribyrån som medger finansiering till 100 procent just för att kunna göra pilotprojekt. Så länge det programmet är ikraft, fram till 2013, så är det fullt möjligt att nya projekt kan komma. Men man bör ju noggrant värdera dem och dess möjligheter att bli framgångsrika.

Ltl Fredrik Karlström

Innan jag avslutar det här, herr talman, detta projekt kom till min kännedom efter medias skriverier, finns det fler sådana här projekt som pågår just nu och som ev. kommer att komma framöver som man vet om? Det är trots allt 182 000 euro av skattebetalarnas pengar som pilotprojektet använder. Finns det flera dolda eller icke dolda projekt som landskapsregeringen sysslar med?

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Det här projektet är ett arvegods från den tidigare regeringen. Huruvida det finns flera projekt ifrån den tiden så känner jag till ett projekt som förhoppningsvis är framgångsrikt. Det är syresättningsprojektet i Kaldersviken på gränsen mellan Jomala och Finström. Där har vi fått rapporter och utvärderingar som visar på att det har haft en positiv inverkan på vattenmiljön i Kaldersviken.

Nyligen har regeringen beviljat medel till en storskalig försöksodling av musslor, som också är ett liknande projekt. Det är ett pilotprojekt och huruvida det blir framgångsrikt återstår att se. 

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 10.30. Frågestunden är avslutad. (Frågestunden avslutads kl. 10.25).

 

Originalfil