Föredras

  • Samma regler gäller för denna fråga som besvaras av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.


  • Tack, herr talman! På vilka grunder har man bedömt arbetsmarknadens behov av utbildad vårdpersonal, då man till hösten valt att inte inleda ordinarie vuxenutbildning för närvårdare i Ålands gymnasium?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Gunell. För det första vill jag tydliggöra att den ordinarie vuxenutbildningen för närvårdare har under de senaste åtta till tio åren startat på vårterminen. Den så kallade ungdomsgymnasieutbildningen för närvårdare startar varje höst, vilket den även har gjort i år. Tyvärr har jag förstått att den inte blev helt fulltalig med sökande. Det är alltså inte någon indragning av höstens ordinarie vuxenutbildning för närvårdare då den inte brukar starta på höstterminen. Antagningen till kommande vuxenutbildning till närvårdare ska öppnas nu i höst och det kommer att starta en närvårdarutbildning för vuxna.

    Det som är annorlunda nu är att utbildningen kommer att ske på en arbetsplats, Oasen, vilket jag kommer att följa med mycket stort intresse. Genom att utbildningen sker på en arbetsplats så blir det mer levande, studietiden kan bli kortare och förhoppningen är att våra åländska kommuner får det lättare att rekrytera personal. Jag är övertygad om att utbildningen som sker på en arbetsplats är framtiden, framförallt inom vuxenutbildning inom gymnasienivå.

    Det handlar även om att förnya utbildningen så att den attraherar vuxna att studera, då det tyvärr är större avhopp på vuxenutbildningarna. Just nu studerar nästan 75 personer till närvårdare och till utbildningen på Oasen blir det ytterligare 16 platser som har möjlighet att utbilda sig. Tittar man fem år bakåt i tiden så har över 217 närvårdare blivit utexaminerade. Närvårdare är en av de vanligaste examina inom yrkesgymnasiet. 36 stycken utexaminerades i våras. Det finns på Åland ett stort rekryteringsbehov av personal, speciellt närvårdare, till omsorgen. Våra närregioner tampas med exakt samma och liknande problem. Vi behöver bredda perspektivet på att inte enbart fokusera på att utbilda närvårdare, utan även hur vi kan organisera vården; fördelningen av arbetsuppgifter mellan sjukskötare och närvårdare, att det är attraktivt att arbeta inom branschen och att man som arbetstagare känner uppskattning för det arbete man utför.

    En annan väsentlig sak som är i behov av förändring är vad närvårdare får göra på sin arbetsplats. Idag utbildas närvårdare till att utföra arbetsuppgifter som de inte får utföra när de är anställda av en kommun. Här behövs det en ändring, vilket jag vet att social- och hälsoministern arbetar med på sin avdelning.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 15:03

    Tack till ministern för det mycket utförliga svaret. När lagtinget hanterade den här frågan om utbildningsförsöket, eller vad vi ska kalla det, på Oasen så var det inte klart för oss att det skulle ersätta den ordinarie vuxenutbildningen till närvårdare, utan snarare vara ett komplement till den eftersom det är ett första försök på det området. I media har det också framkommit att det är 12 platser, de ordinarie vuxenutbildningsplatserna är ju 16 platser, det är alltså en minskning där i utbildningsutbudet. Alla kanske inte heller blir närvårdare.

    Man inför nu en ny kategori, nämligen omsorgsassistent, tror jag det heter. Är det här en utbildningskategori som landskapsregeringen nu kommer att börja utbilda? Hur ser då ministern på den kategorin ur ett jämställdhetsperspektiv? Är det risk för att vi får ännu en kategori av lågavlönad vårdpersonal?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 15:04

    Tack, talman! Den vuxenutbildning som startar nu på Oasen, det är en närvårdarutbildning, ingenting annat. Öppningsförfarandet som, vad jag har förstått, så kommer man att kunna söka förhoppningsvis efter höstlovet och det är till en närvårdarutbildning som man söker till. Syftet är att man ska utbilda närvårdare.

    Gällande omsorgsassistenter så anser jag att det faktiskt är av intresse att utreda huruvida det finns ett behov av att starta en utbildning till omsorgsassistent. Det kan vara en väg in till ett arbete samt ett sätt att omorganisera arbetsstrukturen inom omsorgen. Det kan faktiskt vara en väg in till ett arbete samt ett sätt att omorganisera äldreomsorgen. Men då måste det, som jag ser det, även finnas ett behov av att anställa omsorgsassistenter. För idag finns ju inte de tjänsterna överhuvudtaget. Jag vill inte starta en utbildning till omsorgsassistent om det inte finns en möjlighet till en anställning. Själva utbildningen är ju också en delexamen. Jag tycker också att det här är intressant, för i dag är det många som inte har svenska som modersmål som söker sig till vuxenutbildningen. GEM-ämnena, svenska, engelska och matematik, som vi nu måste ha för att man ska bli godkänd i Valvira, kan vara rätt så svåra, vilket inte är konstigt. För den som har svenska som modersmål så är det inte så himla lätt som vuxen att åter sätta sig ner i skolbänken och läsa de vanliga så kallade "ungdomsämnena". Att då få gå till omsorgsassistent kan vara en väg in i arbetslivet och känna gemenskap, få ett arbete och lära sig språket bättre. Därefter så kan man ju faktiskt välja sedan att fortsätta som närvårdare, för att den här delexamen ingår faktiskt i närvårdarutbildningen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 15:07

    Det har varit olika besked från ministrarna också, tycker jag, i media och även från Oasens räkning. Nu tolkar jag svaret från minister Hambrudd att man kommer att utbilda 12 närvårdare på Oasen.

    Sedan frågan kring omsorgsassistent är något som man tänker utreda, titta närmare på och förhoppningsvis också kanske föra en dialog med närvårdarfacket som ju har gått ut med sina åsikter också i den frågan.

    Det är fortfarande en minskning av antalet platser från 16 till 12. Hur bedömer ministern, kommer man att fortsätta att utbilda dessa eftertraktade vuxenutbildade närvårdare också inom Ålands gymnasium? Eller hur tänker man längre fram? Som jag ser det så ökar bara vårdbehovet, särskilt inom äldreomsorgen och behovet av utbildad personal är väldigt, väldigt skriande. Hur ser ministern på de kommande åren när det gäller utbildning inom vuxenutbildning till närvårdare?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 15:08

    Tack, talman! Nu ska inte jag säga om det är 12 eller 16. Enligt dimensioneringsbeslutet så ska det vara 16 platser på Oasen. Men jag låter det vara så, jag ska inte hugga i sten gällande det.

    Vuxenutbildningen inom närvårdarutbildningen, det är oerhört spännande nu med den här utbildningen på Oasen. Jag har förstått att Trobergshemmet också är intresserad.

    Vi har just nu en pågående arbetsgrupp som ser över gymnasielagen. Tanken är att nu måste man låta det gå ett år, för det här är ju som sagt ett första försök, och se hur man kan förbättra det hela.

    Det som jag skulle vilja önska är en flexibel antagning när det gäller vuxenutbildning till närvårdare. Om den fortsätter i Oasen eller om det är i samarbete med någon annan vårdinstitution eller omsorgsinstitution men att man kan göra en kontinuerlig antagning. Det skulle vara det optimala. Det skulle jag se för framtidens utbildning inom närvårdare.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.