Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Anförande | 15:34

    Talman! Bästa lagting. Social- och miljöutskottet har behandlat motionen Åland behöver fler artrika vägar. Utskottet har gjort ett omfattande jobb och belyst frågan från flera håll och haft höranden som hjälpt utskottet att komma till sin slutsats.

    Biologisk mångfald är viktigt och hela utskottet delar uppfattningen att bevarandet av den biologiska mångfalden ska tas på stort allvar och genomsyra det offentliga Ålands verksamhet. Utskottet har erfarit att Trafikverket i Sverige jobbat med biologisk mångfald vid skötseln av vägrenarna sedan 1990-talet och att ca 80 % av vägrenarna vid inventeringar konstaterats vara av stort eller mycket stort biologiskt värde. Det är sannolikt motsvarande siffror som gäller på Åland.

    Talman, trafiksäkerheten är viktig men utskottet har erfarit att det går att kombinera trafiksäkerheten och den biologiska mångfalden när skötselplanerna och tidpunkterna för slåttern fastställs. Som nämns i betänkandet har Trafikverket erbjudit sig att bistå med sin kunskap och erfarenhet och även den kompetens som forskare knutna till Trafikverket har på området. Utskottet har erfarit att arbetet med inventeringar i viss mån redan påbörjats och att fortsatta inventeringar i samarbete med botaniker knutna till Åbo Akademi planeras. Tanken är att en pilot ska genomföras längs en lämplig vägsträcka för att ligga som grund för den metodhandbok som ska utarbetas och antas som grund för det fortsatta inventeringsarbetet.

    Talman, utskottet konstaterar att våra vägrenar utgör en viktig resurs och livsmiljö för många värdefulla och hotade arter och delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att den biologiska mångfalden beaktas vid uppgörande och revidering av skötselplaner för vägrenar. Majoriteten av utskottet konstaterar dock att detta arbete redan påbörjats och föreslår därför att motionen förkastas. Eftersom det inte gick att nå enighet har liberalerna Simon Påvals och Pernilla Söderlund lämnat en reservation mot betänkandet. Tack, talman.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:36

    Tack, talman! Jag vill tacka för mycket kärnfull och god presentation av utskottets betänkande och särskilt berömma det att ledamoten lyfter den utsträckta handen från Sverige vilket vi nämner på flera ställen i betänkandet. Trafikverket är redo att bidra med sin expertis till landskapsregeringen om så önskas, vilket jag tror att ett värdefullt utfall av detta arbete.


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Repliksvar | 15:37

    Tack så mycket. Jag vill passa på att säga att vi hade en väldigt bra stämning och bra diskussion i utskottet även, om vi inte kom till samma slutsats vad gäller frågan vi ska förkasta eller godta motionen. Det är inte några hard feelings såtillvida utan det är mer ett konstaterande att majoriteten tyckte såhär som jag presenterade och oppositionen tyckte annorlunda det ska de få presentera nu.


  • Talman! Jag och ledamot Simon Påvals har reserverat oss mot motionens förkastande. Vi vill, till skillnad från regeringspartierna, godkänna motionen som vi själva har varit med och skrivit under.

    Anledningen är att arbetet med att gynna den biologiska mångfalden på Åland är eftersatt och ett godkännande av motionen skulle visa på vikten av att påbörja arbetet, som behöver påskyndas. Vi tycker det är dags att gå från ord till handling.

    Motionens kläm lyder; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att uppgöra skötselplaner av vägrenar för att öka attraktionskraften och den biologiska mångfalden.” Och visst finns det skötselplaner uppgjorda, det håller vi med om. Men de tar inte hänsyn till varken attraktionskraft eller biologisk mångfald. Dessutom vill jag avisera en omröstning av den här. Frågan är för viktig för att inte godkänna den här motionen. Tack, talman!


  • Jag vill bara uttrycka sitt stöd för motionen och reservationen och konstaterar att det finns vissa frågor som är viktiga men det är aldrig rätt tid för dem. Det är alltid någonting annat som kommer före. Det är märkligt.


  • Tack talman och tack till ledamot Fellman för stödet. Precis så är det och vi oppositionsledamöter tycker att genom ett godkännande, ett enigt godkännande så skulle ha gett lite mer tyngd bakom och visa på att det här är verkligen vad lagtinget vill. Tack


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:40

    Tack, talman! Bästa lagting. Stort tack till social- och miljöutskottet. Det visar mångt och mycket att det finns gemensamma tangeringspunkter för att till stor del har motionen fallit väl ut. Jag ser den som i två delar. Börjar med det positiva. När jag planerade upp den här motionen så gjorde jag det efter flera års praktiskt, ska vi säga vetskap om hur det fungerar mångt och mycket runtom på Åland och speciellt kring de lite mindre vägarna där det rör sig många speciellt cykelturister och andra besökare. Jag fick också uppfattningen, en ganska klar uppfattning om att ett sådant arbete, att skapa artrika vägar inte görs per automatik. Att det finns egentligen ingenting, i alla fall i höstas, som tydde på att det finns ett system för det här på Åland, hos landskapsregeringen. Inte uttalat och inte fullt ut.

    I Sverige har man gjort det här i snart 30 år. Succé. Man är ett föredöme inom området. Det här skulle vara något som över tid inte skulle ha varit kostnadsdrivande. Det skulle ha höjt vår attraktionskraft och konkurrenskraft och miljön. Jag är glad att utskottet verkligen tagit den tid man har gjort i det här och man har ju också fått fram väldigt fina höranden. Där till exempel binas betydelse för fruktodlingen på Åland ges ett stort utrymme och det är en viktig fråga som för gemene man kanske inte är riktigt aktuell och man kanske inte förstår den. Det finns viktiga inslag i den. Det jag hoppas är att landskapsregeringen verkligen tar tillvara den utsträckta hand som Trafikverket i Sverige har sträckt ut. Precis som det framkommer i betänkandet så har Trafikverket i Sverige antagit en metodhandbok för hur inventeringarna ska genomföras och har erbjudit sig att bistå med sin kunskap och erfarenhet och även den kompetens som forskare knutna till Trafikverket har på området. Det är helt fantastiskt. Har vi varit med någonting liknande egentligen? Jag hoppas verkligen att vi tar vara på det här. Jag hoppas att vi inte nu börjar uppfinna hjulet, på egen hand. Det står i betänkandet att en pilot ska genomföras längs med en lämplig vägsträcka och därefter ska en metodhandbok utarbetas och antas till grund för det fortsatta inventeringsarbetet.

    Jag hoppas verkligen att vi tar emot den utsträckta handen för att det är onödigt att vi själva ska göra allt det arbete som krävs för att ta fram en väldigt kvalitativ metodhandbok. Ser vi vilka som ligger bakom den svenska metodhandboken så tror jag inte att vi får det så lätt att uppnå någonting motsvarande. Det är också glädjande att se att det här, att man har artrika vägar, behöver inte betyda att man äventyrar trafiksäkerheten. Det är ofta ett slagord man får emot sig när man diskuterar det här, men det är på intet sätt någonting som kommer att förorsaka fler trafikolyckor. Det jag tänkte säga till, det är väl del två. Det tråkiga i det, det handlar inte bara om den här motionen, utan det är väl kanske kutymen rent generellt i lagtinget som har pågått sedan urminnes tider, det att man ska absolut inte godkänna en motion som kommer från oppositionen. Jag har själv suttit i samma situationer men någonstans måste man ju bryta mönstret för annars kommer vi aldrig att komma vidare. Jag tycker den här motionen är inte på något sätt politiskt färgad och inte heller kostnads drivande över tid, här tycker jag verkligen att man har kunnat sträcka ut handen på riktigt. För det skulle vara precis som framgick i en replik, det skulle ha visat en styrka att kring detta så står vi eniga. En liten sak i det stora hela men väldigt stor på många sätt. I det stora hela skulle det ha varit en viktig signal. Så ännu nu ett stort tack för all den tid som utskottet har lagt på den här motionen. Det kommer att vara väl värt det för många generationer framledes. Tack.


  • Tack, herr talman! Jag ville bara fråga lite vad ledamoten Holmberg menar med att det inte är kostnadsdrivande över tid. Kan ledamoten utveckla det lite mera, för vad jag erfarit så betyder det här att man måste klippa flera gånger för att få rätt höjd på växtligheten. Utveckla gärna det resonemanget. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:46

    Tack, talman! Minister Wikström, det jag menade med icke så kostnadsdrivande sett över tid är att det finns en viss kostnad när man ska inventera dessa vägrenar. Sedan skötseln av dem är ju inte kostnadsdrivande. Du har också sen vägrenar beroende på vilken flora och fauna man har vid aktuell väg. Har du kanske ska klippa färre gånger än vad du gjort hittills. Det handlar mycket om att det ska klippas, precis som det görs idag. Men det är när man ska klippa, hur man ska klippa och var man ska klippa. Jag tror att vi har väldigt mycket att lära oss av svenska Trafikverkets trettioåriga erfarenhet. Jag hoppas verkligen att vi tar emot den utsträckta handen. Den verkar vara väldigt icke kostnadsdrivande i alla fall. Jag hoppas att minister Wikströms avdelning verkligen tar till vara på det.


  • Ja alltså, olika arter kräver olika typer av klippning. Det betyder att man måste anpassa klippningen efter var man klipper. Det betyder inte att man kan låta växtligheten växa alltför länge innan man klipper. I praktiken måste man åka ut flera gånger för att klippa det. Men tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:47

    Tack, talman! Nu vet jag inte vilken bakgrundsinformation som minister Wikström sitter på i det här sakområdet. Lyssnar man på experterna, de som har sysslat med här i 30 år så finns en gedigen kunskap om både vad det kostar sett över tid, initial kostnader och vad det betyder. Jag tror att många gånger måste vi tänka på vad det betyder. Vi har ett näringsliv som är beroende av att vi har en attraktionskraft och en konkurrenskraft. Sett till det så är jag helt övertygad om att det här är en metod som vi behöver utveckla, både för den sakens skull men också för miljöns skull. Det behöver inte bli kostnadsdrivande över tid. Den uppfattningen fick jag när jag gjorde grundarbetet till den här motionen. Tack.


  • Tack talman och tack ledamot Holmberg för ett bra anförande. Han slår huvudet på spiken. Jag tänker på den här oviljan att godkänna motioner från oppositionen. Men jag tänkte ta den här bollen om Trafikverket i Sverige. De var så inspirerade när de hörde att vi står i startgroparna för det här. Skulle inte vi ha de corona restriktionerna så tror jag att de hade varit här redan och lärt oss. De ville så gärna komma hit och lära ut sin kunskap. För det är onödigt att uppfinna hjulet på nytt, precis som ledamot Holmberg sa. Även om landskapsregeringen inte är beredda att godkänna den här motionen, så hoppas jag att landskapsregeringen tar den här utsträckta handen från Trafikverket i Sverige och bjuder hit dem sen, när resande är möjligt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:49

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Det hoppas jag också. Läser vi den reservation som ledamot Söderlund och ledamot Påvals har lämnat in, så är den ju väldigt saklig och den stämmer väl överens med den bakgrundsfakta jag hade när jag skrev motionen. Det finns vissa skötselplaner men de bygger absolut inte på att det ska finnas en artrikedom när de genomförs och det bygger inte heller på annat än trafiksäkerhet. Det är den här kombinationen, som det de facto går att kombinera. Du får båda du får en trafiksäkerhet men du får också en attraktionskraft som vår besöksnäring speciellt då alla ålänningar som rör sig ute längs med vägarna är tacksamma för. Jag håller med, jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar den utsträckta handen. Det är sådant vi ska ta vara på i tider som dessa. Tack.


  • Tack, talman! I min andra replik hade jag tänkt just prata om det här med trafiksäkerhet. Att betona att det går faktiskt att kombinera med biologisk mångfald. Vi kommer alla följa med, sedan när vi är i gång med detta, trafikolyckorna och statistik. Det är ju så att i en farlig korsning där måste man ju antagligen, fastän det skulle finnas jätte mycket artrikt, så måste man ju ändå för trafiksäkerheten måste betonas i vissa situationer på vissa platser. Men i det stora hela så går det jättebra att kombinera.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:51

    Tack, talman! Ja vi vet ju att landskapsregeringen har fortsatt det goda arbetet kring hållbarhets agendan och det är uttalat att även i tider som dessa så kommer landskapsregeringen att följa hållbarhetsagendan. Då är det väl inget tu tal om hur man kommer att bete sig när det gäller att skapa artrika vägar på Åland. Tack.


  • Tack, talman! Det här var ju en väldigt god behandling som har gjorts i utskottet. Jag vill tacka för det. Det är väldigt viktigt att man har lyft fram fruktodlingen och den biologiska mångfaldens betydelse för fruktodlingen och bina. När den här diskussionen initierades med den här motionen så var det en jättebra grej som gjordes och man har ju kommit fram till också att det är viktigt att den biologiska mångfalden beaktas vid uppgörande och revidering av skötselplaner för vägrenar. Jag tycker att utskottet har gjort ett riktigt bra jobb med det här. Sedan hur man hanterar motioner, det är en intressant fråga faktiskt framåt. Det är något som hela lagtinget ska diskutera och fundera på när det kommer goda initiativ helt enkelt. Men i det stora hela en bra behandling i utskottet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:52

    Tack, talman! Jag håller helt med ledamot Mattsson. En väldigt bra behandling av denna motion. Det kanske visar också hur viktig sakfrågan är. Hur viktig dessa artrika vägar är för alla människor oberoende om vi sysslar med fruktodling eller vad som vi sysslar med. Alla är beroende av att vi har en mångfald ute i vår natur. Del två som man väljer att kalla den kanske den tråkiga delen i det hela är ju inte heller något nytt och inte något specifikt för just den här motionen men jag tror det är något vi ska försöka gnugga bort. Vi har varit nära i finans- och näringsutskottet, väldigt nära i samband med årsbudgeten och jag tror att vi kommer att komma dit snart kanske redan i december att vi lyckas fullt ut att godkänna en motion. Jag tror att det ger ringar på vattnet till andra saker. Som sagt nu är det en kultur där man ska säga nej oberoende vad det handlar om och jag tror att är man på ja-sidan nästa gång har man att vinna (… taltiden slut).


  • Ledamot Holmberg inledde med att det här är en viktig sakfråga för vägrenar och så vidare. Det är också en viktig sakfråga för alla våra betesmarker. Jag tror det är kanske större än vad många tror, det här med just den biologiska mångfalden. Hur viktig den faktiskt är för vår mänskliga överlevnad på jorden. Det är också något som tas upp ur ett internationellt perspektiv. Vi får väl fundera vidare på hur man jobbar med motioner och så vidare i framtiden, för att nå så bra resultat som möjligt för Åland.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:54

    Tack, talman! Jag tror att jag ställer mig till den skara människor som har varit irriterade på bin och humlor. Som sett det som ett otyg som kommer fram när det är varmt och man får ont av en stund. Nu vågar man ju inte ta livet av en humla och ett bi. Nu vet man lite mer. Jag tror att den här motionen, hoppas jag, har vidgat vyerna lite för några till, förutom för mig. För mig har det här arbetet med motionen varit väldigt nyttigt. Tack.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 15:54

    Talman! Enligt en färsk rapport från naturresursinstitutet och miljöcentralen pågår artutrotningen i rasande takt också i Finland. Redan tidigare visste vi att av de arter som förekommer på Åland bedöms knappt en femtedel vara hotade. På Åland har antalet arter och biotoper som rödlistats rentav ökat.

    Idag ser vi blott mosaikartade vykort från en svunnen tid med småskaligt lantbruk. Igenväxning, exploatering, monokulturer och giftspridning har dramatiskt förändrat landskapsbilden så att de artrika ängarna fått ge vika. Det är nästan så att den särskilt anmärkningsvärda artrikedomen begränsar sig till några naturreservat och - just det - vägrenarna. Vägslänten har av dessa skäl kommit att bli något av ett sista tillhåll för de arter som tidigare vistats i det öppna landskapet. Vi har gott om dessa vägslänter på Åland. Räknar vi in lands- och kommunalvägar både för fordon samt gång- och cykelvägar uppgår de till 1244 km.

    Talman, vi ska inte slentrianmässigt invagga oss i föreställningen att vägrenarnas skönhet och mångformighet kommer automatiskt och är någonting för givet. Det kräver ett aktivt engagemang från oss politiker och allmänhet.

    I Sverige genomförde tidigare Vägverket storskaliga inventeringar på 90-talet på uppdrag av regeringen. Man fann att 1/3 av kärlväxterna växte i vägkanterna. År 2012 gjordes ytterligare en systematisk inventering för att förtydliga skötselkraven till Trafikverket. Generellt var kraven tre: slå sent, ta bort höet och undvik dikning. Självklart ska fortfarande de sträckor där fri sikt krävs för trafiksäkerheten vara en norm. Om man tillämpar detta på både icke-artrika och artrika vägrenar så ökar artrikedomen efter 5 år.

    Vi i social- och miljöutskottet gör samma bedömning av de åländska förhållandena. Utskottet har också identifierat en sektor där minskad artrikedom känns av allra först: fruktodlingen. Det krävs fyra bisamhällen per hektar äppel- och päronodling för att trygga pollineringen. De befintliga bisamhällena som upprätthålls används i mycket liten utsträckning till denna pollinering. Fortsätter artutrotningen kommer konkurrenskraften för denna odling märkbart att försämras.

    Så hur fungerar skötseln av vägrenar på Åland? Vi i utskottet har erfarit att slåttern i mycket liten mån i dagens läge syftar till ökad artrikedom. Inte heller skötselplaneringen är uppgjord med ett sådant tydligt mål. Det går dock inte att beskylla någon enskild aktör för den här situationen. Frågan verkar helt enkelt inte haft så stor politisk tyngd tidigare. Med Hållbart initiativ i landskapsregeringen tar Åland första steget nu.

    Det första steget är att öka kännedomen om vägrenarna. Var finns artrikedomen egentligen? Hittills har ingen inventering av större omfattning gjorts på Åland. Det är landskapsregeringens avsikt att starta en pilottestning så att ett första kunskapsunderlag tas fram. På det sättet kan infrastrukturavdelningen ta fram skötselanvisningar och skapa en metodhandbok, ett underlag, för utbildning inom såväl förvaltning som praktiskt utförande. Till landskapets hjälp kan material användas från både finska och svenska sidan, vi behöver alltså inte uppfinna hjulet igen.

    Talman. Våra vägslänter har kommit att bli ett arv från en svunnen tid - på många sätt. Vägarna bär också på en historia och ett kulturarv. De skvallrar om ägogränser, var folk möttes upp och hur landskapet såg ut. De berättar om centralmakternas transportbehov av varor, post och militär. Vid vissa knutpunkter, med jämna mellanrum, fanns spetal, eller gästgiverier, som bedrevs av lokalbefolkningen. Det går inte att understryka hur mycket bara Postvägen har betytt för Åland.

    Låt oss även för en stund hylla Norra Sundsvägen, denna vackra del av en helhet från Kastelholms slott till Bomarsunds fästning via Sunds kyrka, fornborgen och höggravfälten. Varje kurva har sitt värde. Varje backe andas historia. Så viktig har denna väg varit, att folket reste sig till dess försvar under 80-talets vägförbättringsprojekt. År 1981, alltså för 40 år sedan, skriver företrädarna för den då nytillkomna föreningen Ålands Natur & Miljö - nämligen Anders Fagerlund och Casper Wrede - i tidningen Åland att en skonsam vägförbättring skulle “ge kommande generationers ålänningar möjlighet att se och uppleva de historiska sammanhang de själva är ett led i”.

    Kanske skulle Åland åter behöva denna typ av folkuppbåd. Idag diskuteras vägars kulturella värde nästan enbart i samband med vägplaner. Det är bara vissa vägar som ansluter till Bomarsund och vid lämningarna i Sålis och Kungsö, som har en viss status. På samma sätt som för de artrika vägarna skulle turisterna fröjdas av kulturarvet. Sådana vägmiljöer genererar intäkter på ett sätt som sönderbyggda och igenväxta kulturlandskap inte gör. På samma sätt som för de artrika vägarna krävs här en särskild hänsyn. Kanske det finns plats för att utpeka och reglera ansvaret för kulturvägarna i det kommande kulturpolitiska programmet.

    Talman. Det är kanske inte det gamla skärgårdssamhället som vi ska längta tillbaka till. Det är därför inga museum vi ska skapa. Men vi ska se till att vi ser över skötseln och lägger i en högre växel i ett aktivt förvaltarskap.
    Det kan inte vara civil olydnad för maskinisten att lyfta på slåttermaskinen ibland. Nej tvärtom, maskinisten blir ett i gänget av naturvårdare, bland husägaren som låter gräsmattan bli en ängsmark, bonden som väljer permakultur, stugägaren som spikar upp bihotell och skogsägaren som lämnar några döda träd för insikterna.

    Vi måste värna både stort och smått, idag och imorgon, för allt hänger ihop. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström för ett som vanligt blomstrande anförande. Det skulle vara bra om Simon Holmström verkligen tar mig på orden nu, jag menar det här från hela mitt hjärta. Jag vet och jag känner även idag att det finns ett väldigt motstånd inom landskapsregeringen att förverkliga det här. Ett stort motstånd, tyvärr har man blivit lite bränd under de senaste ett och ett halvt åren att det som lagtinget kommer fram till via utskott egentligen mångt och mycket negligeras totalt när det kommer till kritan. När det hamnar till andra sidan, till landskapsregeringen. Men jag hoppas verkligen att ledamot Holmström kan säkerställa att det här bär av, speciellt när vi har fått en stor och varm hand från svenska sidan och från finska sidan, händer ska vi säga, som gör att vi inte behöver sätta så mycket pengar, kraft och energi på det här. Det är något som vi får ganska färdigt tuggat, färdig prövat och (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:03

    Tack, talman! Tack till repliken ledamoten Holmberg. Till den första delen så kan inte jag hålla med. Det finns ett stort intresse snarare för just den här typen av frågor. Politiskt har frågan om artrika vägrenar inte haft en så stor politisk tyngd som jag tidigare har nämnt. Jag vill verkligen tacka och välkomna det initiativ som kom och som vi i utskottet med regeringens medlemmar och företrädare har tagit på stort allvar. Vi har hört en hel del olika aktörer såsom motioner från oppositionen annars inte blir behandlade på. Så jag tycker att det här ny uppvaknade intresset är någonting som vi ska förvalta och jag delar den förhoppningen som ledamoten Holmberg ger sken av att vi nu äntligen kan komma till skott.


  • Tack, talman! Absolut ledamot Holmström. Men om sju av åtta tycker att någonting är bra så hjälper det inte om den åttonde har huvudansvaret och tycker att det är mindre bra. Det är dit jag försöker komma, utan att nämna några namn. Jag hoppas verkligen att hela lagtingets röst nu blir hörd bakom det här betänkandet. Att ledamot Holmström verkligen ser till att detta också blir verkstad, så fort som möjligt.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:04

    Talman! Jag tror att hela landskapsregeringens och hela regeringsbasens ansvar att förverkliga de saker som man kommer överens om i olika förhandlingar, i utskottsarbete, i fem parti konstellationen. Jag tror också med de första stegen som nu landskapsregeringen planerar att den här frågan får ett ytterligare intresse, att man utbildar sig, att man tar reda på information och att man också tar del av det arbete som görs i Finland och i Sverige och att man inte uppfinner hjulet på nytt utan att man tar del av det arbetet. Det är väldigt systematiskt strukturerade arbetet som svenska Vägverket delar med sig av. Så till den delen så delar jag ledamoten Holmbergs förhoppningar återigen.


  • Tack, herr talman! På ett sätt så är jag förvånad att inte ledamoten Holmström skrev under vår reservation och ansåg att den här motionen skulle godkännas i sakfråga. På ett annat sätt politiskt, så jag är inte alls förvånad, för att jag förstår att HI i den här frågan och i flera frågor står lite i tvedräkt. Man står mellan sakfråga och politisk lojalitet, det är helt förståeligt. Det har jag full förståelse för. Jag skulle önska bara att man skulle ha hört mera eller sett mera i praktiken utav den här. Det blomsterspråk som Holmström nu lägger fram, det är väldigt vackert och det är fint och jag håller helt med om det. Men jag är rädd att det faktiskt liksom, ledamoten Holmström, att ärendet är allt annat än slaget i sten faktiskt. Det finns styrande krafter på andra sidan, i landskapsregeringen som inte tycker det här är en viktig fråga. Hur tänker Holmström och HI och resten av regeringen tackla den saken?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:06

    Jag tror att den här behandlingen, herr talman, ger oss flera viktiga frågeställningar. Ska vi behandla motioner så som vi alltid har behandlat motioner, det vill säga kommer de från oppositionen så ska vi sätta tummen ner. Mitt personliga svar är nej jag tycker inte det. Jag tycker att motioner som är bra kräver en utredning av utskotten. Det är det utskotten ska göra och det tycker jag också att det här utskottet, social- och miljöutskottet har gjort. Vi har haft väldigt många höranden. Vi har satt mycket tid, energi och resurser på den här saken. Som många andra kanske inte tycker att det skulle vara relevant i ett ekonomiskt tufft läge, men jag tycker att det här är en relevant fråga och det tyckte också de övriga medlemmarna och företrädare från regeringen i utskottet så redan där har vi ju faktiskt gjort någonting helt annorlunda och jag hoppas att vi kan ta steg vidare också i framtiden.


  • Tack, herr talman! Jag håller helt med. En jättebra behandling. Väldigt intressant, jag är synnerligen glada över de skrivningarna som fick genom motiveringen och jag bara hoppas att den här frågan får sin rättmätiga behandling i praktiken också när den ska göras praktik av den. Holmström nämnde att vi behöver nya folk uppbåd liksom det 1981. Jag skulle vilja säga att det finns olika sätt att göra det i vårt samhälle. Det är ändå 235 personer som har röstat fram ledamoten John Holmberg och han har lagt det här förslaget i en motion. Så på ett sätt kan det tekniskt ses som ett folkuppbåd i så fall, i demokratisk anda. Kring den här saken om formalian kring utskottsbehandling och sådant. Det är väldigt intressant diskussion, som det är glädjande att flera yngre och nya lagtingsledamöter tar upp. Jag kommer att ta upp det i mitt anförande, så vi får diskutera det vidare då.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:08

    Talman! Då diskuterar vi den frågan vidare då. Jag har flera intressanta aspekter på den saken också. Vad gäller folkligt stöd, så skulle jag uppfatta att artrika vägar faktiskt redan har, oberoende av om ledamoten John Holmberg har visst antal röster eller inte. Jag uppfattar genom insändare, genom sociala medier aktivitet, samtal som jag har fått och säkerligen också motionären har fått och inte minst de utskottshöranden som vi har gjort, tyder på att det finns ett folkuppbåd i den här frågan. Vad ska inte vi som politiker göra, om inte ta det på allvar och förvalta det i praktisk handling. Tack.


  • Talman. Ledamot Holmström har ju sagt nej till motionen. Jag vill spräcka två illusioner. Man har visst godkänt motioner genom åren i lagtinget från oppositionen flera gånger. Jag kan ge ledamot Holmström flera exempel. Sedan vill jag också spräcka den illusionen att solen steg upp i och med ett Hållbart initiativ kom in i lagtinget och landskapsregeringen. Det här är en fråga som jag har följt väldigt noga och som jag under hela min politiska karriär har drivit på. Vi har fått utterövergångar, man sparar allén vid Kastelholms golfbana och infrastrukturavdelningen har tagit stora framsteg när det gäller miljöbiten. I replik växlingen med infrastrukturministern sa han ju att han nu inte är sådär jätte intresserad. Det kostar pengar. Majoriteten har inte godkänt motionen. Det är affärer som (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:10

    Talman! Vad gäller praxis så är jag kanske inte den personen som kan redogöra för det. Hur man behandlar motioner eller inte, men av det jag kan se från tidigare landskapsregeringar är att motioner som har kommit till lagtinget från oppositionen oftast har röstats ner och att de inte heller behandlas av utskott. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Så därför så är det mot det skenet väldigt anmärkningsvärt åt det andra hållet, att social- och miljöutskottet faktiskt har tagit den här frågan på allvar och gjort de höranden och kommit med ett sådant väldigt positivt förkastade, som det faktiskt är. Det arbete som har gjorts tidigare vad gäller artrika vägrenar, så det är bara att tacka och hylla för. Men jag konstaterade också att i mitt huvud anförande att den här frågan inte haft politisk tyngd. Varför säger jag det? Jo för att inga systematiska inventeringar har gjorts och inga skötselplaner finns med just biologisk mångfald och attraktion (… taltiden slut).


  • Nej det är det motionen går ut på, att skötselplanerna ska ta biologisk mångfald och attraktionskraft i beaktande och det har majoriteten sagt nej till. Det är ju det ni har gjort. Försök inte skriva om någonting här. Jag skulle vilja påstå att det finns väldigt mycket att göra, om man tar utvecklingen ett steg framåt. Vi har ju också att göra med miljölagstiftning, att till exempel infrastrukturavdelningen har blivit ålagda att också ta hänsyn till miljön. Jag uppfattar det arbete som görs som väldigt gott. Jag skulle vilja ta Lemland som exempel. Där finns det fantastiska vägrenar på sommaren, man ser rödklöver, blåklocka och gulmåra så att det finns absolut kunskap och metoder redan idag. När det gäller motioner så är det ganska mycket fast i utskottsordförande om man vill behandla motioner. Det stämmer inte heller att man inte har behandlat (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:12

    Tack, talman! Den upprördhet som vicetalman Sjögren påvisar så förstår inte jag, om jag ska vara ärlig. Jag tycker inte att vi behöver slå på trummorna i den här frågan. Utskottet är väldigt enigt i att de skötselplaner som nu finns behöver revideras och att artrikedomen behöver sättas i fokus på ett helt annat sätt. Man konstaterar också i utskottets betänkande att arbetet pågår så som det inte tidigare har pågått. Man har tagit ytterligare steg framåt i den här frågan. Med beaktande av att arbete pågår så kommer då ett godkännande av den här motionens att-sats inte att vara från och till. Därför, med hänvisning till praxis, så har utskottets majoritet röstat på detta sätt och har kommit med det här betänkandet. I sak är vi egentligen för.


  • Tack, talman! Ledamot Holmström, jag står ju oftast på samma linje som Hållbart initiativ men jag har ett litet problem med er förda politik i talarstolen. Det är väldigt mycket blomsterspråk och det är väldigt mycket prat. Idag har ledamoten Söderlund aviserat att det finns en omröstning som kommer att hållas i den här frågan om motionens godkännande eller inte. Hur kommer Hållbart initiativ att rösta för motionens fortsatta behandling och så vidare.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:14

    Talman! Jag tycker att jag har förtydligat den frågan flertalet gånger med hänvisning till att arbete pågår i landskapsregeringen på det sätt som arbetet inte tidigare har pågått. Så har utskottet kommit fram till att föreslå inför lagtinget där jag också ingår i utskottet, att förkasta motionens att-sats och det är så saker och ting görs. Jag menar det finns ett problem som utskottet har konstaterat. Utskottet konstaterar att det behövs lösningar. Man konstaterar att åtgärderna kommer att vidtas och därför behövs egentligen inte motionen godkännas. Så jag menar vad det var att göra en stor sak av egentligen. Huvudsaken är att sakerna görs och det är väl den saken som ledamoten Eckerman borde applådera för.


  • Tack, talman! När jag är lite besviken, jag blir lite fundersam, för att det är mycket prat och väldigt lite verkstad. Jag kommer att ta upp mera i mitt anförande som jag håller efter replikskiftet. Det är lite konstigt att det finns ett konkret förslag på någonting, och man väljer då att inte ta ställning. Men man står och talar i talarstolen om hur bra det skulle vara. Det här är en fråga som jag tror är ganska viktig för alla väljare och det är också här i talarstolen, med omröstningar om den förda konkreta politiken. Det är det som räknas, kanske inte vad man säger.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:16

    Tack, talman! Jag kan bara konstatera att det är väldigt beklagligt att oppositionen nu försöker göra höna av en fjäder. Det är väldigt tråkigt att oppositionen inte ser de stora landvinningar som har gjorts genom det här betänkandet och den starka intentionsförklaring som betänkandet ger till det praktiska utförandet till landskapsregeringen. Jag skulle hoppas att det fanns en helt annan tongång, att vi kunde diskutera de här sakerna mer sakligt. Förhoppningsvis kanske vi också kan diskutera praxis hur motioner ska behandlas och vad som då av motionerna, vad man tillmäter för värde i att-satser och jag vet inte om det är utanför ärendets gränser men då får talmannen i sådana fall säga nej när ledamoten Påvals kommer upp i talarstolen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 16:17

    Tack, talman! Jag och Socialdemokraterna, vi anser att det här är en bra motion och en viktig fråga. Vi anser också att det är synd att man från regeringen inte godkänner motionen. Om det inte läge nu, när det är läge att konkret värna om vår åländska natur? Det ter sig lite från regeringspartiernas sida att det är lätt att formulera långa anföranden och fina ord om vikten av den biologiska mångfalden, om vår unika åländska flora och fauna. Man skryter om våra varoafria bin, men ändå väljer man bort en rätt enkel och konkret miljöförbättrade åtgärd, bara sådär. Man ser problem efter problem i någonting som skulle lyfta Åland som både ett naturskönt och attraktivt ställe för turister. Det är tråkigt, för det är någonstans det finns ett skoskav här, det är någonstans skon klämmer.

    Under hela den här mandatperioden så är det så att de konkreta åtgärderna som är de som vi kan se, känna, ta, lukta på, smaka på, allt det som är här ute i vårt åländska samhälle när vi stiger ut, de får stå åt sidan. De små och goda insatserna, de som vi kan se här och nu är de som inte blir av. Alltid. Det är aldrig läge för det. Regeringspartierna ser ett problem, jag ser vägrenar med blommor, färger, dofter, bin och andra insekter. Jag hör vinden susa i gräset. Jag hör bina surra och syrsorna spela en vacker sommarnatt. Jag ser cyklister och motionärer som njuter med alla sina sinnen av det vackra Åland har att erbjuda. Jag ser inga problem med det.

    Och en sak till. Jag gillar midsommar. Jag brukar spendera alla mina midsommarnätter ute i Eckerö Storby, men på senaste tiden har jag förflyttat mig till Sund, till Tranvik på sommaren. Vi ska ju klä midsommarstången, det är alltid en tradition som man ska vara med och göra. Man springer runt och ska plocka blommor på vägrenarna, men plötsligt märker man att det går inte riktigt alltid att hitta blommande blomster till midsommarstången när vi ska klä den. Vad har hänt med alla blommor? Man hittar inte midsommarblomster och man hittar inte de gula och alla de, nu minns jag inte vad de heter, blommorna som man annars brukar använda. Det kan ju ha att göra med att det har blivit kallare. Blomningen har börjat ske tidigare men att det är problem med att hitta de traditionella blommorna så är en grej som jag verkligen har reagerat på och funderat på. Det är också så att de flesta vägrenarna är också klippta, så det finns ju ingenstans att hitta. Man får gå till grannens trädgård och se om man hittar något som man ska kunna ta därifrån.

    I alla fall, från Socialdemokraternas sida, vi stöder motionen och reservationen. Vi kommer också att rösta för att vi vill se ett resultat. Vi kommer att rösta för den biologiska mångfalden, artrikedomen och blommorna och det goda som den här motionen för med sig.


  • (mikrofonen på läktaren inte på...) Tack, talman! Det blev lite blomsterspråk där trots allt, ledamoten Eckerman. Landskapsregeringen inleder om bara någon månad arbetet med att kartera vägrenarna här på Åland. Just för att se hur vi på bästa sätt kan gå vidare i strävan att hantera vägrenarna, som de ska hanteras för att värna den biologiska mångfalden. Vi har ett sånt projekt i röret, i samarbete med Helsingfors universitet. Vi börjar här i samband med att våren slår ut lite mera, än den är nu. Att vara så uppgiven att regeringen inte gör någonting är missvisande.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:21

    Tack, talman! Tack minister Röblom för ditt svar. Det är så fortfarande att när vi står här i lagtinget och det kommer motioner och sådant man stöder, så kanske man kan visa det också för väljarna att man helhjärtat går in och stöder sådana här saker, oavsett om de kommer från oppositionen eller någon annan. För jag blir väldigt trött på att man står och säger en sak och så är det liksom ingenting konkret. Det är inte så jättesvårt att trycka med oppositionen, till exempel, om man verkligen stödjer det här på riktigt. För jag vet att det finns inte en enighet i landskapsregeringen om att detta är någonting man ska satsa på. Eller finns det?


  • Tack, talman! Jo vi har enighet i att vi ska inleda det här pilotprojektet och ta fram mer fakta och kunskap om hur vi ska föra vidare den här frågan på Åland, med hänsyn till trafiksäkerhet som ministerkollegan Wikström är noga med att poängtera. Jag tycker åtminstone när man sitter i landskapsregeringen, det viktigaste är just det vad vi får gjort. Inte kanske så viktigt att stå här och debattera så mycket om formen om hur det görs, utan att det blir gjort. Så att vi kommer att jobba vidare med den här frågan. Vi börjar här inom kort.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 16:23

    Tack. Jag får väl äta upp min midsommarkrans på midsommarafton om jag har fel men jag vill gärna se de konkreta resultaten. Hoppas jag verkligen att minister Röblom och landskapsregeringen kommer och presenterar det för lagtinget. För annars kanske det är ni som får äta upp era kransar till midsommar.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 16:23

    Tack, herr talman! Allteftersom behandlingen gick i utskottet så blev det alltmer intressant. Även under hörandeprocessen som innehöll en synnerligen väl komponerad hörande lista, där ska utskottet ha. Under den processen blev det allt tydligare att frågan är viktig på flera plan. Det framkommer också i utskottsbetänkandet i övrigt, i motiveringen. Jag vill tacka utskottet återigen för en bra behandling. Det har varit en hård men respektfull diskussion, det har varit bra höranden. Vi har varit överens, majoriteten i utskottet, däribland även oppositionens medlemmar, ledamöter.

    Men från landskapsregeringens ministrar har det kommit två olika budskap. Det kom där och det kommer här. Den ena säger att motionens syfte är bra, det finns budgetmedel som kan användas till ändamålet och att arbetet utan bekymmer kan inledas. Den andra säger att man inte anser att landskapsregeringen borde prioritera att utreda hur man tar den biologiska mångfalden och besöksnäringen i beaktande, när man klipper våra vägrenar.

    Det här är alltså anledningen till att vi lämnar in en reservation. Den första anledningen, i sak. Här var majoriteten i utskottet överens om att det var en viktig fråga. Vi behöver göra inventeringar bland våra vägrenar utifrån betydelse för artrikedom och besöksnäring. Att vi ska ta vara på inbjudan från svenska Vägverket där Åland har möjlighet att få ta del av rapporter och få handledning i arbetet. Det framkom i höranden angående just vägrenar, välklippta vägrenars betydelse för fruktodlingen, för binäringen just i ljuset av de många monokulturer vi ändå har i vårt moderna jordbruk. Det finns inte alltså en enighet i landskapsregeringen offentligt kring att gå vidare, vad än som sägs. Det var tydligt, det sades här i salen.

    Den andra delen till varför vi reserverar oss, det har att göra med den saken som ledamoten Holmström nämnde, som också ledamoten Mattsson och Eckerman nämnde och ledamoten Holmberg. En motion från oppositionen kan ej godkännas. För det är så det har varit. Det är så det är, oavsett vilken kulör som har suttit på makten. Samma kulörer har här varit noga med att poängtera, i andra tillfällen, att en bra idé är en bra idé oavsett var den kommer ifrån.

    Herr talman! Min klara åsikt är den, finns det en formalia som ska följas, då har man två val. 1) man anpassar sig efter formalia. 2) Man anpassar formalian efter sig själv. Är det då ändamålsenligt att ha ett förfarande i utskottsbehandlingar om motioner som enligt formalia ska leda till antingen ett godkännande eller ett förkastade? Det är en helt ärligt ställd fråga. I den här behandlingen framkom det i diskussionen att vi ska ha ett positivt förkastade. Det enda jag hittar när jag googlar positivt förkastande är en hantverkarterm. En positiv förkastning, det är så långt man kommer. Det är kanske, herr talman, så långt man just nu kommer från oppositionen när man lämnar en motion.

    Ett positivt förkastande innebär alltså att motiveringen i sak godkänner motionen, kan man lätt utläsa mellan raderna och även på raderna. Medan klämmen förkastar den. Det är ett märkligt förfarande det här som inte riktigt har längre kanske någon verklighetsförankring i den faktiska processen. Där man som motionär i princip får nöja sig med att stå med mössan i hand och säga att man är nöjd med det man har fått och längre än så ska vi inte gå, så här långt har vi inte gått tidigare. När till och med vi motionärer erbjöd oss att ändra detaljer i klämmen, enligt utskottets önskemål, ännu där kom vi inte heller längre än så. Det är just den här diskrepansen mellan den politiska landskapsregeringens uttalande kring att det här är en viktig fråga, kring att det här ska vi ta vara på, det här något vi ska utveckla. Och sedan ministrar som säger något helt annat.

    Till minister Röblom har jag en fråga. Hur skulle ett godkännande av denna motionen hindra eller på annat sätt kasta fotanglar framför det arbete som minister Röblom, minister Wikström och landskapsregeringen planerar att inleda i detta arbete. Jag ser fram emot diskussionen, ser att jag har fem repliker. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot till ledamoten Påvals också för det här anförandet. Jag skulle vilja hålla mig på en principiell nivå som jag var inne på tidigare. Det viktigaste är väl att saker blir gjorda hos landskapsregeringen. Sen är det också så att oppositionen ofta misstror eller kommer med sprickor, som man vill komma in och kilar mellan partier och ledamöter. Det hör ju till oppositionens roll att göra, i plenisalen, i parlamentet. Det hör till oppositionens roll att inte tro på det som landskapsregeringen säger. Även om man säger att nu ska vi påbörja det här arbetet, nu vill vi göra det här och det här. Så vill ändå oppositionen hitta sätt att sätta in kilar. Det är också en del av det här parlamentets arbete och så har det alltid sett ut sedan parlamentarismen införde. Vill ledamoten Påvals ändra på systemet, så behöver man också titta på sig själv.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:30

    Tack, herr talman! I det här ärendet anser jag att oppositionsledamöternas uppsåt har varit ärligt. Det är en viktig fråga, när vi till och med har begärt majoriteten i utskottets åsikt kring detaljer i klämmen som vi faktiskt var beredda att ändra på, vi som var motionärer. När det ändå där inte heller gick vidare. Så är det lite märkligt. Jag håller med, som sagt på ett principiellt plan, att det finns ett spel i parlamentarismen som har spelats länge. Men det finns ett värde i att se om sitt eget hus. Varken jag eller ledamoten Holmström har suttit i det här parlamentet tidigare. Vi kan inte stå för det som varit tidigare. Vi kan stå för det som händer i den kommande framtiden.


  • Talman! Jag håller med om det som ledamoten Påvals säger. Vi kan egentligen inte belastas för de tidigare spelreglerna, men vi kan se till att ändra dem. Jag tycker att vi har tagit ett steg, just i det här specifika fallet vad gäller att prioritera en motion som anses vara viktig. Att ta in många höranden, komma med ett väldigt positivt betänkande, men också säga att vi kommer att göra vissa av de här sakerna redan i denna säsong, i denna vårsäsong. Vad skulle räcka ledamoten Påvals, vad vara nog för oppositionen? Ska vi säga att vi genomför en systematisk inventering av alla vägar 1244 kilometer? Skulle det vara nog för oppositionen? Var går gränsen?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:32

    Tack, herr talman! Anledningen till att vi reserverade oss är egentligen två delar. Den ena är att vi inte har fullt förtroende för att det den ministära landskapsregeringen säger faktiskt kommer att genomföras i praktik. För det de säger är de facto olika. Två ministrar säger olika saker.

    Den andra orsaken till varför man som opposition använde sig av verktyg, som nu ledamoten Holmström nämnde var någon sorts misstroende, är för att vi faktiskt inte har insikt i arbete som kanske ledamoten Holmström och andra inom regeringsblocket har. Den kunskapen kan vi tillskansa oss genom dessa verktyg. Om inte majoriteten mot förmodan anser att det är värt att faktiskt idka reella parlamentariska överenskommelser och faktiskt ta med oppositionen i det kunskapsbärande. Om man gör det, "fine" det är sin sak. Men om man inte vet någonting, om man inte har förkunskapen som ledamoten Holmström har, kanske har resten av regeringsblocket så kanske inte heller (… taltiden slut).


  • Tack, ledamot Påvals och talman. Jag tycker att den här diskussionen och det här anförandet tangerar lite det vi talade om tidigare om insyn demokrati och tillit och sådant som hade att göra med offentlighetslagstiftningen. Det är inte lätt för oss i oppositionen att förstå när det kommer dubbla budskap från regeringens ministrar i frågan hur mycket man prioriterar den här saken eller inte. Då tänker jag på hur enkelt är det då för en vanlig medborgare att kunna hänga med i sådana politiska spel och debatter? Jag tycker det är väldigt viktigt att ledamoten Simon Påvals tar upp den här saken. När man är här så hör man en sak och någon säger att man ska göra en annan sak och en tredje säger någonting helt annat. Det blir väldigt svårt att hänga med här.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:34

    Tack, herr talman! Jo det är så också att de inbitna politiker som sitter här i salen kanske himlar med ögonen och suckar, nu kommer den nya lagtingsledamöter som säger att vi måste ändra på ordningen och på principerna och praxis. Det är alltid nya som har gjort det varje år och sedan kommer de i regeringsställning och så gör de ändå inte. Jag har full förståelse för det. Det är upp till oss att faktiskt göra någon praktik av där vi står och pratar om, vi nya lagtingsledamöter. Vi ska ha det här bakom örat, och tänka på det faktiskt. För att det är så att oppositionen har inte insikt i arbete som görs på samma sätt, av förklarliga skäl. Då behöver man använda de verktyg man har, för att faktiskt få så mycket kunskap som man kan få.


  • Ja speciellt när det är så dubbla budskap också i den här frågan. Man säger en sak i talarstolen och röstar förmodligen någonting helt annat. Så det är väldigt svårt för oss och för medborgarna vad det nu är som kommer att gälla i framtiden. Jag tror inte att någon av oss egentligen är nöjda innan vi har sett något konkret resultat, vilket vi inte nu vet om vi kommer att få frågan eller inte. Det är en viktig demokratifråga om insyn och tillit och också respekt för ämbetet i det här lagtinget.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:35

    Tack så mycket. Jag ska säga också, att det säger väldigt mycket om det här parlamentet, att vi har möjlighet att föra den här diskussionen på ett sakärende. Att vi har en talman som tillåter den här diskussionen, som är kopplad till det på det här sättet. Det gör att vi kan gå vidare i frågorna och det genomsyrar alltså ämnena, när vi diskuterar de här sakerna. Det tackar jag väldigt mycket för. Som sagt oavsett kulör, så finns det de som sagt lite både och, att man ska ta i beaktande oppositionens åsikter om motioner och sedan så kanske det är svårt när man, som jag nämnde i tidigare replikskifte, står i tvedräkt och har politisk lojalitet som man behöver hålla och då måste man prioritera. Det är en kultur, som vi som sitter här, kan ändra bäst vi vill och jag hoppas att alla har det bakom örat med sig. Mer än så tror jag inte det finns att säga i det här läget.


  • Tack, herr talman! Trafiksäkerhet är intimt förknippat med hastigheten. Växtlighet är också förknippat med trafiksäkerhet och speciellt när det finns mycket växtlighet längs med vägrenarna är det förknippat med trafiksäkerhet och hastighet. Jag funderar, jag hade redan hört när motionen presenterades för första gången så uttryckte ledamoten Holmberg sig positiv till att sänka hastigheten för att etablera artrika vägrenar. Jag undrar hur ledamoten Påvals ställer sig till det? Är han beredd att sänka hastigheten längs med vägarna för att ha artrika vägrenar?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:37

    Det skulle jag kunna tänka mig att vara. Jag är också beredd att kunna sänka hastigheten säsongsvis, på vissa avsnitt. Det som framkom under hörandeprocessen och i behandlingen är att man kan klippa på olika sätt. Det behöver inte vara antingen eller, utan att det faktiskt finns olika höjd, olika tekniker, som man kan använda som görs på svenska sidan för att klippa på ett smart sätt för att bevara biologisk mångfald. Den här kunskapen måste tillskansa oss på något sätt och det bästa sättet att göra det är att påbörja inventeringar. Att påbörja en sådan process, vilket jag förstått att landskapsregeringen ska göra. Jag hoppas att minister Wikström också står bakom den.


  • Tack, herr talman! Jag har inte någonting egentligen emot artrika vägrenar. Så länge som hastigheten, det är jätteviktigt att hastigheten längs med huvudvägarna hålls uppe. För min egen del är det väldigt viktigt för landsbygden. Människor måste kunna pendla fram och tillbaka, röra sig på Åland. Tid är pengar och det är viktigt att människor kan röra sig fram och tillbaka på ett smidigt och effektivt sätt, både för företagen men också för enskilda människor som bor ute på landsbygden. För min egen del så. Det är en del av regional politik förstås men det är viktigt.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:38

    Till viss del håller jag med minister Wikström där. Men vissa avsnitt, efter säsong så finns det, om man gör en grundlig utvärdering dels över de socioekonomiska konsekvenserna men också konsekvenserna för biologisk mångfald, tror jag att man kan komma fram till kompromisslösning i det här, bara viljan finns. Vi måste ändå börja där minister Wikström. Det är viljan som måste finnas i grund och botten, att faktiskt utreda någonting. Utan utredning utan kunskap, då har vi ändå inga verktyg att påbörja arbetet med. Jag hoppas att en sådan inventering faktiskt kan påbörjas, såsom minister Röblom säger. Jag hoppas att han också redogör grundligare i replik.


  • Tack, talman! Först av allt, tack ledamot Påvals för en bra behandling i utskottet, som vanligt. Jag tänkte bygga vidare på det här med praxis och principer kring motioner. Jag tycker att det är en mycket större fråga egentligen, jag tycker att hela systemet med opposition och motioner skulle behöva ses över. Jag tycker att det uppstår väldigt mycket onödiga konflikter, problem och missförstånd. Det leder till mycket ineffektivitet och det skapar ingen långsiktighet i politiken. Det blir tvära kast mellan mandatperioderna. Det är en väldigt stor fråga som jag hoppas att alla kan fundera på hur vårt parlamentariska system ska se ut. Enligt mig, så är det ganska ineffektivt som det är i dagens läge.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:40

    Diskussioner har förts i medierna under den senaste tiden och också från centerpolitiker som har framfört den här saken. Det är en viktig diskussion. Jag tycker inte att man skylla på parlamentarismen som stort. Alternativet till parlamentarismen tycker jag inte är ändamålsenligt i ett modernt demokratiskt samhälle. Tillvägagångssätten måste ändå alltid vara levande praxis och kunna utvecklas efter vad som är mest ändamålsenligt. Så länge som man är överens det, parlamentariskt också så klart. Med tanke på oppositionsrollen och regeringsrollen, så tror jag nog och som många tidigare har sagt, att det mycket handlar mycket om attityd fråga. Det handlar också mycket om det samhälle som vi idag lever i som tyvärr leder till mycket polarisering via sociala medier och hur man nu framställer sin motpart. Det är viktigt att tänka på att skilja på person och politik.


  • Absolut. Funkar det här systemet i dagens samhälle? Det är det som är frågan. Kan man modernisera det på något sätt? Jag har inget svar på hur man ska göra, men man borde fundera på det här. För, till exempel den här diskussionen med många andra, fokuset blir istället partipolitiken, man försöker lägga ord i munnen på någon annans, kila in och det kanske vad politik är, men det är ineffektivt och vi har inte råd med det. Därför som ledamot Påvals säger, det är mycket upp till person och attityden till det. Men uppenbart så funkar det inte 100% och därför kanske man måste ändra systemet.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:42

    Tack så mycket. Det kanske hör lite ihop med det som jag nämnde i anförande kring om man anpassar praxis eller om formaliteten ska anpassa sig efter sig själv. Om vi ska anpassa vår formalitet efter verkligheten som vi har i dag, så kanske vi behöver fundera på saken på ett annat sätt. Sedan finns det anledning att se över ett 1800-tals tänk som faktiskt finns i den här salen, kring höger och vänsterpolitik. Vad är höger och vänster idag? Jag skulle snarare prata om konservativ politik eller utvecklings politik. Det finns också flera dimensioner i det här som vi kan ta upp vid ett annat tillfälle. Frågan är aktuell, den aktualiseras mer och mer med sakfrågor. Den ska genomsyra debatten. Den ska finnas med och drivas på. Det är vi nya som inte har så mycket troll i ryggsäcken som har möjlighet att driva den. Jag ser fram emot att ta en diskussion med Josefsson om med andra parlamentariker här.


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Jag börjar med att jag understöder vad ledamot Simon Holmström sa här, att det känns som reservanterna i det här fallet mera tycker att det är viktigt att det är de som ska ha äran för att det här genomförs, än vad som faktiskt reservationen går ut på, eftersom det är klarlagt vad som ska göras. Det är ju precis det som de som lämnat in motionen tycker, det är ju redan sagt att det ska göras. Så egentligen handlar det här bara om att man vill profilera sig, precis som ledamot Holmström sade, man vill försöka slå in kilar mellan de olika regeringspartierna och enskilda ministrar. Det är egentligen ganska fult spel.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:44

    Tack, herr talman! Det misstroende som nu ledamoten Lindholm uttrycker så delar jag inte ömsesidigt överhuvudtaget. En stor del till varför vår reservation genomfördes, var främst för att den här diskussionen som vi just nu håller skulle göras, kring hur man behandlar motioner, kring vad som är ändamålsenligt. Sakfrågan i sig tycker jag att det visar sig tydligt att i motiveringen så var vi överens och i motiveringen så godkändes motionen i stort. Egentligen bara i formalia som den inte gjordes det. I stället för att misstro oppositionens avsikt här tycker jag att ledamoten Lindholm ska fundera över de frågorna i stället. Det finns anledning för både ledamoten Lindholm och ledamoten Holmström att själva ta ära för den här politiken som skulle kunna föras faktiskt. Jag ser heller inga hinder till varför man inte skulle kunna godkänna den om den nu är på gång. Jag delar inte den här uppfattningen som ledamoten Lindholm har. Jag tänker inte gå in i den diskussionen, för det är inte ömsesidigt det misstroendet.


  • Tack, talman! Jag säger bara att man kommer väldigt mycket längre i politiken, om det inte är viktigt vem det är som utför bara man får det som man har som målsättning utfört. Då kommer man mycket längre än att försöka hitta fel på det som i det här fallet majoriteten har gjort eller ämnar göra men bara för att man inte har fått sitt namn under det beslutet då ska man hitta på alla möjliga konster och knep för att få det godkänt. Det är inte schysst.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:45

    Tack, herr talman! Jag undrar hur ledamoten Lindholm tycker att vi i oppositionen med två ledamöter i utskottet skulle lyckas få det godkänt genom en reservation? Det handlar ju om att vi vill markera vår ståndpunkt och det har vi all rätt att göra. Konsensus i utskottsarbetet är inte överhuvudtaget ett självgående klockverk, att det ska behöva vara det som liksom är målet till det här. Utan att som centerledamot ska Lindholm också fundera över Centerns roll i när man vill ha namnet på pappret under vissa beslut, för att det är en själv som tar det. Det finns många beslut i den här salen som har tagits av andra regeringen. Centern har gått emot, sen när man har själv har makten så står man och skriver under det själv. Man ska passa lite för den sortens retorik. Det finns det inga onda överhuvudtaget intentioner från oppositionens håll. Lindholm vet gott och väl varför vi har reserverat oss, det står i reservationen. Inget mer tal om den.


  • Tack, talman! Jag hade i mitt anförande två delar där den stora delen var en tacksamhet över utskottets fina arbete och den samsyn som verkar råda kring det mesta. I del två som jag också har lyft andra tillfällen och det har ingenting specifikt med just denna motion att göra. Det är den här kulturen som bygger på politisk prestige. Det bygger på att vi har ett ersättarsystem, där ersättarna är rädda för att följa sin inre röst och istället liksom följa en partipiska. Det här skapar ju också ett politikerförakt av guds nåde. Det är det här som ålänningarna är så trötta på. Att man ska tjafsa om saker som är självklara. På vilket företag skulle man tjafsa om sådana saker. Kommer en anställd på en god idé, så är det en god idé som antas. Spelar ingen roll vem som har kommit med den. Men här är det viktigt och den här saken är större än motioner. Vi kan följa FNU:s betänkanden under de senaste åren, se hur landskapsregeringen har tagit emot det. Vi skulle ha ett it-meddelande i januari. Det har inte blivit. Vi skulle ha ett meddelande om fiskodling i tilläggsbudgeten i (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:48

    Som svar på ledamoten John Holmbergs replik så ska jag väl säga som så att vi är generellt väldigt konflikträdda, i Skandinavien, här i våra delar av världen. Så fort det kom upp en minimal konflikt i någon form så ska den ältas, vridas och vändas. Vi måste se till att vi har pratat om den. Den här diskussionen skulle också få handla lite grann om just motionen i sig och den vikt den har. Nu så handlar det ju väldigt mycket om vår reservation. Okej jag är en av reservanterna, jag kan förstå det. Om man läser det som är skrivet så vet man vad vi har reserverat oss mot och inte mer med det. Jag håller med ledamoten Holmberg om att en idé är en bra idé oavsett vilken färg den kommer ifrån. Den devisen kommer jag att gå efter. Ta mig på orden den som gör det i framtiden, det är något jag står för.


  • Tack, talman! Det är det som blir aningen frustrerande i den här ganska naiva diskussionen om saken. Den viktiga diskussionen gällande hur vår parlamentarism fungerar. Tyvärr så känner jag en väldig diskrepans mellan minister Röblom när han tar till orda i frågan och minister Wikström när han tar till orda. Jag ser ingen samsyn. Jag ser en väldigt milsvid skillnad i hur man avser implementera artrika vägar och det arbete som krävs för att uppnå det på Åland. När det gäller vår parlamentarism så är det långt utanför ärendet, det är ändå viktigt. Den här motionen är ett exempel av hundratals genom åren. Det är så här det har sett ut. Frågan är vill vi att det ska se ut så här i framtiden? På något sätt är det lättare att säga ja och veta att nästa år kanske jag sitter på andra sidan och är i majoritet eller i opposition. Det blir så naivt på något sätt. Det blir ingen utveckling utan så här har det sett ut (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:50

    Tack, herr talman! Tackar också för att diskussionen får föras så här. Jag tror det håller på kommer det ett slut på det här planet. Det är precis lite grand som Holmberg säger, att det är attityden som det här handlar om gentemot sin motpart och hur man hur man väljer att se sin motpart parlamentariskt och politiskt. I vissa fall måste det spela större roll än sakfrågan i sig. Vi måste tänka att sakfrågan alltid är den viktigaste och lösningen i det alltid är det viktigaste. Att det inte är viktigast vem som har sagt nånting eller vem man ska stöda i slutändan. Jag är fullt medveten om att man i regeringsställning eller del i regeringsparti är i en mer prekär roll än om man är i opposition. Man har inte samma utrymme för att svänga sig men det är någonting som (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tänkte lugna oppositionen. Bara för att ministerkollegan Wikström och jag själv inte tar armkrok och kommer in sjungande samma visa till utskottet, så behöver det inte finnas någon oenighet. Vi kommer från olika ansvarsområden, har olika aspekter som vi för in där ministerkollegan nämner trafiksäkerhet och pendlingsmöjligheter. Jag nämner i första hand, som miljöminister, biologisk mångfald men jag har också hört ministerkollegan prata om biologisk mångfald och jag kan nämna trafiksäkerhet. Jag ville bara understryka att det finns ingen orsak att pumpa upp någon slags oenighet i regeringen kring den här frågan, utan återigen i sakfrågan kommer vi att inleda arbetet inom bara någon månad.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:52

    Tack, herr talman! Det gläder mig att höra, absolut. Jag väljer till viss mån att tro, så klart, minister Röbloms replik här. Jag undrar just, som jag nämnde under mitt anförande. Hur skulle ett godkännande av den här motionen i praktiken hindra eller på annat sätt kasta fotanglar framför det arbete som minister Röblom och landskapsregeringen planerar inleda efter det här? Hur skulle ett godkännande av motionen sätta käppar i hjulet för det arbetet?


  • Det sätter inte käppar i hjulet på arbetet att den avslås heller, i just det här fallet. Däremot är förstås den här frågan som ledamoten Påvals lyfter intressant och det finns säkert möjligheter att utveckla de olika sätten att arbeta i lagtinget och jag väntar intresserat på den fortsatta diskussionen.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 16:53

    Tack så mycket, herr talman! Precis, det landar i så fall på ett förkastade, vare sig utgången spelar någon roll, så landar det på ett förkastade för man måste prioritera att lite grann se till att hålla oppositionen på mattan och visa att man minsann har koll på läget. Istället för att faktiskt göra realitet av tillsammans, av just inte parlamentariska överenskommelser. Att diskutera att vi kan göra det här tillsammans. Vi har samma mål alla här uppenbarligen, vi vill den här saken. Men när det kommer till kritan så är det en rysligt svårt faktiskt att kunna ta oppositionens åsikter i beaktande och göra praktik av dem. Det är nog märkligt. Det har vi kommit fram till här i slutändan, det handlar om attityd, det handlar om hur man ser på politik, det handlar om hur man ser på parlamentarism. Och jag hoppas att det här faktiskt lättar upp det, jag får goda vibbar från de replik skiften som varit här.


  • Detaljbehandlingen börjar. Begärs ordet?


  • Talman! Nu ska vi se att vi får formalia rätt här. Jag vill föreslå att klämmen godkänns. Jag föreslår att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att uppgöra skötselplaner av vägrenar för att öka attraktionskraften och den biologiska mångfalden.


  • Tack, herr talman! Jag vill be att få understöda.


  • Lagtingsledamoten Simon Påvals, understödd av lagtingsledamoten Pernilla Söderlund, har föreslagit att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att uppgöra skötselplaner av vägrenar för att öka attraktionskraften och den biologiska mångfalden. Förslaget framgår av motionen.

    Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas genom upprop. Jag ber ledamöterna Nina Fellman och Jan Salmén att biträda vid omröstningen.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Påvals förslag röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Omröstning. Upprop.

    Omröstningen utföll: 17 ja-röster, 8 nej-röster, 5 var frånvarande.

    Lagtinget har alltså godkänt utskottets betänkande. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.