Plenum den 9 december 2002 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den 9 december 2002 kl. 13.00.

FÖRSTA VICETALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Viveka Eriksson och ltl Englund). 

28 lagtingsledamöter närvarande.

Talman Viveka Eriksson anhåller om befrielse från dagens plenum för deltagande i Calre:s arbetsutskottsmöte Florens. Bifalles.

 

Meddelande

Meddelas att val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2003 kommer att förrättas vid plenum måndagen den 16.12. Kandidatlistor för valet skall inlämnas till lagtingets kansli senast 13 december kl. 15.00.

Antecknas.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 5/2002-2003 angående landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. (FR  20/2001-2002 och HM  5/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 december. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar. (FR 5/2002-2003).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

 

Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg:

Herr talman!

Landskapsstyrelsen överlämnar här en framställning om en landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar. Landskapsstyrelsen föreslår en ny lag som skall vara anpassad till EU:s regelverk. Den bygger bl.a. på sex olika landskapslagar som genom den här lagen föreslås upphävas. Exempelvis upphävs gårdsbrukslagen.

 

I lagen tas de stödformer upp som kommer från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket eller den s.k. jordbruksfonden. Det är startstöd, miljöstöd och  LFA-kompensationsbidrag. Lagen behandlar också det stöd som finansieras med nationella medel, dvs. investeringsstöd.

 

Genom lagen anpassas landskapets lagstiftning till EU:s gemensamma jordbrukspolitik och finansieringssystemen för landsbygdsnäringarna som finansieras med landskapets medel och det som finansieras från EU blir genom lagen mer enhetliga.

 

Det administrativa förfarandet för de olika stöden blir också enhetligt och lagen innehåller bestämmelser om bl.a. de olika stödformerna, förutsättningarna för beviljandet, administrativa bestämmelser, övervaknings- och inspektionsbestämmelser samt bestämmelser om återkrav och påföljdsbestämmelser. Förslaget innebär en revidering av gällande bestämmelser men även en nödvändig bearbetning med hänsyn till EU:s regelverk.

 

Herr talman!

Enligt förslaget till landskapslagen skall stödåtgärderna finansieras med både budgetmedel och medel ur garantisektionen vid jordbruksfonden. Förslaget förändrar inte den nuvarande användningen av medel när det gäller stöd till landsbygdens utveckling.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Framställningen är intressant på många sätt och vis. Den syftar till att skapa en bättre översikt över de stöd som ges till jordbruksnäringen och när man läser den förstår man att under en ganska lång period har det rått olika stödanordningar, och det måste ha varit rätt besvärligt för förvaltningen att tillämpa lagen. Dels har vi haft en gammal gårdsbrukslag, det har funnits övergångslagstiftning i samband med EU-inträdet och så finns lagen om finansiering av landsbygdsnäringar, så detta är säkert en mycket viktig reform av lagstiftningen.

 

Jag saknade ändå i presentationen en del politiska bedömningar av lagens effekter. Är det här bara teknik eller är det någonting som innebär att jordbrukspolitiken förändras, förbättras eller försämras på något sätt?

 

Det är nämligen så att efter årets remissdebatt har jag fått en hel del information att många jordbrukare på Åland är missnöjda över den enorma byråkrati som de åländska stöden innebär. Stödet i sig är komplicerat och man förstår att det för jordbrukarna är besvärligt om de dels får information från Helsingfors som bygger på ett nationellt system, men sedan finns det åländska variationer på miljöstödet och LFA-stödet. Många tvivlar t.o.m. på om det här är en förbättring, utan tvärtom, i det dagliga livet upplevs det som kanske t.o.m. en försämring. Det finns många tjänstemän som skall gå igenom ansökningarna och handläggningen fungerar inte alla gånger tillfredsställande, det brister i fråga om rådgivning och också att rättssäkerheten inte är tillfredsställande, dvs. om man får ett bidrag som är annorlunda än det man har ansökt om enligt alla konstens regler kan ändå beslutet vara av den arten att det inte framgår på vilka grunder som stödet har minskats eller som man har fått avslag.

 

Det ser alltså bra ut på papperet, men den administration, som faktiskt är väldigt stor här på Åland, som skall tillämpa lagen fungerar inte riktigt som den borde göra.

 

Med anledning av det här föreslår jag, herr talman, att ärendet bordläggs till måndagen 16 december.

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman!

Socialdemokraterna har kommit fram till att jordbrukarkåren i dag är utomordentligt både utsatt och ansatt. Och eftersom vi gärna brukar vilja ställa upp för dem som har bekymmer och problem i vårt samhälle skulle jag be att få understöda ltl Sundbacks bordläggningsförslag och bordläggningstiden.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 16.12 har väckts och ärendet kommer att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 16 december.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 4/2002-2003 angående ikraftträdande av Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändring samt om godkännande av Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändring och med förslag till lag om ikraftsättande av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen. (RP 11/2001-2002).

 

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till de i presidentens framställning ingående förordningarna respektive lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.  Diskussion. Ingen diskussion.

 

De i presidentens framställning ingående förordningarna respektive lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall var för sig för bifall i enlighet med de båda klämförslagen i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs först de i den första klämmen berörda förordningarna för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till förordningarna.

 

Föreläggs därefter den i den andra klämmen berörda lagen för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagen.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras ärende nr 4:

 

Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga angående konkurrens med privata företag om vägentreprenader. (EF 3/2002-2003).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger landskapsstyrelsen eller därtill utsedd ledamot av landskapsstyrelsen ett kort svar på frågan.

 

Ltl Sundman:

Herr talman!

Ålands landskapsstyrelse, trafikavdelningen har den 14 november 2002 lämnat anbud på en entreprenad, förstärknings- och förbättringsåtgärder av kommunalvägen till Västeränga näs i Västeränga by, ca 1324 meter som Lemlands kommun bjudit ut den 1 november 2002. Landskapsstyrelsen konkurrerar sålunda med företag på den privata marknaden.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen följande enkla fråga:

 

Anser landskapsstyrelsen att det är försvarbart att med skattefinansierad personal och maskinpark konkurrera med privata företag om vägentreprenader och kommer denna verksamhet att fortgå framdeles?

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga svarar landskapsstyrelsen enligt följande:

 

I årets budget under moment 48.30.20 finns en inkomst om 250.000 euro. Denna inkomst är för de arbeten som underhållet gör åt utomstående. Detta kan bl.a. gälla vägunderhåll åt kommunerna, uthyrning av redskap och personal åt privata aktörer och försäljning av överskottsmassor. Allt detta görs på timpenning och enhetspris, inte på entreprenad.

 

I november detta år har underhållet lämnat anbud på en liten grundförbättringsentreprenad i Lemland. Värdet av denna entreprenad torde röra sig under 50.000 euro.

 

Landskapsstyrelsen anser att landskapsstyrelsens anbud på nämnda entreprenad inte var skattefinansierat utan den var uppgjord på lika villkor som de privata entreprenörernas anbud.

 

Landskapsstyrelsen anser dock att det kan ifrågasättas huruvida landskapsstyrelsen på ett trovärdigt sätt kan visa att landskapsstyrelsen konkurrerar på lika villkor som de privata anbudsgivarna. Därför kommer landskapsstyrelsen inte framdeles att lämna anbud på utomstående arbeten.

 

Slutligen kan nämnas att landskapsstyrelsen kommer att föra en diskussion med de privata aktörerna onsdagen den 8 januari 2003 för att höra deras åsikt i denna fråga och även andra gemensamma frågor.

 

Ltl Sundman:

Herr talman!

Jag tackar för svaret och konstaterar att detta var en engångsföreteelse och skall inte ske igen. Det kommer säkert som ett välkommet besked hos de åländska vägentreprenörerna. Jag trodde när jag hörde detta att det var ett för tidigt eller ett försenat aprilskämt faktiskt. Vi har sett mycket underligheter under den här landskapsstyrelsens tid, men det här skulle priset! Det var tydligen inget tjänstemannamisstag utan tilltaget var i högsta grad förankrat hos trafikministern.

 

När man har bjudit på jobbet har man tydligen ledig kapacitet. Vad gör då den kapaciteten när man inte fick jobbet? Jag tror att trafikavdelningens personal, som all annan personal, vill ha en vettig sysselsättning och man mår inte bra av att man måste vara på jobbet utan sysselsättning.

 

När det gäller inkomstanslaget i budgeten skall det – som säkert en lagtingsmajoritets åsikt är – inte användas för att konkurrera med privata företag. Det är faktiskt så att den verksamhet som trafikavdelningen driver inte kan gå med förlust, utan då står skattebetalarna för förlusten. Skulle man ha fått jobbet och räknat bort sig, att man skulle ha varit billigast men ändå inte tillräckligt högt för att täcka kostnaderna, så skulle skattebetalarna få ”slanta upp”. Man kan inte avskilja t.ex. maskinkostnader osv. från underhållet på samma sätt som en privatföretagare kan göra, utan det går in i det stora hela.

 

Det är märkligt att först ordnar centern företagarseminarium, där man diskuterar hur man skall underlätta för näringslivet och sedan konkurrerar man med den andra handen! Det är alltså mycket märkligt att man gjorde detta. Det sades att värdet bara vara 50.000 euro, men det är mycket pengar för en företagarentreprenör i branschen, om man blir av med sådana jobb.

 

Jag får tacka för svaret att det är var ett misstag som inte kommer att upprepas!

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Som trafikminister och landskapsstyrelseledamot måste man i alla lägen försöka göra den egna verksamheten så effektiv som möjligt. Därför gör trafikavdelningen arbete åt utomstående. Därför var det här ett försök att ännu mer effektivisera och försöka göra ännu mera jobb, men vi har insett att det inte är rimligt att göra det på grund av att vi inte på ett trovärdigt sätt kan visa att vi konkurrerar på lika villkor. Vi tror dock att vi är konkurrenskraftiga. I alla lägen försöker vi, som sagt, göra jobbet så bra och effektivt samt utnyttja våra resurser så mycket som möjligt. Det är klart att på något sätt är man med och konkurrerar med den privata marknaden, även sådant som man gör på timpenning; annars skulle de privata göra det.

 

Ltl Sundman:

Herr talman!

Ministern talar om att effektivisera. Uppenbarligen behöver man göra eftersom man var näst dyrast bland de inlämnade anbuden. Man är inte så vidare effektiv när man skall konkurrera på den privata marknaden. Det är inte på något sätt fråga om någon effektivisering när man ger sig ut och konkurrerar, utan tvärtom, det visar på att man borde slimma sin organisation, man borde minska sin kapacitet – om man har så pass mycket ledig kapacitet på underhållet att man kan bjuda den privata marknaden på arbeten. Det betyder som sagt att då har man ledig kapacitet när någon annan fick jobbet. Vad gör den kapaciteten? Nej, herr talman, sanningen är den att man borde se över trafikavdelningen och se vilka verksamheter man kan konkurrensutsätta. Det här kan göras utan att man behöver permittera personal; eftersom en stor del av personalen i landskapets tjänst går i pension inom tio år borde man ha en plan på hur man successivt minskar sitt åtagande i sådana här saker, som uppenbart kan göras av privata företag utan att personalen för den skull blir lidande. Det är någonting som man måste komma igång med. Det finns 220 anställda på trafikavdelningen. Vi hörde här från entreprenörföretagen att det är mycket som de kunde göra – snöröjnig osv. – som i dag görs av trafikavdelningen. Det här kan inte vara försvarbart i längden när det är 18,8 miljoner i budgetunderskott. Jag kan inte tro att det här är någonting som vi prioriterar framom sjukvård, skola och omsorg.

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Jag kan upplysa om att för fem år sedan var det 250 anställda på trafikavdelningen. I dag är det 220, så effektiviseringen har fortgått en tid och fortsätter att fortgå.

 

TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras ärende nr 5:  

 

Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående fördelningen av mål 2-programmets medel. (EF 4/2002-2003).

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Mål 2-programmets kvantitativa mål för perioden 2000-2006 är 200 nya arbetsplatser, 30 nya företag samt att mål 2-regionens BNP/capita höjs från 70 till 75 procent av EU:s genomsnitt. Mål 2-programmet är enligt landskapsstyrelsen ett viktigt regionalpolitiskt verktyg och syftar bland annat till en positiv befolkningsutveckling i skärgården.

 

Med stöd av 48 § 2 mom. lagtingsordningen ber jag att till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen få ställa följande fråga:

 

Hur har mål 2-programmets medel fördelats regionalpolitiskt och hur många arbetsplatser och företag har under programperioden hittills skapats i skärgården?

 

Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg:

Herr talman!

Med anledning av ltl Sundbacks enkla fråga får landskapsstyrelsen anföra följande.

 

Ålands mål 2-program godkändes i december 2000 i syfte att under perioden 2000-2006 utveckla landsbygden och skärgården.

 

Ålands mål 2-program har nu varit verksamt i drygt 23 månader. Inom programmets fyra åtgärder,  företagsutveckling och  rådgivning, skärgårdsutveckling, informationssamhället och miljöanpassning i näringsliv och samhälle, har målsättningen för hela programmet fastställts till 200 nya arbetsplatser, 30 nya företag och att BNP per capita skall uppgå till 75 procent av EU:s genomsnitt. Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrar enligt den godkända finansieringsplanen till finansieringen av programmet med 4,560 miljoner euro. Den nationella offentliga finansieringen uppgår till 6,800 miljoner euro och den privata finansieringen till 10,960 miljoner euro.

 

  • Per den 26 november 2002 har 27 projekt beviljats finansiering. Totalt 15 ansökningar har avslagits.
  • 17 procent av den totala programbudgeten (totala offentliga omkostnader) för åren 2000-2006 är beslutad. 6 procent är utbetalt.
  • Av totalt beslutad EU-finansiering har till skärgården tilldelats 31 procent eller 220.732 euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt till landsbygden 69 procent eller 496.309 euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
  • 12 projekt driver verksamhet i skärgården och 15 projekt på den övriga landsbygden.
  • Ytterligare 17 projekt är under beredning, varav sex projektansökningar från skärgården.
  • Den uttalade målsättningen för de projekt vilka hittills beviljats finansiering är att tillsammans skapa 104 nya arbetsplatser/61 bevarade arbetstillfällen och 6 nya företag.
  • I skärgården har 10 projekt beviljats finansiering, 6 ansökningar är under beredning.
  • I skärgården har hittills 14 nya arbetsplatser/nya företag uppkommit.

 

Till beslutad EU-finansiering tillkommer alltid nationell medfinansiering vilket i mål 2-programmet nästan uteslutande utgör medel från landskapets budget. Fördelningen EU- och nationell offentlig finansiering utgör 40-60 procent.

 

De åtgärder inom programmet som fortfarande har flest ansökningar är åtgärd 1.1. Företagsutveckling och rådgivning samt åtgärd 1.2 Skärgårdsutveckling, vilket också kan förklaras av det stora antal små och medelstora företag vi har inom aktuella områden. Den övergripande målsättningen för dessa projekt är att skapa nya företag och nya tjänster där inriktningen hittills framför allt varit nya arbetsplatser. De privata aktörerna har utgjort den största gruppen som beviljats finansiering. Gällande statsstödsregler bidrar till att det offentliga stödet (EU och nationella offentliga medel) blir förhållandevis lågt och den privata finansieringen hög i förhållande till totalkostnaderna.

 

Eftersom mål 2-området omfattar samtliga fastlands- och skärgårdskommuner förutom staden Mariehamn så har den småskalighet (inom Mål 2-området bor 15.400 personer) som råder i de åländska fastlands- och skärgårdskommunerna lett till att projekten är små och merparte projekt drivs av privata aktörer som söker stöd i form av investeringsbidrag. På Åland finns i dag inte stora offentliga aktörer förutom Ålands landskapsstyrelse och de åländska kommunerna som kan driva större samarbets- eller nätverksprojekt. Detta har i sin tur bidragit till att implementeringen av programmet skett långsammare än vad fallet kunde ha varit om Mariehamn varit en del av det godkända stödområdet och möjlighet givits för företag verksamma i Mariehamn att ansöka om Mål 2-bidrag.

 

När det gäller skärgårdsutvecklingen är målsättningen under programperioden att genomföra 70 projekt. Projekten förväntas bidra direkt eller indirekt till ökad sysselsättning eller annan företagsutveckling, även som en positiv befolkningsutveckling i slutet av programperioden. Målsättningen på åtgärdsnivå är att hälften av de deltagande företagen expanderar volymmässigt eller sysselsättningsmässigt. I skärgården är målsättningen 30 nya arbetsplatser och 5 nya företag.

 

Under åtgärden Skärgårdsutveckling har 10 projekt erhållit finansiering, vilket i förhållande till åtgärdens målsättning ger en förverkligandegrad på 14 procent.

 

I det fleråriga projektet Företagsam Skärgård II arbetar projektledarna med att försöka skapa de 25 nya arbetsplatser/företag som är projektets målsättning. Preliminära uppgifter visar på att 12 nya arbetstillfällen/nya företag skapats samt på bevarande av arbetsplatser. En utmaning för projektet i fortsättningen blir att försöka motverka befolkningsminskningen i skärgården.

 

Utöver resultat från Företagsam Skärgård II har Mål 2-bidrag till investeringar i skärgården resulterat i två nyskapade arbetstillfällen. Övriga resultat i form av av t.ex. omsättningsökningar kommer att följas upp två år efter att projekten avslutats.

 

Skärgården kan trots sitt ringa befolkningstal och antal företag sägas ligga väl i framkant vad gäller Mål 2-projekt. Befolkningen i skärgården utgör 9 procent av hela Ålands befolkning. I Mål 2-programmet har sammanlagt 25 procent av hela programmets budget reserverats för skärgårdsprojekt och hittills har 31 procent av beslutad finansiering tilldelats skärgårdsprojekt.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Det var ett mycket ingående svar och det skall bli intressant att ta del av det stenografiska protokollet eftersom det inte går att lagra så där mycket fakta på en gång för att föra diskussionen vidare.

 

Men det som frågan ytterst gällde var hur många arbetsplatser och företag som under programperioden hittills har skapats i skärgården. Det nämndes här om 14 nya arbetsplatser eller företag. Jag fick inte klart för mig vad det riktigt avsågs. Var det alltså fyra enmansföretag? Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande.

 

Om man har som målsättning från landskapsstyrelsen att skapa 30 nya arbetsplatser i skärgården och Företagsam Skärgård har som målsättning att skapa 25, så är det väl i stort sett Företagsam Skärgård som skapar dem. Är det så man tänker sig det eller skall det vara ytterligare 30 arbetsplatser utöver de 25 som nämndes att man från Företagsam Skärgård II har som målsättning plus att de också skapa företag? Jag skulle gärna se en precisering till den del det gäller skärgården. Det fanns nog relaterat på olika sätt i svaret, men just det här med arbetsplatser och företag skulle jag vara tacksam för att höra mera om.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg:

Herr talman!

Det är alltså 14 nya arbetsplatser, varav en del är företag. Det rör sig alltså om enmansföretag och de flesta är i servicebranschen. När det gäller målsättningen med Företagsam Skärgård är det en del av den totala målsättningen man har för skärgården, dvs. 30 nya arbetsplatser totalt, varav 25 för Företagsam Skärgård. Jag nämnde om den förmodade befolkningsutvecklingen och att den borde vända; enligt de senaste siffrorna jag har på befolkningsutvecklingen i skärgården, netto, står det för det här året på plus 31.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Jag förstår det så att hittills har det skapats 14 arbetsplatser och bland dessa finns det också enmansföretag. Företagsam Skärgård har under sin tid skapat 12 arbetsplatser. Av dessa 14 är egentligen 12 sådana som Företagsam Skärgård har skapat och 2 har tillkommit via andra insatser? Är det så svaret skall uppfattas?

 

Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg:

Herr talman!

Korrekt uppfattat!

 

TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsstyrelsens framställning med framställning angående ändring av vallagstiftningen. (FR 6/2002-2003).

 

Ärendet kommer upp till remiss vid plenum onsdagen den 11.12.

 

 

Landskapsstyrelsens förslag till andra tilläggsbudget för år 2002. (FR 7/2002-2003).

 

Ärendet kommer upp till remiss vid plenum onsdagen den 16.12.

 

 

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion angående ändring av körkortslagen för landskapet Åland. (LM 2/2002-2003).

 

Ärendet kommer upp till remiss vid plenum onsdagen den 11.12.

 

Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 11 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.42).

 

 

Originalfil