Plenum den 9 september 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 9 september 2013 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1    Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)

Remiss. 1

2    Halvårsredogörelse över budgetförverkligandet år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2012-2013)

För kännedom... 68

3    Godkännande av avtalet om enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon

Republikens presidents framställning (RP 14/2012-2013)

4    Godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Republikens presidents framställning (RP 15/2012-2013)

5    Godkännande av handelsavtalet mellan EU och Colombia och Peru

Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)

6    Godkännande av överenskommelsen med Indien om social trygghet

Republikens presidents framställning (RP 17/2012-2013)

7    Ändrad polislag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2012-2013)

8    Tillsyn över PAF:s verksamhet

Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga (SF 11/2012-2013)

Plenum slutar. 69

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Anders Englund anhåller om ledighet på grund av styrelsemöte i SLC och lagtingsledamoten Torsten Sundblom anhåller om ledighet på grund av kommunalt uppdrag samt lagtingsledamoten Carita Nylund anhåller om ledighet på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Wille Valve anhåller om ledighet från lagtingsarbetet för tiden 16.09–17.09  på grund av möte i EU:s regionkommitté. Beviljas.

Bordläggning

1        Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 11.09.2013. Godkänt.

Remiss

2        Halvårsredogörelse över budgetförverkligandet år 2013

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2012-2013)

Enligt 30 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott.   

Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till finans- och näringsutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet kommer att remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, det är första gången som en halvårsrapport presenteras här i Ålands lagting. Jag börjar med att ge ett erkännande till finans- och näringsutskottet för initiativet som de tog och i förlängningen hela lagtinget för uppgörande av en sådan här redogörelse. Jag var själv ganska tveksam när jag först hörde talas om det. Jag ansåg att det skulle bli ytterligare merarbete för landskapsregeringen och framförallt för finansavdelningen och för oss politiker. 

Verkligheten har visat att det är omfattande att göra en sådan här redogörelse, men vi kan också ha den nyttan med oss in i budgetarbetet som för tillfället pågår. Det har också varit bra att visa hur verkligheten ser ut ute på de olika avdelningarna. Det ger oss en viss tid att göra eventuella förändringar om det behövs. Tack ska ni ha för det initiativet! Det var ett bra steg i utvecklingen av vårt arbete.

Fru talman! När det gäller själva halvårsredogörelsen så kan man säga att om inte inkomsterna skulle ha minskat med 4,8 miljoner samtidigt som inkomsterna i klumpsumman så skulle det på helhetsnivå ha sett bra ut. Men, nu har verkligheten som den är. Vi har fått en ny prognos för 2013 vilken visar att vi tappar 4,8 miljoner när det gäller klumpsumman. Det gör att vi har ett ganska besvärligt läge även innevarande år för att uppnå våra övergripande budgetmålsättningar.

På den positiva sidan finns dock att det har kommit en slutavräkning för 2012 som har gett 2,1 miljoner mera. Tyvärr har vi dessutom en minskning på 1,2 miljoner i lotteriskatten vilket beror på en felbedömning när det gäller verksamheten i Estland. Sammantaget är det 3,9 miljoner mindre inkomster.

Fru talman! När det gäller utgiftssidan och de större avvikelserna så är det Ålands gymnasium med 580 000 som sticker ut här först. Det har förekommit en ganska stor offentlig debatt om orsakerna till detta. Det pågår ett stort arbete med att försöka bringa budgeten i balans för det kommande året 2014-2015 så att vi kan följa ramarna så bra som möjligt. Det förekommer även ett stort arbete inom avdelningarna för att försöka hitta kompenserande inbesparingar som kan minska på denna budgetavvikelse.

På näringsavdelningen har vi en ökning över 1 miljon när det gäller arbetslöshetsersättningarna. Det beror dels på att de har varit en lite större arbetslöshet än vad vi prognostiserade och dels på att ersättningarna för de enskilda har ökat via blankettlagstiftning under året. Däremot har vi en hel del pengar kvar när det gäller de sysselsättningsfrämjande anslagen och vi kan där lindra överskridningen med hjälp av de pengarna.

På trafikavdelningen har vi en stor inbesparing eftersom bunkerpriset har varit betydligt lägre än vad prognosen för 2013 förutspådde. Det tyder på att det kommer att vara så även under fortsättningen av året. Där sparar vi in 1,7 miljoner i förhållande till budget.

Däremot har vi några minus, det är minskade biljettintäkter med 400 000 euro, vilket är ett systemfel som måste åtgärdas. Man bör eftersträva att de prognostiserade inkomsterna ska komma in. Alla som reser ska också betala biljett. Sedan har vi också ett minus på 1 miljon när gäller driftskostnaderna. Det ser naturligtvis besvärligt men man ska komma ihåg att det har skett en stor omställning inom sjötrafiken. Antalet körtimmar har dels dragits ned med cirka 3000 och dels har det kommit ett nytt trafiksystem som helt har kastat om saker och ting. Dessutom har domstolsbeslutet kommit i kraft när det gäller vilopauser och man är tvungen att följa det. Om man skulle ha kört enligt det gamla systemet så skulle vi antagligen haft en budget som varit ungefär 3,5 miljoner dyrare än vad vi presenterar här.

Naturligtvis är det inte bra att vi inte har uppnått vårt budgetmål, men med beaktande av den relativt stora förändringen som sker inom området och efterföljande av lagstiftningen så tycker jag ändå att man har vi gjort ett väldigt stort arbete på trafikavdelningen. Om man inte hade gjort det arbetet så hade siffrorna varit betydligt annorlunda. Vi har naturligtvis orsak att vara självkritiska och se hur vi budgeterar så att vi kommer närmare verkligheten. Detta, fru talman, var de större avvikelserna.

När det gäller budgeten som helhet så kan man konstatera att under det första halvåret har 46,8 procent av konsumtionsutgifterna, till största delen löner, konsumerats, dvs. lite under hälften. Det är relativt väl i balans med budget och verklighet. När det gäller överföringsutgifterna så är det lite mera, 52 procent har konsumerats under det första halvåret, vilket har att göra med när landskapsandelarnas utbetalningar görs. Det bör kunna landa relativt bra när året är slut.

Lite mera anmärkningsvärt, och som fick mig och antagligen lagtingsledamöterna att höja på ögonbrynen, är investeringsutgifterna. När första halvåret har gått så har enbart 21,8 procent av de budgeterade investeringsutgifterna konsumerats. Relativt naturliga förklaringar finns också till den situationen. Det finns många vägprojekt och sådana som ligger under besvär som väntar. Vi har ganska långt budgeterat ÅHS geriatriska klinik men verkställigheten återstår ännu. En målsättning i vårt kommande budgetarbete är att vi bör kunna prestera en budget som ligger närmare verkligheten.

Fru talman! Det här visar att omställningsbudgeten när det gäller kostnadssidan följs relativt väl, däremot har vi problem för inkomstsidan för det här året i och med att vi har tappat 4,8 miljoner.

Fru talman! När man tittar framåt så ser situationen inte bättre ut, snarare tvärtom. Vi har fått en ny prognos för 2014 som pekar på en minskad klumpsumma med cirka 5 miljoner och en prognos i skattegottgörelsen som visar att vi kan räkna med en inkomst som är ungefär 11 miljoner för nästa budgetår. Detta har medfört att vi i landskapsregeringen har sett allvarligt på saken. Vi har orsak att titta på vår egen likviditet och hur den ligger till. Sista juni detta år hade landskapet en likviditet på 49 miljoner. Vid årets slut kommer vi troligen att ha en likviditet på cirka 36 miljoner om inte några ytterligare åtgärder skulle vidtas. Detta skulle leda till att landskapslikviditeten någon gång under 2015 skulle ta slut. Då skulle någon, kanske undertecknad, få gå till banken för att hantera våra löpande betalningar. Det här stämmer naturligtvis inte med vår övergripande målsättning i omställningsbudgeten att vi ska sträva efter en budget i balans 2015.

Därför, fru talman, har vi i samband med denna halvårsredogörelse lagt fram ett tilläggsprojekt till omställningsbudgeten som har arbetsnamnet 2015. Vi behöver spara alternativt öka intäkterna så att vi får en nettoeffekt i budgeten för 2015 med 20 miljoner. Men, fru talman, vi har också ett stort ansvar för att hålla igång det här samhället och se till att vi har sysselsättning så att människor har arbete och kan försörja sig själva och klara sig. Vi har också ett stort, stort ansvar att utveckla offentlig sektor på Åland, inte minst inom vår egen landskapsförvaltning. Det här kräver resurser, både människor och pengar. Under åren 2014 och 2015 har vi sagt att vi ska spara och öka intäkterna med 20 miljoner, utveckla och sysselsätta 15 miljoner. Andemeningen är att vi i högre utsträckning ska kunna använda PAF pengar för att utveckla och sysselsätta. Vi ska inte sätta in sådana pengar i kontinuerlig drift men däremot ska pengarna vara med och hjälpa oss genom fasen att uppnå balanspunkten och modernisera vårt samhälle. Det är huvudplanen, fru talman. Samtidigt måste vi också se till att vi får ytterligare kraft i de reformer som vi har. När det gäller sjötrafiken har vi sett bra exempel senaste vecka. Vi kommer också ytterligare att lägga kraft på den sociala reformen och när det gäller att gå vidare med att utveckla både en förvaltning och visa på det goda exemplet.

Fru talman! Jag tycker själv att det har varit ganska jobbiga veckor. Det är inte så roligt att som finansministern få motta prognoser från finansministeriet som visar att intäkterna sjunker ganska dramatiskt. Jag tycker samtidigt att det har varit bra på det sättet att det har skapat en miljö där alla ålänningar de facto idag förstår att vi måste göra förändringar. Det finns en vilja att hjälpa till. Jag vill faktiskt vädja från min och från landskapsregeringens sida till alla er som sitter här i lagtinget. Alla sitter nästan också med i olika kommunala organ och organisationer, vi behöver hjälpas åt för att dra åt samma håll. Vi kan krångla väldigt mycket med varandra, om vi vill. Vi kan kritisera, vi kan sätta in käppar i hjulet och vi kan fördröja osv. Bästa vänner, vi har de facto inte råd med detta. Vi måste istället se hur vi kan hjälpas åt att bidra till att vårt samhälle ska klara sig så bra som möjligt.

Vi i landskapsregeringen ska också föregå med gott exempel. Det finns stora projekt som vi har framför oss där vi behöver ha en stor enighet, så att det inte ska vara beroende på vilken regering som sitter. Det ska finnas en konsensus bland partierna om vilken väg vi ska gå. Ett bra exempel är kortruttsprojektet. Det finns också andra större projekt som vi behöver vara eniga om, sådana projekt som lever över flera valperioder. Vi har inte råd att kasta bort pengar på utredningar och igångsatta arbeten som sedan nästa politiska majoritet byter inriktning på. Vi i landskapet är i en sådan situation att vi måste se allvarligt på den. Vi måste inse att vi sitter i samma båt. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill ha ett förtydligande av finansministern vad gäller målsättningen. Vi vill alla vara med och utveckla Åland till ett bättre samhälle. Enligt Ålands Framtids uppfattning är en budget i balans ett viktigt mål för sunda samhällsfinanser och ett samhälle som mår gott. Jag vill veta om målsättningen har förändrats utifrån regeringsprogrammet? Är regeringens målsättning fortsättningsvis en budget i balans 2015 som man lovade? Eller är det som man nu skriver i halvårsredogörelsen att utsikterna redan har försvårats? Man vacklar i formuleringen kring målsättningen. Jag vill gärna ha ett rakt svar av finansministern. Jag tycker att lagtinget förtjänar att få veta om sådan ändring i målsättning, om så är fallet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller den övergripande målsättningen att nå en budget i balans så kvarstår det, ja. Det var det som jag försökte förklara här i slutet av mitt anförande. För att kunna uppnå den målsättningen så sjösätter vi projektet 2015 som ett tilläggsprojekt till den stora omställningsbudgeten. Jag tror att varje människa förstår att om man tar bort 11 miljoner på inkomstsidan så har projektet naturligtvis blivit svårare. Jag vill ytterligare tillägga att vi lever i en väldigt osäker tid. Ingenting säger att nästa prognos från finansministeriet är positiv, den kan också vara negativ. Budgetarbetet för 2014 och planerna för 2015 som vi jobbar med nu i landskapsregeringen utgår ifrån att vi ska nå det övergripande målet, men jag måste lägga in brasklappen att vare sig jag eller någon annan i regeringen kan påverka inkomstnivån.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart kan vi påverka den, men det tar tid.

Däremot vill jag ha ett rakt svar; är målsättningen fortfarande en budget i balans 2015? Ska budgeten vara i balans inom den här mandatperioden såsom det utlovades i regeringsprogrammet? Jag vill gärna ha ett rakt svar på om det är finansministerns och regeringens målsättning.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag upprepar det som jag sade igen, vår målsättning med budgetprocessen 2014 har det som målsättning. Därför sjösätter vi det här projektet 2015, spara eller öka intäkterna netto med 20 miljoner och stimulera och utveckla för cirka 15 miljoner. Målsättningen med detta är att vi ska uppnå en budget i balans 2015. Men jag måste lämna den brasklappen att om det kommer en prognos från finansministeriet som säger att det försvinner 10 miljoner från klumpsumman så är det då naturligtvis nästan omöjligt att uppnå en balans. Arbetet fortgår i enlighet med den omställningsbudget som vi tog när den här regeringen tillträdde. Ja, vi ska se till att vi hittar en sådan modell för den offentliga sektorns kostym så att den är långsiktigt hållbar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inledningsvis lite grann om likviditeten. Precis såsom vicelantrådet sade så kan man av tabellen läsa att endast 21,8 procent av de tillgängliga anslagen för investeringsutgifter har förbrukats. Det finns över 30 miljoner kvar i tillgängliga anslag för investeringar. Samtidigt skriver landskapsregeringen att likviditeten i juni var 49 miljoner euro och till nästa år går det ner till 36 miljoner euro. Det är en skillnad på bara 13 miljoner euro. Det måste betyda att alla investeringar inte kommer att genomföras såsom planerats och som det finns medel reserverade för. Det är åtminstone min bedömning av det som vicelantrådet sade. Jag ber vicelantrådet beskriva vilka av de planerade investeringar som inte kommer att genomföras.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det går inte att ge en exakt lista på det för det lever t.ex. beroende på olika vägplaner, om det inlämnas besvär och hur lång tid de olika processerna tar samt olika planeringar när det gäller förverkligandet av olika byggnadsprojekt. En viss del av investeringsmomentet kommer säkert att vara outnyttjad vid årets slut. Det gäller det här året precis som det har varit alla år tidigare och det är något som vi får leva med. Min målsättning i budgetarbete är att trycka ihop det lite. Det ger en lite felaktig bild att ha ganska mycket pengar för investeringar och sedan blir det någonting helt annat i verkligheten. Det här är en systemförändring som vi måste jobba med i sakta mak för att komma mera i fas med verkligheten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi kanske kan återkomma till den frågan i finans- och näringsutskottet. Tar man de facto bort 30 miljoner euro ur den angivna likviditeten och 49 miljoner så är det bara 19 miljoner kvar. Kommer den här likviditeten att vara ända till 2015? Det här är en väsentlig fråga när landskapsregeringen hävdar att man inte kommer att behöva låna pengar för verksamheter före år 2015.

Sedan lite om det samarbete som vicelantrådet nu här vädjar om. I regeringen Gunells handlingsprogram står det bl.a. när det gäller samhällsservicereformen och kortrutt att det ska bildas parlamentariska kommittéer, vilket vi har påmint om i flera sammanhang. Landskapsregeringen har medvetet sagt att de inte går in för den modellen. Det vore intressant nu, eftersom landskapsregeringen nu vädjar om samarbete, att höra i vilken form detta samarbete ska ske.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller likviditeten så stämmer exakt det som ltl Perämaa säger. Det är därför som vi har projektet 2015. Vi måste nettoförbättra vår likviditet med 20 miljoner, annars kommer vi före år 2015 är slut att ha slut på likviditeten. Den situationen kan vi inte sätta oss i. Jag tycker att jag har fått en ganska stor förståelse för detta också i förvaltningen. Jag hoppas också att lagtinget i debatten och sedan i behandlingen i finans- och näringsutskottet tar ställning till de här frågorna så att vi har ett principiellt stöd från lagting i vårt fortsatta arbete.

När det gäller samarbete så finns det säkert orsak för oss i landskapsregeringen att vara självkritiska när det gäller att hitta samarbete med oppositionen. Den här regeringen, som alla andra regeringar, hade säkert kunna vara bättre på det. När situationen blir svårare och ekonomiskt tuffare, vilket den de facto har blivit på ett mycket tydligt sätt, då finns det verkligen anledning för oss att lägga åt sidan de kortsiktiga politiska tankarna, tänka på Åland framförallt och hur vi ska få Åland att må så bra som möjligt också i framtiden.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Inkomster är också viktiga. Det är tråkigt att höra om minskade biljettintäkter. Jag kan förstå att en stor del av biljettintäkterna är ifrån skärgårdstrafiken. Är det inte dags att man automatiserar biljettköpen? Ryktesvägen har jag hört det är lite si och så med biljettförsäljningen. Folk är förundrade över att man inte behöver lösa biljett när man åker på färjorna. Borde vi inte leva i nutid och inte gå med en gammal bussväska och sälja biljetter? Häng med i utvecklingen!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Infrastrukturminister Veronica Thörnroos kan utveckla det här mera. Utan att avslöja alltför stora hemligheter så kan jag säga att naturligtvis har ltl Brage Eklund rätt, idag fungerar det inte, det har vi beviset för här. En modernisering är planerad och finns med i budgetdiskussionerna för nästa år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen är skicklig, med pukor och trumpeter lanserar man omställningsbudgeten. Lantrådet och vicelantrådet har gått ut med att lagt kort ligger. Samtidigt kommer det dubbla signaler och divigerande åsikter. LBU-programmet gäller inte längre jämfört med vad som stod i omställningsbudgeten, ÅHS-avgifterna gäller inte längre och landskapsregeringen nöjer sig inte med de instrument man har. Nu ska vi vänta på projekt 2015. Varför utnyttjar man inte de möjligheter man redan har och fullföljer det som man har sagt att man ska göra?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för det, att vi är skickliga, vi försöker vara skickligare men vi försöker också vara så ansvarsfulla som möjligt i alla situationer. I mitt inledningsanförande försökte jag säga; när det gäller omställningsbudgeten så har lantrådet och jag gått ut och sagt att lagt kort ligger, ja. Men i sådana omfattande verksamheter som omställningsbudgeten gäller så måste man naturligtvis göra vissa små justeringar. Det finns en verklighet som vi också måste förhålla oss till när man dagligen jobbar med det politiska ansvaret om det är så att kartan och verkligheten inte stämmer överens. Ja, vi ska verkställa omställningsbudgeten efter bästa förmåga. Samtidigt har vi konstaterat att det finns orsak att ytterligare förstärka arbetet med projektet 2015 för att vi ska kunna hålla likviditeten levande samt det övergripande målet om en budget i balans.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det jag berörde i replikväxlingen handlade förstås inte om intäktssidan utan det arbete som man har sagt och lovat att man ska göra när det gäller strukturförändringar. Det känns som om man trampar på i lera. Det känns som om landskapsregeringen är skicklig på att sälja konserverad gröt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill ändå passa på att lyfta fram de goda exemplen här. När det gäller ÅHS har vi sett att ekonomin löper på, man följer budgeten och man har till och med ett visst överskott och en buffert framför sig. Det som är ännu viktigare att lyfta fram i det här sammanhanget är den samarbetsvilja som nu lyser igenom från ÅHS ledning. Man vill samarbeta på det digitala området samt när det gäller ekonomin. Vi håller på att utveckla våra ekonomisystem så att vi kan ha ett gemensamt ekonomikontor ganska snart. Under processen händer det saker hela tiden som i slutändan kommer att visa sig vara väldigt bra för Åland.

Vi behöver mera kraft också när det gäller de stora reformerna. Vi behöver hjälpas åt. I alla de demokratiska institutioner som vi har på Åland är det så väldigt lätt att sätta in käppar i hjulen och stoppa. Man bör lyfta blicken och titta vad som är bra för Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Den turbulenta ekonomin kan beskrivas som det hav på vilken den båt befinner sig i vilken vi alla är med. Om vi antar att i den båten sitter 30 ledamöter av Ålands lagting som besättning och 21 bestämmer hur den ska manövreras, räcker inte det till en parlamentarisk ordning? Det blev oklart för mig vart vicelantrådet politiskt ville komma? Fakta känner vi, det behöver vi inte diskutera. Verkligheten är sådan den är och den kan vi bemöta. Vad avses med att vi alla är i samma båt och ska göra någonting när ju ni bestämmer, om ni vill?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Lantrådet har på ett väldigt bra sätt försökt beskriva hela samhällsservicereformen. Det är en process där vi önskar delaktighet från hela det åländska samhället, alla kommunerna och alla organisationer. Vi ska känna att vi så småningom går mot samma mål och hjälps åt. Det är naturligtvis precis som ltl Gunnar Jansson säger, vi kan från majoriteten slå fram en lagstiftning och säga hur det ska vara, men den demokratisynen har inte den här landskapsregeringen. Vi vill vara diskuterande, föra någon form av diskussion med det åländska samhället där vi känner att vi har en acceptans och förståelse för våra åtgärder som vi gör. Därför försöker jag få den här delaktigheten. Jag förstår mycket väl rollspelet opposition och majoritet. Jag hoppas verkligen att oppositionen lever upp till sitt ansvar som en riktig opposition. Vi har så många demokratiska institutioner i det åländska samhället. Sätter man in käppar i hjulet så kan det störa helheten och det kan göra mer skada än nytta.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Vi har många exempel där regering och opposition framgångsrikt samverkar och driver ärenden vidare. Om regeringen levererar material hit till oss i båten Ålands lagting så är jag övertygad om att oppositionen är med och hanterar det. Men det är väldigt svårt för oss att veta vad som pågår i slutna majoritetskretsar i landskapregeringen. Min bedömning är att om vi får hit material så är vi i samma båt, men så länge vi inte får någonting att hantera så vet vi inte riktigt vart det här fartyget är på väg.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen ska göra sitt bästa för att leverera. Vi vill också ha diskussioner före vi levererar hit så att de paket som landar på lagtingets bord känns rätt så att de också kan verkställas och genomföras i så stort samförstånd som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att finansminister Nordlund i inledningen av sitt anförande sade att när halvårsredovisningen först beställdes så var han skeptisk till den. Det kunde innebära mera jobb och det var inte bra. Men nu har finansminister Nordlund ändrat sig, han t.o.m. tackade lagtinget för att ha öppnat finansministerns ögonlock.

Samma sak uppfattade jag att lagtinget ville göra med den enhälliga beställning när det gäller den ordinarie budgeten för 2013, dvs. den kläm som gick ut på att man måste spara mera om man vill få en budget i balans 2015, annars håller det inte. Det förvånar mig oerhört att samma finansminister Nordlund 3 1/2 månad senare stod här och sade att allt såg så bra ut. Det var inte ett spår överhuvudtaget av det som lagtinget beställde.

Nu har vi igen ett helt annat tonläge, nu är verkligheten här och nu är finansministern bekymrad. Inledningsvis måste jag ställa frågan; hur kan det kasta så här oerhört när det gäller de ekonomiska uppfattningarna från finansministerns och landskapsregeringens sida? Hur kan det kasta så oerhört ifrån den ena sidan till den andra?

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Eriksson säger att jag har sagt att allt såg så bra ut. Det har jag nog aldrig sagt från den här talarstolen. Vi har hela tiden haft en allvarlig ekonomisk situation. Det som jag har berättat från den här stolen och i andra sammanhang är att koncernen Åland fortfarande har muskler. Med koncernen Åland menar jag landskapsbudgeten, pensionsfonden, PAF och eventuellt lite andra bolag som vi har. Det, ltl Eriksson, är de facto vår styrka i dagsläget. Idag har vi en problematisk situation när det gäller klumpsumman och för att få medlem i vår egen budget att räcka till, men koncernen är fortfarande stark. Vi har en stark pensionsfond, vi har ett spelbolag som de facto ger god avkastning och vi har posten som trots utmaningarna har en stabil verksamhet. Det är styrkan i det åländska samhället och det ska vi ta vara på i det här läget.

Sedan, fru talman, när det gäller inbesparingarna så har landskapsregeringen hela tiden haft som målsättning att följa omställningsbudgeten. Nu har vi orsak att ytterligare lägga till ett projekt som kallas 2015.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att jag inte riktigt fick ett trovärdigt svar på det hur det kan kasta så mycket från en sida till en annan. Jag ids inte stå och citera allt som finansminister Nordlund sade den 5 april. Omvärldsanalysen, prognoserna, allt såg ljust och allt såg bra ut när vi pekade på riskerna med att skönmåla inkomstsidan alltför mycket. Nu med facit i hand vet vi att finansminister Nordlund gjorde det då. Jag har förstått att landskapsregeringen nu har börjat jobba med att få fram en tilläggsbudget för 2013 som ska komma i november, om jag har förstått saken rätt. Där ska man försöka åtgärda de problem vi har när det gäller detta år. Finansminister Nordlund, hade det ändå inte varit bra mycket bättre om man skulle ha följt det spår som finans- och näringsutskottet skissade på och som lagtinget enhälligt omfattade, istället för att i efterhand försöka få 2013 års budget att fungera?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag uppskattar väldigt mycket om ltl Eriksson citerar det jag säger från den här talarstolen och inte med egna ord försöker beskriva det. Det brukar bli andra nyanser när man gör sin egen tolkning. Nog om detta, fru talman.

Det som har hänt under de här senaste månaderna är att vi närmar oss en ganska akut likviditetskris om vi inte vidtar åtgärderna som vi föreslår i 2015 samt att vi verkställer omställningsbudgeten i enlighet med den planen. Det är en allvarlig situation. Prognoserna har förändrats, ja. Den här regeringen, och alla andra regeringar före oss, har alltid följt finansministeriets prognoser när man har gett budgeten till lagtinget. Det gäller innevarande år och också de kommande åren och det tror jag att vi ska fortsätta med. Jag tror inte att vi ska ha några politiska prognosinstitut som säger si eller så. Det finns ändå en viss grund i det som finansministeriet säger, men tyvärr gjorde finansministeriet en miss bedömning den här gången när det gäller Finlands ekonomiska utveckling.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Landskapsregeringen har på uppdrag av lagtinget och lagtingets finans- och näringsutskott uppgjort och sänt till lagtinget ett meddelande angående halvårsredogörelse över budgetförverkligande för detta år.

Finans- och näringsutskottet har bedömt det ekonomiska läget som mycket bekymmersamt och anser att ett meddelande är en del av arbetet med att få ekonomin under kontroll. Det här är ett meddelande som berättar för lagtinget hur tillbudstående medel har utfallit och beräknas utfalla isolerat för detta år.

Det är bra att finans- och näringsutskottet har kommit med detta påbud då vi politiker i lagtinget och hela förvaltningen i ett hyfsat tidigt skede får vetskap om årets ekonomiska situation. Regeringen har konstaterat att skatteinkomsterna sjunker för detta år med hela 3,9 miljoner. Detta är ett faktum, det kan vi inte göra någonting åt.

Det finns dock möjligheter att göra någonting inom utgiftssidan. Här kan man konstatera att det finns ett antal avdelningar som inte riktigt har lyckats fullt ut när det gäller besparingar som man åtog sig vid senaste budgetbehandling. Polisen beräknas överskrida sin budget med 200 000 euro vilket måste te sig anmärkningsvärt då polisen budgeterade medel har ökat från 4,6 miljoner år 2007 till 6,0 miljoner detta år eller plus 30 procent. Här borde man kunna hålla sig inom ramen och omprioritera.

Ålands gymnasium beräknas behöva 580 000 euro till för detta år. Även här har kostnaderna ökat och det från 13,5 miljoner år 2007 till över 17 miljoner detta år. Här måste det nog krävas en ökad budgetdisciplin. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar lite närmare på om mina siffror är rätt. Är de rätta siffror så måste man nog börja fundera om man måste dra ner någon studielinje när denna studielinje är avklarad så att ingen som går i skolan ska blir drabbad. Man måste titta på alternativ, större klasser eller någonting annat. Om det är en sådan här en dramatisk ökning så är det skarpt läge. Mina siffror kan vara felaktiga, men jag tycker att jag räknade igenom det ganska noggrant.

Arbetslösheten håller på bli ett gissel för även oss på Åland. Som följd av detta meddelar landskapsregeringen att det kommer att behövas 1 miljon till i sysselsättningsstöd. Arbetslöshetsersättningen har ökat med nästan 400 procent från år 2007 eller från knappt 1 miljon till 3,6 miljoner, vilket nästan helt avspeglar arbetsmarknaden. Det är bekymmersamt inte bara för budgeten utan också för dem som går arbetslösa.

Fru talman! Man nämner också skärgårdstrafiken i det här meddelandet. Vi kan konstatera att inbesparingarna har gjorts vad beträffar bunkerpriset men de övriga kostnaderna har ökat. Jag har valt att jämföra med 2007 års nivå. Skärgårdstrafikens kostnader har ökat med nästan 5 miljoner sedan år 2007 där ökade bränslekostnader är en delorsak men även de övriga kostnaderna har ökat. Här välkomnas det nya beslutet att man skulle konkurrensutsätta hela flottan för att stävja kostnader. Det är möjligt att man inte når ända fram i pengar med konkurrensutsättningen. Det återstår att se. Man borde också titta på avgiftshöjningar och något minskad trafik vintertid är av nöden för att även här ta ekonomiskt ansvar. Om vi kan införa passageraravgifter så skulle det faktiskt blir ganska stora inkomster. Vi tror också att det är av nöden att titta på den biten.

Det positiva i meddelandet är bl.a. att ökningstakten för pensionskostnader har hejdas något eller blir 1 miljon lägre än beräknat. Men ändå så har pensionskostnaderna ökat med hela 10 miljoner sedan år 2007.

Kostnaderna för ÅHS, som har varit ett hett samtalsämne den senaste tiden, där är läget under kontroll just nu. Men mycket beror på hur vårdbehovet ser ut under hösten. Här vill jag passa på att dementera åsikterna att ÅHS kostnaderna skulle ha varit utom kontroll de senaste åren. Visserligen har man haft svårt att hålla sig till budgeten vilket naturligtvis har varit bekymmersamt, men ser vi på den procentuella ökningen så har den varit endast 3 procent per år sedan år 2007. Knappast har något annat moment haft en sådan liten ökning förutom inom näringsavdelningen där kostnaderna till och med har sjunkit. När man säger att ÅHS kostnader skenar så är det inte sant. Tack vare vår skickliga personal inom ÅHS så kan man både bota och lindra bra mycket mer än man kunde för bara 5 år sedan. Den som är sjuk vill gärna bli botad och lindrad och blir man botad och lindrad så kostar det pengar, ibland oerhört mycket pengar. Utvecklingen går framåt i allt snabbare takt. Vi hörde senaste idag på vårt gruppmöte hur man kan bota både hjärta, blodådror och artärer på ett helt revolutionerande sätt och det är inte gratis. Det kostar oerhörda pengar. Det är mycket positivt för dem som är i behov av vård och lindring. 

Fru talman, centern efterlyser nu ett meddelande från landskapsregeringen om hur vi ska hantera sjukvårdskostnaderna och sjukvårdstandarden i offentlig regi. Vilka åtaganden har vi råd att ta? Vad är möjligt rent ekonomiskt? Jag talade med en läkare här om veckan där han sade att vi kan förbruka hela landskapets budget, för den kunskapen finns redan idag. Det är ett oerhört stort ansvar som detta lagting nu måste ta. Hur ska vi ha det i framtiden? Vilka begränsningar måste göras? Ska vi införa högre avgifter som en delfinansiering av bot och lindring? Ska vi uppmana ålänningarna att börja spara pengar för sin egen hälsa i framtiden? Vi blir bara äldre och äldre. Därför efterlyser centern ett meddelande så att vi inte bara diskuterar andra saker och i princip aldrig sjukvården. Under min tid sedan 1999 så har vi oerhört sällan diskuterat den här biten, kanske aldrig. Därför efterlyses ett meddelande så att vi får ta en rejäl diskussion om det.

Sjukvården tillsammans med äldreomsorgen och utbildningen borde vara prioriterade områden. Prioriterar vi detta så måste vi nedprioritera de andra. Det finns inte någon annan trolleriformel.

Landskapsregeringen nämner också i sitt meddelande de dystra ekonomiska framtidsutsikterna. Jag har hållit mig mera till årets ekonomiska utsikter. Man pratar om minskad likviditeten och förmågan att få landskapets ekonomi i balans. Det här har under ett antal år varit ett ofta förekommande samtals- och diskussionsämne inom den politiska agendan och även ute bland Ålands folk.

Därför har många ålänningar frågat sig: Hur gick det så här med vår ekonomi? Varför och hur kommer det sej att pengarna nu börjar ta slut? Varför har man ingenting gjort? De frågorna har vi säkert alla fått under senare tid. Jag har själv försökt fördjupa mig i siffrorna och funderat varför det gick så här. Det finns förklaringar.

Om vi först synar skatteinkomsterna så kan man konstatera att skatteinkomsterna gjorde ett rejält dyk från år 2007 till 2009 eller med 42 miljoner. Detta från en skatteinkomst som var 238 miljoner och som var den högsta någonsin. De senaste årens skatteinkomster har varit ca 220 miljoner per år, vilket heller inte är så dåligt. Problemet är att människan har förmågan att anpassa utgifterna efter inkomsterna. Är inkomsterna höga så anpassar man också utgifterna efter det. Därför är det sedan svårt en dag att börja skära ner när inkomsterna blir på en annan nivå. Vi vet att skatteinkomsterna är svåra att påverka för oss. De avspeglar sig i någon mån hur Åland mår men inte fullt ut.

Vad beträffar utgiftsökningar så har de varit svåra att bemästra. Inom de flesta moment så har ökningen varit konstant och i vissa fall mycket hög. Jag kan konstatera att den allmänna förvaltningen inom landskapet har stigit med 20 procent sedan 2007 eller med 2 miljoner. Det gör mig lite betänksam i och med att vi ofta ger kommunerna påbud att de måste minska sina förvaltningar. Jag har själv suttit i regeringen under den här perioden. Om det här uppfattas som kritik så är det i så fall är lika mycket kritik till mig själv. Det är bara ett konstaterande. Vi måste få fram fakta för att kunna gå vidare, man måste kunna se bakåt för att kunna se framåt.

Som sagt, den allmänna förvaltningen har stigit med 20 procent, 2 miljoner sedan 2007. Polisen har stigit med 30 procent sedan 2007.

Pensionsutgifterna har stigit med hela 70 procent sedan 2007, från 17 miljoner till 27 miljoner. Det är jättesvårt att göra någonting åt.

Landskapsandelar till socialvården har stigit med 120 procent sedan 2007, från 9 miljoner till 20 miljoner. Det beror på andelsreformen som gjordes för ett antal år sedan, det beror förstås på indexbindningen och det beror säkert också på 85 plus åren som allt flera når upp till. Det medför att det blir automatik i och med att kommunerna får mera pengar för att kunna upprätthålla en bra socialvård. Det är en behjärtansvärd tanke, med det kostar mycket pengar.

ÅHS har under den här perioden stigit med ungefär 20 procent. Det är bland de lägsta bland alla moment som jag har tittat på.

Landskapsandelarna till grundskolorna har stigit från 8 miljoner till 12 miljoner. Ålands gymnasium har stigit med 40 procent under den här perioden.

Det finns egentligen bara ett område som skiljer sig och det är näringsavdelningen. Avbytarservicen har sjunkit med 30 procent. Programmet till landsbygdens utveckling har sjunkit med 15 procent. Jordbruksstödet har varit plus minus noll under den här tiden. Här har man tagit sitt ekonomiska ansvar. Om samtliga avdelningar skulle ha legat i närheten av det här så skulle vi ha haft ett rejält överskott.

Jag nämnde tidigare arbetslösasunderstödet. Trafikavdelningen har jag också nämnt tidigare, där har kostnaderna stigit men åtgärder är ju under beredning.

Fru talman! Utgående från de här siffrorna kan man konstatera att vi hade 160 miljoner på banken år 2007 och vi har 50 miljoner kvar. Vi har gjort av med 20 miljoner mera pengar per år än vad vi har haft råd till. Forsätter vi så här så måste vi låna av banken. Därför vädjar jag, likt finansministern, vi måste hjälpas åt. Vi måste göra någonting. Ltl Gunnar Jansson bad om förslag. Jag tror att ltl Gunnar Jansson och övriga i oppositionen kommer att få förslag. Jag hoppas att man går med på de förslagen, i alla fall i viss mån eller annars kommer med andra förslag som skulle innebära motsvarande besparingar. Det är vädjan till oppositionen. Vi har parlamentarismen som tyvärr ibland är lite kostnadsdrivande av demokratiska och vanemässiga orsaker.

Fru talman, det var dystra siffror. Det kanske var ett dystert tal men det är sanning. Man kan fråga sig varför det inte har gjorts någonting. Men visst har det ändå gjorts mycket sedan 2007. Personalen har minskat ganska mycket inom den offentliga sektorn. Skärgårdstrafiken har ju minskat mycket, 3000 timmar. Man har tagit bort indexbindningen i studiestödet. Kommunerna har fått bra mycket mindre landskapsandelar. Skattehöjningar har gjorts genom att ta det bort allmänna avdraget och man har begränsat sjukavdragen. Det är möjligt att man måste vidta vidare åtgärder. Kommunerna kanske måste komma med skattehöjningar. Det är möjligt att det blir så.

Som jag sade, avbytarservicen har minskat, jordbruksstödet är oförändrat och säkert har det gjorts en del annat. Det har säkert varit tungt för den regering som satt då och tungt för den regering som sitter nu att göra det här. Men vi lovade senaste val att budgeten skulle bringas i balans. Om vi lyckas fullt ut med det återstår att se. Vi måste alla hjälpas åt så att budgeten är under kontroll.

Till sist, fru talman vill jag åter igen vädja, det måste bli slut på de vackra ordens politik. Vi måste komma till konkreta åtgärder. Det finns ingen annan utväg än att göra servicen något sämre för ålänningar. Samhällsservicen måste bli något dyrare och vi måste antagligen höja skatten något. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag studsade till när jag hörde ltl Karlsson nämna polisens kostnadsökningar. Tyvärr var jag så ouppmärksam så att jag inte antecknade siffrorna angående vilken tidsperiod och hur stor ökningen var. Jag noterade till min stora förvåning att polisledningen de första dagarna detta år sade att budgeten för detta år inte kommer att hålla och det förvånade mig mycket då. Kanske jag kunde få siffrorna igen?

Ltl Karlsson hade en intressant genomgång. Han nämnde att näringsavdelningens kostnader till och med hade sjunkit. Det är sant men det gäller ju inte den egna verksamheten. Tittar vi t.ex. på kostnaderna för AMS så var flyttkostnaderna 130 000 euro och en högre hyra på att 30000 i året. Det är ju injektionerna till näringslivet, de näringsfrämjande åtgärderna som har minskat och det har vi definitivt inte råd med. Jag ställer mig lite frågande till vad centerns ståndpunkt riktigt är när det gäller det här?

Sedan när det gäller debatten om sjukvården så tar vi den gärna, det var ett bra förslag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! När det gäller polisen så var det 4,6 miljoner till bokslutet 2007 och nu är vi uppe i 6 miljoner för detta år. Man måste nog ställa sig kritiskt till att man inte ska kunna spara 200 000. När det är ett sådant här skarpt läge så måste man vidta lite kraftigare åtgärder. Det tror jag är möjligt och det borde vara möjligt i alla fall. Det är förstås lätt för mig att stå här och säga det. Landskapsregeringen får väl bedöma det och försöka under kvarvarande år.

När jag nämnde näringsavdelningen så nämnde jag några områden som har varit oförändrade och områden som har minskat. Det finns förstås vissa områden som har ökat. Jag pratade om att avbytarservicen har minskat, programmet för landsbygdsutvecklingen har minskat och jordbruksstödet har varit oförändrat. Sedan att arbetslöshetunderstödet och andra områden inom näringsavdelningen har ökat beror på vår lagstiftning och följd av att arbetslösheten ökar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Risken är, ltl Karlsson, att om man inte satsar på näringslivsutveckling och ser till att näringslivet har möjligheter att investera så då börjar arbetslöshetsersättningarna så småningom öka istället. Även stöden till näringslivet i stort har minskat under ett långt antal år vilket jag flera gånger har lyft upp i debatterna. Det är illa.

Det var alltså från 2007 konsekvent som ltl Karlsson gjorde sin jämförelse. Jag håller med helt och hållet var ltl Karlsson sade. Jag vill uttala mitt stöd för att man måste titta på sjukvården, i likhet med annan verksamhet. Det som jag försökte säga i slutet av min förra replik var att en debatt om sjukvården, en policydebatt, en prioriteringsdebatt är en svår debatt men väldigt nödvändig debatt. Jag tycker att det är ett bra förslag som centern kommer med, jag vill uttala mitt stöd för den debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande. Det är alltid bra med tillbakablickar, också över det ekonomiska utfallet.

Vad gäller centerns förslag om ett sjukvårdspolitiskt meddelande, om centern uppenbarligen vill ha parlamentariskt stöd för ett sådant meddelande, så kan jag från liberalernas del meddela att vi stöder den tanken för att förmå landskapsregeringen att leverera ett sådant meddelande.

ÅHS nämndes här i flera omgångar. Jag håller med om att ÅHS, sett under några års tid, inte har levt över sina tillgångar. Kostnadsutvecklingen har ändå varit rätt så försiktig med tanke på att sjukvården är ett centralt ämne. Det var under övergången från 2012 till 2013 som det skedde en ganska förändring, när landskapet, till skillnad från vad omställningsbudgeten sade, ville ha ytterligare 3 miljoner till ramen för ÅHS samt en tilläggsbudget som lades på. Då skedde en femprocentig ökning, men för övrigt har utvecklingen varit försiktig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag är övertygad om att regeringen kommer med meddelandet, vilket vi redan har diskuterat i regeringen. Jag ville offentliggöra att vi bör ta en sådan diskussion för att få en åsikt här i lagtinget före. Det är ett område som inte kan diskuteras för mycket.

Angående ÅHS och problemet det här året när man överskred var att tilldelningen av medel var alltför låg. Man var helt enkelt för optimistisk, man trodde att man skulle klara av det med mycket, mycket lägre utgiftsökningar än många andra momentet. Det visade sig, som inom andra områden, att man kan inte hugga av kostnaderna bara för ett år, utan man måste göra det mera mjukt. Nu vidtar man åtgärder som berör en del ålänningar när det gäller försämringar, så nu har man det på rätt bog igen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Detta kan man alltid diskutera. Budgeteringen inför 2012 skedde helt och hållet utgående ifrån den bedömning man gjorde från den politiskt tillsatta styrelsen som är parlamentariskt tillsatt. Man hade en gemensam bedömning om utgiftsbehovet. Landskapregeringen gick fullständigt på den linjen. Åtminstone fanns det inte någon medveten politisk bedömning i landskapsregeringen som skulle avvikit sig från det som den dåvarande positionen tyckte om utgiftsnivåerna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag beskyller inte någon. Jag satt själv med och godkände den summan. Det var en överoptimistisk bedömning, men det är i alla fall en förklaring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson, tillika ledamot i ÅHS styrelse, tar upp frågan om ett meddelande som rör ÅHS och sjukvårdens prioriteringar. Det här är någonting som vi redan har diskuterat inom landskapregeringen. Det är också ett arbete som har påbörjats både i ÅHS styrelse och i regeringen. Jag vill också påminna om att i budgeten för 2014, som lagtinget har fattat beslut om, finns de grundläggande principerna som ska gälla vid prioriteringar av vård. Där finns också de fyra olika prioritetsgrupperna som ÅHS bör prioritera i sjukvård, från akutvård till mindre och icke akuta fall. I grannländerna har man sedan många år arbetat med de här prioriterasfrågorna som är mycket etiskt svåra. ÅHS avser att tillsätta ett etiskt råd. I samarbete med landskapsläkaren så hoppas jag att det här arbetet ska leda till ett underlag.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det finns många funderingar på hur man ska bemästra det här är i framtiden; etiskt råd, styrelsebeslut, läkarbeslut, regeringsbeslut och lagtingsbeslut. Det måste ju bli beslut på olika nivåer på något sätt i alla fall. Vi vill komma fram till att vi i lagtinget inte får avsäga oss det här ansvaret. Vi får inte skjuta över det till någon annan, vi måste ta det fulla ansvaret och vi måste veta konsekvenserna av de ekonomiska beslut vi tar här i lagtinget. Det har säkert varit obehagligt och jobbigt att tänka den tanken. Vi diskuterar gärna många andra små frågor. Skulle det diskuteras lika mycket sjukvård som jakt i den här salen så skulle det har pratats mycket mer om sjukvård. Vi måste våga ta den diskussionen. Sedan tror jag att besluten måste tas på många olika plan för att råda bot på det här på sikt, t.o.m. i lagtinget.

Minister Carina Aaltonen, replik

Självklart bör också den här diskussionen ske här i Ålands lagting. Diskussionen handlar om vad som bör vara det offentligas uppgift och vad som kan göras av de privata. 

Jag vill också påminna ltl Karlsson om att hälso- och sjukvården nog har diskuterats och debatterats här lagtinget. Det lades ju ett meddelande av nuvarande finansminister och tidigare lantrådet Roger Nordlunds regering. De tog upp vården i ÅHS både då och i framtiden. Det här meddelandet är inte speciellt gammalt och det håller fortfarande. I det meddelandet fanns åtta prioriterade områden som jag fortfarande tycker är relevanta. Det handlade om äldreomsorgen, det långsiktigt förebyggande arbetet, jourverksamheten i skärgården, vård utanför Åland, språket, rekryteringen av personal, arbetsmiljön och en god förvaltning. Det här är områden som också är mycket relevanta idag. Det kanske är väl värt att ledamöterna också tittar på det här meddelandet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Social- och miljöministern har ett bra grepp om det här och kommer med många uppslag och referat till det förra meddelandet. Det är viktigt att hela det nu valda parlamentet får diskutera det här också med tanke på den nya ekonomiska situationen som vi har. För ett antal år sedan så hade vi nästan hur mycket pengar som helst. Nu plötsligt har vi för lite. Det är ganska viktigt att vi får diskutera det här. Det är viktigt för det här parlamentet att få ta en diskussion om detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det var mycket betryggande att få höra ministern Carina Aaltonens repliker till ltl Runar Karlssons diskussion kring sjukvården. Jag hade tänkt ställa liknande frågor. Ltl Karlsson tog upp detaljerna om svåra etiska val som måste göras. För att kunna spara inom ÅHS så kanske vi inte kan ha så dyra behandlingar. Det var kanske den inriktningen som jag upplevde vara lite tung att höra. Om vi nu utgår ifrån de grundläggande principerna och prioritetsgrupperna och eventuellt ett framtida etiskt råd så tycker jag att vi är på rätt väg. Sedan måste vi komma ihåg att ÅHS faktiskt har hållit budgeten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag vet att de här områdena är oerhört svåra för alla, även för oss. Det är just därför som vi måste diskutera det för vi vet att om ÅHS skulle få 10 miljoner till idag så skulle man kunna ge en bättre vård till ålänningarna. Det är ett faktum, det är sanning. Skulle ÅHS få 20 miljoner så vården ännu bättre. Det är det här som är problemet, någon måste sätta någon gräns någonstans. Det finns en viss summa pengar som vi har råd med och därför måste vi ta den diskussionen. Inom sjukvården finns redan idag begränsningar som drabbar ålänningarna och där man har tagit beslut. Det är viktigt att lagtinget är medveten om vilken sjukvård man kan ha och vilken sjukvård man inte kan ha för en viss summa pengar. Vid vissa sjukdomar kanske man måste vända sig till de privata. Det är i alla fall viktigt att parlamentet diskuterar det här.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det stämmer, det är viktiga frågor och de borde vi nog diskutera. När det gäller de etiska valen så krävs det ju en stor yrkeskunskap och en kunskap som jag anser finns på sjukhuset bland läkarna och bland dem som är specialiserade. Det är nog viktigt att vi inte fattar beslut här som direkt kan skada människor. Min personliga åsikt är att om vi satsar mycket på friskvård så kanske vi sparar ännu mera pengar i slutändan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Naturligtvis ska vi inte ta beslut om vilka behandlingar folk ska få. Men åtminstone måste vi medvetengöra lagtinget om situationen genom ett meddelande och en diskussion. Vi får inte undanta oss det ansvaret och blunda för verkligheten. Runt omkring oss har man ofta etiska råd som beslutar om vissa begränsningar. Vi politiker måste i alla fall vara medvetna om att de begränsningarna finns och att vi kan ta bort de begränsningarna om vi tillskjuter mera pengar och hur mycket vi i så fall ska tillskjuta. Jag är ute efter att lagtinget tar sitt fulla ansvar och ett får et medvetande om det ansvaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson berör en intressant fråga när han tar upp förslaget om ett meddelande till lagtinget om hälso- och sjukvården. Enligt det resonemang ltl Karlsson för så är det oklart för mig vilket ansvar lagtinget ska ha och vilket ansvar styrelsen ska ha. I samband med den senaste hälso- och sjukvårdslagen så minskade lagtingets ansvar till förmån för styrelsen. Om det nu ska ändras så måste man kanske göra det på ett mer hållbart sätt. I samband med den nya lagen så tog man bort det som man kallade sjukvårdsplanen som tidigare fanns i varje budget och där kunde man mera konkret se var att sjukvården skulle innehålla. Men detta togs bort och ingenting ersättande kom istället. Reglemente blev sådant att styrelsen skulle sköta alla interna frågor och ha ansvaret för dem. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Vi vet problemen inom det här området. Jag har inget svar på alla lösningar. Tanken med ett meddelande är att regeringen ska komma med det meddelande där man berättar om situationen, har åsikter, vad man vill göra och att vi ska få debattera det här. Sedan ska detta förhoppningsvis utmynna i kommande budgetbeslut om eventuella åtgärder, om att man så tycker. Det är detta som är meningen med ett meddelande. Åtminstone jag vill veta mycket mera om de här områdena och jag vill också att lagtinget ska medvetengöra sig inom de här områdena.

Beträffande sjukvårdsplanen så håller jag med om att den kanske borde återinföras, kanske en kortare version. Det är möjligt att det är på det viset för att få en kortare diskussion här i lagtinget vid varje budget, men då måste planen vara bra mycket kortare och mer konkret. Den var alldeles för tjock och för omfattande för att lagtinget ens ska orka läsa den.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan förstå intresset och behovet av mera kunskap och debatt. Men för att vara effektiv, även vi politiker behöver ha sådana krav, så tror jag att det ändå måste utmynna i något som på något vis stärker både styrningen av ÅHS och också att ansvaret är tydligt fördelat. Om inte ansvaret är tydligt fördelat mellan styrelsen och lagtinget så är det illa för rättssäkerheten och demokratin. Jag tror mycket väl att man kan se över reglementet, om man vill, och att lagtinget ska ha ett större inflytande också över verksamheten eftersom lagtinget ändå i praktiken via budgeten måste ta de avgörande besluten om anslag. Det avgörs ändå sedan verksamheten. Det är den centrala frågan tycker jag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Alla meddelande ska ju utmynna i någonting, antagligen något positivt för ålänningarna, och som lagtinget vill. Så är det även med det här meddelandet som vi nu diskuterar. Man hoppas att det ska utmynna i någonting positivt för ålänningarna och någonting som vi vill i kommande juridiskt bindande beslut som exempelvis budgeten. Jag tycker fortfarande att sjukvården absolut är den viktigaste frågan. Vi debatterar sjukvård minst här i parlamentet. Ett meddelande är nog ett sätt att väga upp den bristen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson har lagstöd för sin begäran. I ÅHS lagen finns det en paragraf skriven där det står att man ska ge ett meddelande till lagtinget i inledningen av varje mandatperiod. Man ska ge riktlinjer om sjukvården just p.g.a. att man tog bort verksamhetsplanen. Det står i ÅHS lagen att lagtinget ska ha en hälso- och sjukvårdsdebatt. Det är bara att läsa lagen.

Social- och miljöutskottet skrev i sitt betänkande, när man behandlade lagen, att landskapsregeringen skulle ta fram en utvecklingsplan för tandvården så att tandvården också skulle kunna debatteras i lagtinget. Så det finns en del arbete att göra på det området.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det bevisar ju att jag är ute i god jord.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill också lite höja varningens flagga för den optimism som finns när det gäller ÅHS och budgeten där. På två ställen i det här meddelandet står det att det finns en stor osäkerhet. De facto har vi stora bekymmer när vi inte har ortopeder. Vi har heller inte någon neurolog. Vi står nu på gränsen till att vi inte kan förverkliga vårdgarantin. Så det finns saker att fundera över där också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Problemet är att det är läkarbrist runt omkring oss, kanske i hela världen, speciellt inom den offentliga sjukvården. Det förekommer en läkarflykt till den privata sjukvården eftersom de tjänar så oerhört mycket mer pengar. Det här är ett dilemma som alla världens regeringar har, inklusive Åland. Detta är också en orsak till att diskutera det här i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det var en intressant återblick som ltl Runar Karlsson gjorde när han jämförde siffror från 2007 till dagsläget angående hur kostnaderna stigit. Han talade om 20 miljoner överkonsumtion per år. Tanken slog mig att om det här hade varit ett privat bolag så skulle styrelsen ha varit sparkad, in med en i styrelse och man hade vidtagit åtgärder. Hur tycker ltl Runar Karlsson att man ska göra i det här fallet? Har man skött sig bra?

Ltl Runar Karlsson, replik

Om man har skött sig bra? Man kan väl konstatera att regeringarna åtminstone sedan 2007 borde ha gjort mera inklusive den regering som jag själv satt i. Siffrorna talar för det. Problemet är att man trodde att konjunkturen skulle svänga snabbare och inte bli så djup som den var. Det diskuterades då att det måste svänga 2010-2011. Nu har det inte svängt och det kommer knappast att svänga på 2-3 år så att det märks på Ålands skatteintäkter enligt vad vi vet i dagsläget. Vi kan nog konstatera detta. Vi vet att det kan vara mycket djupare än vad vi räknade med. Jag vill ändå påstå att man har gjort rätt på det sättet att man ha sparat 160 miljoner under goda tider för att göra av med under dåliga tider. Man har gjort helt rätt till det. Men problemet är att om lågkonjunkturen blir för lång och för djup så räcker pengarna inte till.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det stämmer som ltl Karlsson sade att man har sparat under goda tider. Men det märkliga är att till dags dato har det varit ganska goda tider för företagen men landskapsregeringen har gått den motsatta vägen. Vad beror den höga konsumtionen på? Man har inte anpassat mun efter matsäcken i tid. Alla reformer som hittills är gjorda, ltl Karlson nämnde t.ex. gymnasiereformen, så har förorsakat merkostnader fast de skulle resultera i inbesparingar. Jag väntar hela tiden på att det ska komma ett besked om att utgifterna börjar gå ner, men fortsättningsvis ökar utgifterna. Här finns det något fel i systemen, man vågar inte vidta åtgärder.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Visst har både den förra regeringen och den nuvarande regeringen gjort besparingar och förändringar, det har man absolut gjort. Man har också tagit svåra beslut. Men som sagt, nedgången var lite för lång och för djup. Som finansministern sade, om man sparar för mycket så kan det också slå fel. Det gäller att hitta balansgång och det är inte heller så lätt. Det är lätt att säga här att man borde göra si och så. Jag ville föra fram de här siffrorna. Sedan måste vi börja fundera på hur mjuk övergång vi ska. Att göra det rakt av går inte, samhället måste också fungera. Sist och slutligen är jag nog optimist. Jag tror att den här regeringen nog kommer att reda upp det här. Vi måste bli varse om siffrorna och få diskutera, fundera och prata, det är viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det är lätt att instämma i ltl Karlsons ekonomiska analys. Det är siffror som talar för sig. När det sedan kom till slutsatserna så uppfattade jag det som så att kollegan Karlson nämnde att vi får vänja oss vid högre skatter, via lagtinget. Det betyder att det instrument vi har att förhålla oss till är självstyrelselagen. Självstyrelselagen innehåller möjligheter till det. Jag noterade att vicelantrådet inte nämnde någonting i presentationen om en sådan inkomstkälla. Ska det uppfattas på det sättet att kollegan Runar Karlsson på centerpartiets vägnar nu går in för tilläggsskatt på löner och pensioner?

Ltl Runar Karlsson, replik

Ltl Karlsson och åländsk center är inte inne för det. Vad jag sade med högre skatter så när man tar bort avdrag från kommunalbeskattningen, så betyder det indirekt högre skatt för individen. Det kan också betyda att kommunerna måste höja skatten som senast när man tilldelade mindre landskapsandelar till kommunerna men kommunerna hade samma ansvar. Det är ju inte detta parlament som direkt ska ta det beslutet utan det blir en indirekt konsekvens av de beslut som har tagits och kan ytterligare tas av detta parlament.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Då blir det ganska komplicerat. De avdrag vi kan hantera här gäller kommunalbeskattningen och det utgör ju ingen frångången inkomst i landskapet. Vad gäller eventuella avdrag i statsbeskattningen så är det ingenting för lagtinget överhuvudtaget att besluta om. Jag fick det inte riktigt att gå ihop, åtminstone inte i ljuset av självstyrelselagen. För att åstadkomma det som kollegan nämnde så krävs det landskapslagstiftning men någon sådan är uppenbarligen inte på gång vad gäller tilläggskatter, men möjligen ytterligare avdrag i möjligheter till avdrag i kommunalbeskattningen. Jag vill bara påminna om att det inte alls påverkar landskapets ekonomi.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det gör det ju. När man till exempel tar bort det allmänna avdraget så minskar ju kompensationerna för avdragets betydelse för kommunerna ganska rejält med några miljoner. Alla avdrag som lagtinget har beslutat om så har man också samtidigt beslutat om kompensation för minskade skatteintäkter för kommunerna. Det betyder ju förstås att det på den sista raden blir en mindre utgift för landskapet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Det har varit lite svårt att förhålla sig till det här meddelandet. Det hänger närmast ihop med det som skedde just före förra årsskiftet när ett enigt finans- och näringsutskott efterlyste ett halvårsbokslut av landskapsregeringen. Vi begärde även en tilläggsbudget under våren för att vidta de åtgärder som utskottet och lagtinget då ansåg att vara nödvändiga. Vi behöver inte upprepa hela den diskussionen om vad som skedde under tiden. För vår del var det i alla fall klart att det här paketet skulle innehålla en rapport om hur det går för 2013 samt en tilläggsbudget där man kunde ta ställning till ytterligare åtgärder. Nu har vi bara halva möjligheten här. Vi har en möjlighet att ungefär få reda på hur det har gått under det första halvåret.

Därför blir den här diskussionen bara halv. Jag hoppas därför, i likhet med vicelantrådet, att det tillåts att man i viss mån ändå allmänpolitiskt beskriver det som kunde vara gångbart för framtiden. Vi har ett behov av att föra fram vissa allmänpolitiska saker som inte bara är ett resultat av det halva året som har gått.

Först vill vi reflektera lite över huvudinkomsterna som kommer landskapsbudgeten tillgodo, avräkningsbeloppet. Vi kan nu konstatera att regeringen Katainen, sent omsider men i varje fall, vidtar rätt kraftfulla åtgärder för att balansera den finländska ekonomin. Det är rätt så tuffa åtgärder, jag behöver inte räkna upp dem här, de finns att beskåda för den som är intresserad. Media har rapporterat om många åtgärder också. Många utredningar ska göras ännu och många beslut ska fattas av finländska politiker och myndigheter innan vi har sett resultatet av dessa åtgärder i euro och cent helt och hållet.

De finländska kommunerna kommer att få ta på sig en ganska stor inkomstminskning, kanske till och med kostnadsökningar. Invånarna i Finland kommer att få lite sämre möjligheter till statlig och kommunal service. Finland har ett behov av att minska gapet mellan utgifter och inkomster med 9 miljarder euro. Det är väldigt mycket pengar. Omsatt till avräkningsbeloppet så skulle det betyda ungefär 40 miljoner euro för vår del. Det är frågan om kraftfulla åtgärder. Nu om inte förr så måste vi inse att Finland tar steget till att balansera ekonomin, inte bara genom att höja skatterna utan framförallt genom att minska utgifterna. Det betyder att vi inte behöver räkna med att vi för stöd i vår egen landskapsekonomi genom ett höjt inflöde i avräkningsbeloppet via ytterligare höjda skatter i Finland. Vi får räkna med att vi ungefär har hamnat på den nivån som givetvis med en normal tillväxt så småningom ökar lite grann, om och när Finland kommer i ett bra tillväxtläge. Finansministern nämnde ingenting om det här i sitt anförande. Det vore intressant om finansministern här kanske, eller allra senast i finans- och näringsutskottet, kunde föra en diskussion om vad det här kan ha för betydelse för oss och hur vi ska förhålla oss till det här.

Inkomsterna för övrigt, avräkningsbeloppet, vill jag fortsätta lite med. I våras, jag minns inte exakt när, ställde jag till landskapsregeringen en skriftlig fråga som besvarades av finansministern. Frågan handlade om ändringen av avräkningsgrunden. Jag tror att vi alla är överens om att det finns stöd i självstyrelselagen för att ändra avräkningsgrunden när ändringar sker i statens sätt att förvalta ekonomin. Vi var eniga om att det finns en grund för förändring. Vicelantrådet sade att landskapsregeringen hade för avsikt att föra frågan till Ålandsdelegationen för någon form av behandling. En konkret fråga i det här sammanhanget är: Har landskapsregeringen fört frågan till Ålandsdelegationen, om inte, när kommer så att ske? Det här är en väsentlig sak för vår ekonomi. Det är väsentligt att vi tillsammans med riket kan högakta den självstyrelselag som finns antagen av respektive parlament och våra rättigheter bör bevakas. Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.

Sedan lite allmänpolitiskt innan jag så småningom kommer till själva halvårsbokslutet. Precis som finansministern var inne på så finns det nu ett behov av att spara i de offentliga utgifterna, både landskapsutgifter och säkert också ute i kommunerna. Samtidigt måste man göra de här åtgärderna så att man inte straffar eller drabbar det åländska samhället så att vi får en motsatt effekt.

Vi skulle vilja föra en liten diskussion om näringspolitiken. Först jordbrukspolitiken. Vi känner alla till den process som pågår. Vi står i beråd att så småningom anta ett nytt LBU-program. Landskapsregeringarna har förslag på hur det ska utformas. Det har nyligen förekommit höranden av branschorganisationer osv. Nu finns det verkligen skäl för landskapsregeringen att ta tag i den här frågan så att vi så fort som möjligt kan undanröja den osäkerhet som råder i förhållandet mellan politiker och näringsutövare. De åländska jordbrukarna behöver få veta vad som ska gälla. Vi behöver alla få komma till den situationen att vi kan tro att vi fortfarande ska ha ett jordbruk i utveckling kvar.

Som ett led i denna process för att klargöra det här så begär den liberala lagtingsgruppen att landskapsregeringen ska utföra och ta fram en konsekvensanalys av de förändringar som nu föreslås och uppenbarligen är på gång att ske. Som steg två så kräver vi att landskapsregeringen ska föra frågan till lagtinget för avgörande, lämpligen i form av budget.  Det som skrevs i omställningsbudgeten kan inte utgöra ett tillräckligt underlag för att kunna betraktas som ett slutligt lagtingsbeslut.

Sedan om näringspolitiken för övrigt. Det pågår och har pågått en rätt intensiv diskussion om på vilket sätt det offentliga ska stöda företagande. Ska det vara bidrag, eller riskkapital eller ska det vara så kallade mjuka lån? Det finns god tanke i att man inte endast ger bidrag till företag. Vi tycker att det som kallas för mjuka lån kunde vara ett gångbart sätt att i framtiden ge stöd till näringslivet. Mjuka lån innebär att man ger det i form av ett lån. Går det bra för företaget som har fått förmånen så ska det återbetalas. Går det sämre så kommer man inte att ställa samma hårda krav på återbetalning som man skulle göra med ett vanligt lån som någon människa med sin personliga egendom har garanterat. Tanken är god med riskkapital. Riskkapital kanske bör finnas i vissa skeden av ett företags utveckling, men kanske i ett ganska sent skede då ett företag vill internationalisera sig och man vill ta steget ut från den inhemska lokala marknaden och sälja sina produkter långt utanför Åland. Då tror vi att riskkapital med ett delat ägande kan utgöra en god modell för att stöda företag. Men inte för småföretagare med kanske en eller två anställda. Det ter sig konstigt att landskapsregeringen via ett riskkapitalbolag blir delägare i en liten, liten verksamhet.

Jag har en fråga till landskapsregeringen och näringsministern i det sammanhanget eftersom vi alla har noterat vad näringsministern har sagt i den här frågan. Har landskapsregeringen verkligen gjort bedömningar som stöder det förslag som har lagts nu, att det verkligen är det mest optimala för att generera tillväxt i det åländska samhället? En tilläggsfråga; har det nyligen tillsatta tillväxtrådet diskuterat den här frågan? Vi utgår ifrån att landskapsregeringen kommer att gå vidare i sitt arbete med god dialog med företagarna på Åland.

Herr talman! Några ord om utbildningen. Det förvånar oss lite att vi fortfarande, efter den reform som har gjorts inom gymnasialstadiet, har en situation där elever måste skriva insändare och beklaga sig över utbildningen som ges. Vi har förstås inte en direkt insyn i alla de problem som eventuellt finns. Men fortfarande tycks det finnas problem. Vi får utgå ifrån att utbildningsministern gör sitt yttersta för att röja undan dessa problem. Det är dags att vi får dem överstökade. Det tycks fortfarande finnas problem med schemaläggning och det tycks finnas problem med vissa utbildningsgrenar där eleverna känner att skolan inte fokuserar på utbildningsgrenen tillräckligt. Jag vet att det här är väldigt allmänna ordalag men vi hoppas att vi får den situationen att vi inte längre behöver stå och peka på sådana bekymmer.

Vi tycker också att vi med vår småskalighet kunde och borde komma till den situationen att vi snabbt kan ge utbildning till näringslivet då de behöver utbildat folk inom vissa olika yrkesområden. Jag tänker på ett större företag beläget i Finström, Optinova, som inte längre kunde hitta kompetent arbetskraft på Åland för sin verksamhet. Bolaget valde att flytta ut delar av produktionen utanför Åland. Småskaligheten är en fördel. Vi måste kunna utnyttja det, vi måste kunna ge utbildning när vårt näringsliv behöver har utbildat folk.

Sedan gymnasialstadiet kopplat till reformen. När lagstiftningen togs sade lagtinget att inom två år ska det genomföras en utvärdering av reformen. Lagen trädde ikraft i augusti 2011. Nu skriver vi september 2013, två år har gått. Vi efterlyser en utvärdering, lämpligen framtagen av minister Johan Ehn, så att lagtinget får ta del av utvärderingen av reformen. Jag tror till och med att det står att utvärderingen ska levereras till lagtinget, men jag är inte hundra procent säker på det. I varje fall så blir den tillgänglig för den som vill läsa.

Sedan till själva bokslutet, herr talman. Jag inleder med utbildningsavdelningen. Visst är det beklagligt och kanske t.o.m. lite grann pinsamt att en moderat minister nu får leverera ett halvårsbokslut där det är uppenbart att budgetmedlen inte räcker för verksamheten, speciellt med tanke på att vi lever i en tid där budgeten har lagts av samma minister. Att budgeten ska balanseras har moderaterna velat göra till sin viktiga fråga. Man har nämnt den meningen under många, många år och oerhört många gånger. Det som hedrar utbildningsministern är att budskapet har varit tydligt, det har redogjorts öppet och offentligt om hur läget är. Ministern har sagt att åtgärder ska vidtas. Vi får förstås tro på det i det här skedet.

Transparens och öppenhet måste vara ledorden när förhoppningsvis hela lagtinget gemensamt går in för att på sikt balansera den åländska ekonomin. Det motsatta, att det i siffrorna nog kan letas fram saker att det inte har gått riktigt som man har tänkt och när man nästan på ett sätt döljer verkligheten, kan inte förespråkas. Jag ger en liten eloge till utbildningsministern för den tydliga offentlighet som har getts. Varsågod!

Det verkar nu som om ÅHS har nått en god situation vad gäller tjänstemannaledning. Jag vill inte här heller säga någonting annat om den politiska ledningen. Det som lite stör mig är presentationen av den ekonomiska realiteten som presenterades delvis av finansministern och delvis av tidigare styrelseordföranden. Man använder nu begreppet att ÅHS har gått med vinst, man har till och med sagt att ÅHS går på plus. Det stämmer nog att budgettekniskt så ser det ut som ÅHS går med ett visst överskott 2013. Man har sagt att det kan vara ett plus på 1,5 miljoner.

Tittar man lite drygt 1/2 år tillbaka så ser man att som grund för påståendet så måste det tilläggas att på förslag av landskapsregeringen beviljade lagtinget i ett sent skede, i finansutskottets behandling av budgeten 2013, en högre nettoram om 3 miljoner euro till ÅHS. Det torde bli en höjning på 4-5 procent. Jag har inte den exakta procentsiffran.

Sedan några veckor senare gav landskapsregeringen också förslag till tilläggsbudget för slutperioden 2012 där man gick in för att ge ÅHS ytterligare 2,2 miljoner i nettoram. Det var en massiv höjning sedan förra årsskiftet. Med de här höjningarna i bakgrunden så har ÅHS kommit till den situationen att man kan peka på 1,6 miljoner i överskott där 600 000 beror på att man med ett landskapsregeringsbeslut har fått överskottet från 2012 till godo under 2013. Om det här är någonting som man nu går in för har lagtinget ännu inte fattat beslut om. Så här är läget. Ett överskott för 2013 på ungefär 1 miljon, men som grundar sig på massiva ramökningar något tidigare.

Sedan måste vi också påpeka det som ltl Katrin Sjögren var inne på. Inom ÅHS verksamhet finns det fortfarande problem som måste finna en lösning. Vi saknar ortopeder, vi har brist inom neurologin och vi vet inte längre säkert om vi kan motsvara vårdgarantin. De här problemen utgår vi ifrån att landskapsregeringen tar på allvar och försöker lösa. Jag misstror inte det, jag är säker på att budskapet om det här har gått fram till socialministern. Det finns som alltid en stor osäkerhet med ekonomin vid ÅHS. Det finns ingen anledning att blåsa signalen att faran är över. Vi måste hela tiden bevaka kostnadsutvecklingen.

Sedan till trafiken och halvårsbokslutet kopplat till budgeten. Här måste jag vara ännu lite mer allvarsam angående transparent och öppenhet vad gäller siffror. När budgeten på 2013 togs föregick den processen av rätt kraftiga nedskärningar i skärgårdstrafiken. Det har drabbat resenärerna och turismen på olika sätt. Jag behöver inte upprepa de signaler som har kommit från skärgården, de känner vi alla väl till. Jag har den uppfattningen att landskapsregeringen i samband med detta signalerade till befolkningen och till skärgården att de åtgärderna var nödvändiga för att spara 3 miljoner euro. Jag har förstått att i det stora missnöje som ändå har funnits hos skärgårdsborna över de här åtgärderna som har drabbat dem så har det ändå funnits ett litet embryo till förståelse. Det är svåra tider, det kanske måste sparas någonting. Om man sparar 3 miljoner så då har skärgården bistått på något vis till helheten.

Sifferintresserade som vi är så har vi förstås granskat verksamheten 2012 och verksamheten 2013 från budget och halvårsbokslut. Detta kopplat till löftet om 3 miljoner i inbesparingar. Bokslutet för sjötrafiken för 2012 visar på nettoutgifter 17,5 miljoner. Budgeten för 2013 visar på nettoutgifter på 17 miljoner och 300 000 euro. Inte 3 miljoner inbesparingar! Budgeten visar att det är 2 miljoner i inbesparingar. Redan det här är en avsevärd skillnad.

Tittar man lite närmare på vad anslaget grundar sig på så vet vi att lönekostnaderna är de stora och bränslekostnaderna är också stora, kanske 1/3. Om man tar fram siffrorna för bunkerförbrukning jämfört med det medelpris som har varit ett faktum under respektive år och multiplicerar det här så får man det faktum att bunkerpriset mellan åren 2012 och 2013 har sjunkit med ungefär 1 miljon euro. Då blir slutresultatet att de övriga kostnaderna för sjötrafiken, förutom bränslekostnaderna, var för 2012 – 12 419 000 euro och för 2013 – 13 144 000 euro. Det är en ökning med 725 000 euro.

Om man vill vara snäll så kan man sedan dra bort 400 000 euro i inbesparing på sjötrafiken som nämns i halvårsrapporten. Då blir det bara en ökning på 325 000 euro.

Sedan kan vi ännu lägga till det faktum att inom ett annat moment som gäller förvaltningen av sjötrafiken har kostnaderna, enligt budgeten, gått upp med 300 000 euro. Så den utlovade inbesparingen om 3 miljoner euro är, enligt siffrorna i verkligheten, en kostnadsökning på över 600 000 euro.

Att det är på det här sättet behöver skärgårdsborna får veta. Det här måste betyda att vi måste bli bättre på att prata om samma siffror. Vi måste vara transparenta i beskrivningar av det som sker. Här finns det en avsevärd skillnad i presentationen av läget från utbildningsministern jämfört med presentationen av trafikavdelningens verksamhet.

Fru talman! När halvårsbokslutet presenterades så sade vicelantrådet att det finns skäl att diskutera trafikavdelningen. Jag är fullt benägen att hålla med honom. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! I sitt anförande berörde ltl Perämaa mina uttalanden i offentligheten om ÅHS. De baserar sig på enbart fakta, dvs. det prognostiserade överskottet som man har från ÅHS i juli 2013. Jag har inte blåst att faran är över. Jag tycker att ltl Perämaa är skyldig mig antingen en ursäkta eller så vill jag höra citat där jag skulle ha uttryckt mig på det sätt som ltl Perämaa antyder.

Sedan, fru talman, vill jag ha en precision om landsbygdsprogrammet. Ltl Perämaa sade att man vill ha en konsekvensanalys av regeringen och man tycker inte att omställningsbudgeten är tillräcklig, om jag förstod honom rätt. Betyder det att man inte vill hålla ramen?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Siffrorna i ÅHS visar ett överskott jämfört med budgeteringen på 1,6 miljoner euro, men 600 000 euro av 1,6 miljoner är en överföring av överskottet från 2012. Lagtinget har ännu inte tagit beslut om det. Landskapsregeringen har endast tagit beslut om att överföra 600 000 euro till budgetåret 2013. Det visar ett överskott på cirka 1 miljon, vackert så.

Jag sade inte att ltl Sundback hade sagt att faran var över. Jag ville för liberalernas del framföra att det inte fanns någon orsak att blåsa över faran ännu. Det finns många stora åtaganden inom sjukvården att göra så att det motsvarar medborgarnas förväntningar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag återkommer till det här i samband med det landskapsrevisorernas berättelse. Jag fick ingen precision på liberalernas syn på omställningsbudgeten och ramen för LBU-programmet. Är det beslut som lagtinget och liberalerna då fattade inte aktuellt? Eller hur ska man uppfatta det? Ltl Perämaa har ju konsekvent krävt ökade inbesparingar, inte utökningar av kostnadsramarna. Eller är det fel uppfattat i det här avseendet?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Liberalerna har konsekvent begärt fler inbesparingar och har lagt många förslag som har blivit ner röstade i samband med budgetar. Vad gäller LBU-programmet så är det ett faktum att sedan omställningsbudgeten lades så har EU för sin del bestämt sig för att ändra i betalningsandelen i de totala stödpaketen till respektive land och region. Därför är själva grunden för ett LBU-program ändrat och därför bör diskussionen föras här i lagtinget igen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa berörde de kommande inkomsterna. I mitt inledningsanförande var jag medvetet försiktig när det gäller inkomsterna för de kommande åren 2014 och ännu mera försiktig när det gäller 2015. När vi presenterar budgeten för lagtinget efter cirka två månader så hoppas jag ha lite mera på fötterna när det gäller utvecklingen i landet av exporten och tillväxten. Det är det som sist och slutligen ändå ligger till grund för klumpsumman.

Sedan ska vi också se hur uthållig vår egen ekonomi är. Det finns både positiva och negativa tecken just nu. Vi har under hösten anledning att noggrant analysera utvecklingen för att göra bedömningarna.

Fru talman! Inkomsterna är en sida av saken. Den andra sidan är kostnaderna. Vi ska nu ha fokus på kostnaderna och hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Vi ska försöka öka produktiviteten inom offentlig sektor så mycket som bara är möjligt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Förstår jag vicelantrådet rätt att det ska komma en tilläggsbudget ännu för 2013, inte nu i september, men i november? Den 1 november ska vi samtidigt också ha på bordet en ordinarie budget för 2014. Lagtinget får i november ta sig an att korrigera 2013 samtidigt som vi pratar framåtsyftande.

Vi har ju haft några veckor på oss nu sedan de senaste prognoserna kom. För att vi inte ska hamna i den situationen att vi kommer ett halvt steg efter i varje problematik så kunde vi hellre ha diskuterat en tilläggsbudget här i september. Är det rätt uppfattat att det kommer en tilläggsbudget och en ordinarie budgeten i november?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den ordinarie budgeten kommer att ligga på lagtingets bord den 1 november i enlighet med lagtingsordningen. Därefter kommer det en tilläggsbudget till lagtinget. Tyvärr kan jag inte exakt säga när tilläggsbudgeten kommer. Å ena sidan finns det orsak att ta den så snabbt som möjligt med tanke på de eventuella förändringarna i den ordinarie budgeten, å andra sidan finns det också ett behov av att fånga upp året så att man inte hamnar att göra korrigeringar i bokslutet. Bedömningen vilken som är den bästa tidpunkten kommer vi att göra här under de närmaste månaderna.

Fru talman! Sedan tog ltl Perämaa upp avräkningsgrunden. I finans- och näringsutskottet hade vi under våren en bra diskussion om den saken. Vi har från landskapsregeringen lovat att gå vidare med den saken till Ålandsdelegationen. Men före vi gör det så behöver vi ha en diskussion med finansministeriet för att vi ska gå rätt väg. Den diskussionen har vi inte haft ännu på grund av att det har funnits många andra prioriterade ärenden. Man kan också tro att finansministeriet har haft ganska stora och svåra frågor att ta ställning till de här senaste veckorna. Vi ska under hösten hitta ett bra tillfälle att närma oss finansministeriet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I och för sig är väl lagtingets handläggning av ärenden en rätt så ointressant fråga i sammanhanget. Jag vet av erfarenhet att finans- och näringsutskottet brukar har fullt upp med att hinna med den ordinarie budgeten i november-december. Det ter sig inte särdeles lyckosamt att samtidigt försöka hantera en tilläggsbudget som förmodligen kräver svåra politiska ställningstaganden. Vi får väl se vad som kommer.

Vad gäller avräkningsbeloppet och diskussionen med finansministeriet så är jag sällan vän av någon tidtabellspolitik. Men eftersom frågan om Ålandsdelegationen var uppe redan i våras, och nu skriver vi snart mitten på september, så vill jag ha ett tydligare ställningstagande till när frågan kan lämnas till Ålandsdelegationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Budgetläge i Ålands gymnasium är på intet sätt pinsam men däremot bekymrade. Det är viktigt att vi från samhället kan sköta utbildningen på ett bra sätt.

Under ett och halvt år som jag har varit med och jobbat med utbildningen har vi målmedvetet tillsammans ledningen på skolan jobbat med att vi hitta lösningar. Vi vill få en fungerande organisation så att vi så långt som möjligt slipper höra klagomål via media. Jag tror aldrig att alla blir helt och hållet nöjda. Vi har med människor att göra och människor reagerar på olika sätt. Vi har också jobbat med budgeten efter att ha sett hur läget såg ut från 2012 och framåt.

Jag vill återkomma till det genanta. Jag ser det inte som genant eftersom de två viktigaste orsakerna dels beror på att vi har haft lite dåliga uppföljningssystem i den nya organisationen och dessutom blev avtalen inledningsvis väldigt dyra och svår överblickbara.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det gläder mig att ministern inte är generad över det här. Det gör livet säkert lättare att leva för ministern.

Vad gäller avtalet och svårigheterna att använda sig av avtalet så att kostnadsutvecklingen kan hållas på den nivå vi önskar så finns det skäl för förvaltningen, utbildningsavdelningen och gymnasialstadieskolorna att bättra sig något. Då kanske vi kan få en ekonomisk utveckling inom skolan som kan anses vara acceptabel för oss alla.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är precis just det som vi jobbar målmedvetet med. Problemet är inte bara tolkningen. Den modell av avtal som man valde har lett till kostnaderna har stigit i storleksordningen en halv till en miljon under de här åren. Det ser vi också när vi började granska budget- och bokslut siffror närmare.

När det sedan gäller kontakten till näringslivet och en mer flexibel utbildning så tog vi naturligtvis omedelbart kontakt med det nämnda bolaget Optinova. Vi var helt överens om att det egentligen handlar om att se till att få informationsgången att flyta bättre. Det är mera frågan om små organisatoriska förändringar än att skapa särskilda utbildningar. Om vi däremot ska klara framtiden så behöver vi skapa mer flexibla utbildningssystem, men då är vi också väldigt beroende av vad som händer runt omkring oss. Det går inte enbart att använda sig av småskaligheten. De utbildningar som vi ger behöver också ge vägar framåt utanför Åland.

En utvärdering efter de här två läsåren kommer att göras och är redan under planering på utbildningsavdelningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Löftet om en utvärdering tackar vi för. Vi väntar med intresse på att få ta del av den utvärderingen eftersom det här är ett av de kärnområden som offentlig förvaltning ska bedriva och ha hand om själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är mycket intressant att även ltl Mats Perämaa tar upp utbildningspolitiken. Det är ett ämnesområde som vi i framtiden borde diskutera mera här, precis lika mycket som ÅHS-debatten.

När det gäller exemplet med Optinova och specialkompetensen så är det glädjande att höra av ministern att man har tagit tag i det. Vi behöver också ha en närmare diskussioner med näringslivet om deras behov. Det är mycket viktigt. Sedan måste vi också föra ett resonemang om vad vi på Åland har råd att erbjuda. Det är viktigt att vara lyhörd. Däremot anser jag att vi nu håller på att släcka eldar. Där håller jag med liberalerna.

Sedan tog ltl Perämaa också upp privatiseringen av skärgårdsfärjorna, eller missförstod jag det? Är Perämaa emot en privatisering eller har vi något annat alternativ att hitta de här pengarna?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag håller med ltl Kemetter vad gäller utbildningspolitiken.

 Vad gäller privatiseringen av skärgårdstrafiken så nämnde jag det inte i mitt anförande överhuvudtaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Sifferexercisen som ltl Perämaa tog upp förstod jag inte riktigt. Jag trodde att det hade att göra med de här 3 miljonerna. Jag antog att vi hade löst problemet genom att vi nu går in för en privatisering.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Löftet från landskapsregeringen var att vi skulle spara 3 miljoner euro under 2013, vilket sades upprepade gånger i offentligheten här i lagtinget. Ur denna talarstol gav man uppfattningen åt invånarna att med de åtgärder som vidtas ska man spara 3 miljoner. Granskningen av bokslutet 2012 och granskningen ab halvårsbokslutet 2013 ger bilden, under momentet upphandlingar sjötrafik jämte kostnadsökningen under allmän förvaltning, att kostnaderna har stigit med över 600 000 euro. Kostnaderna har inte minskat med 3 miljoner euro.

Privatiseringsfrågan är en annan sak som ligger vid sidan om det här. Nu pratar vi om halvårsbokslutet 2013. Under mitt anförande har jag vare sig sagt någonting negativt eller positivt om privatiseringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! ÅHS budgetläge 2012 var delvis en orsak till den här mellanbokslutsdebatten. Nu ser läget betydligt bättre ut. Det finns ett prognostiserat överskott som också ser ut att hålla i sig nu in på hösten, dels på grund av att ramen nu ligger på en mer realistisk nivå och dels på grund av åtgärder som har vidtagits inom ÅHS för att minska kostnaderna. Det beror också på att man har lägre kostnader för vård utanför Åland och man har fått en bättre upphandling osv. Den här listan kan göras väldigt lång. Jag kan försäkra ltl Perämaa att ÅHS nu fortsätter arbetet med att strukturera om i verksamheten, rekrytera personal, modernisera och samarbeta när det gäller ekonomiförvaltningen. Men det är fortfarande ett tufft arbete som återstår.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tufft arbete återstår. Ungefär som ltl Runar Karlsson beskrev så tror jag att sjukvårdspolitiken kommer att vara en av de svåra frågorna i framtiden för oss. Vi är eniga om det.

Kostnadsramen är säkert numera mera lämplig för våra utgifter just nu.

Ministern hävdade att budgeteringen för 2012 sattes för lågt. Det finns ju en möjlighet för minister Aaltonen att fråga nuvarande lantrådet, dåvarande ÅHS styrelseledamot, om varför budgeten lades för lågt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är fantastiskt att Åland kan ha ett så kvalificerat sjukhus som vi faktiskt har. Det borde egentligen vara en omöjlighet att ett så litet område med 28 000 människor kan ha en så pass stor och specialiserad verksamhet. Det finns inget annat område i världen som har förlossningar för så här liten befolkning. Vi från regeringen vill åtminstone fortsätta att bedriva den verksamhet som görs på ÅHS idag. Vi har inte haft diskussioner om någonting annat och då får man räkna med att budgeten inte riktigt alltid går att prognostisera så väl. Jag tycker att vi har läget bra under kontroll. Det finns ett bra igångsatt arbete som har gjorts av både ÅHS styrelse och ledningsgrupp.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som gammal finansminister blir det lätt att man pratar om mycket siffror. Jag håller med ministern till den delen att budgeten i en så pass sårbar verksamhet, där att kostnaderna kan öka eller minska beroende på hur enskilda patienter är drabbade, är något som vi måste leva med. För min del kan vi gott lämna den här diskussionen om vad som skedde 2012-2013 och budgetökningar samt härefter fokusera på själva verksamheten. Ett av de omedelbara problemen är brister inom ortopedin och neurologin. Det finns säkert ålänningar som har problem och väntar på service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Mats Perämaa för ett övergripande och väldigt balanserat anförande.

Vad gäller sjötrafiken, som alltid väcker ett visst intresse i salen, så delar jag helt ledamotens åsikt om att personalkostnaderna inte är optimala för tillfället. Jag delar helt den åsikten. Vi har fortsättningsvis ett arbete att göra. Exakt hur inbesparingarna kommer att se ut när året är slut är lite för tidigt att sia om. Vi vet att bunkerpriset ligger något lägre än prognostiserat och vi vet att personalkostnaderna ligger något högre. Det föregår ett fortgående arbete på avdelningen där man försöker få fram fakta så mycket som möjligt. Jag är av den åsikten att det ska finnas en transparens i landskapsregeringens arbete så att lagtinget har möjlighet att följa vårt arbete noggrant.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Är infrastrukturminister beredd att hålla med det som jag beskrev här? Nämligen att exklusive bränslekostnaderna för respektive år 2012, 2013 så har de övriga kostnaderna för sjötrafiken jämte kostnadsökningen på den allmänna förvaltningen, för att förvalta sjötrafiken, stigit med ungefär 600 000 euro.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Vis av skadan, utan att ha siffrorna framför mig, är jag inte här beredd att rakt av stöda ledamoten i detta. Jag vill själv ta fram siffrorna och titta på dem.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Då återkommer jag gärna till den frågan under utskottsbehandlingen.

Personalkostnadsökningarna under många år är ett problem. Det är en av orsakerna till att det säkert finns en gemensam syn att vi måste stävja kostnadsökningen inom sjötrafiken. Sedan har vi säkert olika åsikter om hur man ska göra det och om det ska ske genom de åtgärder som landskapsregeringen gick in för år 2013. Jag stöder inte landskapsregeringen i det eftersom det förorsakar kostnadsökningar. Ska man bolagisera eller privatisera? Jag säger inte att vi tänker vara emot de åtgärder som man tänker vidta. Framförallt måste vi komma till kortrutt. Det finns en stark övertygelse hos många att det är endast genom kortrutt som man på allvar kan minska kostnadskostymen inom skärgårdstrafiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! I diskussionerna om landskapets ekonomi och politiska framtid finns en stark tendens att överdriva allt negativt och bortse från det som faktiskt är bra. Medierna konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet genom spektakulära bilder och överdrivna rubriker. För många är det säkert svårt att veta vad man ska tro. Vad är sant, vad är överdrifter och vem ska man lita på?

Vi politiker som har ansvar för landskapets ekonomi och framtid har ett ansvar att tydligt och ansvarsfullt informera om det aktuella politiska och ekonomiska läget. Dessutom har våra väljare rätt att få veta hur det samhälle ska se ut som vi vill bygga inte bara idag utan långt in i framtiden.

Den socialdemokratiska utgångspunkten är hela samhället och alla mänskor. Vi är ett parti som inte driver särintressen utan en politik som ska ta till vara allas behov och hela landskapet. I vårt politiska arbete är det av stor vikt att de av våra medmänskor, som av olika skäl behöver vårt gemensamma stöd och vår hjälp, ständigt se till att dessa personers behov tas med i de politiska diskussionerna och lösningarna som krävs.

Den gemensamma skattefinansieringen utgör grunden för allmän hälso- och sjukvård, allmän utbildning, allmänna bibliotek och liknande verksamheter. Avgiftsfinansiering har tillkommit för att styra brukarnas beteende inte för att i någon högre grad finansiera allmänna verksamsamheter. I fråga om hälso- och sjukvård anser vi det direkt omoraliskt att ständigt kräva avgiftsförhöjningar av sjuka människor och vårdbehövande. För oss socialdemokrater är det grundläggande att slå vakt om varje människas lika värde. Ett värde som vi gemensamt skyddar genom att alla, och särskilt vi som är friska och som kan arbeta och tjäna pengar, bidrar till att ingen p.g.a. av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från hälso- och sjukvård.

Lika viktigt är det att allmän utbildning i alla former är avgiftsfri. Ett litet samhälle som det åländska har få resurser. Det viktigaste kapitalet är det s.k. humankapitalet dvs. ålänningarna själva. Bra utbildning är landskapets viktigaste investering för framtiden.

Inledningsvis nämnde jag att i den allmänna debatten finns en tendens att bortse från det positiva. Likaså förtigs de goda resultaten som regeringen Gunell uppnått under knappt två år vid makten. Jag ska därför ge exempel på sådant som kan inspirera oss att se lite ljusare på framtiden.

Trots en ökande arbetslöshet är den fortfarande låg i landskapet. Landskapets bolag; PAF, Posten och Långnäs hamn samt pensionsfonden är starka och växer. Produktionsstöd kommer nu att kunna betalas ut till vindkraftsbolagen. Finlandskabeln byggs ut planenligt. Inflyttningen till Åland fortsätter. Inom landskapspolitiken kan följande nämnas: ÅHS ekonomi är under kontroll och förändringsarbetet fortsätter. Samhällsservicereformen går nu in i ett förverkligande skede. Polisen på Åland, som under många år var ett ganska tråkigt debattämne för det var inga positiva reaktioner, har fått en nystart. Skärgårdstrafikens strukturomvandling fortsätter planenligt. En blandad politisk kommitté med partipolitiska representanter från Åland och Finland tillsätts. En självstyrelsepolitisk och demokratisk utveckling av stora mått.

Detta är några exempel på händelser som bidrar till att fortsättningsvis göra Åland till ett välmående och tryggt samhälle vars like antagligen saknas i resten av Europa – ja kanske i hela världen.

Med andra ord, fru talman, har ålänningarna all orsak att tro på framtiden och hysa tilltro till att regeringen Gunell har kontroll över den aktuella politiska situationen samtidigt som man tar ett stadigt grepp om kommande utmaningar.

Socialdemokraterna känner tillförsikt samtidigt som vi ser att regeringens förändringsarbete måste fortsätta. Vi påverkas av omvärlden och detta kräver förändringar som leder till att demokratin stärks och gör vårt samhälle hållbart.

Det som hotar oss är framförallt: Världsekonomis och särskilt EU:s långsamma återhämtning. Det påverkar framförallt vår rederinäring. Finlands svårigheter att öka sina skatteintäkter påverkar klumpsumman och flitpengen. Åländska företags svaga tillväxt påverkar sysselsättningen och kommunernas ekonomi. Stadens negativa utveckling och den åländska motorn riskerar stanna. Skärgårdens utarmning, vilket närmast har fått tragiska dimensioner under de senaste decennierna. 

Av dessa hot kan vi endast marginellt påverka några. Och även om vi ha behörighet på flera av de politikområden som berör de åländska kommunerna och det åländska näringslivet så är de strukturella förutsättningarna inte enbart beroende av åländska initiativ och god vilja. Ett exempel är den globala flyttningsrörelsen in till städer och tätorter. Den hotar skärgården minst lika mycket som försämringar i skärgårdstrafiken. Mariehamns stad blöder p.g.a. av att de omkringliggande kommunerna växer på bekostnad av staden, eftersom staden har ett stort serviceutbud. Problematiken är känd från många andra ställen. Stöd till näringslivet är p.g.a. av EU:s regelverk och kravet på att förhindra snedvriden konkurrens byråkratiskt och svårt att tillämpa flexibelt och snabbt. Med andra ord även om vi har behörighet kan de rätta åtgärderna vara svåra att finna och verkställa. För ett långsiktigt hållbart Åland måste en fördjupning av politiken ske. Den tid, när man skröt med att det bara var att ringa upp en minister för att fixa till ett stöd, är definitivt förbi. Nu krävs det kompetens, erfarenhet och samarbete. Ett paradigmskifte som kommer att ta tid.

Fru talman! Det tar också tid att göra strukturella och hållbara förändringar. Medias och oppositionens ihåliga tjat om mycket prat och lite verkstad är inte sakligt. Vi ska komma ihåg att regeringen Gunell suttit knappt två år och 2013 års budget är denna regerings första. Knappast någon annan regering i Ålands självstyrelses historia har på så kort tid gjort så stora förändringar och tagit så stora beslut som regeringen Gunell. Under mandatperiodens återstående två år kommer förändringsarbetet att fortsätta och det finns ingen orsak för ålänningarna att misströsta. Socialdemokraterna kommer att se till helheten och värna vård, skola och omsorg, något som man inte hör så ofta numera, för att behålla och utveckla vår gemensamma allmänna välfärd.

Fru talman! Inför finansutskottets behandling av meddelandet vill socialdemokraterna att utskottet närmare granskar två av landskapets verksamhetsområden.

Arbetslösheten ökar, inte lavinartat men i alla fall på ett oroväckande sätt. Av meddelandet framgår att AMS inte överhuvudtaget för en aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att få de arbetslösa i syselsättning. Istället sköts arbetslösheten passivt genom att regeringen betalar ut alltmera arbetslöshetsersättningar och arbetsmarknadsstöd.

Vi efterlyser en aktiv arbetsmarknadspolitik och förväntar oss att AMS i budgeten för 2014 uppvisar ett åtgärdsprogram som aktiverar de arbetslösa. Särskild uppmärksamhet ska då fästas vid unga som hamnat eller riskerar hamna i arbetslöshet.

Det andra verksamhetsområdet vi vill fokusera på är utbildning och kultur. Regeringen måste säkra utbudet av utbildningsplatser. Vi kan inte spara på de unga. Tvärtom ska vi satsa på de unga och det gör vi bäst genom att stöda de ungas vilja och motivation för att utbilda sig.

Vi önskar också se mera utvecklingsarbete inom utbildningssektorn. Ett livslångt lärande är fortfarande väsentligt för att det åländska samhället ska utvecklas. Hur ser grundskolan ut 2030? Behöver vi göra en utvärdering av Ålands Högskola? Vilken betydelse har den fria bildningen för enskilda mänskor, demokratin och det sociala kapitalet? Vi ser gärna att regeringen lämnar ett utbildningspolitiskt meddelande.

I spartider är det väl känt att kulturen först får stryka på foten. Detta görs av värderingsskäl inte av några nationalekonomiska överväganden. Med värderingar menar jag att många beslutsfattare inte tilldelar kulturen något större egenvärde eller ekonomiskt värde. Detta är djupt felaktigt. Allt flera utvärderingar visar att kulturen är en viktig ekonomisk faktor. Samhällen med god tillgång på kultur är attraktiva. De drar till sig mänskor med hög utbildning och kreativa förmågor. Vi socialdemokrater vill bidra till att konst och kultur blir något av ett flaggskepp för landskapet. Förmågor och talanger finns det gott om på Åland. Låt deras tankar och drömmar genomströmma det politiska tänkandet. I konsten ligger framtiden, det vi ännu inte sett eller hört. Det är viktigt i en demokrati att lyssna till allas röst inte minst konstnärernas och kulturarbetarnas.

Fru talman! Socialdemokraterna tycker att det här är ett bra meddelande i övrigt och hoppas att finans- och näringsutskottet tycker likadant. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Om det är någon tröst för ltl Sundback så är det ett det öde som alla landskapsregeringar har. Man ser inte det som görs, det finns något slags grått täcke och man fokuserar på problem. Det kan jag också skriva under på, så har det varit länge.

När det gäller omställningsbudgeten så nu säger socialdemokraterna mycket tydligt att man inte kan tänka sig att höja avgifterna inom ÅHS. Det stod också väldigt tydligt om avgiftshöjningar på ÅHS i storleksordningen 1 miljoner euro i omställningsbudgeten Som oppositionspolitiker är det är jättesvårt att veta vad man ska stöda. Vilka tåg ska man vara med på? Det är en massa lappkast hit och dit. Vad tänker landskapsregeringen göra?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att ltl Katrin Sjögren ska vända sig till någon av ministrarna om hon vill fråga vad regeringen ska göra. Socialdemokraterna anser att vi har en allmän välfärd som i huvudsak ska finansieras med skattemedel. Speciellt inom hälso- och sjukvård så tycker vi att det är direkt anstötligt att de som är sjuka och behöver hjälp ska finansiera sin egen sjukvård både via beskattning och alltför höga avgifter. Vi vill inte ha mera avgiftshöjningar, men efter förra regeringen hade vi en dålig budget som krävde finansiering. Avgifterna var 2 miljoner för höga och det bar bland annat ltl Katrin Sjögren ansvar för.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är nog dags att börja ta ansvar nu. Socialdemokraterna satt också i den förra ÅHS styrelsen. Jag pratade om omställningsbudgeten. Kan vi få klara besked? Jag delar många av ltl Sundbacks uppfattningar om att man inte ska pungslå de sjuka. Man har ju faktiskt redan tagit bort stora delar av sjukdomskostnadsavdraget. Man måste ju välja linje. Vad tänker man göra? Det är nästan hopplöst att se någon linje i landskapsregeringens politik.

Beträffande ungdomar och utbildning så håller vi också med här. Landskapsregeringen har lösa skrivningar om någon slags ungdomsgaranti som inte finns i verkligheten. Varsågod och leverera! Liberalerna har också väldigt intressanta idéer och inspel som vi kan stå till förfogande med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Det är synnerligen viktigt att vi har en utbildningspolitik som fungerar. Den här regeringen har hittills lyckats visa på att vi klarar av att erbjuda tillräckligt med utbildningsplatser. Det visade läget under hösten när terminen körde igång. Vi hade fortsättningsvis 30 lediga platser där ungdomar som inte hade fått någon plats kunde komma in.

Vi har en ungdomsarbetslöshet som är för hög och som kräver insatser vilket också planeras för av här regeringen. Ungdomsarbetslösheten har inte stigit från augusti i fjol till augusti i år, vilket kan förklaras med att vi har fortsatt att hålla en hög nivå på antalet utbildningsplatser. Det finns ett tillräckligt utbud.

När det gäller utvecklingen av utbildningspolitiken så kommer vi under hösten att påbörja ett arbete med ett utbildningspolitiskt program. Vi har sjösatt ett nytt avtal med högskolan.

Vad gäller kulturpolitiken så finns det ett program liggande i utskottet för tillfället.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var en information som vi har fått tidigare, men det kan ändå vara bra att informationen kommer fram i lagtinget så att alla får höra det. Jag tycker att minister Johan Ehn ska uppfatta mitt anförande som ett stöd för hans verksamhet. Det beror på att utbildningsfrågorna är alldeles centrala för socialdemokraterna. Utbildningen och särskilt de unga är de viktigaste ett samhälle kan satsa på enligt oss. Jag vill bara än en gång understryka att det här är ett stöd och en önskan om en fortsatt utveckling av utbildningen.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Allt annat skulle förvåna mig, om det inte var frågan om ett stöd eftersom vi sitter i samma regering, ledd av en socialdemokrat och socialdemokraterna har varit med och skrivit ett program som vi gemensamt är överens om. Naturligtvis uppfattar jag det som ett stöd för att fortsätta de skrivningar och överväganden som vi regeringspartier tillsammans har skrivit. Någonting annat skulle vara främmande.

När det gäller kulturpolitiken och satsningarna inom det området så har vi i vår lite snävare ekonomiska situation hela tiden haft den grundläggande principen att när det gäller PAF-stöden till kultur och ungdomssidan så ska de inte skäras ner. Snarare tvärtom, man ska se till att man håller den på en fortsatt hög nivå, vilket vi också har gjort i de två budgetar som vi nu har förverkligat i den här regeringen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag noterar med tacksamhet att vi också har det kulturpolitiska programmet. Frågorna som gäller stöd och andra åtgärder direkt riktade till kulturarbetare och konstnärer kan vi diskutera i det sammanhanget. Jag är lite ute efter att få en sorts ny syn på kulturen och konsten. Bland företagare och ekonomer uppfattas kulturen ofta som någon slags guldkant på tillvaron. Kulturen är de facto en viktig sysselsättande faktor. Det är också en näring som är hållbar och den utvecklar hela samhället via individen. Jag skulle vilja få till stånd en lite bredare diskussion om kulturen och konstens betydelse, inte bara som något innehåll i livet utan också som ekonomiskt och politiskt medel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! För ett år och fem månader sedan höll vi här i plenum en debatt om tilläggsbudget nr 1 2012, som kallades omställningsbudgeten. Det var den nya landskapsregeringens och de regeringspartiernas bild av hur ekonomin skulle utvecklas under de kommande fyra åren och vilka åtgärder som ansågs nödvändiga.

Idag vet vi att de föreslagna åtgärderna var för små och för obetydliga. Självstyrelsens inkomstutveckling som är grunden till klumpsummesystemet har blivit sämre än kalkylerat. Samtidigt har landskapregeringen inte fullt ut levt upp till de rationaliseringar, omställningar och effektiviseringar som skisserades i omställningsbudgeten. Som vi vet så är processerna i offentlig sektor långsamma, men för det kan de ibland vara snabbare.

Idag är vi i en ny situation, delvis förorsakat av externa faktorer, utveckling av statsinkomsterna, och dels av eget förskyllande, en för långsam förändring i storleken på vår egen kostnads- och intäktskostym.

Jag delar kollegan Mats Perämaas bedömning när det gäller att den kostnadskostym som Finland nu går ner till är långsiktig. Konsekvenserna för oss blir att våra inkomster som vi har genom klumpsummesystemet är på en nivå som långsiktigt kommer att fortsätta. Därför är vår uppgift att anpassa den åländska självstyrelsens kostym till situationen.

Den föreliggande halvårsrapporten ger en tydlig bild på det här förhållandet. Den ger besked om oacceptabla underskott i landskapets finanser för 2013, 2014 och 2015, så kan det naturligtvis inte fortsätta.

Är då landskapets inkomster låga idag? Svaret på den frågan är nej. Avsikten med det ekonomiska utjämningssystemet, klumpsummesystemet, är att självstyrelsen ska kunna bära de uppgifter som vi har övertagit från staten. Vi ska klara samma uppgifter som staten har, exklusive de som vi inte har övertagit. Uppgifterna som staten har, och som vi ska klara av, de klarar vi med glans och med stora ekonomiska överskott. Detta är verklighet.

Klumpsummesystemet har under de här 20 åren gett oss så mycket pengar så att vi storvulet har tagit på oss två tunga kommunala kostnadsposter, dvs. hela hälso- och sjukvården och hela gymnasialstadieutbildningen, en kostnadsvolym på 100 miljoner brutto per år. Räknar vi om det här, utgående från statsandelar i riket till kommunerna för de här båda sektorerna, så betyder det att vi på Åland, med de pengar som vi egentligen inte ska använda till det här, har övertagit ungefär 60 miljoner euro netto i årliga kostnader från kommunerna.

Om vi återför de här kostnaderna på kommunerna så går landskapets ekonomi helt lysande, medan flera kommuner då snabbt skulle få kasta in handduken.

Den här verkligheten måste vi ha med i beräkningen när vi nu ska sanera landskapets och kommunernas ekonomi. Vi måste se det som en helhet. Den senaste kommunandelsreformen på Åland, som enligt beslut när den gjordes skulle ha varit utvärderad idag men inte är det fullt ut, spädde ytterligare på pengar till kommunerna. Vi vet idag att flera åländska lands- och skärgårdskommuner har en helt lysande ekonomi medan andra har en urusel ekonomi. Orsaken till det här är främst den senaste landskapsandelsreformen, men även strukturerna i tidigare landskapsandelssystem.

Den senaste reformen delar dels ut för mycket pengar till kommunerna och dels slår den snett på ett allvarligt sätt när det gäller balansen mellan kommunerna.

En nerdragning av totalnivån och en förändring av fördelningssystemet är nu absolut nödvändig. Och den uppmaningen gäller alla delar av fördelningssystemet. Men de stora delarna är ju som känt andelarna till socialsektor och skolsektor. Ett nytt system borde vara ikraft redan 2014 men det går ju inte genom tröghetenen i lagstiftningssystemen, så allra senast 1.1.2015 måste ett helt nytt system vara på plats, med ersättningar på en klart lägre nivå, sammantaget.

Inom självstyrelsens kostnadsområden har skärgårdstrafikens kostnadsutveckling länge fungerat som en strypsnara för skärgården. Kostnadsutvecklingen har skenat genom bränslepriset, genom personalkostnaderna och genom investeringsbehovet. Skulle det få fortsätta så skulle trafikens turtäthet kontinuerligt måsta minska. Och till slut skulle man nå en nivå som i sig skulle påskynda avfolkningen av alla skärgårdskommuner. Det är därför ytterst glädjande att denna landskapsregering, med sin trafikminister Törnroos i spetsen för processen, insett verkligheten, att endast trafik i privat regi kan vara tillräckligt kostnadseffektiv. Men vi är ändå fortsatt beroende av fluktueringar i bränslepriserna och i betydande kommande investeringar som en sådan privatisering inte råder bot på. Nya bränsleformer blir därför helt nödvändiga att planera in i nytt tonnage för nya kortare färjpass, där maximitiden per pass bör sättas vid 60 minuter. Nu framöver i skärgårdstrafiken har vi råd endast med investeringar som på sikt blir lönsamma i förhållande till dagens kostnadsnivåer. Alla andra investeringsobjekt som man i skärgården till och med har på skissbordet måste vi lägga i malpåse. Det är så brådskande med kortruttsinvesteringarna och de här enorma. Kostnaderna är så stora så att de tar mer än den kakan som egentligen har att fördela.

I den åländska formen av ekonomiskt stålbad, som vi sedan 2008 varit inne i när statsinkomsterna rasade, så har men som majoriteten av politiker, allmänhet, journalister och tjänstemän, inte ännu velat se och erkänna att det fordras samma nytänk som det som infrastrukturminister Törnroos står för.

Inom gymnasialstadiet har en ny stor reform just genomförts. Genom de personalavtal som den förra landskapsregeringen ingick, som verkligen var till löntagarnas fördel, kämpar nu utbildningsminister Johan Ehn i motvind. Men också den pärsen kommer han att klara.

Samhällsservicereformen är megaviktig för att komma från dubbelarbete, dubbelinvesteringar och därmed onödiga kostnader och för svag effektivitet. Farten i den processen måste bli ännu högre.

Den självklaraste ekonomiska vinsten i processen är att år 2014 samordna landskapets och stadens väghållning och verkstäder. Följande steg kunde därefter bli fastighetsförvaltningen. Övriga föreslagna reformerna, också på den sociala sidan, resulterar ju inte i några stora kostnadsvinningar.

Övriga kommuner kunde sedan koppla på när de ser nyttorna i denna nya sammanslagning av dessa stora parallella verksamheter. Denna reform bör för att lyckas vara direkt politikerledd och ha ett helt tydligt mål – att göra samma volym av arbete som idag, men både bättre och särskilt billigare.

Fru talman! Moderata lagtingsgruppen menar att landskapsregeringen kan och ska klara av att ha budgeten i balans år 2015. Moderaterna anser att vi klarar detta mål bara genom att vara detaljerade i våra politiska mål, inte svepande miljonbelopp, annars går det inte att genomföra. Vi måste peka med hela armen åt samma håll. Svepande sparmål som att spara in 1 miljon på löner eller att minska investeringarna med 3 miljoner godkänner vi inte utan att de medföljs av en klar vägkarta om vad, hur, när och vem. Varje nerdragen siffra i kommande budgetarbete måste medföljas. Detsamma gäller för ökade intäkter, 1 miljon mera i ÅHS-avgifter, vilket är en halv miljon mindre i ökning än vad vi har kommit överens om vid regeringsbildningen där var det 500 000 under tre år, kan bara genomföras om lagstiftningen om nivån på högkostnadsskyddet ändras. Allt annat är ett slag i luften.

Personavgifter inom skärgårdstrafiken är rimliga men utformningen måste vi i detalj komma överens om osv. från sektor till sektor. Vi har beredskap att vara både medkännande mot de som har det svårt i vårt samhälle och att vara tuffa och detaljerade i den här processen.

Det är glädjande att centerns gruppordförande Runar Karlsson var helt inne på samma linje. Han har dessutom gjort en förtjänstfull i jämförelse med år 2007 och de kraftig expansioner inom offentlig sektor som regeringarna därefter har stått för. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vtm Jansson ger inledningsvis indirekt stöd för liberalernas politik. Liberalerna var helt klart inne på att snabbt utvärdera landskapsandelssystemet, omforma det samt väsentligt baka in morötter för att man skulle kunna få en process ute i kommunerna till ännu mera utökat samarbete. Den chansen har man nu försuttit, tyvärr. Man har stiftat en budgetlag och satt en hatt på landskapsandelssystemet som man förvisso kunde driva igenom, men man missade det demokratiska och det goda med att ge ut lagförslaget på remiss. Liberalerna delar uppfattningen om att man snabbt behöver utvärdera landskapsandelssystemet och få det mera flexibelt och kreativt.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Trots att vi i min ekonomiska värld inte befinner oss i en kris ekonomiskt, utan vi lever fortsatt i en stor rikedom ekonomiskt, så befinner vi oss en politisk kris och vi har gjort det länge. Den politiska krisen är att inte orka ta tag i alla frågor. Kan då de som ställer sig upp och kritiserar varje åtgärd som ska vidtas också delta i det här arbetet? Av tradition är det oppositionen, massmedia och andra som gärna tar till gnäll och nejsägande, om alla kan delta i detta arbete så har vi betydligt bättre möjligheter att klara av den politiska krisen vi befinner oss i.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det håller jag definitivt med om. Jag vet inte om det där replikskiftet var riktat direkt till mig. Jag ber vtm Jansson också fundera över hur det lät under den förra mandatperioden. Det är ingenting nytt. Vi har vetat ganska länge hur ekonomin ser ut. Inte har landskapet börjat dra in och försöka hitta inbesparingsalternativ och intäktsökningar nu precis i år. Vi har vetat ganska länge hur det ser ut.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Ursäkta det kanske inte framgick alldeles tydligt att mitt repliksvar berodde på det som ltl Sjögren anförde, att utvärderingen av kommunandelarna var en liberal politik.  Därför sade jag att allt som vi måste göra nu så måste vi försöka göra tillsammans. Vi kan stiga upp och skryta med; vad var det vi sade för 20 år sedan, för 10 år sedan, för 15 år sedan och för 5 år sedan? Men det är liksom ingen idé, det bär inte fram nu. Nu måste vi försöka enas om det som är nödvändigt för landskapet och vidta de åtgärderna. Jag tror att det finns en mogenhet för att genomföra det i det partiväsende som vi har byggt upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, det har varit intressant att lyssna till den här diskussionen som har handlat om ekonomin och regeringens arbete mera generellt än enbart för 2013.

Jag tror att det är viktigt att lite backa bandet och tänka tillbaka på vad som var regeringens stora och ambitiösa mål som vi åtog oss i samband med regeringsbildningen. Ja, det var en budget i balans, det var ett Åland som lär sig att samarbeta mera inom samhällsservicereformen, det var den digitala agendan och det var ett ökat arbete för tillväxt och fler jobb. Det är stora projekt och ambitiösa målsättningar som vi har åtagit oss. I det skede vi befinner i oss nu så skulle jag vilja beskriva som från ord till handling. Den här hösten och det nästföljande året än den tid när planer och målsättningar ska omsättas i konkret verkställighet.

Vad gäller det första målet, budget i balans, så kan vi konstatera att de prognoser som finansministeriet har levererat ger oss ytterligare en uppförsbacke. Det som regeringen gör nu, istället för att resignera och slås ner av dåliga besked, är att ta ny sats. Vi har uppförsbacke men vi tar i ännu mera för att orka upp med ett nytt modigt mål om en budget i balans, trots de negativa besked som har kommit från Helsingfors.

Landskapsregeringen har köpt en kostym i storlek medium, år 2015 ska vi komma i den. Det är målet.

Hur ser prognoserna ut för framtiden? Vilka klumpsummor kommer staten att leverera framöver? Den kristallkulan har ingen. Jag har under den här hösten varit och hört på både presidenter, statsministrar och ministrar i den här frågan. Man konstatera att Finland bara för några år sedan var ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Nu är frågan, vad är det som har hänt och hur ska man få det tillbaka?

Man kan se att det som startade som en bankkris och en finanskris 2008 så är idag för EU och för Finland en kris i konkurrenskraft och tillväxt. Det som man trodde att skulle bära Finland framåt, trots att de traditionella industrierna som skogsindustrin hade gått ner, det var att man fortfarande satsade på en öppen och global ekonomi, på förnyelse, på kompetensförstärkning, innovationer och småföretag. Timingen där, i ett utebbande av de stora företag som har burit den finländska ekonomin så länge, så gick snabbare än vad den nya våren har hunnit spira och de nya företagen har kunnat växa fram. Det finns ett glapp i tillväxtprognosen som gör att Finland just nu befinner i en ganska svag tillväxtkurva och detta kombinerat med att man har en demografi som inte är så enkel, folk blir gamla och den arbetsföra delen minskar. Regeringen föreslår en del åtgärder. Man är inne på att nu måste besluten tas och man måste komma till förändringar när det gäller löneuppgörelser och pensionsålder osv. Det som fortfarande är Finlands styrka är att man har en högt utbildad befolkning, man har starka högskolor och universitet och man har innovationer som är på gång. I spåren av att industrier lägger ner så uppstår det ändå nya småföretag som på sikt växer sig starka.

Jag tror inte att man ska räkna bort republiken vad gäller tillväxtfrågor. Jag tror att det finns alla förutsättningar att komma igen, men vi står inför några svåra år, det är helt klart.

Nu ska vi också definiera siffran på vad en hållbar kostnad är för landskapets offentliga kostym. Vad kan vi klara av? Vad tål kostymen både i upp- och nedgångar, i högkonjunktur och i lågkonjunktur? Kan vi hitta storlek medium som vi ska passa in i helst redan 2015, detta måste vi under den här budgetprocessen diskutera.

När det gäller samhällsservicereformen så gäller det från ord till handling. Vi har fokuserat på två sektorer; socialsektor och infrastruktur. Man ska komma ihåg den viktiga skillnaden som finns mellan de här två sektorerna. Sociala sektorn kan inte på något sätt bli billigare i en situation där demografin ser ut som den gör och den äldre befolkningen som ökar. Det som vi kan göra inom socialsektor är på något sätt att dämpa kurvan som annars går rakt upp. Inom infrastruktur har faktiskt infrastrukturgruppens arbete kunnat visa på att inom kommunal- och landskapssektor tillsammans så har vi ett ÅHS i infrastruktur och där finns det mycket att göra. Där gäller det att direkt gå in i väldigt viktiga diskussioner mellan landskapet, Mariehamns stad och kanske någon annan stor närliggande kommun och diskutera hur man hittar gemensamma kostnadseffektiva strukturer inom det här området.

Samhällsservicereformen handlar ändå inte bara om kommunerna, det handlar också om landskapet. Här är det mycket som är under förändring och som vi håller på att arbeta med. Det som pågår inom väggarna här syns kanske inte alltid och det kanske inte ens syns för lagtinget. Jag vill synliggöra några saker som de facto har ändrat och kommer att ändras. Revisionen blir en revision under lagtinget inom en ganska snar framtid. Fastighetsförvaltningen blir en egen enhet. Ombudsmännen, som idag är flera och splittrade, blir en gemensam myndighet. Trafikavdelningen går från att vara en serviceproducent till att bli en mer renodlade beställare. Det senaste beslutet om ökad driftprivatisering av hela skärgårdstrafiken ger också direkta effekter på hela förvaltningen när det gäller vilka kompetenser som behövs för att kunna upprätthålla en helt nytt trafikstruktur. Kansliavdelningen omformas med stabsfunktioner till ett regeringskansli och trafikavdelningen blir en infrastrukturavdelning. ÅHS och finansavdelningen närmar sig varandra vad gäller ekonomihantering. Det här är ett embryo som på sikt kan bli ytterligare större och omfatta ännu fler verksamheter och flera offentliga aktörer. Det här var några av de förändringsprocesser som redan är igångsatta och vi ska snart berätta om ännu flera.

Vad gäller den digitala agendan så kan jag säga att otålighet är ett ord som präglar både oss i landskapsregeringen och människor ute i vårt samhälle. Många väntar på att det här ska bli förverkligat. Jag tror att det finns en stor samstämmighet om att digitala lösningar är viktiga för att uppnå effektiva system. Vår förhoppning är att ord ska bli handling under hösten, att vi ska kunna öppna det E-kontor vi har talat om. Vi kommer också att få gemensamma anställda som börjar jobba med de här sakerna, först och främst en konkret samverkan mellan landskapet, ÅHS, Mariehamnsstad och kommunförbundet.

Tillväxt och flera jobb, som här sades har landskapsregeringen lanserat projekt 2015, 20 miljoner ökade intäkter, inbesparingar och 15 miljoner satsningar. Det är otroligt viktigt att vi också ser till utvecklingsbehovet. Jag håller inte riktigt med om, om jag förstod vtm Roger Jansson rätt, att det offentliga har för mycket resurser, tvärtom. Om vi ser på siffrorna kring den offentliga sektorns storlek i relation till övriga länder så kan vi konstatera att den offentliga sektorns storlek på Åland är 33 procent och att andelen anställda inom offentlig sektor är 33 procent. Detta ska då jämföras med Sverige där siffran är 32 procent, i Norge är siffran 36 procent och i Finland är siffran 28 procent. Att siffran är 28 procent i Finland beror mycket på att kostnaderna finns inom det offentliga men lönerna finns på den privata sidan till följd av ökade privatiseringar som man hoppas att skattebetalarna ändå tjänar på. Det är mycket viktigt att både gasa och bromsa. Just nu kommer regeringen att ägna mycket tid åt båda de här delarna i 2015. Tack.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack lantrådet för inlägget. Jag skulle vilja göra en liten rättelse. Lantrådet sade att Finland har varit konkurrenskraftigt och nu tappat sin konkurrenskraft. För fem dagar sedan kom Världsekonomiforumet ut med en ny ranking och Finland har faktiskt behållit sin plats som nummer tre i världen från i fjol, det är bara Schweiz och Singapore som är före. Mätt enligt den konkurrenskraften så står Finland mycket stabilt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag såg också det. Men det är fortfarande inte helt igenom. Det finländska utbildningsundret, som man har sett genom PISA undersökningarna, måste omsättas också i ett tillväxtunder. Där borde det fortfarande ske någonting. Jag tror att de här rankingarna säkert kan vara bra i många fall. Jag tror absolut att Finland har alla möjligheter att återta sin konkurrenskraft. Finland är, precis som ett land i Europa, också beroende av att EU klarar av sin konkurrenskraft. Det som är lite intressant att se nu på den globala ekonomiska arenan är att de nya ekonomierna ser ut att tappa och det kan betyda att de gamla ekonomierna kan stärka sina positioner.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller konkurrenskraften i världens länder och varför Finland ligger så högt, bara Schweiz i Europa ligger högre, är att Finland om någon faktiskt har klarat kriserna bättre inom euro-området, när Världsekonomiforum jämför länder. Därför är rankingen hög.

Vad gäller utbildning så säger Världsekonomiforum att om Finland ännu skulle utnyttja sina teknologier så skulle de ha en mycket stor chans att faktiskt gå om både Schweiz och Singapore och rankas som världens mest konkurrenskraftiga land.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det inlägget. Som sagt, Åland är beroende av både skatteintäkterna och att Finland både är attraktivt för investeringar och även kan stärka sin konkurrenskraft. Det har direkt påverkan för åländska företag och framförallt på logistiksektorn. Vi får hoppas att Finland återtar sin position.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Lantrådet nämner samhällsservicereformen och sociala sektorn. Lantrådet trodde inte att den sociala sektorn kommer att spara pengar, men däremot skulle de ökade kostnaderna dämpas på grund av demografin som nämndes. Det är många, framförallt många ute i kommunerna, som är fundersamma till det här. Kommer landskapsregeringen att göra någon ekonomisk analys av hela samhällsservicereformen och presentera den? När man läser om den sociala sektorn så är arbetsgruppens bedömning att man torde spara pengar men man har inte gjort några beräkningar. Kommer de här beräkningarna att göras före man lanserar hela det här lagpaketet på en reform?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag lade märke till en siffra som ltl Runar Karlsson påtalade angående hur landskapsandelarna har ökat oerhört kraftigt, från 9 miljoner till 20 miljoner under de närmsta åren, särskilt inom äldreomsorg och socialsektor. Det är ett faktum. Med den ökande andelen äldre så ökar också kostnaderna inom den sociala sektorn. Alla vi som har fått ÅSUBs presentation har sett hur kostnadsökningen går spikrakt uppåt. Man kan jobba för att stävja den kurvan och dämpa den. Jag tror inte att man ska drömma om att det är just inom socialsektorn finns väldigt mycket stora inbesparingar att hämta. Däremot ser det ut att finnas inbesparingar inom infrastruktursektorn. Där gäller det att gå rakt på rödbetan och börja tala om hur vi kan hitta de gemensamma strukturerna för väghållning, byggnadsinspektioner och annat som har varit på agendan.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är tacksam för svaret. När det gäller den tekniska sidan så är jag helt inne på att man tittar på möjligheterna att konkurrensutsätta och privatisera för att se hur man kan göra. Det finns ju redan idéer i Ålands Vatten angående hur man kan starta upp en service till kommunerna när det gäller den tekniska sidan. Det är ett bolag som redan alla kommuner är delägare i. Varför kan man inte utveckla det?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det finns säkert alla möjligheter att titta på alternativ och modeller inom den här sektorn. Landskapet har tagit på sig ansvaret att leda samhällsservicereformen, men kommunerna är fortfarande väldigt viktiga spelare och aktörer, om vi ska, som landskapsregeringen önskar, utnyttja o den halva miljarden, som vi använder varje år, på ett mera optimalt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Tack fru lantråd för ett bra val, inledningen var bland det bästa som har sagts idag, åtminstone topp tre i den här debatten. Den typen av framåtblickande realism som vi hörde i den här debatten skulle jag gärna höra mer av i den här salen.

Särskilt välkomnar jag att regeringen, som jag uppfattar det, har för avsikt att ägna kraft och tid på att ta fram detaljerade förslag för att vi ska komma in i vår kostym i storlek medium. Vi är alla överens om att vi står inför en jätteutmaning. Jag är övertygad om att vi kommer att behöva både mod och fördomsfritt tänkande i den här processen.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. I november får ltl Valve på ett integrerat sätt vara med att förverkliga den politiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill också tacka för ett bra anförande. Jag är glad r att lantrådet nämnde att vi ska nå budget i balans under den här mandatperioden och att vi nu ska gå från ord till handling. Jag är också glad över att lantrådet sträckte ut en extra lång hand när det gäller samarbete med staden. Jag är helt övertygad om att staden också är intresserad av att föra vidare dialoger med landskapsregeringen i de här frågorna inom en ganska snar framtid.

Lantrådet tog upp frågeställningen om definitionen på hållbar kostnadsnivå. Den är viktig, den diskussionen behöver vi föra. Jag tror att den hållbara kostnadsutvecklingen främst ska bestå av klumpsumman och de avgifter vi tar ut. Sedan skulle PAF-medel, lotteriskatt och flitpeng gå till investeringar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi måste diskutera de sakerna på ett mera seriöst och djuplodande sätt. Det är viktigt att vi fortsätter att renodla förvaltningen och den offentliga sektorn inom landskapets egna verksamheter, så att vi fortsätter att vara en effektiv liten förvaltning som lagstiftar och ser till att lagarna följs, men att vi inte tar på oss fler serviceutförande uppdrag i landskapets regi. Jag tror att både landskapet och framförallt Mariehamns stad behöver den här diskussionen inom infrastruktursektorn. Vi står båda inför stora utmaningar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack för det. Vad landskapet ska ta på sig och inte står också i vårt gemensamma regeringsprogram, så det ligger helt i linje med det.

Det är bra att vi jobbar för att få en budget i balans. Jag uppmärksammade också att lantrådet nämnde att man nu till 2015 har beställt en kostym i storlek medium. Jag kan nästan lova att jag själv också kommer att kliva i den kostymen, om landskapet lyckas få budgeten i balans tills dess.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det kommer definitivt att krävas både uthållighet och hårt arbete. Sedan ska vi också minnas att det finns ett liv efter 2015. Den här regeringens målsättning är att det ska vara en hållbar kostym så att inte någon söm exploderar redan 2017 för att vi har tänkt fel eller sparat oklokt. Därför ber jag att alla inom regeringsblocket ägnar mycket tankar åt hur det här de facto ska gå till och att vi långsiktigt klarar av att hålla formen i storlek medium.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag kommer i obunden samlings gruppanförande helt allmänt att reflektera över meddelandet vad gäller halvårsredogörelsen och budgetförverkligande år 2013.

Vi i obunden samling tycker att det här är en positiv ingrediens i det parlamentariska arbetet. Det är bra att vi har fått möjlighet att ha en debatt om halvtidsredovisningen.

Vi lever i en värld som är digitaliserad och mycket sker väldigt snabbt. Inom det privata har vi kvartalsrapporter och därför är det på sin plats att vi även inom det offentliga nu har halvårsredogörelse.

Jag hade själv möjlighet att sitta med i finansutskottet när vi för en tid tillbaka överraskades av överskridningarna i ÅHS budget. Det var bland annat en av de utlösande faktorerna som fick finansutskottet att beställa den här halvårsredovisningen från landskapsregeringen för att kunna debattera här i lagtingssalen. Det kändes frustrerande för finansutskottet att få de här pappren när vi i princip kunde ta del av en historiebeskrivning. Hade vi då åsikter så kunde man inte längre ändra på något utan det var mera en form av historiebeskrivning.

Vi tycker att den här rapporten är bra för den parlamentariska ordningen. På det här viset ges oppositionen möjlighet att delta i diskussionen när det gäller att komma med konkreta förslag inför det kommande budgetåret. Det är precis i de här tiderna som landskapsregeringen sätter sig ner och börjar titta på budgetförverkliganden för följande år och landskapsregeringen kan få en positiv input från hela lagtinget när det gäller olika satsningar från det första halvåret.

Vi tror att den här rapporten kommer att påverka positivt även när det gäller förvaltningen. I och med att förvaltningen gemensamt nu arbetar mot datumet att leverera halvårsredogörelse så tror vi ifrån obunden samling att det får positiva inverkningar på samtliga avdelningar inom landskapsregeringen. Visst har det tidigare funnits delårsrapporter och kvartalsrapporter men de har mera varit för internt bruk inom avdelningarna. I och med att de olika avdelningarna nu lämnar en gemensam redogörelse så tror vi att förvaltningen fokuserar mera på budgeten på ett positivt sätt.

Under dagens debatt, herr talman, har det redan diskuterats målsättningar om en budget i balans. Från obunden samlings sida har vi fortfarande en målsättning att ha en budget i balans. De siffror som nu har kommit ifrån finansministeriet har ju inte gjort den här målsättningen lättare. Vi har fortfarande inte gjort avkall när det gäller en budget i balans.

Finansministern lanserade 2015 paketet. Vi från obunden samling tycker att det är väldigt bra utgångspunkt att spara 20 miljoner och utveckla för 15 miljoner de kommande åren. Det är viktigt att vi gör det på ett smart sätt så att våra sparåtgärder inte biter oss i svansen i andra ändan, utan att vi kan göra det även med tanke på utvecklingen av 15 miljoner. Vi måste kunna prioritera om och göra saker på ett annat sätt och kanske inte göra som vi alltid har gjort tidigare. Med hänvisning till det här så tror vi att den utmaning vi har framför oss när det gäller budgeten för 2014, det överstiger problemen när vi läser den senaste halvårsredogörelsen. Vi får med tillförsikt jobba tillsammans för att vi ska lyckas med att nå en budget i balans. Tack, herr talman.

Ltl Axel Jonsson

Herr talman! Det är bra att regeringen nu för första gången lägger korten på bordet och beskriver allvaret i den ekonomiska situation vi länge har befunnit oss i. Jag tänker framförallt på den likviditetsanalys som finns på sidan 6 i halvårsredogörelsen där man inte behöver vara ekonomiprofessor för att förstå att landskapets strukturer ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv är fullständigt ohållbara.

Jag vill gratulera den sittande landskapsregeringen till att man nu både inser och presenterar allvaret. Det ter sig som att regeringspartierna har vaknat från sommardvalan i fyrklöverängen, och det vill jag påstå att inte kom en minut för tidigt!

Backar vi tillbaka bandet bara några månader till debatten om den första tilläggsbudgeten för år 2013 lät så finansministerns sammanfattande analys av regeringens ekonomiska arbete så här: ”Avslutningsvis vill jag säga det att jag är idag lite positivare och lite säkrare på att vi kommer att klara de budgetmål som vi har satt upp, när vi gjorde den här omställningsbudgeten och ramar. Det har att göra med den omvärldsbeskrivning som jag inledde med och som visar faktiskt mer positiva tecken än vad man hade kunnat förvänta sig. Och att landskapet, koncernen Åland, har de facto mera ekonomiska muskler idag än vad jag kände till för ett halvt år sedan.”

Det var enligt vår mening då liksom nu närmast ett arrogant svar på den analys finansutskottet gjorde ett halvår tidigare i samband med ordinarie budget: ”Utskottet har erfarit att finansministeriets prognos från hösten 2012 kan vara optimistisk. Utskottet bedömer att den kommande prognosen för den finländska ekonomin sannolikt ytterligare måste skrivas ner. Det finns bl.a. risk för att skatteinkomsterna kommer att minska i förhållande till prognosen.”

Vidare skrev man: ”Utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015.”

Finansutskottet insåg redan då den överhängande risken att inkomsterna skulle sina och vädjade av oro efter större inbesparingar. Hur kunde då regeringen kallt luta sig tillbaka på prognoserna som finansutskottet benämnde som riskabla, och i en enda mening motivera den tandlösa tilläggsbudgeten så här: Jag upprepar: ”Det har att göra med den omvärldsbeskrivning som jag inledde med och som visar faktiskt mer positiva tecken än vad man hade kunnat förvänta sig.” Finansutskottet varnade men finansminister Nordlund och den sittande regeringen valde att ignorera finansutskottets varningar.

Nu är vi i alla fall på banan. Vi tycks dela synen på hur allvarlig situationen är, vilket är oerhört bra och en helt nödvändig utgångspunkt i den fortsatta debatten.

Jag hoppas att debatten här idag och framöver i höst ska handla om främst åtta tecken; 20 000 000 euro, vilket är nettoeffekt av inbesparingar och ökade inkomster som man väljer att kalla det i halvårsredogörelsen och som jag tolkar har regeringen som målsättning att rätta till det strukturella underskottet i landskapets budget. Jag hoppas att det är så. Det får inte vara en fråga om vi ska spara 20 miljoner. Vi måste göra det till en fråga om hur.

Vi i Ålands Framtid står fast vid vår linje att landskapet måste minska sina konsumtionsutgifter. I budgeten för i år 2013, föreslogs konsumtionsutgifterna utvecklas enligt följande:2012:189 miljoner euro, 2013:191 miljoner euro, 2014:194 miljoner euro, 2015:197 miljoner euro. Från 189 miljoner euro till 197 euro på 4 år, innebär genomsnittligt procentuell ökning på 1,5 procent per år. Utvecklingen föreslogs således ungefär följa inflationen, vilket tyder på att verksamheterna rullar på ganska exakt som tidigare. Mot den bakgrunden förslog Ålands Framtid i samband med budgeten för 2013 att landskapsregeringen skulle anta en målsättning om att spara 5 procent av konsumtionsutgifterna årligen, vilket skulle ha resulterat i 23 miljoner lägre konsumtionsutgifter 2014 jämför med landskapsregeringens nuvarande plan. Med andra ord, de 20 miljoner som landskapsregeringen, nu vill spara för att få budgeten i balans, när man påpassligt vaknat i fyrklöverängen.

Det borde inte råda några tvivel om hur Ålands Framtid vill göra för att uppnå det inbesparingsmål som landskapsregeringen nu satt upp. Minska konsumtionsutgifterna. Följdfrågan som upprörda regeringsföreträdare med rätta nu ställer sig nere i bänkarna är: Hur? Vad vill Ålands Framtid? Därför ska jag inleda med några konkreta förslag.

Skicka socialminister Aaltonen och ÅHS-styrelse till Island på studiebesök och undersök hur de har kunnat minska sina offentliga hälso- och sjukvårdsutgifter med 20 procent. Ta med de bästa bitarna hem och gör likadant. Presentera med fördel resultatet i det meddelande som centerns gruppledare beställde idag, så lovar vi att bidra med våra prioriteringar både i debatten och i styrelsearbetet.

Fortsätt arbetet på trafikavdelningen med målsättningen att göra privatiseringar. Det ska bli spännande att se siffrorna presenteras från det konkreta Skarvenexperimentet, för att få en indikation på de eventuella besparingar som kan göras. Jag vill rikta en eloge till trafikministern för att våga prova dessa nya vägar och hoppas att utfallet blir det samma som ambitionen. Om vi går in för att privatisera skärgårdstrafiken i sin helhet vill jag även lyfta fram den eventuella möjligheten att sälja tax-free på södra linjen. Det har inte varit möjligt så länge sjötrafiken har drivits i offentlig regi. Men om vi nu går in för att privatisera skärgårdstrafiken så är det här en möjlighet som vi måste utreda en gång för alla, så att vi få ett tydligt svar. Finns de juridiska möjlighetera till tax-free på södra linjen? Det kunde möjliggöra lägre anbud på trafiken för landskapets del, och skapa nya möjligheter för drivna redare. Det vill jag att regeringen tar med sig i det fortsatta arbetet.

Använd privatiseringstänket man använder gällande sjötrafiken också för väghållning och annan teknisk verksamhet. Inför de utmanarrätter som man har lovat granska i regeringsprogrammet och öppna således nya möjligheter till företagande och kreativitet, även inom väghållningen och den övriga tekniska sektorn.

Granska kostnadsutvecklingen för Ålands gymnasium. Man har svårt att hålla sig inom årets budget och i denna halvårsredogörelse beräknas kostnaderna uppgår till 17,3 miljoner. Före gymnasiereformen genomfördes så kostade skolorna enligt bokslut för 2010 sammantaget: 12,8 miljoner. En ökning på 4,5 miljoner eller 35 procent. En utveckling som omöjligt kan förklaras av avtalsenliga löneförhöjningar eller nya mindre uppgifter för myndigheten. Kostnadsutvecklingen kan man med fördel läsa i ljuset av ÅSUB:s jämförelse från år 2000 där den åländska gymnasieutbildningen i snitt var 26 procent dyrare än sina svenska motsvarigheter och 45 procent dyrare än sina finska, alltså 45 procent dyrare än det finska utbildningsundret. Det är något som landskapsrevisorerna påpekat bl.a. 2008/2009, men utan dess större effekt. Det finns således stora möjligheter att göra inbesparingar på Ålands gymnasiums konsumtionsutgifter, utan att nivån på utbildningen sänks till en sämre nivå än i våra grannländer. En uppdaterad benchmarking omfattande omkringliggande regioner vore verkligen på sin plats, kombinerat med fallstudie av ett positivt exempel i närområdet enligt samma logik som med Islands sjukvård och vår egen.

Den digitala agendan måste konkretiseras och fokus måste flyttas om. Även här kan vi få mycket inspiration från närområdet. Lagtingets BSPC-delegation, där jag själv har förmånen att ingå i, fick en intressant introduktion under årets kongress i Estland. Den som är intresserad kan gå in på e-estonia.com och läsa. Där finns en lista i kronologisk ordning över de milstolpar Estland har passerat från 1994 till dags dato. En snabb analys visar att Åland har hunnit dit Estland befann sig 2002. Vi ligger lite lätt efter, kan man konstatera. Man behöver inte läsa vidare mera än 5 minuter för att inse att vi har börjat i fel ända här på Åland, när vi försöker ta ett helhetsgrepp och dra in kommunerna och diskutera gemensamma upphandlingar för hela det offentliga Åland.

Under listan Framgångsfaktorer och rubriken ”Gör inte” skriver esterna fritt översatt: ”Försök inte tvinga alla att använda en centraliserad databas eller system, som inte möter deras behov och kommer att ses som en börda snarare än en tillgång”.

Jag upprepar det som vi i Ålands Framtid försök flera gånger vad gäller den digitala agendan, man måste börja med landskapsregeringens egna IT-system och uppdatera dem eftersom kommunerna redan ligger långt före och skapa lösningar som gör att kommunerna sedan med sina befintliga system kan ansluta. Vi kan inte fokusera för brett och riskera att det inte blir någonting alls med den här reformen.

Skicka därför gruppen som jobbar med digitala agendan till Estland omedelbart för studiebesök och inspiration och upprätta kontakter dit för vägledning i det fortsatta arbetet. Billigt blir den här reformen inte, för kompetens kostar pengar, men inkompetens kostar ännu mer.

Vi vill alltså se att landskapsregeringens egna verksamheter minskar sina konsumtionsutgifter. Varför är vi då så angelägna om detta, att inbesparingarna ska göras just här?

Det handlar om vårt sätt att se på samhället och ekonomin som helhet. Offentlig sektor skapar inte de nya inkomster som vi behöver. Nya pengar skapas av näringslivet. Det är därför A och O att vi inte försämrar förutsättningarna för att skapa dessa välbehövliga slantar.

Vi har en hög nivå på samhällsservicen och måste inse att vi inte har råd att fortsätta så om den ekonomiska politiken inte ska slå mot medborgarnas plånböcker, köpkraften och näringslivets ekonomiska förutsättningar och näringslivets konkurrensläge.

Vi vill inte se att ytterligare kommunalskatteavdrag slopas så att skattetrycket äter upp köpkraften. Vi vill inte se bidragsexperiment som riskerar slår undan benen för den åländska primärnäringen och dess förädlingsindustri som de facto på senaste tiden varit en av få ljusglimtar på den ekonomiska himlen. Vi vill inte se att landskapsregeringen inför landskapsskatt, även om det knappast skulle förvåna med tanke på vilken färg lantrådet brukar ha på halsduken. Vi vill inte se minskade landskapsandelar som tvingar redan pressade kommuner till ytterligare kommunalskattehöjningar och ytterligare minskar köpkraften, såsom moderaterna tidigare i debatten föreslog. Vi vill inte heller bygga välfärden på PAF-inkomster vars långsiktighet vi endast kan gissa oss till. Allra minst vill vi att finansministern som han tidigare befarade, ska behöva gå till banken och börja lån för driften.

Vi vill att regeringen tar sitt ansvar och minskar sin egen verksamhet och sina konsumtionsutgifter så att vi kan upprätthålla goda förutsättningar för företagande och ekonomisk tillväxt. Det borde vara en självklar målsättning på det borgerliga Åland. En målsättning som bäst uppnås genom att ta inspiration från våra omkringliggande regioner, det finns gott om goda exempel där ute. Vi måste åka dit, lära oss, ta med dem och förverkliga dem. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Tack för den delen som gällde att vi ska ta tillvara goda exempel i omvärlden. Jag tycker att det är bra, det ska man alltid fundera på att göra. Ltl Axel Jonsson tog upp som exempel inom den digitala agendan och skolvärlden. Man kan konstatera att balterna under lång tid har levt under kommunismen och var långt efter oss. Sedan fick de börja på nytt, de hade inga böcker och ingenting och sedan har de gått rakt in på digital utrustning. Estland har inte levt med vår ryggsäck med IT-system. De har direkt kunna gå in i den digitala världen. I det avseendet ligger de inom vissa områden kanske något före oss. Man kan se vad de har möjligheter. Jag är inte lika säker på att de klarar av att leverera kunskapen. Jag återkommer i nästa replik om ekonomin.

Ltl Axel Jonsson, replik

Säkert ligger vi före Estland inom vissa delar. Men ser man på helheten så ligger de mil före oss. År 2005 hade man det första elektroniska valet i Estland. Man kan få e-recept, precis som i Sverige, det är någonting som vi i dagsläget bara kan drömma om. Det finns många exempel i Estland. Vi kan åka dit, vi kan kopiera de goda exemplen och vi kan implementera dem här hemma Åland. Vi behöver inte uppfinna allt det här på nytt, speciellt inte när vi har en granne som kanske är världsledande på området. Det ligger ändå så pass nära att man är där följande morgon och man åker på natten härifrån. Det tycker jag att vi ska tänka på i det fortsatta arbetet med den digitala agendan.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Vi måste fortfarande komma ihåg att vi har haft ett bagage som vi lever med och som de inte har haft. Det kanske inte går att ändra så där radikalt snabbt. Men förändring ska vi göra.

Ltl Axel Jonsson säger att Ålands Framtid exempel är konkreta. Men jag hör inte konkretiseringsgraden i dem. Den enda konkretiseringsgrad som jag hör är vad vi inte ska spara på. Vi ska inte minska landskapsandelarna till kommunerna. Vi ska inte gå in för LBU-programmet. Det är stora pengar här. På inbesparingssidan är det ofta schablonmässigt. Vi måste bli detaljerade. Vtm Roger Jansson nämnde att vi måste mera detaljerade och tala om vad vi vill. Jag hörde bara ordet konkurrensutsätta, och det har man börjat med i färjtrafiken. Ta en minister som gisslan och granska kostnadsutveckligen, konkretisera den digitala agendan. De här begreppen är luddiga. Vad är det vi ska spara på? Detta måste jag få höra mer om.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har haft en ambition här i salen att försöka hålla oss på en övergripande nivå, även när vi diskuterar den ekonomiska politiken. Därför har vi en budget som är betydligt tunnare än tidigare. Vi har t.ex. slopat den del som beskrev ÅHS-verksamhet, som tidigare debatterades här i salen. Målsättningen med det har varit att vi ska hålla debatten på en övergripande nivå. Orsaken är att vi inte har kompetens att säga exakt vilka detaljer som ska sparas här och där. Vi har gett ÅHS styrelse ett mycket större ansvar för att hålla sin budget och sköta sin ekonomi och då måste vi också ge dem det fulla ansvaret. Vi säger vilka pengar de har till sitt förfogande, lös det på bästa sätt! Vi är övertygade om att vi måste försöka hålla den ekonomiska debatten också på den här övergripande nivån, annars riskerar vi att bli ett kommunfullmäktige även i den här salen. Det är inte en positiv utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ltl Axel Jonsson säger att ministern i ÅHS styrelse borde åka till Island för att studera hur man där har minskat hälso- och sjukvårdskostnaderna med 20 procent sedan den ekonomiska kollapsen 2008-2009. Jag tycker knappast att vi behöver åka till Island för detta. Vi känner mycket väl till situationen på Island. Vi vet att de till och med har lägre patientavgifter än vad vi har på Åland. Men man har en helt annan struktur än vad vi har. De sju hälsoregioner, de har privatiserat all specialistsjukvård, det köps av privata vårdproducenter. Jag tycker inte att man kan jämföra Island med Åland. Vi har våra egna problem att tackla. Vi har hittills valt att ha en bred palett av vård att erbjuda ålänningarna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om islänningarna har lyckats spara 20 procent av sina offentliga hälso-och sjukvårdsutgifter genom att privatisera delar av specialistsjukvården. Vad är det som säger att en sådan lösning inte skulle kunna fungera här på Åland? Givetvis har vi våra egna problem och vi måste göra våra egna ställningstaganden, men det hindrar oss inte att inspireras av islänningarna. Vad har de använt för metoder? Är de sjukare än oss? Dör de tidigare? De inbesparingar som Island har gjort, har det gått ut överbefolkningen? Vem har drabbats av negativa effekter? Vilka inbesparingar har medborgare klara sig utan? Det är väl relevanta frågor att ställa om vi ska utveckla våra egna verksamheter.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag menar ändå att någon privatisering av Ålands hälso-och sjukvård inte är aktuell under den här landskapsregeringen. Vi kan konstatera att man helt enkelt har minskat på vården som man erbjuder islänningarna. Det är kanske någonting som måste bli aktuellt att diskutera också på Åland. Vad ska erbjudas i offentlig regi och vad ska man göra privat? Den processen har påbörjats.

Sedan kan man också göra en annan jämförelse. Islands hälso- och sjukvårdsbyrå, motsvarande vår, har minst fem gånger flera anställda som administrerar den byrån. Vi har en landskapsläkare och en inspektör. Man kan nog jämföra på många olika sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är inte administrationen som utför sjukvården i den dagliga verksamheten. Det handlar om vilka verksamheter vi vill erbjuda, precis som ministern var inne på. Det är lite förvånande att ministern inte är intresserad av att veta inom vilka områden som man har slutat erbjuda sjukvård på Island. Vilka konsekvenser har det fått? Har medborgarna klarat sig utan detta? Finns det möjlighet för oss att inspireras och ta lärdom av det positiva som man säkert får med en så stor förändring? Vi måste givetvis ta lärdom även av negativa förändringarna. Vi har väl all anledning att åka dit och ta reda på vilka misstag vi inte ska göra och vilka positiva exempel som vi kan använda oss av även här. Jag tycker att det är synd att socialministern inte vill ta till sig av det här initiativet och låta sig inspireras av andra som har bra lösningar på liknande problem. Jag hoppas att ministern ändå kan sätta sig i sitt kontor och överväga det här ytterligare en gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Det var ett hyfsat konkret anförande av ltl Axel Jonsson, med en del förslag på vad man kan göra. Jag tycker att det finns en klokskap i att titta på hur andra har gjort. Tar vi t.ex. gymnasieskola så tror jag att man kan dra nytta av vad man har gjort på andra ställen. Däremot tror jag inte på modellen att kopiera. Man ska aldrig tro att man kan överföra något från ett till ett annat. Som ltl Axel Jonsson kom in på här i ett replikskifte så ska man försöka samla erfarenheter och försöka hitta de bitar som går att göra här. När det gäller den åländska gymnasieskolan finns det saker att utveckla mycket, mycket mera. Vi ska också minnas att den utveckling som sker runt omkring oss, framförallt på yrkesutbildningen, är väldig snabb och det gäller för oss att hänga med, vilket vi också försökt göra nu.

Jag vill sedan rätta en del av de siffror som har förekommit här i debatten. Tittar man totalt på vad de gamla skolorna gjorde sig av med år 2010, både bokslutssiffror och det som var överfört från 2009, så låg summan grovt på 15,5 miljoner och nu ligger summan på 17,3 miljoner. Där ligger siffran ungefär, enligt det som jag har kunnat få fram.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi är i alla fall överens om att det finns en stor potential i Ålands gymnasium. Det finns många utvecklingsmöjligheter. Där har vi också många intressanta internationella exempel, t.ex. Österrikes lärlingssystem och deras utbildning där de halvt har gått över till en privatiserad utbildning. Det har gett goda resultat. Det finns stora möjligheter till inbesparingar på Ålands gymnasium, åtminstone när man ser till kostnadsutvecklingen och den tidigare benchmarking som vi har gjort vad gäller utbildningen. Jag hoppas att utbildningsministern tittar noga på det här, tar det på allvar, åker runt i världen och hittar positiva exempel. Förhoppningsvis kopierar han inte allt utan tar de godbitar han hittar och förverkligar dem också här på Åland. Det är dags att vi börjar lyfta blicken lite i den här salen och faktiskt åka runt och ta inspiration utifrån, det tror jag att utbildningsministern och jag är överens om.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Ltl Axel Jonsson och jag är helt överens om att man ska fånga tankar och idéer och det som finns utanför. Navelskåderiet, att sitta hemma och försöka uppfinna saker och ting, vinner man ingenting på. Jag upplever också att vi är på god väg i det här sammanhanget. Vi har gjort en reform som handlade mycket om omorganisation och hur man skulle organisera gymnasialstadiet. Nu börjar vi så småningom ha den på plats. Då är följande steg att också se till att man jobbar med frågor som handlar om att utveckla själva utbildningsalternativen. Vi är helt hållet överens i de här frågorna. Vi rör oss sakta framåt.

Det som kan bekymrar mig lite i det här sammanhanget är att i de stränga ekonomiska tider som vi har nu är det just utvecklingspengar som brukar få stryka på foten, här måste vi fundera på hur vi kan lösa de bitarna. När vi diskuterar utbildningsfrågor här i salen så tror jag att det skulle vara viktigt med den här tongången som förekommer nu, och inte som tongången under budgeten där det handlade om att stryka 800 000  euro rakt av från Ålands gymnasiums budget. Det betyder de facto i dagsläget 120 utbildningsplatser. Det är bra att man just resonerar såsom ltl Axel Jonsson gör nu, ett långsiktigt arbete för att hitta en kostnadsnivå som blir korrekt. Vårt system är dyrt idag, men vi kan utveckla det framåt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man sparar 800 000 euro så beror det ju precis på hur man genomför den inbesparingen. Han man samma gruppstorlekar? Då kan man säkert räkna hem det till 120 studieplatser. Däremot tror jag personligen att man vinner mycket mera på att satsa på lärarlöner, ha större gruppstorlekar och på det sättet attrahera duktiga lärare till skolorna. Jag tror att det är viktigare än att vi har små grupper och små klasser. Detta kan man diskutera i all oändlighet. Har vi en sådan situation där regeringen inte föreslår tillräckliga inbesparingsåtgärder så är det väl oppositionens uppgift att göra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, jag börjar där vi slutade. När det gäller konkurrenskraften för lärarlöner så ligger vi väldigt bra till på gymnasiesidan idag. Vi ligger de facto väldigt, väldigt bra till. Tittar vi också på undervisningsgrupperna så är det likadant där.

Den 1 augusti 2011 var ett ganska stort datum för den åländska gymnasieutbildningen. Då gick man över från sju självständiga skolor till att få en myndighet, Ålands gymnasium, med två skolor; Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Det här föregicks av en ganska snabb process. Landskapsregeringen lämnade ett meddelande till lagtinget där man skisserade på sina planer. Kulturutskottet jobbade med dem, kom med sina synpunkter och landskapsregeringen levererade sedan ett lagförslag som långt gick i linje med det som det dåvarande kulturutskottet hade lagt upp. Efter det fick man ungefär ett halvår på sig att genomföra den förändring av strukturer som skulle göras. Samtidigt hade man också lagt om systemet med schemaläggning så att man hade en schemaläggning som skulle gälla samtliga skolor och samtidigt fick man också ett nytt löneavtal att hantera. Det var ett löneavtal som i grunden var väldigt olika det som man hade varit van med tidigare inom utbildningssektorn. Från det som man hade varit van vid, undervisningsskyldighet som i princip gällde varje vecka varje månad, så blev det nu en total arbetstid som gällde för ett läsår.

Tiden för att sätta det här i kraft var knapp. Det är alltid lätt att hålla upp backspegeln och säga att om vi hade väntat så hade det kanske gått bättre. Jag är inte hundra procent säker på det. Däremot finns det säkert saker i processen som hade kunnat göras bättre.

Med den nya skolan som började den 1 augusti hade man en helt ny struktur vad gällde ledning och organisation. Utöver detta fanns någonting som populärt brukar nämnas för skolkultur, dvs. varje skolhus hade utvecklat sitt sätt att styra och bedriva sin verksamhet i skolan. Nu skulle man försöka få detta att bli ett, för alla system byggde på att man skulle skapa en helhet som strävade till en myndighet, två skolor och man skulle kunna utnyttja resurserna tillsammans. Men när man har med människor att göra så tar det tid att övertyga att det här är rätt väg att gå. Det som man har gjort är ju nästan alltid bra, det är åtminstone tryggt. Förändring skapar en hel del rädsla. Förändring skapar framförallt många frågeställningar kring hur framtiden kommer att se ut om man lämnar det som man en gång har haft.

Vi hade en operativ ledning i skolan som vågade ta sig an de här bitarna. Det var många svåra beslut som skulle tas, även där togs det felaktiga beslut. När man vågar börja ta beslut i svåra lägen så kommer man att ta helt rätt beslut, man kommer också att ta många beslut som kanske inte är helt rätt och kanske till och med helt fel.

Organisationen har visat på att man vågar backa när man har upplevt att saker och ting har gått fel. Då har man ändrat sig och gjort det på nytt. Sakta men säkert växer nu fram en organisation som jag är helt övertygad om att kommer att bli ett synnerligen väl fungerande Ålands gymnasium. Jag tror också att man ska ta lärdom av de här åren som har gått när vi jobbar med andra processer som handlar om att försöka hitta nya strukturer för att jobba vidare.

Utöver att man hade förändringar som gäller organisationen så gjorde utvecklingen runt omkring oss att nya läroplaner behövdes tas fram, även den nya gymnasielagen krävde nya läroplaner framförallt inom yrkesgymnasiet. Läroplanerna uppdaterades i snabb takt. Vi har hållit på med de sista läroplanerna till och med så sent som under detta år. Nu börjar vi vara i det läget att de är uppdaterade. Nu ska de fungera som det rättesnöret man har att bygga upp utbildningen utgående från. Men det är också en sådan sak som skapar ganska stort merarbete i organisationen när det gäller att få vardagen att fungera. Läroplanerna kanske inte går att ha exakt uppbyggda såsom man hade under tidigare år.

Det här är inte en bortförklaring, utan en förklaring. Alla de här sakerna gjorde att fokus kanske inte alltid blev satt på att hålla ihop ekonomin. Man hade fullt sjå med att se till att vardagen för de studerande faktiskt fungerade. Ni minns de första åren med väldigt mycket kritik mot hur schemaläggningen såg ut. Det fanns sådana som hade extremt många håltimmar och ibland inte visste vad de skulle göra veckan efter. Allt detta har man jobbat sig ur. Här har vi också en av orsakerna till att 2012 års budget visade sig stämma ganska dåligt överens med verkligheten när det gäller lönerna. Man hade inte riktigt kontroll på hur många timmar som gick åt. När man började få kontroll på detta så kunde man också lägga en budget som var mera realistisk, vilket också 2013 års budget till vissa delar var. Men då kom den andra delen in och det visade sig att det avtal, man hade haft, också innehöll en hel del justeringar. När man körde igång den nya myndigheten var de ekonomiska uppföljningssystemen inte heller riktigt heller utvecklade. Det medförde att det inte var så lätt att få fram de korrekta siffrorna. Man gjorde då någonting som man trodde att var rätt.

Nu visar siffrorna för 2013 ungefär 580 000 euro högre kostnader än vad man budgeterade. När man har det underskottet så har man ändå gjort väldigt stora förändringar från gymnasiet ledning sida. Man har optimerat grupper och man ser över hur man använder lärarresurser. Man har bl.a. dragit in en utbildningslärartjänst, en administratör. Man har lämnat en annan tjänst som administratör vakant, en utbildningsplanerare. Vi har minskat antalet studiehandledare med 1,3. Vi har minskat en tjänst som studiesekreterare, kanslist, med 0,5. Två t tillfälliga tjänster som skolvärdar är indragna och 5,4 tillfälliga lärartjänster är också borta. Det är totalt lite drygt 11 tjänster som har tagits bort. Det är inte några små åtgärder som man har gjort i skolan på grund av det här. Det som syns i månatliga inbesparingar på detta är ungefär en summa på 50 000 euro. Som ni märker så har de här inbesparingarna gjorts på ett sådant sätt att man ändå ska säkra undervisningssituationen, den ska inte försämras.

Man får nu ofta höra att de studerande har mindre lärarledd undervisning och att det här beror på inbesparingar och att håltimmar beror på inbesparingar, men det stämmer faktiskt inte överens med verkligheten. Orsaken till att man idag har flera håltimmar eller egen arbetstid beror på att läroplanerna, som man tog i samband med förändringen, också förändrade hur mycket lärarledd tid man skulle ha.

Det ligger mycket i det som ltl Axel Jonsson var inne på, dvs. att försöka hitta nivåer på hur mycket tid som ska vara lärarledd och hur mycket tid som ska spenderas ute i företag. När det gäller samarbete med näringsliv och arbetsliv så finns det otroligt mycket att göra. Vi använder oss betydligt mycket mera av att hålla våra ungdomar inne i skolan i förhållande till både Sverige och Finland. Om vi har tekniska ämnen som kräver verkstäder och liknande så stiger kostnaderna ganska fort. Det samma gäller naturligtvis också andra områden där man kanske i högre utsträckning kunde vara ute i näringslivet. Det finns ett behov av att utveckla de här sakerna.

Det pågår ett arbete att nå en budget i balans utgående ifrån att försöka slimma organisationen så gott det går, men det finns också gränser för det. En sådan gräns har vi nått just nu som jag ser det. Vi går öppet ut och säger att det finns ett underskott på 580 000 euro, utan de pengarna så skulle det få allvarliga konsekvenser för utbildningen. Nu är det här inte en tilläggsbudget men landskapsregeringen avser att återkomma med en tilläggsbudget. Visar det sig att det är just dessa 580 000 euro som saknas så kommer vi också att skjuta till de pengarna. I överskridningen på 580 000 euro så ingår framförallt ett moment på ungefär 50 000 euro som det inte var budgeterat för och det är att vi ökade antal studieplatser i förhållande till vad vi hade räknat med i grundbudgeten. Vi ökade på det företagsekonomiska programmet för att möta upp mot de behov som vi såg när ansökningarna var klara och tydliga. På helårsbasis kostar det 120 000 euro och det här halvåret 50 000 euro.

Sedan finns det av någon oklar anledning för mig en informationsmiss i att de kostnader som skolan har för praktiken för närvårdarstuderande stiger på årsbasis med 120 000 euro. En förhandling skedde via ett kollektivavtal och den kunskapen borde egentligen ha funnits i skolan. Av någon anledning så har informationen inte kommit vidare dit. Men man har ändå nu lyckats med att hålla den innanför den utökade kostnadsnivån som ligger totalt på 17,3 miljoner för Ålands gymnasium.

Ser vi framåt så försöker vi nu jobba med nya möjligheter att klara av ekonomin. Det handlar framförallt om att se till att uppföljningssystemen finns på plats. Vi ska inte leva i ovisshet angående hur kostnaderna utvecklas. Vi ska försöka möta det på vettigt sätt.

Som jag nämnde tidigare så kommer vi att jobba med ett utbildningspolitiskt program. Det programmet kommer att ta sig an de mera övergripande frågorna angående hur vi ska ordna utbildningspolitiken framåt. Där finns flexibilitet som ett av huvudorden, men också kontakten till arbetslivet, både inom det offentliga och inom det privata arbetslivet. Vi kombinerar detta med att vi har fått ett nytt högskoleavtal där vi nu kopplar greppet kring sjöfartsutbildningen. Nu ska vi se till att det som har jobbats med i cirka 15 utredningar, dvs. samordningen av de resurser vi har, nu ska genomföras till läsåret 2014-2015 där vi börjar med första steget. År 2015-2016 ska det vara genomfört så att vi kan ha en organisation som fungerar. Det arbetet är igångsatt. Till hösten kommer vi att se de första stegen där.

Summa summarum så finns det många bitar som pågår samtidigt. Min stora oro, eftersom vi minskar antalet huvuden i det här sammanhanget, är att tiden och kraften för att arbeta med utvecklingsarbete blir så knapp och det är lite mera bekymmersamt. Det är någonting som jag tillsammans med regeringen måste diskutera vidare hur vi kan råda bot på det. På vilket sätt kan vi säkra så att utvecklingsarbete kan fortgå på ett sätt som ger oss nya sätt att utbilda på och som både ger högre kvalitet och är med och skapar större kostnadseffektivitet.

Till sist vill jag säga att jag är imponerad över hur skolans ledning, under de här åren som man har haft på sig att sy samman det här, har tagit sig an detta i en situation som har varit rätt tuff, inom en bransch där nästan alla har åsikter om hur saker och ting ska göras och att man ändå ha klarat av den här situationen där man är idag. Utbildningen som sker idag vid Ålands gymnasium är bra, den har utmaningar och de ska vi ta oss an. Vi har trots allt, runt 17 miljoner euro att använda oss av. Vi ska göra någonting riktigt, riktigt bra tillsammans, vi i den här salen och personalen ute i skolorna. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Minister Ehn gjorde en sammanfattning av antalet tjänster som har dragits in och vad det innebar i besparingar. Jag undrar om jag uppfattade det rätt? Var det totalt frågan om 13 tjänster eller 13 anställda? Inbesparingssumman som nämndes var 50 000 euro. Det låter väldigt lågt, orimligt lågt. Jag skulle vilja ha ett förtydligande där.

Vad beträffar högskolan så har man ju en budget på drygt 700 000 euro som inte har förverkligats. Jag såg i redogörelsen att det ser ut som om ganska många avbryter sina studier eller inte påbörjar studierna. Hur ser ellevsituationen ut? Är det detta som gör att ambitionerna inte har uppfyllts under 2012?

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Svaret på det första; det var 11,3 tjänster och 50 000 euro på månadskostnadsbasis. Det betyder ungefär 600 000 euro per år. Det är en rejäl förändring.

När det gäller Ålands högskola så kan jag inte till hundra procents säkerhet svara på ltl Sundbacks fråga. I vårt budgetsystem idag kan det genomgående se ut som man gör av med mindre pengar i bokslutet därför att vi har den så kallade vågen. Man behöver samtidigt också titta på hur mycket pengar man har överfört från föregående år. Det kan i sin tur leda till att man inte använder sig av alla pengar som man har fått för det här året. Den totala kostnaden för högskolan ligger ändå runt 5,1 miljoner, det har man haft som utgångspunkt för högskolans verksamhet och det har vi också här framåt. Det var väldigt små justeringar uppåt. Samtidigt ser vi också på detta med genomströmningen, det finns som en av parametrarna i avtalet nu för att komma vidare. Ibland har det varit lite svagt vad gäller det.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vicelantrådet sade i sitt anförande att det var första gången som vi har ett mellanbokslut på bordet. Vicelantrådet gav ett erkännande till finans- och näringsutskottet och att det varit bra steg och i rätt riktning. Att finansutskottet får ett sådant erkännande är vi inom liberalerna i givetvis glada för eftersom liberalerna föreslog det. Ibland får man också lite gehör i finans- och näringsutskottet, men mera sällan. Tack för det!

På dessa fyra timmar har inte många berört vad själva siffrorna i mellanbokslut säger. Vi har hört att inkomsterna kommer att sjunka under 2013. I mellanbokslutet får vi verifierat den politiska prognos som då lades. Den prognosen stämmer också för 2014 och det finns verifierat här. Det som dock inte finns här är inkomsterna för 2015. Vi måste komma ihåg att utgångsnivån för 2015 är mycket lägre nu än i omställningsbudgeten. Den tänkta utgångsnivån på 224 miljoner är nu nere på 213 miljoner och därifrån kanske vi ska räkna en liten ökning. Om jag skulle våga mig på en gissning på en ökning på två procent så skulle det betyda ungefär 216 miljoner i klumpsumma för 2015 vilket betyder att vi redan har ett glapp på 14 miljoner på intäktssidan. Där finns i så fall redan ett ganska stort hål att täcka. Projekt 2015, så där går 15 miljoner till starten och sedan finns det 20 miljoner kvar. Men det återstår att se. Det här är min analys, inte så djup analys den här gången och jag får hoppas att jag har fel den här gången.

När det gäller mellanbokslutet så är det bra att vi har fått siffrorna på bordet. När man får ett mellanbokslut så är det alltid gynnsammare om siffrorna går att jämföra rakt av, men det som har budgeterats. Tyvärr går det inte att göra detta i det här mellanbokslutet. Det som lagtinget har beslutat i budgeterna för 2013 så gäller exklusive reserverade anslag. Nu presenterar regeringen mellanbokslutet med inklusive reserverad anslag, vilket gör att utgiftsposterna för alla avdelningar är mycket högre än gemene man kan jämföra i de budgetarna som har godkänts och beslutats om här. Det här kanske blir lite svårt för gemene man ute på gatan att förstå vad som ska jämföras. Ser vi på skillnaderna mellan budgetutfallet och det tillgängliga anslag, inklusive reserverade anslag, så betyder det att om vi räknar alla avdelningar så finns det 64 miljoner euro i mera kostnader. I den budget som har lagts och den tilläggsbudget som finns så är kostnaderna för alla avdelningar 2013 - 331 miljoner totalt.

När man visar ett budgetutfall per sista juni så är alla avdelningars kostnader 395 miljoner, alltså här finns 65 miljoner till lagt. Det här kanske finansutskottet kunde reda i, för i mina ögon ser det ut som den så kallade vågen och det är i mina ögon ofinansierat. Detta kanske gör det lite krångligt att jämföra. Beställningen var ju att vi skulle få ett isolerat bokslut för 2013 per den sista juni. Nu är det inte så, utan det är inklusive reserveringar, vilket gör att de använda medlen är mindre än vad de verkligen är mot budgeten. Ser man på detta så har faktiskt kostnaderna i budgeten överskridits med 8,4 miljoner, med 5,1 procent mera, vilket blir 8,4 miljoner. Ursprungsbudgeten ger alla avdelningar för halva året 165 miljoner i utgifter. Med alla inklusive reserveringsanslag för mellanbokslutet så har man använt 197 miljoner. Här finns ett glapp.

Det skulle också varit intressant att se intäktssidan i mellanbokslutet. Det står att man visar ett totalutfall för ekonomin för de sex första månaderna. Men det är egentligen bara de totala kostnaderna som presenteras här. Utfallen för intäktssidan är borta. Därför fattas också en siffra på sista raden. Vad är resultatet per sista juni? I omställningsbudgeten för 2013 är det budgeterat för ett underskott på 5,9 miljoner. Vad är situationen just nu? Var det är underskottet just nu på sista raden? Detta kan vi inte utläsa ur mellanbokslutet och det är sådana siffror som man oftast vill se i ett mellanbokslut.

Det här är inte kritik men framöver, för att göra det mera läsbart, skulle det vara bra. Jag vet inte hur många i den här salen som har förstått och analyserat siffrorna. Jag undrar även hur många ute på stan och i landskapet som har förstått det här? Det skulle vara bra att underlätta för alla hur landet ligger.

Utfallet och resultatet per den sista juni kanske finansministern till och med vet, eller så kan vi säkert reda ut det i finans- och näringsutskottet.

Det står att mycket ska justeras i tilläggsbudgeten för år 2013, det skjuts dit och det är väl där som de stora besluten kommer. Sedan får vi se vilket resultat vi får för 2013. Just nu är vi uppe i minus 11 miljoner, med den prognos som finns. Det kanske kan landa på minus 20 miljoner. Någonstans däremellan är säkert en realistisk bedömning.

Två viktiga punkter nämns här som de mest oroande. Det är arbetslösheten som stiger, 1 miljon mera. Om man jämför med vad somt betalades ut 2012 så är det 44 procent mera. Det är en enorm ökning, det fäller inte en budget men det är 1 miljon och det betyder 44 procent mera i arbetslöshetsunderstöd. Det är ju också ett tecken på att det kanske inte är så bra ut i samhället. Jag hoppas att projekt 2015 kommer att hjälpa till. Det är också viktigt att hålla folk sysselsatta och att det betalas skatt.

En annan sak som är oroande är att både klumpsumman och flitpengen minskar. Tidigare har vicelantrådet sagt att de åländska bolagen går bättre. I mina ögon borde då flitpengen ha stigit jämfört med landets. Men flitpengen har tyvärr sjunkit så min analys är att de åländska företagen går lika dåligt, annars stämmer inte logiken.

Givetvis kan landskapet i teorin besluta hur stora de offentliga utgifterna ska vara för 2014 eller 2015. Vi vet att många av utgifterna lagstadgade; barnbidrag, arbetslöshetsersättning, socialbidrag och dylikt. De utbetalningarna kan vi inte bestämma i förväg, vilket vi redan har sett när det gäller arbetslöshetsersättningen. Vi kan inte bestämma, den blev vad den blev. Men nivåerna på de här kan ändras i en budget, men inte själva utfallet, det kommer som ett brev på posten. Regeringen kan t.ex. omfördela hemvårdstödet, som ibland har nämnts, men vår regering kan inte bestämma hur många barn som kommer att födas på Åland under ett år. Detta kan vi inte göra någonting åt. Givetvis kan vi fördela pengarna, men i den här salen kan vi inte påverka utfallet. Det är upp till folk ute i bygderna att se till den saken.

När det gäller inkomstsidan, det som landskapet drar in via skatter och avgifter, så är den förstås helt beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen både i landskapet, i landet Finland och när det gäller den privata sektorns agerande. Om privat personer och företag beslutar sig för att minska konsumtionen och sina investeringar så kommer det automatiskt att leda till minskade inkomster för landskapet och därmed ett ökat budgetunderskott. Det är lika viktigt att den privata sidan hålls rullande och att de offentliga utgifterna hålls i styr.

Konjunkturpolitiken, som vi just nu befinner oss i, där man stramar åt med 20 miljoner, så leder givetvis till en förbättrad budgetbalans för landskapet och därmed också ett finansiellt sparande. Det är helt klart. Jag tror inte att det räcker med det offentliga sparandet. För att balansera en offentlig ekonomi så behövs också en minskning i privat sparande. Man behöver spara i den offentliga sektorn, men man behöver minska sparandet i den privata sektorn. Det låter kanske lite konstigt. Det betyder att vi behöver ha en ökad konsumtion eller åtminstone en konsumtion som är bra och att investeringar sker. När man minskar det privata sparandet och ökar det offentliga sparandet då kan man komma närmare en balans av den offentliga ekonomin.

Det är just därför som vårt budgetunderskott lika mycket speglar den privata sektorns agerande som den offentliga sektorns agerande. Det är ändå en total ekonomi. Vi handlar ändå med världen, vi handlar inte med Mars eller Jupiter, allt sker ju ändå på jorden och på Åland. Det är totalekonomin som gör att budgetunderskottet just nu är som det är.

Det är stora utmaningar för regeringen. Vi från liberalerna och oppositionen önskar lycka till med det. Det är inte en avundsvärd sits. Regeringen har tagit på sig sitt ansvar och är väl beredd att ta obekväma beslut när det behöv, för det hör väl till jobbet, om jag har förstått det rätt.

Den stora utmaningen är att fånga det undan flygande målet en budget i balans. Det känns som ett mål som flyger längre och längre i väg, men vi har nu hört att det är målsättningen. Vackert så!

Från liberalernas sida hoppas vi att regeringen inte drabbas av en sparchock p.g.a. detta och håller envist fast vid sina finanspolitiska normer och regeringsprogram. Man ska inte hämma den privata sektorn utan faktiskt stimulera den privata näringen och skapa utrymme för strukturella reformer, investeringar och ekonomisk tillväxt. Tack, herr talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag tror att jag har lärt mig att det är förbjudet att tacka i replik. Men ändå måste jag tacka ltl Asumaa. Jag tycker att ltl Asumaa på ett väldigt tydligt sätt beskrev vår situation på gott och ont. Ltl Asumaa såg situationen på ett resonerande sätt. Det är som ltl Asumaa sade, vi kommer säkert att hamna att ta en del obekväma beslut här i regeringen och sedan också i förlängningen i lagtinget. Det viktiga är också att vi tar kloka beslut just när det gäller hur vi ska kunna öka konsumtionen inom den privata sektorn. Där blir projekt 2015 lanserat men det projektet har ännu inte fått ett konkret innehåll. Det projektet blir så viktigt, hur vi med små insatser kan göra så att vi får stora snöbollar i rullning. Vi måste få en ökad konsumtion i den privata sektorn så att vi håller sysselsättningen och därmed även skattekraften hög för kommunerna.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack för den repliken vicelantrådet. Vi inom liberalerna är glada att man inte glömmer bort den privata sektorn. Man behöver också investera där. Allt i det här samhället går ju inte att socialisera för då räcker pengarna inte till. Vi är glada för att man har projekt 2015 och vi hoppas givetvis att det ger utfall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Herr talman! De här idag är lite historia. Det är första gången en halvårsredogörelse har lämnats. Det var ett enigt finansutskott som kom med det här förslaget. Orsaken är att vi upplevde att det fanns många osäkerhetsfaktorer framförallt vad gällde den förväntade inkomstutvecklingen under år 2013, men också överraskande budgetöverskridningar år 2012. Detta gjorde oss lite fundersamma.

Först tyckte finansministern att det här var någonting onödigt, men sedan reflekterade han över att det var bra att det kom en halvårsjämförelse. Jag tror också att det är bra för hela landskapsadministrationen så att man vet att ekonomin följs med. Hur går det? Det kan inte vara någonting negativt i det, utan bara positivt. Det ökar kostnadsmedvetenheten. Om någon är intresserad av det man gör så upplevs det positivt. Jag hoppas att landskapets anställda har upplevt det här positivt.

Av regeringens meddelande framgår att de mest signifikanta avvikelserna från budgeten gäller just inkomstsidan där de prognoser finska finansministeriet presenterat nu inte bedöms hålla utan måste korrigeras nedåt på grund av lägre skatteintäkter än beräknat. Totalt bedömer landskapsregeringen att de totala inkomsterna blir 3,9 miljoner lägre än budgeterat. Det är en signifikant avvikelse.

Utgiftssidan bedömer regeringen däremot att i stort sett kommer att hålla sig inom budgeten. Det finns både plus- och minusposter såsom finansministern redan beskrev i sitt framförande.

Även om år 2013 som enskilt år inte resultatmässigt är tillfredsställande kan man ändå leva med resultatet. Något annat alternativ finns för övrigt inte.

Betydligt mer bekymmersamt är att finansministeriet i Helsingfors nu flaggar för lägre inkomster de närmaste åren än tidigare aviserat. Detta kommer att påverka landskapets inkomster både år 2014 och år 2015. Finansministern har gett de grova linjerna för hur regeringen tänker tackla den här frågan och kommer att presentera det närmare i den kommande budgeten för år 2014.

De kraftiga och abrupta minskningarna i landskapets intäkter åren 2009, 2010 och delvis år 2011 dränerade landskapet på den reserv som byggdes upp i början av 2000-talet fram till år 2008. Dessvärre är bedömningen nu att landskapet står inför ännu ett eller två år med kraftigt vikande inkomster.

Landskapets utjämningsfond är tom och kassa- och banktillgodohavandena har minskat från 159,1 miljoner år 2008 till 50,3 miljoner i senaste års bokslut. Fortsätter det på detta sätt ser vi snart bottnen på kassakistan.

Men allt är ändå inte helt svart. På plussidan finns det faktum att landskapet inte är skuldsatt. Landskapets ekonomiska ställning är således mycket bättre än finska statens och kommunernas. Koncernen landskapet Åland är finansiellt starkt, som finansministern sade.

På plussidan finns vidare att PAF gör bra resultat och har samlat på sig betydande finansiella resurser. Resurser som på ett klokt och långsiktigt sätt bör användas för att säkra och stärka landskapets ekonomiska ställning. Det är ju våra pengar.

PAF medel bör kunna användas, enligt min personliga åsikt, för att bidra till att på nytt börja bygga upp en reserv för att bättre klara fluktuationer på intäktssidan. Landskapet måste med nuvarande system alltid räkna med att intäkterna kommer att fluktuera. Man kommer att behöva en reserv.

På plussidan finns också åtgärder som redan har vidtagits och beslutats om, strukturella förändringar. Antalet körtimmar i skärgårdstrafiken har minskats med 3000. Beslutet att privatisera hela skärgårdtrafiken under innevarande och de kommande två åren kommer att bidra till lägre kostnader för skärgårdstrafiken. Det här är en mycket signifikant åtgärd som kommer att ha positiva verkningar på sikt.

Arbetet med att öka produktiviteten inom ÅHS, som inleddes på allvar senaste år, börjar ge resultat redan i år. ÅHS nya ledning börjar få ordning på ekonomin. Indikationerna är att ÅHS t o m kommer att underskrida budgeten i år, använda mindre medel än vad som finns budgeterat.

Arbetet med samhällsservicereformen har avancerat så långt att vissa delar nu börjar bli klara att implementeras.  Det är alltså mycket positivt gjort och på gång. Allt är inte svart.

Det har, hör och häpna, under de allra senaste dagarna kommit rapporter om en svag men dock positiv tillväxt inom EU. En vändning kan nu vara på väg, trots allt. Avgrundsranden har återigen flyttats litet framåt och vi ser kanske ljuset i ändan av tunneln – inte ljuset av ett annalkande tåg.

Självfallet kan vi inte på något sätt slå oss till ro. Tuffa beslut kommer att krävas inom skärgårdstrafiken. Samhällsservicereformen måste drivas vidare och genomföras. Olika verksamheter och stödformer bör kritiskt synas i sömmarna.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! När vi skulle börja debattera den här halvårsredogörelsen så blev jag lite fundersam. Vilken nytta har vi av att debattera denna halvårsredogörelse? Ska man få höra; vad var det vi sade? Det här har vi sagt hela tiden. Eller kommer man att säga; ni andra hade fel och sedan kanske man får en rubrik om man har varit tillräckligt hård i orden. Men jag hade fel, det har varit en konstruktiv debatt och den har varit framåtsyftande. Man har haft respekt för varandras idéer vilket jag tycker är bra. Jag välkomnar flera sådana här debatter där vi verkligen ser konstruktivt på vad vi kan göra, vad vi kan förändra och vad vi kan förbättra.

Trots det kommer jag kanske att vara lite gnällig idag. Jag brukar annars vara den som ser ljuset i Kalle Fogelströms tunnel. Jag brukar bara se det positiva. Tidigare har jag fått höra att jag är en drömmare, men jag kanske mera är en realist.

Ltl Asumaa undrade tidigare var landet ligger. Jag har lättare att förstå text än siffror. Framförallt har jag kanske lättare att förstå vicelantrådets ord att det är nu som vi behöver samarbeta för att gå vidare.

Fru talman! Vi har ett mål att jobba för att få en budget i balans till 2015. Vi hörde lantrådet säga att målet fortfarande är att vi ska komma i den kostymen för att slippa gå till banken med hatten i handen och låna pengar till drift. Det är nog inget som någon i den här salen vill. Jag hoppas, vare sig man är i opposition eller i regeringen, att man vill Ålands bästa mer än att se en regering som inte lyckas nå sitt mål. För trots ändrade förutsättningar så jobbar man förhoppningsvis mot målet, men det är jobbiga beslut på vägen.

Det är tuffa utmaningar och obekväma beslut som vi måste ta för att nå dessa mål. Men det får inte bli alltför mycket på bekostnad av vår välfärd, utan vi måste se till att vi har finansiellt utrymme för att trygga en god vård och skola.

Man pratar alltid om att ta med osthyveln men jag tror mer att vi nu måste se var vi kan kapa med vinkelslipen på vissa om råden medan vi behöver täta med fogmassa på andra områden.

På sidan 3 nämns att; ”det finns ett utökat behov att satsa på utveckling och sysselsättningskapande åtgärder med behov av hjälp av utökad användning av penningautomatmedel.”

För att nå mot målet så får man inte spara så att det blir kontraproduktivt, vi måste behålla kvalitén på just vård och utbildningsfrågor. Framförallt ser att man skär ner i budgeten när det gäller utbildningen och jag är rädd att kvalitén och framförallt stödet till eleverna blir lidande.

När jag fick höra av minister Ehn om summorna som har dragits in så var det ändå mera administrativt och färre elevvärdar. Det är lätt att höra om det som saknas mest, därför har jag fått kännedom om elevvärdarna.

Som jag nämnde här nyss är penningautomatmedel till sysselsättningsskapande åtgärder är bra, men glöm inte att ge resurser åt dem som ännu är kvar i studier och kan behöva hjälp att fullfölja sina studier. Innan ungdomar hamnar i sysselsättningsåtgärder så måste vi hjälpa dem att klara sin skolgång.

För vi kan inte blunda att man gjort omstrukturer inom gymnasialutbildningen. Genom att bl.a. förlänga lektioner medför att det är fler som har problem och klara av dagens utbildningssystem. Här behöver vi se långsiktigt och våga ge mer stöd till dem som har det tufft i sin gymnasialutbildning. Att spara på dessa är en alltför kortsiktig politik.

Talman! Under rubriken överföringsutgifter nämns landskapsandelarna. Det här är min personliga åsikt, inte partiets. Vi borde se på landskapsandelarna med nya ögon. Kanske vi mera bör se på kommunernas egna skatteuttag än hur befolknings- och bosättningsstruktur ser ut. Har man råd att ha en kommunalskatt på 16-17 procent så kanske man inte heller är i lika stort behov av landskapsandelar som en kommun som ligger på 19 procent. Här borde man fundera på vad syftet är med landskapsandelarna. Är det att hjälpa kommunerna att finnas kvar och klara av sina åtaganden eller ska man tävla om vem som har den lägsta skatteprocenten? Man ser ju också hur samfundsskatten påverkar olika kommuner.

Ltl Runar Karlsson nämnde tidigare att landskapsandelarna för det sociala har stigit med över hundra procent. Han glömde att nämna att då tog också landskapet över det ekonomiska ansvaret genom att man finansierade områden som missbrukarvården, barnskyddet och specialomsorgen i sin helhet. Skulle inte det ha gjorts då så var det många kommuner som idag kanske inte skulle kunna kalla sig för självständiga kommuner, i alla fall inte ekonomiskt. Den ändringen räddade då många kommuners ekonomi. Jag personligen välkomnar en översyn av landskapsandelssystemet.

Här i talarstolen har det debatterats om avgiftshöjningar vara eller icke vara inom ÅHS. För min del tycker jag att det räcker nu. Från 2006 har avgiften för primärvården höjts från 18 euro 2006 till 25 euro nu. Det blir 38 procent. Det är en bra bit över inflationen. Om uppgifterna stämmer som jag har fått fram så skulle inflationen ha stigit med 10,3 procent, medan avgiftshöjningen ligger på 38 procent.

Ltl Runar Karlsson begärde ett meddelande om prioriteringar för den framtida sjukvården. Visst, det kan jag hålla med om, det kan vara intressant att debattera. I april 2007 hade vi ett meddelande om sjukvården. Mycket av mina prioriteringar ligger kvar där. Det som är nytt är att den privata sjukvården har utvecklats och finns som ett alternativ och komplement till den offentliga sjukvården. 

Under utbildningsavdelningen står det att konsumtionsavgifterna för Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut följer budget och respektive anslag uppges vara rätt dimensionerade. Kanske man i framtiden kan se ännu mer samarbete mellan våra skolor och att man bör se vad de olika skolorna har för resurser till elevernas behov.

Till sist, fru talman, så kommer vi in på sysselsättningsfrämjande åtgärder. Visst kan jag erkänna det sticker i ögonen på mig när man ser att det finns pengar över till sysselsättningsfrämjande åtgärder medan det kommer att bli jättedyrt med arbetslöshetersättningar och detta går rejält över budget. Jag inledde med att säga orden ”vad var det vi sade” nu får jag tyvärr säga; vad var det jag sade

Jag har haft lite debatter med minister Karlström om det här och mitt projekt som jag föreslog i december om ”100 nya jobb”. Det var ingenting som minister Karlström tyckte om och jag har förståelse för det. Visst är vi idologiskt långt ifrån varandra men samtidigt så måste man se vad det har för nytta. Här kunde vi kommit in med tidigare åtgärder som kanske svider nu men skulle betalat sig på sikt. Att jobba med ett förändringsbeteende tar tid och man behöver tålamod. Det är inget daltande utan det är stödåtgärder.

Ltl Axel Jonsson nämnde att vi skulle höja blickarna och titta utåt. Det har jag gjort. Jag fick förra veckan möjligheten att vara i Köpenhamn och lyssna när nordiska ministerrådet debatterade nordisk hållbar välfärd. Jag fick höra om intressanta projekt, bl.a. ska man titta på hur man ska minska studieavhopp och titta på vuxenstudier m.m. Glädjande var att Åland var med. Personer från Åland kommer att vara med, inte i den gruppen med att minska studieavhopp för den har inte startat ännu, men flera kom fram och ville ha kontaktuppgifter för att bredda med ännu fler ålänningar.

Fru talman! Att vända på ett samhälle ekonomiskt som Åland tar tid. Den här regeringen har börjat ett politiskt arbete med förändringar och det tar tid innan resultaten är på rätt spår, men man är nu på rätt väg. Med rätt prioriteringar kommer vi att få Åland på rätt kurs även ekonomiskt. Då måste vi också se att det är ett Åland som har en hållbar välfärd även om 10 år. När vi gör våra inbesparingar så behöver vi också se vilka konsekvenser det får lånsiktigt. Det är jätteviktigt. Jag tycker det lät intressant med 2015 projektet som vicelantrådet nämnde. Man ska också satsa och inte bara spara. Det här får vi titta mera på. Det måste finnas långsiktiga tankar på allt. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite på att man i systemet med landskapsandelarna mera skulle beakta vilken skatteprocenten är i en kommun. Jag har lite svårt att förstå om man ska bestraffas för att man har lite lägre skatt i en kommun. Jag tycker inte att det är riktigt rätt parameter. Om ltl Winé vill utveckla det så skulle jag vara tacksam, men jag har svårt att se den kopplingen. Däremot så tror jag att man måste börja fundera kring de omständigheter som har skett och förändrats nu i det åländska samhället. I staden kommer vi t.ex. långsiktigt inte att få in så mycket samfundsskatteintäkter som vi har fått tidigare. Det är flera miljoner som strukturellt har försvunnit i staden när det gäller samfundsskatter. När det gäller landskapsandelssystemet tror jag att man i staden har tagit starka skatteintäkter för givet tidigare, och det har vi inte längre.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag gissade lite att ltl Petri Carlsson kanske inte riktigt höll med mig när det gäller landskapsandelarna. Det har jag full förståelse för. Jag har aldrig nämnt ordet bestraffas. I mitt anförande nämnde jag att man måste ta hänsyn till samfundsskatter. De summor som ltl Petri Carlsson nämnde när det gäller Mariehamns stads samfundsskatter kan vi inte stava till i vår kommun, för så mycket samfundsskatter har vi knappt fått på tio år. Det här är olika.  Det som jag menar med att man ska se över landskapsandelssystemet är att om man inom kommunerna har utrymme att ta ut mera skatt än andra kommunerna för att klara av sin välfärd, så behöver då landskapet gå in och hjälpa lika mycket där? Har en kommun en skatteprocent på 19,5 procent då är det ganska känslosamt. Sedan är det vissa kommuner som har en tävling om de ska ha en skatteprocent på 16,5 eller 16,0 och de mår dåligt om de höjer. Det är skilda världar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé förenklar genom att överhuvudtaget inte nämna att landskapsandelarna är mycket högre i andra kommuner. Den kommunen som ltl Winé kommer ifrån får ju mycket mera i landskapsandelar än vad staden får per capita. Det är en stor skillnad.

Det intressanta är att man måste beakta mera än skattesatsen. Jag sade att man blir bestraffad om man bara beaktar skatteprocenten eftersom kommuner väljer att satsa på olika saker. Man väljer att bedriva en viss politik. Det behöver inte betyda att man har sämre välfärd än en annan kommun för att man har en lägre skatteprocent. Det kan vara tvärtom också.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson sade att en kommun kanske bedriver en viss politik. Det har vi i Sund inte haft råd med på fyra år. Vi har inte ens råd att strida om någonting. Vi ser endast hur vi ska klara av det här året också. Här sitter man och diskuterar om vi ska höja eller inte höja. Vi i Sund ser hur vi ska överleva. Vad skulle det t.ex. innebära om ni Mariehamn skulle höja? Nu ska vi inte gå in på kommunpolitiken. Men jag menar att i Mariehamn finns det ekonomiskt utrymme att höja, men det finns inte utrymme i vissa andra kommunerna att höja, för redan nu har man svårt. Landskapsandelarna är ju till för att de små kommunerna också ska klara av sina utgifter och det är ju därför som Sund får mera per capita än vad Mariehamn får. Det skiljer också 2,5 skatteprocent mellan Mariehamn och Sund.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Jag tänker börja med det som gör mig glad, det som är positivt. Det mesta häruppifrån brukar ju koncentreras på den andra sidan av myntet.

Ibland tror man nästan att det är en tävling om vem som högst kan uppskatta budgetunderskottet i framtiden. Om det är på det viset så torde ltl Asumaa leda den för tillfället.

Men det positiva i den här halvårsrapporten är trots allt att regeringen Gunell klart och tydligt säger att det mesta arbetet med strukturomvandlingarna framskrider enligt planerna.

Det är glädjande att se att regeringen Gunell, vilket vicelantrådet bekräftade, står fast vid målsättningen att uppnå en budget i balans. Det är ju ett jobb som behövs hur siffrorna än ser ut, även om vi hade kvar de 100 miljonerna, som fanns i utjämningsfonden när förra regeringen kom till makten, så behöver vi ju ha en förvaltning som är så effektiv som den bara kan vara.

Visst, allt är inte en dans på socialdemokratiska rosor, det finns saker som måste förbättras, det finns en hel del hårt arbete i framtiden, men åtminstone vi socialdemokrater har aldrig varit rädda för arbete.

Fru talman! Det jag vill fokusera på är Ålands gymnasium, för ungdomarnas framtid på Åland är i mycket knutet till den verksamheten. Jag är orolig. Jag tänker i första hand på hur de valbara kurserna sköts. Valbara kurser är egentligen saker utanför yrkesutbildningen som eleverna får studiepoäng för. Det kan vara en mängd olika saker.  Jag förstår varför man har dem. Om en elev jobbar frivilligt i 40 timmar i en organisation som ger dem uppgifter som de har nytta av i sin utbildning, eller ger dem livserfarenhet så inget kan vara bättre än det. Men jag skulle gärna se att det i så fall struktureras från skolans håll i förväg, och att en plan sätts upp i förväg för hur dessa lärarlösa timmar ska spenderas. När jag från två olika håll blir ombedd att skriva intyg, i efterskott, för timmar man har spenderat nere i bergskyddet och deltagit i warhammeraktiviteter så undrar jag lite över dessa studiepoäng.

 Jag tycker förstås att vår verksamhet är både bra och fostrande, det finns mycket att lära där, både problemlösningsmässigt och handfasta kreativa saker, men på vilket sätt det ska knytas till sociala studier som skall leda till en yrkesutbildning har jag svårt att se.

När jag sedan får höra att läraren nästan desperat har frågat ”men har du ingen hobby eller något jag kan ge dig betyg för att du sysslat med under året?” Då blir det ju bara värre.

Som sagt, om man går igenom vad man förväntar sig av dessa alternativa undervisningar så tror jag det kan bli något bra, men att ha det i läroplanen bara för att man inte vill eller har råd med lärarledda kurser gör mig orolig över yrkesutbildningens status. Att slentrianmässigt utöva en hobby och få studiepoäng till en yrkesutbildningsexamen fast hobby är helt irrelevant för inriktning, det kan ju bara devalvera utbildningens status. Det är något som måste undvikas till varje pris. Annars kan det ju i slutändan bli så att betygen som utfärdas av yrkesgymnasiet inte räknas lika högt som andra utbildningsinstitutioner när ungdomar söker sig ut i arbetslivet, och det kan ju inte vara något som vi ska arbeta mot.

Det står i halvårsrapporten; ”en fortsatt fokusering på system- och kostnadseffektiva lösningar är nödvändiga för att ge påtagliga resultat för att reducera kostnaderna ytterligare.” Jag vill bara försäkra mig om att vi inte, i fokuseringen på kostnaderna, glömmer bort att tyngdpunkten på verksamheten måste vara att ge våra åländska ungdomar en kreativ, kompetenshöjande och framförallt kvalitativ utbildning. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Bakgrunden till de valfria ämnena är definitivt inte ”för att inte behöva hålla eleverna i skolan”. Bakgrunden är att man har sett ett värde i att också ge de studerande möjlighet att använda sig av sina fritidsintressen för att bygga sin utbildning. Starten var egentligen inom idrotten och kulturlivet. Sedan har det utvecklats så att man också ska kunna använda sig av sin hobbyverksamhet som har ett tillräckligt innehåll för att få det godkänt. Det finns regler i skolan för hur det här ska se ut. Jag har nu fått en beskrivning av ltl Holmberg som jag ska ta med mig i diskussionerna med skolan. När man får den här typen av kontakter så tror jag det också är bra att slå en signal till skolan. Regelverket borde finnas på plats, följs det inte upp så ska vi naturligtvis göra det från avdelningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Igge Holmberg, replik

Det var egentligen det som jag var ute efter. Jag kommer också att ta kontakt med skolan senare. Jag har inte några som helst problem med att eleverna jobbar, jagar eller arbetar för Agenda 21 eller Emmaus och får lära både struktur och organisationskunskap om det på något sätt passar ihop med utbildningen. Men när man inte riktigt vet varför de får studiepoäng så är jag rädd att det i grunden skadar skolans rykte.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Den andra delen handlade om huruvida vi i kostnadsjakten ska offra kvaliteten. Jag nämnde i mitt anförande att skolan och dess ledning genomgående har jobbat utgående från att det är strukturerna i administration och ledning som man ska se över. Man ska till viss del se över de lärarresurser man har och det som avtalet ger möjlighet till ska utnyttjas. Utgångspunkten är fortsättningsvis att vi ska hålla en hög kvalitet på vår utbildning, i det sammanhanget krävs det också en hel del utveckling och att följa med det som finns runt omkring. Både när det gäller de valfria ämnena och att faktiskt också ha en ökad kontakt ut till samhället tror jag faktiskt stärker yrkesutbildningarna snarare än att det försvagar dem. Om det finns brister i systemet så måste man naturligtvis också ta tag i dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag ska i mitt inlägg beröra lite det som främst ligger under mitt ansvarsområde, trafiken.

Inledningsvis vill jag föra ett kort resonemang om investeringarna och varför vi de facto i slutet av juni har en så låg täckningsprocent som 23,9. Jag kommer sedan att föra ett resonemang kring sjötrafiken, en diskussion kring varför intäkterna inte motsvarar de prognostiserade och varför vi också har svårigheter beträffande utgifterna.

Först investeringsutgifter, bästa ledamöter, det är många gånger svårt när man har investeringsprojekt som spänner över flera år att passa precis mitt in i ett kalenderår. Ni har säkert tagit del av skriften som finns här så att ni vet att cirkulationsplatsen vid Solberget har legat i en besvärsprocess och det har fördröjt starten av det projektet. Samma sak gäller vägen Boda-Näfsby, det är också ett stort miljonprojekt som har legat i en besvärprocess och därför har vi inte kommit igång med det projektet.

Vad gäller ytbeläggning och stabiliseringsfräsning så pågår det som allra intensivast just nu. Det kommer att ta ytterligare några veckor innan vi har fullföljt det projektet för det här året.

Vad gäller investeringarna kan jag med tillförsikt säga att vi kommer att klara av dem under detta kalenderår helt enligt plan.

När det gäller sjötrafiken så har det knappast undgått någon att det har varit problematiskt på vissa av våra linjer att få biljettsystemet att fungera. Det har berott på flera olika saker. En orsak finns hos den mänskliga faktorn, där man från delar av vår besättning inte fullt ut har följt de direktiv som har kommit från rederikontoret. Så ser verkligheten ut och så är det bara. Man kan ha åsikter om att detta, att man i så fall borde ge en skriftlig varning och att man borde göra det ena och det andra. Problemet är att de flesta av våra besättningar fullföljer sina uppgifter till punkt och pricka, men de facto är det sedan några stycken som väljer att inte göra det och det ger en negativ klang över hela kåren.

Sedan har vi också ett rent tekniskt problem med våra maskiner och överföringarna av de elektroniska uppgifter som behövs för att man ska kunna få transfereringarna att fungera. Inför nästa år kommer jag därför att föreslå att vi investerar i ett helt nytt biljettsystem som är mer anpassat till detta sekel. Jag går inte närmare in på det nu, det blir sedan ett föremål för diskussion i budgeten.

Vad gäller rederiets kostnader så vill jag erinra lagtingsledamöterna om, ni sju ledamöter som finns kvar i salen, vad som föranledde den stora förändringen av turlistorna. Det var två saker. Det var för det första landskapets ekonomi och för det andra var det vilotidslagstiftningen för våra anställda. Dessa två komponenter sammantaget gav trafikavdelningen en extremt stor utmaning. Jag skulle vilja påskina att de siffror som vi redovisar i halvårsredovisningen här inte fullt ut motsvarar det prognostiserade. Jag är den första att beklaga det. Men i det spel där den mänskliga faktorn finns med så är det inte alltid så lätt att påverka.

Vad har då gjort att vi inte fullt ut har klarat de prognostiserade siffrorna? Det finns flera olika orsaker till detta. För närvarande pågår analysarbetet på avdelningen. Vi vet att vi tidvis har varit något optimistiska vad gäller tidtabellen. Följdverkningarna har medfört att när ett fartyg inte kommer i tid så kan inte det följande fartyget, som ska ta lasten med sig, avgå, vilket i sin tur gör att det tredje fartyget också blir försenat. Det är en tripp-trapp-trull modell som inte alltid har fallit väl ut.

En annan orsak är de sjukskrivningsdagar som vi har inom rederienheten. Före utgången av juni månad hade vi flera sjukskrivningsdagar inom sjötrafiken än vad vi hade sammantaget under år 2012. Jag kan inte närmare redogöra för orsakerna för jag har inte fått det i detalj beskrivet, men det är en faktor som också påverkar budgetutslaget.

Tack, fru talman, för visat intresse. Jag avslutar mitt anförande här.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är som ministern säger att man måste få ett modernare nytt biljettsystem. Det kanske löser en del av de problem som kallas den mänskliga faktorn. Jag tycker att ordvalet inte är riktigt rätt. Ofta använder man uttrycket mänskliga faktorn vid olyckor för att visa att det inte är avsiktligt. I det här fallet förstår jag att det är avsiktligt. Det är en form av arbetsvägran. I vår lagstiftning finns det klart angivet vad arbetsgivaren ska göra i ett sådant fall. Det är lite oroväckande om man tycker att det är den mänskliga faktorn när det de facto är en arbetsvägran.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Barbro Sundback för det påpekande. Det är helt korrekt, jag borde ha använt en annan terminologi. Jag borde klart och tydligt ha sagt; ja, i vissa fall är det frågan om arbetsvägran.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om vi är överens om det så borde ju de som är arbetsledare och har ansvaret vidta de åtgärder som regelverket säger. Jag anser att det egentligen inte finns utrymme att låta bli att ta upp de här avgifterna och det måste man åtgärda.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag ska ta hälsningen med till min avdelning och be att den operativa personalen aktiverar sig och försöker få in biljettintäkterna. Det är en sak för tjänstemännen på avdelningen. Jag tar återigen budskapet med mig från lagtinget till avdelningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

 För kännedom

3        Godkännande av avtalet om enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon

Republikens presidents framställning (RP 14/2012-2013)

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt. Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Talmannen har beslutat sända detta ärende till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

4        Godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Republikens presidents framställning (RP 15/2012-2013)

Talmannen har beslutat sända även detta ärende till landskapsregeringen för ett yttrande och ärendet tas därför upp för remiss vid ett senare plenum.

5        Godkännande av handelsavtalet mellan EU och Colombia och Peru

Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)

Eftersom lagtinget tidigare har behandlat ett antal fördrag med motsvarande innehåll har talmannen efter samråd med talmanskonferensen beslutat att ett yttrande inte är nödvändigt i fråga om den aktuella framställningen. Ärendet kommer därför att tas upp till remiss vid plenum den 11.9.2013.

6        Godkännande av överenskommelsen med Indien om social trygghet

Republikens presidents framställning (RP 17/2012-2013)

Talmannen har beslutat sända även detta ärende till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

7        Ändrad polislag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16.09.2013.

8        Tillsyn över PAF:s verksamhet

Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga (SF 11/2012-2013)

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 11.09.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil