Plenum den 9 november 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

 PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 9 november 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Föredras. 2

1    Misstroendeyrkande

Ltl Bert Häggblom m.fl. misstroendeyrkande om att lantrådet Katrin Sjögren inte längre har lagtingets förtroende MY 1/2016-2017

Andra behandling. 3

2    Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

Andra behandling. 4

3    Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem samt ny blankettlag om explosiva varor

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

Andra behandling. 4

4    Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

Andra behandling. 5

5    Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

Enda behandling efter bordläggning. 5

6    Hälso- och sjukvården

Vtm Veronica Thörnroos förslag till åtgärdsuppmaning

Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

Remiss. 6

7    Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Remiss. 6

8    Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

Remiss. 6

9    Ny blankettlag om anmälda organ

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2016-2017

Remiss. 7

10  Marknadskontroll

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Remiss. 7

11  Elsäkerhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Remiss. 7

12  Hissäkerhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

Remiss, efter bordläggning. 9

13  Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet

Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016

För kännedom.. 21

14  Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

15  Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

Plenum slutar 21

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Vtm Viveka Eriksson och ltl Harry Jansson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Ltl Mikael Staffas anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets utskottsmöte i Stockholm. Antecknas.

Föredras

1        Misstroendeyrkande

Ltl Bert Häggblom m.fl. misstroendeyrkande om att lantrådet Katrin Sjögren inte längre har lagtingets förtroende MY 1/2016-2017

Enligt 43 § arbetsordningen ska ett yrkande om att lagtinget ska förklara att lantrådet saknar lagtingets förtroende inte tas upp till behandling innan lantrådet beretts tillfälle att inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs avge en förklaring inför lagtinget. Lantrådet fick del av yrkandet den 7 november 2016 och bereds nu tillfälle att avge förklaring. Annan diskussion medges inte vid detta plenum.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Med anledning av oppositionens misstroendeyrkande vill jag komma med några förtydliganden och klargöranden.

Landskapsregeringens regeringsprogram och praktiska arbete genomsyras av hur demokratin kan leva och förnyas. Vi jobbar brett med många aktörer från näringsliv, offentlig- och tredje sektor. Ett lysande exempel är arbetet med att ta fram framtidsdokumentet en utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Det är ett arbete som engagerade hundratals ålänningar.

I vårt småskaliga samhälle behöver vi utnyttja all kompetens. När ny lagstiftning och program tas fram engageras olika intressegrupper i själva beredningen. Levande exempel är ny vattenlagstiftning, ny avfallslag, skogsprogram och livsmedelsstrategin. Arbetet med det nya landskapsandelssystemet har gjorts i nära samarbete med en parlamentarisk kommitté.

Landskapsregeringen vill vidga demokratin och låta flera röster höras därför föreslår vi också att 16-åringar ska få rösta i kommunalvalet.

Det är ingen som helst tvekan om att det råder åsikts- och yttrandefrihet i landskapet. Det är bara att ta en titt på insändarsidorna, lyssna på lokalradion eller följa diskussionerna på sociala medier. På samma vis som det står varje ålänning, varje lagtingsledamot och varje kommunrepresentant fritt att uttrycka sina åsikter står det också ministrar och lantråd precis lika fritt att uttrycka sina åsikter och bilda opinion.

Oppositionen blandar ihop sakernas ordning på ett märkligt sätt. Självklart kan inte landskapsregeringen styra vad respektive fullmäktigen fattar för beslut och det har inte heller gjorts. Men varje landskapsregering har mandat och ansvar att forma sin ägarpolicy och tillsätta sina styrelser och direktioner.

 

Det är svårt att förstå vad oppositionen menar. Skulle inte landskapsregeringen få tillsätta sina egna styrelser och förändra sammansättningar då behov finns? Under förra mandatperioden byttes ordförande i både Ålands gymnasium och ÅHS ut. Skulle inte landskapsregeringen agera som ägare och utgående för vad som anses bäst för landskapets bolag? Jag menar att det är en plikt och en skyldighet. För övrigt kommer jag inte att diskutera personer som varken är närvarande eller kan tala för sig själv.

Landskapsregeringens avsikt har aldrig varit, varken nu eller tidigare, att diskutera styrelsetillsättningar offentligt. I det aktuella ärendet gjordes valet av någon annan. Idag tillsattes en ny styrelse för PAF med både erfarenhet och nytänkande, med kompetenser inom vitt skilda men viktiga områden. Det är full fart framåt!

I enlighet med vad som skrivs i regeringsprogrammet är en av landskapsregeringens kraftsamlingar en utredning av kommunstrukturen. Det är själva basen och motorn i moderaternas, socialdemokraternas och liberalernas regeringssamarbete. Det arbetet pågår för fullt. Kriterier för den utredningen, processen och sedan reformen är närhet, tillgänglighet, demokrati, transparens, delaktighet, kvalitet, kompetens, verksamhetsutveckling, integritet, rättssäkerhet, jämlikhet, ekonomisk bärkraft och effektivitet, samhällsutveckling, planering och skärgårdens särskilda behov. Det är tydligt och klart inskrivet i utredningsuppdraget. Ett gediget arbete har utförts tillsammans med kommunerna genom olika mycket välbesökta workshops. Det arbetet ligger till grund för fortsättningen.

För tillfället pågår den störta medborgarundersökningen någonsin i Ålands historia genom ÅSUBs medborgarenkät om hur ålänningarna ser på kommunstrukturen. Procentuellt flest enkäter går till de mindre kommunerna. Vad tycker ålänningarna är viktigt? Hur de ser på servicen? Hur ser de på framtiden?

Slutligen, att oppositionen tar till det tyngsta parlamentariska verktyget på så lösa grunder får fler än mig att fundera. Vill man på allvar vara med och bygga upp eller är det primära att riva ned. Vi har flera gemensamma frågor som är inne i ett avgörande skede och där det råder politisk konsensus. Där vi behöver vara starka i sak och argumentation, där vi behöver visa enighet i allt från självstyrelselagsrevision, svenska språket, fiskekvoter till att hävda vår rätt i rikets social- och hälsovårdsreform. Man kan mycket väl ta ansvar och visa ledarskap som oppositionspartier. Fundera en gång till vad som är viktig, vad som bär framåt, vad man sätter kraft och energin på.

Framåt Åland! För både stabilitet och förändring! Tack.

Talmannen

Förklaringen antecknas för kännedom. Ärendet upptas till enda behandling vid plenum fredagen den 18 november klockan 09.30.

Andra behandling

2        Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem samt ny blankettlag om explosiva varor

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om överensstämmelse med kraven för utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar för godkännande i andra behandling.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om explosiva varors överensstämmelse med kraven för godkännande i andra behandling.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendena är slutbehandlade.

Andra behandling

4        Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5        Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling efter bordläggning

6        Hälso- och sjukvården

Vtm Veronica Thörnroos förslag till åtgärdsuppmaning

Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016

Under diskussionen som förklarades avslutad vid plenum den 7 november 2016, har vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Jörgen Pettersson, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen av följande lydelse:

”Att lagtinget för att långsiktigt trygga den åländska befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov uppmanar landskapsregeringen att mildra sparkravet på ÅHS så att avdelning 1 A under 2017 kan fortsätta verka i enlighet med tidigare verksamhetsmål. Vidare bör landskapsregeringen under 2017 ta fram långsiktiga och vårdmässigt godtagbara lösningar för klienter och patienter med demenssjukdomar.”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom röstar ja; de som för vtm Thörnroos förslag till åtgärdsuppmaning röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag önskar en öppen omröstning.

Ltl Jörgen Pettersson

Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Under diskussion har vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Jörgen Pettersson, begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas.

Jag ber lagtingsledamoten Petri Carlsson och lagtingsledamoten Britt Lundberg att biträda vid rösträkningen.

Upprop.

Omröstningen har utfallit så att 17 ja-röster har avgivits, 10 nej-röster och 3 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har alltså beslutat anteckna landskapsregeringens svar för kännedom.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

7        Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

8        Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

9        Ny blankettlag om anmälda organ

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

I den här lagframställningen, en blankettlag om anmälda organ, genomförs ett EU-direktiv om godkännande av organ för bedömning av produkters överensstämmelse som s.k. anmälda organ.

I klartext betyder det att man genom denna lag samlar bestämmelserna om de organ som ska kontrollera att produktspecifika regler följs. Lagtinget har redan behandlat tre produktspecifika lagar och får idag till sig ytterligare tre. För att illustrera vad det handlar om har jag med mig en förträfflig bild som jag hoppas kan klargöra det hela (bilden visas).

Ett anmält organ är en oberoende tredje part som bedömer och produkter uppfyller EU-kraven så som de är tillämpade i nationell lagstiftning.

Det är i första skedet landskapsregeringen som fungerar som anmält organ, men avsikten är att genom en överenskommelseförordning föra över uppgifterna till riksmyndigheterna. Det finns i dagsläget inga produktspecifika anmälda organ på Åland och bedömningen är att inte har några avgörande ekonomiska konsekvenser för landskapet. Lagen om anmälda organ föreslås träda i kraft när de produktspecifika lagarna i paketet är godkända och satta i kraft.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Först en ordningsfråga. Hur för man in det i stenografiska protokollet? Bilden och pekandet som är viktigt för eftervärlden, för diskussionen här och även för vårt arbetssätt.

Andra frågan jag vill ha utredd är anmälda organ, har man arbetet med rubriken och konstaterat att det är svenska?

Minister Nina Fellman, replik

Det var ett sätt att illustrera för lagtinget hur upplägget är och överlämnar med glädje pappret till utskottet.

Gällande rubriceringen är det lagberedningens förslag.

Ltl Britt Lundberg, replik

Nu frågar jag om ministern anser att det här är svenska och om det har förts någon diskussion kring det? Det är viktigt att vi värnar det svenska språket i självstyrelsen.

Minister Nina Fellman, replik

Jag anser att det är svenska.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

10      Marknadskontroll

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts för ärendena 10, 11 och 12 på föredragningslistan.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

11      Elsäkerhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

12      Hissäkerhet

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Orsaken till att minister Fellman tog med bilden, förstår att det är svårt för lagtinget att se men den finns till beskådande för den som önskar mera noggrann läsning, är för att den illustrerar väldigt bra vilken omfattning lagpaketet har från EU med både horisontella lagstiftningar och olika specifika lagar. Några av lagarna ligger redan i lagtinget för behandling explosiva varor och pyrotekniska artiklar. Det som är på listan idag, lagarna om hissdirektiv, marknadskontroll och elsäkerhetslag är ett tecken på att EU omorganiserar och sätter väldigt stort fokus på energifrågan, försöker styra upp det med marknadskontroll kring olika produkter och dess säkerhet.

De tre lagar som nu föreläggs för lagtinget och som sambehandlas hör alla tre till det här lagtekniska paketet. Det betyder att lagarna i sig inte innehåller några nämnvärda politiska förändringar av det nu rådande läget beträffande elsäkerhet, hissäkerhet och marknadskontroll utan det är mycket lagtekniska justeringar som sker.

Landskapet har fått en formell underrättelse från EU-kommissionen i dessa ärenden eftersom direktiven skulle ha genomförts den 19 april i år. Landskapet bedömer att det absolut mest ändamålsenliga på dessa tekniska lagar är att fortsättningsvis ha blankettlagstiftning. Det blir en komplikation eftersom rikets lagar fortfarande inte är tagna av riksdagen. Därför är det just nu en ganska annorlunda behandling av lagarna eftersom de blankettlagar som vi nu vill att träder i kraft på Åland fortfarande är under behandling i riksdagen.

Landskapsregeringen har förstås kontroll på vad som sker i riksdagen och kommer aktivt att informera utskottet om förändringar sker i de blankettlagar som ligger till grund för de som landskapet vill lagstifta om.

Det betyder att lagtingets behandling är beroende av riksdagens behandling i ärendena att vi vet att det finns en samstämmighet i lagstiftningen.

Den första lagen om marknadskontroll är en allmän lag om tillsyn, övervakning och förvaltningsåtgärder för vissa produktgruppers säkerhet och det säger kanske inte så mycket. Orsaken till att man gör det inom unionen är det övergripande målet att undanröja hinder för varors fria rörlighet på den inre marknaden och att idkarna ser till att produkter som berörs inom områdena uppfyller gällande krav.

Den andra lagen som ges till lagtinget utgår från lågspänningsdirektivet och även det handlar om en lagteknisk ändring som omfattar ett regelverk, säkerhet vid byggande av elanläggningar samt om driftsäkerhet för elektrisk utrustning och elanläggningar. Även denna lag innebär inga större förändringar i sak. En lokal avvikelse som vi har i motsats till riket är att vi har fler minde hus på Åland sedan 1996 som kräver en certifieringsbesiktning. På Åland certifieringsbesiktas även av fritidshus och vanliga bostadshus, vilket inte görs på rikssidan där man har större hus som kräver certifieringsbesiktning. Orsaken till att vi haft det så på Åland i våra åländska bestämmelser är för att upprätthålla kompetens på området som annars skulle bli väldigt sällan använd om den inte omfattade fler objekt.

Den tredje lagen som landskapsregeringen lägger fram handlar om hissäkerhet. Även där är det ytterst lagtekniska saker som inte påverkar frågorna i större grad än vad som gäller idag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Har en del synpunkter på det som vicelantrådet förde fram, mer av självstyrelsepolitiskt karaktär. Finner det anmärkningsvärt att Ålands lagting ska ge en fullmakt in banco åt Finlands riksdag att stifta en lag som vi per automatik ska kopiera utan att vi de facto vet det substantiella innehållet fullt ut, det kan inte vara förenligt med självstyrelselagen och de intentioner som finns. Jag är mycket förvånad. Det var en vänlig gest av den socialdemokratiska partiledaren att stöda kollega minister Nina Fellman men det är inte brukligt att man står i ett parlament och viftar med ett papper och på något sätt försöker anföra och koppla det vidare.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Pappret är till för att illustrera frågan och hur många lagar det finns inom direktivpaketet, både av horisontell och av mer stuprörskaraktär. Pappret var ett stöd för mig och för minister Fellman att för lagtinget förklara detta, även för lagberedningen beskriver det mycket tydligt deras arbetsprocess. Det kanske kan vara utskottet till hjälp att utgå ifrån pappret när man tittar på helheten, det hjälpte mig att förstå det hela.

Det är en speciell situation, vi har EU i nacken när det gäller att få direktivet genomfört och därför kommer förstås inte lagtinget att anta några lagar innan det är klart att man har gjort det samma i riksdagen och om det har vi haft en dialog med lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Gällande illustrationen är det säkert klokt att ha en sådan, stöder det fullt ut, men regeringen bör fundera hur man kommunicerar med lagtinget så att det även uppfyller lagtingsordningen och arbetsordningen. Den allra viktigaste frågan är hur landskapsregeringen kan förvänta sig att lagtinget in banco ska fatta ett beslut och därefter ska det processas i utskottet? Nog måste det väl ändå vara ett färdigt lagförslag som landskapsregeringen kommer med? Vad blir det annars av självstyrelsen med denna landskapsregering?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det handlar om att vi har ett väldigt brådskande fall och det är för att underlätta lagtingets beredning att man har materialet hos lagtinget och vi har fört en diskussion med lagtingets ledning om processen. Naturligtvis ska lagtinget avvakta riksdagens behandling om det föranleder några ändringar.

Lagarna i riksdagen som nu läggs på bordet har gått igenom ekonomie- grundlagsutskottet alla tre och det finns betänkanden därifrån och det ser inte ut som det blir några ändringar, men det vet man först när riksdagen har klubbat sitt. Eftersom de nu lämnas till lagtinget för behandling i utskott kan utskottet avvakta den behandlingen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till lag- och kulturutskottet. 

Remiss, efter bordläggning

13      Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet

Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmannen föreslår att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! På lagtingets önskan överlämnas nu landskapsregeringens utredning om ett fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet.

Jag vill inleda med att gratulera ledamoten Britt Lundberg till hennes framgångar i det nordiska samarbetet. Hon har på kort tid inte bara blivit ordförande för Mittengruppen i Nordiska rådet, utan också president för Nordiska rådet av Finlands delegation. Det om något visar att ålänningar som är kompetenta och drivande i det nuvarande systemet har goda möjligheter att driva både Ålands och sina egna frågor.

Landskapsregeringens slutsats om ett fullvärdigt medlemskap är följande:

Av den kartläggning som gjordes år 2006, som resulterade i det s.k. Ålandsdokumentet som antogs 2007 framgår att grundlagen i Danmark och i Finland begränsar möjligheten för Färöarna, Grönland och Åland att ingå internationella avtal.  Under senaste session i Nordiska rådet behandlades Färöarnas ansökan om fullvärdigt medlemskap. De fem länderna markerade unisont och tydligt att det inte är aktuellt politiskt, eller möjligt juridiskt, men Danmark och Färöarna ska föra vidare diskussioner om utökat inflytande inom de ramar som existerar.

Kostnaderna för ett fullvärdigt medlemskap är höga och begränsas inte på långa vägar till medlemsavgiften. Med ett fullvärdigt medlemskap följer kostnader bland annat för att ordna återkommande sessioner för Nordiska rådet, ministerrådsmöten, att hålla i ordförandeskapet för Nordiska rådet och ministerrådet. I meddelandet finns en uppskattning av kostnaderna som förmodligen är i underkant eftersom vi inte kunnat få tillgång till de aktuella siffrorna för Finlands ordförandeskap.

Med ett fullvärdigt medlemskap följer förpliktelsen att delta fullt ut i det nordiska samarbetets alla delar och att också vara insatt i de frågor som behandlas. Idag deltar Åland i de samarbeten där vi tycker oss ha en nytta, exempelvis ca 30 av totalt 120 institutioner som finns. Åland saknar personella resurser att uppfylla de förpliktelser som kommer med ett fullvärdigt medlemskap och vi skulle, om det realiserades, bli tvungna att anställa ett flertal personer för att göra jobbet under vanliga år. Under ett ordförandeskapsår förutsätts betydligt ökade resurser.

Det finns idag goda möjligheter för Åland att påverka, och på de punkter där vi inte är fullt tillfreds finns möjligheter till utveckling. Snarast kan man väl, om man vill vara självkritisk, konstatera att det finns påverkningsmöjligheter för Åland, både på regeringsnivå och för parlamentariker, som inte till fullo utnyttjas.

I en avvägning av den potentiella reella nyttan för den åländska befolkningen av ett fullvärdigt medlemskap är landskapsregeringens prioritering att sätta pengar och resurser på de processer som pågår på hemmaplan, snarare än på ett utökat nordiskt engagemang.

Åland kommer självklart att fortsättningsvis stöda Färöarnas strävan till fullvärdigt medlemskap, vilket jag också förmedlade på samarbetsministrarnas möte i Köpenhamn, även om vi för egen del inte har samma ambition.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är en intressant utredning, kartläggning man har gjort från landskapsregeringen. Däremot tar jag mig friheten att tycka att den kan vara ensidig och att man valt att fokusera på kostnader och problem ett fullvärdigt medlemskap i nordiska samarbetet skulle medföra.

Tar några exempel. Man sammanfattar att det är för dyrt, krävs för mycket personal i förhållande till nyttan vad man får ut av det. Då måste man förstås ställa sig frågan, vad är nyttan? I utredningen begränsar man sig ganska strikt till att se på den formella möjligheten att komma fram i olika organ. Man tittar inte på vad det innebär för synligheten för Åland. Man tittar inte på möjligheterna när man diskuterar problematiken kring det begränsade antalet hotellrum, vad kulle det innebära för turistnäringen, för hotellbranschen på Åland. Sådant resonemang för man inte överhuvudtaget.

Att få hit över 1200 personer under en hel vecka för att diskutera nordiska frågor vad innebär det rent konkret för Åland, näringen, synligheten ute i Norden? Inget sådant resonemang förs överhuvudtaget. Det är synd att man väljer att enbart fokusera på problemen och säger att vi inte har tillräckligt med hotellrum.

Man har t.ex. inte tänkt tanken att chartra en av våra kryssningsfärjor för att ordna boendet, skulle vara en mycket enkel lösning på det begränsade antalet hotellrum om man faktiskt hade viljan från regeringens sida att se på möjligheterna med ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet.

Det är synd inte minst med tanke på att vi hade statsministrarna på besök för ett nordiskt statsministermöte så sent som för någon månad sedan. Lantrådet gick då ut och sa att det innebär en enorm synlighet för Åland och att statsministrarna har varit oerhört intresserade av det åländska samhället och på vilket sätt det kan vara ett föredöme för de andra nordiska länderna. Den enorma synligheten gäller då uppenbarligen inte då 1200 personer kommer till Åland för att delta under Nordiska rådets session, då är det plötsligt ingen enorm synlighet längre utan problem och kostnader för det åländska samhället. Det är synd att man inte väljer att se på möjligheten.

Samtidigt menar man att det skulle förutsätta en ändring av grundlagen för att det skulle vara möjligt med ett fullvärdigt åländskt medlemskap i Nordiska rådet. Konsekvent brukar vi argumentera från åländsk sida att Ålands politiska möjligheter och friheter har sin utgångspunkt i självstyrelselagen, där definieras vad Åland har möjlighet att göra. Regeringen väljer att underordna den åländska självstyrelsen, grundlagen vad gäller den här punkten istället för att stå fast vid den linje vi har haft och säga att Ålands politiska handlingsutrymme ska definieras i självstyrelselagen. Det är synd att man använder det som ett argument för att inte gå vidare i sådan process, att se problem istället för att se på möjligheter.

Vi politiker har möjlighet att ändra såväl grundlagen som självstyrelselagen om det är så att vi driver den frågan. Det är inte något som är låst där vi behöver sätta oss passiva och ge upp om vi har en vilja att få till en förändring i självstyrelselagen eller i grundlagen, men det väljer landskapsregeringen att göra.

Sammanfattningsvis är det beklagligt när minister Fellman säger att vi väljer i dagens samarbete att vara med och delta i de möten där vi ser att vi har egen nytta. Tror man verkligen från regeringens sida att man på lång sikt vinner förståelse och respekt i samarbete om man bara är med i de samarbeten där man bara själv har ett intresse, själv har en nytta. Jag tror tvärt om att man ska vara med på alla områden, med och bidra och visa förståelse och engagemang också i de frågor som är viktiga för grannen, då är chansen mycket större att man får förståelse och respekt för de frågor där man ser en egen nytta, där man har ett eget intresse. Så måste man se det nordiska samarbetet och därför är utredningen tråkig vad gäller den punkten, här ska vi begränsa oss till att bara satsa på de områden där vi ser egen nytta och inte hjälpa våra grannar i viktiga frågor för dem. Hela utredningen andas ett tråkigt synsätt.

Det blir väldigt trist när vi ser att Färöarna har höga ambitionsnivåer gällande ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet. Man tittar inte så mycket på de praktiska detaljerna man väljer att se det som en viktig plattform att bedriva utrikespolitik, få synlighet och förståelse för sina frågor att dela fullt ut i det nordiska samarbetet. På Färöarna ser man att det nordiska samarbetet är viktigt och prioriterar det, medan signalen man sänder från Ålands sida är att det är dyrt, krångligt att vi inte har någon nytta av att vara med. Trots att Åland förmodligen är det område i Norden som har den största konkreta nyttan av det nordiska samarbetet. Vi ligger mitt emellan två stora länder, starka ekonomier som ett självstyrt område med egen lagstiftningsbehörighet men det väljer man inte att se när landskapsregeringen tar sig an frågan. Det är beklagligt att regeringen inte tycks prioriterar en utveckling av det nordiska samarbetet för Ålands del, det skulle Åland och det nordiska samarbetet förtjänat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Den dag ltl Axel Jonsson själv jobbat i landskapsförvaltningen kanske han får större förståelse också för vad medlemskapen innebär. Det är inte många år sedan jag var med om en process i landskapet där vi var tvungna att sortera och sålla bland våra internationella åtaganden därför att krafterna inte räckte till, varken bland politikerkåren eller i förvaltningen för att vi skulle kunna fokusera fullt ut på de viktiga samarbeten som vi har på Åland. Man var tvungen att prioritera. Det som alltid har prioriterats väldigt högt är det nordiska samarbetet och förstås EU-medlemskapet. Utredningen visar på ett väldigt objektivt och absolut inte negativt sätt att ett fullt medlemskap kräver helt andra resurser i förvaltningen än vad vi har idag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant, delar den uppfattningen att det kräver extra insatser från oss, säger inte emot det. Däremot saknas ett resonemang om vilka signaler de sänder, vilken nytta man faktiskt får ut av det annat än den rent formella nyttan i de olika organen. Förstår att i vissa av arbetsgrupperna får man kanske inte alltid en konkret nytta av att sitta på ett möte. Däremot sänder det en signal att det nordiska samarbetet är viktigt, vi vill från Ålands sida vara med och utvecklade det nordiska samarbetet och vi prioriterar det. Landskapsregeringens utredning visar att det är dyrt, krångligt vi har ingen nytta av att vara med, det är kontentan av utredningen och synd för vi borde prioritera det nordiska samarbetet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Till den delen håller jag inte alls med ltl Axel Jonsson att det är vad landskapsregeringen genom meddelandet vill säga utan tvärtom är det nordiska samarbetet högt prioriterat, vi deltar i väldigt många organ. Vi hävda vår rätt att få säte att stämma i nästan alla ministerråd och undergrupper som finns, vi deltar så aktivt det bara går inom de resurser som står till buds. Eftersom det fortsättningsvis finns partier som tycker att vi har för stor offentlig sektor och för många tjänstemän går det inte att påta sig uppgifter om det inte går att sköta dem väl. Den direkta nyttan, men den indirekta nyttan av det nordiska samarbetet är allra störst för där får vi tillgång till både kunskap och kontakter framför allt att få träffa våra egna ministrar har stort värde i det nordiska samarbetet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det förhållningssättet har jag svårt att förstå, svårt att känna stolthet för en sådan åländsk inställning. Vi ska vara med och få tillgång till ett kontaktnät, tillgång till kompetens men när det kommer till att betala och vara med och satsa och ge ett bidrag själv, nej då ska vi inte vara med, då ska vi inte satsa på det, då är det plötsligt inte värt det, då är det för dyrt för krångligt. Det blir en väldigt konstig signal gentemot de övriga parterna i samarbetet vi ska bara vara med och plocka de positiva delarna ur det men vi ska inte vara med och finansiera det, bidra med våra kunskaper och vår kompetens det är tråkigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Tackar för gratulationerna och hoppas att de innefattar också ambition att man från Ålands sida är beredda och vill engagera sig och ge möjligheter för nästa års presidentskap.

Det nordiska arbetet drivs på Åland av regeringen och lagtinget tillsammans. Vi har en gemensam delegation där både ministrar och lagtingets Nordiska rådets medlemmar ingår.

Det skulle förstås varit både naturligt och värdefullt att meddelandet skulle ha diskuterats där innan man ensidigt från regeringen presenterade det för lagtinget. Nu får vi den parlamentariska delen i Nordiska rådet istället föra in våra synpunkter i efterhand. Det skulle förstås ha varit bra om meddelandet också skulle ha innehållit något om det politiska arbete som drivits och vad Nordiska rådet har betytt och kan betyda. Hur vi genom det nordiska arbetet har stärkt självstyrelsen. Många av våra bilaterala samarbeten vi har äger sin grund i Nordiska rådet och arbetet som här har bedrivits. Jag vill komplettera meddelandet med sju områden där fördjupning skulle önskas.

Vad skulle det betyda att ha ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet? Idag är det ingen självklarhet att vi får delta i alla sammanhang. Vid uppvaktningen häromdagen hörde vi att talmannen har de mötts av kalla handen när talmannen hade önskat att vara delaktig i något sammanhang. Det hänger ihop med hur väl på förhand man har lyckats plantera, hur många samtal man ringer, hur goda relationer man har, vilken sammansättning det råkar vara på gruppen om man blir delaktig, om man blir inbjuden eller inte.

 Våra möjligheter beror i hög grad på hur väl vi hållit oss framme för att få delta och vilka relationer vi har och hur sammansättningen i de olika organen råkar vara och också vilken kraft den åländska delegationen i dess ordförande har med att en fas driva de här frågorna.

Med ett fullvärdigt medlemskap skulle sådant inte inverka utan vi skulle automatiskt vara med överallt. Det betyder inte att man behöver delta överallt men vi skulle ha rätt att vara med överallt. En sådan analys och jämförelse skulle vara intressant att ta mera del av. Det skulle också vara intressant att veta vad det nordiska samarbetet kostar i dag och vad får vi ut av det. För varje rad som upprepas där man deltar, vad har det givit, vilka målsättningar sätter man årligen upp för det, vilka utvärderingar får man och vad har det kostat? Att man får en balans mellan nuläget och den tilltänkta framtiden.

Ekonomin är utförligt belyst i dokumentet som till den delen är mycket fylligt och intressant. Vi får också en uttömmande sammanställning av vilka nordiska poster som finns och som det finns aktivitet kring.

Det andra som saknas i meddelandet är vilka ambitioner som finns med det nordiska samarbetet, vad man kan använda de olika posterna till och vad det nordiska arbetet som politikerna gör och vad det betyder för Åland. Det märks inte i meddelandet att det är en minister som är föredragande och lägger fram sitt förslag, det känns som det är tjänstemännen som har skrivit och att ministrarna och överläggningarna inte lagt så mycket spår i dokumentet.

Det tredje är att ekonomin är presenterad utgående från hur sessioner har sitt upplägg idag. Det skulle också varit intressant att veta hur kostsamt det skulle vara om man sköter Nordiska rådet och ministerrådet utgående från det som är stadgat. Är kostnaderna annorlunda då?

Ett fullvärdigt medlemskap skulle sannolikt per automatik ge tillgång till presidiet, där de övergripande besluten fattas över det nordiska arbetet. Vi skulle också utöver idag ha ordförandeskapet i ministerrådet vart sjätte år i de fall de är länderna och Åland som har fullvärdigt medlemskap, även ordförandeskapet för Nordiska rådet. Att leda arbetet för ministerrådet är då att ha den övergripande och ledande roll för att lägga agendan för årets arbete för de nordiska ministrarnas och statsministrarnas nordiska agenda. På samma sätt skulle vi ha möjligheten att för de nordiska parlamenten lägga agendan för de nordiska parlamentens nordiska arbete. Vad skulle detta inflytande kunna vara värt och vad skulle det kunna leda till? Det var det fjärde som borde varit med i meddelandet. Det går bra att begära replik om ni har kommentarer.

Regeringen har analyserat innehållet i grundlagen och konstaterat att ett fullvärdigt medlemskap skulle förutsätta en ändring i grundlagen, något det definitivt i Norden inte råder helt enighet kring. För det sjätte så vore det intressant att få del, vilket jag hoppas vi får redan i dag, av regeringens analys och av grunden till den här slutsatsen. På vilket sätt har man kommit fram till att ett fullvärdigt medlemskap strider mot grundlagen? Det bör man under remissen kunna redogöra för oss i lagtinget så att vi vet inför den kommande behandlingen. Särskilt eftersom man samtidigt från regeringens sida säger att man stöder ett färöiskt fullvärdigt medlemskap så är det inte så framgångsrikt att samtidigt lyfta grundlagen och hitta problem och hinder för att ett fullvärdigt medlemskap för ett självstyrande område inte skulle vara möjligt.

Färöarna har lämnat in en ansökan om fullvärdigt medlemskap. Den färöiska befolkningen, oavsett politisk åskådning, står mer eller mindre mangrant bakom att Färöarna ska ha ett fullvärdigt medlemskap, vilket förstås är oerhört intressant.  De politiska partierna oavsett agenda för självständighet eller ökat samarbete med Danmark står eniga bakom medlemsansökan. På Färöarna värderas det nordiska arbetet så högt att man även konstaterat att självstyrelse måste få kosta.

Här kommer det sjunde jag önskat att regeringen beskrivit. Vad betyder det för Åland om en annat självstyrande område blir fullvärdig medlem? Vad skulle det betyda för Åland och vad skulle Åland göra då?

Det är bra att meddelandet ska utskottsbehandlas så att fler har möjlighet att tillföra värdefulla synpunkter till meddelandet och införa mer politik och att det förhoppningsvis även kompletteras med att i högre grad även beskriva det parlamentariska arbetet.

Minister Nina Fellman, replik

Ledamoten Britt Lundberg har förstås rätt. Det handlar om prioriteringar för nivån av engagemanget i det nordiska samarbetet, en fråga att väga vad man kan få ut för nytta, om man vågar använda det ordet, de erfarenheter och det verkliga inflytande man får genom det nordiska samarbetet eller med ett utvecklat nordiskt samarbete mot de arbetsinsatser som bör göras. Det finns fog att vara självkritisk, klart att det handlar om hur väl man håller sig framme i olika sammanhang, hur mycket påverkningsmöjligheter man har. Åland klarar inte ens idag av att sätta tillräckligt med resurser på det nordiska samarbetet för att de facto utnyttja alla de möjligheter vi har.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Var och en har varje dag, varje timme att hantera och göra sina prioriteringar. Bestämmer man sig för att lägga en viss del på det nordiska samarbetet för att driva en fråga för att upprätthålla kontakterna kan man säkert göra det. Lägger man det istället på något annat så har man gjort en prioritering. Så är det för alla oavsett var man arbetar eller vad man gör så innehåller varje dag, varje timme prioriteringar.

Minister Nina Fellman, replik

Helt rätt, ser ingen motsättning där. Landskapsregeringen har valt att i meddelandet konstatera att den prioriteringen vi gör är att det inte är befogat att ansöka om ett fullvärdigt medlemskap. Svar på många av de frågor som ltl Lundberg har ställt kommer i det externpolitiska meddelandet som innehåller de nordiska frågorna.

Ltl Britt Lundberg, replik

För att kunna göra en prioritering behöver det finnas en målsättning. Det skulle vara naturligt att en målsättning för det nordiska samarbetet kanske är den lägsta nivå som man skulle kunna förvänta sig är att ha en politisk agenda för meddelandet, det saknas. Vi ser fram emot ett fylligt politiskt meddelande som innehåller även politik, inte bara siffror och tabeller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Med stort intresse följde vi Färöarnas fjärde ansökan om fullvärdigt medlemskap i Köpenhamn på sessionen. Vi fick det förklarat för oss att det är Helsingforsavtalet som sätter en stor käpp i hjulet det kan bara ingå suveräna stater som fullvärdiga medlemmar. Det framfördes bl.a. av Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen och det verkade omfamnas av alla på sessionen, hur tänkte då ltl Lundberg att Åland skulle kunna gå vidare när alla vägar tycks uttömda i det här läget för Färöarna?

Ltl Britt Lundberg, replik

Ltl Wikström noterade säkert att det fullvärdiga medlemskapet inte var upp för beslut vid sessionen utan en diskussion, ett initiativ som presenterades på en remiss. Ärendet kommer att behandlas i Nordiska rådet och där kommer man att se på möjligheten och säkert också hinder för ett fullvärdigt medlemskap. Någon slutsats har inte dragits av någon i det här sammanhanget annat än att det via media har presenterats att samarbetsministrarna har tagit ställning. När det gäller tolkningen av Helsingforsavtalet finns det olika åsikter, men också den möjligheten att finns det hinder men finns det en vilja att stöda dem som vill mer finns möjligheten att göra justeringar där.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Hinder med väldigt stort H i det här fallet. Däremot kan man inte låta sig imponeras av Färöarnas önskemål och strävan som verkligen brinner av kämpaglöd, man har inga ekonomiska tankar bakom utan man ville det här. Däremot är vi mer pragmatiska och har sett noga igenom det och fått mycket beröm från sekretariatet i Köpenhamn för dokumentet som är väldigt noga och gediget och kan vara till nytta för framtida diskussioner kring bl.a. Färöarnas medlemskap. Åland ska följa med utvecklingen och eventuellt i framtiden följa efter.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det jag har saknat är det vi ofta brukar säga i självstyrelsepolitiska sammanhang, mera politik i politiken. Det som saknas i dokumentet och som är grunden för ett meddelande är att landskapsregeringen presenterar sin politik. I det här fallet har landskapsregeringen presenterat siffror för kostnaderna och dragit upp en gedigen och ambitiös lista över vilka poster som finns i Nordiska rådet och i Nordiska ministerrådet och sedan kommit till slutsatsen att kostnaderna är för stora i förhållande till nyttan. Det man har lämnat bort är att visa på vilken nytta det nordiska samarbetet har, vad det har betytt för vårt utbildningsväsende, vårt språk, kulturen, vårt näringsliv, export osv. Det finns väldigt mycket inom politiken som inte finns redogjort i meddelandet, därför finns det inte balans mellan ekonomin och nyttan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Britt Lundberg resonerar kring vad som skulle hända om Färöarna fick sin anhållan beviljad och upptas som fullvärdig medlem i det Nordiska rådet, vad händer med Åland och eventuellt Grönland då? Därför ställer jag frågan för att ltl Lundberg förmodligen är den som under det senaste året satt sig mest in i det nordiska samarbetet. Tror ltl är Lundberg att Åland i ett sådant fall skulle bli ett B-lag i det nordiska samarbetet? Skulle man uppfattas som ett B-lag om man har de suveräna staterna, Färöarna på sidan om och Åland och eventuellt Grönland på sidan? Skulle Åland tillhöra B-laget i Nordiska rådet om ett sådant scenario inträffar?

Ltl Britt Lundberg, replik

Det är en väldigt hypotetisk fråga, men i min värld har jag väldigt svårt att se att det självstyrande Åland med sin otroligt unika status i hela EU skulle ställa sig utanför och inte ha samma ambitioner som Färöarna. Hur skulle man bli behandlad, precis som ltl Axel Jonsson fiskar efter, om man har självstyrande områden med olika status inom det nordiska samarbetet så har vi väldigt svårt att rymmas med och hävda oss på samma nivå som Färöarna då skulle göra som i så fall skulle vara fullvärdig medlem. Det skulle behöva ha en diskussion och en beredning vilket skulle ha varit naturligt att inkluderat den åländska delegationen i Nordiska rådet och diskuterat det på förhand.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man skulle gå in för att öppna Helsingforsavtalet och revidera det nu presenterades det som det skulle vara en omöjlighet, klart att det inte är det. Det diskuteras konsekvent i nordiska samarbetet om Helsingforsavtalet up to date. Skulle vi faktisk kunna behålla vårt ansikte här på Åland om vi ställde oss på sidan och sa nej, det här är ingenting som vi vill vara med i. Vad skulle det sända för signaler till övriga Norden om Ålands inställning till det nordiska samarbetet?

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det skulle vara väldigt svårt för Åland. Jag vet inte vilken annan majoritet som skulle finnas i Ålands lagting men jag skulle ha väldigt svårt att stå upp för självstyrelsen och samtidigt inte vilja mer, det känns för mig fullkomligt onaturligt. Den punkten jag nämnde där man borde titta efter vad som krävs enligt dokumenten t.ex. av en session. En session är i grunden ett plenum för 85 ledamöter i Nordiska rådet. Det är väldigt mycket sidoevent under Nordiska rådets session men frågan är om de är obligatoriska. Det finns väldigt mycket mera att titta på och dra analys av här. Nu har landskapsregeringen arbetat ett år med nordiska kontakter och väldigt ivrigt och ambitiöst deltagit. Att dra en analys av hur mycket har det gett i förhållande till kostnaderna och kommer då antagligen fram till att det har gett väldigt mycket.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Nu blir ltl Britt Lundberg president för Nordiska rådet, det betyder att ledamoten kommer att arbeta för att man öppnar Helsingforsavtalet så att det blir möjligt för de självstyrande områdena att bli fullvärdiga medlemmar i det nordiska samarbetet. Är det den politiken som ledamoten kommer att driva som president i Nordiska rådet?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är annorlunda att ett vicelantråd står här och kommendera var en ledamot ska ha på sin agenda. Vad agendan blir för nästa års president får vi återkomma till.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tror att ltl Lundberg missförstod, jag ställde en fråga. Står man här i Ålands lagting och som jag uppfattar ltl Lundberg, förespråkar åländsk center ett fullvärdigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet och är då beredd att ta kostnaden på två till tre miljoner extra för att det ska kunna förverkligas. Det är realpolitiskt möjligt, trots att Färöarna nu för fjärde gången han fått ett helt tydligt nej från att det inte är möjligt plus att Helsingforsavtalet fortfarande gäller. Är det en politisk uppfattning som vi ska tolka att vi har olika uppfattningar i lagtinget, att åländsk center är beredd att driva det fullt ut, trots att landskapsregeringen i sin utredning kommer till att det kostar tyvärr lite mer än vad det smakar, plus att det inte är politiskt möjligt?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! En motfråga skulle vara var detta beslut har tagits som vicelantrådet presenterade inför Ålands lagting, det kan hon säkert återkomma till. Var har vicelantrådet läst att jag står här och förespråkar ett fullvärdigt medlemskap? Rekommenderar att vicelantrådet har ett stenografiskt protokoll och läser igenom det innan det kommer upp till diskussion nästa gång. För att konstatera att jag gett med vägkost till lag- och kulturutskottet, beklagat att ministrarna inte har kommit till Ålandsdelegation i Nordiska rådet och diskuterat det på förhand så att vi kunde ha gjort det tillsammans och även belyst det parlamentariska arbetet och satt in politik i dokumentet. Det har varit mitt budskap andra slutsatser presenterar jag när jag kommit fram till det och behagar att göra det själv tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Värderade ledamöter av Ålands lagting, bästa regering. Världens största demokrati har valt en ny president, vi i ett av världens minsta parlament fortsätter vårt parlamentariska arbete.

I mitt första anförande det här året för jag fram åländsk demokratis åsikter kring landskapsregeringens meddelande angående fullvärdigt medlemskap i det formella nordiska samarbetet.

Har förstått att det ibland uppfattas som att jag alltid är emot regeringen. Det kan jag förstå, för det är mänskligt att är man emot så talar man mera än om man är för. Så är det åtminstone i lagtinget. På annat håll i det åländska samhället kanske man inte vågar säga något om man är emot, här kan man faktiskt göra det utan att ens en finansminister kan avsätta en, inte ens lantrådet kan stoppa mig när jag står i talarstolen, endast talmannen om jag går utanför ämnet.

Herr talman. Landskapsregeringen slutsats är att det inte skulle vara aktuellt med en ansökan för fullt medlemskap och man har tre orsaker. Man avser i stället att endast jobbar vidare och utveckla de möjligheter som finns. I den frågan stöder jag regeringen.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Kunde inte låta bli att kommentera vicelantrådet påståenden om ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet skulle kosta två till tre miljoner årligen. Tar några exempel på siffror som lag- och kulturutskottet ska kan granska närmare.

Den årliga avgiften som Åland skulle betala uppgår till 145 000 euro. Om vi verkligen tänker efter. I dag är vi genom Finland medlemmar i det Nordiska rådet, vi är med i Finlands delegation. Är det verkligen rimligt att den åländska avgiften ska betalas dubbelt? Att Finland fortfarande ska betala sin årsavgift till det nordiska samarbetet i samma storlek och vi ska dessutom betala 145 000 euro till? Det verkar orimligt. Det borde man kunna hitta en lösning på, att den åländska avgiften bara betalas en gång antingen av Åland eller av Finland. Det har man inte valt att föra något resonemang kring utan man konstaterar att skulle man följa de nuvarande reglerna skulle de uppgå till 145 000 euro.

Man väljer inte heller att analysera hur man skulle kunna lägga upp arbetet i de olika arbetsutskotten utan man konstaterar rakt av att vi måste vara med på allt, måste vara med och prioritera alla möten. Det för man inte heller något resonemang om att är det verkligen så. Arbetet kunde organiseras på ett sådant sätt att man t.ex. samarbetar med Färöarna och Grönland och hade en gemensam resurs som satt i Köpenhamn och deltog i möten och i representerade Åland på plats för att spara kostnader. Man utgår ifrån att man måste skicka en egen tjänsteman varje gång till varje möte för att delta i arbetet.

Exemplen visar att man inte ens har försökt se möjligheterna hur man kunde organisera ett åländskt deltagande i Nordiska rådet på ett smart sätt, kostnadseffektivt sätt. Jag valde i mitt första anförande att inte gå in så mycket i de detaljerna för det är inte det som frågan handlar om. Det handlar precis som man resonerar på Färöarna om, är det här ett prioriterat samarbete för Åland? Vill vi sända signalen att vi prioriterar det nordiska samarbetet? Det är viktigt för oss i tider när faktiskt det nordiska samarbetet lider av att länderna prioriterar ned det till förmån för EU-samarbeten och annat. Det är beklaglig utveckling, en utveckling vi borde jobba emot inte genom att se problem och hinder. Det är sist och slutligen vad frågan handlar om. Färöarna har insett detta och samtliga partier på Färöarna jobbar för ett medlemskap i Nordiska rådet för att det är en viktig fråga för dem. På Åland sitter vi och diskuterar problem, hinder och kostnader istället för att se på möjligheterna, det är tråkigt. Hoppas att lag- och kulturutskottet ska kunna ta annan infallsvinkel på möjligheten som det faktiskt innebär, inte bara se problemen.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Ska inte gräva ner mig i siffror men kan konstatera att det är väldigt dyrt att vara en fullvärdig medlem. Ett exempel är den fina prisgalan som både ltl Jonsson och jag deltog i som kostar i runda slängar ca 220 000 euro att anordna, en av de saker man behöver stå för som fullvärdig medlem.

Ltl Axel Jonsson, replik

Återigen hör vi ett ypperligt exempel på en regeringsföreträdare som ser på vad det kostar. Man ser på vad det kostar att fylla upp Alandica en kväll med framstående kulturutövare från hela Norden och visar upp dem på Alandica, man ser inte på möjligheten vad det innebär i synlighet för Åland? Vad innebär det att är framstående kulturredaktörer på plats som analyserar, skriver om Åland, som finns på plats för att bekanta sig med det åländska samhället? Man ser istället på en kosta vad det skulle innebära att boka upp Alandica en kväll och menar att det skulle kosta 220 000 euro, vilket jag inte i min vildaste fantasi skulle kunna få det till. Man väljer helt enkelt inte att se möjligheterna, man ser problemen i stället och då det är klart att man kommer till en slutsats att vi inte ska titta på den här möjligheten mera utan lägga ner det och fokusera på kommunreformer och annat som man tycker att är viktigt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Kan konstatera att Alandica inte räcker till på långa vägar. I år var galan i det danska radiohuset och tog långt över tusen personer och hade en ganska stor apparat för att fungera, det är på en helt annan nivå vi pratar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Återigen låter ltl Tony Wikström bli att tänka. Tänker inte på hur man kunde organisera en nordisk session på ett sätt som skulle fungera utifrån åländska förutsättningar. Göra det på ett åländskt sätt. Han tänker att man måste göra precis som de stora staterna. Jag tror tvärtom att det är många i det nordiska samarbetet som skulle uppskatta att en gång vart sjätte eller åttonde år få uppleva en session som är lite annorlunda, som är i ett litet samhälle som ligger mellan två stora stater och som kan erbjuda något unikt. Inte bara upprepa de strukturer och evenemang som man får delta i vid storstadssektionerna. Det är synd att man inte väljer att se den möjligheten, väljer att tänka lite nytt utan att man begränsar sig till att se på det nordiska samarbetet som det ser ut idag och inte ser hur Åland kunde bidra till det, det är tråkigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan talmannens förslag att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet godkännas? Godkänt. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

14      Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

15      Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen har beslutat sända de båda ärendena till landskapsregeringen för yttrande. Ärendena upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 14 november 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil