Föredras

  • Talman! Mina frågeställningar rör ekonomin och självstyrelselagen.

    Det är mycket och hårt arbete nu och en lång tid framöver. Den akuta situationen ska hanteras men också framtiden för samhällsekonomin och näringslivet. Coronapandemin rubbar den åländska samhällsekonomin fundamentalt och drabbar vårt näringsliv särskilt hårt.

    Kärnan i det åländska näringslivet utgörs av service- och transportsektorn; rederinäringen, transportföretag, restaurang- och turistbranschen. Flera företag har i princip fått hela sin verksamhet utraderad. ÅSUB:s bedömning är att Ålands utpräglade serviceekonomi gör den ekonomiska nedgången dubbelt värre på Åland än i Finland.

    Vad har landskapsregeringen för planer när det gäller självstyrelselagens 51 §, Särskilt stöd?


  • Tack, herr talman! Strategin är den att vi samlar upp allting när det här över, när vi har hanterat den här krisen, och då ser vi vad vi kan ställa för krav enligt självstyrelselagen.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Tilläggsfråga | 13:05

    Min bedömning är att möjligheterna att aktivera självstyrelselagens 51 § är klockren. Enligt paragrafen ska landskapet bevilja statsmedel för att förhindra och undanröja väsentliga rubbningar i samhällsekonomin som särskilt drabbar landskapet, men även för att täcka kostnader som föranleds av naturkatastrofer eller någon annan därmed jämförbar händelse - både första och andra momentet uppfylls i paragrafen.

    Vi har sett att det verkar råda delade meningar inom statsrådet hur och om Åland ska ersättas. Ålandsminister Henriksson har uttalat sig för och familje- och omsorgsminister Kiuru mot; Åland ska bära sina egna kostnader, i alla fall när det gäller sjukvården.

    Det är angeläget att aktivera självstyrelselagen och att inleda diskussionerna redan nu med riksregeringen.
    Kraven kommer att vara massiva från alla håll och det är mycket bättre att vara proaktiv och verkligen offensiv. Tänker landskapsregering agera? Jag anser att det skulle vara viktigt att agera nu eftersom kraven, som sagt var, från alla håll och kanter kommer att vara massiva.


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:06

    Tack, herr talman! Jag håller helt med ledamot Katrin Sjögren att det kommer att bli läge för att utnyttja den paragrafen. Vi hade ju Alfrida här tidigare för ett drygt år sedan och där finns det ju rätt stora värden som försvann. Även Alfrida är ett exempel på där vi kan utnyttja den paragrafen.

    Men att precis nu, mitt i den här stormen hantera detta, så den frågan ser jag som lite svår. Så fort vi har klarat av de här de här första åtgärderna som är enormt viktiga - vi har tagit en speciell tilläggsbudget för corona för tre veckor sedan. Vi planerar att lägga en till i nästa vecka, den 29:e, som lagtinget ska få ta ställning till. Så vårt arbete präglas väldigt mycket nu av att klara av just de frågorna. Men samtidigt så får vi ju reda på vad och vilka krav vi kan ställa, enligt självstyrelselagen, på staten och det kommer vi att göra.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Tilläggsfråga | 13:08

    Talman! Jag förstår att det är otroligt mycket arbete, men min bedömning är att det skulle vara väldigt angeläget att vara proaktiv och aktivera 51 §. Det är helt självklart att vi inte har hela kostnadsbilden framför oss, långt ifrån. Men man kan också tänka på att digniteten av coronakrisen är en helt annan än när det gäller Alfrida, trots att den också var svår för vissa näringar och för elförsörjningen på Åland.

    Min bedömning är att man måste vara framsynt och vi behöver veta vad det blir för extra kostnader med anledning av pandemin hos våra underlydande myndigheter, inte bara hos ÅHS utan också till exempel hos polisen och ÅMHM. Det är inte helt lätt att ta greppet, men man behöver också nu varsko kommunerna, att man nogsamt redovisar och bokför tilläggskostnaderna. Hur tänker finansministern och landskapsregering kring den frågan?


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:09

    Tack, herr talman! Ja, vi tänker mycket lika som ledamot Sjögren. Med kommunerna har vi ju ett väldigt tätt samspel med. Vi har idag suttit en halv timme och diskuterat de akuta frågorna för kommunerna som vi kommer att hantera i den tilläggsbudget som kommer nu, nr 3. Det är kommunerna som är den stora och viktiga frågan i den budgeten. Tidigare var det ju företagen, att vi skulle förse dem med likviditet och att de människor som blev arbetslösa och permitterade skulle klara livhanken och dagen.

    Men, som sagt, det är akuta frågor nu, exempelvis transporter är jätteviktiga. Det är mycket kontakter vi har med Helsingfors och det tar just för tillfället upp vårt arbete för fullt. Vi ska självklart återkomma till de här frågorna. Självklart!


  • Tack, herr talman! Jag valde att ställa min fråga till hälsoministern. Jag vill börja med att rikta ett tack till landskapsregeringen och ÅHS för alla de åtgärder man hittills har vidtagit inom hälso- och sjukvården.

    Min fråga rör äldreomsorgen. I Stockholmsregionen ser vi att det är ett stort problem då patienter och vårdpersonal drabbas av Covid-19 inom äldreomsorgen. Många på Åland är också mycket oroade över sina äldre, som anhöriga och som personal, för vad som skulle ske om äldreomsorgen drabbas av viruset.

    Vi måste göra allt som står i vår makt att den situation som nu råder i Stockholm - med upp till närmare 160 döda på äldreboenden - inte inträffar i den åländska omsorgen. Min fråga är: Har landskapsregeringen kontroll över hur hurdan beredskap vi har på våra äldreboenden och i hemtjänsten? Många går hem till de äldre och till riskgrupper dagligen. Finns det skyddsutrustning, möjligheter till isolering och vård på hemmen och vilken skolning har personalen fått för att hantera situationen?


  • Tack, herr talman! Under de här veckorna som vi har jobbat med corona så har riktlinjer och bestämmelser ändrat i snabb takt. Socialvårdsbyrån har jobbat tätt med hälso- och sjukvårdsbyrån för att snabbt kunna analysera beslut som har tagits och i snabb takt få ut information till kommunerna. För att veta att den här informationen som vi skickar ut till kommunerna har varit tillräcklig så höll vi den 31.3 ett möte med alla äldreomsorgsledare runt om på Åland och Oasen. Där kunde vi konstatera att äldreomsorgens verksamhetsenheter följer alla bestämmelser och anvisningar som har getts.

    Stora satsningar har gjorts med genomgång av hygienanvisningar och nya städrutiner på äldreomsorgens verksamhetsenheter har skapats för att minimera smittspridningen. Personalen inom äldreomsorgens boendeenheter och hemservicen undviker onödig kontakt med varandra genom att exempelvis inte äta lunch tillsammans eller hålla möten. Personalen har också tagit på allvar bedömningen av sin egen hälsa och kommer inte till arbetet med lindriga symtom, vilket förstås kan resultera i belastning inom personalen.
    Städningen på äldreomsorgens boendeenheter och institutioner har effektiviserats och utförs noggrannare.

    När det gäller hemservicen så samarbetar kommunerna med lokala butiker som har ökat sina möjligheter att leverera matkassar hem till äldre. Restaurangerna har också utökat hemkörningen av matportioner. Det här samarbetet gör att hemservicen inte belastas med att handla mat till de som tillhör riskgrupper och som bara behöver just precis den servicen. Kommunernas äldreomsorgsledare bedömer att beredskapen för tillfället är bra när det gäller personalsituationen och möjligheten att ge service till flera klienter.

    Sammanfattningsvis, direktiven efterföljs och tas på fullt allvar. Beredskapsplaner har tagits i bruk och uppdaterats. Besöksförbud har införts, vilket man gjorde väldigt sent i Sverige, och man har också stängt och minimerat daglig verksamhet inom äldreomsorgen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:14

    Tack, herr talman! Tack hälsoministern för svaret. Ålands ganska små enheter inom äldreomsorgen visar att vi är ganska sårbara i det här läget. Kanske det behövs någon typ av samordnat samarbete framförallt om personalsituationen, personalförsörjningen blir problematisk längre fram.

    På vilket sätt kan kommunerna samordna sig när det gäller att trygga äldreboenden? Vad ser landskapsregeringen att ni har för roll när det gäller personalförsörjning och samordning?


  • På samma möte kom det fram att man har en ganska bra beredskap när det gäller personalförsörjning och många kommuner säger att de har bra tillgång till vikarier. Man har också möjlighet att öka tiden för visstidsanställda, att man jobbar mera. Man har en bra kartläggning över vilka vikarier
    man har ute i kommunerna.

    Högskolan på Åland har haft en kampanj med olika kurser som man kan gå. Till exempel kan det gälla de som har jobbat för ett tag sedan inom äldreomsorgen, men inte jobbar med det längre och känner att de behöver fräscha upp sina kunskaper eller om man aldrig har gjort det och behöver få grundläggande kunskaper inom hygien med mera. Det här är en av de konkreta åtgärder som vi har gjort i samarbete med Högskolan på Åland för att också kunna få in mera personal till kommunerna.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:16

    Tack, herr talman! Om ett Covid-19 skulle inträffa på något av de äldre omsorgsboenden vi har på Åland, kommer då personalen på äldreboendet att vårda patienten på plats eller kommer patienten att föras till ÅHS? Har man infört någon policy eller är det helt en medicinsk bedömning?

    Om det ska vårdas på institutionerna, finns det där på plats tillräcklig skyddsutrustning och annan utrustning som krävs?


  • Tack, herr talman! Det finns begränsade möjligheter till isolering ute på äldreboendena och på institutionerna. Kommunerna har kartlagt det väldigt noggrant. Det är roligt att se vilken uppfinningsrikedom de har, alltifrån att gå in igenom fönstren och att hålla dörrarna stängda. Det är begränsat med möjligheter för isolering.

    Men om det skulle bli ett positivt fall på något av boendena så kommer ÅHS, tillsammans med boendena, att analysera och se om det är möjligt att personen bor kvar där. Annars så finns det nog en full beredskap på ÅHS. Det finns rum på ÅHS dit man kan flytta personer.

    Kommunerna får skyddsutrustning från ÅHS. Ute i kommunerna har man en bra beredskap just nu. Speciellt skärgårdskommunerna har tagit höjd för att se till att ha mera skyddsutrustning. Det finns en väldigt stor efterfrågan på skyddsutrustning. Det är någonting som vi hela tiden, dagligdags, diskuterar faktiskt.


  • Tack, herr talman! Ja, det här är en lite annan frågestund än vanligt. Vi är begränsade till corona och det blir en väldigt dyster frågeställning, tyvärr. Initialt funderade jag på om jag skulle ställa en fråga kring spelet istället för att lätta upp stämningen lite, men vi får väl försöka hålla oss.

    Jag tänker inte rikta mig framåt och fundera på vilka åtgärder ni ska ha i valborgs- eller midsommarbudgeten, utan jag funderar fortfarande på det här likviditetslånet som ni gav i den förra, vilket var en bra sak med det stöd också som ni då gav. När det sedan visade sig att de totala kapitalkostnaderna för företagen kunde gå upp till 4-6 procent, vilket innebär att det här stödet i princip går åt att betala räntor, så är min fråga; har ni nu försökt göra någonting för att få ner de här kapitalkostnaderna för företagen för detta likviditetslån?


  • Tack, herr talman! Nej, de ser exakt likadana ut nu som de gjorde för tre veckor sedan när den tilläggsbudgeten togs. Det är klart att det finns olika reaktioner på det här likviditetsstödet. En del tycker att det är bra och så finns det sådana som tycker att det är mindre bra.

    Förra veckan såg vi att exempelvis direktörer från Ålandsbanken uttalade sig i tidningarna. Vad jag kunde förstå så tyckte de att det här är ett bra stöd och man såg inte så negativt på framtiden som vissa andra kanske gör.

    Jag har själv varit företagare i 40 år och jag har varit med om sådana här situationer både på åttiotalet och på nittiotalet när det var tuffa konjunkturer. På den tiden tänkte man inte ens på att man skulle få stöd utan man fick hantera det ändå. Jag tror ju att den som är en duktig entreprenör, en driven entreprenör som behöver pengar för att klara av sitt företag och sin likviditet, så accepterar det här och är glad att man kan komma över krisen.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Tilläggsfråga | 13:21

    Tack, herr talman! Jag minns också situationen på 90-talet och då var räntorna på helt andra nivåer, en ränta på 4-6 % skulle då ha varit väldigt låg. Nu när räntorna är synnerligen låga t.o.m. negativa så är läget ett annat.

    Enligt det här avtalet som ni har så är det egentligen Finnvera och landskapsregeringen som ska vara garanter för lånet. Har ni tänkt på det alternativet att ni inte alls skulle ha bankerna med? Utan att det är ni som beviljar lånet och sedan har ni något slags avtal med bankerna om vilken marginal de då får ta på ett lån som är till 100 % garanterat, för att få ner kapitalkostnaderna från 4 till 6 %.


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:21

    Tack, herr talman! Ja, räntorna är förhållandevis höga med tanke på hur ränteläget har varit ända sedan finanskrisen 2008. Man har vant sig vid räntor på 3-3,5 % som kanske företagen har betalat i räntor på lånen. Nu är de här lite högre. Det är landskapet och Finnvera som delar fifty-fifty på garantin och sedan har Finnvera sina villkor då som vi inte kan ändra på, men vi är glada att ha dem med i varje fall och garanterar 50 av riskerna så att företagen kan ta de här lånen.

    Det var en fråga till, om bankerna inte skulle vara med? Nej, det har vi inte tänkt. Det här stödet ligger som det ligger och vi håller på att utvärdera det, precis som vi också utvärderar stöden till permitterade.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Tilläggsfråga | 13:23

    Tack, herr talman! Jo, jag har inte kritiserat att Finnvera och landskapsregeringen ger en borgen för det här, det är väldigt bra. Finnvera har ju sänkt sina avgifter till 1,75 vilket nu gör att deras avgifter är lägre än bankernas avgifter på ett lån som är garanterat. Det är det som jag lite har gått emot. Ni har ju en möjlighet ännu, ni kanske inte hinner med nästa budget, det är ju en midsommarbudget. Har ni funderat på att eventuellt kunna ge räntestöd för kanske ett eller två år för de här lånen som har dessa räntor?


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:23

    Tack, herr talman! Den tilläggsbudget som kommer nu, nummer tre, förhoppningsvis till Valborg om allting funkar planenligt, så den kommer i huvudsak att rikta sig mot och till kommunerna och vara med att hjälpa att hanteras deras problem.

    Sedan kommer det högst antagligen ytterligare en coronabudget i juni och lagtinget klubbar i så fall finansutskottets betänkande efter midsommar meddetsamma. Där kan det komma in nya stöd, det är klart det, för vi utvärderar dem som vi gör. Finns det något fel på dem, då försöker vi rätta till det och det kan komma helt nya stöd. Men det har jag ingen aning om ännu, precis lika lite som jag har en aning om vad som ytterligare kommer att hända på grund av coronaviruset.


  • Coronakrisen innebär ett enormt avbräck i produktionen, vilket i allra högsta grad påverkar BNP och utvecklingen av densamma. Produktionsstoppet har i första hand påverkat tjänstesektorn men får förstås följder inom alla sektorer - med några få enstaka undantag - genom minskad efterfrågan för såväl företagen som att hushållens kassor sinar.

    Den kanske viktigaste enheten för en stark produktion, efter arbetsplatserna förstås, är den kommunala sektorn. Den kommunala sektorn frigör tid för den arbetsföra befolkningen att arbeta genom att leverera barnomsorg, eftisverksamheter, äldreomsorg och annan service. Hur planerar landskapsregeringen att stöda kommunerna för att garantera en snabb och enkel återgång till en stark åländsk produktion? Och då vill jag gärna höra mer specifikt och framåtsyftande än att landskapsregeringen återkommer i en tilläggsbudget.


  • Tack, herr talman! Det känner ledamot Zetterman jättebra till själv, för vi har just haft ett möte för en dryg timme sedan och hon vet att vi planerar rätt mycket faktiskt. Exakt hur det kommer att bli kan jag inte säga här idag. Vi håller på att förbereda ett förslag till landskapsregeringen som de kommer att titta på i morgon, torsdag, för första gången gemensamt. Det kommer att innehålla en mix av åtgärder. Det kan handla om lån och direkta stöd osv. Det blir en palett av åtgärder som vi kommer att presentera. Vi är självklart beredda och inställda på att hjälpa kommunerna för vi vet att även de drabbas hårt av det här. Vi hörde ju att man hade räknat ut i kommunerna idag att man skulle behöva 8,8 miljoner euro i två omgångar, 50 procent nu och 50 procent i september, plus en hel del andra åtgärder.


  • Tack, talman! Nej jag känner inte till vad landskapsregeringen planerar. Jag har varit med på möten och jag har fört fram kommunala synpunkter, men jag har inte hört några som helst besked från landskapsregeringen. Oppositionen är också utesluten från allt samarbete här i lagtinget så jag har mycket lite information om vad landskapsregeringen konkret planerar.

    Finansministern nämnde 8,8 miljoner. Det är en kompensation bara för de inkomstskattebortfall som kommunerna drabbas av, därtill finns kostnader och andra inkomstbortfall samt förstås samfundsskattebortfallen. Därför är det av högsta prioritet att landskapsregeringen omedelbart går ut i kommunerna för att kartlägga dessa extra kostnader i inkomstbortfallen för att ha det som grund i en ansökan i enlighet med 51 § i självstyrelselagen. Varför har inget sådant här arbete genomförts?


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:28

    Tack, herr talman! Jag tycker att ledamot Zetterman är lite orättvist nu. Att vi inte håller på kartlägger nu, det är ju inte sant. Vi håller ju på att diskutera med kommunerna. Senast idag fick vi en hel del uppgifter och den utredningen fortsätter. Jag tycker också att det är konstigt att man inte tror att landskapsregeringen tänker hjälpa till när man från den här platsen och i media och i alla sammanhang har sagt; jo, nästa tilläggsbudget kommer att tillägnas kommunerna. Det är väl ett löfte om något! Men exakt hur det kommer att se ut så hur ska jag kunna säga det idag före vi har tittat på alla olika möjligheter och att landskapsregeringen är överens om vad man kommer att lägga fram.


  • Talman! Jag har aldrig sagt att inte landskapsregeringen tänker hjälpa till på något sätt.
    Jag konstaterade att jag inte har någon aning om hur det här arbetet ska göras, för det har inte kommit några som helst besked kring ekonomiska stöd eller andra åtgärder.

    Men, en annan viktig fråga för kommunerna är företagen som finns inom de egna kommunerna. Alla medborgare i arbetsför ålder behöver ha ett arbete och en bostad. Vilka kreativa lösningar ser finansministern att man kan göra tillsammans med kommunerna för att hålla arbetslösheten vid så låga nivåer som möjligt?


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 13:30

    Ja, vi ska göra allt vi kan, gemensamt. Vi har också diskuterat tillsammans med kommunerna att man exempelvis har någon form av pool, tillsammans med landskapsregeringen och kommunerna, dit sådana som blir arbetslösa kan rikta sig och hitta andra sysselsättningar. Vi hjälps åt där. Det kan också vara en viktig sak att man kan omplacera anställda. Vi försöker göra det inom landskapsregeringen, i första hand omplacerar vi folk och ser var det finns plats. Man kan också göra det mellan kommunerna och man kan kanske till och med göra det mellan kommunerna och landskapet. Det kan vara något.


  • Min första fråga gäller det faktum att vi nu befinner oss i en situation där det händer väldigt mycket, väldigt snabbt, både öster och väster om oss och inom landskapet och inom kommunerna. Nästan hela det offentliga Åland och näringslivet väntar på svar på olika frågor och stöd och sådant från landskapet. Jag undrar om det inom förvaltningen finns tillräckliga resurser för att hantera den här situationen? Det måste ställa väldigt stora krav också på dem som jobbar inom vår förvaltning. Har man planer att utöka tillfälligt där det finns behov eller, vilket också har hörts att diskuterats, finns det planer på att permittera personal inom landskapsförvaltningen?


  • Talman! Tack för frågan. Det är helt relevanta frågeställningar. I och med att coronapandemin slog till så fick också den allmänna förvaltningen och delar av de underlydande myndigheterna helt nya uppgifter.

    Jag har avstämning med de flesta avdelningar alla morgnar och frågar varje gång om de ser något större bekymmer. Jag frågar också om de klarar av sina dagliga aktiviteter. Svaret har hitintills varit ja, det gör vi. Det som kan vara lite intressant att notera i sammanhanget är att ärendefloran in till landskapsregeringen inte har minskat trots detta, utan det är samma ärendeflora.

    Det som landskapsregeringen har gjort, redan för två veckor sedan, är att man har sammanställt en så kallad personalpool, en intern pool som handläggs av personalavdelningen. Dit kan man anmäla och även efterhöra om man har övertalig personal eller om man behöver personal. Det har också skett vissa omflyttningar redan vid förstärkningen av AMS. Man har också flyttat över till finansavdelningen, om jag är rätt informerad. Det finns redan en intern personalomflyttning, om man kan säga så, som pågår.

    Vad gäller permitteringarna så är det naturligtvis en fråga som ska skötas i diskussion tillsammans med facken. Den politiska landskapsregeringen har sagt att vi ska inte - som läget ser ut nu - permittera på grund av ekonomiska orsaker. Om vi permitterar så ska det vara för att det saknas arbete.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:34

    Jag vill gå vidare till det som är lantrådets uppdrag dvs. kontakterna till riket och hur man jobbar med rikspolitiker för att underlätta, förtydliga och utveckla när det krånglar till sig. Jag har uppfattat både i media och i andra diskussioner en viss skärpning av tonen, och vissa så kallade gliringar kanske kring vad ministrar i den finska regeringen kan och förstår och huruvida de ljuger eller inte. Jag undrar, är det rätt läge nu att skärpa tonen gentemot Finland? Tror lantrådet att om det sker misstag eller missförstånd att det handlar om en större illvilja mot Åland nu än tidigare? Eller kan det vara misstag som sker i en stressig situation och hur hanterar man sådana frågor i så fall?


  • Talman! Jag passar såtillvida på den här frågan att jag inte tänker tycka till så mycket. Däremot kan jag ge lite fakta i ärendet. Vi har aldrig tidigare haft så täta kontakter med justitieministern som vi har nu, både på tjänstemannanivå och på politisk nivå, vågar jag säga. Det är oerhört viktigt.

    I landet Finland, som är i beredskapsläge, så är det väldigt svårt att få den dagliga verksamheten att funktionera med en självstyrelse som av egen kraft ska kunna fatta vissa beslut. Det uppstår komplikationer på daglig basis och ibland faktiskt flera gånger på samma dag i samma ärende. Men vi har en otroligt tät kontakt.

    Vad gäller direkta kontakter till Ålandsansvarig vid statsministerns kontor så är min bedömning att de är goda, de är oerhört lyhörda och de lyssnar gärna in det som vi har att säga. Sedan förstår ju var och en också att de har otroligt mycket på sina axlar nu.

    Men jag tycker inte att vi har dåliga relationer till Finlands regering. Jag tycker snarare att vi har riktigt god kommunikation till Finlands regering och till underlydande ministerier. Det har varit en del problem med social- och hälsovårdsministeriet, det ska vi inte sticka under stol med, men jag tror att det också ska gå att hantera på sikt.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:36

    Min sista fråga rör dem som kanske på lite längre sikt kommer att drabbas väldigt hårt av den här situationen. Vi har nu en rekordhög arbetslöshet på Åland. De som förmodligen kommer att drabbas av den högsta arbetslösheten är ungdomarna vars både sommarjobb och kanske inträde på arbetsmarknaden skjuts upp. Har landskapsregeringen särskilt funderat på åtgärder som riktar sig till ungdomar för att stävja den kommande ungdomsarbetslösheten som förmodligen blir resultatet av den här krisen?


  • Talman! Det är en väldigt svår och komplex fråga hur man ska möta den kommande arbetslösheten. Vi har diskuterat det vid flera tillfällen i landskapsregeringen. Det är klart att det kommer att uppstå intressekonflikter. Ska en studerande få jobb medan föräldrarna går hemma och är permitterade? Eller ska föräldrarna premieras i första hand för att de har huvudansvaret för ungdomarna? Hur ska man motivera ungdomarna att verkligen söka sig ut i arbetslivet när det i princip är omöjligt att få ett jobb?

    Arbetslösheten ligger nu på nästan 17 procent för ungdomar under 25 år och strax närmare 12 procent för de vuxna. Jag har inget svar på den här frågan ännu. Vi resonerar kring det och vi tittar på olika möjligheter. I morgon får vi från ÅSUB en grundlig genomgång av hur de har analyserat samhällsklimatet, och sedan tar vi processen vidare. Men jag kan ärligt tala säga att allt som stöder och hjälper det åländska samhället är landskapsregeringen tacksamma för. Vi är tacksamma för goda råd både från oppositionen och från de egna regeringspartierna.


  • Tack, talman! Det har idag förflutit fem veckor sedan skolorna stängdes över en natt. På Åland har beredskapen varit god om än varierande för att undervisa på distans.

    De av landskapsregeringen under lång tid arrangerade fortbildningarna i IKT har avlöst varandra. I skärgården har man genom försöksverksamhet utvecklat fjärrundervisning och flexibelt lärande.

    Rapportering i media och en undersökning som gjordes av barn- och ungdomsstiftelsen i Finland, i vilken över tusen högstadieelever deltog, visar att många upplever att gränsen mellan fritid och skola suddats ut. Var tredje elev upplever att skolgången varit svår. En pinfärsk studie vid Stockholms universitet visar att lärarna gör omställningen med ett enormt engagemang, ansträngning och kreativitet. Analysen pekar samtidigt på utmaningar. Distansarbetande, permitterade eller dagtid frånvarande vårdnadshavare i hemmen förväntas ansvara för att skolarbetet blir utfört. Förbundet Hem och Skola i Finland uppmanar lärare att förmedla anpassade arbetsuppgifter som är realistiska. Hur uppfattar minister Hambrudd att distansundervisningen har utfallit?


  • Talman! Tack ledamot Juslin för dina frågor. I det stora hela har det fungerat över förväntan bra, men det är naturligtvis inte optimalt. Det är ett stort arbete som utförs av våra skolor och alla försöker faktiskt göra sitt bästa.

    I kontakten med föräldrar, skolelever, studerande och lärare har erfarenheten varit mycket varierande, precis som ledamot Juslin tog upp. Allt från att det fungerar rätt så hyggligt och vissa säger att det har fungerat bättre för att mitt barn nu får den lugn och ro som den behöver, till att det inte alls har fungerat speciellt bra, att det faktiskt är kaos hemma. För de äldre eleverna och studerande fungerar det bättre, vilket inte är förvånande.

    Många saknar den sociala kontakten och det beror naturligtvis inte enbart på att man har distansundervisning, utan det är det rådande undantagstillståndet som påverkar hela vårt sociala liv.

    Erfarenheten är även att våra skolor har varit olika förberedda på att använda digitala metoder och verktyg beroende på vilka förutsättningar som skolorna och lärarna har haft. Som ledamot Juslin själv vet, utifrån sina tidigare erfarenheter, så har landskapsregeringen under många år försökt introducera nya metoder och arbetssätt genom digitala verktyg. Erfarenheten är även att landskapets skolor utvecklar skolundervisningen under den här tiden. Landskapsregeringen, via utbildningsbyrån, har bland annat erbjudit lärare som använder lärplattformen ”its learning" ett utökat videokonferensverktyg Zoom.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:42

    Tack, talman! De bästa skolorna i OECD-länderna finns på Åland och i riket. Skolornas arbetsplaner upptar verksamheter som inte är direkt undervisning, sådana är; skolmusik, stafettkarnevalen, vårutfärder, lägerskolor, praktikperioder, skolsim, idrottstävlingar, litteraturdagar, temadagar, skolkonserter, studiebesök, skolteater, dans, tandläkarbesök och projektveckor med mera, med mera. Dessa inslag, som nu uteblivit, utgör ovärderliga andningshål i en kravfylld vardag. I regel uppnås lärandemålen i medlet av maj och i slutet av terminen återstår att utvärdera och sammanfatta läsåret.

    Mot bakgrund av vad jag har anfört föreslår jag att läsåret kunde avslutas redan den 20 maj dvs. vid Kristi himmelsfärdsdag. Är det alltför prestigefyllt för att tillåta en öppen diskussion om ändamålsenligheten i att hålla fast vid beslut om läsårets arbetstider för världens bästa skola, men som tagits på andra grunder än det som gäller för tillfället? Är det ett självändamål att åländska skolelevers vårtermin ska pågå längre än de fastländska elevernas? För min del känns det tillgjort och konstruerat att fylla skolveckorna efter den 20 maj.


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:43

    Tack för frågan ledamot Juslin. Landskapsregeringen har i nuläget fattat ett beslut att vi inte kommer att avsluta skolterminen tidigare än förväntat. Under rådande undantagstillstånd bedrivs skolundervisningen på ett helt annat sätt vilket också gör att man behöver ha den här tiden för att göra det som man behöver uppfylla.

    Det finns också flera dimensioner i det här med att avsluta skolterminen tidigare. Fast det nu är distansundervisning så ger det i alla fall en viss struktur i vardagen för skoleleverna. Skulle vi nu ta tidigare sommarlov så blir det också stora bekymmer för vårdnadshavarna, till exempel att barn i årskurs 1 till 3 ska vara hemma. Var ska de barnen vara just nu? Man ska ju inte ha dem hos sina morföräldrar till exempel. Skolorna har nu börjat med skollunchen och då kommer lunchen att avslutas tidigare. Det finns flera följdfaktorer som gör och motiverar att skolterminen ska vara enligt planeringen, anser landskapsregeringen.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:44

    Tack, talman! Det tycks råda en viss begreppsförvirring. Vad är distansundervisning egentligen? Att per mail skicka hem instuderingsuppgifter och läxor är väl inte undervisning i ordets egentliga mening, utan snarare distansstudier. I många fall blir det ren hemundervisning där skolan är underordnad.

    Bedömningen av studieprestationerna är en del av inlärningsprocessen. Bedömningen ska grunda sig på många parametrar. Enligt mitt förmenande är traditionell mätning av studieprestationer under rådande omständigheter inte relevant, utan kunde gott ersättas av verbalt omdöme.

    Elever som går i avslutande årskurser ska naturligtvis få ett sifferbetyg. Men i andra fall bör man överväga att verbalt beskriva elevens framsteg, eller i vissa fall ännu enklare; godkänd eller icke godkänd. Hälsa i skolan undersökningen visar att det finns många elever som upplever psykisk ohälsa i skolan vid sidan av att de även i övrigt befinner sig i en sårbar fas i mognadsutvecklingen. Kunde man därför lätta på barn och ungas börda genom att avstå från sifferbedömningen den här våren?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:46

    Tack, talman! Tack Juslin för frågan. Att inte gå in för sifferbedömning, det kan jag faktiskt inte svara på idag, utan det måste man ta en diskussion om och det har vi inte gjort någon bedömning kring.

    Naturligtvis är det så med barns och ungas barns psykiska hälsa som undersökningen hälsa i skolan visar på. Landskapsregeringen har tillsammans med minister Holmberg-Janssons avdelning just nu en pågående djupare analys kring hälsa i skolan. I slutet på april så ska vi få material och konkreta förslag till hur vi kan förbättra den psykiska hälsan i skolan.


  • Talman! Under den pågående pandemin är det kommunerna och kommunalförbunden - vilka erbjuder service som; äldreomsorg, barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter - som drabbas hårdast vid sidan av hälso- och sjukvården. Den kommunala sektorn berör mest människor och inkomstbortfall för kommunerna i stort både i uteblivna avgifter och uteblivna skatteintäkter. Samtidigt märker man nu av svagheten i den kommunala strukturen på Åland där många kommuner har svårt att kunna ge svar på frågor eller klara av de snabba omställningar som nu krävs.

    Den ännu gällande kommunalreformlagen skulle ombilda Ålands kommuner till starkare enheter och är laddad med 11 miljoner euro till kommunerna för omställningen. Min fråga är; hur ser ministern på behovet av kommunal reform utgående från detta och hur avser regeringen idag hantera frågan?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Eckerman. Jag vill börja med att säga att jag delar överhuvudtaget inte den bild som ledamoten här beskriver om den kommunala sektorn. Tvärtom, de förfrågningar som har riktas från förvaltningen på andra sidan korridoren visar att de små kommunerna haft lättare att återkomma med mycket tydlig beskrivning av situationen och hur deras personal för stunden påverkas av den ekonomiska situationen. De har också lättare kunnat beskriva hur de kan ta till godo personalens kompetens genom att överföra dem på andra uppgifter. De behöver inte permittera eftersom de har en överskådlighet i sin verksamhet.

    Vad sedan gäller allmänt utmaningar för den kommunala sektorn så är de stora, men det beror inte på den småskalighet som präglar den åländska kommunala sektorn. Det beror helt enkelt på att för alla, inklusive detta parlament och landskapsregeringen, så kommer inkomsterna att kraftigt urholkas och det är detta som det kommer att handla om. Hur ska vi se till att den ekonomiska styrkan i kommunerna kan hållas på en nivå där vi har en välfärd i vardagen som är värd namnet?

    Jag delar inte, som sagt var, ledamotens bild av verkligheten, men utmaningarna för den kommunala sektorn är stora.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:49

    Tack, talman! Min andra fråga är; när kommer kommunerna att få besked om vad som gäller med kommunreformslagen och eventuella stöd till kommunerna för att man lättare ska ta sig igenom den här krisen?


  • Minister Harry Jansson Tilläggssvar | 13:50

    När det gäller den kommunala reformen, om vi kallar den så, så var tanken i föregående landskapsregering att vi skulle sammanslå de kommunala enheterna till fyra större totalt sett.

    Den nuvarande landskapsregeringen har i ett tidigt skede informerat sig om med vilken brådska som de aktuella kommunerna - när det gäller just frivilliga sammanslagningar - ser på det. De svar vi erhållit är att det finns ingen brådska, utan man tycker att landskapsregeringen i lugn och ro kan se över hur man behöver ändra lagstiftningen som styr den kommunala sektorn överlag. Det innebär bland annat att vi måste ta bort den så kallade reformlag som det tidigare lagtinget klubbade. Sedan går vi vidare och tittar på behovet av justeringar i lagstiftningen och i övrigt och även de samgångsstöd som behövs. Här pågår en beräkning av vad som är rimligt. Vår avsikt är att under den period som lagtinget nu sitter, framåt sommaren, oavsett när det tar slut, så kommer lagtinget att få ett förslag på sitt bord.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:51

    Tack, talman! Vi har ju från Socialdemokraternas sida alltid förespråkat att landskapsregeringen ska komma med riktlinjer till kommunerna så att de vet hur de ska hantera krisen. Landskapsregeringen behöver vara tydlig mot alla parter som är inblandade.

    Uppfattar jag det rätt nu att ministern tycker att kommunerna kommer att klara den här krisen bra utan varken stöd eller hjälp från landskapsregeringen? Är det hållbart att vi fortfarande har 16 kommuner? Jag undrar lite om det finns några lärdomar man kan dra av den här krisen, till exempel med bredare samarbete inom äldreomsorgen?


  • Minister Harry Jansson Tilläggssvar | 13:52

    Talman! Jag konstaterar att ledamoten tar ut svängarna ganska rejält, man blandar päron och äppel här.

    Vi måste ju konstatera att vi har en kris att hantera och den kommer att kräva de ekonomiska resurser som vårt landskap tillsammans kan uppbåda. Som redan framgått av media idag så står vi inför upplåning också på landskapsnivå. I vilken mån den kommande bördan ska fördelas mellan lagtinget, landskapsregeringen respektive kommuner är något som vi tillsammans måste sätta oss ned runt alla möjliga bord och diskutera. Det enda vi vet är att för att klara välfärden på en viss anständig nivå så måste vi temporärt skuldsätta oss, som jag redan sade inledningsvis. Frågan är - och jag har också fört upp diskussionen inom landskapsregeringens politiska del - var går smärtgränsen för landskapets upplåning? I motsats till kommunerna har ju inte landskapet beskattningsrätt. Kommunerna sitter på beskattningsrätten och de kan reglera sina inkomster enligt utgiftsbehovet. Landskapet, lagtinget sitter ju de facto på landskapsskatt. Men att ytterligare belasta ålänningar med extra skatt i dessa tider skulle vara synnerligen oklokt.

    Jag kommer att be om att vi fortsättningsvis separerar dels krisens hantering och dels frågan om kommunala strukturer. Som jag redan sade så kommer lagtinget före sommaruppehållet att få ett förslag på hur vi hanterar kommunala reformfrågan.


  • Från Sverige kommer nu rapporter om att psykisk ohälsa och suicidproblematik ökar i och med coronakrisen. Den sociala isolering som de smittbegränsande åtgärderna lett till, tillsammans med förlorade jobb, permitteringar och andra omvälvande förändringar, riskerar även på Åland att leda till att den mentala och sociala hälsan hos befolkningen försämras. Av samhällskrisens ringar på vattnet är detta en av dem som riskerar att bli en av de mera långvariga och leder till andra samhällsutmanande konsekvenser. För de människor som redan före uppbrottet hade problem med olika typer av psykisk skörhet så kan avsaknaden av vardagliga skyddsfaktorer medför allvarliga försämringar och bieffekter.

    Min fråga första till social- och hälsovårdsministern är; Vad är landskapsregeringens strategi, prioritering och samarbeten för att hantera de framtida utmaningar som Åland kommer att möta när det gäller den psykiska ohälsan i coronakrisens spår?


  • Tack, herr talman! Tack för frågan. Det här är en fråga som vi har funderat mycket på och som vi i ett tidigt skede lyfte upp som en farhåga. Det är något som vi fortfarande lyfter upp i olika former nästan dagligdags.

    Ju längre vi har ett undantagstillstånd så kommer de här problemen att finnas och de kommer att ändra karaktär vartefter. Vi visste att det skulle innebära ekonomiska konsekvenser. Om familjen får problem med ekonomin så kommer andra problem likaså.

    Den 3 april initierade vi ett möte om barn och ungdomars utsatta situation under rådande undantagstillstånd. Vi träffade en mängd olika aktörer; fältarna, barnskyddet, socialvården, beroende mottagningen, skyddshem, folkhälsan och Rädda Barnen. Mötet var främst för att höra hur de upplever det ute i samhället just nu. Vi bad dem vara våra ögon och öron ute och hjälpa oss att kunna se vilka insatser som behövs och snabbt. Vi kunde konstatera i början på april att det har börjat "småpyra" lite ute i vårt samhälle och ute i stugorna. Jag skulle säga att branden tar sig mer och mer, och det kommer att fortsätta så länge vi är isolerade och så länge som undantagsförhållandena råder.

    Vi har inte haft ett nytt möte men vi kommer att ha det så småningom. Sedan mötet i april har social- och hälsovårdsministeriet initierat en enkät som kommunerna varje vecka ska svara på. Det är 33 frågor som handlar om alltifrån om vilken tillgång till personal det finns, hemservice, ekonomiskt stöd till missbruk, boende service med mera, med mera. Det här ger oss en ganska bra fingervisning om vad som händer och hur fort det händer, och för att vi sedan ska kunna se var vi ska komma in och hjälpa och hitta lösningar i den här annorlunda tiden vi ändå är i just nu.

    Jag avslutar här och fortsätter i nästa.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:57

    Tack, herr talman! Tack för svaret, ministern.
    Min andra fråga handlar just om det som ministern var inne på kring kommunerna. Med orden samhällsutmanande konsekvenser, som jag nämnde i min förra fråga, så syftade jag dels på fysiska hälsorisker så klart men även på sociala ringeffekter som ökat missbruk av olika slag, ökade barnskyddsärenden, utkomststöd och övriga sociala problem som är kommunernas ansvarsområden. Hur bedömer ministern de åländska kommunernas resursförmåga att hantera ett ökat tryck på socialvården i och med coronakrisen? Hur bedömer ministern dess förmåga att tillhandahålla en jämlik social service för alla ålänningar? En delfråga; har landskapsregeringen räknat med att eventuellt behöva gå in med stödpaket eller ökade andelar för att säkra en jämlik social service över hela Åland?


  • Tack, talman! Inom avdelningen har vi gjort analyser och sett hur vi kan stötta kommunerna, för vi förstår att det kommer att skapas problem. Vi har presenterat nu, i samband med att det kommer en tilläggsbudget, olika förslag på vad man skulle kunna göra.

    Men vi får inte glömma bort ändå att det är kommunerna som har ett ansvar för barnskydd och missbrukarvården, men vi måste se till att vi går in och stöttar där det behövs. Det är ju viktigt att kommunerna också ser till att fullfölja allt annat, de har ju fortfarande ett stort ansvar.

    Från Mariehamn har vi fått indikationer på att det inte är ökat tryck på utkomststöd ännu. De tror framförallt att det beror på den ökade dagpenningen. Det har medfört att de inte ser effekter där ännu, men det återstår att se. Den ökade dagpenningen varar bara i tre månader. Så här tror jag att vi kommer att se stora effekter.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:59

    Tack, herr talman! Tack för det ministern. Precis som ministern säger så kommer effekterna att ses på längre sikt snarare än de kommande tre månaderna.

    På Åland har vi en stark tredje sektor oberoende vilka områden vi än pratar om egentligen. Speciellt de senaste tio åren så har den tredje sektorn verkligen brutit mark när det gäller sociala frågor. Ser ministern ökade möjligheter att ytterligare öka samarbetet med tredje sektorn under den här krisen och att ta vara på de resurser som där finns?


  • Tack, talman! Vi är i stort behov av den tredje sektorn och det kommer vi fortsättningsvis att vara. Här kommer vi ha att utmaningar framöver med tanke på att vi kommer att ha begränsade resurser. Det gäller ju att vi tittar och ser hur vi kan använda alla resurser som finns i samhället på bästa sätt. Vi kanske har varit för dåliga på att använda tredje sektorn och behöver öka det mer.

    Detta är intressant, Ålands ombudsmannamyndighet gjorde en rundringning nu när det gäller barnskydd - jag vill gärna lyfta detta innan jag avslutar - och tyvärr ser de nu minskade anmälningar. Det oroar mig, för det betyder att det skyddsnät som våra barn och ungdomar har finns inte där just nu; tredje sektorn förstås, men sedan också lärare, fritidsledare och barnomsorgen och dessa är inte skyddsnätet för våra ungdomar och våra barn nu.

    Jag vill faktiskt passa på att uppmana att om man ser något barn som man är orolig för att göra en orosanmälan, en anmälan. Nu kom jag lite utanför ämnet, men det känns väldigt viktigt att lyfta detta. Detta är en av de sakerna som oroar mig
    när jag gjorde en rundringning och hörde mig för.


  • Åland går ur en flerårig högkonjunktur utan att ha skapat buffert för lågkonjunktur. Vi har även misslyckats med att skapa nya moderna offentliga strukturer som ger ökad kvalitet och ekonomisk effektivitet. Utjämningsfonden tömdes helt vid den senaste ekonomiska krisen. Nu töms PAFs likvida kassa. Vi har djupa investeringsunderskott, bland annat inom IT och infrastruktur. Vårt sätt att hantera ekonomin tvingar oss till en skuldfälla. Vi ska minnas att pengar har funnits i systemet men vår ovilja till effektiviseringar har gjort att inte ens intäktsrika år under en högkonjunktur förmått täppa igen hålen. Vi lever högt över våra tillgångar och nu kackar vi på bankdörren.

    Då landskapsregeringen erbjuder likviditetslån till åländska företagare avkrävs grundliga analyser över kostnader och inbesparingar. Vi ställer höga krav på andra, men hur agerar vi själva? Det oroar mig att vi, trots goda intäkter under så många år, nu tvingas belåna Åland och dessutom för drift. Jag har varken i regeringsprogram eller i förd dagspolitik sett hur landskapsregeringen ska uppnå en ekonomi som inte behöver banklån. Coronakrisen påskyndade behovet av banklån kanske ett år.

    Anser minister Eliasson att det är förknippat med ansvarsfull ekonomisk politik att skuldsätta ålänningarna med att gå till banken och ytterligare utöka det strukturella underskottet med räntor och amorteringar?


  • Tack, talman! Ja, ledamot Holmberg. Det fanns faktiskt rätt bra buffertar när vi gick in i finanskrisen 2008. Då fanns det en likviditet uppemot 200 miljoner för att hantera den. Därefter så har ju bufferten minskat, minskat, minskat och minskat och den har också gjort det de fyra senaste åren. Så jag tänker inte ta hela ansvaret för att vi inte har någon buffert idag. Det har flera regeringar varit med om.

    Men vi har ett jättesvårt läge nu, det är undantagstillstånd och vi har inte orsakat de här sakerna själva. Men det är vårt ansvar att reda upp dem och då kostar det. Vi räknade pengarna igår och då hade vi 84 miljoner kvar i likviditet i landskapets kassa.

    Men vi vet redan nu att vi lägger minst en tilläggsbudget till före sommaruppehållet och det betyder att vi kommer att göra av med den här likviditeten. Det finns inga andra möjligheter. Jag förstår inte hur ledamot Holmberg tycker, ska vi kan låta bli att göra de här åtgärderna? Ska vi låta bli att hjälpa arbetslösa? Ska vi låta bli att hjälpa företag med finansieringen? Ska vi låta företag gå i konkurs? Är det detta som ledamot Holmberg vill?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 14:05

    Tack, talman! Till att börja med så uttryckte jag ordet "vi" här i min frågeställning. Finansieringsgapet har funnits under många år. Men jag upplever en något yrvaket insikt om ekonomin av finansministern just nu.

    Det är det här problemet som många, som har månat om den åländska ekonomin, har varnat för. Vi tär på våra likvida medel, vi har ingen buffert och vi har ätit upp det som går att äta och lite till. Nu går vi till banken med en ekonomisk situation som fick det som var före coronaepidemin att verka vara bra tider, trots att vi led av stora budgetunderskott och strukturella underskott. Nu upplevs det som goda tider för nu går vi till banken och ska låna upp 70-80 miljoner med en verksamhet som absolut inte är i balans. Jag förvånas över det senaste halvåret. Jag har inte sett i regeringsprogram och inte i förd dagspolitik några tendenser till att man gör någonting åt finansieringsgapet. Nu går man till banken och ska låna pengar och har coronan som ett alibi, vilket jag tycker att är småfult. Det är lite som att pinka i byxan, det värmer en liten, liten stund med sedan blir det desto kallare.


  • Minister Torbjörn Eliasson (C) Tilläggssvar | 14:06

    Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det. Jag tycker att ledamot Holmberg talar för sig själv på något sätt.

    Vi i den här regeringen har ju sagt att vi samtidigt som vi ska försöka gräva fast coronagropen så ska vi se på det strukturella underskottet, det strukturella underskott som vi trodde var 15 miljoner den 10 december när vi tog regeringsansvaret. Det strukturella underskottet har vuxit under de månader vi har suttit här. Vi har hittat saker som inte varit finansierade och underskottet har vuxit till nära 25 miljoner euro. Där startade vi.

    Det vi säger nu är att det underskottet kommer att fördubblas på grund av coronakrisen. Vi kommer att ha ett underskott på 50 miljoner. Vi måste vara ansvarsfulla och gå till banken för vi måste hjälpa de åländska företagen och det åländska folket. Jag ser ingen annan möjlighet. Har ledamot Holmberg någon lösning på det så kom gärna med den. Jag och regeringen tar tacksamt emot.


  • Talman! Distansering eller karantän är jobbigt för många, men för den eller de som är våldsutsatta blir tiden extra svår och lång. Våldet permitteras inte och de redan utsatta blir ännu mera utsatta.

    Vi vet att vi kommer att se en ökning av behovet av barnskydd och skyddshemstjänster. Vi ser redan nu en ökning av samtal till kvinnofridslinjen och de här problemen ses ju med en viss fördröjning. När det blir tyst, då behöver man lyssna extra noggrant och det vet man inom barnskyddet

    Vad har landskapsregeringen för strategi och förslag på åtgärder för att minska och förhindra våldet mot kvinnor och barn i dessa coronatider?


  • Talman! Tack för frågan. Det här är någonting som landskapsregeringen delar och har en väldigt stor oro kring, att våldet i nära relationer ökar under de här omständigheterna. Vi får rapporter och information från våra grannländer och hela världen att det ökar, och det är naturligtvis ingen skillnad här på Åland.

    Vi har kvinnofridslinjen där samtalen har ökat, precis som ledamot Söderlund berättade. Man får nu tyvärr vänta om man ringer. De har också märkt en ökning från Åland. Vi har kontakt med polisen och de har uppmärksammat det här. Alla som jobbar ska reagera. Polisen har inte fått in flera anmälningar. Idag fick jag information om att den åländska polisen är på gång att skapa en chattverksamhet så att vem som helst kan chatta med polisen i olika frågor. Det handlar naturligtvis inte enbart om våld.

    Våld i nära relationer är ju en tystnadskultur. I det här läget är det väldigt viktigt att vi bryter den här tystnadskulturen, att vi alla tar eget ansvar och civilkurage och vågar fråga och se vad som pågår runt omkring oss.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 14:11

    Talman! Det är bra att man uppmärksammar detta från landskapsregeringen. Personligen tycker jag att vi behöver bli bättre på att arbeta proaktivt i den här frågan, precis som i många, många andra sociala frågor. Är kommunerna väl rustade för att möta våldsutsatta kvinnor och barn? Arbetar de tillräckligt proaktivt i frågan? Alla kan ju inte ringa i dessa tider. Hur ska kommunerna fånga upp dessa kvinnor?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 14:11

    Talman! Tack för den frågan. Jag tror att det ser väldigt olika ut i kommunerna. Landskapsregeringen avser att skicka ut ett brev till samtliga kommuner att uppmärksamma den här frågan och ha en beredskap och arbeta proaktivt under den här tiden. Under det här undantagstillståndet så är det oftast andra frågor som är prioriterade, men det här är en otroligt viktig fråga som också måste uppmärksammas. Kommunerna måste ha en beredskap och tänka att det kommer att öka.


  • Talman! Vicelantrådet Jansson. Från Obunden Samling har vi tidigare här i plenum uttryckt en viss tveksamhet kring undantagsförhållanden och beredskapslagen. Med hänvisning till dessa så har man genom lag i Finland stängt till exempel restauranger. Det har gjorts genom att ändra en finsk lag som sedermera har ansetts vara direkt tillämplig på Åland, utan att lagtinget eller landskapsregeringen har haft någonting att säga till om.

    Jag har nu också kunnat notera att till exempel när det gäller stöd som Business Finland ska betala ut så där - enligt vad man kan läsa och se - uppställer däremot självstyrelselagen problem för att kunna betala ut pengar till åländska företag. Jag undrar vad vicelantrådet har för åsikter eller synpunkter kring just självstyrelselagens ställning eller kanske rent av icke existens under undantagsförhållandena?


  • Tack, talman! Tack för en mycket bra fråga ledamot Måtar. Jag kan väl säga att vi på skämt och lite på allvar under de senaste veckorna har frågat oss om vi borde ställa in självstyrelsefirandet på det viset vi skjuter på jubileumsåret. Därför att vår självstyrelse har delvis i alla fall varit satt ur spel under den tid som undantagstillståndet i Finland har existerat, från den 16 mars. Och det är den bistra verkligheten. Jag kan väl säga som jag har sagt, när jag fått frågan från allmänheten som varit mycket upprörda i vissa enskilda fall, att även för mig har det här varit en chock. Det vill säga att vi står på så pass svag rättslig grund som självstyrt ö-rike när det kommer till undantagsförhållanden.

    Vi kommer naturligtvis att göra en djupgående analys. När man tittar vad som hände i Finland från 2005 fram till 2010 när man stiftade nuvarande beredskapslag så handlar det om att återigen försvaga presidentmakten i Finland. Det var ett led i att presidenten inte längre skulle ha den centrala rollen när det gällde att utfärda de förordningar som följer till form av beredskapslagens ibruktagande. Det var en central del i det här, och samtidigt förde man in begreppet pandemi som en stor olycka jämförbar orsak till att det ska råda undantagsförhållande i Finland.

    Sett ur det ansvar som detta parlament och landskapsregeringen har när det gäller den här typen av frågeställningar så är mitt omdöme, av det som hände i Helsingfors från 2005 till 2010, att det är fråga om en skandal. Man har inte brytt sig om att notera självstyrelsens existens överhuvudtaget i beredskapslagen, trots att den då - som jag redan sagt - helt eller delvis kan sättas ur spel genom att åberopa den lagen, på mycket svaga grunder vill jag hävda och som jag kan återkomma till.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Tilläggsfråga | 14:16

    Talman! Vicelantrådet Jansson. Det är ett initierat svar.

    Det som vi från Obunden samling gärna också skulle höra är; på vilken plats sätter vi den här frågan i det fortsatta arbetet med självstyrelselagsrevisionen?


  • Minister Harry Jansson Tilläggssvar | 14:16

    Ledamot Måtar, jag skulle säga att vi sätter det här högt upp på den prioritetslista vi har att jobba med. Vi har alla detta i färskt minne och vi har startat analysen. Lagtingsdirektör Susanne Eriksson har åtagit sig att följa med det som händer och också komma med rättsliga analyser och råd till landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden etc.

    Jag vill betona att från åländsk sida upplever jag att man försökte stoppa det som hände i Helsingfors från 2005 till 2010, men kanske inte med den kraft man borde haft. Dåvarande landskapsregering, med lantrådet Viveca Eriksson, skrev till ansvarigt ministerium att det här förslaget till lag inte beaktar Ålands särställning och att den var på uppenbar konflikt med självstyrelselagen på flera punkter. Trots detta, går alltså denna lag igenom riksdagen utan att ens grundlagsutskottet slår larm om att här har vi någonting som vi borde beakta.

    Till sist, talman, det intressanta när man läser utskottsbetänkandet så betonar de en sak, trots att vi gör vad vi vill med Åland så måste vi respektera Ålands demilitarisering och neutralisering. Lägg märke till det, inte ett ord om att vi måste respektera Ålands folkrättsliga autonomi! Något att betänka för oss alla! Tack.