Plenum den 9 november 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 9 november 2011 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Produktion av genetiskt modifierade växter

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

Remiss. 24

2    Införande av centraleuropeisk tid

Ltl Danne Sundmans åtgärdsmotion (MOT 1/2011-2012)

Plenum slutar 29

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Wille Valve anhåller om ledighet för dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Remiss

1        Produktion av genetiskt modifierade växter

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet ska enligt motiveringarna fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Torbjörn Eliasson

Herr talman! Bästa publik, det är trevligt att se några nya och nygamla ansikten. Det här ärendet gäller GMO-lagstiftningen.

Herr talman! Den avgående landskapsregeringen har beslutat att till lagtinget så här i elfte timmen överlämna ett lagförslag om produktion av genetiskt modifierade växter. Det har vi gjort i övertygelsen om att det är en beställning som ska expedieras så snabbt som möjligt och som vi tror att har förutsättningar att omfattas av lagtinget.

Med EG-medlemskapet följde krav på lagstiftning om genetiskt modifierade organismer. I enlighet med kraven på reglering överlämnade landskapsstyrelsen i oktober 1995 en framställning till lagtinget med förslag till blankettlag. Rikets gentekniklag föreslogs med vissa avvikelser bli tillämplig i landskapet. Högsta domstolen fann att landskapet saknar behörighet i de reglerade frågorna, vilket också blev Republikens presidents ståndpunkt. Slutsatsen blev att förslaget enligt 27 § 42 punkten självstyrelselagen hänfördes till rikets behörighet, trots att gentekniken i viss mån sågs beröra områden som hör till landskapets behörighet. Rikets gentekniklagstiftning gäller följaktligen i landskapet. Att reda ut behörighetsfrågorna var det första som lagberedaren lade ner rätt mycket arbete på innan man kunde skrida till verket och göra det här förslaget.

Samexistensrekommendationen beaktar emellertid ekonomiska aspekter för producenter. Det ligger i jordbrukets och handelns intresse att tillgodose konsumentintresset, med hänsyn till produktpris och marknadsföring. Landskapsregeringen bedömer att landskapet har lagstiftningsbehörighet i dessa samexistensfrågor i enlighet med 18 § 15 och 18 punkterna självstyrelselagen. Frågorna rör jord- och skogsbruk samt tillvaratagande av jordbruksmarks, skogsmarks och fiskevattens produktionsförmåga. Enligt 18 § 7 punkten självstyrelselagen har landskapet dessutom lagstiftningsbehörighet i frågor om näringsverksamhet.

Herr talman! Syftet med den här lagen är att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka. Lagförslaget har utformats i enlighet med EG-kommissionens rekommendationer om samexistens mellan å ena sidan GMO-odling samt å andra sidan konventionell och ekologisk odling. Av rekommendationerna framgår bl.a. att de begränsande åtgärderna ska stå i proportion till ändamålet, dvs. till det särskilda skydd som konventionella och ekologiska lantbrukare behöver.

Åtgärder som enligt lagförslaget ska kunna vidtas är bl.a. förbud och begränsningar vid odling av genetiskt modifierade sorter som är att hänföra till utövande av näring. I lagförslaget finns bl.a. bestämmelser som förpliktar verksamhetsidkare att anmäla produktionen till landskapsregeringen, informera grannar samt som förpliktigar till att för en viss odlad gröda iaktta skyddsavstånd. Där ingår också krav rörande rengöring av maskiner, utrustning, transportmedel och lagerutrymmen. Utöver sådana förebyggande bestämmelser finns också i förslaget krav på återställande åtgärder vilka ska utföras av en verksamhetsidkare som upphör med odling av genetiskt modifierade växter. Genom tillsyn kan också övervakas att nödvändiga åtgärder iakttas.

Det kan tilläggas att förslaget bygger i väsentliga delar på en proposition som Finlands regering lämnade den 13 november 2009. Riksdagen remitterade ärendet till jord- och skogsbruksutskottet, till vilket miljöutskottet lämnade ett utlåtande den 19 januari 2011. Lagen förföll dock, såsom inte slutbehandlad av riksdagen under valperioden, när den nya riksdagen tillträdde.

Herr talman! Ekologiska odlarna på Åland anordnade för ca ett halvt år sedan ett seminarium där GMO-problematiken var huvudämnet. Jag och miljöminister Katrin Sjögren deltog då från landskapsregeringen. Trots att det inte ens är aktuellt att odla GMO-produkter på Åland så finns det en mycket stor oro för att genmodifierade grödor ska tas in till landskapet och därför har vi i nuläget ett behov att lagstiftningsvägen reglera och begränsa denna odlingsform.

Landskapsregeringen väntade länge på att EU skulle ge medlemsländerna rätten att själva besluta om, alternativt helt förbjuda, GMO-odling. Eftersom svaret från EU dröjde, det har fortfarande inte kommit kan noteras, så lovade jag på mötet med ekologiska odlarna att så snabbt som möjligt ta fram den så kallade samexistenslag som nu ligger på era bord. Enkelt uttryckt så förbjuder denna lag inte GMO-odling, det får man nämligen inte göra, men gör genom särskilda bestämmelser och skyddszoner sådan odling i praktiken mycket svår. En central roll spelar även våra äppelodlares pollinerande och honungsproducerande bin. Eftersom bina inte ska få komma till och suga ur genmodifierade blommor så är skyddsavståndet i den här lagframställningen två kilometer till närmaste biodling. De 40 bisamhällen som idag är spridda över hela landskapet, utom i Brändö, har alltså i praktiken stor betydelse för att hålla GMO-grödor borta från åländska marker.

Lagförslaget har slutligt sammanställts efter en remiss under tiden 16 september till den 24 oktober 2011. Remissen har gått till Pro Agria hushållningssällskapet, Ekologiska odlarna på Åland, Ålands biodlarförening, Ålands producentförbund, Ålands natur och miljö och Ålands näringsliv. Efter remissen gjordes några mindre förtydliganden så att remissinstanserna skulle vara nöjda med resultatet.

I 32 § i lagförslaget konstateras att inom landskapets behörighet är åländsk lagstiftning att betrakta som nationell. Detta förslag måste ses mot bakgrunden att det inte enligt EG-domstolen i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen är möjligt att nationellt genom lagstiftning helt förbjuda odling av genetiskt modifierade växtsorter, som godkänts för odling inom gemenskapen och lagligen släppts ut på marknaden.

I en insändare i dagens Ålandstidning skriver Ekologiska odlarna på Åland att lagförslaget inte uppfyller det ursprungliga syftet “att inte den ekologiska odlingen, biodlingen och den åländska naturen äventyras”.

Föreningen påpekar även att deras förslag till förbättringar inte hörsammats. Till det vill jag säga att vi tacksamt har tagit emot alla synpunkter och försökt göra det bästa möjliga för helheten och för att uppnå syftet med lagen. Lagförslaget skickas nu till kommissionen som har tre månader på sig att komma med eventuella invändningar. Vi hoppas och tror att den ska klara granskningen eftersom vi utgått ifrån vetenskapligt vedertagna fakta vid fastställandet av skyddszonerna.

Om lagtinget godkänner denna lagframställning och kommissionen inte har invändningar så har Åland en GMO-lag som lagtinget kan fastställa efter de här tre månaderna och som gör det mycket svårt att i praktiken odla genmanipulerat. Skulle vi skruva upp kraven högre utan att ha vetenskapliga belägg så riskerar vi back från kommissionen och står helt utan skydd. Det skulle vara det sämsta scenariot. Det är viktigt att komma ihåg att lagen kan justeras, i den ena eller andra riktningen, om omständigheter och förutsättningar ändras längre fram. Vad framtiden har i sitt sköte vet vi emellertid icke idag!

Jag vill speciellt tacka lagberedare Olle Ekström för ett snabbt och kvalitetsmässigt gott arbete. Tack, herr talman!

Ltl Axel Jonsson, replik

Herr talman! Jag förstår rädslan som finns för GMO-odling, att det är ett problem och att vi behöver ta ställning från lagtingets sida. Samtidigt är GMO en bransch som det forskas hemskt mycket i för tillfället.

Hur ser minister Eliasson på att vi eventuellt med den här lagstiftningen kan ställa oss offside på ett sådant område där det kan finnas en stor framtid för utveckling?

 Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Precis som jag sade i mitt anförande så finns det en stor rädsla och det förstår man när det gäller genmanipulation. Jag tror att vi helt naturligt är rädda för sådant. Det kan även göras på ett mindre bra sätt för mänskligheten, men det kan också utnyttjas på ett mycket bra sätt. Just därför har vi lagt nivån på det här sättet. Jag sade också att om framtiden kan vi ingenting sia, vi vet inte vad som händer. Det kan komma någonting om 10-15 år som visar sig vara väldigt bra.

Den här samexistenslagen låser ju ingenting, lagen gör det just i dagsläget möjligt att hantera det här på bästa möjliga sätt. Framtiden vet vi ingenting om och det går att ändra på en lag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag fastnade på detta som står på sidan 14 i själva texten:” EU-kommissionen ska granska regelverket om det är förenligt med gemenskapsrätten”. Är det här något nytt förfarande att vi från lagtinget skickar ner de lagframställningar som vi bereder här till kommissionen för att de ska titta på det före vi skickar det till presidenten? Jag har åtminstone inte tidigare under mina fyra år reagerat på det här förfaringssättet. Vi har i tidigare fattat beslut om snus och annat som senare har visat sig att kommissionen inte tycker om. Hur kommer det här sig?  

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag har också funderat på det här. Jag talade med tjänstemännen om det. Vi har notifieringsförfarandet och det vet ni alla hur det går till. Innan man börjar med någonting som eventuellt inte skulle fungera enligt EU-lagarna så ska det notifieras på förhand.

Jag fick förklaringen att nu behandlar lagtinget det här och samtidigt skickas förslaget till kommissionen. Kommissionen har tre månader på sig. Om inte kommissionen kommer med några invändningar under dessa tre månader så då anses det vara grönt och då kan lagtinget ta det här. Den förklaringen fick jag. Om utskottet exempelvis ändra på någonting då måste man skicka ner den ändringen också.

Ltl Mika Nordberg, replik

Om vi tar någon annan lagframställning inom något annat område, är det samma regelverk då? Ska det också skickas ner till EU-kommissionen? Fortfarande har jag inte fått klart för mig om det är någon del i det här lagpaketet som knyter till något speciellt regelverk? Varför tillämpa det nu om vi inte tillämpar det annars?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag kan inte alla sådana detaljer, vilket jag villigt erkänner. Den här förklaringen har jag fått, men det är väl något som utskottet kan titta på. Det viktigaste är vi att får till den här lagen så fort som möjligt och att vi följer de regler som finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Inledningsvis förklarade minister Torbjörn Eliasson att han uppfattade den här framställningen som en beställning som ska expedieras snabbt. Det får mig att tänka på att regeringen inte verkar handla självständigt i den här frågan. I ett parlamentariskt system är det regeringen som bär ansvar för alla sina handlingar och beslut.

Jag skulle vilja veta vad minister Torbjörn Eliasson och regeringen egentligen tycker. Är det här viktigt för regeringen? Eller är det igen kommunalstyrelsen som är i farten?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är självklart att vi står bakom det här. Jag berättade att den uttryckliga beställningen från de ekologiska odlarna kom för ett halvt år sedan. Man ville att jag skulle ge ett svar på när vi kan få fram en lag. Jag lovade då att vi skulle försöka hinna med det under den korta period som var kvar och det har vi hunnit med. Den här lagframställningen står naturligtvis hela regeringen enigt bakom.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag skulle vilja ta upp det här dubbla förfarandet. Precis som tidigare här anser jag att det är värt för utskottet att granska det. Aldrig någonsin har vi haft parallella ordningar så att lagtingets lagframställningar samtidigt har kontrollerats någonstans ute i världen. Det verkar nog mycket konstigt. Om lagtinget skulle ändra någonting så då ska vi meddela till Bryssel att vi inte egentligen menade det första utan vi menade det andra. Nej, herr talman, det verkar inte som om regeringen skulle ha kontroll över den här processen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Regeringen har fullständig kontroll över den här processen, nu är det lagtinget som tar vid och det är lagtinget som får ta beslut i frågan. Jag kan tänka mig att den här modellen är till för att vi ska vinna tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! I framställningen på sida 3 skriver landskapsregeringen helt riktigt att; ”med genmodifiering kan medvetna ändringar göras i arvsmassan hos växter och djur. Traditionell avel och växtförädlingar har på ett liknande sätt skapat icke naturliga ändringar i ärftliga egenskaper, det har dock skett över flera generationer.” Detta motsäger man sedan på sidan 6, att något genmodifierat inte finns Åland och det har ju åtminstone funnits genmodifierat i många decennier redan.

Har landskapsregeringen i samband med den här framställningen kartlagt vad som kan finnas och vad som finns de facto när det gäller både genmodifierade produkter och genmanipulerade produkter?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag är lite osäker på vad jag ska svara på det här och vad vtm Roger Jansson egentligen menar? Kanske han tänker på handeln, att det finns i handeln? Nej, jaha vad som odlas. Jag kan tyvärr inte svara på den frågan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I så fall hoppas jag att utskottet ser på den frågan. Det finns en ganska stor gråzon mellan genmodifiering och genmanipulering. Jag tycker att man av den här framställningen inte kan läsa ut vad det är som man vill, inte förbjuda, utan motverka, eftersom den här gråzonen finns som är ganska markant, särskilt när det gäller växter. Det kan gälla t.ex. potatis som lever i den här gränszonen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag är tacksam för de synpunkterna. Det här är någonting som utskottet kan titta vidare på. Mycket av det som gäller genmanipulation är väldigt komplicerat. Även lagstiftningen är rätt så komplicerad. Jag är tacksam om utskottet tittar på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tror att det är en hel del i den här framställningen som vi får titta på utskottet. Om jag förstår resonemanget rätt så är det inte en lag som förbjuder GMO-grödor. Det är en lag som försöker förhindra spridning och inblandning av GMO-grödor. Jag tolkar det på det sättet att på grund av, som ministern sade och som det står, rikets lagstiftning följer följaktligen i landskapet som hörande till rikets behörighet, det är väl därför som man har gjort den här gränsdragningen.

Jag fäste mig vid det som står i det andra stycket under punkt 2: ”Av behörighetsfördelningen i självstyrelselagen framgår att riket har förbehållits lagstiftningsbehörigheten rörande omständigheter som förutsätter en särskild naturvetenskaplig sakkunskap hos de berörda myndigheterna”. Var i självstyrelselagen hittar man något sådant stadgande?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Det här är en lång process. Man startade processen 1995. Lagberedningen höll rätt mycket på att reda ut detta med behörigheten. Just när det gäller samexistenslag kom man fram till att vi har lagstiftningsbehörigheten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Har man en särskild kompetens så då hör det per automatik till riksmyndigheterna, det är ett väldigt märkligt resonemang. Sedan hänvisar man vidare till 27 § 42 punkten. 42 punkten lyder; ”övriga angelägenheter som enligt grundsatserna i denna lag skall hänföras till rikets lagstiftningsbehörighet.” Det är detta som jag brukar kalla för slasktratten i 27 §. Det som riket anser att ålänningarna inte riktigt kan sköta då hänvisar man till den här paragrafen.

Kan man verkligen utgå ifrån att om det finns en särskild kompetens som man anser att behövs så hör det till rikets behörighet?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kan inte utreda det här just mera nu. Det här får utskottet också titta på. Men det här har vi kommit fram till och därför ligger förslaget på det här sättet. Men det är bra att utskottet också tittar på det så att vi får det utrett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Jag har en fråga som gäller detta med skyddszoner till biodlingar. I 5 § säger man att det ska vara 2 000 meter skyddszon till i odlingar. I 10 § och i detaljmotiveringarna står det; ”skyddsavståndet 5 000 meter beaktar såväl hur långt pollen normalt kan föras med vinden respektive hur långt bin normalt kan flyga från sina kupor.” Man har alltså två olika avstånd i den här lagstiftningen. Sedan i ett beslut från EU-domstolen, som kom den 6 september, så säger man att det behövs en säkerhetszon på upp till 30 kvadratkilometer, dvs. 3 kilometer. Nu har vi tre olika säkerhetsavstånd här. Vad är det egentligen som är rätt?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det tror jag att jag vet lika lite som ltl Carina Aaltonen. Det är väldigt svårt att säga vad som är rätt. Vi har utgått ifrån uppgifter som är vetenskapligt bekräftade. Vi tror att förutsättningarna för att man ska kunna få en sådan här lag att gå igenom i EU är att man grundar det på vetenskapliga uppgifter. Därav uppgiften på 2 000. Uppgiften på 5 000 handlar om information. Jag behöver kanske ett särskilt anförande för att reda ut hur det är tänkt där. Det är två kilometer plus två kilometer plus en kilometer. I princip handlar det om: Upp till 2 000 ingen odling, mellan 2 000 och 5 000 information och efter 5 000 bör man inte göra någonting, där är det bara att odla.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tycker ändå att man skulle ha gått in för ett skyddsavstånd på 5 000 meter. Att sedan EU-domstolen har gått in för ett skyddsavstånd på 3 000 meter är ju också bra. De måste ju också bygga sina domstolsbeslut på vetenskapliga grunder. De biodlare som jag har talat med kan med säkerhet säga att de har haft svärmar som har tagit sig ungefär 5 000 meter från sin bikupa. Vad som är vetenskapligt och inte tycker jag nog är ett arbete för utskottet att försöka ta reda på så att vi kan höja skyddsavståndet till 5 000 meter.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi är ju alltid lite större, bättre och starkare här på Åland. Vi har väl kraftigare bin också som kan flyga längre.

Nu har vi utgått ifrån de uppgifter som vi har när det gäller vetenskapliga undersökningar. Då är det 2 000 meter som gäller. Det är ju ingenting som hindrar att man tittar på det här. Vi kan ju göra en egen vetenskaplig undersökning här på Åland, precis som vi gjorde med sjöfåglarna, bara för att få fram nya fakta. Det här går då i så fall att ändra, men vi måste kunna visa på vetenskapliga fakta. Jag tycker inte att vi ska riskera hela den här lagen bara för att vi drar till för mycket och får tummen ner i kommissionen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Rauli Lehtinen

Herr talman! Förslaget till landskapslag om produktion av genetiskt modifierade växter är länge efterlängtad. Saken har debatterats minst tio år här på Åland. En namnlista med nära 3 000 underskrifter inlämnades år 2008 till landskapsregeringen.

 Ålands Producentförbund arrangerade 25 februari 2008 ett välbesökt GMO-seminarium och senast 9 april 2011 ett diskussionstillfälle tillsammans med Ekologiska Odlarna på Åland r.f. Alla politiska partier på Åland torde vara eniga för att skapa Åland till en GMO-fri zon. Konsumenterna och producenterna är lika eniga.

Näringsminister Torbjörn Eliasson höll sitt löfte! I det nämnda diskussionstillfället lovade han på ltl Barbro Sundbacks entydig fråga, att göra sitt bästa för att få på hösten till behandling lagförslag som förbjuder, alternativt reglerar strängt genmanipulerade grödor på Åland. Även rubriken blev enligt publikens önskan. Istället för att tala om samexistens skriver man i klartext: produktionen av GMO-växter. Vad har terminologin för betydelse? Tänk om man t.ex. talade istället för självstyrelse om samexistens!

I lagförslagets allmänna motiveringar finns ett par grundläggande fel. Kanske man rent rutinmässigt skriver att förslaget inte har några negativa följder för bevarandet av naturens mångfald och för att trygga människornas hälsa. Vi får också läsa att traditionell avel och växtförädling har på ett liknande sätt skapat icke naturliga ändringar i ärftliga egenskaper.

Genmanipuleringen är de facto ett av de farligaste hoten mot den biologiska mångfalden. Genom att konstgjort skapa supertoleranta växter, vilka motstår extrem torka, skadeinsekter, växtsjukdomar och t.o.m. höga doser bekämpningsmedel, konkurrerar man ut naturliga växter och på köpet nyttiga insekter och mikro-organismer.

Också den ekonomiska modellen kring gentekniken leder ytterligare nästan till totalt enspårig odling. Teknologin är extrem kostsam och dagens patentsystem lämnar fältet enbart till multinationella storföretag att utnyttjas. Här löser man inte heller världens problem med sociala orättvisor, hungersnöd eller miljöförstörelse.

Genteknologins påverkan på människornas hälsa är ännu idag ett osäkert kapitel, svagt forskat och dokumenterat. Vi har fått erfara att vissa livsmedel med kloning i bakgrunden har orsakat mystiska sjukdomar.

Genmanipulering och traditionell avel skiljer sig bl.a. på det att människan nu har ympat DNA-sekvenser från mikro-organismer och t.o.m. från djur i växternas genetiska kedjor.

Det hade varit möjligt att modigt helt utesluta produktion av genetiskt modifierade växter på Åland, så som vi kan läsa på sidan 5, fjärde kapitel.  Åland är av havet väl avgränsat geografiskt område med speciell havspåverkad klimat, har egenartad och småskalig odlingsmönster, givna växtföljder och gårdsstrukturer med familjejordbruk. Utan all tvivel skulle totalförbudet stå i proportion till ändamålet, d.v.s. skyddet av ekologiska eller konventionella lantbrukarens särskilda behov. Isolation och särdrag kan också vara en styrka.

När man nu inte valde denna väg, får vi fokusera oss till frågan om skyddsavstånden. I lagförslaget bestämmer man sig om 70 meters och maximalt två kilometers skyddsavstånd, den senare ifråga om avstånd till biodlingar. Våra biodlare vet att bina flyger lätt fem kilometers sträckor. Bikuporna på Åland ligger tätt i landskapet. Med lagstadgat skyddsavstånd på fem kilometer från GMO-odling kunde man garantera hela fasta Åland som GMO-fritt område.

För övrigt vill jag inte upprepa alla övriga välformulerade och motiverade argument som eko-odlarna och biodlarna samt Ålands Natur och Miljö har presenterat oss, senast 10 oktober i år medelst en presskonferens. Det kommer säkert fram under utskottsbehandlingen.

Herr talman! Detta ämne lämpade sig väl för mitt första anförande i lagtinget, som man brukar kalla jungfrutalet. I religiösa sammanhang kallar man skapandet av liv utan att könsdelningen är involverad, precis som det sker i genmanipuleringen, jungfrulig födelse. Genmanipuleringen ligger filosofiskt sett i gråzonen mellan religion och vetenskap, men i båda perspektiv som negativ aspekt: Människan leker Gud eller forskarna behärskar inte konsekvenserna på tekniken med hänvisning till evolutionens och ekosystemets naturlagar, lika med själva livets mysterium.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med den oro som ltl Rauli Lehtinen hyser. Som jag sade i mitt anförande så är det mycket osäkerhet inbyggt i det här. Det skulle ha varit modigt, sade ltl Lehtinen, om vi hade förbjudit det helt och hållet. Visst skulle det ha varit modigt men då skulle vi inte ha fått någon samexistenslag. Den är i varje fall ett bra mellanting och en ganska stor bit på vägen, tycker jag. Det går inte att utesluta för det godkänner inte kommissionen.

Det är samma sak när det gäller skyddsavstånden. Utskottet får väl titta på det. Vi har kommit fram till två kilometer, som vi tror att kan gå igenom kommissionen. Därför har vi satt två kilometer.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Mellanting är precis just vad det är. Jag ser att det har gjorts mycket arbete. Det är en fin framställning med många paragrafer. Enligt min tolkning kunde man ha förbjudet och fått EU:s stöd också för det, när de skriver på förhand att man kan göra så regionalt. Det borde ha varit möjligt att gå direkt den vägen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Under två års tid har man diskuterat i rådet om möjligheten att man skulle ge varje medlemsland rätt att själv besluta och förbjuda, men man har inte kommit fram där. Det är kanske t.o.m. en risk att det går åt andra hållet.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Jag har förstått att det alltid är två nivåer när det gäller EU-diskussioner. Det är nationella nivån och det är helt korrekt som ministern säger. Men sedan har man den regionala aspekten, som man ofta talar om men som inte är så självklar. Där får man alltid kämpa för att få fram den. Jag har förstått att Åland är en region, vi borde kämpa för att vi är en region och att vi har självbestämmanderätt också inom EU.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Det var ett mycket vackert jungfrutal som ltl Rauli Lehtinen precis höll här. Det är väldigt lätt att hålla med honom i allt det som han sade.

Att GMO-lagen finns på vårt bord är ett resultat av ett digert arbete från bl.a. engagerade och oroliga eko-odlare, konsumenter, politiker och biodlare. Regeringen har förstås nu också satt in en sista växel innan mandatperiodens slut.

Det har funnits ett politiskt samförstånd. Producentförbundet har varit med, ekoodlarna och minst tio procent av Ålands befolkning har stött tanken på ett GMO-fritt Åland. Det var ju det som var målet. Har vi då nått målet nu? Nja, jag instämmer med ltl Rauli Lehtinen när han säger att vi faktiskt kunde ha gått först och gått in för att vi skulle stifta en lag där vi säger att Åland är helt GMO-fritt och sedan skulle vi ha fått ta processerna och konsekvenserna i EU. På andra områden har vi också försökt driva vår egen linje både när det gäller snuset och när det gäller sjöfågeljakten.

Det här som handlar om människors, djurs och miljöns framtida hälsa och överlevnad tycker jag verkligen borde ha varit i fokus. Vi hade kunnat gå in för det.

Nu har vi istället en samexistenslag där man har satt in väldigt, väldigt många regleringar som mer eller mindre omöjliggör eller försvårar betydligt för den eventuella jordbrukare som kanske skulle vilja prova på detta med GMO.

Trots det så finns det tre paragrafer som väcker frågor. Den ena paragrafen var upp här i en replik redan; 5 §, om skyddsavstånd vid odling av GMO-växter som kan korspollineras. Här finns det faktiskt en väldigt stor oro från bland annat biodlarna om att 2 000 meter inte räcker till.

I utslaget från EU-domstolen, som kom för drygt en månad sedan, säger man att det ska vara 30 kvadratkilometer säkerhetszon för att skydda bisamhällena mot pollen från GMO- grödor. Det här är ju faktiskt en stor seger för alla som inte tror på gentekniken. Det kommer att innebära att det blir ett direkt hinder för GMO-odlingen inom EU:s gränser. I EU säger man tre kilometer och två kilometer säger vi på Åland. Jag tycker att vi i utskottet borde testa om vi inte kan föra in fem kilometer, med det argumentet att vi faktiskt har kraftigare bin. Minister Eliasson pratade om att vi var ”välkare” på Åland och vi har faktiskt väldigt hälsosamma bin.

Evira har gjort en undersökning i bisamhällena på Åland och konstaterat att man denna sommar inte har hittat något varoakvalster i de åländska bisamhällena. Man kan tycka att det här med bin bara är en hobby eller en bisyssla, men precis som ministern sade så har binäringen en enorm betydelse för trädgårdsodling och speciellt för vår äppelodlare. På Åland finns också ett lokalt bryggeri som skulle kunna köpa upp all honung som produceras på Åland och använda det i en dryck. Det finns ett engagemang och ett intresse. Vi har en unik produkt. Dessutom exporteras de åländska bidrottningarna bl.a. till Island eftersom det inte finns något annat område i Europa som har helt varoafria bisamhällena. Varoafria områden finns någonstans i innersta Afrika och i Australien. Vi ska vara väldigt stolta över att vi är varoafria. Vi ska göra allt för att skydda de åländska bina.

Om vi går till 10 § i lagförslaget så är det precis som ministern förklarade. Detta med 5 000 meter bygger på 2 000 meter + 2 000 meter + 1 000 meter. Det blir lite konstigt när det står att man ska informera biodlarna med bikupor inom 5 000 meter från en odling.

Jag vill också fästa uppmärksamhet på datumet som nämns. Den som odlar GMO-grödor ska i god tid, senast den 1 februari, innan odlingen inleds, ge en skriftlig dokumentation till andra odlare inom odlingsområdet. Men det här är alldeles för sent. Det borde vara 1 november. Med alla EU-handlingar och sådant så behöver man får veta det i god tid. Den 1 februari är ganska sent, speciellt för eko-odlare som ska beställa sina frön bortifrån. Det datumet borde ändras till den 1 november.

Nästa paragraf, 32 §, där begränsar man odlingen av GMO- växter. Man säger här att man inte ska tillåta GMO-odling i sådana områden som har fredningsskydd i deras omedelbara närhet, naturskyddsområden eller Natura 2000-områden. Vi vet inte vad omedelbar närhet innebär. Hur långt bort är det? Borde man inte också skydda den vanliga naturen som inte omfattas av naturskyddsområde eller Natura 2000-område? Här tycker vi att det är lite väl begränsat. Man borde också föra in skyddsavstånd till den vanliga naturen och inte bara till naturskyddsområden och Natura 2000-områden.

Jag sitter själv med i social- och miljöutskottet. Vi kommer nu att behandla det här ärendet. Jag instämmer i det som ltl Sundback sade; nog är det ju ett märkligt förfarande att det här lagförslaget nu går till EU. Vi borde ju ha fått behandla förslaget klart här i lagtinget och göra ändringar för att sedan skicka dem vidare till EU för granskning.

Jag tycker att det här är en bra början, men vi har nog en hel del jobb i utskottet att göra innan det här är helt färdigt. Tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Carina Aaltonen säger att vi borde ha gått först och vi borde ha testat att förbjuda det här. Man kan ju ha olika uppfattningar om vad som är rätt. Det är klart att visst kan man försöka göra så också. Men vi har gjort den bedömningen att det här är det säkraste sättet. Men vi kan i varje fall säga att vi är först i Finland, Sverige har inte det här, så vi är faktiskt unika i Norden nu om vi antar den här lagstiftningen.

Jag tycker det är jätteroligt att vi på Åland har de starkaste och snabbaste bina. Jag skulle rekommendera att innan man sätter in fem kilometer ska man göra en vetenskaplig undersökning och testa om det verkligen är på det viset, så att vi har siffror på det. Annars kan det gå som med sjöfågeljakten, vi måste kunna bevisa det vetenskapligt. Det är det som EU går på.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Vi skulle inte ha varit helt först med att utlysa oss som ett GMO-fritt område. Det finns över 3 000 GMO-fria områden i Europa, t.ex. Bayern är en sådan region som har utlyst sig som GMO-fri. Det finns också kommuner i Finland som är GMO-fria och likadant i Sverige. Jag tycker inte att vi skulle ha varit helt avvikande. Men vi kanske är först i Norden som har en sådan här samexistenslag, men det är inte samma sak.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! I 4 § och 5 § står det i sista momentet; ”landskapsregeringen kan för avgränsade biotoper som bedöms vara särskilt känsliga och skyddsvärda besluta om skyddsavstånd med minst 1 000 meter från odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras”. Det här ger faktiskt också en möjlighet där man från fall till fall kan fatta beslut.

 Ltl Carina Aaltonen, replik

I utskottet kommer vi att försöka ta fram vetenskapliga belägg för att bin faktiskt kan flyga längre än två kilometer. Om man i EU:s domstol har hittat belägg för att det behövs en radie på 30 kvadratkilometer så måste det också bygga på något. Jag är övertygad om att vi kommer att få fram siffror så att vi kan höja gränsen från 2 000 meter till 5 000 meter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Det är lite roligt med hela den här lagframställningen med tanke på att obunden samling lämnade finansmotion nr 28/2008-2009. I motiveringen står det så här; ” landskapet kommer under året med meddelandet till lagtinget om hur landskapet ska ställa sig till så kallade GMO-grödor och en konsekvensanalys av ställningstagandet till dessa”. Det här var min första motion under den förra lagtingsperioden som blev godkänd. Det här är en av de produkterna som vi nu behandlar idag. Jag får tacka landskapsregeringen för idogt arbete.

Tittar vi på hela den här GMO-debatten så precis som ett mynt så har den flera sidor. Det finns vissa skrämmande sidor med GMO som gör att man funderar på att det kan vara en ekonomisk vinst att vara lite försiktig när det gäller att införa det här. Samtidigt, som det har framkommit tidigare i den här debatten, finns det positiva sidor med GMO; framtagande av insulin för dem som har sockersjuka. För forskningens del är det tillika positivt med GMO. Man får bara erkänna att så är det.

Möjligheten till olika avstånd för att skydda odlarnas sinsemellan är väl något som tidigare har framkommit. Social- och miljöutskottet behöver titta på om det är tillräckligt idag eller om det går att ha fem kilometer långa avstånd. Det beror ju förstås på lite vad man odlar. Bina har ju en väldigt stor påverkan för äppelodlarna när det gäller själva pollineringen. Jag ser idag att GMO-fritt har en ekonomisk fördel jämfört med att införa det.

Jag tror att vi från obunden samlings sida inte är omöjliga, om det i framtiden skulle visa sig att det kommer en GMO-produkt som skulle vara av stor ekonomisk betydelse, att Åland skulle kunna odla den produkten. Det är ju ingenting som säger, även fast den här lagstiftningen tas nu, att i framtiden om 5-10 år så kanske vi kan titta på det här på nytt och göra en ändring i så fall. Men just nu är det en övervikt när det gäller en ekonomisk fördel att ha det GMO-fritt.

Den andra saken som tidigare fick mig personligen att reagera på hela ämnet var frågan om äganderätten till det skapade. Har jag förstått det rätt så har man det även inom skogsprodukter, t.ex. björken finns som en variant. Det fungerar på det viset att det bolaget som äger patenten till GMO-björken kan även göra anspråk på björkar som finns i naturen. Låt oss säga att vi har en skogsägare som bestämmer sig att på en åker plantera en ny GMO-björkskog. Om björkskogen kontaminerar sig till grannens skog, så kanske efter 20-30 år kommer företaget som äger själva GMO-björken och knackar på dörren och gör anspråk på den skogsägare som aldrig har haft någonting med GMO att göra. Det blir en intressekonflikt där, vem äger skogen?

Det finns absolut skäl att titta på det här och kanske inte hasta iväg utan istället ha en mera restriktiv hållning till det här. Jag har också sagt tidigare att det är fullt möjligt, precis som Svalbard fungerar som en fröbank att säkerställa en utsädesmöjlighet vid kärnkraftsolyckor och annat. Varför skulle inte vi på Åland kunna göra en profit på att kunna vara ett utsädesområde där vi odlar utsäde som jag i min värld tycker att vi skulle kunna få ett bättre pris för den dagen det blir ont om utsäde.

Jag tycker att social- och miljöutskottet får titta på de olika frågeställningarna som kommer fram här och så får vi möjlighet att fortsätta debattera ämnet efter social- och miljöutskottets behandling.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Ltl Nordberg filosoferar lite med nyttan, riskerna och genmodifieringen. Riskerna får mig att tänka på säkerhetsprincipen. När jag var i skolåldern pratade man mycket om atomkraften. Under kriget hade det varit en hemsk, skadlig kraft. Sedan började man prata om att mänskligheten kommer att få mycket nytta av det. Nu efter 50 år ser man att det inte var så entydigt nyttigt ändå. Man kan föra samma resonemang när det gäller genmanipulation. Jag tror att genmanipulationen är lika stor naturkraft som atomkraften var. Vi ska vara försiktiga!

Ltl Mika Nordberg, replik

Det okända har alltid sina risker och fördelar. Du nämnde kärnkraften, det är ju väldigt olyckligt när det händer kärnkraftsolyckor. Men tillika skulle vårt samhälle inte se ut såsom det ser ut idag utan tillgång till den elproduktion som kärnkraften de facto har gjort det möjligt. Precis som jag nämnde tidigare i mitt anförande så är insulinet en produkt av GMO-forskning. Det finns positiva sidor och det finns negativa sidor. En försiktighetsprincip tycker jag att vi kan anamma i det här ärendet utan att vi låser in oss i ett hörn och säger för alltid nej.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Tack, herr talman! Med det här resonemanget kommer man att fokusera på säkerhetsavståndet. Man borde kanske vara lite generös med avstånden så att det inte går som med atomkraften. Nu först när det har hänt olyckor så börjar vi tänka på riskerna. För en gångs skull skulle mänskligheten kunna vara försiktig lite på förhand.

Ltl Mika Nordberg, replik

Jag tycker att social- och miljöutskottet bör titta mera på att vi har torrt på fötterna när vi kommer med den slutgiltiga lagframställningen. Att vi har fakta på vad som gäller angående zonerna med kilometrarna. Social- och miljöutskottet har ett gediget arbete framför sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag blev lite betänksam över ltl Nordbergs anförande. Först var det ltl Mika Nordbergs finansmotion och han hade en del frågeställningar. Sedan fick man i anförandet veta att det här mest är en ekonomisk fråga. Om det kommer en gröda som man kan odla så då kan man ändra på samexistenslagen och ta bort den. Vems ekonomi värnar ltl Mika Nordberg om? Är det biodlarnas och eko-odlarnas ekonomi så då borde vi absolut inte kunna ändra på den här lagstiftningen. Att vi verkligen är GMO-fria är en överlevnadsfråga om vi ska kunna ha ett ekologiskt Åland i framtiden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Vems ekonomi jag företräder borde vara ganska tydligt och klart med tanke på det ämbete som jag innehar som lagtingsledamot. Jag är ansvarig för samhällets ekonomi. Tittar vi på Ålands historia så har Chipsen varit en av de stora arbetsgivarna på Åland. Chipsen har gjort en stor insats när det gäller arbetsplatser, när det gäller skatteintäkter och främjande av näringslivet i sin helhet. Vi har idag senast fått en ekonomisk information om hur våra samhällen i Europa och omvärlden utvecklas. Vi har en större utgiftspost än vad vi har intäkter idag. Då måste vi även titta på intäktssidan. Hur kan vi generera skatter till samhälle för att ha råd med den service som samhället ska erbjuda?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Allt kan faktiskt inte mätas i pengar. Människornas hälsa och matsäkerheten är oerhört viktiga saker. Jag tror faktiskt också att det kan gynna det åländska samhället på sikt att vi som en isolerad ö-värld kan ha som argument; att på Åland har vi ren och frisk mat utan inblandning av bl.a. GMO. Det kommer att bli eftertraktat i framtiden och det är det redan idag. Att man ens öppnar upp sådana här diskussioner om att man kan ta bort den här lagen om det visar sig att någon med större ekonomiska intressen kommer och knackar på dörren. Jag tycker inte att vi borde föra några sådana resonemang överhuvudtaget.

Ltl Mika Nordberg, replik

Ja, det är ju så att om vi i framtiden ställer oss inför att antingen öppna upp för att kunna ha en genmanipulerad produkt i det åländska samhället som ger oss skatteintäkter för att kunna fortsätta att ha skolan öppen, för att fortsätta erbjuda god sjukvård och för att fortsätta med skärgårdstrafiken, då måste man kunna titta på en sådan här fråga igen. Man kan inte låsa sig i sten för all framtid. Från obunden samlings sida så är vi med på att vi har en restriktiv hållning till det här, men vi säger inte att vi för all framtid i sten kommer att hålla oss till ett absolut nej till all form av GMO.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Om jag filosoferar lite runt det här; för en politiker är det verkligt svåra att kunna balansera ekonomiska fördelar mot hänsynstagande till människor och miljö. Vi behöver tillväxt och vi behöver leva i takt med naturen för att inte utplåna den. Det här är jättesvårt. Därför finns det möjligheter i den här lagen, precis som i andra lagar, att ändra i framtiden om omständigheterna förändras, vilket jag sade i mitt anförande. Om framtiden vet vi faktiskt väldigt lite. Vi vet inte vad som kommer att hända. Jag tycker att vi ska vara öppna för förändringar, ta ställning till dem i den mån de kommer och så får man fatta nya beslut om det behövs.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag tycker att det var en bra sammanfattning. Jag understöder den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Jag tror att det mesta har sagts om vad den här lagen egentligen handlar om och teknikaliteterna runt den. Det här är ett lagförslag som bygger på att vi ska en beredskap den dagen genmanipulerade grödor börjar odlas på Åland. Det bygger på att man är ute i tid och har regler som man ska följa.

Det har sagts mycket här. Jag fastnade för vissa saker. Mitt ursprungsanförande har jag frångått flera gånger för det är onödigt att upprepa saker och ting. Jag tänker lite kommentera litteratur som jag har läst när det gäller genmanipulation.

Det har sagts mycket om bina. Jag har skrivit ner att bina är livet och det är ju faktiskt så. Jag såg på ett TV-program från Kina där man av olika orsaker har utrotat all biodling. Äppelodlarna fick gå och självpollinera all odling för att man överhuvudtaget skulle få äppel. Jag hoppas att vi inte ska uppleva även det här på Åland. Men tillika finns det en intressekonflikt i det här. Om det tas fram en äppelsort som minskar möjligheterna att bekämpa t.ex. skorv eller andra bekymmer med äppelodlingen så då blir det en valfråga mellan odlarna. Var ska odlaren hålla fast vid? Ska han hålla fast vid den sort som fordrar bekämpning eller ska han välja en äppelsort där slipper fara och spruta bekämpningsmedel alla nätter. Det är inte lätt för den som är odlare samtidigt som det kommer ekonomiska aspekter in i hela tankeverksamheten.

Samma är det för de ekologiska odlarna, t.ex. när man får fram potatissorter som begränsar. Det finns delvis potatisar idag också som är framtagna genetisk på konventionellt sätt. Men det kan ju komma flera sorter som motverkar bladmögel och alla andra sjukdomar som man har större bekymmer med, än vad man har med de sorter som odlas konventionellt. Det här kommer säkert att komma i framtiden.

GMO och genmodifiering är en form av genteknik som omfattar ändring av arvsmassan i en organism. Ordet genmanipulation betyder samma sak, men är värdeladdat eftersom manipulation antyder omoraliska syften. Genmodifiering betyder förändring av generna. Man kan ändra på en organisms egenskaper antingen genom att sätta in gener eller genom att förhindra att gener kommer till uttryck. Båda metoderna kallas genmodifiering. När man förändrar generna hos en organism ändrar man dess arvsanlag och i vissa fall dess egenskaper.

Det är nämligen generna som indirekt bestämmer organismens biologiska egenskaper. Till exempel bestämmer en växts gener i fall den får tillräckligt med sol, näring, om den är hög eller låg och om den bär många eller få frukter och blommor.

Genteknik kan göra det möjligt att plocka ut en önskad egenskap från en växt och överföra den till en annan växt. Man kan t.ex. plocka ut den gen som bestämmer att en viss växtart har en hög halt av vitamin C och överföra den genen till en annan växtart. På så sätt förhöjer man mottagarväxtens halt av vitamin C.

Genteknik gör det också möjligt att överföra gener och därmed egenskaper mellan organismer som inte kan korsas på naturligt sätt. Det här vet man idag. Men vad vi alla som sitter här kanske är mest oroliga för är att vi inte vet vad följderna av gentekniken betyder. Vilka följder har det för arvsmassan i framtiden när alla dessa växter, djur och fiskar kan manipuleras med genteknik? Det finns en fisk i Amerika som odlas på prov idag så att den växer konstant hela tiden. Tillväxten ökar mycket mera än för samma art som inte är genmanipulerad. Det här är provodling och på försök. Folk som har ätit fisken har konstaterat att den fisken är mycket fetare och inte lika smaklig. Men fisken växer konstant oberoende av årstid och temperatur och har en mycket större avkastning. Det är sådana här aspekter som vi inte känner till vilken påverkan de på oss och gemene man är orolig för det. Därför tycker jag att det är bra att den här lagen kommer.

Jag skrev ner en kommentar när det blev diskussion om bina. Ett sätt att vara säker på att det aldrig kommer genmanipulerat utsäde på Åland är att förtäta bisamhällena. Då klarar man upp skyddszonen så att man aldrig kan odla. Det blir bara större nytta.

Jag läste att lagen förföll i riksdagen i och med att valperioden gick ut. Vad händer med den här lagen om vi antar den, den går till kommissionen för godkännande och sedan kommer lagen till presidenten för godkännande när Finland inte har en egen lag? Blir lagen förkastad? Den finska lagen kan ju ännu ändra i innehållet som avviker mycket från den här lagen. Det är helt klart att vi ska våga stå för vår egen lag. Men det är en annan sak om vi sedan får en förståelse från presidentens sida. Det återstår att se.

Det här var några kommentarer och reflektioner runt den här lagen som vi vill framföra. Jag vill tydligt och klart säga att vi anser att lagen är bra, men det finns också intressekonflikter i framtiden. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Eklund för ett bra anförande. Vi vet faktiskt inte vilka följderna blir av genmanipulerade produkter, vilket är ännu viktigare att vi har en försiktighetsprincip i det här.

När det gäller lagstiftningen så tycker jag att det är viktigt att vi från Åland sänder en tydlig signal att vi inte är intresserade att vara ett testområde för att ta hit olika GMO-produkter. Har vi gång tagit hit produkterna så får vi dem inte härifrån.

Sedan när det gäller olika äppelsorter, marknaden vill inte idag ha GMO-produkter om de kan välja. Självklart, som jag sade i mitt anförande, om det visar sig att det kommer en äppelprodukt som skulle vara av väldigt stor betydelse så får man väl titta på det om 10-20 år igen.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag håller med Mika Nordberg. Jag tycker också att man ska framstå som att man vågar lagstifta om det här och stå för det som vi skriver ner. Han har också rätt när det gäller konsumenterna. Det är egentligen konsumenterna som ska mota Olle i grind för att inte GMO-produkterna ska komma in. Konsumenterna har ett stort ansvar. Ställer konsumenterna kraven så finns det inte heller någon som köper produkterna som odlas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tycker att det är hedervärt att ltl Brage Eklund försvarar ett GMO-fritt Åland. Som tidigare ganska stor konventionell jordbrukare visar det här också att det finns ett engagemang inte bara hos eko-odlarna, biodlarna och miljörörelsen. Också de konventionella jordbrukarna har insett problematiken och förstår att framtiden ligger i ett GMO-fritt Åland, trots att det kan finnas intressekonflikter. Precis som ltl Eklund säger så har biodlingen en utvecklingspotential. Intresset är stort, vi fick 15 nya odlare i år och 15 har anmält sig till kurs för nästa år. Biodlingen och binäring växer på Åland just nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att det inte bara är eko-odlarna som är oroliga för GMO-utvecklingen. Oron är lika stor hos konventionella odlare. Det bygger på att man inte har något grepp om vad följderna kan bli. Det finns redan nu bevis på miljontals hektar som har blivit resistent. Det är ogrässorter som har blivit resistenta på grund av genteknik och korsbefruktning. Där har de stora problem idag. Vi vill inte ha någonting sådant här på Åland. Jag hoppas att de inte vill ha det någon annanstans heller. Det är för liten vetskap om vilka effekterna blir.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är jätteviktigt att just hela jordbruksnäringen jobbar gemensamt mot ett GMO-fritt Åland. Jag tror att vi säkert också hittar samförstånd i utskottet, genom att göra det ännu svårare i den här lagstiftningen och utöka skyddszonerna ytterligare, så att vi verkligen kan tillförsäkra att den här lagen får den effekt som önskades.

Ltl Brage Eklund, replik

Det har ju kommit frågeställningar under dagens debatt som utskottet kommer att få ta del av. Det är väl skäl att utskottet granskar alla detaljer. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det här är rent vetenskapligt ett mycket komplicerat område. Det är mycket som vi inte känner till och förstår. Jag vill tacka ltl Brage Eklund för ett informativt anförande.

Sedan till frågan om vad som händer när det kommer till presidenten. Vi har utrett att det här är vår behörighet. Då förutsätter jag att det ska fungera.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är inte så mycket att kommentera. Jag hoppas att det är på det viset.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Jag vill helt kort uttrycka min tillfredsställelse vi nu har kommit så här långt när det gäller att begränsa GMO-odling på Åland.

Lagen är näringsministerns och näringsavdelningens huvudansvar. Men lagstiftningen är också mycket viktig för miljön.

På miljörådsmötet i Bryssel i mars specialbevakade landskapsregeringen frågan. Det var mycket intressant att följa debatten på ort och ställe i Bryssel. Europas miljöministrar var i princip eniga. Man tyckte att länderna själva skulle få bestämma om man ville förbjuda, medan jordbruksministrarna förde en annan linje. Det är orsaken till att det inte har kommit beslut från Bryssel ännu. Det var faktiskt intressant. Från Italien och Österrike ville miljöministrarna att länderna själva skulle få besluta om man ville förbjuda eller inte.

Från Ålands del har försiktighetsprincipen drivits. Vi ser att vissa grödor har utvecklat resistens mot t.ex. bekämpningsmedel. Utvecklingen har varit mycket svår att kontrollera. De genmodifierade arterna hotar också att slå ut naturliga arter. Vi har vår speciella natur som definitivt faller inom ramen för att vi ska göra inskränkningar och begränsningar. Vi har speciell topografi, vi har speciella odlingsmönster och vi har speciella gårdsstrukturer. Vi har inte miltals stora åkermarker där man odlar en och samma gröda. Vi har små åkrar och odlingar med blandade grödor som dessutom skärs av av både vägnät och vikar och sund. Vi har dessutom naturreservat och Natura 2000-områden som finns utspridda över hela landskapet.

Vi har också fantastiskt fina frukt- och grönsaksodlingar. Där står den ekologiska odlingen i en klass för sig. För att just kunna trygga den ekologiska odlingen på Åland är lagstiftningen nödvändig.

Vi har dessutom en mycket livskraftig bistam som håller mycket hög kvalitet. Vi har fantastisk kvalitet både på bina och på honungen som tillverkas på Åland. Här pågår en process att skydda den åländska bistammen. Första provomgången som har slutförts visar att Åland är varoafritt. Vi behöver en provomgång till som ska tas nästa säsong, vilket medför att vi med säkerhet kan verifiera att vi är varoafria. Därmed kan vi införa importstopp, eller riket inför ett importstopp för bistammar för Ålands del.

Några kommentarer om det som har diskuterats angående att det ska notifieras i Bryssel. Det handlar väl mera om att ta det säkra före det osäkra. Det är en regim som vi har haft tidigare, t.ex. när det gäller tjärasfalt. När vi tog fram den förordningen så skickades den också till Bryssel för godkännande. Vi har i dagsläget också en förordning som är helt klart att sättas i kraft men som behöver notifieras och godkännas. Det gäller fosfatförbud i tvättmedel och bykpulver. Så fort vi får grönt ljus kan vi sätta förordningen i kraft.

Nu gäller det GMO-lagstiftningen. Det blir ju lite mer komplicerat när det handlar om förbud, som den heliga kon. Det är den heliga principen i EU, det kan medföra att det hindrar konkurrensen och snedvrider handen. Det är detta som det till stor del handlar om.

Jag förstår den förvirring som råder, när vi äntligen vill ha ett förbud men vi stiftar en lag som medger samexistens. Som jag tolkar lagen handlar 10 § om information. Där finns den här stora säkerhetsventilen. Ska man börja odla GMO, som vi inte vill, så ska man informera de biodlare som finns inom en 5 000 meters gräns. Medan 5 § förhåller sig som om vi faktiskt skulle ha GMO-odling på Åland, då ska det vara två kilometer mellan GMO-odlingarna och bisamhällena. De blir egentligen lite förvirrande.

Jag välkomnar att man i social- och miljöutskottet granskar avstånden och om man kan få en enhetlig linje. Men det blir lite förvirrande, vi vill förbjuda och vi stiftar en samexistenslag.

När det gäller matproduktion finns det två trender. Den ena trenden är massproduktion och bulk och den andra trenden är närproducerat, småskaligt och ekologiskt. EU:s jordbrukspolitik reformeras och 2013 krymper jordbruksstöden obönhörligen. Då kan åländska produkter stå som en fyrbåk på marknaden. Inte är det skorvfria GMO-äpplen som vi ska konkurrera med. Nej, det är småskaligt, närproducerat, skärgårdsmat som tar hänsyn till miljö och djur och som är GMO-fritt och gärna ekologiskt. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 14 november.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, herr talman! Jag tycker att det är lite underligt att det här ärendet skickas till social- och miljöutskottet. Det är ju näringsministern som är ansvarig för lagen. Jag tycker det skulle debatteras i närings- och finansutskottet. Men nu har man väl beslutat att ärendet ska till social- och miljöutskottet.

Vi har varit överens ganska länge att det här inte är svart eller vitt. Jag understöder absolut regeringens framställning. De har gjort en balanserad lagstiftning som egentligen säger vad Åland tycker och tänker i dagsläget. Det finns ju mycket som är positivt med GMO. Jag understöder också ltl Brage Eklunds anförande till fullo. Det finns mycket fördelar, det finns vissa saker som man kanske är lite skeptisk till.

Som nämndes tidigare så är insulinet en effekt av GMO-forskningen. Utan GMO-forskningen hade vi inte haft insulin idag, vilket man bara ska vara medveten om. För många människor är insulin någonting positivt.

Jag är en sådan person som uppskattar nytänkande, forskning och innovationer och det är precis vad GMO är. Det är forskning och nytänkande. Man inser att vi bara blir fler och fler människor på jorden. Vi passerade 7 miljarder förra veckan. Fler och fler människor på jorden vill ha mat. En positiv sak med det är GMO. Det är också en positiv sak att man förmodligen kan minska bekämpningsmedlen enormt. Man måste kunna tänka sig ett scenario där man kanske kan få fram en potatis som skulle passa väl på åländska åkrar och som inte behöver lika mycket kemiskt bekämpningsmedel som nuvarande chipspotatisar. Är inte det positivt att man via GMO-forskningen har kommit fram till att detta är ett alternativ som kan vara positivt framöver på Åland? Det här ärendet är inte bara svart eller vitt.

Jag inser också att Åland inte är det mest progressiva GMO-området och kommer knappast att bli det heller. Men det är lite dubbelt när vi säger att vi ska ge samma verksamhetsförutsättningar och man ska ge samma möjligheter till odlarna på Åland men vi får inte börja titta på detta med GMO, för det vill vi inte. Då har vi inte givit dem samma förutsättningar som exempelvis i Sverige, Finland och i våra grannregioner. Om man hittar en potatissort som fungerar bra i Grisslehamn som chipspotatis utan bekämpningsmedel så kanske den potatisen kunde användas på Åland också. Det är något som man i alla fall behöver kunna titta på.

Den här lagen ger en möjlighet till att göra om det här, även om det kanske kan vara lite sent för det kommer säkert att ta några år innan lagen kan göras om.

Butikerna är ju redan idag fulla av GMO-produkter. Det är kanske överdrivet sagt men det finns väldigt mycket GMO-produkter i våra butiker. Det är konsumentmakten som är den största makten tycker jag. Vi kanske borde fokusera lite mera på om vi borde ha en lagstiftning om märkning, att produkten innehåller GMO-grödor, så att konsumenten kan få välja själv om man vill köpa produkterna eller inte. Åland är inte GMO-fritt bara för att vi tar den här lagstiftningen.

Vi behöver också erkänna, var man och kvinna för sig, att vi egentligen skulle behöva veta mer om det här området. Är det som ltl Rauli Lehtinen säger att vi leker Gud, man vet aldrig vad det här slutar och man ser något slags monster på vägarna? Eller inser vi redan idag att mycket av det vi gör idag, med avel osv, också är genmanipulation? Man avlar fram olika kreatur som har bättre förmågor än andra och så jobbar man vidare på det. Det är kanske bara är ett lite långsammare sätt att göra det på än vad forskningen tittar på.

Jag stöder den här lagframställningen, även om jag kanske hör till dem som gärna skulle vilja se det lite mera GMO-progressivt utan att förespråka det med en lagstiftning som ger större möjligheter än det här. Jag tycker att lagframställningen balanserad och genomtänkt. Tack. 

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det går inte riktigt att jämföra genforskning i provrör som gör medicinska framsteg t.ex. när man tar fram diabetesmediciner och cytostatika. Det här handlar ju om att man tillför naturen genmanipulerade växter, som man inte överhuvudtaget har någon kontroll över. Det är mycket möjligt, som ltl Karlström säger, att GMO kommer att ha en betydelse i framtiden. Men i dagsläget så har vi inte kontroll, så enkelt är det. Spåren förskräcker, man ser just det här utvecklandet av resistens mot bekämpningsmedel. Det visar sig också att man måste ta till ännu starkare bekämpningsmedel. I dagsläget har vi inte riktigt kontroll helt enkelt. Därför tror jag att det är en riktig väg för Åland att ta försiktighetsprincipen och marknadsföra sina jordbruksprodukter som GMO-fria. Det kommer alltid att finnas en marknad för dem också, det är jag helt säker på.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Nej, vi vet ju faktiskt inte var allting slutar här i världen. Vi vet inte heller hur mycket strålningen från mobiltelefoner betyder på 50, 60 och 100 års sikt, men vi har ju tillåtit det ändå. Vi vet inte heller vad bekämpningen kommer att betyda på 50,60 och 100 års sikt. Därför måste vi förtrösta oss så mycket som möjligt på forskningen. Jag försöker säga att jag inte är emot forskning, innovation och utveckling. Jag tror att det är en naturlig del i människans framtid att vi försöker stöda det som vi tror på. Forskning och utveckling är en viktig beståndsdel om vi ska klara av den gemensamma uppmaningen att bevara jorden på ett hållbart sätt. Vi kommer förmodligen att vara fler än 7 miljarder människor om några år. Tecken visar på att vi blir 10-12 miljarder så småningom. Mat är någonting som vi alla behöver.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Talman! De dåliga nyheterna är väldigt mycket flera än de positiva nyheterna. Bara igår kablades det ut över Norden att barnmat innehåller kraftiga mögelgifter. Till på köpet var det barnmat som var kravmärkt. Hela den globala matproduktionen är för närvarande åt skogen, tyvärr. Kemikalieregnet som vi utstår dagarna i ända är också en sak som alltmera uppmärksammas inom miljörörelsen. Det finns väldigt mycket att göra på miljöområdet när det gäller kemikalier. Jag tror fortfarande, fast man naturligtvis ska följa forskning och framsteg, att man ska vara försiktig.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag tycker landskapsregeringen har varit försiktig i den här lagframställningen. Man är försiktig, man är lite avvaktande och man ger inte grönt ljus till GMO-odling. Man har skött det här ganska balanserat.

Minister Sjögren säger att det finns ett besprutningsregn av kemikalier. Ja precis, det är kanske för att vi har forskat för lite och ännu inte har alla svaren. Vi måste forska vidare och kanske den forskningen visar att GMO-grödor inte är farligare än andra grödor. Jag hörde en person som sade; ”jag vill inte äta mat med gener i”, men all det är gener i all mat. Det är inte mer komplicerat än så. Låt forskningen fortsätta. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort en balanserad övergång här.

Vi bör också vara så pass ärliga att om det visar sig att konkurrensen på Åland blir lidande och om det visar sig att våra odlare inte får tillgång till forskningens godkända produkter som visar på ett hållbart och långsiktigt sätt, då kan vi inte fortsättningsvis vara emot det, bara för principen skull. Vi måste ju också vara realister och försöka göra det bästa av situationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Lustigt nog tänkte jag säga samma sak som minister Sjögren, men lite mera konkret. Om vi har en ko i ladugården som mjölkar insulinmjölk så det är ganska säkert. Sedan har man t.ex. biologiska vapen i laboratorier i form av virus och bakterier. Man försöker få det ganska säkert. Men det har väl hänt någon gång att de har rymt till och med från de säkerhetsanordningarna.

Att man släpper ut dåligt forskade, som jag anser det, växter i naturen mitt i ekosystemen och evolutionens gång så det är som man skulle skapa Jurassic Park.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Jag tror att vi är helt överens om principen här. Det är klart att det här är något som inte är totalt genomforskat och klart och ska släppas ut i den åländska naturen. Det är inte någon som förespråkar det. Men om man med forskning och erfarenhet kan visa att det finns vissa potatissorter, GMO, som inte behöver samma mängd kemikalier och om forskningen visar att det inte är farligt för människor och djur att äta, vad är det som säger att vi inte ska kunna ta ny en bedömning då och titta på det? Jag försöker bara säga att jag är positivt inställd till det. Jag är inte så drastiskt emot GMO. Jag är för forskning, innovation och utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén replik

Herr talman! Jag är glad att ltl Karlström nu tycker att den här lagen är bra och stöder den. Det gör jag också. Jag tycker att den balanserad och bra och lagom så att man kan följa med utvecklingen. Utvecklingen är enorm.

Jag fastnade för Karlströms uttalande om att vi ska samma förutsättningar som i regionerna runt oss och som våra konkurrenter har. Det kanske blir Karlström sak att se till att vi har samma villkor och följa med den sidan ifall han blir minister på den posten. Man får se till att vi har förutsättningar för konkurrens.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag sade att vi brukar säga här i lokalen att vi ska ha samma förutsättningar. Det är klart att vi måste försöka sträva efter att ha samma verksamhetsförutsättningar så långt det bara går. Kan man på ett ekonomiskt sätt odla en gröda som inte kräver lika mycket bekämpningsmedel så ska man kunna ha den möjligheten. Man kan inte bara säga att man ska ha samma förutsättningar åt ett håll men inte åt det andra hållet. Man behöver kunna öppna upp det och se det från två olika håll. Förutsättningarna ska vara att man ska kunna bedriva all sin verksamhet så långt som det bara är möjligt utan inblandning av politiker och myndigheter. Min grundinställning är att det ska fungera ändå.

Ltl Jan Salmén replik

Herr talman! Stryper man odlarnas möjlighet så får man ta ansvar. För om man begränsar för odlarna då får man väl söka andra möjligheter att hjälpa till att det fungerar så att vi inte tar kål på alltihop.

Sedan sade också ltl Karlström om det kommer potatissorter. Jag läste härom veckan att det redan finns framtagna GMO-potatissorter. Man har flyttat över gener från 50 år gamla sorter till moderna sorter så att man inte ska behöva spruta för bladmögel, de är resistenta för bladmögel. Utvecklingen på det området kommer nog att gå väldigt fort. Det gäller att följa med utvecklingen och ha beredskap att kunna ändra på lagar i framtiden.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag höjde lite ett varningens finger för det. Det ofta ganska många år om man ska förändra en lagstiftning. Det är väl det som kanske är nackdelen, med det är väl också det som samtidigt är fördelen för dem som tycker att det här är en bra lagstiftning. Vi får helt enkelt följa med GMO-tankarna och forskningen som finns. Vi behöver allihop lära oss lite mer om det här.

Jag håller helt med ltl Salmén när han säger att om myndigheter, politiker och lagstiftare stryper en näring för att få bedriva sin verksamhet på optimalt sätt, då är det naturligtvis politikerna som måste ta konsekvenserna av det också. Det är vi helt överens om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ltl Karlström efterlyser mera kunskap om GMO och om dess konsekvenser. Jag rekommenderar verkligen att han ber att få titta på den film som fick partikollega Mika Nordberg att skriva den där finansmotionen i november 2008 med kritiska frågor om GMO. Där är inte det mesta svart eller vitt, det mesta är verkligen nattsvart.

Beträffande märkning så finns det en lagstiftning på området. Alla livsmedel som innehåller, består av eller framställs av GMO ska GMO-märkas. Det finns ändå undantag; t.ex. grisar som har ätit genmanipulerad soja och blivit uppfödda på det, när grisarna slaktas och blir till korv så behöver inte korvar märkas med GMO, om de inte innehåller mer än 0,9 procent GMO.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Filmen som ltl Aaltonen hänvisade till har jag också sett tror jag. Det var några år sedan nu. Men jag håller med om att just patentsidan och bolagsrätten som finns runt det är ett ganska stort problem. Jag är inte någon varm anhängare av Monsantos tankar, som ltl Nordberg tog upp om björken. Det finns komplikationer med det där. Tyvärr har juridiken tagit för stor roll i det här ärendet tycker jag. Man borde agera annorlunda, men det är väl inte i den här salen, inte i Finland, i Sverige eller Europa heller. Eller kanske i Europa och WTO det är väl där som det borde ha gjorts annorlunda.

Jag håller med om att den komplikationen inte är lätt att hantera det. Det är fel som det är idag med patentsida på genmanipulation.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag ser en oerhört stor marknad i våra närområden för att vi kan lyfta fram en ren och säker mat. Sveriges regering gör stora satsningar på att man ska bli det ledande matlandet i Europa. Man pratar inte längre om småskalig livsmedelsproduktion. Man pratar om mathantverk, man lyfter fram det rena, det lokala, det GMO-fria, det ekologiska och gör det till ett varumärke. Här tycker jag faktiskt att det finns utvecklingspotential och här finns det alla möjligheter för Åland att haka på den trenden och vara med. Folk behöver äta varje dag och det ska vara ren, hälsosam och god mat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Ltl Aaltonen säger ren och säker mat som att det skulle betyda att en GMO-produkt inte behöver vara ren och säker. Det är ju där som vi har lite olika åsikter. Det kan ju vara så att en GMO-produkt kan vara ren och säker med tillräckligt mycket forskning och man har inte behövt använda bekämpningsmedel.

Jag tror att vi är ganska överens om att vi kan acceptera den här lagen. Ska vi begränsa det ännu mera så kommer det att finnas andra sidor på myntet som vi måste beakta ännu mera, just med tanke på konkurrens och många av de andra frågorna som också kommer att vara kostnadsdrivande på sikt om vi inte löser det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag vill stöda ltl Barbro Sundbacks förslag om bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Under diskussion har ltl Barbro Sundback med understöd av ltl Carina Aaltonen föreslagit bordläggning till plenum den 14 november. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 14 november.

Remiss

2        Införande av centraleuropeisk tid

Ltl Danne Sundmans åtgärdsmotion (MOT 1/2011-2012)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman, bästa lagtingskollegor! Jag gratulerar er till återval och inval och ser fram emot att samarbete med er under de kommande fyra åren.

Talman! Till den åtgärdsmotion som jag lämnat in i enlighet med den nya lagtingsordningen: Landskapet Åland ingår i dag i den gruppen av regioner och länder som har östeuropeisk tid, förkortat EET. Det skulle av flera orsaker falla sig mycket naturligare att ha centraleuropeisk tid, s.k. CET, på Åland.

För näringslivet skulle det innebära förenklade kontakter västerut om Åland hade samma tideräkning. För finansmarknaden skulle det innebära att man hade samma tid som övriga europeiska börser. Huvuddelen av turistströmmen till Åland kommer från Sverige och detta innebär ett ständigt bekymmer med tidsskillnaden. Turisterna frågar: När går färjan? Om en halvtimme svarar man och så får man frågan: Svensk eller finsk tid? Det här är ett klassiskt skämt, men det är en allvarlig underton och det visar på ett bekymmer. T.o.m. ålänningarna har ibland svårt att räkna ut vad klockan egentligen är.

I takt med den ökande integrationen med övriga Europa och framförallt med det forna moderlandet Sverige blir detta ett allt större hinder, ett onödigt sådant. Ålänningarna har ett allt större kulturellt och ekonomiskt utbyte med Sverige; t.ex. ser man till största delen på svensk TV vilket innebär att programmen börjar en timme senare på Åland än i Sverige. Det gör att man får en timme senare kvällsvanor på Åland, med allt vad detta innebär. Alla är kanske inte styrda av Tv-tiderna, det är ändå många och särskilt unga människor som behöver sova i tid. Detta argument brukar det raljeras med i samband med rapporteringen om denna motion men det är ett problem de facto. Mot bakgrund av skriverierna som har varit med jämna mellanrum om ungdomarnas psykosociala situation kan det mycket väl bero på att de inte sover tillräckligt.

Herr talman! Rent geografiskt är det inte heller något problem att byta till centraleuropeisk tid eftersom det finns områden långt öster om Åland som har den här tideräkningen, t.ex. Polens, Makedoniens och Slovakiens östligaste delar. Också nordöstra Sverige, t.ex. städerna Kalix och Haparanda ligger öster om Åland.

Åland är samtidigt det västligaste området med östeuropeisk tid, här har vi alltså europarekord.

Lite om tidszonerna, talman. Som äldsta tid användes soltid som norm varvid varje meridian utgjorde en egen tidszon och varje latiduell förflyttning innebar en omställning av klockan. Med järnvägens införande på 1800-talet infördes normal tid för ett helt land eller för delar av ett land. Dessa normaltider sattes i de flesta fall till soltiden vid meridianer på ett jämnt 15-tal grader från Greenwich. Tidszonen på Greenwich kallades Greenwich Mean Time, GMT, och är den normaltid som används i Storbritannien. Meridianen som avgör var mitten på centraleuropeisk tid är 15 grader öst, området för centraleuropeisk tid sträcker sig sålunda från 7,5 grader öst till 22,5 grader öst. Det här innebär att Åland ligger inom det området. Det är snarare så att det som vi har nu är onormalt, det normala borde vara centraleuropeisk tid. Åland ligger som ni vet på en korsning ungefär av sextionde latituden och den tjugonde longituden och det är ungefär mitt på Åland strax söder om Mariehamn.

Det geografiskt normala för Åland är alltså centraleuropeisk tid och inte östeuropeisk tid.

Talman! När det gäller att byta tidszon så har vi inte möjlighet att göra det här själva utan det är en internationell konvention som styr de här frågorna och sålunda måste riksmyndigheterna förhandla för Ålands del, men det torde inte vara något problem om viljan finns att ändra detta, som med mycket annat. Man kan se att tidszoner byter länder rätt så ofta. Det finns en sammanställning på Internet på vilka länder och delar av länder som har bytt och när. Det finns också självstyrda områden både i Norden och i Europa som har en annan tidszon än moderlandet. Det ska inte finnas några formella problem. Man måste enligt självstyrelselagen göra den här framställningen och riksmyndigheterna måste förhandla för Ålands del. 

Lagtinget har behandlat det här ärendet förut, bl.a. på mitt initiativ och jag tänkte att det här lagtinget är om möjligt ännu klokare än det förra och kanske t.o.m. godkänner motionen den här gången. Jag har i varierande grad fått stöd för idén och variationen har ändrat såtillvida att stödet hela tiden ökar från både politiker och allmänhet. Vi ska hoppas att det också sker den här gången. Vad beträffar talarlistan så verkar det dock inte så. Jag tror att bland ålänningarna finns det en stor sympati för det här förslaget. Det ser man också av de kontakter som har tagits de senaste dagarna.

Om motionen inte blir godkänd tänker jag fortsätta att väcka frågan i varje lagting som jag väljer att ställa upp i val till och får förtroende att ingå i tills förslaget går igenom. Detta löfte gav jag också förra gången inför det förra lagtinget och man ska ju hålla vad man lovar.

Herr talman! Med anledning av det anförda föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att hos riksmyndigheterna anhålla om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag vill inte göra ltl Danne Sundman besviken, därför begärde jag en replik så att han skulle få en liten debatt i varje fall.

Jag tror att det här har diskuterats tidigare. Jag har sagt att det finns flera fördelar, bl.a. detta med Tv-tiderna, att man kan gå lägga sig klockan 23.30 istället för 00.30 och det finns även fördelar när det gäller den svenska turismen.  

Men det finns också en avig sida med det. En av dem är faktiskt att det blir mörkare en timme tidigare. Man måste väga in hur det påverkar människor och vad folk tycker om det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Tvärtom, det blir ljusare en timme tidigare. Att det är ljust på morgonen är också viktigt för många företagare, personer som vistas utomhus och barn som går till skolan osv. De där nackdelarna kvittas av fördelar. Den delen på året som det här spelar någon roll är bara korta fönster på våren och hösten när solnedgången är i den tidsrymden att det är relevant för folk. När solen går upp klockan 05.00 eller 06.00 och när den går ner klockan 01.00 eller 00.00 så är det inte någon skillnad, utan det är när solen går upp eller ner under den aktiva tiden. Det är ändå ett begränsat problem, men det ger också nytta i stor utsträckning.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! För mig passar det bra att det blir ljust en timme tidigare på morgonen, det kan jag gott och väl leva med. Det finns också många som tycker att det inte är bra att det blir mörkt en timme tidigare på eftermiddagen. Min fru och jag brukar ha ganska intensiva diskussion om det här.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det är bra att Eliasson har intensiva diskussioner med sin fru om det är så att han inte har min åsikt. Kanske fruns diskussioner kan påverka honom att få rätt åsikt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Ltl Danne Sundmans motivation verkar heltäckande, nästan vattentät men det finns en undantagsgrupp; åländska kor. De har inte klockan som sin vägvisare som man kan vrida en timme tidigare eller senare. De går efter solljuset. Solen stiger upp som den stiger utan att lagtinget eller riket bestämmer. Det kan ju vålla vissa bekymmer för deras del och deras fertilitet. Det här var lite mera på skämt. Allvarligt sagt så kan det föra med sig lite konsekvenser som vi också måste räkna med, t.ex. elförbrukningen, att man kommer ihåg att ändra nattid och dagtid. Det kan gälla stora ekonomiska värden. Det kan bli ganska allvarliga följder om man inte kommer ihåg det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller korna så tror jag att deras åsikt är att det skulle vara bäst om det var samma tid året runt. Det är ett större problem för korna att tiden ändrar två gånger per år. Det är också ett jättestort problem, åtminstone på hösten, för barnfamiljer att tiden ändrar. Om det sedan ändrar från en timme tidigare så är det inte vare sig sämre eller bättre för kor och barnfamiljer osv. Man borde, vilket jag inte tar upp i min motion, fundera på att överge sommartiden för att undvika de här bekymren med att ändra tiden två gånger i året. Det är värre för korna. Korna tycker nog säkert om den här standardiserade tiden. De vet ju att de är åländska kor, då vill de ha centraleuropeisk tid för de har tittat på kartan var de står och betar. Jag tror att korna stöder mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Herr talman! Ltl Sundman för fram ett förslag som han har fört fram i tid och evighet kan det tyckas.

Vad gäller finansmarknaden ska vi komma ihåg att alla europeiska börser inte har centraleuropeisk tid. Vi har också en OMX börs Helsingfors där säkert största delen av aktiehandeln förs, både i Finland och på Åland. Jag kan inte se att det här förslaget har någon fördel överhuvudtaget.

Vad gäller näringslivet så säger ltl Sundman att det underlättar handel för dem västerut, men då måste vi också komma ihåg att största delen av handeln fortfarande sker österut, vilket då betyder att det kommer att försvåras.

Att behöva flytta klockan för att man är beroende av TV-tittande är inte heller helt förnuftigt ur hälsoperspektiv. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! När det gäller näringslivs- och börstidsaspekterna så är det kanske därför delvis som handel och allting är väldigt öst inriktade.  Man har systemen anpassade för det väderstrecket. Nu kanske tiden inte spelar så stor roll. Det vore naturligare att ha den tid som man eftersträvar utvecklingsmässigt, som är handel med Sverige. Åland handlar mera med Finland idag än vad Finland handlar med sig själv. Det är ju inte sunt språkligt. Vi borde eftersträva att gynna de intressen som ser västerut. Framförallt den europeiska integrationen borde göra att alla EU-länder borde ha centraleuropeisk tid, även Finland borde byta. Då löser man problemet med Helsingforsbörsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag kom lite huvudstupa in i den här diskussionen och har säkert missat någonting. Jag noterar att ltl Asumaa sade att handeln på börsen med Helsingfors skulle försvåras i så fall. Verkligheten är ju den att om man som ålänning vill handla så handlar man lika enkelt på Stockholms-, Köpenhamns- och på Oslos börser som man gör på Helsingforsbörsen och det är ju någonting helt nytt, som har kommit nu. Man ser ju redan att många går över till den svenska börsen, just p.g.a. att man får information om företagen på det språk som man förstår, vilket man tyvärr inte får när det gäller handel med Helsingforsbörsen.

Sedan när det gäller TV-tittande så har det visat sig att TV-tiderna är lagda efter det att ungdomar och barn i Sverige ska vara i säng i någorlunda rimlig tid. Man har utgått ifrån svensk tid och vi vet att åländska barn och ungdomar tittar på svensk TV. Nog tycker jag också det är ett sakargument lika gott något annat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Ltl Eriksson kom in lite huvudstupa och kanske inte noterade allt jag sade. Jag pratade inte om att det skulle försvåra handeln utan fortfarande sker största delen av handeln på Helsingforsbörsen.

Att sedan blanda in språket Helsingforsbörsen tror jag inte är relevant för siffrorna kan tolkas på samma sätt både på finska och svenska.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag kom inte in så huvudstupa att jag inte hörde hela ledamotens anförande, det gjorde jag. Jag vill peka på att det är ett ganska nytt fenomen att man lika enkelt kan handla på den svenska börsen som på börsen i Helsingfors. En person som handlar med aktier vill inte bara ta del av siffror som information. Man vill ju också ha den skriftliga informationen om strategier och affärer som har hänt. Jag, och många med mig helt svenskspråkiga här på Åland, som inte förstår finska är helt offside när det gäller informationen på Helsingforsbörsen.

Sedan bör vi komma ihåg, och det bör också nyvalde ltl Asumaa komma ihåg, att det är viktigt att vi ska kunna fungera på svenska här på Åland. Det är därför som vi har hela självstyrelsen och det bör vi alla sluta upp bakom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?  Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 14 november 2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil