Plenum den 9 mars 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 9 mars 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Finansiering av landsbygdsnäringar

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016

Första behandling. 7

2    Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016

Remiss. 8

3    Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s/LKU

Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016

Remiss. 8

4    Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s/LKU

Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016

För kännedom.. 12

5    Vicetalman Veronica Thörnroos anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott

Talmanskonferensens framställning TMK 3/2015-2016

Plenum slutar 12

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm och Mikael Staffas har anmält frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.

Första behandling

1        Finansiering av landsbygdsnäringar

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 6/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 7/2015-2016 gällande Finansiering av landsbygdsnäringar, och har som en följd av denna behandling formulerat det betänkande jag nu i korthet kommer att redogöra för.

Lagtinget godkände den 16 september 2015 landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar. Den 8 januari 2016 meddelade Republikens president att vissa paragrafer i den avsedda lagen inte kan godkännas då de utgör behörighetsöverskridningar.

Landskapsregeringen har i sitt lagförslag gjort nödvändiga ändringar, vilket innebär att paragraferna 2 och 4 upphävs, att paragraf 8 förnyas helt, att första och fjärde momentet i paragraf 9 ändras, att paragraf 10 ändras samt att paragraf 12 får en ny punkt 3 i fjärde momentet och ett nytt femte moment.

Utskottet har gjort vissa smärre justeringar i lagförslagets ingress, samt gjort vissa omformuleringar i paragraf 8 gällande Sänkning av stödbelopp och i fjärde momentet i paragraf 9 gällande Återbetalning. Enligt utskottets mening förtydligar dessa ändringar lagstiftarens avsikter. Ändringarna har genomförts i samarbete med landskapsregeringen.

I samband med utskottets behandling av lagförslaget fördes av förekommen anledning en diskussion om behörighetsproblematiken i allmänhet, men framför allt om nödvändigheten av kvalitetssäkring av lagarna.

I sjunde paragrafen i landskapslagen om lagberedningen anges att en laggranskningsnämnd anknuten till lagberedningen ska tillsättas för den lagtekniska och språkliga granskningen av lag- och andra författningsförslag. Eftersom lagen så säger bör alltså denna laggranskningsnämnd tillsättas.

Om landskapsregeringen inte anser detta vara ändamålsenligt bör ”Landskapslagen om lagberedningen” enligt utskottets mening ändras till denna del. Oavsett hur landskapsregeringen väljer att göra med laggranskningsnämnden bör de lagförslag som kommer till lagtinget kvalitetssäkras på lämpligt sätt.

Herr talman! Med detta sagt önskar finans- och näringsutskottet lämna sitt betänkande inför ärendets fortsatta behandling i lagtinget. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Bästa ledamöter, politikområdet finansiering av landsbruksnäringar är ju delvis ett delat politikområde mellan riket och Åland. Det gör att det måste finnas följd i färg i det arbete som görs både från landskapsregeringens sida och från rikshåll.

Jag har själv i egenskap av tidigare minister i landskapsregeringar arbetat med lagförlag delvis med egen behörighet men även med nära koppling till rikssidan. Jag vet att det många gånger är svårt. Jag vet också att landskapets tjänstemän vinnlägger sig om att göra ett så gott arbete som möjligt.

I mitt anförande vill jag ta fasta på det som även finans- och näringsutskottets ordförande lyfte fram, dvs. en kvalitetssäkring av lagar. Jag vill vara tydlig med att det jag säger här och nu inte är riktat mot någon enskild lagberedare eller lagberedningsenheten. Jag anser att det är den politiska landskapsregeringen som ska se till att lag och ordning följs, speciellt när det gäller det interna arbetet. Att inte tillsätta en laggranskningsnämnd eller på annat sätt agera så att de lagframställningar som kommer till Ålands lagting inte uppfyller de kvalitetskrav som är lämpliga att ställa är nonchalans gentemot självstyrelsen.

Vi talar här i lagtinget om och har ett arbete kring en utvecklad självstyrelse. Vi har en Ålandskommitté som arbetar med det nya självstyrelselagssystemet på ett förträffligt sätt. Men också här i det arbetet och i det framtida arbetet är det oerhört viktigt att de lagframställningar som kommer till Ålands lagting uppfyller den kvalitet som man kan begära.

Jag uppmanar därför landskapsregeringen, på samma vis som finans- och näringsutskottets ordförande gjorde, att beakta lagtingets synpunkter i den här processen och återkomma till lagtinget med ett förslag om hur ni avser att hantera detta. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa ltl Thörnroos, samtidigt som ledamoten påminner om att hon alldeles för en kort tid sedan själv satt i landskapsregeringen, och vet hur komplicerat det var vissa gånger med sådana lagar som dåvarande ministern själv förde fram till lagtinget och hur svårt det var att få tid och tillräcklig resurs på vår lilla lagberedning att säkra kvaliteten, så tror jag att hon också är välmedveten om den här problematiken. Laggranskningsnämnd finns i lagen, den har inte varit tillsatt på många, många år av den anledningen att lagberedningen tycker att det är ytterligare ett hinder som fördröjer lagberedningsarbetet. Istället för denna nämnd har man en laggranskningspool där man kan ta in olika sakkunniga för att granska lagar och det görs i den utsträckning som tiden, möjligheterna och resurserna tillåter. Just nu är lagberedningen mycket ansträngd just nu.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Utan att bli alltför historiskt fokuserad så vågar jag säga att jag alltid har arbetat för att det ska finnas tillräckliga lagberedningsresurser. Det finns egentligen inga ursäkter för det. Om vi inte har råd att ha lagberedningskapacitet på plats så kan man ifrågasätta vad vi i så fall annars har råd med.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Naturligtvis är det så. Det är ingen här som har motsatt sig det. Tvärtom, ltl Thörnroos vet att vi ytterligare har stärkt lagberedningen med flera ordinarie tjänster för att kunna få in kunniga människor som skriver lagar åt oss eftersom behovet av lagstiftning är monumentalt. Behovet ökar år för år, särskilt till följd av olika EU-direktiv. Just nu är två lagberedare upptagna med självstyrelselagsrevisionen vilket är en pågående process som inom ett par år ändå kommer till sin ända.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vet att man ska vara försiktig med att jämföra hur olika landskapsregeringar arbetar och vilka fokusområden man har. Jag vill vara tydlig med att under den tid som jag var minister i dåvarande lantrådet Viveka Erikssons landskapsregering så var fokusområdet på lagberedningen och lagberedningsresurserna högre, vad jag bedömer, än vad det kanske har varit de senaste åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Finans- och näringsutskottets betänkande är klart och tydligt. Jag delar uppfattningen att själva lagberedningen är det fundamentala, det är kärnan i självstyrelsen.

I lagtinget har det funnits ett totalt stöd för lagberedning och lagberedningsresurser genom åren. Trots att vi har haft ekonomiska svårigheter så har alla lagtingsgrupper klart och tydligt ansett att lagberedningen ska prioriteras. När man följer diskussionerna genom mandatperioderna så har det faktiskt varit svårt att rekrytera. Vi har inte riktigt konkurrenskraftiga löner. En jurist har ett stort och öppet fält där man i princip kan välja vad man vill syssla med. Jag delar också uppfattningen om att vara lagberedare på Åland inom självstyrelsen borde vara ett av de bästa toppjobb man kan få i det åländska samhället.

Lika viktigt som det är med en revision av självstyrelselagen så är också det faktum att vi för en sådan politik att man attraheras av att jobba inom landskapsförvaltningen.

Som sagt, förra landskapsregeringen bäddade för utökade resurser på lagberedningen, man har gjort en nyrekrytering och här och nu är man på gång med ytterligare en rekrytering. Det ser lite ljusare ut.

När det gäller kvaliteten på lagstiftningen så kan man konstatera, och det hörde jag när jag diskuterade med mina liberala lagtingsledamöter, att också riksdagen hade problem med kvalitetssäkringen på lagstiftningen. Samhället går i rasande takt. Precis som vicelantrådet sade så ska det implementeras EU-direktiv. Vi har dessutom nationell lagstiftning, delad behörighet som vi ska förhålla oss till och vi har också egen lagstiftning. Jag garanterar att lagberedningen är prioriterad och vi ska göra vårt yttersta. Vi ska se vad som är bäst; laggranskningsnämnd eller laggranskningspool. 

Det finns ytterligare saker som man kan göra. Det första är personalpolitiken, se till att det är ett attraktivt jobb, se till att rekrytera. Det andra är det som landskapsregeringen också har skrivit i sitt regeringsprogram; att i ett tidigare skede involvera grupper i lagstiftningsarbetet, att man har referensgrupper. Ska man ta fram trafiklagstiftning så kan man med fördel ha arbetsgrupper, alltifrån näringsidkare till trafikskolelärare, innan man har ett färdigt lagförslag på bordet.

Detta var lite grann hur vi vill försöka jobba med den här frågan. Finans- och näringsutskottets betänkande är glasklart. Vi ska absolut göra vårt yttersta. Vi återkommer i frågan.  

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Det är bra att den här debatten förs. Kopplingen till ärendet är tydlig med tanke på att det här är frågor som vi ständigt tampas med i lagtinget, att se till att vi håller en hög kvalitet på vår lagstiftning.

En ingrediens som vi ofta glömmer bort när det gäller att få lagberedningen att fungera är att det finns en tydlig politisk beställning. Vi behöver också se till vårt eget arbete och fundera hur pass tydliga beställningar det kommer från regeringen och lagtinget när vi ska gå in för att göra större reformer. På den punkten har vi mycket att utveckla.

Jag vill ställa en fråga till lantrådet med anledning av detta. Vi samlas nu här i lagtinget den här veckan igen men vi har inte ett enda lagförslag som ligger på bordet från regeringen. Beror det här på att vi behöver få lagberedningen at fungera bättre eller beror det på den bristande tydliga politiska beställningen från regeringen och lagtinget?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Jag håller helt och hållet med om att man måste veta politiskt vad man vill göra då är det lättare att skriva lagar och göra beställningar. Det har väl varit lite si och så med den saken igenom åren. Man har gett vissa direktiv, sedan har man ändrat och förkastat vissa lagförslag. Det finns anledning till självrannsakan. Man ska vara tydlig politiskt med vad man vill göra.

Landskapsregeringen har varit verksam i tre månader. Alla som har varit med i lagtinget vet att om man ska göra omfattande lagpaket så tar det ungefär ett år att få fram en ordentlig lagstiftning. Lagtinget kommer att få ungefär sju till åtta lagframställningar under den här perioden. Det är inte några stora omfattande reformer, men i mars- april räknar vi med att lagtinget kommer att få sju-åtta lagframställningar på sitt bord, alltifrån implementeringar av direktiv till vissa förändringar i egen lagstiftning. Stora reformer tar tid. För att det ska bli bra, för att den politiska beställningen ska vara klar och tydlig så måste man veta vad man vill och det arbetet håller landskapsregeringen på med som bäst.  Det blir helt befängt att kräva att vi efter tre månader ska komma med stora omfattande, strukturella reformpaket. Det är helt orealistiskt och oseriöst.

Talmannen

Innan jag ger ordet till ltl Axel Jonsson så påminner jag om att diskussionen nu berör betänkandet som finans- och näringsutskottet har levererat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är tacksamt att det arbetet är på gång för lagtinget.

Kort avslutningsvis; indikationerna regeringen om de menar att vi har krävt omfattande lagpaket så handlar det inte alls om det. Lantrådet har själv stått i talarstolen och sagt att det finns en lång lista med lagframställningar som borde läggas fram till lagtinget. Mot den bakgrunden var det lite förvånande när vi kom tillbaka efter en månads uppehåll och arbetslistan snarar ser ut att kortas av än att fyllas på.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Inför skrivandet av regeringsprogrammet så kunde jag konstatera att det fanns önskemål om ungefär 60 nya lagar varav flera stora saker; en ny kommunallag, en ny tjänstemannalag så nog finns det att göra. Jag kan garantera att den här landskapsregeringen inte heller kommer att bli färdig på fyra år.

  Som sagt var, sju-åtta lagar är inte heller fy skam under den här perioden plus en tilläggsbudget som är omfattande.

Sedan ser jag jättemycket fram emot eget inspel från lagtinget. Det är motionstider så jag ser fram emot en konstruktiv och bra period nu när lagtinget har kommit tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Min replik gäller det som lantrådet tog upp i sitt anförande. Jag har de senaste fyra åren jobbat på det juridiska verkstadsgolvet så jag vet vikten av att vår lagstiftning är bra och koncis. Jag vill stöda den nuvarande regeringen när lantrådet nämnde att lagstiftning är ett prioriterat området. Lantrådet ska all kredit för det och det står jag bakom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack lantrådet för förtydligandet. Jag håller med om att resurserna har ökat inom lagberedningen och det är bra. Det blev lite intressant när vissa går upp och tar i så skorna knakar när man vill såga något och göra politik av det.

I utskottet pratade vi om att det här ska vara personalpolitiskt, man ger ett stöd. Man överväger en laggranskningsnämnd och det finns ett stöd när man går framåt. I utskottet har det definitivt inte pratats om någon kritik, utan mer som ett stöd och därigenom får man jobba vidare med frågorna.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Så uppfattar jag också finans- och näringsutskottets betänkande. Det är viktigt att vi pratar om de här frågorna. Det ska vara höga krav. Vi ska göra vårt bästa för att flytta fram positionerna och göra förbättringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid landsbygdsnäringar som den här framställningen handlar om. Eftersom lantrådet tog upp kommande lagförslag så emotser jag vilka planer landskapsregeringen har för att förbättra för landskapsnäringarna.

Vi vet att jordbruket idag har problem inom många sektorer. Kommer landskapsregeringen att komma med några ändringar som kommer att förbättra för denna yrkeskår? Jag tror att det är viktigare än att slå vakt om lönerna på lagberedningen. Jag anser att lönerna är fullständigt bra som de är. Det verkar inte bli brist på jurister i framtiden. Till den delen tror jag istället att man ska ömma om befolkningen ute i landsbygden vilket den här framställningen handlar om. Jag efterlyser landskapsregeringens planer. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016

Även i detta ärende tillåts diskussion före detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Social- och miljöutskottet har behandlat förslaget till ändringar av konsumentsäkerhetslagen. De nu föreslagna ändringarna innebär att de förvaltningsuppgifter som enligt rikslagstiftningen om konsumentsäkerhet, leksakers säkerhet samt marknadskontrollen av vissa produkter i riket, som ankommer på statens myndigheter på Åland, ska skötas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

Det här lagförslaget är helt i enlighet med regeringsprogrammet om att förenkla för näringsidkare och minska ÅMHMs arbete vad beträffar tillsynsuppgifter samt också att minska företagskostnader för tillsynen. Det här är bra anser utskottet.

Utskottet har också erfarit att det pågår ett dereguleringsprojekt i riket, det är igångsatt. Det här arbetet följs noggrant med av landskapsregeringen, vilket utskottet också välkomnar och ser fram emot fler lagförslag som underlättar för företagares vardag utan att för den skull ge avkall på säkerheten för människor och djur eller att minska skyddet för miljön.

Utskottet föreslår att lagförslaget om konsumetsäkerhet antas oförändrat.

Ltl John Holmberg

Herr talman, kära lagtingsledamöter, i min korta politiska karriär så är det här det här bland det roligaste som jag har varit med om hittills. Det kanske inte säger så mycket, men det här är precis i rätt riktning.

Lagförslaget om konsumentsäkerhet signalerar framtidstro. I en vardagsbyråkrati som färgats allt mer grå och tung för våra åländska företag visar lagförslaget att avbyråkratisering inte bara var tomma ord.

Det här lagförslaget är ett stort steg i rätt riktning och kommer att minska bördan i den tunga ryggsäck som speciellt småföretagare släpar på dagligen. Det har länge kommit synpunkter från det åländska näringslivet att den växande byråkratin börjar bli så betungande att den påverkar utveckling och drift av speciellt småföretag negativt.

Herr talman! Tillsynsförfarandet är avsett att genomgå en liknande förändring som planeras i riket, så att tillsynen fokuserar på övervakning av aktörernas egenkontroll, riskhantering och säkerhetsledningssystem samt olika metoder för styrning istället för att vara inriktad på inspektioner av enskilda objekt.

Det är exakt så här det ska fungera. Skötsamma företag får en lättare vardag förknippad med lägre kostnader, mindre skötsamma företag får betala extra för efterkontroller.

Det här skapar bättre konkurrenskraft och är dessutom positivt för myndigheten som kan lägga större fokus på problemområden. En mycket bra och nödvändig prioritering i dagens tuffa ekonomiska verklighet. Det är vår i luften.  Tack, herr talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s/LKU

Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Jag vill kort beröra yttrandet som landskapsregeringen har kommit med i samband med propositionen om överenskommelsen med Ryssland om internationell vägtrafik.

Det finns två artiklar som berör Åland och Ålands behörighet; artikel 7 och artikel 11. Artikel 7 handlar om fordons högsta totalmassa och artikel 11 handlar om körkortsgiltighet. När det gäller fordonsmassorna så finns det egentligen ingenting speciellt att kommentera. När det gäller den andra punkten, internationella körkort, så vill man införa en ändring att internationella körkort inte längre ensamma ska duga som körbevis. Tanken är att man även ska ha med sig det nationella körkortet. Anledningen är att det inte finns något register på de internationella körkorten. Om en förare har gjort sig skyldig till ett brott eller förseelse som medför att den har mistat sitt nationella körkort så kan den fortfarande ha kvar sitt internationella körkort och fortsätta att framföra fordon. Därför har man tagit bort detta, man ska ha både det nationella och det internationella körkortet för att få framföra ett fordon.

Landskapsregeringen ser inte några hinder för att en överenskommelse ska träda ikraft och förordar därför en sådan.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

 Remiss

4        Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s/LKU

Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Herr talman! Bästa lagting, jag vill lite belysa landskapsregeringens yttrande till Ålands lagting vad gäller republikens presidents framställning om ett utkast till statsrådets förordning om att sätta ikraft ett ändrat avtal om överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Avtalet gäller studerandes tillträde och rätt att studera inom en högre utbildning inom de olika nordiska länderna.

De nordiska länderna ingick det här avtalet, en överenskommelse för studerande att få tillträde till högre utbildning, redan den 3 september 1996. Överenskommelsen mellan de nordiska länderna trädde ikraft i maj 1997 och har efter det förlängts och ändrats i flera omgångar, totalt sex gånger.

Denna ändring i överenskommelsen gäller att förlänga giltighetstiden för överenskommelsen, så främjar man att medborgarna i de nordiska länderna får tillträde till högre utbildning i alla nordiska länder.

I det här utkastet föreslås därför att överenskommelsen förlängs till utgången av år 2018, med tre år, om inte annat avtalas dessförinnan. Allt handlar egentligen om att förlänga det här avtalet till 2018.

År 2014 har avtalet utvärderats. Vad gäller Åland så har det inga direkta ekonomiska konsekvenser. Enligt avtalet behöver Åland inte vara med och betala för sina studerande i de andra nordiska länderna. Samma avgiftsfrihet gäller också Färöarna, Island och Grönland.  Enligt avtalet så är de nordiska länderna; Finland, Sverige, Danmark och Norge, ersättningsskyldiga för sina respektive studeranden i andra nordiska länder. Finlands andel av ersättningen till andra nordiska länder uppgår år 2016 till 3,9 miljoner euro.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger sitt bifall i enlighet med republikens presidents framställning till att förordningen kan sättas ikraft i landskapet så att också våra studeranden även i framtiden har tillträde till högre utbildningar i de olika nordiska länderna. Tack.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Tillträde till den högre utbildningen, dvs. till högskolor och universitet, är oerhört viktigt för vårt samhälles utveckling och det faktum att vi omöjligt själva här på Åland har möjlighet att erbjuda alla utbildningar som behövs för att vårt samhälle ska fungera. Det gör att vi är enormt beroende av möjligheten att få tillträde till högre utbildning på andra orter.

Vi har, som sades i presentationen här, sedan 1997 en överenskommelse med resten av Norden om att nordiska studeranden ska ha samma möjligheter att få tillgång till högskolor som landets egna studenter.

Ärendet vi har på borde idag föreslår att vi förlänger nuvarande avtal som gick ut 2015 och låter det gälla till 2018.

Landskapsregeringen har lämnat ett yttrande till presidentens framställning. Yttrandet är mycket kortfattat och talar kort om gott utan motivering att landskapsregeringen har gett sitt bifall i ett remissförfarande 2015 och att man nu föreslår för lagtinget att göra detsamma.

Propositionen som ligger till grund för den nordiska överenskommelsen är även den relativt kortfattad. Men den redogör för intressanta siffror för studerandeströmmarna för varje land. För Finlands och Islands del kan man förenklat säga att ungefär sju gånger fler väljer att söka sig bort från länderna till andra nordiska studieorter än de som från andra nordiska bostadsorter söker sig till Island eller Finland för studier. Det framgår ingen förklaring i propositionen men jag antar att det är språken som har en avgörande betydelse för det relativt låga intresset för att söka sig till Finland eller Island för studier.

För Norges del är det ungefär tre gånger fler som väljer att söka sig från Norge till ett annat nordiskt land än de är som söker sig från ett nordiskt land till Norge för studier.

För Sveriges del visar det sig att ungefär lika många nordbor söker sig till Sverige som svenska studenter som söker sig till ett annat nordiskt land för studier.

Danmark är däremot i en helt egen division med fem gånger fler studerande som söker sig från ett nordiskt land till Danmark än de danska studenter som söker sig från Danmark till ett annat nordiskt land för studier.

Yttrandet säger ingenting om vad det här avtalet betyder för Ålands del. Det tycker jag att ha borde varit på sin plats, men förhoppningsvis kan vi få lite ytterligare information av ministern. Det finns heller inga uppgifter för Ålands del hur det ser ut med studerandeströmmarna, vilket förstås skulle vara intressant att få del av och även fint om man skulle ha delgivit det nordiska samarbetet för att tillse att man skulle vara med på samma nivå som de nordiska länderna, vilket vi ständigt i alla ärenden strävar till att vara. Kanske ministern även kan ge oss lite mer kunskap om det?

Norge, Finland, Sverige och Danmark betalar till mottagande land för sina studenter, medan Island, Grönland, Färöarna och Åland, som också sades i presentationen, är befriade från att ersätta och sannolikt heller inte har rätt att uppbära ersättning för de studenter som söker sig till dem för studier. Även denna generositet och betydelse för oss vore intressant att få höra mera om av ministern.

Sedan 1997 har flera förnyade avtal slutits och 2012 gjordes avtalen om till vissa delar. Att avtalstiderna är så korta framgår inte heller någon förklaring till. Tillåts jag att gissa så tror jag att det beror på att Danmark, med sin speciella och unika situation, helt enkelt inte vill binda upp sig för längre perioder. Kanske ministern kan bekräfta eller annars förklara orsaken till detta? Detta medför att vi alla inom det nordiska arbetet, varendaste en som på något sätt har en uppgift inom det nordiska samarbetet, har en jätteviktig uppgift varenda gång vi har tillfälle att diskutera med danska kollegor. Det behöver inte vara endast vid möten, man kan även maila och ringa och försöka upprätthålla brett över hela det danska fältet en entusiasm över detta nordiska utbildningssystem.

Jag vet att Åland sedan ett tiotal år tillbaka lyckats komma upp i samma nivå som övriga Norden när det gäller andelen av befolkningen som är högskoleutbildad. Tidigare låg Åland katastrofalt långt under de övriga. Jag kan tänka mig att det här avtalet har spelat en avgörande roll för vår bildningsnivå. Kanske ministern kan bekräfta om det stämmer?

En överenskommelse som den här fungerar även som en garant för att vårt studieinnehåll i våra gymnasieutbildningar ger grundläggande behörighet till de nordiska högskolorna, vilket förstås också är oerhört viktigt för att vi ska kunna vara med och konkurrera och utveckla vårt samhälle på samma sätt som alla andra områden kan.

Bästa lagting, till de delar vi eventuellt inte får klargöranden från ministern här idag så hoppas jag att utskottet kan formulera lite mer omfattande om betydelsen av det här avtalet. Tack, herr talman.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack ltl Lundberg för de många frågorna. Jag kan inte besvara alla som hon säkert vet.

Vad gäller statistiken så enligt avtal och artikel 8 så ska inte Åland, Färöarna och Grönland räknas med. Det är avtalat mellan länderna och därför finns inte Ålands studerande med i statistiken, för man är inte heller med och betalar. Betalningsförbindelsen grundar sig på statistik över elever. Det är reglerat i avtal och därför är det inte med.

I dagsläget studerar cirka 1 400 ålänningar utanför Åland, nästan 1000 av dessa studerar i Sverige, en tredjedel i Finland och 5 procent i övriga länder, nordiska och övriga länder.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! När man gör ett yttrande till Ålands lagting på en presidentframställning så tycker jag att den inte borde få lämna landskapsregeringens bord utan att man har tittat på konsekvenserna och konstaterat betydelsen av avtalet för Ålands del.

Studerandeströmmarna är ju förstås intressanta att se. Det står ingenstans heller och den uppgiften har vi inte någonstans, tror jag. Jag har inte tittat i Högskolans årsberättelse på ett antal år. Men de strömmarna är också intressanta. Det är inte alldeles ovidkommande, den andel studerande från Sverige som vi har i vår högskola. Det här är viktig information som jag tycker att man ska ge lagtinget på samma gång så att man får helheten, även om det förstås i slutändan inte kommer att påverka om vi kommer att säga ja eller nej till avtalet, för jag utgår ifrån att vi alla är positiva till avtalet.

Man kan analysera eftersom de här frågorna är så oerhört viktiga både för vår sysselsättning och för samhällets utveckling. Man borde lägga lite mera arbete på dem.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Tony Asumaa, replik

Ltl Lundberg har själv varit utbildningsminister. Det här avtalet har varit i kraft sedan 1997. Jag tror att vi har samma åsikt, det har en positiv effekt att ålänningarna också kan åka till andra nordiska länder och ha tillträde till högre utbildning eftersom vi inte kan utbilda alla på hemmaplan. Det kan inte ha en negativ effekt på något vis. Vi är säkert överens om att avtalet har en positiv effekt utan att reda ut det desto vidare. Givetvis så kan man utreda i all oändlighet, men det här gällde ett yttrande om att detta avtal också ska träda ikraft på Åland. Ger vi inte vårt bifall här så kommer vi inte heller att få möjlighet att skicka ut våra elever ut i Norden så därav ärendets karaktär.

Givetvis om det finns behov av ytterligare information så kan det säkert ges i samband med hörandet i lag- och kulturutskottet.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! För utbildningspolitikens tyngd, hur väsentlig den är och hur otroligt arbetskrävande den är så är det verkligen viktigt att man inte bara avfärdar det med att är det något som är bra och viktigt så då behöver man inte ens nämna det. Det är verkligen att nonchalera en av de absolut viktigaste delarna vi har i vårt samhälle för utveckling. Därför tycker jag att man kan bemöda sig att skriva tre meningar. Det handlar inte vare sig om att anställa eller göra någonting annat, ministern kan själv alldeles utmärkt skriva ihop ett stycke kring värdet av det här.

Det var ytterligare tre viktiga frågor till, men jag utgår ifrån att utskottet kommer att ta del av dem. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

5        Vicetalman Veronica Thörnroos anhållan om befrielse från uppdrag som medlem i utskott

Talmanskonferensens framställning TMK 3/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21 mars 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 21 mars 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil